Statsutskottets Utlåtande N:o 15
Utlåtande 1896:Su15
Statsutskottets Utlåtande N:o 15.
1
N:o 15.
Ank. till Riksd. kansli den 11 febr. 1898, kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer
och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren
för sådana statsbidrags åtnjutande.
(R. A.)
I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Ivongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet, förslag till reglering af utgifterna
under riksstatens sjette liufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning
om de anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för
utförande af väganläggningar och väglörbättringar, bro- och hamnbyggnader,
vattenkommunikationer och frostminskningsföretag; och får
statsutskottet härmed afgifva utlåtande deröfver.
l:o.
Väganläggningar och vägförbättringar.
Till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t. i sin ofvan
Bill. till Riksd. Prof. 1895. 4 Sand, 1 Afd. 14 Höft. (N:o 15). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 15.
berörda proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit,
att Riksdagen måtte för år 1897 bevilja 800,000 kronor, eller samma
belopp, hvarmed detta anslag utgått från och med år 1892.
Utskottet har inhemtat, att vägbyggnadsfonden för år 1895 sålunda
fördelats, att till sammanlagdt 68 arbeten med en våglängd af
504,5 kilometer och en beräknad kostnad af 1,418,516 kronor 70 öre
anslag beviljats till följande belopp för företag inom nedan nämnda
län, nemligen:
inom » | Kronobergs K ri sti anstå d s | län ......... )> ........ | ......... Kr. .......... » | 34,300 35,200 |
)> | Hallands | )> ......... | .......... » | 45,''700 |
)) | Göteborgs och Bohus Vermlands Östergötlands Jönköpings Skaraborgs Stockholms | » ......... | .......... )> | 34,200 |
» | » ......... | )) | 53''000 | |
)> | » ......... | .......... » | 36''100 | |
» | )> ......... | ........ » | 3ö''000 | |
)) | » ......... | .......... » | 32,250 | |
» | j> ......... | ...... » | 8*600 | |
» | » ......... | ......... )> | 33''050 | |
» | Upsala Södermanlands | » ......... | .......... » | 1,850 |
)> | » ........ | .......... » | ||
| Örebro | )> ........ | ......... » | 12''600 |
» | V estmanlands | » | .......... » | |
| V esternorrlands | )> ........ | ......... » | |
» | Jemtlands |
| .......... » | 36,000 |
» | Vesterbottens | » ........ | .......... )> | 141,100 |
| Norrbottens | )> ......... | ....... » | 166,100 |
Kr. 800,000.
I det till vägföretag inom Vesterbottens län anvisade beloppet
141,100 kronor ingår bidrag till den 75,57 kilometer långa vägen mellan
Glommersträsk och Ruskträsk, som beräknats kosta 282,000 kronor.
Beträffande fördelningen af vägby^ggnadsfonden för år 1896 är
utskottet icke i tillfälle att derom meddela annan upplysning, än att,
sedan innevarande års fond blifvit disponerad, den beräknade kostnaden
för vägföretag, till Indika begärts, men i följd af bristande tillgång
ej kan förordas anslag, uppgår till omkring 2,600,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,
må för år 1897 såsom bidrag för anläggning af
Statsutskottets Utlåtande N:o 15.
3
nja samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar anvisa ett belopp af 800,000
kronor.
Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.
Till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning af Öar och farleder bär Kongl. Maj:t af Riksdagen
begärt ett anslag för år 1807 af 150,000 kronor, eller samma
belopp, som för ifrågavarande ändamål anvisats af de senaste sex årens
Riksdagar.
Enligt livad utskottet inhemtat, bär 1805 års anslag till hela* sitt
belopp fördelats mellan tre särskilda företag och från innevarande års
anslag bidrag med 15,300 kronor anvisats till eu brobyggnad inom
Kopparbergs län. Härförutom hafva till sju företag sökts bidrag å
163,000 kronor, hvarjemte ansökningar om bidrag inkommit för ytterligare
tre företag, hvilkas sammanlagda kostnad beräknats till 262,660
kronor, alternativt 302,550 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,
må till understödjande af brobyggnader och,
företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning
af åar och farleder för år 1897 anvisa 150,000
kronor.
3:o.
Frontmiiiskiiingsföretag.
Till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af
sådana myr utdikning ar och vnltenaftappning ar, hvilkas ändamål är att minska
frostländigheten för ''närliggande bygd, har Kongl. Maj:t äskat anvisande för
år 1897 af 200,000 kronor, eller 50,000 kronor mera än det belopp,
hvarmed detta anslag beviljats för år 1896.
Till det vid statsverkspropositionen i utdrag fogade protokoll
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 15.
öfver civilärenden den 13 sistlidne januari har statsrådet och chefen
för civildepartementet rörande ifrågavarande anslag till eu början erinrat
om följande förhållanden.
innan odlingslånefonden år 1883 bildades, hade med ifrågavarande
anslag varit afsedt att understödja sådana mvrutdikningar och vattenaftappningar,
som företrädesvis afsåge att minska frostländigheten, och
anslaget, hvilket användes såsom understöd utan återbetalningsskyldighet,
både för hvardera af åren 1874—1883 utgått med 80,000 kronor, hvarjemte
för sistnämnda år dessutom för samma ändamål anvisats ett belopp
af 70,000 kronor att utgå såsom lån. 1 sammanhang med inrättande
af nämnda fond hade den förändring vidtagits, att anslaget efter år 1883
skulle användas till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan
att kunna med fördel odlas, sprede frostskador öfver omgifvande nejd.
Tillika höjdes anslagets belopp till 100,000 kronor, hvaremot medel att
utgå såsom lån icke vidare för ändamålet anvisades. Nämnda förändring
i afseende å anslagets användande hade emellertid föranledt
en minskning i anspråken på understöd från anslaget, och anslagets
belopp nedsattes derför från och med år 1889 till 50,000 kronor. Med
anledning af en utaf Kongl. Maj:t i ämnet gjord framställning hade
Riksdagen år 1891 besluta den förändring af ifrågavarande anslags
ändamål, att detsamma skulle användas till understödjande, medelst
anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar och
vattenaftappningar, livilkas ändamål vore att minska frostländigheten
för närliggande bygd, och i sammanhang dermed anslagets belopp åter
höjts till 100,000 kronor, vid hvilket belopp anslaget sedermera bibehållits,
till dess detsamma år 1895, i enlighet med Kongl. Maj:ts till nämnda
års Riksdag aflåtna proposition, för år 1896 höjts till ett belopp af
150,000 kronor.
Chefen för civildepartementet har härefter omförmält, att hushållningssällskapens
i november år 1895 församlade ombud uti en till
Kongl. Maj:t ingifven skrift i underdånighet gjort framställning om
ytterligare förhöjning af ifrågavarande anslag till 300,000 kronor och i
sådant afseende anfört hufvudsakligen följande:
Sedan vilkoren för användningen af anslaget, såsom ofvan nämnts,
år 1891 ändrats och anslaget höjts till 100,000 kronor samt år 1895
till 150,000 kronor, hade anspråken på detsamma så tillväxt, att do
med sistnämnda belopp icke kunde motsvaras, såsom bevis hvarpå
åberopades, att, enligt hvad ombuden inhemtat, 1895 års anslag disponerats
redan under år 1894 och början af år 1895, samt att i början
Statsutskottets Utlåtande N:o 15.
5
åt'' november 1895 funnits på pröfning beroende ansökningar om understöd
till belopp af sammanlagdt 224,540 kronor. Dessa stegrade anspråk
på understöd syntes i och för sig innebära giltig anledning till fondens
skäliga förhöjning. Men man syntes derjemte vara berättigad att af
denna ökning i anspråk, sedan fonden vunnit betydligare förhöjning,
och det hastiga aftagande intresset för utdikningar af frostmarker med
understöd af statsmedel under de år, densamma nedsatts till en obetydlighet,
draga den slutsatsen, att intresset för dessa utdikningar skulle
tilltaga i ännu högre grad, om fonden höjdes till ett belopp, som bättre
än det nuvarande motsvarade anspråken och det stora ändamål densamma
egde. Ehuru utdikningarne för frostminskning, såsom naturligt
vore, talrikast förekommit i de nordliga delarna af landet, hade likväl
understöd kommit dylika arbeten till del jemväl i rikets södra delar,
på sätt följande tablå öfver fördelningen af 1892, 1893, 1894 och 1895
årens anslag för ifrågavarande ändamål utvisade:
| Beviljade bidrag: | |
| för 1892, 1 |
|
| 1893 och | för år 1895 | S u m m a |
V | 1894, |
|
Kronobergs län......................................................... | 870 |
| 700 |
| 1,570 | — |
| 1,300 | __ | __ |
| 1,300 | _ |
| 1,970 |
|
|
| 1,970 18,900 |
|
| i8,yoo |
|
|
|
| |
Skaraborgs * ......................................................... | 4,000 | — | — | — | 4,000 | — |
Upsala > ......................................................... | 5,650 | — | — | — | 5,660 | — |
Gefieborgs » ......................................................... | 4,900 | — | — | - | 4,900 | — |
Vesternorrlands > ......................................................... | 1,030 | — | 1,850 |
| 2,880 | — |
Jemtlands > ......................................................... | 121,280 | — | 7,600 | — | 128,780 | - |
Vesterbottens » ......................................................... | 88,240 | — | 47,510 | — | 136,760 | — |
Norrbottens > ......................................................... | 39,990 |
| 41,740 | — | 81,730 | — |
Kopparbergs > ......................................................... | — |
| 700 | — | 700 | — |
Summa | 288,130 | _ | 100,000 | — | 388,130 | — |
Den omfattande erfarenhet, som vunnits rörande de under så lång
tid pågående utdikningsarbetena med understöd af statsmedel, både
ådagalagt, att deras verkan i allmänhet varit synnerligen gynsam.
Yttranden från myndigheter och fackmän likasom den allmänna opinionen
inom de mera frostländiga delarna af landet öfverensstämde deri
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 15.
att fonden i synnerlig grad visat sig motsvara sitt ändamål. Det hade
intygats, särskild t från landets nordligaste län, att ingen åtgärd från
statens sida för dess materiella förkofran medfört så jemförelsevis storartade
förbättringar i flera rigtningar, som frostmiuslcningsfonden, hvilken
verkat eri märkbar minskning’ i frostländigheten, eu ökad uppodling,
bättre afdikning jemväl af den förut odlade jorden samt möjligen äfven
eu, såsom i orten antoges, stadigvarande förmildring af klimatet. Då
liknande erfarenhet vunnits i alla landsdelar, hvarest frostdikningar i
större skala skett, syntes giltiga skäl tala för att fortgå på den väg,
som ledt till så lyckliga resultat.
Någon utredning rörande vidden af den vattenskadade marken i
öfrig t förefunnes ännu icke, men kändt vore, att odlingsbara mossar
och ängsmarker funnes i alla provinser delvis i storartad utsträckning,
synnerligast i de norra länen, af hvilka de två nordligaste beräknades
innehålla öfver 200 qvadratmil mossmarker, hvaraf eu större del antagligen
vore odlingsbar. Skulle dessa marker inom rimlig tid kunna
i större omfattning torrläggas och delvis omskapas till bärande jord,
som erbjöde hem och utkomst åt eu tillväxande befolkning, så måste
statens understöd tillmätas i rikligare mått än hittills.
Ett ytterligare skäl att nu öka understödet för ifrågavarande ändamål
vore, att samfärdsmedlens storartade utveckling under den sista
tiden gjort ett ökadt odlingsarbete möjligt och lönande inom vidsträcktare,
afsides belägna landsdelar, som förut saknat kommunikationer, såvida
dessa orter i väsentlig grad kunde befrias från frostens härjningar.
Genom utsträckning af jernvägarna till rikets alla delar och genom
utläggning af ett storartadt landsvägsuät genom förut väglösa trakter,
hade åt dessa beredts det första vilkoret för eu ökad odling, som likväl
för att vinna eu snabbare utveckling än hittills behöfde ett kraftigare
stöd från staten för sumpmarkernas torrläggning.
Af statsrådsprotokollet inhemtas vidare, att väg- och vatteubyggnadsstyrelsen
samt landtbruksstyrclsen, med förklarande att de
fullkomligt delade ombudens uppfattning om den stora betydelsen för
landets odling af frostminskningsföretagen, såsom ytterligare skäl för
den gjorda framställningen anfört att, då årsanslagets jemförelsevis
ringa belopp icke medgifvit understödjande af mera omfattande företag,
nyttan af anslagets användning icke kunnat vinnas i så vidsträckt mån,
som ensidigt varit. Genom anslagets höjning skulle jemväl berörda
ändamål kunna ernås och fördelarna af anslaget mera, än hittills egt
rum, komma de frostländiga orterna inom landets alla delar till gagn,
jemväl de vidsträckta inom mellersta Sveriges högland belägna hvit
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 15.
mossar, hvilkas afdikning för beredande af möjligheten af en framtida
odling vore i hög grad önskvärd, men till följd af otillräckligheten af
ifrågavarande anslag ännu icke i någon nämnvärd mån kunnat framkallas.
Det förhållande att, på sätt styrelserna uti underdånig skrifvelse
den 6 oktober 1894 uppgifva, då funnes inneliggande ansökningar om
understöd från fonden till belopp af 110,050 kronor, men att i november
1895, enligt hvad ofvan omförmälts, de sökta understöden uppginge
till ett belopp af 224,540 kronor, utvisade, att intresset för frostminskningsföretag
samt anspråken på statsbidrag för sådana arbetens utförande
i betydlig grad tilltagit, och att nuvarande anslagsbelopp sålunda
vore alldeles otillräckligt för att tillgodose de ökade behofven.
På grund häraf hade styrelserna ansett sig böra tillstyrka bifall till
den af hushållningssällskapens ombud gjorda framställningen.
Till närmare upplysning angående i hvilken mån de till ifrågavarande
ändamål anslagna belopp kunde anses hafva motsvarat behofvet,
hade från kamreraren i väg- och vat,tenbyggnadsst}rrelsen aflemnats eu
promemoria, af hvilken, bland annat, framginge, att ansökningarne om
bidrag från ifrågavarande anslag på senare åren högst betydligt stigit,
och att de sökta bidragen från och med 1893 för hvarje år uppgått
till öfver 200,000 kronor. Under år 1895 hade inkommit ansökningar
om bidrag till belopp af 292,186 kronor 32 öre.
För egen del har departementschefen anfört, att för år 1896 anslaget
väl af sistlidna års Piksdag höjts till 150,000 kronor, men att af
den nu lemnade redogörelsen syntes uppenbart, att icke heller detta
belopp kunde anses tillräckligt för behofvets tillgodoseende. Det syntes
departementschefen således lämpligt, att en ytterligare förhöjning af
ifrågavarande anslag korame till stånd, om ock icke till det stora belopp,
som i detta ärende blifvit ifrågasatt, utan borde denna förhöjning,
då anslaget af förra årets Riksdag ökades med 50,000 kronor, äfven nu
inskränkas till enahanda siffra.
Emot den af Kong]. Maj:t föreslagna böjningen af ifrågavarande
anslag har utskottet icke haft något att erinra. Men då utskottet sålunda
förordar bifall till densamma, har utskottet emellertid ej velat
underlåta att fästa uppmärksamheten derpå, att, på sätt Riksdagen år
1891 framhöll i sin skrifvelse, n:o 16, till Konungen, frostminskningsfonden
är afsedd att medelst statsbidrag till en tredjedel af kostnaden
understödja utdikningsföretag till frostländiglietens minskande för närliggande
bygd, alltså aflägsnande!, af frosthärdar i närheten af redan
odlad mark, men icke ett omedelbart vinnande af odlingsbar jord, samt
afl Riksdagen för torrläggning af mark, som efter afdikning» verkstäl
-
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 15.
lande kan med fördel odlas, anvisat en särskild fond, den s. k. odlingslånefonden,
hvadan frostminskningsfonden icke får användas för understödjande
af företag, livilkas främjande bör ske genom lemnande af
, odlingslån.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,
må för understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
, af sådana myrutdikningar och
vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska
frost.ländigheten för närliggande bygd, för år 1897
anvisa 200,000 kronor.
4:o.
I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af de här
ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen derå, att arbetena
utföras enligt faststälda planer, har Kongl. Magt icke föreslagit någon förändring.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må besluta, att de med afseende
å de här ofvan i detta utlåtande omförmälda statsbidrag
meddelade allmänna vilkor och föreskrifter,
hvilka finnas intagna i Riksdagens skrivelser till
Konungen den 27 april 1881 (n:o G9), den 11 juni
1883 (n:o G7) och den 7 maj 1889 (n:o 43), fortfarande
skola blifva gällande.
Stockholm den 11 februari 189G.
På statsutskottets vägnar:
dill*. Lmideberg.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 189B.