Statsutskottets Utlåtande N:o 22 (Utlåtande 1895:Su22 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

N:o 22.

Ank. till Riksd. kansli den 12 febr. 1895, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion i fråga om ändrade bestämmelser
angående syner och besigtningar å torp, tillhörande
rotar och rusthåll vid indelta armén.

a. a.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande
behandling remitterad motion (n:o 35) bar herr A. G. Jönsson i
Mårarp föreslagit, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t ville efter föregående utredning i ärendet vidtaga
erforderliga åtgärder i syfte att gällande stadganden angående
syner och besigtningar å torp, tillhörande rotar och rusthåll vid indelta
armén, måtte varda ändrade derhän, att största möjliga besparing i
förevarande afseende måtte beredas statsverket.

Till stöd för sitt förslag har motionären hufvudsakligen anfört,
att genom gällande stadganden angående ifrågavarande slags syner och
besigtningar icke obetydliga kostnader förorsakades statsverket utan
motsvarande fördelar, och att det utan våda eller risk för det allmänna
borde kunna öfverlemnas åt de närmast intresserade, eller rote- och
rusthållare samt det manskap, som vore i åtnjutande af dylika löneförmåner,
att bestämma om och när syn eller besigtning kunde anses
erforderlig.

Med anledning af berörda framställning får utskottet till en början
erinra, att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 19 maj 1890,

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

med åberopande att enligt kongl. brefvet den 6 december 1834 och
krigskollegii kungörelse den 11 mars 1885 syner å ryttare- och soldattorp
vid indelta armén skulle förrättas hvart tredje år eller, om särskilda
förhållanden sådant kräfde, med kortare mellantid, anfört, att då
dessa syneförrättningar syntes återkomma oftare än för ändamålet kunde
vara af nöden och icke till sin nytta motsvarade de af dem föranledda,
icke obetydliga kostnader, tiden för förrättandet af ifrågavarande syner,
på sätt redan vore förhållandet med ekonomiska besigtningar å statens
domäner och ecklesiastika boställen, syntes kunna inskränkas till hvart
femte år; hvadan Riksdagen, som i skrifvelse den 14 maj 1890 hos
Kongl. Maj:t hemstält om utarbetande och framläggande af förslag till
sådana stadganden angående ekonomisk besigtning å kronojord, att
dylik besigtning icke måtte anställas oftare än hvart femte år, der icke
särskilda förhållanden påkallade undantagsbestämmelser, anhållit, det
Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, huru vida icke de syner å indelta
arméns torp, hvilka enligt då gällande bestämmelser skulle förrättas
hvart tredje år, måtte kunna till hvart femte år inskränkas.

Med anledning af Riksdagens omförmälda skrifvelse har Kongl.
Maj:t genom kongl. bref den 31 december 1890 föreskrifvit, att de i
kongl. brefvet den 6 december 1834 omförmälda syner å ryttare- och
soldattorp, som af befälet förrättas och hafva till uppgift att undersöka,
huru ryttaren eller soldaten fullgör sin pligt att vårda och iståndsätta
det honom tilldelta torp, hädanefter skola, der ej särskilda förhållanden
annat föranleda, hvart femte år ega rum.

Då sålunda föreskrifter helt nyligen meddelats till inskränkning
i dessa syner, och i allt fall genom den vid 1892 års urtima riksdag
beslutade utsträckningen i rätten för rust- och rotehållare att i stället
för torp till soldat utgifva lega och lön indelta arméns torp utan tvifvel
komma att i väsentlig mån till antalet minskas, synes åtgärd i det
af motionären afsedda syfte för närvarande icke vara af förhållandena
påkallad, hvadan utskottet hemställer,

att herr A. G. Jönssons förevarande motion icke
må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 12 februari 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.