Statsutskottets Utlåtande N:o 120 (Utlåtande 1907:Su120 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

N:o 120.

Ankom till Riksd. kansli den 7 maj 1907, kl. 7 e. m.

Statsutskottets utlåtande i anledning af Kungl. Majds proposition
till Riksdagen angående godkännande af telegrafverkets
utgiftsstater för år 1908 m. in.

(Särsk. A.)

Uti en den 8 mars innevarande år till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 84) kar Kungl. Maj:t, under åberopande af ett därvid fogadt
utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen
dels medgifva,

att linjearbetaren Lars Johan Claessén, vaktmästaren vid Motala
telegrafstation Gustaf Bygel och telegrambäraren Algot Knut Bäckman
må från ingången af år 1907 af telegrafverkets medel uppbära eu hvar
under sin återstående lifstid ett årligt understöd, Claessén af 480 kronor,
Bygel af 300 kronor och Bäckman af 150 kronor, att utbetalas i
den ordning, som gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket;

att för utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm må reserveras
ytterligare 200,000 kronor;

att å telegrafverket tillhöriga tomter i Hälsingborg och Härnösand
må uppföras telegrafstationsbyggnader för en kostnad icke öfverstiBih.
till Riksd, Prot. 1007. d Sami. 1 AJ». 80 Höft. (N:o 120.) 1

2 Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

gande, för byggnaden i Hälsingborg 230,000 kronor och för byggnaden
i Härnösand, inrymmande jämväl lokaler för postkontoret i staden,
252,000 kronor; ’

att för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets behof
må reserveras ett belopp af 100,000 kronor;

att för telegrafverkets behof må få inköpas egendomarna n:r 2 och
3 i kvarteret Aeolus med adressnummer 8 Slottsbacken och 3 Telegrafgränd
i Stockholm för 520,000 kronor samt fastigheten n:r 80—
81 i kvarteret Björnen vid Ålfgatan i Karlstad för 100,000 kronor;

dels, med godkännande af de i statsrådsprotokollet intagna förslagtill
utgiftsstater för telegrafverket att tillämpas under 1908 och till
aflöningsreglemente för tjänstemän vid telegrafverket, för år 1908, bestämma
telegrafverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 9,980,000
kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen;

dels bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af
3,000,000 krqjLor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång
blifvit af Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i
riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsaka^
riksgäldskontoret, _ inom tjugu år från första lyftningsdagen
återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill
lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar höra en månad
förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas;

dels af nämnda lånemedel anvisa till inköp för telegrafverkets behof
åt egendomarna n:r IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000
kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af
stationslokulerna i Malmö 169,000 kronor;

dels och medgifva, att för telegrafverkets behof må, efter Kungl.
Maj:ts pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga
fastigheter i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås,
äfvensom att köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.

Ofvanberörda utgiftsstater och aflöningsreglemente äro af följande
lydelse:

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Utgiftsstater för Telegrafverket

att tillämpas under	år
A. Aflöning^ stat. 1. Telegrafstyrelsen. Chef.
Generaldirektören ......................... arfvode	—	—
Ledamöter.
1 Fullmäktig .............................. arfvode	3,000	—
1 » .............................. »	3,000	—
1 Byråchef..............................................	8,600	—
1 » ..............................................	8,600	—
1 » .............................................	8,000	—
Arfvode till en byråchef såsom generaldirek-
törens ställföreträdare ...........................	1,000	—
tillsammans förslagsvis	—	—
Byråtjänstemän.
Administrativa byrån: 1 Sekreterare............	6,500	—
1 Ombudsman .......	4,600	—
1 Aktuarie...............	5,000	—
1 Kamrer.................	5,500	—
1 Hufvudkassör.........	5,000	—
1 Revisor.................	6,500	—
1 » .................	6,000	—
1 » .................	4,600	—
1 Statistiker.............	4,600	—
Linjebyrån: 1 Byråingonjör........................	5,000	—
1 Notarie .............................	6,000	—
1 Förrådsintendent ,.................	3,400	—
Transport	62,700	—

Kronor

15,000

G,000

26,200

47,200

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Transport

Trafikbyrån: 1 Föreståndare för undervisningsanstalten
..............................

1 Aktuarie ...........................

1 Kontrollör .........................

tillsammans förslagsvis

Biträdande tjänstemän.

8 Assistenter ........................ förslagsvis

4 Telegrafister........................ »

1 Föreståndare för Icatalogexpc ditionen.

........................ »

18 Kontorsskrifvare.................. »

6 Vaktmästare........................ »

Förste vaktmästaren .................. arfvode

Arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning
m. m.......... förslagsvis

2. Linjedistrikten.

7 Linjedirektörer..................... förslagsvis

16 Linjeingenjörer..................... »

7 Kassörer af l:a lönegraden... »

6 Bokhållare ........................ »

9 Linjemästare af l-.a lönegraden a

25 » » 2:a » »

37 Linjeförmän » l:a » »

40 » » 2:a » »

180 Reparatörer........................ »

Arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning
m. m.......... förslagsvis

3. Trafikdistrikten och Stationerna.

2 Telefondirektörer.................. förslagsvis

1 Telegraf direktör af l:a lönegraden »

3 TelegrafdirektöreFaf 2:a lönegraden »

1 Telegrafinspektör ..................... arfvode

3 Telegrafinspektörer ................. »

Transport

Kronor

23,500

55,600

531,790

11,800

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

			K	ron	O	r
	Transport	34,400		I 726,200
12 Kommissarier af l:a lönegraden ............	.. förslagsvis	38,400
17 » » 2:a *> ............	.. »	55,400
28 » » 3:e » ...........	»	53,200
(—i 00 CD	.. »)	33,600
86 Kommissarier af 5:e lönegraden............	))	53,850
40 » » 6:e » ............	...	55,200	—
24 » » 7:e » ............	. .. »	20,850	—
Biträdande tjänstemän.
6 Kontrollörer af l:a lönegraden............	... förslagsvis	26,000	—
7 » » 2-.a » ............	»	26,000	—
120 Assistenter......................................	... »	306,700	—
300 Telegrafister ....................................	»	445,200	—
50 Vaktföreståndare .............................	... »	67,680	—
1 Kassör af l:a lönegraden.................	... »	1,140	—
12 Kassörer af 2:a » .................	»	12,240	—
2 Bokhållare ....................................	)»	2,760	—
500 Interurbantelefonister .......................	... »	453,900	—
8 Stationsförmän................................	... »	9,720	—
85 Stationsbiträden...............................	... »	33,420	—
Arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, yikariatsersättning
m. m., förslagsvis.............................		1,400,000	—	3,129,660	—
4. Verkstaden.
1 Vorkstadsdirektör................................	... förslagsvis	7,500	—
3 Verkstadsingenjörer .............................	... »	10,200	—
1 Verkstadskassör och bokhållare..............	...	3,400	—
1 Materialförvaltare.................................	... »	2,400	—
4 Verkmästare ......................................	. . . . »	10,200	—	33,700	—
5. Särskilda anslag.
Uppbördsprovision, förslagsvis...................		185,000
Hyresbidrag enligt bestämmelsen i aflöningsreglementots
§ 15, förslagsvis .............................		83,500
	Transport	268,500		3,889,560		—	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

		K r o n	O	r
Transport	268,500	1	3,889,560
Tilläggsarfvode enligt bestämmelsen i aflöningsreglementets
§ 16, förslagsvis.............	111,000
Gratifikationer åt tjänstemän m. m....	10,000		389,500		4,279,060
B. Pensions- och understödsstater.
Förre befälhafvaren å Landsorts indragna optiska station,
sergeanten A. Liljander, enligt Kung!, brefvet den 2 jimi 1876...............................................	600
Förre telegrafisten å Dalarö indragna optiska station, C. A. Törnros, enligt samma Kung! bref............... Förre telegrafisten å Omö indragna station F. 0. Åker-	400	—
lind, enligt Kungl. brefvet den 23 mars 1877...	270
Förre föreståndaren för Skeninge indragna station Nanny Arndtz, enligt Kungl. brefvet den 13 juli 1887 Förre föreståndaren för Hjo station Anna Johanna Char-	300	—
lotta Lagerberg, enligt Kungl. brefvet den 27 maj 1898 Förre arbetsledaren August Andersson, enligt Kungl. bref-	500	—
vet den 26 maj 1899... Förre reparatören Fritz Bergman, enligt Kungl. brefvet	600	—
den 26 maj 1899 ..................................	480	_
Förre arbetaren Karl Jolian Ludvig Schönell, enligt Kungl.
brefvet den 6 juni 1902 ......................	480	_
Förra extra biträdet Fredrika Charlotta Eugenia Hjelm, enligt Kungl. brefvet den 9 juni 1905 ..................... Änkan Hulda Maria Karlsson, född Andersson, enligt	500	—
Kungl. brefvet den 13 oktober 1905	120
Minderåriga Dala Sigrid Maria Karlsson, enligt samma
Kungl. bref .............	60
Linjearbetaren Anders Forserstråle, enligt Kungl. brefvet
den 7 april 1906 ...........................	300
Linjearbetaren Gustaf Isidor Andersson, enligt samma
Kungl. bref.....	300
Förra lokaltelefonisten Eva Vilhelmina Dorotea öhman,
enligt Kungl. brefvet den 22 juni 1906...................	300			I	\|
Transport	5,210 \|-	-I	-—	-1	4,279,060 \|-

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

		K	ron	O	r
Transport	5,210	_	_	_	4,279,060	—
Aflidne telefonarbetaren Vilhelm Svenssons son Folke
Verner, enligt Kungl. brefvet den 8 november 1906 ..	60	—
Linjearbetaren Lars Johan Claessén ...........................	480	—
Vaktmästaren vid Motala telegrafstation Gustaf Bygel ..	300	—
Telegrambäraren Algot Knut Bäckman........................	150	—	6,200	_
Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning:
fem procent af den för året till 2,000,000 kronor beräknade
portoinkomsten af telegrafmedel, förslagsvis..................	100,000	—
tilläggsbelopp........................................................	125,920	—	225 920
Bidrag till telegrafverkets änke- och pupillkassa ............	—	—	8,000	—
Till fyllnadspensioner, enligt bestämmelserna i Kungl. brefvet
den 22 juni 1883, förslagsvis....................................	—	—	66,650	—	306,770	_
C. ©mkcstnadsstat.
(Förslagsanslag.)
Stationers och linjers underhåll....................................	—	—	1,760,000	—
Underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler.........	—	—	25,000	—
Resekostnads- och traktamentsersättning.......................	—	—	45,000	—
Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, höcker, ren-
skrifning m. m....................................................	—	—	220,000	—
Hyror.....................................................................	—	—	180,000	—
Eldning, belysning och städning af tjänstelokaler............	—	—	200,000	--
Postporto..................................................................	—	—	40,000	-
	_	_	120,000	—
Inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. m.........	—	—	115,000	—
			19,000	_
Frakt- och transportkostnader ...................................	—	—	75,000	—
Sveriges bidrag till underhållet af internationella telegraf-
			2,000
Telegrafverkets undervisningsanstalt..............................	—	-	20,000	—
Felräkningspenningar .................................................	—	—	10,000	—
	_	—	59,130	—	2,890,130	_
D. Kanta och amortering'', förslagsvis .................	—	—	—	—	1,884,400	—
E. Fastigheter ....................................................	—	—	—	—	538,000	—
F. Telegraflinjebyggnader ................................	—	—	—	—	35,400	—
Transport	- \|—	—	—	9,933,760	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

*		K	ron	O	r
Transport	—	—	—	—	9,933,760	—
G. Öfvergångsstat.
(Förslagsanslag.)
Telegrafstyrelsen.
1 Byråchef...................................	7,000	—
1 Registrator och aktuarie........................................	3,500	—
1 Öfveringenjör ......................	5,000	—
2 Notarier ...............................................................	6,000	—
1 Elektriker ...................	5,500	—
1 Revisor.................	3,500	—
1 Bokhållare och kassakontrollant.................................	3,000	—
1 Förrådsforvaltare .....................	4,000	_
.	37,500	—
Afgå under A. Aflöningsstat upptagna afiöningar............	10,680	—	26,820
Linjedistrikten.
6 Bokhållare ............................................................	14,100	—
Åtgå under A. Aflöningsstat upptagna afiöningar............	5,400	—	8,700
Trafikdistrikten ock Stationerna.
8 Kommissarier af 3:e klass .......................................	10,800	—
8 Kontrollörer ..........................................................	10,000	—
	20,800	—
Afgå under A. Aflöningsstat upptagna afiöningar............	10,080	—	10,720	—	46,240	_
Summa Kronor	—	—	- \|_	9,980,000	—

Anm. De befattningar, som äro angifnä med kursiv stil, äro afsedda att i regel innehafva®
af kvinnliga tjänstemän.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Aflöningsreglemente för tjänstemän vid telegrafverket.

§ L

Generaldirektören och chefen för telegrafverket tillsättes genom
förordnande på viss tid, öfriga tjänstemän vid telegrafverket genom
konstitutorial, hvilket skall anses innebära, att tjänsteman kan i administrativ
väg på grund af fel eller försummelse i tjänsten, afsättas
från sin befattning.

§ 2''

Aflöning eller arfvode, som tillkommer vid telegrafverket anställd
tjänsteman enligt stat, som af Riksdagen godkänts, utgår enligt nedan
angifna grunder, och fördelas aflöningen i lön och tjänstgöringspenningar
eller, för provisionsberättigad tjänsteman, i lön och uppbördsprovision.

§ 3.

l:o. Till generaldirektören och chefen för telegrafverket utgår
arfvode till det belopp, lägst 15,000, högst 20,000 kronor, som af Kungl.
Maj:t bestämmes.

2:o. Till icke provisionsberättigad tjänsteman utgår aflöning enligt
följande aflöning sskala med däri angifna årliga belopp:

Klass.	Lön.	Tjänst- görings- penningar.	Summa aflöning.	Klass.	Lön.	Tjänst- görings- penningar.	Summa aflöning.
1 ...............	5,880	3,920	9,800	15 ..............	2,000	1,000	3,000
2	5,520	3,680	9,200	16 ...............	1,800	900	2,700
3	5,160	3,440	8.600	17 ...............	1,600	800	2,400
4	4 800	3,200	8,000	18 ...............	1,400	700	2,100
5 ...............	4,500	3,000	7,500	19 ...............	1,350	450	1,800
6	4,200	2,800	7,000	20 ...............	1,240	410	1,650
7	3,900	2,600	6,500	21 ...............	1,130	370	1,500
8	3,600	2,400	6,000	22 ...............	1,040	340	1,380
9 ...............	3,300	2,200	5,500	23 ...............	950	310	1,260
10	3,000	2,000	5,000	24 ...............	920	220	1,140
11...............	2,760	1,840	4,600	25 ...............	820	200	1,020
12	2,520	1,680	4,200	26 ...............	770	190	960
13	2 280	1,520	3,800	27 ...............	720	180	900
14	2 040	1 360	3,400	28 ............	680	160	840
Dih. till i	''liksd. Pro	. 1907.	4 Sami.	1 Afl. H0 Håft.		2

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

3:o. Till provisionsberättigad tjänsteman utgår, förutom den i § 5
bestämda uppbördsprovision, lön enligt följande löneskala med däri angifna
årliga belopp:

Klass. •	Lön.
1.........................................	4,600
2.........................................	4,200
3........................................	3,800
4.........................................	3,400
5........................................	3,000
6.........................................	2,800
7.........................................	2,600
8.........................................	2,400
9........................................	2,200
10...................:.....................	2,000
11.........................................	1,800
12....................................	1,650
13........................................	1,500
14.........................................	1,350
15.........................................	1,200
16.........................................	1,050

4:o. Såsom telegrafinspektör förordnad tjänsteman äger att, utom
honom tillkommande lön, uppbära arfvode till belopp, som i staten angifves.
Sådant arfvode betraktas såsom tjänstgöringspenningar.

§ 4.

l:o. Aflöning åtnjutes af icke provisionsberättigad tjänsteman enligt
följande reglering:

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

	Lägsta aflöning, j	Högsta aflöning.
	Klass.	Kronor, j	Klass.	Kronor.
A) inom Styrelsen:
	5	7,500	1	9,800
Byråtjänsteman..........................................................	14	3,400	6	7,000
Föreståndare för katalog expeditionen ...........................	19	1,800	17	2,400
Kontor sskrifvare.........................................................	25	1,020 \|	19	1,800
Vaktmästare...............................................................	24	1,140	20	1,650
B) vid Linjedistrikten:
Linjediroktör..............................................................	11	4,600	6	7,000
Linjeingenjör.............................................................	15	3,000	9	5,500
Kassör af l:a lönegraden ..........................................	24	1,140	18	2,100
Bokhållare........... ....................................................	26	960	20	1,650
Linjemästare af l:a lönegraden.....................................	21	1,500	16	2,700
o » 2:a » .....................................	24	1,140	18	2,100
Linjeförman » l:a » .....................................	25	1,020	19	1,800
» » 2:a » .....................................	27	900	21	1,500
Reparatör..................................................................	28	840	22	1,380
C) vid Stationerna:
Kontrollör af l:a lönegraden.........................................	15	3,000	9	5,500
» » 2:a » .........................................	15	3,000	10	5,000
Assistent...................................................................	21	1,500	14	3,400
Telegrafist.................................................................	24	1,140	19	1,800
Vaktföreståndare........................................................	23	1,260	19	1,800
Kassör af l:a lönegraden ..........................................	24	1,140	18	2,100
» »> 2:a » .............................................	25	1,020	19	1,800
	26	960	20	1,650
Interurbantelefonist...................................................	28	840	23	1,260
Stationsförman........... ................................................	27	900	21	1,500
Stationsbiträde..........................................................	28	840	23	1,260
D) vid Verkstaden:
Verkstadsdirektör ..................................................	8	6,000	1	9,800
Verkstadsingenjör .....................................................	15	3,000	9	5,500
Verkstadskassör ock bokhållare ...................................	17	2,400	14	3,400
Materialförvaltare......................................................	21	1,500	ll 15	3,000
Verkmästare..............................................................	1 19	1,800	II 15	8,000

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Pe ,T.id denna aflöningsstats trädande i kraft vid telegrafverket anställda ordinarie ock extra

fatt^in^ar^Tnn^^fl1 .neda,n, a“S*a befattningar äga vid tillträdandet af motsvarande ordinarie befattningar
i denna aflonmgsstat beräkna nedanstående begynnelseaflöning:

Kontrollör af l:a lönegraden, förutvarande biträdande kommissarie

Assistent.......................i;;;;;"."::""":::............enllgt klass 13

Telegrafist.........................................

Bokhållare..............................

Interurbantelefonist af förutvarande l:a lönegraden............

Stationsförman, förutvarande vaktbetjänte af l:a lönegraden............ » ,> 25 1020 » samt

Stationsbitrade, förutvarande vaktbetjänte af 2:a lönegraden............ » » 27 ’900 »

kvinnligaWtjänstemänfattningar’ S°m är° kursiv StU’ är0 afsedda att 1 reSel bmebafvas af

2:o. Lön åtnjutes af provisionsberättigad tjänsteman enligt följande
reglering: J

.. »	» 18	2,100 ..
.. »	» 23	1,260 »
»	» 23	1,260 .»
	» 27	900 »
»	» 25	1,020 ..
. »)	» 27	900 »

	Lägsta lön.	Högsta lön.
	Klass.	Kronor.	Klass.	Kronor, j
Telefondirektör ............................... \|
Telegrafdirektör af l:a lönegraden............................	4	3,400	1	4,600
» » 2:a » ....................	5	3,000	2	4,200
Kommissarie » l:a » ! _ .................................	5	3,000	3	3,800
" »2: a » ....................	7	2,600	4	3,400
» >> 3:e »	8	2,400	5	3,000
» » 4:e »	9	2,200	6	2,800
Kommissarie af 5:e lönegraden..............................	16	1,050	11	1,800
» » 6:e »	16	1,050	13	1,500
» » 7:e »	16	1,050 !	14	1,350 1

liga tjänsteman.

stil, äro afsedda att i regel innchafvas af kvi

3:o. Uppflyttning i aflönings- eller löneklass sker enligt de allmänna
grunder, hvilka finnas sammanförda i de vid detta aflöningsreglemente
såsom bilagor fogade tabeller, under iakttagande:

att tjänsteman under mera än fyra femtedelar af den tjänstetid,
som erfordras för att vinna uppflyttning i högre klass, med godt vitsord
bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens
tjänst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester;

uppflyttning i högre klass ej må ske förrän vid början af
kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

uppnådd; börande tjänsteman därvid tillgodoräknas den tid, som före
denna aflöningsstats trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller,
beträffande de i staten nyuppförda befattningarna, på grund af förordnande; att

nu gällande bestämmelse om rätt för tjänsteman att för erhållande
af ålderstillägg tillgodoräknas den tid, som förflutit från hans
tillträde till befattningen på grund af förordnande i följd af frågan om
verkets omorganisation med anledning af telefonväsendets tillkomst samt
om rätt för vissa vaktbetjänte att beräkna ålderstillägg från den tidpunkt,
de tillträdde de befattningar, som de vid 1902 års utgång innehade,
fortfarande skola gälla vid beräknande af ifrågavarande personals
tjänsteålder;

att tjänsteman, som vid tillträdande af den nya aflöningsstaten
skulle erhålla lägre aflöning än den aflöning eller det arfvode han förut
uppbär, äger såsom personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden,
intill dess hans aflöning stigit till samma belopp;

att tjänsteman, som befordras eller i annan ordning förflyttas från
en befattning till annan, hvars begynnelseaflöning eller begynnelselön är
lika med eller lägre än den aflöning eller lön, som han vid tiden för förflyttningen
uppbär, kvarstår i innehafvande klass och äger för uppflyttning
i närmast högre klass tillgodoräkna sig hela den tid han innehaft
aflöning eller lön efter närmast lägre klass, oafsedt hvilken befattning
han därunder innehaft; dock att den, som efter egen ansökning
förflyttas till befattning med aflöning eller lön enligt lägre klass än den
han vid förflyttningen tillhör, ej må bekomma högre aflöning eller lön
än den för förstnämnda befattning bestämda slutaflöning eller lön; samt

att likväl tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för uppflyttning
i högre klass, redan uppnått den lefnadsålder, vid hvilken han
enligt bestämmelsen i § 7 punkt 6:o a) här nedan är skyldig att från
tjänsten afgå, icke må uppflyttas i högre klass.

4:o. Undantagsvis må, när telegrafverkets intressen så fordra,
Ivungl. Maj:t kunna tilldela tjänsteman aflöning eller lön efter högre
klass än den, som i ofvan angifna reglering finnes såsom lägsta aflöning
eller lön för den af tjänstemannen innehafda befattning angifven, äfvensom
medgifva uppflyttning i högre klass före den tid, som i de allmänna
grunderna för sådan uppflyttning finnes angifven; börande hvarje sådant
undantag äfvensom skälen för detsamma angifvas i näst därefter afgifna
statförslag.

Statsutskottets Utlåtande JS:o 120.

§ 5-

Föreståndare för telegraf- eller centraltelefonstation äger uppbära
provision å vid stationen influten uppbörd af telegramporto-, telefonabonnemangs-
och inträdesafgifter samt telefonsamtalsafgifter med:

5 procent af den del af uppbörden, som ej för år öfverstiger

10,000 kronor;

3 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 men
ej 30,000 kronor;

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 30,000 men
ej 100,000 kronor;

Vä procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 100,000 men
ej 500,000 kronor; samt

Vio procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 500,000
kronor.

ProvisionsbelÖppet för år räknadt må dock icke för någon stationsföreståndare
understiga 450 kronor, hvadan af provisionsanslaget må,
utöfver ofvan angifna procentbelopp, utgå hvad som tilläfventyrs erfordras
för att fylla denna minimiprovision.

§ «■

För åtnjutande af arfvode eller i stat uppförd aflöning och därtill
hörande förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattninggälla,
med undantag beträffande telegraffullmäktige, följande bestämmelser:

att tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande
instruktion gifna bestämmelser, utan ock den utvidgade eller förändrade
tjänstgöring eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller annan
befattning, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, dock utan
minskning i den honom vid förflyttningen enligt detta reglemente tillkommande
aflöning;

att med befattning vid telegrafverket icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, med mindre den,
vid pröfning i föreskrifven ordning, befinnes icke vara hinderlig för
fullgörandet af tjänstgöringen vid telegrafverket;

att, där generaldirektören beviljats ledighet och vikarie för honom
förordnats, på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del af arfvodet
må till vikarien afstås;

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

att tjänstgöringspenningar, provision och sportler få uppbäras endast
för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit
semester eller för beredande af semester förordnats att bestrida högre
befattning eller under den tid, som åtgått för fullgörande af de skyldigheter,
hvilka ålegat tjänsteman såsom fullmäktig eller revisor vid telegrafverkets
pensionsinrättning, men skola för den tid, han eljest varit
från tjänstgöring befriad, utgå till deri, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen;

att under ledighet, som åtnjutes för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjänstgöring,
eller under eljest förekommande lagligt tjänsteförhinder den
tjänstledige kan af telegrafstyrelsen förpliktas att, utöfver tjänstgöringspenningar,
provision och sportler, afstå så mycket af lönen, som
för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, därest emellertid tjänsteman i följd af kroppsskada, ådragen
under tjänstutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till tjänstgöring,
må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen å stat
kunna, efter telegrafstyrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad
under högst sex månader; ankommande däremot på pröfning af Kungl.
Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå efter
omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester eller för fullgörande af uppdrag såsom fullmäktig eller revisor
vid telegrafverkets pensionsinrättning, tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning, densamma bestrida,
dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under ett och
samma kalenderår; ägande han, om förordnandet erfordras till följd af
sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjänstgöringspenningar, så
stor del af de med den tjänstlediges befattning förenade tjänstgöringspenningar,
som motsvarar de enligt detta reglemente med den högre
befattningens begynnelseaflöning förenade tjänstgöringspenningar, men,
då förordnandet erfordras för beredande af semester eller för fullgörande
af ofvan nämnda uppdrag, allenast den honom eljest tillkommande aflöning;
ankommande på telegrafstyrelsens pröfning, huruvida vid förordnande
å annan ort än placeringsorten hyresbidrag, motsvarande
högst en femtedel af det vid resor enligt gällande resereglemente tjänsteman
tillkommande dagtraktamente, bör honom tilldelas;

att en hvar, som med eller efter 1908 års ingång tillträder befattning
såsom tjänsteman vid telegrafverket, skall vara pliktig att underkasta
sig nu gifna villkor och bestämmelser; samt

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

att till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka före
den 1 mars 1908 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda års
aflöningsstat samt dessa villkor och bestämmelser och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt för dem nu
gällande grunder.

§ 7.

l:o. Rätt till pension vid afgång från tjänst tillkommer vid telegrafverket
anställd tjänsteman enligt nedan angifna bestämmelser.

2:o. Generaldirektör, hvilken i minst 12 år innehaft generaldirektörs
förordnande, skall vara berättigad att i pension uppbära 6,000
kronor. Om generaldirektör, innan han uppnår 12 tjänstår, antingen
på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen
eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning, utan
att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, skall han vara
berättigad att i pension uppbära 5,000 kronor, då afgången sker före
eller vid 6 tjänstår, samt 5,500 kronor, där afgången sker efter 6, men
före 12 tjänstår.

Pensionen utgår af telegrafverkets medel; dock att, därest generaldirektören
är delägare i telegrafverkets pensionsinrättning och vid afgång
från ämbetet är berättigad till pension från nämnda pensionsinrättning,
af telegrafverkets medel skall utgå allenast det belopp, hvarmed honom
från pensionsinrättningen tillkommande pension understiger hvad han,
enligt hvad förut nämnts, är berättigad att i pension uppbära.

Såsom pensionsafgift skall å det för generaldirektören bestämda
arfvodet afdragas, därest han icke är delägare i telegrafverkets pensionsinrättning,
ett årligt belopp af 360 kronor, och, om han är delägare i
pensionsinrättningen, den del af detta belopp, som han ej har att betala
i årlig afgift till nämnda inrättning.

3:o. För öfriga tjänstemän skall pensionsunderlag beräknas till
följande belopp:

för byråchef;

telefondirektör, telegrafdirektör af l:a lönegraden och
verkstadsdirektör;

telegrafdirektör af 2:a lönegraden och linjedirektör;
byråtjänsteman;

kommissarie af l:a lönegraden;

b b 2:a »

kontrollör af l:a lönegraden;

kommissarie af 3:e lönegraden, kontrollör af 2:a
lönegraden, linjeingenjör och verkstadsingenjör;

5,500 kr
4,600

b »

4,200

4.000
3,800
3,400
3,300

3.000

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

2.800 kr. för kommissarie af 4:e lönegraden;

2.200 » j> assistent;

2.000 » » verkstadskassör ock materialförvaltare;

1.800 » » verkmästare;

1,500 3> )) kommissarie af 5:e lönegraden;

1,400 » » » » 6:e ))

1,300 » >3 33 33 7:e 33 och föreståndare för

katalogexpeditionen ;

1.200 33 33 telegraf st, kontor sskrifvare, kassör, bokhållare, vaktföre stånd

are och linjemästare;

1.000 33 3> vaktmästare, linjeförman och stationsförman; samt

900 » 33 interurbantelefonist, reparatör och stationsbiträde.

4:o. Pension är till sitt belopp antingen liel eller afkortad.

Hel pension utgör samma belopp som det för tjänstemannen vid
tiden för hans afgång från tjänsten gällande pensionsunderlag.

Afkortad pension utgör viss del af hel pension och beräknas på sätt
i punkt 7:o här nedan föreskrifves.

Pensionen utgår dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt
det för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt
fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel.

5:o. Rätt att komma i åtnjutande af hel pension inträder vid uppnådda
sextiofem lefnads-och trettiofem tjänstår; dock att sådan rätt inträder:

för tjänstemän i telegrafstyrelsen vid sextiosju lefnads- och trettiofem
tjänstår;

för verkstadsdirektör, linjeingenjör, verkstadsingenjör, assistent, linjemästare,
linjeförman och reparatör: vid sextio lefnads- och trettiofem tjänstår;

för samtliga kvinnliga tjänstemän med undantag af telegrafister
och interurbantelefonister: vid sextio lefnads- och trettio tjänstår; samt

för telegrafister och interurbantelefonister: vid femtiofem lefnadsoch
trettio tjänstår.

6:o. Skyldighet att från tjänsten afgå inträder:

a) för samtliga tjänstemän vid uppnående af den i punkt 5:o stadgade
lefnadsålder, Kungl. Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer
telegrafstyrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med
detsamma anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas
kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna,
dock icke i något fall längre än till fyllda sjuttio år;

b) för tjänsteman, som icke uppnått stadgad lefnadsålder, då han,
efter att under fem på hvarandra följande år i följd af sjukdom, vanförhet
eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes vara för framtiden
till tjänstgöring oförmögen; samt

Bill. till Riksd. Urat. 1007. 4 Samt. 1 Åfd. 00 Höft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

c) för tjänsteman, som träffats af olycksfall i tjänsten, där olycksfallet
finnes för framtiden medföra oförmåga till tjänstgöring.

Befinnes tjänsteman vara af sjukdom eller minskad arbetsförmåga
urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,
och har han tillika antingen* där enligt punkt 5 rätt till hei pension.
inträder vid sextiosju lefnadsår, uppnått en lefnadsålder af minst
sextiofem år, eller, där enligt samma punkt rätt till hel pension inträder
vid sextiofem år, uppnått en lefnadsålder af minst sextio år, äge
Kungl. Maj:t, uppå därom af telegrafstyrelsen gjord framställning,
förklara sådan tjänstinnehafvare skyldig att från tjänsten afgå.

7:o. Vid afgång från tjänst af anledning, som i punkt 6 c) sägs,
utgår hel pension.

Har tjänsteman, som afgår på grund af någon af öfriga i punkt
6 intagna bestämmelser, uppnått det i punkt 5 för rätt till hel pension
stadgade antal tjänstår, utgår äfven till den tjänsteman hel pension; i
annat fall vare lian, därest tjänstårens antal icke understiger tio, berättigad
erhålla pension till afkortadt belopp i förhållande till det mindre
antalet tjänstår; dock att vid afgång från tjänst af anledning, som i
punkt 6 b) sägs, pensionen icke i något fall må understiga sjuttiofem
procent af hel pension.

8:o. Rätt till fyllnadspension tillkommer ej den, som blifvit från
tjänsten afsatt eller för fel eller försumlighet från tjänsten skild, ej
heller den, som vid afgång från tjänsten icke är svensk medborgare.
Har pensionstagare blifvit dömd till förlust af medborgerligt förtroende
eller till, i stället för afsättning, straff enligt 2 kapitlet 17 § strafflagen,
skall, efter det sådant beslut vunnit laga kraft, fyllnadspertsionen anses
förverkad.

§ 8.

Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören och byråcheferna,
en hvar under en och en half månad, telefon-, telegraf-, linjeoch
verkstadsdirektör, byråtjänsteman, kommissarie, kontrollör, linjeoch
verkstadsingenjör, assistent, verkstadskassör, materialförvaltare,
telegrafist, föreståndare för katalogexpeditionen, kontorsskrifvare, kassör,
bokhållare, vaktföreståndare och interurbantelefonist, en hvar under
en månad samt verkmästare, linjemästare, linje-, och stationsförman,
vaktmästare, reparatör och stationsbiträde en hvar under en half månad.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

§ 9-

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjänst, åtnjuter under tiden
de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ io.

Afhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,
må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder tjänsteman afstängd
från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall under tiden den del
af hans aflöning, som icke af telegrafstyrelsen pröfvas böra användas
till befattningens uppehållande, innehållas, så vida ej telegrafstyrelsen
finner skäligt låta honom uppbära något däraf.

§ n.

Vid afgång från telegrafverkets tjänst till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall utgår själfva lönen till månadens slut. Enahanda
är förhållandet med sådant arfvode, som icke betraktas såsom
tjänstgöringspenningar.

Aflider vid telegrafverket anställd person, som innehar befattning,
hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, därest och i den mån den
myndighet, som antagit honom, sa pröfvar skäligt, den för honom bestämda
aflöningen utgå till månadens slut.

§ 12-

Aflider tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra, eller vid verket
anställd telegrambärare eller arbetare i följd af olyckshändelse, timad
under tjänstutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp, motsvarande
den aflidnes aflöning för en månad, såsom begrafningshjälp tilldelas
hans dödsbo.

§ !3.

Vid tjänsteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning
för tjänstemän enligt bestämmelserna i gällande resereglemente,
dock att vid långvarigare uppdrag, förenade . med resa från
boningsorten, vid ofta återkommande tjänsteresor eller i särskilda fall,
då omständigheterna därtill eljest föranleda, telegrafstyrelsen äger att
bestämma lägre resekostnads- och traktamentsersättning.

§ 14-

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anställde hufvudkassören med 500 kronor,
för år räknadt;

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

kassör å linjedistriktsbyrå med 200 kronor, likaledes för år räknadt;

tjänsteman, som i regelbunden tjänstefördelning tjänstgör i kassan
vid telegraminlämning, där telegramuppbörden under näst föregående
år uppgått till minst 25,000 kronor, med en half procent af därstädes
kontant inbetalda utgifter, efter lika fördelning mellan samtliga nu
nämnda tjänstemän vid stationen; samt

å station särskild anställd kassör med en tiondedels procent af influtna
telefonabonnemangs-, inträdes- och samtalsafgifter, dock högst 400
kronor för år räknadt; skolande ifrågavarande felräkningspenningar vid station,
där särskild kassör icke finnes anställd, tillfalla stationsföreståndaren.

§ 15.

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos telegrafstyrelsen
anställda tjänstemän enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t
bestämmer, med högst femton procent af hvarje belopp, som på grund
af anmärkning, gjord af sådan tjänsteman, antingen, såsom ej behörigen
uppburet, till telegrafverket inflyter och utan anmärkningens framställande
ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt
debiteradt, till vederbörande återgäldas.

§ 16-

l:o. Förmånen af fri bostad uti telegrafverkets egna eller för
ändamålet förhyrda lägenheter må, efter telegrafstyrelsens bepröfvande,
tillkomma följande tjänstemän, nämligen:

kommissarie af 5:e, 6:e och 7:e lönegraderna, verkmästare, linjemästare,
linjeförman, stationsförman, reparatör och stationsbiträde.

2:o. Med fri bostad är för kommissarie förenad förmånen af fri
vedbrand och belysning.

3:o. De bland ofvan nämnda tjänstemän, hvilka ej åtnjuta fri bostad,
äga uppbära hyresbidrag, utgörande för kommissarie högst 300
kronor för år räknadt och för öfriga tjänstemän minst femton, högst
trettio procent af aflöningen.

4:o. Det ankommer på telegrafstyrelsen att i hvarje särskildt
fall bestämma, huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå,
äfvensom beloppet af berörda bidrag.

5:o. Förmånen af fri bostad eller hyresbidrag anses tillhöra lönen.

§ 17-

Assistent, telegrafist, vaktföreståndare, interurbantelefonist, linjeförman
af l:a lönegraden och reparatör, stationerade å ort, där de

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

allmänna lefnadskostnaderna äro särskilt höga, äga, så länge de tjänstgöra
å sådan ort, uppbära tilläggsarfvode utgående, enligt af telegrafstyrelsen
fastställda grunder, med tio eller femton procent af dem
tillkommande aflöning.

Linjeförman af l:a lönegraden och reparatör, som i stället för fri
bostad åtnjuta hyresbidrag, äga, i fall de uppbära tilläggsarfvode, beräkna
enahanda tillägg äfven å sådant bidrag.

§ 18.

Assistent eller telegrafist, som är anställd såsom föreståndare för
filialstation, må, såsom tillägg till tjänstgöringspenningarna, kunna tilldelas
arfvode till belopp af högst 200 kronor för år räknadt.

§ 19-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
årligt belopp må tilldelas linjemästare, linjeförman, stationsförman, vaktmästare,
reparatör och stationsbiträde äfvensom telegrambärare samt
vid linjebyggnaderna anställda extra ordinarie underbefäl och arbetare,
allt enligt reglemente, som af telegrafstyrelsen fastställes.

§ 20.

Kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter lämnas åt den i föregående
§ omnämnda personal äfvensom åt underbefäl och arbetare vid
telegrafverkets verkstad samt åt annan med densamma jämförlig, i
telegrafverkets tjänst befintlig tillfällig personal, enligt de närmare
bestämmelser Kungl. Maj:t meddelar.

§ 21.

Grunderna för aflöningen till extra tjänstemän vid telegrafverket
bestämmas af Kungl. Maj:t på förslag af telegrafstyrelsen.

§ 22.

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta
sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan
varda af Kungl. Maj:t bestämd, äfvensom de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

Detta aflöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och med
den 1 januari 1908.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Allmänna grunder till aflöningsförhöjning

	Begyn- nelse- aflöning.					Uppflyttning	i högre klass	äger rum, när	aflönin	g enligt
Klass ............ Aflöning, kronor....		28 840	27 900	26 960	25 1,020	24 1,140	23 1,260	22 1,380	21 1,500	20 1,650	19 1,800	18 2,100	17 2,400
A. Inom styrelsen: Byråchef...............	7,500
Byråtjänsteman............ Förest, för katalog escp.	3,400 1,800	—	—	—		—	—	—	—	—	—	3	3
Kontorsskrifvare .........	1,020	—	—	—	—	2	2	2	o O	3	3	_	_
Vaktmästare ............	1,140	—	—	—	—	—	o O	3	o O	3	—	—	—
B. Vid linjedistrikten:
Linjedirektör ...............	4,600	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	—	_
Linjeingenjör..............	3,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_
Kassör af 1:a lönegraden	1,140	—	—	—	—	—	o O	3	3	3	3	3	_
Bokhållare.................	960	—	—	—	2	2	2	3	o O	3	—	—	_
Linjemäst. af l:a lönegr.	1,500	—	—	—	—	—	—	—	—	2	2	2	3
» » 2:a »	1,140	—	—	—	—	—	2	2	2	3	3	3	—
Linjeförman» La »	1,020	—	—	—	—	2	2	2	3	o O	3	—	—
» » 2:a »	900	—	—	2	2	2	8	3	3	—	—	—	_
Reparatör ..................	840	—	2	2	2	3	3	3	—	—	—	—	—
C. Vid stationerna:
Kontrollör af La lönegr.	3,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_
» » 2:a »	3,000
Assistent.....................	1,500	—	—	—	—	—	—	—	—	2	2	2	3
Telegrafist ................	1,140	—	—	—	—	—	3	3	3	3	3	—	—
Valet föreståndare.........	1,260	—	—	—	—	—	—	3	3	3	3	—	—
Kassör af l:a lönegraden	1,140	—	—	—	—	—	3	3	3	3	3	3	—
» » 2:a »	1,020	—	—	—	—	3	3	3	3	3	3	—	—
Bokhållare..................	960	—	—	—	2	2	2	3	3	3	—	_	_
Interurhantelefonist.....	840	—	2	2	2	3	. 3	—	—	—	—	—	—
Stationsförman ............	900	—	—	2	2	2	3	3	3	—	_	_	_
Stationsbiträde ......	840	—	2	2	2	3	3	—	—	—	—	—	—
D. Vid Yerkstaden:
Verkstadsdirektör....	6,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Verkstadsingenjör .......	3,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Verkstadskassör och bok-hållare .....................	2,400
Materialförvaltare.........	1,500	—	—	—	—	—	—	—	—	3	3	3	3
Verkmästare ...............	1,800	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3	3

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

för icke provisionsberättigad tjänsteman.

närmast lägre klass innehafts i nedan nämnda antal år.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Allmänna grunder till löneförhöjning

		Begyn- nelse- aflöning.		Uppflyttning i högre klass
	Klass ....................................... Aflöning, kronor.................................		16 1,050	15 1,200	14 1,350	13 1,500
Telefondirektör ......................... ..... Telegrafdirektör af l:a lönegraden..........................................f	3,400	—	—
»	» 2:a »» ..........................................	3,000	—	—	—	—
Kommissarie	» l:a » .........................................	3,000	—	—	—	—
»	» 2:a » ..........................................	2,600	—	—		—
»	» 3:e » ...................................	2,400	—	—	—	—
»	» 4:e » ..........................................	2,200	—	—	—	—
Kommissarie	af 5:e » ..........................................	1,050	—	3	3	3
n	» 6:e » ..........................................	1,050	—	3	3	3
»	» 7:e » .................................	1,050	—	3	3	—

Motioner. I sammanhang med Kungl. Majrts ifrågavarande proposition har

utskottet iörehaft till behandling följande inom Andra Kammaren väckta
motioner, nämligen n:o 222, af herr C. A. Lindhagen, n:o 223, af herr

E. A. Nilson i Örebro, n:o 227, af herr M. F. Nyström, n:o 238, af herr
J. Widén, n:is 243 och 244 af herr K. V. Rydén, n:o 247, af herr K.
Starbäck, n:r 249, af friherre A, T. Adelswärd, och n:o 251, af herr M.

F. Nyström.

Proposition. Slutligen har utskottet haft att handlägga Kungl. Maj:ts proposition
n:o 158, däruti föreslagits att vaktmästaren vid telegrafverkets station i
Uddevalla Otto Leonard Qvist må från och med den 1 april 1907 under
sin återstående lifstid, utöfver den honom från telegrafverkets pensionsinrättning
tillkommande pension, af telegrafverkets medel uppbära ett
årligt understöd af 140 kronor, att utbetalas i den ordning, som gäller
för fyllnadspensioner från telegrafverket.

Uti den kungl. propositionen n:o 84 bilagda statsrådsprotokollet
hafva samtliga de frågor, som äga samband med Kungl. Maj:ts före -

Statsutskottets TJMtandc N:o 120.

för provisionsberättigad tjänsteman.

äger ruin, när lön enligt närmast lägre klass innehafts i nedan nämnda antal ar.

12 1,650	ii \| 1,800	10 2,000	9 2,200	8 2,400	7 2,600	6 2,800	5 3,000	Ll ce	3 3,800	2 4,200	1 1 4,600 -\|
							-	-	3	3	3
				_	_			3	3	3	—
	_	_	—	—	—	—	—	3	3	-
	_	_	—	—	—	3	3	3	—	_	_
_	_	—	—	—	3	3	3	—	—
—	—	—	—	3	3	3		—	—
3	3	__	_	—	—	—	_	—	—	—	—
		_	_	—	—	—	—	—	—	—	—

varande framställningar blifvit utförligt behandlade, hvar jämte här nedan
omförmälda kommittébetänkande blifvit till trycket befordradt och till
Riksdagens ledamöter utdeladt. Utskottet, som till undvikande af allt
för stor vidlyftighet i öfrigt får hänvisa till berörda protokoll och betänkande,
har emellertid ansett sig höra här lämna en kort sammanfattning
af det hufvudsakligaste, som i ärendet förekommit.

Genom beslut den 22 juni 1906 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för civildepartementet att såsom sakkunniga tillkalla tre personer för
att jämte t. f. generaldirektören H. Rydin afgifva yttrande och förslag
beträffande förändrad organisation af telegrafstyrelsen m. m. Departementschefen
uppdrog därefter åt dåvarande disponenten, numera ministern
i Washington H. L. F. Lagercrantz, byråchefen i telegrafstyrelsen
A. Rydin och ledamoten af riksdagens Andra Kammare, lektorn,
filosofie doktorn K. Starbäck att tillika med t. f. generaldirektören afgifva
berörda yttrande och förslag.

Bih. till Rilcsd. Prat. 1907. 4 Sami. 1 Afd. SO Haft.

2(i

Statsutskottet# Utlåtande X:n 120.

Kommitterades
uppdrag.

Omfattningen af det åt kommitterade lämnade uppdrag äfvensom
hufvudsynpunkterna för dess utförande funnos angifna uti följande yttrande,
som af departementschefen afgafs till statsrådsprotokollet vid
frågans första behandling hos Kuugl. Maj:t den 22 juni 1906:

»Den första nådiga instruktionen för telegrafstyrelsen utfärdades
den 1 november 1878. Den organisation, styrelsen härigenom erhöll,
var inrättad väsentligen efter mönstret af öfriga förvaltande ämbetsverk
och har alltjämt förblifvit i stort sedt oförändrad. Telegrafverket har
emellertid sedan dess, i all synnerhet genom telefonväsendets tillkomst,
vunnit en storartad omfattning, och särskildt under det senaste årtiondet
nar utvecklingen gatt framåt i utomordentlig grad. Under det sålunda
telegrafinkomsterna år 1895 uppgingo till 1,405,469 kronor och telefoninkomsterna
samma ar stego till 1,936,151 kronor, belöpte sig dessa
inkomster år 1904 till respektive 1,872,425 kronor och 6,124,144 kronor.
Värdet af telegrafverkets egendom, som år 1895 upptogs till 13,409,324
kronor, bokfördes 1904 till 38,179,998 kronor, och värdet af hvad som
vid dess verkstad årligen tillverkades, år 1895 uppgående till 239,064
kronor, steg 1904 till 870,776 kronor. Såsom Eders Kung], Maj:t behagade
finna af dessa siffror, är telegrafverket i denna stund en vidtomfattande
affär, som med sig förenar en betydande industriell rörelse,
och det torde därför vara af högsta vikt, att denna affär och dess utvecklingsmöjligheter
tillgodoses på det för staten och den trafikerande
allmänheten fördelaktigaste sätt. Det synes mig emellertid kunna med
skäl ifrågasättas, huruvida de former, enligt hvilka telegrafstyrelsen på
grund af 18/8 års instruktion förvaltas, numera kunna anses ändamålsenligt
motsvara telegrafverkets uppgift, och om icke telegrafstyrelsen
bör gifvas en annan organisation, som mera är afpassad efter telegrafverkets
hufvudsakligen industriellt-ekonomiska verksamhet och underlättar
en affärsmässig förvaltning där af.

I detta sammanhang tillåter jag mig fästa Eders Kung!. Maj:ts
uppmärksamhet pa ytterligare ett par frågor rörande telegrafverket.

Redan inom den kommitté, som den ''31 oktober 1901 afgaf förslag
till nya . stater för post- och telegrafverken, väcktes fråga, om icke eu
del vid linjearbetena anställda arbetsledare och linjeförmän samt reparatörer
borde uppföras på ordinarie stat, men ansåg sig kommittén af
vissa skäl då ej böra framkomma med något förslag i sådant hänseende.
1 sitt öfver kommittébetänkandet afgifna utlåtande anförde telegrafstyrelsen,
att styrelsen hyste den uppfattning, att såväl arbetsledare och
linjeförmän som ock i synnerhet de med det ordinarie underhållet uteslutande
sysselsatta reparatörerna bort uppföras å ordinarie stat, men

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

att styrelsen icke vore beredd att, utan föregående noggrann utredning
jämväl i fråga om pensioneringen, framställa ett definitivt förslag.
Dåvarande departementschefen förklarade sig vara enig med telegrafstyrelsen
i denna organisationsfråga, som enligt departementschefens
åsikt snart måste vinna sin lösning.

Denna fråga ligger emellertid fortfarande olöst. Med den utveckling
särskild! telefonväsendet tagit — telegraf- och telefonledningarnas
längd, som 1895 utgjorde 80,059 kilometer, uppgick 1904 till 182,207
kilometer — torde det numera kunna såsom visst antagas, att behofvet
af ungefär det antal underbefäl och reparatörer, som för närvarande
finnes anställdt vid linjearbetena, skall komma att blifva konstant. Det
synes mig därför vara angeläget, att frågan om åtminstone en större
del af dessa statstjänares uppförande på ordinarie stat omedelbart göres
till föremål för utredning.

Slutligen har jag ansett lämpligt, att, sedan de vid 1902 års riksdag
fastställda nya stater för telegrafverkets distrikts- och lokalförvaltningar
nu under några år varit i tillämpning, det bör med ledning af
den erfarenhet, som vunnits under verkets alltjämt fortgående utveckling,
undersökas, huruvida dessa stater må vara lämpade efter förhanden -varande förhållanden.»

Den 14 sistlidne januari hade kommitterade slutfört sitt uppdrag
och aflämnade sitt betänkande och förslag till förändrad organisation af
telegrafstyrelsen m. m.

Hufvud grunderna för kommitténs förslag kunna i största korthet
augifvas på följande sätt:

Enär telegrafstyrelsen är en tekniskt-industriell affär, böra formerna
för dess verksamhet vara sådana, som däraf betingas, och hvarje för
detta ändamål hinderligt efterliknande af de mera teoretiska ämbetsverken
eller verk med andra ämbetsuppgifter uteslutas.

1 detta syfte bör, förutom den förenkling af arbetet, som numera
cftersträfvas inom alla statens förvaltningsgrenar, telegrafstyrelsens
handlingsfrihet väsentligt utsträckas icke blott i förvaltningsfrågor, utan
jämväl beträffande verkets personal. Tjänsterna böra därför undantagslöst.
besättas medelst konstitutorial i stället för med fullmakt, och styrelsen
bör äga rätt att efter verkets behof fritt förflytta en hvar tjänsteman
mellan de olika tjänsterna. Därjämte bör styrelsen äga rätt att
inom fastställd löneskala bestämma minimiaflöningarna.

Hufvudgrunderna
för
kommitténs
förslag.

Formerna fö
telegrafstyrel
sena verksamhet.

Utsträckt

handlings frihet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Kontroll.

Arbetets

anordning.

Aflöning.

för att fullt ernå denna frihet och jämväl af aflöningsprincipiella
skäl bör det förutom verkets chef och byråcheferna endast finnas eu
enda klass af byråtjänstemän samt en ytterst expansiv löneskala.

Denna utvidgade handlingsfrihet kräfver- emellertid en lefvande
kontroll å styrelsens ämbetsåtgärder, i hvilket syfte och för att dessutom
öka styrelsens initiativkraft och känning med det praktiska lif,
den har att betjäna, böra i styrelsen insättas tvenne utanför telegrafverket
stående telegraffullmäktige att på visst angifvet sätt deltaga i
förvaltningen. Af dessa bör den ene närmast representera de statsfinansiella
intressena och den andre väljas med direkt hänsyn till telegrafverkets
praktiska affärsverksamhet.

På personalens arbete bör ställas fullt lika stora kraf som i de privata
affärsverken, under det att å andra sidan fullt arbete skall betinga
full aflöning. I detta syfte påbjudes 8 timmars arbetsdag å tjänsterummet
och i det närmaste ovillkorligt förbud för förening af tjänster.

Det olika arbetet inom verket bör ej utföras af högre kvalificerad
personal än arbetet kräfver, hvadan det arbete af enklaste beskaffenhet,
som för närvarande skötes af amanuenser med juridisk kompetens och
därmed likställd extra personal, bör öfverlämnas åt biträdande tjänstemän,
för hvilket ändamål allt efter arbetets beskaffenhet inkallas stations-
eller linjetjänstemän samt kvinnliga biträden i stor utsträckninganställas.
Däremot böra för några få speciella slag af ärenden extra
ordinarie tjänstemän med därför särskilt erforderlig kvalifikation finnas
att tillgå.

Till följd af den utsträckta arbetstiden å tjänsterummet och arbetets
mera rationella anordning i öfrigt — i hvilket hänseende kommitterade
framställt flere genomgripande förslag — kan personalen väsentligt
minskas, under det att å andra sidan de stegrade lefnadskostnaderna,
den höjda lefnadsstandarden, den utsträckta arbetstiden samt det
så godt som ovillkorliga förbudet för tjänstemännen att ägna sig åt
eller ens intressera sig för annat än sina tjänsteåligganden nödvändiggöra
tillfredsställande löneförhållanden, i hvilket hänseende kommittén
uttalat, att personalen bör af staten erhålla full aflöning för fullt arbete
åt staten.

Vid bestämmandet af aflöningsbeloppen hafva kommitterade sålunda
till en början framhållit att de låtit leda sig af två hufvudsynpunkter,
nämligen dels att hvarje tjänsteman skulle efter ålder, utbildning
och tjänsteställning erhålla sin fulla skäliga bärgning, dels att ett
praktiskt affärsverk måste vid förvärfvandet af sina arbetskrafter kon -

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

kurrera med deu privata företagsamheten. Äfven hafva kommitterade
haft för ögonen att söka aflägsna de större eller mindre svalg i aflöningshänseende,
som, enligt hvad kommitterade kunnat finna, i allmänhet
inom ämbetsverkens stater förefunnes emellan olika tjänstemannagrupper,
och i stället uppbygga ett sammanhängande system af stigande
aflöningar, i hvilket vederbörande tjänsteman kunde vid begynnelsen
af sitt arbete inpassas på för honom lämpad plats för att därefter
i mån af duglighet och nit steg för steg vandra uppåt, Det af
kommitterade föreslagna aflöningssättet är emellertid grundadt på den
förutsättningen, att tjänstemannen vid jämförelsevis tidig ålder blir ordinarie,
samt innebär, att begynnelseaflöningen kan sättas tämligen låg,
och att flera aflöningsförhöjningar, tätare och mindre i början samt
därefter glesare och större komma tjänstemannen till godo, innan han
når slutaflöningen. Hvarje tjänstegrad omfattar ett visst antal klasser
och uppflyttning till närmast högre klass''äger rum efter förloppet af
ett visst antal år. Tjänsteåldern är emellertid icke ensamt bestämmande
för hvilken aflöningsklass eu tjänsteman skall tillhöra utan jämväl
skickligheten och förtjänsten. Tiden för uppflyttning i högre löneklass
bör, enligt kommitterades förslag, ske vid början af månaden
näst efter den,'' hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd,
medan tiden för löneförhöjning enligt nu gällande bestämmelser räknas
efter kalenderår.

I detta hänseende anföra kommitterade (sid. 179):

»Tiden för uppflyttning i högre klass har hittills räknats efter kalenderår,
så att tjänsteman, som tillträdt sin befattning den 1 januari,
fått tillgodoräkna sig hela sin tjänstetid, men däremot den, som under
årets lopp tillträdt befattning, fått vänta till samma års slut, innan
tjänstetiden i detta afseende tillgodoräknats honom. Denna bestämmelse,
för hvilken kommitterade ej kunnat utleta något rimligt skäl, verkar
tydligen i hög grad orättvist, då den gör det beroende af den tillfälliga
tidpunkten för utnämningen, huruvida för erhållande af tillägget skall
knifvas intill nära ett år mera eller mindre.

Bibehållandet af den nuvarande bestämmelsen skulle enligt kommitterades
åsikt särskild! bland den talrika linjepersonal, som föreslås
att uppföras å ordinarie stat, väcka misstämning och försvåra den nya
organisationens genomförande, ty det torde blifva omöjligt att förklara
eller försvara eu bestämmelse, som bereder vissa funktionärer förhöjning
i aflöningen efter kortare tjänstetid än deras jämställda kamrater,
endast därför att de senare utan eget förvållande erhållit ordinarie anställning
under eu annan del af kalenderåret än de förra.

Statsutskottets Utlåtande X:o 120.

Fördelning
mellan lön
och tjänstgöringspenningar.

Ur statsregleringens synpunkt har den nuvarande anordningen icke
något egentligt skäl för sig — detta så mycket mindre, som anslagen
till alderstillägg utgå i form af förslagsanslag — och då aflöning’eu
numera utbetalas per månad, synes tidpunkten för åtnjutande af dylika
lönetillägg äfven lämpligen höra beräknas per månad. Någon svårighet
att anordna utbetalningen af aflöningarna så, att äfven denna orättvisa
undanröjes, bör ej heller förefinnas. Från telegrafstyrelsen hafva kommitterade
nämligen inhämtat, att från dess sida en sådan förändring
endast skulle mötas med tillfredsställelse.;)

I enlighet med de sålunda bestämda grunderna för aflöningarnas
utgörande hafva kommitterade föreslagit, att aflöningsbeloppen i sin
helhet måtte i staten uppföras såsom förslagsanslag.

I afseende å fördelningen mellan lön och tjänstgöringspenningar
hafva kommitterade infört nya grundsatser. Den nu gällande fördelningen
har skett med hänsyn till vinnande af ett lämpligt pensionsbelopp,
då nämligen enligt nuvarande bestämmelser pensionen skall utgå med
lönens hela belopp. Därvid räknas för alla tjänstemän och vaktmästare
ålderstilläggen till lönen samt. för betjänte utom vaktmästarne till tjänstgöringspenningarne,
i följd hvaraf proportionen mellan lön och tjänstgöringspenningar
blir ganska växlande inom samma aflöningsgrupp.
beroende på huru länge vedelhörande tillhört densamma.

Enligt kommitterades förslag däremot har aflöningens fördelning
uti lön och tjänstgöringspenningar intet inflytande på pensionen, för
hvars beräkning kommittén af skäl, som senare skola angifvas, föreslagit
en helt annan grund, utan är denna uppdelning hufvudsakligen
af betydelse för den sjukaflöning, som skall utgå till den tillfälligtvis
otjänsthare. Ju mera aflöningens sammanlagda belopp närmar sig
det. minimum för tjänstemannens existens, som de bestående ekonomiska
förhållandena kräfva, desto mindre kan vid tillfälligt sjukdoms
tall något afdragas från sagda belopp, om tjänstemannen skall finna
den trygghet mot ekonomiskt nödtillstånd, hvilken är med sjukaflöningen
afsedd.

Fördelningen mellan lön och tjänstgöringspenningar är därför, med
afrundning till jämna tal, uppgjord sålunda:

Aflöningsklass i t. o. in. 14 (öfver 3,000 kr.)

» 15 t. o. m. 18 (2,100—3,000 » )

» 19 t. o. m. 23 (1,260—1,800 » )

» 24 t. o. in. 28 (under 1,200 ;; )

tjgp 5 1 -

Statsutskottet# Utlåtande N:o 120. 31

I detta sammanhang bör erinras, att kommitterade för eu stor grupp
befattningshafvare, nämligen stationsföreståndare, utbytt tjänstgöringspenningarne
mot provision.

Då hvad kommitterade anföra som stöd för denna ingripande förändring
i det hittills gällande aflöningssystemet är af synnerlig betydelse,
anser sig utskottet mera utförligt böra redogöra för denna de!
af kommitténs betänkande.

Kommitterade yttra:

»Kär det uttalats betänkligheter mot provisionssystemet, torde detta
väsentligen hafva berott därpå, att man frånsett och rent af ansett sig
böra frånse de grundsatser, som tillämpas inom det privata affärslifvet.
Därför att statens verksamhet, när den anordnar affärs- och industriella
företag, icke bestämmes af enbart ekonomiskt intresse utan äfven i
vissa hänseenden af en allmännare synpunkt, har man, efter hvad
kommitterade trott sig finna, icke tillräckligt beaktat, att verksamhetens
dock väsentligen affärsmässiga prägel gör det nödvändigt att
låta de affärsmässiga grundsatserna tillerkännas afgörande betydelse
icke minst med hänsyn till den personal, som skall utföra affärens arbete.
Ämbetsmannauppfattningen och ämbetsmannasättet att behandla
förekommande ärenden må hafva sitt obestridda värde på de områden,
som rätteligen höra under denna uppfattning och detta sätt, men de
förlora sitt värde och verka hämmande, när de tillämpas på främmande
områden. Affären eller industrien måste skötas efter merkantila regler,
såvidt den öfver hufvud skall hafva sitt berättigande, och om än dessa
regler modifieras däraf, att det är staten som är ägaren, måste de dock
i hufvudsak behålla sin giltighet.

Enär emellertid frågan om provisionssystemets införande var föremål
för behandling i den kommitté som uppgjorde förslaget till nu
gällande stater för telegrafverket, anse sig kommitterade böra anföra
hvad då i frågan yttrades.

Då kommittén, heter det i dess utlåtande, besluta sig för att
föreslå provisionens bibehållande inom postverket för vissa tjänstemän,
hufvudsakligen föreståndarna för postkontoren, hade den frågan själlmänt
framställt sig, om icke äfven för vederbörande stationspersonal
vid telegrafverket någon del af aflöningen borde utgå i form af uppbörd,
sprovision. Kommittén hade dock ej ansett sig böra förorda införande
af provision inom telegrafverket. Ehuru ingalunda saknades,
såväl från Kung], Maj:ts som från Riksdagens sida, uttalanden emot
provisionssystcm i allmänhet, hade kommittén, om än med tvekan,

Provision.

StateuteJcotfels Utlåtande. X:o 120.

funnit sig böra förorda provisions bibehållande, i någon mån, inom
postverket, där provision sedan längre tid utgått och där dess fullständiga
borttagande skulle, enligt kommitténs åsikt, förorsaka betydliga
rubbningar. Annorlunda tedde sig emellertid denna fråga, då
det gällde att föreslå organisation för ett i betydande del helt nytt
verk, hvarest provision hittills icke till tjänstemännen utgått. För
att i ett sådant verk införa provisionssystem syntes det kommittén
böra knifvas alldeles särskilda trängande skäl. Några dylika förelåge
dock icke, enligt kommitténs förmenande, utan torde en tillfredsställande
lösning af frågan om stationspersonalens aflöningsförmåner
kunna åstadkommas äfven utan införande af denna för telegrafverket
hittills främmande aflöningsform. Därtill komme ock, att, i
motsats mot hvad förhållandet vore vid postverket, de uppbördssummor
vid telegrafverket, å hvilka provision skulle beräknas, vore så växlande
eller, åtminstone vid ett flertal stationer, stadda i så hastig ökning, att
fastställande af grunderna för provision skulle blifva förenadt med ganska
stora vanskligheter. På grund af sålunda anförda omständigheter
och med hänsyn till det i förevarande afseende äfven beaktansvärda
förhållandet, att bestämmandet af vissa telefonafgifters belopp, åtminstone
ännu så länge, ankomme allenast på telegrafstyrelsen, hade kommittén
icke ansett sig böra förorda införande vid telegrafverket af provision
såsom en del af aflöningen.

Dessa skäl finna kommitterade icke numera böra vara afgörande för
föreliggande frågas lösning. Det har nämligen visat sig, att en tillfredsställande
lösning af frågan om stationsföreståndarnas afiöningsförmåner
icke vinnes genom det nuvarande systemet med stationernas indelning
efter uppbördens storlek i grupper med enahanda totalaflöningsbelopp
inom hvarje. För att en sådan indelning skulle kunna vara
något så när rättvis, måste nämligen gruppernas antal blifva så stort,
att begreppet gruppindelning försvunne och man i stället finge stationsmängden
efter uppbördens olika storlek sönderdelad i kanske ett
trettiotal afdelningar med endast några stationer i hvarje. Men ej
nog därmed. Sedan en sådan första uppdelning väl vore gjord, måste
styrelsen, för att fortfarande hålla uppdelningen rättvis, oupphörligen
göra om densamma, allt efter som uppbörden växlade. En tillräckligt
ofta och fullt känsligt gjord sådan omdelning skulle, det måste
medgifvas, på ett rättvist sätt ordna stationsföreståndarnas aflöningsförmåner.
Men på detta sätt blefve ju bibehållandet af en indelningsnart
utan all reell betydelse, likasom äfven styrelsens endast mekaniska

StatsutnJcottets Utlutande N:o 120.

mellanhandställning till den växlande uppbördens omutliga fingervisning.
Med ett ord, man vore framme vid det rena provisionssystemets
tillämpande vid bestämmandet af stationsföreståndarnas hela aflöning.
Då, såsom riktigt är inom telegrafverket, ifrågavarande tjänstemäns
aflöning måste bestämmas i förhållande till den uppbörd de åt staten
intjäna å sin station, blir ock detta system konsekvensens nödvändiga
slutspets. Principiellt skulle kommitterade för sin del icke hafva något
mot en anordning i enlighet därmed, men systemet låter sig icke fullt
lämpligt genomföra i praktiken. Först torde det vara omöjligt att finna
en för alla stationer lika provisionsberäkning, som rättvist afpassar
hvarje stationsföreståndares aflöning. Men att hafva olika beräkning för
olika afdelningar stationer skulle leda in i samma cirkel, som man ville
undvika, då det gällde det nuvarande systemets gruppindelning.

Ehuru det således skulle vara rationellt riktigast att icke behålla
vissa fixa löner utan låta uppbörden bestämma hela aflöningen genom
en direkt relation, synes det dock kommitterade ur nyssnämnda synpunkt
vara mest praktiskt, att en stabil löneskala finnes, som bildar
den gemensamma ryggraden för aflöningarna, och att den utom själfva
lönen tillkommande delen, växlande i direkt förhållande till uppbörden,
utjämnar de oegentligheter, som med det nuvarande systemet icke kunna
undvikas.

Äfven ur en annan synpunkt måste emellertid formen af lön bibehållas
för en del af aflöningen. Det är visserligen så, som kommitterade
framhållit, att i de flesta fall en stations uppbörd är till en mycket
stor del omedelbart beroende af föreståndarens duglighet och vakenhet,
likasom samma uppbörd är en ganska känslig mätare på tyngden
af dennes ansvar och arbete. Men det finnes dock stationer, hvilka
genom sitt rent trafiktekniska läge äga för det hela en särskild! stor
betydelse och därför också kräfva särskildt framstående egenskaper hos
föreståndaren, utan att dessa förhållanden gifva utslag i uppbörden.
För dessa fall måste man hafva en bestämd löneskala att följa, då föreståndaren
för en dylik station bör genom en högre lön tillgodoses,
till dess uppbörden å stationen stigit till, så att säga, sin egen riktiga
höjd.

Man skulle af hvad sålunda framhållits kunna få den föreställningen,
att en enda löneskala för alla stationsföreståndare vore till
fyllest. Men så är icke förhållandet. Man kan icke låta hvarje stationsföreståndare
börja med den lägsta begynnelselönen för att vandra hela
skalan upp, på vägen nödtorftigt underhjälpt af provisionen. Statio llih.

till ltiksd. Viol. 1207. 4 Sami. 1 Afd. HO Uäft. 5

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

nerna äro nämligen hvarandra så olika till storlek och betydelse, att
den lägsta begynnelselönen måste sättas så låg och den högsta så hög,
att det stora flertalet icke når vare sig dit ned eller dit npp. Likaså
äro mellanstadierna så många, att äfven där måste sättas vissa gränser.
För att vinna en rättvis aflöningsform måste man alltså inom hela
stationsmängden försöka sammanföra de hvarandra närmaste stationerna
till en grupp, för hvilken en gemensam del af den stora löneskalan
kan befinnas innehålla ett till mängd och belopp lämpligt antal lönesteg.

Vidare hafva kommitterade måst betänka, huru pensioneringen
skulle ställa sig. Man kan ju icke ifrågasätta att bestämma en särskild
pension för hvarje stationsföreståndare, äfven om det skulle vara
den absoluta rättvisan. Men, enligt kommitterades mening, vore det ej
detta. Pensionen bör nämligen icke utgöra ett slags matematiskt noga
rabatterad aflöning, utan den är väl att anse såsom den ersättning en
tjänsteman genom hela sitt arbete åt staten förtjänat att efter arbetets
slut åt staten uppbära. Såsom sådan bör den dock naturligtvis stå
i ett visst förhållande till den under tjänstetiden åtnjutna aflöningen.
Därför skulle det också vara lika oriktigt, att alla stationsföreståndare
uppbure lika stor pension, då deras arbete ju varit mera eller mindre
ansvarsfullt och ansträngande, som att hvar och en hade sitt eget pensionsbelopp,
afpassadt efter en viss aflöningssats. Man måste således
äfven från denna synpunkt sedt försöka med hvarandra sammanföra
dem, hvilkas föreståndarskap i stort sedt innebär ungefär lika börda
och för hvilka därför den blifvande pensionen bör, lika väl som den
del af aflöningen de behålla under sjukdom, kunna rättvisligen sättas lika.

Emellertid skulle ett sådant, nu ombandladt försök till gruppindelning
aldrig lyckas, om man icke kunde hålla aflöningens ytterkonturer
något tänjbara efter stationernas egen rörlighet. Men med en sådan
möjlighet — tjänstgöringspenningarnas utgående i form af provision —
har det visat sig icke möta svårigheter att inom en fortlöpande skala
af bestämda lönesatser ordna stationerna i några stora grupper.

Genom denna anordning hafva kommitterade, med undvikande af
schablonmässiga bestämmelser, som endast gifva en i förhållande till
den allmänna arbetsbördan skapligt afpassad aflöning, åsyftat att vinna
en verkligen tillfredsställande lösning af frågan om dessa tjänstemäns
aflöningsförmåner, så att äfven de såvidt möjligt fylla krafvet på en i
hvarje individuellt fall riktig relation mellan arbetet och ersättningen
därför.

En sådan aflöningsform är, enligt kommitterades mening, den
enda rättvisa och därigenom ägnad att hos personalen uppehålla och

Statsutskottets Utlutande N:o 120. 35

underhålla arbetsintresset utöfver hvad den nuvarande ordningen är i
stånd till.

Man får nämligen icke förtänka stationsföreståndarna, att de osökt
sätta sina egna inkomster i samband med stationens, då man besinnar,
hvad kommitterade förut antydt, att dessa kunna alldeles direkt påverkas
af föreståndarens uppmärksamhet och intresse. I detta fall intager
telegrafverket en särskild ställning, bestämdt skild från de andra kommunikationsverken.
Förhållandet beror därpå, att telegrafverkets meddelelsemedel,
de elektriska ledningarna, äro begränsade till antal och
belastningsförmåga, men att genom personalens vaksamhet och snabbhet
dessa gränser kunna, efter hvad erfarenheten ständigt visar, betydligt
uttänjas genom ett skickligt och uppmärksamt utnyttjande af befintliga
tillgångar.

Då således kommitterade funnit, att provisionssystemets tillämpande
vid beräknandet af tjänstgöringspenningarna är den enda form, som
under växlande förhållanden möjliggör en aktuell rättvisa åt stationsföreståndarna,
samt dessutom denna anordning, genom att på det enklaste
sätt själf reglera aflöningarna, gör öfverflödig den ständigt fortgående
omreglering af stationernas aflöningsförhållanden, som eljest
blefve en verkets spänstighet förtyngande nödvändighet, hafva kommitterade
funnit alldeles särskild! trängande skäl förefinnas, att för denna
del af personalen provisionssystemet delvis lägges till grund vid aflöningsbeloppens
bestämmande. Den omständigheten, att det är en nyhet,
som sålunda införes i telegrafverket, kan icke skrämma kommitterade,
helst det visat sig att trots telegrafverkets växlande och i hastig ökningstadda
uppbördssummor några svårigheter icke möta för systemets jämna
och måttfullt begränsade tillämpande.

Kommiterade föreslå, att provision måtte utgå på de tre hufvudsakliga
poster, som utgöra stationernas uppbörd, nämligen uppburet
telegramporto, inträdes- och telefonabonnemangsafgifter samt algifter
för särskilt betalda telefonsamtal.

De två sistnämnda af dessa poster stå otvifvelaktigt i mycket nära
beroende af, huru vederbörande station skötes. Att fördelen af en
telefonförbindelse i väsentlig grad är beroende af det sätt, på hvilket
förbindelsen betjänas, är själfklart, och det är därför icke heller tvifvel
om, att hvarje stationsföreståndare kan, genom att arbeta för stationens
bästa möjliga skötsel, bidraga till att en större del af allmänheten finner med
sin fördel förenligt att halva förbindelse med telefonnätet. Ännu mycket
större och direktare inflytande kan tjänstemannen utöfva på beloppet

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

af inflytande samtalsafgifter. Storleken af dessa inkomster beror nämligen,
såsom nyss antydts, hufvndsakligen på, huru de befintliga ledningarna
utnyttjas och huru det sörjes för, att dessa ledningar efter ett samtals slut
utan hvarje dröjsmål disponeras för det följande. De korta stunder de interurbana
ledningarna vid mindre planmässigt och mindre raskt arbete stå
oanvända kunna, på samma gång allmänhetens gagn af ledningarna minskas,
tillsammans åstadkomma en förlust i inkomster, hvilken för telegrafverket
betyder mycket afsevärda summor. Efter växlande förhållanden
på olika platser kan den ena eller den andra sidan af denna tjänstemannens
verksamhet företrädesvis tillgodogöras för utvecklingen af telefonväsendet.
Den riktiga normen för ett provisionssystem med syfte
att framkalla en ökning i arbetsintensiteten är därför att låta både abonnemangs-
och samtalsafgifterna ligga till grund för bestämmande af
provisionens belopp.

I fråga om telegramportot däremot gäller nog i allmänhet detsamma
som för inkomsten vid postverket, att det endast i ringa grad
kan röna inflytande af tjänstemännens åtgöranden. Att vid provisionens
bestämmande taga hänsyn äfven till telegramportot är emellertid
ägnadt att verka reglerande på provisionens belopp, och dess uteslutande
skulle medföra en orättvisa för de stationer, där telegramexpeditionen
kräfver relativt större arbete i förhållande till telefonens
skötsel.

Hvad angår grunderna för provisionen, hafva kommitterade uppgjort
ett förslag i detta afseende, som efter kommitterades åsikt, torde fylla
de anspråk,. man med skäl bör kunna framställa på ett lämpligen afvägdt
provisionssystem.

Kommitterade föreslå, att provisionen bestämmes på följande sätt:

5 procent af den del af uppbörden, som ej för år öfverstiger 10,000
kronor;

3 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 men
ej 30,000 kronor;

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 30,000 men ei
100,000 kronor;

1 2 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 100,000 men
ej 500,000 kronor; samt

1 io procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 500,000 kronor.

Då provisionen skulle träda i stället för tjänstgöringspenningarna,
skulle den odelad tillfalla stationens föreståndare, och är dess belopp
äfven . beräknadt med hänsyn härtill. Vid de minsta stationerna, där
provisionen enligt angifna beräkningsgrunder icke skulle uppnå samma

Statsutskottets Utlåtande X:o 120.

belopp, som kommitterade föreslå såsom det lägsta, till hvilket tjänstgöringspenningarna
för stationsföreståndare skulle uppgå eller 450 kronor
årligen, blifver det således nödvändigt att garantera denna minimiprovision.
Antalet dylika stationer utgjorde år 1905 32 stycken. Så
snart däremot uppbörden uppgår till 9,000 kronor årligen, blifver provisionen
tillräcklig att betacka tjänstgöringspenningarnas belopp.

Den starkt fallande skalan gör emellertid, att provisionen aldrig
stiger till så stora summor, att dess tillämpande kan väcka betänkligbeter.
Med en uppbörd mellan 10,000 och 30,000 kronor årligen utgör
den 30 kronor för hvarje tusental, från 30,000 till 100,000 kronors uppbörd
10 kronor för tusen, från 100,000 till 500,000 kronors uppbörd
5 kronor för tusen och öfver 500,000 kronor 1 krona för tusen. Den
största uppbörd, som för närvarande vid någon station förekommer, är
något öfver en miljon kronor vid centraltelefonstationen i Stockholm.
Äfven om man tänker sig, att denna uppbörd skulle i framtiden fördubblas,
så medför dock tillkomsten af en ny miljon i uppbörd en ökning
i provisionen af endast 1,000 kronor, hvilket ingalunda kan sägas vara
en hög ersättning för ett så betydligt ökadt arbete och ansvar.

Tjänstgöringspenningarna för telegrafverkets stationsföreståndare
utgöra tillhopa 111,800 kronor. För beräknandet af det belopp, hvartill
provisionen skulle kunna uppgå, hafva kommitterade låtit uträkna de
belopp, hvartill en i enlighet med kommitterades förslag upptagen provision
skulle uppgå för åren 1901 och 1905, och utgöra dessa siffror
141,000 kronor och 167,000 kronor. Ökningen har således mellan dessa
år varit 26,000 kronor eller 6,500 kronor för år, d. v. s. i medeltal
omkring 40 kronor årligen för hvarje stationsföreståndare.

Att medeltalssiffran blir så ytterligt låg, beror delvis därpå, att
vid de minsta stationerna med uppbörd under 9,000 kronor årligen icke
alls någon ökning kan förekomma samt att å de största stationerna
provisionen till följd af den starkt fallande skalan stiger mycket sakta.
Ökningen gör sig således hufvudsakligen gällande å mellanstationerna,
men då dessas uppbörd i sig själf är ganska måttlig, kan ej ens bär
provisionen stiga med några afsevärda belopp.

Det nu påpekade förhållandet mellan stationerna styrker äfven det
rättvisa i den föreslagna provisionsskalan, enär inkomstökuingen å de
större stationerna med talrikare personal i mindre mån ökar föreståndarens
pei sonliga arbete än fallet är å de mellanstora stationerna,
likasom en skillnad i inkomster, som hålla sig under 9,000 kronor om
året, ej heller representerar någon olikhet af betydelse i stationsföreståndarnas
besvär.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Departements chefens yttrande.

Då kommitterade sålunda föreslagit att låta för stationsföreståndarna
provision ersätta de till telegrafverkets öfriga personal utgående tjänstgöringspenningarna,
har för dessa föreståndare upprättats eu särskild
löneskala, vid hvilkens uppgörande hänsyn tagits till de särskilda förhållandena
å de olika stationerna på sådant sätt, att den olika uppbörden
i allmänhet blifver normerande.

Kommitterade anse sig dock böra här erinra därom, att enligt deras
förut i fråga om andra tjänstemän uttalade uppfattning möjlighet bör
finnas för telegrafstyrelsen att å station, där det tekniska arbetet är
särskildt kräfvande, men stationens lokala betydelse är mindre, kunna
genom någon höjning af själfva lönen, dock inom de bestämda regleringsgränserna,
fästa eu för samma station särskildt lämplig föreståndare,
som eljest på grund af sin duglighet och sina tjänstemeriter
kunde förvänta att erhålla eu annan, ekonomiskt mera gifvande station.»

I fråga om dessa för kommitterades förslag mera grundläggande
synpunkter yttrar föredragande departementschefen till åberopade statsrådsprotokoll
följande:

»Det förslag, hvars konturer här angifvits, synes mig innefatta eu
i stort sedt god lösning af det program, som varit kommitterade förelagdt:
att gifva telegrafstyrelsen en organisation, som är afpassad efter
telegrafverkets hufvudsakligen industriellt-ekonomiska verksamhet och
underlättar en affärsmässig förvaltning däraf. Det synes mig vara ett
lyckligt grepp detta att söka föra in telegrafverket i former liknande
dem, hvilka på den enskilda företagsamhetens område visat sig vara
gagneliga; och jag är förvissad därom, att denna reform, med kraft
och konsekvens genomförd, skall visa sig motsvara de förväntningar
man ställt på densamma.

I detta sammanhang vill jag ytterligare betona en synpunkt, som
af kommitterade äfven med skärpa framhållits, nämligen att telegrafstyrelsen
med dess jämförelsevis fåtaliga personal och de uteslutande
praktiska spörsmål, som där handläggas, intager en sådan särställning,
att man, då man går att omorganisera detta verk, lämpligen kan och
bör lämna å sido jämförelser med andra statens verk, om ock åtskilliga
uppslag, som gifvits i kommitterades betänkande, äro väl värda att tagas
tillvara äfven för andra verks vidkommande.

Hvad nu angår förslagets detaljer, lärer man ej kunna hysa mer
än en mening därom, att hvarje förenkling i afseende å ärendenas
behandling och arbetssättet i dess helhet är att betrakta såsom en vinst.
De af kommitterade härutinnan föreslagna åtgärder synas mig välbe -

Statsutskottets Utlutande N:o 120.

tänkta. Särskildt synes mig det vara en beaktansvärd fördel, om man
från byråcheferna aflyfter en del löpande sm åärenden, hvilka hafva
karaktären af rena expeditionsgöromål och lika väl kunna behandlas af
en byråtjänsteman. Härigenom få byråcheferna mera tid att vid generaldörektörens
sida ägna sig åt de viktigare ärendena, som kunna
befordra verkets utveckling.

Hvad beträffar den föreslagna utsträckningen af arbetstiden å tjänsterummet
till åtta timmar, har jag icke något att däremot erinra. Jag
tillåter mig dock påpeka, att med den ifrågasatta, af behofvet för öfrigt
obestridligt påkallade frukostrasten arbetstiden icke torde komma att
effektivt uppgå till mer än 7 Va timmar, något som äfven får anses
fullt tillräckligt, om man skall i sysselsättning af förevarande beskaffenhet
tillgodogöra sig personalens fulla arbetskraft.

Het af kommitterade föreslagna aflöningssystemet sammanfaller, såsom
de erinra, i väsentliga punkter med hvad flerstädes i utlandet med
framgång tillämpas och i vårt land förordats i det s. k. Tenowska förslaget.

Ett dylikt system med små begynnelselöner och en mängd till en
början ganska små aflöningsförhöjningar lämpar sig gifvetvis ej i ett
verk, där tjänstemännen först vid en tämligen framskriden ålder komma
till ordinarie beställning, men i telegrafverket, där sådan befattning i
allmänhet ernås vid jämförelsevis unga år, synes mig systemet vara att
förorda. Jag har låtit göra en utredning angående medelåldern vid
första befordran till ordinarie tjänst vid verkets lokalförvaltningar, och
visar det sig, att den vid linjedistrikten uppgår till 35,3 år samt vid
trafikdistrikten och stationerna till 28,3 år för telegrafpersonalen och
28,6 år för telefonpersonalen. Beträffande styrelsen inhämtas af betänkandet,
att motsvarande medelålder för byråtjänstemännen för närvarande
är 39 år. Därest kommitterades förslag vinner godkännande, kommer
dock medelåldern med stor sannolikhet att sänkas, då såsom allmän synpunkt
i deras organisationsförslag gäller, att hvarje stadigvarande arbete,
som tager vederbörandes tid helt i anspråk, skall skötas af ordinarie
personal, eu synpunkt, som jag ej kan annat än gilla under förutsättning
att tjänstemannens kompetens blifvit till fullo pröfvad.

Såsom nämndt hafva kommitterade i syfte af organisationens förenkling
föreslagit, att första och andra gradens tjiinster inom styrelsen
skulle utjämnas till en enda grad; och vill jag redan nu nämna, att begynnelseaflöningen
för en byråtjänsteman enligt förslaget skulle blifva
3,400 kronor med en slutlön efter åtta löneförhöjningar af 7,000 kronor.

De tjänstemän, som enligt nu gällande lönestat tillhöra andra
graden, iiro sekreteraren, kamreraren, öfvcringenjören å linjebyrån,

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

elektrikern å byrån för telegraftrafiken samt föreståndaren för verkstaden.
Enligt kommitterades förslag skulle emellertid befattningarna
såsom öfveringenjör och såsom elektriker indragas, hvarjämte verkstadsföreståndaren
skulle gifvas en annan ställning än för närvarande.

Aflöningen i första graden har utgjort 3,000 kronor med två
ålderstillägg, hvartdera om 500 kronor efter respektive 5 och 10 år
samt i andra graden 4,500 kronor med enahanda ålderstillägg.

Det kan väl sägas, att den hittillsvarande anordningen inneburit
den fördelen, att tillvaron af en högre tjänstegrad inom byråtjänstemännens
klass innefattat en sporre för den enskilde tjänstemannen att
meritera sig till erhållande af den högre graden och därför manat
honom att särskildt vinnlägga sig om att väl sköta den plats han innehaft.
Men de synpunkter, kommitterade framhållit (sid. 8—9), hafva
dock öfvertygat mig om att kommitterades förslag kan vara lämpligt
inom telegrafstyrelsen, där chefen bör vara i tillfälle att förskaffa sig en
ingående personlig kännedom om hvarje särskild tjänsteman. För att
den föreslagna åtgärden skall visa sig i praktiken medföra de goda
verkningar kommitterade förutsatt, kräfves dock med nödvändighet, att
den af kommitterade själfva angifna principen för rätten till aflöningsförhöjning
med stränghet och allvar upprätthålles, den principen nämligen
att endast sådan tjänsteman tillerkänna förhöjning, som genom
nit, duglighet och intresse i sin tjänst visat sig häraf förtjänt. Redan
i gällande aflöningsreglemente är visserligen såsom villkor för åtnjutande
af ålderstillägg stadgadt, att vederbörande skall hafva med godt
vitsord bestridt sin tjänst, men gifvet är, att med nu utgående små
aflöningar det måste blifva svårt att alltför strängt tillämpa villkoret.
Skulle åter de af kommitterade föreslagna aflöningar för byråtjänstemännen
vinna bifall, synas inga andra hänsyn än dem, som äro inriktade
på verkets bästa, böra få tagas i betraktande, när det gäller att
vid fråga om aflöningsförhöjning afgöra, om en tjänsteman förtjänar ett
godt vitsord beträffande sin tjänstgöring. Såsom ett lämpligt korrektiv
mot en slentrianmässig tillämpning af förevarande stadgande synes
mig böra föreskrifvas, att vederbörande tjänstemans närmaste öfverordnade
skall afgifva skriftligt intyg angående föregående tjänstgöring.
Ett sådant intyg bör ju med hänsyn till den kännedom, generaldirektören
får förutsättas äga såväl om intygsgifvaren som om vederbörande
underordnade tjänsteman, äga kraftigt vitsord.

Här tillåter jag mig påpeka, att enligt kommitterades förslag
(sid. 179) uppflyttning i högre löneldass skulle ske vid början af
månaden näst efter den, hvarunder den stadgade tjänstålder blifvit

Statsutskottets Utlåtande X:o 120.

uppnådd, medan tiden för löneförhöjning hittills räknats efter kalenderår.
De skäl, kommit terade anfört till stöd för denna anordning, synas mig

ej tillräckliga för att vidtaga en sådan förändring, detta så mycket

mindre som enligt kommitterades förslag väsentligen kortare mellanrum
än hittills skulle förekomma mellan de särskilda löneförhöjningarna.

Inom den privata affärsvärlden lärer för öfrigt regel vara att bevilja

aflöningsförhöjning endast vid början af kalenderår.

I sammanhang med förhöjda aflöningar hafva kommitterade föreslagit
skärpta bestämmelse! i fråga om tjänstemäns rätt att förskaffa
sig extra inkomster. Med hänsyn till den utsträckta arbetstiden torde
det ej gärna kunna ifrågakomma, att tjänsteman blir i tillfälle att åtaga
sig enskilda uppdrag, som kräfva afsevärdt arbete, men det synes å
andra sidan olämpligt att beträffande telegrafstyrelsens tjänstepersonal
meddela strängare bestämmelser i förevarande hänseende än i fråga om
andra statstjänare, för Indika vid innevarande års riksdag förslag till lönereglering
blifvit framlagda. I öfverensstämmelse härmed sjmes villkoret
böra formuleras sålunda, att med befattning af ifrågavarande slag icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej
heller vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstbefattning af hvad slag som helst,
med mindre den, vid pröfning i föreskrifven ordning, befinnes icke
vara hinderlig för fullgörandet af tjänstgöringen vid telegrafverket.

Med stränghet tillämpadt torde det sålunda formulerade villkoret
innebära fullt tillräckliga garantier för att tjänstemännens arbetskraft
och arbetstid komma telegrafverket helt till godo.

En viktig förändring, som kommitterade föreslagit, är vidare den,
att tjänstemännens i styrelsen nuvarande fullmakter skola ersättas med
konstitutorial, hvilket skulle innebära, att en tjänsteman, som gjort sig
skyldig till fel i tjänsten, kan utan dom och rannsakning i administrativ
väg skiljas från sin tjänst. Denna anordning synes hafva goda skäl för sig
och torde vara särskilt lämplig i ett verk sådant som telegrafstyrelsen
med dess affärsmässiga karaktär och där generaldirektören i hvarje
fråga af mera betydenhet ensam har afgöranderätten. Den känsla af
större själfständighet, som innehafvande! af fullmakt alstrar, äger på
grund häraf icke den betydelse vid ärendenas afgörande som i kollegiala
verk, och den kan måhända, såsom kommitterade påpekat, hos vissa
naturer verka förslöande. Anordningen har för (ifrigt sin motsvarighet
inom järnvägsstyrelsen och telegrafverkets lokalförvaltningar samt iuneBih.
till Rihd. Pynt. 1007. 1 Sami. 1 Afä. SO Haft. 6

Statsutskottets Utlåtande, N:o 120.

bär följaktligen allenast, att ett mindretal af verkets tjänstemän i förevarande
hänseende likställes med det stora flertalet. För att undvika
möjligen uppkommande tvistigheter rörande innebörden af konstitutorialet
synes mig lämpligt att i aflöningsreglementet intaga bestämmelse
i sådant hänseende.

I detta sammanhang ber jag få anmäla, att åtskilliga tjänstemän
inom telegrafstyrelsen i en till Kungl. Maj:t ställd skrift anhållit,
att, därest förslaget om fullmakts ersättande med konstitutorial skulle
vinna bifall, nuvarande innehafvare af fullmakt måtte förklaras berättigad
att, jämväl vid öfvergång till eventuell ny stat, bibehålla den för
honom en gång utfärdade fullmakt.

Om det emellertid befinnes för den nya organisationen ändamålsenligt,
att samtliga tjänster inom styrelsen innehafvas på grund af konstitutorial,
synes mig skäl icke föreligga att göra undantag för tjänstemän,
som för närvarande hafva fullmakt å sin tjänst. Därest de vilja komma
i åtnjutande af de förmåner i aflöningshänseende, som det nya organisationsförslaget
kan komma att medföra, torde de också böra underkasta
sig de villkor, som härför uppställas.

Mot kommitterades förslag om rätt för telegrafstyrelsen att förflytta
all personal såväl inom styrelsen och lokalförvaltningarna som
mellan styrelsen och dessa senare har jag icke något att erinra. Eu
dylik befogenhet kan tvifvelsutan mången gång blifva till gagn för
verket, om den tillämpas med varsamhet och omsikt, men kräfver gifvetvis,
att chefen förskaffar sig personlig kännedom om sin personal, något
som väl låter sig göra inom telegrafverket med dess jämförelsevis öfverskådliga
omfattning. Jag förutsätter dock, att, då förflyttning till annan
ort ifrågakommer, utan att vederbörande därom gjort ansökan, han
tillerkännes ersättning för flyttningskostnad med belopp, som af Kung].
Maj:t bestämmes, såsom ock hittills i liknande fall ägt rum vid förflyttning
inom lokalförvaltningarna. Dylik godtgörelse har plägat utgå
af anslaget till diverse utgifter.

Beträffande kommitterades förslag, i hvad det afser utsträckt handlingsfrihet
för telegrafstjn-elsen, anser jag det vara till fördel, om styrelsen
blefve något mera obunden än hittills i frågor, som direkt beröra
dess affärsverksamhet. Gifvetvis böra vid inköp i regel tillämpas de
former, som finnas föreskrift^ i förordningen den 17 november 1893
angående statens upphandlings- och entreprenadväsende m. m. Men
det bör dock, synes mig, gifvas möjlighet för styrelsen att i ett visst
fäll med begagnande af en gynnsam konjunktur verkställa ett inköp
utan iakttagande af berörda bestämmelser.

Statsutskottets Utlåtande N:o 1,20.

Hvad åter angår förslaget att telegrafstyrelsen skulle äga att för
by råt j änstera ännen inom de gifna regleringsgränserna bestämma begynnelselönen,
kan jag ej dela kommitterades uppfattning. Väl torde vara
lämpligt, att begynnelselönen icke sättes lika för alla dessa tjänstemän,
men afgörandet härutinnan synes, då fråga väckes mn tilldelandet af
högre begynnelseaflöning än den lägsta, böra förbehållas Kungl. Maj :t.
Lika med kommitterade anser jag synnerligen öuskvärdt, att möjlighet
förefinnes att i ett särskildt fall inom aflöningsskalans för en viss klass
af tjänstemän gifna gränser bjuda högre aflöning än den för normala
förhållanden bestämda, om man härigenom tror sig kunna vid verket
fästa eller bibehålla en alldeles särskildt dugande kraft. Äfven en sådan
åtgärd, som ju gifvetvis, på sätt kommitterade påpekat, bör ifrågakomma
endast i undantagsfall, synes dock böra underställas Kungl. Maj:ts afgörande.
. . e

Kommitterade hafva vidare uttalat såsom sm åsikt, att telegrafstyrelsen
bör beredas möjlighet att öka antalet af vissa biträdande tjänstemän
allt efter som det visar sig erforderligt.

En dylik befogenhet synes emellertid icke böra tillerkännas telegrafstyrelsen
och torde väl knappast vara af något större behof påkallad.
Inom järnvägsförvaltningen bestämmes visserligen antalet af vissa lägie
tjänstemän och betjänte för hvarje år i stat, som af Kungl. Maj:t fastställes.
Man skulle ju därför kunna tänka sig, att enahanda förfaringssätt
tillämpades inom telegrafverket, men då dess stater, till skillnad
mot hvad beträffande statens järnvägar äger rum, för hvarje år underställas
Riksdagens pröfning, anser jag lämpligast, att Kungl. Maj:t och
Riksdagen gemensamt besluta i fråga om uppförande å ordinarie stat
af samtliga tjänstemän inom verket. Det torde nämligen för telegrafstyrelsen
icke möta alltför stor svårighet att något mer än ett år i
förväg beräkna behofvet af tjänstemän inom förevarande klass. Skulle
behof utöfver det beräknade komma att uppstå, innan frågan kunnat
underställas Riksdagens bedömande, står det ju telegrafstyrelsen för
(ifrigt fritt att genom extra personal fylla detsamma.

Hvad kommitterade föreslagit i fråga om rätt för telegrafstyrelsen
att göra erforderliga omflyttningar inom de grupper, hvari telegrafsi
ationerna kunna komma att indelas, äfvensom att bestämma de oitei,
där dyrortstillägg böra utgå, har jag ansett mig kunna biträda.

Slutligen anhåller jag att i detta sammanhang få yttra mig angående
de af kommitterade föreslagna telegraffullmäktige.

Lika med kommitterade håller jag före, att dessa fullmäktige, om
därtill utväljas lämpliga personer, skola tillföra telegrafstyrelsen en fond

Staisutalrotteh- Utlåtande X:o 120.

al erfarenhet, som i åtskilliga fall kan komma att blifva af stort värde
för styrelsen och verket i dess helhet. Telegraffullmäktigen bör dock,
synes mig, icke erhålla annan ställning än såsom för tillfället adjungerad
ledamot med enahanda skyldighet som byråchef att, därest hans mening
icke öfverensstämmer med det af generaldirektören fattade beslut, låta
till protokoll anteckna sin skiljaktiga mening. Telegraffullmäktigens åsikt
synes icke böra väg a mer än byråchefens, och anser jag ur, bland annat,
denna synpunkt olämpligt att, såsom kommitterade föreslagit, föreskrifva,
att hvarje ärende, däri ej båda telegraffullmäktige äro ense med styrelsen
i öfrigt, skall underställas Kung! Majrts pröfning. Dessa fullmäktige
synas böra tillkallas af telegrafstyrelsen när så finnes lämpligt i frågor
af rent praktisk innebörd, Indika äro af större betydelse för telegrafverket
eller allmänheten. Personalfrågor torde icke böra dragas in
under fullmäktiges handläggning.

Åtskilliga af de spörsmål, jag här ofvan berört, äro visserligen af
beskaffenhet att icke tillhöra Riksdagens bedömande utan böra af o-öras
af Kung], Maj:t vid utfärdande af ny instruktion för telegrafstyrelsen,
men jag har emellertid ansett mig böra redan nu, då jag anmäler telegrafverkets
stater för 1908 till Kungl. Maj:ts och Riksdagens pröfning,
angifva den ställning jag i dessa frågor intager.

Hvad angår det ifrågasatta nya aflöningssystemet för stationsföreståndare,
enligt hvilket de nu utgående tjänstgöringspenningarne skulle
utbytas mot provision, anser jag mig böra kraftigt tillstyrka detta förslag.
Såsom kommitterade påpeka, står det ekonomiska resultatet, som
en station lämnar, i ett direkt förhållande till den duglighet och det
intresse, hvarmed föreståndaren förvaltar sin tjänst. Särskilt röna
telefonabonnemangsafgifter och utgifter för telefonsamtal ett bestämdt
inflytande af det sätt, hvarpå vederbörande station skötes. Jag tillåter
mig här citera några ord, som kommitterade härom anfört:

»Att fördelen af en telefonförbindelse i väsentlig grad är beroende
al det. sätt, på hvilket förbindelsen betjänas, är själfklart, och det är
därför icke heller tvifvel om, att hvarje stationsföreståndare kan, genom
att arbeta för stationens bästa möjliga skötsel, bidraga till att eu större
del af allmänheten finner med sin fördel förenligt att hafva förbindelse
ined telefonnätet. Ännu mycket större och direktare inflytande kan
tjänstemannen utöfva på beloppet af inflytande samtalsafgifter. Storleken
af dessa inkomster beror nämligen hufvudsakligen på, huru de befintliga
ledningarna utnyttjas och huru det sörjes för, att dessa ledningar efter ett
samtals slut utan hvarje dröjsmål disponeras för det följande. De korta
stunder de interurbana ledningarna vid mindre planmässigt och mindre

Statsutskottets Utlåtande U:o ISO. 45

raskt arbete stå oanvända kunna, på samma gång allmänhetens gagn åt
ledningarna minskas, tillsammans åstadkomma en förlust i inkomster,
hvilken för telegrafverket betyder mycket afsevärda summor. Efter växlande
förhållanden på olika platser kan den ena eller den andra sidan
af denna tjänstemannens verksamhet företrädesvis tillgodogöras för utvecklingen
af telefonväsendet.»

Jag anser därför det vara för statens utbyte af telefonväsendet
fördelaktigt, om stations föreståndaren jämväl göres ekonomiskt intresserad
af att drifva upp sin stations inkomster. Några olägenheter af
systemet har jag ej heller kunnat finna, utan synes det fast mera passa
väl in i de affärsmässiga former, efter hvilka, såsom jag hoppas, telegrafverket
kommer att förvaltas. Den ifrågasatta provisionsskalan synes
mig också vara lämpligen och med försiktighet aivägd.»

Efter att sålunda hafva redogjort för hvad som hufvudsakligen
förekommit beträffande de allmänna grunderna för det föreliggande
omorganisations- och löneregleringsförslaget öfvergår utskottet till en
i möjligaste mån kortfattad redogörelse för kommitterades detalj förslag
och de ändringar däri, som af Kung!. Maj:t funnits erforderliga.

Telegrafstyrelsen.

Hvad först angår Telegraf styrelsen anse kommitterade, att byråchefsbefattningarna,
nu fyra till antalet, borde minskas till tre därigenom
att byråerna för telegraf- och telefontrafiken sammansloges till eu
trafikbyrå under en gemensam byråchef (sid. 52). Härjämte skulle åt
eu af byråcheferna uppdragas att såsom generaldirektörens adjoint i
generaldirektörens frånvaro företräda denne (sid. 53).

I fråga om personalen å de särskilda byråerna förorda kommitterade,
hvad först beträffar administrativa hyran, en i viss mån förändrad
fördelning af arbetet och i sammanhang härmed en rätt betydlig minskning
i antalet å byrån tjänstgörande (sid. 54—58 i kommittébetänkandet).
Sålunda skulle tre ordinarie tjänster, nämligen en revisors-, en
bokhållare- och kassakontrollants-, samt eu registrators- och aktuarietjänst,
indragas, hvarförutom de nuvarande 44 extra ordinarie tjänstemännen
skulle ersättas af 19 biträdande tjänstemän, däraf tre på extra
stat. Hvad ombudsmannen anginge borde dennes tid icke, såsom nu
vore fallet, till stor del upptagas af uppvaktningar vid domstol och
andra ämbotsmyndigheter, utan föreslå kommitterade, att antingen ett
juridiskt bildad! biträde anställdes eller eu advokatfirma vidtalades att

Kommitterades
detaljförslag
och af
Kungl. Maj-.t
däri föreslagna
ändringar* -

Byråcheferna.

Administrativa
byrån.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Ltnjebyråu.

Traf! k byrån.

öfvertaga ifrågakonmiande uppvaktningar, för hvilket ändamål ett årligt
förslagsanslag å 3,000 kronor borde anvisas. Vidare skulle arbetet å
byråns utrikesafdelning bättre tillgodoses genom uppförande å ordinarie
stat af en ny tjänsteman, nämligen aktuarien å utrikesafdelningen,
som till sitt biträde skulle hafva en amanuens, kompetent att vid förfall
för aktuarien tjänstgöra i dennes ställe.

Å linjebyrån skulle enligt kommitterades förslag öfveringenjören
samt byråingenjören och ritaren ersättas af en byråingenjör. Den nuvarande
förrådsförvaltaren, som af kommitterade benämnes förrådsintendent,
skulle erhålla ett betydligt utvidgadt verksamhetsområde och
öfvertaga den nuvarande öfveringenjörens befattning med leveranserna.
Å materialprofningsanstalten, som utgör en särskild afdelning af linjebyrån,
skulle de båda nuvarande extra ordinarie tjänstemännen bibehållas,
hvarjemte kommitterade för verkställande af en del undersökningar,
som kräfva större vetenskaplig insikt, föreslå anställande af eu
på området förfaren vetenskapsman, som kunde påräknas vilja åtaga
sig arbetet vid sidan af annan vetenskaplig verksamhet. Denne skulle
tillika vara föreståndare för anstalten. Kommitterade som föreslå indragning
af den till telegraftrafikbyrån hörande elektrikertjkristen, hafva
äfven funnit önskvärdt, att nu nämnde föreståndare för materialprofningsanstalten
kunde tillhandagå styrelsen i frågor, som berörde mera
vetenskapliga sidor af tekniken. De å linjebyrån för närvarande tjänstgörande
14 extra ordinarie tjänstemännen skulle ersättas af 12 biträdande
tjänstemän, däraf sex på extra stat.

Trafikbyrån motsvarar, såsom ofvan nämnts enligt kommitténs
förslag de nuvarande telegraftrafik- och telefontrafikbyråerna. Å telegraftrafikbyrån
tjänstgöra för närvarande, förutom biträdande personal,
en elektriker och en notarie samt å byrån för telefontrafiken en notarie
och en aktuarie jämte kanslipersonal, hvarjämte å katalogexpeditionen,
som utgör en särskild afdelning af sistnämnda byrå, tjänstgöra en föreståndare
jämte biträden. Slutligen finnes under telegraftrafikbyrån anställd
eu byråingenjör och föreståndare för telegrafverkets undervisningsanstalt.

Kommitterade föreslå nu indragande af elektrikertjänsten samt do
båda notariernas utbytande mot eu kontrollör. Aktuarietjänsten samt
de befattningar, som innehafvas af byråingenjören och föreståndaren
för telegrafverkets undervisningsanstalt och föreståndaren för katalogexpeditionen,
skulle däremot bibehållas. De nuvarande 10 extra ordinarie
tjänstemännen komma jämlikt förslaget att ersättas af nio biträdande
tjänstemän, samtliga å ordinarie stat.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Hela den biträdande personalen bos styrelsen skulle enligt kommitterades
förslag komma att utgöras af en föreståndare för katalogexpeditionen,
aderton kontorsskrifvare (kvinnliga), sju extra tjänstemän
och två extra ordinarie linjeingenjörer samt från stationspersonalen
intagna åtta telegrafassistenter och fyra telegrafister. Föreståndaren
och kontorsskrifvarne, som nu äro e. o. tjänstemän, föreslå kommitterade
till uppförande å ordinarie stat.

Slutligen hafva kommitterade föreslagit eu ökning af de hos styrelsen
anstälda vaJctmästarnes antal från fem till sex.

De förändringar, som kommitterade föreslagit inom styrelsen, framgå
mera öfversiktligt af följande af kommitterade upprättade jämförelse
mellan nu gällande och af kommitterade föreslagen organisation af
telegrafstyrelsen.

Enligt nu gällande stat:

Generaldirektören
4 byråchefer

Administrativa byrån.

1 sekreterare
1 kamrer

1 notarie och ombudsman
1 registrator och aktuarie
4 revisorer
1 hufvudkassör

1 bokhållare och knssakontroHant
1 statistiker.

Enligt af kommitterade föreslagen stat:

Generaldirektören
3 byråchefer, där af en generaldirektörens
adjoint.

Administrativa byrån.

1 sekreterare
1 kamrer
1 ombudsman
indrages
3 revisorer
1 hufvudkassör
indrages
1 statistiker
1 aktuarie

23 amanuenser

11 extra tjänsteman med fast arfvode
10 >'' » utan »

4 assistenter

2 telegrafister

10 kontorsskrifvare

3 extra tjänstemän med fast arfvode
(hos sekreteraren och å utrikesafdelningen) 2~ -

Styrelsens

biträdande

personal.

Vakt mästarue.

fttåtsutikottets Vrålande K:o 120.

Enligt uu gällande stat.

Linjebyrån.

1 öfv eringenjör
1 byråingenjör och ritare
1 notarie

1 förrådsförvaltare.

3 extra ordinarie byråingenjörer
2 amanuenser
2 telegrafister

7 extra biträden med fast arfvode

Byrån för telegraftrafiken.

1 elektriker
1 notarie

1 byråingenjör och föreståndare
för telegrafverkets undervisningsanstalt.

1 assistent
1 telegrafist

Byrån för telefoni a fiken.

1 notarie

1 aktuarie

2 amanuenser
1 telegrafist

5 extra biträden med fast arfvode 15

Enligt af kommitterade föreslagen stat.

Linjebyrån,
indrages
1 byråingenjör
1 notarie

indrages

1 förrådsintendent

2 extra ordinarie linjeingenjörer
2 assistenter

4 kontorsskrifvare
4 extra tjänstemän med fast arfvode
(2 å materialprofniugsanstalten
och 2 ritare)

Trafikbyrån.

indrages

1 föreståndare för undervisningsanstalten

1 kontrollör.

2 telegrafister

indrages

1 aktuarie

2 assistenter

1 föreståndare för katalogexpeditionen "

4 kontorsskrifvare

5 vaktmästare.

t> vaktmästare.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Sammanfattning

af antalet tjänstemän.

---	Nuvarande organisation.	Föreslagen ny organisation.
	Ordinarie tjänstemän.	Extra ordinarie tjänstemän.	Summa.	Ordinarie byrå- tjänstemän.	Ordinarie biträdande tjänstemän och e. o. tjänstemän.	Summa.
	Antal. n	Antal. 44	Antal. 55	Antal. 9	Antal. 19	Antal. 28
	4	14	18	3	12	15

Byrån för telegraftrafiken ...	3	2	5	! ^	9	12
» > telefontrafiken......	2	8	10	J
Vaktmästare........................	5	—	5	6	—	6
Summa	25	(58	93	21	40	61

Om kommitténs sålunda detaljerade förslag till telegrafstyrelsens
omorganisation yttrar departementschefen:

»Mot kommitterades förslag till omorganisation af telegrafstyrelsen
beträffande den där anställda personalen har jag icke något att erinra.
Såsom framgår af den förut intagna jämförande tablån skulle antalet
tjänstemän nedbringas från 93 enligt nuvarande organisation till 61
enligt kommitterades förslag. Äfven om man frånser de 10 .amanuenserna
utan fast arfvode, hvilka enligt mig lämnad uppgift för sitt arbete
i styrelsen under de senaste åren uppburit en godtgörelse af i medeltal
600 kronor om året, men hvilkas befattning dock måste betraktas såsom
mera tillfällig, är minskningen i antalet af den fast anställda personalen
i allt fall högst afsevärd. Då emellertid kommitterade representera eu
betydande sakkunskap på förevarande område, och telegrafstyrelsen
dessutom biträdt förslaget, hyser jag, i betraktande af den föreslagna
utsträckningen i arbetstid och förenklingen i arbetssätt, ingen tvekan,
att icke arbetet i styrelsen skall med den af kommitterade föreslagna
organisationen kunna på ett för verkets utveckling fullt tillfredsställande
sätt upprätthållas.

Den vid organisationen af Trollhätte kanal- och vattenverk för
första gången för statens vidkommande tillämpade anordningen, att

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 A/d. 80 Häft. 7

Departementschefens
yttrande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Aflöningarne
för styrelsens
personal.

General direktören.

Byråcheferne,
generaldirektörens
adjoint
och telegraffullmäktige.

Byråtjänste männen.

verkets chef förorduas allenast för viss kortare tid, synes mig väl lämpad
jämväl för telegrafstyrelsen och torde i sin mån bidraga till att
telegrafverket kommer att skötas på ett fullt affärsmässigt sätt.

Den ifrågasatta åtgärden att uppdraga åt en af verkets byråchefer
att i. generaldirektörens frånvaro företräda denne synes mig särdeles
lämplig. Någon särskild titel för denna generaldirektörens ställföreträdare
torde ej erfordras.

Beträffande telegraffullmäktige och byråtjänstemän bär jag varit i
tillfälle att förut yttra mig.

Kommitterade hafva såsom nämndt föreslagit, att föreståndaren för
katalogexpeditionen och kontorsskrifvarna skola uppföras å ordinarie
stat. Detta synes mig också vara väl motiveradt af den stadigvarande
beskaffenheten af det arbete, som skulle åt dem anförtros.»

I fråga därefter om aflöningsbeloppen för de särskilda tjänsteinnehafvarne
hos styrelsen, förekommer följande:

Kommitterade anse, att generaldirektören med införande af en
modernare, mera affärsmässig ledning af telegrafverket komme att intaga
en ställning, jämförlig med chefens för ett mycket betydande
privat affärsföretag. Generaldirektören borde erhålla förordnande endast
för viss tid, som af kommitterade anses böra sättas till sex år,
och aflöningsbeloppet, som uti det af kommitterade afgifna statförslaget
upptagits till 15,000 kronor, hvilket borde utgöra minimilönen, skulle
upptagas till det för nästföljande finansår gällande belopp, med rätt
för Kung!. Maj:t, att, därest särskilda, oförutsedda omständigheter kunde
göra sådant nödvändigt, under villkor af näst sammanträdande riksdags
godkännande däruti göra erforderlig jämkning.

Byråchefernas begynnelseaflöning skulle utgöra 7,500 kronor och
slutaflöning 9,800 kronor, generaldirektörens adjoint åtnjuta ett arfvode
af 1,000 kronor och de båda telegraffullmäktige 3,000 kronor hvardera.

Byråtjänstemännens aflöning borde utgöra minst 3,400 och högst
7,000 kronor. Beträffande dessa tjänstemän utveckla kommitterade
(sid. 104 och 105 i kommittébetänkandet) huru med deras aflöning
borde förhållas, då de icke längre presterade ett fullgodt arbete, därvid
kommitterade taga i betraktande de olika omständigheter, som varit
orsaken härtill. Kontrollörens å trafikbyrån aflöning skulle ej komma

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

att normeras af de för öfriga byråtjänstemän gällande aflöningsgränser,
utan skulle han som vore en stationstjäoisteman, uppbära lön efter de
för öfriga stationstjänstemän gällande bestämmelser. Af de biträdande
tjänstemännen skulle 8 vara assistenter och fyra telegrafister och, såsom
egentligen tillhörande lokalförvaltningarne, uppbära dem eljest tillkommande
aflöning.

Begynnelseaflöningen för föreståndaren, för katalogexpeditionen De kvinnliga
(kvinnlig) skulle sättas till 1,800 kronor och slutaflöningen till 2,400 t]an’*®man''
kronor. Kontorsskrifvarna (kvinnliga) borde i begynnelseaflöning uppbära
900 kronor och i slutaflöning .1,800 kronor.

För vaktmästarne föreslå kommitterade en begynnelseaflöning af vaktmästare.
1,020 kronor och en slutaflöning af 1,800 kronor, hvarförutom de skulle
erhålla uniformsbeklädnad. Denna aflöning skulle vara gemensam för
alla vaktmästarne. Emellertid vore fortfarande som hittills behöflig!,
att en af dem utsåges att utöfva de uppdrag, som nu ålåge förste
vaktmästaren. För att dock kunna hålla telegrafstyrelsen obunden vid
uppdragets öfverlämnande, borde ingen förste vaktmästare anställas,
utan ett årligt belopp af 200 kronor ställes till styrelsens disposition.

Tjänsteman, som vid tillträdande af den nya aflöningsstaten skulle Lönetillägg
erhålla lägre aflöning än han förut uppburit, skulle äga att såsom
personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden, intill dess hans aflöning tjänstetid vid
stigit till samma belopp, hvarjämte tjänstemannen i fråga om åtnjutande
af aflöningsförhöjning skulle äga tillgodoräkna sig den tid, som aiiönings.
före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans till- staten''
träde till befattningen.

Anslaget till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän inom styrelsen
anser kommittén böra sättas till 23,500 kronor.

Aflöningsstaten för telegrafstyrelsen utgör enligt det af kommitterade
uppgjorda af styrelsen i afgifvet utlåtande biträdda förslaget
192,400 kronor.

I fråga om de af kommitterade sålunda föreslagna aflöningsbeloppen Departementsför
de särskilda tjänstemännen eller grupperna af tjänstemän yttrar
departementschefen följande (sid. 39): _

»Hvad nu angår aflöningarna, halva kommitterade, såsom nämndt,
tänkt sig, att intet visst belopp skulle för generaldirektören fastslås
utan för hvarje år af Riksdagen bestämmas med rätt för Kungl. Maj:t

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

att, därest särskilda, oförutsedda omständigheter göra sådant nödvändigt,
under villkor af nästsammanträdande riksdags godkännande däruti
göra erforderlig jämkning. Uti det föreliggande statförslaget har
aflöningen upptagits till 15,000 kronor. Lika med kommitterade anser
jag detta belopp böra betraktas såsom en minimiaflöning för ledaren
af ett företag, vid hvilket så stora ekonomiska intressen äro knutna.
Äfven finner jag det innebära en fördel, att beloppet göres i viss män
rörligt, så att Kungl. Maj:t, då det gäller att besätta platsen med ny
innehafvare, icke nödgas afstå från att utvälja den lämpligaste personen
allenast på den grund, att arfvodet med något tusental kronor understiger
hvad denne på goda skäl kan komma att fordra. Den föreslagna
anordningen, att Kungl. Maj:t skulle äga bestämma aflöningen till högre
än det i stat upptagna beloppet under villkor af Riksdagens blifvande
godkännande, synes mig dock föga tilltalande. Bättre torde då vara, att
vissa gränser uppdragas, inom hvilka arfvodet må af Kungl. Maj:t bestämmas,
och föreslår jag i sådant hänseende 15,000—20,000 kronor.

Arfvoden till generaldirektörens ställföreträdare och till telegraffullmäktige
torde böra utgå med de af kommitterade i sådant afseende
föreslagna belopp.

För byråcheferna hafva kommitterade föreslagit en begynnelseaflöning
af 7,500 kronor och en slutaflöning efter 12 år af 9,800 kronor.
Dessa belopp äro ju afsevärdt höga, men jag har dock icke ansett
mig böra hemställa om någon nedsättning däri. Härvidlag har för mig
varit i väsentlig mån bestämmande, att två af byråcheferna måste tagas
bland tekniskt bildade personer, och att konkurrensen från den privata
affärsvärlden nödvändiggör att för dessa befattningar bjuda aflöningar,
som kunna locka verkligt dugande personer att hellre än att slå in på
den enskilda företagsamhetens fält ägna sina krafter åt telegrafverkets
tjänst. Hvad angår byråchefen å den administrativa byrån, gäller visserligen
ej den nyss anförda synpunkten, men dels måste med den mångfald
skiftande ärenden, för livilkas juridiska eller administrativa behandlinglian
skall ansvara, denna tjänst i och för sig vara af synnerligen kräfvande
beskaffenhet och dels torde det ej böra ifrågasättas, att fullkomligt jämnställda
tjänstemän inom samma verk skola olika aflönas.

Beträffande den föreslagna aflöningen för byråtjänstemän har jag
funnit de af kommitterade härför anförda skäl vara sådana, att jag ej ansett
mig böra hemställa om någon ändring i aflöningsbeloppen, men tillåter
jag mig, särskildt hvad angår dessa tjänstemän, hänvisa till hvad jag förut
yttrat angående villkoren för uppflyttande i högre aflöningsklass.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Den föreslagna aflöningen till föreståndaren för katalogexpeditionen
synes mig vara lämpligen afvägd.

Hvad åter kontorsskrifvarna (kvinnliga) beträffar, synas mig kommitterade
hafva väl knappt tillmätt deras aflöningsförmåner. Dessa
skulle utgå med en begynnelseaflöning af 900 kronor och en slutaflöning
efter o18 år af 1,800 kronor.

Åtskilliga i telegrafstyrelsen anställda skrifbiträden hafva också uti
en till Kungl. Maj:t ställd skrift af den 9 februari 1907 hemställt, att,
med bibehållande i öfrigt af de utaf kommitterade för kontorsskrifvarna
föreslagna förmåner, begynnelselönen för dem matte bestämmas till
1,380 kronor samt att i öfrigt sådan jämkning i löneskalan måtte vidtagas,
att löneförhöjningarna komma att utgå hvarje gång med 150
kronor och maximilönen uppnås efter 15 års tjänstgöring.

De till kvinnliga skrifbiträden i styrelsen nu utgående månatliga
arfvoden belöpa sig under antagningsåret till 60 kronor samt under
andra och tredje året till 65 kronor. Därefter ökas arfvodet hvart annat
år med 5 kronor i månaden, till dess detsamma uppgår till ett månatligt
belopp af 90 kronor. Aflöningen växlar sålunda mellan 720 kronor och
1,080 kronor om året.

Kommitterades förslag innefattar visserligen,, oafsedt förmånen af
ordinarie tjänst och därmed följande rätt till pension och semester, en
förbättring i dessa skrifbiträdens villkor, låt vara att med den nya
organisationen följer utsträckt tjänstgöringstid. Men i betraktande däraf,
att innehafvarna af dessa platser hafva sin verksamhet förlagd till Stockholm
och att hos dem fordras en betydligt större utbildning än t. ex.
hos telefonister, torde en begynnelselön af 900 kronor icke kunna anses
vara tillräcklig.

Nu är det väl sant, att det för närvarande trots de låga aflöningarna
icke förefinnes den ringaste svårighet att erhålla kvinnliga skrifbiträden
i telegrafstyrelsen, och att på den allmänna arbetsmarknaden
begynnelsepriset för kvinnlig arbetskraft af motsvarande beskaffenhet
i allmänhet är lägre än 900 kronor. Denna omständighet, som gifvetvis
är beroende därpå, att många af dessa arbetssökande kvinnor icke behöfva
lita uteslutande till inkomsten af sitt arbete utan hafva sitt egentliga
ekonomiska stöd i föräldrahemmet, synes dock icke böra alltför
mycket spela in, då det gäller kvinnliga biträden, åt hvilka skulle
anförtros en del i styrelsen förekommande arbete, som eljest utföres af
manliga tjänstemän, och man följaktligen af dessa kvinnor måsto fordra
eu viss utbildning. Det torde därför vara staten värdigast att lämpa
ersättningen efter arbetets beskaffenhet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Jag hemställer, att begynnelseaflöningen för kontorsskrifvare bestämmes
till 1,020 kronor. För den, som däraf gjort sig förtjänt,
synes aflöningsförhöjning lämpligen böra utgå med 120 kronor efter
resp. 2, 4, 6 och 9 år samt med 150 kronor efter resp. 12 och 15 år, då
slutaflöningen skulle blifva den af kommitterade föreslagna, 1,800 kronor.

_ Slutligen har jag att yttra mig öfver aflöningarna till vaktmästare.
Enligt kommitterades förslag borde begynnelseaflöningen för vaktmästare
sättas till 1,020 kronor och slutaflöningen efter 15 år till 1,800
kronor. Härtill skulle för den, hvilken erhöllo uppdrag att tjänstgöra
såsom förste vaktmästare, komma ett arfvode af 200 kronor.
Samtliga vaktmästare skulle dessutom erhålla uniformsbeklädnad.

Mot förslaget om arfvode till förste vaktmästare har jag intet att
invända, men anser jag begynnelseaflöningen för vaktmästare väl låg
och slutaflöningen något hög. Jag erinrar i detta sammanhang, att
i det lör innevarande års riksdag framlagda förslaget till stat för veterinärinstitutet
såsom aflöning till vaktmästare upptagits 1,200 kronor
med rätt till ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem år.

Vid bedömande af lönebeloppet synas mig emellertid vaktmästarna
i telegrafstyrelsen, med hänsyn till längden af den dagliga tjänstgöringstiden,
som icke torde medgifva tillfälle för dem att i afsevärd grad förskaffa
sig extra inkomster, rättvisligen icke böra jämföras med vaktmästarna
i statens verk i allmänhet, utan anser jag deras aflöningsförmåner
böra bestämmas något högre. Jag föreslår alltså, att begynnelseaflöningen
bestämmes till 1,140 kronor, med rätt till förhöjning af 120
kronor efter resp. 3, 6 och 9 år samt af 150 kronor efter 12 år. Slutaflöningen
skulle då blifva 1,650 kronor. Då förmånen af beklädnadsersättning
torde enligt mig från telegrafstyrelsen lämnad uppgift kunna
skattas till ett värde af 120 kronor, skulle afllöningen sålunda börja
med ett belopp af 1,260 kronor och sluta med 1,770 kronor. Detta
innebär ju en väsentlig förbättring i jämförelse med nu utgående aflöning,
som börjar med 800 kronor och kan stiga till 900 kronor, hvartill
kommer beklädnadsersättning.

Enligt det af kommitterade framlagda förslag till aflöningsreglemente
skulle vaktmästarna beredas förmånen af en half månads semester.
Hur än frågan om semester för motsvarande statstjänare i
andra verk kan komma att ordnas, synes en dylik förmån gifvetvis
höra tillkomma vaktmästarna i telegrafstyrelsen, hvilka åläggas en daglig
tjänstgöringstid af minst åtta timmar.

Den af kommitterade förordade fördelningen mellan lön och tjänstgöringspenningar
synes mig vara af beskaffenhet att kunna godtagas;

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

ocli har jag icke i öfrigt något att erinra mot kommitterades här ofvan
under aflöningsstaten för telegrafstyrelsen refererade förslag.

De af mig föreslagna jämkningarna i aflöningsförmåner åt kontorsskrifvare
och vaktmästare föranleda, att aflöningsstaten för telegrafstyrelsen
kommer att sluta å ett belopp af 194,410 kronor i stället för
192,400 kronor enligt kommitterades förslag.»

Kommitterade hafva för vinnande af större öfverskådlighet ändrat
den nuvarande indeluingen i distri/ctsfUrvaltningar och stationer så till
vida, att linjepersonalen sammanförts under en särskild afdelning linjedistrikten
och telegrafinspektörerna upptagits tillsammans med den öfriga
trafikpersonalen under afdelningen trajikdistrikten och stationerna, hvarjämte
verkstaden biff vi t skild från styrelsen och upptagen såsom en
afdelning för sig.

Linjedistrikten.

Beträffande först linjedistrikten lämna kommitterade (å sid. 66—69
i kommittébetänkandet) en framställning af deras nuvarande organisation.

Linjedistrikten anse kommitterade böra ökas till sju. Det sjätte
distriktet vore för vidsträckt och dess uppdelning i två distrikt af
behof vet påkalladt. I sammanhang härmed skulle linjedirektörernas
antal blifva sju.

Rörande den öfriga personalen vid linjedistrikten föreslå kommitterade
uppförande å ordinarie stat af 16 linjeingenjörer, samt att
de nuvarande sex manliga bokhållarne ersättas af kvinnliga, hvarförutom
å ordinarie stat uppföras sju kvinnliga kassörer, en å hvarje linjedistriktsbyrå.
I fråga om linjeunderbefälet och reparatörerna hafva
kommitterade (å sid. 35 och följande i betänkandet) efter en redogörelse
för de nuvarande förhållandena funnit det med full tydlighet framgå,
att någon minskning i vare sig byggnads- eller underhållspersonal
ingalunda kan ske samt att såväl linjeunderbefäl som reparatörer böra
å ordinarie stat uppföras.

De nu å staten uppförda sex materialvakterna hänföra kommitterade
till linjeförmännen i l:a lönegraden, och den sålunda å ordinarie stat
uppförda personal af ifrågavarande slag kommer att bestå af 9 linjemästare
af första lönegraden, 25 linjemästare af andra lönegraden, 37
linjeförmän af första lönegraden och 40 linjeförmän af andra lönegraden
samt 180 reparatörer (sid. 73—75 i kommittébetänkandet).

Linjedistrikten,
trafikdistrikten
och
stationerna
samt

verkstaden.

Nuvarande

organisation.

Linjedistriktens
och linjedirektörernas

antal.

Linjedistriktens
öfriga
personal.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

•Mbtfennder Tillika hafva kommitterade (sid. 188) föreslagit, att linjeunderbefäl
och befälet och reparatörerna måtte uppföras på ordinarie stat redan år
å*ordinarie 1907, hvilket telegrafstyrelsen uti afgifvet utlåtande förklarat sig finna
stat frän och oundgängligen nödvändigt. I denna fråga yttrar kommittén följande

med år 1907. (sid. 188):

»Beträffande tidpunkten, då aflöningsreglementet skulle träda i kraft,
tillåta sig kommitterade meddela, att, efter hvad kommitterade inhämtat,
vid de förhandlingar, som under år 1906 föregingo bestämmandet
af de nu för reparatörerna och linjearbetarna gällande aflöningarna,
telegrafstyrelsen ställt i säker utsikt för linjeunderbefälet och
reparatörerna, att framställning om deras uppförande på ordinarie stat
skulle hos Kungl. Maj:t göras så tidigt, att proposition i ärendet hunne
till innevarande års Riksdag aflåtas, äfvensom att i samma underdåniga
framställning skulle framhållas, att det vore synnerligen önskvärdt, att
ifrågavarande personal redan under år 1907 blefve å ordinarie stat
anställd. Till följd däraf blef ock ifrågasatt omreglering af löneförhållandena
äfven för linjeunderbefälet och reparatörerna tills vidare
uppskjuten, och endast ett tillfälligt lönetillägg blef, såsom förut anmärkts,
beviljadt vissa af dem, i afvaktan på Kungl. Maj:ts och Riksdagens
beslut i frågan. Då emellertid telegrafstyrelsen sedermera
erhöll underrättelse därom, att kommitterade uppgjort förslag i samma
syfte, som telegrafstyrelsen utlofvat, ansåg sig styrelsen vid afgifvande
af underdånigt statförslag för år 1908 icke behöfva för sin del göra
framställning därom.

Kommitterade, som till fullo dela telegrafstyrelsens uppfattnind om
önskvärdheten, att linjeunderbefälet och reparatörerna med det allra
snaraste måtte erhålla den af dem förväntade ordinarie anställningen,
tillstyrka därför på det lifligaste, att ifrågavarande till uppförande å
ordinarie stat föreslagna personal måtte anställas redan år 1907.»

De förändringar, som kommitterade föreslagit i fråga om linjedistrikten,
finnas sammanfattade i följande jämförelse mellan nu gällande
och af kommitterade föreslagen organisation af linjedistrikten.

Enligt nu gällande stat:

6 linjedirektörer
8 linjeingenjörer

6 bokhållare (manliga)

Enligt af kommitterade föreslagen stat:

7 linjedirektörer
16 linjeingenjörer
7 kassörer (kvinnliga)

6 bokhållare (kvinnliga)

.9 linjemästare af första lönegraden
25 linjemästare af andra lönegraden

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Enligt nu gällande stat:
6 materialvakter

Enligt af kommitterade föreslagen stat:

37 linjeförmän af första lönegraden
40 linjeförmän af andra lönegraden
180 reparatörer

20 kvinnliga biträden
5 ritare

517

14 kvinnliga biträden
5 ritare
346.

Den af kommittén sålunda föreslagna organisationen af linjedi- Departementsstrikten
kar departementschefen uti sitt yttrande till statsrådsprotokollet yttrande,
(sid. 53) förklarat sig kunna biträda.

»Beträffande särskildt frågan om uppförande af arbetsledare, linjeförmän
och reparatörer på ordinarie stat», yttrar departementschefen, »att
redan vid behandling af post- och telegrafkommitténs år 1901 afgifna
betänkande telegrafstyrelsen och departementschefen uttalade såsom sin
åsikt, att dessa statstjänare borde beredas en sådan förmån. Dessa uttalanden
äga för närvarande än större giltighet i betraktande af telefonväsendets
alltjämt fortgående utveckling, som ständigt kräfver nya linjer.

I detta hänseende är en belysande utredning att finna i Kungl. Majits till
innevarande års Riksdag aflåtna proposition n:r 14 angående beredande af
lånemedel för fortsatt utveckling af statens telefonväsende. Det torde
också vara att förvänta, att byggandet af nya telefonlinjer under en
lång tid framåt kommer att i stigande utsträckning fortgå. För öfrigt
betingar redan telegraf- och telefonlinjernas nuvarande längd, öfver
200,000 kilometer, för underhållet en betydande stam af linjeunderbefäl
och reparatörer. Jag anser därför, att kommitterade, som icke föreslagit
ens hela den nu anställda personalens uppförande å ordinarie
stat, ej gått längre än hvad förhållandena ovillkorligen synas påkalla.

Däremot synes mig skäl ej föreligga att uppföra denna personal å
ordinarie stat redan under år 1907.»

Hvad därefter angår personalens vid linjedistrikten aflöning fram- Aflöningarne
hålla kommitterade, att de aflöningsförmåner, som af 1901 års kommitté
ansågos böra tillkomma dessa tjänstemän, redan från början blefvo betänk- personal,
ligt kringskurna. Vid uppgörande af sitt förslag till aflöning för tjänstemän
och betjänte vid telegrafverket hade nämligen kommittén ansett sig
böra lämna å sido do tillfälliga aflöningsförbättringar, som på grund af

Bih. till Riksd. Prat. 1907. 4 Sami. 1 Åfd. SO Haft. 8

Linje direktörerna.

Linje ingenjörerna.

Kassör.

■58 Statsutskottets ‘Utlåtande K:o 120.

1901 års Riksdags beslut tillkommit denna personal i form af dyrtidstillägg,
hvadan kommittén afsett, att, om och i den mån sådant dyrtidstillägg
komme att beredas andra statstjänare, äfven telegrafpersonalen, när
de af kommittén föreslagna aflömngsbeloppen tillämpades, borde komma
i åtnjutande af dyrtidstillägg. Det dyrtidstillägg, som kommittén
åsyftade, utgick med 10 % på aflöningen. Emellertid förklarade 1902
års Riksdag, att, som fullständig lönereglering då beslutits för den
ordinarie personalen vid telegrafverkets distrikts- och lokalförvaltningar
och Riksdagen ansåge, att de utaf Riksdagen för nämnda personal bestämda
lönebelopp vore med afseende såväl å tjänstinnehafvarnas åligganden
och^ tjänsteställning som å de då rådande prisförhållandena tillräckliga,
några ytterligare tillskott till ifrågavarande aflöningar från
statsverkets sida icke borde ifrågakomma.

Kommitterade framhålla, att de aflöningar, som sålunda kommit
dessa tjänstemän till del, efter kommitterades åsikt, numera icke kunna
anses skäliga. Deras ställning kräfde en aflöning, som någorlunda motsvarade
lefnadskostnaderna, hvilka såväl i Stockholm som i de större
landsortsstäderna, där dessa tjänstemän måste vara bosatta, vore i snabbt
stigande. Vid afvägande af passande aflöningsförmåner åt dessa tjänstemän
borde man ej glömma, att en hvar inom sitt distrikt vore ansvarig
för dyrbara nyanläggningar och särdeles omfattande underhållsarbeten
och att således stora fordringar måste ställas på dem. På linjebefälet
hvilade i första hand mycket stora ekonomiska uppgifter, och på dem
berodde till stor del verkets ekonomiska väl.

För linjedirektörerna hafva kommitterade föreslagit en minimiaflöning
af 4,600 kronor årligen samt tillägg med 400 kronor efter tre år
och med 500 kronor för hvarje gång efter sex, nio, tolf och femton
års tjänst, så att slutaflöningen skulle uppgå till 7,000 kronor årligen.

För linjeingenjörerna hafva kommitterade föreslagit en minimiaflöning
af 3,000 kronor årligen med tillägg af 400 kronor för hvarje gång
efter minst tre, sex, nio, tolf och femton år samt ett å 500 kronor
efter aderton års ordinarie tjänst eller således en högsta slutaflöning af
5,500 kronor årligen.

För kvinnlig kassör föreslå kommitterade en aflöning af 1,140 kronor
vid tjänstens tillträdande med förhöjning efter tre, sex och nio år med
120 kronor hvarje gång, efter tolf och femton år med 150 kronor hvarje
gång samt efter aderton år med 300 kronor, så att slutaflöningen blifver

Statsutskottets Utlåtande JJf"$ 120. 59

2,100 kronor. För dessa funktionärer borde därjämte, enligt kommittérad.
es
syntes kunna fastställas till 200 kronor årligen.

Aflöningen för kvinnliga bokhållare bar af kommitterade föreslagits
till 900 kronor årligen vid tjänstens tillträdande, med förhöjning efter två
och fyra år med 60 kronor, efter sex, nio, tolf och femton år med 120
kronor samt efter aderton år med 150 kronor, sa att slutaflöningen
blifver 1,650 kronor.

Kommitterade hafva ansett sig böra för linjemästare af andra
klassen och linjeförmän af andra klassen bibehålla det till dem nu för
hvarje årets dag utgående dagtraktamentet, nämligen för linjemästarna
3 kronor om dagen i de fem sydligare distrikten och 3 kronor 50
öre om dagen i nuvarande sjätte distriktet samt för linjeförmännen
resp. 2 kronor och 2 kronor SO öre. För den del af personalen,
som icke utför sitt arbete å sin bostadsort utan därvid har att följa
telegraf- och telefonlinjerna eller eljest ständigt befinner . sig på
flyttande fot, läge det enligt kommitteradss åsikt nämligen i sakens
natur, att för den häraf uppkommande ökningen i lefnadskostnader
borde jämte aflöningen utgå ersättning i form af dagtraktamente. Där
dessa flyttningar vore ständiga, så att personalen endast undantagsvis
en eller annan dag kunde vistas å sin hemort, borde traktamentsersättningen
så väl af billighetsskäl som af praktiska hänsyn bestämmas att
utgå med ett visst ständigt belopp.

Kommitterade hafva vidare för vissa tjänstemän vid sidan af den
egentliga aflöningen infört eu ny aflöningsform, nämligen bostad in
natura eller hyresbidrag (sid. 112—113, jämförda med förslaget till aflöningsreglemente
§ 15 (§ 16).

Denna förmån skulle vid linjedistrikten tillkomma linjemästarna,
linjeförmännen och reparatörerna.

Densamma borde, enligt kommitterades mening, ingå såsom en
del af personalens löneförmåner. Tills vidare måste dock i stället för
bostad in natura i flertalet fall utgå ersättning i penningar. Detta
hyresbidrag vore icke afsedt att inräknas i själfva aflöningen, hvaremot
det läge i dess natur, att detsamma skulle enligt väsentligen samma grunder,
som gälla med afseende på den egentliga lönen, få under sjukdomsförfall
bibehållas.

Bokhållare.

Linjeunderbefäl
och
reparatörer.

Bostad in
natura eller
hyresbidrag.

Tilläggs arfvode.

Arfvoden till
e. o. tjänstemän
m. m.

60 Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Beloppet af hyresbidraget måste tydligen stå i visst förhållande
till aflöningens storlek och hafva kommitterade, i likhet med hvad
som för närvarande finnes bestämdt för statens järnvägars personal,
föreslagit detsamma till 20 procent af aflöningen.

Kommitterade. hafva därjämte (sid. 113—115) föreslagit, att vissa
tjänstemän, vid linjedistrikten endast reparatörerna, skulle, om de vore
stationerade å ort, där de allmänna lefnadskostnaderna vore särskildt
höga, äga, så länge de tjänstgjorde å sådan ort, utöfver dem regelmässigt
tillkommande aflöningsförmåner, uppbära ett särskildt tilläggsarfvode,
utgående med 10 eller 15 procent af dem tillkommande aflöning.

Reparatör, som i stället för fri bostad åtnjöte hyresbidrag, skulle
äga, i fall han uppbure tilläggsarfvode, beräkna enahanda tillägg äfven
å sådant bidrag.

Kommitterade anföra, att utaf kommitterade verkställda undersökningar
framgått, att med afseende på de för närvarande gällande
lefnadskostnaderna det högsta lönetillägget skulle vara behöflig! endast
i Stockholm, hvaremot det lägre tilllägget skulle blifva behöfligt å några
af de större stationerna, nämligen Göteborg, Malmö, Norrköping, Gäfle,
Hälsingborg, Karlskrona samt de inom norra inspektionsdistriktet (Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län äfvensom Hälsingland
af Gäfleborgs län) belägna. Emellertid hyste kommitterade
icke någon tvekan därom, att nyssnämnda efter prisförhållandenas växling
återkommande undersökning lämpligast borde öfverlämnas åt telegrafstyrelsen,
som således vid uppgörande af hvarje års stat hade att
taga under afgörande frågan om, å hvilka orter dessa tillägg borde
utgå och hvar det högsta tillägget kunde vara behöfligt. Liksom det
enligt kommitterades mening icke vore lämpligt att efter genomförandet
af den föreslagna omorganisationen af telegrafstyrelsen betunga Kungl.
Maj:t och Riksdagen med en pröfning hvarje år af det antal biträdande
funktionärer i styrelsen och vid trafikens'' skötande eller ledningarnas
byggande och underhåll, som kunde vara af den fortgående utvecklingen
betingadt, lika litet syntes det vara erforderligt att belasta statsmakterna
med afgörande! af dessa detaljer angående fördelningen af
det å vissa orter behöfliga lönetillägget.

Såsom ^arfvoden till e. o. tjänstemän, vikariatsersättning m. in.»
för linjedistrikten hafva kommitterade beräknat 65,000 kronor.

Hela den af kommitterade föreslagna aflöningsstaten för linjedistrikten
slutar å en summa af 531,430 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Departementschefen anför om kommitterades förslag i hvad det- Departementssamma
afser aflöningsförmånerna för den vid linjedistrikten anställda yttrande,
personal:

»I afseende å aflöningar hafva kommitterade, såsom nämnts, föreslagit,
att linjedirektörer, hvilka för närvarande åtnjuta en aflöning af
4,500 kronor med rätt till två ålderstillägg, hvardera å 400 kronor
efter 5 och 10 år, skulle erhålla en begynnelseaflöning af 4,600 kronor
med en slutafiöning af 7,000 kronor efter femton års tjänst.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift hafva emellertid representanter
för svenska telegraftjänstemännens förening hemställt, att begynnelseaflöningen
för linjedirektörer måtte sättas till 5,000 kronor.

Jag har dock ansett mig böra ansluta mig till kommitterades förslag.
Linjedirektörerna befordras vid jämförelsevis tidig ålder till sina
befattningar, och den nuvarande, vid 1902 års riksdag fastställda begynnelselönen,
inpassad i kommitterades löneskala till 4,600 kronor,
synes mig lämplig, helst i betraktande af den föreslagna, afsevärdt
högre slutaflöningen, mot hvilken jag icke har något att erinra.

Telegraftjänstemännens förening har ansett linjedirektörerna böra
jämföras med bandirektörerna vid statens järnvägar, men enligt min
uppfattning synas mig dessa senare med hänsyn till deras i allmänhet
mera ansvarsfulla arbete hafva berättigade anspråk på något högre aflöning
än linjedirektörerna.

Linjeingenjörernas aflöning uppgår för närvarande till 3,200 kronor
om året med rätt till två ålderstillägg, hvartdera å 400 kronor efter
resp. 5 och 10 år. Kommitterade föreslå som nämndt en begynnelseaflöning
af 3,000 kronor och eu slutafiöning af 5,500 kronor efter 18 år.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse har telegraftjänstemännens .
förening anfört, att det synts töreningen som om den föreslagna begynnelseaflöningen
satts väl lågt, då hänsyn toges dels till de kompetensfordringar,
som ställdes på dessa tjänstemän — afgångsbetyg från
teknisk högskola och därefter genomgången telegrafkurs och dels
till de dåliga befordringsmöjligheterna inom denna jämförelsevis fåtaliga
afdelning af telegraf kåren. Föreningen hemställer därför, att begyn nelseaflöningon

för linjeingenjörerna bestämmes till 3,800 kronor och att
tiden för uppnående af slutaflöningen förkortas från 18 till 12 år.

Jag ber emellertid få nämna, att de åtta linjeingenjörer, som under
förutsättning af föreliggande förslags godkännande kunna antagas blifva
ordinarie, enligt hvad mig meddelats, då i medeltal icke uppnått högre
ålder än 30 år. Vidare tillåter jag mig påpeka, att det till följd af

62, Statsutskottets Utlåtande N~:o 120.

linjenätets hastiga och ständiga utveckling är att förutse, att antalet
ordinarie linjeingenjörsbefattningar inom en ej alltför aflägsen framtid
torde behölva än ytterligare ökas; och kan jag följaktligen icke finna,
att befordringsutsikterna äro klena. En extra linjeingenjör kan nu ej
komma till högre arfvode än 2,800 kronor om året. Med hänsyn
härtill och de i ölrigt af mig framhållna omständigheter anser jag mig
icke höra frångå hvad kommitterade i detta hänseende föreslagit.

De för kvinnlig kassör ifrågasatta aflöningsförmånerna synas migvara
lämpligen afvägda.

Hvad angår kvinnliga bokhållare har begynnelseaflöningen af kommitterade
satts till samma belopp som för kvinnliga kontorsskrifvare i
st3rrelsen eller 900 kronor. Denna aflöning synes mig väl knappt tillmätt,
och jag tillåter mig därför föreslå, att den bestämmes till 960
kronor eller 60 kronor lägre än det belopp, som jag ifrågasatt såsom
begynnelseaflöning för kontorsskrifvare, detta med hänsyn därtill att
det öfvervägande antalet bokhållare äro placerade i landsorten och för
öfrigt kompetensfordringarna beträffande dem torde komma att sättas
något lägre än i fråga om de hos styrelsen anställda kontorsskrifvarna.
Aflöningsförhöjning torde böra för däraf förtjänta utgå med 60 kronor
efter 2 år, med 120 kronor för hvarje gång efter resp. 4, 6, 9 och 12.
år samt med 150 kronor efter 15 år, då slutaflöningen skulle blifva
1,650 kronor.

Mot de af kommitterade för linjeunderbefäl och reparatörer föreslagna
aflöningsförmåner har jag, utom hvad angår frågan om hyresbidrag
och dyrortstillägg, icke funnit något att erinra.

Kommitterade hafva såsom nämndt hemställt, att linjemästarna,
linjeförmännen och reparatörerna skulle tilldelas bostad in natura eller
hyresbidrag, och detta synes mig i och för sig vara lämpligt. Men
kommitterade hafva tillika föreslagit, att, där hyresbidrag utgår, detta
skulle bestämmas till ett under alla förhållanden lika belopp eller 20
procent af aflöningen, därvid åberopande sig på hvad som för närvarande
finnes bestämdt lör statens järnvägars personal. En sådan
anordning, som frångåtts i det af järnvägens löneregleringskommitté
afgifna betänkande, kan dock, i betraktande först och främst af de på
olika orter i så hög grad växlande hyrorna, icke vara att förorda. I
detta hänseende ber jag få åberopa den utredning, som lämnats i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag i sammanhang med
fråga om reglering af postbetjäntes aflöningsförhållanden. Jämväl ur
en annan synpunkt lärer vara fördelaktigare, om möjlighet beredes att
såvidt ske kan lämpa hyresbidragets storlek efter hvad som kan an -

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

tagas motsvara vederbörandes utgift för bostad. Det torde nämligen
vara ett af erfarenheten bekräftadt faktum, att hyreskostnaden ingalunda
stiger proportionellt med höjd aflöning, utan torde det vanliga
förhållandet vara, att tjänstemannen bibehåller samma bostad äfven sedan
han erhållit löneförhöjning. Hyresbidraget synes därför rätteligen
böra utgå i något fallande skala. Betänkligheter torde ej möta att
öfverlämna åt telegrafstyrelsen att inom lämpliga gränser bestämma
hyresbidragets storlek, som synes böra sättas till lägst 15, högst 30
procent af aflöningens belopp.

Vidare föreslå kommitterade, att till reparatörer, som äro stationerade
å ort, där de allmänna lefnadskostnaderna äro särskild! höga,
skall utgå dyrortstillägg med 10 eller 15 procent af dem tillkommande
aflöning. Detta förslag har jag funnit mig böra understödja.

I detta sammanhang har jag att anmäla, att från i Stockholm, bosatta
linjeförmän gjorts framställning, att äfven de måtte komma i åtnjutande
af dyrortstillägg. Denna hemställan synes mig väl motiverad
beträffande linjeförmännen af första lönegraden, livilka äro fast placerade
i större städer med i allmänhet dyrare lefnadskostnader. Hvad
åter angår linjeförmännen af andra lönegraden, hvilka icke äro fast
stationerade utan medfölja arbetslagen från plats till plats, föreligger
icke samma skäl för dyrortstillägg. Dessa förmän skulle under hela
året åtnjuta dagtraktamente, hvilket skulle utgå med högre belopp i det
nordligaste inspektionsdistriktet än i de sydligare. Härigenom blifver
olikheten i lefnadskostnader i de skillda landsdelarna någorlunda utjämnad.
Jag hemställer därför, att utom reparatörerna, endast linjeförmännen
af första lönegraden må tillerkännas dyrortstillägg.

Mot hvad kommitterade i öfrigt beträffande linjedistrikten föreslagit
har jag icke något att invända.

Enligt mitt förslag skulle aflöningsstaten för linjedistrikten komma
att sluta å 531,790 kronor i stället för 531,430 kronor jämlikt kommitterades
hemställan.»

Trafikdistriktcn och stationerna.

Beträffande trafikdistriktens nuvarande organisation lämna kommitterade
härför en redogörelse (sid. 76 och 77 i kommittébetänkandet).

Telegrafinspektörernas löneförmåner anse kommitterade böra så
tillvida förändras, att desse tjänstemän icke såsom nu skulle, med af -

Trafikdistriktens
nuvarande
organisation.

Telegraf inspektöTerna.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

stående af sina aflöningsförmåner på ordinarie tjänst, åtnjuta ett årligt
arfvode af 5,000 kronor, utan bibehålla sin lön såsom ordinarie tjänstemän
och i stället för tjänstgöringspenningar eller provision uppbära
ett arfvode, af kommitterade föreslaget till 2,500 kronor för år.

Inte?”1''18 Antalet direktörer borde ökas från fem till sex, då nu jämväl en
delning af Göteborgs station uti en telegraf- och en telefonstation
blifvit nödvändig.

Stations föreståndarne.

Beträffande stationsföreståndarne hänvisas dels till hvad här ofvan
beträffande det föreslagna provisionssystemet finnes omförmäldt, dels
ock till sid. 58—65 i Kungl. Maj:ts proposition.

Den biträ- En redogörelse för den biträdande personalen på telegraf- och

annåiePn.r8° telefonstationerna nuvarande organisation och de förändringar, som
härutinnan af kommitterade föreslås, återfinnes å sid. 66—69 i statsrådsprotokollet.

De förändringar i afseende på denna personal, som kommitterade
ansett för den närmaste tiden nödvändiga, framgå af följande jämförelse
mellan nuvarande och af kommitterade föreslagna, å stationerna biträdande
tjänstemän:

enligt nu gällande stat:

1 i kommissarier
6 kontrollörer
2 kassörer
110 assistenter
255 telegrafister

2 kvinnliga bokhållare
45 kvinnliga vaktföreståndare
350 interurbantelefonister

30 vaktbetjänte

811

enligt af kommitterade föreslagen stat:
8 kontrollörer
3 kontrollörer
2 kontrollörer
120 assistenter
300 telegrafister

2 bokhållare (kvinnliga)

50 vaktföreståndare (kvinnliga)
500 interurbantelefonister
) 8 stationsförmän
135 stationsbiträden
13 kassörer (kvinnliga)

1,041

De löneförmåner, som kommitterade anse böra tillkomma nyssnämnda
tjänstemän, omförmälas å sid. 70—73 i statsrådsprotokollet.

Arfvoden åt Till arfvoden åt e. o. tjänstemän, vikariatsersättning m. m. hafva
''män dTb! kommitterade såsom anslag under trafikdistrikten och stationerna upptagit
1,400,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Aflöningsstaten för trafikdistrikten och stationerna slutar enligt
iommitterades förslag på ett belopp af 3,124,060 kronor.

Om kommitterades förslag i nu förevarande afseende yttrar departementschefen
:

»Kommitterades förslag beträffande trafikdistrikten och stationerna
har jag med hänsyn till de af kommitterade anförda skäl funnit mig
kunna i allt väsentligt biträda.

Sålunda synes mig den ifrågasatta anordningen rörande arfvode
till telegrafinspektörer vara att afgjordt föredraga framför nu gällande
aflöningsform.

Äfvenledes finner jag den föreslagna delningen af Göteborgs station
mellan en telegraf- och en telefondirektör vara till fullo motiverad
af den betydliga omfattning särskildt telefontrafiken vid sagda station,
på sätt framgår af kommitterades betänkande (sid. 80—81), nu tagit.

I fråga om den föreslagna gruppindelningen af stationerna har jag
ej funnit anledning till erinran.

Hvad beträffar aflöningsförmåner för stationsföreståndare ber jag
att till jämförelse med nu utgående och de föreslagna aflöningarna få
hänföra mig till följande sammanställning:

	Nuvarande af-löning.	Föreslagna aflöningsförmåner.
			Begynnelseaflöning.	Slutaflöning.
	Begyn- nelse- aflöning.	Slut- aflöning.	Lön.	Medel-provi-sion enligt 1905 år8 uppbörd.	Summa.	Lön.	Model-provi-sion enligt 1905 års uppbörd.	Summa.
Direktör af l:a lönegraden.....	5,500	6,500	3,400	4,160	7,560	4,600	4,160	8,760
» » 2:a »	5,000	6,000	3,000	3,085	6,085	4,200	3,085	7,285
Kommissarie af l:a lönegraden	4,500	5,300	3,000	2,045	5,045	3,800	2,045	5,845
» » 2:a »	3,600	4,400	2,600	1,530	4,130	3,400	1,530	4,930
» » 3:e »	3,200	4,000	2,200	1,185	3,385	3,000	1,185	4,185
» » 4:o »	2,800	3,600	2,000	1,010	3,010	2,800	1,010	3,810
i» » 5:0 »	\|		1,050	855	1,905	1,800	855	2,655
» » 6:o »	1 1,300	1,600	1,050	510	1,560	1,500	510	2,010
» » 7:0 »	1		1,050	450	1,500	1,350	450	1,800

liih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 80 Stift. .9

Departements chefens yttrande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Såsom man finner är den föreslagna förhöjningen i begynnelseaflöning
för kommissarier af tredje och fjärde lönegraderna ringa i förhållande
till hvad som ifrågasatts för kontrollörer samt kommissarier
af första och andra graden.

Också har svenska telegraftjänstemännens förening i sin förut omförmälda
skrifvelse hemställt, att begynnelseaflöningarna för kommissarier
af tredje och fjärde graderna måtte ökas med 200 kronor.

Då jag anser de i öfrigt föreslagna lönebeloppen lämpligt afvägda,
finner jag det vara med billigheten öfverensstämmande, att denna framställning
tillmötesgås, och tillstyrker jag därför, att begynnelselönen
bestämmes för kommissarie af tredje lönegraden till 2,400 kronor och
för kommissarie af ijärde lönegraden till 2,200 kronor med rätt för
hvardera under vanlig förutsättning till löneförhöjning efter resp. 3,
6 och 9 år med 200 kronor hvarje gång.

I de ifrågasatta lönebeloppen för kommissarier af femte, sjätte och
sjunde lönegraderna föreslår jag icke någon ändring.

Hvad kommitterade föreslagit rörande biträdande personalens organisation
får jag i underdånighet förorda. Ökning i antalet biträdande ordinarie
personal synes betingad af den alltjämt i utveckling varande trafiken.

Mot de aflöningar, som ifrågasatts för biträdande personal, har jagingen
annan erinran att göra än såvidt angår de kvinnliga bokhållarna.
I öfverensstämmelse med hvad jag hemställt i fråga om motsvarande
tjänstinnehafvare vid linjedistrikten, tillstyrker jag, att begynnelseaflöningen
för bokhållarna bestämmes till 960 kronor med aflöningsförhöjning
af 60 kronor efter 2 år, af 120 kronor för hvarje gång
efter resp. 4, 6, 9 och 12 år samt af 150 kronor efter 15 år, då slutaflöningen
skulle uppgå till 1,650 kronor.

I detta sammanhang har jag att anmäla en af föreståndare för
filialstationer gjord framställning.

Enligt nu gällande bestämmelser äro de kvinnliga föreståndarna
för filialstationerna i Stockholm och Göteborg likställda med öfriga
kvinnliga stationsföreståndare och åtnjuta sålunda antingen fri bostad
eller hyresbidrag med 200 kronor. Denna ersättning räknas enligt
gällande aflöningsreglemente till lönen och får följaktligen åtnjutas
äfven under sjukdom.

I kommitterades förslag hafva filialstationsföreståndarna icke upptagits
bland stationsforeståndarna, men bibehållits vid ett arfvode af 200
kronor årligen.

Nyss omförmälda framställning går nu därpå ut, att arfvodet, måtte höjas
till 300 kronor, motsvarande hvad som högst skulle kunna utgå såsom hyresbidrag
till stationsföreståndare, samt att arfvode måtte hänföras till lönen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Jag bär emellertid icke funnit, mig kunna tillstyrka bifall till denna
framställning. Filialstationsföreståndarens arbete och det ansvar, som
åligger henne, torde, jämfördt med den biträdande tjänstemannens, som
tjänstgör alternerande med föreståndaren, icke vara af beskaffenhet att
böra berättiga till högre arfvode än det föreslagna. Ifrågavarande extra
ersättning synes ej heller lämpligen böra utgå under annan tid än den,
då tjänstemannen verkligen sköter föreståndarbefattningen vid filialstationen.
Att vid längre sjukdomsfall reglera detta genom att fråntaga
den sjuka förordnandet är en motbjudande åtgärd, som dock skulle, därest
arfvodet räknades till lönen, blifva nödvändig, för att den, som utför arbetet
och bär ansvaret, skulle få uppbära den därför bestämda ersättningen.

I öfrigt har jag vid kommitterades förslag rörande trafikdistrikten
och stationerna intet att erinra.

Enligt de grunder jag här ofvan utvecklat, skulle aflöningsstaten
för trafikdistrikten och stationerna stiga till ett belopp af 3,129,660
kronor. Motsvarande summa i kommitterades betänkande utgör såsom
nämndt 3,124,060 kronor.»

Yerkstailen.

Såsom ofvan blifvit nämndt hafva kommitterade föreslagit, att verk- verkstaden,
staden, som nu är inordnad under telefontrafikbyrån, måtte skiljas från
styrelsen och ställas såsom en själfständig afdelning under denna på
samma sätt som telegrafverkets öfriga verksamhetsgrenar. I spetsen
för verkstaden skulle stå en verkstadsdirektör, hvarjämte den vid verkstaden
fast anställda personalen skulle väsentligt ökas (sid. 79 och 80
i statsrådsprotokollet).

För de af kommittén förordade löneförmåner för verkstadens personal
redogöres å sid. 80 och 81 i protokollet.

Departementschefen yttrar om kommitténs utlåtande rörande verk- Departementa.

t i chefens

staden i oljande! . yttrande.

»Hvad kommitterade beträffande verkstaden föreslagit anser jag mig
kunna till alla delar biträda. Om de båda trafikbyråerna inom styrelsen
i enlighet med hvad jag hemställt komma att förenas till en
byrå, lärer detta, med hänsyn till den arbetsbörda, som kommer att
hvila på chefen för den nya byrån, i och för sig betinga, att verkstaden
icke kan läggas under denna byrå. För öfrigt synes den redan nu
mycket stora årliga tillverkningen vid verkstaden gifva vid handen,

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Särskilda

anslag.

Departements chefens yttrande.

Kostnadsökning
på
grund af den
nya organisationen.

Anslagen å
pensions- och
understödsstaterna.

att den. lämpligen bör ställas under ledning af särskild person med
därför gifna kvalifikationer.

Den föreslagna aflöningen till verkstadsdirektören kan ju synas
hög, men jag finner mig däri icke kunna föreslå någon nedsättning, i
betraktande däraf att konkurrensen från privatindustrien om skickliga
ledare gör sig alldeles särskild! kännbar på detta område.

Såsom nämndt har jag icke heller i öfrigt något att erinra mot
kommitterades förslag, såvidt det berör verkstaden.

Anslaget till aflöningar vid verkstaden skulle för 1908 uppgå till
33,700 kronor.»

Särskilda anslag.

Såsom särskilda anslag (sid. 82 och 83 i protokollet) hafva kommitterade
upptagit uppbördsprovision, hyresbidrag, tilläggsarfvode (dyrortstillägg)
och gratifikationer åt tjänstemän m. in., af hvilka de tre
förstnämnda i staten uppförts såsom förslagsanslag.

Detta förslag biträdes af departementschefen, dock med den modifikation,
som föranledes däraf att enligt departementschefens åsikt jämväl
linjeförmän af första lönegraden böra åtnjuta tilläggsarfvode.

Enligt departementschefens förslag utgör slutsumman för särskilda
anslag 389,500 kronor.

Departementschefen anför härefter, hurusom den verkliga af den
nya organisationen förorsakade kostnadsökningen skulle uppgå till
346,360 kronor (sid. 84 i protokollet).

Pensions- och umlerstödsstaterna.

Beträffande anslagen å dessa stater har telegrafstyrelsen uti sitt förslag
till utgiftsstater för år 1908 dels minskat motsvarande anslag för år
1907 med 800 kronor, utgörande pensioner till två numera aflidna
personer, dels ock ökat sistnämnda anslag med ej mindre ett belopp
af tillhopa 660 kronor, som på grund af kuDgl. bref skulle utgå till
tre personer såsom lifräntor jämlikt lagen angående ersättning för
skada till följd af olycksfall i arbete, än äfven två nya årliga understöd,
af hvilka det ena uppgående till 480 kronor, skulle tilldelas linjearbe -

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

faren Lars Johan Claessén, som blifvit skadad i telegrafverkets tjänst,
ock det andra, som uppginge till 300 kronor, tillkomma vaktmästaren
vid Motala telegrafstation Gustaf Bygel, som på grund af nedsatt arbetsförmåga
erkållit'' afsked, kvarjämte telegrafstyrelsen uti särskild underdånig
skrifvelse kemställt, att sistnämnda två personer jämväl för år
1907 måtte beredas enahanda förmåner (sid. 84—86 i statsrådsprotokollet).
Härjämte kar styrelsen på anförda skäl kemställt om en lifränta
å 150 kronor åt genom olycksfall skadade telegrambäraren Algot
Knut Bäckman att från ock med år 1907 utgå (sid. 87 i statsrådsprotokollet).

I fråga om det uti ofvan omförmälda kungl. proposition n:o 158
föreslagna årliga understödet åt vaktmästaren vid telegrafverkets station
i Uddevalla O. L. Qvist förekommer följande:

Qvist är född den 18 mars 1836 ock anställdes i telegrafverkets
tjänst den 1 september 1872 samt uppnådde under loppet af mars
månad år 1907 den för honom i telegrafverkets pensionsinrättning
stadgade pensionsålder. Qvist är alltså från och": med den 1 april
1907 berättigad uppbära pension från nämnda inrättning.

Telegrafstyrelsen meddelar nu uti underdånig skrifvelse den 15
mars 1907, att styrelsen, med afseende härå och då Qvist på grund af
sin höga ålder icke längre lämpligen kunde bibehållas vid vaktmästarsysslan,
kade för afsikt att med utgången af mars månad 1907 bevilja
honom afsked ur telegrafverkets tjänst.

Styrelsen anför vidare. Enär den af Qvist innehafda vaktmästarbefattningeu
icke är å ordinarie stat upptagen, äger Qvist icke rätt att
efter afskedstagandet, utöfver pensionen från pensionsinrättningen,
komma i åtnjutande af fyllnadspension af telegrafverkets medel, utan
skulle Qvist, som kar åldrig hustru att försörja, efter afskedstagandet
blifva hänvisad till allenast den honom från pensionsinrättningen tillkommande
pension, 360 kronor om året. Att detta belopp är allt för
ringa för två personers uppehälle äfven i de mest blygsamma förhållanden,
syntes telegrafstyrelsen obestridligt; och för Qvist vore på
grund af hans höga ålder utesluten möjligheten att genom arbete erhålla
någon inkomst vid sidan af nämnda pensionsbelopp. Då Qvist, som
mer än 34 år varit anställd i telegrafverkets tjänst, under denna långa
tjänstetid städse ådagalagt stor plikttrohet och pålitlighet samt mindre
vanlig duglighet vid fullgörandet af sina åligganden, syntes telegrafstyrelsen
rätt och billighet kräfva, att Qvist under ålderdomen befriades
från tryckande ekonomiska bekymmer.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Kommitterades
förslag
till bestämmelser
rörande
pension.

Det arfvode, som Qvist åtnjuter af telegrafverket, uppgår till 600
kronor om året, och anser telegrafstyrelsen, att pensionen i sin helhet
borde utgå med detta belopp för att icke blifva allt för otillräcklig.
För uppnående häraf skulle alltså utöfver den pension å 360 kronor,
som tillkommer Qvist från telegrafverkets pensionsinrättning, erfordras
en tilläggspension af telegrafverkets medel utaf 240 kronor om året.

Uti det propositionen bilagda statsrådsprotokollet den 12 innevarande
månad yttrar departementschefen:

Qvist hör till det fåtal medelst arfvode aflönade betjänte vid telegrafverket,
som före år 1903 blifvit delägare i telegrafverkets pensionsinrättning
och därför, såsom äfven framgår af § 8 i reglementet för
pensionsinrättningen, sådan denna paragraf lyder enligt nådiga kungörelsen
den 31 december 1902, fortfarande, ehuru å extra stat, äger
rätt till pension från pensionsinrättningen. Emellertid äro de i det
från och med år 1903 gällande aflöningsreglementet för tjänstemän och
betjänte vid telegrafverket meddelade bestämmelser om fyllnadspension
af telegrafverkets medel icke tillämpliga å förevarande, å ordinarie stat
ej upptagna vaktmästarbefattning.

1 likhet med telegrafstyrelsen finner jag, att enbart den från pensionsinrättningen
utgående pensionen å 360 kronor icke kan i förevarande
fall vara tillräcklig. Af detta pensionsbelopp motsvarar ungefär
hälften, eller omkring 180 kronor, statsbidrag, hvaremot den andra
hälften belöper hufvudsakligen å inbetalda pensionsafgifter.

I afseende å grunderna för pensions utgående förekommer följande.
Hvad först beträffar generaldirektören hafva kommitterade föreslagit
särskilda bestämmelser för hans pensionering (sid. 149 i kommittébetänkandet).
Hvad åter de öfriga tjänstemännen angår hafva kommitterade
för hvarje befattning bestämt ett visst pensionsunderlag, beräknadt
med hänsyn till innehafvande tjänsts vikt och betydelse eller, hvilket
blir detsamma, den för tjänsten utgående högsta aflöningen, men detta
pensionsunderlag är fullkomligt oberoende af aflöningens fördelning i
lön och tjänstgöringspenningar.

Pensionsbeloppet skulle sedermera beräknas på grund af de tio
senast förflutna årens pensionsunderlag, så att hel pension utgör Vio
af deras sammanlagda summa och afkortad pension viss del af hel
pension. Med afseende på pensionsåldern hafva mycket väsentliga
ändringar . föreslagits (sid. 150—152 i kommittébetänkandet). Denna,
som för närvarande för styrelsens personal är bestämd till 65 lefnadsoch
35 tjänstår samt för tjänstemän vid linjedistrikten och stationerna
till sammanlagda 95 lefnads- och tjänstår, skulle så till vida ändras att

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

för den manliga stationspersonalen med undantag af assistenterna skulle
rätten till pension inträda vid 65 lelnadsår. För assistenterna samt för
en del af linje- ocli verkstadspersonalen skulle pensionsåldern sättas
till 60 år. För kvinnor liar pensionsåldern föreslagits till BO ar utom
för telegrafister ock interurbantelefonister, indika skulle blifva pensionsberättigade
redan vid 55 lefnadsår. Hvad tjänsteåldern beträffar, skul e
denna för erhållande af rätt till kel pension utgöra 35 år, utom lör
telegrafister ock interurbantelefonister, för livilka minsta tjänsteåldern
satts till 30 år. Om tjänstetiden ej uppginge till 35 respektive 30 år,
då den föreskrifna lefnadsåldern hunnits, skulle afkortad pension, p10''
portionsvis bestämd i förhållande till det mindre antalet tjänstår, erhållas.
Enligt förslaget skall vidare tjänsteman vara skyldig att afgå,, om.lian,
efter att under fem på hvarandra följande år hafva varit i följd åt
sjukdom, vanförhet eller lyte ur stånd att tjänstgöra, finnes vara föi
framtiden till tjänstgöring oförmögen, hvarjemte tjänsteman, som maste
afgå till följd af olycksfall i tjänsten borde erhålla pension till enahanda
belopp som det då för honom gällande pensionsunderlag. ^

Bidraget till telegrafverkets pensionsinrättning har utgått dels med
fem procent af portoinkomsten af telegrafmedel, och dels med ett fast
tilläggsbelopp, afpassadt efter de förbindelser pensionsinrättningen måst
tid efter annan ikläda sig för nya befattningar.

Beträffande bidraget till pensionsinrättningen af portomedel atsågs
vid pensionsinrättningens bildande en och en half. procent af detsamma
såsom ständigt bidrag af statsmedel för pensionering a per
sonalen till det antal och i enlighet med de aflöningar, som funnos
vid pensionskassornas tillkomst — pensionsinrättningen trädde i ver s>
samhet den 1 januari 1875 och änke- och pupillkassan den 1 juli
samma år — under det att tre och eu half procent anvisades att amortera
den retroaktivfond, som beräknats motsvara det dåvarande värdet
af samtliga afgifter för den äldre personalens pensionering, livilka enligt
de för pensionsinrättningen gällande matematiska grunder skulle
hafva med hänsyn till personalens dåvarande ålder och aflöning influtit
under dess föregående tjänstetid, därest pensionsinrättningen hela
denna tid varit i verksamhet.

Då emellertid nämnda retroaktivfond är slutamorterad under ar
1907, hafva kommitterade föreslagit, att staten fortfarande borde anvisa
samma belopp, 3 Va procent af portomedel, att, då detsamma icke längre
vore behöflig! för sitt ursprungliga ändamål, bereda inträde i pensiousinrättningen
åt den ganska talrika linjepersonal — linjemästare, linje -

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

förmän, och reparatörer — som nu vore föreslagen till uppförande å
ordinarie stat.

Nämnda anslag, fem procent af portomedel, skulle alltså fortfarande

utgå.

. Beträffande det ofvanberörda tilläggsbeloppet hafva kommitterade

1 ofL??f0rslag upptät det af telegrafstyrelsen föreslagna beloppet
125,920 kronor. rr

5S&? . . till telegrafverkets änke- och pupillkassa har såväl af

kets Enke-och töiegratstyrelsen som åt kommitterade upptagits till samma belonn som
pupillkassa, för år 1907 eller till 8,000 kronor.

Fy“pen'' Förslagsanslaget till fyllnadspensioner har för år 1908 upptagits
till 66,650 kronor.

Pensions- och understödsstaterna skulle för nämnda år sluta å ett
belopp af 306,770 kronor.

Depcwemuesnt8'' Beträffande hvad rörande dessa stater föreslagits, yttrar departeyttrande.
Hientschefeil

»På de af telegrafstyrelsen anförda skäl anser jag mig böra tillstyrka
att Kungl. Maj: t föreslår Riksdagen bevilja de åt linje arbetaren Claessén’
vaktmästaren Bygel och telegrambäraren Bäckman ifrågasatta understödsbeloppen;
och torde dessa understöd böra utgå från och med år 1907.

Hvad angår frågan om tjänstemännens vid telegrafverket pensionermg,
gäller för. närvarande, att pension, till beloppet motsvarande
oafkortad lön, utgår dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt
det för denna inrättning gällande reglemente dels ock med erforderligt
iyilnadsbelopp af telegrafverkets medel. Enligt nämnda reglemente äro
mrättningens delägare, d. v. s. alla i ordinarie tjänst vid telegrafverket
anställda personer, skyldiga att erlägga årsafgifter, som för personalen
inom styrelsen belöpa sig till 3 procent af pensionen och för öfriga
delägare till 5,2 å 6 procent däraf, beroende på vederbörandes ålder
vid inträde i tjänst. Därjämte är den, som efter fyllda 25 år inträdt
i pensionsmrättningen, pliktig att erlägga retroaktivafgift.

Statens bidrag till pensionsmrättningen har, såsom nämndt, utgjort
dels 5. procent af portoinkomsten af telegrafmedel dels särskildt tillhiggsbidrag
för den genom 1902 års omorganisation nytillkomna ordinarie
personalen.

Pensionen från pensionsinrättningen utgör högst 60, lägst 48
procent af aflöningen. Då emellertid slutlönen i allmänhet är större
än det i reglementet angifna procenttalet af hela aflöningen, har fyllnadspension
utbetalts af telegrafmedel för fyllande af skillnaden mellan
den garanterade pensionen och den från pensionsinrättningen utgående

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Enligt kommitterades förslag skulle pensionen fortfarande utgå
dels från pensionsinrättningen och dels i form af fyllnadspension, och,
enligt hvad jag inhämtat, skulle kommitterade afsett, att pensionsinrättningen
skulle betala proportionsvis lika stor andel af de föreslagna
pensionerna som af de nu utgående. I öfrigt äro de af kommitterade
föreslagna bestämmelser angående pensioneringen, med undantag beträffande
generaldirektören, väsentligen hämtade från det af 1902 års pensionskommitté
afgifna betänkande.

Hvad angår generaldirektörens pensionsförhållanden, hafva dessa
ordnats med ledning af de grundsatser, som finnas bestämda för pensionering
af chefen för Trollhätte kanal- och vattenverk, dock att kommitterade
icke föreslagit någon bestämmelse om skyldighet för generaldirektören
att erlägga pensionsafgift. Detta synes mig emellertid vara
ett undantag, hvarför giltiga skäl ej kunna utletas, utan har jag ansett
generaldirektören böra erlägga eu årlig pensionsafgift af 360 kronor,
motsvarande hvad som skolat utgå enligt det genom proposition
n:r 18 innevarande års Riksdag förelagda förslag till lag angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension. Under förutsättning att
generaldirektören är medlem i telegrafverkets pensionsinrättning och
vid afgång från generaldirektörsämbetet är berättigad till pension från
denna inrättning, torde af telegrafmedel böra utgå endast fyllnadspension.
Under förstnämnda förutsättning lärer pensionsafdraget böra minskas med
det belopp, som generaldirektören erlägger till pensionsinrättningen.

Berörda lagförslag skiljer sig i vissa delar från de af ofvannämnda
pensionskommitté uttalade åsikter, och torde de i telegrafkommitterades
förslag till aflöningsreglemente, § 6 punkterna 4—7, (§ 7 p. 4—7 i mitt förslag)
ifrågasatta stadganden i tillämpliga delar bringas till öfverensstämmelse
med af Kung!. Maj:t redan gillade principer samt i erforderliga
delar kompletteras.

Särskilda af kommitterade framhållna omständigheter synas emellertid
betinga vissa undantagsbestämmelser i fråga om pensionsåldern.
Beträffande tjänstemännen i styrelsen, som hittills varit pensionsberättigade
vid 65 lefnads- och 35 tjänstår, torde dock ingen anledning
föreligga att. göra undantag från den i lagförslaget såsom allmän
regel antagna pensionsåldern af 67 år. För kvinnliga tjänstemän
i allmänhet torde antalet tjänstår böra, jämväl i öfverensstämmelse med
lagförslaget, bestämmas till 30. Däremot synas mig de af kommitterade
i öfrigt föreslagna stadganden om pensionsålder lämpliga med
hänsyn till antydda särskilda omständigheter.

Bih. till Itiksd. Prof. 1001. 4 Sami. 1 Afd. SO Höft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Utvidgning
af telegrafverkets
lokaler
i Stockholm.

_ -De kommitterade föreslagna pensionsunderlag äro med hänsyn till
de jämförelsevis höga slutaflöningarna i allmänhet lägre än om de beräknats
enligt de i omförmälda lagförslag angifna grunder, och har jag
icke funnit anledning till erinran mot hvad kommitterades förslag i
denna del innehåller.

Den omständigheten att någon fullständig utredning för närvarande
ej föreligger rörande de ökade kostnaderna, som kommitterades
förslag i förenämnda afseende skulle för staten medföra, synes mig icke
föranleda betänklighet mot att antaga detsamma, då man i allt fall
redan af den utredning, som förebragts, kan i hufvudsak bedöma frågan.
Till nästkommande års riksdag torde en uttömmande utredning
kunna medhinnas. Jag tillstyrker därför hvad kommitterade rörande
pensions- och understödsstaterna hemställt.»

Omkostnadsstaten.

För de under omkostnadsstaten hörande anslagsbeloppen redogöres
uti statsrådsprotokollet sid. 93—98, och skulle summan af anslagen å
1908 års omkostnadsstat uppgå till 2,890,130 kronor.

Ränta och amortering;.

I fråga om det af kommitterade till betalning af ränta och amortering
å telegrafverkets lån för år 1908 upptagna belopp af 1,884,400
kronor förklarar departementschefen sig icke hafva någon anmärkning
att framställa. Han erinrar, att Kungl. Maj:t i propositionen n:r 14 föreslagit
innevarande års Riksdag att bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende
ett lånebelopp för 1907 af 5,000,000 kronor.

Fastigheter.

I fråga om anslaget för utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm
(sid. 99—101 i statsrådsprotokollet) föreslår telegrafstyrelsen, att
för sagda ändamål reserveras 200,000 kronor, hvarigenom "summan af
härför reserverade medel komme att uppgå till 500,000 kronor. Styrelsen
anför vidare, att styrelsen för utvidgning af telegraf- och tele -

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

7 5

fonstationerna i Stockholm träffat villkorligt köpeaftal med telegrafverkets
pensionsinrättning om förvärfvande af två inrättningen tillhöriga
egendomar för en köpesumma af 520,000 kronor.

Med erinran, att 1904 och 1905 års Riksdagar medgifvit, att för
telegrafverkets behof finge inköpas dels en tomt i Hälsingborg och dels
en tomt i Härnösand, föreslår styrelsen att, af det för uppförande å
dessa tomter af byggnader för verkets räkning erforderliga belopp,

100.000 kronor för hvardera tomtens bebyggande eller tillsammans

200.000 kronor, upptages i staten för 1908. Enligt ritningar och kostnadsförslag,
som styrelsen låtit uppgöra, skulle byggnaden i Hälsingborg
betinga ett pris 230,000 kronor och kostnaden för byggnaden i
Härnösand, som vore afsedd att inrymma jämväl lokaler för postkontoret
å platsen, uppgå till 252,000 kronor.

I statsrådsprotokollet omnämnas vidare (sid. 104) de skäl, som af
telegrafstyrelsen förut framhållits och jämväl nu vidhallas för anskaffande
å en stor del platser af egna lokaler åt telegrafverket.. De orter,
där detta för närvarande vore af särskild vikt, vore Norrköping, Karlstad
och Lund. Hvad de båda förstnämnda af dessa städer anginge,
vore emellertid icke något anslag för år 1908 för ifrågavarande ändamål
erforderligt. Det bästa sättet att för skäligt pris kunna förvärfva
en för stationsbyggnad i Norrköping lämplig tomt syntes telegrafstyrelsen
vara att vid gynnsam tidpunkt inköpa en för bebyggande lämplig
fastighet, för hvilket köp de för stationsbyggnad i Gäfle reserverade
medel borde under 1908 få användas. För beredande af egna
lokaler för telegrafverkets räkning i Karlstad hade styrelsen under förbehåll
af Kungl. Majrts och Riksdagens godkännande uppgjort kontrakt
med Värmlands enskilda bank om inköp af den egendom, uti hvilken
banken för närvarande hade sina lokaler inrymda. Enligt villkoren i
kontraktefi skulle dock köpeskillingen, som utgjorde 100,000 kronor,
icke behöfva erläggas förrän tidigast 1909. Hvad Lund beträffade
hade, enligt hvad styrelsen inhämtat, universitetet därstädes för afsikt
att hos Kungl. Maj:t göra framställning om erhållande af medel, till
eu ny museibyggnad, under förutsättning att det nuvarande zoologiska
museet kunde försäljas. Då, enligt hvad till styrelsens kännedom kommit,
lokaler för telegrafverket möjligen skulle kunna förvärfvas i det
nuvarande museet, för hvilket köpeskillingen vore beräknad till 75,000
kronor, hade styrelsen uppfört detta belopp i statförslaget för 1908.

Uppförande af
byggnader för
telegrafverkets
behof i
Hälsingborg
och Härnö»
band.

Anskaffande
af egna lokaler
åt telegrafverket
i
Norrköping,
Karlstad och
Lund.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Utvidgning a
telegrafverkets
lokaler
Malmö.

Ny byggnad
för telegrafverket
i Göteborg.

Reserverade
medel för anskaffande
af
lokaler i
landsorten.

Kommitterades
förslag
till utgiftsstater
under
rubriken
fastigheter.

För utvidgning af telegrafverkets lokaler i Malmö hade telegrafstyrelsen
under förutsättning af Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall
uppgjort villkorliga köpeaftal om förvärfvande af två intill den nuvarande
stationsbyggnaden gränsande egendomar för ett pris af tillhopa

350,000 kronor, däraf 155,000 kronor skulle få innestå mot inteckningar.
Styrelsen föreslår nu att i staten för 1908 uppföres dels den
återstående delen af köpeskillingen 195,000 kronor, dels 50j000 kronor
af det för om- och påbyggnader erforderliga beloppet, hvilket senare
beräknats till sammanlagdt 169,000 kronor.

Då den af telegrafverket i Göteborg disponerade egendomen icke
vore tillräcklig samt en om- och tillbyggnad icke kunde med fördel
låta sig göra, föreslår styrelsen, att för telegrafverkets behof uppföres
en ny byggnad för en beräknad kostnad af 280,000 kronor, hvarefter
den nu disponerade egendomen därstädes eventuellt kunde försäljas.

Slutligen har telegrafstyrelsen beräknat, det belopp, som för år
1908 borde afsättas såsom reserverade medel för anskaffande af lokaler i
landsorten, till 280,000 kronor, hvilket skulle i första hand användas
till en del af kostnaderna för anskaffande af lokaler i Norrköping och
Göteborg.

Hela det af styrelsen under rubriken fastigheter för 1908 upptagna
belopp utgör 1,000,000 kronor. Detta belopp utgör eu ökning
af 500,000 kronor utöfver det belopp, som under samma rubrik upptagits
i utgiftsstaterna för år 1907.

Kommitterade framhålla nödvändigheten däraf att för telegrafverkets
större telefonstationer beredas lokaler i verkets egna fastigheter. Enligt
hvad kommitterade inhämtat, erfordrades emellertid under de närmaste
åren, på grund af telefonrörelsens allt snabbare tillväxt, utvidgade eller
nya lokaler till ett så stort antal af telegrafverkets stationer i de större
af rikets städer, att erforderliga medel för desammas anskaffande icke
kunde erhållas från telegrafverkets öfverskott under dessa år.

På grund häraf hafva kommitterade (sid. 232) föreslagit, att telegrafstyrelsen
måtte beredas utväg att för anskaffande af lokaler för telegrafverkets
behof erhålla ett byggnadslån å tre miljoner kronor, hvilket
lån skulle förräntas och amorteras enligt samma grunder, som funnes
bestämda för de af telegrafstyrelsen under de senare åren för fortsatt
utveckling af statens telefonväsende erhållna lånemedel.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Genom den af kommitterade sålunda föreslagna anordningen skulle
anslaget till fastigheter i telegrafverkets utgiftsstater icke behöfva
uppgå till högre belopp än det, som finnes i 1907 års stater upptaget
eller 500,000 kronor. Telegrafstyrelsen skulle icke heller behöfva på
provisoriska anordningar eller flyttningar af stationer nedlägga ansenliga
belopp, som, om erforderliga lokaler i rätt tid anskaffades, kunde
inbesparas, hvarförutom de olägenheter både för allmänheten och för
expeditionspersonalen, som alltid medfölja olämpliga och trånga lokaler,
kunde undvikas.

Det föreslagna byggnadslånet skulle, enligt kommitterades åsikt,
användas till:

inköp af tomt och uppförande af en stations byggnad

i Göteborg ...................................................

inköp af fastigheter i Malmö och tillbyggnad till
telegrafverkets nuvarande fastighet därstädes
inköp af byggnadstomt och uppförande af stations byggnad

i Norrköping ........................•

tomtinköp för nya stationsbyggnader i landsorten
stationsbyggnad i Stockholm .................

kronor 900,000:

» 580,000:

» 650,000

j) 370,000
» 500,000

Summa kronor 3,000,000

Beträffande användningen af det ifrågasatta lånet till inköp af
tomter för nya stationsbyggnader i landsorten framhålla kommitterade
(sid. 233—234), att det enligt deras mening vore af särskild
vikt, att medel för sådant ändamål funnes tillgängliga att vid behof
disponeras, enär det visat sig i flera afseenden olägligt att uppgöra
villkorliga köpeaftal lång tid, innan definitivt köp kunde ske och köpeskillingen
erläggas.

För öfrigt erinra kommitterade, att den af telegrafverket nu disponerade
fastigheten i Göteborg syntes kunna försäljas till ett pris af
omkring 300,000 kronor, hvilket belopp skulle kunna användas till afbetalning
af det föreslagna byggnadslånet, hvarigenom detta inom kort
skulle kunna afsevärdt nedbringas.

Enligt af kommitterade inhämtade upplysningar skulle, förutom
de lokaler, till hvilka byggnadslånet skulle användas, under de närmaste
åren nya eller utvidgade station slokaler erfordras i vissa angifna
städer, och hafva kommitterade med ledning af de erhållna
upplysningarna uppgjort en byggnadsplan omfattande åren 1908—1914
(sid. 120 i statsrådsprotokollet), enligt hvilken, under förutsättning af

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Telegrafstyrelsens
utlåtande
öfver
kommitterades
förslag
beträffande
anslagen under
rubriken
fastigheter.

bifall till kommitterades ofvan framställda förslag om beviljande af ett
byggnadslån, det i utgiftsstaterna under rubriken »Fastigheter)) upptagna,
för stationsbyggnader afsedda belopp skulle kunna begränsas till

500,000 kronor för år.

Till de nu nämnda för år 1908 beräknade belopp borde, i händelse
af bifall till kommitterades framställning om anordnande af särskilt
sjukhus för af lungtuberkulos lidande arbetare vid telegrafverket, läggas
den förut angifna byggnadskostnaden härför, 38,000 kronor.

I staten fär år 1908 borde alltså enligt kommitterades förslag under
nu förevarande titel upptagas 538,000 kronor.

Uti sitt afgifna underdåniga utlåtande öfver kommitterades föreliggande
förslag har telegrafstyrelsen beträffande det af styrelsen ifrågasatta
inköpet af den ofvan omförmälda museibyggnaden i Lund för
telegrafverkets räkning upplyst att universitetets i Lund drätselnämnd
till styrelsen meddelat, att, enligt hvad nämnden inhämtat, föga eller
ingen utsikt funnes för att en framställning från universitetets sida om
erhållande af medel för en ny museibyggnad skulle vinna beaktande, samt
att alltså någon försäljning till telegrafverket af nämnda byggnad för
närvarande icke syntes kunna komma till stånd.

Vid sådant förhållande och då behofvet af nya lokaler för telegrafoch
telefonstationen i Lund likväl kvarstode, har styrelsen föreslagit,
att det för inköp af museibyggnaden beräknade beloppet, 75,000 kronor,
^ måtte reserveras för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets
behof. Det i statförslaget för år 1908 för sistnämnda ändamål
upptagna beloppet, 25,000 kronor, borde alltså höjas till 100,000
kronor.

I fråga om det af kommitterade för inköp af tillbyggnad af fastigheter
i Malmö upptagna belopp, 580,000 kronor, har telegrafstyrelsen i
sitt nyssberorda utlåtande meddelat, att, utöfver de i det af styrelsen
afgifna statförslaget härför upptagna belopp, tillhopa 519,000 kronor,
ytterligare erfordrades för tillbyggnad af den nuvarande stationsbyggnaden
utefter norra Vallgatan ett belopp af 61,000 kronor.

Telegrafstyrelsen har tillika upplyst, att kostnaden för utvidgning
af telegrafverkets lokaler i Stockholm beräknats uppgå till 1,100,000
kronor.

Sedan för sistnämnda ändamål tagits i anspråk reserverade medel

300,000 kronor, i statförslaget för år 1908 upptagna 200,000 kronor
samt åt lånemedel 500,000 kronor, har återstoden, 100,000 kronor, af
kommitterade afsetts att upptagas i 1910 års stat för telegrafverket.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120

I sitt ifrågavarande utlåtande anför vidare telegrafstyrelsen, att de
städer i landsorten, hvarest behofvet åt nya stationslokaler vore mest
trängande och hvarest inköp af byggnadstomter skulle under närmaste
iden äga rum, vore Landskrona, Örebro och Västerås.

Om anslagen under rubriken fastigheter anför departementschefen: Departements.

»Såsom telegrafstyrelsen erinrat, har för utvidgning af telegraf- yttrande,
verkets lokaler i Stockholm redan reserverats ett sammanlagdt belopp
af 300,000 kronor, och anser jag af de skäl, som anförts i det statsrådsprotokoll,
som fanns bifogadt statsverkspropositionen till 1905 års
riksdag, lämpligt att nu för ändamålet ytterligare reserveras 200,000
kronor.

Hvad telegrafstyrelsen aufört synes mig emellertid ådagalägga
angelägenheten däraf att åtgärder inom den närmaste framtiden vidtagas
för att realisera planen att för telegrafverkets behof skaffa betydligt
vidgade lokaler i hufvudstaden. Det steg, styrelsen i denna
riktning tagit genom upprättandet af villkorligt köpeaftal angående de
intill telegrafverkets nuvarande fastighet omedelbart gränsande egendomarna
n:r 2 och 3 i kvarteret Aeolus, anser jag också synnerligen
välbetänkt. Genom förvärfvande af dessa fastigheter skulle redan befintliga
anordningar inom den nuvarande egendomen kunna tillgodogöras
och inordnas i det nya byggnadskonstexet. Taxeringsvärdet å fastigheterna,
som ju särskildt för telegrafverket äro synnerligen välbelägna,
uppgår till 435,500 kronor, men hafva fastigheterna af sakkunniga
saluvärderats till 527,000 kronor. I betraktande häraf synes
mig den betingade köpeskillingen, 520,000 kronor, icke kunua anses
oskälig. Till jämförelse må nämnas, att den närbelägna egendomen n:r
6 i kvarteret Pegasus, tillhörande skomakarmästarföreningen, hvilken
egendom är taxeringsvärderad till 344,500 kronor, nyligen inköpts af
Stockholms stad till ett pris af 475,000 kronor. Tager man hänsyn
till tomtarealen — 933,2 kvadratmeter å egendomarna n:r 2 och 3 i
kvarteret Aeolus och 1,368 kvadratmeter å egendomen n:r 6 i kvarteret
Pegasus — blir visserligen priset för kvadratmeter högre beträffande
de förra egendomarna än i fråga om den senare, men detta finner
sin naturliga förklaring i det betydligt gynnsammare läget af de till
inköp nu ifrågasatta fastigheterna.

Behofvet af nya lokaler i Hälsingborg och i Härnösand har redan
blifvit af lvuugl. Maj:t och Riksdagen godkändt genom besluten att i
dessa städer inköpa för ändamålet lämpliga tomter. Mot de förslag
till dessa tomters bebyggande, som nu föreligga till pröfning, har jag

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

för närvarande icke någon anmärkning att framställa, men torde jagfå
anledning att härom närmare yttra mig, när ritningarna ingifvas för
fastställelse. Jag tillstyrker emellertid nu, att Riksdagens medgifvande
utverkas till uppförande af byggnader å tomterna till en kostnad ej
öfverstigande hvad telegrafstyrelsen föreslagit.

Lämpligheten att i allmänhet för telegrafverkets större telefonstationer
bereda lokaler i egna fastigheter har redan blifvit af Kung!. Magt
och Riksdagen godkänd, hvadan jag, som till fullo ansluter mig till
denna åsikt, icke anser mig behöfva närmare utveckla skälen därför.

För närvarande föreligger anbud att för ändamålet inköpa fastigheter
dels i Karlstad och dels i Malmö.

Angelägenheten att i Karlstad förskaffa egna lokaler för telegrafverkets
räkning synes mig genom den af telegrafstyrelsen förebragta
utredning ådagalagd; och det för ändamålet föreslagna inköpet af den
Värmlands enskilda bank tillhöriga fastigheten vid Älfgatan finner jag
för staten vara synnerligen fördelaktigt. Enligt hvad mig meddelats,
har generalpoststyrelsen ännu icke lämnat svar på telegrafstyrelsens
förfrågan rörande anordnande af postkontorslokal i förevarande fastighet.
Men, äfven om det ej skulle finnas lämpligt att där inrymma postkontoret,
torde den därtill afsedda lokalen ändock kunna genom uthyrning
med fördel tillgodogöras.

Hvad angår Malmö, där telegrafstationen och centralstationen för
telefonnätet inrymmas inom telegrafverket tillhöriga fastigheten n:r 1
inom kvarteret Skvalperup, är på grund af den hastiga abonnentökningen
all möjlighet till nödvändig utvidgning af telefonstationen inom kort
alldeles utesluten. Till afkjälpande af denna olägenhet har telegrafstyrelsen
föreslagit inköp af de intill nuvarande stationsbyggnaden
gränsande egendomarna n:r IX och II i kvarteret Skvalperup
för en köpesumma af 200,000 kronor för den förra och 150,000 kronor
för den senare egendomen. Med hänsyn till läget måste ju detta inköp
vara att förorda. Beträffande priset har jag inhämtat, att fastigheterna
äro taxeringsvärderade, n:r IX med eu tomtareal af 566 kvadratmeter
till 130,000 kronor och n:r II med eu tomtareal af 508 kvadratmeter
till 85,000 kronor. Då de betingade köpeskillingarna i förhållande till
taxeringsvärdet synts mig höga, har jag införskaffat närmare upplysningar
angående saluvärdet å närbelägna fastigheter. Därvid har meddelats
mig, att stadsingenjören i Malmö nyligen föreslagit staden att
inköpa tomter för utvidgning af Hamngatan. Af dessa tomter är en
(A), belägen i samma kvarter som telegrafhuset och innehållande 880
kvadratmeter, taxerad till 300,000 kronor och föreslås till inköp för

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

450.000 kronor. En annan (B) därintill belägen tomt innehåller 288
kvadratmeter, är taxerad till 100,000 kronor och föreslås till inköp for

150.000 kronor.

För närmare belysning af de olika fastigheternas salupris hänvisar
jag till följande sammanställning:

				----»—
Tomt	Areal.	Taxerings- värde.	Köpe- skilling.	Pris pr m2.
N:r IX..................................................	566 m2	kronor 130,000	kronor 200,000	kronor 353
„ II .............................................	508 »	85,000	150,000	295
A .....................................	880 »	300,000	450,000	511
B .........................................................	288 »	100,000	150,000	521

Tillika har mig meddelats, att för fastigheten n:r IX, som ar
bebyggd med i godt stånd varande stenhus, till en början begärts ett
pris af 250,000 kronor, och att detsamma först efter långa underliandlino-ar
nedbringats till''200,000 kronor. Med hänsyn till hvad sålunda
blifvit upplyst, anser jag mig kunna tillstyrka inköp af nu ifrågavaran e
fastigheter på de af telegrafstyrelsen föreslagna villkor.

För att fastigheterna skola kunna användas för telegrafverkets
behof kräfvas gifvetvis icke obetydliga ombyggnadsarbeten jämte andra
anordningar; och synes mig mot den af telegrafstyrelsen därför angifna
planen, hvilken i sinom tid bör för fastställelse understallas
Kungl. Maj:ts pröfning, icke, såvidt jag för närvarande kunnat bedöma,
något vara att anmärka.

Jämväl i Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås^ synas omständigheterna
betinga, att egna lokaler inom ej alltför lång framtid
beredas telegrafverket, liksom i Göteborg torde hora anskaffas annan
fastighet än den nuvarande för telegrafverkets behof. Handelskammaren
i Göteborg har också hos Kungl. Maj:t gjort framställning om åtgärders
vidtagande för beredande af ökadt utrymme för telefoncentratstationen
i staden. För närvarande föreligger icke förslag till inköp
af lämplig tomt på någon af dessa platser. Det synes mig dart or
vara att förorda, att Riksdagens bifall nu inhämtas till inköp, efter
Kungl. Maj:ts pröfning och godkännande, af lämpliga fastigheter tor
telegrafverkets behof i dessa städer, eu anordning, som i motsvarande

fall redan med stor fördel tillämpats. . .

l)eu af kommitterade föreslagna åtgärden att en del af de medel,
som skulle erfordras för att förskaffa telegrafverkets större telefonstaUih.
till Rikad. Prot. 1V07. 4 Rami. 1 Afd. 80 Höft. 11

Telegraflinje

byggnader.

Öfvergångs staten,

Anförande af
departementschefen.

82 Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

tioner lokaler i verkets egna fastigheter, måtte anskaffas genom att
lämna telegrafstyrelsen ett byggnadslån å tre miljoner kronor, synes
mig välbetänkt. Härigenom komma kostnaderna för dessa fastighetsaffärer,
som ju äga bestående värde för framtiden, att fördelas på en
längre tidsföljd, något som ur alla synpunkter måste anses lämpligt.

.Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag tillstyrka
hvad kommitterade och telegrafstyrelsen i afseende å fastigheter
föreslagit.»

Telegraflinjebyggnader.

Under rubriken telegraflinjebyggnader bär telegrafstyrelsen föreslagit
(sid. 128—129 i statsrådsprotokollet) att i staten för år 1908
uppföres dels ett anslag af 11,500 kronor för byggande af en telegrafledning
Nässjö—Karlskrona, dels ett anslag af 23,900 kronor för
byggande af en sådan ledning Nässjö—Stockholm.

Hvad telegrafstyrelsen härutinnan föreslagit, tillstyrkes af departementschefen
på de af styrelsen anförda skäl.

ÖfYergångsstaten.

Å öfvergångsstat föreslå kommitterade (sid. 129—130 i statsrådsprotokollet)
att för år 1908 måtte uppföras 46,240 kronor.

Häremot bar departementschefen icke något att erinra.

Sedan departementschefen påpekat, bland annat, att, enligt telegrafstyrelsens
beräkning af telegrafverkets inkomster för år 1908, dessa
skulle, om den nu föreslagna utgiftsstaten antages, öfverstiga utgifterna
med 100,000 kronor, anför departementschefen:

cd afseende å aflöningsreglementet har jag, utöfver hvad jag förut
anfört, endast att anmärka, att jag icke ansett mig böra göra någon
erinran mot kommitterades förslag, att jämväl hela den lägre tjänstepersonalen
_ skulle komma i åtnjutande åf semester, detta med hänsyn
särskildt till den ringa kostnad — enligt beräkning sammanlagdt omkring
4,000 kronor — förslagets genomförande skulle medföra. För
större delen af denna personal — linjepersonalen — kan nämligen på
grund af arbetets art så ordnas, att’särskild vikarie under den korta
tid, semesterledigheten skulle vara, icke behöfver anställas.

Slutligen anhåller jag få anmäla, att kommitterade hemställt, att
dyrtidstillägg måtte beredas lokalförvaltningarnas personal under år
1907, samt att telegrafstyrelsen i sitt utlåtande förordat denna framställning.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Af enahanda skäl, som jag anfört i fråga om generalpoststyrelsens
förslag om beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt de under
denna styrelse lydande lokalförvaltningar, har jag emellertid icke funnit
mig kunna biträda kommitterades berörda hemställan.))

Det föreliggande omorganisations förslaget företer i många hänseenden
nya uppslag, hvilka synas vara väl värda att praktiskt pröfvas inom någon
del af den svenska statsförvaltningen, och utskottet håller det icke för
otroligt, att telegrafverket, som är ett jämförelsevis mindre verk och med
tekniskt-industriell läggning, skall väl lämpa sig för en sådan pröfning.

Då utskottet alltså icke anser sig böra motsätta sig organisationsförslagets
genomförande på försök, har utskottet dock funnit sig icke
kunna underlåta att tillse, att detta genomförande icke allt för mycket
kommer att bryta mot hittills gällande principer inom statsförvaltningen
och att förslagets nyheter i aflöningsväg icke komma att medföra sådana
konsekvenser för statsförvaltningens öfriga grenar, att Riksdagen skall
af detta skäl finna sig böra afstå detsamma.

I detta hänseende har förslaget om en enda byråtjänstemannaklass
i främsta rummet tilldragit sig utskottets uppmärksamhet.

Utskottet håller före, att då det obestridligt inom hvarje ämbetsverk
— hurudan dess organisation än är inrättad — finnas många olika
slag af arbete, som är olika kvalificerad!, och då det till följd däraf
inom telegrafverket lika litet som inom andra ämbetsverk kan undvikas,
att de skilda befattningarne till följd af själfva sin natur och det med
dem förknippade särskilda ansvar olika graderas, kan enligt utskottets
förmenande anordningen med en enda klass af byråtjänstemän icke utan
väsentliga undantag i verkligheten uppehållas. Kommittén har synbarligen
icke heller tänkt sig, att de särskilda befattningarne skulle uppgå
i den enhetliga beteckningen af byråtjänst, utan endast att aflöningarne
skulle för samtliga byråtjänstebefattningars innehafvare afvägas enhetligt,
oafsedt om de utförde ett högre kvalificerad! arbete eller icke.

Men just häri ligger, enligt utskottets tanke, förslagets svaghet,
då därigenom åt hela organisationen förlänas en jämnstrukenhet, som icke
kan väntas egga tjänstemännens sträfvan utöfver hvad som är erforderligt
att icke förverka uppflyttningen i högre löneklass. Det psykologiskt
upplifvande moment, som ligger i möjligheten att nå en högre tjänsteställning
med af själfva tjänsteställningen betingad högre lön, har i förslaget
nästan alldeles förbisetts eller lämnats åsido. Härtill kommer,
att denna anordning utan tvifvel skall å ena sidan locka till att för vissa
befattningshafvare med högre kvalifikation bestämma begynnelselönen
högre än hvad från början varit afsedt och å andra sidan medföra, att
andra befattningshafvare med lägre kvalifikation i allt fall komma att

Utskottet.

Organisation
en.

Byråtjänste männen.

Statsutskottets Utlåtmide N:o 120.

ernå en högre aflöning än som vid en jämförelse med motsvarande
befattningshafvare inom andra ämbetsverk kan anses vara skäligt. Om,
exempelvis, sekreterarebefattningen hos telegrafstyrelsen varder ledig och
styrelsen anser sig å densamma böra placera en yngre tjänsteman, som
enligt löneskalan skulle vara berättigad till en aflöning väsentligt understigande
nuvarande minimiaflöning för eu sekreterare, kunde man icke
förtänka styrelsen, om densamma hos Kungl. Maj:t sökte utverka en
högre begynnelseaflöning för ett så afsevärdt högre kvalificeradt arbete
som sekreterarens. Men å andra sidan måste det väcka gensägelse, att
äfven det lägre kvalificerade arbetet — exempelvis en notaries eller
revisors — skall kunna tilläggas en aflöning, som, om man jämför det
föreliggande förslaget med de lönebelopp, som vid innevarande riksdag
blifvit bestämda för exempelvis statskontoret, visserligen under några
få år i början af den ordinarie tjänstetiden med ett jämförelsevis ringa
belopp understiger motsvarande befattningshafvares, men som under det
femte samt från och med det sjunde tjänsteåret i en stegrad skala betydligt
öfverstiger nämnda befattningshafvares aflöningar.

1 detta hänseende får utskottet hänvisa till följande tabell:

		Aflöningsbelopp enligt
		Kungl. Maj:ts	Af Riksdagen
		förslag för	godkänd stat för
		Telegrafstyrelsen.	Statskontoret.
lista	året .......................................	3,400	4,000
2:dra	» .......................................	3,400	4,000
3:dje	)) .............. ........................	3,800	4,000
4:de	» .......................................	3,800	4,000
5:te	« .......................................	4.200	4,000
6: te	» .......................................	4,200	4,500
7:de	» .......................................	4,600	4,500
8: de	») .....................................	4,600	4,500
9:de	» .......................................	4.600	4,500
10:de	” ...............................,.......	5.000	4,500
ll:te		5,000	5,000
12 itc	)> .......................................	5,000	5,000
13:de	)) .................................	5,500	5,000
14:de	n ..................................	5,500	5,000
15:de	>'' .....................................	5,500	5,000
16:de	») ...............................	6,000	5,500
17:de	» .......................................	6,000	5,500
18:de	» ...........................	6,000	5,500
19:de	» ...........................	6,500	5,500
20:de	» ..................................	6,500	5,500
21:sta	» ......................................	6,500	5,500
22:dra	» ....................	7,000	5,500
23:dje	»	7,000	5,500
24:de	» ................................	7,000	5,500
25:te	M	7,000	5,500

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Häraf framgår, att, om Kung! Maj:ts föreliggande förslag beträffande
byråtjänstemännen i telegrafstyrelsen antages, dessa, som till det vida
öfvervägande flertalet äro att hänföra till hvad man i statskontorets stat
kallat första gradens tjänstemän, först efter fjorton års tjänstgöring skulle
ha undfått en aflöning, som sammanlagd motsvarar hvad som tillmätts
första gradens tjänstemän i statskontoret för samma tjänstetid. Men i
och med det 15:de året skulle en stegring i lönesatserna begynna, som
vid det 20:de året skulle visa en skillnad till förmån för telegrafverkets
tjänstemän på sammanlagdt 4,100 kronor och efter det 25:te pa
11100 kronor. Denna skillnad skulle med hvarje följande år ytterligare
stiga med 1,500 kronor för att efter 35 år belöpa sig till icke
mindre än 26,100 kronor.

Utskottet finner sig emellertid icke kunna underlåta att tillse, att
de aflöningsbelopp, som utmätas i enlighet med det här använda systemet
med lägre begynnelselön och högre slutlön, komma att i möjligaste mån
motsvara de aflöningar, som vid innevarande riksdag bestämts efter det
äldre systemet under i öfrigt väsentligen lika förhållanden.

Vid de jämförelser utskottet i sådant syfte verkställt har utskottet
funnit, att för de tjänster inom telegrafstyrelsen, som med afseende å
arbetets art kunna anses motsvara första gradens tjänster inom statskontoret,
bör det högsta aflöningsbeloppet — om man utgår från. en
begynnaseaflöning af 3,400 kronor och följer den aflöningsskala i öfrigt,
som af Kungl. Maj:t godkänts — begränsas till 6,000 kronor, hvilket

skulle ernås efter femton års tjänst.

Enligt hvad här ofvan intagna tabell utvisar, skulle tjänstemännen
i telegrafstyrelsen, livilka efter den förändrade organisationen för öfrigt
lära undfå befordran till ordinarie tjänst afsevärdt tidigare än motsvarande
tjänstemän i statskontoret, och för hvilka kompetensfoidringarna
i de flesta fall äro lägre och arbetets art väsentligen mindre kvalificerad^
komma att under de sex första åren uppbära ett sammanlagdt aflöningsbelopp,
som med 1,700 kronor understiger hvad motsvarande tjänstemän
i statskontoret under samma tidsperiod komme att enligt den nya lonestaten
uppbära. Men efter utskottets pa sätt ofvan är angifvet leducerade
aflöningsförslag, skulle tjänstemannen i telegrafstyrelsen efter
passerandet af det 14:te året hafva undfått full ersättning därför, hvarefter
han från och med det 15:de aret intill uppnådd pensionsålder
skulle vara i åtnjutande af en aflöning, som alltjämt med 500 kronor
öfverstege motsvarande tjänstemans i statskontoret aflöning.

Utskottet finner därför ingen som helst orättvisa begås mot tjänstemännen
i telegrafstyrelsen, om för dessa begynnelseaflöningen bestämmes

. Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

till 3,400 kronor och slutaflöningen till 6,000 kronor efter 15 års
tjänst.

Andra gra- . Då . emellertid, enligt hvad utskottet inhämtat, fyra af de befattmän*Ste
n’noar inom styrelsen, som enligt det föreliggande förslaget skulle aflönas
efter byråtjänstemännens löneskala, nämligen sekreterare-, kamrerare-,
byråingenjörs- och förrådsintendentsbefattningame, äro att hänföra
till nuvarande andra lönegraden och förty måste anses böra högre
aflönas, har utskottet, som icke anser sig böra ifrågasätta att för ett
så ringa antal tjänstemän tillskapa en särskild löneskala och på det att
styrelsen må vara mera obunden vid placeringen, funnit sig böra hemställa,
. att ett belopp af högst 4,000 kronor må ställas till styrelsens
disposition för att i form af tilläggsarfvoden med 1,000 kronor för
hvarje tilldelas de byråtjänstemän, som af styrelsen förordnas att uppehålla
sekreterare-, kamrerare-, byråingenjörs- och förrådsintendenturbefattningarne.

En byråtjänsteman, som exempelvis tillhörde elfte (tionde enligt
utskottets förslag) löneklassen och förty skulle uppbära en lön af 4,600
kronor, men af styrelsen förordnades att uppehålla sekreterarebefattningen,
skulle alltså, så länge detta förordnande varade, utöfver sagda
4,600 kronor uppbära ett tilläggsarfvode af 1,000 kronor eller tillsammans
5,600 kronor. Därest han exempelvis efter fem år, då han å
löneskalan hunnit till 9:de (enligt utskottets förslag 8:de) klassen med
en aflöning af 5,500 kronor och ett tilläggsarfvode af 1,000 kronor, befunnits
bättre kunna tjäna verket såsom revisor och transporterades till
sådan befattning, skulle tilläggsarfvodet öfverflyttas på den tjänsteman,
som i hans ställe förordnades till sekreterare.

Utskottet tror, att genom denna anordning kunna i någon mån
neutraliseras de olägenheter, som obestridligen uppkomma däraf att
olika kvalificerad! arbete icke kommer att enligt det nya systemet,
sådant det i det föreliggande förslaget blifvit tillämpad!, ersättas olika.

Semester. I sammanhang härmed har inom utskottet fråga varit väckt om

nyss omförmälda fyra tjänstemäns rätt till semester. Andra gradens
tjänstemän inom de centrala ämbetsverken hafva hittills varit tillerkända
en och en half månads semester, under det första gradens tjänstemän
endast undfått en månads sådan ledighet. I samband med första och
andra gradernas sammanslående till en enda tjänstemannaklass har kommittén
för hela denna klass föreslagit eu månads semesterledighet.
Därigenom förlora de tjänstemän af andra graden, hvilka uppgå i den
gemensamma graden, en half månads semester. Det kunde utan tvifvel
med skäl ifrågasättas, om icke af den särställning framför öfrige byrå -

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

tjänstemän, som utskottet bär ofvan föreslagit för sekreterare, kamrerare,
byråingenjör och förrådsintendent, borde följa, att dem ock borde åter
tilläggas den rätt till en och en half månads semester, hvaraf de, på
sätt nu är omförmäldt, gått i mistning. Utskottet har emellertid funnit
sig böra afstå från tanken härpå af hänsyn till det system, som följts
vid denna omorganisation och lönereglering. I och med det att byråtjänstemännen
inordnats i en enda tjänstemannaklass med en gemensam
löneskala och med skyldighet för en hvar att efter förflyttning tjänstgöra
på hvilken plats som helst inom verket, följer ock principenligt
skyldighet för byråtjänsteman att utan särskild ersättning under semesterledighet
uppehålla den tjänst, som kan honom af styrelsen åläggas.
Och då utskottets förevarande förslag icke innebär någon ändring i nyss
omförmälda förhållanden, utan endast medgifvande för telegrafstyrelsen
att tillägga de byråtjänstemän, som uppehålla sekreterare-, kamrerare-,
byråingenjörs- och förrådsintendentsgöromålen, ett särskildt arfvode, beräknadt
efter 1,000 kronor för år, kan icke heller, enligt utskottets
förmenande, rätt till ökad semester betingas af ett dylikt arfvode.

Det har emellertid icke undgått utskottets uppmärksamhet, att
dessa fyra tjänstemän genom en sådan anordning icke komma i åtnjutande
af semesterledighet med fullständigt bibehållande af de med
tjänsten följande aflöningsförmånerna. Af det särskilda arfvodet å 1,000
kronor för år belöper nämligen per månad 83 kronor 33 öre. Under
semestermånaden måste styrelsen disponera detta belopp till den byråtjänsteman,
som uppehåller den högre kvalificerade tjänsten. På det
att emellertid icke tjänstens ordinarie innehafvare skall gå i mistning
af detta belopp, har utskottet funnit sig af billighetsskäl höra ställa
till styrelsens disposition ett motsvarande belopp att utanordnas till den
ordinarie tjänsteinnehafvaren, därest han använder sig af semester.

Utskottets förslag i förevarande afseende betingar dels eu ökning af
telegrafstyrelsens aflöningsstat, anslaget till arfvoden till extra ordinarie
tjänstemän, vikariatsersättning in. m., från af Kungl. Maj:t föreslagna

23,500 kronor till 27,900 kronor, dels ock ett tillägg till § 9 af aflöningsreglementet,
i hvilket hänseende utskottet hänvisar till sitt förslag till
reglemente här efter.

Hvad aflöninqarne i (Ifrigt beträffar kan utskottet icke heller tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ämbetsverkets chef samt byråcheferna.
Visserligen är det sant, att vid afvägandet af desse tjänstemäns
fin er någon hänsyn måste tagas till de löner, som erbjudas motsvarande
befattningshafvare inom affärsvärlden och i de tekniska yrkena,
men statstjänsten erbjuder i hvarje händelse så många fördelar framför

Chefen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Byråcheferna.

enskild tjänst, att Riksdagen icke lärer vara böjd att allt för mycket
gifva efter för det på senare tider med växande styrka, ehuru icke alltid
med tillräckliga grunder framställda yrkandena om de tekniskt-industriella
tjänstemännens fulla likställighet i aflöningshänseende med hvad
som mer eller mindre öfvergående kan erbjudas å vissa af de privata
lefnadsbanorna. Och utskottet kan icke dela kommitténs farhågor, att
genom något lägre aflöningsförmåner för ämbetsverkets chef och byråchefer
staten skulle äfventyra att för dessa befattningar kunna förvärfva tillräckligt
dugande krafter.

I hvarje händelse lärer icke telegrafverket utöfva en så omfattande
affärsverksamhet, att så höga aflöningsbelopp som 20,000 kronor för
dess chef och 9,800 kronor för dess afdelningscliefer (eventuellt för
en af dem 10,800 kr.) kunna anses af verkligt behof påkallade.

Det af Kungl. Maj:t framställda förslaget, att chefens arfvode skulle
bestämmas till minst 15,000 och högst 20,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att inom dessa gränser bestämma arfvodets belopp, har
utskottet funnit så mycket mindre tilltalande, som härigenom utan tvifvel
hvarje verkligt dugande man, som erbjödes chefsplatsen, skulle, då en
hvar, hvilken utan ansökning erbjudes en plats, torde ha grundad anledning
förmoda, att man verkligen önskar förvärfva honom för densamma,
finna sig föranlåten att alltid uppskatta sin duglighet till det
högsta medgifna beloppet.

Utskottet, som på grund häraf anser, att chefens arfvode bör i staten
uppföras med visst bestämdt belopp, har vid öfvervägande häraf funnit
detsamma kunna, med hänsyn till telegrafverkets natur af tekniskt-industriellt
affärsverk och chefens förordnande allenast för viss kortare tid,
lämpligen bestämmas till 15,000 kronor.

Hvad därefter angår byråchefernas aflöning, hvilken föreslagits till
minst 7,500 kronor och högst 9,800 kronor efter 12 års tjänstgöring,
finner utskottet, vid jämförelse med hvad Riksdagen nyligen bestämt för
statskommissarierna, denna maximiaflöning vara för hög. Visserligen
bör, såsom utskottet redan erinrat, någon hänsyn tagas därtill att det
här är fråga om afdelningschefer inom ett tekniskt-industriellt affärsverk,
som vid tjänsternas besättande kan befaras blifva underkastadt
konkurrens med den privata företagsamheten, men olikheten i detta
hänseende bör icke föranleda till en så stor skillnad i slutaflöningen
som mellan 8,700 kronor, hvilket belopp bestämts för statskommissarierna,
och 9,800 kronor, som här föreslagits för byråcheferna i telegrafstyrelsen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Utskottet finner sig därför böra föreslå, att begynnelseaflöningen
för byråcheferna må bestämmas till 8,000 kronor, hvartill må komma
ålderstillägg å livartdera 500 kronor efter respektive 3 och 6 års väl
vitsordad tjänstgöring, så att slutaflöningen efter sex år kan uppgå till
9,000 kronor. Vid en jämförelse mellan den fastställda löneskalan för
statskommissarierna och den nu af utskottet föreslagna för byråcheferna
i telegrafstyrelsen visar det sig, att under det att statskommissariernas
aflöning under de 3 första åren med 100 kronor öfverstiger byråchefernas,
och med 200 kronor under det 0:te året, så öfverskrida de
senares aflöning de förras med 400 kronor under det 4:de och 5:te året
samt med 300 kronor från och med det 7:de året och allt framgent till
uppnådd pensionsålder. Denna förhöjning anser emellertid utskottet
vara betingad dels af hvad utskottet redan anfört om telegrafverket
såsom ett tekniskt-industriellt verk, dels af byråchefernas skyldighet att
låta sig förflyttas till annan tjänst, dels af den längre arbetstiden å
tjänsterummet, dels ock åt deras förmanskap för en talrik personal.

1 sammanhang härmed liar utskottet lunnit den för verkstadsdirektören
föreslagna aflöning, som skulle begynna med 6,000 kronor och
efter sju ålderstillägg uppgå till 9,800 kronor efter 21 års tjänstgöring,
icke kunna tillstyrkas. Visserligen är det obestridligt, att så höga aflön
in gar kunna inom den privata verkstadsindustrien förekomma för med
verkstadsdirektören jämförliga betattningshafvare, men utskottet har
icke funnit öfvertygande skäl förebragta för behöfligheten att efter undantagsförhållanden
inom den privata industrien bestämma de normala
lönerna inom statsförvaltningen.

Vid eu jämförelse med hvad Kungl. Maj:t föreslagit för maskindirektören
i Stockholm och då utskottet anser dennes befattning vara
icke obetydligt mera kräfvande än direktörens vid telegrafverkets icke
alltför betydande verkstad, hemställer utskottet, att verkstadsdirektören
må "tillerkännas en begynnelseaflöning af 7,000 kronor med tre
ålderstillägg å 500 kronor livartdera efter respektive 3, 6 och 9 år, så
att han kan uppnå en slutaflöning af 8,500 kronor.

Hvad därefter angår vaktmästare hos styrelsen har utskottet, vid
eu jämförelse med livad motsvarande bcfattningshafvare i de centrala
ämbetsverken ansetts böra tilläggas, funnit den föreslagna slutaflöningen
1,650 kronor förutom beklädnadsersättning 120 kronor, eller 1,770 kronor
(hvartill för förste vaktmästaren kommer ett arfvode af 200 kronor)
vara för hög. Utskottet anser, att slutaflöningen må bestämmas till
1,380 kronor efter sex års tjänstgöring, hvilket med hänsyn till den
i telegrafstyrelsen längre tjänstgöringstiden något öfverstiger hvad Riks Bih.

till lutså. Prat. 1907. 4 Samt. 1 Afd. SO Hilft. 12

Verkstads direktören.

Vaktmästarne.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Motioner om
aflöning arne.

dagen nyligen bestämt för motsvarande befattningsliafvare i statskontoret.

Beträffande aflöningsbeloppen bär uti ofvan omförmälda motioner
yrkats:

uti n:o 227 af herr M. F. Nyström;

l:o) att aflöningen till linjedirektörer bestämmes till 5,000 kronor
med. ålderstillägg å 500 kronor efter resp. 3, 6, 9 och 12 år, så att slutaflöningen
blir 7,000 kronor;

2:o) att aflöningen till linjeingenjörer bestämmes till 3,800 kronor
med ålderstillägg å 400 kronor efter resp. 3, 6 och 9 år samt 500 kronor
efter 12 år, så att slutaflöningen blir 5,500 kronor; samt

3:o) att aflöningen till verkstadsingenjörer bestämmes till 3,800
kronor med ålderstillägg å 400 kronor efter resp. 3, 6 och 9 år samt
500 kronor efter 12 år, så att slutaflöningen blir 5,500 kronor;

uti n:o 222 af herr C. A. Lindhagen: att följande af Kungl. Maj:t
föreslagna begynnelselöner måtte höjas, nämligen: l:o) kvinnlig kontorsskrifvares
från 1,020 till 1,260 kronor, 2:o) kvinnlig kassörs i första

lönegraden från 1,140 till 1,260 kronor, 3:o) kvinnlig kassörs i andra

lönegraden från 1,020 till 1,140 kronor, 4:o) kvinnlig bokhållares från
960 till 1,020 kronor, 5:o) biträdande telegrafists från 1,140 till 1,260
kronor och 6:o) ordinarie interurbantelefonists från 840 till 900 kronor,
frånsedt ortstillägg;

uti n:o 223 åt herr E. A. Nilson i Örebro:

1:°) att begynnelseaflöningen för telegrafist sättes till 1,260 kronor;
samt

2:o) att till föreståndare för filialtelegrafstation må, såsom tillägg till
tjänstgöringspenningarne, utgå ett årligt arfvode af 300 kronor;

uti n:o 244 af herr K. V. Rydén: att följande förändringar måtte
vidtagas i de af Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsbeloppen:

l:o) att reparatör måtte åtnjuta en begynnelselön af 900 kronor,
960 kronor efter 2 år, 1,020 kronor efter 4 år, 1,140 kronor efter 6 år,
1,260 kronor efter 9 år och 1,380 kronor efter 12 år; samt

2:o) att linjeförman af 2:dra lönegraden måtte tillerkännas en begynnelselön
af 960 kronor, 1,020 kronor efter 2 år, 1,140 kronor efter
4 år, 1,260 kronor efter 6 år, 1,380 kronor efter 9 år och 1,500 kronor
efter 12 år.

I fråga om . motiveringen till dessa yrkanden får utskottet hänvisa
till motionernas innehåll.

Då det aflöningssystem, som är af kommittén förordadt och af
Kungl. Maj:t i förevarande proposition tillämpadt, utgör ett samman -

Statsutskottets Utlåtande N:o 120. 91

hängande helt, hvars detaljer icke utan fara för rubbningar i andra detaljer
kunna ändras, har utskottet ansett sig böra inskränka sig till sådana
ändringar i de föreslagna aflöningsbeloppen, hvilka utskottet ansett
oundgängligen nödvändiga af hänsyn till de aflöningsbelopp, som
af Riksdagen bestämts för ungefärligen motsvarande tjänstemän inom
andra delar af statsförvaltningen.

I öfrigt har den granskning af det föreliggande förslaget, som inom
utskottet verkställts, icke föranledt till annan uppfattning, än att de af
kommittén och Kungl. Maj:t pröfvade aflöningsbeloppen äro i allt väsentligt
lämpligen afvägda; och hvad motionärerna därutinnan anfört har
icke kunnat rubba denna uppfattning.

Uti mom. 4 af § 4 i aflöningsregl em entet föreslår Kungl. Maj:t eu
bestämmelse af följande innehåll: »Undantagsvis må, när telegrafverkets
intressen så fordra, Kungl. Maj:t kunna tilldela tjänsteman aflöning
eller lön efter högre klass än den, som i ofvan angifna reglering
finnes såsom lägsta aflöning eller lön för den af tjänstemannen innehafda
befattning an gifven.»

Ehuru en viss tvekan kan råda om lämpligheten att åt Kung].
Maj:t inrymma befogenhet att — låt vara endast undantagsvis — tilldela
tjänsteman högre begynnelseaflöning än den som enligt regleringen
finnes såsom lägsta aflöning för befattningen angifvc-n, och därigenom
i det särskilda fallet rubba hela skalan och bereda tjänstemannen
tillfälle att långt tidigare och oberoende af systemet med lägre
begynnelselön och högre slutlön nå denna högre slutlön, har utskottet
dock, i förlitande på att sådant icke må af Kungl. Maj:t vidtagas annat
än i undantagsfall och då telegrafverkets intressen verkligen så fordra,
icke funnit sig böra mot nämnda bestämmelse göra någon erinran.

Däremot kan utskottet icke tillstyrka bifall till hvad Kungl. Maj:t
i fortsättningen af samma mom. föreslår eller att Kungl. Maj:t äfven
skall äga befogenhet att »medgifva uppflyttning i högre klass före den
tid, som i de allmänna grunderna för sådan uppflyttning finnes angifven».

Utskottet anser nämligen, att sedan en tjänsteman kommit in på
sin plats å aflöningsskalan, bör han icke ifrågasätta ändringar i förhållanden,
som han vid anställningen måste anses hafva för framtiden
godkänt. Därest möjlighet för cn hvar tjänsteman förefunnes att,
efter vunnet bifall, göra afvikelser från de normala uppflyttningarne
i högre löneklass, skulle styrelsen och därefter Kungl. Maj:t utan
tvifvel öfverhopas med framställningar, hvilkas befogenhet icke skulle

Uppflyttning
högre klass.

Herr Widéns
motion.

Herr Nyströms
motion
om öfverrjångsbestämmelsema.

9- Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

kunna i hvarje fall tillförlitligen bedömas, och därest en tjänsteman
lyckades tillvinna sig en sådan uppflyttningsförmån, skulle säkerligen
mänga andra anse sig vara lika berättigade att komma i åtnjutande af
enahanda förmån; och därest icke fullkomlig likställighet i dessa hänseenden
kunde uppehållas, skulle detta endast föda missnöje och klagomål.

Uti § 4 mom. 3 i afiöningsreglementet har Kung-1. Maj:t föreslagit
följande bestämmelse: »Uppflyttning i aflönings- eller löneklass sker
enligt de allmänna grunder, hvilka finnas sammanförda i de vid detta
aflöningsreglemente såsom bilagor fogade tabeller, under iakttagande:

att tjänsteman under mera än fyra femtedelar af den tjänstetid,
som erfordras för att vinna uppfattning i högre klass, med godt vitsord
bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens
tjänst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester.»

Genom här ofvan åberopade motion n:r 238 har herr Widén föresdagit,
att Riksdagen vid godkännande af de föreslagna utgiftsstaterna
för telegrafverket måtte besluta, att i afiöningsreglementet för tjänstemän
vid telegrafverket i fråga om villkoren för uppflyttning i högre
aflönings- eller löneklass efter orden »eller, på grund af förordnande,
annan statens tjänst» skola inskjutas orden »eller fullgjort annat offentligt
uppdrag.»

På de i utskottets utlåtanden n:o 91, angående aflöningsstat för
statskontoret, och n:o 113, angående organisation af arméns centrala
förvaltningsmyndighet, beträffande denna fråga anförda skäl får utskottet
biträda motionärens förslag.

Uti ofvan åberopade motion n:o 251 har herr M. F. Nyström hemställt,

att bland öfvergångs bestämmelserna under aflöningsreglementets § 4
mom. 1 må efter orden »kontrollör af l:a lönegraden, förutvarande biträdande
kommissarie eller kontrollör, enligt klass 13 3,800 kronor» införas:

Kontrollör af 2:a lönegraden, förutvarande biträdande kommissarie,
kontrollör eller kassör, enligt klass 14 3,400 kronor.

Till stöd härför har motionären anfört följande:

»Af den grundsats om låg begynnelseaflöning och flere ålderstillägg,
som genomgår såväl kommitterades som Kungl. Maj:ts förslag till nya
stater för telegrafverket, har i en hel del fall blifvit följden, att förslagets
konsekventa tillämpande skulle medföra lönenedsättning för
nuvarande personal. Det hade tydligen varit nödvändigt att häremot
söka korrektiv, och så har man äfven gjort på två olika vägar.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Den ena och mest effektiva är att för den nuvarande personalen
medgifva en något högre begynnelseaflöning och har i den kungl.
propositionen i form af ett tillägg till § 4 mom 1 i aflöningsregle mentet

anlitats för bland andra kontrollör af l:a lönegraden, förut varande

biträdande kommissarie eller kontrollör, genom begynnelseaflöningens
bestämmande vid öfvergång till 3,800 kronor.

Den andra utvägen är bestämmelsen i samma paragraf, mom. 3,

att tjänsteman, som vid tillträdande af den nya aflöningsstaten skulle

erhålla lägre aflöning än den aflöning eller det arfvode han förut uppbär,
äger såsom personligt tillägg till löpen uppbära skillnaden, intill
dess hans aflöning stigit till samma belopp. Denna bestämmelse skyddar
tjänstemannen vid hans nuvarande aflöning, men den utesluter icke att
om några år, sedan han efter erhållet ålderstillägg förlorat det personliga
tillägget, hans aflöning kan vara lägre än den enligt äldre bestämmelser
skulle blifva. En kontrollör af nya 2:dra lönegraden, utnämnd
till kommissarie eller kontrollör år 1905, erhåller sålunda år
1908 genom det personliga tillägget oförminskad aflöning, men år 1911,
då han enligt nu gällande stat skulle erhålla i aflöning 3,600 kronor,
erhåller han enligt den nya organisationen endast 3,400 kronor.

Det är emellertid icke blott ur denna synpunkt den senare nämnda
utvägen till afvärjande af en olägenhet med den nya staten visar sig
icke tillfredsställande. Om t. ex. en assistent — det är ett faktiskt
föreliggande fall jag väljer till exempel — i stället för att befordras, af
något skäl (t. ex. bristande lämplighet för högre tjänst) kvarstannat
som assistent, skulle han med sina intjänade ålderstillägg från och
med 1908 såsom tjänstgörande å någon ort, där kontrollörer äro anställda,
hafva att för första året den nya staten skulle träda i tillämpning
uppbära i aflöning 3,300 eller 3,450 kronor, d. v. s. 100 eller
250 kronor mera, än han såsom befordrad till högre tjänst skulle hafva
uppburit.

Det synes redan af detta exempel vara uppenbart, att det första
af de ofvan angifva korrektiven mot löneminskning bort äfven med
afseende på 2:dra gradens kontrollörer tillämpas. Och det synes icke
heller i och för sig oskäligt, att, då begynnelseaflöningen för denna
klass af tjänstemän enligt förslaget nedsättes från 3,200 till 3,000
kronor om året, man så ordnar, att de redan nu till denna grad befordrade
tjänstemännen icke på grund häraf sättas i en ogynnsammare
ställning, än den man vill bereda öfriga tjänstemän i verket. Att
nämnda tjänstemän äro till antalet så få, endast sju, innebär tydligen
icke något skäl för att icke medgifva äfven dem rättvisa, om det ock

Statsutskottets Utlåtande No 120.

kan. förklara, att deras berättigade anspråk icke förut kommit till orda.
Rättvisa och billighet kräfva därför, att för dessa tjänstemän begynnelseaflöningen
får räknas ett steg högre å aflöningsskalan än hvad
som föreslagits.»

Utskottet anser sig icke böra motsätta sig motionärens förslag.

Herr Nyströms
motion
om öfveringenjören
och
elektrikern.

Uti sin ofvan åberopade motion n:r 227 har herr Nyström tillika
föreslagit:

Ro) att å telegrafstyrelsens stat för år 1908 uppföres en öfveringenjör
med en begynnelselön af 5,000 kronor, hvilken lön kan höjas
med 400 kronor efter resp. 3, 6, 9, 12 och 15 år, så att slutaflöningen
blir 7,000 kronor; samt

2:o) att å telegrafstyrelsens stat för år 1908 uppföres en elektriker
med en begynnelselön af 5,000 kronor, hvilken lön kan höjas med 400
kronor efter resp. 3, 6, 9, 12 och 15 år, så att slutaflöningen blir 7,000 kronor.

I samband därmed har herr Nyström föreslagit, att det begärda
anslaget af 3,000 kronor åt materialprofningsanstaltens föreståndare
måtte af Riksdagen afslås.

Efter att hafva erinrat att förstnämnda båda befattningshafvare för
närvarande finnas å staten upptagna, men att de nu föreslagits till indragning,
uttalar motionären, att han anser dem vara behöfliga. Öfveringenjören
borde företrädesvis »vara den närmast sammanhållande länken
mellan linjedistrikten, att hålla hand öfver att de förbättrade arbetsmetoder,
som tilläfventyrs utarbetas vid ett distrikt, komma äfven de
andra distrikten till godo, att tillse att slentrial motarbetas och att den
tekniska utvecklingen i allmänhet tillgodogöres», och elektrikern borde
inom landet »vara den främste målsmannen för den elektriska svagströmstekniken»
och motionären anser, att åt denne skulle då »kunna
helt naturligt anförtros de mera kräfvande vetenskapliga arbeten, hvilka
kommittén ansett böra öfverlämnas till en utom verket stående vetenskapsman».

Utskottet, som i denna fråga endast hänvisar till den utredning,
som af kommittén lämnats, och som icke tilltror sig att göra gällande,
att ifrågavarande till indragning föreslagna tjänster äro under den nya
organisationen behöfliga, då såväl de tillkallade sakkunnige som Kungl.
Maj:t förklarat dem kunna undvaras, kan icke tillstyrka bifall till motionen.

Arbetstiden bland liufvudgrunderna för det föreliggande omregleringsförslaget

rummel. ingår fordran på att tjänstemännen hvarje dag skola vara närvarande
på tjänsterummet minst 8 timmar med en af förhållandena betingad

StatsutsJcottets Utlåtande N:o ISO.

frukostrast af Va timme. Ehuru med den, enligt hvad utskottet inhämtat,
på de flesta händer synnerligen enkla tjänstgöring, som åligger
detta ämbetsverks byråpersonal, möjligheten af åtta timmars tjänstgöring
utan annat afbrott än en half timmes frukostrast icke synes
alldeles utesluten, finner utskottet dock en nedsättning af den effektiva
arbetstiden med en half timme till sju timmar vara påkallad af önskvärdheten,
att personalens uthållighet icke må onödigtvis slappas och
arbetsintensiteten under den tid arbetet verkligen skall fortgå icke nedsättas.
Och utskottet har från telegrafstyrelsen inhämtat, att en sådan nedsättning
icke anses omöjliggöra den nya organisationens genomförande.

Under erinran att vid fastställande af staten för statskontoret Riksdagen
därvid fogat såsom förutsättning, att bestämmelse om viss arbetstid
å tjänsterummet blefve af Kungl. Maj:t i instruktionen för ämbetsverket
föreskrifven, hemställer utskottet, att motsvarande förutsättning
må fogas till Riksdagens beslut i föreliggande ärende, dock att bestämmelsen
i detta afseende endast bör innefatta föreskrift i fråga om tjänstemännens
i telegrafstyrelsen arbetstid å tjänsterummet; och torde densamma
lämpligen böra införas efter aflöningsreglementet och erhålla
följ an de formulering:

»Detta aflöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och med
den 1 januari 1908-under förutsättning att, hvad telegrafstyrelsen angår,
Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtliga ordinarie
tjänstemän skola, i den män ej undantag kunna anses böra stadgas
eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sju effektiva timmar hvarje söckendag.»

Uti ofvan omförmälda motion n:o 222 har herr Lindhagen i fråga
om arbetstiden å tjänsterummet på anförda skäl föreslagit, att Riksdagen
må göra den hemställan eller det uttalandet, att vid arbetstidens utsträckning
till 8 timmar för vissa kvinnliga tjänstemän måtte tillses, att deras
arbete ej blir mera slitsamt och ej heller anordnas under ogynnsammare
lokalförhållanden än för manliga tjänstemän med samma arbetstid.

Utskottet, som här ofvan förordat arbetstidens inskränkning till 7
timmar, finner någon särskild föreskrift i det af motionären angifna syftet
icke vara erforderlig, då utskottet förutsätter såsom själfklart, att verkets
styrelse skall tillse, att den kvinnliga personalen icke betungas mera än
den manliga och att behörig hänsyn, såväl hvad angår arbetets art som
arbetslokalens beskaffenhet, skall tagas till den kvinnliga personalens
krafter.

Herr Lindhagens
motion
om det

kvinnliga arbetet.

Herr Lindhagen
om
extra inkomster.

96 Statmtslcottets Utlåtande N:o ISO.

Uti samma motion liar lierr Lindhagen berört frågan om fullständigt
förbud för tjänstemännen att förskaffa sig inkomster med extra arbete,
samt därvid hemställt, att Riksdagen måtte göra den hemställan eller
det uttalandet, att de lägst aflönade ej oskäligt förhindras’ att, då nöden
så klöfver, få åtaga sig betaldt extra arbete å tider, som ej upptagas
af deras tjänst.

I § G af föreliggande förslag till aflöningsreglemente återfinnes föreskrift
därom, att med befattning vid telegrafverket icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som
är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registrerad!,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, med mindre den,
vid pröfning i föreskrifven ordning, befinnes icke vara hinderlig för
fullgörandet af tjänstgöringen vid telegrafverket.

Då utskottet icke har någon anledning förmoda, att denna bestämmelse
kommer att lägga hinder i vägen för tjänstemännen att få
åtaga sig betaldt extra arbete å tider, som ej upptagas af deras tjänst,
har utskottet icke funnit något särskild! uttalande i det af motionären
angifna syftet erforderligt.

I detta sammanhang får utskottet emellertid uttala den mening, att
förevarande villkor för den nya lönestatens åtnjutande böra, i öfverensstämmelse
med hvad förut af Riksdagen godkänts beträffande statskontoret,
erhålla följande ändrade formulering:

att med ordinarie befattning i telegrafverket icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så
framt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår
innehafvare af annan befattning, telegrafstyrelsen uppå därom gjord
framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hederligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas.

Herr Stat - Uti 3 mom. af § 4 i aflöningsreglementet har Kungl. Maj:t före bavks

motion, slagit en bestämmelse af innehåll att »uppflyttning i högre klass ej må

Statsutskottets frilåtande f?:o 120.

ske förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den
stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd.»

Härutinnan bär herr K. Starbäck uti sin ofvan omförmälda motion
n:o 247 påyrkat sådan förändring, att uppliyttningen må ske vid början
af månaden näst efter den, hvarunder tjänsteåldern uppnåtts.

Såsom motivering för detta förslag, som sammanfaller med det af
telegrafkommitterade i denna punkt framställda, har herr Starbäck åberopat
kommitterades yttrande å sid. 179 i kommittébetänkandet.

Utskottet finner sig icke kunna biträda förevarande motion. Om den
af motionären föreslagna principen för aflöningsförhöjningarnes inträdande
komme till användning inom telegrafverket, skulle detta ovillkorligen
leda till att jämväl för öfriga verks vidkommande samma fordran uppställdes.
Inom ett mindre ämbetsverk såsom telegrafverket komme måhända
det ökade besvär, som ovillkorligen blefve en följd häraf, icke att
blifva alltför betungande, men inom ett större ämbetsverk skulle anordningen
medföra ett högst väsentligt ökadt arbete. Den orättvisa, som
kan synas ligga i nu omhandlade bestämmelse, kan för öfrig! icke inträffa
'' mer än en gång under den tid tjänstemannen tillhör samma
tjänstegrad.

Uti motionen n:o 249 har friherre Adelswärd på anförda skäl yrkat,
att Riksdagen måtte såsom villkor för den nya lönestatens åtnjutande föreskrifva,
att ämbetsverket skall utan förmedling af kommissionär och utan
annan särskild kostnad än den, som genom förord ning ar ne om expeditionslösen
och om stämpelafgiften må vara stadgad, skriftväxla med
allmänheten i förekommande mål och ärenden; samt att i instruktionen
för verket skall intagas föreskrift om kungörande om de tider af dagen,
på Indika tjänstemän mottaga besök på ämbetsrummet af allmänheten
tor :neddelande af upplysningar och besvarande af förfrågningar.

Hvad det första föreslagna villkoret beträffar har utskottet emellertid
inhämtat, att den praxis redan nu är genomförd, att närhelst någon
skriftligen vänder sig till telegrafstyrelsen i någon angelägenhet, svar
expedieras utan mellanhand. Skulle emellertid ämbetsverket befinnas
höra uttryckligen åläggas träda i direkt förbindelse med allmänheten pa
sätt nu föreslagits, torde bestämmelse härom höra intagas i ämbetsverkets
instruktion och icke, såsom här föreslagits, i form af villkor för
aflöningens åtnjutande.

Vidkommande det andra af motionären föreslagna villkoret eller att
i ämbetsverkets instruktion skulle intagas föreskrift därom, att tjänstemännen
skulle vara pliktiga kungöra de tider å dagen, dä de mottaga

Bill, till It iliad. Prat. 1907. I Samt. / Afd. SO Haft. ,;l

Herr Adelswärds

motion.

Herr Nilsons
i Örebro
motion.

Herr Lindhagen
om
telegraffullmäktige.

98 Statsutskottets Utlåtande No 120.

besök al'' allmänheten, anser utskottet ej heller ett sådant villkor för
aflöningarnes åtnjutande böra af Riksdagen uppställas. Utskottet, som
emellertid finner en begränsning af tjänstemännens mottagningstid å
tjänsterummet i betraktande af den utsträckning af arbetstiden, som
föreslagits, vara lämplig, håller före, att en föreskrift om kungörande
af viss mottagningstid å tjänsterummet bör vinna beaktande vid utfärdande
af ny instruktion för ämbetsverket.

Uti motionen n:o 223 har herr E. A. Nilson i Örebro framhållit,
att antalet kvinnliga kommissarietjänster afgjordt tendera att minskas.
Visserligen bibehållas formellt i förslaget 100 sådana tjänster, d. v. s.
samma antal som nu, men de som verkligen ifrågakomma äro endast
81. Redan nu äro nämligen af dessa 100 tjänster endast 89 besatta
med kvinnliga föreståndare, och i statförslaget angifver Kungl. Maj:t,
att ytterligare 8 skola ändras till manliga stationer.

Motionären hemställer, att Riksdagen måtte besluta sådan ändring
i förslaget till organisation af och stater för telegrafverket, att antalet
stationer med kvinnliga föreståndare endast där ytterst tvingande skäl
föreligga må kunna minskas under det bestämda antalet 100.

Detta motionärens förslag, livilket afser en ren verkställighetsåtgärd,
anser utskottet icke böra föranleda annat yttrande från utskottets sida,
än att utskottet håller det för själfklart, att, då den faststälda staten
upptager 100 tjänster såsom afsedda för kvinnor, dessa äfven komma
att åt kvinnor besättas, om kompetenta kvinnliga sökande sig därtill
anmäla, och att styrelsen skall träffa sådana anordningar, att, därest eu
sådan befattning under någon öfvergående tid måst uppehållas af manlig
tjänsteman, omflyttning företages, så snart platsen kan med kvinnlig
tjänsteman besättas.

Utskottet anser sig i detta sammanhang böra erinra därom, att
ehuru, enligt det föreliggande förslaget, de i staterna och aflöningsreglementet
med kursiv stil angifna befattningarna i regel skola innehafvas
af kvinnliga tjänstemän, tinnes intet hinder uppstäldt därför att
jämväl öfriga kommissariebefattningar kunna med kvinnor besättas.

Uti motionen n:o 222 har herr Lindhagen vidare hemställt, att Riksdagen
måtte antingen fästa det villkor vid beviljandet af arfvode åt två
telegraffullmäktige, att de skola utses af fullmäktige i riksbanken och
riksgäldskontoret samt i främsta rummet äga att själfständigt uttala sig
i personalfrågorna inom verket, eller ock, därest dylik anordning anses
ej böra vidtagas, afstå det begärda arfvodesanslaget.

Statsutskottets Utlåtande N\o 120,

Till stöd för donna hemställan har motionären hufvudsakligen anfört,
att afsikten med kommitténs förslag om insättandet i styrelsen af
två telegraffullmäktige främst vore, att en kontroll skulle vinnas a den
stora maktfullkomlighet, som i förslaget tillädes telegrafstyrelsen, och
motionären anser, dels att dessa kontrollanter icke höra utses af Kungl.
Maj:t, som äger att tillsätta den styrelse, hvilken skall kontrolleras,
utan af Riksdagens delegerade, dels ock att dessa telegraftullmäktige i
främsta rummet borde — såsom kommittén också afsett »genom sin
objektivitet utgöra ett naturligt säkerhetsunderlag för personalens intressen»,
och icke, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, endast befatta sig
med vissa större förvaltningsfrågor.

Utskottet, som icke kan finna, att den genom telegraffullmäktige
afsedda kontrollen å telegrafstyrelsen varder försvagad, om fullmäktige
utses af Kungl. Maj:t i stället för af Riksdagens delegerade, finnei sig
så mycket mindre kunna tillstyrka motionärens förslag, som telegraffullmäktiges
hufvudsakliga uppgift skall vara att deltaga i telegrafverkets
förvaltning, och det icke lärer böra tillkomma Riksdagen eller dess delegerade
att utse statsförvaltningens organer.

Herr Lindhagen har tillika uti sin ofta omförmälda motion n:o 222
anfört vissa betänkligheter mot det föreslagna arfvodet å 1,000 kronor
åt en byråchef såsom generaldirektörens ställföreträdare, särskild^ därutinnan
att det ifrågasatta förordnandet företrädesvis skulle leda till ett
förhindrande af den själfverksamhet bland tjänstemännen, som förslaget
vilde uppmuntra, att split skulle uppstå mellan byråcheferna och att
hinder för den förordnade skulle uppstå att sköta sitt eget kräfvande
byråchefsämbete.

Med stöd af hvad sålunda anförts hemställer motionären, att Riksdagen
måtte »taga under öfvervägande äfven de skäl, som, på sätt ofvan
framhållits, kunna anföras emot inrättandet af en generaldirektörens

adjoint». _ _

1 anledning häraf anser sig utskottet böra erinra om kommitténs
motivering för dess förslag, att åt eu af verkets byråchefer uppdrages
att i generaldirektörens frånvaro företräda denne vid behandling af alla
sådana ärenden, som han icke kunnat särskildt förbehålla sig, äfvensom
i öfrigt utöfva de sammanhållande och öfvervakande funktioner, som
aldrig höra ligga nere.

Kommittén yttrar å sid. 53 i betänkandet:

»sinligt gällande instruktion för telegrafstyrelsen la vissa viktigare
ärenden icke afgöras, utan att generaldirektören är närvarande. bil
dylik föreskrift är utan tvifvel fullkomligt i sin ordning, då den, som

Herr Lindhagen
om
generaldirektörens
adjoint■

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

Herr Lindhagen
om lokaltelefonisternas
lönefråga.

bär ansvaret för verkets direktion i rätt riktning'', äfven måste hafva
sin hand med i de ärenden, som kunna på densamma inverka. Men
detta förutsätter också, att generaldirektörens stol aldrig får stå tom.
Så är dock ej nu förhållandet, och det är denna anordning kommitterade
ej finna väl stämma öfverens med hvad vid eu stor affärs skötsel kräfves.
Det kan ju ej undvikas, att generaldirektören stundom bortkalla^
vare sig för uppgifter, som det svenska telegrafverkets del i världstelegrafnätet
ställer, eller för andra med hans ämbete följande plikter
eller ock för njutande af någon hvila i arbetet eller af tillfälligt
sjukdomsfall o. d. Det är tydligt, att generaldirektören i sådana fall
kan förbehålla sig, att vissa ärenden icke få utan hans hörande afgöras,
men det är också nödvändigt, att andra mycket viktiga afgöranden
skola kunna omedelbart komma till stånd. Så är det t. ex. vid
vissa omfattande inköp af dyrbar materiel med mycket växlande pris
obetingadt nödvändigt att kunna begagna eu gynnsam konjunktur för
inköpet. Och i allmänhet bör det af telegrafverket kunna fordras, att
ett afgörande besked skall kunna lämnas vid förekommande förfrågningar
oberoende af chefens tillfälliga frånvaro.» — »Denna generaldirektörens
adjoint, som skall vara fullkomligt initierad i generaldirektörens
uppfattning om verkets skötsel i stort sedt, måste gifvetvis skaffa
sig en fullständigare kännedom äfven om sådana telegrafverkets ärenden,
som icke tillhöra hans egen beredning, och sålunda i allmänhet närvara
vid alla viktigare föredragningar af de öfriga byråernas ärenden. Uppdraget
svnes kommitterade böra lämnas för viss kortare tid, och hafva
kommitterade i sådant afseende tänkt sig en tidsperiod af tre år vara
lämplig.

Gifvetvis bör äfven för det ökade arbete och ansvar, som sålunda
åligger honom, ersättning utgå i form af ett årligt arfvode.»

Utskottet, som funnit dessa skäl öfvertygande, kan icke dela motionärens
betänkligheter.

Uti sin ofvanomförmälda motion n:o 222 har herr Lindhagen vidare
på anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte dels anslå af telegrafmedel
150,000 kronor att af Kungl. Maj:t disponeras till löneförbättring
och sjukhjälp under år 1908 åt lokaltelefonisterna jämte de extra interurbantelefonisterna,
dels ock hos Kungl. Maj:t begära förslag till nästa
riksdag om ett definitivt ordnande af lokaltelefonistemas lönefråga.

I anledning häraf får utskottet erinra, att Kungl. Maj:t på grund
af nu gällande aflöningsreglemente § 15 äger att utan Riksdagens hörande
fastställa aflöningsbeloppen för telegrafverkets extra personal samt

Statsutskottets Utlåtande N:o 120. 101

att, enligt hvad utskottet inhämtat, den åt motionären väckta frågan om
förbättrade aflöningsförhållanden för lokaltelefonister och interurbantelefon
ister är föremål för utredning i telegrafstyrelsen, som har för alsikt
att, omedelbart efter det den ordinarie personalens lönefråga blifvit
af Riksdagen afgjord, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i berörda
hänseende.

Vid sådant förhållande torde anledning för Riksdagen saknas att
bifalla motionärens föreliggande förslag.

Slutligen bär herr K. V. Rydén uti motionen n:o 243 hemställt,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning
om och framläggande af förslag till pensionering af den icke ordinarie
personalen vid telegrafverket.

Utskottet finner sig icke kunna tillstyrka bifall till denna motion.
Redan den princip, som i fråga om pensionering af statens tjänare hittills
undantagslöst blifvit följd eller att endast ordinarie personal bör
komma i åtnjutande af sådan förmån, skulle vara tillräcklig att åberopa
såsom motiv för afslag å motionen. Därtill kommer, att för eu sådan
pensionsreglerings effektiva genomförande resa sig betydande svårigheter,
hvilka icke kunna öfvervinnas. Pensionsbeloppet måste bestämmas
med hänsyn till storleken af årligen åtnjuten lön. Den icke ordinarie
personalen vid telegrafverket är emellertid antagen genom tillfälliga
aftal för kortare tider och till på grund af tillgång och efterfrågan
å arbetsmarknaden växlande aflöning. Denna personal är också
underkastad betydande förändringar icke blott till antal utan ock till
sammansättning. Det är under sådana förhållanden uppenbart, att hvarje
försök att genomföra en på hittills följda principer beträffande pensionsbeloppets
storlek och pensionsafgifters erläggande baserad pensionering
af donna personal måste stranda på oöfverstigliga svårigheter, och utskottet
väntar sig därför intet resultat af en sådan utredning som den
af. motionären ifrågasatta.

Ett bifall till hvad utskottet föreslagit beträffande lönebeloppen föranleder
icke någon annan ändring i hvad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande
pensionsunderlayens storlek, än att pensionsunderlaget för byratjänstemän
icke bör beräknas högre än till 3,700 kronor, eller lika med
första gradens tjänstemän i statskontoret, samt för vaktmästare till
800 kronor.

Hvad beträffar pensionsuuderlaget för stationsbiträden, hvilkas begynnelselön
och slutlön äro i såväl Kungl. Maj:ts som utskottets förslag

Herr Rydéns
motion om
extra jp er sonalens
pensionering.

Pensions underlagen.

102

Statsutskottets Utlåtande Av o 120.

Pensionens
beräkning.

Tuberkulos sjukhus.

upptagna till resp. 840 kronor och 1,260 kronor, anser utskottet, att
detta, som af Kungl. Maj:t föreslagits till 900 kronor, icke lämpligen,
bör sättas högre än till 800 kronor, eller till samma belopp, som föreslagits
i fråga om vaktmästarne, livilkas begynnelselön är föreslagen till
1,140 kronor och slutlön till 1,380 kronor.

I detta sammanhang bör erinras därom, att innevarande Riksdag med
ändring af Kungl. Maj:ts förslag till pensionslag under §§ 4 och 7 beslutat
vissa ändringar, Indika böra föranleda de ändringar i Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag under § 7 inom. 4 och 7 i aflöningsreglementet,
Indika återfinnas i utskottets förslag till aflöningsreglemente
här efter.

Mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande pensioneringen har utskottet
i öfrigt intet att erinra.

Af skäl, som kommitterade å sid. 207—208 af sitt betänkande närmare
utvecklat, hafva kommitterade föreslagit, att ett tuberkulossjukhus
måtte anskaffas för telegrafverkets till sjukvård berättigade personal.
Då driftkostnaderna för ett dylikt, för 16 patienter afsedt sjukhus,
hvars uppförande skulle belöpa sig till en summa af 38,000 kronor,
skulle betinga en ökad kostnad af i rundt tal 4,000 kronor uti anslaget
till »sjukvård och begrafningshjälp», hafva kommitterade i sitt statförslag
höjt berörda anslag från 15,000 till 19,000 kronor.

Härom yttrar departementschefen:

»Hvad angår förslaget om anordnande af ett tuberkulossjukhus för
telegrafverkets till sjukvård berättigade personal, anser jag mig böra
kraftigt förorda detsamma. Såsom framgår af kommitterades redogörelse,
äro tuberkulösa lungsjukdomar rätt talrika i synnerhet bland linjearbetarna,
och dödsfallsprocenten bland de sjuka har visat sig påfallande
hög. Detta torde säkerligen hafva sin förklaring i de ogynsamma förhållanden,
hvarunder dessa statstjänare ofta nog måste utföra sitt sträfsamma
arbete, samt däri, att sanatorievård på grund af det strängt anlitade
utrymmet å befintliga inrättningar icke kunnat i tid beredas de
af sjukdomen angripna. Å de s. k. folksanatorierna kan gifvetvis icke
något företräde lämnas åt i statstjänst anställda personer. Det synes
mig därför, som skulle det vara, om än ej en plikt, så dock eu synnerligen
behjärtansvärd sak, att staten anordnar särskilda sjukhem för den
personal, hvilken staten åtagit sig att bereda sjukvård. Kostnaderna
synas icke afskräckande. På sätt kommitterade påpekat, torde det ej
heller vara att befara, att platser å det tillämnade sjukhuset skulle behöfva
stå oupptagna, då säkerligen andra statens verk skulle med tack -

Statsutskottets Utlåtande N:o 120. 103

samhet begagna sig af tillfället att kunna å sjukhuset bereda vård åt
dem tillhörande personal.»

Hvad kommittén och Kungl. Maj:t anfört och föreslagit i fråga om
inrättande af ett tuberkulossjukhus för telegrafverkets till sjukvård berättigade
personal finner utskottet visserligen vara behjärtans värdi, men
då, enligt hvad utskottet inhämtat, skiljaktiga meningar gorå sig gällande
bland fackmännen, huruvida sanatorievård lämpligast bör beredas
i större eller mindre sjukvårdsanstalter, och frågan därom ännu icke
kan sägas vara tillförlitligen utredd, anser sig utskottet icke kunna biträda
Kungl. Maj ds förslag i denna del. Härvid vill dock utskottet
uttala önskvärdheten af att Kungl. Majd till en kommande riksdag framlägger
nytt förslag till tuberkulossjukhus, hvilket förslag eventuellt kan
komma att omfatta flera kategorier af statstjänare.

Till följd häraf är den för ändamålet med 4,000 kr. äskade förhöjningen
i anslaget under titel »sjukvård och begrafningshjelp» icke erforderlig,
hvadan detta anslag bör i utgiftsstaten för år 1908 uppföras
med enahanda belopp som år 1907 eller 15,000 kronor, hvarförutom
anslaget till »fastigheter», i förslaget upptaget med 538,000 kronor, bönnedsättas
till 500,000 kronor.

De ändringar i Kungl. Maj ds förslag, som utskottet tillstyrkt, betinga
förändring i löneklassindelningen för icke pensionsberättigad
tjänsteman sålunda, att klassernas antal genom den föreslagna första
löneklassens bortfallande minskas med en (från 28 till 27) samt att
beloppen för de två första löneklasserna blifva, för den första 9,000
kronor i stället för föreslagna 9,800 kronor och för den andra 8,500
kronor i stället för föreslagna 9,200 kronor. Häraf följer i sin ordning,
att den i § 3 af Kungl. Maj:ts förslag till aflöningsreglemente angifna
fördelningen i lön och tjänstgöringspenningar bör för l:a löneklassen
upptagas med 5,400 kronor lön och 3,600 kronor tjänstgöringspenningar
och för 2:a löneklassen med 5,100 kronor lön och 3,400 kronor tjänstgöringspenningar.

Hvad i öfriga här ofvan ej vidrörda delar departementschefen till
statsrådsprotokollet anfört eller Kungl. Majd föreslagit har utskottet ej
funnit gifva anledning till anmärkning eller erinran.

På grund af livad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

I. att Riksdagen på grund af Kungl. Majds förevarande
propositioner, och med bifall till herr Nyströms

Löneklassin*

delniugen.

104

■Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

motion n:o 251 samt i anledning af herr Widéns omförmälda
motion, må

a) medgifva, att linjearbetaren Lars Johan Claessén,
vaktmästaren vid Motala telegrafstation Gustaf
Bygel, telegrambäraren Algot Knut Bäckman och vaktmästaren
vid telegrafverkets station i Uddevalla Otto
Leonard Qvist må, de tre förstnämnde från ingången
af år 1907 och den sistnämnde från och med den
1 april samma år, af telegrafverkets medel uppbära
eu hvar under sin återstående lifstid ett årligt understöd,
Claessén af 480 kronor, Bygel af 300 kronor,
Bäckman af 150 kronor och Qvist af 140 kronor, att
utbetalas i den ordning, som gäller för fyllnadspensioner
från telegrafverket;

b) medgifva, att för utvidgning af telegrafverkets
lokaler i Stockholm må reserveras ytterligare 200,000
kronor;

c) medgifva, att å telegrafverket tillhöriga tomter
i Hälsingborg och Härnösand må uppföras telegrafstationsbyggnader
för en kostnad icke öfverstigande,
för byggnaden i Hälsingborg 230,000 kronor och för
byggnaden i Härnösand, inrymmande jämväl lokaler
för postkontoret i staden, 252,000 kronor;

d) medgifva, att för anskaffande af lokaler i landsorten
för telegrafverkets behof må reserveras ett belopp
af 100,000 kronor;

e) medgifva, att för telegrafverkets behof må få inköpas
egendomarna n:r 2 och 3 i kvarteret Aeolus med
adressnummer 8 Slottsbacken och 3 Telegraf gränd i
Stockholm för 520,000 kronor samt fastigheten n:r
80—81 i kvarteret Björnen vid Ålfgatan i Karlstad för
100,000 kronor;

f) bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för anskaffande af lokaler för telegrafverkets
behof ett lånebelopp af 3,000,000 kronor
att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång
blifvit af Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af
telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte
ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda
belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas

Statsutskottets Utlåtande N;o 120.

10T)

riksgäldskontor, inom tjugu år från första lyftningsdagen
återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets
medel därtill lämna tillgång, dock så att
dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen
för riksgäldskontoret tillkäftnagifvas;

g) af nämnda lånemedel anvisa till inköp för telegrafverkets
behof af egendomarne n:r IX och II i kvarteret
Skvalperup i Malmö 350,000 kronor samt för
utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af
stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor;

h) medgifva, att för telegrafverkets behof må,
efter Kungl. Maj:ts pröfning och godkännande, inköpas
för byggnadstomter lämpliga fastigheter t Göteborg,
Norrköping, Landskrona, Örebro och Aästerås, äfvensom
att köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda
lånemedel; samt

i) med godkännande af här nedan intagna förslag
till utgiftsstater för telegrafverket att tillämpas
under år 1908 (Bil. A.) och till aflöningsreglemente
för tjänstemän vid telegrafverket (Bil. B.), för år 1908
bestämma telegrafverkets anslag, förslagsvis beräknadt,
till 9,944,110 kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen.

II. att Riksdagen, vid bifall till hvad sålunda
föreslagits, må afslå herrar Lindhagens, Nilsons, Nyströms
(motion n:o 227), Rydéns, Starbäcks och friherre
Adelswärds ofvannämnda motioner.

Stockholm den 7 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bih. till Ttiksd. Prof. 1007. 4 Sami. 1 Afd. SO Haft.

106

Statsutskottets Utlutande N:o 120.

Reservationer

beträffande utlåtandet i dess helhet:

af herr H. 11. Törnebladh;

af herrar L>. Persson, K. Starbäck och J. T. Larsson mot vissa
delar af motiveringen;

vid punkt I:

utgiftsstater för telegrafverket:

af herrar E. Hammarlund och J. T. Larsson, som yrkat, att utskottet
bort hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kung!. Maj:ts förslag
om inrättande af ett tuberkulossjukhus,'' må bestämma
anslaget till »sjukvård och begrafningshjälp»
till 19,000 kronor och anslaget »fastigheter» till 538,000
kronor.

aflöning sreglementet för tjänstemän vid telegrafverket:

vid § 4 mom. 1:

åt herrar E. Hammarlund, D. Persson, J. T. Larsson och F. V. Thorsson,
som yrkat, att utskottet måtte föreslå, att lägsta aflöningen åt kontorsskrifvare
måtte bestämmas till 1,260 kronor med rätt till uppflyttning i
högre löneklass efter 3, 6, 9 och 12 år, så att slutaflöningen blefve
1,800 kronor efter 12 år;

af herr F. V. Thorsson, som yrkat, att utskottet måtte hemställa, att
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, för vaktmästare begynnelselönen
måtte bestämmas till 1,140 kronor och slutlönen till 1,650 kronor;

af herrar grefve A. F. C:son Wachtmeister, D. Persson, J. T. Larsson
och F. V. Thorsson, som yrkat, att utskottet skulle hemställa, att begynnelselönen
för telegrafist måtte bestämmas till 1,260 kronor;

af herrar D. Persson, J. T. Larsson och F. V. Thorsson, som ansett,
att utskottet bort hemställa, att Riksdagen måtte bestämma begynnelselönen:

för kassör i l:a lönegraden till 1,260 kronor;

» » i 2:a » » 1,140 » ;

» bokhållare » 1,020 » ;

» interurbantelefonist » 900 » ;

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

107

af herr F. V. Thorsson, som ansett, att utskottet bort hemställa,
att begynnelselönen måtte bestämmas för linjeförman af 2:a lönegraden
till 960 kronor och för reparatör till 900 kronor;

vid § 4 mom. 3:

af lierr K. Starbäck:

»Med hänvisning till hvad jag framhållit i min motion n:o 24 <
anser jag mig böra fasthålla vid den af kommitterade föreslagna lydelsen
af § 4 mom. 3 i aflöningsreglementet. Utskottet anför, att den föreslagna
principen för aflöningsförhöjningarnas inträdande skulle, om den
komme till användning inom telegrafverket, ovillkorligen leda till att
jämväl för öfriga verks vidkommande samma fordran uppställdes. _

År emellertid principen riktig, och detta tror jag mig i motiveringen
till min ofvannämnda motion hafva visat, så bör den naturligtvis tillämpas
inom alla ämbetsverk och icke såsom nu sker endast inom Riksdagens
verk: riksbanken.

Utskottet anför vidare, att inom ett mindre ämbetsverk såsom telegrafverket
komme måhända det ökade besvär, som ovillkorligen blef\e
eu följd af den föreslagna förändringen, icke att blifva alltför betungande,
men inom ett större ämbetsverk skulle anordningen medföra
ett högst väsentligt ökadt arbete.

Då telegrafverket efter den nya organisationens genomförande torde
vara ett af de största ämbetsverken, och i afseende på antalet ordinarie
tjänstemän endast statens järnvägar och möjligen postverket äro större,
anser jag utskottets motiv icke vara öfvertygande. En af rättvisa och
billighet mot personalen förestafvad reform bör icke hållas tillbaka därför,
att dess genomförande skulle vålla en del besvär, så mycket mindre
som det ökade arbetet genom praktiska anordningar icke torde blifva
afsevärdt och säkerligen med glädje skulle utföras af dem det drabbade.

På grund af hvad jag sålunda anfört, anser jag utskottet bort

föreslå:

att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition
n:o 84 angående godkännande af telegrafverkets
utgiftsstater för år 1908 in. m. måtte besluta,
att i aflöningsreglemente för tjänstemän vid telegrafverket
§ 4 mom. 3 tredje stycket skall erhålla följande
lydelse:

att uppflyttning i högre klass ej må ske förrän
vid början af månaden näst efter den, — — — —
förordnande.»

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

vid § 4 mom, 4:

åt herrar J. A. Sjö och Carl Persson, som yrkat, att momentet
bort ur reglementet utgå;

vid § 7 mom. 3:

af herrar grefve A. F. C:eon Wachtmeister och F. Fränekel, hvilka
ansett, att utskottet bort hemställa, att pensionsunderlaget för byråtjänstemän,
hvilka bestrede sekreterare-, kamrerare-, byråingenjörs- och
förrådsintendentsbefattning, måtte, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, beräknas
till 4,000 kronor;

af herr K, Starbäck som yrkat, att utskottet bort hemställa, att
pensionsunderlaget för eamtlige byråtjäustejnännen måtte bestämmas till
4,000 kronor;

af herrar J. T. Larsson och F. V. Thorsson, hvilka ansett, att utskottet
bort hemställa, att, i enlighet med herr É. A. Nilssons motion,
föreståndare för filialstation måtte, såsom tillägg till tjänstgöringspenningarna,
kunna tilldelas arfvode till belopp af högst 300 kronor för
år räknadt,

vid punkt II,

i hvad den afser herr Rydéns motion, n:o 243, angående utredning
om och framläggande af förslag till pensionering af den icke ordinarie
personalen vid telegrafverket:

af herr F. V• Thorsson, som yrkat, att utskottet måtte hemställa
om bifall till motionen,

Herrar friherre J. T. Gripenstedt och A. Wiklund hafva begärt få
antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen af förestående ärende
inom utskottet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

109

Bil. A.

Utgiftsstater för Telegrafverket

att tillämpas under år 1908.

			K	ron	0	r
A- Aflöning stat.
1. Telegrafstyrelsen.
Chef.
Generaldirektören ........................ arfvode	—	—	15,000	—
Ledamöter.
1 Fullmäktig .............................. arfvode	3,000	—
1 » .............................. »	3,000	—	6,000	,—
1 Byråchef .............................................	9,000	—
1 » ............................................	8,500	—
1 » .............................................	8,000	—
Arfvode till eu byråchef såsom generaldirek-
törens ställföreträdare ...........................	1,000	—
tillsammans förslagsvis	--	—	26,500	_r
Byråtjänstemän.
Administrativa byrån: 1 Sekreterare............	6,000	—
1 Ombudsman .........	4,600	—
1 Aktuarie...............	5,000	—
1 Kamrer ...............	5,500	—
1 Hufvudkassör.........	5,000	—
1 Kovisor ...............	6,000	—
1 - ..............	6,000	—
1 » ...............	4,600	—
1 Statistiker............	4,600	—
Linjebyrån: 1 Byråingenjör........................	5,000	—
1 Notarie..............................	6,000	—
1 Förrådsintendent..................	3,400	—
Transport	61,700	-\| 47,50o\|	1 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

				K	r o n	0	r
Transport	61,700	1 1	47,500
j Trafikbyrån: 1 Föreståndare för undervisnings-
anstalten .....	4,600	:—
1 Aktuarie ...........	5,500	—
1 Kontrollör...........	3,400	—
tillsammans förslagsvis	—	!	75,200
Biträdande tjänstemän.
j 8 Assistenter ........................ förslagsvis	12,000
j 4 Telegrafister........................ »	4,560
1 Föreståndare för katalogexpe-
ditionen.......................... »	2,100	—
18 Kontorsskrifvare................. »	19,800!—
6 Vaktmästare..................... »	7,920	—	46,380	_
Förste vaktmästare............... ... arfvode	—	—	200	_
Arfvoden till sekreterare, kamrerare, byrå-
ingenjör och förrådsintendent äfvensom till
extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersätt-
ning m. m............................ förslagsvis	—	—	27,900	—	197,180
1 2. Linjedistrikten.
7 Linjedirektörer..................... förslagsvis	—	—	37,600	—
16 Linjeingenjörer..................... »	—	—	55,600	—
7 Kassörer af lfa lönegraden... »	—		9,300	—
] 6 Bokhållare.......................... »	—	—	5,760	—				t
j 9 Linjemästare af l:a lönegraden »	—	—	21,300	—
i 25 » » 2*.a » »	—	—	40,500	—
j 37 Linjeförmän » l:a » »	—	—	55,230	—				i
\| 40 » » 2:a » »	—	—	46,620	_
j 180 Reparatörer........................ »	—	—	194,880
Arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vika-
riatsersättning m. m.......... förslagsvis	—	—	65.000	—	531,790	_
3. Trafikdistrikten och Stationerna.
2 Telefondirektörer.................. förslagsvis	—	—	8,000	—
1 Telegrafdirektör af l:a lönegraden »	—	—	4,600	—
3 Telegrafdirektörer af 2:a lönegraden »	—	—	11,800	—				\|
1 Telegrafinspektör ..................... arfvode	—	—	2,500	—
3 Telegrafinspektörer ................. »	—	—	7,500	—
Transport			34,400	—	728,970;	-1	\| i

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

111

			K	r o n	O
	Transport	34,400		728,970	—
12 Kommissarier af l:a lönegraden...........	... förslagsvis	38,400	—
17 » » 2:a » ...........	... »	55,400	—
23 » » 3:e » ...........		53,200	-
18 » >4:0 » ...........	»	33,600	—
36 Kommissarier af 5:e lönegraden..........	____ »	53,850	—
40 » » 0:e » ...........	»	55,200	—
24 » » 77c » ...........	»	20,850	—
Biträdande tjänstemän.
6 Kontrollörer af l:a lönegraden...........	... förslagsvis	26,000	—
7 » » ‘2:a » ...........	»	28,200	—
120 Assistenter......................................	»	306,700	—
300 Telegrafister...................................	. ... 5	445,200	—
50 Valctförestdndare.............................	»	67,680	—
1 Kassör af l:a lönegraden.................	»	1,140	—
12 Kassörer af 3:a » .................	»	12,240	—
2 Bokhållare......................................	»	2,760	—
500 Interurbantelefonister.......................	))	453,900	—
8 Stationsförmän................................	))	9,720	—
35 Stationsbiträden ...........................	»	33,420	—
Arfvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättuing
m. in. förslagsvis ............................		1,400,000	—	3,131,860	_
4. Verkstaden.
1 Verkstadsdirektör ...............................	..... förslagsvis	8,500	—
3 Verkstadsingenjöror ...........................	))	10,200	—
1 Verkstadskassör och bokhållare............	..... ))	3,400	—
1 Materialförvaltare .............................	..... »	2,400	—
4 Verkmästare ....................................	..... »	10,200	—	34,700	_
5. Särskilda anslag.
Uppbördsprovision, förslagsvis ...............		185,000	—
Hyresbidrag enligt bestämmelsen i aflöningsreglementets
S 15. förslagsvis.............................		83,500		!
Transport	268,500		3,895,530	1 —

112

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

		Krön	O	r
Transport	268,500	_	3,895,530
Tilläggsarfvode enligt bestämmelsen i aflönittgsreglementets
§ 16, förslagsvis.......,.............................	111,000	_
Gratifikationer åt tjänstemän m. m.............................	10,000	—	389,500		4,285,030
B. Pensions- och understödsstater.
FÖrre befälhafvaren å Landsorts indragna optiska station,
sergeanten A. Liljunder, enligt Kung! brefvet den 2 juni 1876.............................................	600
Förre telegrafisten å Dalarö indragna optiska station,						1
C. A. Törnros, enligt samma Kimgl. bref...............	400	—
Förre telegrafisten å Ornö indragna station F. 0. Åker-
lind, enligt Kungl. brefvet den 28 mars 1877 .........	270	—
Förre föreståndaren för Skeninge indragna station Nanny Arndtz, enligt Kungl. brefvet den 13 juli 1887 ...... Förre föreståndaren för Hjo station Anna Johanna Char-	300	—
lotta Lagerberg, enligt Kungl. brefvet den 27 maj 1898 Förre arbetsledaren August Andersson, enligt Kungl. bref-	500	—
vet den 26 maj 1899 ..........................	600	_
Förre reparatören Fritz Bergman, enligt Kungl. brefvet
den 26 maj 1899 ................	480	_
Förre arbetaren Karl Johan Ludvig Schönell, enligt Kungl.
brefvet den 6 juni 1902 ..................	480	_
Förra extra biträdet Fredrika Charlotta Eugenia Hjelm,
enligt Kungl. brefvet den 9 juni 1905..... Ankan Hulda Maria Karlsson, född Andersson, enligt	500	—
Kungl. brefvet den 13 oktober 1905...................	120	—
j Minderåriga Dala Sigrid Maria Karlsson, enligt samma
Kungl. bref............................	60
Linjearbetaren Anders Forser stråle, enligt Kungl. brefvet
den 7 april 1906 ................................................. Linjearbetaren Gustaf Isidor Andersson, enligt samma	300	—
Kimgl. bref..........................	300	—
FÖrra lokaltelefonisten Eva Vilhelmina Dorotea öhnum,
enligt Kungl. brefvet den 22 juni 1906 ..................	300	—1
Transport	5,210	— I	-	—I	4,285,030,1—

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

113

Transport

Aflidne telefonarbetaren Vilhelm Svenssons son Folke
Verner, enligt Kungl. brefvot den 3 november 1906 ....

Linjearbetaren Lars Johan Claessén ............................

Vaktmästaren vid Motala telegrafstation Gustaf Bygel ...

Telegrambäraren Algot Knut Bäckman ........................

Vaktmästaren vid Uddevalla telegrafstation Otto Leonard

Qvist ...................................................................

Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning:

fem procent af den för året till 2,000,000 kronor beräknade

portoinkomsten af telegrafmedel, förslagsvis .............

tilläggsbelopp.........................................................

Bidrag till telegrafverkets änke- och pupillkassa.............

Till fyllnadspensioner, enligt bestämmelserna i Kungl. brefvet
den 22 juni 1883, förslagsvis..............................

C. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag.)

Stationers och linjers underhåll....................................

Underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler.........

Resekostnads- och traktamentsersättning........................

Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker, ren skrifning

m. m......................................................

Hyror......................................................................

Eldning, belysning och städning af tjänstelokaler............

Postporto..................................................................

Beklädnad...............................................................

Inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. m..........

Sjukvård och begrafningshjälp.....................................

Frakt- och transportkostnader....................................

byrån i Bern .........................

Telegrafverkets undervisningsanstalt.

Felräkningspenningar ...................

Diverse utgifter............................

	K	ron	O	1 r
1 5,210		—		4,285,030	-
60
480	—
300	—				1
150	—
140		6,340
100,000				1 i
125,920	—	225,920
—	—	8000	—
_	_	66,650	—	306,910	_
		1,760,000
—	—	25,000	—		1
—	-	45,000	—		j
__		220,000	—
—		180,000	—
—	_	200,000	—
—		40,000	—
—		120,000	—
—	—	115,000	—
—	—	15,000
—	—	75,000	—
_		2,000	—
—		20,000	—
—		10,000	—
—		59,130	1 —	2,886,130	\|—
		j	\| i—	7,478,07o\|—

Bill. Ull RIM. Frat. 1007. 4 Sami. 1 Afd. 80 Höft.

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

	\|	Krön	0	r
Transport	__				7,478,070	—
D. Ränta och. amortering, förslagsvis ..................	—		—		1,884,400	—
E. Fastigheter .....................	—		—		500,000
F. Telegraflinjebyggnader .................................	--	—	—	—	35,400
G. Öfvergångsstat.				i
(Förslagsanslag.)
Telegrafstyrelsen.
1 1 Byråchef......	7,000	_
1 Begistrator och aktuarie...	3,500	__
j 1 Ofveringenjör......	5,000
2 Notarier ............	6,000
I 1 Elektriker ......	5,500
j 1 Revisor...............	3,500	—
1 1 Bokhållare och kassakontrollant	3,000	—
! 1 Förrådsförvaltare .......	4,000	—
	37,500	—
j Afgå under A. Aflöningsstat upptagna aflöningar	10,680	—	26,820
Linjedistrikten.
6 Bokhållare .................	14,100	—
Afgå under A. Aflöningsstat upptagna aflöningar....	5,400	—	8,700
Trafikdistrikten ock Stationerna.
j 3 Kommissarier af 3:e klass ...	10,800
\| 3 Kontrollörer ..................	10,000
	20,800				1	!
Afgå under A. Aflöningsstat upptagna aflöningar	10,080		10.720	—	46,24o\|	! —1
Summa Kronor j	_ 1	-\|	—!	-1	9,944,Ilo)	-1

, r • Arm'' * ?e j5efattnillSar> som äro angifca med kursiv stil, äro afsedda att i regel innehafva**
åt kvinnliga tjänstemän. °

Statsutskottets Utlåtande N.-o 120.

115

Bil. B.

Aflöningsreglemente för tjänstemän vid telegrafverket.

§ 1.

Generaldirektören, och chefen för telegrafverket tillsattes genom
förordnande på viss tid, öfriga tjänstemän vid telegrafverket genom
konstitutorial, hvilket skall anses innebära, att tjänsteman kan i administrativ
väg på grund af fel eller försummelse i tjänsten, afsättas från
sin befattning.

§ 2-

§ 3.

l:o. Till generaldirektören och chefen för telegrafverket utgår
arfvode med 15,000 kronor.

2:o. Till icke provisionsberättigad tjänsteman utgår aflöning enligt
följande aflöningsslcala med däri angifna årliga belopp.

Klass.	Lön.	Tjänst- görings- penningar.	Summa aflöning.	Klass.	Lön.	Tjänst- görings- penningar.	Summa aflöning.
1 ...............	6,400	3,600	9,000	15 ...............	1,800	900	2,700
2	5,100	3,400	8,500	16 ...............	1,600	800	2,400
3 ...............	4,800	3,200	8,000	17 ...............	1,400	700	2,100
4 ...............	4.500	3,000	7,500	18 ...............	1,350	450	1,800
5 ...............	4,200	2,800	7,000	19 ...............	1,240	410	1,650
6 ...............	3,900	2,600	6,500	20 ...............	1,130	370	1,500
7 ...............	3,600	2,400	\| 6,000	21 ...............	1,040	340	1,380
8 ...............	3,300	2,200	5,500	22 ...............	950	310	1,260
9 ...............	3,000	2,000	5,000	23 ...............	920	220	1,140
10 ...............	2,760	1,840	4,600	24 ..............	820	200	1,020
11 ...............	2,520	1,680	4,200	25 ...............	770	190	960
12 ...............	2,280	1,520	3,800	26 ...............	720	180	900
13 ...............	O O <?;f	1,360	3,400	27 ...............	680	160	840
14 ...............	2,000	1,000	3,000

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

3:o. Till provisionsberättigad tjänsteman utgår, förutom den i § 5
bestämda uppbördsprovision, lön enligt följande löneskala med däri angifna
årliga belopp:

Klass.	Lön.
1............	4,600
2.............................................	4,200
3.............................	3,800
4.............................................	3,400
1 5.............................................	3,000
6............................................	2,800
7............................................	2,600
8.............................................	2,400
9................................	2,200
10.................................	2.000
11.............................................	1,800
12...........................	1,650
13.............................................	1,500
14.............................................	1,350
15.............................................	1,200
16.............................................	1,050

4:o.. Såsom telegrafinspektör förordnad tjänsteman äger att, utom
honom tillkommande lön, uppbära arfvode till belopp, som i staten angifves.
Sådant arfvode betraktas såsom tjänstgöringspenningar.

§ 4.

l:o. Aflöning åtnjutes af icke provisionsberättigad tjänsteman enligt,
följande reglering:

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

117

•	Lägsta aflöning.	Högsta aflöning, j
	Klass.	Kronor.	1 Klass. ]	1 Kronor. 1
A) inom Styrelsen:				.
Byråchef .............................................................	3	8,000	1	9,000 !
Byråtjänsteman ......................................................	13	3,400	7	6,000 j
Föreståndare för katalogexpeditionen ........................	18	1,800	16	2,400
! Kontorsskrifvare......................................................	24	1,020	18	l.soo ;
\| Vaktmästare............................................................	23 j	1,140	21	1,380 !
B) rid Linjedistrikten:
\| Linjedirektör..........................................................	10	4,600	5	7,000 \|
\| Linjeingenjör............................................................	14	3,000	8	5,500 j
I Kassör af l:a lönegraden..........................................	23	1,140	17	2,100 j
1 Bokhållare ............................................................	25	960	19	1,650 l
J Linjemästare af l:a lönegraden .................................	20	1,500	15	2,700
» » ‘2:a » .................................	23	1,140	17	2,100
• Linjeförman >> l:a » .................................	24	1,020	18	1,800 ;
» » 2:a >» ................................	26	900	20	1,500 ‘
i Reparatör...............................................................	27	840	21	1.380
C) Tid Stationerna:
! Kontrollör af l:a lönegraden.......................................	14	3,000	8	5,500
» » 2:a » .......................................	14	3,000	9	5,000
\| Assistent ..............................................................	20	1,500	13	3,400
\| Telegrafist...............................................................	23	1,140	18	1,800
! Vaktföreståndare.....................................................	22	1,260	18	1,800
i Kassör af l:a lönegraden..........................................	23	1,140	17	2,100
» » 2:a » .........................................	24	1,020	18	1,800
i Bokhållare ...........................................................	25	960	19	1,650
i j Interubantelefonist...................................................	27	840	22	1,260
Stationsförman.........................................................	26	900	20	1,500
\| Stationsbiträde........................................................	27	840	22	1,260
B) Tid Verkstaden:
l Verkstadsdirektör ...................................................	5	7,000	2	8,500
i Verkstadsingenjör ..................................................	14	3,000	8	5,500
i Verkstadskassör och bokhållare .................................	16	2,400	13	3,400
\| Materialförvaltare......................................................	20	1,500	14	3,000
Verkmästare............................................................	18	1,800	14	I 3,000

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

De vid denna aflöningsststats trädande i kraft vid telegrafverket anställda ordinarie och extra
ordinarie tjänstemän i nedan angifna befattningar äga vid tillträdandet af motsvarande ordinarie befattningar
i denna afloningsstat beräkna nedanstående begynnelseaflöning:

Kontrollör af l:a lönegraden, förutvarande biträdande kommissarie

eller kontrollör......................................................

Kontrollör af 2:a lönegradon, förutvarande biträdande kommissarie,

kontrollör eller kassör ....................

Assistent ..................................

Telegrafist ............................................

Bokhållare ..........................................

Interurbantelefonist af förutvarande l:a iönegraden.....................

Stationsforman, förn timrande vaktbetjänte af l:a lönegraden
Stationsbiträde, förutvarande vaktbetjänte af 2:a lönegraden.........

enligt klass 12 3,800 kronor;

» » 13 3,400 »

•> » 17 2,100 »

» » 22 1,260

» » 26 900 »

» » 24 1,020 » samt

» » 26 ''900 »

. -4nm. De befattningar, som äro angifna med kursiv stil, äro afsedda att i regel inneliafvas af

kvinnliga tjänstemän. &

2:o. Lön åtnjutes af provisionsberättigad tjänsteman enligt följande
reglering:

	Lägsta lön.	1 Högsta lön.
	Klass.	Kronor.	Klass.	Kronor.
Telefondirektör.............. \|
Telegrafdirektör af l:a lönegraden	4	3,400	i	4,600 !
» » 2:a »	5	3.000	2	4.200
Kommissarie » l:a »	5	3,000	3	3,800 1
» » 2:a ii ..............................	7	2,600	4	3,400
» » 3:e » ............	8	2,400	5	3,000
» » 4:e »	9	2,200	0	2,800
Kommissarie af 5:e lönegraden........................	16	1,050	11	1,800 !
» » 6:e »	16	1,050	13	1,500
» » 7:e »	16	1,050	14	1,350 i

, . Anor De befattningar, som äro angifna med kursiv stil, äro afsedda att i regel innehafvas af
kvinnliga tjänstemän.

3:o. Uppflyttning i aflönings- eller löneklass sker enligt de allmänna
grunder, hvilka finnas sammanförda i de vid detta aflöningsreglemente
såsom bilagor fogade tabeller under iakttagande:

att tjänsteman under mera än fyra femtedelar af den tjänstetid,
som erfordras för att vinna uppflyttning i högre klass, med godt vitsord
bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må
föras honom till last den tid han åtnjutit semester;

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

119

alt uppflyttning i högre klass ej må ske förrän vid början af kalenderåret
näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit
uppnådd; börande tjänsteman därvid tillgodoräknas den tid, som före
denna aflöningsstats trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller,
beträffande de i staten nyuppförda befattningarna, på grund af förordnande
;

att nu gällande bestämmelser om rätt för tjänsteman att för erhållande
af ålderstillägg tillgodoräknas den tid, som förflutit från hans
tillträde till befattningen på grund af förordnande i följd af frågan om
verkets omorganisation med anledning af telefonväsendets tillkomst samt
om rätt för vissa vaktbetjänte att beräkna ålderstillägg från den tidpunkt,
de tillträdde de befattningar, som de vid 1902 årS utgång innehade,
fortfarande skola gälla vid beräknande af ifrågavarande personals
tjänstålder;

att tjänsteman, som befordras eller i annan ordning förflyttas från
en befattning till annan, hvars begynnelseaflöning eller begynnelselön är
lika med eller lägre än den aflöning eller lön, som han vid tiden för förflyttningen
uppbär, kvarstår i innehafvande klass och äger för uppflyttning
i närmast högre klass tillgodoräkna sig hela den tid han innehaft
aflöning eller lön efter närmast lägre klass, oafsedt hvilken befattning
han därunder innehaft; dock att den, som efter egen ansökningförflyttas
till befattning med aflöning eller lön enligt lägre klass än den
han vid förflyttningen tillhör, ej må bekomma högre aflöning eller lön
än den för förstnämnda befattning bestämda slutaflöning eller lön; samt
att likväl tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för uppflyttning
i högre klass, redan uppnått den lefnadsålder, vid hvilken han
enligt bestämmelsen i § 7 punkt G:o a) här nedan är skyldig att från
tjänsten afgå, icke må uppflyttas i högre klass.

4:o. Undantagsvis må, när telegrafverkets intressen så fordra,
Kungl. Maj:t kunna tilldela tjänsteman aflöning eller lön efter högre
klass än den, som i ofvan angifna reglering finnes såsom lägsta aflöning
eller lön för den af tjänstemannen innehafda befattning angifven; börande
hvarje sådant undantag äfvensom skälen för detsamma angifvas
i näst därefter afgifna statförslag.

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

§ 5.

Föreståndare för telegraf- eller centraltelefonstation äger uppbära
provision å vid stationen influten uppbörd af telegramporto-, telefonabonnemangs-
ocli inträdesafgifter samt telefonsamtalsafgifter med:

5 procent af den del af uppbörden, som ei för år öfverstiger

10,000 kronor;

3 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 men
ej 30,000 kronor;

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 30,000 men
ej 100,000 kronor;

b''2 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 100,000 men
ej 500,000 kronor; samt

Vio procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 500,000
kronor.

Provisionsbeloppet för år räknadt må dock icke för någon stationsföreståndare
understiga 450 kronor, hvadan af provisionsanslaget må,
utöfver ofvan angifna procentbelopp, utgå hvad som tilläfventyrs erfordras
för att fylla denna minimiprovision.

§ 6‘

att med ordinarie befattning vid telegrafverket icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,
såframt ej, hvad angår verkets chef eller byråchef, Kungl. Maj:t och,
hvad angår innehafvare af annan befattning, telegrafstyrelsen, uppå
därom gjord framställning, och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

121

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hindårligt för tjänstgöringen
i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas;

att, där generaldirektören beviljats ledighet och vikarie för honom
förordnats, på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del af arfvodet
må till vikarien afstås;

uppbära hela lönen; o

att under ledighet, som åtnjutes för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag, under afstängning från tjänstgöring,
eller under eljest förekommande lagligt tjänsteförhinder den tjänstledige
kan af telegrafstyrelsen förpliktas att, utöfver tjänstgöringspenningar,
provision och sportler, afstå så mycket af lönen, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, därest emellertid tjänsteman i följd af kroppsskada, ådragen
under tjänstutöfuing, blifvit tills vidare oförmögen till tjänstgöring,
må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen a stat
kunna, efter telegrafstyrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad
under högst sex månader; ankommande däremot pa pröfning åt Kungl.
Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå efter
omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester eller för fullgörande åt uppdrag såsom fullmäktige eller rei isoi
vid telegrafverkets pensionsinrättning, tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning, densamma
bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under ett och
samma kalenderår; ägande han, om förordnandet erfordras till följd af
sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjänstgöringspenningar, så
stor del af de med den tjänstlediges befattning förenade tjänstgöringspenningar,
som motsvarar de enligt detta reglemente med den högre
befattningens begynnelseaflöning förenade tjänstgöringspenningar, men,
då förordnandet erfordras för beredande af semester eller för fullgörande
Bih. till Kiksd. Viol. 1907. 4 Sami. 1 Afd. SO Saft. 16

122

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

af ofvan nämnda uppdrag, allenast den honom eljest tillkommande aflöning;
ankommande på telegrafstyrelsens pröfning, huruvida vid förordnande
å annan ort än placeringsorten hyresbidrag, motsvarande högsten
femtedel af det vid resor enligt gällande resereglemente tjänsteman
tillkommande dagtraktamente, bör honom tilldelas;

att° en hvar, som med eller eiter 1908 års ingång tillträder befattning
såsom tjänsteman vid telegrafverket, skall vara pliktig att underkasta
sig nu gifna villkor och bestämmelser; samt

§ 7.

l:o. Rätt till pension vid afgång från tjänst tillkommer vid telegrafverket
anställd tjänsteman enligt nedan angifna bestämmelser.

2:o. Generaldirektör, hvilken i minst 12 år innehaft generaldirektörs
förordnande, skall vara berättigad att i pension uppbära 6,000
kronor. Om generaldirektör, innan lian uppnår 12 tjänstår, antingen
på grund af sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen
eller ock utan egen begäran nödgas afgå från sin befattning,
utan att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma, skall han
vara berättigad att i pension uppbära 5,000 kronor, då afgången sker
före eller vid 6 tjänstår, samt 5,500 kronor, där afgången sker efter 6,
men före 12 tjänstår.

Pensionen utgår af telegrafverkets medel; dock att, därest general''
direktören är delägare i telegrafverkets pensionsinrättning och vid afgång
från ämbetet är berättigad till pension från nämnda pensionsinrättning,
af telegrafverkets medel skall utgå allenast det belopp, hvarmed honom
från pensionsinrättningen tillkommande pension understiger hvad han,
enligt .hvad förut nämnts, är berättigad att i pension uppbära.

Såsom pensionsafgift skall å det för generaldirektören bestämda
arfvodet afdragas, därest han icke är delägare i telegrafverkets pensionsinrättning,
ett ärligt, belopp af 360 kronor, och, om han är delägare i
pensionsinrättningen, den del af detta belopp, som han ej har att betala
i årlig afgift till nämnda inrättning.

3:o. För öfriga tjänstemän skall pensionsundeidag beräknas till
följande belopp:

Statsutskottets Utlåtande N:o 120,

123

5.500 kr. för byråchef;

4,600 » » telefondirektör, telegraf direktör af l:a lönegraden och

verkstadsdirektör;

4.200 » » telegrafdirektör af 2:a lönegraden och linjedirektör;

3.800 » » kommissarie af l:a lönegraden;

3,700 » » byråtjänsteman;

3.400 » » kommissarie af 2:a »

3.300 » )) kontrollör af l:a lönegraden;

3.000 » » kommissarie af 3:e lönegraden, kontrollör ai 2:a

lönegraden, linjeingenjör och verkstadsingenjör;

2.800 » » kommissarie af 4:e lönegraden;

2.200 » » assistent;

2.000 » » verkstadskassör och materialförvaltare;

1.800 » » verkmästare;

1.500 » » kommissarie af 5:e lönegraden;

1.400 » » » » 6:e » „

1.300 » » » » 7:e » och föreståndare for

katalog expeditionen; ^

1.200 » ); telegrafist, kontorsskrifvare, kassör, bokhållare, vakt}öre ståndare

och linjemästare;

1.000 » » linjeförman och stationsförman;

900 » » interurbantelefönist och reparatör; samt

800 » » stationsbiträde och vaktmästare.

4:o. Pension är till sitt belopp antingen hel eller afkortad.

Hel pension utgör samma belopp som det för tjänstinnehafvaren
vid tiden för hans afgång från tjänsten gällande pensionsunderlag,
dock skall, för tjänstinnehafvare, som under kortare tid än fem år innehaft
den tjänst, från hvilken afgång äger rum, beloppet af hel pension
utgöra en femtedel af sammanlagda beloppen af de högsta pensionsunderlag'',
hvilka under hvart och ett af de senast förflutna fem åren
varit för tjänstinnehafvaren gällande; och skall, därest sådan tjänstinnehafvare
under någon del af nämnda tid, utan att tillika innehafva
tjänst, som i denna lag afses, innehaft annan statstjänst, med hvilken
rätt till pension är förenad, pensionsunderlag beräknas jämväl för den
tid, sådan tjänst innehafts, och därvid tillämpas de i mom. 3:o här
ofvan gifna föreskrifter.

Afkortad pension utgör viss del åt hel pension och beräknas på
sätt i punkt 7:o här nedan föreskrifves.

Pensionen utgår dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt
det för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt
lylluadsbelopp af telegrafverkets medel:»

124

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

5:o. Rätt att komma i åtnjutande af hel pension inträder vid uppnådda
sextiofem lefnads- och trettiofem tjänstår; dock att sådan rätt
inträder:

för tjänstemän i telegrafstyrelsen vid sextiosju lefnads- och trettiofem
tjänstår;

för verkstadsdirektör, linjeingenjör, verkstadsingenjör, assistent,
linjemästare, linjeförman och reparatör: vid sextio lefnads- och trettiofem
tjänstår;

för samtliga kvinnliga tjänstemän med undantag af telegrafister
och interurbantelefonister: vid sextio lefnads- och trettio tjänstår; samt

för telegrafister och interurbantelefonister: vid femtiofem lefnadsoch
trettio tjänstår.

6:o. Skyldighet att från tjänsten afgå inträder:

b) för tjänsteman, som icke uppnått stadgad lefnadsålder, då han
efter att under fem på hvarandra följande år i följd af sjukdom, vanförhet
eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes vara för framtiden
till tjänstgöring oförmögen; samt

c) för tjänsteman, som träffats af olycksfall i tjänsten, där olycksfallet
finnes för framtiden medföra oförmåga till tjänstgöring.

Befinnes tjänsteman vara af sjukdom eller minskad arbetsförmåga
urståndsatt att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden
och har han tillika antingen, där enligt punkt 5 rätt'' till hel pension
inträder vid sextiosju lefnadsår, uppnått en lefnadsålder af minst
sextiofem år, eller, där enligt samma punkt rätt till hel pension inträder
vid sextiofem år, uppnått en lefnadsålder af minst sextio år,
äge Kungl. Maj:t, uppå därom af telegrafstyrelsen gjord framställning,
förklara sådan tjänstinnehafvare skyldig att från tjänsten afgå.

7 :o. Vid afgång från tjänst af anledning, som i punkt 6 c) sägs,
utgår hel pension med enahanda belopp, som det vid tiden för olycksfallet
för tjänstinnehafvaren gällande pensionsunderlag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

125

antal tjänstår; dock att vid afgång från tjänst af anledning, som i
punkt G b) sägs, pensionen icke i något fall må understiga sjuttiofem
procent af hel pension. Tjänstinnghafvare, som, vid uppnåendet åt den
i mom. 5 för rätt att komma i åtnjutande af hel pension stadgade lefnadsålder
icke kan räkna tio tjänstår och alltså icke då är berättigad
till erhållande af pension, må icke heller sedermera komma i åtnjutande
af sådan, äfven om lian på grund af stadgandet i mom. 6. a) tillätes att
kvarstå i tjänsten efter nämnda lefnadsålders inträde.

8:o. Rätt till fyllnadspension tillkommer ej den, som blifvit från
tjänsten afsatt eller'' för fel eller försumlighet från tjänsten skild, ej
heller den, som vid afgång från tjänsten icke är svensk medborgare.
Har pensionstagare blifvit dömd till förlust af medborgerligt förtroende
eller till, i stället för afsättning, straff enligt 2 kapitlet 17 §.strafflagen,
skall, efter det sådant beslut vunnit laga kraft, fyllnadspensionen anses
förverkad.

§ 8.

Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören och byråcheferna,
en hvar under en och en half månad, telefon-, telegraf-,
linje- och verkstadsdirektör, byråtjänsteman, kommissarie, kontrollör,
linje- och verkstadsingenjör, assistent, verkstadskassör, materialförvaltare,
telegrafist, föreståndare för katalogexpeditionen, kontorsskrifvare,
kassör, bokhållare, vaktföreståndare och interurbantelefonist, en hvar
under en månad samt verkmästare, linjemästare, linje- och stationsförman,
vaktmästare, reparatör och stationsbiträde en hvar under en
half månad.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll a uppbörd,
är pliktig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

§ 9.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjänst, åtnjuter under tiden
de med densamma förenade aflöningsförmåner.

Byråtjänsteman, som enligt förordnande uppehåller sekreterare-,
kamrerare, byråingenjörs- eller förrådsintendentsbefattning, skall utöfver
honom tillkommande aflöning, åtnjuta arfvode med 1,000 kronor för år
räknadt; ägande styrelsen jämväl att från det därför afsedda anslag
bereda sådan tjänsteman ersättning för mistadt arfvode under den tid
han åtnjuter semester.

126

Statsutskottet# Utlåtande N:o 120.

§ 10.

Afhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig
ordning erhållit _ tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall
må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder tjänsteman afstånd
från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall under tiden den del
af hans aflöning, som icke af telegrafstyrelsen pröfvas böra användas
till befattningens uppehållande, innehållas, såvida ej telegrafstyrelsen
tiniier skäligt lata honom uppbära något däraf.

§ ii.

Aflider vid telegrafverket anställd person, som innehar befattning,
hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, därest och i den mån den
myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda
aflöningen utgå till månadens slut.

§ 12.

Aflider tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra, eller vid verket
anställd telegrambärare eller arbetare i följd af olyckshändelse, timad
under tjanstutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp, motsvarande
den aflidnes aflöning för en månad, såsom begrafningshjälp tilldelas
hans dödsbo.

§ 13.

Vid tjänsteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning
för tjänstemän enligt bestämmelserna i gällande resereglemente,
dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från boningsorten,
vid ofta återkommande tjänsteresor eller i särskilda fall, då omständigheterna
därtill eljest föranleda, telegrafstyrelsen äger att bestämma
lägre resekostnads- och traktamentsersättning.

§ 14.

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anställde hufvudkassören med 500 kronor
för år räknadt;

kassör å linjedistriktsbyrå med 200 kronor, likaledes för år räknadt;

, tjänsteman, som i regelbunden tjänstefördelning tjänstgör i kassan
vid telegraminlämning, där telegramuppbörden under näst föregående
år uppgått till minst 25,000 kronor, med en half procent af därstädes

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

127

kontant inbetalda afgifter, efter lika fördelning mellan samtliga nu
nämnda tjänstemän vid stationen; samt

å station särskild anställd kassör med en tiondedels procent af
influtna telefonabonnemangs-, inträdes- och samtalsafgifter, dock högst
400 kronor för år räknadt; skolande ifrågavarande felräkningspenningar
vid station, där särskild kassör icke finnes anställd, tillfalla stationsföreståndaren.

§ 15-

Anmärkningsprovisionen tillkommer vederbörande hos telegrafstyrelsen
anställda tjänstemän enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t
bestämmer, med högst femton procent af hvarje belopp, som på grund
af anmärkning, gjord af sådan tjänsteman, antingen, såsom ej behörigen
uppburet, till telegrafverket inflyter och utan anmärkningens framställande
ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt
debiteradt, till vederbörande återgäldas.

§ 16-

l:o. Förmånen af fri bostad uti telegrafverkets egna eller för
ändamålet förhyrda lägenheter må, efter telegrafstyrelsens bepröfvande,
tillkomma följande tjänstemän, nämligen:

kommissarie af 5:e, 6:e och 7:e lönegraderna, verkmästare, linjemästare,
linjeförman, stationsförman, reparatör och stationsbiträde.

2:o. Med fri bostad är för kommissarie förenad förmånen af fri
vedbrand och belysning.

3:o. De bland ofvan nämnda tjänstemän, hvilka ej åtnjuta fri
bostad, äga uppbära hyresbidrag, utgörande för kommissarie högst 300
kronor för år räknadt och för öfriga tjänstemän minst femton, högst
30 procent af aflöningen.

4:o. Det ankommer på telegrafstyrelsen att i hvarje särskildt fall
bestämma, huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå, äfvensom
beloppet af berörda bidrag.

5:o. Förmånen af fri bostad eller hyresbidrag anses tillhöra lönen.

§ !7-

Assistent, telegrafist, vaktföreståndare, interurbantelefonist, linjeförman
af l:a lönegraden och reparatör, stationerade å ort, där de allmänna
lefnadskostnaderna äro särskildt höga, äga, så länge de tjänstgöra
å sådan ort, uppbära tilläggsarfvode utgående, enligt af telegrafstyrelsen
fastställda grunder, med tio eller femton procent af dem tillkommande
aflöning.

128

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Linjeformän al l:a lönegraden och reparatör, som i stället för fri
bostad åtnjuta hyresbidrag, äga, i fall de uppbära tilläggsarfvode, beräkna
enahanda tillägg äfven å sådant bidrag

§ 18.

Assistent ^eller telegrafist, som är anställd såsom föreståndare för
filialstation, må, såsom tillägg till tjänstgöringspenningarna, kunna tilldelas
arfvode till belopp af högst 200 kronor för år räknadt.

§ 19-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
årligt belopp må tilldelas linjemästare, linjeförman, statio^sförman, vaktmästare,
reparatör och stationsbiträde äfvensom telegrambärare samt
vid linjebyggnaderna anställda extra ordinarie underbefäl och arbetare,
allt enligt reglemente, som af telegrafstyrelsen fastställes.

§ 20.

Kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter lämnas åt den i föregående
§ omnämnda personal ätvensom åt underbefäl och arbetare vid
telegrafverkets verkstad samt åt annan med densamma jämförlig, i
telegrafverkets tjänst befintlig tillfällig personal, enligt de närmare
bestämmelser Kungl. Maj:t meddelar.

§ 21.

Grunderna ^ för aflöningen till extra tjänstemän vid telegrafverket
bestämmas af Kungl. Maj:t på förslag af telegrafstyrelsen.

§ 22.

Den, som tillträder den nya atlöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta
sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan
varda af Kung]. Maj:t bestämd, äfvensom de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

Detta aflöningsreglemente skall lända till efterrättelse från och med
den 1 januari 1908, under förutsättning att, hvad telegrafstyrelsen angår,
Kungl. Maj.t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtliga ordinarie
tjänstemän skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas
eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sju effektiva timmar hvarje söckendag.

Bill. till Piksd. Prut. 1907. 4 Sami. 1 Afd. SO Häjt.

130

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Allmänna grunder till aflöningsförhöjning

.. .	Begyn- nelse-				Uppflyttning i högre klass kan äga rum, när aflöning	enligt
	aflöning.
Klass ............		27	26	25	24	23	22	21	20	19	18	17 1	16
Aflöning, kronor......		840	900	960	1,020	1,140	1,260	1,380	1,500	1,650	1,800	2,100	2,400
A. Inom styrelsen:
Byråchef......................	8.000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Byråtjänsteman............	3,400
Furest. för katalogexp.	1,800	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3	3
Kontor sskrifvare..........	1,020	—	—	—	—	2	2	2	3	3	3	—	—
Vaktmästare.................	1,140	—	—	—	—	—	3	3	—	—	—	—	—
B. Vid linjedistrikten:
Linjedirektör...............	4,600	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Linjeingenjör................	3,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Kassör af l:a lönegradm	1,140	—	—	—	—	—	3	3	3	3	3	3	—
Bokhållare...................	960	—	—	—	2	2	2	3	3	3	—	—	—
Linjemäst. af l:a lönegr.	1,500									2	2	2	3
» » 2:a »	1,140	—	—	—	—	—	2	2	2	3	3	3	—
Linjeförman> l:a »	1,020	—	—	—	—	2	2	2	3	3	3	—	—
» » 2:a »	900	—	—	2	2	2	o O	3	3	—	—	—	—
Reparatör....................	840	—	2	2	2	3	3	3	—	—	—	—	—
C. Vid stationerna:
Kontrollör af l:a lönegr.	3,000	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	—	—
» » 2:a >	3,000
Assistent.....................	1,500		—	—	—	—	—	—	—	2	2	2	o O
Telegrafist..................	1,140	—	—	—	—	—	3	3	3	3	3	—	—
Vakt föreståndare..........	1,260	—	—	—	—	—	—	3	3	3	3	—	—
Kassör af l:a lönegraden	1,140	—	—	—	—	—	O O	3	3	3	3	3	—
» » 2:a »	1,020	—	—	—	—	3	3	3	3	3	3	—	—
Bokhållare..................	960	—	—	—	2	2	2	3	3	3	—	—	—
Interurbantélefonist......	840		2	2	2	3	3	—	—	—	—	—	—
Stationsförman.............	900	—	—	2	2	2	3	3	3	—	—	—	—
Stationsbiträde.............	840	—	2	2	2	3	3	—	—	—	—	—	—
D. Vid verkstaden:
V erkstadsdirektör..........	7,000												—
Yerkstadsingenjör..........	3,000			—								—	—
Verkstadskassör och bok-
hållare.....................	2,400											—	—
Materialförvaltare.........	1,500	—	—	—	—	—	—	—	—	3	3	3	3
Verkmästare.................	1,800											o O	3

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

131

för icke provisionsberättigad tjänsteman.

närmast lägre klass innehafts i nedan nämnda antal år.

15 2,700	14 3,000	13 3,400	12 3,800	11 4,200	10 4.600	9 5,000	8 5,500	6,000	6 6,500	5 7,000	4 7,500	3 8,000	2 8,500	1 9,000
		i											3	3
—	—		2	2	2	3	3	3
						3	3	3	3	3
—	—	3	3	3	3	3	3	—	—	_		:	—	—
3	—	—	—	—	—	—	:				—	—		—
—	—	—	—	—	—	—	—	—			“
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	_	3	o O	3	3	3	3	—	—	—	—	—	—	—
i	—	3	3	O O	3	3	—	—	—	—	—	—	—	—
1 o	3	o O	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
_	_	—	—	—	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	:	—	—		''	—	—	—	—	—	—
											3	3	3	_
—	—	3	3	3	3	3	3	—	—	—	—	—	—	—
3	3	3
3	3
3	3

132

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

Allmänna grunder till löneförhöjning

	hegyn- nelse- aflöning.		Uppflyttning i högre klass
Klass.......................................... Aflöning, leronor.......		16 1,050	15 1,200	14 1,350	13 1,500
Telegrafdirektör ............................................................ ^ Telegrafdirektör af l:a lönegraden ........ j	3,400		—	—
» » 2:a »	3,000		_	__
Kommissarie » l:a »	3,000	—	—	—
» » 2:a » ............•	2,600	—	—	—	—
» » 3:e »	2,400	—	—	—	—
» » 4:e »	2,200	_	—	_	_
Kommissarie af 5:e »	1,050	—	3	3	3
» n 0:e » ..........................................	1,050	—	3	3	3
» » ?'':e »	1,050	—	3	3	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 120.

133

för provisionsberättigad tjänsteman.

kan äga rum, när lön enligt närmast lägre klass innehafts	i nedan nämnda antal år.
12 1,650	11 1,800	10 2,000	9 2,200	8 2,400	7 2,600	6 2,800	5 3,000	4 3,400	3 3,800	2 4,200	1 4,600
				_	_	—	—	—	3	3	3
		_	_	—	—	—	—	3	3	3	—
	_	_	—	—	—	—	—	3	3	—	—
	_	_	—	—	—	3	3	3	—	—	—
_	_	—	—	—	3	3	3	—	—	—	—
_	_	—	—	3	3	3	—	—	—	—
3	3	—	—	—	—	—	—	—	—	—
_	- •	—	—	—	—	—	—	—	—	--	—
—	—	—	—	1 -	—	—	—	—	—

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. SO Halt.