Statsutskottets Utlåtande N:o 13
Utlåtande 1895:Su13
Statsutskottets Utlåtande N:o 13.
1
N:o 13.
Ank. till Riksd. kansli den 12 febr. 1895, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende.
(R. A.)
I proposition af den 31 december sistlidna år har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen,
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, ett lånebelopp
af sjuhundrafemtio tusen kronor, att, i mån af behof och sedan detta för
hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret
lyftas och jemte ränta, motsvarande den ränteutgift, som
genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen riksgäldskontoret
förorsakas, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar,
i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock
så att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för
riksgäldskontoret tillkännagifvas.
Af det vid denna proposition fogade utdrag af protokollet öfver finansärenden
för ofvan nämnda dag inhemtas, att, sedan telegrafstyrelsen i den
underdåniga skrifvelse den 11 december 1894, i hvilken framställning
gjordes om anvisande af ytterligare lånemedel till utveckling af telefonväsendet,
till en början redogjort för det af samma års Riksdag för ändamålet
anvisade lånebelopp, styrelsen derefter meddelat, att genom inköp
och nyanläggningar under sistlidna år omkring 3,300 nya apparater tillkommit
vid statens telefonväsende.
Bih. till Riksd. Prot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 13 Hälft. (N:is 13—14.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 13.
I omförmälda skrifvelse har telegrafstyrelsen vidare anfört, att styrelsen
ansåge sig med visshet kunna antaga, att jemväl under år 1895 anslutningen
till rikstelefonnätet skulle blifva af betydande omfattning. Enär
emellertid den vinst, statens telefonrörelse lemnade, för närvarande icke
vore tillräcklig till bestridande af de med en sådan utveckling förbundna
utgifter, kunde styrelsen, derest allmänhetens fordran på utsträckning af
rikstelefonnätet skulle kunna tillfredsställas, icke underlåta att hos Kongl.
Maj:t göra underdånig framställning att för sådant ändamål jemväl under
år 1895 erhålla lånemedel till enahanda belopp, som af senaste Riksdag
anvisades för år 1894.
De inköp och anläggningar under innevarande år, hvilka borde med
lånemedel bekostas, vore:
inköp och ombyggnad af
telefonnäten i Vara, Grästorp, Håkantorp, Ulfstorp, Russelbacka, Hjerpås,
Yedum och Lekåsa jemte tillhörande förbindelseledningar
............................................................. kronor 22,000: •—
Ramsbergs och Loa telefonföreningars telefonnät
jemte tillhörande förbindelseledning................... » 6,000: —
Näsby telefonförenings telefonnät jemte tillhörande
förbindelseledningar...................................... » 4,000: —
Kils telefonförenings telefonnät jemte tillhörande
förbindelseledning ...................................................... » 4,000: —
inköp af Vermlands telefonförenings telefonledningar » 6,500: —
ombyggnad af telefonnäten i
Gamleby, Almvik, Öfverum, Vestra Ed och Lofta
hammar
jemte tillhörande förbindelseledningar » 20,000: —
Vimmei''by, Hultsfred, Tuna, Målilla och Salstad
ström
jemte tillhörande förbindelseledningar ... » 26,000: —
Yretstorp jemte tillhörande förbindelseledning ... » 8,000: —
Boxholm jemte tillhörande förbindelseledning...... » 3,500: —•
anläggning af telefonnät i
Arvika med förbindelseledning till Karlstad......... » 10,000: —
Karleby med förbindelseledningar till Enköping
och Altuna ................................. » 5,000: —
anläggningar af följande förbindelseledningar:
Stockholm—Norrköping................................................ » 14,000: —
Stockholm—Upsala...................................................... » 5,000: —
Stockholm—Södertelje.................................................. » 3,000: —
transport kronor 137,000: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 13.
3
| transport kronor | 137,000 | — |
Stockholm—Rotebro .............................. |
| 2,000 | — |
Upsala—Norrtelje.................................... | » | 5,000 | — |
Gefle—Östhammar ................................ | » | 7,000 | — |
Göteborg—Marstrand.............................. | » | 8,000 | — |
Borås—Yarberg.................................... | » | 13,000 | — |
Gefle—Söderhamn ................................. | » | 7,000 | — |
Falun—Smedjebacken—Kopparberg | » | 16,000 | — |
Y esterås—Dingtuna................................ | » | 600 | — |
Linköping—Nässjö .............................. | ............ » | 25,000 | — |
Norrköping— Söderköping..................... | » | 1,000 | — |
Karlstad—Kristinehamn........................ | » | 2,400 | — |
Vingåker—Kilsmo ................................. | » | 2,000 | — |
Vallentuna—Lindholmen ................... | » | 1,000 | — |
i Skåne ...................................................... | » | 23,000 | — |
dgning af telefonnäten |
|
|
|
i Stockholm och Göteborg ................. | » | 300,000 | — |
å andra orter inom landet................. | » | 200,000 | — |
| tillsammans kronor | 750,000 | — |
Vid statsrådsprotokollet har fogats en beträffande de hittills erhallna
lånemedlen för telefonväsendet uppgjord amorteringsplan, till hvilken
utskottet tillåter sig hänvisa. Med afseende å denna amorteringsplan har
telegrafstyrelsen anfört: att i densamma vore antaget, att, i likhet med
hvad som föreskrifvits för lånen från statskontoret, äfven de från riksgäldskontoret
bekomna lånen amorterades med en tiondedel om aret och att
således, då återbetalning af dessa lån skulle ske inom tolf ar från första
lyftningsdagen, någon återbetalning icke skedde under de tva första aren,
under hvilka det naturligtvis vore omöjligt att draga någon afsevärd inkomst
af lånemedlen; att bruttoinkomsten vore för åren 1895 och 1896
beräknad till lika belopp som bruttoinkomsten för år 1894, eller till
1,600,000 kronor, samt för tiden efter år 1896, då de under år 1894
lyftade lånemedlen hunnit lemna afkastning, till 1,700,000 kronor; samt
att driftkostnaden vore intill år 1900 beräknad till samma procent af
bruttoinkomsten, hvartill den nu faktiskt uppginge, och för tiden derefter
höjd med tre procent af bruttoinkomsten för att täcka de ökade underhållskostnader,
som följde med anläggningarnas större ålder.
I fråga om amorteringen af de nu begärda ytterligare lånemedlen
förklarade telegrafstyrelsen, att denna enligt dess åsigt borde ställa sig
åtminstone lika gynsam som för de äldre lånen. I sjelfva verket borde
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 13.
densamma försiggå ända lättare, emedan, å ena sidan, enligt sakens natur
allt mindre andelar af lånemedlen behöfde användas till de relativt dyrbara
inköpen och ombyggnaderna af enskilda telefonnät och, å andra
sidan, allt större andelar af lånen kunde användas till utvidgning af redan
befintliga, staten tillhöriga telefonnät, hvilket användningssätt naturligtvis
vore mera räntebärande än nyanläggningar.
I ärendet har chefen för finansdepartementet andragit följande.
Af hvad telegrafstyrelsen anfört framginge, att styrelsen fortfarande
vore i behof af lånemedel till bestridande af kostnader för inköp och anläggning
af lokala telefonnät samt dessas förbindelse med rikstelefonnätet
äfvensom till utvidgning af de i statens ego redan varande näten. Gifvet
vore, att genom en sådan utveckling af telefonväsendet afkastningen af
det i de ^långsträckta interurbana telefonledningarna nedlagda kapitalet
ökades, på samma gång som allmänhetens anspråk att komma i förbindelse
med rikstelefonnätet tillgodosåges. Telegrafstyrelselsens framställning
om anvisande för år 1895 af lånemedel till telefonväsendets utveckling
till samma belopp, som anvisats för år 1894, ansåge departementschefen
sig derför böra förorda. I sammanhang härmed erinrade departementschefen
att, medan såväl sistlidna års som de närmast föregående årens
Riksdagar i riksstaten uppfört anslag utan återbetalningsskyldighet till
anläggning af interurbana telefonledningar, af telegrafstyrelsen icke begärts
något sådant anslag för år 1896.
Utskottet hemställer,
att Kong! Majrts ifrågavarande proposition må af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 12 februari 1895.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.