Statsutskottets Utlåtande N:o 50 (Utlåtande 1896:Su50 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

N:o 50.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1896, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående
anslag för införande af elektrisk belysning vid Karl
Gustafs stads gevärsfaktori.

(l:a U. A.)

Under åberopande af utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
för den 20 mars innevarande år har Kongl. Maj:t i en
till Riksdagen samma dag aflåten proposition (n:o 52) föreslagit Riksdagen,
att för införande af elektrisk belysning vid Karl Gustafs stads
gevärsfaktori på extra stat för år 1897 bevilja tjugusju tusen kronor.

Enligt hvad af nämnda statsrådsprotokoll inhemtas, hade generalfälttygmästaren
och chefen för artilleriet uti skrifvelse till Kongl. Maj:t
den 14 sistlidne mars väckt fråga om införande af elektrisk belysning
vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori och dervid anfört hufvudsakligen
följande.

I en till generalfälttygmästaren stäld skrifvelse af den 12 februari
1892 hade styresmannen vid nämnda gevärsfaktori — jemte det han
insändt kostnadsförslag för anordnande af elektrisk belysning vid faktoriet,
slutande å ett belopp af 35,500 kronor, äfvensom framhållit, dels
att genom införande af dylik belysning i gevärsverkstäderna en väsentlig
årlig besparing skulle uppstå, dels att, derest minsta tillökning af maskiner
för gevärstillverkningen skulle komma i fråga, ytterligare kraft
måste för stora faktori byggnaden beredas, hvilket kunde med ringa
Bih. till Riksd. Frot. 18%. 4 Sami. 1 Afd. 41 Höft. (N:o 50, 51) 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

kostnad ske i sammanhang med anordningarna för elektrisk belysning,
derigenom att de för denna erforderliga två turbinerna gjordes något
kraftigare än eljest vore nödigt, dels att faran för elds olyckor, som uti
statens dervarande, dyrbara etablissement, der bland annat träarbeten
utfördes vid gassken, måste vara ganska stor, skulle väsentligen minskas
genom införande af elektrisk belysning, och dels att genom sådan belysnings
användande luftens beskaffenhet inom de rymliga, men låga
verkstadslokalerna, mot hvilken efter några timmars gasbränning åtskilligt
vore att anmärka, skulle betydligt förbättras — hemstält, att i
skrifvelsen och kostnadsförslaget närmare angifna anordningar för elektrisk
belysning uti gevärsfaktoriets verkstadslokaler måtte tå under då
instundande sommar utföras.

önskvärdheten och fördelarna af ifrågavarande belysnings införande
vid gevärsfaktoriet vore, enligt generalfälttygmästarens mening, allt
för påtagliga, för att de skulle behöfva vidare betonas. Också hade
anförda framställnings syfte icke kunnat annat än vinna arméförvaltningens
fulla gillande. Anledningen till att styresmannens anhållan det
oaktadt icke ansetts böra föranleda någon förvaltningens åtgärd vore derför
uteslutande att söka deri, att å ena sidan tillgång till de enligt det
insända kostnadsförslaget för anläggningen erforderliga medel saknats
och å den andra, att de med densamma förbundna arbetena skulle hafva
menligt och fördröjande inverkat på den pågående förändringen af 1867
års gevär till vapen af liten kaliber. Den senare omständigheten, faran
för afbrott i pågående arbete, kom me dock inom kort att förlora sin
betydelse, enär nemligen ofvan berörda förändring af 1867 års gevär
under den närmaste tiden blefve fullbordad, hvarjemte det i alla händelser,
för den afsedda öfvergången till tillverkning af 6,5 mm. repetervapen,
blefve nödvändigt att utföra vissa nya anordningar och förändringsarbeten
inom gevärsfaktoriets verkstäder. På grund häraf hade arméförvaltningen
å artilleridepartementet anmodat styresmannen att, med
hänsyn till de sedan aflåtande af hans åberopade skrifvelse inträffade
förändrade omständigheter, granska det då upprättade kostnadsförslaget
samt till förvaltningen inkomma med den ytterligare utredning beträffande
gevärsverkstädernas förseende med elektrisk belysning, som kundo
finnas erforderlig och numera, i följd af ökad erfarenhet, möjlig att
åstadkomma. Af det yttrande, som styresmannen till fullgörande af det
honom sålunda meddelade uppdraget afgifvit, framginge till en början,
dels att de i hans tidigare skrifvelse framhållna, på eldfara och förskämning
af luften i verkstadslokalerna grundade skälen för gasbelysningens
utbytande mot elektrisk belysning fortfarande egde oförändrad

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

betydelse, dels ock att, enligt hvad verkstäld granskning af 1892 års
kostnadsförslag för anordnande af sistnämnda slags belysning gifvit vid
handen, någon förändring i sagda kostnadsberäknings slutsumma icke
vore påkallad. Visserligen erfordrades för beredande af numera behöflig
större drifkraft en något dyrbarare dynamo, men denna kostnadsökning
motvägdes af inträffadt prisfall å lampor med tillbehör. Hvad vidare
beträffade den årliga besparing, som skulle kunna vinnas genom användning
af elektrisk belysning, så hade styresmannen med stöd af de
senare årens erfarenhet vid faktoriet beräknat kostnaden för år vid användande
af 600 gaslågor under 10 timmars dagligt arbete af 350 man
till omkring 6,000 kronor. Då motsvarande kostnad för elektrisk belysning,
enligt den högre af tvenne genom olika leverantörer verkstälda
beräkningar, icke skulle uppgå till mer än 1,700 kronor, borde ifrågavarande
årliga besparing komma att belöpa sig till omkring 4,300 kronor,
under förutsättning att endast dagsarbete påginge, hvilken besparingskulle
ökas till omkring 5,200 kronor, om både dags- och nattarbete
måste användas. Styresmannen visade slutligen, huruledes den i hans
skrifvelse af den 12 februari 1892 antydda frågan om otillräckligheten
af den då af faktoriet disponerade drifkraften, för den händelse att den
minsta tillökning af maskiner för gevärstillverkningen skulle blifva nödvändig,
numera kommit i ett nytt och väsentligen förändradt skede.
Vid tidpunkten för sagda skrifvelses aflåtande var stora faktoribyggnadens
gamla turbin genom de för förändringen af 1867 års gevär till vapen
af liten kaliber anskaffade maskinerna belastad till sin yttersta förmåga
och blef under påföljande års vinter, då ogynsamma naturförhållanden
tillstötte, otillräcklig, hvarför en ny turbin år 1893 blef anskaffad. Denna
gjordes då så kraftig, som med användande af bästa konstruktion, men
med bibehållande af den redan befintliga dyrbara vattenrännan m. m.
var möjligt. Genom denna anordning erhölls ett öfverskott af kraft åt
omkring 15 hästkrafter. Behofvet af ökad drifkraft vore dermed för då
pågående tillverkning fullkomligt fyldt, men komme nu åter att framträda
med anledning af det blifvande arbetet på 6,5 mm. vapen. För
tillverkningen af sådana måste nemligen anskaffas och i stora faktoribyggnaden
uppställas omkring 115 nya maskiner, för Indika ant.oges åtgå
30 hästkrafter. Efter frånräkning af ofvan nämnda, nu befintliga öfverskott
af 15 hästkrafter skulle således erfordras ytterligare eu lika stor
drifkraft, hvarjemte för mötande af ogynsamma vattenstånds- med flera
förhållanden en reserv af 10 hästkrafter vore behöflig — följaktligen
tillsammans 25 hästkrafter. Fyllandet af detta behof kunde lämpligen
förmedlas af den dynamo, som skulle anskaffas för den elektriska belys -

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

ningen, och hvilken för den skull borde göras kraftigare än hvad uti
1892 års kostnadsförslag beräknats. Sjelfva kraftkällan för drifvandet
af denna dynamo ansåge styresmannen böra på följande sätt anordnas.
Redan den år 1892 föreslagna dynamon erfordrade, ehuru svagare än
den nu ifrågasatta, dock så stor kraft, att en för utveckling af denna
tillräcklig turbin skulle blifvit klumpig och svårskött, hvarför ansågs
lämpligt att i stället använda tvenne turbiner. Då det under sådana
förhållanden vore möjligt att, utan betydligare tillägg i kostnaden, erhålla
ett ej obetydligt öfverskott i kraft utöfver det för den då föreslagna
dynamon erforderliga, och styresmannen förutsåg behofvet af ett dylikt
öfverskott, upptog han i meromnämnda kostnadsberäkning två turbiner
åt sådan konstruktion, att de tillsammans skulle gifva 25 hästkrafter utöfver
hvad den då ifrågasatta, för den elektriska belysningen uteslutande
afsedda dynamon erfordrade. Således skulle de i 1892 års kostnadsförslag
upptagna tvenne turbinerna vara tillräckliga för att dels lemna
kraft till den önskade elektriska belysningen, dels förse faktoriet med
det, enligt hvad i det föregående visats, behöfliga tillskottet af 15 hästkrafter,
jemte en reserv af 10 hästkrafter; börande tillgodogörandet af
turbinernas kraft för båda dessa ändamål förmedlas af ofvan nämnda
kraftiga dynamo.

I hufvudsak instämmande i hvad styresmannen sålunda anfört,
hade generalfälttygmästaren för egen del tillagt, att enär af de föreslagna
anordningarna såväl de båda turbinerna med derför erforderliga
anläggningar som dynamon med tillbehör voro afsedda icke allenast för
drifvande af den elektriska belysningen, utan äfven för beredande af
ökad kraft åt faktoriets arbetsmaskiner, syntes kostnaderna för nyss
nämnda turbiner och dynamo rätteligen böra delvis bestridas från det af
Riksdagen redan beviljade anslaget för anskaffning af nya eldhandvapen
åt armén, af hvilket en del var afsedd för inköp af maskiner för gevärstillverkningen
vid faktoriet. Då ifrågavarande turbiner vore beräknade
att leverera en sammanlagd drifkraft af omkring 65 hästkrafter, afhvilka
ungefär 40 behöfdes för den elektriska belysningen och 15 för arbetsmaskiner
samt återstoden, 10 hästkrafter, skulle utgöra en reserv, som
till hälften borde afses för hvardera af de nämnda ändamålen, borde af
kostnaderna för turbiner och dynamo lämpligen f| utgå af berörda anslagför
gevärsanskaffning. Enligt styresmannens kostnadsförslag betingade
ifrågavarande kraftmaskiner tillsammans ett pris af 27,750 kronor, hvaraf
H utgjorde omkring 8,500 kronor; och då detta belopp på nu anförda
skäl borde dragas från den i sagda kostnadsberäkning upptagna totalkostnaden
35,500 kronor, återstode för den elektriska belysningen en

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

slutlig kostnadsumma af 27,000 kronor. Uppenbarligen skulle kraftkällorna
för belysningen och för fyllandet af bristen i drifkraft för arbetsmaskinerna
på detta sätt blifva väsentligen billigare, än om de båda
behofven af kraft skulle hvart för sig tillgodoses.

Då, såsom framginge af hvad sålunda anförts, anordnande af elektrisk
belysning i faktoriets verkstäder skulle dels medföra en väsentlig
årlig besparing, dels möjliggöra en afsevärd nedsättning af kostnaden
för erforderlig tillökning i drifkraft för maskinarbetet, dels slutligen bidraga
till minskning af eldfaran i kronans här ifrågavarande dyrbara,
men mot eldsolycka oförsäkrade verk och till förbättrande af luften i
de verkstäder, i hvilka faktoriets talrika arbetspersonal under större delen
af dagen måste uppehålla sig, hade generalfälttygmästaren, med åberopande
jemväl af Riksdagens revisorers i deras senaste berättelse uttryckta
åsigt om förevarande angelägenhet, hemstält, att, för införande
af elektrisk belysning vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori, måtte af
Riksdagen på extra stat för år 1897 äskas det för ändamålet erforderliga
beloppet 27,000 kronor.

Anläggning af elektrisk belysning vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori
har af nästlidet års statsrevisorer förordats; och Riksdagens nu
fattade beslut i afseende å tillverkning af nya gevär för arméns behof
torde göra en sådan anläggning än mer af behofvet påkallad. Med afseende
härå och då det emellan Kongl. Maj:t och kronan samt Eskilstuna
stad den 15 september 1836 ingångna aftal om upplåtelse till staden
af vissa vattenverk vid Eskilstunaån icke lärer kunna förhindra det nu
ifrågasatta utsträckta användandet af vattenkraften i ån, får utskottet,
som emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke haft något att
erinra, hemställa,

att Riksdagen må, för införande af elektrisk belysning
vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori, på extra
stat för år 1897 anvisa 27,000 kronor.

Stockholm den 28 april 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.