Statsutskottets Utlåtande N:o 48 (Utlåtande 1897:Su48 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

N:() 48.

Auk. till Riksd. kansli den 9 april 1897, kl. 4 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående
förbättrad pension åt två från marinregementet till
Blekinge bataljon öfverflyttade fanjunkare.

(l:a U. A.)

I särskilt till Riksdagen aflåten proposition (n:o 13) den 4
december 1896 har Kongl. Maj:t, under åberopande af vidfogade utdrag
af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att medgifva:

att å fanjunkarne vid Blekinge bataljon 0. Högfeldt och W. Elmberg
måtte, hvad anginge rättighet och skyldighet för dem att med pension
afgå, pensionsförmånernas storlek samt förbindelsen att efter afgången
tjenstgöra under krigstid och större rustningar, finge tillämpas de för
armén gällande bestämmelser, som innehållas i cirkuläret angående ny
pensionsreglering för armén af den 22 juni 1877 jemte dertill hörande
författningar, dervid såsom tjenstetid vid armén måtte inräknas äfven
den tidrymd, bemälde underofficerare tjenstgjort vid marinregementet
före detta truppförbands öfverflyttande till armén; samt

att de fyllnadsbelopp, som sålunda blefve erforderliga utöfver den
pension, Högfeldt och Elmberg hade att från flottans pensionskassa

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

utbekomma, måtte få utbetalas från de medel, livilka anvisades till
bestridande af fyllnadspensioner vid armén.

Enligt statsrådet och chefens för landtförsvarsdepartementet
anförande till nämnda protokoll hade chefen för första arméfördelningen
i skrifvelse den 31 oktober 1895, med öfverlemnande af en utaf chefen
för Blekinge bataljon i ärendet gjord framställning, hemstält, att två
från marinregementet till Blekinge bataljon år 1887 öfverflyttade underofficerare,
fanjunkarne vid nämnda bataljon O. Högfeldt och W. Elmberg,
måtte berättigas att vid afskedstagande, utöfver en hvar af dem
från flottans pensionkassa tillkommande pension jemte fyllnadspension
å tillsammans 704 kronor, af statsmedel undfå ett årligt pensionstillägg
af 166 kronor hvardera, hvarigenom deras sammanlagda pensionsförmåner
skulle komma att uppgå till enahanda belopp, eller 870 kronor,
som öfriga pensionsberättigade fanjunkare vid armén egde att
efter erhållet afsked uppbära; och hade arméfördelningschefen ansett
medgifvandet af en sådan förmån åt bemälda underofficerare, hvilka
vore de enda i tjenst qvarstående, från marinregementet till bataljonen
öfverflyttade, vara af billighetshänsyn dess mera påkallad, som en dylik
likställighet i pensionshänseende med öfriga vederlikar vid armén på
grund af Riksdagens uti skrifvelse den 19 maj 1892 meddelade beslut
blifvit tillerkänd den till Blekinge bataljon från marinregementet öfverflyttade
officerspersonalen.

Af bataljonschefens ofvanberörda framställning inhemtades bland
annat, att Högfeldt och Elmberg nu mera uppnått, den förre 54 lefnadsoch
31 tjensteår, deraf 19 såsom fanjunkare, samt den senare 57 lefnads-
och 40 tjensteår, deraf 11 såsom fanjunkare; att begge under
sin tjenstetid vid bataljonen ådagalagt nit, pligttrohet och duglighet i
förening med ett hedrande uppförande, samt att de, hvilka icke vore
skyldige att vid uppnådd pensionsålder ur tjensten afgå, förklarat sig
villige att, i händelse dem tillförsäkrades nu föreslagen pension, underkasta
sig skyldigheten att taga afsked vid den ålder, som kunde varda
bestämd.

Uti häröfver den 18 november 1895 afgifvet utlåtande hade direktionen
öfver flottans pensionskassa anfört:

att genom nådiga brefvet den 17 maj 1872 blifvit bestämdt, dels
att dåvarande fanjunkare vid marinregementet skulle vid afsked efter
uppnådd pensionsålder undfå fyllnadspension till det belopp, att densamma
tillika med pensionen från amiralitetskrigsmanskassan komme
att motsvara deras enligt stat innehafvande lön jemte tjenstgöringspenningar,
utgörande enligt 1858 års stat tillsammans 800 kronor, dels

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

ock att alla underofficerare vid regementet, Indika derefter ville begagna
sig af medgifven befordringsrätt, skulle vara underkastade förflyttning
till annat infanteriregemente eller corps, äfvensom i afseende
å pensionsförmåner de bestämmelser, som för pension ur amiralitetskrigsmanskassan
jemte fyllnadspension då vore eller framdeles blefve i
nåder bestämda;

att vidare genom nådiga brefvet den 5 november 1886 stadgats,
att de underofficerare vid marinregementet, som öfverflyttades till
Blekinge bataljon, skulle vara berättigade att, mot erläggande af stadgade
afgifter till amiralitetskrigsmanskassan, bibehållas vid den pensionsoch
gratialrätt, som, derest de qvarstått vid marinregementet, författningsenligt
tillkommit dem;

att bemälde Högfeldt och Elmberg, hvilka år 1872 båda voro
förste furirer vid marinregementet, befordrats Högfeldt år 1877 och
Elmberg år 1885 till fanjunkare vid nämnda regemente, hvarefter de
från och med år 1887 öfverflyttats till fanjunkare vid Blekinge bataljon;

att, till följd af bestämmelserna uti förenämnda nådiga bref den
17 maj 1872, skedd uppflyttning i högre klass icke kunde utöfva något
inflytande på summan af den pension och fyllnadspension, som vid afskedet
komme att tilldelas dem;

att på grund häraf, jemlikt amiralitetskrigsmanskassans reglemente
och nådiga cirkuläret den 20 november 1860, Högfeldt och Elmberg
egde att, då de uppnått 55 lefnads- samt mer än 30 tjensteår,
räknade från 20:de åldersåret, vid afskedet åtnjuta pension från kassan
med 405 kronor samt fyllnadspension af statsmedel med 299 kronor,
eller tillsammans 704 kronor; samt

att någon bestämmelse icke förefunnes, enligt hvilken dem ålåge
att, efter det de uppnått de för pensions erhållande föreskrifna lefnadsoch
tjensteår, afgå ur tjensten.

I detta ärende hade arméförvaltningen under den 20 sistlidne
mars afgifvit utlåtande, deruti förvaltningen, som ansett samma förhållanden
i hufvudsak här vara för handen, som legat till grund för Kongl.
Maj:ts af 1892 års Riksdag bifallna proposition angående från marinregementet
till Blekinge bataljon öfverflyttade officerares pensionering,
hemstält, att en framställning, i närmaste öfverensstämmelse med det
beslut, Riksdagen då fattade, måtte till Riksdagen göras för beredande
af pensioner åt ifrågavarande underofficerare enligt de för pensionering
af arméns befäl och underbefäl m. m. gällande grunder.

Beträffande Riksdagens nyssnämnda beslut erinrade departementschefen,
att Riksdagen, med erkännande, att särskildt ömmande omstän -

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

digheter förelåge i fråga om de från marinregementet till Blekinge
bataljon öfverflyttade officerare, genom samma beslut medgifvit, dels
att å bemälde officerare finge, hvad anginge rättighet och skyldighet
att med pension afgå, pensionsförmånernas storlek samt förbindelsen
att efter afgången tjenstgöra under krigstid och större rustningar, tilllämpas
de för armén gällande bestämmelser, som innehållas i cirkuläret
angående ny pensionsreglering för armén af den 22 juni 1877 jemte
dertill hörande författningar, dervid såsom tjenstetid vid armén skulle
inräknas äfven den tidrymd, vederbörande officer tjenstgjort vid marinregementet
före detta truppförbands öfverflyttande till armén, dock att
i detta fall rätt till pension med fyllnadspension skulle inträda först
vid uppnådda 53 lefnadsår, och dels att de fyllnadsbelopp, som blefve
erforderliga utöfver den pension, sådan officer hade att från amiralitetskrigsmanskassan
utfå, finge utbetalas från de medel, hvilka anvisades
till bestridande af fyllnadspensionerna i öfrigt vid armén.

Utskottet, som emot Kongl. Maj:ts förevarande förslag icke haft
något att erinra, får hemställa,

att Kongl.. Maj:ts omförmälda framställning må
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 april 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.