Statsutskottets Utlåtande N:o 0 (Utlåtande 1890:Su9 su)

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 29 mars 1890, kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till Jcongl.
ecklesiastikdepartementet.

(2:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Departementets afdelning af Kongl. Maj.ts kansli.

l:o) Kongl. Maj:t har uti den till Riksdagen den 14 januari 1890
aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit,
att det under förestående rubrik upptagna belopp måtte, för
ökande af deri ingående anslag för amanuenser, vikariatsersättning,
renskrifning m. m., höjas från 77,100 kronor till 78,800 kronor, eller
med 1,700 kronor.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 11 januari 1890 har föredragande departementschefen
i fråga härom erinrat, att, då vid 1878 års riksdag stat faststälts för
departementets afdelning af Kongl. Maj:t,s kansli, i densamma upptagits
ett belopp af 13,300 kronor till amanuenser, vikariatsersättningar under
semester, renskrifning och extra vaktbetjente m. m. Af detta belopp
hade 2,000 kronor beräknats till biträde vid utförande af de statistiska
arbetena inom departementet samt återstoden till öfriga ofvannämnda
Bill. till Riksd. Prat. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 1

Ang. höjning
af anslaget
till aflöning
af amanuenser
m. in.
[!•]•

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ändamål. Som anslaget i sin helhet snart visat sig för knappt, hade
blott ett belopp af omkring 1,500 kronor användts till statistiskt biträde,
hvarefter, sedan utgifter för vikariatsersättningar, renskrifning
och extra vaktbetjening bestridts af anslaget, återstoden användts till
amanuensernas aflönande.

De arfvoden, som kunnat åt desse tjensteman beredas, hade emellertid
icke motsvarat det arbete, som af dem fordrats. Fem amanuensbefattningar
inom departementet vore förenade med månatligt arfvode
af ett hundra kronor. Det arbete, som vore förbundet med dessa befattningar,
vore emellertid i förhållande till aflöningen ganska betydligt.
Tjenstgöringen omfattade största delen af förmiddagen och medförde
ofta hemarbete. Åt öfrige amanuenser, hvilka icke uppbure månadsarfvode,
hade godtgörelse utgått såsom gratifikationer vid hvarje års
slut, då man jemväl sökt att i form af gratifikation bereda någon ökad
arfvodesförmån åt de med månatligt arfvode anstälde amanuenserna.
Dessa gratifikationer, dem man lämpat efter omfånget och beskaffenheten
af det under året uträttade arbetet, hade i följd af anslagets
begränsade belopp icke kunnat beviljas till högre belopp än, såsom
exempelvis under senaste året, högst 250 kronor; för de amanuenser,
hvilka icke åtnjutit månadsarfvode, hade, såsom nämndt, dessa gratifikationer
utgjort all den ersättning, som de för ett ganska flitigt arbete
erhållit. I betraktande af dessa förhållanden torde en förhöjning af
anslaget finnas väl behöflig.

Billigheten af en dylik förhöjning framginge jemväl, enligt
departementschefens förmenande, af en jemförelse med förhållandet i
förevarande hänseende inom civildepartementet. Antalet mål vore i
båda departementen* ungefär lika stort, men inom civildepartementet
förekomme icke någon statistisk afdelning, motsvarande den inom
ecklesiastikdepartementet inrättade. Medan arbetet inom sistnämnda
departement vore, oberäknadt den statistiska afdelningen, ungefär lika
omfattande som inom civildepartementet, och ehuru ecklesiastikdepartementet
genom det till statistiskt biträde utgående arfvodet finge vidkännas
en särskild utgift af 1,500 kronor, vore dock dess ifrågavarande
anslag 1,700 kronor mindre än civildepartementets anslag för samma
ändamål. En förhöjning af ecklesiastikdepartementets anslag, åtminstone
till samma belopp som det för civildepartementet anvisade, kunde
för den skull anses vara med skäl påkallad.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning har ej gifvit anledning
till någon utskottets erinran; och får utskottet för den skull hemställa,

att det under anslagstiteln.: »departementets af -

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

delning af Kongl. Maj:ts kansli» upptagna belopp må,
för ökande af deri ingående anslag för amanuenser,
vikariatsersättning, renskrifning m. m., höjas från
77,100 kronor till 78,800 kronor, eller med 1,700 kronor.

Riksarkivet.

2:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att, för aflöning åt en eldare vid ^n aimdna
riksarkivet, det på ordinarie stat för riksarkivet uppförda anslag, 38,500 åt en eldare
kronor, måtte höjas till 39,300 kronor, eller med 800 kronor, deraf 500
kronor såsom lön och 300 kronor såsom tjenstgöringspenningar, med ^.j
rätt tillika för bemälde eldare att åtnjuta fri bostad samt att efter fem
års väl vitsordad tjenstgöring erhålla ett ålderstillägg å lönen af 100
kronor, att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

Till förenämnda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden har
departementschefen meddelat, att, enär riksarkivets nya tillbyggnad vid
slutet af år 1890 skulle vara så färdig, att den kunde tagas i besittning
för sitt ändamål, riksarkivarien anmält behofvet af erforderlig aflöning
från och med år 1891 åt en eldare, helst en examinerad maskinist,
för skötandet af den i nämnda tillbyggnad apterade värmeapparaten.
För denne eldare funnes bostad beredd i husets källarvåning,
och hade riksarkivarien hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
utverka till aflöning åt bemälde eldare ett årligt belopp på ordinarie
stat af 1,000 kronor, deraf 700 kronor skulle utgå såsom lön och 300
kronor såsom tjenstgöringspenningar, jemte rätt för eldaren till ett
ålderstillägg å lönen af 100 kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring;
vid hvilken framställning öfverintendentsembetet, i deröfver afgifvet
utlåtande, icke haft något att erinra.

Som emellertid ifrågavarande utgiftspost synts departementschefen
böra sättas i öfverensstämmelse med eu likartad vid. kong],
biblioteket, har departementschefen för den nya tjensten förordat allenast
den lägre aflöning, som upptagits i Kongl. Maj:ts proposition.

Då utskottet förestält sig, att vid tillsättningen af platsen i fråga
sådana bestämmelser komma att träffas, att innehafvaren blir pligtig
att utan särskild ersättning för riksarkivets räkning använda jemväl
den arbetstid, under hvilken han icke är upptagen af värmeapparatens
skötsel, har utskottet icke funnit något att erinra mot Kongl. Maj:ts
framställning, hvarför utskottet hemställer,

att, för aflöning åt en eldare vid riksarkivet,
det på ordinarie stat för riksarkivet uppförda anslag,

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. prostetunna
för
Fogelfors församling.

[3.]

Ang. förhöjning
i ärsanslaget
till
underhåll
och reparationer
af
Lunds universitets

byggnader.

[4-]

38,500 kronor, må höjas till 39,300 kronor, eller med
800 kronor, deraf 500 kronor såsom lön och 300 kronor
såsom tjenstgöringspenningar, med rätt tillika
för bemälde eidare att åtnjuta fri bostad samt att
efter fem års väl vitsordad tjenstgöring erhålla ett
ålderstillägg å lönen af 100 kronor, att utgå af åttonde
hufvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg.

Kleresistaten.

3:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma framställning
finnas anförda till statsrådsprotokollet (sid. 4), hemställer utskottet,

att Riksdagen, såsom ersättning för prostetunna,
tillkommande kontraktsprosten i Handbörds kontrakt
för Fogelfors församling, må bevilja 13 kronor 32
öre, att årligen utgå från och med år 1891, och för
sådant ändamål höja den under kleresistaten uppförda
anvisning i kontant, 20,632 kronor, till 20,646 kronor,
eller med ett jemnadt belopp af 14 kronor.

Universiteten.

4:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att årsanslaget till
underhåll och reparationer af Lunds universitets byggnader måtte höjas
från 8,000 till 10,000 kronor, eller med 2,000 kronor.

Vid föredragningen inför Kongl. Maj:t af detta ärende har departementschefen
erinrat, att då Kongl. Maj:t till 1885 års Riksdag aflat
proposition derom, att årsanslaget till underhåll och reparationer af
Lunds universitets byggnader måtte varda höjdt med 6,000 kronor,
eller från 4,000 kronor till 10,000 kronor, såsom skäl härför anförts,
att under de närmast föregående åren flera nya byggnader tillkommit,
nemligen en betydande tillbyggnad af de kemiska laboratoriernas hus,
universitetshuset, gymnastikbyggnaden, den då snart färdiga byggnaden
för fysiska institutionen och den förestående byggnaden för patologiskt-anatomiska
institutionen; samt att härigenom underhålls- och
reparationskostnaderna måste betydligt ökas, särskildt med hänsyn
dertill att universitetshuset kräfde ett drygt underhåll i följd af byggnadens
mera monumentala utstyrsel. Riksdagen hade väl ansett, att

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

med afseende på det uppkomna nya behofvet någon tillökning i
anslaget borde beviljas; men med hänsyn till den omständigheten,
att förhöjningen påkallades hufvudsakligen för nya och under byggnad
varande hus, hade Riksdagen funnit denna tillökning då icke böra bestämmas
så hög som ifrågasatts, utan lämpligen kunna inskränkas till
4,000 kronor. Konsistorium hade emellertid nu ytterligare andragit,
hurusom under de fem år, som förflutit sedan den förra framställningen
gjordes, behofvet af den begärda förhöjningen allt mer gjort sig gällande.
Universitetshuset hade visat sig kräfva vida större underhållskostnad,
än förut kunnat beräknas, och reparationsarbeten, som varit
väl behöfliga, hade måst undanskjutas i brist af medel, hvadan fara
hotade att, om anslaget icke ökades, åtskilliga byggnader skulle taga
sådan skada, att dess afhjelpande sedan måste orsaka större utgifter.

Hvad konsistorium sålunda anfört syntes departementschefen utgöra
giltigt skäl för att ifrågavarande anslag nu blefve höj dt till det
vid 1885 års riksdag begärda belopp.

Utskottet, som anser behofvet af den ifrågasatta anslagsförhöjningen
vara ådagalagdt, får hemställa,

att Riksdagen må höja årsanslaget till underhåll
och reparationer af Lunds universitets byggnader
från 8,000 kronor till 10,000 kronor, eller med
2,000 kronor.

5:o) I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 8) har herr
A. Bergström föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja ett anslag af
1,500 kronor årligen, för att af dessa jemte de 2,500 kronor, som nu
utginge såsom arfvode för undervisning i slaviska språk, bilda lön
för en extra ordinarie professor i detta ämne vid Upsala universitet,
med rättighet för den blifvande innehafvaren af professuren att efter
fem års tjenstgöring få sin lön förhöjd till 4,500 kronor.

I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för sitt förslag
tillåter sig utskottet i allmänhet hänvisa till motionen och vill endast
ur den utförliga framställning i ämnet, som der lemnats, här meddela,
det motionären erinrat och anmärkt, bland annat, att Riksdagen år
1884 — på framställning af Kongl. Maj:t, som i sin ordning stödt sig
på en begäran af de akademiska myndigheterna i Upsala — beviljat
ett årligt anslag af 2,500 kronor att på ordinarie stat utgå som arfvode
åt en lärare vid Upsala universitet, som kunde finnas villig och lämplig
att derstädes meddela undervisning i slaviska språk; att i följd deraf
också från och med våren 1885 vid nämnda universitet offentlig under -

Ang. ifrågasatt
anslag
titt en e. o.
professur i
slaviska
språk vid
Upsala
universitet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

visning i ämnet meddelats, hvilken undervisning, enligt hvad så väl
den filosofiska fakultetens utlåtande i saken som uttalanden af andra
vittnesgill personer gåfve vid handen, blifvit skött på ett sätt, som
fullkomligt motsvarade afsigten med anslagets beviljande, och af studenterna
med flit och intresse begagnats; att, då nyssnämnda anslag beviljats,
emellertid alla vederbörande, icke blott filosofiska fakulteten och
det akademiska konsistoriet, utan jemväl regeringen, statsutskottet och
kamrarne tydligen haft den bestämda uppfattning, att anordningen
med stipendiatplats endast skulle vara provisorisk och att, så fort sig
göra läte, en professorsplats i slaviska språk borde upprättas; att
fakulteten och konsistoriet redan då hemstält om ett anslag af 4,000
kronor, att efter fem år höjas till 4,500, till inrättande af en e. o.
professur i ämnet, och blott som nödfallsutväg, för den händelse Kongl.
Maj:t skulle finna sig förhindrad att till närmaste Riksdag göra framställning
om medel till professur, begärt, att behofvet, af undervisning
i ämnet måtte, intill dess en professur kunde erhållas, tillgodoses
genom ett mindre anslag å 2,500 kronor; att regeringen valt den
senare utvägen, uttryckligen blott af det skäl att, såsom i statsrådet
anförts, då »hos oss näppeligen funnes någon, som genom offentliggjorda
skrifter betygat sig såsom kompetent till professorsbefattning i
detta ämne»; att det, akademiska konsistoriet nu för andra gången hos
regeringen anhållit om proposition rörande medel för en e. o. professur
i slaviska språk, med förklaring, att om en sådan plats nu inrättades
»väl dokumenterad och lämplig sökande icke skulle saknas»;
samt att motionären för sin del antoge, att det endast varit hänsyn
till de många undervisningsbehofvens störa kraf på statskassan, som
föranledt regeringen — hos hvilken man säkerligen kunde nu ej mindre
än hittills förutsätta både erkännande af frågans betydelse och intresse
för densamma — att icke för denna Riksdag framlägga förslag i ärendet.

Genom att år 1884 bevilja det ofvan omförmälda anslaget till
arfvode åt eu lärare i slaviska språk har Riksdagen redan erkänt behöfligheten
af att tillfälle till erhållande af undervisning uti ifrågavarande,
enligt utskottets förmenande, i mer än ett afseende vigtiga
läroämne beredes den studerande ungdomen i vårt land; och då erfarenheten
under den tid, anslaget utgått, ådagalagt, att detsamma kommit
till en fullt ändamålsenlig användning, och att den erbjudna undervisningen
af de studerande med intresse omfattats, synes visserligen
tidpunkten nu vara inne att, genom inrättandet af en e. o. professur
i ämnet åt undervisningen deri bereda den fasta och betryggade ställning,
hvaraf densamma otvifvelaktigt är förtjent, men hvilken med
den nuvarande anordningen ingalunda kan anses uppnådd, då ju ingen

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vetenskapsman i längden lärer befinnas villig att för ett arfvode af
allenast 2,500 kronor egna sin tid och sina krafter åt ett så magtpåliggande
arbete. På framställning af enskild motionär anser sig
utskottet emellertid icke kunna tillstyrka Riksdagen att uppföra lön å
stat för en befattning af förevarande slag, hvarför utskottet i frågans
nuvarande läge hemställer,

att herr Bergströms omförmälda förslag icke
må af Riksdagen bifallas.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

6:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till under- An9- *«»•-håll och förökande af karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek ^miUbUo-9
på ordinarie stat bevilja ett särskildt anslag af 4,000 kronor. teket.

Kongl. Maj:ts förevarande anslagsfordran har, enligt hvad stats- 1ÄJ.
rådsprotokollet gifver vid handen, föranledts af eu af lärarekollegiet
vid omförmälda institut gjord och af universitetskanslern förordad framställning,
deruti anförts i hufvudsak följande.

Institutets bibliotek, som grundlagts genom öfverlemnande till
institutet af den boksamling, som tillhört det forna »Collegium medicum»,
hade företrädesvis tillväxt genom gåfvor. Läroverkets egna
lärare, läkare så inom som utom hufvudstaden, medicinske författare
och offentliga institutioner i in- och utlandet hade tid efter annan
riktat biblioteket med skrifter inom de vetenskapsområden, som utgjorde
föremålet för institutets verksamhet. Äfven större donationer
af hela boksamlingar hade biblioteket vid flera tillfällen fått mottaga.
Bibliotekets tillväxt genom inköp hade deremot ständigt varit ringa.
Exempelvis hade under de 33 åren 1856—1888 genom inköp tillkommit
endast omkring 1,700 nya verk. Anledningen till detta förhållande
hade naturligtvis varit ringheten af de medel, som stått till bibliotekets
förfogande. För detsammas förökande hade nemligen aldrig funnits
något särskildt anslag, utan hade kostnaderna derför blifvit bestridda
af det s. k. allmänna materialanslaget å 15,000 kronor.

Den boksamling, som sålunda blifvit sammanbragt, omfattade för
närvarande omkring 22,000 volymer. Den bestode uteslutande af arbeten
i medicin och dermed närbeslägtade vetenskaper samt vore den
största samling af detta slag, som vårt fädernesland egde.

De disponibla medlens otillräcklighet hade emellertid år för år
blifvit allt mer känbar, helst den litterära produktionen på den medicinska

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vetenskapens område, liksom på de flesta andra, under senare tider
erhållit en oerhörd utveckling. En omständighet, som i sammanhang
härmed borde uppmärksammas, vore att resultaten af de medicinska
och naturvetenskapliga forskningarna nu i mycket högre grad än förr
nedlades i tidskrifter. Huru detta förhållande inverkat på institutets
bokförvärf framginge deraf, att åren 1856 —1864 prenumererats å 28 tidskrifter,
under det att tillgångarna medgifvit inköp af 60 till 70 nya
verk årligen, år 1864 hade tidskrifternas antal ökats till 33, medan
ännu 40 till 50 nya verk under den närmast följande tiden kunnat genom
köp årligen förvärfvas. I närvarande stund hade deremot tidskrifternas
antal stigit till 84, och kostnaden härför uppginge till ett så högt belopp,
att det disponibla anslaget icke medgåfve inköp af ett enda nytt
verk. Blott till inköp af fortsättningen af några få arbeten, af hvilka
man redan förut anskaffat början, hade medel kunnat anvisas utöfver
dem, som åtginge till bekostande af tidskrifterna. Institutets biblioteksnämnd
hade visserligen underkastat tidskriftsprenumerationen en särskild
granskning, men dervid kommit till det resultat, att ingen reduktion
vore möjlig. Tvärt om framginge det af de talrika reqvisitioner, som

från biblioteket måste nekande besvaras, att äfven antalet tidskrifter

vore allt för otillräckligt.

Men om också biblioteket företrädesvis måste tillgodose behofvet
af tidskrifter, dels på grund af dessas vigt för de vetenskapliga studierna,
dels derför att det i allmänhet icke kunde förutsättas, att så dana

anskaffades af enskilde forskare, så kunde den icke-periodiska
litteraturen derför ej undvaras. Iiufvudarbeten inom den medicinska
vetenskapens olika grenar, vigtigare monografier, större och dyrbarare
planschverk samt dylikt kunde i de flesta fall blott genom offentliga
samlingar göras tillgängliga för dem, som deraf hade behof.

En följd deraf, att biblioteket tillkommit företrädesvis genom donationer
och att inköpen på grund af medlens otillräcklighet icke kunnat
sj^stematiskt bedrifvas, vore äfven, att uti förrådet af äldre litteratur
betänkliga luckor förefunnes.

Att icke landets öfriga offentliga boksamlingar i någon nämnvärd
grad förmådde fylla de brister, som funnes i karolinska institutets
bibliotek, framginge deraf, att kongl. biblioteket enligt det derför utfärdade
reglementet icke anskaffade någon medicinsk litteratur, att
vetenskapsakademiens bibliotek, eljest så rikt på det naturvetenskapliga
området, icke heller förvärfvade rent medicinska skrifter, samt att
svenska läkaresällskapet endast anskaffade tidskrifter inom den praktiska
medicinens område. Återstode alltså de båda universitetsbiblioteken.
Enligt från vederbörande bibliotekarier erhållna uppgifter an -

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vände hvardera af dessa årligen omkring 1,100 till 1,200 kronor till
inköp af medicinsk litteratur, således ännu mindre belopp än karolinska
institutet hittills för ändamålet disponerat. I jemförelse med andra
vetenskaper, hvilka nästan alla hade till sitt förfogande åtminstone
någorlunda väl tillgodosedda boksamlingar, vore alltså, enligt lärarekollegiets
mening, medicinen i bibliotekshänseende att anse såsom den
mest vanlottade i vårt land. Om härför skulle rådas hot, så syntes
karolinska institutets bibliotek framför öfriga offentliga boksamlingar
böra ihågkommas med nödiga medel, icke blott derför att det vore
fäst vid landets största medicinska läroverk, utan ock derför att
dess samlingar redan vore så omfattande, att de med mindre kostnad,
än annorstädes skulle vara fallet, kunde kompletteras och fullföljas.
Dertill borde läggas, att det anslag, som för sagda ändamål beviljades
karolinska institutet, icke uteslutande komme dess lärare och studerande
eller hufvudstadens läkare till godo. Med den samverkan, som på senaste
tiden utbildats mellan landets samtliga större bibliotek, kunde
nemligen statens bokförråd, ehvad det förvarades på den ena eller andra
platsen, betraktas såsom ett enda, hvilket vore tillgängligt för hvarje
forskare inom landet utan Inseende på hans boningsort.

Vid beräkningen af det nuvarande anslagsbehofvet för institutets
bibliotek borde tagas i betraktande, att tillgångar erfordrades

till inköp af tidskrifter;
y> » » nyutkommande litteratur;

)) komplettering af förefintliga defekter och inköp af vigtigare
äldre arbeten;

» bindning.

Då, såsom ofvan sagts, så godt som hela det nuvarande anslaget
åtginge till inköp af tidskrifter, borde kostnaden för dessa, om någon,
ehuru obetydlig tillökning i deras antal skulle kunna erhållas, ej sättas
lägre än till 2,000 kronor; nyutkommande litteratur i bokform kräfde
minst 1,000 kronor, helst som större verk ofta kostade många hundra
kronor; och om till fyllande af luckor i den äldre litteraturen likaledes
ansloges 1,000 kronor, så skulle blott de känbarast.e bristerna dermed
kunna afhjelpas. För bestämmande af det till bindning behöfliga beloppet
hade eu räkning af obundna arbeten i biblioteket skett, hvilken
gifvit vid handen, att för närvarande funnes 2,376 obundna volymer.
Med en medelkostnad för hvarje band af 2 kronor, skulle inbindningen
alltså för närvarande kräfva en summa åt 4,752 kronor, eller i rundt
tal 5,000 kronor. Då det emellertid ej kunde ifrågakomma att på en
Bih. till Rilcsd. Prot. 1890. 4 Sarnl. 1 Afd. 7 Häft. 2

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

gång låta binda ett så stort antal volymer, kunde inbindningskostnaden
i det årliga anslaget lämpligen sättas till 1,000 kronor. Beräkningen
af det erforderliga årliga anslaget blefve alltså följande:

till tidskrifter ..................................................................... kronor 2,000: —

„ nyutkommande litteratur, deri inbegripet fortsättning
af förut inköpt .................................................. „ 1,000: —

,, vigtigare äldre litteratur och komplettering af de -

fekter .....................................

........................................... „ 1,000: —

„ inbindning ............................

........................................... „ 1,000: —

Summa kronor 5,000: —

Af statsrådsprotokollet inhemtas vidare, att departementschefen,
efter att hafva meddelat, att lärarekollegiet i särskild skrifvelse anmält,
hurusom å det s. k. allmänna materialanslaget vid 1888 års slut af
särskilda anledningar (se statsrådsprotokollet sid. 10—11) uppkommit en
brist af icke mindre än 4,270 kronor 23 öre, för egen del yttrat, att af
hvad lärarekollegiet anfört syntes honom framgå, så väl att karolinska institutets
bibliotek vore i behof af ett störr#’ årligt anslag, än som hittills
kommit detsamma till del, så vida’ det skulle kunna fylla de kraf,
som derpå måste ställas, som ock att institutets s. k. allmänna materialanslag,
långt ifrån att medgifva en dylik ökning i kostnaderna för
biblioteket, icke ens vore tillräckligt för bestridandet af öfriga utgifter,
som från detsamma borde utgå, med mindre än att det helt och hållet
befriades från kostnaderna för biblioteket. Departementschefen ansåge
derför, att ett särskildt anslag för institutets bibliotek vore af behofvet
högligen påkalladt, men funne antagligt, särskildt med afseende
å de för inbindning och för komplettering af defekter gjorda beräkningarna,
att detta anslags belopp kunde utan ändamålets förfelande
sättas något lägre än lärarekollegiet föreslagit och bestämmas till

4,000 kronor.

Då Kongl. Maj ris förevarande framställning ej gifvit anledning
till någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till underhåll och förökande
af karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek
på ordinarie stat bevilja ett särskildt anslag af 4,000
kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

7:o) Kong!. Magt har föreslagit, att Riksdagen måtte höja anslaget
å karolinska mediko-kirurgiska institutets stat till anskaffning af materiel
in. in. för den histologiska anstalten från dess nuvarande belopp,

1,000 kronor, till 2,000 eller med 1,000 kronor.

Rörande denna anslagsfordran . inhemtas af statsrådsprotokollet,
att nämnda institutions föreståndare, professor Retzius, till karolinska
institutets lärarekollegii protokoll i frågan yttrat hufvudsakligen följande.

Då den särskilda undervisningen i histologi vid institutet i och
med professor Retzii anställning såsom e. o. professor i ämnet upprättades,
hade att börja med för denna undervisning icke funnits någon
institution, någon materiel eller ens något anslag, vare sig för materiella
behof eller till amanuens och nödigt vaktmästarebiträde. Utgifterna
härtill hade bestridts sålunda, att professor Retzius allt ifrån början till
dessa ändamål användt större delen af sin lön. Men äfven sedan ett
årligt statsanslag å 1,000 kronor till materiel samt derefter medel till
aflönande af amanuens och vaktmästare beviljats, hade, i samma mån
som lärjungarnes antal ökats och anspråken på undervisningen stegrats,
årligen större delen af hans lön användts till anstaltens underhåll och
inredning samt till arbetens utförande å densamma.

Under de senaste båda åren hade, sedan särskild lokal för undervisningen
i histologi upplåtits i institutets nya byggnad, i anledning
af tidens kraf på instrument och annan nödig materiel det årliga statsanslaget
å 1,000 kronor icke räckt till för bestridande af mer än en
del af utgifterna för anstaltens fortsatta inredning och skötsel samt för
undervisningens tidsenliga bedrifvande. Sålunda hade under år 1888 för
dessa ändamål måst utgifvas mellan 7,000 och 8,000 kronor samt under
år 1889 mer än 7,000 kronor, summor, hvilkas storlek hade sin förklaring
i de synnerligen dyrbara instrument, apparater och preparationsmedel,
som måste anskaffas för den händelse histologisk undervisning
skulle bedrifvas någorlunda i öfverensstämmelse med hvad som egdo
rum vid andra högre medicinska skolor i Europa.

För täckande af de under senare åren så väsentligt ökade utgifterna
hade professor Retzius användt hela sin professorslön och tillskjutit
åtskilligt derutöfver. Under erinran att det i längden icke kunde
vara lämpligt, att lärares löner och enskilda offervillighet i lika stor
skala måste anlitas för undervisningens behof, hade han nu anhållit, att
lärarekollegiet ville förorda ett höjande af det nu till histologiska institutionen
utgående årliga statsanslaget å 1,000 kronor med ytterligare

1,000 kronor.

Den af professor Retzius sålunda ifrågasatta anslagsförhöjningen
har, enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare meddelas, af lärarekollegiet

Ang. förnöjdt
anslag Ull
histologiska
institutionen.
[6.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. förnöjdt
anslag till
den fysiologiska
institutionen.

[7-]

Ang. anslaget
till allmänna
läroverken.

tillstyrkts; och då de skäl, som andragits för höjandet af anslaget,
syntes departementschefen fullgiltiga, samt det icke kunde vara staten
värdigt att öfver höfvan taga eu intresserad lärares offervillighet i anspråk,
har departementschefen förordat aflåtandet af den framställning,
som nu föreligger.

Enär genom hvad till statsrådsprotokollet finnes meddeladt behofvet
och lämpligheten'' af den föreslagna anslagsförhöjningen synas
utskottet vara ådagalagda, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må höja anslaget å karolinska
. mediko-kirurgiska institutets stat till anskaffning af
materiel in. m. för den histologiska anstalten från
dess nuvarande belopp, 1,000 kronor, till 2,000 kronor,
eller med 1,000 kronor.

8:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och under åberopande af de skäl, som till stöd för samma, framställning
anförts till statsrådsprotokollet (sid. 13—15), får utskottet i afseende
å anslagen under förestående anslagstitel slutligen hemställa,

att Riksdagen må höja anslaget å karolinska
mediko-kirurgiska institutets stat till fysiologiska anstaltens
underhåll och drift från dess nuvarande belopp,
1,500 kronor, till 2,000 kronor, eller med 5j00
kronor.

Allmänna läroverken.

9:o) I en till Riksdagen den 7 februari innevarande år aflåten
proposition (n:o 17), angående ändrade bestämmelser med afseende å
de allmänna läroverken och pedagogierna, har Kongl. Maj:t, i sammanhang
med förslag om förändrad organisation af de allmänna läroverken,
föreslagit förhöjning af det under förestående titel i nu gällande riksstat
uppförda anslag. Sedan det särskilda utskott, till hvars förberedande
behandling Kongl. Maj:ts berörda proposition blifvit af Riksdagen
öfverlemnad, deröfver afgifvit utlåtande samt Riksdagen fattat beslut i
ämnet, torde statsutskottet få till detta ärende återkomma; hvilket utskottet
får för Riksdagen

anmäla.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

10:o) På grund af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen derom
gjorda framställning och under åberopande af de skäl, som till stöd
för samma framställning finnas anförda till statsrådsprotokollet (sid.
15—17), hemställer utskottet,

att, jemte det att den af Karlstads allmänna
läroverks kollegium förvaltade så kallade konrektorslönefonden
vid 1890 års slut till statsverket indrages,
ett mot det från samma fond nu utgående bidrag till
aflönande af en adjunkt vid nämnda läroverk svarande
belopp, 103 kronor, må å staten för allmänna läroverken
uppföras, att utgå från och med år 1891.

Pedagogier och folkskolor.

ll:o)'' I ofvan omförmälda proposition angående ändrade bestämmelser
med afseende å de allmänna läroverken och pedagogierna har
Kongl. Maj:t under vissa förutsättningar föreslagit, att anslaget i kontant
till pedagogier och folkskolor, nu 62,547 kronor, måtte nedsättas
med 57,511 kronor till 5,036 kronor.

Sedan Riksdagen, efter utlåtande af det särskilda utskott, hvartill
föreuämnda proposition hänvisats, fattat beslut med anledning af samma
proposition, kommer statsutskottet att hos Riksdagen göra den framställning,
som må af Riksdagens beslut föranledas; hvilket utskottet
får för Riksdagen

anmäla.

Folkundervisningen.

12:o) Enär för beredande af den uppflyttning i högre lönegrad,
som efter gällande bestämmelser tillkomme lärare och lärarinnor vid
folkskolelärareseminarierna, erfordrades, enligt en inom ecklesiastikdepartementet
uppgjord approximativ beräkning, från och med år 1891
ett belopp af 4,000 kronor utöfver hvad förut vore för detta ändamål
anslaget, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att anslaget till seminarierna
för folkskolelärares bildande måtte för berörda ändamål ökas
med 4,000 kronor.

Ang. indragning
till statsverket
af en
fond vid
Karlstads
allmänna
läroverk.

[8.]

Ang. anslaget
till pedagogier
och
folkskolor.

Ang. anslag
tillseminarielärares
uppflyttning
i
högre lönegrad.

■[9.]

Statsutskottets Utlåtande U:o 9.

Ang. anslag
till undervisning
i slöjd
vid ett folkskolelärareseminarium.

L10.]

Ang. anslag
till undervisning
i slöjd
vid folkskolelärarinneseminarierna.

[ll.j

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af
Riksdagen bifallas.

13:o) Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, för anordnande
af undervisning i slöjd vid ytterligare ett folkskolelärareseminarium,
öka anslaget till folkskolelärareseminarierna med 1,500 kronor.

I fråga om denna anslagsbegäran har departementschefen erinrat,
hurusom Riksdagen år 1887, på framställning af Kongl. Maj:t, beviljat
för anordnande af undervisning i slöjd vid tre folkskolelärareseminarier
dels 1,500 kronor för hvart och ett af dessa seminarier, eller tillhopa
4,500 kronor, med livilket sistnämnda belopp anslaget till folkskolelärareseminarierna
höjts, dels ock ett extra anslag af 5,000 kronor för
anordnande af slöjdlokaler och anskaffande af den första uppsättningen
af redskap och verktyg med flera för ändamålet erforderliga utgifter.

Undervisning i slöjd hade derefter varit anordnad vid folkskolelärareseminarierna
i Karlstad, Lund och Hernösand. Enligt departementschefens
förmenande vore emellertid tidpunkten nu inne att anordna
undervisning i slöjd vid ytterligare ett folkskolelärareseminarium
utöfver de tre, der sådan redan införts; och skulle härför erfordras
dels ett årligt anslag af 1,500 kronor, dels ock ett extra anslag af
1,800 kronor.

Enligt hvad utskottet vid punkten 54:o här nedan omförmäler,
har Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1891
jemväl äskat nyss angifna belopp, 1,800 kronor, och då utskottet, lika
med departementschefen, anser undervisning i slöjd lämpligen kunna
från och med år 1891 införas vid ännu ett folkskolelärareseminarium,
får utskottet, som vid punkten 54:o förordar bifall till Kongl. Maj:ts
under sagda punkt behandlade anslagsfordran, med anledning af den
nu föreliggande framställningen, hemställa,

att Riksdagen må, för anordnande af undervisning
i slöjd vid ytterligare ett folkskolelärareseminarium,
öka anslaget till folkskolelärareseminarierna med 1,500
kronor.

14:o) Under förestående anslagstitel har Kongl. Maj:t slutligen
föreslagit Riksdagen att, för ordnande af undervisning i slöjd vid tre
folkskolelärarinneseminarier, öka anslaget till folkskolelärareseminarierna
med 2,400 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Departementschefen har i fråga härom till statsrådsprotokollet
anfört, att undervisning i slöjd varit anordnad dels under en följd af
år vid folkskolelärarinneseminariet i Kalmar, dels ock under de senare
åren vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm; och hade år efter år
erforderliga medel, på särskilda framställningar, blifvit, af Kongl. Maj:t
anvisade för uppehållande åt undervisningen i detta ämne. Den vid
nämnda seminarier vunna erfarenhet hade varit mycket tillfredsställande,
och det hade visat sig, att slöjden utan olägenhet kunnat vid dessa
seminarier införas såsom undervisningsämne.

Då det enligt departementschefens uppfattning vore af synnerlig
vigt, att tillfälle bereddes eleverna vid folkskolelärarinneseminarierna
att erhålla utbildning i slöjd, så att de sedermera, utkomna såsom
lärarinnor, kunde meddela undervisning i detta ämne uti folkskolorna,
och då den hittills vid seminarierna i Kalmar och Stockholm försöksvis
införda slöjdundervisningen medfört gynsamt resultat, syntes det
departementschefen angeläget att nu gifva eu utsträckt och mera stadgad
anordning åt ifrågavarande undervisning. I sådant hänseende
vore lämpligt att slöjdundervisningen, jemte det densamma fortginge
vid seminarierna i Kalmar och Stockholm, infördes vid ytterligare ett
folkskolelärarinneseminarium.

De årliga kostnader, som vore erforderliga för slöjdundervisningens
anordnande, nemligen aflönande af lärarinna m. m. vore beräknade
till i medeltal 800 kronor för hvarje seminarium, eller tillhopa
2,400 kronor.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke gifvit anledning
till någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för anordnande af undervisning
i slöjd vid tre folkskolelärarinneseminarier, öka
anslaget till folkskolelärareseminarierna med 2,400
kronor.

15:o). I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 46) har
herr A. Kihlberg föreslagit, att Riksdagen måtte dels till Kongl. Maj:t
aflåta skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t ville förordna, det folkskoleinspektör,
samtidigt med detta uppdrag, icke finge sköta annan
embetsbefattning, och dels ställa till Kongl. Majrts förfogande ett förslagsanslag
af 15,000 kronor för bestridande af de ökade utgifter för
folkskoleinspektionen, som den föreslagna förändringen kunde hafva
till följd.

Motionären har till stöd för sitt förslag hufvudsakligen andragit
följande.

Ang. ifrågasatt
förbud
för folkskoleinspektör
att
samtidigt
sköta annan
embetsbefattning
m. in.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Då folkskoleinspektionen inrättades, hade man med skäl väntat
mycket af denna institution, och de instruktioner, som blifvit utfärdade
för inspektörerna, stälde på dem icke små anspråk, men det effektiva
gagnet af inspektörernas verksamhet vore icke i alla distrikt tillfredsställande,
och detta hufvudsakligen beroende derpå, att den tid, inspektörerna
hade att egna åt detta vigtiga kall, vore allt för knapp. Af
de 52 inspektörer, som funnes 1888, innehade 46 andra vigtiga embeten
i statens tjenst, nemligen 16 som seminarielärare, 6 som elementarskolelärare
och 24 som prester, hvilka befattningar de fleste sjelfve
uppehölle samtidigt med uppdraget att vara folkskoleinspektörer. Det
skulle säkerligen öfverstiga mensklig förmåga för flere af desse att med
det nit, intresse och kraft, som detta magtpåliggande uppdrag kräfde,
vid sidan af sina embetsbefattningar utöfva inspektion öfver ett stort
antal, på ett vidsträckt område belägna skolor. För att anföra ett
exempel ville motionären, med ledning af senaste inspektionsberättelserna
öfver rikets folkskolor, påvisa, att inom ett distrikt funnes 265
lärare och lärarinnor eller 259 skolor att inspektera af en inspektör,
som under nio månader af året tjenstgjorde såsom lärare vid folkskoleseminarium.
Som ferierna vid seminariet i det närmaste sammanfölle med ferierna
i folk- och småskolorna, så vore det lätt att inse, huru omöjligt det
vore för denna inspektör att med något allvar följa och ordnande ingripa i
sjelfva undervisningen inom skolorna. Om äfven hvarje söknedag under
ferierna skulle användas för inspektioner, skulle likväl flera skolor dagligen
besökas, om tiden skall räcka till, och då icke ringa tid åtginge för
resor till och från skolorna, måste besöket i skolan upptaga eu mycket
knapp tid, eller föga öfver hvad som behöfdes för att anteckna nödiga
statistiska uppgifter och tillse hvad materiel som fattades och granska
lokalens beskaffenhet. När sålunda en inspektion i en skola kunde försiggå
på 1 å 11 timmes tid, och tre eller flera skolor inspekteras på
samma dag, så vore väl sådana inspektioner mera pro forma än verkligt
gagnande. I inspektörernas berättelser uttalades ock vigten af att
inspektören finge skåda skolan i dess hvardagsskick, att han sålunda
utan föregående anmälan kunde besöka skolan och följa undervisningen
der en hel dag. Men ofta tillginge det i verkligheten så, att inspektören,
för att ej behöfva resa förgäfves utan på sin ytterst knappt tillmätta
tid hinna med så många skolor som möjligt, på förhand anmodade
skolrådets ordförande att underrätta personalen om den förestående
inspektionen med utsatt dag och timme eller, der inspektionen skedde
under barnens ferietid, anmodade ordföranden att låta läraren sammankalla
de barn, han kunde samla, för att ett inspektionsbesök måtte med
de tillstädeskomna barnen, så godt sig göra läte, kunna företagas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

I sjelfva verket komme vid nu anmärkta förhållanden tillsynen
öfver undervisningen i skolan förnämligast, om ej uteslutande, att utöfvas
af skolrådets ordförande, och inspektörerna uttalade äfven sitt
erkännande om det prisvärda nit och allvarliga intresse, som desse i
allmänhet egnade skolan. I mindre församlingar vore derför, enligt
motionärens förmenande, kyrkoherden den bäste inspektören och gjorde
skolinspektörerna öfverflödiga, men icke så i de större. I församlingar
med folkmängd af 5,000 personer och deröfver och 15 å 30 skolor
vore de pastorala expeditionerna så många och ansträngande, att kyrkoherden
af dessa och de rent presterliga göromålen vore så upptagen,
att tillsynen öfver undervisningen i skolorna oftast måste inskränka
sig till ett eller annat besök under terminen samt till närvaro vid
examina och terminsafslutning. Skulle någon verklig tillsyn öfver
skolorna i större församlingar finnas, så måste den således utöfvas af
inspektören. Derför hade man äfven i flera af de större stadskommunerna
samt för åtskilliga större inspektionsdistrikt å landsbygden anordnat
saken så, att inspektörerna uteslutande egnade sig åt sin uppgift
och ej samtidigt innehade annan tjenstebefattning. En allmän
förändring i sådant syfte gjorde emellertid någon ökning i arfvoden
och reseersättningar till skolinspektörerna erforderlig.

De anmärkningar, motionären sålunda framstält mot den nuvarande
anordningen af folkskoleinspektionen, synas utskottet förtjenta af synnerlig
uppmärksamhet, och, enligt hvad utskottet tror sig veta, har också den
uppfattningen i många fall gjort sig gällande, att folkskoleinspektionen för
närvarande faktiskt lemnar åtskilligt öfrigt att önska i fråga om noggrann
och effektiv kontroll öfver undervisningen. Den utväg, motionären
föreslagit för afhjelpande af de af honom anmärkta missförhållandena,
eller meddelandet af förbud för folkskoleinspektör att med detta uppdrag
förena annan befattning, synes emellertid utskottet mindre ändamålsenlig,
då en dylik anordning i sina konseqvenser gifvetvis skulle
komma att för staten medföra kostnader till ojemförligt högre belopp
än motionären antagit. Utskottet föreställer sig deremot, att en tillfredsställande
inspektion öfver folkundervisningen jemväl med bibehållande
i allmänhet för inspektörerna af rättigheten att vid sidan af
ifrågavarande verksamhet utöfva annan befattning, skulle kunna utan
ökade utgifter för statsverket åstadkommas derigenom, att de särskilda
inspektionsdistrikten gjordes mindre, medan å andra sidan inspektionen
i vidsträcktare grad än hittills ordnades på kommunal grund, i det att
särskildt åt landstingen inrymdes rätt att medverka vid tillsättningen
af inspektörsbefattningarne.

Bill. till Jiiksd. Prof. 1890. 4. Samt. 1 Afd. 7 Höft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. ifrågasatt
ökadt
statsbidrag
titt aflöning
åt lärare och
lärarinnor
vid mindre
folkskolor.

Ang. ifrågasatt
ändring
i vilkorenför
statsbidrags
utgående till
fortsättningsskolor.

I alla händelser anser utskottet det med förevarande motion
åsyftade målet, eller åstadkommandet af en verksammare inspektion
öfver folkundervisningen, vara af den vigt och betydelse, att Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet synes böra derå fästas. Utskottet får alltså,
med anledning af den väckta motionen, hemställa,

att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
hvilka åtgärder böra vidtagas för åstadkommande af
en mera verksam och tillfredsställande inspektion
öfver folkundervisningen.

16:o) I eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 132) har herr
A. V. Ljungman föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, att, utan rubbning
i öfrigt, af nu gällande bestämmelser rörande aflöning åt lärare
och lärarinnor vid mindre folkskolor, statsbidrag måtte från och med
år 1891 för dessa lärares och lärarinnors aflöning utgå med två tredjedelar
af deras kontanta aflöning intill ett lönebelopp af högst 500
kronor, då sådan lärare eller lärarinna aflagt godkänd afgångsexamen
vid ett statens folkskolelärareseminarium, samt att för nämnda ändamål
nuvarande förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och
småskolor måtte höjas med det belopp, statsutskottet efter sakens närmare
utredning kunde finna skäligt föreslå.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen i fråga.

Hvad motionären der anfört har visserligen förefallit utskottet i
viss mån förtjent af uppmärksamhet, men då vederbörlig utredning
saknas för bedömande af den kostnad, ett bifall till motionen skulle
komma att i verkligheten medföra för statsverket, äfvensom af den inverkan
på folkskoleväsendet i dess helhet, det vidsträcktare användande
af mindre folkskolor, som motionären med sitt förslag asyftat, skulle
komma att utöfva, anser sig utskottet härutinnan ega giltig anledning
att afstyrka motionen. Utskottet får alltså hemställa,

att herr Ljungmans förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

17:o) Genom kungörelse den 11 september 1877 har Kongl. Maj:t,
efter det Riksdagen, med bifall till af Kongl. Maj:t derom gjord framställning,
anvisat ett förslagsanslag al 30,000 kronor till understöd för
aflöning af lärare vid folkskolans högsta afdelning eller den s. k. fort -

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

sättning sskolan, för så vidt undervisning der meddelades utom den för
folkskolan bestämda undervisningstid af åtta månader om året, förordnat,
bland annat, att skoldistrikt, som ordnade fortsättningsskolan
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med vissa af Riksdagen godkända
och i kungörelsen närmare angifna grunder, egde att såsom understöd
för de lärares aflöning, som i denna skola undervisade utom folkskolans
ordinarie undervisningstid, af hvilken, i fall af behof, högst
fyra veckor finge till den fortsatta undervisningen användas, erhålla
bidrag af allmänna medel sålunda, att för hvarje lärare, som meddelade
dylik undervisning under en tid motsvarande två veckor om året, statsbidrag
utginge med 25 kronor, under en tid motsvarande fyra veckor
med 50 kronor och under en tid motsvarande sex veckor med 75 kronor,
under vilkor att skoldistriktet för lärarens aflönande tillsköte lika stort belopp.
Sedermera har genom kongl. kungörelse den 29 april 1886 införts
vissa förändrade bestämmelser med afseende å ofvan antydda
grunder för fortsättningsskolans ordnande.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 7) har nu herr Chr.
A. Ekeborgli föreslagit följande tillägg till förstnämnda kungörelse:

»Vägrar skoldistrikt att tillskjuta detta belopp, får statsbidraget
ändock lyftas, om föräldrar eller målsmän till minst tio barn inom
distriktet detsamma tillskjuta, dock under vilkor att fortsättningsskolan
och dess medel ställas under skolrådets ledning och förvaltning.»

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sitt förslag tilllåter
sig utskottet hänvisa till sjelfva motionen och vill här endast
anmärka, att motionären ansett orsaken till att fortsättningsskolor hittills
inrättats i så få skoldistrikt vara den, att vederbörande kyrkostämmor,
hvilka hade att bestämma om beviljande af det för statsbidragets
erhållande nödiga tillskottet från skoldistriktets sida, icke
alltid i sina beslut härom gåfve uttryck för den åsigt, flertalet föräldrar
och målsmän hyste om fortsättningsskolans gagn, samt att motionären
för den skull velat lägga »fortsättningsskolans vara eller icke
vara mera i händerna på barnens föräldrar och målsmän än hvad för
närvarande vore fallet».

Då det synes utskottet uppenbart, att, innan statsbidrag anvisas
till en skola af ifrågavarande slag, någon garanti bör förefinnas, för att
skolan icke inom allt för kort tid kommer att upphöra, men den garanti,
som i sådant hänseende kan anses för närvarande vara åstadkommeu
derigenom, att statsbidragets utgående gjorts beroende af
vederbörande kommunala myndighets beslut att jemväl för ändamålet
tillskjuta medel, genom den af motionären föreslagna anordningen skulle
komma att helt och hållet undanryckas, anser sig utskottet icke kunna

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag
till aflöning
af en andre
lärare i mekanik
vid
Chalmers'' tekniska
läroanstalt.

[12.i

tillstyrka Riksdagen att med anledning af motionen vidtaga någon
åtgärd, utan hemställer,

att herr Ekeborghs förevarande motion må af
Riksdagen lemnas utan afseende.

De tekniska läroverken.

18:o) Kong!. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till aflöning
åt en andre lärare i mekanik, mekanisk teknologi och konstruktion
åt enkla maskindelar vid Chalmers’ tekniska läroanstalt på ordinarie
stat bevilja 2,000 kronor.

Kongl. Majds förevarande anslagsfordran bär, enligt hvad af
statsrådsprotokollet inhemtas, föranledts af en af styrelsen för nämnda
läroanstalt gjord framställning af hufvudsakligen följande innehåll.

Före medlet af 1870-talet hade vid läroanstalten all undervisninginom
högre afdelningen uti maskinlära och maskinkonstruktioner samt
inom båda afdelningarna uti mekanik och mekanisk teknologi varit
uppdragen åt en enda lärare, nemligen en af lektorerna. I följd häraf
hade Barnundervisningen för olika årskurser måst ega rum i samtliga
nämnda ämnen. Vid nyss omförmälda tidpunkt hade olägenheterna af
detta förhållande blifvit så känbara, att en lärareplats i teoretisk mekanik
för högre afdelningen måst inrättas, och en sådan vore allt sedan
dess upptagen i läroanstaltens stat. Dessutom anförtroddes undervisningen1!
mekanik inom nedre afdelningen och för högre afdelningens
kemister åt repetitören i maskinlära. Gynsamma omständigheter hade
hittills verkat, att olägenheterna af en sådan provisorisk anordninggjort
sig jemförelsevis litet gällande; men det vore tydligt, att man
ej i längden kunde påräkna, att undervisning i ett så vigtigt ämne
kunde nöjaktigt bestridas af en repetitör med 300 kronors arfvode, då
platser såsom repetitörer i regeln innehades af nyss utexaminerade
elever eller af sådane, som ännu ej afslutat sin kurs.

Uti de öfriga ämnena, nemligen maskinlära och maskinkonstruktioner
samt mekanisk teknologi, hade Barnundervisning för olika årskurser
fortfarande varit nödvändig, och lektorn i ämnet hade varit ensam
om upprätthållandet af undervisningen i dem. De häraf uppkommande
mångfaldiga olägenheterna vore lätta att inse och hade under
de senare åren framträdt ännu mer på grund af det ökade elevantalet.
Sålunda hade undervisningen i mekanisk teknologi bevistats, af 56 på
en gång närvarande elever under läsåret 1888—1889 och af lika många

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

under det ingångna läsåret (1889—1890) samt undervisningen i maskinkonstruktioner
af 38 elever under det förra och af 41 under det senare
läsåret. Utsigterna för nästkommande läsår talade för ett ytterligare
ökadt antal.

För den, som kände förhållandena inom maskinväsendet nu för
tiden och för 20 år sedan, då skolan egentligen erhållit sin nuvarande
organisation, borde det vara helt naturligt, att, oafsedt jemförelsen med
andra läroverk, undervisningstiden nu behöfde utvidgas, så att åtskilliga
nya discipliner, som för eleverna vore af största gagn under deras
kommande praktiska verksamhet, men då ej kunde så lätt inhemtas —
t. ex. angående nyare ångmaskinkonstruktioner, gasmotorer, ångfördelningsapparater
m. m. — kunde grundligare afhandlas än för närvarande
med blott 6 timmars undervisning i veckan.

Olägenheterna deraf, att lektorn i nämnda ämnen under större delen
af sina lektioner skulle samtidigt undervisa på olika ståndpunkt varande
årskurser, så ock deraf, att undervisningen i ett så vigtigt ämne som
mekanik inom lägre afdelningen och för högre afdelningens kemister
vore anförtrodd åt en repetitör med endast 300 kronors lön, utgjorde, i
förening med nödvändigheten af undervisningens utvidgande inom så väl
den mekaniska teknologien som maskinläran, kraftigt manande skäl till
lärarekrafternas ökande med eu andre-lärare i nämnda ämnen. Styrelsen
funne förändringen och utvidgningen lämpligast böra ske på det
sätt, att den lektorn nu tillkommande undervisningen i mekanisk teknologi
fråntoges honom och uppdroges åt den nye läraren, mot det att
lektorns tjenstgöring i maskinlära och maskinkonstruktioner ökades i
motsvarande grad, samt att vidare undervisningen uti mekanik inom
lägre afdelningen och för högre afdelningens kemister samt om enkla
maskindelar uti högre afdelningens andra årskurs anförtroddes åt sagde
nye lärare. Dennes undervisningstid skulle enligt denna anordning
omfatta 3 timmar mekanik, 6 timmar maskinkonstruktioner och 6 timmar
mekanisk teknologi i veckan. Det borde emellertid förbehållas
styrelsen rätt att, såsom med de öfriga lärareplatserna varit fallet, inom
den ifrågavarande ämnesgruppen bestämma omförmälde andre-lärares
undervisning på det sätt, som efter för handen varande förhållanden
syntes styrelsen bäst motsvara läroanstaltens uppgift,

Under åberopande att den nye andre-läraren skulle med afseende
å undervisningstid blifva närmast jemförlig med andre-läraren i kemi,
hvilken nu uppbure en aflöning af 2,000 kronor, men för hvilken styrelsen
begärt förhöjning till 3,000 kronor, anhölle styrelsen emellertid,
att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen begära ett årligt anslag af

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. ifrågasatt
ålderstillågg
åt nuvarande
rättskemisten.

[13]

3,000 kronor för upprättande vid läroanstalten af en andre-lärareplats
i mekanik, mekanisk teknologi och konstruktion af enkla maskindelar.

För egen del har departementschefen förklarat, att han ansett
hvad styrelsen anfört till fullo ådagalägga, att inrättandet af den ifrågasatta
lärarebefattningen vore af största behof påkalladt. Men då departementschefen
ej funnit skäl för närvarande tillstyrka den begärda
löneförhöjningen för andre-läraren i kemi, har han hållit före, att den
nye läraren, som, enligt hvad styrelsen förmält, vore med nyssnämnde
andre-lärare närmast jemförlig, ej borde uppbära större aflöning än som
för närvarande utginge till denne.

Ivongl. Maj:ts förevarande framställning har ej gifvit anledning
till någon utskottets erinran, och får utskottet för den skull hemställa,

att Riksdagen må till aflöning åt en andre
lärare i mekanik, mekanisk teknologi och konstruktion
af enkla maskindelar vid Chalmers’ tekniska
läroanstalt på ordinarie stat bevilja 2,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

19:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att åt rättskemisten, professorn
A. J. Wimmerstedt måtte beviljas ett ålderstillägg af 500 kronor årligen,
att utgå från och med år 1891 af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag:
ålderstillägg.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, har Kongl. Maj:ts
ifrågavarande förslag föranledts af en utaf medicinalstyrelsen i skrifvelse
den 25 september 1889 gjord framställning, deruti styrelsen anfört,
hurusom genom kongl. brefvet den 24 maj 1872 blifvit stadgadt, att
rättskemiska undersökningar i de fall, då arseniksyrlighet i ''fast form
icke kunnat af vederbörande läkare och apotekare upptäckas, skulle
verkställas af en rättskemist, för hvilken enligt kongl. brefvet den 16
juni 1875 blifvit på ordinarie stat uppförd en lön af 4,500 kronor och
enligt kongl. brefvet den 24 januari 1879 ett årligt anslag af 1,500
kronor såsom tjenstgöringspenningar, med vilkor att 1,000 kronor deraf
skulle afstås till aflöning åt ett biträde vid de rättskemiska undersökningarnas
utförande. Dessutom åtnjöte rättskemisten, jemlikt förstnämnda
kongl. bref, för hvarje undersökning jemte deröfver uppsatt
protokoll från och med 5 till och med 50 kronor enligt sundhetskollegii
bestämmande; varande betalning för reagentier, apparater m. m.
deri inberäknad.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Häraf framginge, att rättslcemistens aflöning utgjorde 4,500 kronor
i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar, eller, efter förutnämnda
afdrag till biträdet, faktiskt en aflöning af endast 5,000 kronor.

För rättskemiska undersökningar, verkstälda af rättskemisten och
‘hans assistent, hade desse under de sist förflutna fem åren 1884—1888
tillika uppburit i ersättning respektive 1,675, 1,585, 1,750, 1,975 och
1,745 kronor, eller i medeltal 1,746 kronor årligen, med hvilket belopp
skolat bestridas utgifterna till hyra för laboratorium, betalning af förbrukade
materialier, såsom gas, vatten och reagentier, för vaktmästaregöromål,
till inköp och amortering af tidsenliga instrument och kärl m. in. ,
hvarjemte assistenten, då han vikarierade för rättskemisten, hos denne
åtnjöte fri arbetslokal och fria reagentier m. m., ehuru han uppbure
oafkortad all ersättning för de af honom under vikariatstiden verkstälda
undersökningar. Härigenom finge rättskemisten vidkännas så stora afdrag,
att hans verkliga löneförmåner, deri inberäknade lön, tjenstgöringspenningar
och ofvanberörda ersättning för hvarje särskild undersökning,
kunde beräknas uppgå till allenast något öfver 5,000 kronor.

Då emellertid antagas måste, att vid beviljandet af rättskemistens
löneförmåner varit afsedt, att denne tjensteman skulle åtnjuta icke blott
professors namn, utan ock en mot sådan grad svarande inkomst, då
medicinalstyrelsen ansåge rättskemistens göromål vara ytterst magtpåliggande
och att af honom fordrades sådana insigter, att hans ställning
vore fullt jemförlig med en professors, då rättskemistens arbete
numera vore så betungande, att han omöjligen kunde få tid öfrig för
att betjena allmänheten med enskilda undersökningar, hvarigenom fcan
skulle kunna öka sina inkomster utom tjensten, och då nuvarande
rättskemisten professorn Wimmerstedt allt sedan sin utnämning den 9
november 1883 och särskilt under de senare årens väsentligt ökade
göromål på ett särdeles förtjenstfull! sätt skött sin befattning, hemstälde
styrelsen, att något förökade löneförmåner måtte Wimmerstedt beredas;
nemligen på det sätt att Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen åt honom
äska ett ålderstillägg af 500 kronor, att utgå från och med år 1891.

Enär den till något öfver 5,000 kronor uppgående årsinkomst,
som, enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, professor
Wimmerstedt med nuvarande lönevilkor kan beräkna å sin befattning
såsom rättskemist, synes utskottet utgöra fullt skälig ersättning för det
arbete, som åligger honom i sådan egenskap, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning
icke må af Riksdagen bifallas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. löneförbättring
åt
provinsiallälcarnem.
in.

[14.]

Ang. anslag
till rese- och
traktamentsIcostnader

in. m.''

[15.]

Ang. ersättning
förökade
tjenstegöromål.

[16.]

20:o) Kong!. Maj:t har i särskild proposition (n:o 8) af den 31 december
1889, angående ordnande af den allmänna och enskilda helsooch
sjukvården i riket föreslagit, bland annat, att till tjenstgöringspenningar
åt 24 förste provinsialläkare, till aflöning vid en ny provinsialläkaretjenst
med distrikt för innehafvaren af Neder-Luleå socken samt
för beredande af löneförbättring åt samtlig^ provinsialläkare i riket,
det för närvarande med 389,675 kronor utgående anslag till medicinalstyrelsen
med dithörande stater måtte höjas till 493,675 kronor, eller
med 104,000 kronor; hvaremot det under senare åren utgående extra
anslag å 20,000 kronor årligen för beredande af tillfällig löneförbättring
åt provinsialläkare icke vidare skulle utgå.

Öfver Ivongl. Maj:ts omförmälda framställning jemte i dithörande
ämnen inom Riksdagen väckta motioner kommer utskottet framdeles
under Riksdagen att afgifva särskilt utlåtande, livilket utskottet får för
Riksdagen

anmäla.

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande.

21:o) Beträffande ifrågavarande anslagstitel har Kongl. Maj:t i
förenämnda särskilda proposition, angående ordnande af den allmänna
och enskilda helso- och sjukvården i riket, föreslagit, att juli förste
provinsialläkares rese- och traktamentskostnader, till arfvoden åt 24
bfträdande provinsialläkare samt till aflönande af vikarier åt provinsialläkare
under semester, det för närvarande med 100,000 kronor utgående
anslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars botande måtte,
med titelns ändring till anslag för bestridande af kostnader för allmän
helso- och sjukvård, höjas till 145,000 kronor, eller med 45,000 kronor.

Jemväl i detta ämne kommer utskottet framdeles att i sammanhang
med de i nästföregående punkt omförmälda frågor afgifva särskild!;
yttrande, hvilket utskottet likaledes får för Riksdagen

anmäla.

Akademien för de fria konsterna.

22:o) KoDgl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det på akademiens
för de fria konsterna stat uppförda ordinarie anslag, 2,000 kronor, till
extra biträden in. m. vid det under akademiens inseende stälda läro -

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

verk finge af Kongl. Maj:t disponeras jemväl till ersättningsbelopp åt
tre af läroverkets nuvarande professorer under deras tjenstetid för ökade
tjenstegöromål.

Vid föredragningen inför Kongl. Maj:t af detta ärende tiar departementschefen,
enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, till en
början anmält, hurusom nämnda akademi i skrifvelse den 29 maj 1889
anfört, att det af Kongl. Maj:t den 31 december 1888 faststälda förnyade
reglemente för akademiens läroverk, jemte andra ändringar, äfven
innehölle föreskrift om ökad tjenstgöringstid för de tre professorerne
i figurteckning och modellering, i landskapsteckning och målning
samt i byggnadskonst,, hvilken tillökning i göromål jemväl vore sådan,
att nuvarande tjensteinnehafvare syntes icke kunna åläggas att utan
särskild godtgörelse densamma utgöra; hvarför akademien, som icke
disponerade öfver härför tillgängliga medel, jemte framhållande af det
önskvärda deruti, att det nya reglementets ifrågavarande bestämmelser
så snart som möjligt måtte kunna bringas till verkställighet, ansåge
sig böra till Kong!. Maj:ts öfvervägande anmäla förenämnde tre lärares
framstälda önskningsmål beträffande omförmälda godtgörelse. I sådant
hänseende hade professorn i teckning och modellering begärt en lönetillökniug
af 1,605 kronor, eller alternativt 535 kronor, i fall så anordnades,
att eleverna både på mans- och qvinnoafdelningarna kunde
undervisas gemensamt; professorn i landskapsteckning och målningen
tillökning af 2,172 kronor, och professorn i byggnadskonst af 570 kronor
jemte någon förhöjning i beloppet af det honom tillkommande ålderstillägg;
och. vore dessa belopp beräknade hufvudsakligen efter ökadt
antal undervisningstimmar.

Sedan departementschefen derefter (sid. 24 och 25 i statsrådsprotokollet)
redogjort för ifrågavarande tre professorers nuvarande löneförmåner
äfvensom för den ökning i tjenstgöringstiden, som enligt det
nya reglementet blifvit lärarne i förenämnda ämnen ålagd, har departementschefen
yttrat, att hvad först beträffade den anförda utsträckningen
af bemälde professorers undervisningsskyldighet, hade han vid
framläggandet till Kongl. Maj:ts pröfning af omförmälda reglemente
ansett den icke blott önskvärd utan äfven nödvändig, alldenstund elever,
i synnerhet inom bildhuggarekonsten, men äfven i landskapsmålning,
under senare tiden till följd afbristande tillfälle till en fullständigare
eller högre utbildning ofta sökt sig till läroanstalter eller enskilde lärare
i utlandet, icke alltid till fromma för den inhemska konstens kraf
och utveckling. Då departementschefen emellertid funnit utsträckning
i undervisningsskyldigheten kunna för vissa lärare ega rum utan att
Bih. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 4

Statsutslcottets Utlåtande N:o 9.

ifrågasätta någon löneförhöjning för dem i staten, hade han å andra
sidan ansett det af billighet påkalladt, att merbemälde tre professorer,
Indika undfått fullmagter på sina befattningar före det nya läroverksreglementets
utfärdande, antingen måtte under sin återstående tjenstetid
erhålla någon särskild ersättning för de ökade göromålen, eller ock att
dem icke måtte åläggas att desamma förrätta. Men då just den afsedda
förbättringen i undervisningen vore ett önskningsmål, hvars uppnående
ju förr dess hellre borde eftersträfvas, hade departementschefen ansett
en skälig ersättning derför både böra och kunna beredas, hvarvid han
dock ej kunde till godkännande förorda de af nämnde tre lärare begärda
ersättningsbeloppen eller den grund, hvarefter de beräknats.
Departementschefen erinrade vidare, att på akademiens för de fria
konsterna stat funnes uppfördt, ett särskilt anslag af 2,000 kronor
till extra biträden m. m. vid läroverket. Detta anslag hade under en
följd af år i väsentlig mån kunnat besparas, så att i medeltal 1,769
kronor 96 öre deraf årligen under de sista sex åren återgått till
statsverket. För godtgörelse från detta anslag kunde, med Kong!.
Maj:ts tillåtelse, anställas extra biträden till fullgörande af de nya
eller tillökade göromål, som ålagts innehafvarne af förutnämnda
tre professorsbefattningar. Men då det måste vara förmånligare och
ändamålsenligare, att samma göromål utfördes af de mera erfarna ordinarie
lärarne, så syntes departementschefen ock rättast och lämpligast,
om till dessa finge af berörda anslag utgå skälig ersättning, hvilken
departementschefen ville föreslå till 300 kronor för professorn i byggnadskonst,
500 kronor för professorn i teckning och modellering samt
800 kronor, allt årligen, för professorn i landskapsmålning. Dessa ersättningsbelopp
skulle utgå till dem under deras tjenstetid, dock ansåge
departementschefen sig redan nu böra särskilt, framhålla, att den
jemförelsevis svagt aflönade professorn i landskapsmålning äfven allt
framgent torde behöfva en löneförbättring, helst han under eu tid af
sex veckor årligen borde för att handleda elevernas studier efter naturen
göra mer eller mindre vidsträckta utfiygter till olika landsbygder,
hvilka utfiygter icke blott blefve mycket hinderliga för hans egna arbeten
under den gynsammaste årstiden utan äfven för honom medförde
icke obetydliga rese- och traktamentsutgifter.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning har icke gifvit anledning
till någon utskottets erinran, hvarför utskottet hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att det på akademiens
för de fria konsterna stat uppförda ordinarie
anslag, 2,000 kronor, till extra biträden m. m. vid

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

det under akademiens inseende strida läroverk må
disponeras jemväl till ersättningsbelopp åt tre af läroverkets
nuvarande professorer under deras tjenstetid
för ökade tjenstegöromål.

Hospitals underhåll.

23:o) Kongl. Makt har föreslagit, Ang. lönestat

att Riksdagen måtte godkänna den i statsrådsprotokollet öfver maafyi
ecklesiastikärenden den 11 januari 1890 omförmälda aflöningsstat för [17 ]
asylläkare samt förste och andre underläkare vid Lunds asyl;

att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen jemväl måtte
godkänna, att af kontanta aflöningen för hvar af nämnda läkare två
tredjedelar skulle utgöra fast arfvode och en tredjedel tjenstgöringspenningar;
samt

att Riksdagen måtte medgifva, att det till ifrågavarande lönestat
erforderliga beloppet, 8,000 kronor årligen, finge utgå af förslagsanslaget
till hospitals underhåll, samt ålderstilläggen af åttonde hufvudtitelns
förslagsanslag: ålderstillägg.

I fråga om förevarande anslagsfordran har departementschefen
till statsrådsprotokollet meddelat, att medicinalstyrelsen i skrifvelse den
25 september nästlidna år, med anmälan att byggnaderna vid Lunds
asyl numera så långt framskridit, att anstalten borde kunna tagas i
bruk senast år 1891, anfört bland annat, att vid berörda asyl, hvilken
beräknats för 684 patienter, erfordrades, hvad läkarevården beträffade,
dels en öfverläkare och dels derjemte ytterligare tre läkare. Då anställandet
af en särskild öfverläkare dock lätt kunde komma att medföra
förvecklingar och i alla händelser blefve hinderligt för det samarbete,
som måste ega rum mellan Lunds hospital och asylen, syntes
det styrelsen bäst, om öfverläkaren vid hospitalet åtminstone tills vidare
blefve öfverläkare äfven vid asylen. För derigenom ökade göromål
och betydligt ökadt ansvar borde derför till öfverläkaren, utöfver
hans nuvarande löneförmåner, utgå särskild! arfvode, livilket med hans
eget medgifvande kunde bestämmas till den måttliga summan af 1,200
kronor årligen. Det arfvode af enahanda belopp, som under senare
åren och efter det öfverläkaretjensten vid Malmö hospital blifvit ledig
utgått till öfverläkaren vid Lunds hospital, för det att han tillika tjenstgjort
vid Malmö till asyl numera förändrade hospital, skulle i sådant
fall kunna indragas, enär nuvarande öfverläkaren vid Lunds hospital
vore villig att fortfarande fullgöra detta uppdrag, på sätt hittills och

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

med stor fördel egt rum, och detta utan särskild ersättning’, för så vidt
nemligen han komme att uppbära ofvan nämnda belopp af 1,200 kronor
för åtagandet att jemte sin nuvarande tjenst bestrida öfverläkaretjensten
vid asylen, allt enligt med honom träffadt vilkorligt aftal, och hvarigenom
alltså öfverläkaretjensten vid asylen kunde upphållas utan
någon ökad utgift för staten.

Vid anstalten behöfdes emellertid vidare först en biträdande läkare,
hvilken under öfverläkarens ledning och i samråd med denne
vore ansvarig för sjukvården och som till åtskilnad från öfrige biträdande
läkare borde benämnas asylläkare. Då det för sjukvården och anstaltens
behöriga skötsel vore önskligt, att asylläkaren för en längre
tid bibehölles vid anstalten, ansåge medicinalstyrelsen nödvändigt, att
samme läkare aflönades högre än vid hospitalen anstälde biträdande
läkare, och att dessutom honom tillerkändes två ålderstillägg, hvartdera
å 500 kronor, att utgå, det första efter fem och det andra efter
tio års väl vitsordad tjenstgöring. Att för närvarande, och då erfarenhet
saknades huru göromålen lämpligast borde fördelas mellan de
olika läkarne, lemna asylläkaren fullmagt på tjensten syntes medicinalstyrelsen
mindre lämpligt, hvarför styrelsen föresloge, att tjensten
måtte tillsättas på förordnande under viss tid, hvilket sedermera kunde
förnyas, om skäl dertill förefunnes, samt att aflöningen måtte betraktas
och utgå såsom arfvode. Alldenstund asylläkaren, för hvilken embetsvåriing
funnes inom anstalten att tillgå, antagligen komme att hafva
eget hushåll, föresloges för honom icke några andra naturaförmåner
än, förutom fri boställsvåning, fritt bränsle samt jemväl fritt lyse,
derest elektrisk belysning anordnades.

Underläkarnes göromål kunde lämpligen anförtros åt yngre läkare,
äfven medicine kandidater; och då det vore en vinst för den allmänna
sjukvården, om inom landets olika delar kunde anställas läkare, hvilka
dessförinnan fått tillfälle att tjenstgöra ett eller flera år vid asyl eller
hospital och derigenom förvärfva sig ökad erfarenhet om sinnessjukes
behandling m. m., syntes ombyten af underläkare icke böra motverkas.
För den skull och med hänsyn till nödig besparing med statens medel
ansåge sig medicinalstyrelsen kunna för underläkarne vid asylen föreslå
en lägre aflöning än den, som för kort tid sedan blifvit bestämd för
biträdande läkare vid hospitalen. Den vid asylens mansafdelning anstälde
underläkaren finge dock vida mer att göra än den vid den icke
obetydligt mindre qvinnoafdelniugen anstälde, hvarför denne senare
kunde åtnöjas med en lägre aflöning, dervid aflöningen för båda borde
utgå såsom arfvode. I öfrigt skulle såväl asylläkaren som omförmälde
två underläkare antagas på förordnande i hufvudsaklig öfverensstäm -

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

melse med de föreskrifter, hvilka tillämpades vid tillsättning af biträdande
läkare vid hospital.

Vid den sålunda föreslagna anordningen, hvilken jemväl blifvit
af direktionen vid Lunds hospital förordad, har departementschefen ej
funnit något att erinra och har departementschefen i öfvei-ensstämmelse
härmed förordat följande af Kongl. Maj:t godkända lönestat för
läkarne vid Lunds asyl:

»asylläkaren, arfvode.............................................................. kronor 4,500: —

jemte boställsvåning och bränsle äfvensom lyse,
derest elektrisk belysning vid asylen anordnas, och
derutöfver ett första ålderstillägg af 500 kronor efter
fem års samt ett andra ålderstillägg af likaledes 500
kronor efter ytterligare fem års väl vitsordad tjenstgöring,
med rättighet dessutom till sex veckors
semester årligen;

1 förste underläkare, vid mansafdelningen, arfvode ... „ 2,000: —

1 andre underläkare, vid qvinnoafdelningen, d:o ... „ 1,500: —

hvilka begge underläkare derjemte skola ega att
åtnjuta bostad med möbler och sängkläder, lyse,
bränsle, tvätt och första klassens kost;

summa kronor 8,000: —»
Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej gifvit anledningtill
någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna följande aflöningsstat
för asylläkare samt förste och andre underläkare
vid Lunds asyl:

asylläkaren, arfvode.............................. kronor 4,500: —

jemte boställsvåning och bränsle
äfvensom lyse, derest elektrisk
belysning vid asylen anordnas, och
derutöfver ett första ålderstillägg
af 500 kronor efter fem års samt
ett andra ålderstillägg af likaledes
500 kronor efter ytterligare fem
års väl vitsordad tjenstgöring med
rättighet dessutom till sex veckors
semester årligen;

1 förste underläkare, vid mansafdel delningen,

arfvode .......................... „ 2,000: —

transport kronor 6,500: —-

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. ifrågasatt
anslag
af vin- och
byggnadssätt
till Laxsjö
kapellförsamling.

transport kronor 6,500: —

1 andre underläkare vid qvinno afdelningen,

arfvode ........................ „ 1,500: —

hvilka begge underläkare derjemte
skola ega att åtnjuta bostad med
möbler och sängkläder, lyse, bränsle,
tvätt och första klassens kost;

summa kronor 8,000: —
att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen
jemväl må godkänna, att af kontanta aflöningen för
hvar af nämnde läkare två tredjedelar skola utgöra
fast arfvode och en tredjedel tjenstgöringspenningar;
samt

att Riksdagen må medgifva, att det till ifrågavarande
lönestat erforderliga beloppet, 8,000 kronor
årligen, skall utgå af förslagsanslaget till hospitals
underhåll, samt ålderstilläggen af åttonde hufvudtitelns
förslagsanslag: ålderstillägg.

Kyrkors underhåll.

24:o) 1 eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 121) har
herr Hans Andersson i Bringåsen föreslagit, det Riksdagen ville för
sin del besluta, att Laxsjö kapellförsamling i Föllinge pastorat och
Jemtlands län måtte, i likhet med andra församlingar i riket, årligen
erhålla anslag af s. k. vin- och byggnadssäd till det belopp,- som efter
länets markegångspris motsvarade fem tunnor spanmål.

Till stöd för sitt förslag har motionären hufvudsakligen åberopat
den omständighet, att Hotagens jemväl från Föllinge pastorat afsöndrade
kapellförsamling år 1858 af Rikets ständer tillerkänts ett anslag
af fem tunnor spanmål årligen att utgå in natura eller, om tillgång
härtill komme att saknas, i penningar efter länets medelmarkegångspris.

Då Rikets ständer beviljade Hotagens församling berörda anslag,
skedde detta emellertid, enligt hvad utskottet inhemta!,, på framställning
af Kongl. Maj:t och efter det vederbörande myndigheter fått afgifva
yttrande i ämnet. I sjelfva verket anser också utskottet frågor
af sådan beskaffenhet, som den nu förevarande, icke böra hos Riksdagen
till afgörande förekomma, innan de, efter vederbörandes hörande,
varit föremål för Kongl. Maj:ts pröfning, en åsigt, som utskottet redan

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

år 1867 på gifven anledning uttalade och som då af Riksdagen godkändes;
och då upplyst blifvit, att Laxsjö församling ingått till Kongl.
Maj:t med begäran om erhållande af ifrågavarande anslag, får utskottet
hemställa,

att herr Hans Anderssons förevarande motion icke
må af Riksdagen bifallas.

Öfriga ordinarie anslag.

25:o) Beträffande öfriga bär ofvan ej särskild!, nämnda ordinarie
anslag under åttonde hufvudtiteln, har Kongl. Maj:t icke föreslagit
annan ändring än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget
till skri/''materialer, expenser, ved m. m., för närvarande upptaget
till 23,119 kronor, måtte höjas med 66 kronor, eller till 23,185 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga under åttonde hufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag, hvilka här ofvan icke blifvit särskild!
omförmälda, må för år 1891 fastställas till samma belopp,
som i innevarande års riksstat; dock att i anslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved in. in.
må få göras den jemkning, som till jemnande af
hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Extra anslag.

För

vudtiteln,

behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufhafva
följande framställningar blifvit gjorda.

Riksarkivet.

26:o) Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som vore af vigt för fäderneslandets historia, har Kong], Maj:t
för år 1891 äskat 3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera
föregående år för berörda ändamål årligen beviljats; och hemställer
utskottet,

Ang. öfriga
ordinarie
anslag.
[18.]

Ang. anslag
till utgifvande
i tryck af
historiska
handlingar.

[19.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag
till inredningsmateriél

i riksarkivets
tillbyggnad.

[20.]

att Riksdagen, till fortsatt utgifvande i tryck af
sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för
fäderneslandets historia, må bevilja för år 1891 ett
extra anslag af 3,000 kronor.

27:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till inredning
smateriel m. m. i riksarkivets tillbyggnad på extra stat för år 1891
bevilja 9,237 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran har departementschefen till statsrådsprotokollet
meddelat, att riksarkivarien i skrifvelse den 30 oktober
1889, med förmälan att riksarkivets nya tillbyggnad enligt det upprättade
byggnadskontraktet skulle vara färdig till den 1 instundande
juli, anmält de i afseende å inredningen förekommande anslagsbehof.
För den vigtigaste och största delen af inredningsmaterielen vore redan
sörjdt, i det att medel till arkivhyllor anvisats i kostnadsförslaget för
sjelfva byggnaden. Men härförutom erfordrades äfven annan materiel,
och detta behof kunde endast delvis fyllas genom hvad som för ändamålet
vore att tillgå i det nuvarande arkivet. Den betydligaste och
dyraste nya materiel en vore arkivskåpen. Hittills hade i skåp förnämligast
förvarats dels traktatsamlingen, dels samlingen af konungaförsäkringar,
Riksdagens försäkringar och beslut m. m., äfvensom
konungahusets egenhändiga skrifter och bref. Men det funnes äfven
andra afdelningar af arkivet, som rätteligen borde på enahanda sätt
förvaras, såsom samlingen af gränskartor och andra vigtigare kartor,
likaså pergamentsbrefsamlingen och medeltidscodices, hvilka icke lämpligen
kunde uppläggas på hyllorna utan särskildt skydd. De för ändamålet
nu erforderliga nya skåpen borde, på sätt vid åtskilliga nyare
arkiv i utlandet tillämpats och på det att i händelse af eldsvåda det
dyrbara innehållet måtte kunna med lätthet och skyndsamhet undanskaffas,
vara så inrättade, att de sammansattes af ett större antal småskåp,
hvilka slöte sig till hvarandra, men vid förefallande behof kunde
åtskiljas, och af hvilka hvart och ett, försedt med handtag på två sidor,
utan svårighet kunde bortbäras af två personer. Dessa skåp skulle
uppställas dels i båda de s. k. traktatsrummen i bottenvåningen, dels
i de båda s. k. tjensterummen i våningen en trappa upp, allt enligt
vid ifrågavarande framställning bifogad ritning jemte kostnadsförslag,
slutande på eu summa af 8,184 kronor, i hvilken summa jemväl vore
in beräknad kostnaden för annan behöflig ny materiel, bestående af
arbetsbord och stolar för de nya forskaresalarne och expeditionsrum niet
äfvensom bänkar i väntrummet och ett skrifbord i riksarkivariens rum.

I anseende till byggnadens närhet till jern vägen och faran att

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

sommartiden, då fönster liöiles öppna, gnistor från de förbigående lokomotiven
kunde inkomma genom dessa, ansåges det vara nödvändigt
att anskaffa fina galler af metalltråd, att inpassas i lösrutöppningarna
mot jernvägen; varande utgiften för 30 stycken sådana galler enligt
kostnadsförslag upptagen till 570 kronor.

Slutligen, och då enligt planen för den nya arkivbyggnaden plats
vore der afsedd för en mindre bokbindareverkstad, hvarest arkivalierna
kunde lagas och bindas under ständig tillsyn och utan att behöfva från
arkivet bortskickas, erfordrades för anskaffande af de verktyg, som vore
nödiga för uppsättande af ett litet bokbinderi, ett särskildt belopp, som
enligt likaledes bilagdt kostnadsförslag uppginge till 483 kronor.

öfverintendentsembetet, hvilket öfver berörda framställning afgifva
utlåtande, hade efter granskning af ofvan omförmälda ritning
och förslag rörande de erforderliga arkivskåpen, inventarierna och metalltrådsgallren
icke funnit annat att dervid erinra, än att några jemkningar
med hänsyn till skåpens mått, uppställning och sammansättning
syntes böra ega rum vid deras förfärdigande, äfvensom att dessförinnan
genom öfverintendentsembetets försorg borde anskaffas behöfliga förändrade
ritningar till skåpen och inventarierna, mera stilenliga, samt
modell till gallren, hvarigenom den för samtliga dessa effekter beräknade
kostnaden af 8,754 kronor borde ökas med 246 kronor.

För egen del ansåge departementschefen någon särskild tillökning
i de ursprungliga kostnadsförslagen icke vara erforderlig.

Genom hvad till statsrådsprotokollet finnes anfördt synes behofvet
af anslag för ifrågavarande ändamål vara ådagaladt. Vid
granskning af berörda kostnadsförslag har utskottet emellertid funnit
vissa poster väl högt upptagna och förty ansett en nedsättning till

8,000 kronor af det äskade anslaget kunna utan olägenhet ega rum,
hvarför utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen till
inredningsmateriel m. m. i riksarkivets tillbyggnad
på extra stat för år 1891 beviljar 8,000 kronor.

28:o) Till utskottet hafva för behandling öfverlemnats två motioner,
väckta den ena inom Första Kammaren (motion n:o 21) af herr
O. Ålin, hvilken föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1891 ställa till
Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 1,500 kronor för fortsatt utgifvande,
af kongl riksarkivet genom doktor Emil Hildebrand, af publikationen
»Svenska Riksdagsaktery, och den andra inom Andra Kammaren
Bill. till Riltsd. Brok 1890. å Sand. 1 Afdel. 7 Käft.

Ang. anslag
till utgifvande
af
“Svenska
Riksdagsakter.
“

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

(motion n:o 13) af herr H. L. Rydin, som hemstält, att Riksdagen måtte
till fortsatt utgifvande genom doktor E. Hildebrand af Svenska Riksdagsakter
bevilja ett extra anslag af 1,500 kronor.

Rörande hvad motionärerna hvar för sig i ämnet anfört, tillåter
sig utskottet i allmänhet hänvisa till de särskilda motionerna och vill
här endast ur motionärernas framställningar meddela följande:

Ifrågavarande arbete hade ursprungligen varit ett enskildt företag,
i det att Kongl. Maj:t för åtskilliga år sedan beviljat då varande docenterna
E. V. Montan och O. Alm ett anslag af 1,500 kronoi för
utgifvande af första delen. Denna de], rättare I:i, hade utgifvits 1887
af doktor E. Hildebrand och Alin, men arbetets fortsättning hade derpå
öfvertagits af riksarkivet, som genom Hildebrand utgifvit de följande
delarne, 1:2*af 27 ark år 1888 och II:i af 11 (A ark år 1889.

Då riksarkivet sålunda upptagit nu nämnda verk bland de urkundssamlingar,
hvilkas utgifvande det redan förut ombesörjde Do
Konung Gustaf Ds registratur, 2:o Svenska Kyrkoordningar och förslag
dertill före 1686, 3:o Svenska Riksrådets protokoll hade
detta skett utan begäran om fortsättning af det anslag, som utgått
för första afdelningen af verket. Detta hade vållat, att riksarkivets
vanliga årsanslag för utgifvande af handlingar, som vore af vigt för
fäderneslandets historia (3,000 kronor), hade visat sig otillräckligt,
och arbetet för utgifvande af Svenska Riksdagsakter hade under
förliden höst måst helt och hållet ligga nere af brist på medel. Detta
förhållande, att utgifning en af ett arbete, som vore af sådan betydelse
så väl för den historiska och politiska forskningen som ur allmänt
nationel synpunkt, skulle behöfva afbrytas af brist på medel,
vore synnerligen beklagligt, och det så mycket mer, som det dröjsmål
i utgifningen, som ett dylikt afbrott förorsakade, vore vida större än
det som betecknades af den tid, hvarunder afbrottet varade.

Med afseende på nu ifrågavarande arbetes stora intresse ur både
teoretisk och praktisk synpunkt skulle det möjligen kunna ifrågasättas,
huru vida man ej borde till dess förman under någon tid inskränka
eller afbryta de äldre seriernas utgifvande. Detta vore dock icke tillrådligt.
Äfven dessa serier vore af mycken vigt; deras utgifvande
hade fortgått långsamt (af Konung Gustaf I:s registratur hade del I
utkommit 1866, af Rådsprotokollen del I 1878), och först på senare
tiden hade det gått något fortare; äfven om man uteslutande för deras
räkning använde hela det hittills beviljade anslaget (3,000 kronor), så
kunde ej utgifningen gå fortare, än att 20 ark årligen utgåfves af
hvardera af de båda serierna Konung Gustaf I:s registratur och Svenska
Riksrådets protokoll; afbröte man deras utgifvande till förmån för

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Riksdagsakterna, hvilkas utgifning kräfde fleråriga omfattande och
djupgående arbeten, så kunde man lätt blifva nödsakad att, till skada
för arbetet, anlita nya utgifvare.

Då genom hvad motionärerna sålunda och i öfrigt anfört synes
utskottet vara ådagalagdt, att anvisandet af ett särskildt anslag till
utgifvande af ifrågavarande i flera afseende!! värdefulla och vigtiga
arbete är af behofvet påkalladt, anser sig utskottet böra tillstyrka Riksdagen
att bifalla motionärernas förslag. Det synes dock utskottet mindre
lämpligt, att för anslagets utgående uppställes såsom vilkor att
utgifvande! sker genom en viss namngifven person, hvarför utskottet
hemställer,

att Riksdagen, med anledning af herrar Alins
och Rydins förevarande motioner, må på extra stat
för år 1891 bevilja ett anslag af 1,500 kronor, att af
Kongl. Maj:t disponeras för fortsatt utgifvande genom
kongl. riksarkivet af »Svenska Riksdagsakter».

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må för år 1891, i likhet [21 ]
med hvad förut egt rum, bevilja ett extra anslag af

4,000 kronor för vård, underhåll och tillökning af
statens konstindustriella samlingar.

3f)-rö På o-rnnrl af dArnin nf K''rmo''1 Makt pbord framställning och -Ang. anslag

Nationalmuseum.

29:o) Utskottet hemställer,

Ang. anslag
till statens
honstindu -

materiel i

med hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. ‘å''6—öt>) till stod

gravyrsalen
m. m.

för framställningen anförts, hemställer utskottet,

[22.]

att Riksdagen må till ökad materiel samt till
utsträckning och förändrad anordning af värmeledningen
i nationalmusei gravyrsal på extra stat för år
1891 bevilja 5,800 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag
till lifrustkammaren.

[23.]

Ang. anslag
för löneförbättring
åt
tjenstemännen
vid domkapitlens

expeditioner.

[24.]

Ang. anvisande
af beviljade
anslag
till restaurering
af domkyrkorna
i
Upsala och
Skara.

[25.]

Lifrustkammaren.

31:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning och i likhet med hvad förut egt
rum, må på extra stat för år 1891 anvisa ett anslag
af 5,800 kronor för tillsyn, underhåll och vård af
lifrustkammarens samlingar in. m.

Domkapitlens expeditioner.

32:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under
flera år egt rum, må anvisa på extra stat för år 1891
ett anslag af 3,716 kronor för tillfällig löneförbättring
åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner.

Kyrkor.

33:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
äskat och föreslagit, må af redan beviljade anslag
anvisa på extra stat för år 1891:

a) till fortsättande af restaureringsarbetena å
Upsala domkyrka 75,000 kronor; och

b) till fortsättande af restaureringsarbetena å
Skara domkyrka 35,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9,

Universiteten.

34:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till de vid universiteten befintliga
seminarier för språkvetenskap och matematik för
år 1891 bevilja extra anslag till samma belopp som
förut, nemligen:

till det språkvetenskapliga seminariet
i Upsala................................ kronor 3,000: —

till det språkvetenskapliga seminariet
i Lund .................................... ,, 2,950: —

till det matematiska seminariet i

Upsala ............................................ ,, 1,500: —

till det matematiska seminariet i

Lund ................................................ „ 1,000: —

35:o) Sedan Riksdagen dels år 1888 beviljat 36,000 kronor för
anställande vid Upsala universitet under sex år af lärare i tyska, franska
och engelska språken enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t
kunde finna godt meddela, dels ock anvisat af nämnda belopp 6,000
kronor för ett hvart af åren 1889 och 1890, har Kongl. Maj:t nu föreslagit,
att af omförmälda anslag måtte för år 1891 anvisas 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till lärare i tyska, franska
och engelska språken vid universitetet i Upsala på
extra stat för år 1891 anvisa 6,000 kronor.

36:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till fullbordande af arbetena
för förändring af Carolina-rediviva-byggnaden i Upsala
af redan beviljadt anslag anvisa på extra stat för år
1891 50,000 kronor.

Ang. anslag
Ull seminarier
för
språkvetenskap
och
matematik.
[26.]

Ang. anvisande
af beviljadt
anslag
till anställande
af
universitetslektorer
i
Upsala.

L27.]

Ang. anvisande
af beviljadt
anslag
till Carolinaredivivabyggnaden
i
Upsala.

[28.]

Ang. anslag
till aflöning
åt en laborator
och en
observator i
Upsala.

[29.]

Ang. anslag
till en astrofysikalisk

refraktor och
ett nytt vändtorn
till
astronomiska
observatoriet
i Upsala.

[30.]

38 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

37:o) 1 enlighet med Kongl. Maj:ts framställning och på det att
laborator stjensten i experimentel fysik samt observatorstjensten i astronomi
vid universitetet i Upsala måtte kunna med ordinarie innehafvare förses,
beviljades vid senaste riksdag för hvardera af nämnda befattningar

3.000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blefve härför
tillgängliga, och anvisades för innevarande år 6,000 kronor. Då medel
å universitetets stat ännu ej blifvit för ifrågavarande ändamål disponibla,
har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för år 1891 anvisa

6.000 kronor till aflöning åt laboratorn i experimentel fysik och observatorn
i astronomi vid universitetet i Upsala.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Majrts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.

38:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till anskaffande
af en astrofysikalisk refraktor och ett nytt vändtorn vid Upsala
universitets observatorium bevilja 63,500 kronor, deraf att utgå under
år 1891 30,000 kronor.

Kongi. Maj:ts förevarande anslagsfordran har, enligt hvad statsrådsprotokollet
gifver vid handen, föranledts af en af det större akademiska
konsistoriet vid nämnda universitet på anhållan af filosofiska fakultetens
matematisk-naturvetenskapliga sektion gjord och af universitetskanslern
förordad framställning, till stöd hvarför åberopats en af nuvarande
professorn i astronomi N. C. Dunér i ämnet verkstäld utredning, innehållande
i hufvudsak följande.

I observatoriet, som byggts för ungefär 50 år sedan, funnes för
närvarande en Steinheilsk refraktor, hvars objektiv vore godt, men
hvars mekaniska del på grund af den allt för ringa summa, som derpå
kunnat nedläggas, redan från början visat sig föga duglig och numera
alls icke motsvarade ens de måttligaste anspråk.

Observatoriet vore således i saknad af ett dugligt hufvudinstrument,
och det vändtorn, under hvilket den gamla refraktorn stode, hade
numera lidit så af tidens inverkan, att äfven det måste ersättas med
ett nytt. Redan professor Dundra företrädare hade låtit utarbeta förslag
till ett nytt vändtorn, liksom han ock vid mer än ett tillfälle hänvisat
på det otillfredsställande skick, hvari refraktorn befunne sig.

Om sålunda instrument och vändtorn vore odugliga redan för den
verksamhet, som ursprungligen dermed afsetts, så hade de, på grund
af den ytterst snabba utveck ling af instrument och observationsmetoder,
som utmärkt de senaste åren, kommit att ännu mindre motsvara tidens

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

fordringar. Dels hade nemligen konsten att åstadkomma stora astronomiska
instrument stigit till en'' hittills icke anad höjd, dels hade,
jemte den af ålder följda metoden att med ögat observera och mäta
stjernornas utseende och lägen, införts användandet af fotografien,
hvilken ej blott ledde till en ansenligt högre noggrannhet hos mätningarna,
utan medgåfve att med instrument af jemförelsevis måttliga
dimensioner utsträcka undersökningarna till föremål, hvilka ännu
intet öga sett, eller ens kunde se, äfven med hjelp af nutidens största
instrument. Också ansåges numera en refraktor med fotografiskt objektiv
som ett instrument, hvilket ej finge saknas på något observatorium.

Att anskaffa en ny refraktor vid observatoriet i Upsala och
ett nytt vändtorn derstädes vore således oundgängligen behöfligt.
Den för närvarande å observatoriet befintliga refraktorn hade ett objektiv
af 24 centimeters diameter. Denna storlek kunde ej anses tillräcklig,
då det gälde att konstruera ett nytt instrument. Den internationella
astrofotografiska konferensen i Paris år 1887 hade för de instrument,
som skulle komma till användning vid uppgörandet af kartan öfver
hela himlen, faststält en diameter af 33 centimeter. Också användes
numera denna storlek allmänt, och fara vore att Sverige inom kort,
hvad astronomiska instrument beträffade, komme att stå efter snart
sagdt hvarje annat kulturland. Finland, Danmark, Schweiz, Holland,
Belgien, Spanien, Portugal, Mexiko, Brasilien, Argentinska republiken
med flera -— de största staterna i Europa och Amerika oberäknade —
egde redan eller både bestält instrument af större dimensioner än för
närvarande funnes i vårt land. Men Sverige borde och kunde icke på
detta sätt stå tillbaka för andra land af mindre storlek och ojemförligt
mindre höga anor inom vetenskapen. Och då refraktorerna på Lunds
och Stockholms observatorier vore nya och göda, syntes det vara i sin
ordning, om Upsala observatorium, hvars refraktor i allt fall vore oduglig,
blefve försedt med ett instrument af tidsenlig storlek.

Upsala observatorium borde således förses med eu ästrofysikalisk
refraktor med två objektiv, stående vid sidan af hvarandra, hvardera
af 33 centimeters diameter, det ena fotografiskt, det andra Renande
till att med ögat undersöka himlakropparne.

På grund af den storlek, tuben borde erhålla, erfordrades för vändtornet
en inre fullständigt fri diameter af 7,5 meter. Det gamla vändtornet
hade en inre diameter af endast 6,7 meter, men yttre diametern
af den ganska tjocka ringmuren uppginge deremot till 8,2 meter. På
grund häraf blefve det möjligt att utan större förändringar i sjelfva
tornet vinna det nödiga utrymmet, om man, såsom det i utlandet vid
uppförandet af observationsrummen i astronomiska observatorier allt

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

mer kommit i bruk, till material för tornets så väl fasta som rörliga
del begagnade stål och jern.

Kostnaderna för samtliga erforderliga arbeten uppginge enligt gjord
beräkning (statsrådsprotokollet sid. 41) till 65,000 kronor. Från berörda
summa afginge emellertid värdet af den förtenta koppar, hvarmed
det gamla vändtornet vore beklädt. Detta vore beräknadt till 1,500
kronor.

Utom de rent sakliga skäl, som talade för förslaget, funnes äfven
andra af mer personlig art, som professor Dunér icke kunde helt och
hållet undertrycka. Vid den internationella astrofotografiska konferensen
i Paris år 1887 hade på grund af bristande utredning åtskilliga vigtiga
frågor måst tills vidare uppskjutas, men vid sammanträdet af den
permanenta komiténs byrå, bland hvars sex medlemmar professor Dunér
befunne sig, hade utredningen af dessa frågor fördelats bland sådana
astronomer, som på grund af de undersökningar, hvaråt de förut egnat
sig, ansetts särskilt lämpliga. Den 10:de af dessa frågor: »studiet af
stjernfärgens inflytande på de fotografiska storlekarna», hade öfverlemnats
åt professor Dunér, som då varit anstäld vid Lunds observatorium
och vetat, att intet hinder funnes att anskaffa och anbringa ett
fotografiskt rör på detta observatoriums refraktor. Men i Upsala, dit
professor Dunér sedermera förflyttats, vore det omöjligt att lösa denna
för himlens kartläggning vigtiga fråga förr, än det nya instrumentet
blifvit anskaffadt. Äfven detta vore således ett skäl för professor Dunér
att på det lifligaste önska frågans snara och lyckliga lösning. Och
det syntes för vårt land vara en skyldighet att deltaga i de observationer,
som erfordrades för detta det mest vidtomfattande vetenskapliga
arbete, som någonsin planlagts, och i hvilket land, tillhörande alla
verldsdelar utom Asien, deltoge.

Departementschefen har för sin del anmärkt, att han ansåge ifråga- t
varande anslagsyrkande vara af beskaffenhet att icke kunna afvisas.
Den astronomiska vetenskapens utveckling syntes på senare åren hafva
mer, än hvad fallet vore med många andra vetenskapsgrenar, blifvit
en internationel angelägenhet, i fråga om hvilken det tillhörde hvarje
kulturstat att lemna sitt bidrag, men att vi för närvarande icke vore
rustade att med framgång upptaga vår del af arbetet vore uppenbart.
Det pris, hvarför vi skulle köpa möjligheten att äfven på detta område
häfda Sveriges rang inom vetenskapen, syntes departementschefen jemförelsevis
måttligt. Af det erforderliga anslaget, 63,500 kronor, borde
för år 1891 anvisas ett belopp af 30,000 kronor.

Då det förevarande anslagsbehofvets oundgängliga beskaffenhet

Statsutskttets Utlåtande N:o 9.

synes utskottet vara till fullo ådagalagd, samt utskottet icke heller funnit
anledning till någon anmärkning mot den uppgjorda kostnadsberäkningen,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till anskaffande af en astrofysikalisk
refraktor och ett nytt vändtorn vid Upsala
universitets observatorium, bevilja 63,500 kronor samt
deraf på extra stat för år 1891 anvisa 30,000 kronor.

39:o) Vid senaste riksdag beviljades, i enlighet med Kongl. Maj:ts
proposition och på det att en extra ordinarie professur inom juridiska
fakulteten vid universitetet i Lund måtte kunna tillsättas, ett anslag af

4,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blefve härför
lillgängliga, och anvisades för innevarande år sagda belopp. Då medel
å universitetets stat ännu icke vore att för ändamålet tillgå, har Kongl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för år 1891 anvisa 4,000 kronor till
aflöning åt en extra ordinarie professor inom juridiska fakulteten i Lund.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
vinna Riksdagens bifall.

40:o) Sedan Riksdagen år 1889 beviljat 36,000 kronor för anställande
vid Lunds universitet under sex år af lärare i tyska, franska och
engelska språken enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kunde
finna godt meddela, samt anvisat af nämnda belopp 6,000 kronor för
innevarande år, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att af omförmälda anslag
måtte för år 1891 anvisas 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till lärare i tyska, franska och
engelska språken vid universitetet i Lund på extra stat
för år 1891 anvisa 6,000 kronor.

41:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år egt rum, må till särskildt arfvode åt docenten
vid universitetet i Lund Sven Söderberg för år
1891 anvisa ett extra anslag af 2,000 kronor, med
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sand. 1 Afd. 7 Haft. 6

Ang. anslag
till aflöning
åt en e. o.
professor i
Lund.

[3L]

Ang. anvisande
af beviljadt
anslag
till anställande
af universitetslektorer
i
Lund.

[32.]

Ang. arfvode
åt docenten
S. Söderberg.

[33.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. lönetilllägg
åt vice
bibliotekarien
i Lund A. J.
T. Palm.

[34.]

Ang. arfvoden
åt extra
biträden vid
biblioteket i
Lund.

[35.]

Ang. anvisande
af beviljadt
anslag
till ny byggnad
för botaniska,
institutionen
i
Lund.

1.36.]

Ang. anslag
till inredning
m. m. för
botaniska institutionen
i
Lund.

[37.]

vilkor att Söderberg under nämnda år egnar sin tjenst
åt universitetets historiska museum samt mynt- och
medaljkabinett.

42:o) Likaledes hemställer utskottet,

att Riksdagen må såsom personligt lönetillägg
för är 1891 åt vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket
i Lund August Jakob Theodor Palm på extra stat
för samma år anvisa enahanda belopp, som för innevarande
år beviljats, eller 500 kronor.

43:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kong]. Maj:ts derom
gjorda framställning och i öfverensstämmelse med
hvad förut under flera år egt rum, må anvisa för år
1891 ett extra anslag af 1,500 kronor till ärfvoden
åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund.

44:o) Till fullbordande af arbetena å eu byggnad för botaniska
institutionen vid Lunds universitet bar Kongl. Maj:t för år 1891 äskat
ett extra anslag af 18,000 kronor.

Under erinran att vid 1888 års riksdag på Kongl. Maj:ts framställning
beviljats ett extra anslag af 54,000 kronor till en ny byggnad för
botaniska institutionen vid universitetet i Lund, samt ätt af detta anslag,
som var afsedt att fördelas på tre år, för hvart och ett af åren 1889
och 1890 anvisats ett belopp af 18,000 kronor, får utskottet, med anledning
af Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning, hemställa,

att Riksdagen må till fullbordande af arbetena
å en byggnad för botaniska institutionen vid universitetet
i Lund anvisa för år 1891 på extra stat 18,000
kronor.

45:o) Kongl. Maj:t bär föreslagit, att Riksdagen måtte till möblering
af botaniska institutionens i Lund nya byggnad samt anskaffande
af apparater och utensilier för växtfysiologi^ laboratoriet derstädes
på extra stat för år 1891 bevilja 12,000 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran har departementschefen till
statsrådsprotokollet anfört följande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Då vid 1888 års riksdag framställning gjordes om anslag till ny
byggnad för botaniska institutionen vid universitetet i Lund, hade omförmälts,
hurusom den kostnad, som framdeles komme att erfordras
för inventarier och apparater, vore förslagsvis beräknad till 10,000 kronor.
Med anledning deraf, att nämnda byggnad skulle blifva färdig
år 1891, hade det akademiska konsistoriet anhållit, att anslag för inredning
och anskaffande af nödiga apparater nu måtte beredas. Dervid
hade blifvit af institutionens föreståndare anmäldt, att, sedan fullständiga
och detaljerade kostnadsförslag erhållits, det belopp, som förut
ansetts tillfyllestgörande, visat sig icke vara för ändamålet tillräckligt.
Kostnaden för möbler och skåp till samlingarnas förvarande hade, ehuru
för summans nedbringande så mycket som möjligt alla möbler beräknats
blifva af furu och endast bordskifvorna af ek, stigit till 8,791
kronor samt för apparater och andra utensilier för det växtfysiologiska
laboratoriet till 3,169 kronor 50 öre, tillhopa 11,960 kronor 50 öre.
Konsistorium hade på grund häraf anhållit om ett anslag till jemnadt
belopp af 12,000 kronor, och kostnadssumman syntes departementschefen
icke kunna nedbringas under den sålunda uppgifna.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej gifvit anledning
till någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till möblering af botaniska
institutionens i Lund nya byggnad samt anskaffande
af apparater och utensilier för växtfysiologiska laboratoriet
derstädes på extra stat för år 1891 bevilja

12,000 kronor.

46:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel slutligen föreslagit
Riksdagen att, till uppförande af ny byggnad för fysiologiska,
institutionen vid universitetet i Lund samt till inköp af tomt för byggnaden
och dennas inredning, bevilja 100,000 kronor, deraf att utgå
under år 1891 40,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen anfört, hurusom
det akademiska konsistoriet i Lund nu förnyat en under de senare
åren flera gånger gjord framställning om anslag till en byggnad folkvän
omförmälda institution och dervid åberopat den motivering, som
rf institutionens föreståndare förut afgifvits och hvilken innehölle
ufvudsakligen följande.

Den lokal, i hvilken institutionen för närvarande vore inrymd,
huru säkerligen den bästa, som universitetet kunde åt densamma upp-
åta, vore dock för ändamålet mycket olämplig. Dess beskaffenhet

Ang. anslag
till ny byggnad
för
fysiologiska
institutionen
i Lund.

[38.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

hade helt och hållet omöjliggjort anställandet af en de! experiment,
som bort utgöra föreläsningarnas kärna; för andra experiment hade
den lagt sådana hinder i vägen, som endast genom jemförelsevis dryga
kostnader och efter lång tidsutdrägt kunnat öfvervinnas, hvarför dessa
experiment också allt för ofta icke kommit till utförande. Detta hade
icke blott medfört ett starkt och menligt tryck på valet af föreläsningsämnen
och på planen för deras behandling; det hade också med nödvändighet
vållat, att framställningen vid undervisningen lidit, och att
resultatet ej blifvit. hvad det kunnat och bort blifva. Här förelåge
misshushållning med lärarens krafter och med lärjungarnes tid. Vidare
kunde lokalen knappast medgifva, att der anordnades en praktisk
laborationskurs för de studerande, åtminstone icke så, att de kunde
deraf hafva någon nämnvärd nytta. Att medicine studerande vid Lunds
universitet icke hade tillfälle att genomgå en sådan praktisk kurs i
fysiologi, som vid de andra medicinska högskolorna vore obligatorisk,
måste betecknas såsom en stor brist, ett tillbakasättande af desse studerande,
hvaraf de finge lida följderna ej blott under hela studietiden
utan äfven under sin kommande verksamhet vare sig såsom läkare eller
såsom lärare i någon medicinsk vetenskapsgren. En annan, särskildt
för institutionens föreståndare känbar och väsentlig olägenhet vore den,
att en ursprungligen för helt andra ändamål afsedd lokal föga egnade
sig att der utföra experimentela undersökningar af sådan art, att de
kunde tänkas bidraga till lösningen af något af de många och för hela
den biologiska forskningen vigtiga problem, som ständigt mötte vid
fysiologiens studium.

Den nu upplåtna lokalen finge emellertid icke länge af institutionen
begagnas, enär densamma snart måste tagas i anspråk för bibliotekets
behof. Om icke statens hjelp komme emellan, blefve institutionen
då antingen husvill eller ännu sämre inhyst, än den nu vore. Till
behofvets afhjelpande torde någon annan utväg ej kunna ifrågasättas
än uppförande af ett nytt fysiologiskt laboratorium. Då frågan, huru
ett sådant laboratorium borde byggas och huru stort anslag härtill
erfordrades, vore ganska svår att besvara, hade institutionens föreståndare,
för att skaffa sig någon ledning för sitt omdöme i detta hänseende,
med understöd af statsmedel besökt och tagit kännedom om
de flesta tyska och schweiziska samt några österrikiska, italienska och
franska universitets institutioner. Snart sagdt öfver allt hade man nyss
byggt eller förberedde byggandet af storartade och dyrbara vetenskapliga
institutioner af alla slag, men framför allt för fysiologien. Skulle
Lunds universitet i detta hänseende hålla jemna steg med utlandets
universitet af samma rang och samma antal studerande, så skulle här -

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

till erfordras en ganska betydlig penningesumma. Föreståndaren hade
emellertid uppgjort plan till en mer anspråkslös byggnad, så inrättad,
att den utan dyrbara förändringar kunde, när större behof gjorde sig
gällande, utvidgas genom tillbyggnad, på samma gång den nöjaktigt
fylde de behof, som för den närmaste framtiden förefunnes. Kostnaden
för denna byggnad uppginge enligt bifogadt förslag till 75,000
kronor, hvartill komme omkring 25,000 kronor till inköp af tomt och
till inredning, möblering m. m,

Öfver ritningen och kostnadsförslaget hade — upplyser departementschefen
vidare — öfverintendentsembetet afgifvit infordradt utlåtande,
hvarvid embetet, med undantag af några detaljanmärkningar
beträffande den dekorativa anordningen af byggnadens yttre, icke haft
något att erinra mot ritningen, men ansett den för sjelfva byggnaden
beräknade kostnadssumman böra ökas med 10,000 kronor.

På grund af hvad af institutionens föreståndare blifvit anfördt
om den nuvarande lokalens olämplighet, och då densamma i alla fall
måste inom kort afstås, har departementschefen funnit det vara nödvändigt,
att institutionen försåges med annan, ändamålsenligt inrättad
lokal. Bästa sättet för åstadkommande af en sådan vore utan tvifvel
uppförande af en ny byggnad, och det föreliggande förslaget syntes
departementschefen, såsom uppgjordt utan öfverdrifna anspråk, böra
godkännas. Det för sjelfva byggnaden uppgjorda kostnadsförslaget
hade visserligen af öfverintendentsembetet ansetts böra höjas, men då
utgifterna för tomt samt för byggnadens inredning icke kunnat bestämdt
uppgifvas, vore icke anledning att vid beräkningen af kostnaden för
företaget i dess helhet gå utöfver den af institutionens föreståndare
upptagna slutsiffra, 100,000 kronor. Det erforderliga beloppet syntes
lämpligen kunna, i likhet med hvad förut skett beträffande andra dylika
anslag, fördelas på två till tre år.

Uppförandet af en ny byggnad för den fysiologiska institutionen
i Lund synes utskottet efter de upplysningar i ämnet, som till statsrådsprotokollet
meddelats, vara ett behof af den angelägna beskaffenhet,
att uppskof med dess tillgodoseende icke utan afsevärd olägenhet kan
ega rum. Beträffande det för ändamålet äskade anslagsbeloppet, 100,000
kronor, har utskottet deremot trott någon nedsättning kunna ega rum,
i betraktande dels deraf, att genom infordrande af entreprenadanbud
minskning i kostnaden för sjelfva byggnaden torde kunna vinnas, dels
ock deraf, att å det för tomt, inredning och möblering beräknade belopp
någon besparing antagligen kan åstadkommas; och har utskottet
förestält sig, att anslagsbeloppet lämpligen kan nedsättas till 90,000
kronor och deraf anvisas 40,000 kronor att utgå under år 1891.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. arfvoden
åt amanuenser.

L39.]

Ang. anslag
till kliniker
för barnsjukdomar.

[40 ]

Ang. anslag
för utförande
eif teckningar
i vetenskapliga
ändamål.

'' [41-]

Utskottet får alltså hemställa,

att Kong!. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen, till
uppförande af ny byggnad för fysiologiska institutionen
vid universitetet i Lund samt till inköp af
tomt för byggnaden och dennas inredning, beviljar ett
anslag af 90,000 kronor samt deraf på extra stat för
år 1891 anvisar 40,000 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

47:o) Med anledning af Kong! Majt:s derom framstälda förslag
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må jemväl för år 1891 på extra
stat anvisa till arfvode åt en amanuens vid karolinska
medikokirurgiska institutets gynékologiska klinik
................................................... 900 kronor; och

till arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska
laboratorium .................................. 900 kronor.

48:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad under de senare
åren egt rum, må på extra stat för år 1891 anvisa: a)

till en pediatrisk klinik å Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor,
och

b) till en pediatrisk poliklinik i Stockholm 2,800
kronor, att utgå under vilkor att Stockholms stad för
polikliniken tillskjuter enahanda belopp.

49:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer
utskottet,

att Riksdagen, på sätt för innevarande år egt
rum, må till utförande af teckningar i vetenskapliga

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ändamål vid karolinska institutet bevilja ett extra
anslag för år 1891 af 1,500 kronor.

Allmänna läroverken och pedagogierna.

50:o) Enligt hvad i förenämnda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden
(sid. 49) meddelas, skulle de förslag angående allmänna
läroverken och pedagogierna, som departementschefen inom kort komme
att för Kongl. Maj:t framlägga, afse såväl lärarnes aflöning som öfriga
läroverkens behof. Till täckande af de häraf föranledda kostnader
skulle enligt gjorda beräkningar, hvilka dock ännu icke kunnat fullt
afslutas, komma att erfordras omkring 70,000 till 80,000 kronor mer,
än som hittills å ordinarie och extra ordinarie stat utgått till dessa
läroverk. Då emellertid departementschefen icke vore i tillfälle att för
Kongl. Maj:t föredraga ofvan bemälda förslag, och då reservationerna
å anslagen till de allmänna läroverken lemnade full tillgång till betäckande
under nästa statsregleriugsperiod af det belopp, hvarmed kostnaden
för genomförande af berörda förslag kunde komma att öfverskjuta
hvad hittills till de allmänna lärovei''ken och pedagogierna utgått,
hemstälde departementschefen tills vidare, att Kongl. Maj:t måtte
förslå Riksdagen att å extra stat för år 18Ö1 anvisa:

för löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken 336,975
kronor;

ett anslag af 6,000 kronor att af Kongl. Marjt disponeras till
stipendier åt lärare i främmande lefvande språk vid de allmänna läroverken
för att i utlandet studera tyska, franska eller engelska språken;

till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken 40,000
kronor; samt

för beredande af löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga
pedagogierna 8,750 kronor.

I Kongl. Majrts till Riksdagen aflåtna proposition (n:o 17), angående
ändrade bestämmelser med afseende å de allmänna läroverken
och pedagogierna, har Kongl. Majit föreslagit, bland annat, att Riksdagen,
i stället för hittills å extra stat utgående anslag till allmänna
läroverken, 382,975 kronor, och till pedagogierna 8,750 kronor samt
det till indragning föreslagna beloppet af ordinarie anslaget till pedagogi
och folkskolor 57,511 kronor, ville för betäckande af kostnaderna
för den nya normalstaten, beräknade till 2,606,750 kronor, för
ålderstillägg åt lärarne enligt nya staten, beräknade för år 1891 till
782,550 kronor, samt för de i punkterna 16—23 af förenämnda pro -

Ang. anslag
till allmänna
läroverken
och pedagogierna.

''[42 j

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

position omnämnda särskilda anslagen till de allmänna läroverken, uppgående
tillhopa till 808,951 kronor 43 öre, bevilja en förhöjning af nuvarande
ordinarie anslag till de allmänna läroverken med ett jemnadt
belopp af 790,809 kronor, dock att, alldenstund af befintliga reservationer
å nämnda anslag kunde under år 1891 för ändamålet utgå 78,573
kronor, sagda förböjning måtte i riksstaten för år 1891 upptagas till
allenast 712,236 kronor, kommande alltså, under förutsättning af Riksdagens
bifall såväl till hvad sålunda föreslagits som till den i Kongl.
Maj:ts proposition n:o 1 gjorda framställning angående ersättning af
statsverket för en till indragning föreslagen fond vid allmänna läroverket
i Karlstad, sammanlagda beloppet af anslagen till allmänna läroverken
att i 1891 års riksstat uppgå till kronor 3,579,782.

Sedan det ofvan omförmäld a särskilda utskottet afgifvit utlåtande
med anledning af Kongl. Maj:ts förenämnda proposition, och Riksdagen
fattat, beslut i ämnet, kommer statsutskottet att afgifva den framställning,
hvartill förhållandena må befinnas föranleda; hvilket utskottet härigenom
skolat för Riksdagen

anmäla.

Högre lärarinneseminariet.

Ang. anslag
för tillfällig
löneförbättring
vid
högre lärarinneseminariet.

[43.]

51:o) För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet
af tillfällig löneförbättring jemväl för år 1891, att utgå efter
samma grunder, som den för innevarande år beviljade, bar Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att för år 1891 på extra stat anvisa enahanda
belopp som hittills, eller 4,000 kronor; och får utskottet hemställa,

att Kongl. Majts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.

Folkundervisningen.

Ang. anslag
Ull löneförbättring
m.
m. åt lärare
vid folkskolelärareseminarierna.

[44.J

52:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och
i likhet med hvad förut under flera år egt rum, hemställer utskottet,

att Riksdagen, till löneförbättring åt lärare och
lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden
åt teckning slär are för extra tjenstgöring och extra

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter
samma gruuder som för innevarande år må bevilja
ett extra anslag för år 1891 af 33,300 kronor.

53:o) Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor,
som åtnjuta bidrag af statsmedel, har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att jemväl för år 1891 på extra stat anvisa ett belopp
af 15,000 kronor; och får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
vinna Riksdagens bifall.

54:o) Kongl. Maj:t har förslagit Riksdagen att för anordnande af
undervisning i slöjd vid ett folkskolelärareseminarium anvisa på extra stat
för år 1891 ett belopp af 1,800 kronor.

Under åberopande af hvad utskottet vid punkten 13:o här ofvan
meddelat och anfört får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.

55:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till uppförande
af ny byggnad för gymnastik- och slöjdundervisning vid seminariet
i Vexiö med tillhörande värmeapparat och inredning på extra stat för
år 1891 bevilja 36,700 kronor.

I fråga om denna anslagsfordran har departementschefen till statsrådsprotokollet
au fört, hurusom domkapitlet i Vexiö under år 1887 anmält,
att den allmänna läroverket derstädes tillhöriga gymnastiklokal,
som begagnats jemväl af seminariets elever, ej kunde upplåtas till begagnande
efter vårterminen 1889, emedan byggnaden blifvit till Vexiö
stad öfverlåten och skulle för andra ändamål användas.

I skrifvelse den 6 mars 1889 hade domkapitlet derefter insändt
ritning till en gymnastik- och slöjdlokal att uppföras på seminariets
tomt, för hvilken byggnad kostnaden enligt bifogadt förslag, med beräkning
att byggnaden uppfördes af sten, skulle uppgå till 26,889 kronor
99 öre, häri inberäknad kostnaden för värmeapparat; och hade domkapitlet
med öfverlemnande af seminarierektors i ärendet afgifna utlåtande
tillstyrkt godkännande af den sålunda insända ritningen jemte
Bih. till Riksd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 7

Äng. anslag
till understöd
åt lärjungar
vid folkhögskolor.

[45.]

Äng. anslag
Ull undervisning
i slöjd
vid ett folkskolelärareseminarium.

[46.]

Ang. ifrågasatt
anslag till
gymnastikoch
slöjdlokal
vid folkskolelärareseminarieti
Vexiö.

[47.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

kostnadsförslag äfvensom anhållit, att de för ändamålet nödiga medel
måtte beredas.

Beträffande denna ritning med dertill hörande kostnadsförslag
hade öfverintendentsembetet, efter erhållen remiss, den 9 april 1889
afgifvit infordradt utlåtande och dervid på anförda skål förordat byggnadens
uppförande af sten samt erinrat, hurusom förslagets slutsumma
borde, med hänsyn till lågt beräknade pris å tegel, kalk, sand och
arbetslöner äfvensom å takstolar, ökas till 31,404 kronor 99 öre.

Embete! hade ock, efter erhållen befallning att afgifva förslag å
kostnaden för ifrågavarande byggnads uppförande af trä, i utlåtande
den 8 sistlidne oktober öfverlemnat ett sådant förslag, slutande, med
inberäkning jemväl af kostnad för värmeapparat, pa 29,000 kronor, och
dervid anfört, hurusom med hänsyn till markens lutningsförhållanden,
hvilka betingade en hög gråstensmur å byggnadens ena långsida, jordvåningens
väggar måste uppföras af gråsten och tegel, med hvälfning
för värmekammaren och bränsleförrådet.

Slutligen hade domkapitlet i särskild skrifvelse den 3 april 1889
ingifvit och förordat ett af seminariets rektor uppgjordt förslag rörande
omkostnader för inredningen af den ifrågavarande byggnaden, slutande
på 5,300 kronor, hvaraf beräknats för inredning af gymnastiklokalen
3,500 kronor, af slöjdlokalen 1,200 kronor och för anordnande
af elektrisk belysning i hela huset 600 kronor.

Om dessa inredningskostnader lades till de förut nämnda för
byggnaden beräknade belopp, blefve kostnaden för stenhus med värmeapparat
och inredning 36,704 kronor 99 öre och för byggnad af delvis
sten och delvis trä med värmeapparat och inredning 34,300 kronor.

Då i Vexiö ej funnes någon gymnastiklokal, som kunde för seminariet
upplåtas, sedan högre allmänna läroverket blifvit förlagdt i en
från seminariet aflägsen trakt af staden, och det vore en stor fördel
om i samband med gymnastikhuset äfven bereddes lokal för undervisning
i slöjd åt seminariets elever, ansåge sig departementschefen böra
understödja domkapitlets anhållan om behöfliga medels anvisande för
ifrågavarande ändamål. Såväl domkapitlet som öfverintendentsembetet
hade förordat byggnadens uppförande af sten, och då med afseende på
byggnadstomtens beskaffenhet det vore nödvändigt, att byggnaden åtminstone
delvis uppfördes af detta material, samt skilnaden i pris ej
vore så betydlig, att det vore skäl derför afstå från de fördelar, som
vunnes, om hela huset uppfördes af sten, funne sig departementschefen
böra förorda aflåtande till Riksdagen af den framställning, som
nu föreligger.

Vid pröfning af förevarande anslagsbehof har utskottet trott sig

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

finna, att detsamma icke är af den trängande beskaffenhet, att icke
med dess tillgodoseende kan utan olägenhet anstå. Om också allmänna
läroverkets i Yexiö nyuppförda hus, på sätt departemenschefen antydt,
är beläget i en från seminariebyggnaden något, aflägsen trakt af staden,
lärer nemligen afståndet mellan de båda läroanstalterna icke vara
större än att seminariets elever, om ändamålsenliga bestämmelser träffas
med afseende å undervisningstiderna, kunna för sina gymnastiska öfningar
använda allmänna läroverkets lokal, helst en motsvarande anordning,
enligt hvad utskottet inhemtat, eger rum inom flera städer, der
både allmänt läroverk och seminarium finnas. Tjenlig lokal för undervisning
i slöjd torde äfven, åtminstone provisoriskt, kunna utan större
svårighet beredas seminariet genom förhyrning.

På grund af hvad nu blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.

56:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 74) hafva gauanslaguil
herrar A. W. Nilson och C. Persson, med hvilka herrar J. Smedberg och aflönande af
P. Svensson instämt, hemstält, att Riksdagen måtte för år 1891 ställa
till Kongl. Maj:t,s förfogande ett förslagsanslag å 20,000 kronor att lärare och
användas såsom bidrag med högst 50 kronor för månad till aflönande
af vikarie för ordinarie lärare eller lärarinna vid rikets folkskolor, hvil- under sjukken
på grund af genom läkarebetyg styrkt, icke obotlig, sjukdom dmn
varit under minst en månad oförmögen att sin tjenstgöring sjelf bestrida,
och hvars ansökan om sådant understöd vitsordats af vederbörande
skolråd och folkskoleinspektör.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
tillåter sig utskottet i allmänhet hänvisa till motionen i fråga och
får här endast meddela, att motionärerna, efter att hafva framhållit den
brydsamma ställning, hvari en folkskolelärare försattes, om han i följd
af iråkad sjukdom måste af sin redan förut ganska knappa lön ensam
bekosta sin vikaries aflönande, anmärkt, bland annat, att mot anspråket
på statens mellankomst till folkskolelärare^ understödjande i dylikt fall
den befogade invändningen visserligen kunde göras, att denne icke,
såsom elementarläraren, vore en statens, utan en kommunens tjensteman
och sålunda borde i främsta rummet hos kommunen söka den
hjelp, han under slika omständigheter behöfde. Bet vore emellertid
enligt motionärernas förmenande nogsamt kändt, att i sådant fall hjelpen
oftast komme att uteblifva, vare sig på grund af kommunens oförmåga
eller bristande goda vilja. Och ehuru statens årliga bidrag till folk -

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

skolelärarnes aflönande visserligen redan förut uppginge till en högst
ansenlig summa, så kunde dock det ytterligare anslag, som nu ifrågasattes,
icke anses vara af den betydenhet, att det skulle särdeles hårdt
betunga statens budget, men deremot vara till synnerlig hugnad och
hjelp för sjuke och nödstälde skollärare. Det vore alltså i egentlig
mening ett barmhertighetsverk, motionärerna begärde, att staten med
detta anslag måtte utöfva, och motionärerna trodde, att staten borde
och kunde för ett så ädelt syfte bevilja hela det för ändamålet nödiga
anslaget, utan att göra detsamma beroende af något sådant vilkor, som
att kommunen skulle efter viss proportion deri deltaga; ty motionärerna
befarade, att, med ett sådant vilkor, det med anslaget afsedda ändamålet
skulle mången gång visa sig förfeladt.

Det af motionärerna väckta förslaget synes utskottet visserligen
behjertansvärdt men likväl icke vara af beskaffenhet att i dess nuvarande
form böra föranleda beviljandet af något anslag för det afsedda
ändamålet. Ehuru utskottet finner det vara med billighet öfverensstämmande,
att staten, då den lemnar bidrag till folkskolelärarepersonalens
aflöning, jemväl i någon mån träder hjelpande emellan i de
fall, då lärare eller lärarinna genom sjukdom urståndsättes att sjelf
uppehålla sin tjenst, anser nemligen utskottet, i motsats till motionärerna,
böra såsom ett oeftergifligt vilkor för statsbidragets utgående uppställas
den fordran, att, förutom läraren eller lärarinnan sjelf, äfven
vederbörande kommun, som jemte staten bestrider kostnaden förtjenstens
aflöning, till någon del vidkännes kostnaderna för undervisningens
uppehållande under sjukdomstiden, helst endast genom en sådan anordning
verklig garanti torde kunna erhållas mot missbruk med afseende
å statsbidragets anlitande. I hvilken proportion staten, kommunen
och läraren sjelf lämpligen böra bidraga till vikariens aflöning,
lärer emellertid i frågans nuvarande outredda skick icke kunna afgöras,
och då härtill kommer, att de närmare bestämmelser, hvilka böra fastställas
för statsbidragets utgående i hvarje särskildt fall, torde böra
blifva föremål för omsorgsfull pröfning, har utskottet ansett det med
motionen afsedda syftet bäst befordras derigenom, att Riksdagen fäster
Kong]. Maj:ts uppmärksamhet på ifrågavarande angelägenhet. Utskottet
får alltså hemställa,

att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
om och på hvilka vilkor statsbidrag skulle kunna
lemnas till aflönande af vikarie för ordinarie lärare och
lärarinna vid rikets folkskolor, som af sjukdom urståndsättas
att sin tjenst fullgöra.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

De tekniska läroverken,

57:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till bestridande
af kostnader i anledning af beslut om åtskilliga elevers intagande
vid tekniska högskolan samt för åvägabringande af utredning
angående behofvet af och sättet för utvidgning och omorganisation af
högskolan på extra stat för år 1891 bevilja 14,900 kronor.

Af det äskade beloppet skulle, enligt hvad statsrådsprotokollet
gifver vid handen, 9,900 kronor användas till betäckande af kostnaderna
i anledning af antydda beslut angående elevers intagande och
återstående 5,000 kronor för åstadkommande af den såsom nödig ansedda
utredningen.

I fråga om förevarande anslagsfordran har departementschefen
till en början meddelat, att af de studerande, som vid början af förliden
hösttermin sökte inträde i tekniska högskolans första afdelning,
ett antal af 99 efter verkstäld inträdesexamen befunnits uppfylla de
för inträde vid läroverket stadgade vilkor, men att med hänsyn till
utrymmet i högskolans undervisningslokaler samt den befintliga tillgången
å lärarekrafter emellertid ett större antal än 84 icke ansetts
kunna vid läroverket mottagas, hvadan af högskolans styrelse inträde
vägrats femton af de vid inträdesexamen godkände ynglingarne.

I anledning häraf hade målsmännen till ifrågavarande ynglingar
i skrifvelse af den 16 sistlidne september anhållit, att Kong], Maj:t
med ändring af styrelsens beslut täcktes meddela föreskrift, att bemälde
ynglingar skulle i högskolans första afdelning såsom ordinarie
elever mottagas.

Med anledning af denna framställning, för hvilken närmare redogöres
i statsrådsprotokollet (sid. 52 och 53), hade Kongl. Maj:t, meddelar
departementschefen vidare, dels genom remiss den 17 sistlidne
september infordrat utlåtande af tekniska högskolans styrelse och lärarekollegium,
dels i skrifvelse den 5 derpå följande oktober anbefalt styrelsen
att efter lärarekollegiets hörande inkomma ej mindre med utredning
och förslag angående de åtgärder, som borde vidtagas, på det
att de i examen godkände, men uteslutne lärjungarne skulle kunna
redan då i högskolan intagas, än äfven med yttrande angående de
anordningar, som kunde blifva erforderliga, för så vidt högskolan
under följande år skulle kunna mottaga ett lika stort eller större antal
elever.

Äng. ökadt
elevantal vid
tekniska hög
skolan.

[48.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

I de med afledning häraf afgifna utlåtanden hade af lärarekollegiet
anförts, med afseende på mottagandet af de i examen godkände, men
uteslutne lärjungarne samt derför erforderliga anordningar och kostnader,
bland annat, att lärarekollegiet ansåge i högsta grad önskligt, att saintlige
ifrågavarande inträdessökande kunde antagas till ordinarie elever vid
högskolan; att emellertid, enär antalet biträdande lärare vid första afdelningen
redan under några år varit så pass otillräckligt, att undervisningens
skötande på tillfredsställande sätt varit förenadt med afsevärda
svårigheter, lärarekrafterna otvifvelaktigt vore otillräckliga för de redan
antagna 84 eleverna och således skulle blifva det i ännu högre grad
för 99; samt att största svårigheterna mötte vid undervisningen i matematik,
allmän fysik, beskrifvande geometri och linearritning samt
frihandsteckning, men att dessa svårigheter för tillfället kunde undanrödjas
derigenom, att till biträde vid undervisningen i matematik och
allmän fysik anstäldes en extra assistent för hvartdera ämnet med ett
arfvode för läsåret af 600 kronor för assistenten i matematik och 400
kronor för assistenten i fysik, under det att för undervisningen i beskrifvande
geometri och linearritning samt frihandsteckning, i hvilka
ämnen afdelningen måste delas på tvenne parallelkurser, enär disponibla
ritsalar saknade utrymme för hela elevantalet och en enda lärare,
äfven med hjelp af assistenter, omöjligen kunde på tillfredsställande
sätt undervisa ett så stort antal elever, anstäldes extra lärare med ett
arfvode för läsår af 2,000 kronor för extra läraren i beskrifvande geometri
och linearritning samt 1,000 kronor för extra läraren i frihandsteckning.

Under meddelande att, enär efter höstterminens början af de då
till elever i första afdelningen antagne 2 afgått och 1 aflidit, 3 af ofvan
bemälde ynglingar redan antagits till elever i samma afdelning, så att
antalet af de i inträdesexamen godkände men till elever icke mottagne
dåmera endast utgjorde 12, hade styrelsen, beträffande frågan om de
åtgärder som borde''vidtagas, på det att de i inträdesexamen godkände
men uteslutne ynglingarne skulle redan då kunna i högskolan intagas,
redogjort för de anordningar, som för sådant ändamål borde vidtagas och i
sammanhang dermed angifvit de belopp, utgörande för år 1889 tillhopa
3,100 kronor, för år 1890 tillsammans 4,900 kronor och för år 1891 tillhopa
2,800 kronor eller sammanlagdt 10,800 kronor, som för dessa åtgärders
genomförande erfordrades. Ur denna redogörelse, hvilken återfinnes å
sid. 55—57 i statsrådsprotokollet, vill utskottet här endast anmärka,
att styrelsen, som godkänt de af lärarekollegiet för ifrågavarande ändamål
föreslagna åtgärder, tillika ansett att, om ifrågavarande 12 ynglingar
till elever i första afdelningen mottoges, men för samma afdelning
hvarken afgångsprocenten under läsåret eller vid öfvergången till andra

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

afdelningen ej heller elevernas fördelning på särskilda fackskolor komme
att väsentligen afvika från hvad de dittills plägat vara, andra afdelningens
elever under nästa läsår, 1890—91, måste så väl vid rit- och
konstruktionsöfningar som vid praktiska öfningar i geodesi och topografi
jemväl delas i tvenne parallel-afdelningar, som af särskilda lärare
undervisades, och att i sådan händelse tre extra lärare då borde anställas,
nemligen eu i geodosi och topografi, en i konstruktion af enkla
maskindelar och eu i husbyggnadskonst, för hvilka, enligt en af högskolans
föreståndare efter samråd med vederbörande lärare gjord beräkning,
aflöningen för läsår icke borde upptagas till mindre än 800
kronor till läraren i geodosi och topografi, 1,800 kronor till läraren i
konstruktion af enkla maskindelar och 600 kronor till läraren i husbyggnadskonst;
samt att under ofvan nämnda förutsättning behöfdes
dels till inledning af gas i en större sal, som derefter skulle användas
till ritsal, samt till anskaffande af åtskillig ny materiel, såsom ritbord,
geodetiska instrument, verkstadsinventarier m. m., allt enligt bifogad
specifikation, ett belopp af 2,400 kronor, att utgå med hälften under
år 1889 ocli hälften under år 1890, dels ett ökadt årligt anslag, åtminstone
under åren 1890 och 1891, till s. k. »diverse utgifter» för
bränsle, gas m. m. af 500 kronor, dels slutligen under år 1890 ett
ökadt anslag för fysiska öfningar af 200 kronor.

Genom beslut den 18 sistlidne oktober hade Kongl. Maj:t, erinrar
departementschefen vidare, afgjort denna fråga och dervid förordnat,
dels att de tolf af ofvan bemälde femton ynglingar, som då ännu icke
vunnit inträde, skulle ofördröjligen mottagas såsom ordinäre elever i högskolans
första afdelning, dels att för läsåret 1889—90 ett belopp af
4,500 kronor, af hvilka medel 4,000 kronor skulle användas på sätt
lärarekollegiet föreslagit och 500 kronor vore afsedda till anskaffande
af erforderlig materiel m. m., skulle ställas till styrelsens förfogande,
och dels slutligen att statskontoret skulle af tillgängliga medel förskjuta
nämnda belopp af 4,500 kronor.

Hvad åter anginge frågan om de anordningar, som kunde blifva
erforderliga, derest tekniska högskolan under följande är skulle kunna mottaga
ett lika stort eller större antal elever än det, som nu vunnit inträde
derstädes, hade lärarekollegiet i skrifvelse den 28 sistlidne november
afgifvit utredning och förslag.

På sid. 58—61 i starsrådsprotokollet har departementschefen lemnat
en utförlig redogörelse öfver hvad lärarekollegiet i sådant hänseende
anfört, och tillåter sig utskottet att i allmänhet hänvisa till denna
redogörelse samt vill här endast meddela följande.

Beträffande frågan om det antal elever, som under hittills varande

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

förhållanden, utan allvarlig skada för undervisningen, årligen skulle
kunna intagas vid läroverket, hade lärarekollegiet efter tagen noggrann
hänsyn till de fordringar, som inom de olika läroämnena borde ställas
på undervisningen, kommit till det resultat, att flere elever än högst
75 icke borde intagas i läroverkets första årsafdelning. Lärarekollegiet
ansåge dock, att äfven om högskolan komme att utvidgas med hänsyn
till elevantalet, blefve det alltid af praktiska skäl nödvändigt att fastställa
ett visst elevantal såsom det största möjliga i förhållande till de
lokaler, penningmedel och lärarekrafter, öfver hvilka högskolan hade
att förfoga. Emellertid hyste lärarekollegiet den öfvertygelsen, att
en utvidgning af högskolan, så att den årligen kunde mottaga ett
större elevantal än 75, motsvarade landets verkliga behof, särskildt
med hänsyn till den omständigheten, att vårt lands industri ännu intoge
en jemförelsevis låg ställning, ett förhållande som i väsentlig
mån berodde derpå, att den högre tekniska bildningen i vårt land ännu
icke vore tillräckligt utbredd eller eftersökt. Lärarekollegiet hade dock
icke vågat att vid detta tillfälle föreslå några mer genomgripande åtgärder,
dels emedan derför skulle erfordras en grundligare utredning
än kollegiet nu kunnat åstadkomma, dels af det skäl att den starkt
växande tillströmningen till högskolan under de senaste åren måhända
vore af tillfällig natur. Lärarekollegiet hade derför utarbetat förslag
till en provisorisk utvidgning af läroverket och dervid icke förutsatt
någon till- eller ombyggnad af den nuvarande lokalen, men tillsett, att
de ändringar af lokalerna, som måst föreslås, gjorts så, att de äfven
vid en framtida, mer genomgripande omorganisation komme att blifva
af gagn.

Lärarekollegiet hade gerna önskat att kunna framlägga ett fullständigt
förslag till en tillfredsställande omorganisation. Men då den
grundliga utredning af en mängd invecklade förhållanden, som ett dylikt
förslag förutsatte, kräfde mer tid än den, hvaröfver lärarekollegiet
eller af kollegiet utsedde komiterade kunde förfoga, äfvensom kostnader,
hemstälde lärarekollegiet, att Kongl. Maj: t täcktes förordna om
tillsättandet af eu komité med uppgift att verkställa utredning angående
de förhållanden, som kunde kräfva en utvidgning eller förändring
af högskolans nuvarande institutioner och verksamhet i öfrigt, och med
underdånigt förslag härom till Kongl. Maj:t inkomma.

Slutligen hade lärarekollegiet meddelat, att, för anordnandet af
den fortsatta undervisningen af de 12 elever, som under sistlidne hösttermin
på Kongl. Maj:ts befallning intagits i högskolan, under kommande
läsår erfordrades:

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

till arfvode åt en parallellärare i konstruktion af enkla

maskindelar ................................................................ kronor 1,800: —

till arfvode åt en parallellärare i geodesi och topografi » 800: —

» » » » » i husbyggnadskonst ... » 600: —

för fysikaliska laborationer ............................................. » 200: —

till diverse utgifter och materiel ................................... » 2,000: —

eller tillsammans kronor 5,400: —

I skrifvelse den 19 sistlidne december hade — anför departementschefen
vidare — tekniska högskolans styrelse med afseende på den ifrågasatta
utvidgningen af läroverket underkastat lärarekollegiets förslag eu
utförlig granskning och med anledning deraf förklarat sig icke kunna
gilla vare sig af kollegiet föreslagna lokalförändringar i den nuvarande
läroverksbyggnaden eller de grunder, efter hvilka undervisningen enligt
dess förslag skulle ordnas.

Hvad anginge den större eller mindre behöfligheten af den ifrågasatta
utvidgningen, hade styrelsen anmärkt, att ett tillfälligt tillopp af
många inträdessökande under ett eller annat år icke ensamt för sig
bevisade behofvet af en utvidgning eller att elevantalet fortfarande
komme att växa. Antalet sökande till platser såsom ordinarie eller
specialelever hade år 1870 endast varit 39, men hade under de följande
åren hastigt ökats och år 1875 stigit till ej mindre än 161, derpå
hade det snart åter sjunkit och år 1881 endast varit 50, hvarefter det
ånyo stigit, så att det år 1888 uppgått till 95 och år 1889 till 128.
Dessa siffror syntes styrelsen tillräckligt ådagalägga, i hvilken hög
grad antalet af inträdessökande vid högskolan vore beroende af den
tillfälliga industriella lifligheten i landet samt derstädes pågående jernväg^-
och andra större byggnadsföretag, hvarför det vore alldeles omöjligt
att nu med någon säkerhet förutse, huruvida tilloppet af inträdessökande
under de närmaste åren kunde komma att ökas eller minskas.

Det vore styrelsen icke obekant, med hvilka svårigheter de från
tekniska högskolan äfven under de senaste åren utgångna eleverna i
allmänhet haft att kämpa för att här i landet på den tekniska banan
vinna sin utkomst, svårigheter, som förmått många af dem att i främmande
land söka sig verksamhet. Enligt styrelsen meddelade uppgifter,
hvilkas tillförlitlighet den icke ansåge sig hafva skäl att betvifla,
hade bland de under åren 1880—1888 från högskolan utexaminerade
eleverna omkring 30 procent begifvit sig till främmande länder samt
der tillsvidare qvarstannat, fastän antalet af ordinarie och specialelever
under dessa år i medeltal icke öfverstigit 156.

Med kännedom härom och på grund af hvad den i öfrigt anfört,
Bill. till Riltsd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 8

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

kunde styrelsen derför ej finna behofvet af läroverkets utvidgning vara
så trängande, att provisoriska anordningar, Indika icke kunde blifva
fullt tillfredsställande, för sådant ändamål borde ofördröjligen vidtagas;
men med hänsyn till industriens fortgående utveckling och det hos
dess idkare växande kunskapsbegäret kunde styrelsen å andra sidan
icke förbise, att den tidpunkt icke vore aflägsen, då en utvidgning af
läroverket och ett fullständigande af undervisningen derstädes kunde
blifva behöfliga.

För egen del har departementschefen anfört, att, då en betydande
meningsskiljaktighet visat sig angående de åtgärder, som för en utvidgning
af högskolan erfordrades, ansåge sig departementschefen böra
för närvarande afstå från hvarje förslag till eu större utvidgning af
högskolan och inskränka sig till att hemställa, att Kongl. Maj:t ville
af Riksdagen begära medel till betäckande af de utgifter, som intagandet
vid läroverket af de omförmälde tolf eleverna medfört. Dessa utgifter
hade för innevarande läsår utgjort 4,500 kronor och för kommande
läsår hade de af lärarekollegiet enstämmigt beräknats till 5,400
kronor.

I en punkt hade emellertid styrelsen och lärarekollegiet varit af
samma mening, nemligen angående behofvet af en grundlig utredning
om lämpligaste sättet för den utvidgning och omorganisation af högskolan,
som i den närmaste framtiden vore behöflig. Äfven departementschefen
syntes en dylik utredning af sakkunnige personer oundgänglig
och med snaraste böra företagas, så att den inskränkning af
elevantalet vid högskolan, som för de näst följande åren torde blifva
nödvändig, icke måtte allt för länge ega bestånd. Men då en dylik
utredning icke kunde utföras utan temligen stora kostnader, borde för
detta ändamål ett belopp af 5,000 kronor af Riksdagen äskas.

Kongl. Maj:ts framställning, såvidt den afser beredande af medel
för bestridande af kostnader i anledning af beslut om åtskilliga elevers
intagande vid tekniska högskolan, har ej gifvit anledning till någon
utskottets erinran.

Beträffande åter frågan om anslag för åvägabringande af utredning
angående behofvet af och sättet för en utvidgning och omorganisation
af tekniska högskolan synes det utskottet, på grund af hvad
högskolans styrelse i ämnet anfört, med skäl kunna ifrågasättas, huruvida
någon utvidgning af läroverket åtminstone för närvarande är af
omständigheterna påkallad; och då,* i allt fall, derest utredning i detta
hänseende skulle af Kongl. Maj:t anses erforderlig, Kong]. Maj:t icke
torde sakna medel för bestridande af de för en sådan utrednings

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

åstadkommande nödiga utgifter, anser sig utskottet ej böra tillstyrka
Riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål bevilja något anslag.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att Riksdagen må till bestridande af kostnader
i anledning af beslut om åtskilliga elevers intagande
vid tekniska högskolan på extra stat för år
1891 bevilja 9,900 kronor; samt

b) att Kongl. Maj:ts framställning, i hvad den
afser anvisande af medel för åvägabringande af utredning
angående behofvet af och sättet för utvidgning
och omorganisation af tekniska högskolan, ej
må vinna Riksdagens bifall.

58:o) Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande
af kostnader för deras inspektion har under de senaste åren anvisats
ett belopp af 35,000 kronor årligen, under vilkor att det bidrag,
som af dessa medel komme att utbetalas till understöd åt sådan skola,
icke finge öfverstiga hvad vederbörande kommun i kontant tillsköte
för skolan. Då, enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, omförmälda
belopp fortfarande är för ifrågavarande ändamål erforderligt, hemställer
utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må till understöd åt lägre
tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader
för deras inspektion på extra stat för år 1891 anvisa
ett anslag af 35,000 kronor, med vilkor att det bidrag,
som af dessa medel kommer att utbetalas till
understöd åt lägre teknisk yrkesskola, icke får öfverstiga
hvad vederbörande kommun i kontant tillskjuter
för skolan.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

59:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:t,s derom
gjorda framställning och i likhet med hvad för

Ang. anslag
till understöd
åt lägre tekniska
yrkesskolor
m. m.

[49.]

Ang. anslag
för granskning
af hospitalens

räkenskaper.

[50.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag
till polikliniken
för tandsjukdomar.

[Öl-]

Ang. anslag
tillvitterhets-,
historie- och
antiqvitetsakademien.

[52.]

Ang. anslag
till nybyggnad
af akademiens
hus.

[53.]

flera föregående år egt rum, må bevilja ett extra anslag
för år 1891 af 1,200 kronor till arfvode för
granskning af hospitalens räkenskaper.

60:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,

att Riksdagen må äfven för år 1891 anvisa ett
extra anslag af 4,000 kronor för uppehållande under
samma år af en poliklinik för tandsjukdomar.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

61:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, de extra anslag å
tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, tillhörande akademiens verksamhet,
blifvit för innevarande likasom för flera föregående år beviljade,
äro för samma ändamål fortfarande behöfliga, hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1891 anvisa
följande anslag till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien
:

a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet och vården af de under akademiens
inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening
4,000 kronor;

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar in. m. 3,200 kronor; och

c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker
och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum m. in. 2,000 kronor.

Akademien för de fria konsterna.

62:o) Kongl. Magt har föreslagit, att Riksdagen måtte till om- och nybyggnad
af akademiens för de fria konsterna hus, på de i statsrådsprotokollet,
öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1890 omförmälda
vilkor bevilja 385,000 kronor, deraf att utgå under år 1891 35,000
kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Rörande ifrågavarande anslagsfordran har departementschefen meddelat,
att akademien för de fria konsterna i skrifvelse den 25 september
1886 framlagt förslag till en genomgripande om- och nybyggnad på
akademiens tomt samt dervid anfört hufvudsakligen följande:

Akademien, hvilken tid efter annan kunnat, med statsmagternas
bistånd, genomföra sådana förbättringar inom konstundervisningen, som
motsvarade äfven ganska långt drifna anspråk, hade dervid likväl till
följd af olämpligheten af de lokaler, som stode till hennes förfogande,
haft att kämpa med svårigheter, hvilka årligen i bekymmersam grad
tillväxt. Redan för mer än tio år sedan hade behofvet af en nybyggnad
för akademiens läroverk, af akademien ådagalagdt, blifvit af Kongl.
Maj:t och Riksdagen erkändt. Svårigheterna vore dock numera större
än då, särskildt hvad anginge sjelfva utrymmet för utställningar m. in.
Att akademien i fråga om konstutställningsföretagen i Sverige icke
kunnat intaga den ledande ställning som önskvärdt varit, hade sin
grund i de missförhållanden, som förefunnes i afseende på akademiens
lokaler. Alla de rum, öfver hvilka akademien till utställningsändamål
förfogade, vore nästan utan något undantag icke allenast otidsenliga
till sin utstyrsel och belysning utan äfven i afseende på utrymme och
läge alldeles otillfredsställande. Dertill komme, att alla dessa rum just
under de tider af året, då konstutställningar i Stockholm visat sig
kunna vara till största gagn, vore tagna i anspråk för undervisningen.

För närmare utredning af en af akademiens preses angifven plan
till ett både för utställningsändamål och för läroverkets behof afsedt
om- och nybyggande af akademiens hus hade en komité blifvit tillsatt,
hvilken ur akademiens enskilda fond utrustats med nödiga medel för
vidtagande af förut knappast med nog grundlighet genomförda undersökningar
beträffande akademitomtens användbarhet för ändamålsenliga
byggnadsutvidgningar. Denna komité hade kommit till det resultat,
att tomten fullt lämpade sig för en byggnad af den beskaffenhet, att,
såsom önskvärdt vore och redan 1876 års Riksdag funnit vara äfven
med statens fördel öfverensstämmande, akademiens alla behof kunde i
densamma tillgodoses. Icke allenast alla de utställnings- och undervisningssalar,
som för utförandet af akademiens åligganden vore oumbärliga,
visade sig, enligt de af komiterade företedda ritningar, vara i
den föreslagna byggnadskomplexen innefattade, utan derutöfver stode
till akademiens förfogande ett antal för läroanstalten nu icke behöfliga
lokaler, livilkas påräkneliga afkastning genom uthyrning kunde möjliggöra
för akademien att, derest så erfordrades, med ett ganska betydande
bidrag deltaga i de kostnader, som förslaget komme att kräfva,
och hvilka lokalers egenskap i öfrigt att kunna i en framtid tjena som

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

jemförelsevis lätt omapterade reservutrymmen för eventuella utvidgningar
af institutionen kunde betraktas såsom särdelas fördelaktig.
Akademien hade också, med fästadt afseende derå:
att hon så godt som under hela sin verksamhet, just beträffande
lokaler, kämpat med svårigheter, livilka trots alla hennes bemödanden
samt oaktadt statsmagternas mellankomst och förmånen af en frikostig
donation icke kunnat öfvervinnas;

att särskild! skollokalerna, såsom till större delen tillkomna för
helt andra ändamål, knappast någonsin kunnat, än mindre för närvarande
kunde på ett tillfredsställande sätt uppfylla sitt ändamål;

att läroverket allt sedan tjugu år tillbaka, till icke ringa men för
sammanhållning och ordning, funne sig hänvisadt till från hvarandra
afskildt belägna hus, i det nemligen läroverkets målareatelierer måst
förhyras i atelierbolagets byggnad vid Kungsträdgården samt bildhuggareateliern
vore belägen vid Hötorget;

samt att det redan anförda stora behofvet af en central och
ändamålsenlig konstutställningsplats med hvarje år blefve oafvisligare;

för sin del icke tvekat att i hufvudsak godkänna komiterades
förslag.

Det af komitén, efter samråd med lärarne vid de olika skolorna,
upprättade byggnadsprogrammet upptoge erforderliga undervisningssalar,
atelierer och nödiga smårum för läroverket; utställningslokaler; lokaler
för akademien, såsom sessionssal, kanslirum, bibliotek m. m.; boställsvåningar
för direktören och sekreteraren såsom nu eller, alternativt, åt
endera af dem eller ock rum för en fogde, jemte bostadslägenheter för
portvakt, eldare och öfrig betjening; samt slutligen butiker i bottenvåningen
rundtorn hela byggnaden utom i midtpartiet åt Rosenbad.

Professorn vid akademiens läroverk C. Ä. A. Grundström, hade
efter uppdrag, på grund af nämnda program utarbetat eskissritningar
innehållande elevationer och samtliga våningars planindelning, äfvensom
två alternativförslag till hufvudbygguadens fasad. Planritningarna
omfattade samtliga de i programmet afsedda och erforderliga lokalerna
för läroverket, för utställningsändamål och för akademiens behof. Deremot
hade tomtarealen lagt hinder i vägen för inrymmande af de i
programmet upptagna boställsvåningarna för direktören och sekreteraren;
den senare af dessa våningar skulle dock genom en obetydlig
omkastning och sammanslående af lägenheter kunna erhållas.

Särskildt stöd för sin förhoppning att det framlagda byggnadsförslaget
skulle vinna Kongl. Majrts uppmärksamhet och bifall samt
gifva anledning till proposition om anslag för detsammas genomförande
ansåge sig akademien ega i det förhållandet, att Kongl. Maj:t och

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Riksdagen redan vid olika tillfällen erkänt befintligheten af de vid
läroverket, häftande brister, och äfven deruti att 1876 års Riksdag
dels funnit det j>vara ådagalagdt, att akademien för de fria konsterna
vore i behof af nya lokaler för sitt läroverk», dels uttryckt den åsigt,
att, beträffande den då hos Riksdagen till en kostnad af 392,000 kronor
föreslagna läroverksbyggnaden i Humlegården, »det vore med statens
fördel mer öfverensstämmande om i stället den nya byggnaden, på det att
akademiens verksamhet icke skulle behöfva splittras genom fördelning uti
tvenne från hvarandra aflägset belägna byggnader, uppfördes till det omfång,
att den blefve för alla akademiens behof tillräcklig».

Då derjemte, på grund af samma Riksdags hemställan om utredning
rörande de Meijerska donationsförhållandena, det blifvit ådagalagdt
och vid sedermera väckt fråga om riksbankens förvärfvande af akademiens
hus torde hafva blifvit ytterligare styrkt, att akademien och väl
äfven det under dess inseende stälda läroverket vore vid denna egendom
för alltid fastade, så syntes äfven ur denna synpunkt goda skäl
tala för ett möjligast värdigt och ändamålsenligt utrustande och begagnande
af densamma.

Hvad anginge de för ifrågavarande byggnadsföretag beräknade
kostnader, så belöpte sig dessa till en slutsumma af 660,000 kronor.
Från detta belopp borde emellertid afgå 10,000. kronor för det i gamla
byggnaderna befintliga tegel m. m., hvarjemte akademien genom upptagande
af lån, som med hyresmedel för lokalerna i bottenvåningen
skulle amorteras, kunde åtaga sig att lemna ett bidrag af högst 200,000
kronor. Den direkta kostnaden för sjelfva byggnadsföretaget motvägdes
emellertid delvis af vissa med företaget förenade ekonomiska
fördelar. Genom upphörande af det årliga hyresbeloppet, 2,500 kronor,
som för närvarande utginge af statsmedel till atelierbyggnadsbolaget,
kunde, medelst kapitalisering efter 5 procent, ett kapital af omkring
50,000 kronor anses vara för statsverket genom den nya byggnaden
besparadt, hvartill kom me, att af det belopp utaf 75,000 kronor, som
redan för mer än tio år sedan befans vara behöfligt för större reparationer
å den för undervisningen afsedda byggnaden, och hvaraf Riksdagen
vid skilda tillfällen beviljat sammanlagdt 27,600 kronor, återstoden,
eller ungefär 47,000 kronor, icke vidare blefve erforderlig.

På grund af hvad sålunda blifvit andraget, hade akademien hemstält,
det Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition om beviljande
af ett anslag till nybyggnad, afsedd för akademiens alla läroverks-
och utställningslokaler, stort 650,000 kronor, hvaraf dock akademien
skulle kunna bidraga med högst 200,000 kronor.

Kongl. Maj:t, som funnit de ändamål, akademien med ifrågava -

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

rande förslag velat vinna, vara mycket behj er tans värda, hade emellertid,
erinrar departementschefen vidare, under den 26 november 1886, i betraktande
af de betydliga kostnader, som det framlagda förslaget skulle
ådraga statsverket, anbefalt akademien tillse, om icke genom ändringar
i förslaget eller på annat sätt berörda kostnader kunde i väsentlig
mån minskas. Med anledning häraf hade akademien i skrifvelse den
26 februari 1887 anfört, att vid den förnyade granskning af program
och projekt, som till åtlydnad af den erhållna befallningen företagits,
det visat sig att, med fasthållande af nödig ändamålsenlighet, icke
några större anläggnings- eller dispositionsförändringar läte sig genomföra.
Deremot hade akademien ansett, att bibehållandet af den gamla
Meijerska hufvudbyggnadens stomme, om också icke helt och hållet
utan menlig inverkan på programmets bästa möjliga lösning, skulle
kunna betraktas såsom en antaglig åtgärd för vinnande af den åsyftade
besparingen. Med det å bifogade nyupprättade ritningar angifna anordnandet
af ny- och ombyggnaden borde en kostnadsminskning uppstå
af omkring 50,000 kronor. Derjemte hade det synts akademien möjligt
att vid utförandet af yttre och inre dekorering och anordning af byggnaden
kunna göra sådana inskränkningar, att ytterligare besparingskulle
kunna ernås till ett belopp af omkring 15,000 kronor, hvilket
belopp beräknades få stiga eller falla, i den mån den svårberäkneliga
fördelen af den gamla byggnadens inordnande i nyanläggningen visade
sig varda något större eller mindre än ofvan angifvits. Det högsta
belopp, akademien kunde hos Kong!. Maj: t föreslå till minskning af den
uppgifna byggnadskostnaden, vore alltså 65,000 kronor, hvadan alltså
statsbidraget högst skulle kunna nedsättas till 385,000 kronor.

Ofverintendentsembetet, som i ärendet afgifvit infordradt utlåtande,
hade funnit akademiens olika förslag i ämnet — utan eller med bibehållande
af den Meijerska hufvudbyggnadens stomme — vara omsorgsfullt
uppgjorda, hvadan byggnaden, med tillämpning af det ena eller
andra alternativet, borde, så vidt af eskisser kunde bedömas, väl uppfylla
de behof, programmet derför angifvit. Hvad anginge kostnadsförslaget
hade embetet ej funnit skäl till anmärkning emot den deri
beräknade slutsumman af 650,000 kronor, minskad till 585,000 kronor,
derest delar af gamla byggnaden kom me att för ändamålet tagas i
anspråk.

I skrifvelse den 31 augusti 1889 hade akademien förnyat sin
ofvan anförda framställning med åberopande af dervid gjord motivering,
samt med vidhållande af sitt erbjudande att till byggnadsföretaget
bidraga med 200,000 kronor; hvarförutom akademien i särskild skrifvelse
den 28 sistlidne december meddelat, att af den erforderliga byggnads -

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 65

summan ett belopp af 35,000 kronor blefve för första byggnadsåret
erforderligt.

För egen del har departementschefen anfört, att, då behofvet af
utvidgade och lämpliga lokaler icke blott för akademiens läroverk utan
äfven för konstutställningar måste anses till fullo ådagalagdt; då byggnadstomten,
som vore centralt belägen, jemväl funnits för eu omfattande
ny- och ombyggnad fullt användbar och tillräcklig; och då mot kostnadsberäkningen
ingen anmärkning gjorts, departementschefen ansåge
sig med stöd af dessa och i öfrigt anförda skäl böra tillstyrka, det
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till om- och nybyggnad af
akademiens hus n:o 1 qvarteret Uttern med adressnummer 32 .Fredsgatan
i hufvudstaden bevilja ett anslag af 385,000 kronor samt anvisa
deraf på extra stat för år 1891 ett belopp af 35,000 kronor, med
vilkor att, förr än någon del af statsbidraget för ändamålet utbetalades,
dels akademien visade sig kunna på sätt, som af Kongl. Maj:t
godkändes, anskaffa och tillskjuta ett byggnadsbidrag af 200,000 kronor,
dels ock fullständiga ritningar till den ifrågavarande byggnaden blifvit
af Kongl. Maj:t faststälda.

I den skrifvelse, deri 1876 års Riksdag för Kongl. Maj:t anmälde,
att Kongl. Maj:ts ofvan ornförmälda framställning om anslag
till uppförande i Humlegården af ny byggnad för akademiens läroverk
icke vunnit Riksdagens bifall, förklarade Riksdagen, att det visserligen,
enligt Riksdagens förmenande, vore ådagalagdt, att akademien vore i
behof af nya lokaler för sitt läroverk, men att det syntes Riksdagen
kunna sättas i fråga, huruvida de af Kongl. Maj:t för ändamålets vinnande
föreslagna åtgärderna vore de mest fördelaktiga; och uttalade
sig Riksdagen tillika på angifna skäl till förmån för eu framkastad
plan att i stället för en ny byggnad blott för undervisningsverkets behof
borde, efter försäljning af akademiens nuvarande fastighet, uppföras en
byggnad till det omfång att den blefve för alla akademiens behof tillräcklig.
För utförande af denna plan läge visserligen ett hinder deruti,
att staten ej hade fri dispositionsrätt öfver ifrågavarande fastighet. Uti
det af öfverdirektören G. Meijer utfärdade donationsbref å densamma
vore nemligen föreskrifvet att, om i framtiden af någon oförmodad
händelse akademien skulle komma att upphöra eller uthysas ifrån fastigheten,
och denna till något annat enskildt eller allmänt behof brukas,
då skulle ock akademiens och publici eganderätt dertill upphöra, och
skulle i sådan händelse Meijers rätta manliga descendenter, om några
vid den tiden funnes, eg a rättighet att huset såsom sin egendom vindicera
och återtaga; men funnes ej sådana descendenter, då skulle huset,
i förutsatta fall, för everldelig tid tillhöra det i Stockholm inrättade
Bih. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 9

Statsutskttets Utlåtande N:o 9.

frimurarebarnhuset. Det hinder, som sålunda genom donationsbrefvets
lydelse förefunnes mot fastighetens afyttrande, syntes emellertid Riksdagen
kunna aflägsnas, derest aftal kunde träffas med bemälde Meyers
arfvingar, i händelse sådana ännu funnes, eller i annat fall med frimurarebarnhusets
direktion om de vilkor, hvarunder en hvar af dem
skulle vara villig att afstå sin eventuella rätt till meranämnda fastighet.

Sedan, i enlighet med hvad i statsrådsprotokollet antydes, efter
utredning af de Meijerska donationsförhållandena befunnits, att någon
försäljning af akademiens nuvarande hus icke är möjlig, derest sjelfva
donationen skall kunna åt akademien bevaras, måste naturligen den af
Riksdagen i dess omförmälda skrifvelse uttalade tanken på den förevarande
frågans lösning genom ett i sammanhang med en dylik försäljning
anordnad! byggnadsföretag öfvergifvas. Men det förslag, Kongl.
Maj:t nu framstält, synes utskottet icke vara af beskaffenhet att böra
af Riksdagen biträdas. Frånsedt att, på sätt vid framläggandet af 1876
års förslag jemväl af vederbörande erinrades, akademiens nuvarande tomt
i följd af sjelfva läget i närheten af höga hus torde mindre väl lämpa sig
för uppförandet af eu byggnad af ifrågavarande slag, håller nemligen
utskottet före, att, då staten icke eger eller ens synes kunna förvärfva
denna tomt, samt derjemte de förutsättningar, under hvilka densamma
kan disponeras för uppehållande af en statens konstskola, äro af en
ganska sväfvande och oviss natur, det ur statens synpunkt skulle vara
ett synnerligen vågadt steg att offra ett så stort belopp, som det nu
äskade på ett företag af sådan art som det ifrågasatta. Om också för
öfrigt staten må anses ega skyldighet att tillse, att dess ifrågavarande
läroverk erhåller tidsenliga och lämpliga lokaler, lärer deremot
å andra sidan icke något befogadt anspråk kunna från akademiens
sida uppställas på att staten, efter de rikliga donationer, som
kommit akademien till del, skall bekosta en byggnad för akademiens
enskilda behof. Utskottet föreställer sig i sjelfva verket, att ett lämpligt
sätt att lösa den förevarande byggnadsfrågan efter nu vunna
upplysningar angående de Meijerska donationsförhållandena vore, att,
i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t år 1876 föreslog, på
staten tillhörig tomt uppfördes en ny byggnad för läroverkets behof,
medan å andra sidan akademien hänvisades till att genom en större
eller mindre, ombyggnad af sitt nuvarande hus förskaffa sig sådana
lokaler, hvilka den anser sig behöfva för fullföljandet af sitt ändamål.
Och antager utskottet, att kostnaden för den nya läroverksbyggnaden
skulle kunna i betydlig mån nedbringas under det af Kongl. Maj:t nu
af Riksdagen äskade beloppet, samt att medel till den erforderliga
ombyggnaden af akademiens hus skulle, i öfverensstämmelse med hvad

Statsutskottets Utlåtande N.-o 9.

akademien tänkt sig i fråga om det bidrag, hvarmed akademien
skulle medverka till det af Kong!. Maj:t nu föreslagna byggnadsföretagets
genomförande, af akademien kunna anskaffas genom upptagande
af lån, som med hyresmedel amorterades.

En annan utväg för denna frågas lösning skulle, enligt utskottets
förmenande, möjligen kunna förefinnas i den omständigheten, att
akademien för de fria konsterna synes innehafva ifrågavarande fastighet
under fideikommissrätt, och att denna rätt skulle kunna öfverflyttas
på annan fastighet, å hvilken, belägen i en trakt inom hufvudstaden,
der tomtvärdet är billigare, nytt hus för omförmälda konstanstalt,
kunde för allmänna medel uppföras, emot det att akademiens
nuvarande fastighet till kronan öfverlemnades, så att staten derigenom
finge ersättning för sina uppoffringar i detta hänseende.

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt, får utskottet alltså
i frågans nuvarande läge hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.

Naturhistoriska riksmuseum.

63:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning ^ing. anslag
får utskottet hemställa, uu r.lks''

delning för

att Riksdagen må, till inköp och insamling af arhw°n™ter
naturalier vid naturhistoriska riksmuseets afdelning för [54],
arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes
och till bestridande af andra med arbetena vid
afdelningen förenade utgifter, jemväl för år 1891 på
extra stat anvisa enahanda belopp som för innevarande
år, eller 2,000 kronor.

64:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag får Ang. anslag
utskottet hemställa, tM museet*

att Riksdagen må för vård, underhåll och förkofran
af naturhistoriska riksmuseets etnografiska samling
anvisa på extra stat jemväl för år 1891 enahanda
belopp som för innevarande år, eller 2,800 kronor.

etnbgirafiska

samling.

[55].

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

Ana. anslag 65:o) Med anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning

^lutter för och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 72) finnes i
öfver ånga ämnet anfördt, får utskottet hemställa,

döfstumma. att Riksdagen, i likhet med hvad förut egt rum,

[''J må till uppehållande af undervisningen vid tre läro anstalter

för öfver äril) a döfstumma, nemligen i Vadstena,
Skara och Bollnäs, anvisa ett extra anslag för
år 1891 af 49,200 kronor.

Ang. anslag 66;o) På grund af derom af Kong], Mai:t gjord framställning

till blindslco- . n . i 7, .

lan i Texta, hemställer utskottet,

[57]. att Riksdagen må till blindskolan i Vexiö för år

1891 anvisa ett extra anslag till enahanda belopp,
som flera föregående år beviljats, eller 11,000 kronor.

67:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, må till handtverIcsskolan i
Kristinehamn för blinda för år 1891 anvisa ett extra
anslag till enahanda belopp, som för hvart och ett
af åren 1889 och 1890 beviljats, eller 9,400 kronor.

68:o) Med anledning af Kongl. Majits derom gjorda framställning
af blmdskrif- hemställer utskottet,

ter m. m. att Riksdagen må, i likhet med hvad under

[59]. flera föregående år egt rum, anvisa för år 1891 föl jande

extra anslag:

a) till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; och

b) till understöd åt blindlär ar eelever 1,200 kronor.

Ang. anslag
till hanätverksskolan

i Kristinehamn
för
hlinda.

[58].

Ang. anslag

Serafimerlasarettet i Stockholm.

studs ‘Tf''be 69:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

viljadi anslag får utskottet hemställa,

att Riksdagen må af det såsom bidrag till serafimerlasarettets
om- och tillbyggnad samt dess förseende
med nödig utredning redan beviljade anslag anvisa
på extra stat för år 1891 ett belopp af 135,000 kronor.

till om- och
tillbyggnad af
serafimerlasarettet
i
Stockholm.
[60]. ''

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Hospitalsvården.

70:o) Sedan Riksdagen år 1889 beviljat ett anslag af 965,200 Ang.g
kronor för uppförande af ett nytt hospital cl Pitholmen i närheten af ^ijudt anPiteå,
hufvudsakligen afsedt för rikets två nordligaste län, samt af an-nyslaget
anvisat på extra stat för innevarande år 120,000 kronor för hospital vid
grundläggningens påbörjande, markens planering- och dränering, förskotter
vid kontrakts uppgörande med flera nödvändiga förberedande lpl-J
arbeten, har Kong!. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att till fortsättning
af arbetena å hospitalet vid Piteå anvisa på extra stat för år 1891 ett
belopp af 300,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kong!. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.

7 Ro) På grund af derom af Kongl. Magt gjord framställning får Ang. andag

utskottet hemställa, - sjukhus för

spetelsk.

att, Riksdagen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse [62.]
med hvad för åren 1889 och 1890 egt rum, må för
år 1891 på extra stat bevilja ett anslag af 14,000
kronor till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske
under vilkor att Gefleborgs läns landsting dertill
för samma år anvisar 4,000 kronor och medgifver, att
spetelske äfven från andra län må vid sjukhuset erhålla
vård, i den mån utrymmet sådant medgifver.

72;o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till upp- AjlJ''t fn^g
förande vid Vadstena hospital af ett nytt ekonomihus och anordnande till nybygggenom
om- och nybyggnad af ett nytt hus för vård af våldsamma
sinnessjuka qvinnor på extra stat bevilja 88,000 kronor, deraf att utgå hospital.
under år 1891 40,000 kronor. [63.]

Rörande ifrågavarande anslagsfordran har departementschefen till
statsrådsprotokollet meddelat, att medicinalstyrelsen i skrifvelse den
20 november 1889 anfört, hurusom Vadstena hospital med dess många
gamla, för sitt nuvarande ändamål föga tjenliga byggnader vore ett af
rikets äldsta hospital. Ehuru en del byggnader vore jemförelsevis nya
och de gamla husen vidmagthållits. vore dock hospitalet såsom sjukvårdsanstalt
långt efter sin tid och i många hänseenden sämre lotfadt

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

än rikets öfriga hospital, särskilt derutinnan, att användbara isoleringsrum
saknades för qvinliga patienter, hvilket åter vållade de största
svårigheter för sjukvården.

För vård af första klassens manliga patienter användes några
äldre hus och för qvinnor en nyare byggnad, alla af trä, afsedda för
13 män och 13 qvinnor, eller tillsammans 26 patienter. Den allmänna
mansafdelningen, beräknad för 160 patienter, vore inrymd uti det forna,
år 1862 till största delen ombygda länshospitalet; den allmänna qvinnoafdelningen,
beräknad för 174 patienter, uti det forna nunneklostrets
gamla hus. Vid hospitalet funnes alltså platser för 360 patienter, deraf
13 män och 13 qvinnor af första klass, samt 160 män och 174 qvinnor
å de allmänna afdelningarna.

För dessa 160 män å de allmänna afdelningarna funnes endast
24 isoleringsrum, motsvarande 15 procent; för 174 qvinnor deremot
icke mer än 19 isoleringsrum, motsvarande icke fullt 11 procent; och
för 334 patienter å allmän klass således 43 isoleringsrum, eller ej fullt
13 procent. Detta antal isoleringsrum hade varit allt för ringa för de
340 patienter, som förr beräknats för Vadstena hospital, och vore alldeles
otillräckligt för de 360 patienter, hvilka på grund af den vid alla
hospital rådande bristen på platser numera beräknades för detta hospital.
Att vid anstalten inrymma ett så stort antal hade varit möjligt
endast derigenom, att några större isolerings- eller enkelrum måst användas
till gemensamt sofrum för 2 till 3 patienter, och hvarigenom
alltså de egentliga isoleringsrummen ytterligare minskats.

Den inom klosterområdet befintliga byggnaden för vård af stormande
och oroligare qvinnor vore uppförd enligt äldre tiders sed med
mycket små celler, belägna på ömse sidor om en trång midtelkorridor,
utan evakuering eller särskilda luftvexlingsapparater, och dertill försedda
med så bristfälliga och bränsleödande uppvärmniugsapparater, att cellerna
under sträng vinter svårligen kunde nöjaktigt uppvärmas, hvarför ock värmen
enligt lemnade uppgifter om morgonen stundom ej uppgått till mer
än 5 till 6 grader. Då dessa celler på grund af byggnadens dåliga konstruktion
ej kunnat nöjaktigt repareras eller ändras utan husets ombyggnad,
så vore de nu nära nog obrukbara såsom isoleringsrum, ehuru
de med fördel kunde användas till andra angelägna ändamål på nedan
angifvet sätt.

Vid hvarje underafdelning å ett hospital erfordrades, utom nödiga
större och mindre sofrum, äfven dagrum, badrum, matrum och diskkök
m. m., hvilka sistnämnda lokaler med ringa kostnad kunde i det gamla
ccllhuset erhållas, derest några väggar borttoges och en del småceller
sammansloges till större rum. Byggdes derjemte ett nytt, tidsenligt,

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

med många isoleringsrum försedt hus omedelbart invid det nuvarande
cellhuset och med för båda gemensam planordning, så kunde man för
ett skäligt pris erhålla en ändamålsenlig cellafdelning för allmänna
qvinnoafdelningen, motsvarande det nuvarande behofvet.

Medicinalstyrelsen hade derför i samråd med sin arkitekt låtit
uppgöra förslag till en sådan cellafdelning. Enligt detta förslag skulle
i det gamla huset, som för närvarande inrymde 14 celler, anordnas
följande lägenheter: 1 sofrum för 4 och ett annat för 2 till 3 patienter,
6 cellrum, 1 stort dagrum, 1 vaktrum, 1 badrum, 1 mindre kök och
1 förrådsrum, samt klosetter och derjemte skölj- och torkrum i källaren.

I det nya huset åter skulle anordnas: å nedre botten 12 celler,
ett enkelrum och ett vaktrum; å öfre botten 13 enkelrum och ett vaktrum.
Hela afdelningen komme då att erhålla 32 isoleringsrum, celler
och enkelrum, motsvarande 18,4 procent af 174 platser för qvinnor å
allmänna afdelningarna, och derjemte sofrum för 6 till 7 patienter
äfvensom öfriga för sjukvården behöfliga lokaler.

Samtliga kostnaderna för cellafdelningens om- och tillbyggnad
hade beräknats till 50,500 kronor.

Hospitalets tvättstuga hade länge varit i ett ytterst dåligt skick.
Huset vore mycket bristfälligt och kunde ej repareras, dess lokaler vore
oändamålsenliga och alltför små, tvättapparaterna, af primitiv konstruktion,
kräfde stor handkraft och alltför mycket bränsle, den hydrauliska
pressen förstörde kläderna, ångpannan ansåges vara lifsfarlig äfven vid
varsam behandling, enligt utlåtande af den ingeniör från Motala mekaniska
verkstad, som i sommar besigtigade densamma, och kunde för öfrigt
ej repareras. Ny tvättstuga måste derför snarast möjligt uppföras.

Då i köket saknades skafferier, förrådsrum, diskrum och bostadslägenheter
för personalen, samt fara förefunnes, att bjelklaget för den
ofvan köket belägna kyrksalen kunde taga röta af den fuktiga imman
från köket, borde kökslokalerna snart flyttas annorstädes.

För inrymmande- af köks- och tvättlokoler borde derför en särskild
byggnad uppföras. I detta hus borde utrymme beredas jemväl för förrådsrum
och nödiga boningsrum för tjenstepersonalen samt ett vattentorn
med rum för ångpanna, vattenpump och verkstad.

Utgifterna för ett dylikt ekonomihus hade uti upprättadt kostnadsförslag
beräknats till 37,500 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts hade medicinalstyrelsen hemstält,
det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om anvisande
af ett anslag å 88,000 kronor för uppförande vid Vadstena hospital af
ett nytt ekonomihus och anordnande genom om- och nybyggnad af ett
nytt hus för vård af våldsamma sinnessjuka qvinnor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Öfverintendentsembetet, hvars yttrande i ärendet inhemtats, hade
icke funnit skäl till någon erinran.

Behofvet af de ifrågavarande byggnaderna syntes departementschefen
vara till fullo ådagalagdt och de föreslagna anordningarna lämpade
efter för handen varande förhållandens kraf.

Lika med departementschefen anser utskottet visserligen behofvet
af förenämnda b}^ggnader vara ådagalagdt, men utskottet hyser å andra
sidan den uppfattning, att ett uppskof på ett eller annat är med detta
behofs tillgodoseende är möjligt, utan att någon afsevärdare olägenhet
derigenom uppkommer. Och en anledning för Riksdagen att icke för
närvarande bevilja något anslag till ifrågavarande ändamål synes utskottet
förefinn as i det förhållande, att under senare tiden synnerligen stora
belopp af Riksdagen beviljats till byggnadsföretag för hospitalsvårdens
behof. I sådant afseende tillåter sig utskottet erinra, att till hospitalen
i Upsala, Kristinehamn, Nyköping och Piteå samt asylen i Lund under
de tio senaste åren anvisats, för byggnadsarbeten eller anskaffande af erforderlig
mark, tillhopa 3,064,329 kronor, eller i medeltal per år omkring
306,000 kronor. Då nu härtill kommer att i händelse af bifall
till Kongl. Maj:ts under punkten 70:o) här ofvan behandlade, af utskottet
för dess del tillstyrkta framställning om anvisande af anslag för år
1891 till fortsättning af arbetena å hospitalet vid Piteå, ett belopp af
300,000 kronor i allt fall skulle komma att för nämnda år utgå för
hospitalsbyggnad, anser sig utskottet ega skäl att uttala den åsigt, att
med det föreslagna byggnadsföretaget i Vadstena lämpligen bör anstå,
intill dess arbetena å Piteå hospital mera närmat sig sin fullbordan;
och får utskottet i öfverensstämmelse härmed hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej
må för närvarande vinna Riksdagens bifall.

Diverse anslag.

Ang. anslag
till förnskriftsällslcapet
m. m.

[64 o. 65.]

73:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar
hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för flere föregående
år egt rum, må för år 1891 anvisa följande
extra anslag, nemligen:

a) till svenska fornskriftsällskapet 2,000 kronor; och

b) till beredande af religionsvärd åt svenske sjömän
m. fl. i utländska hamnar 10,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

74:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på extra
stat bevilja dels till anställande af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens
fjerde kontrakt, enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl.
Maj:t kunde komma att meddelas, 12,000 kronor, deraf att utgå under
år 1891 4,000 kronor; dels ock till inrättande, för det i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1890 angifna ändamål,
af två stipendier för teologie studerande, enligt de närmare bestämmelser,
som af Kongl. Maj:t kunde komma att meddelas, 4,500 kronor,
deraf 1,500 kronor att utgå under år 1891.

Kongl. Maj:ts förevarande anslagsfordran bar, enligt livad statsrådsprotokollet
gifver vid handen, föranledts af eu af domkapitlet i
Hernösand gjord framställning, deri domkapitlet fäst Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
på vissa förhållanden inom finnmarksförsamlingarna af
Hernösands stift, de der syntes påkalla vidtagande af särskilda åtgärder
med afseende å religionsvärden i dessa församlingar; och har domkapitlet
dervid hufvudsakligen anfört följande.

Redan nu vore de uti nämnda församlingar verkande presterliga
krafterna otillräckliga och för framtiden tedde sig utsigterna i detta
afseende ännu mörkare. Hvad anginge otillräckligheten af de närvarande
presterliga krafterna, vore att märka, hurusom finnmarksförsamlingarna
dels till följd af sin ofantliga areal, dels på grund deraf att
befolkningen i alla församlingar vore delad i svensk- och finsktalande,
toge de presterliga krafterna i anspråk i långt större mått än någon
annan del af riket. Ingen församling hade mindre ytinnehåll än fyra
qvadratmil, och för de flesta räknades ytinnehållet i tiotal qvadratmil.
Juckasjärvi församling utgjordes af nära 129 och Giellivare af 148
qvadratmil. En följd häraf vore, att en väsentlig del af presternas tid
måste tillbringas på resor. Språkdubbelheten gjorde nödvändigt, icke
blott att dubbla gudstjenster delvis måste hållas, utan ock att särskild
nattvardsundervisning måste meddelas åt de barn, som talade de olika
tungomålen; och hvad i dessa afseenden redan nu förekomme, borde
än ytterligare utvecklas. Både ytvidd och språkförhållanden påkallade
ett större antal prester i förhållande till folkmängden än i andra delar
af riket, Men i finnmarken med dess öfver 24,000 invånare funnes
endast 10 ordinarie prestmän. Följden häraf vore ock att icke blott
församlingsvården i allmänhet vore ytterst otillfredsställande, utan ock
att de offentliga i lag påbjudna gudstjensterna understundom och flerestädes
måst alldeles inställas.

Det närmast till hands liggande sättet att afhjelpa dessa missförhållanden
vore naturligtvis upprättandet af flere, ordinarie presterliga
Bih. till Rilcsd. Prot 1890. å Samt. 1 Afä. 7 Häft. 10

Ang. anslag
till åtgärder
för förbättrad
religionsvård
inom Hernösands
stifts
finska församlingar.

[66.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

beställningar med eller utan sönderdelning af de nuvarande pastoraten.
Sådant komme ock inom en icke allt för aflägsen framtid att ske inom
Neder-Torneå och Pajala församlingar. Dermed vore emellertid icke
ens inom dessa församlingar sörjdt för det närvarande bekofvets afhjelpande,
och inom de öfriga församlingarna funnes ingen utsigt att förmå
den öfver hufvud taget obemedlade befolkningen till de uppoffringar,
som inrättandet af nja presttjenster kräfde. Enligt domkapitlets
åsigt funnes ingen annan utväg att, så skyndsamt som behofvet påkallade,
åstadkomma en förbättrad församlingsvård i dessa trakter än
att anställa ett förökadt antal extra ordinarie prestmän. Den ytterst
ringa tillgången å obefordrade prester inom stiftet öfver hufvud gjorde
det emellertid nästan omöjligt för domkapitlet att förse finnmarken med
extra ordinarie prestmän utöfver de trenne, som nu der tjenstgjorde.
De knappa inkomster, som i allmänhet vore förenade med de ordinarie
presterliga beställningarna i finnmarken, såväl som det förhållande,
att flera bland dessa prestmän vore i svaga ekonomiska omständigheter,
gjorde dessutom, att dessa män endast med yttersta svårighet
ansåge sig kunna aflöna embetsbiträde och detta allenast med minsta
möjliga belopp. Domkapitlet hölle för den skull före, att behofvet för
närvarande endast på det sätt kunde tillgodoses, att, i analogi med
hvad redan skett för en finnmarksförsainling, nemligen Gellivare, anslag
af allmänna medel bereddes för anställande af tvenne extra ordinarie
prestmän eller koutraktsadjunkter för de öfriga finnmarksförsamlingarna,
eller hela Vesterbottens fjerde kontrakt. Dessa kontraktsadjunkter
skulle af domkapitlet för ett år i sänder förordnas med tjenstgöringsskyldighet
å den eller de orter, der domkapitlet efter vederbörande
kontraktsprosts hörande funne deras verksamhet mest behöflig, med
rätt för desse prestmän, hvilka borde kunna tagas från hvilket stift
som helst i riket, att bibehålla befordringsrätt inom deras ursprungliga
stift. Då tjenstgöringen inom finnmarken icke blott erbjöde stora svårigheter
med hänseende till klimat och andra förhållanden utan äfven
nödvändiggjorde, att de ifrågasatta kontraktsadjunkterna förvärfvade sig
någon kännedom i finska språket, syntes det årliga anslaget till dem
icke kunna sättas lägre än det, som redan utginge till den i Gellivare
anstälde prestmannen, eller 2,000 kronor om året för hvardera.

På nu angifvet sätt skulle enligt domkapitlets åsigt det närvarande,
allvarligt trängande behofvet af förbättrad själavård inom finnmarken
i det väsentligaste kunna afhjelpas. Domkapitlet hölle dock
före, att andra åtgärder måste vidtagas för att tillgodose framtidens
kraf i detta afseende. Sådana förhållandena för det närvarande vore,
hotades finnmarksförsamlingarna inom en icke aflägsen framtid af en

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

fullständig brist på dugande presterliga krafter. Enär för den öfvervägande
delen af befolkningen inom dessa församlingar svenska språket
ännu vore otillgängligt, måste inom hvarje församling finnas åtminstone
en prest, som vore fullt förtrogen med finska språket, Men utsigterna
att i mån af de nuvarande presternas tillbakaträdande erhålla nya, i
nämnda hänseende användbara krafter vore ytterst mörka. Så vidt
domkapitlet hade sig bekant, funnes bland de teologie studerande vid
universitetet i Upsala icke en enda, som vore förtrogen med finska
språket. Om icke särskilda åtgärder vidtoges, vore det att befara, att
man genom t, ex. sjukdoms- eller dödsfall bland finnmarkens prester
snart kunde komma att ställas inför nödvändigheten att i en eller flera
församlingar låta allt hvad själavård heter för den större delen af befolkningen
ligga nere. För att, så vidt ske kunde, förebygga en dylik
olycka syntes det domkapitlet nödvändigt att vidtaga åtgärder i syfte
att uppmuntra presterliga ämnessvenner till inlärande af finska språket.
Enligt reglementet den 14 april 1846 vore stipendier anslagna för sådana
teologie studerande, som beflitade sig om inhemtande af kännedom
i lapska språket, Domkapitlet hölle före, att liknande stipendier
i afseende å finska språket borde af statsmedel anslås för blifvande
finnmarksprester. Derest dylika stipendier bestämdes till så stort belopp,
att de i någon väsentlig mån betingade en students vistelse vid
universitetet, skulle de, enligt domkapitlets förmodan, innebära en uppmuntran
för mer än en yngling att så väl tillegna sig finska språket
som åtminstone under någon tid egna sig åt presterlig tjenstgöring
inom finnmarken. Stipendierna, hvilka af domkapitlet föresloges att
blifva två, hvardera å 750 kronor, borde få åtnjutas vid universitetet
i tre år och förpligta innehafvaren till inlärande af finska språket före
inträde i prest.embetet och efter ordinationen till två eller tre års tjenstgöring
inom de finska församlingarna.

För egen del har departementschefen yttrat, att han ansåge hvad
domkapitlet anfört till fullo intyga behofvet af särskilda åtgärder för
en förbättrad religionsvård inom de finska församlingarna af Ffernösands
stift, Jemväl funne departementschefen de föreslagna åtgärderna vara
lämpliga. Flvad särskildt anginge stipendierna hade yttranden inhemtats
från teologiska fakulteten i Upsala samt från kanslern för Upsala
universitet, och hade så väl fakulteten som kanslern uttalat, att enligt
deras åsigt de ifrågavarande stipendierna borde kunna blifva ett verksamt
medel till befordrande af det åsyftade ändamålet. Departementschefen
ansåge sig derför ega fullt skäl tillstyrka Kongl. Maj:t att i
denna sak taga i anspråk Riksdagens medverkan, dervid emellertid de
anslag, som ifrågakomme, nu borde äskas allenast på extra stat, dock

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

för så lång tid, som kunde vara erforderlig, för att åtgärderna måtte
kunna genomföras ock någon erfarenhet vinnas, huruvida de medförde
åsyftadt gagn, i hvilket afseende en tid af tre år kunde vara lämplig.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej gifvit anledning till
någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) till anställande af två kontraktsadjunkter inom
Vesterbottens fjerde kontrakt, enligt de närmare bestämmelser
som af Kongl. Maj:t kan komma att meddelas,
bevilja 12,000 kronor, samt deraf på extra stat
för år 1891 anvisa 4,000 kronor; och

b) till inrättande, för det i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1890 angifna
ändamål, af två stipendier för teologie studerande,
enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl. Maj:t
kunna komma att meddelas, bevilja 4,500 kronor, och
deraf likaledes på extra stat för år 1891 anvisa 1,500
kronor.

75:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på extra
stat jemväl för år 1891 anvisa ett belopp af 16,000 kronor, att ställas
till styrelsens för nordiska museet förfogande för att enligt dess bestämmande
användas för museet tillhörande ändamål.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
motioner, väckta den ena inom Första Kammaren, (motion n:o 25), af
herr friherre C. G. af Ugglas, som hemstält, att det hittills varande årliga
statsanslaget till nordiska museet af 16,000 kronor måtte varda förhöjdt
med 9,000 kronor, eller till 25,000 kronor, och den andra inom Andra
Kammaren, (motion n:o 197), af herr C. Nyström, hvilken föreslagit,
att Riksdagen måtte med 9,000 kronor höja det till nordiska museet
utgående anslaget.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,
tillåter sig utskottet i öfrigt hänvisa till sjelfva motionerna, men anser
sig böra här anmärka, att motionärerna föreslagit den ifrågavarande
förhöjningen till 9,000 kronor, på det att museets styrelse måtte kunna
till museets styresman, som på samma gång vore dess stiftare och
som under nära 18 år med mycken kraft och framgång och till fosterlandets
heder förestått detsamma, lemna en årlig lön af 6,000 kronor,
eller samma belopp som uppbures al riksmuseets intendenter efter 10
års tjenstgöring, samt dessutom såsom bidrag till aflöning af den öfriga

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

till 26 personer uppgående personalen hafva att förfoga öfver ett belopp
af 3,000 kronor.

Då, enligt hvad motionärernas framställningar gifva vid handen,
det nordiska museet sedan år 1881, då det till museet anvisade anslaget
höjdes till det belopp, 16,000 kronor, hvarmed detsamma allt
sedan dess utgått, erhållit en högst betydande utveckling, i det att,
bland annat, antalet registrerade föremål ökats från 30,000 till öfver
60,000, samt museets betydelse för den fosterländska odlingen naturligen
samtidigt i hög grad vuxit, synas giltiga skäl förefinnas för att
Riksdagen för framtiden må i något vidsträcktare mån än hittills understödja
institutionen. Den af motionärerna föreslagna anslagsförhöjningen
synes också utskottet till beloppet skälig, men vid det förhållande, att
institutionen icke är en statsinstitution och att det allmänna ej tager
någon del i dess vård, lärer Riksdagen icke böra ingå i någon pröfning
af hvad motionärerna yttrat om de särskilda ändamål, hvartill anslagsförhöjningarna
skulle användas. Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts
förevarande framställning och de i ämnet väckta motionerna,
må på extra stat för år 1891 anvisa ett belopp
af 25,000 kronor, att ställas till styrelsens för
nordiska museet förfogande för att enligt dess bestämmande
användas för museet tillhörande ändamål.

76:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, och i likhet med hvad under
flera föregående år egt rum, må för år 1891 anvisa
ett extra anslag af 3,150 kronor, att, på de vilkor
Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma, användas till
understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Nyare
bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och.s
svenskt folklifu.

77:o) Vidare och med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda
framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må för år 1891 anvisa ett extra
anslag af 4,000 kronor, eller samma belopp som för
flera föregående år beviljats, till understöd för fortsatt
utgifvande af tidskriften uActa matematicau.

Ang. anslag
till en tidskrift
för
landsmål
m. m.
[68.]

Ang. anslag
till “Acta
matematica“.

[69.]

Statutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag
till “Nordisk
familjebok“.

[70].

Ang. anslag
till föreläsningskurser

för arbetsklassen.

[71.]

Ang. anslag
till precisionsnivelleringsarbeten

m. m.

[72.]

78:o) Till understöd för fortsatt utgifvande af “Nordisk familjebok“
har Kongl. Maj:t äskat 5,000 kronor; och får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,
må för år 1891 anvisa af redan beviljade
medel ett belopp på extra stat af 5,000 kronor, till
understöd för fortsatt utgifvande af a Nordisk familj eboku.

79:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, och i likhet med hvad
under de senare åren skett, må anvisa på extra stat
för år 1891 ett anslag af 20,000 kronor att användas
till understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som
anordna föreläsning skur ser för arbetsklassen, dock under
följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje
anstalt eller förening, icke får öfverstiga 3,000 kronor
för år räknadt,;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika
mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse,
som antager föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst
antal timmar i veckan under fem till åtta månader
och i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga,
för denna undervisning lämpliga lärarekrafter samt
tillräcklig och passande undervisningsmateriel;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar
vid föreläsningarna eller undervisningen
blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig
att underkasta sig de .vilkor och kontroller, som i
öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga och lämpliga.

80:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och
under hänvisning till den utförliga redogörelse i ämnet, som meddelats
till statsrådsprotokollet (sid. 85—91), hemställer utskottet,

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

att Riksdagen må på extra stat för år 1891 anvisa
ett anslag af 20,500 kronor till precisionsnivelleringsarbetenas
fortsättande i norra Sverige, anordnande
af två nya med sjelfregistrerande apparater
försedda vattenhöjdmätningsstationer samt underhåll
och tillsyn af dessa jemte redan befintliga sådana stationer
m. m.

81:o) Till beredande af ersättning åt byggmästaren Carl Henrik
Hallström för lidna förluster å universitetsbyggnaden i Upsala har
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen dels att å extra stat för år 1891 bevilja
ett anslag af 50,000 kronor, dels ock att tillerkänna honom ett
årligt belopp af 3,000 kronor att utgå å allmänna indragningsstaten
från och med innevarande år under Hallströms återstående lifstid.

Enligt hvad utskottet i utlåtande (n:o 10) angående regleringen
af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel meddelat, vill utskottet
i ett sammanhang yttra sig öfver båda förenämnda förslag;
och kommer utskottet att deröfver samt med anledning af en af herr
A. V. Carlson i samma ämne inom Riksdagens Andra Kammare väckt
motion (n:o 187) framdeles afgifva särskild! utlåtande; hvilket utskottet
ansett sig böra här för Riksdagen

anmäla.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

82:o) Enligt hvad statskontoret hos Kongl. Maj:t anmält (se statsrådsprotokollet
sid. 99), har statskontoret förskottsvis bestridt följande
till åttonde hufvudtiteln hänförliga utgifter, hvilka borde hos Riksdagen
anmälas till ersättning, nemligen:

till kostnader för komitén för granskning af uppgjordt förslag till

instruktion för provinsialläkare m. m............................ kronor 21,684: 19

till kostnader för komitén för omarbetning af
normalplan för undervisning i folkskolor och småskolor
..................................................................................... „ 6,953: 07

till kostnader för komitén för granskning af

läroböcker för folkskolan m. m........................................ „ 31,722: 8 4

eller tillhopa kronor 60,360: io.

Äng. ersättning
åt byggmästaren
C.
H. Hallström
för lidna förluster
å
universitetsbyggnaden
i
Upsala.

[73.]

Ang. anslag
till ersättning
för af statskontoret
gjorda
förskott.

[74.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. ifrågasatt
anslag
för nykterhetens
befrämjande.

Ang. stipendium
åt
skulptören
S. Andersson
för konststudiers
idkande.

Med anledning häraf och på grund af Kongl. Maj:ts gjorda framställning
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till ersättning för ofvan omförmälda,
af statskontoret gjorda förskott, på extra
stat för år 1891 anvisa ett belopp i jemnt krontal af
60,361 kronor.

83:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 96) har herr
E. W. Wretlind föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja 25,000 kronor
på extra stat för år 1891 att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för
att, på sätt Kongl. Maj:t pröfvade lämpligast, användas till nykterhetssakens
befrämjande.

Enligt hvad motionären i sin framställning jemväl erinrat, anvisade
1889 års Riksdag, med anledning af särskilda inom Riksdagen
väckta motioner, på extra stat för innevarande år ett belopp af 25,000
kronor att, på sätt, som Kongl. Maj: t pröfvade lämpligast, användas
för nykterhetens befrämjande.

Då Kongl. Maj:t, enligt hvad utskottet inhemta!, ännu ej fattat
beslut om sättet för användande af det sålunda anvisade beloppet, och
kännedom således saknas, om de ändamål, hvartill detsamma kommer
att användas, ens äro af beskaffenhet att fordra ytterligare anvisande
af medel, anser utskottet ej lämpligt, att Riksdagen än vidare, på sätt
motionären föreslagit, ställer medel till Kongl. Maj:ts förfogande, helst
Kongl. Maj:t nog ej lärer underlåta att hos Riksdagen göra framställning
om anvisande af anslag för ändamålet, derest Kongl. Maj:t anser
sådant vara behöflig!.

Utskottet får alltså hemställa,

att herr Wretlinds förevarande motion ej må
vinna Riksdagens bifall.

84:o) I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 7) har
herr C. E. Casparsson föreslagit, att Riksdagen ville anvisa 3,000 kronor
att under år 1891 såsom stipendium för konststudiers idkande tilldelas
skulptören Sven Andersson under de vilkor och närmare bestämmelser
för stipendiets användande, Kongl. Maj:t kunde finna skäligt
föreskrifva.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört, att skulptören
Sven Andersson, genom utförda arbeten och särskild!, genom en talrik
samling porträttmedaljonger, hvartill ämnen hemtats från samhällslifvets

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

många olikartade områden, och hvilken samling till ej ringa del öfverlåtits
såsom gåfva åt svenska Riksdagen och sålunda blifvit svenska
folkets egendom, ådragit sig eu välförtjent uppmärksamhet. Om ock
en del af de i denna samling befintliga porträtt hade endast en efemär
betydelse, så funnes dock andra, som säkerligen skulle förvärfva och
äfven för framtiden bibehålla ett historiskt värde. Motionären förestälde
sig derför, att det skulle vara ett värdigt erkännande både af
den fosterländska konstens betydelse och af den fosterländska verksamhet,
hvaråt Andersson företrädesvis egnat sin konst, om han genom
tilldelandet af ett stipendium sattes i tillfälle att än vidare utveckla
sina rika, naturliga anlag och att genom fortsatta studier erhålla en
för hans konstnärskap mångsidigare och mera fulländad utbildning, än
han till följd af medellöshet hittills kunnat förvärfva.

Då emellertid utskottet icke tilltror sig att bedöma, huruvida
skulptören Anderssons konstnärsskap och begåfning äro så framstående,
att honom genom särskilt, anslag bör beredas tillfälle att genom konststudiers
idkande vinna utbildning i sin konst, har utskottet icke ansett
sig böra tillstyrka omförmälda förslag; utan hemställer utskottet,

att herr Casparssons förevarande motion ej må
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 mars 1890.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation er:

Vid punkten 15:o (angående inspektion öfver folkundervisningen):

af herrar grefve G. Sparre, H. P. P. Tamm, vice talmannen L. O.
Larsson och A. Petersson;

Bill. till Rilcsd. Prot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vid punkten 28:o (angående anslag till utgifvande af »Svenska
Riksdagsakter»):

af herrar S. Nilsson, P. Pehrsson, N. Petersson, H. Andersson,
Odell, yl. Petersson, Åkerlund, AF Jönsson, C. G. Andersson, Eklund och
L. Persson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva
följande lydelse:

»Då utskottet för sin del anser, att utöfver det af motionärerna
omförmälda, i punkten 26:o här ofvan af utskottet till utgående jemväl
under år 1891 förordade anslag å 3,000 kronor till utgifvande af för
fäderneslandets historia vigtiga skrifter och handlingar medel icke böra
af Riksdagen för sådant ändamål beviljas, enär någon afsevärdare
olägenhet icke i verkligheten torde uppstå, om utgifvandet af ifrågavarande
arbeten ej bedrifves med den hastighet, som af motionärerna
åsyftats, får utskottet hemställa,

att herrar Alins och Rydins förevarande motioner
icke må af Riksdagen bifallas»;

vid punkten 57:o a) (angående ökadt antal elevers intagande vid
tekniska högskolan) af herr vice talmannen L. O. Larsson;

vid punkten 57:o b) (angående utredning i fråga om tekniska högskolans
utvidgning och omorganisation):

af herrar grefve G. Sparre, G. E. Casparsson, friherre B. A. Leijonhufvud,
H. P. P. Tamm, E. V. R. L. Königsfeldt, O. TF. O delberg, grefve
E. C. A. Piper, F. Boström, P. J. von Ehrenheim, V. N. Ekenman,
It. G. von Hedenberg och K. Bohnstedt, hvilka yrkat, att utskottet måtte
hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1891
för åvägabringande af utredning angående behofvet
af och sättet för utvidgning och omorganisation af
tekniska högskolan bevilja 5,000 kronor;

vid punkten 62:o (angående anslag till nybyggnad af akademiens
för de fria konsterna hus):

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, friherre B. A. Leijonhufvud,
H. P. P. Tamm, E. V. R. L. Königsfeldt, O. TF. Odelberg, grefve
E. C. A. Piper, F. Boström, P. J. von Ehrenheim, V. N. Ekenman,

Statsutskottets utlåtande N:o 9.

R. G. von Hedenberg och K. Bohnstedt, hvilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Sedan, i enlighet med hvad i statsrådsprotokollet antydes, efter
utredning af de Meijerska donationsförhållandena befunnits, att någon
försäljning af akademiens nuvarande hus icke är möjlig, derest sjelfva
donationen skall kunna åt akademien bevaras, måste naturligen den af
Riksdagen i dess omförmälda skrifvelse uttalade tanken på den förevarande
frågans lösning genom ett i sammanhang med en dylik försäljning
anordnad! byggnadsföretag öfvergifvas. Då emellertid såväl akademiens
egna som det underlydande läroverkets nuvarande lokaler, enligt utskottets
åsigt, äro af synnerligen otillfredsställande beskaffenhet, samt
ett i hög grad trängande behof att erhålla nya lokaler följaktligen för
akademien förefinnes; då af de nu verkstälda undersökningarne rörande
akademitomtens lämplighet för byggnadsutvidgningar visat sig — hvad
vid framläggandet af 1876 års förslag antogs icke vara förhållandet —
att å berörda tomt kan uppföras eu byggnad af beskaffenhet att tillgodose
akademiens alla behof; då vidare akademien enligt det nu framstälda
förslaget blifver i tillfälle att till det i allt fall oundgängliga
byggnadsföretaget bidraga med en summa af icke mindre än 200,000
kronor; och då slutligen beloppet af det statsanslag, som för ändamålet
skulle erfordras, icke synes utskottet för högt i betraktande deraf, att
staten hitintills haft så jemförelsevis ringa kostnader för akademiens
och dess läroverks förseende med lokaler, anser utskottet sig ega fullgiltig
anledning att tillstyrka Riksdagen att bifalla Kong!. Maj:ts nu i
ämnet gjorda framställning.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må till om- och nybyggnad af
akademiens för de fria konsterna hus bevilja ett
anslag af 385,000 kronor samt deraf på extra stat för
år 1891 anvisa ett belopp af 35,000 kronor, med vilkor
att, förr än någon del af statsbidraget för ändamålet
utbetalas, dels akademien visar sig kunna på
sätt, som af Kongl. Maj:t godkännes, anskaffa och tillskjuta
ett byggnadsbidrag af 200,000 kronor, dels
ock fullständiga ritningar till den ifrågavarande byggnaden
blifvit af Kongl. Maj:t faststälda»;

vid punkten 75:o (angående anslag till nordiska museet):

af herrar H. P. P. Tamm, vice talmannen L. O. Larsson, S. Nils -

Statsutskottets utlåtande N:o 9.

t o

son, P. Pelirsson, N. Petersson, yl. Petersson, Akeriund, Ar. Jönsson,
C. Cr. Andersson och Eklund:

»Då, på sätt i statsrådsprotokollet omförmäles, Kongl. Maj:ts hemställan
om anslag å 16,000 kronor till nordiska museet grundar sig på
en af museets styrelse hos Kongl. Maj:t gjord framställning i fråga
om beviljandet af anslag till nämnda belopp, finna vi betänkligt att
på enskilde motionärers förslag förorda höjning i detta anslag; och
anse oss alltså böra hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning
men med afslag å herrar friherre af Ugglas’
och Nyströms motioner i ämnet, må till nordiska
museet för år 1891 å extra stat anvisa ett belopp af
16,000 kronor»;

Vid punkten S4:o (angående stipendium åt skulptören S. Andersson):
af herrar C. E. Casparsson och S. Nilsson.

Herr L. Jönsson har begärt få antecknadt, att han icke inom utskottet
deltagit i förestående hufvudtitels behandling.

Likaledes har här skolat antecknas, att herr vice talmannen
L. O. Larsson icke närvarit vid behandlingen af punkten 28:o af ofvanstående
utlåtande.

Bil. Litt. Å.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1890 års riksstat anslår:

			Indelning och dermed jemförlig
	Anvisning kontant.		anvisning,	på förslag.		Summa.
			Friheter och kyrkotionde.	Ersättningar.
	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
	17,000	_	. . ,	_	_ _	__	17,000	_
	77,100	—	—	—	—	—	77,100	—
	38,500	—					38,500	—
	62,700				_ _	_	62,700	_
	46,350	—					46,350	—
	20,632	—	18,000	—	337,087	—	375,719	—
	19,159		__	_	5,841	_	25,000	_
	55,000	—	- -	—	- -	—	55,000	—
	675,831	—	35,820	—	- -	—	709,651	—
	155,200	—	—	—	—	—	155,200	—
	2,867,443	_	• _ __	_	___	_	2,867,443	_
	70,000	_	__	_	__	_	70,000	_
	43,500	—	- -	—	- -	—	43,500	—
	62,547	—	1,010	—	1,100	—	64,657	—
Tpt	4,208,962 —	54,830	—	344,028	—	4,607,820	—

*) Körande detta anslag kommer utskottet framdeles

Ecklesiastik Departementschefen.

.................................. .................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli. Nu Ökas

med................................................................

Riksarkivet. Nuvarande belopp .................................

ÖIcas med.................................................................

Kongl. biblioteket .......................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag

Kleresistaten. Nuvarande anvisning i kontant............

Ökas med.................................................................

Domkapitlens expeditioner ..........................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag..................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).
Tillkommer för ökande af anslaget till underhåll

byggnader...............................................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande
Tillkommer: till underhåll och förökande af dess
„ höjning af anslaget till anskaffning

histologiska anstalten .................

„ höjning i anslaget till fysiologiska

Allmänna läroverken, reservationsanslag *). Nuvarande

Ökas med...................................................................

Högre skolor för qvinlig ungdom.................................

Högre lärarinneseminariet............................................

Pedagogier och folkskolor*) .....................................

att afgifva utlåtande,

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Litt. Ä.

riksstatens Åttonde hufvudtitel.

		Förslag till blifvande riksstat:
				Indelning och dermed jemförlig
		Anvisning kontant.		anvisning,	på förslag.		Summa.
departementet.				Friheter och kyrkotionde.	Ersättningar.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
		17,000	_					17,000
varande belopp....................................	..... 77,1 ÖÖ: —
	..... 1,700: —	78,800	—	- -	—	_ _	_	78,800	_
	..... 38,500: —
	800: —	39,300	—	_ _	_	_ _	_	39,300	_
	.........................	62,700	—	- -	_	— —	__	62,700	_
å tillhopa 14,300 kronor)...................		46,350	—					46,350	_
..... 20,632: —
	14: —	20,646	—	18,000	_	337,087	_	375,733	_
	.......................	19,159	—	- -	—	5,841	—	25,000	—
	........................	55,000	—	- -	__	- -	_	55,000	_
Nuvarande anvisning i kontant...........	... 678,831: —
och reparationer af Lunds universitets
	. . 2,000: —	675,831	—-	35,820	—	_ _	_	711,651	_
belopp................................................ bibliotek............................ 4,000: af materiel in. m. för den	... 155,200: —


............................................... 1,000:
anstaltens underhåll och drift 500:	- 5,500: —	160,700	_					160,700
belopp................................................	2,867,443: -
	103: —	2,867,546	—					2,867,546	—
		70,000	—					70,000	—
		43,500	—	- -	—	---	—	43,500	—
		62,547	—	1,010	—	1,100	—	64,657	—
	Transport	4,219,079	—	54,830\|—	344,028	—	4,617,937	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1890 års riksstat anslår:

	1 Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag.	Summa.
			Friheter och kyrkotionde.	Ersättningar.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
Tpt	4,208,962	—	54,830	—	344,028	—	4,607,820	—
	4,172,025						4,172,025
	881,975						381,975
	37,150 389,675 32,741 8,250 50,500 7,700 100,000 3,000 8,250 44,980 28,750	—	700	—	— —	—	37,150 389,675 33,441 8,250 50,500 7,700 100,000 3,000 8,250 44,980 28,750	—
Tpt	\| 9,473,958		55,530		j 344,028\|—	\| 9,873,516

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande
Tillkommer: för lärares och lärarinnors vid folkflyttning
i högre lönegrad...........

för anordnande af undervisning i slöjd

ett folkskolelärareseminarium ......

för anordnande af undervisning i slöjd
lärarinneseminarier......................

Stipendier för seminarieelever ................................

Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskole Undervisningsmateriel

m. m. för folkskolor ............

Understöd åt högre folkskolor ................................

eller ett gemensamt reservationsanslag ...............

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i

förslagsanslag ......................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ............

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag
till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna,

De tekniska läroverken. Nuvarande belopp ..............

Tillkommer: till aflöning åt en andre lärare i mekanik

Gymnastiska centralinstitutet.....................................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater*)............ ...

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen..........

Ortopediska institutet...................................................

Veterinärundervisningeu..............................................

Vaccinationens befrämjande........................................

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, försvenska
läkaresällskapet ...........................................

Svenska akademien ......................................................

Vetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor reservationsVitterhets-,
historie- och antiqvitetsakademien (deraf

'') Körande detta anslag kommer utskottet framdeles att afgifva utlåtande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

dopp ............................. 297,025: —

kolelärareseminarierna upp .

..................... 4,000: —

d ytterligare

....................... 1,500: —

dtrefolkskole .

...................... 2,400: — 7,900: —

spektörer

kets nordligare trakter bosatta finnar,

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i
kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde. Ersattnmgar.

Transport

Kronor.

4,219,079

Kronor, j ö.

54,880 -

Kronor.

344,028

Kronor.

4,617,937

304,925: —
75,000: —
95,000: —
15,000: —
20,000: —
509,925: —

örslagsanslag .......................................3,

olan, förslagsanslag ...........................

rslagsanslag ...................................

. in. vid Chalmers tekniska läroanstalt

slagsanslag *)

anslag)...................................

450 kronor reservationsanslag)

25,000: —
500,000: —
40,000: —
30,000: —
75,000: —
381,975: —
2,000: —

4,179,925

383,975

37,150

389,675

32,741

8,250

700

50,500

7,700

100,000

3,000

8,250

44,980

28,750

Transporti 9,493,975]—|

55,530

344,028]

4,179,925	—
383,975	_
37,150	—
389,675	—
33,441	—
8,250	—
50,500	—
7,700	—
100,000	—
3,000	—

8,250j—
44,980 —
28,7501—
9.898,533 —

Bih. till Rilcsd. Urat. 1890. 4 Samt. 1 Afd. 7 Raft.

Statsutskottets Utlåtande A :o 9.

1889 års riksstat anslår:

Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag.	Summa.
Friheter och \| kyrkotionde.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.
9,473,958	_	55,530	.	344,028	_	9,873,516	_
61,300	—					61,300	—
44,900	—	- ,-	—	- -	—	44,900	—
67,550	—	- -	—	- -	—	67,550	—
250,150						250,150	—
9,564						9,564
75,000	—					75,000	—
42,061	—	4,360	—	- -	—	46,421	—
600,000	—	- -	—	- -	—	600,000	—
78,000	—					78,000	—
2,750	—	- -	—	- -	—	2,750	—
28,380	—	- -	—	- -	—	28,380	—
25,000	—					25,000	—
6,528	—	193,300	—	170,000	—	369,828	—
24,000	—	- -	—	- -	—	24,000	—
80,000	—	- -	—	- -	—	80,000	—
1,500	—					1,500	—
23,119	—	— —				23,119	—
15,000	—	__	—	- -	—	O O © vO r-H	—
\|10,908,760	—	253,190	—	514,028	—•	11,675,978\|	—

Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reserva Musikaliska

akademien ...............................................

Naturhistoriska riksmuseum........................................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstummeundervisningen, för Institutet

för blinda ............................

Fattigvården i Stockholm och landsorten ..................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ....................

Lasaretts underhåll ihVÖ...................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag..............................

Stora barnhuset i Stockholm......................................

Frimurarebarnhuset.....................................................

Barnhusen- i landsorterna ... .........................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag

Kyrkors underhåll.........................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut Ålderstillägg,

förslagsanslag ......................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsa
Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma m
Extra utgifter, reservationsanslag...............................

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

tionsanslag å tillhopa 21,400 kronor)

slagsanslag

gifvande, reservationsanslag.............

Nuvarande belopp

		Förslag till	blifvande riksstat:
	Anvisning kontant.		Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag. Friheter och 1 -n , . i . . hrsattningar. kyrkotionde.	Summa.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
Transport	9,493,975		55,530	—	344,028	—	9,893,533	—
61.300	_	- -	—	—	—	61,300	—
	44,900	_					44,900	—
	67,550	—					67,550	•—
00,000: —
50,150: —	250,150	_					250,150	—
	9,564	_	- -	—	---	—	9,564	—
	75,000	_					75,000	—
	42,061	_	4,360	—	- -	—	46,421	—
	600,000		- -	—	- -	—	600,000	—
	78,000	_	---	—	- -	—	78,000	—
	2,750	_	- -	—	----	_	2,750
	28,380	_	---	—	- -	—	28,380	—!
	25,000		- -	—	- -	—	25,000 369,828	—
	6,528		193,300	—	170,000	—
	24,000		_ _	—	---	—	24,000	—
	80,000		_ _	—	- -	—	80,000	—
23,119: —	L 1,500	—	---		-	—	1,500	—
66: —	23,185	—	_ _	—	- -	—	23,185	—
	15,000	—		—			15,000	—
Summa	10,928,843\|—	253,190 —	514,028	—	11,696,061\|—

Statsutskottets Utlåtande N:o ,9.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde

hufvudtitel.

Ecklesiastikpartementet.	Kronor.	Ö.
Uiksarkivet:
Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets hi-storia ......................................................................... 3,000: „ inredningsmateriel in. m. i riksarkivets tillbyggnad ... 8,000: — „ fortsatt utgifvande genom riksarkivet af “Svenska riksdagsakter“ ...................... ..................... 1 500:	12,500
Nationalmuseum:
Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindu-striella samlingar................................... 4 000" „ ökad materiel samt till utsträckning ech förändrad an-ordning af värmeledningen i nationalmusei gravyrsal 5,800: —	9,800
Lifrustkammare^''
För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna m. m.	5,800
Domkapitlens expeditioner:
Till löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner	3,710
Kyrkor:
Till fortsättande af restaureringsarhetena å Upsala domkyrka 75,000: — „ ,, „ å Skara domkyrka 35,000: —	110,000
Transport \|	141,816\|	—!

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

			Kronor.	Ö.
	Universiteten:	Transport	141,816	_
Till	det språkvetenskapliga seminariet i Upsala ...............	3,000: —
n	„ ,, >, i Lund ..................	2,950: —
n	„ matematiska „ i Upsala ..............	1,500: —
	,, ,, „ i Lund .................	1,000: —
j)	lärare i tyska, franska och engelska språken vid uni-
	versitetet i Upsala ....................................................	6,000: —
	fullbordande af arbetena för förändring af Carolina-rediviva byggnaden i Upsala.......................................	50,000: —
	aflönande af laboratorn i experimentel fysik och ob-servatorn i astronomi vid universitetet i Upsala, 3,000 kronor för hvardera befattningen .............................	6,000: —
jj	anskaffande af en astrofysikalisk refraktor och ett nytt vändtorn vid Upsala universitets observatorium	30,000: —
	en extra ordinarie professur inom juridiska fakulteten
	vid universitetet i Lund ..........................................	4,000: —
>>	lärare i tyska, franska och engelska språken vid uni-versitetet i Lund .......................................................	6,000: —
	särskildt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund
	Sven Söderberg...........................................................	2.000: —
	personligt lönetillägg åt vice bibliotekarien vid univer-sitetsbiblioteket i Lund August Jakob Tbeodor Palm	500: —
>>	arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund .........................................................................	1,500: —
	fullbordande af arbetena å en byggnad för botaniska institutionen vid Lunds universitet..............................
18,000: —
	möblering af botaniska institutionens i Lund nya bygg-nad samt anskaffande af apparater och utensilier för

	växtfysiologiska laboratoriet derstädes .......................	12,000: —
>5	uppförande af ny byggnad för fysiologiska institutio-
	nen vid universitetet i Lund samt till inköp af tomt för byggnaden och dennas inredning..........................	40,000: —	184,450	:
	Karolinskamediko-kirurgiska institutet:
Till	arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska klinik .........................................................................	900: —
>J	arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska labo-ratorium .............................................................	900: —
))	en pediatrisk klinik å Kronprinssesan Lovisas vård-anstalt för sjuka barn ...............................................	1,800: —
JJ	en pediatrisk poliklinik i Stockholm .......................	2,800: —
	Transport 6,400: —	326,266	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 6,400:

Till utförande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid

institutet................................................................... I,o00:

Allmänna läroverken och pedagogierna:*)

Till löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken 336,975:
„ resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk 6,000:
„ arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken 40,000:
„ löneförbättring åt lärare vid de eu- och tvåklassiga

pedagogierna.............................................................. 8,750: •

Högre lärarinneseminariet:

För tillfällig löneförbättring åt lärare''^ och lärarinnor vid seminariet
Folkundervisningen:

Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna
samt till arfvoden åt teckningslärare för
extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare

vid dessa seminarier................................................. 33,300

„ understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel ...... 15,000

För anordnande af undervisning i slöjd vid ett folkskolelärareseminarium.
...................................................... 1,800

De tekniska läroverken:

Till bestridande af kostnader i anledning af beslut om

åtskilliga elevers intagande vid tekniska högskolan... 9,900:
„ understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande
af kostnaden för deras inspektion ............ 35,000:

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

1,200:

Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper ...

„ uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar
................................................................. 4,000: •

Kronor

326,266

7,900

391,725

4,000

50,100

44,900

5,200!

Transport ( 830,0911-

'') Öfver anslagen under deiina rubrik kominer utskottet framdeles att afgifva utlåtande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

Kronor, ö.

830,091

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af de under akademiens inseende
stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening 4,000: —
,, undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn lemningar

m. m.......................................................... 3,200: — !

„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum ... 2,000: —

9,200

Naturhistoriska riksmuseum:

Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning
för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden
derstädes och till bestridande af andra med

arbetena vid afdelningen förenade utgifter ............... 2,000: —

,, vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

samling....................................................................... 2,800: —•

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma ........................................ 49,200: —

„ blindskolan i Vexiö ................................................. 11,000: —

„ handtverksskolan i Kristinehamn för blinda .......... 9,400: —

„ tryckning af blindskrifter ........................................ 2,500: —

„ understöd åt blindlärareelever.................................... 1,200: —

35,000 —

4,800

73,300

Serafimerlasarettet i Stockholm:

För lasarettets om- och tillbyggnad m. m.

135,000

Hospitalsvården:

Till fortsättande af arbetena å hospitalet vid Piteå ..
„ understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske............

300,000: —
14,000: —

Transport

314,000

1,366,391''—

Statsutslcottets Utlåtande N:o 9.

Kronor.

Transport

Diverse anslag:

Till svenska fornskriftsällskapet .....................................

„ beredande af religionsvård åt svenska sjömän in. d.

i utländska hamnar ...................................................

„ anställande af två kontraktsadjunkter inom Vester bottens

fjerde kontrakt .............................................

„ inrättande af två stipendier för teologie studerande

„ nordiska museet ........................................................

„ understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Nyare
bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och

svenskt folklif*4 .......................................................

„ understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Acta

mathematica** ...........................................................

„ understöd för fortsatt utgifvande af “Nordisk familjebok
“ ..........................................................................

„ understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen ...........

„ precisionsnivelleringsarbetenas fortsättande i norra
Sverige, anordnande af två nya med sjelfregistrerande
apparater försedda vattenhöj dmätningsstationer samt
underhåll och tillsyn af dessa jemte redan befintliga

stationer m. m........................................................

,, ersättning åt byggmästaren C. H. Hallström för lidna

förluster å universitetsbyggnaden i Upsala*) ...........

„ ersättning för af statskontoret förskottsvis betalda
belopp .......................................................................

2,000:

10,000:

4,000: ■
1,500:
25,000:

3,150: -4,000: —
5,000: —
20,000: —

20,500

50,000

60,361

1,366,391

Summa

205,511 —

1,571,902}—|

*) Härom kommer utskottet framdeles att afgifva utlåtande.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1890.