Statsutskottets Utlåtande N:o 53 (Utlåtande 1890:Su33 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

N:o 33.

Ank. till Riksd. kansli den 7 mars 1890, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om rätt för rustoch
rotehållare att bestämma formen för soldats aflöning.

(I. A.)

Uti särskilda inom riksdagen väckta, till statsutskottets förberedande
behandling öfverlemnade motioner har i förenämnda ämne föreslagits:

af herr P. Jönsson, i motion n:o 37 inom Första Kammaren, att Riksdagen
måtte besluta dels att i skrifvelse anhålla, att Kongl. Majit behagade
taga frågan i öfvervägande och efter behörig utredning genom komiterade,
så fort ske kunde, till Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i lagen
rörande rust- och roteringsskyldigheten, att det blefve rust- och rotehållare
fritt bestämma, att soldatens löneförmåner Unge utgå i form af torp, naturaprestationer
eller kontant lön, dels att för åstadkommande af denna utredning
till Kongl. Maj.ts förfogande ställa ett förslagsanslag af fem tusen kronor;

af herr C. T. Lind, i motion n:o 31 inom Andra Kammaren, att Riksdagen
måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes
vidtaga sådana åtgärder, att det måtte stå rust- och rotehållare fritt med
soldaten öfverenskomma, huru vida hans löneförmåner skulle utgå i form af
torp eller kontant lön; samt

af herrar J. Jonsson i Fröstorp och C. G. Bergendahl, i motion
n:o 114 inom Andra Kammaren, att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och under hvilka
vilkor det kunde vara rust- och rotehållare medgifvet att, der sådan rättighet
ej redan vore lemnad, med ryttare eller soldat träffa öfverenskommelse om
huru vida dennes löneförmåner skola utgå i form af torp, andra natura -

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

prestationer eller kontant lön, samt derefter till Riksdagen afgifva det förslag,
som kunde befinnas af förhållandena påkalladt.

Jemväl vid senaste riksdag blefvo i förevarande ämne förslag väckta;
och yttrade statsutskottet i deröfver afgifvet utlåtande, bland annat, att
förslagen innefattade en fråga, som, äfven under afvaktan af eu snar lösning
af frågan om en allmän fixering af rustnings- och roteringsbesvären, syntes
höra tillvinna sig statsmagternes uppmärksamhet. Oberoende af de olika
åsigterna om upphörande af rustnings- och roteringsbesvären, hade nemligen
den mening städse gjort sig gällande, att de i dessa afseenden befintliga
ovissa besvär borde i möjligaste män afskaffas eller fixeras; och i sakens natur
läge, att tillhandahållandet af torp måste under skiftande förhållanden ställa
sig synnerligen olika, enär dermed följde ej blott underhållet af'' byggnaderna
å soldattorpet, utan äfven biträde och kostnader vid bruket af den torpet
tillagda jord, hvilket senare åtagande dels vore större i samma mån soldaten
från början blifvit tillgodosedd med förmånligare lägenhet, dels sä mycket
mera utgjorde ett ovisst besvär, soin det ökades i den man ny rekryts antagande
oftare förekomme.

Då inom olika landsdelar vexlande uppfattning gjort sig gällande, i
det att flerstädes soldatens aflöning ansetts böra utgå i form af torp, under
det att ä andra orter det medgifvits rust- och rotehållare att till soldaten
utgifva årlig lön jemte ersättning i kontant i stället för torp, följde häraf,
enligt utskottets mening, att ifrågavarande aflönings utgående i form af
torp ej kunde vara af någon nödvändighet påkallad, och att något hinder
ej gerna borde kunna möta för ett sådant, till likställighet ledande ordnande
af detta besvär, att det uttryckligen måtte förklaras tillkomma den rustningsoch
roteringsskyldige att med soldaten öfverenskomma, huru vida aflöningen
skulle utgå i form af torp eller i kontant lön.

På grund häraf hemstälde utskottet, att Riksdagen mätte anhålla, att
Kong!. Maj: t täcktes taga frågan i öfvervägande och derefter till Riksdagen
afgifva det förslag, som kunde befinnas af förhållandena påkalladt.

Denna utskottets hemställan bifölls af Andra Kammaren utan meningsskiljaktighet,
men blef af Första Kammaren afslagen, dock med ringa röstöfvervigt.

Utskottet, som af de mot statsutskottets omförmälda förslag vid senaste
riksdag anförda skäl icke funnit sig föranledt att frånträda den mening,
som då i detta ämne inom utskottet gjorde sig gällande, har i följd deraf
ansett sig böra förorda de uti förevarande motioner gjorda framställningarna,
dervid utskottet endast, med anledning af herr P. Jönssons ofvannämnda hemställan,
att ett förslagsanslag af fem tusen kronor skulle ställas till Kongl.
Maj:ts förfogande för åstadkommande af utredning i frågan, velat erinra,
Bill. iill Rilcsd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 21 Häft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

att Kong! Maj:t icke torde sakna medel till bestridande af de antagligen
obetydliga kostnader, en sådan utredning skulle föranleda.

Utskottet, som föreställer sig att Kongl. Maj:t torde vara i tillfälle
att redan till nästa Riksdag framlägga förslag i detta ärende, hemställer
alltså,

att Riksdagen, med anledning af herrar Jönssons,
Linds samt Jonsons och Bergendahls förevarande motioner,
må hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes taga i öfvervägande, om och under hvilka vilkor
det må vara rust- och rotehållare medgifvet att, der
sådan rättighet ej redan är lemnad, med ryttare eller
soldat träffa öfverenskommelse om huru vida dennes löneförmåner
skola utgå i form af torp, andra naturaprestationer
eller kontant lön, samt derefter till Riksdagen afgifva
det ''förslag, som må befinnas af förhållandena påkalladt,
.

Stockholm den 7 mars 1890.

På statsutskottets vägnar:

KISS ÖL. LARSSON.

Reservation

af herr friherre Leijonhufvud, B. C.: »Då det synes mig osäkert,
hvilka frukter ett sådant medgifvande som det, utskottets förestående hemställan
afser, kunde medföra, anser jag det väckta förslaget böra afslås,
intill dess en allmän reglering eller fixering af rust- och rotehållares skyldigheter
kan företagas eller ock en ny härordning blir antagen.»

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1890.