Statsutskottets Utlåtande N:o 12 (Utlåtande 1893:Su12 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 7 febr. 1893, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående upplåtelse
till Skara stad af en under indragna militiebostället
Götala n:is 1 och 2 lydande lägenhet, benämnd S:t Annce
dna.

(I. A.)

Enligt hvad af en till Riksdagen afbiten proposition (n:o 5) inhemtas,
hade stadsfullmägtige i Skara i en af magistraten i Skara med skrifvelse
den 3 mars 1892 till Kongl. Maj:t insänd ansökning anfört, att en under
indragna majorsbostället Götala n:is 1 och 2 om 2 mantal i Skara socken
och Skånings härad af Skaraborgs län hörande ega, S:t Annae äng kallad,
hvilken vore belägen närmast vester om Skara stad inom dess rågång på 74
mils afstånd från Götala, utgjorde ett stort hinder för stadens utvidgning,
som under de tio sistförflutna åren varit högst betydlig och tagit stadsjorden
ganska mycket i anspråk åt de enda håll, der en utvidgning kunde ske, eller
i söder och vester, så att, om byggnadsverksamheten, såsom antagligt vore,
komme att fortgå hädanefter som hittills, S:t Annae äng, hvilken redan vore
kringbyggd på tre sidor, skulle inom en ej aflägsen framtid ligga inuti staden.
För att åt staden förvärfva ängen och såmedelst komma i tillfälle att i
enlighet med byggnadsstadgan för rikets städer uppställa och tillämpa en
ordnad plan öfver den del af stadsområdet, der ängen vore belägen, hade
stadsfullmägtige med begagnande af den utväg, 56 § i skiftesstadgan anvisade,
låtit, efter inköp för stadens räkning af dels passande stadsjord och dels utaf
statsverket försålda förra skogvaktarebostället 74 mantal Glasbacken, som
Bih. till Riksd. Prot. 1893 4 Samt. 1 Afd. 10 Häft. (N:o 12, 13.)

Statsutskottets XJtlåtanäe N:o lä.

med sina egor gränsade intill Götala boställe och till och med hade en ega,
omsluten af Götalas mark, föranstalta om egoutbyte genom landtmätare och
godemän mellan staden och bostället. Vid denna förrättning hade staden
tillagts S:t Annse äng mot vederlag till bostället af sistberörda stadsjord
och en del af Glasbackens mark, men Skånings härads egodelningsrätt, der
klagan öfver förrättningen blifvit å kronans vägnar förd, hade genom utslag
den 22 december 1890, som blifvit medelst Kongl. Maj:ts utslag den 17
september 1891 faststäldt, förklarat bytet icke kunna ega rum af det skäl,
att stadsfullmägtige underlåtit dertill begära Kongl. Maj:ts bifall. Med
anledning häraf, och då någon anmärkning icke blifvit gjord vare sig
mot förrättningen eller det af staden lemnade vederlaget, anhöllo stadsfullmägtige,
att Kongl. Maj:t måtte lemna bifall till jordutbyte mellan
Skara stad och Götala på det sätt landtmäterihandlingarna y innehölle;
varande vid ansökningen fogade handlingar och karta rörande ofvan
omförmälda egoutbytesförrättning, utvisande, att Skara stad dervid tilldelats
S:t Annse äng med en areal af 7,9010 hektar, uppskattade till samma innehåll,
samt Götala boställe såsom vederlag dels af hemmanet Glasbacken den
så kallade Djurgårdsmossen, innehållande 4,ö4go hektar, som uppskattats till
1,2ö7G93 hektar, och dels af Skara stadsjord 9,7970 hektar, uppskattade till
6,G4301G hektar.

Uti den skrifvelse, hvarmed berörda ansökning öfverlemnats, hade
magistraten i Skara tillstyrkt bifall till densamma, helst S:t Annse äng
inginge i den faststälda nya stadsplanen, som utan det ifrågasatta egoutbytet
icke kunde tillämpas.

Till följd af erhållen remiss hade domänstyrelsen infordrat och med
eget utlåtande till Kongl. Maj:t öfverlemnat yttranden från arrendatorn af
förra majorsbostället Götala, vederbörande kronofogde samt domänintendenten
och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län. Af de sålunda hörde
hade arrendatorn hemstält, att ansökningen måtte lemnas utan afseende, då,
enligt arrendator^ förmenande, det ifrågasatta jordutbytet vore för bostället,
som derigenom skulle beröfvas sin bördigaste och mest värdefulla jord, ofördelaktigt,
samt S:t Annse äng, oberoende af dess värde såsom åkerjord, skulle
till följd af dess användbarhet till tomtplatser vid en försäljning med all
sannolikhet komma att betinga ända till 3,200 kronor för tunnlandet.

Kronofogden hade uttalat den åsigt, att ifrågavarande egoutbyte ej
borde ega rum, med mindre än att Skara stad lemnade skälig ersättning till
Götala för det ganska betydliga värde utöfver det egentliga jordvärdet, som
S:t Annse äng för nämnda domän obestridligen egde.

Domänintendenten hade meddelat, att S:t Annse äng bestode helt och
hållet af synnerligen god åker. Den till vederlag föreslagna marken vore

Statsutskottets Utlåtande N-''o 12.

belägen intill och inom Götala egor och bestode dels af åker och dels af
vallmark, den förra af god beskaffenhet, den senare af föga värde. Om
hänsyn toges endast till det värde, den erbjudna marken såsom jordbruksfastighet
representerade, motsvarade densamma visserligen S:t Annse äng,
men då sökandena angifvit ändamålet med förvärfvet vara att upplåta ängen
till tomtplatser, lede det icke tvifvel, att ängen, sålunda använd, representerade
ett vida högre värde. Då förra skogvaktarebostället Glasbacken, af hvars
område ej mindre än 4,5460 hektar voro afsedda att ingå i bytet, helt nyligen
blifvit af statsverket försåldt, och Kong! Maj:t vid pröfning^ af frågan
härom ej funnit skäl förekomma för hemmanets bibehållande åt kronan,
syntes Skara stads åstundan att komma i besittning af S:t Annse äng ej utgöra
giltig anledning till återförvärfvande af vare sig hela eller någon del
af hemmanet, så mycket mindre som för en eventuel utvidgning af åkerjorden
vid Götala stora odlingsmarker med godt läge funnes inom dess nuvarande
område. Nu löpande arrendeperiod för Götala ginge till ända den 14 mars
1895, och kunde med hänsyn till S:t Annse ängs afskilda läge med säkerhet
antagas, att vid den stundande nya arrendevärderingen förslag komme att
väckas om ängens frånskiljande och upplåtande under särskild! arrende, efter
hvars utlöpande den antagligen komme att försäljas, da arrendet väl näppeligen
komme att öfverstiga 500 kronor. Om det för Skara stad vore af sa
stor vigt att komma i besittning af ängen, vore tidpunkten^ väl vald att söka
utverka Kongl. Maj:ts tillstånd,‘att lägenheten redan nu matte a auktion utbjudas,
dervid staden komme i tillfälle att förvärfva densamma, och kronan pa samma
gång genom den fria täflan tillförsäkrades en köpeskilling, som motsvarade
verkliga värdet. Med åberopande af dessa skäl hade domänintendenten afstyra
bifall till den gjorda framställningen.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade anfört, att det väl vore antagligt,
att S:t Annse äng skulle genom försäljning till tomter betinga ett jemförelsevis
högt pris. En sådan förhöjning i jordens saluvärde kunde emellertid
icke uppnås, med mindre jordegaren underkastade sig de ingalunda
oväsentliga utgifter, som föranleddes af gators anläggning, underhåll och
belysande. Den jord, som af staden erbjödes i vederlag, vore dessutom,
äfven den, belägen helt nära intill stadens bebyggda område och borde således
jemväl ega ett ganska mycket högre värde, än som i allmänhet kunde
åsättas jord å landet. Vid sådant förhållande syntes det ingalunda oantagligt,
att det ifrågasatta egoutbytet, skulle kunna verkställas så, att kronan
erhölle mark, hvars värde i alla afseenden vore jemngodt med värdet å S:t
Annse äng. På grund häraf hemstälde Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
att Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att egoutbytet finge, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad vid förutnämnda förrättning faststälts, verkställas,

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

dock med vilkor att kronan dervid erhölle mark, hvars värde kunde i allo
anses jemngodt med värdet å den kronan genom förrättningen frånskiftade
mark, samt att de särskilda egolotterna icke fingo tillträdas förr än den 14
mars 1895.

På sätt i den kongl. propositionen vidare anföres, hade domänstyrelsen
för egen del, jemte meddelande att Grötala boställe med derunder lydande
S:t Annae äng, som i jordeboken benämndes S:t Annas gärde n:o 1, en äng,
och vore särskildt skattlagd, blifvit för tiden till den 14 mars 1895 utarrenderadt
mot årligt arrende af 1,140 kubikfot spanmål, hälften råg och
hälften korn, samt en kontant afgift af 1,350 kronor, på de af domänintendenten
anförda skäl afstyrkt bifall till den gjorda ansökningen. Då
emellertid S:t Annae äng, som syntes kunna skiljas från Götala boställe
och säkerligen till följd af sitt läge vid en försäljning skulle betinga vida
högre köpeskilling, än som kunde uppvägas af den inkomst, statsverket vid
förnyad utarrendering af ängen hade att påräkna, hade domänstyrelsen hemstält,
att ängen, derest icke Skara stad skulle anmäla sig att i den ordning,
kongl. förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof den 14 april 1866 föreskrefve, tillösa sig densamma, hvilket, vid det
förhållande att ängen inginge i den för Skara stad faststälda stadsplan, ej
syntes böra förvägras, måtte, sedan saluvärdering å ängen egt rum, å
offentlig auktion till den högstbjudande försäljas under de i kongl. brefvet
den 29 maj 1874 stadgade vilkor och med tillträdesrätt för köpare den 14
mars 1895.

Sedan stadsfullmägtige i Skara lemnats tillfälle att yttra sig i anledning
'' af hvad domänstyrelsen i nyssberörda utlåtande anfört, hade stadsfullmägtige
i en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande insänd skrift förklarat,
att de, i händelse Kongl. Maj:t ej skulle finna anledning att lemna bifall
till ansökningen, vore villiga att, om bifall dertill erhölles, inlösa den ifrågavarande
ängen på sätt och efter de grunder för värderingen, som ofvan
åberopade kongl. förordning den 14 april 1866 innehölle, och sålunda mot ett
pris, som motsvarade ängens värde, uppskattadt efter hvad jord af lika
beskaffenhet och godhet i orten högst gälde.

Med afseende å hvad sålunda i ärendet förekommit har Kongl. Maj:t,
som funnit sökandenas framställning om jordutbyte mellan Skara stad och
kronan icke böra vinna afseende, nu föreslagit Riksdagen att medgifva:

dels att den under indragna majorsbostället Götala n:is 1 och 2 lydande
lägenheten S:t Annae äng måtte till Skara stad upplåtas, att tillträdas
den 14 mars 1895 mot vilkor, att staden vid tillträdet af lägenheten
derför till kronan erlade lösen med ett belopp, som för lägenheten
efter uppskattning i den ordning, kongl. förordningen angående jords

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 stadgade, kunde
varda bestämdt;

dels ock att den inflytande köpesumman måtte användas på enahanda
sätt, som vore föreskrifvet i afseende å medel, som inflöte för de hemman
och lägenheter, hvilkas försäljning egde rum i öfverensstämmelse med kongl.
brefvet den 29 maj 1874.

Statsutskottet, till hvars förberedande handläggning denna proposition
blifvit öfverlemnad, får hemställa,

att Kongl. Maj.ts ifrågavarande framställning må vinna
Riksdagens bifall.

Stockholm den 7 februari 1893.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.