Statsutskottets Utlåtande N:o 52
Utlåtande 1892:Su52
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
17
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 5 april 1892.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
N-.o 52.
Ank. till Riksd. kansli den 5 april 1892, kl. 3 e m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående
upplåtelse till Stockholms stad af viss del af myntverkets
tomt n:is /, 2 och 8 i qvarteret Bryggaren å Kungsholmen.
(I. A.)
Under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver civilärenden
för den 10 mars innevarande år, har Kong!. Maj:t i en samma dag aflåten,
till statsutskottet remitterad proposition (n:o 52) föreslagit Riksdagen
medgifva, att åt Stockholms stad måtte upplåtas eganderätten
till den del af myntverkets tomt n:is 1, 2 och 8 i qvarteret Bryggaren
å Kungsholmen, som erfordrades för utläggning af Norr Mälarstrand
i enlighet med stadsfullmägtiges den 1 april 1891 derom fattade beslut,
mot det att staden för den mark, hvartill staden sålunda undfinge
eganderätt, till statsverket erlade ersättning med belopp, som blefve
bestämdt i den ordning, kongl. förordningen den 14 april 1866 angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade.
Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att genom kong],
bref den 10 december 1880 regleringsplan för Kungsholmen i Stockholm
blifvit af Kongl. Maj:t med vissa af stadsfullmägtige uppstälda förbehåll
faststäld, sådan samma plan funnes närmare angifven å upprättad karta
med tillhörande beskrifning, enligt, hvilken i planen inginge, bland annat,
Bill. till Riksd. Prof. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 32 Ilåft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
en längs Kungsholmens södra strand lagd gata med eu bredd af 40
meter (134,17 fot) på sträckan från Eldqvarnen till Carlsvik; dervid
Kongl. Maj:t likväl förklarat, att de gator och gatudelar, hvilka enligt
planen biifvit ifrågasatta att dragas öfver eller eljest beröra kronan
tillhörig mark, borde för det dåvarande i afbidan på vederbörandes yttranden
från fastställelse undantagas.
Sedan Stockholms stadsfullmägtige hos Kongl. Maj:t anmält, att
ordnandet af förstnämnda gata, som erhållit namnet Norr Mälarstrand,
så fortskridit, att en sammanhängande strandväg kunde erhållas mellan
Eldqvarnen och Parmmätaregatan, derest arbetena finge fortsättas på
södra delen af myntverkets tomt n:is 1, 2 och 8 i qvarteret Bryggaren
samt, med anledning deraf och då från fastställelse undantagits den
del af gatan, som berörde kronan tillhörig mark, anhållit det Kongl.
Maj:t måtte dels meddela stadfästelse å den del af den utaf stadsfullmägtige
beslutade stadsplanen för Kungsholmen, som afsåge Norr
Mälarstrand å sträckan öfver förenämnda tomt, dels ock medgifva, att gatan
finge utläggas öfver samma tomts område, har Kongl. Maj:t, efter det
myntdirektören afgifvit infordradt utlåtande och deri tillstyrkt bifall
till stadsfullmägtiges berörda framställningar, under förbehåll, att myntverket
erhölle den ersättning för tomtens och sjöplatsens afstående
till staden, som genom en i laga ordning företagen expropriation kunde
komma att tilldömas nämnda verk, den 26 mars 1887 faststält plan
för framdragande af gatan Norr Mälarstrand öfver myntverkets ifrågavarande
tomt, på sätt å särskild karta angåfves, att träda i verket i
den mån sådant utan förnärmande af kronans eller enskild rätt kunde
ske, äfvensom föreskrifvit, att handlingarna i ärendet skulle öfverlemnas
till finansdepartementet för behandling af frågan om vilkoren för upplåtande
af mark från nämnda tomt till gatans utläggande.
Med anledning häraf hade öfverintendentsembetet erhållit befallning
att, efter stadsfullmägtiges hörande, afgifva förslag till öfverenskommelse,
enligt hvilken kronan för den del af myntverkets tomt, som
vore afsedd att afträdas till staden, erhölle i värde motsvarande ersättning
af staden tillhörig men för kronan behöflig mark antingen invid
Artilleriplanen och iuom qvarteret Bodarne eller eljest.
Vid föredragning den 8 juni 1888 af Riksdagens skrifvelse den
11 maj samma år, angående af Riksdagen beviljadt anslag till uppförande
af nytt hofstall å Artilleriplanen m. m., hade emellertid Kongl.
Maj:t, med återkallande tills vidare af berörda, åt öfverintendentsembetet
lemnade uppdrag, anbefalt nämnda embete att med Stockholms stadsfullmägtige
inleda underhandlingar om, bland annat, öfverlåtande till
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
19
kronan af viss andel af stadens mark vid Artilleriplanen och i qvarteret
Bodarne mot vederlag antingen af viss kronan tillhörig mark af
Artilleriplanen eller, efter skeende uppskattning, af motsvarande del af
myntverkets till gata afsedda tomt; men sedan stadsfullmägtige uti
häröfver infordradt yttrande förklarat sig icke vilja godkänna det
ifrågasatta vederlaget af myntverkets område, hade något aftal om
upplåtelse deraf till gatans utläggande hittills icke egt rum.
Härefter hade Stockholms stadsfullmägtige dels vid sammanträde
den 1 april 1891 beslutit, att stadsplanen för Kungsholmen skulle
ändras på det sätt, att Norr Mälarstrand från ett stycke vester om
Owensgatans mynning till mynningen för Sfi Eriks gata utflyttades
söderut så, som med grön färg angifvits å en åberopad karta, med
öfverflyttande på den ändrade delen af de vilkor, som enligt kongl.
brefvet. den 10 december 1880 gälde för den nu varande sträckningen,
dels ock, efter det byggnadsnämnden uti afgifvet yttrande anmärkt,
att berörda beslut icke innefattade bestämmelse derom, att de på strandgatan
utmynnande trafikleder skulle framdragas söderut till strandgatans
nya linie, vid sammanträde den 1 december 1891 ytterligare
beslutit sådan ändring i stadsplanen, att Parmmätaregatan, Kungsholmstorg
samt Pil- och Polhemsgatorna skulle, på sätt sistberörda karta
visade, med oförändrade bredder neddragas till den nya inre linie, som
Norr Mälarstrand skulle erhålla enligt stadsfullmägtiges den 1 april
1891 fattade beslut.
Med förmälan härom hade stadsfullmägtige uti särskilda ansökningar,
som af öfverståthållareembetet med skrifvelse den 12 december
1891 jemte byggnadsnämndens yttrande och ofvanberörda karta
öfverlemnats, understält Kongl. Majfis pröfning fullmägtiges omförmälda
båda beslut, med särskild anhållan, att fastställelse måtte lemnas
å sträckan öfver myntverkets tomt n:is 1, 2 och 8 i qvarteret.
Bryggaren, äfvensom anhållit, att staden finge förvärfva den för Norr
Mälarstrand, sådan denna gata blifvit genom ändringen bestämd, behöfliga
de], enligt uppgift utgörande 2,210 qvadratmeter, af myntverkets
omförmälda tomt, samt att ersättningen derför måtte blifva bestämd i
den ordning, kongl. förordningen om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof den 14 april 1866 föreskrefve;
varande af öfverståthållareembetet för egen de! hemstäldt, att
ofvanberörda beslut måtte af Kongl. Maj:t fastställas, samt ansökningen
i öfrigt vinna Kongl. Maj:ts bifall.
Till följd af härå erhållen remiss hade öfverintendentsembetet uti
afgifvet utlåtande af den 12 sisllidne januari förklarat sig icke finna
20
Statsutskottets Utlåtande N.-o 52.
något att erinra emot bifall till den ifrågasatta ändringen i stadsplanen.
Utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställning
må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 5 april 1892.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1892