Statsutskottets Utlåtande N:o 46 (Utlåtande 1894:Su46 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

N:o 46.

Ank. till Riksd. kansli den 13 april 1894, kl. 2 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående rätt
för Kongl. Maj:t att för inköp af skogbärande eller till
skogsbörd tjenlig mark disponera köpeskillingarna för
vissa kronoegendomar.

(I. A.)

Under åberopande af bifogadt protokoll öfver finansärenden för
den 17 mars innevarande år har Kongl. Maj:t i en samma dag aflåten
proposition (n:o 49) föreslagit Riksdagen att medgifva, att köpeskillingarna
för de kronoegendomar, rörande bvilkas försäljning beslut jemlikt
kongl. blefven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 komme att
fattas under tiden till och med utgången af år 1897, måtte för inköp
af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark af Kongl. Maj:t disponeras
och följaktligen på Kongl. Maj:t,s reqvisition från riksgäldskontor
utbetalas.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna proposition
blifvit hänvisad, har tagit del af de till densamma hörande handlingar
och får till en början, under hänvisande till hvad i nämnda
statsrådsprotokoll finnes anfördt i fråga om en utsträckt försäljning af
kronans domäner, erinra, att, på sätt i statsrådsprotokollet meddelas,
lhh. till Riksd. Prot. 1894. 4 Sand. 1 Afd. 32 Höft. (N:is 46-48). 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

i fråga om dispositionen af de genom försäljning af smärre kronoegendomar
inflytande medel är, livad först angår de försäljningar, som
ega rum enligt kongl. brefvet den 29 maj 1874, eller sådana, som afse
egendomar, livilkas arrenden icke öfverstiga 200 kronor, genom Riksdagens
i skrifvelse den 24 maj 1877 anmälda beslut stadgadt, att
medlen må, i den mån tillfällen dertill sig yppa, användas till sådana
inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, hvilka af
Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag. Dessa
stadganden ega, enligt hvad af kongl. brefven den 6 juni 1879 angående
försäljning af egendomar af nyssnämnda slag, hvilka efter den
29 maj 1874 kommit under kammarkollegii (numera domänstyrelsens)
förvaltning, och den 27 juni 1887 angående försäljning af sådana ide
norrländska länen belägua kronoegendomar, hvilkas arrenden öfverstiga
200, men icke 500 kronor, framgår, tillämplighet äfven å de försäljningar,
som ega rum enligt dessa kongl. bref. Hvad åter angår köpeskillingarne
för de egendomar, som försäljas med tillämpning af kongl.
brefven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891, afseende, det förra
sådana söder om Norrland belägna kronoegendomar, hvilkas arrenden
öfverstiga 200, men icke 400 kronor, och det senare dylika egendomar,
hvilkas arrenden öfverstiga 400, men icke 500 kronor, skola äfven dessa
köpeskillingar, enligt föreskrifter i samma kongl. bref, användas till
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark, men Kongl.
Maj:ts dispositionsrätt öfver nämnda köpeskillingar är likväl så till vida
inskränkt, att endast köpeskillingarne för de kronoegendomar, rörande
hvilkas försäljning beslut jemlikt sistberörda två kongl. bref fattas under
tiden till och med utgången af år 1894, få för ändamålet af Kong!.
Maj:t disponeras. I skrifvelse af den 16 maj 1889 anförde nemligen
Riksdagen, i fråga om disposition af köpeskillingarne för egendomar,
som försåldes enligt kongl. brefvet den 18 maj 1888, att i anseende
till ämnets jemförelsevis ej ringa vigt och då det här gälde förvärfvandet
af fastigheter, hvilkas skötsel måste blifva med kostnader förenad,
Riksdagen ansett sig böra sättas i tillfälle att bilda sig ett omdöme
om sättet för inköpen af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig
mark, samt att, på det en sådan pröfning periodvis måtte kunna eg a
rum, Riksdagen funnit sig böra lemna Kongl. Maj:t dispositionsrätt
öfver de ifrågavarande medlen för tre år i sänder. Det till utgången
af år 1891 gällande medgifvande, som af 1889 års Riksdag på grund
af det sålunda anförda lemnades, förlängdes af 1891 års Riksdag att

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

gälla till utgången af innevarande år, i sammanhang hvarmed Riksdagen
för samma tid lemnade enahanda medgifvande i fråga om dispositionsrätten
öfver köpeskillingarne för sådana kronoegendomar, rörande hvilkas
försäljning bestämmelser finnas meddelade i kong], brefvet den 29
maj i891.

Medan Kongl. Maj:t sålunda utan inskränkning till viss tid eger
för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark disponera
öfver köpeskillingarne för sådana kronoegendomar, hvilkas arrenden
icke öfverstiga 200 kronor, samt för sådana i de norrländska länen
belägna kronoegendomar, hvilkas arrenden öfverstiga 200, men icke
500 kronor, utginge deremot, enligt hvad statsrådet till förenämnda
protokoll yttrat, med innevarande år den tid, för hvilken Kong], Maj:t
senast erhållit bemyndigande att för angifna ändamålet disponera köpeskillingarna
för sådana söder om Norrland belägna kronoegendomar,
hvilka i arrende lemna mer än 200 kronor, men icke utöfver 500 kronor.

Jemte erinran, att, enligt Kongl. Maj:ts beslut den 31 maj 1889,
numera årligen till statsutskottet öfverlemnades uppgift ej mindre å de
kronoegendomar, hvilka under nästföregående året blifvit försålda, än
äfven å de inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark,
hvilka under samma tid för kronans räkning egt rum, anför statsrådet
härefter, att genom denna uppgift, hvilken upptoge pris och areal å
inköpt skogsmark äfvensom de öfriga upplysningar rörande de ifrågavarande
inköpen, hvilka kunde finnas erforderliga, tillhandahölles sålunda
Riksdagen det för verkställande af den utaf Riksdagen antydda pröfning
erforderliga material.

Då statsrådet nu ginge att hemställa, att Kongl. Maj:t måtte hos
Riksdagen göra framställning om förnyande för nästkommande treårsperiod
af bemyndigandet att för inköp af skogsmark disponera köpe"
skillingarne för de senast omförmälda kategorierna af föryttrade kronoegendomar,
ville statsrådet erinra, att under åren 1875—1893 för dylika
inköp sammanlagdt utbetalts af reservationsanslaget för skogsväsendet
529,792 kronor 26 öre och af köpeskillingarne för försålda kronoegendomar
3,492,896 kronor 97 öre eller tillsammans 4,022,689 kronor 23
öre och att härför förvärfvats en areal af sammanlagdt 87,562 hektar
45,8 ar. De största af dessa inköp hade varit följande: Torrmyra

in. fl. hemman i Jönköpings län, som inköpts för 130,000 kronor,
Hvitbuk i Kronobergs län för 146,830 kronor, vissa hemman under
Stjernarps fideikommiss i Hallands län för 182,500 kronor, Sjögared
in. fl. hemman i Elfsborgs län för 100,200 kronor, Granvik i Skaraborgs
län för 300,000 kronor, eu del af Skagersholm i samma län för

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

400,000 kronor, Kyrkskogen m. fl. hemman i Vermlands län för 170,000
kronor, Grönbo i Örebro län för 225,000 kronor samt utmark tillhörande
Hede by i Jemtlands län för 122,490 kronor. I andra fall hade
större kronoparker bildats genom successiva inköp af mark. Sålunda
hade exempelvis den genom inköp af mark för en summa af 60,000
kronor år 1880 grundlagda Ebbegärde kronopark i Kalmar län utvidgats
genom ytterligare markinköp, år 1886 för 40,000 kronor, år 1888
för 16,500 kronor och år 1890 för 74,655 kronor. Vesslarps kronopark
i Kristianstads län, grundlagd år 1886 genom inköp af mark för
61,755 kronor, hade utvidgats genom ytterligare markinköp, år 1889
för 1,000 kronor, år 1891 för 8,500 kronor, år 1892 för 3,000 kronor
och år 1893 för 46,900 kronor o. s. v. I åter andra fall både grundstommen
till kronoparken utgjorts af skogsmark, som afsöndrats från
någon kronoegendom, hvarefter den sålunda grundlagda kronoparken
utvidgats genom markinköp från enskilda personer äfvensom genom
ytterligare afsättningar af kronomark för ändamålet. Såsom exempel
härpå anför statsrådet, att, sedan från indragna militiebostället Fägerhult
i Hinneryds socken af Kronobergs län större delen af utmarken,
eller 442,18 hektar, blifvit afsatt till kronopark, förenades med denna
kronopark år 1891 indragna militiebostället Hamneda n:o 5 Kronogård
med en utmarksareal af 133,19 hektar, år 1892 1,055,55 hektar, från
angränsande hemman för en köpeskilling af 35,359 kronor inköpt utmark
samt indragna militiebostället Bökhult med en utmarksareal af
138,65 hektar, år 1893 två för eu köpeskilling af 7,000 kronor inköpta
hemman med en areal af 144,7 6 hektar samt den 14 innevarande mars
indragna militiebostället Bjernhult med en areal af 175,9 1 hektar. Smärre
hemman eller hemmansdelar hade icke inköpts i andra fall, än der utsigt
förefunnits att genom ytterligare markinköp eller afsöndring af skogsmark
från kronoegendomar kunna bilda eu större skogskomplex, ett
syftemål, hvars realiserande i afsedd utsträckning naturligen ofta kunnat
fördröjas genom hvarjehanda omständigheter, såsom, bland annat, den,
enligt hvad erfarenheten visat, ofta förekommande benägenheten hos
egarne af angränsande hemman att uppdrifva priset på sin jord, då de
förväntade, att staten skulle uppträda som spekulant. För skogslös hedeller
ljungmark, hittills endast använd till bete, fordrades ofta ett pris,
som funne sin förklaring i det värde, jorden såsom dylik betesmark både
för egaren, men stälde sig för högt, då fråga blefve om markens inköp
för att användas till skogsodling.

Att de kapital, staten använde för de ifrågavarande inköpen af
skogsmark, icke under den första tiden kunde lemna skälig rånte -

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

afkastning, vore en gifven sak. Ofta nog vore marken alldeles skoglös
och vållade sålunda under en tid framåt staten endast utgifter. Men
då på de betydliga arealer, staten på detta sätt förvärfvat och allt jemt
förvärfvade, skogen hunnit uppväxa och komma till mognad, hade ock
staten uti den vunnit en tillgång, som, äfven ur enbart finansiel synpunkt
sedt, komme att för staten ega ett högst betydligt värde.

Enligt hvad den till 1893 års Riksdag öfverlemnade förteckningen
å under år 1892 afslutade inköp af mark för kronans räkning i och
för bildande af kronoparker utvisar, hade den för sådant ändamål under
sistnämnda år inköpta mark utgjorts af 1,390 hektar 85 ar inegor och
22,906 hektar 84 ar utmark; och af en under innevarande riksdag
statsutskottet tillhandahållen dylik förteckning å inköp under år 1893,
hvilken förteckning kommer att i annat sammanhang för Riksdagen
framläggas, inhemtas, att af de under år 1893 för ifrågavarande ändamål
inköpta marker voro 854 hektar 75 ar inegor och 5,709 hektar
65 ar utmark. Af förenämnda för statsverket år 1892 förvärfvade
inegor belöpte sig exempelvis 330 hektar 44 ar å vissa förut till
Stjernarps fideikommiss hörande hemman.

Med afseende härå har utskottet velat uttala den mening, att
det visserligen vore önskligt, att endast utmark blefve för ifrågavarande
ändamål inköpt; men då gifvetvis inköp af skogsmark eller till skogsodling
tjenlig mark i allmänhet icke kan ega rum utan att i sammanhang
dermed äfven annan jord förvärfves, blifver häraf en följd, att,
såsom ofvan visats, ej obetydliga inegor på detta sätt komma i statens
ego. Vid sådant förhållande anser utskottet oegentligt, att äfven dessa
marker, såsom nu eger rum, äro stälda under skogsstatens förvaltning;
utan synas desamma, der de ej äro af allt för ringa areal och betydelse
eller för annat skogsstatens behof användbara, lämpligen böra förvaltas
på enahanda sätt Rom statsverkets öfriga jordbruksfastigheter,
så att de, under uppsigt af domänintendenterna, varda i afseende å
utarrendering in. m. likstälda med öfriga jordbrukdomäner.

Under uttalande häraf får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till hvad Kongl.
Maj:t föreslagit, medgifva, att köpeskillingarne för do
kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut
jemligt kongl. brefven den 18 maj 1888 och den 29
maj 1891 fattas under tiden till och med utgången
af år 1897, må för iuköp af skogbärande eller till

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

skogsbörd tjenlig mark af Kong!. Maj:t disponeras
och följakligen på Kougl. Maj:ts reqvisition från riksgäldskontor
utbetalas.

Stockholm den 13 april 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.