Statsutskottets Utlåtande N:o 35 (Utlåtande 1893:Su35 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

N:o 35.

Utlåtande, i anledning af väckt motion i fråga om förvaltning
och användning af den Längmanska donationsfonden.

(I. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 23) har herr friherre
A. E. Nordenskiöld, under åberopande af ett utaf handlanden Erik
Johan Längman den 20 december 1859 upprättadt testamente, deraf afskrift
finnes detta utlåtande bilagd, meddelat, att sedan Längman den 16 oktober
1863 aflidit, samt testamentet blifvit behörigen bevakadt och vunnit laga
kraft, den testamenterade egendomen först öfvertagits af för sådant ändamål
utsedde ombud för Sverige och Finland, hvilka i början gemensamt
förvaltat egendomen, men sedermera i enlighet med testamentets föreskrifter
fördelat tillgångarne, så att af de influtne medlen 555,776 mark
69 penni, ett belopp af 191,129 mark 74 penni tillfallit Finland och
364,646 mark 95 penni Sverige. Af Längman tillhöriga 50 aktier i Forssa
bomullsspinneriaktiebolag hade 17 aktier öfvertagits af Finland och 32
aktier af Sverige. Fn aktie hade bibehållits såsom gemensam egendom,
intill dess densamma någon tid derefter af Finland inlösts.

Enligt hvad motionären vidare anfört, vore testamentet ej allenast
affattadt under den långtifrån berättigade förutsättning, att de nu rådande
ekonomiska förhållandena och lagarna för kapital och ränta _ skulle oförändrade
ega bestånd en följd af århundraden, utan äfven eljest ytterligt
svårtydt. Under sådana förhållanden hade motionären trott, att man vid
förvaltningen af den svenska andelen borde, såvidt möjligt vore, taga till
norm den tolkning af testamentets ordalydelse, som gjort sig gällande i
grannlandet, der testamentets utförande öfvervakats af flere personer, som
under personlig beröring med Längman kunnat sätta sig in i dennes tänkesätt
och åskådning.

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

Efter inhemtade upplysningar har motionären meddelat, att hvad
som tillfallit Finland förvaltats först af ett skildt ombud, sedan af Finlands
bank, af Finlands statskontor och numera af ständernas bankfullmägtige
genom Finlands bank. Dessa tillgångar hade för några år sedan i enlighet
med testamentets föreskrifter delats i tvänne fonder, Litt. A och Litt. B.
Vid 1881 års utgång uppgick fonden

Litt. A till
Litt. B till

mark 376,641: 46
» 509,393: 28

Summa 886,034: 74.

Vid 1882 års landtdag hade ständerna, å hvilka användningen af
fondernas tillgångar ankomme, beslutit, att utaf hälften af de räntor och
öfrig» vinstmedel, som under åren 1881, 1882 och 1883 dels tillflutit, dels
tillflyta fonden Litt. B, skulle årligen under åren 1882—1884 utbetalas
ett belopp af 1,500 mark till hvart och ett af samfunden Societas pro
fauna et flora fennica, Finska konstföreningen, Historiska samfundet och
Folkupplysningssällskapet för att af dessa samfund användas till främjande
af deras ändamål, äfvensom att bankfullmägtige egde »till nästa
landtdag inkomme med förslag rörande användningen af såväl den summa,
hvilken af nämnda hälft kan återstå, sedan från densamma afdragits förenämnde
utbetalningar samt förvaltningskostnader och legat, som ock den
del af. de fonden Litt. B under den närmast derpå följande tiden tillflytande
inkomster, hvilken på grund af bestämningarne i testamentet får

Enligt bankfullmägtiges till 1885 års landtdag aflemnade summariska
öfversigt och förslagsvis gjorda beräkningar hade tillgångarne vid utgången
af år 1884 uppgått i i S 6

fonden Litt. A till
» Litt. B » .

mark 489,621: 59
> 574,127: 36

Summa 1,063,748: 95.

Kalkylen öfver hvad som kunde disponeras upptoge:

Innestående ult. dec. 1883 .................................... mark 13,458: 16

1884 influtit..........,................................................. » 12^105: 01

Beräknad inkomst åren 1885, 1886 och 1887.... » 37,250: —

Summa 62,813: 17.

Bankfullmägtige hade föreslagit att denna summa skulle för åren
1885—1887 sålunda användas, att årligen utbetalades 2,000 mark till sam -

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

funder] Societas pro fauna et flora fennica, Finska konstföreningen, Historiska
samfundet, Folkupplysningssällskapet och Finsk-ugriska föreningen;
att 10,000 mark skulle ställas till Vetenskapssocietetens disposition såsom
bidrag till bestridande af kostnaderna för tryckning af finska polarexpeditionens
arbeten; att till komitén för uppresande af ett äreminne öfver
J. L. Runeberg skulle utges det belopp, som utöfver de för Runebergsstodens
uppresande insamlade medel ytterligare erfordrades, utgörande omkring
6,000 mark, samt att hvad ännu återstode i behåll skulle reserveras
till användning af näst sammanträdande ständer. Efter sammanjemkning
af de skilda ståndens beslut hade ständerna slutligen förenat sig i följande
fördelning:

Konstföreningen............................................

Societas pro fauna et flora fennica.................

Folkupplysningssällskapet............................

Historiska samfundet....................................

Finsk-ugriska sällskapet.........................—

Fornminnesföreningen..................................

Föreningen »Svenska folkskolans vänner»..
Vetenskapssocieteten i ett för allt..............

årligen under 3
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o

år mark 4,000
> 2,000
» 4,000

» 2,000
» 2,000
» 2,000
» 1,500

..... » 10,000

Vid 1888 års landtdag hade behållningen utgjort:

i fonden Litt. A .................................................. mark 604,375: 79

» Litt. B................................................ » 600,621:25

Summa 1,204,997: 04

Den ränteinkomst, som för åren 1888, 1889 och 1890 kunde användas,
hade utgjort mark 39,391:07.

Vid behandlingen af bankfullmägtiges förslag rörande fördelningen
hade ständerna icke fattat samstämmigt beslut, hvarför frågan för den
gången förfallit.

Vid 1891 års landtdag hade fondernas tillgångar utgjort:

fonden Litt. A.................................................... mark 841,030: 30

» Litt. B ..................................................... » 832,735:51

Summa 1,673,765:81

Den summa, som för åren 1891, 1892 och 1893 kunde disponeras,
hade beräknats till 111,752 mark 41 penni.

Af de disponibla vinstmedlen, hvilka den 31 dec. 1890 innestode i
fonden Litt. B, hade ständerna anslagit följande belopp:

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

till Societas pro fauna et flora fennica............. i ett för allt

» Finsk-ugriska sällskapet................................ eko

hvaraf minst hälften var afsedd att utgöra
understöd för arkeologiska forskningar
i Asien.

» Historiska samfundet...............,..................... eko

» Fornminnesföreningen.................................... d:o

» Svenska litteratursällskapet.........................d:o

» Sällskapet för Finlands geografi.................. d:o

» Geografiska föreningen..,............................... d:o

» Folkupplysningssällskapet.............................. d:o

* Föreningen »Svenska folkskolans vänner»... d:o

> Föreningen »Finska folkskolans vänner»..... d:o

» »Kuopion isanmaallinen seura» (Kuopio

fosterländska förening................................ d:o

» Finska Konstföreningen................................ d:o

» Konstnärsgillet................................................ d:o

» Turistföreningen såsom bidrag till be kostande

af föreningens litterära publikationer
.............................. d:o

för utgifvande af urkunder rörande Finlands
historia under de sista decennierna af
det 18:de och början af innevarande århundrade,
att disponeras af Historiska

samfundet...................... d:o

för inrättande af folkbibliotek i östra Finland,

att disponeras af Folkupplysningssällskapet d:o

till Längmanska täflingspris för vetenskapliga
och litterära arbeten, som utkomma
under åren 1891—1893............................ d:o

sålunda att ett vetenskapligt täflingspris på 3,000 mark
ställes till Finska Vetenskapssocietetens disposition samt två
litterära täflingspris, hvartdera jemväl å 3,000 mark, att af
Svenska och Finska Litteratursällskapen genom utsedde
delegerade samfäldt utdelas, med rättighet dock för bemälde
samfund att äfven i smärre täflingspris fördela de för angifna
ändamål anslagna beloppen, i fall sådant befinnes af
omständigheterna påkalladt.

6,000 mark

20,000 »

8,000 »
6,000 »
10,000 »
6,000 »
3,000 »

12,000 »

3,000 »

3.000 »

1.000 »

9.000 »

3.000 »

3,000 »

8,000 »

1,000 »

9,000 »

Summa F. mark 111,000:

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

Äfven i Sverige hade, på sätt motionären vidare anfört, år 1877
fråga uppstått om att för de af testator angifna. ändamål använda en del
af de på Sveriges lott fallna testamentsmedlen. Denna svenska andel hade
vid 1878 års ingång utgjort 841,013 kronor 63 öre, hvaraf följande belopp
belöpte sig på de olika i testamentet föreskrifna fonderna:

fonden Ditt,. A.................................... kronor 356,361: 71

» » B.................................... » 395,561:50

» » C.................................... > 89,090: 43

Summa kronor 841,013: 64.

Frågan hade dock fått förfalla på grund af ett utlåtande af justitiekanslersembetet,
som, till en början, angående den tilltänkta utdelningen
från fonden Litt. B anfört, att tvenne, om ej flere olika tolkningar af
testamentets föreskrifter syntes kunna göras, nemligen:

den ena

att då i afseende å denna fond icke, såsom rörande fonden Litt. A
blifvit uttryckligen stadgadt, att utdelning till de med fonden afsedda allmänt
nyttiga ändamål skulle börja först sedan fonden ett visst antal gånger
genom räntans läggande till kapitalet fördubblats, och då ej heller för
fonden Litt. B. såsom för Litt. A föreskrifvits, att deraf framdeles skulle
genom afsättning från hufvudfonden bildas flere mindre fonder, hvilkas
afkomst utgjorde de medel, som skulle användas för de med fonden afsedda
ändamål, så skulle häraf kunna dragas den slutföljd, att testators
vilja och afsigt med fonden Litt. B varit, att utdelning för hvarje år af
halfva behållna räntan till vetenskaper med mera skulle bölja, om ej genast,
åtminstone då det belopp, som skulle bilda 1 serien, vore uppnådt, och
den afsedda alltjemt fortgående förökningen af samma kapilal åstadkommas
endast genom den andra halfva räntans läggande dertill;

samt den andra tolkningen

att då testator i afseende å fonden Litt. B så till vida hänvisat till
de för Litt. A gällande stadganden, att han äfven för Litt. B. föreskrifvit
»förräntning i serier», deraf uppräknades de tre första med tillägg »och
så vidare», men denna föreskrift i afseende ä fonden Litt. B, derifrån
några mindre fonder ej skulle afsättas, saknade all betydelse, der icke
något visst vilkor, hvilket här ej gerna kunde vara annat än utdelningens
påbörjande, vore fästadt vid uppnåendet af någon viss serie, då föreskrifvet
blifvit, att alla förvaltningsomkostnader och arfvoden, som anginge hvardera
fonderna Litt. A och B, skulle af denna dertill bestämda fond (Litt. B)
intill sjette seriens slut i Litt. A utgå, hvilket naturligtvis måste minska

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

beloppet af den för hvarje år uppkommande behållna räntan å fonden
Litt. B, så att, i händelse utdelning af hälften utaf samma behållna ränta
redan från första början skolat ske, tillväxten af kapitalet skulle i väsentlig
mån fördröjas; och då testator tydligen haft för afsigt att genom den af
honom gjorda donation och dervid föreskrifna så kallade förräntning i
serier bilda stora kapitaler, hvilka först »i tidens längd skulle göra önskad
verkan»; så syntes häraf kunna antagas, det testaters afsigt med fonden
Litt. B varit, hvad tydligen stadgades i afseende å Litt. A och C, att utdelning
af halfva behållna räntan för de med fonden afsedda ändamål ej
skulle få ega rum, förrän samma fond vuxit till så stort belopp, som efter
testaters sätt att räkna och uttrycka sig svarade mot »sjette seriens slut».

Vidare hade justitiekanslersembetet framhållit, att det vore omöjligt
att med full bestämdhet afgöra, hvilkendera af dessa båda olika uppfattningar
af testators ord och vilja kunde vara den rätta, men a.tt embetet
för sin del ansåge de skäl, som talade för den sist anförda åsigten, vara
öfvervägande, hvadan embetet hemstält, att Kongl. Magt måtte finna någon
utdelning af fonden Litt. B ännu icke böra ega rum.

Vidkommande derefter frågan om tillsättande af en komité, hade
justitiekanslersembetet framhållit, att embetet å ena sidan funne, att, när
de ifrågavarande fonderna och särskilt den så kallade fonden Litt. B
vuxit till sådant belopp, att utdelning af den behållna räntan deraf borde
ega rum, det enligt testamentets föreskrifter vore nödigt att bilda den af
testator omtalade komité för ombesörjande af utdelningen och fondernas förvaltning
i öfrigt, men att embetet å andra sidan ansåge, att då, efter hvad
ofvan yttrats, tiden för påbörjande af sådan utdelning ej ännu infallit och
det efter den tolkning af testamentet, som redan egt rum, ej ansetts
nödigt att redan från första början öfverlemna befattningen med testamentsmedlen
åt en komité, så kunde ej heller nu vara af testators stadganden
ovilkorligen påkalladt att låta komitén genast bildas, hvadan embetet i underdånighet
hemstälde, att med komiténs tillsättande finge tills vidare anstå.

På grund af detta utlåtande hade Kongl. Maj:t beslutit att någon
utdelning af fonden Litt. B ännu ej borde ega rum, samt att vid sådant
förhållande med tillsättande af en komité för utdelningens besörjande och
fondernas förvaltning i öfrigt skulle tills vidare anstå.

Vid finska landtdagen åren 1877—1878 hade deremot ekonomiutskottet
anfört följande:

»Såvidt utskottet kunnat finna, är härmed och genom testamentets
bestämmelser i öfrigt af testator förordnadt: att hälften af de årliga räntor,
som inflyta i fonden Litt. B, skall användas till utbetalningar af Finlands
andel i de uti testamentet bestämda legater och till bestridande tills vidare

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

af förvaltningskostnaden för begge fonderna, samt att det, som af denna
hälft derefter återstår, finge nu redan användas för vetenskaper och sköna
konster, litterära arbeten och skrifters gratisutdelning till allmoge.»

Mot justitiekanslersembetets tveksamma tolkning af testamentets i
mer än ett hänseende dunkla ord syntes, efter motionärens förmenande,
åtskilliga inkast kunna göras. Då härtill kom me dels fondens betydliga
tillökning sedan ingången af 1878, dels det prejudikat, numera erhållits
rörande testamentets tolkning i testators hemland, vore, enligt motionärens
mening, tiden inne att göra den tillgängliga delen af fonden (Litt. B)
fruktbringande; hvadan motionären föreslagit, att Riksdagen måtte hos
Kongl. Maj:t anhålla, det vederbörande måtte ytterligare. pröfva om ej, i
likhet med hvad som redan 1881 i Finland skett, en årlig utdelning till
de af testator afsedda ändamålen af en del af räntan på fonden Litt. B
af de Längmanska testamentsmedlen måtte få ega rum, och att,, om detta
ansåges kunna ske, Kongl. Maj:t måtte enligt testators föreskrift snarast
möjligt utse en komité för förvaltning af den Längmanska testamentsfonden
och för användande af de från densamma årligen disponibla medlen.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna motion blifvit
hänvisad, får till en början meddela, att den Längmanska donationsfonden,
som står under statskontorets förvaltning, vid 1892 års slut egde
en behållning af 1,851,017 kronor 12 öre.

Då, såsom motionären framhållit, inom finska landtdagen den åsigt
gjort sig gällande, att med testamentets föreskrifter är förenligt, att. en del
af fondens afkastning redan nu användes för de i sådant hänseende i testamentet
bestämda ändamål, torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke
äfven i afseende å den Sverige tillagda andelen af testators efterlemnande
tillgångar, för hvilken andel samma bestämmelser gälla, som för den Finland
tillkommande lotten kunna vidtagas åtgärder, hvarigenom de donerade
medlens afkastning delvis komme att redan inom den närmaste tiden blifva
tillgänglig för vissa bland de allmännyttiga ändamål, den är afsedd att
främja. Vid sådant förhållande har utskottet ansett testamentets bestämmelser
ånyo böra underställas Kongl. Maj:ts ompröfning; och derest Kongl.
Maj:t skulle finna, att viss del af fondens afkastning må kunna redan nu
disponeras, torde anledning förefinnas för Kongl. Maj:t att till Riksdagen
göra framställning i ämnet.

Med anledning häraf får utskottet hemställa,

att herr friherre Nordenskiölds förevarande motion
må på det sätt bifallas, att Riksdagen beslutar att hos

Bill. till Riksd. Prat. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 27 Håjt. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

Kong]. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t. täcktes taga i ompröfning,
huruvida någon del af afkastningen af den
Längmanska donationsfonden må redan nu kunna för
något eller några af de i handlanden Erik Johan Längmans
testamente af den 20 december 1859 afsedda ändamål
disponeras samt derefter till Riksdagen inkomma med
det förslag, hvartill förhållande må föranleda.

Stockholm den 14 mars 1893.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

Bil. A.

Afskrift.

»Min qvarlåtenskap, bestående uti:

Reverser ra. m. enligt förteckning till Kapital................. S. R. 112,970:

eko d:o dra ................. » 84,154:07

d;o dra dra ................ » 45,682:56

» 242,806: 63

Af för osäkra fordringar -.................................................. »_

» 242,000: —

Värdet för 70,000 stock, dels levererade, dels under

Sotning, antages....................................-....................... *

Fordran hos Dresser & Co. & H. Matsen &.................... »

S. R.

63,000: —
15,000: —

320,000: —

hvilket kapital, mindre eller större, skall efter min död förräntas, intills
det uppnått 450,000 Rubel Silfver.

Af denna summa skall S. R. 218,750 delas uti Sju lotter,
och » 231,250 delas uti Fem lotter,

nämligen

*/T delar af R. 218,750 till förmon för Finlands
alla Stånd och Folkklasser, och
hvartill enskilta Egendoms-innehafvare
af alla Religioner höra, men dit höra
icke församlingar som hålla egen grekisk
kyrka och egen Grekisk präst, gör........ S. R. 62,500: —

*/ delar af R. 231,250 till öfverst nämndas

förmån..-................................................... * 92,500: 155,000:

7, delar af R. 218,750 till förmon för Sveriges
alla Stånd och Folkklasser............... » 156,250:

75 delar af R. 231,250 till desamme gör » 138,750: 295,000: —

S. R. 450,000: —

Åt årliga räntan skall Fru Sophie Kåskelin, som med ömhet vårdat
mig och under loppet af flere år mitt hem, jemte hennes tvenne barn min

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

1,000: —

Gud Son och Gud dotter, samt efterföljande anhöriga och personer, så länge
de lefva årligen erhålla:

till Fru Sophie Kåskelin, med flere dertill ägande dopnamn

Otteliana m. in................................................................. S. R. 1,000: —

till hennes Son Uno Kåskelin och till hennes yngsta dotter

Elida Kåskelin.............................................................

hvaraf Sonen får intills fyllda 21 år, årligen 700 Rubel, och
dottren under samma tid årligen S. R. 300. Men derefter
erhåller dottren 700 Rubel och Sonen 300 Rubel,
till Fru Kåskelins Moder Enke Fru Ljeutenantskan född
Pistolkorss, hennes namn mins jag icke, men hon är

Herr G. Kåskelins Svär Moder.......................................

till min Stjuf Syster Lovisa Klimetz..................................... :

till min Stjuf Systers Son Fredric Klimetz...........................

till dess hustru Johanna Klimetz...........................................

till min stjuf systers dotter Wendla Amalia Taube............

till min Ekonom tjenstgörande vid mitt frånfälle................

till Enke Fru Sidensjö i Lovisa, dessförinnan under namnet

Florin................................................................................. .

Snickare Enkan Malen i Fredrikshamn.................................. , ;

10 Enkor i Anjala Kapell, namnen på eu del uppgifna.... :

till Snickare hustrun Johanna Palmgren............................... ;

till Enke Fru Gröner i Stockholm Rdr 50 utgör................

100

150

100

150

tillsammans S. R. 2,740

Att utgå med 7s delar af årliga räntebeloppet ifrån till förmån för
finland bestämda 92,500 Rubel samt med ®/s delar af årliga räntebeloppet
från de för Sverige bestämda 138,750 Rubel.

Mine öfriga icke här antecknade, såväl kände som okände Slägtingar,
äga i följe häraf intet anspråk å min qvarlåtenskap, hvarken till större
eller mindre del, icke eller något utöfver till här förtecknade Slägtingar
än de belopp här bestämt blifvit, öfvertygad att den oberoende delen som
må hända mig okändt beroende delen af min slägt anhöriga böra prisa
denna åtgärd, då de erfara huru knappt det nu förärade är, endast beräknat
att i tidens längd kunna önskad värkan göra.

Uppgifter å mina tillgångar finnas enligt hoslaggde och framdeles utvisande
Qvittans Intyg innom förseglat Convolut inlagda i Finska Bankens
Hvalf, samt till Consul Julius Dippel i Viborg, och uti Convolut hos mig,
såsom ock uti mine för det löpande året förda och uti min omgifnings
värjo utvisande Böcker.

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

Mine uti Finland under idkad sågrörelse uti nära 30 år i alla directioner
gjorda resor, äfven att hafva ägt ett sågverk uti öfver Torneå,
har lärt mig känna hvarje mänskligt lidande; Och hvilket om genom kultivering
in. m. småningom och först efter Sekler till det mästa afhjelpt,
ändock aldrig skall i och för Climatets svåra och Jordmånens mera vanlottade
beskaffenhet kunna frigöras från ömsom påkommande Frost-, Missväxt-,
hungers- och Farsotsår, samt deraf härrörande nöd; ja äfven ibland
de bättre stånden detta förutan uppstående fattigdom och armod, och förnämligast
då befolkningen i mohn af tid och odling hunnit tillväxa, samt
det nödvändiga Industrin derjemte såsom följd tillbragt det mehnliga, en
mängd proletärer, om hvilkas nöd ingen kan för eget bestånd sig bekymra,
har jag derföre från längre tider besluta att, till undgående delning af min
förmögenhet, qvarstå uti min Ungkarlsställning, för att sålunda igenom dem,
som öfver detta bestämma äga, få mina välmenande och bekymransfulla
önskningar uppfyllda.

Emedan berörde olägenheter och eländen känbarast upstå uti Landets
norra del, så bestämmes början i Finland att i sinom tid ske, aldraförst
och till fullo innom Uleåborgs Län, böljandes ifrån Svenska, Norska och
Rysk Arkangelska gränsorna, och att sålunda utan afbrott med nästangränsande
Län, fortsättas; Ändock så, att förr än till annat Län skrides, skall
Coinunerna inom det handhafvande Länets sedermera insedda behofver
än vidare behöfliga understödas och afhjelpas.

Det ifrån 218,750 Rubel med 2/7 delar för Finland utgående belopp,
S. R. 62,500 bestämmes till Grundfond och under benämning L:a A.

l:o) för kommunala behofver såsom Jordbruks och skogs Modell
farme, Folkskolor, bidrag till Jordgumuior, Docktorer, Lake Medel, Sjuka,
Fattiga och dylike Orkeslösa hindrade på hvilket sätt som hällst att kunna
eller förmå arbeta; och i rundeligare mohn till bättre klassens nödlidande;
Sparbanker, Understöd och lifränta för Oäkta och ej skyddegande barn,
in. in. hvad för en komun anses af behof.

2:o) för Hungers-, Missväxt- och Farsotsår, Brand och andra Natur
påkommande skador och olyckor, såsom Watten öfversvämning, Jordras,
Hagel m. m. dylikt.

3:o) för bidrag till Bergverken, Morasters uttorkning, Sjöars af- och
tilledning, Landsvägars uphjelpande och Kommunikationers befrämjande.

4:o) för Sjöfart och handel.

5:o) för Industri och slöjd.

6: o) för lifräntefond.

7:o) för Jernvägar, Kanaler och andra allmänt nyttiga företag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

Berörde grundfond S. R. 62,500 förräntas med ränta på ränta under
ett tidlopp af 6 Serier, till 4 Millioner Rubel Silfver, hvarefter utdelning
samt vidare förräntning och utdelning bör på sätt här nu utvises ske.

l:a Serien.................................... 125,000 Rubel Silfver

2:a » 250,000 »

3:e » 500,000 »

4:e » 1,000,000 »

5:e » 2,000,000 »

6:e Serien 4,000,000 häraf */4 delen 1,000,000 till Komunala Fonden

7:e » 6,000,000 > ''/a delen 2,000,000 N:o 2. N:o 3. N:o 4. N:o 5.

8:e > 8,000,000 > ''/4 delen 2,000,000

9:e . > 12,000,000 • >/• delen 2,000,000

10:e » 20,000,000 > Va ten 5,000,000 1,000,000 1,000,000 3,000,000

ll:e > 20,000,000 » V, ten 5,000,000 2,000,000 3,000,000

12:e > 20,000,000 > ''/2 ten 5,000,000 1,000,000 4,000,000

13:e » 20,000,000 . ''/, ten 5,000,000 2,000,000 3,000,000

14:e »- 20,000,000 »• ''/, ten 5,000,000 2,000,000 3,000,000

15:e > 20,000,000 » V, ten 4,000,000____2,000,000 4,000,000

Återstår 10,000,000_34,000,000 2,000,000 1,000,000 lÖ^ÖÖOÅKX) 20,000,000

— 77 Millioner Rubel Silfver.

Om behofverna för med tidsandan uppstående nyttiga inrättningar
erfordrade en längre förräntningstid, så fortsättes dermed på samma sätt;
ty fullkomligt men icke bristfälligt bör hvarje fonds skäliga behof blifva,
och främst för allt, alla märkeligt nödlidande blifva behöfliga understödda.

Arliga räntan från N:o 2 kan efter behof noga utgå, ty då N:o 1
upphör att anlitas, så kunna N:o 1 och 2 samt N:o 3 sammanslås till en
reservfond med nu tillsammans utvisande 37 Millioner Rubel Silfver, för
att af årliga räntan kunna vid förefallande omständigheter förse hvarje
Kommuns behof.

Efter det behofvet för förenämnde 5 fonder N:o 1 å 5 blifvit afhjelpa
så förräntas Grundfondens återstående 10 Millioner Rubel till erforderligt
belopp, såväl för en Lif-Ränte fond, om sådan, såsom förmonligare
mot de då existerande för försäkringstagarene uttänkt, anses behöflig,
som att årliga räntan måtte blifva tillräcklig för Jernvägsanläggningar
samt för andra nyttiga behof.

De ifrån 231,250 Rubel för Finland med 2/5 delar utgående 92,500
Rubel bestämmes till fond under benämning L:a B för Wettenskaper och
sköna konster, Litterära Arbeten och skrifters gratis utdelning till allmoge,
på det nödig förtida kännedom och hog förberedes, för att upprätthålla

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

och förvalta förtecknade fonder; samt för aflöningar, omkostnader och
Resor till och för Dem, Indika uti Styrelse-, Controllerings-, förvaltnings-,
räckenskaps- och bokföringsväg skola redogöra för alla fonder.

Nämnde 92,500 Rubel skola förräntas i Serier
l:sta Serien till 125,000 Rubel
2:dra d:o » 250,000 »

3:dje d:o » 500,000 » och så vidare, att för

hvarje gång som kapitalet fördubblats, så utgör det en Serie.

Af denna fond L:a B för Finland årligen utkommande ränta, deraf
deltager och utbetalar Finland med a/5 delar uti de honorationssummor,
hvilka till de deraf berättigade, skola på föreskrifvet sätt utgå; hvarjemte
alla förvaltnings Omkostnader och Arvoden som angå hvardera fonderna
L:a A och B skola af denna dertill bestämda fond intill Sjette seriens slut
i L:a A utgå; och bör om förvaltnings Arvodet öfverenskommas pr % af
för året influtna räntebelopp, t. ex. 1 % för lista Serien, med afpassad
nedsättning för efterföljande Serier, ända intills 7:de serien uti L:a A tager
sin början, då utdelning till Kommunerna påbjuder förökad Förvaltnings
personal och aflöning, samt dermed förändrad plan.

På det denna fond icke måtte betagas önskad kraft, samt att någonting
i stort måtte i en framtid kunna värkas och utföras, så får till Aflöningar,
Omkostnader, samt till Litterära behofver in. m. tillsammans icke
mer än hälften af årliga räntan användas.

För det tids uppehåll som fonden L:a A rönt, under den tid som
fonden L:a B vid förräntandet vunnit stöd, så tillkommer det fonden L:a
A att af de gemensamt förräntande fonderna intills 6:te seriens utgångerhålla
de högsta och minst tidspillande ränteinbetalningar.

Den Finlands Stats Cassa tillkommande procent penning (om något
sådant ens komme i fråga), för de till Sverige öfvergående 295,000 Rubel,
den finnes uti dessa för Finland bestämda 155,000 Rubel inbegripen.

Användandet af de för Sverige bestämda belopp skall oafvikeligen
ske efter samma bestämmelser och Schema som för Finland blifvit bestämt
och sålunda att:

Fonden L:a A erhåller 4/7 delar af 218,750 Rubel med S. R. 125,000

och återstående V7 del af D:o » » » 31,250 be stämmes

under benämning af fonden L:a C för Svenska Coursens uphjelpande,
att till en början uti Sverige eller där högsta ränta kan fås,
förräntas, och hvarigenom Serie tiden förkortas men sedan i Utlandet där

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

räntan förmonligst erlägges och säkerhet för Kapitalet finnes, vid förmonligaste
Cours tillfälle utlånas och förräntas, och att derifrån vidare till
egna och andra Länders Bolag, samt Läne- och Provins-Banker afgifvas,
där högre ränta påräknas kan, och slutligen, då Kapitalet fått tillväxa, till
Regeringar utlånas.

Enär denna fond L:a C igenom förräntning upphunnit till Etthundrade
Millioner Riksdaler Svenskt Riks Mynt, då indrages till förmon för
Staten halfva årliga räntan såväl i Ädel Metall efter utvisande behof, som
uti Wexlars afgifvande, under det att utlåning och förräntningen i Utlandet
och indragning af halfva årliga räntan sålunda bör utan afvikelse och efter
utvisande Schema fortgå.

Antages att

ll:te Serien lämnar 100 Millioner Rdr. Riksmynt då indrages årliga räntan

tillvuxna lönefond, med god beräkning kunna underhålla sina egna Commanditer,
hvilka å orter såsom London m. m. böra förenas med de Män
hvilka för Handeln och Industrin äfven böra lika af Finland som af Sverige
å Utrikes orter stabla hållas.

Alla Löner och Kostnads Utgifter utgå främst till så stort belopp
som det någonsin erfordras, hvarefter resten af årliga halfva räntan tillfaller
behofvet för Wettenskaper och sköna Konster.

En Committée bildas för att handhafva allt detta, hvaribland 2:ne
Wettenskapsmän och 2:ne Handlande, hvilka inom hvar sin Corps utse de
sina, och dessa utse en präses, hvilka tillsammans utse personer af hvarje
stånd, och till antal efter behof.

Ofvanstående har jag med fullt förstånd och fri villja beslutit vara
min yttersta villja och testamente, och har för detsamma^ bevittnande tillkallat
2:ne mina bekante Herrar Pontus Kleman och Samuel Johnson, som
skedde i London den 20 December 1859.

14:de
15:de
som o]

12:te
13:de

för 1 /2va Kapitalet.

då indrages halfva rån
tan som ofvan.

Rdr. Riksmynt

400 » » » deraf indrages hälften

\ på enahanda sätt allt framgent fortfares.

Sverige bör i anseende till sin i L:a B ägande större och då redan

E. J. Längman.

(Sigill.)''

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

Att Herr Brukspatron Eric Johan Lsengman med fullt förstånd och
fri villa undertecknat detta dokument såsom sin yttersta vilja och testamente,
varder af oss för detta ändamål tillkallade vittnen, af hvilka jag
Johnson fått fullständig kännedom, härmed under Eds förpligtelse betygadt.
London den 20 December 1859.

Sam. Johnson. Pontus Kleman.

Lika lydande med originalet betygar

Ex officio

Carl Blaclcstadius.

Bih. till Riksd. Prot. 1893. 4 Sami.

1 Afd. 21 Häft.