Statsutskottets Utlåtande N:o 21 (Utlåtande 1892:Su21 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

N:o 21.

Atik. till Kiksd. kansli den 1 mars 1892, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
afsöndring af jord från häradshöfdingebostället 1 mantal
Vassmolösa n:o 5 i Kalmar län.

(I. A.)

Med åberopande af bilagdt protokoll öfver justitiedepartementsärenden
för den 4 februari innevarande år har Kongl. Maj:t i en till
Riksdagen aflåten, till statsutskottet remitterad proposition (n:o 29) föreslagit
Riksdagen att medgifva dels att från häradshöfdingebostället ett
mantal Vassmolösa n:o 5 måtte till Södra Möre härads tingshusbyggnadsskyldige
invånare till plan för tingshus och bostad åt häradshöfdingen
i häradet för alltid upplåtas ett af förste landtmätaren J. F.
Schuwert under nästlidet år uppmätt och kartlagdt jordområde af 2 hektar
14 ar 3 qvadratmeter, att af de tingshusbyggnadsskyldige tillträdas den
14 mars 1893 under vilkor,

att de tingshusbyggnadsskyldige vid tillträdet af området i köpeskilling
för detsamma erlade det belopp, hvartill värdet af 90 hektoliter
spanmål, hälften råg och hälften korn, uppginge efter vid sagda tid
gällande tioårigt medelmarkegångspris för Kalmar län;

att inom ett år från det området blefve af de tingshusbyggnadsskyldige
tillträdt, desse skulle hafva ej mindre föranstaltat, att de å området
nu befintliga byggnader, hvilka tillhörde kronan eller kunde komma
att till följd af vederbörande synerätt^ beslut af kronan öfvertagas,
blefve på de tingsliusbyggnadsskyldiges bekostnad flyttade till den nya

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

tomtplats för hemmanet, som af synerätten utgåges, än äfven bekostat
upptagande af brunn å denna tomtplats och anläggning af trädgård till
den omfattning, som synerätten kunde finna skäligt föreskrifva;

att kostnaden för den laga syn, som borde hållas för meddelande
af närmare bestämmelser rörande nyssnämnda åtgärder, skulle gäldas
af de tingshusbyggnadsskyldige; samt

att de tingshusbyggnadsskyldige från tillträdet af det afsöndrade *
området för all framtid uppehölle stängsel omkring detsamma;

dels ock att köpeskillingen för området finge, på samma sätt som
köpeskillingen för försålda mindre kronoegendomar, användas till
inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig
mark. •

Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, bland annat, att sedan
liäradshöfdingen i Södra Möre härads domsaga J. M. Lindgren under
år 1890 aflidit samt till följd deraf liäradshöfdingebostället i domsagan,
ett mantal Vassmolösa n:r 5, beläget i Ljungby socken, komme att med
den 14 mars 1892 till statsverket indragas, häradets tingshusbyggnadsskyldige
invånare vid sammanträde inför häradsrätten den 26 november
1890 beslutit, att, då häradet å boställets mark egde, jemte annan
byggnad, tingshus och en större tvåvåningsbyggnad, som af domaren
begagnats till bostad, åtgärder skulle vidtagas för förvärfvande af
eganderätt till de tomter, å livilka byggnaderna vore belägna, äfvensom
till dels den trädgård, som funnes å boställets egor Öster om tingshuset,
och dels den plan jemte trädgård, som vore belägen norr om
infartsvägen till boställets ladugårdar och gränsande i öster till allmänna
landsvägen, i norr till Vassmolösa gästgifvaregårds egor och i vester
till en linie, som tänktes dragen på lämpligt afstånd öster om nämnda
ladugårdar, dock med skyldighet för häradet att tåla den inskränkning
i nyttjanderätten till sagda plan, som kunde uppkomma genom begagnandet
för statsverkets eller dess rättsinuehafvares räkning af de statsverket
tillhöriga byggnader, som funnes å planen uppförda, livilka byggnader
emellertid häradsborna skulle ega att, om de så påfordrade, på
häradets bekostnad till annan plats förflytta.

Efter det förste landtmätaren J. F. Schuwert förordnats att uppmäta
och kartlägga det utmål i jord från ifrågavarande boställe, som
erfordrades till tingshus och bostad åt domaren, samt att föreslå den
afgäld, som derför borde utgå hade häradsbornas ombud, med öfverlemnande
af instrumentet öfver denna förrättning jemte tillhörande
karta, förmält, att häradsborna vore villige att underkasta sig de vilkor,
som af kronoombudet vid förrättningen föreslagits.

Bih. till llihd. Prot. 18(J2. 4 Sami. 1 Afd. 14 Uäft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

Öfver denna ansökning hade utlåtanden infordrats dels från domänstyrelsen,
som öfverlemnat yttranden från kronofogden i orten, t. f. domänintendenten
i Kalmar län och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, och
dels från kammarkollegium; och hade domänstyrelsen för sin del till en
början meddelat, att sedan i vederbörlig ordning upprättadt förslag till
ifrågavarande boställes utarrendering från den 14 mars 1892 till styrelsen
inkommit och i sammanhang härmed väckts fråga, att, innan bostället
för längre tid utarrenderades, en reglering skulle företagas
emellan boställets och två i Vassmolösa by belägna indragna boställens
aflägse från gårdarne liggande egor, styrelsen för sådant ändamål uppdragit
åt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet att på de för kronan
förmånligaste vilkor, som kunde Ketingas, till den 14 mars 1895 åt
brukare upplåta ifrågavarande boställe, med iakttagande dervid, att
häradet förbehölles att till tingsplats och bostadslägenhet för domaren,
fortfarande använda hvad nu af boställets mark för sådant ändamål
begagnades, samt att emellertid Kongl. Maj:ts befallningshafvande vid
insändande till domänstyrelsen af sitt yttrande öfver den nu ifrågavarande
ansökningen tillkännagifvit, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande
hade för afsigt att uti det kontrakt, som med anledning af domänstyrelsens
ofvanberörda uppdrag komme att upprättas angående boställets
skötsel och vård under tre år från midfastan år 1892, inrymma skyldighet
för arrendatorn att utan någon ersättning underkasta sig den
inskränkning i dispositionsrätten till egendomen, som kunde blifva en
följd af bifall till förevarande ansökning; och hade domänstyrelsen vidare
anfört att, då af hvad t. f. domänintendenten i ärendet yttrat
framginge, att det område, som i ansökningen åsyftades, kunde utan
olägenhet för brukningen af bostället i öfrigt derifrån skiljas, domänstyrelsen,
med hänsyn jemväl till det ändamål, hvartill marken vore
afsedd, väl, i likhet med öfrige i ärendet hörda myndigheter, icke hade
något att erinra deremot, att eganderätten till ifrågavarande område
öfverlätes åt Södra Möre härads tingshusbyggnadsskyldige invånare,
men att styrelsen ansåge sig ej kunna understödja deras alternativt
framstälda anhållan, att en sådan öfverlåtelse skulle ske utan ersättning,
enär på grund af kongl. cirkuläret den 5 juni 1874 häradet ej vore
berättigadt att af boställets mark disponera mera än de tomtplatser,
hvarå häradets ifrågavarande byggnader voro belägna, jemte nödiga
vägar, samt det område, hvartill häradsborna nu önskade förvärfva
eganderätt, innefattade vida mera; i följd hvaraf och då, så vidt domänstyrelsen
hade sig bekant, staten ej tillförene för ändamål af ifrågavavande
beskaffenhet afhändt sig mark, utan att godtgörelse derför lem -

Statsutskottets Utlåtande N:o 21.

nate, sådan äfven i förevarande fall torde böra till statsverket erläggas;
att styrelsen icke hade något att anmärka mot den lösen för marken,
häradsboma i denna händelse erbjudit med tjugu gånger den föreslagna
afgäldens belopp; att den sålunda bestämda lösen, 90 hektoliter spanmål,
hälften råg och hälften korn, hvars värde, beräknadt efter medelmarkegångspriset
i länet för åren 1881—1890, utgjorde 692 kronor 10
öre, syntes böra vid tillträdet af marken gäldas med penningar, motsvarande
spanmålens värde efter då gällande tioårigt medelmarkegångspris
för länet; att styrelsen ansåge tiden för markens tillträdande lämpligen
kunna sättas till den 14 mars 1893; att i öfrigt styrelsen ansåge
vid upplåtelsen böra fästas de af Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna
vilkor, med tillägg, att husflyttningar, upptagandet af brunn och
trädgårdsanläggningen skulle vara verkstälda inom ett år från tillträdet
och att häradsborna skulle vidkännas kostnaden för den laga syn, som
enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förslag borde hållas för meddelande
af närmare bestämmelser rörande nämnda åtgärder; samt att
styrelsen slutligen hemstälde, att den köpeskilling, som för marken erlades,
finge, på samma sätt som köpeskillingar för försålda mindre
kronoegendomar, användas till inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark.

Då utskottet icke haft något att erinra emot hvad Kongl. Maj:t
uti ifrågavarande hänseende föreslagit, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts omförmälda proposition må af
Riksdagen bifallas.

Stockholm den 1 mars 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Herrar Friherre A. R. von Kraemer och O. Jonsson hafva begärt få
antecknadt, att de icke inom utskottet deltagit i förestående ärendes
behandling.