Statsutskottets Utlåtande N:o 13
Utlåtande 1893:Su13
Statsutskottets Utlåtande N:o 13.
. ('' [ • ii yg i|j o »t l r || i* yr i i j
N:o 13.
Ank. till Riksd. kansli den 7 febr. 1893, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet.
(I. A.)
Enligt hvad i en till Riksdagen afbiten proposition (n:o 8) af den 10
december 1892 meddelas, har af den landshöfdingen i Jemtlands län förr
anslagna, numera till statsverket indragna och för dettas räkning utarrenderade
vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad, jemlikt kongl. brefvet den 8
januari 1846, upplåtits ett mindre område till tomtplats för länets lasarettsbyggnader.
På sätt af samma proposition vidare inhemtas, skär allmänna
landsvägen vretlotten i två delar, af hvilka den öster om landsvägen
belägna sträcker sig fram till en utmed länsfängelset löpande gata och utöfver
omförmälda tomtplats innehåller en areal af 49,980 qvadratfot. Längst
i öster å samma del af vretlotten och nära intill nämnda gata är en till
länsfängelse fordom använd byggnad qvarstående, hvilken efter öfverlåtelse
numera eges af Östersunds stad, som anordnat densamma till epidemisjukhus
samt i följd af öfverenskommelse med vretlottens arrendator till löpande
arrendeperiods slut, den 14 mars 1894, innehar den plats, hvarå byggnaden
är belägen, jemte ett inhägnadt område, tillhopa innefattande 6,612 qvadratfot.
Sedan hos Kongl. Maj:t dels Jemtlands läns landsting anhållit, att
den östligaste, mellan nuvarande sjukhustomten och den utmed länsfängelset
löpande gatan belägna delen af omförmälda vretlott, med undantag af det
område om 6,612 qvadratfot, hvarå det till epidemisjukhus inrättade gamla
Statsutskottets Utlåtande 2f:o 13.
7
länsfängelset funnes uppfordt, måtte från och med den 14 mars 1894, då
tiden för gällande arrendekontrakt om vretlotten tilländaginge, till landstinget
med full eganderätt öfverlåtas, att till ökadt tomtutrymme för länets
sjukvårdsinrättningar användas, dels ock Östersunds stadsfullmägtige gjort
framställning angående upplåtelse åt staden af visst område af östligaste
delen af vretlotten n:o 153 till tomt för stadens epidemisjukhus, hade Kongl.
Maj:t i en den 6 april 1887 aflåten proposition föreslagit Riksdagen ^att
medgifva, att Jemtlands läns landsting och Östersunds stadsfullmägtige måtte
berättigas att den 14 mars 1894 mot ersättning, som skulle bestämmas i
enlighet med kongl. förordningen angående jords eller lägenhets afstående för
allmänt behof den 14 april 1866, från ifrågavarande vretlott till sig lösa,
landstinget det af detta begärda området, 43,368 qvadratfot, och stadsfullmägtige
den till förra länsfängelset hörande inhägnade jordrymd om 6,612
qvadratfot; och hade denna framställning af Riksdagen bifallits.
Nu hade emellertid i en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jemtlands
län med skrifvelse den 2 november 1891 öfverlemnad, till Kongl. Maj:t
stäld skrift, länets samma år församlade landsting gjort framställning angående
förvärfvande för lasarettets räkning jemväl af den del af vretlotten n:o 153,
- som vore belägen vester om allmänna landsvägen, med undantag af derifrån
till statens jernväg upplåten mark. Såsom skäl för denna begäran hade
landstinget åberopat samma förhållanden, som anförts till stöd för landstingets
ofvan berörda ansökning, eller att den upplåtna tomtplatsen befunnits
otillräcklig, i det att nödigt område saknades så väl för anläggning
invid sjukhuset af en promenadplats med planteringar för konvalescenter som
ock för uppförande af de ytterligare byggnader, hvilka i följd af den ökade
folkmängden förr eller senare otvifvelaktigt komme att erfordras; och hade
landstinget, som vid ansökningen fogat dels en af stadsingeniören E. Runeberg
år 1891 upprättad karta öfver vretlotten n:o 153, dels ock ett af bemälde
stadsingeniör utfärdadt arealbevis, enligt hvilket den i ansökningen
afsedda del af vretlotten skulle innehålla en areal af 3,482,c qvadratmeter
eller 39,506,o qvadratfot, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
framställa proposition derom, att sistberörda del af vretlotten måtte få af
landstinget inlösas på enahanda vilkor, som enligt kongl. brefvet- den 27 juni
1887 medgifvits i afseende å den å östra sidan om landsvägen belägna del
af samma vretlott.
I ofvanberörda skrifvelse hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört,
att det område, hvarom nu vore fråga, blifvit jemte annan statsverket tillhörig
jord utarrenderadt mot ett årligt arrende af ett hundra kronor och
således tillhörde antalet af de kronans egendomar, som jemlikt derom gifna
stadganden skulle efter arrendetidens utgång försäljas, derest de icke funnes
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 13.
vara för något statsverkets ändamål vidare behöfliga; och då enligt Kongl
Maj:ts befallningshafvandes mening någon anledning icke förefunnes för bibehållande
åt kronan af nämnda område, som deremot i följd af sitt läge lämpligen
kunde med nuvarande sjukhustomten förenas och vore för sjukvårdsinrättningens
nu ifrågastälda utvidgning behöfligt, hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande
tillstyrkt bifall till den förenämnda ansökningen.
Domänstyrelsen, hvars utlåtande i ärendet infordrats, hade dervid,
med öfverlemnande af ett från förste landtmätaren i Jemtlands län infordradt
yttrande angående det ifrågavarande områdets areal, utvisande, att
denna uppginge till något mindre än förut uppgifvits eller 3,63 qvadratref,
för egen del anfört, att då denna mark, som utgjorde allt hvad af vretlotten
n:o 153 efter förut skedda upplåtelser återstode, icke, så vidt styrelsen
hade sig bekant, vore för något statsändamål användbar, men deremot, enligt
hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande vitsordat, vore för lasarettet behöflig,
styrelsen ansåge sig böra hemställa om bifall till ansökningen.
Med afseende ä hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att medgifva:
att Jemtlands läns landsting måtte berättigas att den 14 mars 1894 mot
ersättning, som skulle bestämmas i enlighet med kongl. förordningen angående -jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866, till sig
lösa ifrågavarande 3,63 qvadratref mark, innefattande den mellan allmänna
landsvägen och jern vägen belägna del af vretlotten n:o 153 vid Östersunds
stad;
äfvensom att den härför inflytande köpeskillingen måtte, på samma sätt
som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp
för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.
Efter erhållen remiss har statsutskottet tagit detta ärende i öfvervägande;
och då utskottet icke haft något att emot Kongl. Maj:ts ifrågavarande
framställning erinra, får utskottet hemställa,
att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit
må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 7 februari 1893.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1893.