Statsutskottets Utlåtande N:o 33 (Utlåtande 1893:Su33 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

N:o 33.

Ank. till Riksd. kansli den 14 mars 1893, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående ändring i meddelade bestämmelser om uppförande
vid Lunds hospital för Malmöhus läns räkning
af en vårdanstalt för sinnessjuke.

(2:a U. A.)

I en den 16 december 1892 till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 17) bär Kongl. Maj:t, under åberopande af ett propositionen bilagdt
utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag,
begärt Riksdagens medgifvande dertill, att i det af Malmöhus läns lands
ting godkända och enligt kongl. bref den 12 juni 1891 för statens de!
antagna förslag om uppförande af en vårdanstalt för sinnessjuke vid
Lunds hospital m. m. finge göras sådan ändring, att i ställe^ för en
för tjugu patienter afsedd byggnad vid hospitalet uppfördes två pavil
jonger, hvardera beräknad för tio patienter, samt att det träffade aftalet

i öfrigt lämpades derefter. .

Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen i detta

ärende anfört följande: . „ . ... .

Sedan Malmöhus läns landsting gjort framställning, att tor sinnessjukes
vård i de fall, om hvilka § 41 i stadgan angående sinnessjuke
den 2 november 1883 förmälde, måtte få för landstingets räkning och
på dess bekostnad å staten tillhörigt område vid Lunds hospital uppföras
en vårdanstalt, och att denna anstalt, i allt hvad de sjukes vård
Bih. till Riksd. Prot. 1393. 4 Sami. 1 Afd. 26 Håft. (N:o 33). 1

Statsutskottets Utlåtande N;o 33.

anginge, måtte få ställas under medicinalstyrelsens inseende mot skyldighet
för landstinget att för vården lemna ersättning, samt förslag uppgjorts
till de närmare vilkor och bestämmelser, som för det ifrågasatta
medgifvandet synts höra uppställas, hvilket förslag af landstinget godkänts,
hade Kongl. Magt i proposition den 2 april 1891 föreslagit Riksdagen
att för sin del medgifva, att uti förevarande ämne aftal enligt
nämnda förslag finge mellan staten och Malmöhus läns landsting träffas.
Berörda förslag hade innefattat följande:

att landstinget berättigades att å staten tillhörigt område vid
Lunds hospital uppföra en för tjugu patienter afsedd byggnad i enlighet
med af vederbörande myndighet godkänd ritning;

att landstinget skulle vidkännas kostnaden ej mindre för nybyggnaden
med dithörande promenadgårdar, värmeapparater och vattenledningsrör
än äfven för all annan fast inredning samt för framtiden
bestrida underhållskostnaden härför;

att staten skulle anskaffa och underhålla all den lösa utredningen
samt ombesörja och bekosta allt hvad i öfrigt för de sjukes vård erfordrades; att

af platserna tio skulle inredas för manliga och tio för qvinliga
patienter;

att den nya anstalten skulle införlifvas med hospitalets öfriga för
sjukvården afsedda afdelningar och hospitalets styrelse berättigas att
fritt. förfoga öfver anstalten och använda densamma såsom en upptagningsanstalt
för nyligen insjuknade, utan afseende på om dessa tillhörde
Malmöhus län eller något annat län, dock med vilkor att tjugu
platser alltid och utan invändning funnes disponibla endast för sjuke
från Malmöhus län och att en fullgod vård desse bereddes;

att granskningen af ansökningshandlingar om inträde å lasarettet
för tillfällig liospitalsvård behöfvande sinnessjuke skulle ske i vanlig
ordning, så att ifrågavarande patienter till anstalten skulle remitteras
af lasarettets läkare för att der vårdas, till dess för deras hospitalsvård
föreskrifna intyg och ansvarsförbindelser genom lasarettets målsmän
anskaffats, hvarefter dessa sjuke, så vidt de pröfvades vara af till vård
å hospital eller asyl berättigade, borde der vinna inträde i alldeles
samma ordning som andra sinnessjuke och utan något företräde för
dessa, Malmöhus län tillhörande sinnessjuke;

att för hvarje patient skulle eriäggas afgift till staten, hvilken
afgift för de första fem åren skulle utgå med 2 kronor 50 öre för dag
och derefter för fem år i sänder bestämmas af Kongl. Maj:t, på förslag
af medicinalstyrelsen och sedan landstinget blifvit hördt;

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

att afgiften skulle inbetalas qvartalsvis af lasarettsdirektionen;
att emellertid ett minimibelopp af 3,000 kronor skulle för hvarje
år i patientafgifter till staten utgöras;

att så snart någon å anstalten intagen sinnessjuk derifrån utskrefves,
äfvensom då han intoges å asyl eller hospital, landstingets
betalningsskyldighet för samme patient upphörde, hvarför underrättelse
härom utan dröjsmål genom hospitalets syssloman skulle lemnas lasarettsdirektionen
med uppgift tillika om den tid, hvarunder patienten varit å
anstalten vårdad; samt

att staten och landstinget förbehölles ömsesidig rätt till uppsägning
af öfverenskommelsen, att upphöra två år efter uppsägningen, med
skyldighet för staten att ersätta landstinget kostnaden för byggnaden,
derest uppsägningen skedde af staten, med det belopp, som bestämdes
af fem gode män, deraf staten och landstinget utsåge två hvardera och
de sålunda valde den femte, dock att värdet ej finge öfverstiga verkliga
kostnaden för byggnadens uppförande, samt, derest uppsägningen egde
rum från landstingets sida, med två tredjedelar af det på förenämnda
sätt bestämda värdet.

Efter det omförmälda framställning af Riksdagen bifallits, hade
Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning den 12 juni 1891 funnit godt
att för statens del antaga ifrågavarande af landstinget godkända förslag
samt bemjmdigat medicinalstyrelsen dels att med de personer, hvilka
erhölle landstingets uppdrag att å dess vägnar bésörja verkställigheten
af det sålunda träffade aftalet, ej mindre öfverenskomma om lämplig
plats å staten tillhörigt område vid Lunds hospital för den ifrågavarande
anstalten än äfven förhandla i andra frågor, som afsåge öfverenskommelsens
verkställande, dels ock i öfrigt att vidtaga de åtgärder, som
enligt aftalets innehåll kunde på medicinalstyrelsen ankomma.

Vid ärendets fortsatta behandling hade det emellertid visat sig,
att för sjukvården högst betydliga fördelar, utan ökade kostnader för
nybyggnad och framtida underhåll samt patienters vård, kunde ernås,
derest två byggnader i stället för en uppfördes vid hospitalet. Härom
hade hospitalets öfverläkare, S. Ödman, och medicinalstyrelsens biträdande
arkitekt, hofintendenten Axel Kumlien, i en till direktionen öfver
länslasarettet i Lund den 18 sistlidne juli aflåten skrifvelse anfört, att,
då inom sinnessjukvården skiljandet af könen vore en vigtig faktor,
hvilken noga iakttoges vid anläggning af hvarje nytt hospital, denna
regel syntes böra vinna tillämpning äfven i fråga om den vårdanstalt,
som nu vore afsedd att för landstingets räkning uppföras vid Lunds
hospital, der de byggnader, som innehölle de s. k. allmänna sjuk -

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

afdelningarna, utgjorde en komplex af åtta större paviljonger, så förlagda,
att administrationsbyggnaden och motstående ekonomihus intoge
komplexens midt samt på hvardera sidan derom läge symmetriskt och
bildande en borggård tre byggnader, utgörande två från hvarandra strängt
skilda hufvudafdelningar, den ena för män, den andra för qvinnor.
Bemälde öfverläkare och arkitekt hade derför föreslagit, att två nya
sjukpaviljonger skulle uppföras, en för män och en för qvinnor, hvilka
byggnader skulle placeras hvar framför motsvarande hufvudafdelnings
cellpaviljong. Enligt ritningar, som jemte kostnadsförslag på lasarettsdirektionens
anmodan blifvit uppgjorda af hofintendenten Kumlien, vore
hvar och en af de föreslagna sjukpaviljongerna så indelad, att den lemnade
plats för tio sängar, deraf två i enkelrum, hvarjemte i hvardera
paviljongen skulle finnas ett dag- och arbetsrum, ett tékök, klosett
samt ett större vaktrum. Framför dagrummet ledde eu trappa till eu
för afdelningen särskildt anordnad promenadgård. Hvarje hus vore
afsedt att uppvärmas medelst s. k. åuglågtryckvarmapparat, hvilken
anordning visat sig särdeles ändamålsenlig. Medelst en täckt gång
stode hvarje paviljong i direkt förbindelse med vidliggande allmänna
cellafdelning, hvarigenom patienterna i paviljongen kunde begagna
cellafdelningens badrum, förrådsrum samt skölj- och torkrum. Den
nu föreslagna anordningen medförde äfven den fördelen, att patienterna
i hvardera sjukpaviljongen, vid behof, kunde lätt och beqvämt öfverflyttas
till den allmänna cellafdelningen, hvarigenom inrättandet af
dyrbara celler och enkelrum vid de ifrågavarande byggnaderna kunde
inskränkas till minsta möjliga antal eller endast två i hvarje paviljong.
Enligt förslaget skulle hvardera paviljongen kosta 17,588 kronor 17 öre
eller tillsammans 35,176 kronor 34 öre, hvaremot ett gemensamt hus,
afsedt för tjugu patienter, hälften män och hälften qvinnor, och innehållande
alla härför nödiga lokaler, skulle efter samma beräkningsgrund,
som blifvit följd vid nämnda förslags uppgörande, betinga ett pris af
44,250 kronor. Utom de antydda fördelarna, dels beträffande sjukvården,
dels ock med afseende å billigare kostnad, innebure förslaget
äfven den för sjukvården i sin helhet stora förmånen, att ifrågavarande
byggnader kunde begagnas till upptagnings- och observationsafdelningar
för hospitalet.

Sedan landstinget, efter hemställan af lasarettsdirektionen, beslutit
uppförandet vid Lunds hospital af två dårhuspaviljonger i enlighet
med de uppgjorda ritningarna och tillhörande kostnadsförslag för
en sammanlagd summa af 35,700 kronor, hade lasarettsdirektionen på
uppdrag af landstinget understält ritningarna mediciualstyrelsens pröfning.

Statsutskottets Utlåtande N:o 33. °

I skrifvelse den 2 innevarande månad både. medicinalstyrelsen
anfört att äfven medicinalstyrelsen ansåge den gjorda ändringen åt
det ursprungliga förslaget vara fullt lämplig och dessutom komma att
bereda sjukvården afsevärda lättnader utan okade kostnader för staten
eller något binder för hospitalets förvaltning. Da emellertid i kongl.
brefvet den 12 juni 1891 väl medgifvits uppförande af m paviljong,
men icke af två, ansåge medicinalstyrelsen sig icke kunna utan Kongl.
Maj:ts bemyndigande godkänna det uppgjorda_ forslaget. Medicinal
styrelsen både derför hemstält, det Kongl. Maj:t tacktes förklara, att
två paviljonger finge vid Lunds hospital uppföras, och att ifrågavarande
ändring icke utgjorde hinder för medicinalstyrelsen att godkänna de
af lasarettsdirektionen inlemnade ritningarna samt fullgöra hvad i
nämnda kongl. bref blifvit styrelsen anbefaldt.

För vidtagande af den nu föreslagna anordningen syntes departementschefen
fullt giltiga skäl hafva blifvit anförda Da forslaget
emellertid afsåge ändring i en icke oväsentlig punkt af förut namnda
aftal, till hvars träffande Riksdagen lemnat sitt samtycke, borde Riksdagens
yttrande i föreliggande fråga inhemtas.

Då det af Kongl. Maj:t nu äskade medgifvandet synes utskottet
böra af Riksdagen lemnas, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må af
Riksdagen bifallas.

Stockholm den 14 mars 1893.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Bih. till Biksd. Prot. 1S93. 4 Sami. 1 Afd. 26 Håft.