Statsutskottets Utlåtande N:o 48 (Utlåtande 1893:Su48 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

vin i\ no v
Uv.‘Vi'' - *obio<

flrT .1''^,-vi

'' \)''iOi ''"?;.»}! fr; &} •''
-alvdVm ijj: i
< :fn .ijift-l >.
U(H>fööf; ynh

• 1-iiJ''L li ‘I >. i >

r; 1 >o^j''u>i)iiQK>■ ’!j ; »i.-- sinom, t..?../

i . ! .JO1,, i i V ‘ t Tj OblVlij iJ V TI» T'' I

■''(•i- .i-:!-! ! .''!.1 isivv --: 1: v (pixa,. v!in

•"■''V iliftju Si ;O0 •!. 1. ’| OOHlli'' Sno.i;vh‘

, j rSailrpfr.i »bm	v »borr	v vika-
arv b* i • H ,4b c i	: : r • fijuvib 18	U;
b (''• ■(	ibe Vj.ilii bom t	Al I! filt1 o i
N:o 48.	)•: .. •. i :< .! : b

i • s;11■ .o ;■ >,i.Vv-, ’-ii iÖ8.t nita obos’

i !, I . '' V. .[•!) . tv*.''.-J. : it I... : ..OlUF;! f kWlii

Ank. till Riksd. kansli den 20 mars 1893, kl. 2 e, m.

i ■ . ... . i -a • ’ rf1 • rf

AVvAfivjlU f \ -.ii '' .tv

Utlåtande, angående beräkningen af. statsverkets ordinarie inkomster.

ga •... ''.bo ...... oi -.c .yo«mr:*aa ahn-fiimfi;

(I. A.)

i . H . .. .... j-ino ii'' v vn.it • ofnb i

Efter det statsutskottet till behandling förehaft Kongl. Maj:ts
proposition angående statsverkets tillstånd och behof, i hvad densamma
rörer beräkningen af statsverkets inkomster, får utskottét nu, jemlikt
§ 53 regeringsformen och § 39 riksdagsordningen, för Riksdagen uppgifva
och föreslå de belopp, hvartill ''de ordinarie inkomsterna under
nästkommande statsregleringsperiod för närvarande kunna, efter utskottets
mening, upptagas.

Ilo) Enligt hvad af det vid statsverkspropositionen fogade protokoll
öfver finansärenden den 14 januari innevarande år inhemtas, har
Kongl. Maj:t ansett de ordinarie inkomsterna med undantag af inkomsttiteln
grundskatt, böra upptagas till de af statskontoret, jemlikt en
statsrådsprotokollet bilagd skrifvelse af den 6 december 1892, beräknade
belopp; och anser sig utskottet alltså böra redogöra för hvad af föredragande
departementschefen anförts i fråga om nämnda skat.tetitel
äfvensom i vissa särskilda fall för den utredning statskontoret lemnat
rörande öfriga inkomsttitlar.

Grundskatt. Hvad denna inkomsttitel angår har departementschefen
till statsrådsprotokollet erinrat, att sedan Kongl. Maj:t den 2
sistlidne december utfärdat lag angående afskrifning af de å viss jord
Bill. till Riksd. Prot. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 37 Raft. (N:is 48- 49.) 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

hyllande grundskatter och hvad dermed eger sammanhang, Kong!.
Maj:t samma dag anbefalt kammarkollegium och statskontoret att afgifva
yttrande, huruvida i ett eller annat afseende hinder kunde anses möta
för uteslutande ur så väl jordeböcker som riksstat och öfriga statsverkets
räkenskaper af sådana grundskattebelopp, som inginge i den å riksstatens
inkomstsida upptagna titeln grundskatt, men åter affördes såsom
»friheter» under vederbörande utgiftstitlar å riksstatens utgiftssida. Till.
åtlydnad af denna befallning hade kammarkollegium och statskontoret
inkommit med utlåtande af den 28 sistlidne december, deruti embetsverken
till en början meddelat, att af berörda grundskattebelopp, utgörande
efter 1891 års landsboksräkenskaper tillsammans omkring 900,000
kronor, frinjötes den största delen eller 891,791 kronor 85 öre för rustning
eller rotering enligt följande fördelning:

■ r

Vid berustade kavalleriet''.

Lifregementets dragoncorps.............. 124,823: 7 2

» husarcorps.................. 72,332: 71

Smålands husarregemente.................. 62,312: 8 2

Skånska husarregementet .................. 37,799: 03

» dragonregementet ............... 33,700: 6 0

Vid berustade infanteriet.

Lifregementets grenadiercorps ......... 102,351: 04

Vestgöta regemente.............t;.............. 108,406: 03

Andra lifgrenadierregementet........... 207,268: 4 5

Smålands grenadierbataljon.............. 60,395: 4 7

478,420: 99

Vid berustade båtsmansliållet ..................................... 75,543: 52

(deraf tillgiftspenningar 2,565: 8 9.)

Vid roterande infanteriet.

Skaraborgs regemente ........................ 82: 7 9

Bohusläns » ........................ 6,775: 67 6,858: 46

Summa 891,791: 85.

Embetsverken hade vidare erinrat att i det af numera generaldirektören
Alb. Andersson den 15 september 1874 afgifna betänkande
angående sättet och vilkoren för grundskatternas samt rustnings- och
roteringsbesvärens afskrifning föreslagits i fråga om de för rustning
och rotering frinjutna rånte- och kronotiondebelopp, att desamma vid
afskrifningens början skulle indragas till statsverket mot en till veder -

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

börande jordegare utgående årlig ersättning, svarande mot den indragna
räntans och kronotiondens i jordeboken upptagna belopp. _

Enligt förslag, framstäldt af skatteregleringskomiten i dess den
13 september 1882 afgifna utlåtande angående skatteförhållandena. i
riket, skulle dessa rånte- och kronotiondebelopp deremot vid aiskntningens
början ur jordeböcker och räkenskaper helt uteslutas och
således ej ingå i de ''liqvider mellan staten å ena sidan samt rust- och
rotehållare å den andra, som under afskrifningstiden komme att ega
rum, dock med undantag för de till båtsmansrustnmgen i Södra More
härad anordnade tillgiftsräntor, hvilka efter komiténs uppfattning närmast
vore att jemföra med de till statsverket indragna augmentsrantorna
och derför vid tiden för afskrifningens början borde till statsverket indragas
mot ersättning till vederbörande rusthållare med det belopp, som
tillgiftsräntegifvaren för året näst före afskrifningens början vant skyldig
att till rusthållaren utbetala; och hade komitén till stöd för förstberorda
förslag anfört, att de för rustning och rotering frmjutna rånte- och
kronotiondebelopp i verkligheten icke utgjordes, utan förvandlats till rustnings-
och roteringsprestation; att upptagandet det oaktadt af dessa
rånte- och kronotiondebelopp i kronans jordeböcker och räkenskaper
både såsom en inkomst för kronan och såsom en utgift till vederbörande
rust- och rotehållare härledt sig deraf, att vid rustningens och magra
fall äfven vid roteringens inrättande ifrågavarande räntor och kronotionde
eftergifvits såsom en ersättning för rustnings- och roteringsprestationens
fullgörande och i öfrigt kunde anses pakalladt deraf, att, i
händelse rustnings- och roteringsbesvären enbart och utan sammanhang
med grundskatterna afskaffades, vederbörandes skyldighet att utgöra
dessa räntor och kronotionde åter skulle inträda; att något sadant
emellertid icke kunde inträffa, om en samtidig och efter lika mattstock
beräknad afskrifning af såväl grundskatter som rustning och rotering
vidtoges; samt att, då en indragning af de for dessa besvär anordnade
rånte- och kronotiondebelopp, utan att åstadkomma något i sjelfva verke
förändradt resultat vare sig för staten eller den skattskyldige, sku. e
förorsaka en icke ringa rubbning i det sedan lång tid tillbaka haidvunna
sättet för utgörande af grundskatter samt rustning och rotering,
det ej kunde vara skäl att i sammanhang med ett beslut om samma
skatters och besvärs successiva afskrifning vidtaga en dylik indragning,
som dessutom icke vore erforderlig för afskrifningens verkställande.

Uti ett den 9 november 1882 afgifvet utlåtande i anledning af
hvad skatteregleringskomitén sålunda föreslagit hade kammarkollegium
anfört: att genom kongl. brefven den 3 oktober 1809, den 13 decem -

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

ber 1825 och den 20 december 1836 stadgats, det de hemman, från
hvilka ofvanberörda tillgiftsräntor utginge, antingen egde deltaga i
rustningen efter räntans dalertal, jemfördt med dalertalet af öfriga till
samma rusthåll anvisade rustnings- och tillgiftsräntor, eller ock, der
sådant, i anseende till hemmanens aflägsenhet från sjelfva stammen
eller emedan de vore indelade på flera rusthåll, ej kunde ske, utgöra
tillgiftsräntan genom erläggande af dess efter enahanda grund uträknade
andel i det värde, hvartill årliga kostnaden för en båtsman genom
utsedda ombud för tillgiftstagare och tillgiftsgifvare hvarje gång för
fem års tid borde bestämmas; att dessa föreskrifter föranledt, att tillgiftsräntorna
ej kunnat, i likhet med hvad som enligt kougl. förordningen
den 23 juli 1869 skett med augmentsräntorna, till statsverket
indragas; samt att, då tillgiftsräntegifvarne på grund af valfriheten att
antingen effektivt deltaga i rustningen eller i stället utbetala de derför
belöpande, på särskildt sätt bestämda afgifter ingalunda vore i samma
ställning som de, hvilka vid berustade kavalleriet och infanteriet betalade
augraentsräntor, utan tvärtom sjelfve rusthållare, hinder fortfarande
mötte för dessa räntors indragning till statsverket, i enlighet
med hvad skatteregleringskomitén hemstält; men att kollegium i öfrigt
ej hade något att erinra vid komiténs ofvanberörda förslag.

Då år 1885 en nedsättning med 30 procent beviljades i de å viss
jord hvilande grundskatter, meddelades ej någon föreskrift beträffande
sådana grundskattebelopp, för hvilka något besvär i stället utgjordes,
utan skulle desamma tillsvidare qvarstå, enär fråga icke vore om grundskatternas
fullständiga borttagande.

Sedan Kongl. Maj:t den 2 sistlidne december förordnat, ej mindre
att de å viss jord hvilande grundskatter successivt skola afskrifvas
under loppet af tolf år, räknadt från och med år 1893, än äfven i samband
dermed att en samtidig och efter lika måttstock beräknad lindring
skall ske i rustnings- och roteringsbesvären, för hvilka från och med
år 1904 vederbörande rust- och rotehållare årligen af statsverket skola
erhålla en ersättning, svarande mot dessa besvärs hela uppskattade
värde, ansåge embetsverken något hinder ej längre möta för afförande
ur jordeböcker, riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper af de för
rustning och rotering frinjutna grundskattebelopp, då genom en dylik
afföring naturligen icke någon rubbning komme att ske i den rustnings-
eller roteringsskyldighet, som nu eller framdeles lagligen kunde
åligga de dertill indelade hemmanen.

Derest emellertid ifrågavarande grundskattebelopp skulle afföras
redan med år 1894, borde dock enligt embetsverkens mening undantag

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

tillsvidare göras'' för tillgiftsräntorna i Södra Möre härad, utgörande
enligt verkstäld uträkning 2,565 kronor 89 öre.

Ehuru dessa tillgiftsräntor, på sätt kammarkollegium i sitt utlåtande
af den 9 november 1882 anfört, icke ansetts kunna, i likhet
med hvad som skett med augmentsräntorna, indragas till statsverket,
utan fortfarande böra qvarstå såsom anordnade, hade tillgiftsräntegifvarne
likväl ej för dessa räntor kommit i åtnjutande af motsvarande
lindring, som genom lagen den 5 juni 1885 angående lindring i rustnings-
och roteringsbesvären beredts vederbörande rust- och rotehållare.

Hos Kongl. Maj:t hade derför åtskilliga tillgiftsräntegifvare den
5 juli 1887 gjort ansökning om dylik lindring, och ansåge embetsverken,
att i afbidan på detta till kammarkollegii utlåtande remitterade
ärendes pröfning, i samband hvarmed förhållandet mellan tillgiftsräntegifvare
och tillgiftsräntetagare äfven i andra afseenden kunde
antagas blifva ordnadt, tillgiftsräntorna fortfarande borde qvarstå såsom
anordnade.

För så vidt de för rustning och rotering frinjutna grundskattebelopp,
med undantag af tillgiftsräntorna i Södra Möre härad, komme
att från och med år 1894 afföras ur jordeböcker, riksstat och öfriga
statsverkets räkenskaper, borde, enligt embetsverkens mening, i riksstaten
under fjerde hufvudtiteln friheterna för kavalleri- och infanteriregementena,
hvilka friheter omfattade icke allenast för rustning och
rotering frinjutna grundskattebelopp, utan äfven räntor af några militieboställen,
som innehafvas å gammal stat, nedsättas till ett sistberörda
räntor motsvarande belopp af 421 kronor 32 öre eller i jemnadt tal
400 kronor samt under femte hufvudtiteln friheterna för båtsmansindelningen
till 2,565 kronor 89 öre eller i jemnadt tal 2,600 kronor, hvarjemte,
då ett belopp af 889,500 kronor grundskatt sålunda komme att
i riksstaten å utgiftssidan utgå, den i riksstaten beräknade inkomst af
grundskatt borde minskas med motsvarande belopp.

Hvad anginge frågan om uteslutande ur såväl jordeböcker som
riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper af ej mindre nyssnämnda
boställsräntor än äfven öfriga för rustning och rotering ej frinjutna
grundskattebelopp, som inginge i den å riksstatens inkomstsida upptagna
titeln grundskatt, men åter affördes såsom »friheter» under vederbörande
utgiftstitlar å riksstatens utgiftssida, hade embetsverken anhållit
att framdeles, sedan derför erforderlig utredning hunnit verkställas,
få inkomma med yttrande.

Då de ifrågavarande räntorna, hvilka å riksstatens inkomstsida

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

uppföras endast för att åter afföras å dess utgiftssida, icke i verkligheten
utgjordes eller, efter det afskrifning af grundskatterna samt motsvarande
lindring i rustnings- och roteringsbesvären numera blifvit beslutad,
kunde tänkas komma att någonsin utgöras, förefunnes, enligt
hvad departementschefen anfört, uppenbarligen intet skäl att vidare
låta dem qvarstå i riksstaten, hvars slutsumma derigenom finge skenet
af att vara närmare en million kronor större, än den i verkligheten
vore. Af räntornas uteslutande ur riksstaten följde äfven, att de borde
utgå ur jordeböcker och öfriga statsverkets räkenskaper, hvarigenom i
dessa en afsevärd förenkling blefve åvägabragt.

Åberopande hvad af kammarkollegium och statskontoret anförts,
hemstälde derför departementschefen, efter samråd med cheferne för
landtförsvars- och sjöförsvarsdepartementen, att de af sagda embetsverk
till uteslutande föreslagna beloppen af friheter under anslagstitlarne
»kavalleri- och infanteriregementena» samt »båtsmansindelningen»
måtte från och med år 1894 å vederbörande hufvudtitlar i riksstaten
uteslutas och att såsom följd deraf den beräknade inkomsten af
grundskatten i motsvarande mån minskas. Denna inkomsttitel hade
af Statskontoret, med iakttagande af den afskrifning å skatten, som
jemlikt lagen den 2 december 1892 skall under åren 1893 och 1894
ega rum, beräknats till 3,263,000 kronor. Minskades detta belopp med
summan af de frinjutna räntor, hvilka nu borde ur riksstaten uteslutas,
eller 889,500 kronor, utgjorde återstoden i jemnt tusental kronor
2,373,000, med hvilket belopp inkomsttiteln grundskatt borde i riksstaten
för år 1894 upptagas.

I enlighet härmed har Kong]. Maj:t i förevarande inkomstberäkning
upptagit titeln grundskatt till 2,373,000 kronor.

Utskottet, som emot hvad sålunda föreslagits icke haft något att
anmärka, har endast velat erinra, att Riksdagen, med bifall till hvad
utskottet i utlåtande angående regleringen af riksstatens fjerde hufvudtitel,
punkten 9:o, hemstält, minskat anslaget till kavalleri- och infanteriregementena
med 816,600 kronor; och med tillägg af den å femte
hufvudtiteln, punkten 5, i statsverkspropositionen föreslagna minskningen
i anslaget till båtsmansindelningen 72,900 kronor, derom utskottet
framdeles kommer att afgifva yttrande, utgör nedsättningen å utgiftssidan
tillsammans 889,500 kronor, som motsvaras af minskningen i
inkomsttiteln grundskatter, — från 3,263,000 kronor till i jemnt krontal
2,373,000.

Tillfälliga rotevakansafgifter. I denna inkomsttitel, som i medeltal
för de tre åren 1889—1891 belöpt sig till 91,636 kronor, inne -

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

fattas, enligt hvad statskontoret i förenämnda skrifvelse meddelat,
utom afgifter af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl
de vid början af år 1878 till statsverket tillsvidare indragna afgifterna
af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll
och rotar. Belöpande afgifter af sådana rusthåll eller rotar vid
båtsmanshållet, som jemlikt kongl. kungörelsen den 13 juli 1887 angående
båtsmanshållets sättande på vakans inflyta, skola redovisas under
titel »båtsmans vakansafgift»; dock hade, på sätt statskontoret i föregående
berättelser angående statsverkets inkomster meddelat, afgifterna
för de år, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i räkenskaperna upptagits
under nu förevarande inkomsttitel, och hade beloppet af sådana
afgifter utgjort för år 1888 kronor 23,073: 2 6, för år 1889 kronor
30,995: 3 7, för år 1890 kronor 25,839: 5 3 samt för år 1891 kronor
20,809: 4 6.

Enligt 1892 års urtima Riksdags beslut skall i rustnings- och
roteringsbesvären, på sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser
och undantag, som i lagen den 2 december 1892 omförmälas,
lindring ega rum, att årligen utgå från och med år 1893 med
fyratio procent, från och med år 1894 med femtio procent, från och
med år 1896 med sextio procent, från och med år 1898 med sjuttio
procent, från och med år 1900 med åttio procent och från och med år
1902 med nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde, samt
från och med år 1904 med hela beloppet af samma värde. Af de
afgifter, som, enligt hvad ofvan förmälts, äro. i riksstaten upptagna
under denna inkomsttitel, vore det endast de vid 1878 års början till
statsverket tillsvidare indragna vakansafgifterna, hvilkas beräkning berördes
af den sålunda beslutade lindringen i rustnings- och roteringsbesvären.
Derest dessa vakansafgifter erlades enligt de i lagen den 5
juni 1885 för lindringens beräknande bestämda värden, skulle, efter
''afräkning af det rustnings- och roteringsunderstöd, som utbetalas af
statsmedel, dessa vakansafgifters belopp utgöra:

för 44 rusthåll ......................................................... kronor 7,397: 06

„ 431 rotar.................................................................. u 67,016: 51

tillsammans kronor 74,413: 5 7,
derå tio procent utgör 7,441 kronor 35 öre; varande den genom den
medgifna lindringen uppkommande minskning mot den i riksstaten för
är 1893 antagna beräkningen, 68,000 kronor, af urtima Riksdagen antagen
till i rundt tal 8,000 kronor. Med beräkning af enahanda minskning
i inkomsten för år 1894 skulle denna statsinkomst för nämnda år
komma att utgöra 52,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:0 48.

Soldatvakansafgift, i riksstaten för år 1893 upptagen med ett inkomsten
för år 1889 ungefärligen motsvarande belopp af 95,000 kronor,
belöpte sig enligt statskontorets uppgift för år 1890 till 109,875 kronor,
hvartill anledningen vore att söka deri, att under nämnda år såsom
retroaktiva afgifter influtit mera än 13,000 kronor, deraf endast inom
Gefleborgs län, jemlikt särskilda enligt kongl. brefvet den 7 februari
1890 faststälda kammarkollegii utslag för åren 1882 —1889, kronor
11,772: 17.

För år 1891 utgjorde inkomsten 100,784 kronor, hvilken summa,
vid jemförelse med förhållandet under år 1889, visade en ökning, föranledd
af under tiden tillkommen ny ordinarie rotering; och med anledning
deraf borde denna inkomsttitel, efter afdrag af förut medgifven
lindring af trettio procent, kunna antagas till 100,000 kronor.

Den af förenämnda, år 1892 beslutade lindringsåtgärd föranledda
minskning i inkomsterna för år 1893 vore af urtima Riksdagen beräknad
till 15,000 kronor och kunde för år 1894 antagas motsvara
samma belopp. Med iakttagande häraf borde inkomsttiteln »soldatvakansafgift»
i riksstaten för år 1894 upptagas med 70,000 kronor.

Båtsmansvakansafgiften är i 1892 års riksstat beräknad till 385,000
kronor. • ,i

Vid 1887 års riksdag beslutades, att dåvarande båtsmanshållet
skulle sättas på vakans samt de derigenom inflytande vakansafgifter,
beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 5 juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets inkomster;
dock finge vakanssättningen under öfvergångstiden till den i sammanhang
dermed beslutade organisationen af en sjömanscorps icke ega
rum med mera än en åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen.
Den tillökning i båtsmansvakansafgiften, som härigenom vore att påräkna,
antogs uppgå i jemnadt tal till 45,000 kronor för hvart och ett
af de följande åren.

Då inkomsten för år 1890, ökad med den för hvart och ett af
åren 1891 och 1892 påräknade tillökning, belöpte sig till en summa
af 371,182 kronor, som med närmare 14,000 kronor understege den
för sistnämnda år antagna beräkningen, 385,000 kronor, och då den
för hvarje år beräknade maximitillökningen af 45,000 kronor icke heller
kunde med säkerhet antagas blifva uppnådd under hvart och ett af
åren 1891—1893, blef denna statsinkomst upptagen i 1893 års riksstat
med ett till endast 400,000 kronor förhöjdt belopp.

Enligt den för år 1891 afslutade rikshufvudboken hade, enligt
hvad statskontoret vidare meddelat, »båtsmansvakansafgiften» för nämnda

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

år belöpt sig till 309,723 kronor. Om härtill lades den för hvart och
ett af åren 1892 och 1893 påräknade tillökning, tillhopa 90,000. kronor,
uppkomme en summa af 399,723 kronor, som i det närmaste motsvarade
den för sistberörda år antagna beräkningen, 400,000 kronor.

Den påräknade maximitillökningen, 45,000 kronor, hade emellertid
icke under något af de förflutna åren blifvit uppnådd. Tillökningen
i båtsmansvakansafgiften till följd af båtmanshållets sättande på
vakans hade nemligen belöpt sig till endast:

år 1888 .................................................i................... kronor 37,033: 81

1889 ...................................................................... „ 36,294: 68

Med tillämpning af den grund för afkortning, 30 procent, hvarefter
ofvanberörda maximitillökning beräknats, kunde denna tillökning för
hvart och ett af åren 1892—1894 icke antagas uppgå till mera än
30,000 kronor eller för alla tre åren 90,000 Kronor. Då, såsom ofvan
nämnts, inkomsten för år 1891 belöpt sig till 309,723 kronor, skulle
»båtsmansvakansafgiften» för år 1894 sålunda, efter nyssnämnda beräkningsgrund,
i rundt tal utgöra 400,000 kronor, eller samma summa,
som för år 1893 beräknats. Till följd af omförmälda, år 1892 beslutade
ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären komme
för år 1894 en nedsättning i båtsmansvakansafgifterna att ega rum
med y af nyssnämnda summa, eller 114,286 kronor, hvarefter återstode
285 714 kronor; och borde alltså »båtmansvakansafgiften» få i riksstat^
för år 1894 upptagas med 285,000 kronor.

Fyr- och båkmedel. Då dessa medel, som för ar 1893 beräknats
till 1,200,000 kronor, i medeltal för åren 1889—1891 belöpt sig till
1,535,008 kronor; har statskontoret hemstält, att, då inkomsten redan
för år 1888 uppgick till mera än 1,448,000 kronor och sedermera varit
i oafbrutet stigande och under januari—november månader år 1892
debiterats med 1,531,739 kronor 4 öre, densamma måtte i riksstaten
för år 1894 upptagas med ett till 1,400,000 kronor förhöjdt belopp.

Telegrafmedel, för år 1893 i riksstaten upptagna med 1,350,000
kronor, hafva, enligt hvad statskontoret inhemtat, af telegrafstyrelsen
för år’ 1894 beräknats till 1,370,000 kronor, till hvilken summa de
alltså ansåges böra för år 1894 uppföras.

Skogsmedel, som uti 1892 och 1893 årens riksstat^ äro beräknade
till 2,500,000 kronor, hafva, enligt hvad statskontoret upplyst, uppgått:

BIL till Riksd. Prot. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 37 tläft. 2

34,869: 4 2
29,001: 61.

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

år 1889 till ........................................................... kronor 2,694,470: —

„ 1890 „ „ 3,150,074: —

„ 1891 „ „ 2,520,439: —

eller i medeltal för de tre åren ............................. „ 2,788,328: —

Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hade statBverkets
skogemedelsinkomster under 1892 års trenne första qvartal belöpt sig
till 2,732,180 kronor och skulle, i händelse skogsmedelsuppbörden
under fjerde qvartalet komme att motsvara uppbörden under samma
tid af sistlidet år, 327,471 kronor, för år 1892 således uppgå till
3,059,651 kronor. Med förmälan härom har statskontoret hemstält, att
skogsmedlen måtte i riksstaten för år 1894 få upptagas med ett medeltal
af inkomsten för de tre sistförflutna åren nära motsvarande belopp
af 2,700,000 kronor.

I afseende å beräkningen af öfriga ordinarie inkomster har någon
förändring icke af Kongl. Maj:t. ifrågasatts; och då utskottet icke haft
något att®erinra emot den af Kongl. Maj:t i enlighet med statskontorets
förslag, med ofvan omförmälda undantag beträffande inkomsttiteln
grundskatter, sålunda uppgjorda beräkningen af ifrågavarande inkomster,
får utskottet hemställa,

att statsverkets ordinarie inkomster för år 1894
må beräknas på följande sätt:

Grundskatt.................................... kronor 2,373,000: —

Kyrkotionde ................................ „ 250,000: —

Kavalleriregementenas häst vakansspanmål

........................ ,, 300,000: —

Afgifter för persedelunderhållet

vid rusthållsinfanteriet ......... ,, 51,000: —

Trosspassevolansafgift............. „ 26,000: —

Tillfälliga rotevakansafgifter... ,, 52,000: —

Soldatvakansafgift ..................... „ 70,000: —

Båtsmansvakansafgift .............. „ 285,000: —

Arrendemedel ............................. „ 2,500,000: —

Mantalspenningar....................... „ 665,000: —

Bötesmedel.........:.......................... „ 240,000: —

Kontrollstämpelmedel ............... „ 25,000: —

Fyr- och båkmedel.................... „ 1,400,000: —

Transport kronor 8,237,000: —

Statsutskottets Utletande N:o 48.

Telegrafmedel ..........

Jernvägstrafikmedel

Skogsmedel .............

Extra uppbörd..........

Transport kronor 8,237,000: —

.......!...........4 „ 1,370,000: —

................. „ £,50,0,000: —

.................... „ 2,700,000: —

.................... 100,000: —

Summa kronor 18,907,000: —

2:o) Då emellertid Riksdagen framdeles vid behandling af särskilda
utgiftsanslag möjligen kan finna anledning att fatta beslut, som
inverka på inkomsternas beräkning och föranleda jemkningar i de föreslagna
beloppen, hemställer utskottet, ,

att det beslut, Riksdagen med anledning af
förestående beräkning kommer att meddela, ej må
utgöra hinder för statsutskottet att framdeles, efter
det samtliga utgiftsanslagen blifvit faststälda, vidtaga
den jemkning af en eller annan inkomsttitels belopp,
som vid riksstatens uppgörande kan finnas nödig.

3:o) I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kongl. Maj:t i sammanhang med beräkningen af förenämnda inkomster
samt af de extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarne, rörande
hvilkas belopp det ej tillkommer statsutskottet att ingå i pröfning,
föreslagit, att riksbankens vinst för år 1892, i rundt tal utgörande
2,812,000 kronor, måtte för statsverkets behof anvisas till utbetalning
vid den tid under år 1894, som af Riksdagen komme att bestämmas;
och har berörda hemställan, deröfver bankoutskottet afgifvit memorial,
af Riksdagen på det sätt bifallits, att Riksdagen
bankens för år 1892 bokförda vinst, 2,801,446 kronor 57 öre, skall
öfverlemnas till statsverket och att bankovinsten för år 1892 skall af
fullmägtige i riksbanken tillhandahållas statskontoret och utgå med en
fjerdedel under loppet af hvarje af månaderna januari, april, juli och
oktober år 1894.

Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande
statsreglering måtte beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna
för föregående år med 464,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

öfver hvad Kongl. Maj:t i sistnämnda hänseende föreslagit kommer
utskottet att meddela särskilt yttrande; hvilket utskottet härmed
får för Riksdagen

- 0 V.

anmäla.

„__iOOO.TO1'' K '' -rf t*vH

Stockholm den 20 mars 1893.

'' '' Vy^ . - K i''* .''ti'') Tf: G i • i« -»- .iVt/ih''- : >i hatt) . i;* i . c*: 1''

På statsutskottets vägnar:

-oiöi ■>,! ; vvginmlm-ii r<:* j;! -o-rr:s;!i-ton »j.j a-i ievfii

- GUSTAF SPARRE.

■ J:< ■

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster.

Statskontoret beräknat för 1894.
3,263,000
250,000 300,000	—
51,000	—
26,000 52.000 70.000	—
285.000 2,500,000 665.000
240,000 25,000	—
1.400.000 1.370.000	--''
6,500,000
2,700,000
100,000
a 19,797,000	\|_

Grundskatt ..............

Kyrkotionde.................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål
Afgifter för persedelunderhållet vid rust hållsinfanteriet.

........................

Trosspassevolansafgift................

Tillfälliga rotevakansafgifter....

Soldatvakansafgift ...........;.........

Båtsmansvakansafgift ..............

Arrendemedel..............................

Mantalspenningar..............U. ...a

Bötesmedel ........................-.......

Kontrollstämpelmedel .............

Fyr- och båkmedel ..................

Telegrafmedel.............................

Jernvägstrafikmedel.................

Skogsmedel ................................

Extra uppbörd .........................

Statsutskottets
förslag för
1894.

■v I

Summa

2.373.000

250.000

300.000

W \

51.000

26.000

52.000

70.000

285.000

2.500.000

665.000

240.000

25.000

1.400.000

1.370.000

6.500.000

2.700.000

100.000

18,907,000

i fr! ''

Hl»!

l[irt<
rf* p |

•.i»

>•> i ■

iCTIP I

<> 7 1