Statsutskottets Utlåtande N:o 33 (Utlåtande 1891:Su33 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

X:o 33.

Ank, till Riksd. kansli den 6 april 1891, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj ds proposition angående dödande
af en till säkerhet för statens fordran hos Gotlands jernväg
saktiebolag uti bolagets jernväg meddelad inteckning.

(R. A.)

I en till statsutskottet remitterad proposition (n:o 16) liar Kong!. Maj:t,
med åberopande åt ett propositionen bilagdt statsrådsprotokoll öfver civilärenden
den 19 december 1890, föreslagit Riksdagen medgifva, att den inteckning,
som till säkerhet för statens fordran hos Gotlands jernvägsaktiebolag
meddelats i bolagets jernväg, måtte få dödas, så vidt den afser det i
statsrådsprotokollet omförmälda, å södra sidan om Visby hamn belägna område
om 8,35 qvadratref.

Af ofvanberörda statsrådsprotokoll och de till utskottet öfverlemnade,
till ärendet hörande handlingar inhemtas hufvudsakligen följande.

Sedan Kong! Maj:t den 5 maj 1876 beviljat Gotlands jernvägsaktiebolag
koncession å jern vägsanläggning från Visby till Hemse kyrka med rätt
att expropriera derför erforderlig jord samt den 10 november 1876 faststält
plan för nämnda jern vägsanläggning, utom hvad angick föreningen mellan
stationen vid Visby och dervarande hamn, gillade Kong!. Maj:t den 8 juni
1877 en af ingeniören I. Danielsson föreslagen sträckning för banans ledande
från stationen vid Visby till och utmed hamnen. Dessförinnan hade emellertid
Kong!. Maj:t den 24 november 1876 beviljat bemälda bolag för dess jernBih.
till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 19 Käft. (N:o 33.) 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

vägsanläggning ett låneunderstöd af 500,000 kronor, att utgå af de medel,
samma års Riksdag anvisat till understödjande af enskilda jern vägar.

Hamndirektionen i Visby och styrelsen för jern vägsbolaget enades
sedermera vid sammanträde år 1878 derom, att eu till sina gränser angifven
del af hamnområdet borde till jernvägen för dess behof öfverlemnas. Sedan
detta förslag blifvit understäldt stadsfullmägtiges pröfning, remitterades detsamma
till stadens drätselkammare, som — med tillkännagifvande att det
ifrågasatta området utgjordes af 42,592 qvadratfot öster om jern vägsspåret
samt af den till kolupplag af jernvägen vester om samma spår begagnade
plats — fann förslaget att afhända staden större delen af dess dyrbara mark
söder om hamnen vara tilltaget i sådana dimensioner, att bifall dertill icke
borde komma i fråga, helst obetydligt utrymme sedan skulle blifva öfrig! till
behöflig! upplag för ångbåts- och segelfartygstrafiken, samt än mindre för
enskilda magasiner eller andra vid hamnen oumbärliga byggnader. Drätselkammaren
hemstälde derför, att af hamnområdet söder om hamnens materialbod
öster om jern vägsspåret skulle för jern vägens behof upplåtas endast
7,750 qvadratfot, som syntes vara för ändamålet till fyllest. Med stöd häraf
beslöto också stadsfullmägtige den 8 juli 1879, att allenast detta område om
7,750 qvadratfot skulle för närvarande och tills vidare till jernvägen upplåtas.

Styrelsen för jern vägsbolaget uppdrog derefter åt ingeniören Danielsson
att uppgöra plan för framtida behof af jernvägsspår vid Visby hamn, och
afgafs den 15 december 1879 detta förslag, beledsagadt af en planritning
med påskrift »plan för utläggning af jernvägsspår vid Visby hamn». Danielsson
förklarade emellertid dervid i utlåtande, att han för sin del ansåge
det nya spårsystemet vid hamnen vara för jernvägen obehöflig! och icke böra
utläggas förr än staden derom komme att göra framställning. Sedan denna
planritning emellertid blifvit försedd med godkännande af statens kontrollerande
ingeniör, numera aflidne kaptenen Alb. Blix, anhöll bolagsstyrelsen,
att stadsfullmägtige måtte antingen till bolaget med eganderätt afstå de å
kartan med litt. A och B utmärkta qvarteren, utom de delar deraf, som
streckats med röd färg, staden dock förbehållet att nyttja marken, till dess
den blefve för jernvägen behöflig, eller ock besluta att framdeles lemna bolaget
det område, hvaraf bolaget kunde blifva i behof; men den 9 november
1880 beslöto stadsfullmägtige att vidblifva sitt ofvan berörda, den 8 juli
1879 i frågan fattade beslut.

Expropriationslandtmätaren, koinmissionslandtmätaren M. 0. Liander
bär den 30 april 1879 upprättat beskrifning öfver den jord, som blifvit
exproprierad i och för jernvägsanläggningen, deri dock icke finnes upptaget
ifrågavarande jordområde om 8,85 qvadratref. Sedan styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader, efter det afsyning å jernvägen egt rum,

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

derå utfärdat afsyningsbetyg den 9 oktober 1880, har Liander emellertid
den 23 april 1881 till beskrifningen fogat följande tillägg:

»Supplement till beskrifningen öfver exproprierad jord till Gotlands
jernväg:

Visby stad upplåter ytterligare till jernvägen:

	Eef.	St.	''Hd	Kpld i
Litt. a. Till hamnplats vid Yisby hamn ......	8	85	1	18,6
Summa	8	85	1	18,.;

Sålunda, enligt statens kontrollerande ingeniörs bestämmande, å expropriationskartan
inlagd! samt af mig rätteligen uträknadt; betygar Ulricehamn, Vegby
den 23 april 1881.

På embetets vägnar:

M. C. Liander,

kommissionslaudtmätare och förorduad expropriationsingeniör.»

Derefter erhöll bolaget den 12 september 1881 lagfart å jernvägen,
och voro vid ansökningen härom fogade, bland andra handlingar, dels karta
Öfver jernvägen i tio blad med åtecknadt bevis af den 25 april 1881 af
kommissionslandtmätaren Liander, att densamma vore lika med den af honom
åren 1877 och 1878 upprättade expropriationskarta öfver jernvägen, dels
ock ofvan berörda, den 30 april 1879 upprättade beskrifning öfver den jord,
som blifvit exproprierad för jernvägens anläggning, jemte sammandrag af
samma beskrifning med derå af Liander tecknadt bevis af den 20 augusti
1881, att, sedan beskrifningen upprättades, ingen förändring i det till jernvägen
utlagda område egt rum, hvadan handlingen utgjorde beskrifning till
den med bevis af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader den 23
maj 1881 försedda plankarta; och kom sålunda att i lagfarten å jernvägen
inbegripas äfven ifrågavarande område, 8,85 qvadratref, hvilket derefter
jemte jernvägen i öfrigt intecknades till säkerhet för det till jernvägens anläggning
beviljade statslån, hvarå skulden för närvarande utgör 598,746
kronor 60 öre jemte räntor från den 31 december 1890.

Med förmälan att nyssberörda område om 8,85 qvadratref vore stadens
egendom och blifvit, staden oåtspord, tillagdt jernvägen, hade uti särskilda
till Kongl. Maj:t ingifna skriftliga framställningar af den 9 juli och den
12 augusti 1890 ej mindre styrelsen för Gotlands jernvägsaktiebolag i

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder medgifva, att ifrågavarande
8,s:> qvadratref finge från jernvägen afsöndras för att till Visby
stad åter afträdas, än äfven stadsfullmägtige i Visby hemstält, att Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva, att den inteckning, som, till säkerhet
för statens fordran hos jernvägsbolaget, meddelats i jernvägen med hvad
dertill hörer, finge dödas, såvidt den afsåge nämnda område.

Jernvägsbolagsstyrelsen uppgaf i sin skrifvelse, att detta område icke
blifvit. af bolaget taget i besittning eller varit behöfligt för jernvägen under de
tolf är, den varit för trafik öppnad, och att bolaget äfven för framtiden torde
kunna undvara detsamma. Stadsfullmägtige ansågo att, som stadens hamnområde
vore synnerligen inskränkt, området vore för staden välbehöfligt, men framhöllo
svårigheten för staden att på lämpligt sätt tillgodogöra sig detsamma, så
länge eganderätten dertill vore omtvistad och området graverades af inteckning
för statens fordran. Stadsfullmägtige hafva dessutom meddelat, att kommissionslandtmätaren
Liander numera uppgifvit, att det af honom vid beskrifningen
fogade supplementet af den 23 april 1881 tillkommit på grund af en vid tiden,
då lagfart söktes å jernvägen, af bolagets verkställande direktör, doktor E.
Leijer öfverlemnad, med kontrollerande ingeniören, kaptenen A. Blix’ godkännande
försedd karta, å hvilken den i supplementet omförmälda »hamnplats»
skulle hafva upptagits, men att någon sådan karta icke funnes bland de till
jernvägsanläggningen hörande handlingarna och efter all sannolikhet aldrig
funnits. Nämnda uppgift hade, enligt hvad stadsfullmägtige vidare förmäla,
påtagligen sin grund i en missuppfattning af den med kontrollerande ingeniörens
godkännande försedda, bland jernvägens handlingar befintliga karta öfver den
af ingeniören Danielsson uppgjorda »plan för utläggning af jernvägsspår vid
Visby hamn», hvilken blifvit här ofvan omnämnd. Då emellertid Danielsson
i sitt denna karta åtföljande utlåtande uttryckligen framhållit, att denna jord
icke vore för jernvägen behöflig, och att planen tillkommit uteslutande i
Visby stads intresse, kunde kontrollerande ingeniörens å kartan tecknade
godkännande icke rimligtvis tolkas vidsträcktare, än att från hans sida hinder
ej mötte för att det föreslagna spårsystemet sattes i samband med jernvägen,
men ingalunda såsom något förklarande att jorden vore för jernvägen behöflig.
Allenast genom berörda supplement och till följd af Lianders å expropriationskartan
och å den kartan tillhörande beskrifningen tecknade intyg hade sålunda
inträffat, att nu ifrågavarande 8,s:> qvadratref af stadens hamnområde blifvit
ej allenast af jernvägsbolaget lagfarna, utan äfven tillika med jernvägen
med hvad dertill i öfrigt hörde intecknade för den af staten lemnade försträckningen
å 500,000 kronor, oaktadt hvarken Kong], Maj:t tillåtit bolaget
att expropriera berörda område eller stadsfullmägtige för sin del bifallit
detsammas afstående till jernvägen. >

Statsutskottets Utlåtande N:o 33.

Öfver de båda underdåniga ansökningarna hafva yttranden afgifvits af
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som tillstyrkt bifall till desamma, och af
fullmägtige i riksgäldskontoret, hvilka anfört, bland annat, att den pant,
riksgäldskontoret innehade såsom säkerhet för statslånet, icke torde ega så
högt värde, att densamma kunde utan risk för statsverket minskas. Tvärt
om syntes den omständigheten, att bolaget icke förmått fullgöra stadgad
annuitetsliqvid, särskildt mana till omsorg derom, att pantens värde uppehälles.
Dertill komme, att, i händelse Yisby stads och Gotlands handelsomsättning
framdeles skulle ökas och trafiken å jernvägen derigenom växa,
det måste vara af stor vigt för bolaget att vid en slutstation af den betydenhet
som Yisby hamn ega tillräckligt utrymme.

Betraktades föreliggande ansökningar endast ur ofvan angifna. synpunkter,
ansåge sig fullmägtige icke kunna tillstyrka bifall till desamma.

Dessa synpunkter torde likväl, enligt hvad fullmägtige vidare yttrade,
icke böra fä anses utgöra hinder för de i förevarande båda ansökningar
ifrågasatta åtgärder, derest Kongl. Maj:t och Riksdagen skulle finna de i
saken anförda omständigheter innefatta tillräcklig anledning att medgifva,
det omförmälda område finge till Yisby stad återlemnas och förberörda inteckning
dödas, såvidt den besvärade samma område.

Såsom statsrådet och chefen för civildepartementet erinrat, må ej mark
afsöndras från intecknad jernväg, så vida icke marken är från inteckning fri.
Till följd häraf och då ifrågavarande område om 8,85 qvadratref syntes hafva
blifvit. på grund af missuppfattning intaget i den å jernvägen meddelade lagfart
och till följd deraf äfven för statslånet intecknats, hemstälde statsrådet
om afgifvande till Riksdagen af föreliggande proposition.

Med anledning af hvad i detta ärende förekommit, har utskottet funnit
sig böra tillstyrka Riksdagen medgifva, att den i Gotlands jernväg till säkerhet
för statslånet meddelade inteckning må dödas, såvidt den afser ofta
nämnda område. Men då fullmägtige i riksgäldskontoret erinrat, att »trafiken
å Gotlands jernväg framdeles kan komma att ökas, och det i sådant fall
måste vara af stor vigt för bolaget att vid eu slutstation af den betydenhet
som Yisby hamn ega tillräckligt utrymme», har utskottet, som delar fullmägtiges
åsigt om vigten för jernvägsbolaget. att vid banans slutpunkt, Yisby
hamn, förfoga öfver ett för trafikens jemna uppehållande tillräckligt område,
ansett, åt,t vid omförmälda medgifvande bör fästas sådant vilkor, att jernvägen
derigenom, i händelse af behof, tillförsäkras ytterligare utrymme för
spår m. m. dylikt vid berörda hamn.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må bifalla Kongl. Maj:ts ifrågavarande
Bih. till liiksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 19 Häft.

Statsutsottets Utlåtande N:o 33.

proposition, med vilkor att Visby stad till styrelsen för
Gotlands jernvägsaktiebolag aflemnar förbindelse, som af
nämnda styrelse tillställes fullmägtige i riksgäldskontoret
för att, så länge staten eger fordran hos jern vägsaktiebolaget,
af dem förvaras, af innehåll att, derest trafiken
å Gotlands jernväg framdeles kräfver en utvidgning af
spårsystemet vid Visby hamn, staden skall utan ersättning
afstå den mark, som för jernvägens behof i nyssnämnda
hänseende kan erfordras.

Stockholm den 6 april 1891.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

fS7B

Stockholm, Associations-Boktryckeriét, 1891.