Statsutskottets Utlåtande N:o 3 (Utlåtande 1894:Su3 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

]N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 9 februari 1894, kl. 12 rnidd.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
andra hufvud titel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Krigshofrätten.

l:o. Kongl. Maj:t har, under förutsättning att Kongl. Maj:ts särskildt Angående
framlagda proposition (n:o 7) af den 30 december 1893 om ändring i vissa anslaget till
delar af förordningen om krigsdomstolar och rättegången derstädes varder af hofmten.
Riksdagen bifallen, föreslagit Riksdagen att med godkännande af det i stats- [i.]
rådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 13 januari innevarande
år intagna förslag till stat för krigshofrätten och öfvergångsstat anvisa för
dessa staters tillämpning erforderliga medel, tillhopa 9.050 kronor; och skulle
i händelse af bifall dertill det till krigshofrätten nu utgående ordinarie anslaget
11,100 kronor komma att minskas med 2,050 kronor.

Denna fråga har af statsutskottet öfverlemnats till sammansatta statsoch
lagutskottet att behandlas i sammanhang med Kongl. Maj:ts ofvannämnda
proposition om ändring i vissa delar af förordningen om krigsdomstolar och
rättegången derstädes; hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Öfriga ordinarie anslag.

2:o. 1 afseende å öfriga ordinarie anslag under denna hufvudtitel har Angående

Kongl. Maj.t icke föreslagit annan förändring än att till jemnande af hufvud ofriga ordititelns
slutsumma anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. m]åitfarief™!a!l''
ökas från 64,212 kronor till 64,262 kronor eller med 50 kronor; och får
utskottet hemställa,

Statsutskottets Utlåtande N:o 3

Angående
anslag till
en lagbyrå.

[3.]

att samtliga de ordinarie anslagen under denna hufvud
titel, med undantag af det under punkt l:o här ofvan
omnämnda, må i 1895 års riksstat upptagas till oförändrade
belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m. må fä till beloppet jern kas i den
mån, som det för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
kan finnas erforderligt.

Extra anslag.

3:o. För uppgörande, granskning och omarbetning af lagförslag genom
en lagbyrå har Kong!. Maj:t föreslagit .Riksdagen att be ilja såsom extra
anslag för år i 895 25,000 kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 6) har statsrådet och chefen för justitiedepartementet
till en början redogjort för huru arbetet med uppgörande,

granskning och omarbetning af lagförslag under senare tider varit i vårt

land anordnadt. Sedan under en längre tid före är 1871 detta arbete hufvud sakligen

varit anförtrodt åt särskilda komitéer, hade i proposition till nämnda
års Riksdag Kongl. Maj:t på skäl, som i statsrådsprotokollet finnas återgifna,
föreslagit, att för inrättande inom justitiedepartementet af en lagbyrå,
bestående af tre ledamöter, hvilka skulle åligga att under justi tiestats ministerns

ledning utarbeta lagförslag, sådana granska och med anledning
af förekomna anmärkningar omarbeta äfvensom i högsta domstolen
föredraga frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring af
lagar och författningar, måtte å justitiestatsexpeditionens stat uppföras
anslag till 3 ledamöter i en dylik lagbyrå med visst belopp till hvarje.

I det svar, Riksdagen, der fråga jemväl blifvit väckt om tillsättande
af en stadigvarande lagkomité eller lagberedning, afgaf å Kongl. Maj:ts
framställning, anförde Riksdagen hufvudsakligen: att om frågan närmast
gälde åstadkommande af förslag till någon mera omfattande afdelning af
den allmänna lagen, såsom ny civillag eller rättegångsordning, uppdraget
borde anförtros åt en institution sådan som den under de tidigare decennierna
af vårt nuvarande statsskick tillsatta lagkomité eller lagberedning;
att emellertid något på lagstiftningen så ingripande uppdrag ej syntes böra
för den närmaste framtiden ifrågakomma, då dels behofvet af vissa mindre
omfattande lagförändringar, i afseende på hvilka särskilda komitéer verkstält
förarbeten, mer och mer erkändes påkalla snar åtgärd, dels åtskilliga andra
partiella lagförändringar erfordrade tidigare lösning än som förmenades kunna
medgifva, att de sattes i sammanhang med utarbetandet af exempelvis ny

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

civillag; att under sådana förhållanden det syntes ej kunna nekas, att det
af Kongl. Maj:t framstälda förslag i sina grunder hade atgjordt företräde
framför den ordning, som under senare tider begagnats för lagarbeten, och,
så länge fråga vore om sådana arbeten af mindre omfattning ellei utarbetande
af författningsförslag inom den ekonomiska lagstiftningen, jemväl
framför en lagkomité eller lagberedning; att emellertid Riksdagen ej kunnat
förbise, att inom ej särdeles lång tid förhållandena torde hafva ändrat sig
derhän, att en lagkomité borde tillsättas; samt att under sådana omständigheter
Riksdagen med hufvudsakligt gillande af Kongl. Maj:ts förslag dock
ansett, att Kongl. Maj:t icke borde i afseende på organisationen af den föreslagna
lagbyrån vara bunden vid visst antal ledamöter eller vid visst aflöningssätt
för hvarje, utan ega frihet att med begränsning af utgifterna inom ett
gifvet anslagsbelopp ordna arbetena på det sätt, som Kongl. Maj:t i hvarje
fall kunde finna mest ändamålsenligt för vinnande af ett i möjligaste man
godt och skyndsamt resultat, samt att i följd häraf anslaget icke borde uppföras
på ordinarie stat. Riksdagen biföll för ty Kongl. Maj-.ts förslag pa det
sätt, att till Kongl. Maj:ts disposition stäldes för år 1872 ett extra anslag
af 20,000 riksdaler att användas för fullgörande af de uppdrag, som varit
afsedda i Kongl. Maj:ts förslag om inrättande af en lagbyrå.

Enahanda anslag utgick sedermera under åren 1873 och 1874.

Då till 1874 års Riksdag gjordes framställning om att anslaget till
lagbyrån skulle fortfarande utgå, anmärkte vid ärendets föredragning inför
Kongl. Maj:t föredragande departementschefen, att den tid syntes närma sig,
dä större afdelningar af civillagen eller rättegångsordningen borde göras till
föremål för lagstiftningsarbetet, och att det vore vid detta tidsmoment, som
Riksdagen ansett uppdraget med nyssnämnda arbete böra öfverflyttas på en
institution, sådan som den under de tidigare decennierna af vårt nuvarande
statsskick tillsatta lagkomité eller lagberedning. Skilnaden emellan en lagbyrå
och en institution, sådan som Riksdagen afsett, läge i främsta rummet
i ‘ den senares frihet från det omedelbara inflytande, som chefen för justitiedepartementet
kunde utöfva på en inom detsamma förlagd lagbyrå. 1 stället
för att de genom en lagbyrås verksamhet tillkomna förslag alltid skulle anses
i någon män bära pregeln af åsigterna hos vexlande departementschefer,
förmenades de från en lagberedning utgångna förslagen deremot vara ett
rent och oblandadt uttryck af ledamöternas egna på studier och erfarenhet
grundade omdömen. Den vigt och betydelse å andra sidan, som tillkomme
ett från lagbyrån utgånget förslag, såsom varande i viss man ett regeringens
förslag, maste hos den fristående institutionen vinnas på annat sätt, företrädesvis
genom dess sammansättning, hvilken följaktligen kräfde ett större
antal arbetande ledamöter och personal i allmänhet, såsom äfven syntes af

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

det sätt, hvarpå lagkomitén och lagberedningen varit sammansatta, i det att
i dessa institutioner i allmänhet varit minst fem arbetande ledamöter jemte
en sekreterare förutom större eller mindre antal granskande ledamöter, som
vid särskilda tider förefunnits; och läge häri den andra olikheten mellan de
båda slagen af institutioner för lagarbeten. Vid valet mellan dessa tvä
nödgades departementschefen, med afseende särskildt å de utmärkta förarbeten,
som förefunnes i lagkomiténs och lagberedningens förslag, fortfarande
gifva företrädet åt en lagbyrå.

Riksdagen åter ansåg, att frågan om inrättande af en lagkomité eller
lagberedning för det större lagarbetet icke borde undanskjutas, och beviljade
således nödigt anslag för en dylik institution; och trädde på grund häraf
nya lagberedningen med 1875 års ingång i verksamhet.

Efter att å sid. 8—10 af statsrådsprotokollet hafva redogjort för lagberedningens
verksamhet sedan år 1875 äfvensom för de densamma af Kongl.
Maj.t under de senare åren särskildt lemnade uppdrag, omförmäler departementschefen
de förändringar i beredningens sammansättning, som under år
1893 egt rum. Svårigheter hade dervid mött att finna för den ledigblifna
ordförandebefattningen lämplig person, villig att densamma öfvertaga, svårigheter,
som antagligen varit föranledda af den osäkra ställning, hvari beredningen
kommit derigenom att det vid 1893 års riksdag för beredningen begärda
anslag med stor pluralitet afslagits i Andra Kammaren och först efter gemensam
omröstning af Riksdagen beviljats. Detta tillika med den omständigheten
att, efter hvad erfarenheten visat, flera, af den sjelfständigt arbetande beredningen
afgifna lagförslag i följd af Riksdagens kamrars skiljaktiga beslut förfallit.
hade hos departementschefen stadgat den öfvertygelsen, att lagstiftningsarbetet
under den närmaste framtiden skulle bäst främjas genom dels de redan
färdiga förslagens förande fram till ett slutligt afgörande, dels i öfrigt utarbetande
af partiella, mindre omfattande lagförslag, hvilka sannolikt lättare än
de större skulle tillvinna sig Riksdagens bifall; hvarför departementschefen
ansett tillrådligt att förbereda en återgång till den anordning, som åren
1872 1874 var antagen, eller med andra ord det förberedande lagstiftnings arbetets

öfverlemnande till en under justitiedepartementet lydande och således
under chefens för samma departement ledning stäld lagbyrå.

I sådant syfte blef jemväl på departementschefens hemställan den 22
september 1893 af Kongl. Maj:t beslutadt, bland annat, att ordförandebefattningen
i nya lagberedningen tills vidare icke skulle tillsättas, och att beredningen
skulle anbefallas sä ordna sina arbeten, att lagförslag angående en
eller flera delar af handelsbalken, hvilka kunde lämpa sig för särskild behandling,
vid 1894 års slut af beredningen aflemnades.

1 ölverensstämmelse härmed har departementschefen vid ärendets före -

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

dragning inför Kongl. Maj:t den 13 januari innevarande år hemstält, att
Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att i stället för det till nya lagberedningen
hittills utgående anslag anvisa erforderliga medel för inrättande af en lagbyrå.

Hufvudsakliga syftemålet med en dylik förändring vore att vinna snabbare
resultat icke så mycket i afseende på utarbetandet af lagförslag, hvilket
väl i allmänhet komme att kräfva samma tid och omsorg, ehvad det verkstäldes
af den ena institutionen eller af den andra, som fastmera beträffande
det stundom icke mindre betungande och tidsödande arbetet med redan uppgjorda
förslags omarbetning till följd af framstälda anmärkningar och deras
förande fram till den punkt, der de vore färdiga att föreläggas Riksdagen.
Särskild! i detta senare hänseende syntes förändringen icke illa öfverensstämma
med den nuvarande ställningen, hvilken tvifvels utan kräfde större arbetskrafter
för det förberedande lagstiftningsarbetet inom justitiedepartementet, än som
för närvarande der funnes tillgängliga, och en lättare apparat än den hittillsvarande
lagberedningen, hvilken endast i inskränktare män kunnat och bort
tagas i anspråk för uppgjorda lagförslags omarbetning. Af utarbetade lagförslag,
öfver hvilka Riksdagen snarast möjligt borde få tillfälle att uttala sig,
förelåge dels det af särskilda koraiterade uppgjorda förslaget till ny bolagslagstiftning,
dels förut i statsrådsprotokollet uppräknade, af nya lagberedningen
uppgjorda, ej slutbehandlade förslag. För processreformen, hvars undanskjutande
till en allt för aflägsen framtid departementschefen icke ansåge vara tillrådligt,
skulle det vara af synnerlig betydelse, om nya lagberedningens hithörande
förslag, hvilka antingen icke varit Riksdagen förelagda eller ej vunnit
dess godkännande, men dock borde i omarbetad form å nyo framläggas, kunde
föras fram till ett slutligt afgörande. Hvad åter anginge lagstiftningsarbetet
å de områden, der i senare tid utarbetade förslag ännu icke förelåge, funnes
ingen anledning betvifla, att ju icke äfven genom en lagbyrå skulle kunna
åstadkommas goda och fullmogna resultat, helst om densamma, der sådant i
särskilda fall syntes erforderligt, erhölle tillfällig förstärkning.

Af skäl departementschefen vidare till statsrådsprotokollet anfört syntes
hinder icke böra möta för beredningens ersättande, om sådant eljest ansåges
lämpligt, med en lagbyrå redan vid 1894 års slut.

I afseende på ordnandet af en dylik byrå borde följas de grunder,
som af 1871 års Riksdag i sådant hänseende angifvits eller att Kongl. Maj:t
erhölle medgifvande att inom gränserna af ett gifvet anslagsbelopp ordna
sammansättningen och arbetena på det sätt, som med hänsyn till förhandenvarande
förhållanden syntes lämpligt. I afseende på beloppet af anslaget,
hvilket ej borde ifrågasättas å annan stat än extra, har departementschefen
erinrat: att byrån i regel borde bestå af, utom byråchefen för lagärenden,
tre ledamöter; att arfvodet till en hvar af dessa sistnämnda ej

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

borde beräknas lägre än till 7,000 kronor; att derutöfver till lokal och
vaktbetjening, som ej kunde inom justitiedepartementet tillhandahållas, samt
andra expenser torde åtgå ett belopp af omkring 4,000 kronor; och att
således hela det erforderliga anslaget uppginge till 25,000 kronor.

Att fortfarande bibehålla den inom justitiedepartementet anstälde byråchefen
för lagärenden ansåge departementschefen erforderligt, då till byråchefens
handläggning förekomme åtskilliga ärenden, hvilka ej vore af den
beskaffenhet, att de lämpade sig för kollegial behandling, och byråns arbeten
för ty borde fortgå oberoende af dylika ärenden.

Vid statsrådsprotokollet finnes fogad en af nya lagberedningen angående
dess verksamhet under år 1893 afgifven redogörelse, till hvilken utskottet
får hänvisa,

Dä verksamheten med utarbetande af förslag till nya lagar och till
förändring af gällande icke lärer böra afbrytas, men de i statsrådsprotokollet
anförda omständigheter synas göra möjligt och lämpligt att för det fortsatta
arbetet härutinnan tills vidare använda den förändrade arbetsmetod, departementschefen
föreslagit, har utskottet velat tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, helst derigenom vinnes en icke oväsentlig besparing.

I afseende å bestridande af kostnader för lagförslags befordrande till
trycket innebär, enligt hvad utskottet inhemtat, förevarande förslag icke
någon förändring i hvad hittills i sådant afseende iakttagits, hvadan således
sådana utgifter fortfarande komma att gäldas dels från andra hufvudtitelns
anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., dels ock, i hvad afses
den del af upplagan, som utdelas inom riksdagen, af riksgäldskontoret.
Skulle emellertid inom lagbyrån erfordras något mindre tryckningsarbete,
är, enligt hvad utskottet jemväl inhemtat, afsigten att kostnaden härför
skall bestridas af den del af det äskade anslaget, hvilken är afsedd för
kostnader för lokal och vaktbetjening samt andra expenser.

Utskottet hemställer derför,

att för uppgörande, granskning och omarbetning af lagförslag
genom en lagbyrå måtte på extra stat för år 1895
anvisas 25,000 kronor.

Stockholm den 9 februari 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bil. Litt. A.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil

1894 års riksstat anslår:
Anvisning i kontant.
Kronor.	ö.
17,000	_
35,800	—
6,000	—
162,700	—
18,800	—
134,000	—
626,354	—
514,521	—
208,713	—
11,100	—
55,000 1,780,200	—

84,000
12,000	—
18,000	—
135,000	—
64,212	—
4,500	—
3,887,900	—

Tabell öfver ordinarie anslagen unde

Justiti

Departementschefen.......................................................

Departementets afdelning af Kongi. Maj:ts kansli ............

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag

Högsta domstolen ...........................................................

Justitiekanslersexpeditionen .....................................................

Nedre justitierevisionen..................................................

Svea hoträtt med derunder lydande justitiestat.........................................................

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat......................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat...........................

Krigsnoirätten ..............................

Ålderstillägg, förslagsanslag...................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen..............................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag ...........................................

Förslagsanslag ..................................................

fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde embets- oc
Våld och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya straff Medikolegala

besigtningar, förslagsanslag.......................................................................

Bese- och traktan!entspenningar, förslagsanslag ..........................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag

Skriffnateriajier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp .......

Okas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med ....................................................

Extra utgifter, reservationsanslag .................................................

*) Öfver detta anslag kommer framdeles särskildt utlåtande att afgifvas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

itt. A.

iksstatens Andra hufvudtitel.

departementet.

................................................................................................... 59,500:

................................................... 511,600: —

" ZZZZZ................................................................................... 1,114,100: — 1,625,700:

jenstemän, förslagsanslag....................................................................................

ens införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag ................................................

64,212:

50:

Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i kontant.
Kronor.	ö.
17,000	_
35,800	—
6,000	—
162,700	—
18,800
134,000
626,354	—
514,521	—
208,713	—
11,000	—
55,000
1,780,200
84,000	—
12,000	—
18,000	—
135,000	—
64,262	_
4,500	—
3,887,950	—

Summa

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslag under riksstatens
Andra hufvudtitel.

	Kronor.	ö.
J ustitiedepartementet.
För uppgörande, granskning och omarbetning af lagförslag genom en
lagbyrå...............................................................	25,000	—