Statsutskottets Utlåtande N:o 51 (Utlåtande 1893:Su51 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

N:o 51.

Atik. till Riksd. kansli den 20 mars 1893, kl. 2 e. ni.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående
beredande af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende.

(R. A.) I

I proposition af den 22 december sistlidne år har Kongl. Magt,
under åberopande af ett propositionen bilagdt statsrådsprotokoll öfver
finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att bemyndiga riksgäldskontor!
att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af
statens telefonväsende e1t lånebelopp af en million kronor, att, i mån af
behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af
telegrafstyrelsen i riksgäldskontor! lyftas och jemte ränta, motsvarande
den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen
riksgäldskontor! förorsakas, inom tolf år från första lyftningsdägen
återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel
dertill lemna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad
förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontor! tillkännagifvas.

Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, att det af 1892 års
lagtima Riksdag för enahanda ändamål anvisade lånebelopp, 1,000,000
kronor, i likhet med de lånemedel, som förut af Riksdagen anvisats till
Bill. till Riks. Prot. 181)3. 4 Sand. 1 Afl. 33 ITäft. (Näs 51—52). 1

Statsutskottets Utlåtande N:o Öl.

telefonväsendets utveckling, användts till inköp af enskilda telefonföreningars
telefonnät samt till anläggning af nya och utvidgning af i statens
eg o redan varande telefonnät äfvensom till de lokala telefonnätens förbindande
med rikstelefonnätet medelst kortare förbindelseledningar, medan
deremot de statsanslag utan återbetalningsskyldighet, som under de senare
åren anvisats till anläggning af telefonledningar, med undantag endast för
de mindre belopp, som särskildt anvisats till anläggning af telefonledningar
i bohuslänska skärgården, användts till bestridande af kostnaderna för de
långsträckta interurbana telefonledningarna.

I statsrådsprotokollet omförmäles vidare, att telegrafstyrelsen i underdånig
skrifvelse den 16 december sistlidne år till en början erinrat, huru-1®
som styrelsen, i underdånig skrifvelse den 22 december 1891 med framställning
om anvisande af lånemedel till fortsatt utveckling af statens
telefonväsende till belopp af en million kronor för bvartdera af åren 1892
och 1898, anfört, att styrelsen ansåge såsom en verklig fördel för telegrafverket
och dess abonnenter, att staten sökte utveckla sitt telefonväsende
i hufvudsakligen samma rigtning som under de närmast föregående åren,
då påtagligt vore, att telefonen skulle medföra allt större och större fördelar
för allmänheten, i samma mån som abonnenten från sin apparat
kunde komma i förbindelse med alla orter, så långt som tekniken medgåfve.
Bemödandet att utvidga statens telefon väsen de borde sålunda,
bland annat, rigtas derpå att söka till telegrafverket förvärfva de vigtigare
enskilda telefonnäten i landet, i den mån sådant kunde på antagliga vilkor
ske, och i främsta rummet å de orter, som berördes af de stora stamtelefonlinierna
eller genom kortare förbindelseledningar kunde sättas i
samband med dessa, så att samma orter måtte så skyndsamt och fullständigt
som möjligt komma i åtnjutande af rikstelefonens fördelar. Då
inkomsterna från de lokala näten vore tillräckliga så väl till dessas underhåll
och betjening som till ränta och amortering för anläggningskostnaderna,
under det samma förhållande icke egde rum beträffande de långa
interurbana ledningarne, borde de sistnämnda bekostas genom direkta
anslag af statsmedel, men utgiften för inköp och anläggning af lokala
telefonnät bekostas genom lånemedel.

Med hänvisning härtill anförde telegrafstyrelsen i förstnämnda,
skrifvelse att, ehuru Kongl. Maj:t icke funnit skäl att på grund af styrelsens
nyssberörda framställning hos Riksdagen äska lånemedel till högre
belopp än eu million kronor, att utgå under år 1892, telegrafstyrelsen
fortfarande hyste den öfvertygelsen i afseende å sättet för anskaffandet af
medel till fortsatt utveckling af statens telefonväsende, att, medan de långa
interurbana ledningarne bekostades genom direkta anslag af statsmedel,

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

kostnaden för anläggning och inköp af telefonnät äfvensom anordnande af
kortare telefonförbindelser borde bestridas genom lånemedel. Den stora
anslutning till rikstelefonnätet, som under de närmast förflutna aren egt
rum, utvisade tydligt behofvet för allmänheten att komma i åtnjutande al
de fördelar, detta nät erbjöde, och till telegrafstyrelsen inkomna framställningar
från ett stort antal enskilda telefonföreningar ådagalade allt för
väl, att detta behof ännu icke blifvit tillgodosedt. Dessa omständigheter
manade telegrafstyrelsen att hos Kongl. Maj:t förnya sin omförmälda underdåniga
framställning att, för utveckling af statens telefonväsende jemväl
under innevarande år, erhålla lånemedel till enahanda belopp, som af
senaste lagtima Riksdag anvisades för år 1892.

De redan kända anläggningar och inköp af ifrågavarande slag, för
hvilka under detta år lånemedel borde anvisas, vore:

inköp och ombyggnad af:

telefonnäten i Gefle och kringliggande orter, såsom
Elfkarleö, Storvik, Torsåker, Kungsgården,

Sandviken, Ockelbo, Hamrånge med flera jemte

erforderliga förbindelseledningar ............................ kronor 150,000:

telefonnäten i Halmstad och Eldsberga ................ » 25,000:

anläggning af:

ett telefonnät i Falkenberg .................................

nya förbindelseledningar i Skåne ...........................

ny centralstation i Göteborg samt ombyggnad och

utvidgning af telefonnätet derstädes .................

ny centralstation i Sundsvall samt ombyggnad af

telefonnätet derstädes .................................—

utvidgning af telefonnätet i hufvudstaden ....................

utvidgning af förutvarande telefonnät å olika orter
inom landet..................................................................

5,000: —
70,000: —

200,000: —

50,000: —
150,000: —

150,000: —

Tillsammans kronor 800,000: —

Då telegrafstyrelsen derjemte läge i underhandling om inköp af de
enskilda telefonnäten i Vestervik och Oskarshamn med flera orter i norra
Kalmar län, i Hvetlanda och Ulricehamn, i Nora, Lindesberg och Kopparberg
med flera orter i Bergslagen, ansåge styrelsen, att lånebeloppet under
år 1893 icke borde sättas lägre, än hvad som redan utgått under hvartdera
af åren 1891 och 1892, eller till en million kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o Öl.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, heinstälde telegrafstyrelsen,
att Kongl. Magt täcktes bereda telegrafverket utväg att för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende erhålla ytterligare lån till belopp af eu
million kronor för år 1893, att i man af behof och efter Kongl. Maj:ts
pröfning ställas till telegrafstyrelsens förfogande, med skyldighet för telegrafverket
att derå erlägga ränta och göra af betalningar, på sätt Kongl.
Magt kunde finna godt föreskrifva.

För egen del har departementschefen, som hemstälde om aflåtande till
Riksdagen af nu ifrågavarande proposition, i ämnet anfört följande:

»Vid anmälan af den telegrafstyrelsens underdåniga skrifvelse, som
föranledde Eders Kong]. Maj:ts till innevarande års lagtima riksdag aflåtna
nådiga proposition angående anvisande af lånemedel till utveckling
af statens telefonväsende, anförde jag, att jag lika med telegrafstyrelsen
ansåge af vigt att telegrafverket sattes i tillfälle att i jemnbredd med
fullföljandet af de interurbana telefonanläggningarne fortgå på den redan
beträdda vägen med anordnande af lokala telefonförbindelser samt anläggning
och inköp af telefonnät, företrädesvis å orter, som berördes af de
interurbana telefoni! nier na. Uppenbart vore nemligen, att, jemte det rikstelefonens
nytta för den korresponderande allmänheten härigenom komme
att väsentligt ökas, de dyrbara interurbana ledningarnas rentabilitet komme
att stegras i bredd med tillväxten af de lokala telefonnäten, hvilkas nettoaf
kastning i och för sig vore tillräcklig att betrygga förräntande och amortering
af deras anläggningskostnad.

De skäl, hvilka sålunda vid berörda tillfälle föranledde mig att
understödja telegrafstyrelsens då gjorda framställning, för så vidt den afsåg
anvisande af lånemedel för innevarande år till utveckling af statens
telefonväsende, synas mig ega sin fulla giltighet äfven i fråga om telegrafstyrelsens
nu framstälda anhållan om anvisande af ytterligare lånemedel
för nästkommande år för enahanda ändamål.

1 sammanhang härmed anhåller jag att till upplysning om den utsträckning,
statens telefonväsende nu mera vunnit, få meddela, att telegrafverket
för närvarande eger omkring 13,200 i bruk varande telefonapparater, •
omkring 16,000 kilometer förbindelseledningar och eu sammanlagd längd
af så väl förbindelse- som abonnentledningar af något öfver 30,000 kilometer
äfvensom att under innevarande år å statens ledningar utvexlats
mellan 20 och 30 millioner telefonsamtal, deraf en half million på de
interurbana ledningarna, samt aftelefonerats omkring 170,000 telegram.
Antalet central- och vexelstationer uppgå för närvarande till 300, deraf
113 tillika äro telegrafstationer.»

Statsutskottets Utlåtande N:o 51.

Emot Ivongl. Maj:ts förslag om anvisande af ytterligare 1,000,000
kronor lånemedel för fortsatt utveckling af statens telefonväsende har utskottet
icke haft något att erinra. Utskottet har visserligen trott det kunna
ifrågasättas, huruvida icke för lånemedlens återbetalning borde bestämmas
andra vilkor än de hittills föreskrifna och plan uppgöras med vissa atbetalningsbelopp
å bestämda tider; men då utskottet ansett någon erfarenhet
ännu böra vinnas angående telefonrörelsens förmåga att förränta och
amortera det deri nedlagda kapitalet, bär utskottet för närvarande icke
ansett lämpligt att föreslå någon ändring i vilkoren.

Utskottet hemställer, . . „

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition ma åt

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 mars 1893.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.