Statsutskottets Utlåtande N:o 39 (Utlåtande 1893:Su39 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

N:o 39.

Ank. till Riksd. kansli den 17 mars 1893, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts särskilda proposition
angående pension å allmänna indragningsstaten för verkmästaren
vid Mariebergs ammunitionsfabrik Anton Georg
Wallin.

(l:a U. A.)

Uti en den 10 nästlidne februari till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 28) har Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet för landtförsvarsärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att bevilja verkmästaren vid Mariebergs ammunitionsfabrik
Anton Georg Wallin en årlig pension från allmänna indragningsstaten,
att med ett tusen sjuhundra kronor utgå från och med månaden näst
efter den, i hvilken han blefve från sin befattning såsom verkmästare
entledigad.

Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att Wallin, hvilken
vore född den 30 december 1826, uppnått en ålder af 66 år; att han, som
den 28 november 1867 antagits till verkmästare vid fyrverkarecorpsen
och från 1877 års början innehaft sin nuvarande befattning, följaktligen
tjenat staten mer än 25 år; att han lede af sockersjuka, kronisk njursjukdom
och fetthjerta, med deraf föranledd oförmåga att sköta sin
Bib. till Riksd. Prat. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 31 Höft. (N:o 39.)

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

tjenst, och att, såsom läkarebetyget upplyste, anledning ej funnes till
antagandet af sådan förbättring i Wallins helsotillstånd, att han åter
kunde varda tjenstbar.

Till stöd för den till Kongl. Maj:t ingifna ansökningen om pension
hade Wallin anfört, att han numera till följd af ålder och sjuklighet
vore ur stånd att förrätta sin tjenst och att han, som först år
1878 blifvit berättigad att vinna delaktighet i arméns pensionskassa,
saknat tillgångar att gälda den med inträdet i nämnda kassa förenade
retroaktiva afgift.

Generalfälttygmästaren hade uti afgifvet utlåtande, med vitsordande
af Wallins mångåriga och redbara verksamhet i statens tjenst,
hemstält, att som det ej kunde ifrågasättas, att Wallin, hvilken vore i
saknad af egna medel till sitt lifsuppehälle, skulle taga afsked, med
mindre pension af allmänna medel bereddes honom, och dervid särskild!
borde tagas i betraktande den skada och förlust, som kunde för
det allmänna uppkomma, derest innehafvaren af verkmästarebefattningen
vid ammunitionsfabriken icke egde fullgoda och oförsvagade såväl
kropps- som själsförmögenheter, för Wallin, som, förutom fri bostad, i
lön å ordinarie stat åtnjöte 2,500 kronor och dessutom fått sig tillagdt
ett extra arfvode af 500 kronor, måtte hos Riksdagen föreslås en pension
å allmänna indragningsstaten af 2,000 kronor eller den summa,
som, derest han varit delegare i arméns pensionskassa, skulle vid uppnådd
pensionsålder hafva tillkommit honom.

Statskontoret hade *Uti infordradt utlåtande, i likhet med generalfälttygmästaren,
ansett, att Wallin borde vid sin afgång från verkmästarebefattningen
beredas pension af statsmedel, men med hänsyn
såväl till den omständigheten, att Wallin icke ännu uppnått den tjensteålder
af 30 år, som enligt gällande bestämmelser erfordrades för att
komma i åtnjutande af pension med fyllnadspension till ett mot 80 procent
af verkmästarelönen svarande belopp, eller 2,000 kronor, som ock
dertill, att WTallin under den tid, han innehaft sin nuvarande tjenstebefattning,
icke fått vidkännas något afdrag å sin lön såsom bidrag
till sin pensionering, förmält sig anse, att pensionens belopp borde bestämmas
till allenast 1,700 kronor.

Departementschefen, som jemväl ansåge W^allins afskedstagande
icke kunna ifrågasättas, med mindre han bereddes pension af allmänna
medel, har, på grund af hvad rörande Wallins tjenstgöring och ekonomiska
förhållanden samt hans af sjuklighet föranledda oförmåga att
vidare sköta sin magtpåliggande befattning blifvit upplyst, biträdt statskontorets
hemställan i ämnet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Enär, vid det förhållande att verkmästaren Wallin på grund af
sjukdom synes oförmögen att vidare tjenstgöra, det måste anses lämpligt,
att honom beredes tillfälle att från tjensten afgå, har utskottet
ansett någon pension för detta ändamål böra honom beviljas; men då
han endast varit 25 år i statens tjenst och, såsom statskontoret jemväl
framhållit, icke fått vidkännas något afdrag å sin lön såsom bidrag till
sin pensionering samt, så vidt upplyst blifvit, icke har någon familj att
försörja, torde det för honom föreslagna pensionsbeloppet böra begränsas
till 1,200 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att verkmästaren vid Mariebergs
ammunitionsfabrik Anton Georg Wallin må från och
med månaden näst efter den, i hvilken han varder
från sin befattning såsom verkmästare entledigad, å
allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till
belopp af 1,200 kronor.

Stockholm den 17 mars 1893.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.