Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Statsutskottets Utlåtande N:o 39

Utlåtande 1892:Su39

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

1

N:o 39.

Ank. till Riksd. kansli den 31 mars 1892, kl. 2 e. m.

Utlåtande angående ordnande af landtförsvaret.

(l:a U. A.)

Uti den 13 januari 1892 till Riksdagen aflåten proposition (n:o 3),
öfver hvilken utskottet afgifver särskildt utlåtande, har Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att, för den händelse Riksdagen bifölle en af
Kongl. Maj:t samma dag till Riksdagen aflåten proposition angående
ändring i värnpligtslagen i hvad densamma afsåge förändrad fydelse
af § 1, § 3 mom. 1, §§ 6, 27 och 28, § 33 mom. 2 och 3 samt §§ 34,
52 och 53 i nämnda lag och tillika antoge ej mindre en af Kongl.
Maj:t äfvenledes berörda dag till Riksdagen aflåten proposition om ändring
i förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst
än ock ett af Kongl. Maj:t samma dag på föredragning af statsrådet
och chefen för landtförsvarsdepartementet godkändt förslag om
förstärkningar i landets nuvarande försvarsorganisation, jemväl antaga
en i förstnämnda proposition intagen lag angående afskrifning af de å
viss jord hvilande grundskatter och hvad dermed egde sammanhang.

Uti den 13 januari 1892 till Riksdagen aflåten proposition (n:o 6),
öfver hvilken utskottet jemväl afgifver särskildt utlåtande, har Kongl.

Bih. till RIM. Prat. 1892. 4 Smal. 1 A/d. 25 Höft. (N:o 39j. 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 3,9.

Maj:t föreslagit Riksdagen att, för den händelse Riksdagen bifölle
omförmälda propositioner angående ändring i vissa delar af värnpligtslagen
den 5 juni 1885 och förordningen den 14 september 1883
angående bevillning af fast egendom och inkomst, propositionen angående
ändring i värnpligtslagen, i hvad densamma afsåge förändrad
lydelse af 1 §, 3 § 1 mom., C, 27 och 28 §§, 33 § mom. 2 och 3
samt 34, 52 och 53 §§ och tillika antoge ett af Kongl. Maj:t den 13
januari 1892, på föredragning af statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet,
godkändt förslag om förstärkningar i landets nuvarande
härorganisation, medgifva vissa i propositionen n:o G föreslagna ändringar
i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5
juni 1885.

Utskottet, som i detta utlåtande vill yttra sig öfver de i statsverkspropositionen
under 4:de hufvudtiteln framstälda förslag om förstärkningar
i landets nuvarande försvarsorganisation, hvilkas godkännande
Kongl. Maj:t sålunda förutsatt såsom vilkor för antagande af ej mindre
ofvannämnda lag angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter
än ock ändring i §§ 1 och G af lagen om lindring i rustningsoch
roteringsbesvären den 5 juni 1885, äfvensom öfver de motioner,
som inom Riksdagen blifvit i ämnet väckta, kommer framdeles att afgifva
särskilt utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts öfriga framställningar
under 4:de hufvudtiteln.

Såsom af det vid Kongl. Maj:ts proposition (n:o 2) angående förändrad
lydelse i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885 fogade
statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 13 januari 1892 (sid. 2)
framgår äro ifrågavarande förstärkningar i landets nuvarande försvarsorganisation
de, som finnas innefattade uti följande under nedannämnda
rubriker och punkter i berörda hufvudtitel förekommande framställningar,
deri Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen:

Generalitetsstaten:

[L] att, med godkännande af hvad beträffande aflöning åt fördelningsintendenter
med biträden i det vid statsverkspropositionen fogade
statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 13 januari 1892 föreslagits,
medgifva, att för inrättandet af sex fördelningsintendentsbefattningar
med erforderliga biträden anslaget till generalitetsstaten, nu
12G,2G5 kronor, måtte med 34,920 kronor höjas till 101,185 kronor;

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

3

Indelta arméns befälsaflöning:

[2.] att, med godkännande ej mindre af hvad som i sistberörda
statsrådsprotokoll föreslagits i fråga om anställande vid Norrbottens,
Vesterbottens och Jemtlands fältjägarecorpser af ytterligare personal
utöfver den vid samma truppförband nu anstälda, utan äfven af de för
den ifrågasatta nya personalen föreslagna löneförmåner och deraf föranledda
förändringar i de för berörda truppförband nu gällande stater,
höja anslaget till indelta arméns befälsaflöning, nu 4,208,812 kronor,
med 100,000 kronor till 4,308,812 kronor;

Jemtlands hästjägarecorps:

[3.] att, med godkännande af hvad som i samma statsrådsprotokoll
föreslagits beträffande dels uppsättande vid Jemtlands hästjägarecorps
af tre värfvade sqvadroner och dels den dervid anstälda personals
aflöning, äfvensom de i sammanhang dermed föreslagna förändringar i
corpsens stat, låta i riksstaten, näst efter anslaget till »indelta arméns
befälsaflöning», under benämning »Jemtlands hästjägarecorps» såsom
reservationsanslag uppföra hvad som för genomförande af den nya
organisationen under 1893 erfordras med 130,000 kronor,

äfvensom medgifva, att å anslaget uppkommande reservationer må
af Kong!. Maj:t få disponeras för bestridande af uppsättningskostnader
och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter;

Artilleriet:

[6.] att, med godkännande af hvad som i statsrådsprotokollet föreslagits
beträffande dels omorganisation af de två, Svea artilleriregemente
tillhörande, för Norrland afsedda fotbatterierna, dels uppsättande vid
samma regemente af ett nytt åkande batteri och dels den till anställning
vid dessa batterier föreslagna personals aflöning, höja anslaget till
artilleriet, nu 1,113,656 kronor, med 65,800 kronor till 1,179,456 kronor,
äfvensom medgifva, att omförmälda belopp, 65,800 kronor, måtte
under anslaget upptagas såsom reservationsanslag, med Kongl. Maj:t
förbehållen rättighet att till bestridande af uppsättningskostnader och

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

öfriga med den föreslagna organisationens genomförande förenade utgifter
använda derå uppkommande reservationer.

Karlsborgs artillericorps:

[7.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet uppgifna
grunder för organisationen af en fästningsartillericorps å Karlsborg
jemte livad som föreslagits beträffande personalens aflöning, för corpsen
anvisa, utöfver de för Göta artilleriregementes å Karlsborg förlagda 2
fästningskompanier nu anslagna medel, jemväl 10,400 kronor af reservartilleriets
anslag samt såsom njdt anslag 100,000 kronor,

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning »Karlsborgs artillericorps)),
måtte uppföras såsom reservationsanslag näst efter anslaget till
Vaxholms artillericorps,

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden kunde å de
för artillericorpsen afsedda medel beredas, måtte af Kongl. Maj:t disponeras
för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens
genomförande förenade utgifter;

Marinregementet:

[8.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet föreslagna
nya grunderna för aflöningen af den vid Blekinge bataljon anstälda
personal, höja anslaget till marinregementet, nu 66,000 kronor, med

6,710 kronor till 72,710 kronor;

Trängen;

_ [9-] att, med godkännande af hvad som föreslagits beträffande organisationen
af en tredje trängbataljon och personalens aflöning, höja
anslaget till frängen, nu 285,437 kronor, med 150,000 kronor till 435,437
kronor,

samt att medgifva, att förutom det belopp, 200,143 kronor, som i
årets riksstat vore under nämnda anslag såsom reservationsanslag upptaget,
ifrågavarande belopp, 150,000 kronor, måtte ytterligare under
förevarande anslag uppföras såsom reservationsanslag, med rättighet
för Kongl. Maj:t att använda uppkommande reservationer å det sålunda

Statsutskottets Utlåtande N-.o 39.

5

till den nya bataljonen anslagna belopp till bestridande af uppsättningskostnader
och öfriga med genomförandet af bataljonens organisation
förenade utgifter;

-;:: • •:; ?. V \ it i. i ''j''j«; •/ i :> < ^ ) <1 liv i t .<>»iy: • • • v; Ki * lUi [.in

Grotlands nationalbeväring:

[10.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet föreslagna
nya grunderna för aflöningen af den vid Gotlands nationalbeväring anstälda
personal, böja anslaget till Gotlands nationalbeväring, nu 200,509
kronor, med 16,194 kronor till 216,703 kronor;

Hallands beväring:

[11.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet föreslagna
nya grunderna för aflöningen af den vid Hallands bataljon anstälda
personal, höja anslaget till Hallands beväring, nu 12,660 kronor, med

6,710 kronor till 19,370 kronor;

Vesternorrlands beväring:

[12.] att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet föreslagna
nya grunderna för aflöningen af den vid Vesternorrlands bataljon nu
anstälda personal äfvensom hvad beträffande ökningen af befälspersonalen
hemstälts, höja anslaget till Vesternorrlands beväring, nu 31,420 kronor,
med 44,710 kronor till 76,130 kronor;

samt att, vid bifall härtill, medgifva, att anslaget måtte för framtiden
benämnas »Vesternorrlands regemente»;

Aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon:

[13.] att, med godkännande af hvad som beträffande ökning af
korpralsplatserna vid Vesternorrlands bataljon föreslagits, höja anslaget
till nämnda bataljons stamtrupp, nu 26,644 kronor, med 1,305 kronor
till 27,949 kronor;

äfvensom, vid bifall härtill, medgifva, att anslaget för framtiden
måtte benämnas »aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands regemente»;

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Beväringsmanskapets vapenöfningar:

[14.] att höja anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, nu

1,472,000 kronor, med 798,000 kronor till 2,270,000 kronor;

V olontärskolor:

[15.] att med godkännande af förslaget om inrättande af en eller
flera nya volontärskolor, låta af det för ändamålet nödiga belopp, 240,000
kronor, såsom reservationsanslag i riksstaten uppföra 100,000 kronor,
och af sådan anledning höja anslaget till. volontärskolor, nu 285,000
kronor, med 100,000 kronor till 385,000 kronor;

äfvensom bemyndiga Kongl. Maj: t att till byggnads- och öfriga
kostnader, som för skolans eller skolornas inrättande varda af nöden,
använda uppkommande reservationer å nämnda för den eller de nya
skolorna afsedda belopp, 100,000 kronor;

Försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens
departement:

[16.] att, för beredande af ökade tillgångar dels till anskaffande af
förbrukningsammunition till det nya geväret m. m. och dels till bestridande
af kostnaderna för erforderlig beklädnad, utredning och ammunition
m. m. i anledning af de värnpligiiges ifrågasatta förlängda öfningar,
höja anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens
departement nu 2,404,600 kronor, med 348,000 kronor till
2,752,600 kronor;

Byggnader och sängkläder å mötesplatserna m. m.:

[17.] att höja förevarande anslag, nu 165,000 kronor, med 7,000
kronor till 172,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

7

I sammanhang med Kongl. Maj:ts berörda framställningar har utskottet
jemväl behandlat nedannämnda inom Riksdagen väckta och till
utskottet remitterade motioner i förevarande ämnen nemligen:

inom Första kammaren:

motion n:o 1, af herr af Buren, hvilken föreslagit Riksdagén att
höja ordinarie förslagsanslaget till volontärskolor från 285,000 kronor
till 500,000 kronor;

motion n:o 24, af herr C. E. Casparsson in. fl., hvilken hemstält,
att Riksdagen måtte med bifall till Kongl. Maj:ts proposition angående
förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen, i skrifvelse anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t till nästkommande Riksdag låta utarbeta och
framlägga förslag till landtförsvarets definitiva ordnande för den närmaste
framtiden samt försvarets ytterligare förstärkande, hvarvid, på
den i den kongl. propositionen angifna grunden jemväl följande hufvudpunkter
måtte vinna tillämpning, nemligen:

l:o) att jemte ökande af det fast anstälda befälet reservbefälsinstitutionen
ordnades och utvecklades i öfverensstämmelse med de grunder,
som angåfves i 1883 års härordningsförslag;

2:o) att indelta infanteriets stam omreglerades och förlädes på det
sätt, att nödig stamstyrka derigenom vunnes för de fyra norrländska
regementena, hvilket, enligt eu motionen bilagd utredning kunde ske
utan väsentlig ökning af infanteriets totalnumerär;

3:o) att indelt stamsoldat, som fylt 40 år, befriades från alla öfningar
och kommenderingar i fredstid samt endast inkallades till eu dags
mönstring kompanivis hvart annat år, samtidigt som honom bereddes
rättighet att vid uppnådda 50 års ålder undfå pension:

4:o) att den besparing i öfningsdagar, som af i föregående moment
nämnda förändring uppkomme, användes till att bereda den indelta stamrekryten
eu längre och grundligare utbildning;

5:o) att de nummer vid det indelta kavalleriet, som fullgjorde sin
rusttjenst, men icke åtnjöte inkomst af augment, sattes på vakans och
ett behöfligt antal nummer besattes med volontärer, som anskaffades
och utbildades efter 1883 års förslags grunder;

(ko) att öfvergångstiden för sålunda föreslagna förbättringar af
land t försvaret måtte sättas till minst 6 år.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

inom Andra kammaren:

motion n:o 115, af herr J. A. Lundström, i hvilken motion föreslagits,
att, _ derest det af Koogl. Maj:t framlagda förslaget till ändrad
lydelse i vissa delar af vämpligtslagen den 5 juni 1885 vunne Riksdagens
bifall, den dagaflöning, som för värnpligtige vore bestämd, måtte
höjas med 60 öre, eller från nuvarande 20 öre till 80 öre samt att
Riksdagen måtte bevilja erforderligt anslag för detta ändamål;

motion n:o 129, af herr J. Sjöberg, hvilken liemstält, att, derest
det af Kongl. Maj:t nu framlagda förslaget till förändrad lydelse i vissa
delar af vämpligtslagen den 5 juni 1885 af Riksdagen bifölles, den
dagaflöning, som för beväringsmanskap vore bestämd, måtte höjas med
30 öre eller från nuvarande 20 öre till 50 öre, samt att Riksdagen för
detta ändamål måtte anvisa erforderliga medel;

motion n:o 138, af herr O. Jonsson i Hof m. fl., i hvilken motion
hemstälts, att Riksdagen ville besluta:

att rust- och rotehållet måtte sättas på vakans, samt de derigenom
inflytande vakansafgifter, beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings-
och roteringsbesvären den 5 juni 1885 bestämda värden, ingå
bland statsverkets inkomster;

att, utom de sålunda inflytande vakansafgifterna, alla nu på ordinarie
stat utgående anslag till upprätthållande af det indelta kavalleriet
och infanteriet måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition;

att Kongl. Maj:t med nämnda vakansafgifter och anslag måtte upprätta
en ny stam hufvudsakligen efter samma grunder, som enligt den
i 1885 års Riksdags skrifvelse godkända plan blifvit följda för större
delen af de garnisonerade trupperna, med derför behöflig ökning af
befäls- och underbefälskadern, samt till den storlek, som med dessa
tillgängliga medel kunde åstadkommas;

att vakanssättningen skulle ega rum i mån af uppkommande afgång
äfvensom af skeende öfverflyttning af soldater och ryttare till
den nya stammen, dock icke under öfvergångstiden till den nya organisationen
med mera än en femtondedel af nuvarande effektiva styrkan
årligen, Kongl. Maj:t dock obetaget att, om så erfordrades och finnes
utan olägenhet för bevarande af stammens tjenstbarhet kunna ega rum,
medgifva en något större årlig vakanssättning;

att för den händelse den nya stammen skulle färdigbildas på kortare
tid än i mån af vanlig afgång, ett ytterligare anslag ställes till
Kongl. Maj:ts förfogande, motsvarande skilnaden mellan årets vakansafgift
och femtondedelen af det totala vakansbeloppet;

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

9

att rust- och rotehållare åtoge sig att vid vakanssättning utan ersättning
till kronan aflemna deri för numret Renande hästen;

att Kongl. Maj:t erhölle rätt att för kommande år af vakansafgifterna
reservera, hvad som ej för löpande utgifter under året toges i
anspråk;

att vakanssättningen skulle fortfara, så länge ofvan nämnda ordinarie
anslag anvisades och Kongl. Maj:t bibehölles vid rättigheten att,
för genomförande af stammens nya organisation, förfoga öfver inflytande
vakansafgifter eller ett deremot svarande belopp;

{notion n:o 139, af herr G. Eriksson i Mörviken in. fl., hvilken föreslagit,
bland annat, att alla de af Kongl. Maj:t begärda anslag på 4:de
hufvudtiteln, hvars beviljande gjorts till vilkor för afskrifning af grundskatter
och lindring i rustnings- och roteringsbesvären, måtte af Riksdagen
bifallas endast under uttryckliga vilkor:

a) att nuvarande rust- och rotehållet från och med år 1893 och i
mån af afgång stäldes på vakans mot erläggande af de vakansafgifter,
som motsvarade värdet af och finnas regements- eller corpsvis angifna
i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni
1885, och att de inflytande vakansmedlen finge af Kongl. Maj:t användas
för det ändamål, som i af motionärerna särskildt afgifven motion
(n:o 138) antyddes;

b) att lindring i rustnings- och roteringsbesvären, motsvarande de
här ofvan angifna vakansbeloppen, måtte tillgodokomma rust- och rotehållare
på sätt Kongl. Maj:t i sin till denna Riksdag angifna proposition
n:o 6 föreslagit; och

c) att grundskatterna jemväl måtte afskrifvas på sätt och under
den tid Kongl. Maj:t i proposition n:o 3 till Riksdagen hemstält;

motion n:o 143, af herr Jonsson i Fröstorp m. fl., hvilken föreslagit,
att derest Kongl. Maj:ts proposition angående förändrad lydelse
i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885 vunne Riksdagens bifall,
den för beväringsmanskapet bestämda dagaflöning måtte höjas med
60 öre, eller från nuvarande 20 öre till 80 öre, samt att Riksdagen för
detta ändamål måtte bevilja erforderligt anslag;

motion n:o 103, af herr M. Dalin, hvilken föreslagit att i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta företaga
utredning, om och under hvilka vilkor staten borde öfvertaga remont.
eringen vid det indelta kavalleriet och derefter inkomma med förslag
i ärendet till nästa Riksdag;

samt motion n:o 170 af herr J. Bratt m. fl., som yrkat att — på de
skäl, som vore anförda af statsrådet och chefen för kongl. landt.försvars Bih.

till It Hind. Prof. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 20 Häft. 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

departementet i lians yttrande till statsrådsprotokollet den 4 januari
1892, hvilket yttrande återfunnes å sid. 2—10 i ett protokoll öfver
landtförsvarsärenden, vidfogadt Kongl. Maj:ts nådiga proposition n:o 2
till innevarande års Riksdag — Riksdagen måtte för sin del antaga de
grunder för ny härordning och för öfvergång från den nu varande till
den nya härordningen, hvartill förslag den 12 mars 1891 afgifvits af
dertill af Kongl. Maj:t förordnade komiterade.

Till undvikande af allt för stor vidlyftighet och omtryckning af för
Riksdagen redan i tryck tillgängliga handlingar tillåter sig utskottet
att beträffande Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda framställningar om förstärkningar
i landets försvarsorganisation hänvisa till den utredning,
som det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden den 13 januari 1892 derom innehåller, och vill
här endast anmärka, att, såsom å sid. 33 af berörda protokoll inhemtas,
af den i punkten 16 föreslagna förhöjningen å 348,000 kronor i anslaget
till försvarsverket till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement
endast en förhöjning af tillsammans 148,000 kronor är, såsom
en följd af Kongl. Maj:ts nu föreslagna utsträckning i beväringens
vapenöfningar, satt som vilkor för ofvan omförmälda afskrifning af
grundskatterna och lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Angående de skäl, motionärerna till stöd för sina framställningar
åberopat, .får utskottet likaledes i allmänhet hänvisa till de särskilda
motionerna. I

I ofvan omförmälda, af herr Bratt m. fl. väckta, motion hafva, såsom
stöd för deri framstäldt yrkande, åberopats de skäl, som departementschefen
anfört i sitt första yttrande till statsrådsprotokollet den 4
sistlidne januari. I det läge, försvarsfrågan för närvarande befinner sig,
har emellertid utskottet icke ansett lämpligt eller behöflig! att ingå uti
en mera utförlig granskning af dessa skål. Deremot har utskottet trott
sig böra här nedan framhålla några synpunkter för ett mera allsidigt
bedömande af de grunder till ny härordning, som departementschefen
och efter honom motionärerna förordat, samt dervid på samma gång
häfda sin egen uppfattning i ämnet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

11

Departementschefen förordar i sitt omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet
en härordning, grundad uteslutande på allmän värnpligt,
i den mening tagen, att större delen af de vapenföre värnpligtige skulle
erhålla en någorlunda fullständig rekrytutbildning, samt stödjer sig
dervid på förhållandena i de flesta af Europas öfriga stater. Förhållandena,
både de inre och de yttre, äro dock i dessa stater vidt olika mot
hos oss. Enligt utskottets åsigt skulle den motvilja, som för närvarande
onekligen finnes inom vårt land, mot lagtvungen årslång militärtjenst
beröfva lagstiftaren det fasta stöd i folkmedvetandet, som är ett oundgängligt
vilkor för genomförandet af en så i hela samfundslifvet djupt
ingripande förändring som införandet af en på det rena värnpligtssystemet
grundad, betryggande härordning. Åtnjutande eu långvarig freds välsignelser,
har svenska folket allt mera förlorat minnet af forna krigs hemsökelser
och i samma mån äfven blifvit mindre mottagligt för lärdomar från
främmande folks slagfält, Att vårt folk nu skulle kunna förmås
att antaga en värnpligtsorganisation af den vidsträckta omfattning, som
senaste landtförsvarskomité föreslagit, och som departementschefen den
4 januari 1892 i hufvudsakliga delar och motionärerna efter honom förordat,
anser derför utskottet sakna hvarje rimlig förutsättning i verkligheten.
Eu så genomgripande förändring af sjelfva de grundvalar, på hvilka
hela härordningen hvilar, skulle för öfrigt, enligt utskottets åsigt, råka i
strid med den föreställningen, att det just vore ett snart förstärkande af
vårt försvarsväsen, som erfordras. Dessutom måste alltid hvarje ombildning
af försvarsväsendets grunder gifvetvis medföra ett visst svaghetstillstånd
ej blott under öfvergångstiden, utan jemväl ända till dess kraftigare
och bättre organisationsformer hunnit vinna rotfäste på den nya
grunden och der uppväxa till full styrka.

Hvad i öfrigt vidkommer de grunder, på hvilka det af departementschefen
då i hufvudsak förordade komitéförslaget blifvit utarbetadt,
finner utskottet den olika tjenstgöringstiden för värnpligtige, tillhörande
samma årsklass, vara en mindre tilltalande anordning. Uti ifrågavarande
komitéförslag (sid. 16) antages, att år 1901, eller det år
komiterades förslag skulle vara genomfördt, antalet af Sveriges manliga
befolkning inom åldersåret 21 till 22 år borde uppgå till 41,100 man.
Af dessa beräknas såsom förfallolöst uteblifne eller fullständigt kasserade
12,330. Återstoden 28,770 skulle enligt förslaget af inskrifningsnämnden
varda delad i tvenne klasser vid hären: för den längre öfningen
(10 ‘A månader + 2 månaders repetitionsöfningar) 19,082 man, för den
kortare, af 90 dagar (fördelade på två år), 7,148; samt vid flottan i
tvenne klasser: för den längre öfningen 2,290 och den kortare öfningen 250.

12

Statsutskottets Utlåtande JV:o 39.

De, som i båda fallen skulle undergå endast den kortare öfningen,
skulle komma i åtnjutande af denna förmån: 2,466 på den grund, att
de voro familjestöd, och 4,932 såsom varande ej till vapentjenst »fullt»
duglige (sid. 23 af komitéförslaget) eller, ehuru fullt dugliga till vapentjenst,
mer än en gång undfått uppskof med inskrifning (sid. 133),
Af de till den längre öfningen vid hären uttagne beräknas 1,050 uteblifva
från vapenöfning, hvadan, i rundt tal, sålunda endast 18,000
slutligen skulle komma att undergå denna längre öfning eller, såsom
det heter, tillhöra härens »första linie».

Det synes för utskottet vara tydligt, att det på rättsmedvetandet
val grundade allmänna föreställningssättet, att den lagtvungna skyldigheten
bör vara lika för alla, skulle lägga oöfverstigliga hinder i vägen
mot en i denna rigtning vidtagen reform, en reform, enligt hvilken^
egentligen taladt, endast hälften af de värnpligtige skulle komma att
användas till full militär^enst. Och utskottet finner detta föreställningssätt
så mycket naturligare, som en dylik anordning skulle komma i
uppenbar strid mot Riksdagens för icke många år sedan fattade beslut
om legnings- och friköpningsrättens upphörande. Utskottet har äfven
funnit stöd för denna sin mening i det af 1874 års komiterade till Kongl.
Maj:t afgifna yttrande, hvarvid de framhöllo, att grundsatsen af alla vapenföre
mäns lika skyldigheter och rättigheter är den med värnpligtens idé
mest öfverensstämmande, på samma gång den är eu säker borgen för
dess förverkligande, allra helst den genom beväringsinrättningen redan
ingått i allmänna föreställningssättet.

Till hvad ofvan anförts v ill utskottet foga vissa betänkligheter med afseende
på det föreslagna sättet för särskiljande af de värnpligtige i
längre eller kortare tid öfvade. Enligt senaste landtförsvarskomités
förslag skulle detta särskiljande, såsom nämd! är, utföras af inskrifningsnämnderna,
i hvilka regeringen kan sägas vara företrädd af tre
ledamöter utaf fem. Utskottet befarar, att en dylik anordning tvifvelsutan
skulle väcka misstankar om godtycke och mannamån, detta så
mycket mer som de burgnes klass bland de inskrifne gifvetvis är i
minoritet och derigenom skenbart alltid skulle framstå i en gynsammare
ställning än de öfrige.

Vidare framhåller departementschefen i sitt omförmälda anförande,
huru som det svenska folket, derest det vill hafva en på samma gång
duglig och relativt billig försvarsorganisation, måste utbyta det nuvarande
stamsystemet mot ett rent värnpligtssystem. Det förefaller
emellertid utskottet, som om de fördelar i ekonomiskt hänseende, det
sistnämda systemet anses medföra, icke äro af en så afgörande betydelse,

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

13

som departementschefen synes antaga, allt under den förutsättning likväl,
att systemet i fråga blifver så ordnadt att det verkligen förmår uppställa
ett betryggande försvar. Förutom de direkta utgifter, som finnas upptagna
på arméns budget och som onekligen kunna minskas, derest pligten
får sättas i stället för det frivilliga aftalet med ty åtföljande aflöning, kräfver
nemligen hvarje härordning, grundad på värn pligt, ett stort mått af indirekta
uppoffringar af den enskilde genom den tidsförlust, hans öfvande
för honom orsakar. I synnerhet då frågan gäller ett i förhållande till
ytvidden glest befolkadt land som Sverige med korta somrar, under
livilka jordbrukarens hufvudsakligaste arbete måste förrättas, torde det
vara af nöden att i främsta rummet tillse, att dessa uppoffringar icke
ökas utöfver ett mått, som öfverstiger landets tillgång på arbetskrafter,
hvarigenom de skulle komma att verka hämmande på dess fredliga
utveckling. Den stora uppoffring i förlorad arbetskraft, som skulle varda
eu följd af antagandet af de grunder, som departementschefen förordar,
har derför redan i och för sig varit för utskottet en tillräcklig anledning
att icke tillstyrka bifall till dessa grunder.

Det har visserligen blifvit sagdt, att det för de värnpligtige sjelfve
skulle kännas lättare att tjenstgöra oafbrutet under ett helt år än
att endast varda inkallade till 90 dagars öfning. »I hvarje fall»,
säger sålunda departementschefen, »måste den årslånga öfningen, sedd
ur synpunkten af de enskilde värnpligtiges ekonomi, för den stora
massan värnpligtige vara välkomnad än den till några veckor eller
månader begränsade.» Men härvid torde utskottet få göra den erinran,
att i förra fallet, förutom den årslånga tjensten, hänsyn äfven bör tagas
till repetitionsöfningar, hvilka, i komiterades förslag upptagna för
fjerde och femte årsklasserna till 30 dagar för hvardera, i ett sådant
system icke kunna undvaras. Denna hänsyn är ock så mycket mer
nödvändig som ifrågavarande tunga drabbar de värnpligtige hårdare,
efter som de i denna senare ålder ännu mera hunnit växa in i det
borgerliga lifvets olika* förvärfsgrenar. På grund af hvad ofvan blifvit
anfördt bär utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till ifrågavarande
hemställan.

Slutligen har utskottet velat uttala, att utskottet med de anmärkningar,
som i det föregående blifvit framstälda mot förslagets grunder,
icke velat förringa förslagets värde i militäriskt och tekniskt hänseende.
Flera nya och beaktansvärda organisativa detaljer har utskottet deri
funnit, till hvilka utskottet icke underlåtit att, så vidt det låtit sig gorå,
taga hänsyn.

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Liksom vår nuvarande härordning utgör en tillämpning af systemet
»stam och beväring» hafva alla förslag till härväsendets utveckling, som
under de sista sjutton åren blifvit till Riksdagens pröfning hänskjutna,
utgjort eu tillämpning af samma system. Åsigterna inom landet och inom
Riksdagen synas, såsom utskottet redan anfört, icke medgifva en sådan utsträckning
af beväringens öfningstid, som ett betryggande värnpligtssystem
kräfver, hvadan stamsystemet med frivillig stam också torde vara den
enda organisationsform, som hos oss under den närmaste framtiden kan
vinna erkännande. Vid tillämpningen af ett stamsystem är det emellertid
i främsta rummet stammens organisation, som måste uppmärksammas.
I ofvan omförmälda, af herr O. Jonsson m. fl. väckta motion
hafva också motionärerna, som ansett att 90 dagars öfning för de
värnpligtig^ faktiskt måste medföra indelningsverkets upphäfvande,
enär den indelta organisationen med sin jemförelsevis korta rekrytbildning
enligt deras åsigt icke skulle vara i stånd att fylla de
kraf, hvarmed en sådan ökning af beväringsmanskapets vapenöfningar
är förenad, bland annat hemstält, att stammen måtte erhålla en tidsenligare
organisation genom att uppsättas hufvudsakligen efter samma
grunder som de, hvilka enligt den i 1885 års Riksdags skrifvelse godkända
plan blifvit följda för större delen af de garnisonerade trupperna,
med derför behöflig ökning af befäls- och underbefälskadern, samt till
den storlek, som med dessa tillgängliga medel kan åstadkommas.

Utskottet, som finner detta förslag i organisativt hänseende stå i nära
öfverensstämmelse med de grunder för ny härordning, som af Kongl.
Maj:t framlades för 1883 års Riksdag, äfvensom med det förslag till
ombildning af hela kavalleriet, som likaledes af Kongl. Maj:t framlades
för 1889 års Riksdag, ser ur militärisk synpunkt ingen väsentlig anmärkning
deremot. Hvad åter dess bedömande ur ekonomisk synpunkt
vidkommer, hafva inom utskottet väckts betänkligheter. Farhågan, ofta
uttalad, att stammen, organiserad i öfverensstämmelse med motionärernas
förslag och utan annan garanti för sitt -bestånd än den motionärerna,
i likhet med Kongl. Maj:t i 1889 års förslag till hela kavalleriets
ombildning, förutsätta, till större delen icke skulle finnas till, kan
nemligen icke med fog tillbakavisas. Årliga rekrytbehofvet för 37
sqvadroner, eller lika många som de nuvarande indelta, skulle efter
1889 års förslag kunna anslås i rundt tal till 600 man. Och för
att hålla en stam af samma storlek som det indelta fotfolkets effektiva
numerär fulltalig efter de grunder, som antogos vid 1889 års riksdag
för Blekinge bataljon, skulle erfordras en årlig rekrytkontingent af omkring
3,600 man, alltså för infanteriet och kavalleriet tillsammans 4,200

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

15

rekryter. I båda fallen är medel tjenstetiden i regeln beräknad till 6 år
och således, äfven om rekapitulationen, såsom motionärerna förutsatt,
något utsträcktes vid tillämpningen af deras anskaffningsgmnder, medeltjenstetiden
längre och till följd deraf kräfvande mindre antal rekryter
årligen än enligt motionärernas förslag. Nu torde, enligt de beräkningar, utskottet
låtit anställa, årliga rekrytbehofvet vid indelta armén, inberäknade
volontärer, kunna anslås till omkring 1,900 man i medeltal, — från och
med år 1887 till och med år 1891 antogos i medeltal årligen 1,534
indelta rekryter vid fotfolket och rytteriet — hvadan rekrytbehofvet,
i händelse motionärernas förslag skulle antagas, skulle ökas med omkring
2,300 man årligen, allt under förutsättning, att stammen finge behålla
sin nuvarande numerär. Det särskilda utskott vid 1883 års riksdag,
som behandlade frågan om landtförsvarets ordnande, ansåg af ofvannämnda
skäl att stamsoldatens lega borde höjas ända till 120 kronor.
Redan ett bestämmande af löneförmånerna till omkring en och en half
gång af hvad enligt 1885 års grunder (40 kronor de båda första åren och
80 kronor de fyra sista) skulle utgå, ökar kostnaden för stammens underhåll
med omkring en million. Visserligen antyda motionärerna, att stammens
numerär borde minskas, men enär armén härigenom skulle, om
minskningen blefve stor, förlora all styrka och sammanhållning, anser
utskottet denna utväg oantaglig. (Af bil. XXI visar sig huru rekryteringen
af den värfvade stammen utfallit.)

Frågan om garanti för erforderlig rekrytering af våra stamtrupper
är derför, såsom af ofvanstående torde framgå, en Imfvudfråga, i
händelse vår nuvarande stam skall utbytas mot en efter andra grunder
anskaffad. De komiterade, som utarbetade 1883 års förslag till ny härordning,
— ett förslag som i visst hänseende synes hafva tjenat motionärerna
till förebild — väckte också af denna anledning förslag om
en s. k. garantilag, enligt hvilken ansvaret och kostnaden för stammens
vidmakthållande till en del lades på kommunerna. Visserligen kan invändas,
att Kong!. Maj:ts sex år senare till 1889 års Riksdag framlagda
förslag till kavalleriets ombildning icke innehöll någon annan garanti i
detta hänseende än den nu af motionärerna föreslagna, eller att vakanssättningen
af den gamla stammen endast skulle fortfara, så länge dertill
anvisade ordinarie anslag beviljades och inflytande vakansafgifter,
eller deremot svarande belopp, stode till Kongl. Maj:ts förfogande, men
också var ökningen af rekrytkontingenten i sistnämnda förslag obetydlig,
i jemförelse med hvad den måste blifva, derest hela indelta
stammen skulle utbytas mot eu värfvad.

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Med anledning- af livad ofvan anförts, och då dessutom i motionärernas
förslag inga af de väl behöfliga förstärkningsåtgärder i fråga om landtförsvaret,
som Kongl. Maj:t äskar under fjerde hufvudtiteln, äro stälda i
utsigt, utan snarare kunna sägas blifva omöjliggjorda genom den böjning i
armébudgeten, som en så betydligt ökad rekryteringskostnad skulle
föra med sig, har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka bifall
till motionärernas förslag i hela dess omfattning. Utskottet, som emellertid
anser, att en småningom skeende förändring af stammens organisation
i den rigtning motionärerna antyda är en möjlig lösning
af stamfrågan, har i det förslag, hvilket utskottet här nedan vill framlägga,
velat gå så långt åt samma håll, som utskottet ansett för närvarande
låta sig förena med nödig varsamhet i afseende på rekrytbehofvets
tillväxt och en mera rättvis fördelning af rustnings- och roteringsbesvären.

Då utskottet härefter öfvergår till en granskning af de nya anslagskraf
under fjerde hufvudtiteln, Indika Kongl. Maj:t sammauknutit
med ändringarna i värnpligtslagen och satt såsom vilkor för afskrifningen
af å viss jord hvilande grundskatter samt motsvarande lindringar
i rustnings- och roteringsbördan, vill utskottet till en början framhålla,
hurusom desamma egentligen endast synas afse e\t förstärkande af landtförsvaret,
genom ökning af arméns fast anstälda personal m. in., utan
att på något sätt förbättra den bestående organisationen, vare sig i fråga
om härens stam, befälskader, reservbefäl, indelning eller förläggning
m. in. Villigt erkännande det väsentliga tillskott i försvarskraft, som
Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen fram stälda anslagskraf ställa
i utsigt, har derför utskottet, med stöd af de i ämnet väckta motionerna,
ansett sig böra taga i öfvervägande, huruvida icke de nu
af Kongl. Maj: t föreslagna förstärkningarna äfven kunde komma arméns
organisation bättre till godo i annan form och derigenom på samma
gång komma i mera öfverensstämmelse med för handen varande behof
samt till följd deraf äfven blifva mera egnade att förena kring sig
åsigterna inom representationen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

17

I enlighet med departementschefens anförande till statsrådsprotokollet
den 13 sistlidne januari har Kongl. Maj:t, såsom här ofvan förmälts,
hemstält om Riksdagens medgifvande, att, för inrättandet af sex
fördelningsintendentsbefattningar med erforderliga biträden, anslaget
till generalitetsstaten måtte höjas med 34,920 kronor, samt om godkännande
af hvad beträffande aflöning åt dessa fördelningsintendenter
med biträden föreslagits. Frågan om inrättande af sjelfständiga förvaltningsorgan
vid arméns högsta truppförband eller fördelningarna har
utskottet ansett lämpligen böra lösas i sammanhang med genomförande
af öfriga organisationsförbättringar inom försvaret. Särskildt torde sådana
förvaltningsorgan, med hänsyn till den kostnadsbesparing, som
genom en dylik decentralisation af intendenturväsendet till följd af skärpt
kontroll och ändamålsenligare medelsförvaltning tvifvelsutan torde kunna
vinnas, blifva af gagn. Men utskottet har dervid ansett angeläget vara att
nedbringa det nya anslagsbehofvet och finner sådant möjligt genom
att, hemtande stöd af senaste landtförsvarskomités, i herr Bratts in. fl.
motion framlagda förslag till grunder för ny härordning, föreslå besparingar
å såväl nuvarande som föreslagna lönestater. Dylika besparingar
kunna nemligen, enligt utskottets åsigt, utan olägenhet vinnas genom
omreglering af ecklesiastik- och auditörsstaterna vid arméns icke garnisonerade
regementen och corpser. Att en dylik omreglering icke i något
hänseende kan väcka betänkligheter, finner utskottet jemväl framgå af
hvad föregående landtförsvarskomitéer yttrat i ämnet.

Vidkommande först ecklesiastikstaten anser utskottet, att då vid icke
garnisoneradt truppförband personalen blott under eu mindre del af
året är samlad till tjenstgöring, själavården vid dessa trupper lämpligen
borde kunna upprätthållas af någon af de prester, som äro anstälda
i eller i närheten af förläggningsorterna. Vid en mobilisering åter
torde inom beväringens led med säkerhet kunna påräknas det behöfliga
antalet prester. Något hinder bör derför icke möta mot att själavården
vid icke garnisonerade truppförband uppehälles under fredstid af prester,
som innehafva ordinarie anställning i kyrkans tjenst. Vid ett par
corpser inom armén, som sakna regementspastorer på stat, har den
presterliga tjenstgöringen på liknande sätt redan sedan längre tid tillbaka
utan olägenhet kunnat så ordnas.

Af ungefär samma skäl anser utskottet vidare, att de icke garnisonerade
trupp förbandens behof af auditörer i fredstid äfven kunde, i
likhet med hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit i fråga om t. ex. artilleridivisionen
i Jernband, tillgodoses genom tjenstförrättande auditörer med
arfvoden. Vid mobilisering torde äfven i detta fall bohofvet. lätt kunna

Bih. till Bikul, Prot. 1892. 4 Sami. 1 Afd, 25 Haft. 3

Generalitets staten.

[1-]

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

fyllas genom jurister inom beväringens led. En ytterligare anledning
till förändring i auditörernas vid icke garnisoneradt truppförband
löneförmåner finner utskottet slutligen ligga deri, att auditörerna vid de
indelta trupperna numera, sedan all handläggning af hvad till indelta
arméns boställsväsende hörer för dem upphört, utan olägenhet för den
militära tjenstgöringens behöriga gång böra kunna befrias från en del
af deras nuvarande skyldigheter, hvilkas fullgörande ingalunda kräfver
juridisk bildning, utan mycket väl i stället kan öfverlåtas till regementsintendenten
och vederbörande militära staber, hvarigenom intet
hinder möter för dem att jemte tjenstgöring såsom auditör jemväl bestrida
annan tjenst eller sysselsättning.

Enligt uppgift från arméförvaltningens civila departement utgör
nuvarande årliga kostnaden enligt gällande stater vid indelta armén
för själavårdens uppehållande 26,560 kronor och för rättskipningens
41,180 kronor, eller tillsamman 67,740 kronor. Lägges härtill kostnaden
i berörda hänseenden vid Vermlands fältjägarecorps, stiger beloppet
till 70,080 kronor. Om ifrågavarande årliga aflöning vid nämnda
29 indelta truppförband och Vermlands fältjägarecorps i stället utginge
med arfvoden, beräknade enligt komiterades förslag, eller till 800 kronor
för tjenstförrättande regementspastor och 500 kronor för tjenstförrättande
auditör, skulle hela kostnaden belöpa sig till 39,000 kronor,
hvadan alltså en årlig besparing kunde vinnas af 31,080 kronor, hvilket
resultat likväl endast småningom kan ernås, då flertalet regementspastorer
och auditörer äro försedde med fullmakt på ordinarie stat. Det ytterligare
tillskott af statsmedel, som skulle behöfvas utöfver nämnda summa,
för att det af Kongl. Maj:t äskade belopp till aflöning åt sex fördelningsintendenter,
m. in. kunde uppnås, skulle sålunda inskränkas till
endast 3,840 kronor.

Utskottet, som sålunda i hufvudsak ansett sig böra biträda hvad
Kongl. Maj:t i detta hänseende föreslagit, kommer derför här nedan
under punkt I lita. a) föreslå Riksdagen att hos Kongl. Maj:t anhålla
om vidtagande af ofvan nämnda besparingar å arméns anslag till själavårdens
och rättsväsendets upprätthållande samt, under vilkor att berörda
besparingar vidtagas, å extra stat för år 1893 bevilja det af
Kongl. Maj:t äskade beloppet, 34,920 kronor, att utgå såsom arfvoden
för inrättandet af de sex fördelningsintendentsbefattningarna med erforderliga
biträden.

indelta ar- I fråga om den af Kongl. Maj:t äskade anslagshöjningen för in meaflöningS

delta arméns befälsaflöning af 196,185 kronor, deraf för nästa stats[2.
] regleringsperiod 100,000 kronor, får utskottet, under hänvisning till hvad

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

19

departementschefen derom yttrat i statsrådsprotokollet, endast erinra,
att utskottet, med anledning- af hvad utskottet här ofvan angifvit angående
nedsättning i ecklesiastik- och auditörsstatens aflöningsförmåner, ansett
motsvarande poster och slutsummor å staterna för Norrbottens,
Vesterbottens och Jemtlands regementen böra minskas, hvarigenom den
sammanlagda summa, som skulle behöfvas för nämnda truppförbands uppbringande
till föreslagen styrka, skulle belöpa sig till 192,885 kronor;
och kommer utskottet derför bär nedan under punkt I, litt. b) föreslå,
att det sålunda minskade anslaget för ändamålet beviljas, samt att deraf
å 1893 års riksstat anvisas 100,000 kronor. (De olika staterna synas
å bil. I och II.)

Bland de åtgärder, som af Kongl. Maj:t föreslagits till stärkande
af Norrlands försvar, afser en att uppbringa det enda för Norrlands
fördelningar disponibla kavalleriet, Jemtlands hästjägarecorps, till eu
styrka af 5 sqvadroner. Utskottet, som lika med departementschefen
finner behof af att kavalleriet i Norrland förstärkes med 3 sqvadroner,
vill dock, i afsigt att göra den nyanstälda stamtruppen mera
likstäld med den vid de två nu befintliga sqvadronerna och derjemte
underlätta rekryteringen, föreslå, att den nya stammens tjenstetid måtte
bestämmas till 8 år. Härigenom skulle också den af Kongl. Maj:t föreslagna
kostnaden för den nya organisationen något minskas, eller från
260,415 kronor till 251,067 kronor (bil. III och IV); och kommer utskottet
derför bär nedan under punkt I litt. c) och o) föreslå Riksdagen
att bevilja sistnämnda belopp samt deraf anvisa för år 1893

130,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att disponera uppkommande
reservationer för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med
organisationens genomförande förenade utgifter.

Det lär ej kunna bestridas, att de militära krafven på ryttarens
och hästens krigsdugligliet ej kunna anses fullt tillgodosedda genom nuvarande
organisation. Att afhjelpa denna brist genom att, i öfverensstämmelse
med hvad herr O. Jonsson in. fl. hemstält, på en gång sätta
hela indelta kavalleriet på vakans och i dess ställe upprätta ny stam
för detta vapen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med 1885 års anskaffningsgrunder,
förefaller utskottet emellertid, ehuru det i hufvudsak
delar motionärernas uppfattning af det slutliga målet, vara ett allt för
vågsamt steg. I enlighet med hvad utskottet i det föregående yttrat,
då fråga var om hela indelningsverkets sättande på vakans, håller utskottet
före, att man äfven, hvad kavallerivapnet ensamt beträffar, ej belga
längre än erfarenheten, grundad på nu rådande förhållanden, gifver
vid banden, så att rekrytbehofvet utan några särskilda anstalters vid -

Jemtlands

hästjägare corps.

[3.]

Skånska
husar- och
dragonregementena.

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

tagande medelst garantilagar och dylikt må kunna fyllas. Utskottet
anser, att, om reformen inskränktes till den provins, der rekryteringen
visat sig gå lättast, eller till Skåne, eu lämpligt afpassad öfvergång just
vore funnen, då enligt utskottets mening ej borde uppstå några egentliga
svårigheter mot att — utom Kronprinsens husarregemente (hvilket utskottet
här nedan föreslår minskadt till 5 sqvadroner genom en sqvadrons förflyttning
till lifgardet till häst) — hålla tvenne der förlagda större kavalleriregementen
vid full numerär efter de nya anskaffningsgrunderna, synnerligast
om tjenstetidcn, här liksom i Jernband, sättes till 8 år, eller till
samma tidslängd som den värnpligtige, enligt de föreslagna förändringarne
i värnpligtslagen, skulle tillbringa i beväringens första uppbåd. Rekrytbehofvet
för de af tillhopa 20 sqvadroner bestående skånska husar- och
skånska dragonregementena var under åren 1876—1880 i medeltal 105 man
och medelåldern vid antagandet 19,5 år. Rekrytkontingenten har sedan
dess ytterligare något ökats, då medeltjenstetiden, som för sagda femårsperiod
var respektive 15,77 och 20,26 år, numera sjunkit till respektive
13,5 och 14,5 år och utgjorde för åren 1887—1891 i medeltal 138
rekryter. Efter det förslag till ny organisation för skånska husarocli
dragonregementena, som på utskottets anmodan genom departementschefens
försorg blifvit på de af utskottet angifna grunder upprättadt,
skulle nämnda kavalleriregementen fordra en rekrytkontingent årligen
af 264 man. Årliga ökningen af rekrytkontingenten, då organisationen
vore fullt genomförd, skulle alltså belöpa sig till ej mer än 126 rekryter.

Bland de militära fördelar, som den föreslagna omorganisationen af
dessa regementen skulle innebära, vill utskottet särskildt framhålla förbättrad
hästvård samt bättre och fullständigare rekryt- och remontutbildning,
på sätt i Kongl. Maj:ts förslag till 1889 års Riksdag angifvits,
hvilka förbättringar tillsammantagna säkerligen skulle ställa de tvenne
nämnda kavalleriregementena i främsta ledet af vårt kavalleri.

Utskottet, som ansett, att den jemförelsevis obetydliga ökningen
af rekrytkontingenten ej på minsta vis bör kunna äfventyra den föreslagna
stammens framtida bestånd i en så folkrik provins som Skåne,
bär, med fäst afseende på de nu anförda verkligt stora fördelar i militäriskt
afseende, som den föreslagna omorganisationen af ofvannämda
tvenne kavalleriregementen skulle medföra, ansett sig böra hemställa
om en dylik omorganisation af det indelta skånska kavalleriet.

Vidkommande den kostnadsökning, som genom den nya organisationens
genomförande skulle uppkomma, bär utskottet funnit, genom
den utredning departementschefen på begäran låtit till utskottet öfverlemna,
att densamma, för år räknadt, skulle uppgå till 104,434 kronor

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

21/

30 öre, hvartill, i ökadt anslag för byggnader in. in. för en gång, skulle
komma ett belopp af 170,000 kronor (se bil. V—VIII). Utskottet har
nemligen för att minska kostnaderna för omorganisationen ansett, att
regementena fortfarande såsom hittills kunde förblifva organiserade såsom
s. k. stora regementen på 10 sqvadroner hvartdera och icke, såsom
i sista landtförsvarskomités, af herr Bratt m. fl. förordade förslag är
afsedt, delas på fyra mindre regementen om 5 sqvadroner hvartdera,
detta så mycket hellre som nämnda tvenne regementen vid krigstillfälle
lära vara afsedda att tillsammans med 2 ridande batterier bilda ett enda
truppförband, den s. k. kavallerifördelningen. Utskottet vill slutligen
i fråga om kostnaden framhålla, att rustningsbesvären vid de indelta
skånska kavalleriregementena, i öfverensstämmelse med lagen den 5
juni 1885, endast uppskattats till 300 kronor för år och nummer —
hvilket belopp också skulle varda det, som vid den nu föreslagna
vakanssättningen enligt, utskottets åsigt en gång för alla skulle bestämmas
— en vakansersättning, som torde betydligt understiga den
verkliga kostnaden för dessa besvär, hvilken, om den till fullo skulle
uppskattas, säkerligen skulle alldeles utjemna ofvannämnda kostnadsskilnad
mellan den nu föreslagna och den gamla organisationen.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, kommer utskottet derför
här nedan under punkt I litt. d) hemställa, att Riksdagen för sin
del måtte besluta, att skånska husar- och dragonregementena sättas
på vakans mot erläggande, såsom vakansafgift, af ett belopp, motsvarande
de i lagen af den 5 juni 1885 rustningstungan vid dessa
regementen åsätta värden och mot skyldighet för rusthållare att vid
vakanssättning utan ersättning till kronan aflemna den för numret Renande
hästen samt ombildas enligt de anskaffningsgrunder, utskottet
här ofvan angifvit.

I sammanhang med ofvanstående har utskottet, som anser att i hvarje
militärdistrikt bör finnas ett till arméfördelningen hörande kavalleriregemente
af 5 sqvadroner, velat framhålla önskvärdheten af att en omreglering
sker vidkommande sqvadronantalet vid lifgarde! till häst och kronprinsens
husarregemente, i syfte att båda regementena måtte få ett lika antal sqvadroner,
hvilken omreglering kunde ske derigenom, att en af kronprinsens
husarregementes sqvadroner förenades med lifgarde! till häst. Att
denna omreglering, som ej lär medföra någon ökad kostnad, och som
varit föreslagen i alla senare härordningsförslag, måtte ske ju förr
dess hellre, finner utskottet så mycket önskvärdare som ett dröjsmål
härutinnan kunde, då nya etablissement för båda regementena äro på

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

förslag att uppföras, i framtiden leda till ökade utgifter vid en då skeende
omreglering.

Artilleriet, Såsom i det föregående är omförmäldt, har Kongl. Maj:t under fjerde

artillerieorps. hufvudtiteln äskat anslag dels (i 6 punkten) för omorganisation af de två,

[6 o. 7.] svea artilleriregemente tillhöriga, för Norrland afsedda fotbatterierna till
åkande, dels till uppsättande af ett nytt åkande batteri vid samma regemente,
dels ock (i 7 punkten) för organisation af en fästningsartillericorps å
Karlsborg. Hvad först vidkommer denna sistnämnda, hvilken att döma
af departementschefens anförande till statsrådsprotokollet den 13 januari
1892 delvis synes vara afsedd för Karlskronas besättande vid krigstillfälle,
finner utskottet, då en särskild fästningsartillericorps för sjöbefästningama
derstädes är ifrågasatt, den för Karlsborg afsedda artillericorpsen
mindre af nöden, helst utskottet anser, att densamma utgör eu
mera speciel och fristående del af arméns organisation.

Hvad åter höjningen af anslaget till fältartilleriet vidkommer, har
utskottet, med anledning af sista landtförsvarskomiténs, af herr Bratt
in. fl. förordade förslag till ny härordning, tagit i noggrant öfvervägande,
huruvida icke, i sammanhang med. öfningarnes utsträckning
tör de värnpligtige till 90 dagar, det vore af vigt att få fältartilleriets
kader något förstärkt utöfver hvad Kongl. Maj:t föreslagit samt
på samma gång lämpligare fördelad på de olika arméfördelningarna.
Och har utskottet funnit, att man för en ringa kostnadsökning utöfver
hvad Kongl. Maj:t begärt skulle kunna erhålla ej blott en förstärkning
af ytterligare ett fältbatteri utan ock en fullt systematisk och i organ i -sativt hänseende rigtigare indelning af det vigtiga fältartillerivapnet,
hvarigenom högst väsentliga praktiska fördelar skulle vinnas i fråga
om värfning i fredstid, beväringsmanskapets öfvande, arméns mobilisering,
hästanskaffning i krigstid och arméns koncentrering vid krigsutbrott.

En förläggning efter arméfördelningsområden af fältartilleriet under
fred skulle möjligen, med nuvarande värfningsföreskrifter, kunna sägas
vara af ringa eller ingen betydelse med afseende på den värfvade
stammen. Hvarje värfvadt truppförband anses nu i regeln skaffa sig
sin stam hvar det kan inom hela riket. Men denna förmodan är, enligt
utskottets förmening, icke fullt rigtig, utom måhända hvad gardesregementena
eller, vidsträcktare fattadt, hufvudstadens egentliga garnison
vidkommer. Trängen t. ex. har, enligt de upplysningar utskottet erhållit,
kunnat ganska väl beherska sin värfning. Svea trängbataljon, som
i början utan ringaste hänsyn till rikets militära tomtorm 1-indelning,
värfvade hvar den fann lättast, har, sedan den samma snart öfvergaf
detta godtyckliga tillvägagående, kunnat i det stora hela följa med de

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

23

ändringar, som arméns territoriella indelning undergått, sedan bataljonen
uppsattes. Den värfvas numera hufvudsakligen inom nuvarande 4:de och
öde militärdistrikten. Likaså har utskottet inhemtat, att Göta trängbataljon
hufvudsakligen erhållit sina rekryter inom 3:dje och Öde militärdistrikten
och lär hafva all utsigt att äfven framgent kunna fortgå dermed. Att de
värfvade regementena inom lista militärdistriktet nära nog uteslutande rekrytera
inom distriktet, är allmänt kändt. En förläggning af fältartilleriet
så, att det blir fördeladt på hvarje arméfördelningsområde eller militärdistrikt,
lär derför, enligt utskottets åsigt, kunna sägas skola, äfven
med bibehållande i princip af den hittills medgifna, af den militära
territorialafdelningen alldeles oberoende värfningsfriheten, skaffa vår
armé ett värfningssystem, som i praktiken, åtminstone i högre mån än
för närvarande är fallet, närmar sig det territoriella. Att det territoriella
värfningssystemet under fredstid är billigare än hvarje annat, lär väl vara
oemotsägligt.

Äfven i fråga om kostnaderna för beväringens öfningar i fredstid
torde, enligt utskottets förmening, en förläggning af fältartilleriet fördelningsområdesvis
bjuda många och stora fördelar. Särskildt måste
väl de icke obetydliga transportkostnader, som hvarje år uppstå genom
artilleribeväringens inkallelse till och hemförlofvande från öfningarna
kunna väsentligt nedsättas, derest antalet öfningsställen ökas och beväringsuttagningen
till fältartilleriet, så långt ur andra synpunkter ske
kan, lämpas efter värnpligtsområdenas närbelägenhet till dessa öfningsställen.

Men det är hufvudsakligen vid en mobilisering af armén som fördelarne
af den ifrågavarande förändringen af fältartilleriet skulle
framträda. Af alldeles enahanda skäl som i fred, kommer inställelsen
å mobiliseringsorterna af beväringsmanskapet ej mindre än af den permitterade
eller eljest hemförlofvade stampersonalen att vara förenad
med kortare transporter eller resor och följaktligen, hvad som vid mobilisering
är af än större vigt, att gä fortare. Men ej nog härmed. De
hemtningskommenderingar, som måste kringsändas för att upptaga beväringsmanskapet
å skilda orter och livilka rycka en ej obetydlig del
af den i mobiliseringsögonblicket tjenstgörande stampersonalen från dess
sysslande med de egentliga mobiliseringsarbetena, minskas till antalet,
hvarjemte tiden för dessa kommenderiugars bortovaro från mobiliseringsortema
komme att ganska väsentligt nedsättas.

Sjelfva mobilisering sarbetenas förenkling förefaller emellertid utskottet
härvidlag vara den största vinsten. Man skulle nemligen i så fall ej,
såsom enligt nu gällande mobiliseringsföreskrifter, någonstädes under

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

mobiliseringstidens första dagar behöfva bilda särskilda detachement,
utrustade på fredsförläggningsorten, delvis med stampersonal och stamhästar,
men fullständigt med materiel — och detta icke blott materiel
för fältbatterier, kolonner och öfriga fältformationer utan äfven materiel
för vissa depotafdelningar och för nyskapande vid depoten af fullständiga
reparationsverkstäder m. m. d. — och som sedermera transporteras
hela dagsresor på jernväg till en särskild mobiliseringsort, der inga förberedelser
kunnat göras för detachementets emottagande, underhåll och
förläggning. Här skola dessa nybildade detachement taga emot stampersonal
och beväring — den del, som blifvit omedelbart inkallad till
sagda ort och för hvars förande det närmaste infanteriregementet, till
stor skada för sitt eget mobiliseringsarbete, måste släppa till hemtningskommenderingar
— utrusta denna personal med de nyss på bantåg instufvade
och knappast urlastade eller åtminstone nödtorftigt ordnade
personliga utrustningspersedlarne, förpläga densamma, utan att hafva
haft mer än några få dagar på sig att vidtaga förberedande åtgärder
för ändamålet, och förlägga densamma utan att hafva haft bättre tillfälle
att vidtaga nödiga förberedelser för denna åtgärd, än för underhållet.
Kommer nu så härtill, att detachement-et vid sin affärd från fredsförläggningsorten,
tvärt emot hvad ofvan blifvit förutsatt, icke kunnat
medföra all sin materiel, utan att, såsom sannolikt är, åtskilliga persedlar
från arméns gemensamma allmänna förråd eller annorstädes ifrån
måste sändas till detachementets mobiliseringsort, så varder det ofvan
antydda besvärliga utrustningsarbetet än mera inveckladt.

Men äfven uti ännu ett högst väsentligt afseende förenklas mobiliseringsarbetet,
derest fältartilleriet komme att indelas på de olika fördelningsområdena.
Behofvet af hästar på hvarje särskild förläggningsort
skulle nemligen komma att minskas i samma mån antalet dylika
orter ökades. Det till hvarje förläggningsort hänvisade antalet hästanskaffningsområden
varder sålunda minskadt, och dessa områden
komma att ligga betydligt närmare till dessa orter, än de göra enligt
nuvarande förhållanden. Följaktligen kommer hästanskaffningen att gå
lättare och hastigare, personantalet uti hästhemtningskommenderingarna
nedsättas, och tiden för dessa kommenderingars bortovaro från mobiliseringsorterna,
liksom nyss anfördes om beväringsmanskapets hemtningskommenderingar,
att högst betydligt förkortas, och allt detta medan
samtidigt vårt jernvägsväsende under mobiliseringstiden, för hvilket
transporterna af anskaffade hästar och fordon äro snart sagdt det allra
olägligaste, varder mindre ansträngdt. Att detta sistnämnda förhållande
måste verka fördelaktigt på koncentreringen af armén ligger i öppen dag,

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

25

liksom att koncentreringsplanerna och transporterna komma att icke
obetydligt underlättas och förenklas, om fältartilleriet redan under fredstid
kommer att förläggas inom den arméfördelnings område, till hvilken
detta vapenslags regementen höra och med hvars öfriga trupper de
måste ega gemensam urlastningsstation inom arméns koncentreringsområde.
Det torde af ofvanstående klart och tydligt framgå, att fältartilleriets
indelning redan i fredstid på de olika arméfördelningarna är
en af de vigtigaste organisativa förbättringar, som för närvarande kunna
ifrågasättas.

Det kan må hända invändas, att den delning af fältartilleriet, utskottet
förordat, kommer att medföra åtskilliga kostnader å extra stat,
genom det behof, som samtidigt måste uppstå af kasernetablissement
inom de två fördelningar, som nu sakna fältartilleri, samt af en utvidgning
utaf artillerietablissemeritet i sjette distriktet. Men utskottet får
häremot erinra, dels att baracker, exercishus och stallar i alla händelser
måste nybyggas eller tillökas till följd af beväringsmanskapets
förlängda öfningar, dels att det icke torde vara mera nödvändigt hos
oss än hos våra grannar i söder och på åtskilliga andra ställen i
Europa att genast i början bygga större kasernetablissement. Det är
dessutom för utskottet upplyst, att eu besparing af minst en half
million kronor kan vinnas derigenom, att det, i händelse af fältartilleriets
nya indelning, öfverflödiga artillerietablissementet i Landskrona
användes för annat statens ändamål, samt att en större besparing
utan tvifvel i sådan händelse äfven kunde vinnas derigenom, att Göta
artilleriregementes nya kasernetablissement vid Göteborg ej behöfde
byggas i så stor skala, som är afsedt. Slutligen vill utskottet erinra,
att det ganska ansenliga artillerietablissementet i Jemtland till allra största
delen uppförts för de besparingar, som kunnat under föregående år göras
å artillerianslaget, och finner utskottet i denna omständighet intet
hinder böra möta för förverkligandet af de åsigter i frågan, utskottet
ofvan uttalat.

Vidkommande åter den kostnad å ordinarie stat, som skulle föranledas
af den föreslagna förändrade indelningen jemte dertill fogade
förstärkning af fältartilleriet med ett åkande batteri, utöfver hvad Kongl.
Maj:t äskat, har utskottet, efter inhemtadt yttrande af sakkunnig myndighet,
funnit att densamma skulle kunna inskränkas till i ett för allt

250,000 kronor årligen, imder det att den af Kongl. Maj:t beräknade anslagsökningen
blott utgör 131,777 kronor. Härvid får dock utskottet
erinra, att, derest, med bifall till utskottets tillstyrkan, hvad Kongl. Maj:t
under 7:de punkten äskat till en ny fästningscorps å Karlsborg, icke

Bih. till liiksd. Vrot. 1892. 4 Sami. t Afd. 2o Haft. 4

26

Statsutskott ds Utlåtande N-.o 39.

Marin regementet,

Gotlands

national beväring,

Hallands

beväring,

Vest er norrlands
beväring.

[8,10-12.]

varder beviljadt, den för artilleriet i dess helhet afsedda anslagsförhöjningen
koinme att nedbringas med 177,285 kronor 14 öre.

Den fördelaktiga ställning i ekonomiskt afseende, som utskottets
förslag utvisar, kan naturligtvis blott vinnas under förutsättning att
öfningstiden för de värnpligtige ökas, hvarigenom stammanskapets
numerär å stat kunnat, oaktadt batteriernas antal ökats med två,
förblifva ungefär densamma i den föreslagna organisationen som den
för närvarande är. Genom att stammanskapets numerär sålunda icke
behöfver höjas, oaktadt batteriantalet ökas — hvarigenom organisationen
af personalen skulle komma att i hufvudsak öfverensstämma med det
å systemet stam och 90 dagars öfvad beväring grundade 1883 års
kongl. härordningsförslag — vinnes för öfrigt den fördelen, att rekrytbehofvet
icke skulle växa utöfver det närvarande.

Slutligen får utskottet i fråga om artilleriets fördelning på militärdistrikt
hänvisa till bil. XVIII och i fråga om den föreslagna organisationens
detaljer och kostnader till bil. IX och X. Beträffande dessa
sistnämnda torde böra särskildt framhållas, att då Kongl. Maj:t för
artillericorpsen å Karlsborg och för ett nytt fältbatteri in. in. begärt tillsammans
309,062 kronor och då artilleriets organisation, sådan som den
af utskottet angifvits här ofvan, endast kräfver 250,000 kronor, skulle
denna sistnämnda organisation alltså kosta 59,062 kronor mindre än
hvad Kongl. Maj:t i sagda båda punkter äskat. Derjemte har utskottet också,
i stället för att i fråga om den ökade inqvarteringens belopp, såsom
i bil. V till statsverkspropositionen, endast hänvisa till författningarna,
upptagit kostnaden till det belopp, hvartill den af sakkunnig
myndighet uträknats, eller 6,000 kronor, en summa, som vid jemförelse
med Kongl. Maj:ts förslag alltså rätteligen bör delvis från utskottets
kostnadsberäkning fråndragas.

Rörande slutligen fördelningen af den af utskottet ifrågasatta anslagshöjningen
å riksstatens olika titlar, anser utskottet, att densamma
lämpligen bör öfverlåtas åt Kongl. Maj:t, hvadan utskottet här nedan
under punkt I litt. e) kommer att hemställa, att Riksdagen, med afslag
å Kongl. Maj:ts förslag om inrättande af eu fästningsartillericorps
å Karlsborg, må bifalla hvad utskottet föreslagit i fråga om artilleriets
omorganisation, samt till förändring af två fotbatterier vid Svea artilleriregemente
till åkande och till påbörjande af uppsättningen af ett nytt
åkande batteri anvisa å 1893 års riksstat 60,000 kronor.

Vidkommande den af Kongl. Maj:t ifrågasatta höjningen af anslagen
till marinregementet med 6,710 kronor, till Gotlands nationalbeväring
med 16,194 kronor, till Hallands beväring med 6,710 kronor och till

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

27

Vesternorrlands beväring med 83,140 kronor, (deraf å 1893 års riksstat

44,710 kronor), bär, då det af departementschefens framställning i statsrådsprotokollet
rörande nu omförmälda punkter af statsverkspropositionen
icke med full tydlighet framgår, efter Indika grunder höjningen i
hvarje särskild! anslag beräknats, utskottet velat till Riksdagens kännedom
bifoga en närmare utredning af förhållandet (se bil. XVII). Vidare har
utskottet, i öfverensstämmelse med sitt förslag i anledning af l:a punkten
här ofvan, ansett att aflöningsförmånerua för regementspastorer och
auditörer kunna nedbringas, hvarigenom utskottet här nedan under
punkt I litt. f) kommer att föreslå, att den af Kongl. Maj:t föreslagna
höjningen i anslagen till Gotlands nationalbeväring minskas från 16,194
kronor till 15,834 kronor och för Vesternorrlands regemente från 44,710
kronor till 44,310 kronor. (Staterna synas af bil. XI—XIII.)

Lika med departementschefen finner utskottet för fullständigandet
af arméns organisation inrättandet af en ny trängbataljon i Norrland
vara af behofvet påkalladt, hvadan utskottet, som i denna del får hänvisa
till statsrådsprotokollet, ansett att denna bataljons organisation bör
i hufvudsak vara likartad med de två redan befintliga bataljonernas.
Utskottet har emellertid funnit nödigt att skilja härför erforderligt
anslag från de nu till trängen utgående och kommer derför att här
nedan under punkt I litt. g) och o), föreslå, att Riksdagen måtte för
upprättandet af eu ny trängbatalj on i Norrland bevilja ett belopp åt
200,143 kronor, samt deraf för år 1893 anvisa 150,000 kronor. (Staten
synes af bil. XIV.)

Rörande den af Kongl. Maj:t äskade förhöjning af 1,305 kronor
i anslaget till aflöning af stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon för
inrättande af 8 nya distinktionskorprals-, 20 korprals- och 16 vicekorpralsbes
fällningar, har utskottet ej haft något att erinra utan kommer
här nedan i punkt I litt. h) att tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande
framställning. I

I anförandet till statsrådsprotokollet den 13 sistlidne januari har
departementschefen framhållit beträffande anslaget till indelta arméns
befälsaflöning, hurusom en af de åtgärder, hvilka särskild! påkallades
för att afhjelpa bristerna i landets nuvarande försvarsorganisation, vore
ökandet af befälskadrerna vid de tre norrländska indelta infantericorpserna
äfvensom Vesternorrlands bataljon. Utskottet tiar, såsom i det föregående
är omförmäldt, ansett sig böra tillstyrka bifall till departementschefens
nyssnämnda förslag. Men, då utskottet finner många skäl tala för att jemväl

Trängen.

[9-]

Aflöning till
stamtrupp
vid Vesternorrlands

bataljon.

[13.]

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

en stam af menige i ledet vid ofvannämnda truppförband anställes, på det
att dessa truppförband verkligen må, såsom departementschefen i sagda
protokoll synes antyda, kunna uppbringas till samma styrka som ett af de
vanliga större indelta infanteriregementena, har utskottet, i sammanhang
med behandlingen af föregående punkt, tagit i öfvervägande, huruvida icke
en sådan stam, bestående af volontärer och annat manskap, derstädes kunde
och borde uppsättas. Utskottet har då funnit, att denna vigtiga förbättring
i försvaret lätt nog och utan ökad kostnad för statsverket skulle låta
sig göra. Om öfningstiden för de värnpligtige, såsom nu är föreslaget,
utsträckes till 90 dagar, kommer trängen, i händelse af mobilisering, att
icke behöfva en så stor stampersonal från de indelta infanteriregementena,
som af nuvarande organisation betingas. Dessa regementens styrka
skulle derför, der den öfverstiger 1,000 effektivt besatta nummer, korpraler,
vice korpraler samt volontärer å ny och gammal stat inberäknade,
utan militära olägenheter vare sig för beväringsmanskapets öfvande
eller för mobilisering, kunna minskas till jemnt denna numerär,
och vid lifregementets grenadiercorps, som mobiliserar tillsammans med
Nerikes regemente, till 380 nummer (från 444), hvarigenom, om de häraf
uppkommande besparingar af vakansersättningar användes till ny stams
aflönande i Norrland, denna, såsom i det följande skall visas, skulle
kunna erhållas till behöflig! antal.

Härigenom skulle äfven den vigtiga fördel vinnas, att, såsom herr
O. Jonsson med flere föreslagit, äfven någon vakanssättning kunde ega
rum i den närmaste framtiden vid det indelta infanteriet. Sammanlagda
antalet nummer, som enligt utskottets förslag skulle komma att
sättas på vakans, skulle uppgå till 989, och deraf uppkommande
vakansafgifter, beräknade enligt, 1885 års värden, till i rundt tal
161,690 kronor (se bil. XV och XVI). För komplettering af staterna för
de tre nordligaste corpsema och Vestemorrlands beväringsbataljon, så att
de förstnämnda komme att räkna en nummerstyrka af 800 nummer volontärer
och annat manskap och den sistnämnda — der hela antalet menige
har en kortare tjenstetid och till följd deraf större reserv i värnpligtsåldern
— 600 nummer, skulle fordras en ökning i manskapsnumerären
vid alla fyra truppförbanden af tillsammans 1,159 nummer (bil. XVI),
hvadan, när denna omreglering vore genomförd, således infanteriets
stamstyrka i dess helhet skulle blifva ökad med 170 nummer.

Slutligen torde äfven i sammanhang härmed böra erinras derom
att, derest en sådan omreglering af stammen blefve beslutad, nödvändighet
icke längre förefinnes att, utkräfva effektiv rotering vare sig af
de rotehåll inom Norrbottens norra delar, hvilkas vakanstid utlöper år

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

29

1897, eller af de hemman, Indika äro åsätta ny rotering. (Se statsrådsprotokollet
den 4 januari 1892, sid. 5.)

Vidkommande fördelarne af en sådan omreglering af infanteriets
stamtrupp, som utskottet nu angifvit, vill utskottet till hvad det i det
föregående i allmänhet anförts tillägga följande. Som kändt torde vara, tillväxer
befolkningen i Norrland hastigt till följd af förbättrade kommunikationer
m. m., och isamma mån ökar sig äfven beväringsmanskapet. Med
hvarje år, som kommer, varder derför nu tillgänglig stamstyrka för
beväringsmanskapets öfning allt mer otillräcklig. Slutligen torde den
omständigheten icke heller böra förbises, att, om man vill vinna den
förstärkning af nämnda truppförbands fasta underbefälskader, som Kongl.
Maj:t nu föreslagit och utskottet tillstyrkt, detta lättare torde låta sig
göra, sedan stammen försetts med ett större antal volontärer, hvarigenom
förökad tillgång på lämpliga underbefälsämnen endast är möjlig
att vinna. Att slutligen under fredstid och ännu mera i händelse af
mobilisering anordna transporter af det öfverskott stammanskap, som
kunde afvaras i södra delarne af riket, till Norrland finner utskottet
hvarken vara praktiskt eller, hvad särskild! fredsförhållandena vidkommer,
i ekonomiskt hänseende fördelaktigt.

I sammanhang med frågan om den nuvarande stammens omreglering
har utskottet, med anledning af herr O. Jonssons m. fl. motion,
deri framhålles, dels hurusom rekryteringsskyldigheten för rust- och
rotehållaren sannolikt skulle komma att försvåras till följd af de förlängda
beväringsölhingarna, dels hurusom äfven besättandet af korpralsgraderna
alls icke eller på ett otillfredsställande sätt skulle kunna ega rum, äfven
velat uttala den åsigten, att, sedan beväringsöfningarna blifvit utsträckta
och, genom antalet fullständiga underbefälsskolors ökande till tvenne
för fotfolket, större tillgång på dugligt underbefäl med vana vid instruktion
af trupp kan erhållas, hinder sannolikt icke borde möta mot
en inskränkning i de nuvarande befälsmötena med trupp, hvarigenom,
på samma gång den indelta soldaten äfven vunne någon lättnad i
kommendör i ngar, besparingar i vapcnöfningsanslaget kunde ernås, med
hvilka de indelta korpralerna kunde beredas en, i förhållande till deras
elevers, eller beväringsmanskapet, mera lämpad dagaflöning, och sålunda
intresset att uppnå korpralsgraden i sin mån kunde stegras.

Med anledning af ofvanstående kommer utskottet här nedan under
punkt I litt. i) tillstyrka Riksdagen att för sin del besluta att, under
vilkor att 989 rusthåll och rotar vid indelta infanteriet i mån af manskapets
afgång sättas på vakans, med de härigenom inflytande vnkansafgifterna
aflöning må bestridas för uppsättande af ytterligare stamtrupp

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Bevärings manskapet,

vapen vfningar.

[14.]

Volontär skolor.

[15-]

vid Norrbottens, Vesterbottens och Jemtlands fältjägarecorpser samt vid
Vesternorrlands bataljon.

Såsom ofvan omförmälts, hafva i särskilda motioner, under förutsättning
af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts förslag om ändring i
värnpligtslagen, föreslagits dels af herr J. A. Lundström, dels af herr
J. Jonson i Fröstorp in. fl., att beväringsmanskapets aflöning, som nu
utgår med 20 öre för dag, måtte höjas till 80 öre, dels ock af herr J.
Sjöberg, att samma dagaflöning skulle höjas till 50 öre. Utskottet,
som anser att vid en öfningstid af 90 dagar någon höjning i dagaflöningen
för detta manskap kan vara af förhållandena påkallad, finner
dock det af de två förstnämnda motionärerna föreslagna beloppet väl
högt och föreställer sig, att en förhöjning i förevarande afseende från
20 till 50 öre för öfningsdag räknadt, förutom den här nedan omförmälda
slitnings ersättning af 16 öre för öfningsdag skulle vara den
lämpligaste. I sammanhang härmed vill emellertid utskottet uttala den önskan,
att hela beloppet af intjenad dagaflöning icke måtte utbetalas på sjelfva
mötesplatsen, utan större delen deraf först efter beväringsynglingarnes
återkomst till hemorten eller för deras räkning i postsparbanken insättas.

Enligt de beräkningar, utskottet låtit uppgöra, skulle eu sålunda
förhöjd dagaflöning för beväringsmanskapet, efter det öfningstiden uppgått
till 90 dagar, föranleda en ökad kostnad af 637,200 kronor för
armén tillhörande beväring. För år 1893 skulle emellertid, med afseende
å den för detta år föreslagna öfningstiden, efter dessa beräkningar ej
erfordras högre anslagsbelopp än 422,700 kronor för samma beväring,
hvadan utskottet här nedan under punkt I, litt. k) kommer att föreslå,
att anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, nu 1,472,000 kronor,
må ökas med 422,700 kronor utöfver den af Kongl. Maj:t äskade förhöjningen
å 798,000 kronor, eller med tillsammans i jernnadt tal 1,221,000
kronor, och således till 2,693,000 kronor.

Såsom ofvan i det föregående är omförmäldt, har Kongl. Maj:t
äskat ett anslag af 240,000 kronor till inrättande af en eller flera volontärskolor.
Till stöd för denna framställning har departementschefen
i statsrådsprotokollet påvisat den stora brist på befäl, som komme att
uppstå vid infanteriets mobilisering, och för hvars fyllande elevantalet
vid detta vapens volontärskola årligen beliöfde höjas med omkring 200.
På samma gång upplyser departementschefen, hurusom utrymmet på
Karlsborg för närvarande är så knappt, att endast fyra af infanterivolontärskolans
kompanier kunnat förläggas i särskild! dertill afsedda
byggnader, och att det femte måst provisoriskt inhysas i lokaler, som
nu skola upptagas af Göta trängbataljon, hvarjemte departementschefen

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

31

uttalar den åsigt, att endast de volontärer, som anses lämpliga att jemväl
andra tjenståret undergå militärisk utbildning, äfvensom officersvolontärerna,
behöfde, under den förutsättning att en eller flera nya
volontärskolor inrättades, kommenderas till skolan derstädes. Platsen
för den eller de nya skolorna anser sig departementschefen icke kunna
närmare bestämma och vill derför, att anslaget måtte få karakter af
reservationsanslag, med Kongl. Maj:t öppen lemnad rätt att deraf bestrida
byggnads- och öfriga kostnader, som med anledning af förslaget
blifva af nöden, samt att till den ändan förslagsanslaget å 1893 års riksstat
till volontärskolor måtte höjas från 285,000 kronor till 385,000 kronor.

I samma ämne har, såsom förut omförmälts, herr af Burén jemväl
yrkat, att det ordinarie förslagsanslaget till volontärskolor måtte höjas
till 500,000 kronor.

Vid behandlingen af denna fråga, hvars vigt för hela infanteriets
framtid ingen bör kunna bestrida, har utskottet ansett sig böra erinra
om följande:

I Kongl. Maj:ts proposition n:o 1 till 1877 års Riksdag (bil. 3 b)
föreslogs, att tvenne militärskolor för volontärer måtte inrättas, den
ena, beräknad för 337 elever, vid Karlsborg, den andra, beräknad för
228 elever vid Vadstena. Skolan vid Karlsborg skulle organiseras på
4 kompanier, den i Vadstena på 3 kompanier.

Det särskilda utskott, som hade frågans behandling sig anförtrodd,
erkände vigten af att armén, så vidt möjligt var, blef försedd med tillräckligt
och väl utbildadt underbefäl, och ansåg jemväl de af Kongl.
Maj:t föreslagna volontärskolorna vara ett godt medel för att genom
den undervisning, som i dem kunde meddelas, vinna ökad tillgång till
dugliga underbefälsämnen. Dock fann utskottet icke anledning antaga
en sådan tillökning af volontärerna, att två skolor voro för de närmaste
åren behöfliga, hvarför utskottet, då det vid valet af den ort,
der den enda skolan i sådant fall borde vara belägen, af lätt insedda
skäl stannade vid Karlsborg, hemstälde, att Kongl. Maj:ts framställning
endast på det sätt måtte bifallas, att Riksdagen på ordinarie stat, för
underhåll m. m. af en volontärskola å Karlsborg, beviljade ett förslagsanslag
af 243,000 kronor, men deraf för första året endast anvisade

71,000 kronor.

Sedan dess har genom Riksdagens försorg någon annan förändring
i fråga om denna volontärskola icke skett, än att anslagsrubriken, med
anledning af 1881 års Riksdags beslut att inrätta cn volontärskola äfven
för kavalleriet, ändrats till »volontärskolor». Då af det nu sagda framgår,
dels att Riksdagen i hufvudsak godkänt organisationen af dylika

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Försvarsverket
till
lands i allmänhet
eller
(irméförvaltningens

departement.

[16.]

skolor, dels att inom Riksdagen för försvarsfrågans behandling tillsatt
särskilt utskott endast på den grund afstyrkt beviljandet af anslagtill
tvenne volontärskolor, att volontärantalet för det dåvarande icke
ansetts fordra mera än en skola, har utskottet, som af den utaf motionären
lemnade tablå funnit, att volontärantalet numera ökats i högst
väsentlig mån, ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bevilja medel till
utvidgande af underbefälsutbildningen.

Vidkommande åter antalet af de underbefälsskolor, som för nu begärda
anslag böra underhållas, vill utskottet, med stöd af Kongl. Maj:ts proposition
i ämnet till 1877 års Riksdag, uttala den bestämda uppfattningen,
att endast en ny sådan skola bör inrättas. Enligt utskottets åsigt
kunna nemligen eleverna, samlade i en skola, vinna rikare tillfälle till
utveckling af sitt militära omdöme, än om de splittras på flera små
skolor, hvarjemte valet af lärarekrafter äfvenledes i förra fallet kan
göras med mera omsorg, en synpunkt särskildt värd att beakta numera,
sedan såväl officers- som reservofficersaspiranter, enligt de under senare
år gifna bestämmelser, skola bibringas sin grundläggande militära utbildning
i dessa skolor.

Då utskottet, såsom nämndt är, ansett sig böra stanna vid förordandet
af endast en ytterligare skola, har utskottet trott sig kunna
minska det af Kongl. Maj:t begärda anslaget till 100,000 kronor —
deraf för år 1893 kronor 60,000 — allra helst utskottet dertill vill foga
det vilkor, att anslaget uteslutande må användas till en skola för infanteriets
underbefäl och reservunderbefäl. Utskottet, som icke funnit lämpligt,
att nu utgående förslagsanslag sammanblandas med detta anslag,
kommer här nedan under punkt I litt. 1) tillstyrka Riksdagen att å
riksstaten uppföra näst efter anslaget till volontärskolor ett reservationsanslag
å förenämnda belopp under titeln »Infanteriets underbefälsskola».

Bland öfriga vilkor för grundskatteafskrifning m. in., har Kongl.
Maj:t, såsom ofvan är omförmäldt, äskat dels en förhöjning i anslaget
med anledning af beväringsmanskapets, till följd af utsträckt öfningstid,
ökade målskjutningsöfningar med 50,000 kronor, dels, med anledning
af samma ökning i öfningstiden, höjning i anslaget för bestridande
af kostnaderna för de värnpligtiges beklädnad och utredning
med 98,000 kronor, eller tillsammans 148,000 kronor. Utskottet, som,
under hänvisning till de skäl, som departementschefen i sitt anförande
till statsrådsprotokollet den 13 januari 1892 anfört, kommer här nedan
under punkt I litt. in) tillstyrka Riksdagen att bevilja dessa belopp,
och har dervid endast velat erinra, att den till beväringsmanskapet utgående
slitningsersättning af 16 öre om dagen för nyttjande under öf -

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

33

ningarna af egna s. k. småpersedlar utgår af anslagen under denna titel
i riksstaten.

Mot den af Kong! Maj:t begärda höjning i anslaget till byggnader
och sängkläder å mötesplatserna m. in., nu 165,000 kronor, med 7,000
kronor till 172,000 kronor har utskottet ej haft något att erinra,
hvadan utskottet här nedan under punkt I litt. n) kommer att tillstyrka
Riksdagen bifalla Kongl. Maj:ts framställning.

Det har ofta blifvit framhållet, hurusom de s. k. partiella förbättringar,
hvilka tid efter annan föreslagits rörande landtförsvaret,
alla haft det hufvudfelet, att de icke ledt derhän, att den brist i systematisk
organisation af arméns större truppförband, som för närvarande kan
sägas vara för handen, blifvit afhjelpa utan att desamma snarare lagt
hinder i vägen mot ett bättre ordnande af dessa förhållanden, en brist,
som jemväl framhålles i motiven till herr O. Jonssons in. fl. motion,
hvaremot samma, fel och brister icke kunde sägas förekomma i de s. k.
fullständiga härordningsförslagen, sådana som bland andra senaste landtförsvarskomiténs
af herr Bratt in. fl. förordade förslag. Utskottet, som
icke kan dela detta åskådningssätt, omfattar i stället den meningen att,
sedan de af utskottet här ofvan angifna förbättringar och förstärkningar
af landtförsvaret blifvit genomförda, organisationen af armén,
i stort sedt, skulle kunna anses tillfredsställande. Till bekräftelse härå
har utskottet, efter erhållet sakkunnigt biträde af generalstaben, låtit
utarbeta ett förslag, huru svenska arméns indelning och förläggning
kunde ordnas, i den händelse utskottets förslag blefve antaget. (Se
bil. XVIII och XIX jemte karta.) Det torde också ligga i öppen dag att,
sedan landtförsvaret sålunda ombildats och förstärkts, vårt land skulle
vinna ett väsentligt starkare och bättre försvar, än det vi för närvarande
ega. Förutom den förstärkning af vår försvarskraft, som vunnes
genom den vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten
och den ökning i beväringens öfningar, hvartill Kongl. Maj:t jemväl
framstält förslag, som af annat Riksdagens utskott behandlats,
kunna räknas en något större befälskader, möjligheten att genom inrättandet
af en ny skola för infanteriets underbefäl skaffa talrikare reservbefäl,
tidsenligare indelning och förläggning af arméns större truppförband,
eu jemnare fördelning af arméns stam, ökning af det för svagare
Bih. till Bihd, Prat. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 23 Ildft. 9

Byggnader
och sängkläder
å
mötesplatserna
vi. m.

[17-]

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

utbildadt fotfolk så ytterst vigtiga fältartilleriet, samt slutligen, men
icke minst, en lättare och snabbare mobilisering.

Slutligen har utskottet velat göra en sammanfattning af de kostnader,
som skulle komma att föranledas af Riksdagens bifall till utskottets
föreliggande förslag till stärkande af landtförsvaret samt af
antagandet af de föreslagna ändringarna i värnpligtslagen i fråga om
beväringens öfningstid:

Härtill fordras för år 1893:

1) För ökad beväring söfning:

Å anslaget till »beväringsmanskapets vapenöfningar», till »försvarsverket
till lands i allmänhet eller arméförvaltningens departement» samt till
»byggnader och sängkläder m. m. å mötesplatserna»

tillsammans........................................................................... kronor 1,376,000,

Kongl. Maj:t har äskat för samma ändamål 953,000 kronor, alltså
föranleder bifall till utskottets förslag en höjning af 423,000 kronor.

2) För organisativa förbättringar:

0

A

anslaget till »generalitetsstaten».......................................

kronor

34,920.

»

»

» »indelta arméns befälsaflöning» ...............

»

100,000.

»

»

» »Jemtlands hästjägarecorps»....................

»

130,000.

»

»

» »artilleriet» .....................................................

»

60,000.

»

»

» »marinregementet» ......................................

»

6,710.

».

»

» »Norrlands trängbataljon»..........................

»

150,000.

»

»

» »Gotlands nationalbeväring» ....................

»

15,834.

»

»

» »Hallands beväring» ................................

»

6,710.

»

»

» »Vesternorrlands beväring».......................

»

44,310.

»

»

» »aflöning till stamtrupp vid Vesternorr-

lands bataljon».........................................

»

1,305.

»

»

» »infanteriets underbefälsskola»..................

»

60,000.

Summa kronor 609,789.

Kongl. Maj:t har till ifrågavarande under 2) anförda förstärkningar
af landtförsvaret (undantagandes skånska husar- och dragonregementena)
äskat för samma år: 756,349 kronor, således 146,560 kronor mer än
utskottet ansett sig böra föreslå.

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

35

Framtida behof för organisationens genomförande.

De kostnader, som framdeles skulle årligen föranledas af Riksdagens
bifall till Kong!. Maj:ts af utskottet delvis förändrade förslag,
utöfver livad här ofvan är föreslaget att anvisas å nästa års riksstat,
kunna sammanfattas sålunda:

1) För ökad bevärinysöfning :

A anslaget till »beväringsmanskapets vapenöfriingar», till »försvarsverket
till lands i allmänhet» samt till »byggnader och sängkläder m. m.

å mötesplatserna», tillsammans ......................................... kronor 1,561,450.

2) För organisativa förbättringar:

Å anslaget till »indelta arméns befälsaflöning» ............... kronor 92,885.

» » » »Jemtlands hästjägarecorps».................... » 121,067.

» » » »Skånska husar-och dragonregementena» » 104,500.

» » » »artilleriet» ..................................................... » 190,000.

» » » »Norrlands trängbataljon» ...................... » 50,143.

» » » »Vesternorrlands regemente»..................... » 38,430.

» ». » »infanteriets underbefälsskola».................. » 40,000.

Summa kronor 637,025.

Häraf kunna dock fråndragas besparingar, som med tiden komma
att uppstå på ecklesiastik- och auditör staterna: 27,540 kronor, hvadan den
ytterligare ökningen för organisationens genomförande, utöfver föreriämnda
609,789 kronor, skulle belöpa sig till 637,025 kronor. Sammanlagda
kostnaden för de organisativa förbättringarna till landtförsvarets
stärkande skidle alltså, enligt hvad utskottet förordat, uppgå till 1,219,274
kronor, eller med 135,511 kronor understiga hvad Kongl. Maj:t äskat.
Beträffande kostnaden för landtförsvaret i dess helhet får utskottet hänvisa
till bil. XX.

Slutligen har utskottet ansett, att vid den af utskottet föreslagna
förändringen i vissa delar af indelta kavalleriet det af herr Dahn i hans
ofvan omförmälda motion framstälda förslag i fråga om statens öfvertagande
af remonteringen vid indelta kavalleriet icke bör för närvarande
föranleda någon åtgärd.

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

På grund af livad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa:

I. att Riksdagen — under vilkor att kamrarne
genom sammanstämmande beslut bifalla så väl hvad
Kongl. Maj:t i särskilda till Riksdagen den 13 januari
1892 aflåtna propositioner föreslagit, dels angående
ändring i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni
1885, dels angående afskrifning af de å viss jord
hvilande grundskatter in. m., dels angående ändring
i förordningen den 14 september 1883 angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst, dels ock angående
upphörande af de enligt förordningen den 16
maj 1884 angående bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter utgående bevillningsafgifter
af frälseegendom och lotshemman, som äfven Kongl.
Maj:ts i proposition af den 13 januari 1892 framstälda
förslag angående ändring i lagen om lindring i rustnings-
och roteringsbesvären den 5 juni 1885 med
deri af utskottet föreslagna förändringar — må bifalla
hvad utskottet, med anledning af Kongl. Maj:ts ofvan
omförmälda framställningar äfvensom motionerna i
ämnet, här nedan under litt. a)—o) föreslår, nemligen

att Riksdagen må

a) dels i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla att
vid nuvarande tjensteinnehafvares afgång löneförmånerna
för regementspastorer och auditörer vid icke
garnisonerade regementen och corpser måtte så förändras,
att för de förra ett arfvode af 800 kronor och
för de senare ett arfvode af 500 kronor måtte bestämmas
i stället för nu utgående löneförmåner;

dels att under vilkor af bifall till berörda förändring,
med hufvudsakligt godkännande af Kongl. Maj:ts
förslag, till arfvoden för sex fördelningsintendenter
och erforderligt biträde åt dessa anvisa på extra stat
för år 1893 ett belopp af 34,920 kronor;

b) med godkännande ej mindre af hvad i statsrådsprotokollet
den 13 januari 1892 föreslagits beträffande
anställande vid Norrbottens, Vesterbottens
och Jemtlands fältjägarecorpser af ytterligare personal
utöfver den vid samma truppförband nu anstälda, utan''
äfven af de för den ifrågasatta personalen föreslagna
löneförmåner och deraf föranledda ändringar i de tre

Statsutskottets Utlåtande N-.o 39.

37

indelta trapp förbandens nuvarande stater — utom i
hvad rör regementspastorer och auditörer, hvilkas aflöning
förändras på sätt här ofvan under litt. a) är föreslaget
— för berörda ändamål bevilja ett belopp af 192,885
kronor och deraf för år 1893 anvisa 100,000 kronor
samt, vid bifall härtill, medgifva att anslaget till »indelta
arméns befälsaflöning», nu 4,208,812 kronor, höjes
med nämnda belopp, 100,000 kronor, till 4,308,812 kronor;

c) med godkännande af hvad utskottet förordat
i fråga om organisationen af stamtrupp vid tre värfvade
sqvadroner vid Jemtlands hästjägarecorps, samt
hvad Kongl. Maj:t föreslagit rörande den vid sqvadronerna
anstälda personalens aflöning — utom i hvad
rör regementspastorer och auditörer, hvilkas aflöning
förändras på sätt här ofvan under litt. a) är föreslaget —
äfvensom de i sammanhang dermed af Kongl. Maj:t
föreslagna förändringar i corpsens nuvarande stat, i
riksstaten, näst efter anslaget till »indelta arméns befälsaflöning»,
för genomförande af den nya organisationen
bevilja 251,067 kronor och deraf i riksstaten
för år 1893 uppföra 130,000 kronor under benämning
»Jemtlands hästjägarecorps»;

d) dels, med godkännande af hvad utskottet förordat
i fråga om skånska husarregementets och skånska
dragonregementets omorganisation, medgifva, att rusthållen
vid nämnda regementen må, i mån af nu varande
ryttares afgång, sättas på vakans mot erläggande,
såsom vakansafgift, af ett belopp, motsvarande
de i lagen af den 5 juni 1885 rustningstungan vid
dessa regementen åsätta värden, och mot skyldighet
för rusthållare att vid vakanssättning utan ersättning till
kronan aflemna den för numret tj enande hästen samt, till
genomförande i den ordning Kongl. Maj:t förordnar af
nämnda kavalleriregementens nya organisation, anvisa
vid dessa regementen inflytande vakansafgifter, med
rätt för Kongl. Maj:t att jemväl af vakansafgifterna
till ett kommande år reservera hvad som ej för löpande
utgifter tages i anspråk;

dels ock besluta, att nämnda vakanssättning skall
fortfara så länge Riksdagen utöfver vakansafgifterna

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

anvisar för organisationens vidmagthållande erforderligt
anslag, beräknad t, att framdeles uppgå till 104,500 kronor,
och Kongl. Maj:t bibehålies vid rättigheten att för genomförande
af regementenas nya organisation förfoga
öfver inflytande vakansafgifter eller deremot svarande
belopp;

e) dels afslå Kongl. Maj:ts förslag om uppsättande
af en artillericorps å Karlsborg; dels, med godkännande
af hvad utskottet här ofvan förordat beträffande
fältartilleriets omorganisation, afseende artilleriets
fördelning på sex regementen, öfverflyttande
af två fotbatterier från Svea artilleriregemente till
Norrland och dessas förändring till åkande; samt
uppsättning af två nya åkande batterier i Norrland,
för sin del besluta genomförande af berörda omorganisation;
dels oek, med anledning af hvad Kongl. Maj: t
föreslagit, till ofvan nämnda tvenne fotbatteriers förändring
till åkande äfvensom till påbörjande af uppsättningen
utaf ett nytt åkande batteri för 1893 anvisa
ett belopp af 60,000 kronor samt vid bifall härtill
medgifva, att anslaget till »artilleriet)), nu 1,113,656
kronor, höjes med nämnda belopp, 60,000 kronor,
till 1,173,656 kronor; äfvensom att å anslaget uppkommande
besparingar må af Kongl. Maj:t disponeras
för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga
med organisationens genomförande förenade utgifter;

f) med godkännande af de i statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden den 13 januari 1892 föreslagna
nya grunderna för aflöningen af den vid Blekinge
bataljon, Gotlands nationalbeväring, Hallands
bataljon och Vesternorrlands bataljon anstälda personal,
men med de förändringar i nämnda grunder, som föranledas
af hvad utskottet bär ofvan under litt. a) föreslagit
i fråga om arméns ecklesiastik- och auditörsstater, höja
anslaget till »Marinregementet», nu 66,000 kronor, med

6,710 kronor till 72,710 kronor, anslaget till »Gotlands
nationalbeväring)), nu 200,509 kronor, med 15,834 kronor
till 216,343 kronor, anslaget till »Hallands beväring»,
nu 12,660 kronor, med 6,710 kronor till 19,370
kronor, samt anslaget till »Vesternorrlands beväring»,

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

39

nu 31,420 kronor, med 44,310 kronor till 75,730
kronor;

g) på det sätt godkänna hvad Kongl. Maj:t föreslagit
beträffande organisationen af en trängbataljon
i Norrland och personalens aflöning, att Riksdagen
beviljar ett anslag af 200,143 kronor samt deraf i
1893 års riksstat, under anslagstiteln »Norrlands trängbataljon»,
uppför ett belopp af 150,000 kronor;

h) med bifall till Kongl. Maj:ts förslag om inrättandet
vid Vesternorrlands bataljon af 8 nya distinktionskorprals-,
20 korprals- och 16 vice korpralsbeställningar
med enahanda aflöningsförmåner, som äro förenade
med motsvarande, förut vid bataljonen befintliga beställningar,
höja anslaget till »aflöning till stamtrupp
vid Vesternorrlands bataljon», nu 26,644 kronor, med

l, 305 kronor till 27,949 kronor samt vid bifall härtill
förändra anslagets benämning till »aflöning till stamtrupp
vid Vesternorrlands regemente»;

i) under vilkor, att 989 rusthåll och rotar vid
indelta infanteriet sättas på vakans i mån af manskapets
afgång mot erläggande, såsom vakansafgift, af ett
belopp, motsvarande de i lagen af den 5 juni 1885 å
rustnings- och roteringstungan vid indelta infanteriets
olika regementen och corpser satta värden, för sin
del besluta, att Kongl. Maj:t af de härigenom inflytande
vakansafgifterna må bestrida aflöning’för uppsättande
af ytterligare stam af volontärer och annat
manskap vid Norrbottens, Vesterbottens och Jemtlands
fältjägarecorpser samt vid Vesternorrlands regemente ;

k) för utsträckning af beväringsmanskapets vapenöfningar
och för ökande af beväringsmanskapets
dagaflöning till 50 öre för öfningsdag, höja anslaget
till »beväringsmanskapets vapenöfningar», nu 1,472,000
kronor, med 1,221,000 kronor till 2,693,000 kronor;

l) för underhåll, munderingsslitning och servis

m. m. för en ny underbefälsskola vid infanteriet bevilja
100,000 kronor samt deraf i riksstaten för år
1893 såsom reservationsanslag uppföra 60,000 kronor
under anslagstiteln »infanteriets underbefälsskola», äfvensom
medgifva, att af detta anslag må bestridas

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

kostnaden för de förarbeten för den nya skolans inrättande,
som kunna varda behöfliga;

m) med godkännande af Kongl. Maj:ts förslag höja
anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet eller
arméförvaltningens departement», nu 2,404,600 kronor,
med 148,000 kronor till 2,552,600 kronor;

n) med godkännande af Kongl. Maj:ts förslag höja
anslaget till »byggnader och sängkläder å mötesplatserna»,
nu 165,000 kronor, med 7,000 kronor till 172,000
kronor; samt

o) medgifva, att uppkommande besparingar å de
för skånska husar- och dragonregementena, Jemtiands
hästjägarecorps samt den nya trängbataljonen i Norrland
beviljade anslag må, hvarje besparingsbelopp hvad
angår motsvarande regementen, corps eller bataljon,
af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader
och öfriga med organisationernas genomförande
förenade utgifter;

II. att herrar af Buréns, Casparssons med flere,
J. A. Lundströms, J. Sjöbergs, Gunnar Erikssons
i Mörviken med flere, O. Jonssons i Hof med flere
och J. Bratts med flere förenämnda motioner ej må
till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda; samt

III. att herr M. Dahns omförmälda motion icke
må af Riksdagen bifallas.

Vidkommande öfriga till utskottet remitterade delar af Kongl. Ma j ds
proposition n:o 1, i hvad den rör fjerde hufvudtiteln häri inräknadt det
af Kongl. Maj:t i punkt 16:o framstälda förslag om ökadt anslag till
ammunition och beklädnad m. m., kommer utskottet, såsom ofvan är
nämndt, att framdeles afgifva särskild! utlåtande; hvilket utskottet härmed
velat för Riksdagen
anmäla.

Stockholm den 31 mars 1892.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

41

Reservationer:

af herr H. P. P. Tamm :

»Utan att våga yttra mig- om föreliggande förslags militära förtjena
ster eller brister, har jag icke kunnat biträda detsamma, hufvudsakligen
på de grunder, som finnas anförda i min reservation till statsutskottets
utlåtande n:o 53 vid 1891 års riksdag»;

af herrar A. Persson, G. Eriksson, P. Ersson, O. Jonsson, L Lyttkens,
P. Pehrson och C. Persson, som anfört följande:

»Uti det utlåtande, utskottet afgifvit angående så väl Kongl. Maj:ts
proposition rörande ökade anslag för vissa nyuppsättningar och organisationsförbättringar
inom armén samt för beväringsöfningarnas ytterligare
utsträckning — allt i samband med afskrifning af grundskatter
och dermed sammanhängande besvär — som ock rörande de motioner,
som i ifrågavarande syften väckts, kunna undertecknade ej till alla delar
instämma.

På samma gång vi erkänna vigten af de organisativa förbättringar,
utskottet förordar i ändamål att underlätta en snabb och ändamålsenlig
mobilisering af armén, äfven som rigtigheten af den grundsats, som
utskottet tillika Uttalat, att vår armé åtminstone tills vidare bör sammansättas
af så väl stam som beväring, kunna vi nemligen ingalunda dela
den uppfattningen, att denna stam, fortfarande såsom hittills, skulle till
sin största del uppsättas på indelningsverkets grund.

Ett genomförande af det förslag, utskottet förordat, skulle visserligen
hafva till följd, att rust- och rotehållare — åtminstone i viss män —
finge ersättning för det besvär af materiel art, som är förenadt med
anskaffning och aflöning af soldat eller ryttare, men lika fullt skulle
qvarstå det besvär af annan art, som oskiljaktigt är förenadt synnerligen
med rekryteringen, men i flere fall äfven med underhållsskyldigheten
m. m. å rote eller rusthåll, besvär, som ej kunna i penningar
uppskattas, och hvilka fortfarande skola göra indelningsverket till en
ej ringa tunga, äfven om ersättning efter periodvis skeende uppskattning
komme att utgå för de materiella onera. — Om på sin tid Sveriges
allmoge underkastade sig indelningsverkets bördor, skedde detta, såsom
nogsamt är bekant, på det vilkor, att den i vederlag skulle erhålla
frihet från utskrifningar och alla dervid hängande besvär så väl för sig
som för barn och det folk, hvilket till gårdarnes kultur och bruk beifra.
till /liicsd. Prof. 1892. 4 Sami. I Åfd. 25 lläft. 0

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

höfdes; men i och med det samma beväringsinrättningen infördes, borde,
juridiskt taget, dessa bördor hafva blifvit aflyftade. Då allmogen oaktadt
utskrifnings återinförande likväl ej gjorde anspråk på indelningsverkets
afskaffande, var orsaken dels den fara, hvari fäderneslandet
sväfvade och dels, längre fram i tiden, öfningsdagarnes ringa antal.
Då dessa på senare tider blifvit utsträckta, bar sådant skett emot vederlag
i lindring af rustnings- och roteringsbesvären, och har derigenom
den väg blifvit inslagen, om hvars följande ända till slutet fråga nu är.
Vederlaget mot en ytterligare utsträckning så väl af värnpligtstiden som
af öfningstiden, sammanbundna som dessa frågor dessutom äro med
anslagskraf för organisation förbättringar, kan i vår tanke ej vara annat
än att det sista steget tages på den redan inslagna vägen, hvilket. enligt
vår uppfattning vill säga det samma som indelningsverkets fullständiga
afskaffande med alla dertill börande besvär af hvad slag de
vara må.

Felaktigt skulle emellertid vara att tro, det ett dylikt yrkande från
vår sida framkommit uteslutande af ekonomiska skäl sådana som de
redan anförda. Ofta har blifvit påpekadt, att indelningsverket jemte
sina brister af ekonomisk natur har icke få sådana af rent militär art.
Af fackmän på det militära området hafva det indelta systemets fel

och brister ända till öfverflöd framhållits och dervid bland annat olämp ligheten

uti att sommar efter sommar under 20 års tid och derutöfver
inkalla samma karl till öfning i stället för att med användande af samma
kostnad utbilda flere och derigenom tillika skapa eu krigsreserv. Det
har för vinnandet af sådant mål föreslagits, att tjenstetiden för den
indelte soldaten skulle ej obetydligt begränsas, eller med andra ord att
rekrytering med nytt manskap oftare än nu är fallet skulle ega rum,
men lätt är att inse, det en dylik anordning, såsom ännu mera ökande
indelningsverkets börda för de rekryteringsskyldige, skulle röna bestämdt
motstånd; och måste derför enligt vår tanke ovilkorligen erkännas, att

med systemet indelt stam oskiljaktigt är förbunden en tjenstetid för

soldaten af den längd, att kostnaden ovilkorligen måste till ingen nytta
nedläggas på repetitionsöfningar med manskap, som vid krigsutbrott
svårligen kunna anses ega kroppskrafter att uthärda ett fälttåg, och
hvilket sålunda, trots de på detsamma under ett tjugutal af år eller mera
använda kostnader så väl för aflöning som underhåll och öfning, likväl
kan anses såsom för krigstjenst odugligt eller så godt som odugligt.

Det var tanken på dessa i korthet påpekade missförhållanden, som
gaf anledning till den motion i försvarsfrågan, som af herr Olof Jonsson
i Hof m. fl. inlemnats till Riksdagen, i hvilken motion föreslås, att

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

43

den indelta stammen må ersättas af en stam anskaffad och aflönad
hufvudsakligen enligt de grunder, som angåfvos i 1883 års härordningsförslag.
I motionen liemstäldes, att det utskott, till hvilket densamma
komme att hänvisas, borde taga i öfvervägande, huruvida ej vid stammens
uppsättande enligt af motionärerne angifna grunder stamsoldatens
så väl första anställningstid som rekapitulationstid borde något ökas
mot hvad år 1885 bestämdes. Motionärerna uttalade derjemte såsom sin
åsigt, att en mindre talrik stam, men bättre öfvad och aflönad vore att
föredraga framför en talrikare, som är anstäld på kortare tid och under
ej så fördelaktiga vilkor, härmed tydligen afseende möjligheten att inskränka
det årliga rekrytbehofvet, och väntade de sig utskottets yttrande
häröfver, och slutligen framkastades äfven frågan, huruvida det
vid en omorganisation af armén skulle vara nödvändigt att göra kavalleriet
så starkt som i de senare härordningsförslagen.

Då utskottet icke såsom sitt upptagit motionärernas förslag, kunna
dessa visserligen ej vänta någon uttömmande utredning af ofvan nämnda
trenne med förslagets liufvudsyfte sammanbundna frågor, men svårligen
kunde motionärerna föreställa sig, att de i utskottets utlåtande förgäfves
skulle komma att spana efter hvarje på sak gående yttrande, hvilket
kunde tjena till frågornas belysning. Den första och tredje frågan besvaras,
’ så vidt vi kunna se, ej med ett ord och den andra afhandlas
på ett sätt, minst sagdt egnadt att ställa motionärerna i ovisshet om
huruvida dervid deras motion eller något annat åsyftas.

I sin motivering framhålla motionärerna, att den stam, hvilken de
anse böra aflösa den indelta, torde böra organiseras på de i 1883 års
förslag angifna grunder eller i enlighet med 1885 års Kiksdags skrifvelse
i ämnet. Med eu dylik organisation af stammen sammanhänger
enligt vår tanke oskiljaktligt en viss tillgång på f. d. stamsoldater i
värnpligtsåldern, genom hvilkas tillvaro vid en mobilisering det kan
blifva möjligt att minska fredsstyrkan. Enligt 1883 års förslag var det
den beräknade befmtigheten vid mobilisering af ungefär 19,000 f. d.
stamanstälde, som möjliggjorde stamstyrkaus nedbringande i fred till
allenast 25,000 man, och såsom af motionärernas motivering torde framgå
var deras mening att vid eu omorganisation af stammen på angifna
grunder nedbringa arméns stamstyrka i fred under den nu varande
numerären. 1 den bevisföring utskottet använder a sid. 15 för att ådagalägga
omöjligheten af den af motionärerna föreslagna stammens rekrytering
utgår det emellertid till vår stora öfverraskning från den »förutsättning»,
att stammen skulle behålla sin nu varande numerär — eu
förutsättning, som, hvems den än må vara, dock ej med fog kan sägas

44

Statsutskottets Utlåtande JV.-o 39.

vara motionärernas. Om vi sålunda måste anse utskottets kritik rigtad
icke mot motionärernas utan mot något annat »förutsatt» förslag, då
det gäller frågan i dess helhet, måste vi det ej mindre i frågan om
vissa detaljer. Sålunda säger utskottet i fråga om möjligheten att rekrytera
kavalleriet, att årliga rekrytbehofvet för 37 sqvadroner, eller
lika många som de nu varande indelta, skulle efter 1889 ars förslå;/,
d. v. s. med beräkning af 6 års medel tjenstetid kunna anslås till i rundt
tal 600 man. Detta torde visserligen ej kunna bestridas, men om motionärerna
än ej väntat att utskottet vid behandlingen af eu detalj skulle
fästa mera afseende vid deras uttalanden i fråga om en högre beräkning
af medeltjenstetiden än det visat sig göra i fråga om det hela,
kunde ''det dock måhända varit lämpligt, om utskottet vid sagda beräkning
användt den medeltjenstetid det sjelf föreslagit vid det värfvade
kavalleri, som föreslås skola uppsättas i Skåne och Jemtland, d. v. s.
8 år. Hade så skett skulle rekrytbehofvet visat sig vara 500 i stället
för 600 man årligen.

Enligt utskottets »förutsättning)) skulle vidare för ersättandet af infanteriets
indelta stam med värfvad erfordras en årlig rekrytkontingent
af omkring 3,600 man. För att belysa denna siffras bevisningskraft
i fråga om motionärernas på 1883 års förslag stödda utkast till härordning
må anföras, att sist nämnda förslag upptog hela härens manskapsslam
till 25,000 man. Dragés härifrån ofvan nämnda 37 sqvadroners
nummerstyrka — 3,396 man — samt den del af vår stam, som
redan uppsättes genom värfning — 8,838 man — skulle alltså den
styrka, som ytterligare behöfde genom värfning anskaffas, belöpa sig
till 12,766 man, och skulle vid beräkning af 6 års medeltjenstetid den
härför erforderliga årliga rekrytkontingenten utgöra 2,400 man. För
ersättande af våra nu varande indelta trupper genom värfvade skulle
alltså årligen erfordras 500 + 2,400 = 2,900 rekryter. Enligt de beräkningar
utskottet låtit verkställa kan årliga rekrytbehofvet vid indelta
armén beräknas till i medeltal 1,900 man, och ökningen enligt motionärernas
förslag skulle sålunda belöpa sig till 1,000 rekryter årligen,
under det densamma, enligt utskottets »förutsättning», skulle komma att
utgöra omkring 2,300 man årligen.

Efter att hafva framlagt nämnda siffra medgifver dock utskottet,
att motionärerna visserligen antyda att stammens numerär borde minskas,
»men», tillägges det, »enär armén härigenom skulle, om miuskningen
blefve stor, förlora all styrka och sammanhållning, anser utskottet
denna utväg oantaglig». — Den nu varande värfvade armén
räknar, såsom ofvan nämd!, i rundt tal 8,800 man, och enligt i landt -

Statsutskottets Utlåtande N:o 89.

45

försvarsdepartementet tillgängliga uppgifter utgjorde de f. d. stamanstälde
i värnpligtsåldern den 1 januari 1891 10,391 man. Då enligt
vår åsigt ytterligare ungefär 16,200 man värfvade trupper borde tillkomma,
torde det ej vara för djerft att med ledning af förut nämnda
siffror beräkna det antal f. d. stamanstälde i värnpligtsåldern som
ytterligare kunde beräknas tillkomma till 15,000; och skidle alltså,
med tillämpning häraf, armén vid en mobilisering kunna påräkna i
rundt tal 25,000 + 10,000 + 15,000 = 50,000 man stam.

Enligt utskottets förslag skulle arméns värfvade styrka ökas till
ungefär 12,500 man och den indelta styrkan minskas till ungefär
21,600 man. Att döma af nu varande, nyss anförda förhållanden,
torde af denna värfvade styrka ungefär 14,000 man återfinnas såsom
f. d. fast anstälde i beväringsåldern, under det af den indelta ett försvinnande
fåtal af sagda kategori komme att finnas, hvilket. antal mer
än väl torde uppvägas af gamle indelte soldater, som ej kunna medtagas
i fält. Den stamstyrka, som enligt utskottets förslag skulle
kunna mobiliseras, komme alltså att utgöras af 12,500 + 21,600-1-14,000
= i rundt tal 48,000 man, hvilken siffra åtminstone ej öfverstiger den
mobiliserbara stamstyrka, som enligt motionärernas förslag antagligen
skulle komma att förefinnas; och vidhåller utskottet det oaktadt sin
åsigt, att en armé med så stor stamstyrka, som den motionärerna ofvan
beräknat, skulle »förlora all styrka och sammanhållning», torde derigenom
äfven domen öfver det system utskottet sjelf förordat vara bild,
så myeket mera som flertalet af de efter detta system uppsatta trupper
enligt sakens natur äro mindre egnade till krigstjenst såsom
mindre öfvade och tillika inneslutande en del alldeles för gammalt folk.

Hållbarheten af ofvan gjorda beräkningar beror dock ytterst på
möjligheten att anskaffa de nya årligen erforderliga rekryterna — enligt
vår beräkning 1,000 man årligen, men är härvid följande att
märka: anskaffningskostnaden, äfvensom aflöningen för de trupper, som
enligt motionärernas förslag borde aflösa de indelta, skulle, såsom ock
föreslagits, komma att bestridas genom vakanssättning af alla indelta
nummer, hvilkas vakansafgifter jemte uppstående besparingar finge af
Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras. Om såsom mätare af värdet å
de sammanlagda vakansafgifterna användes det uppskattade värdet af
rustning och rotering — 4,430,000 kr. — och derifrån dragés för att
remontera och hålla i depot det omdanade indelta kavalleriets nummerhästar
■— ungefär 970,000 kr. —• skulle för bestridande af det nya
manskapets värfnings- och aflöningskostnader återstå 3,460,000 kronor,

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

hvilken summa, fördelad på hela antalet nyuppsatta värfvade trupper
— 16,162 nummer — skulle utgöra 214 kronor på hvarje.

Till jemförelse må nämnas, Indika belopp som nu bestås i sammanlagda
rekryterings- och aflöningskost.nader för nu befintliga värfvade
trupper af infanteriet och kavalleriet, uppgifter hem tade ur liggaren
öfver fjerde hufvudtiteln. Dessa belopp äro, fördelade på alla

manskapsgrader, i medeltal

vid gardesregementena till fot............................................. 122 kronor,

» Vermlands fältjägarecorps ......................... 87 »

» Lifgardet till häst .............. 127 »

» Kronprinsens husarregemente ....................................... 120 »

Då aflöningsförmånernas storlek helt naturligt utöfva ett väsentligt
inflytande på lättheten att bestrida rekryteringen och dessa, såsom
af nu gjorda jemförelse torde framgå, enligt motionärernas förslag äro
så väsentligt mycket högre än hvad som nu bestås, sb vi deruti en
garanti för möjligheten att bestrida rekryteringen af de värfvade trupperna,
en garanti som, hvad beträffar anslagsbeloppets tillräcklighet
för framtiden, skulle, om så påfordrades, kunna ytterligare stärkas.

Att utskottet trots sina teoretiska betänkligheter å sid. 15 i sjelfva
verket ej hyser så stora farhågor för möjligheten att genom värfvade
trupper ersätta de indelta synes oss tydligast framgå af sidan 28, der
teorien i viss mån omsättes i praktik. Utskottet föreslår nemligen här
att, för besparade vakansafgifter å 989 nummer i södra och mellersta
Sverige, skall uppsättas hela 1,159 nummer i Norrland, der dock rekrytering
af den värfvade stammen torde blifva jemförelsevis mindre
lätt. Om utskottet under dessa förhållanden tror sig kunna erhålla
soldater för ett pris som torde föga öfverstiga 125 kronor, hvad
månde då ej kunna ernås vid eu värfning öfver hela Sverige med så
betydligt höjda aflöningsförmåner, som de af motionärerna förutsatta?

På intet sätt kunna vi alltså genom hvad utskottet anfört känna
oss öfvertygade om att ett förslag, byggdt på de af motionärerna
anförda grunder, skulle vara outförbar!., och detta så mycket mindre
som utskottet åtminstone antydningsvis ställer i perspektiv att en helt
och hållet värfvad stam äfven är dess slutliga mål. Innan utskottet vill
inlåta sig på ett mera omfattande utbyte af den indelta stammen mot
värfvad vill det emellertid utföra försök med en eller annan mindre del
af denna för att vid en fortsatt vakanssättning tillgodogöra sig vunna
erfarenheter. Om vi ej fruktade att, innan ett dylikt experimenterande
ledt till målet, mansåldrar förflutit, under hvilka, måhända till obotligt
men för vårt land, vår försvarsfråga fortfarande får vänta på sin lös -

Statsutskottets Utlåtande N:o 31).

47

ning, skulle vi ur rent teoretisk synpunkt ej hafva något att emot dylika
försök invända, men då vi äro fullt och fast öfvertygade om nödvändigheten
att inom en ej allt för aflägsen framtid på så vidt möjligt
enhetlig grund ordna vårt försvar, måste vi motsätta oss alla förslag,
som kunna medföra en ännu brokigare sammansättning af vår armé än
den redan eger eller som kunna bidraga till fastlåsandet af indelningsverket
i hvilken form det vara må. Häraf är ock en gifven följd att
vi påyrka, att de förslag utskottet tillstyrkt om förhöjning af anslagen
uti punkten 1 måtte för närvarande afslås.

Vi hemställa alltså,

att Riksdagen, med afslag å så väl de i detta
utlåtande till behandling upptagna delar af Kong!.
Maj:ts proposition n:o 1, i hvad den rör fjerde hufvudtiteln,
som utskottets i punkten I gjorda framställningar,
i hvad de afse förändringar i landtförsvarets
organisation och nu utgående anslag, ville i skrifvelse
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes till nästa Riksdag
framlägga förslag till ny härordning, byggd på nedanstående
grunder, nemligen

att rust- och rotehållet må sättas på vakans samt
de derigenom inflytande vakansafgifter, beräknade efter
de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 5 juni 1885 bestämda värden, ingå bland
statsverkets inkomster;

att, utom de sålunda inflytande vakansafgifterna,
ställas till Kongl. Maj:ts disposition alla nu på ordinarie
stat utgående anslag till upprätthållande af det
indelta kavalleriet och infanteriet;

att Kongl. Maj:t med nämnda vakansafgifter och
anslag må upprätta en ny stam hufvudsakligen efter
samma grunder, som enligt den i 1885 års Riksdags
skrifvelse godkända plan blifvit följda för större delen
af de garnisonerade trupperna, samt till den storlek,
som med dessa tillgängliga medel kan åstadkommas;

att vakanssättningen skall ega rum i mån af uppkommande
afgång äfvensom af skeende öfverflyttning
af soldater och ryttare till den nya stammen, dock
icke. under öfvergångstiden till den nya organisationen
med mera än eu femtondedel af nuvarande effektiva

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

styrkan årligen, Kongl. Maj:t dock obetaget att, om
så erfordras och finnes utan olägenhet för bevarande
af stammens tjenstbarhet kunna ega rum, medgifva
en något större årlig vakanssättning;

att, för den händelse den nya stammen skulle
färdigbildas på kortare tid än i mån af vanlig afgång,
ett ytterligare anslag ställes till Kongl. Maj:ts förfogande,
motsvarande skilnaden mellan årets vakansafgift
och femtondedelen af det totala vakansbeloppet;

att rust- och rotehållare åtaga sig att vid vakanssättning
utan ersättning till kronan aflemna den
för numret tjenande hästen;

att Kongl. Maj:t erhåller rätt att för kommande
år af vakansafgifterna reservera hvad som ej för löpande
utgifter under året tages i anspråk;

att vakanssättningen skall fortfara, så länge ofvan
nämnda ordinarie anslag anvisas och Kongl. Maj:t
bibehålies vid rättigheten, att, för genomförande af
stammens nya organisation, förfoga öfver inflytande
vakansafgifter eller ett deremot svarande belopp.

Klart är att i samband härmed frågorna om utsträckt beväringsöfning
samt afskrifning af på jorden hvilande grundskatter och rustoch
roteringsbesvär äfvensom öfrig» härmed förbundna ärenden böra
Riksdagen föreläggas»;

af herr S. G. von Frusen, som instämt i den i ofvanstående reservation
gjorda hemställan;

af herr P. Andersson;

af herrar grefve G. Sparre och V. N. Ekenman mot vissa delar
af motiveringen;

af herr C. E. Casparsson mot de delar af motiveringen, deri utskottet
uttalat den åsigt, att en småningom skeende förändring af stammens
organisation i den rigtning, motionärerne herr O. Jonsson i Hof
med flere antyda, skulle vara eu möjlig och nöjaktig lösning af frågan
om stammens slutliga ordnande;

vid punkten I litt. k:

af herrar R. G. von Hedenberg och K. Bohnstedt emot den af utskottet
föreslagna ökningen af beväringsmanskapets dagaflöning till 50
öre för öfningsdag;

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

49

af herrar L. Jönsson, N. Petersson och A. P. Danielson, hvilka

yrkat, att detta mom. måtte erhålla följande lydelse:

»för utsträckning af beväringsmanskapets vapenöfningar
och för ökande af beväringsmanskapets dagaflöning
till 50 öre för öfningsdag höja anslaget till
”beväringsmanskapets vapenöfningar”, nu 1,472,000
kronor, med det belopp, som betingas af dagaflöningens
nämnda ökande samt det antal vapenöfningsdagar,
som af Riksdagen beslutes»;

vid punkten II:

af herr C. E. Casparsson:

»De organisativa brister, som äfven i år vidlåda det af Kongl. Maj:t
till Riksdagens pröfning framlagda förslag till landtförsvarets ordnande
och förstärkande, hafva visserligen genom de af statsutskottet vidtagna
ändringar och tillägg blifvit i ej oväsentlig män utjemnade.

Men en af de känbaraste, bristen på tillräckligt antal befäl och
underbefäl, qvarstår nästan oförminskad och afhjelpes i högst ringa
mån genom den af Kongl. Maj:t föreslagna förstärkningen af de norrländska
corpsernas befälskadrer. Vid våra fotfolksregementen finnas
för närvarande i regeln anstälde 8 löjtnanter af lista och 8 löjtnanter
af 2:dra klass. Vid 7 af dessa regementen, nemligen: 2:dra Lifgrenadierregementet,
Vestgöta, Bohusläns, Nerikes, Vermlands, Södra och Norra
Skånska regementena, uppgår dock antalet 2:dra löjtnanter till endast
4, och vid dessa samma regementen är antalet sergeanter af 2:dra
klass likaledes reduceradt, så att befälsstyrkan vid hvardera af nämnda
regementen understiger med 4 officerare och 4 sergeanter den vid
härens öfriga fotfolksregementen. Vid Lifregementets grenadiercorps
saknas åter helt och hållet löner för kaptener af 2:dra klass. Ett
undanrödjande vid dessa regementen af nämnda missförhållanden skulle
äfven medföra den fördel, att, så framt den föreslagna utvidgningen af
de norrländska corpserna till regementen vinner Riksdagens godkännande,
full likställighet i afseende på befälstillgången skulle ernås vid
det indelta infanteriet.

Beträffande åter behofvet af tillökning inom korpralsgraden, synes
mig detta vara en gifven följd af beväringsöfningarnes utsträckning
och påkalladt så väl ur synpunkten af försvarets stärkande som af tillgodoseendet
af rotehållarens och soldatens gemensamma intressen.

Bih. till Blind. Vrot. 1892. 4 Sami. 1 A/d. 25 Haft.

7

50

Statsutskottets Utlåtande N-.o 39.

Det af herr departementschefen i hans anförande till statsrådsprotokollet
den 14 november 1890 omnämnda »af armébefälet ofta öfverklagade
förhållandet, att de indelta soldaterna allt mera och mera lägga
i dagen obenägenhet att mottaga de högre aflönade befattningarne såsom
korpraler och beställningsmän och att till och med i dylika befattningar
redan anstälda soldater ofta sjelfve anhålla att blifva till
soldatklassen nedflyttade endast för att undgå de ökade öfningar, som
af innehafvarne af nämnda befattningar fordras», synes mig påkalla
åtgärder till åstadkommande af ändring i berörda förhållanden, hvilka
genom beväringsöfningarnes förlängning till 90 dagar komme att ytterligare
försvåras. En tillökning af antalet fast anstälde korpraler, hvarigenom
tjenstgöringen under de förlängda öfningame komme att fördelas
på flera, och en förbättring af lönevilkoren, som skulle göra
korpralsbeställningarne mera eftersökta, synas mig derföre af behofvet
påkallade för att af de utsträckta beväringsöfningarne kunna ernå den
dermed åsyftade verkan.

Herr departementschefen upplyser, att, för att vid mobilisering
enligt DgeneralskomiténsD förslag kunna fylla befälsbristen, skulle ensamt
vid infanteriet, sedan allt tillgängligt reservbefäl inkallats, »under nuvarande
förhållanden erfordras ytterligare 700 till officerare och 400
till underofficerare utbildade krigsmän, hvarförutom en äfvenledes befintlig
brist af 4,500 korpraler och vice korpraler endast delvis skulle
kunna fyllas genom uttjenta dylika i värnpligtsåldern».

Om ock en med ledning af Kongl. Maj:ts nu framlagda förslag
uppgjord mobiliseringsplan skulle komma att i nämnda afseende framvisa
något lägre siffror, så torde i allt fall den härvid uppstående bristen
blifva tillräckligt stor för att böra ådraga sig statsmagternas allvarliga
behjertande. Då emellertid Konungens ansvarige rådgifvare
icke föreslagit några positiva åtgärder till bristens utjemnande, utan
inskränkt sitt åtgörande till ett omnämnande af de härutinnan uppstående
svårigheterna, så torde Riksdagen ej sakna befogenhet att till
Konungen frambära sina farhågor i nämnda afseende. Jag hemställer
derför vördsamt,

att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t anhålla om
framläggande för nästkommande Riksdag af förslag
så väl till uppbringande af officers- och underofficerskadrerna
vid indelta arméns alla infanteriregementen
till minst enahanda styrka som vid de större indelta
infanteriregementena, som ock till ökande af antalet
fast anstälde korpraler och vice korpraler vid samt -

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

51

liga nämnda regementen samt om beredande åt desse
af förmånligare aflöningsvilkor, så att både befälsbristen
vid en skeende mobilisering må i någon mån
kunna utjemnas och tillgången på lämpligt underbefäl
vid de värnpligtiges öfningar må underlättas.

Herr F. Boström har begärt få antecknadt, att han af sjukdom
varit hindrad att närvara vid förestående ärendes behandling inom
utskottet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

1

Bil I.

Förslag till stat för Norrbottens (Vesterbottens) regemente.

•i :l I

Kronor. öre.

Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regomentsintendenten
ett ålderstillägg å lön af 500 kronor, att utgå från anslaget under fjerde
hufvudtiteln till ålderstillägg. |_

Transport

Bih. till med. Prot. 1632. 4 Sami. 1 Afd. 25 Häft.

Staben.

1 öfverste och chef, lön ...........................................

(1,000

-i»*

ui h V ''lOlM'' ’’

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor ............

800

vr ‘

fourageersättning ä 1 krona om dagen för hvarje häst

730

7,530

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön..........................

4,000

lönetillägg för 1 tjenstehäst.......................................

400

fourageersättning....................................................

365

4,765

1 major, lön........................................................,...............

lönetillägg för en tjenstehäst ...................................

3,500

400

fourageersättning........................................................

365

4,265 -

1 d:o d:o ......................................................................

4,265

1 regementsqvartermästare, lön .....................................

1,800

V • .1

lönetillägg för 1 tjenstehäst.....................................

400

fourageersättning.........................................................

365

—1

2,565

1 förste regementsadjutant, lön .....................................

1,200

.-

lönetillägg för 1 tjenstehäst....................................

400

fourageersättning........................................................

365

_

1,965

1 andre regementsadjutant, lön .....................................

900

•i. . ■ -

lönetillägg för 1 tjonstehäst.....................................,

400

fourageersättning.....................................................

365

1,665

<

1 regementsauditör, lön (förundras till arfvode af 500 kronor

vid

nuvarande inneliafvarens afgång) .,..............................

900

1 regementspastor, arfvode ..........................................

800

1 regementsläkare, lön .................................................

2,800

1 förste bataljonsläkare, lön...........................................

1,800

1 andre bataljonsläkare, lön..............................................

900

1 regementsintendent, lön.............................................

2,800

37,020

1*

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

1 bataljonsadjutant, jemte portion under vapenöfningarna,
lön ..............................................................................

beklädnad .................................................................

arfvode .....................................................................

Transport

360: —
120: —
200: —

Kronor.

öre.

37,020

680

1 d:o d:o.....................................................................

680

!

1 regementsväbel, jemte portion under vapenöfningarna,

lön ...........................

360: —

beklädnad..................................

120: —

arfvode........................................................................

200: —

680

-

1 gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion

under vapenöfningarna, lön ...................................

200

_

1 d:o d:o ....................................................................

200

_ !

1 hornblåsare, jemte portion under vapenöfningarna, lön

360: —

beklädnad..............................................................,.......

150: —

510

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön ........................................

2,800

_

7 d:o d:o.........................................................

19,600

1 d:o af andra klassen, lön..........................................

1,800

!-

3 d:o d:o ..........................

5,400

_

1 1 löjtnant af första klassen, lön ......................................

1,200

7 d:o d:o .................................................................

8,400

1 d:o af andra klassen,..................................................

900

7 d:o d:o ...............................................................

6,300

1 underlöjtnant, lön...........................................................

600

7 d:o d:o ...................................................................

4,200

1 fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarna, lön

720: —

beklädnad....................................................................

150: —•

870

_

7 d:o d:o........................................................................

6,090

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapen-

ofri i liga rn a, lön .......................................................

360: —

beklädnad................................................................

120: —

480

__

13 d:o d:o ...........................................................

6,240

--

1 sergeant af andra klassen, jemte portion under vapen-

öfningarna, lön ..........................................................

240: —

beklädnad...................................................................

120: —

360

• '' ■-

15 d:o d:o ...................................................................

5,400

Transport

110,610

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

3

Kronor.

öre.

110,610

120

2,760

270

7,290

60

1,380

210

5,670

150

1,050

2,000

t

t

3

9

l

1

9,600

1 —

t 141,170

, —

Transport

1 korpral, jemte beklädnad in natura och portion under vapen öfningarna,

lön.........................................................

23 d:o d:o ..................................................................

1 korpral, jemte beklädnad in natura och portion under

vapenöfningarna, lön............................................... 120: —

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans afgift

................................................................- 150:

27 d:o d:o ...............................................................................

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion under
vapenöfningarna, lön.........................,,........................

23 d:o d:o ................................................................................

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion under
vapenöfningarna, lön .....................................

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakansafgift
................,......................v.r.........................

27 d:o d:o ......................................................................

1 volontär, jemte beklädnad in natura samt portion ocl

skilling eller dagaflöning under vapenöfningarna fru,.*-----

börande öfningsanslag, ersättning för nummerlön, motsvarande
en medelvakansafgift ................................

7 d:o d:o ..................................................................

Till musikens underhåll.............................................

Tjenstgöringspenningar,

60:

samt utföras alltså med

Transport

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Kronor.

Transport

Doga flåning.

som utgår med 5 kronor till öfverste och chef, 4 kronor till öfverstelöjtnant,
major och regementsläkare, 3 kronor till kapten, regementsqvartermästaro,
förste bataljonsläkare och regomentsintendent,
2 kronor till löjtnant, underlöjtnant, regementsadj
atant, regementsauditör, så länge sådan finnes på stat
vid regementet anstäld, och andre bataljonsläkare, 1 krona
till fanjunkare och hornblåsare, 80 öre till sergeant, bataljonsadjutant
och regemontsväbel, 40 öre till gevärshandtverkare,
25 öre till korpral och 10 öre till vice korpral, utföres
för tjenstgöring v id stamtruppen under förslagsvis 60
dagar för öfversten och chefen, öfverstelöjtnanten eller en major,1
regementsqvartermästaren, förste regementsadjutanten, regementsauditören
(denna aflöningsförmån bortfaller vid nu varande
innehafvares bortgång), regementsläkaren, andre bataljon
släkaren, regementsintendenten, en bataljonsadjutant, 2
govärshandtverkare, hornblåsare!!, 4 kaptener af första klassen,
2 kaptener af andra klassen, 4 löjtnanter af första klassen,|
4 löjtnanter af andra klassen och 4 underlöjtnanter, 4 fanjunkare,
4 sergeanter af första klassen, 8 sergeanter af andra;

klassen, 26 korpraler och 26 vice korpraler med.....................

skolande dylik aflöning i öfrigt gäldas af anslaget till beväringsmanskapets
vapenöfningar.

Anm. Under skottår utgår fourageersättning för skottdagen till öfversten oclij
chefen, eu major, regementsqvartormästaren och förste regementsadjutanten!
från besparingarna å anslaget till indelta arméns hofälsaflöning eller, i den
man dessa icke lemna tillgång, af fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar,
samt till öfverstelöjtnanten och förste majoren, en major och andre
regementsadjutanten från beväringens vapenöfhingsanslag.

141,170

5,538

Summa j 146,708

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

5

Bil. II.

Förslag till stat för Jemtlands regemente. * 1

Staben.

I öfverste och chef, lön ................................................. 6,000: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor ............800: —

fourageersättning å 1 krona om dagen för hvarje

häst.

730

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön ............. 4,000

lönetillägg för 1 tjenstehäst....................................... 400

fourageersättning ............... 365

1 major, lön...................................................................... 3,500

lönetillägg för 1 tjenstehäst..................................... 400

fourageersättning.................................................. 365

1 d:.o d:o.................................................................................

1 rcgementsqvartermästare, lön ...................................... 1,800

lönetillägg för 1 tjenstehäst............................ 400

fourageersättning........................................................ 365

1 förste regementsadjutant, lön ........................... 1,200

lönetillägg för 1 tjenstehäst ..................................... 400

fourageersättning........................................................ 365

1 andre regementsadjutant, lön ...................................... 900

lönetillägg för 1 tjenstehäst....................................... 400

fourageersättning............................................ 365

1 regementsauditör, lön (förändras till arfvode af 500 honor vid

nuvarande innehafvarens afgång) ...............................................

1 regementspastor, lön (förändras till arfvode vid nuvarande innehafvurens
afgång) ...........''.-.''.V.,v.: i;

1 regementsläkare, lön.......................................................................

1 förste bataljonsläkare, lön.............................................................

1 andre bataljonsläkare, lön.............................................................

1 regomentsintendent, lön.................................................................

Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regoruontsintendenton ett
åldcrstillägg å lönen af 500 kronor att utgå från fjerde hufvudtitelns anslag
till åldcrstillägg.

Transport]

i

Kronor.

1

öre.

tillit i ,!*»•»-

• . ... 0 t. •

7,530

j

,, | 1

-! 1

4,765

4,265

4,265

/i I

1H ; jfi Hjlpf

2,565

-r-

1,965

1,665

900

800

_

2,800

1,800

900

—r

2,800

37,020 —

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Kronor.

1 bataljonsadjutant, jemte portion under vapenöfningarne,

lön ............I ..................................

beklädnad.....................................................................

arfvode .....7T7TT...........................................”............

1 d:o d:o.................................................•''......................

1 regementsväbel, jemte portion under vapenöfningarne,

lön .............................................................................

beklädnad...................................................................

arfvode ...........j.......................................................

Transport!

i

360: —|
120: —
200: —!

360: —I
120: —
200: —

1 gevärshandtverkare, jemte 2 nummerlöner och portion

under vapenöfningarne, lön.......................................

j 1 d:o d:o.....................................................................•••■■

1 förste hornblåsare, jemte portion under vapenöfnin -

garne, lön ............................................................. • 360: —

beklädnad................................................................... 150: —■

37,020

680

680

680

200

200

510

Kompanistaten.

!

1 kapten af första klassen, lön .........................................

7 kaptener af första klassen, lön ....................................

1 kapten af andra klassen, lön .........................................

3 d:o d:o d:o ................................................................

1 löjtnant af första klassen, lön........................................

7 d:o d:o d:o .................................................................

1 löjtnant af andra klassen, lön.........................................

7 d:o d:o d:o ................................................................

1 underlöjtnant, lön .........................................................

7 d:o d:o.......................................................................

1 fanjunkare, jemte portion under vapenöfningarne, lön
beklädnad..............................................................

7 d:o d:o d:o ...............................................................

1 sergeant af första klassen, jemte portion under vapenöfningarne,
lön...........................................................

beklädnad ..................................................................

13 d:o d:o .......................................................................

1 sergeant af andra klassen, jemte portion under vapenöfningarne;
lön..........................................................

beklädnad ..............................................................•_

15 d:o d:o d:o ............................................................

...... 2,800 i

19,600 |
1,800
5,400

. . | 1,200

... t 8,400

.. v. 900

............i 6,300

.........i 600

...........I 4,200

720: —

150: — 870 i

...........i 6,090 :

360: —i
120: —

480

6,240

240: —

120: —

Transport!

360

5,400

110,610 |

i

!

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

7

Kronor.

öre.

Transport

110,610

_

1 korpral, jemte beklädnad in natura och portion under vapen-öfningarne, lön .........................................................................-

120

_ i

31 d:o d:o .......................................................................................

3,720

1 d:o, jemte beklädnad in natura och portion under

vapenöfningarne, lön.......................................... 120: —

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans-

afgift .................................................................... 150: —

270

!

19 d:o d:o .......................................................................................

5,130

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion under
vapenöfningarne, lön .................................................................

60

_

31 d:o d:o clio ............................................................................

1,860

1 vice korpral, jemte beklädnad in natura och portion

under vapenöfningarne, lön ................................... 00: —

ersättning för rotelön, motsvarande en medelvakans-

afgift ..................................................................... 150: —

210

19 d:o d:o ....................................................................................

3,990

1 volontär, jemte beklädnad in natura samt portion och tobaks-

skilling eller dagaflöning under vapenöfningarne från veder-

börande vapenöfningsanslag, ersättning för nummerlön, mot-svarande en mcdelvakansafgift................................................

150

7 d:o d:o.....................................................................................

1,050

Till musikens underhåll....................................................................

2,000

Tjenstgöringspenningar,

som utgå med 1,500 kronor till öfverste och chof, 500 kronor till
öfverstelöjtnant och major, 400 kronor till kapten af första
klassen och regementsqvartermästare, 200 kronor till kapten
af andra klassen och förste regementsadjutant, 120 kronor till
löjtnant och underlöjtnant, 400 kronor till regehientsauditör
(bortfalla vid nuvarande innehafvarens afgång), 300 kronor
till fanjunkare, 200 kronor till sergeant af första klassen och
bataljonsadjutant samt 120 kronor till sergeant af andra klas-sen, beräknas för följande personal: öfversten och chefen,
öfverstelöjtnanten eller 1 major, regementsqvartermästaron,
förste regemontsadjutanten, rogementsauditöron, 1 bataljons-adjutant, 4 kaptener af första klassen, 2 kaptener af andra
klassen, 4 löjtnanter af första klassen, 4 löjtnanter af andra
klassen samt 4 underlöjtnanter, 4 fanjunkare, 4 sergeantor af

• !■'' j

Transport

129,170

Statsutskottets Utlåtande N:o SO.

Transport

första klassen samt 8 sergeanter af andra klassen samt utföres
alltså med .....................................................................

Dayaflöning,

som utgår med 5 kronor till öfverste och chef, 4 kronor till
öfverstelöjtnant, major och regementsläkare, 3 kronor till kapten,
regementsqvartermästare, regementspastor (denna löneförmån
bortfaller vid nuvarande innehafvarens bortgång), förste]
bataljonsläkare och regementsintendent,- 2 kronor till löjtnant]
och underlöjtnant, regementsadjutant, regementsauditör (denna
löneförmån bortfaller vid nuvarande inneliafvar ens bortgång^
och andre bataljonsläkare, 1 krona till fanjunkare och förste!
hornblåsare, 80 öre till sergeant, bataljonsadjutant och rego-]
mentsväbel, 40 öre till gevärshandtverkare, 25 öre till korpral]
och 10 öre till vice korpral, utföres för tjenstgöring vid stam-!
truppen under förslagsvis 60 dagar för öfversten och chefen,j
öfverstelöjtnanten eller 1 major, regementsqvartermästaren,!
förste regementsadjutanten, regementsauditören, regementspastorn,
regementsläkaren, andre bataljonsläkaren, regementsintendenten,
1 bataljonsadjutant, 2 gevärshandtverkare, horn-]
biåsaren, 4 kaptener af första klassen, 2 kaptener af andra’
klassen, 4 löjtnanter af första klassen, 4 löjtnanter af andra]
klassen, 4 underlöjtnanter, 4 fanjunkare, 4 sergeanter af första
klassen, 8 sergeanter af andra klassen, 34 korpraler och 34]

vice korpraler med .............................................*.................

skolande dylik aflöning i öfrigt gäldas af anslaget till bevärings-j
manskapets vapenöfningar.

Alun. Under skottår utgår fourageersättning för skottdagcn till öfversten och
chefen, 1 major, regementsqvartermästaren och förste regementsadjutanten
från besparingarna å anslaget till indelta arméns befälsaflöning eller, i]
den mån dessa icke lemna tillgång, af fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar,
samt till öfverstelöjtnanten och förste majoren, 1 major och
andre regementsadjutanten från beväringens vapenöfningsanslag.

Summa 144,656 —

Statsutskottets Utlåtande N:0 39.

Bil. III.

Förslag till tilläggsstat för Jemtlands hästjägarecorps, vid tillkomsten

af 3 nya sqvadroner.

Staben.

1 corpschef, lönen höjes till öfverstes med ..........''•.....

tjenstgöringspenningar, höjas till d:o med ............

dagaflöning i 60 dagar, höjas till d:o med ............

1 major, lön................V...................................................

tjenstgöringspenningar.................................... ......

dagaflöning å 4 kronor i 60 dagar .................. ...

lönetillägg för 3 tjenstehästar.................................

fourageersättning...................................................

1 adjutant, lön ..........i1..''...............................................«•

dagaflöning å 2 kronor i 60 dagar ......................

lönetillägg för 2 tjenstehästar..............................

fourageersättning......................................................

1 regementsläkare, lönen höjes från förste bataljonsläkares
med .............................................v...''.;.....

dagaflöning i 60 dagar, höjes från d:o med............

1 andre bataljonsläkare, lön .......................................

dagaflöning å 2 kronor i 60 dagar..........................

1 regementspastor, arfvode ............................................

1 auditör, arfvode ..........................................i.................

1 regementsintendent, lön ......................;.....................

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar.......................

1 pistolsmed, lön, jemte portion under vapenöfningarna
dagaflöning ä 40 öre i 60 dagar.............................

1 förrådsförvaltare (till hans aflöning) ..........................

1 stabstrumpetare, lön, jemte portion under vapenöfningarna
............................................................

dagaflöning å 80 öre i 60 dagar ..........................

beklädnad..................................................................

1 d:o d:o ......................................................................

1,000

300

60

3,500

500

240

1.200

14)95

900

120

800

730

1,000

60

900

120

2,800

1,095

400

24

360

48

120

Bill. till Riktd. Prat. 1892. 4 Sand. 1 Afd. 25 Haft.

Transport

Kronor.

öre. j

1,360

i h.w> uii

>fi>v jj*

-

1

'' I

6,535

2,550

1,060

1,020

_

800

_

500

3,895

424

1,360

528

528

| 20,560

2*

10

Stätsutskotteis frilåtande N:o SO.

.......

Kronor.

» \ * x “it

öre.

Transport

20,560

Sqvadronsstaten.

:

ilf n#

£*1Ö

1 ryttmästare af l:a klassen, .....

2,800: —

tjenstgöringspenningar............................................

400: —

(iagaflöninp* a, 8 kronor $ ftO

180- —

lönetillägg för 2 tjenstehästar...............................

800: —

fourageersättning.....................................................

730: —

4,910

_

2 d:o d:o.........................................................

9,820

1 ryttmästare af 2:dra klassen, lön...............................

1.800: —

dagaflöning å 3 kronor i 60 dagar ............

180: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar ..............................

800: —

fourageersättning.....................................................

730: —

3,510

1 löjtnant af l:a klassen, lön........................................

1,200: —

dagaflöning å 2 kronor i 60 dagar ........................

120: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar .................................

800: —

fourageersättning..............................................,i......

730: —

2,850

2 d:o d:o ..................................................................

5*700

1 löjtnant af 2:a klassen, lön........................................

900: —

dagaflöning ä 2 kronor i 60 dagar .....................

120: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar .........................

800: —

fourageersättning .................................................

730: —

2,550

.....

1 underlöjtnant, lön........................................................

600: —

•; i

dagaflöning ä 2 kronor i 60 dagar .......................

120: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar......................... •*£..

800: —

fourageersättning................................................

730: —

2,250

2 d:o d:o ....................................................................

4^0

_

1 arfvode för eu stallmästare ........................................

800

1 fanjunkare, lön, jemte portion under vapenöfningarna

och ration för en nummerhäst mellan vapenöfningarna

720: —

tjenstgöringspenningar..........................................

300: —

dagaflöning å 1 krona i 60 dagar...........................

60: —

beklädnad................................................................

150: —

1,230

2 d:o d:o ...................................................................

2*460

__

1 sergeant af l:a klassen, lön, jemte portion under

vapenöfningarna ..............................................

360: —

tjenstgöringspenningar ............................................

200: —

dagaflöning å 80 öre i 60 dagar ............................

48: —

beklädnad.....................

120: —

728

8 d:o d:o ...................

5,824.-:

Transport | 67,692

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

11

1 sqvadronstrumpetare, lön, jemte portion under vapen öfhingarna.

...........................................................■—

dagaflöning å 80 öre i 60 dagar..............................

beklädnad.................v .........v->............■■■■■■> • •

rS fiffl it* SJ sih? »ifj. tn*Tfi ;;f4i J,9ni

5 d:o d:o -------------.7....^........

1 distinktionskorpral, arfvode i 11 månader ä 7 kronor

50 öre................... ................................................

d:o arfvode i 1 månad ä 15 kronor .....................

2 d:o d:6 ....................................................................

1 korpral, arfvode i 11 månader å 5 kronor..............

d:o » il » å 10 » ..............

5 d:o d:o ..............................................

1 vicekorpral, arfvode i 11 månader ä 2 kronor 50 öre

d:o » il » å 5 » .........

8 d:o d:o ............................................................

Transport

240: —
48: ~
120: -

82: 50
15: —

55: —
10: -

27: 50
5:

Kronor.

öre.

67,692

408

2,040

97

50

195

65

_

325

—>

32

50

260

71,115

Summa

12

Statsutskottets Utlåtande N;o 39

Bil. IV.

Kostnadsberäkning för manskapsstyrkan vid 3 nya sqvadroner vid Jemtlands
hästjägarecorps jemte dess skolor och öfningar under ett år samt under
förutsättning af en medeltjenstetid af 8 år för allt manskap.

lAntal personal

1 och hästar.

Kronor.

Summa

Kronor.

Dagaflöning beräknad i öfverensstämmelse med den Kong!, propositionen...

6,283

00

Tilläggsartvoden » » » » » » »

330

00

Kommenderingstillägg » » » » » » »

Medikamentspenningar:

99

00

255

man å 2 kronor årligen.........................................................................

—-

510

00

Kommunionpenningar beräknade i öfverensstämmelse med den Kong], propositionen

12

75

Servis » » » » »

2,040

00

Kaserninventariers underhåll » » » » ,,

637

50

Underhåll af etablissementet » » » » »

3,000

00

J):o » beväringspersedlar » b b b »

1,200

00

Musikens underhåll b b b b b

Skoning och hästmedikamenter:

-—

600

00

94

hästar i ständig tjenstgöring ä 10 kronor årligen ..........................................

940

00

182

b b 23 dagars tjenstgöring men föröfrigt i depot, å 6 kronor årligen ........

1,092

00

2,032

00

Hästutredningsper sedlar:

94

hästar i ständig tjenstgöring å 36,50 kronor årligen......................................

3,431

00

182

b b 23 dagars tjenstgöring, men föröfrigt i depot, å 6 kronor årligen.........

1,092

00

4,523

00

Beklädnad och remtyg samt personlig utredning:

1 83

man i 365 dagar ä 0,35 kronor per dag ......................................................

10,603

25

172

» » 23 » » 0,40 » » »

1,582

40

12,185

65

Manskapets aflöning;

72

man å 160 kronor årligen........................................

11,520

00

11

» å 200 b b ..............................................................

2,200

00

172

» å 90 » »

15,480

00

29,200

00

Transport

62,652

90 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

13

eg

& £

Kronor.

Kronor.

II

E.

i \\

Transport

62,652

90

Remontering beräknad i öfverensstämmelse med den Kongl. propositionen ......

, —

17,940

00

Transportkostnaäer . » ''i » » » » ......

jjll

2" 4,994

10

MathåRmng:mmbs^z öi mö nsInoinogsihattYi sbsvVifi

i t

91

man i 365 dagar ä 0,60 kronor per dag ..V?H...............................

19,929

00

184

2,539

20

22,468

20

Fouragering:

94

hästar i ständig tjenstgöring å,365 kronor årligen..................... ....................

34,310

00

182

» i 23 dagars tjenstgöring, men föröfrigt i depot, ä 223 kronor årligen......

40,586

00

74,896

00

,: Summa kronor

F

179,951

20

Stockholm den 11 mars 1892.

Axel Rappe.

Chef för Goneralstaben. . . i

......

[a.fcsvMfV

. ....................''..........■ . rjv-iAt

.J7U; -''i

...... o:ti. . . ;h:<J

f;J ( ?; i* •• f‘ f | * ■ .‘tv <''2A H

• . ......o:(i

. y.til) :» U

• . . .. . ’ <,-{]

V.U

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 39,

______________BUY.

Förslag till Skånska husar- och dragonregementenas ombildning till
2 värfvade rytteriregementen om 10 sqvadroner

hvartdera.

A. Regementenas styrka och sammansättning:

Skånska husar- och dragon-regementena:

antal för

vid förändring till 2 värf-vade rytteriregementen
å 10 sqvadroner

närva-

rande.

antal.

ökning i
nuva-rande
antal.

minsk-ning i nu-varande
antal.

Staber:

2

2

Afvprsfplmtnantm’ rpnomentsehefer ...........................

2

2

2

21

ftntsqvartftrmäfitarft ........................................

2

2

1 -Rto "R-ftgA^ftTitsaHjntantfir........................................

2

2

2*dre D:o ..........................................

2

2

ati ti? stift 11 m a starfi ............................................

21

2

T)*n auditör^ ...................................................

2

2

TVn pastoral* ......................................................

2

2

TVn läkftro . ...............................................

2

2

l:ste Bataljonsläkare..................................................

2

2

2

2

R ngniTI fin faun tand nn tor ................................................

2

2

2

2

R åtal jons d:o ........................................ .....

6

4

2

Förrådsförvaltare........................................................

TVn vaktmästarn ....................................................

2

2

2

2

Sadelmakare ..............................................................

2

__

__

2

Pistolsmeder ......................................................

2

2

_

Stabstrumpetare ......................................................

20

20

Statsutskottets Utlåtande N.-o 39.

15

båfiled *riVI tnr»;< *n:).-j;iféUi1''nl duo vit

Si ib/ ‘iji

tiivr dill

Sqvadronsstater:

f

Ryttmästare af lista klassen.

D:o > 2:dra d:o

Löjtnanter » lista dio

D:o j » 2:dra d:o

Underlöjtnanter ..................

Fanjunkare ...........................

Sergeanter ....................,...<

Sqvadronstrumpotare............ .

Distinktionskorpraler.............

Korpraler ...............................

vice Korpraler .......................

Menige .......................''... .i...,.

Skånska husar- och, dragonregementena: -

i le -s-J»

antal för

vid förändring tUl 8 värf-vade rytterirégementen

A 10 sqvadroner

rande.

antal.

ökning t

nuva-

rande

antal.

ning i nu-varande
antal.

20

20

4

4

20

20

8

8

20

20

20

20

60

60

— »

40

40

20

20

—i

40

40

.- 1

60

60

’- 1

:•*/! b/?** i

."TT.

1,720

1,720

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Bil. VI.

Kostnader för befälsaflöning och befälshästar samt för kontant beklädnadsersättning
under ett år rid de ifrågasatta rytteri regementena.

Vid 2 värfvade rytteriregementen om

10 sqvadroner:

1

>

P

&

o *Ö

3

t

P,

CD

lön.

dagaflö-

g. Sf 2 3

P - ® S1 er
£ PT oq

o O
er? c

2: ro
® ®

3

a

Summa.

Samma

Kronor.

O

3

ning

P p: n

2’ CL 2»

>-s

8) tf 2 0?

? ®''‘3

t '' i;

P

»3 g ö(
Os

ep ®

IQ

33

p S:

DO

» ''

o

o

er

Staber:

Öfverstar..........................!!''.!...

2

6,000

300

1,500

2,295

10,095

20,190

Öfverstelöjtnanter, regementschefer

2

4,000

240

600

2,295

7,135

14.270

Majorer ................;...........‘.V...

2

3,500

240

500

2,295

6,535

13,070

Regemente varte rmästare............

2

1,800

180

400

1,530

3,910

7,820

list» Regementsadjutanter .........

2

1,200

-

120

200

1,530

3,050

6,100

2:dre D:o .........

2

900

_

120

_

200

_

1,530

_

2,750

5,500

Regementsanditörer .................

2

500

500

1,000

D:o pastorer.....................

2

800

800

1,600

D:o läkare ...................

2

2,800

240

3,040

6,080

l-.ste Bataljonsläkare ..............

2

1,800

180

1,980

3,960

2:dro D:o ................

2

900

120

1,020

2,040

Regementsintendenter, arfvoden...

2

2,800

1,095

3,895

7,790

D:o veterinärer, arfvoden...

2

1.800

180

765

2,745

5,490

Bataljons d:o ...............

Förrådsförvaltare ....................

4

900

120

765

1,785

7,140

2

T—

1,800

1,800

3,600

Pistolsmeder ..........................

2

600

600

1,200

Stabstrumpetare .......................

20

360

48

120

528

10,560

Sqadronsstater:

Ryttmästare af l:sta klassen ......

20

2,800

180

400

1,530

4,910

98,200

D:o » 2:dra » ......

4

1,800

180

200

1,530

3,710

14,840

Löjtnanter » lista » .....

20

1,200

120

120

1,530

2,970

59,400

-1

D:o » 2:dra » ......

8

900

120

120

1,530

2,670

21,360

Underlöjtnanter......................

20

600

120

120

1,530

2,370

47,400

Fanjunkare .............................

20

720

60

450

1,230

24,600

__1

Sergeanter .............................

60

360

48

320

728

43,680

Sqvadron strumpetare..................

40

240

48

120

408

16,320

Distinktionskorpraler................

20

97

50

97

50

1,950

Korpraler................................

v. D:o ...............................

40

65

65

2,600

60

32

50

32

50

1,950

Summa

1

1

I

1

| 449,710

|-

Statsutskottets Utlåtande N:0 .9.9.

1?

Bil. VII.

Kostnader för manskapsstyrkan vid de omhandlade värfvadc rytteriregementena
samt för dess skolor och öfningar under ett år samt under
antagande af en mcdeltjenstetid af 8 år för allt manskap.

Antal per-

sonat och

Kostnaderna vid ett rytteri-

hästar vid

regemente om 10

ettvärfvadt

sqvadroner.

rytteri-

regemente

om 10 sqva-

Summa

dronor.

kronor.

Dagaflöning i 305 dagar för skolpersonal:

2

ryttmästare ä 3 kronor .......................................

1,830

7

subalternofficerare å 2 kronor................................

4,270

2

fanjunkare å 1 krona —...............................

610

I

7

sergeanter ä 80 öre...............................................

1,708

3

trumpetare å 80 öre..............................................

732

1

bataljonsläkare ä 3 kronor å 2 kronor................

762

50

1

bataljonsveterinär ä 2 kronor.................................

610

10,522

50

•*J'' >.•: ’• V it) ■■■ '' •

Tillägg sarf vode åt korpraler och v. korpraler

vid skolorna:

8

korpraler i 11 månader å 5 kronor i månaden.....

440

8

v. d:o »11 » » 2,5o » » » ......

220

660

Ko mmenderin g stillägg:

1

sjukvårdsryttarc i 12 mån. å 2 kronor i månaden

24

1

d:o »1»»2 » » »

2

4

hofslagareryttare» 12 » » 3 » » »

144

r>

d:o »1»»3 » » »

18

188

!

Medikamentspenningar:

940

man å 2 kronor årligen.........................................

1,880

i

Kommunionpenningar:

940

man å 0,05 kronor årligen......................................

47

|

Transport

13,29750

Bih. till Rikad. Brot. 1892. 4 Sami. 1 A/d. 25 Haft. 3*

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Antal per-sonal och
hästar vid
ettvärfvadi
rytteri-regemente
om 10 sqva-droner.

Kostnaderna vid ett rytteri-regemente om 10
sqvadroner.

''

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

13,297

50

•‘Mitt*. In

Servis och inqvartering under repetitionsöfnin
garna:

940

^ man ä 8 kronor årligen................................

7,520

Kaserninventariers underhåll:

940

man u 2,so kronor årligen...................................

2,350

7,000

Underhåll af etablissementet..............................

Underhåll af bevåringspersedlar:

940

man ä 4 kronor årligen..........................................

-—

3,760

-

Ammunition och målskjutning skostnader...........

-—

6,000

■—

Musikens underhåll ..........................................

2,400

Transportkostnader ..........................................

Skoning och hästmedikamenter:

7,000

.‘500

(590

hästar i ständig tjenstgöring å 10 kronor årligen
hästar i 23 dagars * och föröfrigt i depot

å 6 kronor årligen .........................................

3,000

4,140

7,140

Ilästutredningspersedlar:

300

690

hästar i ständig tjenstgöring å 3G.50 kronor årligen
hästar i 23 dagars » och föröfrigt i depot

å 6 kronor årligen ........................................

10,950

4,140

15,090

Beklädnad och remtyg samt personlig utredning:

279
641 |

man i 365 dagar å 35 öre per dag.......................

clio i 23 » ä 40 » » » .......................

35,642

5,897

25

20

41,539

45 i

i

Manskapets aflöning:

258
21 1
641

man ä 160 kronor årligen.....................................

d:o » 200 » » .......................................

d:o » 90 » »

41,280

4,200

57,690

103,170

r ■ 1

Transport

_

216,266 95

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

19

Antal per-sonal och i
hästar vid
ettvärfvadt!
rytteri- !

Kostnaderna vid ett rytteri-regemente om 10
sqvadrouer.

regemente
om 10 sqva-

Summa

i dronor. •

kronor.

Transport

Remontering:

216,266

95

990 | hästar å 65 kronor årligen ...................................

64,350

''t -'' V, (• ‘

Mathållning:

291 ; man i 365 dagar å 60 öre per dag.......................

63,729

9,646

20

73,375

20

Fourragering:

300 hästar i ständig tjenstgöring å 365 kronor per år
690 hästar i 23 dagars » och för öfrigt i depot

samt å gräsbete ä 223 kronor per år............

109,500

153,870

__

263,370

Summa

617,362

15

eller kostnader för 2 regementen om 10 sqvadroner
hvartill komma kostnader för befälsaflöning m. fri.

TI

zz

1,234,724

449,710

30

Summa årliga kostnader

1,684,434

30

Nuvarande kostnaderna för regementena i fråga är,
då rustning sbesvären endast uppskattas till 300
kronor per år och n:o, i järnnadt tal...............

1,580,000

j hvadan dem ifrågasatta organisationen skulle kräfva
en årlig anslagsökning af.................................

104,434

30

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 3''J.

Bil VIII.

Kostnader för eu gång till byggnadsbehof vid den ifrågasatta
organisationens genomförande.

Etablisse-ment för 2
värfvade
rytteri-regemen-ten om 10
sqvadroner.

Kostnader för
byggnads-behof vid den
ifrågasatta
organisatio-nens genom-förande för 2
rytterirege-menten om 10
sqvadroner. !

1

nytt kavallerietablissement med nödiga inventarier betingar för
kronprinsens husarregemente i Malmö 800,000 kronor, hvar-ifrån dock bör afdragas värdet af det nuvarande kavalleri-etablissementet. i Malmö med dithörande tomter samt åt
berörda husarregementes fotexercisfält eller 500,000 kronor
och skulle genom en sådan nybyggnad kavallerietablisse-mentet i Helsingborg blifva disponibelt för nu i fråga va-rande organisation, hvarför densamma eventuel bör påföras

300,000

1

kavallerietablissement å Herrevadskloster utvidgas så, att det
kan inrymma skolorna för ett af de omhandlade regemen-tena om 10 sqvadroner — och beräknas denna utvidgning-till 350,000 kronor, hvarifrån dock bör afgå värdet af det
nuvarande kavallerietablissementet i Ystad, hvilket vid denna
åtgärd blefve obehöflig^ eller 35,000 kronor .....................

315,000

Summa kostnader för byggnader och inventarier

615,000

hvarifrån dock bör afdragas kostnader, som inom den när-maste framtiden i allt fall nödvändigtvis måste utgå för ny-byggnader och omändring af de kavallerietablissement,
hvilka skulle komma att beröras af den nu omkrifna organi-sationen eller

byggnadskostnadorna för ett nytt kavallerietablissement i Ystad
400,000 kronor minskade med det nuvarande etablissemen-

tets värde eller 35,000 kronor.......................... 365,000: —

samt iordningställande af kavallerietablissementet

å Herrevadskloster för en kostnad af............... 80,000: —

445,000

hvadan skulle återstå kostnader en gång för alla betingade af
omorganisationen.......................................

170,000

Stockholm den 11 mars 1892.

Axel Rappe,

Chef för generalstaben.

Statsutskottets Utlåtande N:o 3i).

21

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Landtförsvarsdepartementet.

På grund af herr statsrådets skrifvelse don 3 dennes få vi vördsamt härmed
öfverlemna den begärda utredningen och i sammanhang härmed tillåta vi oss fästa
herr statsrådets uppmärksamhet på,

att regementsstallmästare och regementssadelmakare af oss ansetts obehöfliga
och på den grund blifvit vid de af oss uppgjorda beräkningarna uteslutna liksom
ock tvenne af Skånska husar- och dragonregementenas nuvarande 6 bataljonsveterinärer; att

förrådsvaktmästarne jemväl uteslutits ur dessa beräkningar, då nämnda beställningsmäns
åligganden torde tillkomma manskapet, såsom förhållandet är vid
värfvade armén;

att aflöningsförmånerna till regementsauditöror och regementspastorer af oss
ifrågasatts att utgå såsom arfvoden med mindre belopp:

att kostnaderna för beklädnad, remtyg och manskapets personliga utredning på
grund af den vid Göta och Yendes artilleriregementen i detta afseende vunna erfarenheten
beräknas till 35 öre per dag för ständigt tjenstgörande manskap samt till
40 öre per dag för det endast under repetitionsöfningarne tjenstgörande;

att mathållningskostnaden icke synts oss kunna beräknas lägre än till 60 öre
por man och dag; samt

att rustningsbesvären vid do indelta skånska kavalleriregementena i öfverensstämmelse
med lagen den 5 juni 1885 endast uppskattats till 300 kronor per år och
nummer, hvilket belopp torde vara så betydligt lägre än de kostnader dessa besvär
i verkligheten betinga, att kostnaderna för de omhandlade värfvade regementena om
10 sqvadroner säkerligen i sjelfva verket ställa sig billigare än den nuvarande organisationen.

Remisshandlingen återgår.

Stockholm den 11 mars 1892.

AXEL RAPPE.

Chef för Generalstaben.

H. ELLIOT.

C. G. OXEHUFWUD.

Chef för Kongl. Fortifikationen.

T. f. Generalintendent.

Bil. V.

Bil. V.

Bil V-VI.
Bil. VII.

Bil. VII.
Bil. VII.

Hugo Jungstedt.

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Bil IX.

Förslag till organisation af

i

0 f f i c

o r a r o

C i

film

i 1

i t

r e

Öfver star.

O:

CD

ÖB

CD

e

to

3

CD

fl

Majorer.

Kaptener af 1. klassen.

Kaptener af 2. klassen.

Löjtnanter af 1.

klassen.

Underlöjtnanter.

Summa.

Regementsstall-

mästare.

Auditörer.

Regementspastorer.

Bataljonspredikanter.

: Regementsläkare.

1. bataljonsläkare.

2. bataljonsläkare.

w

®

crq

©

B

CD

3

ro

3*

CD

3

&.

©

B

S"

*

Regemonts- och kom-panikommissarier.

W

CD

crq

©

B

©

3

«rt-

ro

-1

»

cd"

3.

3

S»:

©

Bataljons veterinärer.

Summa.

1. Svea re-

[staben..,............

5 åkande batterier!

i

1

2

2

5

5

3

10

5

11

25

—''i —

i

i

-l-

1

i

-

4

-

gemcnto

|

Summa

i

1

2

7

6

13

6

3G

i

i

1

i

4

2. Svea regemente...............i

i

1

2

7

i , ■

6

13

6

3G

_

i

i

1

i

4

1. Göta d:o ...............

i

1

2

7

6

13

6

36

i

i

1

i

4

2. l):u d:o ...............

2

2

7

G

13

6

36

i

i

1

1

4

[staben...............

i

i

2

2

1

3

1

11

_

i

i

1

i

4

Vondes ro-

5 åkande batterier

5

5

10

5

25

_

-

-

gemente

2 ridande batterier

2

2

4

2

10

_

Summa

i

i

2

9

8

17

8

46

i

i

1

4

Norrlands regemente ...........

2

2

7

6

13

G

36

--

_

i

i

1

i

4

Summa summarum!

4

8

12

44

38

82

38

226

_

6

6

6

-

6

24

-

Nu befintligen

3

6

12

33

45

69

48

216

3

_

_

3

3

G

3

3

3 j 3

27

Ökning!

1

2

11

13

10

__

3

3

_

_

_

1

\

Minskning!

7

-

10

3

-

3

3

-

3

.4m.)». De å tygstaten nu befintliga styckjunkare äro ej ofvan redovisade, euär tygstaten är oförändrad.

Nummerstyrkan vid hela fältartilleriet å fastlandet är oförändrad, i det de föreslagna afdelningstrumpetarne
staplar (361) och menige (2,708) eller 8,153 man.

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.9.

2?,

fältartilleriet på fastlandet.

e 1.

M

Tygs

t a t e n.

officerare.

S 1

a n s k a p

H å

sta

r.

Hd

o:

►i

S?

05

W

p

B

P-

w

p

00

U1

CO

<rt-

CO

CD

CO

SO

W

p

<rt-

p-

CD

£T

Underbefäl.

P-

CD

o?

B

P

P

CD

aq

00

P?

SO

H

CD

►1

PT

B

so:

00

pT

►1

©

gtningsrust-

mästare.

<

o

Pt

00

g

pa:

OJ

sr

h

CD

g

g

P

►i

00

g

CD

P-

CD

o

P?

B

w,

SO

©

3

ö

21

|

So

►1

CD

Summa.

CD

p''

3

K

P

»-1

P

panter af 1.

klassen.

Summa.

CD

►1

P

g

*3

CD

c-t-

P

3

3.

►t

p

g

►Ö

CD

p"

►1

P

B

05

CD

«-►

►1

P

g

►Ö

CD

P

P

Summa.

1. konstaplar.

2. konstaplar.

Summa.

Menige.

Summa.

Officers-

U1

g

Logde-

Summa.

Antal tygstatspersonal oförändrad.

1

4

5

1

i

_

8

-

8

-

-

-

-1

-

10

15

25

C

°

15

20

30

30

60

415

475

125

125

250

11

19

30

1

5

15

21

30

30

60

415

475

8

125

125

258

11

19

30

1

5

15

21

30

30

60

415

475

8

125

125

258

11

19

30

1

5

15

21

30

30

60

415

475

8

125

125

258

11

19

30

1

5

15

21

30

30

60

415

475

8

125

125

258

1

4

5

1

1

8

8

10

15

25

5

15

20

30

30

60

415

475

125

125

250

4

G

10

2

6

8

12

12

24

183

207

80

88

168

_

15

25

40

1

7

21

29

42

42

84

598

682

8

205

213

426

-t-

11

19

30

1

5

15

21

30

30

60

415

475

8

125

125

258

70

120

190

6

32

96

134

192

192

384

2,673

3,057

48

830

838

1,716

-

69

117

186

6

30

84

120

144

217

361

2,708

3,069

42

680

475

1,197

1

O

O

4

2

12

14

48

25

23

35

12

6

_

150

363

519

96), konstaplnrne (984) och menige (2,678) utgöra lika stort antal som nu befintliga afdelningstrnmpetaro (84), kon -

På anmodan af chefen för generalstaben nppgjordt af

Gottschalk Geijer,

chef för artilleristaben.

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Bil. X.

Beräkning af kostnaden vid öfvergång från nuvarande organisation
af fältartilleriet till en organisation på 6 regementen.

1 ....... ............

Ökning

Minsknin

tr

o

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Lön, dagaflöning m. m.

''

1 öfverste ............................................................................

9,355

2 öfverstelöjtnanter, regementschefer ................................

15,980

j 10 kaptener af första klassen..............................................

38,950

6 kaptener af andra klassen ............................................

17,370

13 löjtnanter af första klassen ..........................................

25,090

1 10 underlöjtnanter .............................................................

13,300

1 styckjunkare ....................................................................

1,085

3 sergeanter ........................................................................

1,992

2 batteritrumpetare...............................................................

1,328

48 förste konstaplar, arfvoden ............................................

8,640

18 andre konstaplar, » .............................................

2,160

—]

12 afdelningstrumpetare, » ...........................................

432

3 regementsläkare ...............................................................

12,780

3 förste bataljonsläkare ...................................................

8,685

3 andre bataljonsläkare ...................................................

4,890

3 regementsintendenter .....................................................

11,685

3 regemente- och kompani-kommissarier ...........................

4,500

136,002

42,220

Arfvoden m. m....................................................................

3,260

Särskilda anslag ...............................................................

7,075

Beklädnad och portion för underofficerare m. fl..............

2,557

Inqvartering ser sättning för officerare m. fl......................

6,000

Hästar (delvis till följd af 90 dagars beväringsöfning) .....

116,190

Till regementenas exercis, hyra för skjutplatser, transporter

m. m...............................................................................

21,136

Summa

292,220

42,220

_I

Summa ökad kostnad

250,000

På anmodan af chefen för generalstaben uppgjord af
G. Geijer.

Chef för artilleristaben.

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

25

Bil. XI.

Förslag till stat för Hallands bataljon (Blekinge bataljon).

Officerare, underofficerare, civilpersonal och spel.

• ••(-*• ''.!•

Löner in. in.

Staben.

1 major och bataljonschef, lön .....................

lönetillägg för 1 tjenstehäst..................

fourageersättning .......................... .....

1 regomentsqvartormästare, lön .................

lönetillägg för 1 tjenstehäst------ ---------

fourageersättning ....

1 regementsläkare, lön ............................

1 bataljonsadjutant, lön ..............................

beklädnad .............. ......... /

arfvode..............................................

1 regementstrumslagare, lön........................

beklädnad ...........................................

Kompani stat en.

1 kapten af första klassen, lön ...
3 eko d:o d:o d:o ...

1 löjtnant af andra klassen, lön
7 d:o d:o d:o d:o

1 underlöjtnant, lön..................

3 d:o d:o..................

1 fanjunkare, lön ......................

beklädnad ...........................

3 fanjunkare, d:o .....................

1 sergeant af första klassen, lön
beklädnad .........................

d:o

d:o

d:o

3,500
. 400

.. 365

.. 1,800
400
.. 365

r-r

360

120

200

360

150

llih. till Iliksd. Prof. 1892. 4 Sami.

2,800
8,400
900
6,300
600
1,800

870
2,610

480

........................| 1,440_

Transport i 37,020
Afd. 23 Käft.

720:

150:

360: —
120: —

Kronor.

4,265

2,565

2,800

680

510

ö. , Kronor.

4*

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

1 sergeant af andra klassen, lön
beklädnad ............................

7 d:o d:o d:o ...............

1 fältmusikant, lön.....................

beklädnad ...........................

3
1
3
1

3

fältmusikanter, d:o .................

trumslagare (hornblåsare) lön

d:o d:o d:o

d:o d:o d:o

d:o d:o ■ d:o

Transport

... 240:

. 120:

240:

120:

Dag aflöning.

Dagaflöning utgår, för tjenstgöring mellan de årliga vapenöfningarna
jemte beväringens redovisning, från anslaget
till ersättning åt värnpligtsområdenas befäl*) och, under
de årliga vapenöfningarna, af anslaget till beväringens
vapenöfningar, samt utgör:

för bataljonschef och regementsläkare 4 kronor; kapten och
regementsqvartermästare 3 kronor; löjtnant och underlöjtnant
2 kronor; fanjunkare och regementstrumslagare
1 krona; bataljonsadjutant, sergeant, fältmusikant och
spel 80 öre.

Portion.

Portion åtnjntes af underofficerare och spol under vapenöfningar
i likhet med beväringsmanskapet samt utgår,
för tjenstgöring under den öfriga tiden af året jemte
beväringens redovisning, från anslaget till ersättning
åt värnpligtsområdenas befäl.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutes af trumslagare (hornblåsare) i likhet
med bataljonens beväringsmanskap.

Transport

Kronor.

0.

37,020

360

2,520

360

1,080

80

240

40

120

Kronor.

41,820

41,820

*) Anm. Såsom tjenstgörande mellan de årliga vapenöfningarna beräknas endast bataljonschefen
4 kaptener, regementsqvartermästaren ocIl 5 underofficerare.

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

27

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

41,820

Volontärer.

8 distinktionskorpraler, 12 korpraler, 24 vice korpraler och
16 menige, tillsammans 60 man.

Aflöning

utgöres af:

Lega,

som utgår med 40 kronor för hvardera af de två första
tjensteåren och med 80 kronor för hvartdera af de
öfriga, beräknas förslagsvis:

för 10 man å 40 kronor .............................. 400: —

>50 » * 80 » .............................. 4,000: —

4,400

Lön,

som utgår under tjenstgöring med 10 kronor för månad,
beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 8 man i 104

månader..........................................................................

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid batal-jonen af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

840

Arfvode,

som under tjenstgöring utgår för månaden med 15 kronor
till distinktionskorpral, med 10 kronor till korpral och
med 5 kronor till vice korpral, beräknas förslagsvis:
under kommendering till volontärskolan för 1 vice korpral
i 104 månader ...............................................................

52

50

5,292

50

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid batal-jonen af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Transport

--_

47,112

50

28. Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport--

47,112

50

Beklädnad och underhåll.

Dessa förmåner åtnjutas af volontärerna i likhet med batal-

jonens beväringsmanskap.

Särskildt anslag.

För musiken......................................... .. |--

500

Summa kronor--

47,612

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

29

Bil. XII.

Förslag till stat för Gotlands nationalbeväring.

Militärbefälhafvare med stab och civilpersonal.

Löner in. in.

öfverste och militärbefälhafvare, lön................ 6,000:

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor ... 800: —!

fourageersättning å 1 krona om clagen för hvarje
häst.......7....V.................................................. 730: —

Anm. Den till militärbefälhafvaren nu utgående inqvarteringsersättning
skall vid den nuvarande tjensteinnehafvarens afgång
uppköra.

regementsqvartermästare lön ........................... 1,800, —

lönetillägg för 1 tjenstehäst.............................. 400:; -—

fourageersättning....................... 365

andre regementsadjutant, lön .....900

lönetillägg för 1 tjenstehäst............................ 400

fourageersättning............................................ 365

regementsauditör, lön (utgår efter nuvarande inneliafbärens

afgång med arfvode af 500 kronor) ..........................

regementspastor, lön (utgår efter nuvarande innehafvarens

afgång med arfvode till motsvarande belopp) ...................

regementsläkare med skyldighet att jemväl besörja sjukvården
vid sjukhuset i Visby, lön...................................

andre bataljonsläkare, lön.................................................

regementsintendent, lön 1,800:

lönefyllnad ..................................................... 1,000

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180

Anm. Efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter regementsintendenten
ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor, att utgå från
fjordo kufvudtitelns anslag till ålderstillägg.

1 vaktmästare, lön.............................................................

Transport

1 1

1

1

1

1

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

<■. ...: .

'' .

.-■■■:i- i

7,530

2,565

Öl

1,665

540

800

2,800

900

2,980

135

19,915

19,915

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Transport

Dagaflöning.

Dagaflöning, som utgör för militärbefälhafvaren 5 kronor,
regementsläkaren 4 kronor, regementsqvartermästaren och
regementspastorn (bortfaller vid nuvarande innehafvarens
afgång) 3 kronor samt regementsadjutanten, regementsauditören
(bortfaller vid nuvarande innehafvarens afgång)
och andre bataljonsläkaren 2 kronor, utgår till desse för
tjenstgöring under de årliga vapenöfningarna från anslaget
till beväringens vapenöfningar samt beräknas för
tjenstgöring under öfriga tiden af året jemte beväringens
redovisning, förslagsvis för 300 dagar, till följande tjensteman,
sålunda:

för 1 militärbefälhafvare......................................................

» 1 regementsq-vartermästare ...........................................

» 1 regementsadjutant........................................................

» 1 regementsläkare.........................................................

Infanteri.

Officerare, underofficerare och spel.

Kronor.

Löner m. m.
Staben.

1 öfverstelöjtnant, lön ............

lönetilläg för 1 tjenstehäst...
fourageersättning.................

1 major, lön ............................

lönetillägg för 1 tjenstehäst..
fourageersättning....................

1 major, d:o..............................

1 förste regementsadjutant, lön
lönetillägg för 1 tjenstehäst ..
fourageersättning.....................

4,000: —
400: —
365: —

3,500: —
400: —
365: —

1,200: —
400: —
365: —

1,500

900

600

1,200

Kronor.

19,915

4,200

4,765

4,265

4,265

1,965

Transport 15,260 |—| 24,115 |—|

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

31

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

15,260

24,115

1 andre regementsadjutant, lön ..........

.............. 900: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst............

................ 400: —

fourageersättning.............................

............... 365: —

1,665

1 bataljonsadjutant, lön .....................

.............. 360: —

beklädnad..........................................

.............. 120: —

arfvode ............................................

............... 200: —

680

1 bataljonsadjutant, d:o .......................

680

1 regementstrumslagare, lön..............

............... 360: —

beklädnad..........................................

................ 150: —

510

18,795

Kompanistaten.

«

1 kapten af första klassen, lön .........

2,800

7 d:o d:o .........

19,600

1 kapten af andra klassen, lön .........

1,800

7 d:o d:o .........

12,600

1 löjtnant af andra klassen, lön.........

900

23 d:o d:0 .........

20,700

•-

1 underlöjtnant, lön ..........................

600

11 d:o d:o ..........................

6,600

1 fanjunkare, lön ...................... ........

.................. 720: —

beklädnad......................................

.................. 150: —

870

_

7 d:o d:o .............................

6,090

1 sergeant af första klassen, lön.......

................. 360: —

beklädnad........................................

.................. 120: —

480

_

11 d:o d:o ........

5,280

1 sergeant af andra klassen, lön.......

................... 240: —

beklädnad.....................................

................... 120: —

» 360

_

15 d:o .bo .........

5,400

1 fältmusikant, lön ...........................

................... 240: —

beklädnad ......................................

................... 120: —

360

__

7 d:o d:o ..............................

2,520

1 trumslagare (hornblåsare), lön.........

80

5 d:o d:o .........

400

1 trumslagare (hornblåsare), lön.........

40

--

5 d:o d:o .........

200

87,680

Transport

130,590

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 39

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

■■ ■« • • s-i

j. | •»,

''P/''

130,590

1, j,!};’;!

1,200

-}

5 i i i'' M Å

1,200

.

900

6,300

600

600

300

2,100

i

240

-T"

240

13,680

_

250

1,750

2,000

■'' f i.": Å''!(l

_

'' ’.!‘-

; i

150

; 1

1,050

150

15Q

1,500

147,770

Dagaflöning.

Transport |--

Dagaflöning, som ntgör för öfverstelöjtnant och major 4
kronor, kapten 3 kronor, regementsadjutant, löjtnant i
och underlöjtnant 2 kronor, fanjunkare och regementstrumslagare
1 krona, bataljonsadjutant, sergeant, fält-1
musikant och spel 80 öre, utgår för tjenstgöring under
de årliga vapenöfningarna från anslaget till beväringens j
vapenöfning^ samt beräknas för tjenstgöring under den I
öfriga tiden af året jemte beväringens redovisning, förslagsvis
för 300 dagar, sålunda:

för 1 regementsofficer...........................................................

» 1 d:o ...........................................................

» 1 kapten.....................................................................

» 7 d:o .......................................................................

» 1 regementsadjutant..................................................

» 1 d:o .....................................................

» 1 fanjunkare...............................................................

» 7 d:o ...........................................................

» 1 bataljonsadjutant........................................................

» 1 d:o .......................................................

Arfvode.

1 afdelningsområdesbefälhafvare..........................................

7 d:o .........................,..................

Portion.

Portion åtnjutes af underofficerare och spel under vapenöfningar
i likhet med beväringsmanskapet samt beräknas
för tjenstgöring under den öfriga tiden af året jemte
beväringens redovisning,^förslagsvis för 300 dagar efter
50 öre för hvarje dag, sålunda:

för 1 fanjunkare ..........................................................

» 7 d:o .......................................................

» 1 bataljonsadjutant...................................................

» 1 d:o ...................................................

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutes af trumslagare (hornblåsare) i likhet]
med beväringsmanskapet.

Transport

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

m

Transport

Volontärer.

16 distinktion skorpraler, 48 korpraler, 76 vice korpraler
och 40 menige, tillsammans 180 man.

utgöres af:

Aflöning

Lega,

som utgår med 40 kronor för hvardera af de två första
tjensteåren och med 80 kronor för hvartdera af de öfriga,
beräknas förslagsvis:

för 29 man ä 40 kronor................................... 1,160: —

» 151 » å 80 » .................................... 12,080: —

Lön,

som utgår under tjenstgöring med 10 kronor för månad,
beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 22 man i 101

månader.......................................................................• •••

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid nationalbeväringen
af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Arfvode,

som under tjenstgöring utgår för månad med 15 kronor till
distinktionskorpral, med 10 kronor till korpral och med
5 kronor till vice korpral, beräknas förslagsvis:
under kommendering till volontärskolan för 3 vice korpraler

i 10| månader...............................................................•••■

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna vid nationalbeväringen
af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Beklädnad och underhåll.

Dessa förmåner åtnjutas af volontärerna i likhet med bevä- j
ringsmanskapet.

Kronor.

13,240

2,310

Kronor.

147,770

157

50

15,707

Bih. till Rihd. Prot. 1892. 4 Sami. 1 Afd.

Transport |
2f> Haft.

163,477

50

50

34

Statsutskottets Utlåtande ,N:0 39.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

*

Transport

Artilleri.

163,477

50

Artiileribefälhafvare med stab.

i

|

Arfvode.

1 artiileribefälhafvare och chef för nationalbeväringens ar-tilleri med skyldighet att tillika förestå tygmästarebefatt-nitigen på Gotland ...........................................................

Anm. Härtill kommenderas en regementsofficer från något af
artilleriregementena.

* ■

750

Dagaflöning.

1 subalternofficer, som kommenderas att förrätta adjutants-och regementsqvartermästaretjenst vid artilleriet, ä2kronor

——''

730

_1

Batteristaten.

Löner.

« -

; 1 kapten af första klassen...................................................

1 d:o d:o ......................................................

1 d:o af andra klassen ...................................................

1 löjtnant d:o .. ...................!.......... .................

2 d:o d:o ....................................................

1 underlöjtnant ....................................................................

3 d:o .................................................................

j 1 styckjunkare......................................................................

2 d:o ........................................................................

1 sergeant af första klassen...............................................

4 d:o d:o ..................................................

1 sergeant af andra klassen.................................................

2 d:o d:o .................................................

1 trumpetare, lön ............................................................

1 eko d:o ................................................................

2,800
2,800
1,800
900
1,800
600
1,800
720
1,440
360
1,440
240
480
. 80
40

:

17,300

Beklädnad,

som utgår med 150 kronor till styckjunkare och 120 kronor
till sergeant, utföres för en styckjunkare och fem ser-geanter, hvilka icke tjenstgöra vid stamtruppen, med......

750

Transport

183,007

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

35

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

183,007

50

400

800

.

300

ir >

900

2,400

ohä;

■ll.'' ", • ''

1,095

730

730

365

—-

365

292

-i

584

--

292

4,453

—!

189,860

50

Transport

Arfvode.

1 kapten ..............................................................................

2 d:o ................................................................••••••........

1 subalternofficer ..............................................................

3 eko .................................................................

Anm. Sistnämnda 4 arfvoden utgå till do subalternofficerare,
som ej tjenstgöra vid stamtruppen eller som adjutant hos artilleribefälhafvaren
och på sådan grund åtnjuta dagaflöning för ständig
tjenstgöring.

Dagaflöning.

som utgör för kapten 3 kronor, subalternofficer 2 kronor,
styckjunkare 1 krona, sergeant och spel 80 öre,
beräknas för följande personal under tjenstgöring vid
stamtruppen hela året, sålunda:

för

kapten......................................................

subalternofficer ..............................................

d:o v.............................................

styckj ankare.............................................. k. . ju.

d:o .....................................................

sergeant...........................................................

d:o .....................................................................

> trumpetare ..............................................................

Dagaflöning till den öfriga personalen utgår för tjenstgöring
under de årliga vapenöfningarna från anslaget till beväringens
vapenöfningar.

Portion.

Portion åtnjutos af underofficerare och trumpetare under
tjenstgöring i likhet med manskapet.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutos af 2 styckjunkare och 3 sergeanter,
tjenstgörande vid stamtruppen. Trumpetare erhålla beklädnad
i likhet med manskapet. ______

Transport

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Transport

189,860

50

Diverse anslag.

Medikamentspenningar för 100 man å 2 kronor 25 öre.....

225

_

.

Kommunionpenningar för 111 personer å 5 öre ................

5

55

Till sjukvård åt manskapet vid stamtruppen å länslasarettet

i Yisby ....................................................................

150

380

55,

Informationsverket.

i

1 informationsofficer, arfvode ...............................................

450

I

1 informationsunderofficer, d:o ............................................

112

50

1 d:o d:o ............................................

50

_

Till skrifmaterialier samt ved och ljus................................

150

762

50

Tygstaten.

1 tygofficerslön att fördelas emellan 2 förråd sofficerare med

400 kronor åt den ene och 300 kronor åt den andre......

700

1 tygförvaltare, lön ...............................................................

1,200

1 gevärshandtverkare, lön......................................................

600

1 d:o d:o ...................................................

600

3,100

_i

Särskilda anslag.

Till befälsmötets utgifter, sjukvård, resor i tjensten och

mönstriDgsresor, hyra för militärdetaljens embetsrum, ut-

gifter för militärbiblioteket, skrifmaterialier, ved, ljus m. m.

4,496

70

Diverse kostnader för musiken ......................................

1.000

5,496

70

Summa kronor

199,600 |75

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

37

Bil. XIII.

Förslag till stat för Vesternorrlands regemente.

-

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Officerare, underofficerare, civilpersonal och spel.

i. . >

Löner m. m.

Staben.

1 öfverste och chef, lön ...................................

6,000

tjenstgöringspenningar .................................

1,500

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor

800

fourageersättning ä 1 krona om dagen för

hvarje häst.......................................

730

9,030

1 öfverstelöjtnant och förste major, lön ............

4,000

lönetillägg för 1 tjenstehäst ...................

400

fourageersättning .......................................

365

4,765

1 major, lön...................................................

3,500

_

lönetillägg för 1 tjenstehäst......................

400

fourageersättning.........................................

365

4,265

_

1 d:o d:o .......................................................

4,265

1 rcgementsqvartermästare, lön .......................

1,800

lönetillägg för 1 tjenstehäst .......................

400

fourageersättning..........................................

365

2,565

1 förste regementsadjutant, lön ......................

1,200

tjenstgöringspenningar................................

200

lönetillägg för 1 tjenstehäst.......................

400

fourageersättning..........................................

365

2,165

1 andre regementsadjutant, lön...........................

900

lönetillägg för 1 tjenstehäst....................

400

fourageersättning.......................................

365

1,665

__

1 regementsauditör, arfvode ..............................

500

1 regementspastor, arfvode ................................

800

!

1 regementsläkare, lön .......................................

2,800

1 förste bataljonsläkare, lön ...............................

1,800

1 andre d:o d:o ..........................

900

Transport

35,520

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 39

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

1

Transport

35,520

_

■ _

_

1 regementsintendent, lön ................................

2,800

Anm. Efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuter

regementsintendenten ett ålderstillägg å lönen
af 500 kronor att utgå från fjerde kufvndtitelns

anslag till ålderstillägg.

1 bataljonsadjutant, lön......................................

360: —

beklädnad...............................................

120: —

arfvode .........................................................

200: -

680

__

| 1 d:o d:o d:o.................................................

1 regementsväbel, lön.......................................

360: —

680

beklädnad......................................................

120: —

arfvode .........................................................

200: —

680

_

1 gevärshandtverkare, lön....................................

1 1 d:o d:o......................................

500

500

1 regementstrumslagare, lön ............................

360: —

beklädnad .v.................................................

150: —

510

. -: h : . j

Kompanistaten.

1 kapten af första klassen, lön..........................

2,800

_

7 d:o d:o d:o..........................

19,600

1 kapten af andra klassen, lön .........................

1,800

| 3 eko d:o d:o...........................

5,400

1 löjtnant af första klassen, lön .......................

1,200

7 d:o d:o d:o ........................

1 löjtnant af andra klassen, lön ........................

8,400

900

1 7 d:o d:o d:o .......................

6,300

- ,->■». .

| 1 underlöjtnant, lön ..........................................

600

7 d:o d:o ............................................

i 1 fanjunkare, lön ..............................................

720: —

4,200

beklädnad ...................................

150: —

870

7 (ko d:o .......................................................

1 sergeant af första klassen, lön ....................

360: —

6,090

beklädnad ............

120: —

480

13 d:o d:o d:o......................

1 sergeant af andra klassen, lön........................

240:---

6,240

beklädnad ........

120: —

360

15 d:o d:o d:o ............................................................

5,400

Transport

112,510

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

39

Kronor.

Ö.

112,510

360

2,520

80

560

40

280

Transport

1 fältmusikant, lön............................................... 240:

beklädnad ................................... 120:

7 d:o d:o d:o..............................................................

1 trumslagare (hornblåsare) lön.....................................

7 d:o d:o d:o .....;.......................

1 d:o d:o d:o........................r,.......

7 d:o d:o d:o........................................

Dagaflöning.

Dagaflöning utgår för tjenstgöring mellan de årliga vapen
öfningarne jemte beväringens redovisning från anslaget
till ersättning åt värnpligtsområdenas befäl*) och under
de årliga vapenöfningarne af anslaget till beväringens
vapenöfningar, samt utgör:

för regementschef 5 kronor; öfverstelöjtnant, major och
regementsläkare 4 kronor; kapten, rcgementsqvartormästare,
förste bataljonsläkare och regementsintendent
3 kronor; regementsadjutant, löjtnant, andre bataljonsläkare
och underlöjtnant 2 kronor; fanjunkare och regementstrumslagare
1 krona; bataljonsadjutant, sergeant,
regementsväbel och fältmusikant 80 öre samt gevärshandtverkare
40 öre.

Portion.

Portion åtnjutes af nndorofficeraro mod vederlikar och spel
under vapenöfningar i likhet med beväringsmanskapetj
samt utgår för tjenstgöring under den öfriga tiden af|
året jemte beväringens redovisning från anslaget till
ersättning åt värnpligtsområdenas befäl.

Beklädnad.

Beklädnad åtnjutes af trumslagare (hornblåsare) i likhet
mod regementets beväringsmanskap. _____________

Transport

Kronor.

110,645

116,350

*) Anm. Såsom tjenstgörande emellan de årliga vapenöfningarna beräknas förutom regementschefen
och förste regomentsadj»tanten, för Indika tjenstgönngspenningar här ofvan upptagits, majoren,
4 kaptener, regementsqvartormästareu och 5 underofficorare.

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Transport

Kronor.

Kronor.

116,350

Volontär er.

8 distinktionskorpraler, 12 korpraler, 24 vice korpraler och
16 menige, tillsammans 60 man.

Aflöning

utgöres af

Lega,

som utgår med 40 kronor för hvartdera af de 2 första
tjensteåren och med 80 kronor för hvartdera af de
öfriga, beräknas förslagsvis:

för 10 man ä 40 kronor.............. ..................... 400: —

» 50 » å 80 » ....................................... 4,000: —

4,400

Lön,

som utgår under tjenstgöring med 10 kronor för månad,
beräknas förslagsvis under kommendering till volontär skolan

för 8 man i 10 månader ................................

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna af
anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Arfvode.

som under tjenstgöring utgår för månad med 15 kronor
till distinktionskorpral, med 10 kronor till korpral och
med 5 kronor till vice korpral, beräknas förslagsvis:

under kommendering till volontärskolan för 1 vice
korpral i 10 | månader................................................

samt bestrides under de årliga vapenöfningarna af anslaget
till beväringsmanskapets vapenöfningar.

Transport

52

50

5,292

50

121,64250

Statsutskottets Utlåtande fao 39.

4i

Transport

Beklädnad och underhåll.

Dessa förmåner åtnjutas af volontärerne i likhet med rege-mentets beväringsmanskap.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

121,642

50

Särskildt anslag

för musiken ...............:.........................................................

2,000

Summa

123,642 50

C*

bill. till Riksd. Prot. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 25 Haft.

42

Statsutskottets Utlåtande N:0 39

Bil. XIV.

Förslag och kostnadsberäkning för en trängbataljon om 2 kompanier
med en nummerstyrka vid hvarje kompani af 120 korpraler, spel

och soldater.

Kronor.

Ö.

Kronor.

(5.

Lön, dagaflöning m.

m.

Militärstaten.

1 major (bataljonschef), lön...................

............ 4,000: —

dagaflöning 365 dagar å 4 kronor .

............. 1,460: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst ..........

.............. 400: —

fourageersättning ...........................

............. 365: —

6,225

1 adjutant (löjtnant af 2:a klassen), lön

............ 900: —

dagaflöning 365 dagar å 2 kronor .

............. 730: —

1,630

_

i 1 kapten af l:a klassen, lön...................

.............. 2,800: -

dagaflöning 365 dagar ä 3 kronor .

............ 1,095: —

3,895

_

j 2 d:o d:o ...........................................

7,790

1 kapten af 2:a klassen, lön..................

.............. 1,800: —

dagaflöning, förslagsvis 30 dagar å

3 kronor 90: —

1,890

_

1 d:o d:o ........................................

1(890

2 arfvoden till kompanichefer ä 600 kronor ........................

1,200

1 löjtnant af l:a klassen, lön................

............. 1,200: —

dagaflöning, förslagsvis 97 dagar ä

2 kronor 194: —

1,394

__

| 1 löjtnant af l:a klassen, lön................

............. 1,200: —

dagaflöning 30 dagar ä 2 kronor....

.............. 60: —

1,260

_

! 2 d:o d:o ...........................................

2,520

1 löjtnant af 2:a klassen, lön ................

............. 900: —

dagaflöning 365 dagar ä 2 kronor .

.............. 730: —

1,630

_

1 löjtnant af 2:a klassen, lön ................

.............. 900: —

dagaflöning 30 dagar å 2 kronor...

............... 60: —

960

_

1 underlöjtnant, lön ...............................

.............. 600: —

dagaflöning 365 dagar ä 2 kronor

............. 730: —

1,330

_

1 d:o .............. .................................

1,330

Transport j 34,944 —

Statsutskottets Utlåtande. N:o 39.

43

Kronor.

8.

. ...

Kronor.

8.

Transport

34,944

1 underlöjtnant, lön......................................

. . 600: —

dagaflöning 97 dagar ä 2 kronor.............

194: —

794

1 underlöjtnant, lön.......................................

... 600: —

dagaflöning 30 dagar å 2 kronor.............

60: —

660

] 1 fanjunkare, lön...........................................

.... 720: —

dagaflöning 365 dagar å 1 krona.............

365: —

beklädnadsersättning .............................

.... 200: —

portionsersättning 365 dagar ä 62 öre....

.... 226: 30

1,511

30

! 2 d:o d:o ....................................................

3,022

60

1 fanjunkare, lön............................................

.... 720: —

dagaflöning 97 dagar ä 1 krona ............

97: —

beklädnadsersättning ...............................

200: —

portionsersättning 97 dagar ä 62 öre ....

60: 14

1,077

14

|

1 fanjunkare, lön.............................................

..... 720: —

dagaflöning 30 dagar ä 1 krona.............

30: —

beklädnadsersättning ............................

200: —

portionsersättning 30 dagar ä 62 öre ...

18: 60

968

60

'' 1 sergeant af l:a klassen, lön.........................

.... 360: —

lönetillägg................................................

12: —

dagaflöning 365 dagar å 80 öre.............

.... 292: —

beklädnadsersättning ...............................

200: —

portionsersättning 365 dagar å 62 öre ...

.... 226: 30

1,090

30

4 d:o d:o ....................................................

4,360

20

1 sergeant af l:a klassen, lön.........................

..... 360: —

lönetillägg.................................................

12: —

dagaflöning 242 dagar ä 80 öro .............

..... 193: 60

beklädnadsersättning ..............................

..... 200: —

portionsersättning 242 dagar ä 62 öre...

..... 150: 04

915

64

1 sergeant af l:a klassen, lön.........................

..... 360: -

lönetillägg..............................................

12: —

dagaflöning 97 dagar å 80 öre ..............

77: 60

beklädnadsersättning ..............................

..... 200: —

portionsersättning 97 dagar å 62 öre ....

..... 60: 14

709

74

1 d:o d:o .................................................

709

74

1 sergeant af l:a klassen, lön........................

..... 360: —

lönetillägg.................................................

12: —

dagaflöning 30 dagar å 80 öre..............

24: —

beklädnadsersättning ...........................

200: —

portionsersättning 30 dagar ä 62 öre

18: 60

614

60

6 d:o d:o ..........;........................................

3,687

60;

Transport

55,065

46|

1

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Transport

55,065

46

1 sergeant af 2:a klassen, lön.......................

.... 240: —

lönetillägg...................................................

12: —

dagaflöning 365 dagar å 80 öre .............

..... 292: —

beklädnadsersättning .............................

.... 200: —

''

portionsersättning 365 dagar å 62 öre....

.... 226: 30

970

30

5 d:o (ko ...................................................

4,851

50

1 sergeant af 2:a klassen, lön......................

... 240: —

lönetillägg................................................

12: —

dagaflöning 242 dagar å 80 öre .............

..... 193: 60

beklädnadsersättning ...............................

.... 200: —

portionsersättning 242 dagar ä 62 öre. ..

150: 04

795

64

O

n3

O

rH

795

64

1 sergeant af 2:a klassen, lön.......................

.... 240: —

lönetillägg.................................................

12: —

-

dagaflöning 97 dagar å 80 öre................

77: 60

beklädnadsersättning ..............................

.... 200: —

portionsersättning 97 dagar ä 62 öre ....

60: 14

589

74

O

O

''T?

589

74

1 sergeant af 2:a klassen, lön.........................

. .. 240: —

lönetillägg.................................................

12: —

dagaflöning 30 dagar ä 80 öre................

24: -

beklädnadsersättning ...............................

.... 200: —

portionsersättning 30 dagar ä 62 öre ....

18: 60

494

60

O

''■ö

C

rc

1.978

40

1 stabstrumpetare, lön.....................................

... 360: —

lönetillägg.................................................

12: —

dagaflöning 365 dagar å 80 öre .............

.... 292: —

beklädnadsersättning ............................

.... 200: —

portionsersättning 365 dagar å 62 öre. ..

.... 226: 30

1,090

30

1 stabstrumpetare, lön....................................

... 360: —

lönetillägg.................................................

12: —

dagaflöning 30 dagar å 80 öre...............

24: —

beklädnadsersättning ...............................

... 200: —

portionsersättning 30 dagar ä 62 öre ....

18: 60

614

60

Civilstaten.

1 regementsläkare, lön .................................

.... 2,800: —

dagaflöning 365 dagar å 4 kronor..........

.... 1,460: —

4,260

Transport

72,095

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

45

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Transport

72.095

92

1 förste bataljonsläkare, lön................................

1,800

dagaflöning 365 dagar å 3 kronor..............

1,095

2,895

_

1 andre bataljonsläkare, lön..............................

900

dagaflöning 365 dagar ä 2 kronor.............

730

■—

1.630

1 regementskommissarie, lön ............................

1,800

dagaflöning 365 dagar å 3 kronor..............

1,095

2,895

_

1 bataljonsveterinär, lön....................................

900

dagaflöning 365 dagar å 2 kronor...............

730

1,630

_

1 förrådsförvaltaro *), lön .....................................

1,800

1 handtverkare af l:a klassen, lön ...................

700

—:

1 » » » » » ......................

700

1 » » 2:a »'' » .......................

500

1 » » » » » ......................

500

85,345

92

Arfvoden

till 1 bataljonspredikant....................................

400

_

» auditörsbiträde.................................................

500

900

Särskilda anslag:

medikamentspenningar för 240 man, korpraler,

spel

och

soldater å 2 kronor 25 öre om året.............

540

kommunionpenningar för d:o å 5 öre d:o ..........

12

skrifmaterialier m. m............................................

500

bataljonens skolor samt undervisnings- och gymnastikmateriel

400

praktiska öfningar.................................................

2,000

musikinstrumenters anskaffande och underhåll....

250

3,702

Inqvartering.

1 major ............................................................

435

_

3 kaptener å 165 kronor

495

Transport

930

89,947

92

*) Anm. lorrådsförvaltaren åtnjuter dessutom ett ålderstillägg af 300 kronor att såsom arfvode
utgå offer B-,to tjenstearet.

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

.

Kronor.

o.

Kronor.

Ö. |

Transp

ort

930

89

947

92

6 subalternofficerare ä 100

kronor 50 öre

603

1 regementsläkare..............

435

1 förste bataljonsläkare .....

165

1 andre bataljonsläkare .....

.....

100

50

1 regementskommissarie.....

165

1 bataljonsveterinär...........

100

50

2

499

_

Aflöning och arfvoden in. in. för

manskap:

aflöning: 73

man i 12 månader å 10 kr. i månaden 8,760

53

» i 8 »

i 10 »i

»

4,240

5

» i 4 »

i 10 » i

»

200

109

»il »

i 10 » i

»

1,090

14.290

_

arfvoden: 8 distinktionskorp.

i 12

mån. å 15kr. imån. 1,440

2

»

i 8

» ä 15

»

240

2

»

i 4

» ä 7:

50 »

60

4

korpraler

i 12

» å 10

»

480

1

»

i 8

» å 10

»

80

4

»

i 4

» å 10

»

160

11

»

i 1

» å 10

»

no

1

»

i 4

» it O

»

20

4

»

i 8

» ä 5

»

160

11

»

ill

» a 5

»

605

3

vice korpraler

i 12

» a 5

»

180

32

»

i 1

» a 5

»

160

32

»

ill

» å 2:

50 »

880

2

trumpetare

i 12

» ä 3

»

72

1

»

i 4

» ä 3

»

12

1

»

i 1

» ä 3

»

3

1

»

i 8

» å 1:

so »

12

1

»

i 11

» ål:

50 »

16

50

4,690

50

lega: 136 man å 80 kronoi

om

året.......

. 10,880

104

> å 40 »

» .......

.. 4,160

15,040

kommenderingstillägg........

500

34

,520

50

Beklädnad och underhåll it

. m.:

beklädnad: 73 man i 365 dag.

å 33 öre om dagen 8,792

85

f

>3 » i 242

»

å 33 »

» »

4,232

.58

1

Transport 13,025

43

126

,967

42

Statsutskottets Utlutande N-.o 39.

47

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Transport 13,025: 43

126,967

421

beklädnad: 5 man i 97 dag. ä 33 öre om dagen 160: 05

109 »'' i 30 » ä 33 I » » 1,079: 10

14.264

58

53 » i 242 » å 62 » » » 7,952: 12

5 » i 97 » ä 62 » » » 300:70

109 » i 30 » å 62 » » » 2,027:40

26,800

12

sängkläder och servis för 240 man å 9 kronor om året......

2,160

sjukvårdsporsedlar.................................................................

200

underbefälskole-distinktionstecken och diverse utgifter, för-

slags vis ........................................................................

250

43,674

70

Hästar.

\

;

.

40 stamhästar: remontering, skoning och medikamenter å

80 kronor om ''året.....................................................

3,200

utfodring 365 dagar å 1 krona om dagen.....................

14,600

30 logda hästar: lega, skoning och medikamenter å 90

kronor om året.........................................................

2,700

utfodring 30 dagar å 1 krona om dagen ....................

900

21,400

Kaserneringstcostnader.

underhåll af kasern med kaserngård, sotning, brandredskap,

renhållning m. in. ......................................................

6,000

ved och ljus..........................................................................

1,500

kaserninventariers underhåll för 240 man å 2 kronor 50 öre

600

8,100

_

i Summa

200,142

12

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Bil. XV.

Förslag till vakanssättning vid indelta infanteriet.

Regementenas och corpsernas namn.

Nuvarande
antal korp-raler, vice
korpraler o.
volontärer
inberäknadt.

l)et antal,
som utskot-tet i sitt
utlåtande
angifvet.

Att »in-draga».

Vakans-

afgift

för

nummer.

Summa !
besparing
i

kronor.

Lifregementets grenadiercorps ...........

444

380

64

O

o

04

12,800

(mobilis. med Nerikos reg:te)

lista Lifgrenadierregementet..............

1,142

1,000

142

180

25,560

Uplands regemente .............................

1,098

1,000

98

180

17,640

Skaraborgs » ..............................

1,098

1,000

98

170

16,660.

Södermanlands regemente .................

1,098

1,000

98

130

12,740

Helsinge » ..................

1,098

1,000

98

150

14,700

Elfsborgs » ..................

1,098

1,000

98

140

13,720

Vestgötadals » ..................

1,098

1,000

98

180

17,640

Yestmanlands , » ..................

1,098

1,000

98

160

15,680

Kronobergs '' » ................

1,002

1,000

2

150

300

Dalregementet » ..................

1,095

1,000

95

150

14,250''

Summa

989

161,690

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

49

Bil. XVI.

Förslag till organisation af stamtrupper i Norrland.

Regemente eller corps.

N:o 19

Norrbottens
fältj -corps.

N:o XIX

Yesterbottens
fältj .-corps.

N-.o 23

Jemtlands

fältj.-corps.

N:o 29

Yesternorr-lands bataljon.

Garn.

Ny

Garn.

Ny

Gam.

Ny

Gam.

Ny

Btat.

stat.

stat.

stat.

stat.

stat.

stat.

stat.

! ff()l ''• " 1

Distinktionskorpraler .....................

_

8

16

Korpraler .......................................

26

52

26

52

34

52

16

36

Vicekorpraler .................................

26

52

26

52

34

52

36

52 1

Menige........................................

380'')

696

3572)

696

w

QO

TT

■3*

696

240

496

Summa

432

800

409

800

516

800

300

600

I händelse Kong]. Maj:ts nu föreliggande proposition antages, hvarigenom distinktionskorpraler,
korpraler och vicekorpraler nå här ofvan upptagen numerär,
skulle behöfvas för komplettering till ofvan angifna nya stat vid Norrbottens rege
mente 316, vid Yesterbottens 339, vid Jemtlands 248 och vid Yesternorrlands regemente
256 nya nummer eller tillhopa 1,159 nummer, hvilka utskottet ansett skulle
vinnas utan ökad kostnad, genom vakanssättning af rusthåll och rotar vid infanteriet
i de södra delarno af riket, såsom i bil. XY är visadt.

*) Deraf indelte menige 257. s) Deraf indelte menige 333. 3) Deraf indelte menige 424.

bih. till Sikel. Prat. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 23 Haft.

7*

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Bil. XVII.

Gotlands nationalbeväring,

enligt Kongl. Majds förslag.

.s)fiSn*i.öW i iJif?h*o ifi hÖOBofi£|j * ''t v

Ökad kostnad.

Militärbefälhafvare med stab och civilpersonal

Löner in. in. höjda för:

1 andre regementsadjutant från 600 till 900
1 regementsauditör » 540 » 900

1 regementspastor
1 regementsläkare

» 360 » 800 ............................

» 1,800 »2,800..........................

Infanteri.

Officerare, underofficerare och spel.

1 öfverstelöjtnant

2 majorer hvardera

1 förste regementsadjutant

1 andre regementsadjutant

2 bataljonsadjutanter hvardera
1 regementstrumslagare

8 kaptener 1 klass hvardera
8 fanjunkare hvardera
12 sergeanter 1 kl. hvardera
16 » 2 » hvardera

8 fältmusikanter hvardera

Löner m. m

från

höjda för:

300

360

440

1,000

3,500

till 4,000 ............

.......... 500

3,000

))

3,500 ...........

.......... 1,000

900

)>

1,200.............

........... 300

600

»

900.............

............ 300

360

»

680 ...........

...... 640

360

»

510..............

150

2,000

»

2,800.............

.......... 6,400

720

»

870.............

............ 1,200

360

»

480.............

............ 1,440

--

300

»

360............

............ 960

240

»

360............

960

Artilleri.

Batteristaten.

Lönerna höjda för:

2 kaptener 1 kl. från 2,000 till 2,800 ..............................

Beklädnad tillkommer för:

1 styckjunkare med 150 ...............................................

5 sergeanter » 120.................................................

150: —
600: —

Summa ökad kostnad

2,100: —

13,850: —

1,600: —

750: —
18,300: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

51

Minskad kostnad.

Militärbefälhafvare med stab och civilpersonal.

Dagaflöningen upptages i nuvarande stat till 4,355 kronor för tiden emellan
beväringsöfningarne. Derigenom att dessa utsträckas och mellantiden
alltså minskas nedgår dagaflöningeii till 4,200 hvarigenom uppstår cn

minskad kostnad af ......:......... ..................''...£.....

Dagaflöningen under mötestiden utgår från beväringsanslaget, och märkes
att dagaflöningen för regementsläkare höjts till lika belopp som vid
indelta armén eller 4 kronor om dagen.

Af nu anförda orsak har äfven dagaflöningen vid infanteriregementet minskats
från 15,276 kr. till 13,680 kr., d. v. s. med............................

och portionsersättningen från 1,675 kr. till 1,500 kr., d. v. s. med ........

Derjemte har sergeanternas af 2 kl. (3 st.) lönetillägg å 60 kr. indragits,
då de i stället erhållit beklädnadsersättning ..... ..................................

155:

1,596: —
175: —

180: —

Således:

Ökning se förra sidan ....................

hvarifrån afgår enligt ofvanstående

Summa minskad kostnad 2,106:

18,300 kr.
2,106 »

Ökadt anslag af Kongl. Maj:t begärdt 16,194 kr.

Hallands, Vesternorrlands och Blekinge bataljoner hvardera,

enligt Kongl. Maj:ts förslag.

Ökad kostnad.

Officerare, underofficerare, civilpersonal och spel.

1 regementsläkare

från

Löner

1,800

m. m. höjda för:

till 2,800 ......................................

1,000

320

_

1 bataljonsadjutant

))

360

»

680 ...........................................

1 regementstrumslagare

»

360

))

510...................................

150

4 kaptener 1 kl. hvardera

»

2,000

»

2,800 .........................................

3,200

4 fanjunkare

))

»

720

»

870 ...........................................

600

4 sergeanter 1 kl.

)>

»

360

))

480........................................

480

8 » 2 »

»

))

300

))

360............................................

480

4 fältmusikanter

J>

»

240

D

360......................................

480

Summa ökad kostnad

6,710

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Bil XVIII.

P. M.

om huru hären på fastlandet kunde indelas på fredsfot i sex fördel*
ningar, och riket indelas i sex nya militärdistrikt (fördelningsområden),
derest utskottets förslag runne Riksdagens bifall.

Hären skulle bestå på fredsfot af sex fördelningar, hvarje fördelning i regeln om
2 in fanteribrigader på 6 bataljoner, 1 kavalleriregemente på 5 sqvadroner och 1 fältartilleriregemente
på 5 batterier. I)en III fördelningen finge dock 3 infanteribrigader,
hvarigenom den fördelen vunnes, att punkter, hvilka ''äro af den vigt, att man till
dem vill afdela besättningstrupper, kunde erhålla sådana med bättre utbildning, utan
att man härför behöfde bryta något fördelningsförband. Den III fördelningen har
blifvit utsedd att lemna den härtill afsedda brigaden,- emedan den ligger mest aflägsen
från de sannolika anfallspunkterna och således med minsta olägenhet bör kunna
bära det derigenom försvårade mobiliseringsarbetet.

Dessutom skulle finnas, på hvarannan fördelning, en trängbataljon och vid I fördelningen
en kavallerifördelning om 2 regementen och 2 ridande batterier, samt slutligen
fästningsartilleri och ingeniörtrupper (1 sappörbataljon, 1 pontonierbataljon med 1 fältsign
alkompani).

I I militärdistriktet, som skulle omfatta Skåne, Blekinge, en del af Småland och
en del af Halland, skulle följande trupper vara förlagda:

Infanteri''.

Smålands grenadiercorps,

Kronobergs regemente,

Norra Skånska infanteriregementet.

Södra Skånska »

Hallands bataljon och
Blekinge » (Marinregementet),

På fältfot: 12 bataljoner.

Kavalleri:

Kronprins ms husarregemente, 5 sqvadroner.

Artilleri:

Yendes artilleriregementes 5 åkande batterier; samt

Kavallerifördelningen :

Skånska husarregementet,

Skånska dragonregementet,

Yendes artilleriregementes 2 ridande batterier;
10 sqvadroner och 2 batterier.

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

53

I II militärdistriktet, som skulle omfatta den återstående delen af Småland samt

Östergötland, skulle följande trupper vara förlagda:

'' y‘''-‘ ’ 1 ;<1

Infanteri:

l:a Lifgrenadierrogementet,

2:a Lifgrenadierregementet,

Jönköpings regemente,

Kalmar regemente;

På fältfot: 12 bataljoner.

Kavalleri:

Smålands husarregemente, 5 sqvadroner.

Artilleri:

2:a Göta artilleriregemente, 5 batterier.

I III militärdistriktet, som skulle bestå af återstående delen af Halland, samt
Yestergötland, Bohuslän, Dalsland och Yermland, skulle följande trupper vara förlagda:

Infanteri:

tuo

C

Yestgöta regemente,

Skaraborgs »

Elfsborgs »

Yestgötadals »

Bohusläns »

Vermlands » och

Yermlands fältjägarecorps;

På fältfot: 18 bataljoner.

Kavalleri:

Lifregementets husarcorps, 5 sqvadroner.

Artilleri:

l:a Göta artilleriregemente, 5 batterier.

2 fästningskompanier af l:a Göta artilleriregemente,
Sappörbataljonon, och
Göta trängbataljon.

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

I IY militärdistriktet, som skulle bestå, af Södermanland, en mindre del af Ib land

(södra Roslagen), Nerike och vestra delen af Vestmanland, skulle följande trup per

vara förlagda:

Infanteri:

c

®

bc

a

"E

åä

©

"3

Svea lifgarde,

Andra lifgardot,

Lifregementets grenadiercorps;
Södermanlands regemente, och
Nerikes regemente.

På fältfot: 12 bataljoner.

Kavalleri:

Lifgardot till häst, 5 sqvadroner.

Artilleri:

l:a Svea artilleriregemente, 5 batterier.

Yaxholms artillericorps;

Pontonierbataljonen med fältsignalkompaniet; och
Svea trängbataljon.

I Y militärdistriktet, som skulle bestå af öfriga delar af Upland och Yestmanland
jemte Dalarne, Gestrikland och Helsingland, skulle följande trupper vara förlagda:

Infanteri:

©

bo

C

©

-o

a

CD

Uplands regemente,

Dalregementet,

Helsinge regemente, och
Vestmanlands regemente.

På fältfot: 12 bataljoner.

Kavalleri:

Lifregementets dragoncorps, 5 sqvadroner.

Artilleri:

2:a Svea artilleriregemente, 5 batterier.

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

55

I Yl militärdistriktet, som skulle bestå af det öfriga Norrland, skulle följande

trupper vara förlagda:

Infanteri:

Norrbottens regemente,

Yesterbottens »

Jemtlands »

Vesternorrlands »

På fältfot: 12 bataljoner.

Kavalleri:

Jemtlands kästjägarecorps, 5 sqvadroner.

Artilleri:

s11 '' >>'' •

Norrlands artilleriregemente, 5 batterier,
samt

Norrlands trängbataljon.

Af ofvan sagda förläggning framgår att indelningen, hvad de tre hufvtidvapnen
vidkommer är fullt rationel.

Vid uppgörande af den nya indelningen har äfven hänsyn tagits till landets
militärgeografiska beskaffenhet, hvarjemte man, så vidt möjligt, lemnat den nuvarande
militärdistriktsindelningen orubbad, eller gjort den i öfverensstämmelse med hvad
den nyligen har varit. Sålunda är l:a distriktet, så när som på södra delen af
Halland i hufvudsak lika med hvad det nu är. Det 2:a distriktet är också detsamma
så när som på en mindre reglering af södra gränsen. Det 3:e distriktet är ungefär
lika med hvad det var före den sista förändringen, med det undantag att södra delen
af Halland lagts till första distriktet. Deremot är det nuvarande 6:e distriktet, som
nu skulle få en betydlig tillväxt af trupper, minskadt med Dalarne, Helsingland och
Gestrikland, samt återstoden fördelad mellan det 4:e och 5:e, hvarigenom inträffat,
att nuvarande 5:e, som mistat Vermland, Dal och en del af Yestergötland, hvilka
återvändt till sitt gamla distrikt, det tredje, och Nerike och en del af Vestmanland,
som lagts till 4:e distriktet, i stället fått Dalarne, Gestrikland, Helsingland och Upland,
samt det 4:e, som mistat Upland, i stället fått Nerike samt vestra delen af
Vestmanland.

Äfven vid kommande inskrifningsområdena för de värnpligtige hafva högst få
förändringar vidtagits. Med Smålands grenadiereorps’ inskrifuingsområde, har den
förändringen vidtagits, att kompaniområdena n:o 30, Norra Möre och n:o 31, Öland
utbytts mot Kalmar regementes inskrifningsområde tillhörande kompaniområden n:o 37
Uppvidingo och n:o 39, Konga.

Hvad beträffar Hallands bataljons inskrifningsområde, har detta blifvit förminskadt
med kompaniområdena n:o 62 Varberg och n:o 63 Tjäre, hvilka, då Elfsborgs regemente
redan nu vid mobilisering erhåller manskapet från dessa områden, blifvit
tillagda detta regementes inskrifningsområde.

Beträffande Lifregementets grenadiereorps’ inskrifningsområde, har kompaniområdet
n:o 148 Vester Bergslagen utbytts mot kompaniområdet n:o 146 Kungsör af
Vestmanlands rogementes inskrifningsområde, hvilken förändring haft så mycket större

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

skäl för sig, som soldater af Lifregementets grenadiercorps äro förlagda inom kompaniområdet
n:o 146, men Vestmanlands regementes 7:e kompani inom kompaniområdet
n:o 148.

Genom denna nya indelning hafva äfven militärdistrikten erhållit en, så vidt
möjligt lika stor folkmängd, hvilket framgår ännu tydligare, om man betraktar folkmängdssiffrorna,
sådana de.komma att ställa sig år 1900 (bil. XIX.)

Att III militärdistriktets folkmängd är omkring en half gång större än II, IV och
V militärdistriktenas, är en naturlig följd deraf, att denna fördelning är en half gång
till så stor som de andra, af skäl som här förut anförts.

I:a militärdistriktet har en högre folkmängdssiffra, på grund deraf att inom detsamma
finnes en kavallerifördelning och 2 ridande batterier mer än inom de andra
samt afses uppsätta fästningstrupper för flottan.

Inom VI militärdistriktet är folkökningen så stor, att med tiden befolkningen
inom detta kommer att nå samma styrka som inom de öfriga.

Visserligen är II militärdistriktet det till folkmängden svagaste, om hänsyn tages
dertill, att ingen folkökning där är sannolik, men torde detta ej vara af afsevärd betydelse,
då man alltid har möjlighet att höja ifrågavarande militärdistrikts folkmängdssiffra
genom att till detsamma öfverföra några kompaniområden från I militärdistriktet
> ;h Smålands grenadiercorps’ inskrifningsområde.

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

51

Bil. XIX.

Förslag till rikets indelning i 6 fordelningsområden.

Inskrifningsområden.

Folkmängd
1889 enligt

»värnpligts-områdesindel-ningen 1889».

Sannolik folk-ökning intill
år 1900.

l:a militärdistriktet.

Södra skånska infanteriregementets .....................................

276,181

Korra skånska infanteriregementets 1.....................................

173,950

» » » 2....................................

140,383

Blekinge bataljons....................................................................

141,776

15,000

Kronobergs regementes..........................................................

128,916

Smålands grenadiercorps’........................................................

74,349

Hallands bataljons................................................................

69,102

Summa

1,004,657

1,020,000

2: a militärdistriktet.

Kalmar regementes..................................................................

204,325

|

Jönköpings regementes............................................................

140,255

Lifgrenadierregementenas.......................................................

315,652

J

Summa

660,232

660,000

3:e militärdistriktet.

Elfsborgs regementes ...............................................................

192,926

Vestgöte regementes 1.............................................................

124,289

» » 2............................................................

46,705

Skaraborgs regementes ...........................................................

205,234

Bohusläns regementes.............................................................

165,029

Vestgötadals regementes ........................................................

155,226

Vermlands regementes ..................... ....................................

164,628

Vermlands fältjägarecorps’ ......................................................

71,340

Summa

1,125,377

1,125,000

luft. till Rikad. Prot. 1892. 4 Sami. 1 AJ''d. 25 Häft. 8*

58

Statsutskottets Utlåtande N;o 39.

Inskrifningsområden.

Folkmängd
1889 enligt
»värnpligts-områdesindel-ningen 1889».

Sannolik folk-ökning intill
år 1900.

4:e militärdistriktet.

Södermanlands regementes......................................................

163,412

|

Lifgardesregementena till fots ..............................................

277,824

> 110,000

Nerikes regementes..............................................................

145,075

Lifregementets grenadiercorps’ .............................................

73,112

1

Summa

659,423

770,000

5:e militärdistriktet.

tfplands regementes........ ......................................................

211,214

Vestmanlands regementes......................................................

168,632

| 60,000

Helsinge regementes ...............................................................

199,044

Dalregementets ......................................................................

147,296

1

Summa

726,186

786,000

6:e militärdistriktet.

Yesternorrlands regementes.....................................................

193,868

Jemtlands regementes...........................................................

97,474

85,000

Vesterbottens regementes.......................................................

116,910

Norrbottens regementos.........................................................

98,709

Summa

506,961

590,000

Ui

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

59

Bil. XX.

Beräkning

af erforderliga ordinarie anslag för landtförsyaret, derest den af
utskottet förordade anslagshöjningen af riksdagen beviljas.

Enligt det förslag utskottet förordat, skulle den ordinarie anslagsökningen för år
1893 utgöra:

för ökad beväringsöfning — se sid. 34 .......................................... 1,376,000 kr.

» organisativa förbättringar » » » ................................... 609,789 »

eller summa 1,985,789 kr.

Lägges härtill nu utgående ordinarie anslag enligt 1892 års riksstat
— »lindring i rustnings- och rotoringsbesvären» dock ej inräknad 19,340,000 »
skulle alltså, enligt det af utskottet förordade förslaget, de ordinarie

anslagen år 1893 utgöra.......................................................... Summa 21,325,789 kr.

Lägges härtill ytterligare följande af utskottet förordade anslag för
organisationens fullständiga genomförande, nemligen:

för ökad beväringsöfning — se sid. 35.................... 1,561,450 kr.

» organisativa förbättringar » » ».................... 637,025 »

tillsammans 2,198,475 kr.,

hvarifrån, genom besparingar å ecklesiastik- och

auditörstaterna, afgå ....................................................... 27,540 »

skulle alltså de för organisationens jullståndiga genomförande
erforderliga anslagen ökas med...........................:...................... 2,170,935 kr.

hvarigenom alltså, efter det fullständiga genomförandet af det förslag
utskottet förordat, de ordinarie anslagen å 4:de hufvudtiteln skulle komma

att uppgå till ......................................................................... Summa 23,496,724 kr.

Dertill är för lindring af 30 % i rustnings- och roteringsbesvären

nu anslaget................................................................... 1,330,000 kr.

För ytterligare lindring af 70 % i samma besvär
skulle erfordras................................................................ 3,102,832 »

4,432,832 kr.

*■*••*•■

'' "boken.

30 £

< •''krUcfted

304

298

Vmeå''

*Storfirn.

Ostars urin

Jinirkr

Terrin.''

Siiniförm

ftudiksrall\\

umsdaL

^•Söderhamn

253 Kil iförs

226,

Falun

Ds (ha,
205 \

fHedcmor i \

233

189

189

2 24%.

223

dL88+v ig Er

Fnhöpn

Wt störa#

108

Kora.

''inuti/•-

, KsKUstnntt

Örfltn

, Mariefred -

irtjrtineharim

\ 15^
Ifdtsbcrq v

* w >t

''plastad

du-rsund.

Muriesflid,

13% 113

\ w)

SkaftTe

fiol

''Skri isig

114 >

slfttlköping

Orjemu

58 o
Wcsle/Tik\

rtricéfu

in rn er by

.107 ''färd

% 1 oru/sliurk,

ST J '' k,

:ktirsJuti

~~ 33 \
KVdrberff

r »i

ikmbvrq

btlmslajd

Va) olåt

i*> /

ds ing b, >r$~''

Landskti

imn

Grav af T Berådt

Bil..25?

3” (1

-1—11_____-f""

vina

0° 1"

Vll.0

VI.O.

v.o.

IV.O.

nr.w.

■ 11.0

HAV.

i.w.

GU''

313

X aflura lida

tiar»

VI.O.

V1I.0

v.o

»liv

u.w.

I.W.

m.o

IV.O

O" Ö

K.O.

66"

135

m

vui.o.

IX.O.

67''

FÖRSLAG

till

ARMENS INDELNING och FÖRLÄGGNING.

i

ii

in

1 (me57 imvÅrvcure/
660 232
1 125 377

659 623 vrwåmwre
726 186
506 961

Skala. 1:3 000 000

FÖRTECKNING

ÖFVER

MA

LAN

OCH

H Ä B A 0

< T I K G S L A G, BERGSLAG eller SKEPPSLAG).

Malmöhus Län.

1. Skytts Härad.

2. Vemmenhögs Hd.

3. Ljunits Hd.

4. Herrestads Hd

5. Oxie Hd.

6. Bara Hd.

7. Torna Hd.

8. Färs Hd.

9. Frosta Hd

10. Harjagers Hd

11. Or.sjö Hd.

12. Rönuebergs Hd.

13. Luggude Hd.

Kristianstads Län.

14. Ingelstads Härad.

15. Jerrestads Hd.

16. Albo Hd.

17. Gärds Hd.

18. Villands Hd.

19. Östra Göinge Hd.

20. Vestra Göinge Hd.

21. Norra Asbo Hd.

22. Södra Åsbo Hd.

23. Bjäre Hd.

Blekinge Län.

24. Listers Härad.

25. Bräkne Hd.

26. Medelstads Hd 27.

Östra Hd.

Hallands Län.

28. Höks Härad.

29. Tönnersjö Hd.

30. Halmstads Hd.

31. Årstads Hd.

32. Faurås Hd.

33. Himla Hd.

34. Viske Hd.

35. Fjäre Hd.

Kronobergs Län.

36. Sunnerbo Härad.

37. Allbo Hd.

38. Kinnevalds Hd.

39. Norrvidinge Hd.

40. Konga Hd.

41. Uppvidinge Hd.

Jönköpings Län.

42. Vestbo Härad.

43. Östbo Hd.

44. Vestra Hd.

45. Östra Hd.

46. Mo Hd.

47. Tveta Hd.

48. Södra Vedbo Hd.

49. Norra Vedbo Hd.

50. Vista Hd.

Kalmar Län.

51. Södra Möre Härad.

52. Norra Möre Hd.

63. Stranda Hd.

64. Handbörds Hd.

55. Aspelands Hd.

56. Tunaläns Hd.

57. Sevede Hd.

58. Södra Tjusts Hd.

59. Norra Tjusts Hd.

60. Gräsgårds Hd.

61. Möckieby Hd.

62. Algutsrums Hd.

63. Runstens Hd.

64. Slättbo Hd.

65. Åkerbö Hd.

Wisby Län.

66. Gotlands Södra Härad.

67. Gotlands Norra Hd.

Östergötlands Län.

68. Ydre Härad.

69. Kinda Hd.

70. Lysings Hd.

71. Göstrings Hd.

72. Vifolka Hd.

73. Valkebo Hd.

74. Hanekinds Hd.

75. Bankekinds Hd.

76. Skärkinds Hd.

77. Hammarkinds Hd.

78. Björkekinds Härad.
79 Östkind9 Hd.

80. Lösings Hd.

81. Memmings Hd.

82. Åkerbo Hd.

83. Gullbergs Hd.

84. Bobergs Hd.

85. Dals Hd.

86. Aska Hd.

87. Finspånga Läns Hd.

88. Bråbo Hd.

Skaraborgs Län.

89. Vartofta Härad.

90. Frökinds Hd.

91. Vilske Hd.

92. Laske Hd.

93. Barne Hd.

94. Viste Hd.

95. Åse Hd.

96. Kållands Hd.

97. Kinnefjerdings Hd,

98. Skånings Hd.

99. Gudhems Hd.

100. Kåkinds Hd.

101. Valle Hd.

102. Kinne Hd.

103. Vadsbo Hd.

Elfsborgs Län.

104. Kinds Härad.

105. Marks Hd.

106. Vätte Hd.

107. Bollebygds Hd.

108. Vedens Hd.

109. Ås Hd.

110. Red vägs Hd.

111. Gäsene Hd.

112. Kullings Hd.

113. Ale Hd.

114. Flundre Hd.

115. Bjerke Hd.

116. Vane Hd.

117. Sundals Hd.

11.8. Valbo Hd.

119. Nordals Hd.

120. Vedbo Hd.

121. Tössbo Hd.

Göteborgs och Bohus Län.

122. Säfvedals Härad.

123. Askims Hd.

124. Östra Hisings Hd.

125. Vestra Hisings^ Hd.

126. Inlands Södre Hd.

127. Inlands Nordre Hd.

128. Inlands Fräkne Hd.

129. Inlands Torpe Hdi

130. Tjörns Hd.

131. Orust Vestra Hd.

132. Orust Östra Hd.

133. Bane Hd.

134. Stångenäs Hd.

135. Sotenäs Hd.

136. Tunge Hd.

137. Qville Hd.

138. Sörbygdens Hd.

139. Bullarens Hd.

140. Tanums Hd.

141. Vette Hd.

Wermlanäs Län.

142. Näs Härad.

143. Nordmarks Hd.

144. Gillbergs .Hd.

145. Grums Hd.

146. Karlstads Tingslag.

147. Vase Hd.

148. ölme Hd.

149. Visnums Hd.

150. Fernebo Hd.
15icNyeds Hd.

162. Kils Hd.

163. Jösse Hd.

154. Fryksdals Hd.

155. Elfdals Hd.

Örebro Län.

156. Sundbo Härad.

157. Rumla Hd.

158. Sköllersta Hd.

159. Askers Hd.

160. Grimstens Hd.

161. Hardemo Hd.

162. Edsbergs Hd.

163. Örebro Härad.

164. Glanshammars Hd.

165. Fellingsbro Hd.

166. Karlskoga Bergslag.

167. Grythytte och Helle fors

Eg.

168. Nora och Hjulsjö Bg.

169. Lindes och Rams bergs

Bg.

170. Nya Kopparbergs Bg.

Södermanlands Län.

171. Jönåkers Härad.

172. Rönö Hd.

173. Hölebo Hd.

174. Oppunda Hd.

176. Villåttinge Hd.

176. Daga Hd.

177. Selebo Hd,

178. Åkers Hd.

179. Öster-Rekarne Hd.

180. Vester-Rekame Hd.

Westmanlands Län.

181. Åkerbo Härad.

182. Snefringe Hd.

183. Tuhundra Hd.

184. Norrbo Hd.

185. Siende Hd.

186. Ytter-Tjurbo Hd.

187. Simtuna Hd.

188. Torstuna Hd.

189. Våla Hd.

190. Öfver-Tjurbo Hd.

191. Vagnsbro Hd.

192. Gamla Norbergs Bg.

193. Skinskattebergs Bg.

Ups&la län.

194. Bro Härad.

195. Håbo Hd.

196. Trögds Hd.

197. Åsunda Hd.

198. Lagunda Hd.

199. Hagunda Hd.

200. Ulleråkers Hd.

201. Vaksala Hd.

202. Bälinge Hd.

203. Norunda Hd.

204. Rasbo Hd.

205. Olands Hd.

206. Örbyhus Hd.

Stockholms Län.

207. Sotholms Härad.

208. öknebo Hd.

209. Svartlösa Hd.

210. Vermdö Skeppslag.

211. Färentuna Hd.

212. Sollentuna Hd.

213. Danderyds Skg.

214. Åkers Skg.

215. Vallentuna Hd.

216. Erlinghundra Hd.

217. Semingkundra Hd.

218. Långhundra Hd.

219. Sjuhundra Hd.

220. Frötuna o. Länua Skg.

221. Bro och Vätö Skg.

222. Lyhundra Hd.

223. Närdinghundra Hd.

224. Väddö o. HäfveröSkg.

225. Frösåkers Hd.

Kopparbergs Län.

226. Kopparbergs o. Aspe boda

''Tingslag.

227. Svärdsjö Tg.

228. Sundborns Tg.

229. Vika, Knifva o. Ho sjö

Tg.

230. Torsångs Tg.

231. Stora Skedvi Tg.

232. Husby Tg.

233. Hedemora o. Garpen bergs

Tg.

234. Folkare Hd.

235. Säters Tg.

236. Störa Tuna o. Gu stafs

Tg.

237. Gagnefs Tg.

238. Leksands, Åls och

Bjursås Tg.

239. Rättviks o. Ore Tg.

240. Orsa Tg.

241. Hora, Sofia Magda lena

o. Venjans Tg.

242. Elfdals Tingslag.

243. Sårna o. Idre Tg.

244. Malungs, Lima och

Äppelbo Tg.

245. Nås, Järna och Flöda

Tg 246.

Grangärde Tg.

247. Norrbärke Tg.

248. Söderbärke Tg.

Gefleborgs Län.

249. Hedesunda o. öster Fernebo

Tg.

260. Ofvansjö.Torsåkers o.
Årsundä Tg.

251. Hille c. Walbo Tg.

252. Ockelbo och ilam rånge

Tg.

253. Vestra Tg.

254. Östra Tg.

256. Enångers Tg

256. Arbrå Tg.

257. Jerfsö Tg.

268. Forsa Tg.

259. Bergsjö Tg.

260. Delsbo Tg.

261. Ljusdals Tg.

Jemtlands Län.

262. Refsunds Tingslag.

263. Ragnnda Tg.

264. Hammerdals Tg.

265. Lits Tg.

268. Brunflo Tg.

267. Sunne Tg.

268. Rödöns Tg.

269. Ofierdals Tg.

270. Undersåkers Tg.

271. Hallens Tg.

272. Oviketis Tg.

273. Hackas o. Näs Tg.

274. Bergs Tg.

275. Hede Tg.

276. Svegs Tg.

Westernorrlands Län

277. Torps tingslag.

278. Tuna Tg.

279. Njurunda Tg.

280. Selångers Tg.

281. Sköns Tg.

282. Indals Tg.

283. Ljustorps Tg.

284. Säbrå Tg.

285. Gudmundrå Tg.

286. Nora Tg.

287. Nordingrå Tg.

288. Boteå Tg.

289. Sollefteå Tg.

290. Ramsele Tg.

291. Nätra Tg.

292. Själevads Tg.

293. Arnäs Tg.

Westerbottens Län.

294. Nordmalings o, Bjur holms

Tingslag.

295. Umeå Tg.

296. Degerfors Tg.

297. Bygdeå Tg.

298. Nysätra Tg.

299. Löfångers Tg.

300. Burträsks Tg.

301. Skellefteå Tg.

302. Norsjö o. Mala Tg.

303. Lyksele Lappmarks
o tg 304.

Åsele Lpms Tg.

Norrbottens Län.

305. Piteå Tingslag.

306. Arvidsjaurs Lapp marks

Tg.

307. Arjeplougs Lpms Tg.

308. Neder-Luleå Tg.

309. Öfver-Luleå Tg.

310. Jockmocks Lpms Tg

311. Råneå Tg.

312. Neder-Kalix Tg.

313. Öfver-Kalix Tg.

314. Gellivare Lpms Tg.
316. Neder-Torneå o. Karl

Gustafs Tg.

316. Öfver-Torneå Tg.

317. Korpilombolo Tg.

318. Pajala Tg.

319. Juckasjärvi Lpms Tg.

320. Enontekis Lpms Tg.

GeneralstaBens litografiska Anstalt, Stockholm

Bil.JXI

• •

Ö.^vz-idi^C aAKfående'' vxi£cm^xmCxfeC v/ld väo^vxicU

xvniien axe it 1887-1891.

Säl 831

CnUcjt q a m-ta

va t te t

•cii, ii iittja

--

H—I—(—

VÖ/tlvO.

1-4-4

-rruamr/ifäiAZBSiam

AM-efåan

i | r

»s

fÉÉéÉÉééiéÉ

mm

éWMM:

ééMÉmm.

mmm.

mm

■sSSSS/SSSSj

ai18S7

woqSRjfi*.

k ,1886

hl 889

J000f?hfc -4

isoo9tÄ

<,00 Stil,

300 9t*-300 9t*

ioo9lfl.

4 OOdiftil

3000VUL

arJtöyV

^a-vwiZa^äC-kfäcf <xxec osupé

rr^TTTTTZWpmmZmmTTT^-. —^77777777^7^^--TTr77777777777777T7

assa

---*

STliwmH^^o-t.yT.&.a.

p-ÉWlx

9lu;/vi lv\l j t’i ivöeu ''''ISS/ ''iS.°i.

o8.''Si-C''*-x.^ u|<] a; b,e.

e4u4

''I <4 va fuxA i IV «/ / j O <?l''

<-0 d

V / / (? M ''i, 1 0

352. „ - /i, < %

„ 4,121 , - 42. %

7 ‘i^<XCL/lh^ X\XÄ/%>&£>■ t \ 5 »

(S-v-^a/ oti; fct^t-Xre^e-Mie-M-te- 137f »

3.cvh ta

. </

v ^a^ppo/E/b.<xXoc£5 »

^-Wfca/n^/ttvad -^azxxrdxbxvö ^\\^VÅAb)$.<x$i(Cc{e-w xx^ b /ja

v A Ji
, 35H n

i XvxXaX^ aÅaAiö^t -

0Xa iww$ -UyiÅ

^\L&-c>^ZtcvC f ost/ OUVCAH/ ''''tSS /- 4 894.

.X: '' 11 p :-i i tag-HO (7>uoa/t/te^om iM-tlV 40 a’c\Juxavt& <x^ 5 SB 9Z*i= 4,7 %
L^otayow,ti44Wl^eopei4o^-pvte. 1) 24(9 „ „ 4220 „. =17,?. %

223
16
106
9<;

Kv-ll-cva Ä 9

Cj,i>fcta>H.Åo tVZ''tvt£czÅc\}^iyJ2
''•''O aoolla.^H i o a/444W7ca^p/.> Z)

\ doevv- 4 :vt-i u.p0cd..9j,a41 "4

„ 1,214 „ = 48,4 %
(, 4 00 , =16 %

= 30,7 %

3 H6

236

20C0 Vilt.

a^ll ^Vtvlvi-V

-i*.*, -t.j11.\ *

£i‘ 11 LO.-t'' xt''

1000 9£#>

90 od ti£

''oodlx

600 9l -z.

500 91:1.

ifOOdlit.

sooT^-2oodla.
100 Stift.

cK\CioX ''Valland <

®.,i ■6-t-P/ta/ ^vn^Uvle-l^- a><xAisl>cmo*’ ,v \>X-b .v\ i/ti tio v ^ ► *. <■, w,l w-v t ^

GUviliN b&W bxzJL <x£. ''O.-CaH-V ''f.UK xlLil.Wixb-CO oXlsjJC

''^''liuLcUX-. QÅtö <e/t%?<M,co .Aé-u- O^t i c^cV Vvvu^ewtcAl 4.vt'' Åvmm-u.

X * * *^<1 :X-l \ i l l c t-iy X<c l l -*X^J^iX/Z''/ <XAsO sV-<xXvC(AA/0 ilA/W^Cls

^A\'']^''U.i>K>4xXl\.\i^M/ szfö'' /OvXlsOi/ ^Xk Jb&bKe-ZAs&^Vl vt'' 4. .

'' ^/^p<c''^vH/J’ /n,y u^Adatt^viivvy.

^ ^ti444-l-cU2 t^p^ f?4>Ul.a^U?. vV-^) «24.HetWnv V-O^UVK^^

•™''1-***■t* i i '' ^/t/'' A*v£- <x^s X>4/ wtcb \v^x\^.^o.o.3Mvv\''tu^e^v/ ^o./veywoJbc>

^4-i4^^<tÄ4<v Jifcq-a.-z/ ,£*&'' aAX, ''Winb ^A>t /ic--*

"k/H} Xxwwvux'''' lia£vu- V/M4xh4T- /tiÄ

-i^t'' a''-4hia4 p fa-n-ö-m/ ^<?/r4d4a t-vtt
e^

) ^ -oyt/ XZcowb /leXw^-

pi fn ( u>h. Ce z tveu,

500 91^;.

400 01^.
300 91:1.

200 91.^-10 odla.

dfCivn\cYne/u>Cyfi%i-OL,
sOaJI. y^&vvL

cAmIoX ''V0Å<XAV5eA/

ds

v tf

SkicVcftai/ Co/i ooie-w 18 87-1891.

trt.vLa.rtii''

2(7%

- ÖTledoOlal/ va^a4ia.&t_4 5,4 %

10%

TOetwiiiMub pXtj<ä^at<;oo/tp^—9ltecUå^ vxil^vtt<>«v__5,0 %

O/cvm/ci. vÅt^tiii^v--^HcoU&ai1 v^Litf^,_6,7%

01887

åi.4 888

.1889

å/i1890

04.1881

Tillbaka till dokumentetTill toppen