Statsutskottets Utlåtande N:o 15 (Utlåtande 1895:Su15 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

N:o 15.

Ank. till Riksd. kansli den 12 febr. 1895, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående
försäljning till Borgholms stad af ett jordområde om 2
hektar 52 ar från Borgholms kungsladugård.

(I. A.)

Enligt hvad af förenämnda, till statsutskottets förberedande behandling
remitterade proposition (n:o 15) af den 23 november nästlidet
år inhemtas, både från Borgholms kungsladugård om 5f mantal i Repplinge
socken och Ölands norra mot af Kalmar län jemlikt kongl. bref
den 22 december 1882 till Borgholms stad mot årlig afgäld af femtio
kronor och vissa vilkor i öfrigt tills vidare upplåtits de å en af kommissionslandtmätaren
G. R. S. Engström år 1881 upprättad karta med
n:is 1—15 betecknade egofigurer om tillsammans 10 tunnland 2 kappland
att användas till vägar, planteringar och för stadens badanstalt
behöfliga förlustelseplatser; och hade i en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet till Kongl. Maj:t insänd ansökning stadsfullmägtige i
Borgholm anhållit, att, som svftet med förvärfvandet af ofvannämnda
mark varit, bland annat, att frammana anläggning af sommarbostäder
för badgäster, men någon sådan icke kunnat ske, så länge staden endast
haft nyttjanderätt tills vidare till den upplåtna marken, Kongl.
Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för afsöndring från kungsladugården och
öfverlåtelse till Borgholms stad med full eganderätt af de å förenämnda
karta med n:is 1 och 2 betecknade områden, enligt en ansökningen
Jlih. till Riksd. Vrot. 1895. 4 Sand. 1 Afd. 14 Höft. (N:o 15-20.) 1

Statsutskottets Memorial N:o 15.

vidfogad beskrifning innehållande 5 tunnland 3,4 kappland eller 2
hektar 52 ar.

Vid insändande af ansökningen hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande
tillika öfverlemnat, jemte eget utlåtande, yttranden i ärendet
af byggnadsnämnden och stadsstyrelsen i Borgholm, kungsladugårdens
arrendator samt vederbörande kronofogde och domänintendent äfvensom
ett från stadsfullmägtige inhemtadt yttrande angående löseskillingen
för ifrågavarande mark med mera, hvarefter jemväl domänstyrelsen afgifvit
infordradt utlåtande i ärendet.

Af dem, som yttrat sig i ärendet, hade kungsladugårdens arrendator
påyrkat, att staden måtte åläggas upprätthålla hägnad omkring[ifrågavarande
område, äfvensom att kör- och kreatursvägar samt vägen till
Borgholms fyr finge bibehållas.

Domänintendenten hade meddelat, att ifrågavarande egofigurer
n:is 1 och 2 utgjordes af stenig betesmark, belägen i kungsladugårdens
utkant vid gränsen mot stadens område, samt ansett, att desamma kunde
utan beaktansvärd skada eller förfång för kungsladugården för all framtid
öfverlåtas till staden, hvadan domänintendenten tillstyrkt bifall till
ansökningen, dock under förbehåll af skyldighet för staden att allt
framgent underhålla dels stängsel omkring det begärda området, dels
fri och öppen väg deröfver till och från fyrinrättningen. Beträffande
åter arrendatorns anspråk på kör- och kreatursvägar, hade domänintendenten
funnit sådana icke vara för arrendatorn eller kungsladugården
behöfliga, då vägen till fyrinrättningen äfven i sådant afseende vore
fullt tillräcklig.

Stadsfullmägtige hade i berörda af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
infordrade yttrande förklarat sig villiga att, i stället för den på ifrågavarande
område belöpande andel af den i kongl. brefvet den 22 december
1882 bestämda afgäld, på en gång erlägga 20 gånger detta belopp
eller 413 kronor äfvensom att underhålla hägnader och väg öfver området
till fyrinrättningen.

För egen del hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, att
med den beräkningsgrund, som följts vid uppgörande af förslag till
afgäld för de områden, hvartill staden jemlikt nyssberörda kongl. bref
erhållit nyttjanderätt, å nu ifrågakomna mark af denna afgäld belöpte
21 kronor 78 öre eller i jemnadt tal 22 kronor. Då detta område,
hvilket antogs vara för det uppgifna ändamålet behöfligt, syntes kunna
utan ringaste men för kungsladugården derifrån afskiljas, samt anledning
icke förefunnes till antagande, att detsamma skulle blifva erforderligt
för något kronans framtida behof, hade Kongl. Maj:t,s befallnings -

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

hafvande hemstält, att till Borgholms stad måtte för all framtid upplåtas
de å förberörda karta med n:is 1 och 2 betecknade områden under
vilkor: att staden i köpeskilling för marken erlade 440 kronor; att öfver
området upplätes väg till Borgholms fyrinrättning; samt att staden
uppförde och underhölle laggilt stängsel i gränsen mot kungsladugårdens
egor.

Slutligen hade domänstyrelsen meddelat, att kungsladugården vore
utarrenderad på tjugu år från den 14 mars 1883 genom kammarkollegii
kontrakt den 23 juni 1882, i hvilket stadgats skyldighet för arrendatorn
att, derest Kongl. Maj:t skulle lemna bifall till Borgholms stadsfullmägtiges
vid den tiden på Kongl. Maj:ts pröfning beroende ansökning om
afsöndring från kungsladugårdens mark af tillsammans 10 tunnland 2,1
kappland eller delar deraf för utvidgning af badanstalten i Borgholms
stad, afträda området utan rätt att derför erhålla någon ersättning eller
eftergift i arrendet; och hade styrelsen hemstält, att förevarande ansökning
måtte bifallas på sätt och under vilkor, Kongl. Maj:ts befallningshafvande
föreslagit.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att medgifva,

dels att från Borgholms kungsladugård måtte till Borgholms stad
under full eganderätt få upplåtas ifrågavarande, å ofvan omförmälda,
af kominissionslandtmätaren Engström år 1881 upprättade karta med
nås 1 och 2 betecknade jordområde om 2 hektar 52 ar mot vilkor:

att staden, i stället för den å ifrågavarande jordområde belöpande
andel af den enligt kongl. brefvet den 22 december 1882 bestämda
årliga afgäld, till kronan såsom köpeskilling för jordområdet på en gång
erlägger femhundra femtio kronor, motsvarande det efter fyra procent
kapitaliserade värdet af berörda, i jemnt tal till 22 kronor uppgående
andel af den årliga afgälden;

att staden öfver området upplåter och underhåller väg till Borgholms
fyrinrättning, hvilken väg äfven må begagnas för kungsladugårdens
behof; samt

att staden, derest kungsladugårdens arrendator sådant påfordrar,
uppför och underhåller laggilt stängsel i gränsen mot kungsladugårdens
egor;

dels ock att köpeskillingen för jordområdet måtte på samma sätt
som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar användas till
inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig
mark.

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

Vid de under senare tider ofta förekommande försäljningarna till
kommuner af jordområden å kronans till utarrendering afsedda domäner
hafva köpeskillingarna plägat bestämmas till det belopp, som i
hvarje särskildt fall motsvarat den på jordområdet belöpande arrendeafgiften,
kapitaliserad efter beräkning af fem procent årlig ränta. Föreliggande
proposition gör emellertid härifrån en afvikelse, i det att i
densamma föreslås, att såsom köpeskilling för deruti omförmälda jordområde
må erläggas ett belopp, som motsvarar det efter fyra procent
kapitaliserade värdet af afgälden för området. Den sålunda föreslagna
nedsättningen i ränteberäkningen anser äfven utskottet vara af förhållandena
påkallad. Den alltjemt nedgående räntefoten synes nemligen
med skäl dertill föranleda; och hvad särskildt beträffar de penningar,
som för kommuners ändamål upplånas, torde med visshet kunna antagas,
att de i allmänhet ej draga högre ränta än fyra procent. Då
utskottet sålunda anser sig höra biträda hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende
föreslagit och ej heller i öfrigt haft något att emot Kongl. Maj:ts
ifrågavarande framställning erinra, får utskottet alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må af
Riksdagen bifallas.

Stockholm den 12 februari 1895.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.