Statsutskottets Utlåtande N:o 40 (Utlåtande 1891:Su40 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

N:o 40.

Auk. till Riksd. kansli den 10 april 1891, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om statsbidrag till
enskilda jernvägsanläggningar och dels om nedsättning
af räntan å de till dylika jernvägsanläggningar lemnade
låneunderstöd af statsmedel.

(R. A.)

Vid innevarande riksdag hafva förslag blifvit väckta ej mindre
om anvisande af statsbidrag till understödjande af enskilda jernvägsanläggningar
än äfven om nedsättning af räntan å de till dylika jernvägsanläggningar
lemnade låneunderstöd af statsmedel; och får utskottet
härmed afgifva yttrande öfver dessa förslag.

A. Angående statsbidrag till understödjande af enskilda jernvägsanläggningar.

I en den 31 sistlidne januari till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 29) har Kongl. Majs föreslagit Riksdagen

att bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af
två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån åt
Hcrnösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften
under år 1892 och med andra hälften under år 1893, under de
vilkor och bestämmelser, som för understödjande af enskilda jernvägsBih.
till Riksd. Prof. 1801. 4 Samt. 1 Afd. 24 Höft. 1

Statsutskottets Utlåtande N:o dO.

anläggningar blifvit af 1886 års Riksdag faststälda eller vid innevarande
riksdag kunna varda stadgade, dock att, derest det styrkes att staden
Hernösand åtagit sig att ansvara för gäldande af ränta och amortering
å ett lån till belopp af sexhundra tusen kronor, som bolaget utöfver
det ifrågasatta statslånet ämnar för jernvägsanläggningen upptaga, i
stället för stadgandet i 3:e punkten af berörda vid 1886 års riksdag
meddelade vilkor och bestämmelser må för nu ifrågavarande jernvägsanläggning
föreskrifvas att bolaget, för att erhålla statsunderstödet,
skall vara skyldigt att hos Kongl. Magt styrka att det förfogar
öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt för jervägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla
och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor böra
utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande.

Uti särskilda inom kamrarne väckta motioner har dessutom föreslagits: af

herrar L. W. Lothigius, P. Em. Lithander och P. J. Andersson
(motion i Första Kammaren n:o 7) samt O. Mehn, A. Wendt, A. Larsson
och O. Nyländer (motion i Andra Kammaren n:o 19):

att Riksdagen måtte bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts disposition
ett extra anslag å 2,140,000 kronor, motsvarande halfva anläggningskostnaden
för en jernväg från Borås till Göteborg, för att under
de vilkor och bestämmelser, som Riksdagen fastställer för understödjande
af enskilda jernvägar, af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån till det
bolag, som kommer att bildas för byggande af jernvägen Borås—Göteborg,
att utgå med en tredjedel under hvartdera af åren 1892, 1893
och 1894;

af herr J. A. Sjö, med hvilken instämt herrar C. F. Petersson,
M. Andersson, A. G. Björkman, A. G. Jönsson och J. Petersson (motion
i Andra Kammaren n:o 23):

att Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 1,223,500 kronor, för
att under de vilkor, som af Riksdagen redan blifvit faststälda för understödjande
af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas
såsom lån till det bolag, som bildats för att bygga jernvägen från
Elmhult till Emmaboda, att utgå med en tredjedel under hvartdera af
åren 1891, 1892 och 1893, samt ett belopp utan återbetalningsskyldighet
af 276,500 kronor, att utgå under år 1892;

af herrar F. A. Boström och V. Ekenman (motion i Första Kammaren
n:o 22):

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

att Riksdagen behagade ställa till Kongl. Maj:ts förfogande för
låneunderstöd åt enskilda jernvägsanläggningar ett extra anslag af tio
millioner kronor, att med två millioner kronor årligen utgå under fem
år från och med år 1892 på de vilkor Riksdagen må bestämma;

samt af herr A. Gumcelius (motion n:o 128 inom Andra Kammaren):
att Riksdagen måtte, till låneunderstöd åt enskilda jernvägar intill
högst halfva anläggningskostnaden, bevilja och till Kongl. Maj:ts
disposition ställa ett extra anslag af 10 millioner kronor, att utgå under
5 år från och med 1892 med 2 millioner om året, dock så, att belopp,
som ej anvisats till utgående under ett af dessa år, må disponeras för
ett efterföljande år af samma femårsperiod, samt att lånevilkoren, hvilka
statsutskottet täcktes föreslå, måtte ställas så billiga, som staten utan
egen ränteförlust kan bevilja.

Vid föredragning inför Kongl. Maj:t af frågan om låneunderstöd
för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollefteå har, på sätt det
vid ofvanberörda proposition fogade statsrådsprotokoll utvisar, statsrådet
och chefen för civildepartementet till en början erinrat, hurusom Kongl.
Maj:t den 4 maj 1888 beviljat några enskilde personer koncession å anläggning
af jernväg af 1,4 3 5 meters spårvidd från Hernösand till Sollefteå
med sammanslutning till norra stambanans station å sistnämnda ort
och i sammanhang dermed faststält plan för berörda jernvägsauläggning,
med undantag likväl för den del af banan, som läge inom ett
afstånd af 4 kilometer från Sollefteå stations östra ändpunkt, för hvilken
bansträcka plan borde framdeles underställas Kongl. Maj:ts pröfning
och godkännande.

Af statsrådsprotokollet inhemtas vidare, att Kongl. Maj:t den 28
mars 1890, faststält ordning för Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag,
å hvilket ofvan omförmälda koncession blifvit öfverlåten, samt att interim
sstyrelsen för nämnda bolag i en den 1 december sagda år till
Kongl. Maj:t ingifven skrift anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att. bevilja och till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp
af 2,350,000 kronor, att anvisas såsom lån åt bolaget och utgå med
ena hälften år 1891 och med andra hälften år 1892, på de vilkor, som
redan vore för dylika lån stadgade eller kunde komma att af Riksdagen
stadgas.

Angående önskvärdheten af ifrågavarande bibanas åstadkommande

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

bär interimsstyrelsen hos Kong!. Maj:t framhållit: att eu ort af den
stora industriella betydelse som den, hvarigenom banan vore afsedd att
framdragas, icke utan att blifva utsatt för tillbakagång kunde i längden
undvara detta mägtiga kommunikationsmedel; att så väl för Hernösands
stad, sätet för länsstyrelsen, stiftsstyrelsen och en mängd andra officiella
inrättningar, som för länet i dess helhet äfvensom för stiftets öfriga
delar en lättare och bättre kommunikation med Hernösand, än den nu
befintliga, vore af behofvet synnerligen påkallad; och att en bibana
emellan Hernösand och Sollefteå borde jemväl för staten blifva af väsentligt
gagn dels i strategiskt hänseende och dels till följd af den
ökade inkomst, som derigenom tillfördes stambanan.

I åtskilliga vid ansökningen fogade statistiska uppgifter rörande
socknarne utefter den ifrågavarande banan och i dess närmaste omgifning
anföres hufvudsakligen: att den bygd, af hvilken den föreslagna
jernbanan närmast omgåfves och hvilken bygd omfattade förutom
Hernösands stad socknarna Säbrå, Högsjö, Gudmundrå, Ytter-Lännäs,
Dal, Torsåker, Boteå, Öfver-Lännäs, Sånga, Multrå, Sollefteå, Stigsjö,
Häggdånger, Hemsö, Nora, Bjertrå, Skog och Styrnäs, redan nu vore
tätare befolkad än vårt land i medeltal och att folkmängden i allmänhet
i Ångermanland befunne sig stadd i en långt starkare tillväxt
än inom landet annorstädes vore vanligt; att största delen af nejdens
befolkning vore samlad omkring Ångermanelfven, alltså i jernvägens
omedelbara närhet; att denna befolkning dessutom vore i långt mera
öfvervägande grad, än annars inom landet vore vanligt, industriel,
enär hela trakten utefter elfven i följd af sin betydande sågverksrörelse,
hvilken inom landet öfverträffades endast af det stora sågverksdistriktet
omkring Sundsvall, vore en fabriksbygd; att, enligt
hvad erfarenheten i vårt land visat, ingen industri förmådde åstadkomma
en sådan utveckling af jernvägstrafiken som just sågverksrörelsen;
att skogarne i ofvannämnda nitton kommuner hade en omfattning
af mer än 200,000 hektar; att det öfriga Ångermanland ytterligare
egde en million hektar skog, och att ofantliga skogstrakter
äfven i de omgifvande landskapen sände sitt timmer till sågverken
vid Ångermanelfven; att ej mindre än en sjettedel af rikets hela utförsel
af plank och bräder samt trävaruhandelns öfriga hufvudartiklar under
femårsperioden 1881 —1885 utförts från hamnarne i Ångermanland; att
denna rörelse långt ifrån att med åren aftaga tvärt om ökats; att Ångermanlands
trävaruutförsel af Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande i
Vesternorrlands län år 1883 ansetts i värde uppgå till ett tjugutal millioner
kronor, hvilket belopp motsvarade ända till eu femtedel af ri -

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

kets hela trävaruexport och ungefär åtta procent af rikets utförsel i det
hela af alla dess produkter tillsammantagna; att enligt taxeringslängderna
år 1884 uti provinsen Ångermanland funnits ej mindre än 86 mera betydande
sågverk samt att af dem 55 st., taxerade till mer än 2|
millioner kronor eller öfver 70 procent af taxeringsvärdet för provinsens
samtliga sågverk, vore belägna inom ifrågavarande nitton kommuner;
att från dessa kommuner år 1883 utförts nära 123,000 standards
trävaror eller sjuttiofem procent af hela provinsens trävaruutförsel; att
dessa kommuners sågverk för år 1884 taxerats till en inkomst af
1,370,000 kronor, eller mer än hela den uppskattade inkomsten år 1888
af all »rörelse, yrke eller eljest» å hela landsbygden inom hvart och
ett af Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Hallands, Skaraborgs och VesterbotteDS
län; att åkerbruket inom merberörda nitton kommuner
äfven gjort så betydliga framsteg, att den uppodlade jorden sexfaldigats
sedan århundradets början, och att dessa kommuner på endast
16 procent af provinsens yta egde nära 40 procent af dess åkerjord;
att kreatursstocken inom samma kommuner utgjorde ungefär en tredjedel
af provinsens hela kreatursstock; att sjöfarten i Hernösand under
åren 1881—1885 uppgått till öfver sextio procent af hufvudstadens;
samt att affärsrörelsens betydelse i dessa bygder ådagalades dels
deraf, att från de fyra i trakten befintliga telegrafstationerna under år
1887 expedierats 50,530 telegram eller 115 telegram på hvarje hundratal
af befolkningen, under det att detta medeltal för hela riket endast
utgjort 26, dels ock deraf att uppbörden vid postanstalierna i orten
under sistnämnda år uppgått till 205 kronor för hvarje hundratal inbyggare
mot 133 kronor i medeltal för hela riket.

Interimsst}?relsen åberopade hos Kongl. Maj:t jemväl eu trafikberäkning,
i hvilken med användande af de utaf utsedde komiterade uppgiga
trafikmängder, med fraktafgifter beräknade i ungefärlig öfverensstämmelse
med statsbanans tariffer och med driftkostnader upptagna
efter jemförelse med hvad såväl vid statsbanorna som vid enskilda banor
i verkligheten utgifvits för motsvarande poster, nettobehållningen å
jern vägen beräknats till 205,000 kronor, utgörande 4,3 6 procent af
byggnadskostnaden, beräknad till 4,700,000 kronor, eller till 4,1 procent,
om byggnadskostnaden med tillägg af räntor under byggnadstiden,
kostnaden för penningars anskaffande m. m. höjdes till 5,000,000 kronor.
I beräkningen anfördes vidare, att, då sågtimret väl torde få anses vara
bland de artiklar, som helst och längst bibehölle sin gamla transportväg,
eller vattenkommunikationen, detsamma ej heller vid trafikberäkningarnas
uppgörande påräknats såsom trausportföremål å den blifvande

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

jernvägen i större mängd, än den, som kunde förmodas blifva hopsamlad
i skogarne vester om och utmed banan, samt att, om emellertid
äfven denna transportartikel skulle utsina och icke komma jernvägen
till godo, jernvägens nettobehållning derigenom icke minskades med
mer än ungefär en procent å anläggningskapitalet, enär, då denna tunga
och skrymmande transportartikel bortföre, äfven tågens antal och dermed
en motsvarande del af driftkostnaden kunde förminskas.

Enligt det vid koncessionens meddelande föreliggande kostnadsförslaget
beräknades jernvägsanläggningen, hvilken skulle få en längd
af 98,83 kilometer, komma att med tillhörande rullande materiel kosta,
såsom nyss blifvit nämndt, 4,700,000 kronor, hvilken kostnad väg-och
vattenbyggnadsstyrelsen, som yttrat sig i ärendet, ansett fullt tillräcklig
för arbetets utförande på föreslaget sätt i enlighet med de tekniska
bestämmelser, som tillämpades å stambanebyggnaden norr om Sollefteå.

Af det erforderliga anläggningskapitalet är, enligt hvad bolagets
styrelse i den underdåniga ansökningen uppgifvit, följande belopp anskaffade
på nedan nämnda sätt:

af Vesternorrlands läns landsting såsom understöd för utförande
af jernvägen bolaget beviljadt bidrag, med vilkor att arbetet å jern 1«---:----»-

'' 100,000: —

15,000: —

1,646,000: —

vägsanläggningen är börjadt före år 1892 ........... kronor

gåfva af Sollefteå kommun ............................

af kommuner, industriella verk och enskilda
personer tecknade aktier ...........................................

kronor 1,761,000: —

Med förmälan att underhandlingar inledts
om anskaffande af återstående erforderliga medel
på enskild väg, men att de numera å penningemarknaden
rådande förhållanden stängt alla utsigter
att erhålla lån å dylik väg, har styrelsen,
såsom förut blifvit omnämndt, anhållit om ett
statslån, motsvarande halfva anläggningskostnaden,
å ............................................................................ „ 2,350,000: —

af hvilket belopp det, med hänsyn till ofvan
nämnda af länets landsting vid dess bidrag fastade
vilkor, enligt styrelsens mening vore af vigt för
bolaget att utbekomma eu del redan under innevarande
år, hvarjemte ansökning gjorts derom,

Transport kronor 4,111,000: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 40. 7

Transport kronor 4,111,000: —

att det för lån till enskilda jernvägsanläggningar
eljest vanliga vilkoret att minst så stor del af det
för jernvägsanläggningens utförande erforderliga
kapital, som motsvarar hälften af den beräknade
anläggningskostnaden, skall utgöras af tecknadt
eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott till anläggningens
utförande, måtte för nu ifrågavarande
jernväg eftergifvas.

Härförutom har utskottet ur ett af statsrådet
och chefen för civildepartementet till utskottets
ordförande öfverlemnadt utdrag af Hernösands
stadsfullmägtiges protokoll den 14 februari
1891 inhemta!, att stadsfullmägtige samma dag
beslutit, att Hernösands stad — med vilkor, bland
andra, att Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag
erhåller lån af staten till belopp af 2,350,000
kronor — åtager sig garanti för ränta och amortering
å ett af bolaget för ifrågavarande jern vägs

byggande upptaget med 5 procent ränta löpande

obligationslån å............................................................. kronor 600,000: —

Derest bolaget erhölle det ifrågasatta statslånet,
skulle bolaget alltså komma att för jern vägsanläggningen

förfoga öfver ett kapital af...... kronor 4,711,000: —-

Öfver ansökningen hafva yttranden infordrats från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och jernvägsstyrelsen, Indika båda förordat bifall
till densamma, hvarvid jernvägsstyrelsen särskildt andragit, bland annat:
att det borde beaktas, att det alltid blefve en fördel för statsbanan att
i den ifrågavarande bibanan hafva en förbindelseled med de folkrikare
orterna vid hafvet, hvilken förbindelseled borde i viss mån tillskynda
statsbanan en tillökning i trafik; samt att det vore antagligt, att ett
beviljande af det ifrågasatta understödet. icke borde medföra någon
pekuniär uppoffring för staten, emedan, om det sökta lånet beviljades
mot de hittills öfliga vilkoren eller mot en annuitet af fem procent,
hvaraf fyra procent å oguldet belopp utgjorde ränta och resten afbetalning,
bolaget skulle hafva att till staten årligen inbetala 117,500
kronor, och det för fullgörande af denna skyldighet blott erffmdrades,

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

att banan lemnade i behållning å trafiken 1,200 kronor för kilometer,
samt en jemförelse med flera enskilda banor inom landet, de der icke
hade så gynsamma förutsättningar för trafik som banan till Hernösand,
visade att en sådan behållning borde kunna för sistberörda bana med
trygghet påräknas.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet har chefen för civildepartementet
med afseende å Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolags ifrågavarande
ansökning yttrat:

»Beliofvet af bibanor från statens stambanor till utskeppningsorterna,
särdeles inom Norrland, har flera gånger af jernvägsstyrelsen
kraftigt framhållits, då fråga varit om beredande af dylika utfartsvägar;
och har jemväl vigten af dessa bibanor af statsmagterna uppmärksammats,
i ty att staten antingen sjelf byggt sådana banor eller ock med
lånebidrag understödt desamma.

Hvad särskild! angår förevarande bana mellan Hernösaud och
Sollefteå, torde dess vigt och betydelse för den ort, hvarigenom den är
afsedd att framdragas, vara till fullo ådagalagd af hvad så väl interimsstyrelsen
för banans åvägabringande som de i ärendet hörda embetsmyndigheter
andragit. Banan bör derjemte, på sätt jernvägsstyrelsen
påpekat, såsom förmedlande rörelsen mellan statsbanan och en
af Norrlands mera folkrika trakter, tillföra statens stambana en afsevärd
trafik.

Af den beräkning i fråga om utsigten för företaget att kunna

lemna nöjaktig afkomst på det deri nedlagda kapital, som genom in terimsstyrelsens

försorg uppgjorts, och af hvad jernvägsstyrelsen andragit
i fråga om banans förmåga att kunna gälda ränta och amortering
å ett lån till det ifrågasatta beloppet synes mig framgå, det

någon tvekan icke gerna kan uppstå derom att den erbjudna säkerheten
för ett sådant lån af inteckning med bästa rätt skulle vara fullt
betryggande.

På grund häraf anser jag mig kunna tillstyrka Eders Kongl. Maj:t
att underställa förevarande låneansökning Riksdagens godkännande.
Som emellertid handlingarna i ärendet synas utvisa, att aktieteckningen
i bolaget sannolikt icke kan uppbringas till hälften af den för företaget
beräknade anläggningskostnaden och att jernvägsaktiebolaget ernar under
garanti af staden Hernösand upptaga lån till det belopp, som utöfver
det begärda statslånet för jernvägens anläggning erfordras, torde, i
afseende å vilkoren för statslånet, i olikhet med hvad Riksdagen år
1886 stadgat, böra medgifvas att detsamma får utgå äfven om icke hela
den hälft af kostnadssumman, som ej af statslånet betäckes, kommer

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

att bestå af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt
tillskott — eu eftergift, som med afseende å de särskilda förhållandena
i detta fall icke torde kunna komma att med skäl åberopas
till stöd för en motsvarande eftergift i fråga om beviljande af lån åt
andra jern vägsföretag.

Deremot synes mig jernvägsbolagets interimsstyrelse icke hafva
förebragt tillräcklig utredning om att bolaget redan under innevarande
år kan behöfva lyfta någon del af statslånet, hvarför lyftningstiderna
torde böra bestämmas att infalla under åren 1892 och 1893.»

Af de upplysningar, som vunnits i detta ärende, anser utskottet,
det framgå, att den föreslagna jernvägsanläggningen mellan Hernösand
och Sollefteå är af sådan betydelse, att densamma är förtjent af låneunderstöd
från statens sida.

Endast i fråga om sättet eller formen för låneunderstödets beviljande
skulle, enligt utskottets förmenande, olika meningar inom riksdagen
kunna tänkas, i det att understödet kunde anses böra i likhet
med flera andra lån åt enskilda jernvägsbolag, utgå från en sådan allmän,
till Kongl. Maj:ts disposition stäld fond, som redan flera gånger
af Riksdagen bildats och som utskottet äfven nu, på sätt här nedan
visas, har för afsigt att föreslå.

I detta hänseende vill emellertid utskottet erinra, att Riksdagen
år 1880, jemte det Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition stälde en
fond för låneunderstöd åt enskilda jernvägsanläggningar, uppå framställning
af Kong]. Maj:t beviljade ett särskildt lån åt Göteborg—Halllands
jernvägsaktiebolag af 2,068,000 kronor. Till stöd för ett dylikt
förfarande anförde statsutskottet vid 1886 års riksdag, bland annat,
följande: »Då nu Kongl. Maj:t, efter förehafd pröfning af ärendet,
föreslagit den ifrågavarande jernvägsanläggningens befrämjande med
statslån till det belopp, Kongl. Maj:t pröfvat skäligt, skulle detta samma
lånebehofs hänvisande till en allmän, till Kongl. Maj:ts disposition stäld
fond vara en skenbar åtgärd, som i sjelfva verket ej innefattade något
annat än att till den egentliga fonden lades ett redan på förhand af
Kongl. Maj:t till ett visst särskildt ändamål afsedt och den allmänna
fonden således rätteligen ej tillhörande belopp. Riksdagen skulle härigenom
endast hafva visat från sig pröfningen af ett utaf Kongl. Maj:t
för Riksdagen framlagdt, på goda grunder stödt förslag.»

Utskottet, som funnit den uppfattning, hvilken fått sitt uttryck i
berörda yttrande, fortfarande ega full giltighet, har med anledning
deraf ansett sig ega skäl tillstyrka Riksdagen att bevilja det af Kongl.

Bill., till Rilcsd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 24 /luft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

Maj:t äskade anslag till låneunderstöd för anläggning af jernväg mellan
Hernösand och Sollefteå; och då Ilernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag
icke synes kunna uppbringa sitt aktiekapital till ett belopp, motsvarande
hälften af kostnaden för jernvägens anläggning, har utskottet
med afseende å denna banas vigt icke haft något att erinra deremot,
att i förevarande särskilda fall lånet må utgå, ehuru icke, såsom för
dylika låneunderstöd vanligen fordras, hela den hälft af kostnadssumman,
som ej betäckes af statslånet, kommer att bestå af aktiekapital eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och enär Hernösands
stad, såsom ofvan nämnts, numera uppfylt det i den kongl. propositionen
uppstälda, på staden beroende vilkor och sålunda nödigt anläggningskapital
blifver anskaffadt på ett satt, som, då det beslutade obligationslånet
skall i jernvägen intecknas med rätt näst efter statslånet,
icke gör statens, säkerhet mindre än om de vid dylika lån eljest bestämda
vilkor blifvit fullgjorda, hemställer utskottet,

I) att Riksdagen må, med bifall till Kongl.
Maj:ts proposition, bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts
förfogande ett belopp af två millioner trehundrafemtio
tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Hernösand—
Sollefteå jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften
under år 1892 och med andra hälften under år 1893,
under förutsättning att bolaget hos Kongl. Maj:t
styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla,
och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen
kronor böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp
eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt
tillskott till jernvägsanläggningens utförande,
samt under de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka
för understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar
blifva af innevarande Riksdag stadgade.

II.

Vidkommande de förut i detta utlåtande omförmälda inom riksdagen
väckta motioner om statsbidrag till understödjande af enskilda

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

jernvägsanläggningar anser sig utskottet till en början böra erinra, att
för tiden efter innevarande års utgång några dylika statsbidrag icke
äro åt Riksdagen anvisade.

Att staten bör medelst lån befrämja anläggandet af enskilda jernvägar
har utskottet ansett vara genom 1871, 1876, 1881 och 1886 års
Riksdagars beslut så erkändt, att någon utredning i detta hänseende
icke lärer nu erfordras. Likaså torde sättet för låneunderstödens utdelande,
eller, såsom redan för fyra femårsperioder skett, ställandet af
derför nödiga medel till Kongl. Maj:ts disposition, vara pröfvadt och
erkändt såsom det i alla afseenden lämpligaste, icke minst derför att
Kongl. Maj:t torde bäst vara i tillfälle att egna en noggrann och omsorgsfull
pröfning åt hithörande frågor, i främsta rummet vigten af
olika föreslagna jernvägsanläggningar samt deras förmåga att kunna
fullgöra sina skyldigheter gent emot staten såsom långifvare, men äfven
i icke mindre grad nya jernvägsliniers inverkan å redan förefintliga
banors förmåga att uppfylla sina förbindelser.

Vid sådant förhållande anser utskottet sig nu endast hafva att
yttra sig i fråga om belopp och vilkor.

För bedömande af hvilket belopp kan vara lämpligt får utskottet
meddela följande, från väg- och vattecbyggnadsstyrelsen erhållna uppgifter: -

Förteckning ä jernvägar, .som erhållit koncession, men hvarå
arbetet ej påbörjats:

Våglängd Beräknad

kilometer. kostnad.

Hernösand—Sollefteå ....................	................................. 98,8	4,700,000	—
Elmlmlt—Tingsryd ......................	................................. 58,0	1,380,000	—
Tingsryd—Emmaboda .................	................................ 40,5	1,004,000	—-
Vittsjö—Markaryd..........................	................................. 14,i	476,700	—
Kärrarp—Markaryd .......................	................................ 55,4	1,463,000	—
Lidköping—Malma .......................	................................. 22,5	572,000	—
Jönköping—Vaggeryd .................	................................. 35,0	1,075,000	—
Stockholm-—Djursholm ................	................................ 8,7	375,800	—
Fogelsta—Linköping ...................	............................... 39,3	788,000	—
	Summa kronor	11,816,500	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

Härförutom hafva i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen granskats
förslag till följande jern vägar, som ännu ej erhållit koncession:

Mora—Orsa ............................

Stockholm—Baggensfj ärden

Yansbro—Engelsberg ..........

Malmö ringbana .................

Norrtelge—Broby ................

Rimbo—Skebo .....................

Nettraby—Alnaryd................

Helsingborg—Råå ................

Göteborg—Borås..................

Lillsjödal—Fogelfors.............

km.	kostnad
14,4	600,000
16,4	1,330,000
142,0	5,800,000
5,4	283,500
21,9	465,000
34,2	808,000
17,7	233,500
4,75	192,000
66,1	4,280,000
9,92	316,000

Summa kronor 14,308,000

Flere af de ifrågasatta jernvägarne komma antagligen ej till utförande
och för några torde understöd medelst statslån icke lämpligen
böra beviljas; och då härtill kommer, att, om utskottets under punkten
I här ofvan gjorda hemställan bifalles, något lån för jernvägen Hernösand—Sollefteå
ej hehöfver ur lånefonden utgå, har utskottet funnit beloppet
nu, likasom åren 1881 och 1886, kunna begränsas till 5,000,000
kronor, att under loppet af fem år utgå med 1,000,000 kronor om året.
I händelse af bifall till hvad utskottet sålunda föreslagit skulle Riksdagen
komma att för femårsperioden 1892—1896 anvisa inalles 7,350,000
kronor till låneunderstöd för enskilda jernvägar, livilket belopp ungefärligen
motsvarar de summor af tillhopa 7,345,500 kronor och 7,068,000
kronor, Indika för femårsperioderna 1882—1886 cell 1887—1891 blifvit
för samma ändamål anvisade.

I fråga om vilkoren får utskottet tillkännagifva, att utskottet icke
funnit anledning att bestämma räntan å lånen till enskilda jernvägar
lägre än till 4 l procent, eller den räntefot 1886 års Riksdag föreskref
för dylika lån.

Visserligen har staten under sistlidna år varit i tillfälle att upplåna
penningar mot en effektiv ränta af ungefär 3,6 procent. Men då
medelräntan å statsskulden i dess helhet fortfarande öfverstiger 4 procent;
då vid uträkningen af de olika statslånens effektiva ränta icke tagits i
betraktande, att räntan erlägges två gånger om året, hvilken faktors
medtagande i räkningen skulle höja den effektiva räntan å statslånen
och således jemväl medelräntan å statsskulden, livilket i förevarande fall

Statsutskottds Utlåtande jV:o 40.

skulle ega så mycket större betydelse som jern vägsbolagen erlägga räntan
å sina lån från staten endast en gång om året vid dettas slut; då
den bolagen beviljade förmånen af ett långt anstånd med de tre första
årens ränta medför, att den ränta, bolagen betala, i sj elfva verket är
icke obetydligt mindre än den nominella i bolagens skuldförbindelser till
staten förskrifna; och då 4 t procent ränta är bestämd för de jernvägsbolag,
hvilka erliållit till en del ännu ej lyftade lån ur 1886 års fond,
har utskottet, som hyser den uppfattning, att staten ej vid försträckningar
af sådan natur som de ifrågavarande, derigenom att den med sin
större kredit träder emellan och åt de enskilda jernvägsbolagen anskaffar
anläggningskapital, bör åsamka sig någon förlust, livilket otvifvelaktigt
blefve händelsen, derest räntan bestämdes till 4 procent, ansett räntefoten
för närvarande böra vid fyra och en half procent bibehållas.

Enligt lista punkten af gällande vilkor är ett lånesökande jernvägsbolag
»skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas.
» Då utskottet af erfarenheten från den förflutna tiden anser sig
hafva anledning antaga, att fall kunna förekomma, då kostnadssumman
uppskrufvas i afsigt att erhålla så stort statslån som möjligt, har utskottet
funnit angeläget, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sättes i
tillfälle att i dylika fall äfvensom då kostnadsförslaget eljest synes otillförlitligt
anställa kontrollundersökning ute å marken. Utskottet har derför
uti ifrågavarande punkt inryckt uttrycklig föreskrift derom, att sökandebolaget
jemväl är pligtig! att bekosta möjligen erforderliga kontrollundersökningar.

Bland nuvarande lånevilkor finnes äfven bestämmelse derom, att
Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten. Då det blifvit. anmärkt, att den
sålunda af Kongl. Maj:t utsedda direktionsledamoten, till följd af saknaden
utaf bestämda föreskrifter angående beskaffenheten och omfånget
af det honom tilldelade uppdrag, i styrelsen och till bolaget intager
en oviss ställning, har utskottet, som är af den öfvertygelse, att det
för nämnde styrelseledamot skulle vara eu afsevärd fördel att i utöfningen
af sitt uppdrag ega stöd i en af Kongl. Maj:t för honom utfärdad
instruktion, i 6:te punkten af förevarande vilkor föreslagit ett
stadgande derom, att den af Kongl. Maj:t i styrelsen insatte ledamoten
skall vara med särskild instruktion försedd. Och tager utskottet för
gifvet, att, om detta förslag vinner Riksdagens bifall, Kongl. Maj:t
kommer att utfärda dylik instruktion äfven för ledamöterna å kronans

Statsutskottets Utlåtande N;o 40,

vägnar i styrelserna för de jernvägsbolag, som redan undfått, lån af
staten.

På grund af hvad här ofvan anförts, hemställer utskottet,

II) att Riksdagen må, med anledning af ofvan
omförmälda motioner, till låneunderstöd för enskilda
jernvägar bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts disposition
ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under
fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående
under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande
år af samma femårsperiod disponeras, egande Kong].
Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya,
ännu ej påbörjade enskilda jernvägsardäggningar, anvisa
af Kongl. Maj:t, beviljade understödsbelopp, att
utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas
af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen,
hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget
skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften
af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget
samt lyftas i män af arbetets fortgång på
sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar
å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till
de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen
af dessa låneandelar; skolande härjemte eu
tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå,
till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i
öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och
deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och vägocli
vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;

Statsutskottets Utlåtande N:0 40.

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna
erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl.
Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som
jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag
innehålla och hvaraf minst så stor del, som
motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp
eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt
tillskott till jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar
skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å
ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet
först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från
den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan
genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och
kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till
dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter
den dag, då, enligt Kongl. Maj:t,s bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill
hörande byggnader och materiel, äfvenspm all bolagets
öfriga egendom, skall utgöra säkerket för den
af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet
för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning
med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom vilkor

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel
af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte
ofvan berörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr
än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg
behörigen meddelad;

6: o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild
instruktion försedd ledamot i direktionen för
hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och
utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets
förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode
till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas
af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd,
skall vara skyldigt underkasta sig så väl
de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl.
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock
i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl.
Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt,
må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan
kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jern vägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition,
hvaremot, när fråga är om boställe’ord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i
enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor belägna
kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara
disponibla.

Med anledning af det beslut, utskottet ansett sig böra i afseende
å enskilda jernvägsanläggningars understödjande under de närmaste fem

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

åren tillstyrka Riksdagen att fatta, saknar utskottet anledning- att ingå
i närmare pröfning af de framställningar, Indika afse beviljande af låneunderstöd
åt vissa särskilda jern vägsanläggningar.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet bär ofvan under
II) föreslagit, samt då skäl för understödjande af eu jernvägslinie
Fdmhult—Emmaboda medelst anslag utan återbetalningsskyidighet icke
föreligga, hemställer utskottet alltså,

III) att ofvanberörda af herrar L. W. Lothigius
m. fl.,- O. Mehn in. fl. och J. A. Sjö väckta motioner
om understöd åt vissa särskilda jernvägsanläggningar
icke må till någon vidare Riksdagens åtgärd föranleda.

B. Angående nedsättning af räntan å de till enskilda jernvägsanläggningar
lemnade låneunderstöd af statsmedel.

I en till statsutskottet remitterad motion (n:o 130 inom Andra
Kammaren) har herr J. A. Johansson i Strömsberg, med åberopande
deraf att riksgäldskontoret under förlidet år lyckats genom konvertering
få räntan å statsskulden nedsatt, så att en del af densamma droge blott
81 procent ränta, och med framhållande deraf att det vore i högsta grad
orättvist, om staten droge vinst af jernvägsbolagen genom att påföra
dem högre ränta, än hvad staten sjelf gåfve, föreslagit, att Riksdagen
ville besluta , att räntan å alla de af staten i ill enskilda jernvägsbolag
lemnade lån måtte från den 1 januari 1892 nedsättas till 4 procent och
amorteringen å samma lån utgå med | procent årligen.

Med hänvisning till hvad utskottet under A II) här ofvan yttrat
angående räntan å lånen ur den af utskottet föreslagna fond till understödjande
af enskilda jernvägsanläggningar, samt med erinran att förevarande
motion väcktes äfven sistlidna år, men då efter utredning af
hithörande förhållanden, verkstäld med hänsyn jemväl till den af motionären
omförmälda konvertering, icke lyckades tillvinna sig Riksdagens
bifall, får utskottet hemställa,

IV) att herr J. A. Johanssons ifrågavarande
motion icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 april 1891.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 24 Raft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 40.

Reservationer:

Vid punkten II): af herr Lyttkens, som ansett, att af annuiteten
å lånen till enskilda jernvägsanläggningar, 5 procent, 4 procent borde
bestämmas såsom ränta;

vid punkten IV): af herr Lyttkens.

Herr Törnebladh har anhållit att få antecknadt, att han icke inom
utskottet deltagit i behandlingen af de i detta betänkande omförmälda
ärenden.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1891.