Statsutskottets Utlåtande N:o 2 (Utlåtande 1897:Su2 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

fl:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 9 februari 1897, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
första hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hofoch
slottsstaterna.

(l:a U. A.)

l:o. Å denna hufvudtitel finnes i nu gällande riksstat anvisadt till
årliga och ständiga utgifter:

för kongl. hofstaten ........................... kronor 1,196,900: —

» » slottsstaten ........................ » 123,100: —

tillsammans kronor 1,320,000: —.

Häri har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon ändring; och får utskottet
hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1898 uppföra anslagen
för kongl. hofstaten och kongl. slottsstaten med
oförändrade belopp, j

Extra anslag.

2:o. Under åberopande af det statsverkspropositionen bilagda stats- tffegå™''}*u.
rådsprotokollet öfver finansärenden den 14 januari innevarande år har Kongl. rering af
Bih. till Riksd. Prof 1897. 4 Sami. 1 Afd. 2 Hå/t. (N:is 2—4). 1 Stockholms

slott.

[1-1

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat under denna hufvudtitel bevilja
för yttre restaurering af Stockholms slott 500,000 kronor, att utgå under
fem år, samt att deraf för år 1898 anvisa en femtedel, eller 100,000 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har statsrådet och chefen
för finansdepartementet anfört, hurusom under åren 1894 och 1895,
sedan å Stockholms slotts fasader anmärkts sådana bristfälligheter, att åtgärder
syntes erforderliga till slottets bevarande från det förfall, som på
grund af sagda bristfälligheter kunde befaras hota detsamma, med anledning
häraf dels södra delen af inre borggårdens vestra fasad och dels södra fasadens
midtelparti blifvit, hufvudsakligen i ändamål att pröfva materialiernas
hållbarhet och utröna kostnaden för en slottets samtliga fasader omfattande
grundlig reparation, försöksvis restaurerade, dervid så förfarits, att murytorna
befriats frän den gamla putsen och försetts med ny, med jernvitriol uppblandad
puts samt sandstenspartierna förbättrats genom förvittrade stenars
ersättande med nya och öfriga stenars renhuggning. Slottsintendenten E.
A. Jacobsson, som den 8 december 1895 till Kongl. Maj:t afgifvit utlåtande
i förevarande ämne, hade dervid tillika öfverlemnat ett af beskrifning öfver
erforderliga restaureringsarbeten å slottet samt kostnadsberäkningar med flera
handlingar åtföljdt förslag till åtgärder för iståndsättande af slottets fasader,
afseende restaureringsarbetets fullföljande i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med förenämnda försök.

På grund af Kongl. Maj:ts befallning hade sedermera ståthållareembetet
på Stockholms slott anmodat förste intendenten A. T. Gellerstedt
samt professorerna I. G. Clason, Julius Kronberg och grefve G. von Rosen
att taga ofvan omförmälda, under åren 1894 och 1895 utförda restaureringsarbeten
å slottet i betraktande äfvensom att derefter till ståthållareembetet
inkomma med skriftligt utlåtande ej mindre öfver berörda arbeten, än äfven
huruvida restaureringsarbetet borde nu fullföljas vidare och i sådant fall
huruledes lämpligast borde förfaras. Efter det genom kompetenta personer
utredning verkstälts angående dels möjligheten och vilkoren för affärgning
af till ny putsning ifrågasatta ytor till likhet med angränsande putsytor och
på sådant sätt, att den nya färgen icke komme att i framtiden undergå några
väsentliga förändringar, dels ock angående frågan, huruvida den oljefärg,
hvarmed sandstenen sedan äldre tider vore bestruken, kunde å den till utseendet
friska stenen med fördel bibehållas, jemte i sammanhang härmed stående
frågor, och dessutom försök anstälts att med olika medel borttaga den
gamla å sandstenen befintliga oljefärgen, hade nyssbemälda för bedömande af
ifrågavarande restaureringsfråga tillsatta sakkunniga nämnd till ståthållareembetet
den 25 februari 1896 inkommit med det begärda utlåtandet,

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

till hvilket embete jemväl sju af hufvudstadens mera framstående arkitekter,
efter anmodan, i ämnet afgifvit yttrande.

Ståthållareembetet hade derefter i skrifvelse till riksmarskalksembetet
af den 5 mai''s nyssnämnda år anhållit, att sistbemälda embete måtte hos
Kongl. Maj:t göra framställning om framläggande för Riksdagen af proposition
om beviljande, för restaurering af Stockholms slotts samtliga fasader i
enlighet med ett af ståthållareembetet i samma skrifvelse angifvet förslag
samt förut omförmälda, af slottsintendenten uppgjorda arbetsbeskrifning och
kostnadsberäkningar, af ett extra anslag å 557,000 kronor, att utgå årligen
med 100,000 kronor under fem år samt år 1902 med återstoden, 57,000
kronor.

Af förenämnda till ärendet hörande handlingar framginge, enligt hvad departementschefen
vidare meddelar, att i fråga om behofvet af en fullständig
restaurering af slottets fasader och nödvändigheten af den gamla putsens a
murytorna borttagande och ersättande med ny puts endast en mening gjort
sig gällande, men att deremot olika åsigter uttalats dels i fråga om den
rigtning, i hvilken färgen å den nya putsen borde hållas, och dels rörande
lämpligaste behandlingen af de delar utaf sandstenspartierna, hvilka, såsom
mer eller mindre oskadade, kunde bibehållas. Flertalet af den sakkunniga
nämndens ledamöter äfvensom slottsintendenten hade ansett, att den nya
putsen borde gifvas en ljus färgton, liknande den å de redan restaurerade
fasadpartierna använda, samt att nämnda delar af sandstenspartierna borde
genom borstning eller, der detta visade sig icke till fyllest, genom renhuggning
befrias från derå befintlig oljefärg. En af nämndens ledamöter, professor
Kronberg, samt de i ärendet hörda sju arkitekterna hade deremot ansett,
att den nya färgen å putsen så litet som möjligt borde afvika från den
nuvarandes totalverkan samt att oljefärgen på sandstenen icke borde aflägsnas,
utan stenen endast försigtigt rengöras medelst borstar och vatten.

Ståthållareembetet hade i sin omförmälda skrifvelse till riksmarskalksembetet,
med hufvudsaklig anslutning till flertalets i nämnden och slottsintendentens
i ämnet uttalade åsigter, föreslagit följande förfaringssätt vid en
blifvande iståndsättning af slottets fasader:

l:o) att all murputs skulle nedhuggas och ersättas med ny af bästa
beskaffenhet och tillsatt med färger, som framdeles skulle bestämmas, under
alla förhållanden i en ljus färgton;

2:o) att all skadad sandsten skulle ersättas med ny sten, med undantag
af sådan, som företedde mindre brister, hvilka utan olägenhet kunde
repareras;

3:o) att alla af jern eller plåt utförda byggnadsdelar skulle ersättas
med andra af sten;

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

4:o) att all oljefärg skulle borttagas medelst renhuggning eller borstning,
på sätt i ståthållareembetets skrifvelse närmare angåfves;

5:o) att de af tegel murade listverken skulle nedtagas och utföras af
sandsten, i den mån detta svåra och dyrbara arbete kunde verkställas, med
rättighet för ståthållareembetet att häröfver närmare bestämma; samt

6:o) att alla större listverk, fönsteröfverstycken m. m. skulle beläggas
med blyplåt.

Sedan öfverintendentsembetet i skrifvelse den 24 mars 1896 hemstält,
att för det dåvarande allenast den åtgärd beträffande slottets restaurering
måtte vidtagas, att något mindre, relativt sjelfständigt parti af detsamma
blefve i enlighet med af ståthållareembetet afgifvet förslag iståndsatt,
genom hvilket tillvägagående först nödig erfarenhet syntes embetet kunna
vinnas, huruvida vid arbetets fullföljande en eller annan mindre förändring
i arbetsplanen lämpligen borde vidtagas, hade, på grund af Kongl. Maj:ts
befallning, enligt öfverintendentsembetets förslag sådant försöksarbete å riksmarskalksflygeln
blifvit under 1896 års sommar och höst utfördt. Vid
arbetets verksställande hade förefintlig sandsten dels renhuggits, dels tvättats
med såpa och lut, dels ock torrborstats, hvarvid utrönts, att, jemte det att
tvättning icke vore att förorda, renhuggning icke syntes behöfva ifrågakomma
i den utsträckning, som tidigare antagits, utan i flera fall torde
kunna med fördel ersättas af torrborstning. För erhållande af den ur olika
synpunkter lämpligaste fasadfärgen hafva fyra olika prof härå utförts; och
har dervid en något rödare färg än den å inre borggårdens vestra fasad
försöksvis anbragta visat sig vara att föredraga.

Efter ifrågavarande arbetens afslutande har öfverintendenten H.
Zettervall, som anmodats att under arbetenas gång öfvervaka desamma, efter
fullgjordt uppdrag intygat, att icke allenast arbetena blifvit på ett särdeles
förtjenstfullt sätt utförda, utan äfven de dervid använda metoderna synts
vara fullt ändamålsenliga för åstadkommande af slottets fullständiga återställande
och komplettering.

Sedan de i restaureringsfrågan förut hörde sakkunnige blifvit af ståthållareembetet
anmodade att taga i skärskådande de afslutade restaureringsarbetena
å riksmarskalksflygeln, anförde intendenten Gellerstedt samt professorerna
grefve von Rosen och Clason — professor Kronberg hade af sjukdom
varit hindrad närvara — i gemensamt afgifvet yttrande, att de, efter
noggrann undersökning och ingående öfvervägande, funnit ifrågavarande
arbeten vara med sådan omsorg, ändamålsenlighet och pietet genomförda, att
de i allt väsenligt och tillämpligt borde kunna tjena såsom rättesnöre för
den restauration af Stockholms slotts yttre, som vore afsedd att under närmaste
tid få bragt till verkställighet; och förklarade sig desse sakkunnige

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

allenast vilja såsom sin mening i detalj uttala, att det syntes dem, som om
allestädes, der tvekan kunde komma att uppstå, huruvida huggen sten skulle
rengöras medelst omhuggning eller borstning, företräde borde lemnas åt
sistnämnda förfaringssätt.

Riksmarskalksembetet anmodade härefter ståthållareembetet att, för
nedbringande i någon mån af de uti förenämnda af ståthållareembetet den 5
mars 1896 afgifna förslag till fullständig yttre restaurering af Stockholms
slott beräknade kostnaderna, låta med stöd af den under restaureringen af
riksmarskalksflygeln vunna erfarenhet i afseende pa arbetsmetod uppgöra ny
kostnadsberäkning samt dermed jemte uppgift om arbetstiden och sättet för
disponerande af ett eventuelt utfallande byggnadsanslag till riksmarskalksembetet
inkomma. Sedan i följd häraf ståthållareembetet uppdragit åt slottsintendenten
att låta infordra förnyade anbud å arbetena i fråga, hade sådana
inkommit dels från F. E. Nyman ä 163,083 kronor 75 öre för mureriarbeten,
dels ock från bröderna Gustafsson å 266,938 kronor 38 öre för
stenhuggeriarbeten; och hade slottsintendenten i ett den 16 sistlidne november
afgifvet yttrande meddelat, att för öfriga i sammanhang med slottsrestaureringen
nödiga arbeten ett belopp af 69,977 kronor 87 öre kunde antagas
vara till fyllest och att restaureringen för ty borde kunna utföras för en
summa af sammanlagdt 500,000 kronor. För att med möjligaste visshet
förekomma ett blifvande anslags öfverskridande, hade, på sätt slottsintendenten
jemväl meddelat, med förbemälda yrkesidkare den skriftliga öfverenskommelse
träffats, att desse iklädde sig skyldigheten att till högst de af dem uppgifna
pris verkställa arbetena i deras helhet, hvarvid ståthållareembetet skulle ega
rättighet att uppgöra särskilda kontrakt för hvarje fasad och dervid komma
i åtnjutande af de prisnedsättningar, som möjligtvis inträffande billigare
byggnadskonjunkturer kunde medföra.

Med godkännande af hvad slottsintendenten sålunda i saken åtgjort
och anfört, hade ståthållareembetet i skrifvelse till riksmarskalksembetet af
den 18 sistlidne november förmält sig finna förenämnda till 500,000 kronor
reducerade kostnadssumma fullt betryggande för den ifrågasatta restaureringens
värdiga genomförande samt tillika, i enlighet med hvad slottsintendenten
jemväl hemstält, såsom i högsta matto önskvärdt uttalat, dels att restaureringen,
i händelse anslag härför blefve beviljadt, måtte få taga sin början är
1898 och fortgå under fem år på det sätt, att under hvart och ett af de
fyra första byggnadsåren en af slottets yttre fasader skulle iståndsättas och
under det femte inre borggårdens fyra fasader samt så mycket, som kunde
medhinnas å de två runda flyglarne vid högvakten, hvarefter arbetena skulle
under det sjette året fullständigt afslutas, dels ock att till ståthållareembetets

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

förfogande måtte till arbetets drift för hvarje af åren 1898—1902 ställas
ett belopp af 100,000 kronor.

I skrifvelse till Kongl. Maj:t den 23 november 1896 hade riksmarskalksembetet
förklarat sig för sin del på det varmaste instämma i och biträda
hvad ståthållareembetet i dess sist omförmälda skrifvelse anfört och
hemstält, hvarigenom den förnämsta i hufvudstaden befintliga byggnad, börjad
år 1690 och sålunda öfver 200 år gammal samt till större delen fullbordad
genom svenska folkets offervillighet under flydda bekymmerfulla tider, skulle
kunna för framtiden i värdigt skick bevaras.

Häröfver hade öfverintendentsembetet den 3 sistlidne december afgifvit
infordradt utlåtande, deruti embetet erinrat, hurusom från sakkunniges sida
icke mer än en mening gjort sig gällande beträffande den frågan, att ett
numera så godt som oafvisligt kraf på en yttre restaurering af Stockholms
åldriga konungaborg förelåge, för att hindra detta vårt lands främsta byggnadsverk
från ett med hvarje uppskof allt mer hotande förfall; det vore
allenast i fråga om sättet för restaureringsarbetets utförande, som i viss
mån skilda åsigter yppat sig. öfverintendentsembetet hade emellertid förklarat
sig icke tveka att för sin del obetingadt förorda den lösning af förevarande
betydelsefulla restaureringsfråga, som innefattades i de senast af
ståthållareembetet å Stockholms slott framlagda förslag härför. Dessa förslags
tillkomst hade nemligen föregåtts af de mest samvetsgranna forskningar
och af upprepade, med obestridlig insigt och pietet verkstälda försöksarbeten,
som, efter att hafva underkastats kontroll och bedömande af särskild! tillkallade
personer, hvilkas framstående fackkunskap måste tillmätas den största
betydelse, tillvunnit sig deras gillande. I betraktande häraf och då ett genomförande
af de nu föreslagna åtgärderna till förekommande af att Tessins
genom fosterländsk offervillighet under flydda hårda tider fullbordade mästerverk
skulle till följd af uraktlåten vård gå en omsider ohämbar undergång
till mötes icke syntes öfverintendentsembetet vara möjligt utan påkallande af
svenska folkets kraftiga medverkan, hade embetet funnit sig böra tillstyrka,
det täcktes Kongl. Maj:t, med bifall till hvad riksmarskalksembetet i ämnet
hemstält, föreslå innevarande års Riksdag att till yttre restaurering af Stockholms
slott, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnda, genom ståthållareembetets
försorg upprättade förslag, bevilja erforderliga medel, hvilka,
enligt embetets åsigt, lämpligen kunde, på sätt jemväl föreslagits, utgå under
fem år, räknadt från och med år 1898, med en femtedel för hvarje år.

Vidkommande det belopp, som för ifrågavarande ändamål borde äskas,
vore storleken af detsamma naturligen beroende på tillförlitligheten af de
kostnadsberäkningar, som blifvit i ärendet förebragta. I fråga härom hade
öfverintendentsembetet vitsordat de i sagda beräkningar förekommande, på

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

den, efter embetets mening, största möjliga lokal- och sakkännedom samt
ovanligt omfattande försöksarbeten grundade utgiftsposternas fullständighet
och lämplighet i afseende å sjelfva beloppen. Såsom en ytterligare betryggande
omständighet hade embetet ansett derjemte böra framhållas, att de gjorda
beräkningarna blifvit upprättade af vid de hittills utförda arbetena medverkande,
såsom skicklige och erfarne allmänt erkände fackmän, de der — i afseende
å de senast uppgjorda kostnadsförslagen — förklarat sig villige icke allenast
att stå för de afgifna förslagen såsom anbud, utan äfven att låta underkasta
desamma de beloppsminskningar, hvartill under arbetets gång möjligen inträffande
billigare arbets- och materialpris m. m. kunde komma att gifva
skälig anledning.

Den på förenklade arbetsmetoder grundade nedsättning med fulla tio
procent af den för arbetena i fråga ursprungligen beräknade kostnad kunde
visserligen förefalla betydande, men härvid borde, enligt öfverintendentsembetets
förmenande, tagas i betraktande såväl utsigten dertill, att framgent
såsom hittills allt flera tids- och kostnadsbesparande arbetssätt borde under
fortskridandet af arbetet kunna utfinnas, som ock den omständighet, att större
vana och ökad erfarenhet väl i regeln plägade inverka i besparande rigtning.

Med afseende å hvad öfverintendentsembetet sålunda i fråga om kostnadsberäkningarna
anfört har embetet funnit sig kunna och böra hemställa,
att det belopp, om hvars anvisande för ifrågavarande ändamål framställning
kunde komma att hos Riksdagen göras, måtte af Kongl. Maj:t bestämmas
till de senast afgifna kostnadsberäkningarnas slutsumma, eller 500,000 kronor.

Den i ämnet gjorda utredningen ansåge departementschefen hafva på
bindande sätt ådagalagt, att fasaderna å Stockholms slott befunne sig i ett sadant
skick, att en skyndsam och genomgripande restauration af desamma vore
nödvändig för att bevara slottet från förfall. Att den omfattande och kostsamma
beskaffenheten af den erforderliga restaurationen helt och hållet uteslöte
möjligheten, att kostnaden för arbetet skulle kunna bestridas af det å
första hufvudtiteln uppförda anslaget till reparationer å Stockholms slott med
flera för de kongl. hofven upplåtna byggnader, vore enligt departementschefens
mening uppenbart. Vid sådant förhållande äterstode endast att vädja till
Riksdagens offervillighet, och han kände sig så mycket mera förvissad derom,
att en sådan vädjan icke skulle blifva obesvarad, som Riksdagen, hvilken vid
många tillfällen visat sitt intresse för bevarandet af vårt lands historiska
byggnader, säkerligen icke komme att låta detta intresse svika, då frågan
gälde det betydelsefullaste bland dem alla, ett byggnadsverk, hvars åstadkommande
med rätta betraktats som ett nationelt storverk och hvars bevarande
i värdigt skick derför borde ligga ättlingarne till dem, som under

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

en af de bekymmerfullaste tiderna i vår historia mägtade bringa detta verk
till stånd, varmt om hjertat.

Då behofvet af en yttre restaurering af Stockholms slott synes utskottet
vara ådagalagdt och åtgärder vidtagits, hvarigenom härför beräknade kostnadsbelopp
icke skola komma att öfverskridas, har utskottet funnit sig böra
tillstyrka Riksdagen att bevilja det af Kongl. Maj:t för ändamålet äskade
belopp samt att häraf på extra stat för år 1898 anvisa 100,000 kronor.
Deremot har utskottet icke funnit, att i detta fall särskilda anledningar betinga,
att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, det beviljade beloppet nu beslutes
att utgå under vissa år, hvarigenom följande Riksdagars bestämningsrätt.
komme att blifva bunden med afseende å storleken af de belopp, som af
dessa Riksdagar kunna anses böra för ändamålet anvisas.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må för yttre restaurering af Stockholms
slott bevilja 500,000 kronor och deraf på extra stat för
år 1898 anvisa 100,000 kronor.

Stockholm den 9 februari 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERGr.

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens
Första hufvudtitel.

S:gr

S:a

1897 års riksstat anslår:
Anvisning i kontant.
Kronor.	Ö.
748,000	_
192,000	—
26,000	_
26,000	—
28,000	—
56,400	—
45,000	_
22,500	—
3,000	_
50,000	_i
1,196,900	—
63,000
11,250
24,600	_
5,000	—
8,250	—
8,000	—
3,000	—
123,100	—
1,320,000	—

Kongl. Hot- och Slottsstaterna.

Eongl. hofstatsanslagen.

Kongl. Maj:ts hofhållning...............................................

Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar
för Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan

Hans Kongl. Höghet Hertigen af Vestergötland......

Hans Kongl. Höghet Hertigen af Nerike ...............

Hennes Kongl. Höghet Hertiginnan af Dalarne......

För underhåll och vård af möbler samt andra staten

tillhöriga inventarier i de kong!, slotten..................

Kongl. hofstallets utfodring .............................................

Polis-, lys- och renhållning vid kong!, slottet och Arf prinsens

palats ............................................................

Rosersbergs slott...............................................................

Ved och kol för de kongl. hofven .................................

Säger

Kongl. slotten.

Reparationer å Stockholms slott med flera för de kong!
hofven upplåtna byggnader ......................................

och Arfprinsens palats ,

Drottningholms slott..........

Gripsholms slott ................

Ulriksdals slott...................

Haga lustslott och park ...
Strömsholms slott .............

Säger

Summa

Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i kontant.
Kronor.	ö.
748,000	—
192,000	_
26,000	—
26,000	—
28,000	—
56,400	_
45,000	—
22,500
3,000	—
50,000	—
1,196,900	—
63,000
11,250	_
24,600	—
5,000	—
8,250	—
8,000	—
3,000	\|—
123,100	\|—
1,320,000	\|—

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 2 Haft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Bil. Litt. B.

Tabell Öfver extra ordinarie anslag under riksstatens
Första hnfvndtitel.

	Kronor.	ö.
För yttre restaurering af Stockholms slott................................................	100,000