Statsutskottets Utlåtande N:o 48 (Utlåtande 1895:Su48 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

N:o 48.

Ank. till Riksd. kansli den 1 april 1895, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts framställningar i fråga
om anslag till uppförande af nya kasernetablissement m. m.

(l:a U. A.)

Såsom utskottet i sitt utlåtande n:o 5, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens fjerde hufvudtitel. omfattande anslagen till
landtförsvaret, under punkten 25:o omförmält, hade Kong]. Maj:t föreslagit
Riksdagen

ej mindre i statsverkspropositionen att af den för uppförande af
nya kasernetablissement beviljade summa till utgående på extra stat
under år 1896 anvisa 420,000 kronor,

än äfven, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden för den 29 sistlidne januari, i särskild, samma
dag till Riksdagen aflåten proposition (n:o 25), att

dels medgifva, att den rått, som kronan egde eller kunde ega ej
mindre till de å en af förste landtmätaren A. E. Modée år 1881 upprättad,
vid statsrådsprotokollet fogad karta med n:is 1, 1 a, 2, 3, 4, 5,
6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 12 a, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 19 a, 20, 22,

Bill. till Riksd. Prot. 18.95. 4 Sami. 1 Afd. 32 Höft. (N:o 48.) 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

23, 23 a, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38,
39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48 och 49 betecknade områden i
och invid Kristanstad än äfven till de norr om nämnda stad framgående
fästningsgrafvar, sådana dessa å samma karta funnes med blå färg angifna,
måtte på de i stadsfullmägtiges i Kristianstad skrifvelse den 6
sistlidne december föreslagna vilkor till Kristianstads stad öfverlåtas ;

dels bevilja, till de för förläggning i Kristianstad af hela Vendes
artilleriregemente erforderliga kasernbyggnadsarbetena vid regementets
dervarande etablissement 304,000 kronor, deri inberäknadt det belopp,

40,000 kronor, som vid bifall till hvad här ofvan föreslagits skulle
komma att af staden Kristianstad såsom bidrag till kasernbyggnadsarbetena
erläggas, och till de för inqvartering å Karlsborg af Karlsborgs
artillericorps, Göta ingeniörbataljon och Göta trängbataljon nödiga
inredningsarbeten 26,400 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att, derest
öfverskott å de sålunda beviljade beloppen uppkomme, använda desamma
till bestridande af kostnaderna för de kasernbyggnadsarbeten, till
hvilkas utförande medel i enlighet med Riksdagens skrifvelse den 9 maj
1894 redan anvisats; och

dels bemyndiga Kongl. Maj:t att till de förestående kasernbyggnadsarbetena
i Kristianstad och å Karlsborg, i mån af behof, använda
de tillgångar, Riksdagen anslagit till nyssberörda, i skrifvelsen den 9
sistlidne maj omförmälda kasernbyggnadsarbeten eller framdeles kunde
komma att till de, med anledning af 1892 års urtima Riksdags beslut
rörande den förbättrade härordningen, nödiga arbeten af nämnda slag
anvisa.

Och har utskottet i samma utlåtande anmält, att utskottet komme
att öfver dessa frågor afgifva särskildt utlåtande.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden den 14 januari 1895 inhemtas, att departementschefen,
vid föredragning inför Kongl. Maj:t af frågan om anvisande för
år 1896 af medel för uppförande af nya kasernetablissement, erinrat,
hurusom 1894 års Riksdag till åtskilliga kasernbyggnader för de i följd
af 1892 års urtima Riksdags beslut ny- och ombildade truppförbanden
beviljat en summa af 2,791,160 kronor att med 1,411,925 kronor utgå från
vissa tillika angifna försäljningsmedel, hvarjemte Riksdagen af återstående
beloppet 1,379,235 kronor på extra stat för innevarande år anvisat

400,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

Till det belopp 979,235 kronor, som sålunda skulle återstå att på
extra stat anvisa, borde emellertid läggas dels kostnaden för uppförande
i Kristianstad af de för Yendes artilleriregemente erforderliga byggnaderna,
hvilken förut till 304,000 kronor beräknade kostnad, numera,
sedan Kristianstads stad förklarat sig villig att till de blifvande byggnadernas
uppförande bidraga med 40,000 kronor, kunde nedsättas till

264,000 kronor, och dels kostnaden för erforderliga ombyggnadsarbeten
å Karlsborg, som af chefen för fortifikationen i ett af honom den 24
sistlidne december afgifvet utlåtande beräknats till 26,400 kronor. Under
förutsättning att de kasernetablissement, till hvilkas uppförande anslag
redan beviljats, verkligen kunde med de för dem afsedda medel fullbordas,
skulle sålunda för samtliga de i följd af 1892 års urtima Riksdags
beslut nödiga kasernetablissementen ytterligare erfordras en summa
af 1,269,635 kronor att på extra stat utgå; och ansåge departementschefen
en tredjedel deraf eller i rundt tal 420,000 kronor vara för år
1896 af nöden.

Såsom af ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden
den 29 januari 1895 inhemtas, har statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t till en
början yttrat, att i den proposition om anslag till nya kasernetablissement,
som Kong]. Maj:t med anledning af beslutet om den förbättrade
härordningen den 9 mars 1894 aflat till nämnda års Riksdag, vore förutsatt,
bland annat, att Vendes trängbataljon skulle förläggas till Landskrona
och att såsom följd deraf Vendes artilleriregemente, af hvilket 6
batterier hitintills varit förlagda i Kristianstad och 4 i Landskrona och
som, enligt 1892 års organisation, skulle komma att bestå af tillsammans
8 batterier, deribland 2 ridande, skulle i sin helhet sammandragas till
förstnämnda stad. I fråga om skälen till detta förslag och de anordningar,
som för detsammas genomförande måste vidtagas vid Vendes
artilleriregementes nuvarande etablissement i Kristianstad, hänvisade
departementschefen till sina anföranden till statsrådsprotokollen för den 9
februari och den 9 mars 1894, livilka funnes fogade till Kongl. Maj:ts
ofvanberörda proposition, och erinrade nu endast, att kostnaden för berörda
anordningar, som skulle bestå i uppförandet af en ny kasernbyggnad,
en stallbyggnad, ett sommarstallskjul och ett ridhus, af chefen
för fortifikationen i hans derom afgifna yttrande beräknades till 304,000
kronor. Vidare förutsattes i samma proposition, att å Karlsborg skulle
för inrymmande af den ökade truppstyrka, som för framtiden komme
att derstädes vara förlagd, dels företagas diverse inredningsarbeten i
slutvärnet och dels uppföras eu beväringsbarack för Göta trängbataljon

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

och ett stallskjul för Göta ingeniörbataljon. Kostnaden härför beräknades
till 41,500 kronor och ingick så väl nämnda summa som det för
kasernbyggnadsarbetena i Kristianstad erforderliga beloppet 304,000
kronor i den anslagssumma 3,941,800 kronor, som Kongl. Maj:t för
samtliga de nödiga kasernbyggnadsarbetena af Riksdagen äskade.

Med undantag af frågan om uppförande af ett stallskjul för Göta
ingeniörbataljon, till hvilket ändamål Riksdagen anslog 1,500 kronor,
vann Kong). Maj:ts proposition i dessa delar icke Riksdagens bifall. Beträffande
de föreslagna åtgärderna för inqvarteringen af Vendes trängbataljon
och Vendes artilleriregemente, vore, såsom af Riksdagens skrifvelse
framginge, anledningen till afslaget att söka deri, att något bidrag
från Kristianstads stad till de erforderliga kostnadernas bestridande icke
blifvit utfäst. Då staden Kristianstad, yttrade Riksdagen, för närvarande
disponerade åtskilliga kronan tillhöriga områden, utan att derför utgifva
ersättning, och genom uppförandet af de ifrågasatta kasernbyggnaderna
och dermed i sammanhang föreslagna anordningar staden skulle komma
att beredas ytterligare sådan disposition och andra fördelar, ansåge
Riksdagen, att, intill dess berörda förhållanden blifvit nöjaktigt utredda
och tillfredsställande ordnade, frågan om uppförande af ytterligare kasernbyggnader
i Kristianstad borde uppskjutas; och syntes Riksdagen
Vendes artilleriregementes två ridande batterier utan olägenhet kunna
tills vidare förläggas till kasernetablissementet i Landskrona och den
under uppsättning varande Vendes trängbataljon beredas provisoriskt
utrymme i de talrika, för sådant ändamål användbara byggnaderna vid
Herrevadskloster.

Hvad åter anginge de'' ifrågasatta arbetena å Karlsborg förklarade
Riksdagen, att då uppgjordt förslag till fördelning af utrymmet i slutvärnet
emellan de tre truppförband, Karlsborgs artillericorps, Göta
ingeniörbataljon och Göta trängbataljon, som skulle derstädes förläggas,
ej blifvit slutligen faststäld och denna frågas afgörande syntes böra
föregås af en fullständig utredning angående truppförbandens verkliga
behof af kasernutrymme, samt i alla händelser ganska betydande utrymme
i proviantförrådsbyggnaden å Karlsborg, som under fredstid ej vore för
beläggning af proviant erforderligt, syntes Riksdagen kunna tagas i anspråk
för inqvarteringsändamål och svårighet ej heller torde möta att
under sommartid belägga äfven trängbataljonens kasernutrymme i slutvärnet
och exercishuset i fästningen med beväring, Riksdagen ej ansåge
sig för det dåvarande böra bevilja medel till de ifrågasatta inredningsarbetena
i slutvärnet samt till uppförande af särskild beväringsbarack
för Göta trängbataljon.

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

Med anledning af Riksdagens beslut i förstnämnda fråga behagade
Kongl. Maj:t den 18 maj 1894 uppdraga åt sin befallningshafvande i
Kristianstads län att från stadsfullmägtige i Kristianstad infordra och
till Kongl. Maj:t inkomma med yttrande, huru vida och med hvilket belopp
de vore villiga att, i enlighet med hvad Riksdagen antydt, dels
såsom gengäld för de fördelar, hvilka genom uppförandet i Kristianstad
af de för förläggning derstädes af hela Vendes artilleriregemente ifrågasatta
kasernbyggnaderna och dermed i sammanhang föreslagna anordningar
kunde komma att beredas staden, och dels för att erhålla full
eganderätt till de kronau tillhöriga områden, öfver hvilka staden för det
dåvarande förfogade utan att derför utgifva ersättning, bidraga till kostnaderna
för kasernbyggnadernas uppförande. Dessutom anmodade departementschefen
den 29 maj samma år chefen för fortifikationen, hvilken
redan förut till Kongl. Maj:t afgifvit yttrande beträffande frågan om
inqvarteringens ordnande i slutvärnet å Karlsborg, att nu med anledning
af Riksdagens beslut i samma fråga till Kong!. Maj:t inkomma med
nytt förslag i samma afseende, så uppstäldt att, så vidt möjligt, behof
af särskild beväringsbarack för Göta trängbataljon ej komme att göra
sig gällande.

Sedan de sålunda infordrade yttrandena inkommit samt arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet, efter fortifikationsbefälhafvarens i
Skåne hörande, afgifvit utlåtande rörande antagligheten af det utaf stadsfullmägtige
i Kristianstad gjorda anbud beträffande bidrag till kasernbyggnadsarbetena
i nämnda stad, hade Kongl. Maj:t dessutom den 25
januari innevarande år faststält det af chefen för fortifikationen afgifna
förslag till fördelning af inqvarteringsutrymmet i slutvärnet å Karlsborg.

I sitt med anledning af Kongl. Maj:ts bref den 18 maj 1894 afgifna
yttrande hade stadsfullmägtige i Kristianstad förklarat att de, såsom
ersättning för kronans i Riksdagens skrifvelse omförmälda jordområden
och gengäld för fördelarne af hela Vendes artilleriregementes förläggning
i Kristianstad, erbjöde statsverket ett bidrag till kostnaderna för
uppförande af kasernbyggnader derstädes af 40,000 kronor äfvensom den
del af norra folkskolans trädgård, som vore erforderlig för reglering af
kronans angränsande tomt och hvilken å en här vid protokollet fogad,
af stadsingeniören C. J. Palm gjord kopia af eu utaf förste landtmätaren
A. E. Modée år 1881 upprättad karta vore utmärkt med fig. A. under
vilkor

att kronan afhände sig och tillegnade staden eganderätten

till samtliga de områden, hvari kronan uti stämningen i den

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

genom Kong]. Majits dom den 22 november 1893 afgjorda rättegång
emot staden framstält anspråk,

till de norr om staden befintliga gamla fästningsgrafvarne, sådana
de vore upptagna å nämnda karta,

till det lägenheten Skottenburg tillhörande jordområdet, samt
till kronans vattningsväg; dock med kronan förbehållen besittningsrätt
till nuvarande Skottenburgs-området till den 1 mars 1906
och rätt till bibehållande af badhus å nuvarande platsen vid Helgeå
och för väg till detsamma; och

att det erbjudna kontanta bidraget från staden till statsverket inbetalades
inom viss af Kongl. Maj:t bestämd tid, efter det samtliga till regementet
hörande batterier blifvit till staden förlagda; samt
att området af norra folkskolans trädgård afträddes, då, efter fattadt
beslut om förläggning till Kristianstad af regementet i sin helhet,
vid skeende rasering af fästningsverken området, livars inhägnad kronan
ensam bekostade och underhölle, vore för reglering af kronans angränsande
tomt erforderligt.

Enligt hvad ett vid skrifvelsen fogadt yttrande utaf drätselkammaren
i Kristianstad gåfve vid handen, hade de jordområden, som staden sålunda
skulle förvärfva, vid en den 17 december 1881 af staden föranstaltad
värdering uppskattats till 12,016 kronor 46 öre; och torde i
öfrigt, hvad anginge innehållet i nämnda yttrande, böra nämnas, att
beskattningsbara löneinkomsten från den till Kristianstad förlagda del af
regementet i dess vid tiden för 1892 års urtima Riksdag gällande organisation
af drätselkammaren beräknades till 183,590 kronor 88 öre, att
i följd af den vid samma riksdag beslutade omorganisation af regementet
nämnda inkomst skulle komma att minskas med 31,845 kronor 41 öre,
att, om åter alla åtta till regementet hörande batterier förlädes till Kristianstad,
den beskattningsbara löneinkomsten skulle komma att uppgå
till 201,590 kronor 73 öre, samt att sålunda i sistnämnda fall en förhöjning
i den på endast sex batterier löpande beskattningsbara inkomsten
skulle vinnas med 49,845 kronor 26 öre, motsvarande, efter beräkning
af 4 kronor 15,3 öre på hvarje bevillningskrona, hvarmed kommunal-,
kyrko- och skol-skatter för år 1893 i Kristianstad utgått, en skatt af
2,070 kronor 6 öre.

Beträffande jordområdenas läge och storlek m. in. framginge af fortifikationsbefälhafvarens
i Skåne yttrande, i hvilket arméförvaltningen å
fortifikationsdepartementet uti sitt i ärendet afgifna utlåtande förklarade
sig i allo instämma, hufvudsakligen följande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

Hvad anginge de i punkten l af stadsfullmägtiges skrifvelse omförmälda
områden hade arméförvaltningens ombudsman genom stämningen
i den rättegång, som stadsfullmägtige i sitt yttrande afse, yrkat, att kronan
måtte förklaras vara egare till vissa, med här ofvan angifna nummer å
Modées karta utmärkta egofigurer.

Då stadsfullmägtige i sitt ofvan omförmälda anbud hemstält, att
samtliga i stämningen uppräknade jordområden måtte till staden afträdas,
skulle alltså, ehuru kronan under loppet af rättegången af olika skäl
tills vidare afstod från sina anspråk på egofigurerna nås 2, 37, 46, 47,
48 och 49 äfvensom 12, 18, 20, 22 och 23 a samt kronans påstående, i
hvad det rörde tvärgatornas förlängning, i sista instansen ogillades, äfven
den rätt till sistberörda områden, som ännu kunde tillkomma kronan,
böra till staden afstås; och ansåge fortifikationsbefälhafvaren berörda
områden lika litet som de öfriga, hvilka genom domen förklarades tillhöra
kronan, numera vara för något dess behof af nöden.

Icke heller deremot att de i andra punkten af stadsfullmägtiges
skrifvelse omförmälda fästningsgraf var till staden afträddes, hade fortifikationsbefälhafvaren
haft någon invändning att göra. De delar af dessa
grafvar, hvilka folie utanför den projekterade, å Modées karta med
prickade svarta streck betecknade norra boulevardens yttre gränslinie,
vore, enligt hvad fortifikationsbefälhafvaren anmälde, redan år 1855 till
staden Kristianstad afträdda, hvadan den nu ifrågasatta öfverlåtelsen
endast kunde afse de delar af grafvarne, som vore belägna innanför den
projekterade boulevardens yttre gränslinie; och hvad dessa anginge, vore
de med den begränsning, som å kartan genom den blåa färgen angåfves,
redan på det sätt till staden öfverlåtna, att staden genom kongl. brefven
den 23 april och 3 november 1857 berättigats att »fritt disponera» dem
för anläggande af en kanal kring staden. Det vore således nu endast
frågan om att å staden öfverlåta den formella eganderätten, som naturligtvis
för kronan saknade betydelse, under det att staden genom densammas
förvärfvande komme i tillfälle att i en framtid kunna försätta
den norra delen af gamla fästningsområdet, der raseringsarbetet genom
stadens eget förvållande afbröts, i ett ändamålsenligare och prydligare
skick än nu vore fallet.

Det i tredje punkten af stadsfullmägtiges skrifvelse omförmälda
Skottenbur g sområdet, som år 1783 af kronan inköptes och som år 1881
af landtinätaren Modée uppmättes till 14,625 qvadratfot eller 1,289,2
qvadratmeter, deri jemväl inberäknad den utvidgning, som lägenheten
genom Kongl. Maj:ts dom i ofvan omförmälda rättegång erhållit, vore
för närvarande bebygdt med 2 små, med hvarandra förenade låga kors -

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

virkshus och disponerades af fortifikationsbefälhafvarens ombud i Kristianstad,
hvilken mot en årlig ersättning af 100 kronor och förmånen
af fri bostad åtagit sig att hafva tillsyn öfver fortifikationens arbeten i
nämnda stad.

Hvad slutligen anginge den i fjerde punkten af stadsfullmägtiges
skrifvelse omnämnda vattningsvägen hade fortifikationsbefälhafvaren ansett
densamma ej heller vara för kronan behöflig.

I fråga om värdet af de kronan tillhöriga jordområden, som vid
antagande af staden Kristianstads nu förevarande anbud skulle af kronan
till staden öfverlåtas, hade fortifikationsbefälhafvaren upplyst, att ett
sammanlagdt område af 7,210 qvadratmeter kunde med afseende å belägenheten
betraktas som trädgårdstomter, egoområdet 1 och 1 a som
byggnadstomt, ett område af sammanlagdt 19,895 qvadratmeter som gatumark
och det område om 364 qvadratmeter, hvarmed lägenheten Skottenburg
genom domen i samma rättegång ökades, som kyrkogårdsjord.

Trädgårdstomterna hade fortifikationsbefälhafvaren funnit ega ett
värde af 2,163 kronor, samt den s. k. teatertomten 1,870 kronor.

Beräknades värdet för gatumarken till 17 öre per qvadratmeter,
skulle densamma representera ett värde af 3,382 kronor 11 öre, derifrån
dock afdrag till ett belopp af 900 kronor hade synts fortifikationsbefälhafvaren
i hvarje fall böra medgifvas såsom ersättning derför, att
i den beräknade arealen ingå jemväl gatorna utmed södra artillerietablissementets
östra och södra sidor, hvilka staden ej förpligtats att
till kronan afträda.

Vattningsvägen hade år 1881 vid den då verkstälda värderingen
efter 12,5 öre per qvadratfot värderats till 3,828 kronor 12 öre, hvilket
värde fortifikationsbefälhafvaren dock hade ansett väl högt, synnerligen
som staden redan genom bytesbrefvet den 10 oktober 1860 erhållit
rättighet att trafikera vägen och densamma således icke rimligen kunde
af kronan till annan än staden försäljas.

Hvad slutligen anginge Skottenburgsområdet, både fortifikationsbefälhafvaren
ansett detsamma kunna uppskattas till samma värde som
den s. k. teatertomten eller 5 kronor per qvadratmeter, utgörande efter
925 qvadratmeter ett belopp af 4,625 kronor.

Hela värdet af den mark, som på grund af Kristianstads stads anbud
skulle af kronan till staden afträdas, kunde sålunda, efter fortifikationsbefälhafvarens
beräkning, anses uppgå till 14,968 kronor 23 öre
eller 2,951 kronor 77 öre mera än det belopp, hvartill drätselkammaren,
i enlighet med 1881 års uppskattning, värderat samma mark, men hade
emellertid fortifikationsbefälhafvaren ansett denna skilnad uppvägas dels

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

af värdet å den omkring 1,200 qvadratmeter stora, för kronan väl behöfliga
del af folkskoletomten, som staden skulle till kronan afstå och
dels af den utaf stadsfullmägtige kronan erbjudna rättigheten att till
1906 disponera lägenheten Skottenburg.

Fortifikationsbefälhafvaren hade sålunda funnit stadens anbud i allo
antagligt, dervid särskildt betonande, dels att, efter hans åsigt, staden
sannolikt icke skulle vilja afgifva skilda anbud för kronans tomter och
för fördelen att få till staden förlagda ytterligare två batterier af Vendes
artilleriregemente eller öfver hufvud i annan ordning erbjuda något kontant
vederlag för kronans gatudelar än i sammanhang med bidraget till
kostnaden för hela Vendes regementes förläggande till staden och dels
att då staden redan innevarande år skulle till kronan afträda de jordområden,
som genom Kongl. Maj:ts oftanämnda dom den 22 november
1893 förklarats tillhöra kronan, det äfven ur kronans synpunkt måste
anses önskligt att få frågan om gatumarkens öfvertagande utaf staden i
en nära framtid ordnad.

Det förslag till ordnandet af inqvarteringen i slutvärnet å Karlsborg,
som af chefen för fortifikationen i skrifvelsen den 24 sistlidne
december öfverlemnats och som, på sätt departementschefen redan antyda
den 25 i denna månad blifvit af Kongl. Maj:t till efterrättelse faststäldt,
vore, enligt hvad chefen för fortifikationen anmält, af honom
uppgjordt efter samråd med vederbörande truppchefer och kommendanten
å Karlsborg samt utginge från den förutsättningen, att till Göta
ingeniörbataljon skulle upplåtas hela den vester om kyrkan belägna
delen af slutvärnet med undantag af hvalfven n:is 1, 2 och 33 i öfra
våningen, som skulle användas, de båda förstnämnda af Karlsborgs artillericorps
och det sistnämnda af fortifikationen för förvaring af fästningsbyggnadens
arkiv, att nämnda artillericorps dessutom skulle erhålla
de båda öfra våningarna af mellersta tornet, våningen under kyrkan
samt öster om sistnämnda byggnad hvalfven n:is 1—16 i nedre och n:is
1—13 i öfra våningarna, samt slutligen att för inqvartering af Göta
trängbataljon med dithörande beväring skulle användas hela den öfriga
delen af slutvärnet.

Någon beläggning af exercishuset skulle sålunda ej ifrågakomma,
hvaremot artilleribeväririgen, för hvilken plats ej kunnat beredas i slut Jiih.

till Jliksd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afä. .''12 Höft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

värnet, skulle inqvarteras i proviantförrådsbyggnaden, i hvilken några
mindre kostsamma inredningsarbeten med anledning deraf skulle blifva
af nöden.

Frånsedt sistnämnda arbeten, som, enligt hvad chefen för fortifikationen
anmält, kunna bekostas af medel, som stode till arméförvaltningens
å intendentsdepartementet förfogande, beräknades de erforderliga inredningsarbetena
komma att kosta 26,400 kronor eller 13,600 kronor mindre
än som, enligt de för 1894 års Riksdag framlagda kostnadsberäkningarna,
ansetts vara för inqvarteringens ordnande å Karlsborg erforderligt.
Minskningen i kostnad berodde, på sätt af chefens för fortifikationen
skrifvelse frainginge, dels derpå, att till följd af den något trängre förläggningen
inom slutvärnet hela den ifrågasatta, till 8,000 kronor beräknade
beväringsbaracken för Göta trängbataljon kunnat från byggnadsarbetena
uteslutas, och dels derpå, att åtskilliga arbeten, som upptagits
i de äldre kostnadsberäkningarna, men som som varit af beskaffenhet
att ej kunna uppskjutas, redan blifvit utförda, dervid kostnaden bestridts
af medel, som arméförvaltningen endast genom anlitande af för oförutsedda
behof afsedda tillgångar kunnat åvägabringa.

Med anledning af den utredning, som sålunda åstadkommits, hade,
erinrar departementschefen, de skäl, hvilka hvad angår beslutet om de
ifrågasatta kasernbyggnadsarbetena i Kristianstad och å Karlsborg varit
för Riksdagen bestämmande, numera helt och hållet bortfallit.

Fördelning af utrymmet i slutvärnet å Karlsborg emellan de truppförband,
som för framtiden skola vara derstädes förlagda, vore nu af
Kong!. Maj:t faststäld och de öfriga anordningar, som Riksdagen för
minskning af den beräknade kostnaden för inqvarteringens ordnande
derstädes förmält sig finna af nöden, vore jemväl vidtagna. Resultatet
deraf hade också blifvit, att till ifrågavarande arbeten numera ansåges
åtgå endast 26,400 kronor eller, såsom redan nämndt, 13,600 kronor
mindre än som sistlidna år derför beräknades.

Hvad vidare anginge det af staden Kristianstad gjorda anbud om
bidrag till kostnaden för hela Vendes artilleriregementes förläggande
till nämnda stad, funne departementschefen, lika med de i ärendet hörda
myndigheterna, detsamma fullt antagligt. Det måste ihågkommas att
af de områden, staden nu skulle tillösa sig, endast de af fortifikationsbefälhafvaren
såsom trädgårdstomter betecknade jordstycken äfvensom

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

deri s. k. teatertoraten och Skottenburgsområdet noga räknadt både
något försäljningsvärde. Att kronan skulle vilja sätta sig i besittning
af och till tredje man föryttra den s. k. gatumarken, som dessutom ej i
sin helhet förklarats tillhöra kronan, torde väl nemligen knappast kunna
ifrågasättas och ej heller den s. k. vattningsvägen, till hvilken staden
redan så till vida hade nyttjanderätten, att staden berättigats att obehindradt
trafikera densamma, kunde i kronans hand användas till försäljning.

Då af de öfriga jordområdena teatertomten af fortifikationsbefälhafvaren
värderats till 1,870 kronor, trädgårdstomterna till 2,163 kronor
och Skottenburg till 4,625 kronor, vore det alltså jord till värde af
8,655 kronor, som staden skulle erhålla i utbyte mot den s. k. folkskoletomten
och det kontanta bidraget. Folkskoletomten, som innehade en
ytvidd af 1,200 qvadratmeter, representerade emellertid efter 5 kronor
qvadratmetern eller samma värde som af fortifikationsbefälhafvaren asatts
den s. k. teatertomten och Skottenburgsområdet, ett belopp af 6,000
kronor, så att det Överskjutande jordvärde, som staden skulle erhålla,
icke uppginge till fullt 3,000 kronor. Skilnaden emellan nämnda belopp
och det af staden erbjudna kontanta bidraget, eller minst 37,000 kronor,
skulle sålunda ur stadens synpunkt anses motsvara den till sitt verkliga
värde ganska svårberäkneliga fördelen att få till staden förlagda de båda
ridande batterierna af Vendes artilleriregemente, och det torde knappast
kunna påstås, att detta bidrag vore för ringa. I hvarje fall borde ej
förglömmas, att de militära skälen i och för sig ansetts tillräckliga att
motivera regementets sammandragning till Kristianstad och att, enligt
hvad departementschefen i sitt anförande till det vid Kongl. Maj:ts
proposition i kasernfrågan fogade statsrådsprotokoll för den 9 februari
1894 trodde sig hafva ådagalagt, den plan för ordnandet af inqvarteringen
utaf lista arméfördelningens kasernerade trupper, som han då förordade
och i hvilken förslaget om förläggning af Vendes trängbataljon
till Landskrona och Vendes artilleriregemente i dess helhet till Kristianstad
inginge som en integrerande del, äfven ur ekonomisk synpunkt
vore den fördelaktigaste.

Departementschefen funne för den skull proposition om anslag till
kasernbyggnadsarbetena i Kristianstad och å Karlsborg nu böra på nytt
till Riksdagen aflåtas; och torde i densamma Riksdagens samtycke till
afyttringen utaf de i stadsfullmägtiges i Kristianstad skrifvelse omförmälda
jordområden jemväl böra inhemtas.

1 öfrigt torde, hvad anginge innehållet i propositionen, böra erinras,
att då 1894 års Riksdag i anledning af Kongl. Maj:ts till densamma

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

aflåtna * proposition i kasernfrågan väl anslog ett visst belopp till hvart
och ett af de olika kasernetablissement, hvilkas uppförande då medgafs,
men emellertid berättigade Kongl. Maj:t att, derest brist uppstode å det
belopp, soin sålunda för ett etablissement anvisades, till täckande deraf
använda möjligen uppkommande öfverskott å anslaget till ett annat, enahanda
bemyndigande i fråga om de belopp, som kunna varda till kasernbyggnadsarbetena
i Kristianstad och å Karlsborg, torde böra äskas; och
torde dessutom, då det naturligtvis ingalunda kan vara departementschefens
mening att numera, sedan förslag till reglering af riksstatens
fjerde hufvudtitel för år 1896 redan blifvit till Riksdagen aflåtet, för
nämnda år påyrka beviljandet af ytterligare anslag för försvarsändamål,
propositionen böra innehålla hemställan från Kongl. Maj:t att få, i mån
af behof, till de ifrågasatta kasernbyggnadsarbetena i Kristianstad och
å Karlsborg använda de medel, som af Riksdagen redan till kasernbyggnadsarbeten
anvisats eller som framdeles kunde komma att för
samma ändamål anvisas.

Slutligen ansåge departementschefen, att för ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten
torde böra äskas de belopp, som chefen för fortifikationen
ansett vara derför erforderliga och mot hvilka departementschefen
för sin del icke hade någon erinran att göra.

Enär fördelning af utrymmet i slutvärnet å Karlsborg emellan de
truppförband, som för framtiden skola vara derstädes förlagda, numera
är af Kongl. Maj:t faststäld, och de öfriga anordningar, som Riksdagen
för minskning af de beräknade utgifterna för inqvarteringens ordnande
derstädes ansett vara af nöden, jemväl blifvit vidtagna, och till följd
häraf kostnaderna för ifrågavarande arbeten å Karlsborg nedsatts med
13,600 kronor under det i den af Kongl. Maj:t till 1894 års Riksdag
aflåtna propositionen för dessa arbeten upptagna belopp, har utskottet
funnit sig böra tillstyrka Kongl. Maj:ts förevarande framställning i
denna del.

I afseende å de för förläggning i Kristianstad af hela Yendes artilleriregemente
erforderliga kasernbyggnadsarbeten har utskottet ej haft
anledning till anmärkning emot den utredning angående eganderätt till
vissa områden m. m., som Kongl. Maj:t i enlighet med Riksdagens uttalade
önskan nu lemnat och hvilken utredning jemväl synes hafva medfört/''att!staden
Kristianstad åtagit sig att mot erhållande af eganderätt
till vissa smärre, kronan nu tillhöriga, af staden disponerade områden
och gatudelar bidraga till ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten derstädes
med 40,000 kronor. Kostnaderna för berörda arbeten hafva nu

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

likasom i propositionen till 1894 års Riksdag beräknats till 304,000
kronor, grundade på samma kostnadsförslag, som då förelädes Riksdagen.
Vid pröfning af Kongl. Maj:ts sistnämnda år framlagda kostnadsberäkningar
för samtliga då föreslagna kasernetablisseinent, yttrade Riksdagen,
bland annat, att Riksdagen funnit desamma i vissa afseenden för
höga, i det exempelvis, jemte det att för oförutsedda utgifter i allmänhet
beräknats 5 procent af hela anläggningskostnaden, kostnaderna
för vinterstallbyggnader upptagits till belopp, som motsvarade för byggnader
af sten öfver 600 kronor och för byggnader af trä 500 kronor
för hvarje spilta. Med hänsyn dertill och då Riksdagen, i likhet med
departementschefen, funne lämpligt att vid beviljande af det sammanlagda
belopp, som för berörda kasernanläggningar kunde anses erforderligt,
medgifvande lemnades Kongl. Maj:t att till täckande af möjligen
uppkommande brist i belopp, som beräknats för ett etablissement, använda
öfverskottet å belopp, som afsetts för ett annat, hade Riksdagen
ansett icke oväsentliga besparingar kunna göras i de för dessa ändamål
beräknade kostnader. På grund deraf minskade Riksdagen kostnadsberäkningen
för då beslutade kasernetablisseinent med omkring 8
procent.

Med hänsyn härtill har utskottet funnit kostnaden för ifrågavarande
kasernbyggnadsarbeten böra kunna begränsas till 280,000 kronor, helst
som utskottet anser lämpligt, att, i enlighet med 1894 års Riksdagsbeslut,
bemyndigande lemnas Kongl. Maj:t att till dessa arbeten likasom de
å Karlsborg föreslagna i mån af behof använda de tillgångar, Riksdagen
år 1894 anslagit till kasernbyggnadsarbeten. Med afdrag af det bidrag,
som från Kristianstads stad är för ändamålet att påräkna, skulle alltså
för Vendes artilleriregementes kasernering nödiga byggnadsarbeten erfordras
att bevilja 240,000 kronor. Lägges härtill det för inredningsarbeten
å Karlsborg behöfliga beloppet 26,400, skulle för ifrågavarande
arbeten erfordras att bevilja tillsammans 266,400 kronor.

Enär 1894 års Riksdag för uppförande af nya kasernetablissement
beviljade 2,791,160 kronor, hvaraf dock 1,411,925 kronor att utgå af
försäljningsmedel af vissa kronans tomter in. m., samt af återstående
1,379,235 kronor anvisade 400,000 kronor på extra stat för år 1895,
skulle, derest ytterligare 266,400 kronor beviljas för nu ifrågavarande
kasernbyggnads- och inredningsarbeten samt, i enlighet med Kongl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning, hvaremot utskottet ej har
något att erinra, 420,000 kronor anvisas på extra stat för år 1896 för
uppförande af nya kasernetablissement, alltså af det belopp, som för de

Statsutskottets Utlåtaode N:o 48.

af den nya härorganisationen betingade kasernetablisseraent af Riksdagen
beviljats, återstå att anvisa 825,635 kronor.

Utskottet får för den skull hemställa:

a) att Riksdagen må medgifva, att den rätt, som
kronan eger eller kan ega ej mindre till de å en af
förste landtmätaren A. E. Modée år 1881 upprättad,
vid statsrådsprotokollet fogad karta med n:is 1, 1 a,
2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 12 a, 13, 14, 15, 16,
17, 18, 19, 19 a, 20, 22, 23, 23 a, 24, 25, 26, 27, 28,
29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42,
43, 44, 45, 46, 47, 48 och 49 betecknade områden i
och invid Kristianstad än äfven till de norr om nämnda
stad framgående fästningsgrafvar, sådana dessa å samma
karta finnas med blå färg angifna, må på de i stadsfullmägtiges
i Kristianstad skrifvelse den 6 december
1894 föreslagna vilkor till Kristianstads stad öfverlåtas; b)

att, till de för förläggning i Kristianstad af
hela Vendes artilleriregemente erforderliga kasernbyggnadsarbeten
vid regementets dervarande etablissement
Riksdagen må, utöfver det belopp, 40,000
kronor, som vid bifall till hvad i mom. a) föreslagits
skulle komma att af staden Kristianstad såsom bidrag
till kasernbyggnadsarbetena m. m. erläggas, bevilja
240,000 kronor;

c) att Riksdagen må, till de för inqvartering å
Karlsborg af Karlsborgs artillericorps, Göta ingeniörbataljon
och Göta trängbataljon nödiga inredningsarbeten
bevilja 26,400 kronor;

d) att Riksdagen må medgifva, att, derest öfverskott
å de för i mom. b) och c) omförmälda arbeten
anslagna medel skulle uppkomma, desamma må användas
till bestridande af kostnaderna för de kasernbyggnadsarbeten,
till hvilkas utförande medel i enlighet
med Riksdagens skrifvelse den 9 maj 1894 redan
anvisats;

e) att Riksdagen må bemyndiga Kongl. Maj:t att
till de förestående kasernbyggnadsarbetena i Kristianstad
och å Karlsborg, i mån af behof, använda de

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

tillgångar, Riksdagen anslagit till nyssberörda, i skrifvelsen
den 9 maj 1894 omförmälda kasernbyggnadsarbeten;
samt

f) att Riksdagen må af de för uppförande af nya
kasernetablissement beviljade belopp på extra stat för
år 1896 anvisa 420,000 kronor.

Stockholm den 1 april 1895.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Herrar G. D. R. Tornerhjelm, H. P. P. Tamm, K. Bohnstedt och
S. G. von Friesen hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit i förestående
ärendes behandling inom utskottet.