Statsutskottets Utlåtande N:o 3 (Utlåtande 1893:Su3 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 3

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 14 febr. 1893, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

* (l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o. I afseende å de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel har
Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring; och får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel
må i 1894 års riksstat upptagas till} oförändrade
belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. må få till beloppet jemkas i den mån, som
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderlig.

Extra anslag.

I afseende å behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under denna
hufvudtitel, hafva följande framställningar gjorts.

2''0. Till arfvoden åt krig skof rättens ordförande och tre militära leda- Angående
möter har Kongl. Maj:t, på extra stat, för år 1894 äskat 5,000 kronor. ho%Ze„.

Uti en inom Andra Kammaren af herr H. Andersson i Nobbelof vackt [le]
motion (n:o 76) har föreslagits, att Riksdagen måtte besluta att, jemte det

Statsutskottets Utlåtande ti:o 3.

att af Kongl. Maj:t under andra hufvudtiteln till krigshofrätten för nästkommande
ar begärdt anslag af 5,000 kronor indrages, aflåta skrifvelse till
Kongl. Maj:t med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder,
att Svea hofrätt matte med nästa års början kunna öfvertaga de ärenden,
hvilka nu handläggas af krigshofrätten.

Till stöd för sitt förslag har motionären erinrat, att Riksdagens år
1891 församlade revisorer i sin berättelse om granskning af statsverkets samt
andra åt allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
år 1890 anfört, att, efter det vid åtskilliga tillfällen inom Riksdagen framsits
förslag om indragning af krigshofrätten, 1888 års Riksdag i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes vid utarbetandet af förslag
till ny rättegångsordning låta till behandling jemväl företaga frågan
om krigshofrättens indragning eller ombildning. Enligt hvad revisorerna inhemta^,
hade Kongl. Maj:t icke i anledning af denna Riksdagens skrifvelse
vidtagit någon åtgärd. Under öfverläggningen inom Riksdagen rörande de
fram stöld a förslagen om krigshofrättens indragning hade framhållits svårigheten
för Svea hofrätt, dit man ansett att de till krigshofrätten nu hörande mål
skulle öfverlemnas, att utan förstärkning i hofrättens arbetspersonal öfvertaga
dessa mål. Efter det Riksdagens ojiRörmälda skrifvelse afläts, hade emelleitid
Riksdagen^ 1890 bifallit Kong], Maj:ts förslag om inrättande af en
sjette division i Svea hofrätt och dessutom årligen beviljat extra anslag till
en sjunde division. Då vid sådant förhållande inom ctenria hofrätt för ändamålet
nödiga arbetskrafter numera icke kunde anses saknas, men det oaktadt
Riksdagens ofvannämnda skrifvelse icke ledt till någon åtgärd, hade revisorerna
ansett sig böra fasta Riksdagens uppmärksamhet å omförmälda förhållande.

Med anledning af denna revisorernas framställning yttrade statsutskottet
vid 1892 års riksdag bland annat, att den allmänna meningen beträffande
nödvändigheten af krigshofrättens indragning eller ombildning kunde anses vara
sa stadgad, att denna flaga borde utan svårighet och tidsutdrägt kunna vinna
sin. lösning; hvarför utskottet hemstälde, att Riksdagen måtte hos Kongl.
Maj.t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes, oberoende af frågan om ny domstolsförfattning,
taga under ompröfning, huru vida icke krigshofrätten kunde
indiagas^ eller ombildas, samt till Riksdagen inkomma med det förslag hvartill
förhållandena funnes föranleda.

Denna statsutskottets hemställan bifölls af Andra Kammaren men afslogs
af Första Kammaren.

Då af krigshofrättens protokoll kunde inhemtas, att under år 1891 af
krigshofrätten endast blifvit afkunnade sexton utslag eller domar, ansåge motionären
ej böra vara något tvifvel derom, att icke Svea hofrätt, sedan den

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

blifvit så förstärkt, att den arbetade på sju divisioner, ganska väl kunde
emottaga och afgöra de mål, hvilka nu tillhörde krigshofrätten; och för att
jemväl kunna tillgodogöra sig den militära erfarenheten och fackkunskapen
skulle den afdelning inom hofrätten, hvilken komme att handlägga dylika
mål, vid sådana tillfällen kunna med sig adjungera en eller två militära
ledamöter.

I enlighet med hvad Riksdagen förut i ämnet uttalat, anser utskottet
att frågan om krigshofrättens indragning eller ombildning bör bringas till en
snar lösning. Att emellertid, såsom motionären ifrågasatt, af sådan anledning
nu afstå Kong], Maj:ts omföimälda framställning om anvisande på extra
stat för år 1894 af 5,000 kronor till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och
tre militära ledamöter torde dock icke vara tillrådligt. Krigshofrätten, för hvilken,
sådan densamma nu är anordnad, detta anslag synes nödigt, torde nemligen
icke kunna upphöra, förr än beslut fattats om förändrad handläggning
af dithörande mål och ärenden. Härvid har utskottet tillika velat erinra,
att under denna hufvudtitel tinnes för krigshofrätten uppfördt ett ordinarie
anslag å 11,100 kronor, hvars förändring eller indragning motionären icke
ifrågasatt.

Utskottet har emellertid inhemtat, att — sedan Kongl. Maj:t, med
anledning af Riksdagens i ämnet gjorda hemställan, den 25 maj 1888 anbefalt
nya lagberedningen att, när framdeles ifrågakoinme att utarbeta förslag
till ny domstolsförfattning, i sammanhang dermed taga under öfvervägande
frågan, huru vida krigshofrätten borde indragas — Kongl. Maj.t i
skrifvelse den 31 december 1892, enär någon väsentlig förändring i de allmänna
domstolarnas organisation icke kunde under den närmaste framtiden
emotses, och derför spörsmålet rörande omorganisation af krigshofrätten syntes
böra göras till föremål för särskild pröfning, anbefalt. nya lagberedningen
att taga i öfvervägande, huru vida krigshofrätten borde indragas eller ombildas
samt uppgöra det förslag i ämnet, som lagberedningen funne af omständigheterna
påkalladt. Vid sådant förhållande saknar utskottet anledning
föreslå annan åtgärd än att Riksdagen må uttala önskvärdheten af att förenämnda
förslag måtte redan nästa år Riksdagen föreläggas.

Med anledning häraf föranlätes utskottet hemställa,

a) att, med afslag å herr H. Anderssons omförmälda
motion i denna del, Riksdagen må till arfvoden åt krigshofrättens
ordförande och tre militära ledamöter på extra
stat för år 1894 anvisa ett belopp af 5,000 kronor; samt

b) att, med anledning af herr H. Anderssons motion,

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Riksdagen må anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes så vidt
möjligt redan för nästkommande Riksdag framlägga förslag
till krigshofrättens indragning eller ombildning.

Angående 3:o. För nya lagberedningen har Kongl. Maj:t för år 1894 äskat ett

nyanlinfen.ed''exir3L anslaS af 35,000 kronor.

[2.i Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

justitiedepartementsärenden inhemtas (sid. 2), att arfvodet till ordföranden i
beredningen skall, jemlikt Kongl. Maj:ts beslut den 31 sistlidne december,
från och med innevarande år utgå med 5,000 kronor årligen; att f. d. presidenten
K. J. Berg, som fortfarande deltoge i beredningens förhandlingar,
jemlikt kongl. brefvet den 1 februari 1889 derför uppbure arfvode med 4,000
kronor om året; att de tre ledamöterna åtnjöte årsarfvoden till belopp af
7,000 kronor hvardera; att för hyra, betjening och andra dylika utgifter
under de tre senaste åren utgått ett belopp af omkring 3,000 kronor årligen;
samt att de omkostnader, som på förhand kunde med temlig tillförlitlighet
beräknas, alltså uppginge till 33,000 kronor. Vid sådant förhållande och då
det kunde blifva nödigt att lemna beredningen tillfälle till hörande af sakkunnige
personer eller anlitande af annat tillfälligt biträde eller att eljest till
underlättande af beredningens arbete vidtaga anordningar, som medförde
kostnader utöfver de ofvan beräknade, ansåge föredragande departementschefen,
att för njm lagberedningens uppehållande under år 1894 erfordrades anslag
till enahanda belopp, som sistlidet års lagtima Riksdag för år 1893 beviljat,
eller 35,000 kronor.

Då emellertid, enligt hvad ofvan meddelas, de såsom bestämdt före_
stående beräknade utgifterna för nya lagberedningen för år 1894 icke öfverstiga
33,000 kronor, har utskottet ansett anslagsbeloppet skäligen böra dertill
begränsas, helst, i enlighet med hvad under ärendets handläggning i
Första Kammaren vid 1892 års lagtima Riksdag af beredningens dåvarande
ordförande upplystes, besparing i ledamotsarfvoden kunde uppstå derigenom
att ledamöter i följd af vunnen befordran till andra platser utginge ur beredningen
och att till arbetets påskyndande den grundsats vid tillsättande af
nya ledamöter städse följdes, att ny ledamot icke inträdde förr än det arbete,
hvarmed lagberedningen vore sysselsatt, då ledigheten uppstode, blifvit afslutadt.

Utskottet hemställer derför,

att ett extra anslag af 33,000 kronor må för år 1894
för nya lagberedningen anvisas.

Statsutskottets Utlåtande U:o 3.

4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1894 anvisa
ett belopp af 15,000 kronor till understöd åt förbättring skolonien vid Hall1 kolonien
dels till slutbetalning af koloniens kapitalskuld, dels såsom bidrag till kost- vld HalL
naden för uppförande af en köks- och matsalsbyggnad vid kolonien. ^

Denna framställning är, såsom af statsrådsprotokollet inhemtas (sid. 2),
föranledd af derom hos Kongl. Maj:t gjord ansökning af styrelsen för föreningen
till minne af konung Oskar I och drottning Josefina, hvilken förening
å sin egendom Hall inrättat ifrågavarande uppfostringsanstalt för vanartig
ungdom.

I sin skrifvelse i ämnet hade styrelsen, med erinran derom, att föreningen
för hvart af åren 1884—1892 fått, till förräntande och amortering
af sin skuld, af allmänna medel uppbära ett belopp af 15,000 kronor, och
att enahanda statsbidrag jemväl för år 1893 blifvit föreningen beviljadt, dock
med det vilkor, att anslaget skulle användas uteslutande till afbetalning å
koloniens kapitalskuld, vidare anfört hufvudsakligen följande:

Då sagda anslag vid 1883 års riksdag af Kongl. Maj:t första gången
äskades, hade åberopats en af styrelsen uppgjord amorteringsplan, enligt
hvilken med ett årligt anslag af 15,000 kronor under tolf år föreningens
hela skuld skulle vara vid utgången af nämnda tid till fullo gulden. Föreningens
räkenskaper utvisade emellertid, att dess kapitalskuld vid nu löpande
räkenskapsårs ingång, den 1 juli 1892, utgjorde 22,078 kronor 61 öre,
hvadan, om detta belopp minskades med det för år 1893 beviljade anslag å
15,000 kronor, föreningens skuld komme att år 1893 eller med endast 10
års amorteringar nedgå till 7,078 kronor 61 öre.

Men i följd af denna hastigare amortering, hvilken möjliggjorts bland
annat derigenom, att föreningen kunnat af öfriga tillgångar bidraga till förräntande
af föreningens skuld, hvilket icke vid amorteringsplanens uppgörande
beräknats, hade föreningens tillgångar icke lemnat tillfälle till utförande af
ytterst nödiga byggnadsarbeten vid kolonien. Dessa arbeten hade fått anstå,
då styrelsen ansett största vigt ligga derpå, att föreningens skuld blefve
så fort som möjligt betald.

I fråga om dessa för kolonien nödvändiga nybyggnader stälde sig behofvet
af en ny köks- och matsalsbyggnad i främsta rummet. Redan 1891
års revisorer af föreningens och kolonien Halls förvaltning hade uttalat sig
härom och anfört, »att koloniens kök, som vore provisoriskt inredt i källarvåningen
i elevbyggnaden n:o 1, vore i alla afseenden otillfredsställande och
fordrade främst bland annat att erhålla annan lokal». Styrelsen, hvilken
länge känt behofvet vid kolonien att erhålla förbättrade anordningar så väl
för kök och matsalar för eleverna som ock för bostäder åt kökspersonalen,
hvilken hittills icke kunnat beredas annan lägenhet än i källarvåningen i

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

nämnda elevbyggnad, hade låtit upprätta kostnadsförslag till ifrågavarande
byggnad, utvisande en kostnad af 12,685 kronor.

Så väl Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län i sin den
15 december 1891 afgifna berättelse till Kongl. Maj:t angående koloniens
förvaltning som 1892 års revisorer hade uttalat sig om vigten af ifrågavarande
köks- och matsalsbyggnads snara uppförande, dervid de senare
tillika ^ erinrat, att någon utsigt icke funnes, att besparingar för detta
ändamål skulle kunna göras på föreningens och koloniens s. k. ordinarie inkomster.

Jemväl en annan nybyggnad, nemligen en lämplig byggnad till smedja
och verkstad för gröfre slöjd, vore under den närmaste framtiden oundgängligen
nödig. Denna byggnad behöfde visserligen icke blifva af någon dyrbar
beskaffenhet, men medel erfordrades dock till dess utförande, likasom till fullbordande
af förenämnda köks- och matsalsbyggnad.

Revisorerna hade för sin del icke kunnat utfinna något annat sätt för
medlens åstadkommande, med undvikande af förnyad skuldsättning, än att
föreslå föreningen att uppdraga åt sin styrelse att anhålla, det Kongl. Magt
täcktes till Riksdagen gorå framställning om, att Riksdagen måtte för år
1894 bevilja enahanda understöd till kolonien, som utgått för hvartdera af
åren 1884—1893.

Till upplysning om så väl användandet af det för år 1892 kolonien
Hall beviljade statsanslag som föreningens verksamhet samt dess och kolonien
Halls ekonomiska ställning, hade styrelsen fogat af föreningens revisorer och
styrelse afgifna berättelser angående förvaltningen under senaste räkenskapsåret
från och med den 1 juli 1891 till och med den 30 juni 1892, utvisande
dessa berättelser bland annat följande:

Af Riksdagens anslag, 15,000 kronor, hade användts till kapitalafbetalningar
13,391 kronor 43 öre samt till gäldande af räntor 1,608 kronor
57 öre.

Föreningens skulder hade under året minskats från 36,251 kronor 22
öre till 22,620 kronor 91 öre, af hvilket senare belopp 22,078 kronor 61
öre utgjorde kapitalskuld den 30 juni 1892.

Föreningens tillgångar utgjorde vid räkenskapsårets slut:

egendomen Hall ............................................................................. 146,300: —

kolonien Hall............................................................................................. 145,638: 90

inventarier och förråder vid kolonien................................................ 52,477: 53

en, obligation ............................................................................................. 1,000: —

kapitalräkning i bankinrättning............................................................ 502: 73

Kronor 345,919: 16

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Egendomen Halls nettoafkastning under året utgjorde 2,005 kronor
22 öre. 1891 års skörd hade lemnat ett ogynsamt resultat, föranledt af
inträffad missväxt å vårsäd samt uppkommen skada å rågfälten.

Elevantalet utgjorde den 30 juni 1892 158, deraf 54 från Stockholms
stad och de öfriga från 19 olika län. Då styrelsens berättelse den
16 november 1892 afgafs, hade elevantalet stigit till 171. Kostnaden för
hvarje elev under förvaltningsåret har utgjort 344 kronor 7.7 öre. Den
ökning i elevkostnaden, jemförd med samma kostnad under föregående år,
som sålunda uppkommit, hade nästan uteslutande varit föranledd af stegrad
utspisningskostnad. Det enligt kongl. brefvet den 13 april 1888 medgifna
elevantal utöfver 150, hvilket under året i medeltal uppgått till 9,4 per dag,
hade icke föranledt någon tillökning i förvaltningskostnaden. Ett för desse
elevers underhåll enligt Kongl. Maj:ts föreskrift särskilt fördt konto visade
en vinst af 1,432 kronor 34 öre.

Likasom under föregående år hade jemväl för det senast förflutna en
af Kongl. Maj:t utsedd revisor deltagit i granskningen af koloniens räkenskaper
och förvaltning.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län, som, jemlik! föreskriften
i 17 § af reglementet den 24 oktober 1879 för åkerbrukskolonien
•Hall, i skrifvelse den 13 sistlidne december afgifvit yttrande öfver koloniens
verksamhet, hade dervid anfört, bland annat, att då det blifvit begärdt, att
samma extra anslag af 15,000 kronor, som beviljats för åren 1884—1893
till gäldande af anstaltens skuld, skulle fortfara jemväl för år 1894 och, i
den mån det icke åtginge till skuldens slutbetalning, få användas såsom
bidrag till ofvan antydda nybyggnader, denna framställning torde så mycket
mera vara förtjent af bifall, som det ju icke kunde vara önskligt, att anstalten,
omedelbart efter det den genom statens välvilliga hjelp befriats från
sin gamla skuld, skulle behöfva å nyo skuldsätta sig för att kunna utföra
dessa byggnader, som vore särdeles behöfliga för anstaltens kompletterande
i byggnadsväg.

Slutligen hade fångvårdsstyrelsen, hvars yttrande i ärendet infordrats,
tillstyrkt bifall till föreningens styrelses ifrågavarande framställning.

Enligt hvad infordrad redovisning öfver fångvårdsanstalternas besparingskassemedel
för år 1891 (bil. litt. C.) utvisar, har kolonien för tiden
från och med den 16 november 1890 till den 1 oktober 1891 erhållit i
bidrag för 49,510 underhållsdagar å 50 öre 24,755 kronor.

Såsom här ofvan förmälts erfordras af det äskade anslaget endast
7,078 kronor 61 öre för slutbetalning af koloniens kapitalskuld, hvaremot
återstoden skulle utgöra bidrag till kostnaden för uppförande af en köks- och
matsalsbyggnad vid kolonien.

Bill. till Rilcsd. Vrot. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 2 Häft..

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Mot beviljande af nämnda belopp, 7,078 kronor 61 öre, eller i jemnadt
tal 7,100 kronor, har utskottet icke haft något att erinra. Hvad åter
beträffar anvisande af återstoden, 7,900 kronor, anser utskottet det ändamål,
hvartill dessa medel äro afsedda att användas, vara af så ny och främmande
natur, att anslag dertill lämpligen icke hör af Riksdagen beviljas. Sedan
koloniens kapitalskuld blifvit genom Riksdagens mellankomst gulden, synes
förvaltningen • af denna inrättning böra så ordnas, att bidrag från Riksdagens
sida icke vidare må erfordras. Bifall till förevarande framställning i denna
del är, enligt utskottets mening, icke tillrådligt äfven från den synpunkten,
att ett sådant bifall måste befaras kunna leda till andra liknande anslagsfordringar
icke blott från koloniens styrelse utan jemväl från andra håll.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det
sätt bifallas, att Riksdagen må till understöd åt förbättringskolonien
vid Hall för år 1894 anvisa ett extra anslag
af 7,100 kronor att användas till slutbetalning af koloniens
kapitalskuld.

Angående 5:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva,

kontorets besparingar å nya lagberedningens anslag vid 1892 års slut ett be förskotf.

lopp af 9,026 kronor 40 öre finge användas till ersättande, så långt det förtid
sloge, af förskott, som statskontoret utbetalt till komitén för utarbetande af
förslag till lagbestämmelser med anledning af framställningar af kyrkomötet
och Riksdagen rörande ändring i kyrkolagen m. m., samt till godtgörande af
återstoden utaf sagda förskott å extra stat för år 1894 anvisa 12,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet upplyser ä sid. 8 hade statskontoret
jemlikt kongl. brefven den 21 november 1890, den 15 och 22 maj samt 31
december 1891 äfvensom den 1 april, 27 maj och 22 juni 1892 till nämnda
komité förskottsvis utbetalt, att till ersättande hos Riksdagen anmälas, 21,026
kronor 40 öre.

I öfverensstämmelse med hvad förut egt rum ansåge departementschefen,
att af den besparing, som, enligt hvad frän statskontoret meddelats,
förefunnes å anslaget till nya lagberedningen, och hvilken vid 1892 års slut
uppgick till 11,717 kronor 49 öre, deraf dock 2,000 kronor redan blifvit af
1892 års Riksdag till annat ändamål anvisade, ett belopp af 9,026 kronor
40 öre lämpligen borde användas till ersättande, så långt det försloge, af
förutnämnda förskott.

Hvad anginge återstoden af förskottet hade departementschefen tagit i
öfvervägande, huru vida densamma lämpligen skulle kunna, på sätt i liknande

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

fall understundom skett, gäldas af besparingarne å de ordinarie anslagen under
andra hufvudtiteln, hvilka besparingar den 22 sistlidne december, enligt
från statskontoret lemnad uppgift, utgjorde 28,333 kronor 85 öre. Då emellertid
Kongl. Maj:t under den 31 sistlidne december å samma besparingar
anvisat ett belopp af 17,500 kronor att användas till Svea hofrätts förstärkning
med en öfvertalig division under ett år, räknadt från och med den 1
nästkommande september, och besparingarne under innevarande år komma
att ytterligare tagas i anspråk för den förstärkning af nedre revisionens arbetskrafter,
som betingades af under sagde tid fortgående ökadt arbete inom
högsta domstolen, hade departementschefen ansett sig icke böra föreslå dessa
besparingars användande till förskottets täckande, utan borde för detta ändamål
extra anslag hos Riksdagen begäras.

Med anledning af den i statsrådsprotokollet lemnade upplysningen, att
Kongl. Maj:t af besparingarna å de ''ordinarie anslagen under andra hufvudtiteln
anvisat ett belopp af 17,500 kronor att användas till Svea hofrätts
förstärkning med en öfvertalig division under ett är, räknadt från och med
den 1 september 1893, tillåter sig utskottet till en början erinra, att Riksdagen
för samma ändamål för åren 1891—1893 anvisat extra anslag af
17,500 kronor årligen, dervid 1892 års Riksdag uttalade den förväntan, att
den då ännu befintliga balansen af till hofrätten instämda och vädjade mål
måtte under åren 1892 och 1893 varda i det närmaste afarbetad och att
således vidare anslag för ändamålet än det då beviljade icke komme att
erfordras.

När emellertid hofrättens förstärkning med en öfvertalig division af
Kongl. Maj:t den 31 sistlidne december pröfvats erforderlig jemväl för år
1894, har Kongl. Maj:t, i stället för att, på sätt vid tre föregående riksmöten
egt rum och sålunda synes äfven i detta fall lämpligen hafva bort
ske, af Riksdagen äska extra anslag för denna division, anvisat erforderligt
belopp af besparingarna å de ordinarie anslagen under hufvudtiteln, till följd
hvaraf endast en del af dessa besparingar är disponibel för täckande af
omförmälda förskott.

Af statsrådsprotokollet framgår i öfrigt, att den tillgängliga besparingen
från föregående år å anslaget till nya lagberedningen uppgår till 9,717
kronor 49 öre, hvaraf Kongl. Maj:t föreslagit att för gäldande af ifrågavarande
förskott skulle användas 9,026 kronor 40 öre, hvadan alltså skulle
såsom besparing å anslaget qvarstå ett belopp af 691 kronor 9 öre. Då
utskottet emellertid hyser den uppfattning, att uppläggande af besparingar å
extra anslag för ändamål, sådana som nya lagberedningen, icke bör''förekomma,
utan hvad som ej för året af det extra anslaget ertordras i stället
bör användas för statsregleringen, har utskottet ansett lämpligt, lätt (jemväl

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

berörda återstod, 691 kronor 9 öre, användes för gäldande af ifrågavarande
förskott. Deraf följer, att det äskade anslagets belopp, 12,000 kronor, kan
minskas till 11,308 kronor 91 öre, eller i fullt krontal 11,309 kronor.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Riksdagen må, för gäldande af statskontorets förskott
till omförmälda komité, dels medgifva att besparingarna
å nya lagberedningens anslag vid 1892 års slut,
9,717 kronor 49 öre, må dertill användas, dels ock anvisa
på extra stat för år 1894 ett belopp af 11,309 kronor.

Stockholm den 14 februari 1893.

•-> itH'''' m '', j ‘ I » V • i;. •1J i‘-: !♦>/''''* ‘;<l [ U‘t:; ! U H = < (:»<'' M ! M» !»''•*»f.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 2:o (angående krigshofrätten):

af herr It. G. von Hedenberg;

vid punkten 3:o (angående nya lagberedningen):

af herrar grefve G. Sparre, V. N. Ekenman, O. W. Odelberg, A. G.
Svedelius, H. P. P. Tamm, F. A. Boström och E. Fränekel, som ansett,
att Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af 35,000 kronor till nya lagberedningen
bort af utskottet tillstyrkas;

af herrar P. Andersson och S. G. von Friesen;

vid punkten 4:o (angående förbättringskolonien vid Hall):

af herrar grefve G. Sparre, V. N. Ekenman, B. G. von Hedenberg,
C. Lundeberg, O. W. Odelberg, A. G. Svedelius, H. P. P. Tamm, friherre
A. B. von Kr center, F. A. Boström, friherre F. W. von Otter, K. Bohnstedt
och E. Fränekel, som yrkat att Kongl. Maj:ts framställning i ämnet måtte
af utskottet tillstyrkas;

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

vid punkten 5:o (angående statskontorets förskott):

af herrar grefve G. Sparre, F. N. Ekenman, O. W. Odelberg, A. G.
Svedelius, H. P. P. Tamm, friherre A. B. von Krcemer, F. A. Boström och
K. Bohnstedt mot vissa delar af motiveringen.

Herr G. B. R. Tornerhjelm har begärt få antecknadt, att han icke
deltagit i förestående hufvudtitels behandling inom utskottet.

snirmvaA

f!< ti!

Statutskottets Utlåtande N:o 3.

Tabell öfver ordinarie anslagen un

1893 års riksstat anslår:
Anvisning i kontant.
Kronor.	ö.
17,OCK''	_
35,800	—
6,000	—
162,700	—
18,800	t—
134,000 626,354	—
—
514,521	—
208,713	—
11,100	—
55,000	—
1,780,200
84,000
12,000	—
18,000	—
135,000	—
64,212	—
4,500	—
3,887,900	—

Justiti

Departementschefen..................................................................................................................

Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli................................................................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag ....

Högsta domstolen ......................................................................................................................

Justitiekanslersexpeditionen ....................................................................................................

Nedre justitierevisionen.............................................................................................................

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat ..................................................................

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat......................................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat............................

Krigshofrätten.......................................''....................................................................................

Alderstillägg, förslagsanslag ....................................................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen ...............................................................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag................................................................................................................

Förslagsanslag ...................................................................................................................

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården ansTälde embets Vård

och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag ..................................

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strå

Medikolegala besigtningar, förslagsanslag ............................................................................

Rese- och traktamentspenningar, jör slag sanslag ...................................................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ....................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag....................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ...........................................................................................

Statsutskottets Utlåt ändå Nfo 3.

. A.

^statens Andra hufvudtitel.

.\\w

Förslag till
blifvande
riksstat:

epartementet.

ii*»!'' ti it ohBnifm» nilxo ti/1ö ffwfn
idtflftii rhnf t, r I> it A

Anvisning
i kontant.

Kronor. ö.

enstemän, förslagsanslag

ens införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

162, -18,

134, —

626, -514,521 -208,713 —
11,100 —
55, —

59,500: -

511,600: —

1,114,100: — 1,625,700: —

65,000: —
30,000: —

Summa

1,780, -

84, -

12, -18,000 —
135, —

64,212— •
4,500 —

3,887,9001

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andra hufvudtitel.

Justitiedepartementet. Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter För nvn Ift^hprp.dniruren ............................................................	Kronor.	ö
5,000 33,000 7,100 11,309	—
Till understöd åt förbättringskolonien vid Hall....................................... » gäldande af en del af ett utaf statskontoret utgifvet förskott.........
Summa	56,409	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil. Litt. C.

Redovisning öfver fångvårdsanstalternas besparingskassemedel för år 1891
(det sista år, för hvilket fullständigt afslutade räkenskaper finnas).

Debet.

Behållning den 1 januari 1891............................................................

Inkomster:

Andel i arbetsinkomsten vid läns- och kronocellfängelserna 20,224: 33

Räntemedel.............................................................................. 19,467: 08

Arbetsförtjenst, dels förverkad, dels tillhörande aflidne

fångar m. m................................................................... 3,430: 26

Summa kronor

Kredit.

Utgifter:

Bidrag till kolonien Hall:

Underhållsafgift för elever, jemlik! kong!, blefven den 20 december
1889 och den 14 januari 1891, för tiden från och med den 16
november 1890 till den 1 oktober 1891 eller för 49,510 under hållsdagar

å 50 öre........................................................ 24,755: —

Understöd och belöningar åt frigifne m. m......................... 15,143: 60

Behållning den 31 december 1891 ......................................................

338,963

43,121

382,085

39,898

342,186

Summa kronor j 382,085

Stockholm i kongl. fångvårdsstyrelsens kameralbyrå den 9 februari 1893.

Bill. till Biksd. Prot. 1893. 4 Sami. 1 Åfd. 2 Höft.