Statsutskottets Utlåtande N:o 15 (Utlåtande 1894:Su15 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

ST:© 15.

Ank. till Riksd. kansli den 9 februari 1894, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse å Grängesbergs grufskog af mark till begrafningsplats
m. m.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för den 30 november nästlidet år har Kongl. Maj:t i en till Riksdagen
aflåten proposition (n:r 13) af nämnda dag föreslagit Riksdagen att
medgifva, dels att från Grängesbergs grufskog måtte, efter af skogsförvaltningen
på vederbörandes bekostnad verkstäld utstakning, till begrafningsplats,
till plats för bostadslägenhet för en polisman m. m. samt till tomt
för skolhus för alltid upplåtas tre särskilda områden om 50 ar hvartdera,
mot afgäld för hvarje område af en hektoliter 59 liter spanmål, 1/t råg
och 2/3 hafre, att efter medelmarkegångspris årligen utgöras, samt under
vilkor i öfrigt, att den å ifrågavarande områden nu befintliga ståndskog
skulle för grufskogen tillgodogöras, och motsvarande besparing å årshygget
innehållas, samt att erforderligt stängsel kring ifrågakomna områden
skulle af vederbörande uppsättas och underhållas, dels att de årliga afgäl -

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

derna måtte få användas på enahanda sätt, som enligt förordningen angående
förvaltningen af statens till bergshandteringens understöd anslagna
skogar den 30 maj 1873 vore stadgadt i afseende på de medel, som inflöte
genom försäljning af virke från dylika skogar.

Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att grufförvaltaren A. E.
Salwén efter bemyndigande af Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag med
flere bolag, i egenskap af grufegare i Grängesberg och nyttjanderättsinnehafvare
af Grängesbergs grufskog, i en till Kongl. Maj:t ingifven skrift
anhållit, att två särskilda områden å Grängesbergs grufskog inom Grangärde
socken af Kopparbergs län, hvartdera om 50 ar, måtte, mot erläggande
af årlig afgäld till grufskogskassan, upplåtas till grufegarne dels
till begrafningsplats, dels till bostadslägenhet åt en på platsen anstäld polisman
och mottagningsrum för ortens läkare vid besök derstädes m. m.
Till stöd för denna ansökning hade Salwén anfört, bland annat, att till
följd af arbetarebefolkningens ökning vid Grängesbergs gruffält och platsens
aflägsna läge från församlingens kyrka behofvet af särskild kyrklig
ordning allt mera gjort sig gällande, hvadan Grängesbergs grufegare utverkat
anställande af särskild prest för denna del af bergslagen samt begynt
uppföra egen kyrka; att emellertid lämplig mark för begrafningsplats ej
kunnat förvärfvas från enskild jordegare, hvadan för detta ändamål upplåtelse
af mark å grufskogen, i närheten af kyrkan, vore behöflig; samt
att de dryga utgifter, grufegarne finge vidkännas dels såsom aflöningsbidrag
åt polisman och läkare, dels för ofvannämnda bostadslägenhets uppförande
nödsakade dem att söka anskaffa byggnadstomt dertill genom nu
begärd upplåtelse, helst välbelägen och i öfrigt ändamålsenlig plats ej
kunde annorledes åstadkommas vid gruffältet, och ett centralt läge för en
byggnad af denna beskaffenhet vore af största vigt.

Samtidigt med ofvanberörda skrifts ingifvande hade Salvén, enligt honom
af Grangärde församling, jemlikt beslut å kyrkostämma den 1-i juni
1892, lemnadt uppdrag, anhållit, att ett område af 50 ar å omförmälda
grufskog, i granskapet af lägenheten Tybo, måtte åt församlingen upplåtas
för uppförande af skolhus. Vid nyssnämnda kyrkostämma hade skolrådet,
enligt hvad ett af Salwén inlemnadt protokollsutdrag utvisade, föreslagit,
att ansökning om dylik upplåtelse borde göras; och sedan under
öfverläggningen härom betonats dels nödvändigheten af att så snart som
möjligt i Grängesberg, dit allt flere grufarbetare med sina i allmänhet
stora familjer inflyttade, företrädesvis för dessas barn låta uppföra rymliga
och välbelägna skollokaler, helst församlingen för närvarande derstä -

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

des egde endast en sådan, dels svårigheten att i Grängesberg annorstädes
än å grufskogen finna lämplig byggnadsplats för dylika lokaler, biträdde
kyrkostämman skolrådets förslag. I nu ifrågavarande ansökning hade
Salwén tillika anfört, att den befintliga skollokalen i Grängesberg vore
alldeles otillräcklig för skolbarnen å nämnda ort, hvilken hade en befolkning
af omkring 800 arbetare, samt att bristen på lämpliga byggnadsplatser
hittills omöjliggjort afhjelpande af detta missförhållande, hvilket
likväl kräfde snar förändring.

I de båda ansökningarna hade åberopats en bilagd, af koinmissionslandtmätaren
A. Lejdström år 1892 upprättad »karta öfver den mark, som
är föreslagen till kyrkogård samt byggnadsplatser för skolhus och bostad
för polisman inom Grängesbergs grufskog», å hvilken karta de till afsöndring
ifrågasatta områdena vore utmärkta.

Vidare hade ansökningarna åtföljts af särskilda utdrag af protokoll
vid stämma med bergsbruksidkare och grufegare inom Vesterbergslagen af
Kopparbergs län den 21 juni 1892, utvisande, att samtliga närvarande nyttjanderättsinnehafvare
af Grängesbergs grufskog på framstäld begäran förordat
ofvanberörda upplåtelser.

På grund af kongl. remisser hade domänstyrelsen infordrat yttranden
öfver de båda ansökningarna ej mindre af grufskogens förvaltare, extra
jägmästaren E. Larson, än äfven af vederbörande jägmästare i reviret och
öfverjägmästaren i Gefle-Dala distrikt.

Förvaltaren af grufskogen har i sina yttranden, beträffande upplåtelse
af mark till kyrkogård samt plats för bostad åt polisman in. in.,
upplyst, att Grängesbergs grufvor, till hvilkas understöd grufallmänningen
vore af kronan upplåten, åtminstone under de senaste 40 åren icke erhållit
ringaste utsyning från grufskogen, utan att all afverkning uteslutande uttagits
af de å skogen belägna, utsyningsberättigade torpen; att under sagda
tid grufegarne likväl ensamma fått vidkännas alla utgifter för skogens
vård och förvaltning, intill dess genom ett af Kongl. Maj:t den 18 september
1885 faststäldt reglemente för förvaltningen och vården af Vesterbergslagens
grufskogar bestämts, att utsyningstagarne skulle till bestridande
af omkostnaderna för skogen erlägga skogsöresafgifter för beviljad
utsyning; samt att svårligen annan utväg att vinna lämpligt belägna platser
för nyssberörda ändamål gåfves för grufegarne än genom upplåtelse å
grufskogen. Vidare hade förvaltaren vitsordat, att inom eller i närheten
af gruffältet lämplig skolhusplats svårligen kunde erhållas annorstädes än
å grufskogen, samt meddelat, att Grängesbergs folkskoledistrikt omfattade

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

endast gruffältet och de å allmänningen belägna torpen, hvadan en upplåtelse
af plats till skolhustomt uteslutande tillgodokoinme grufarbetarne
och de utsyningsberättigade torpegarne. Förvaltaren hade på ofvan anförda
grunder tillstyrkt bifall till de båda ansökningarna mot årlig afgäld
af tio kronor för hvartdera af omförmälda tre områden.

Jägmästaren i reviret hade instämt i förvaltarens yttranden; och jemväl
öfverjägmästaren hade, under åberopande att någon särskild afsevärd
olägenhet icke borde genom de begärda upplåtelserna uppstå för skogens
vård och förvaltning, förordat ansökningarna.

Sedan domänstyrelsen, med öfverlemnande af dessa yttranden, utlåtit
sig öfver ansökningarna och dervid tillkännagifvit, att från skogsväsendets
synpunkt icke något vore att erinra mot de sökta upplåtelserna, hade slutligen
kammarkollegium och kommerskollegium afgifvit infordrade gemensamma
utlåtanden i berörda ärenden.

Med erinran att, på sätt ofvan antydts, Kongl. Maj:t genom beslut
den 31 december 1891 medgifvit, det en extra ordinarie presterlig befattning
finge inrättas inom norra delen af Ljusnarsbergs och södra delen
af Grangärde församling, hade vid ärendets föredragning statsrådet och
chefen för ecklesiastikdepartementet hemstält om framställning till Riksdagen
i ämnet.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna proposition
blifvit hänvisad, har emot hvad Kongl. Maj:t i förevarande afseende föreslagit
icke haft annat att erinra, än att, då fråga här är om upplåtelse
af mark mot årlig afgäld och särskilda vilkor i öfrigt, det synts utskottet
lämpligt, att medgifvandet till sådan upplåtelse äfven innefattar bestämd
uppgift å de personer eller myndigheter, till hvilka upplåtelsen skall ske,
och hvilka, för så vidt af statsrådsprotokollet framgår, äro beträffande de
till begrafningsplats och till plats för bostadslägenhet för en polisman m. in.
afsedda två områden grufegarne i Grängesberg och nyttjanderättsinnehafvare
af Grängesbergs grufskog samt i fråga om det tredje området Grangärde
församling.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att från
Grängesbergs grufskog må, efter af skogsförvaltningen

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

på vederbörandcs bekostnad verkstäld utstakning, för
alltid upplåtas dels åt grufegarne i Grängesberg och
nyttjanderättshafvarne af Grängesbergs grufskog till
begrafningsplats och till plats för bostadslägenhet för
en polisman m. in. två särskilda områden om femtio
ar hvartdera, samt dels åt Grangärde församling till
tomt för skolhus ett område, likaledes å femtio ar, mot
afgäld för hvarje område af en hektoliter 59 liter
spanmål, V3 råg och s/3 hafre, att efter medelmarkegångspris
årligen utgöras, samt under vilkor i öfrigt,
att den å ifrågavarande områden nu befintliga ståndskog
skall för grufskogen tillgodogöras, och motsvarande
besparing å årshygget innehållas, samt att erforderligt
stängsel kring ifrågakomna områden af vederbörande
uppsättes och underhålles; äfvensom att de
årliga afgälderna må användas på enahanda sätt, som
enligt kongl. förordningen angående förvaltningen af
statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar
den 30 maj 1873 är stadgadt i afseende på de
medel, som inflyta genom försäljning af virke från dylika
skogar.

Stockholm den 9 februari 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.