Statsutskottets Utlåtande Nio 75
Utlåtande 1901:Su75
Statsutskottets Utlåtande Nio 75.
17
N:o 75.
Ank. till Riksd. kansli den 26 april 1901, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
anslag till nybyggnads- och ändringsarbeten m. m. vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.
Uti en den 15 sistlidne mars aflåten proposition (n:o 68) har Kongl.
Maj:t, med åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att såsom bidrag för de i protokollet omforma]da nybyggnads- och
ändringsarbeten m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
bevilja ett anslag af högst 256,000 kronor, att användas i den mån
motsvarande belopp af landstingets anslag å enahanda summa för ändamålet
toges i anspråk och under den kontroll Kongl. Maj:t kunna finna
lämpligt föreskrifva, samt att häraf på extra stat för år 1902 anvisa
ett belopp af 128,000 kronor.
Chefen för ecklesiastikdepartementet har vid föredragning af detta
ärende till statsrådsprotokollet anfört följande.
Universitetet i Lund befunne sig i afseende å den medicinska,
kliniska undervisningen i en mindre fördelaktig ställning än universitetet
i Upsala och karolinska mediko-kirurgiska institutet. Vid sistnämnda
universitet funnes ett akademien tillhörigt sjukhus, der ifrågavarande
undervisning utan hinderliga inskränkningar af främmande intressen
meddelades. Till karolinska institutets förfogande stode serafimerlasarettet,
der staten tillgodosåge de kraf på klinisk undervisning, institutet
kunde uppställa. Universitetet i Lund åter hade varit hänvisadt till de
Bih. till Riksd. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 40 Höft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
i nämnda stad upprättade, Malmöhus län tillhöriga sjukvårdsanstalter,
hvarest genom öfverenskommelse mellan universitet och länsmyndigheterna
— bekräftade först genom kong! bref den 24 februari 1865
och sedermera i det af Kongl. Maj:t faststälda reglementet för ifrågavarande
sjukvårdsinrättningar den 24 april 1868 — medicinska fakulteten
meddelat den kliniska undervisningen. Omförmälda förhållande
hade medfört, att, såsom departementschefen i det kommande närmare
ville beröra, universitetet tid efter annan funnit sig föranlåtet att vid
behof af sjukvårdsanstalternas utvidgning medverka genom kostnadsfri
upplåtelse af tomtplats m. m. Af samma anledning hade ock Rikets
Ständer vid ett tillfälle trädt emellan till gäldande af kostnader, som
länet ådragit sig genom nybyggnad vid ifrågavarande sjukvårdsinrättningar.
Sedan nemligen dessa för tillgodoseende af de dubbla ändamål,
som desamma tjenade, blifvit försedda med eu nybyggnad, men denna
och andra vidtagna åtgärder till att försätta inrättningen i ett tidsenligt
skick förorsakat en skuld, till hvars gäldande de påräkneliga inkomsterna
ej lemnat tillgång, hade framställning till Ständerna gjorts om statsbidrag
härtill; och med anledning deraf hade Rikets Ständer enligt
deras skrifvelse till Kongl. Maj:t den 29 november 1854 anvisat ett
anslag af 10,000 riksdaler banko till »Lunds lasarett och dertill hörande
medicinska inrättningar».
1 sammanhang med framstäldt förslag om företagande af vissa
betydande nybyggnader och ändringar vid omförmälda sjukvårdsinrättningar
hade nu åter väckts fråga om anslag från statens sida till förmån
för inrättningarna. För de framställningar och yttranden, som i
detta ärende afgifvits, ville departementschefen, efter de till ecklesiastikdepartementet
inkomna handlingarna, lemna redogörelse.
Förslaget till vidtagande af ändrings- och nybygga ad sarbeten vid
sjukvårdsinrättningarna hade ursprungligen framstälts i en den 23
februari 1900 till direktionen öfver desamma aflåten skrifvelse, deruti
professorn Jacques Borelius, såsom medicinsk styresman för inrättningarna
— i deras reglemente benämnd sjukhusdirektör — tillika påpekat de
brister, som i åtskilliga afseenden vidlådde inrättningarna. Omförmälda
skrifvelse lydde, med uteslutande delvis af ett yttrande rörande kurhuset
samt vissa förslag rörande nybyggnads- och ändringsarbeten för den
kirurgiska afdelningen vid sjukvårdsinrättningarna, sålunda:
»Det lär icke vara någon nyhet för direktionen, att vårt lasarett
är i väsentliga delar otidsenligt. De flesta af byggnaderna äro tillkomna
på en tid, då sjukhushygienens fordringar ej voro desamma som
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
19
nu. Det s. k. nyaste lasarettet, innehållande ögonafdelning och en del
ekonomi- och administrationslokaler, är, ehuru sent tillkommet, tyvärr
uppfördt utan hänsyn till sjukhushygienens fordringar. Den enda fullt
tidsenliga afdelningen är det nya barnsjukhuset. Den medicinska afdelningen
— det s. k. gamla lasarettet, fullbordadt 1850 — befinner sig
efter den grundliga reparation och förändring af densamma, som
gjordes 1896, i ganska godt skick och är afgjordt den bästa af de äldre
afdelningarna. Det synes mig näppeligen möjligt att göra något mera
eller bättre af denna afdelning utan nybyggnad. Kurhuset, bygd! 1824
och utvidgadt genom tillbyggnad 1864, har ett ytterst olämpligt läge
vid gata och är i alla afseenden otidsenligt. Den kirurgiska afdelningen,
det s. k. nya lasarettet, fullbordadt 1868, befinner sig, frånsedt mindre,
under årens lopp nödiga reparationer, i samma skick, som då den för
öfver 30 år sedan togs i bruk. Fordringarna på en kirurgisk afdelnings
inredning och utrustning äro dock, till följd af kirurgiens kolossala
utveckling just under dessa decennier, helt andra nu än då. Sjuksalarne
äro mörka, fönster}7tan betydligt för liten, och de stora jernkaminerna
i salarne äro skymmande och skrymmande. Enskilda rurm
men äro små och ligga inom en korridor så trång, att transporten af
den sjuke till och från rummet är på vanligt sätt omöjlig. Operationsafdelning
med förbands- och desinfektionsrum m. m. finnes ej; ej heller
finnes arbetsrum för öfverläkare och assistenter, ingen lokal för poliklinik,
ehuru poliklinisk behandling bör meddelas vid en dylik afdelning, ögonafdelningen
i det s. k. nyaste lasarettet, fullbordadt 1886, är från början
förfelad från sjukhushygienisk synpunkt och knappast möjlig att förbättra.
Barnbördshuset, fullbordadt 1882, är relativt tidsenligt, men
synes vara för litet för behofvet. Tvätt- och maskinhus, från 1873, är
nästan fallfärdigt och lär redan vara utdömdt af landstingets revisorer.
Köket är olämpligt förlagdt i källarvåning, svårtillgängligt för de flesta
af sjukafdelningarna och otillräckligt för behofvet i närmaste framtid.
Lokaler för större förråd saknas alldeles.
»Åtskilligt är alltså här icke, såsom det borde vara. Af flera skäl
torde icke vara att tänka på annat än förbättringar på det beståendes
grund. Ett förslag till nybyggnad af hela lasarettet vore väl att betrakta
som ekonomiskt orimligt och dessutom till stor del öfverflödigt.
Det, som synes mig mest trängande, är behofvet af förbättrade ekonomilokaler,
främst tvätt- och maskinhus. I samband med en nybyggnad
af dessa torde emellertid en tidsenlig köksafdelning anordnas. Lämplig
plats för denna ekonomibyggnad vore de under lörra året förvärfvade
tomterna vester ut; ekonomibyggnaden blefve då väl belägen i förhållande
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
till de olika sjukhusafdelningarna. Denna ekonomiafdelning skulle
alltså innehålla ångpannor, maskiner, tvätt och köksafdelning. Kurhuset
är fullständigt otidsenligt och borde slopas. I fråga om en nybyggnad
för denna afdelning möta dock vissa svårigheter beträffande beräkning
af dess storlek. Mot vanligheten kan man här riskera att bygga för
stort för kommande behof. — — — — — —--Under dessa för
hållanden
är det en vansklig sak att föreslå nybyggnad för kurhuset.
Det synes mig lämpligast att låta vid det nuvarande bero, huru otillfredsställande
det än är. Den kirurgiska afdelningen behöver i sin
helhet moderniseras, derjemte behöfves nybyggnad för operationsafdelning
och enskilda rum.
Antalet patienter på kirurgiska afdelningen har under de sista åren betydligt
förökats, äfvenså antalet utförda operationer. Tidvis har det
visat sig svårt att bereda plats åt inträdesberättigade. En väsentlig
tillökning i antalet platser för kirurgiska fall skulle vinnas, om de
gynekologiska fallen utsöndrades till en särskild afdelning. Då barnbördshuset,
såsom nämndt, är i behof af utvidgning, kunde lämpligen
i samband med tillbyggnad af detsamma en gynekologisk afdelning af
15—20 sängar der anordnas, enligt mönstret af en tysk Frauenklinik.
»På grund af hvad jag här anfört, tager jag mig friheten föreslå
direktionen att tillsätta en komité, med uppdrag att taga ofvan angifna
förslag under ompröfning och bemyndigande att låta uppgöra
ritningar och kostnadsförslag, hvilka om möjligt borde vara färdiga att
föreläggas landstingets revisorer i maj, för att derefter inlemnas till
årets landsting.»
Med anledning af denna framställning hade sjukhusdirektionen
utsett två af sina ledamöter, J. Bengtsson och Jakob Larsson, jemte
sjukhusdirektören att såsom komiterade taga ärendet under förberedande
behandling. För uppdragets fullgörande hänvände komiterade sig till
arkitekten hos medicinalstryrelsen, hofintendenten A. Kumlien, med
anmodan att efter undersökning på platsen uppgöra fors!agsritningar
och kostnadsberäkningar för de nybyggnader och förändringar, hvilka
för sjukvårdsinrättningarnas bringande i tidsenligt skick kunde finnas
af behofvet, påkallade.
I enlighet med de anvisningar och bestämmelser, som meddelats
Kumlien, hade denne uppgjort förslag till om- och tillbyggnader m. m.
vid sjukvårdsinrättningarna samt med skrifvelse den 4 augusti 1900
till komiterade öfverlemnat hufvudritningar och detaljerade kostnads
-
Statsutskottets Utlåtande N;o 75.
21
beräkningar till nytt ekonomihus samt ångpanne- och maskinhus, nybyggnad
för den kirurgiska afdelningen, förändringar inom den äldre
kirurgiska paviljongen jemte särskilda kostnadsberäkningar för centraluppvärmning,
elektrisk belysning, ångtvätt och ångkök in. m. Kostnadsberäkningarna
slutade å en summa af 502,600 kronor, dertill alternativt
komme 9,400 kronor för en tillbyggnad för dagrum vid gamla kirurgiska
byggnaden. Kumliens förslag berörde äfven tillbyggnad till och förändring
af barnbördshuset, men komiterade hade af ekonomiska skäl
låtit frågan härom förfalla, likasom de ock anslutit sig till sjukhusdirektörens
uppfattning i fråga om behofvet af nytt kurhus, ehuru de
ansett, att genom uppbyggande af sådant på annan plats än området
för det nuvarande förmåner i afseende å sjukvårdsinrättningarnas kraf
å tidsenlig administrationsbyggnad och ökadt utrymme skulle vinnas.
Denna komiterades åsigt hade uttalats i skrifvelse till, sjukhusdirektionen
den 24 augusti 1900 vid öfverlemnande af ritningarna och
kostnadsförslagen. I skrifvelsen hade komiterade vidare, under hänvisning
till ett vid skrifvelsen fogadt särskildt yttrande af sjukhusdirektören,
anfört bland annat: Komiterade kunde icke annat än på
det lifligaste tillstyrka vidtagandet af snar åtgärd för uppförande af
ny ekonomibyggnad och nybyggnad för den kirurgiska afdelningen
samt föreslagna förändringar i den äldre kirnrgiska afdelningen, deri
inbegripen tillbyggnad för erhållande af dagrum. Ekonomiafdelningen
vore för sjukhuset i dess helhet af den allra största vigt; och utan
att denna utdelning vore på ett tillfredsställande sätt ordnad, måste
vid ett så betydande sjukhus som det ifrågavarande administrationen
nödvändigt blifva mycket dyr och svår. Det nuvarande maskin- och
tvätthuset vore, såsom ofta framhållits, af den beskaffenhet, att dess
bibehållande icke kunde ifrågasättas. Köksafdelningen vore för närvarande
alldeles olämplig för sitt ändamål och dess lokaler väl behöfliga
och lämpliga för andra ändamål, hvilka nu icke kunde tillgodoses.
Beträffande den kirurgiska afdelningen framträdde närmast och oafvisligen
behofvet af en tidsenlig operationsafdelning, hvarför plats icke
under några förhållanden kunde beredas i den nuvarande b}^ggnaden.
Sistnämnda byggnad vore dessutom med afseende på anordning och
inredning sådan, att, frånsedt behofvet af operationsafdelning, densamma
i allt fall kräfde en genomgripande förändring. Utom de af sjukhusdirektören
mot denna byggnad framstälda anmärkningarna ville komiterade
fästa uppmärksamheten på den fullständiga frånvaron af brandbottnar
och saknaden af hvalf öfver källrarne, hvilka bland annat tjenade
till förvaringsrum för kolupplaget.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
Komiterade hade slutligen hemstält, att direktionen måtte hos landstinget
anhålla om ett anslag för det ifrågavarande ändamålet å 512,000
kronor. Med hänsyn till de ifrågasatta åtgärdernas omfattning och den
betydande kostnaden kunde anslaget lämpligen fördelas på en tid af
fyra år.
I nyssberörda särskilda yttrande af sjukhusdirektören hade denne,
enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, till en början erinrat, att
landstingets revisorer vitsordat behofvet af de föreslagna åtgärdernas
vidtagande.
Vidare hade sjukhusdirektören yttrat bland annat:
»Vid en inrättning sådan som denna, som består af flere från
hvarandra i viss mån skilda sjukafdelningar, kan väl en nybyggnad,
ombyggnad eller modernisering af dessa ske successivt och i mån af
behof, men hvad som är gemensamt för det hela i administrativt och
ekonomiskt hänseende, det kan icke styckevis förbättras, det måste på
en gång sättas på tidsenlig fot; hit höra alla ekonomilokaler samt anordningarna
för uppvärmning och belysning.
»Såväl af hygieniska som ekonomiska skäl bör centraluppvärmning
i största möjliga utsträckning användas; af samma skäl är ock den
elektriska belysningen lämpligast för sjukhus. Beträffande hela anordningen
af ekonomiafdelningen på en större sjukvårdsinrättning har
genom senare års erfarenhet stadgad uppfattning vunnits om det bästa
och ekonomiskt rigtigaste. Ångpannehus och anordningar för centraluppvärmning,
maskiner för elektrisk belysning, tvättinrättning och köksafdelning,
dessa olika delar skola med hvarandra på ett planmessigt
sätt kombineras, så att t. ex. afloppsånga från ett håll kan tillvaratagas
och tillgodogöras för annat ändamål o. s. v., och i allmänhet så, att
intet förspilles. Härmed äro skälen angifna, hvarför det föreliggande
förslaget upptager en fullständig ekonomiafdelning i modern stil. En
fördelning af detta kan ej ske utan att det hela sedermera blir ett förfuskadt
lappverk, dyrt och dåligt. Det nuvarande ångpanne- och tvätthuset
är fallfärdigt och måste nedrifvas. Den nuvarande köksafdelningen
behöfves alltför väl till förrådsrum; och särskildt blir sjelfva köksrummet,
beläget som det är i närheten af badafdelningen, ett utmärkt förvaringsrum
för patienternas egna kläder, för hvilka nu lämplig lokal saknas.
»Af de olika sjukafdelningarna befinner sig ingen, frånsedt kurhuset,
om hvilket jag i föregående skrifvelse utförligare uttalat mig, i
sämre skick än den kirurgiska. Den befinner sig i samma skick som
år 1868, då den togs i bruk; och huru kolossalt har icke kirurgien
utvecklats sedan dess och alltså fordringarna på en kirurgisk afdelning
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
23
skärpts! Det torde icke behöfva sägas mer, än att operationsafdelning
saknas och att till operationsrum provisoriskt inredts mindre, till andra
ändamål afsedda rum, för att hvar och en skall inse, att här en förändring
måste göras. Det tunga och ansvarsfulla arbete, som på denna
afdelning utföres, får icke genom de lokala förhållandena göras än
tyngre och svårare; lokalerna skola vara så inrättade, att största möjliga
trygghet beredes dem, som skola opereras. Den kirurgiska afdelningen
är beträffande patientantalet den största. Under år 1899 intogos på
lasarettet 2,819 patienter, deraf 1,199 på kirurgiska och 1,620 på de
andra afdelningarna tillsammans. Patientantalet synes ock vara i stadigt
stigande: 1895 738, 1896 659, 1897 707, 1898 930,1899 1,199. Antalet
utförda operationer på lasarettspatienter var: 1895 394, 1896 465, 1897
450, 1898 611, 1899 750, 1900 (till den 23 augusti) 602. Härtill komma
ett antal polikliniska operationer, så under 1899 235 st. Af dessa siffror
torde framgå, dels att ett betydligt arbete utföres på denna afdelning,
dels att arbetet ökas år för år. Ytterligt svårt är det ofta, och ibland
omöjligt, att bereda plats åt inträdesberättigade.
»Det föreliggande förslaget omfattar nu, dels i nybyggnad en fullt
modern operationsafdelning med dertill hörande arbetslokaler, derjemte
tidsenliga enskilda rum och en isoleringsafdelning på 9 sängar, dels
omändring och modernisering af det nuvarande huset. Ett afsevärdt
antal nya platser vinnas. Kirurgiska afdelningen disponerar nu 92
sjukplatser. Enligt det nya förslaget blir det i gamla huset 100 platser
och i nya cirka 25.
»På grund af hvad jag anfört, vill jag hos direktionen på det
kraftigaste tillstyrka antagandet af de föreliggande förslagen.»
Departementschefen har vidare lemnat en kort redogörelse för de
förslag, som sålunda förelagts sjukhusdirektionen. Den grundade sig
dels på Kumliens förut omnämnda skrifvelse till komiterade, dels ock
på de uppgjorda ritningarna jemte en till dem hörande plankarta öfver
den åt sjukvårdsinrättningarna upplåtna tomt, å hvilken plankarta såväl
de nuvarande som de tillämnade byggnaderna vore angifna.
Den nya ekonomibyggnaden skulle, enligt det omnämnda förslaget,
uppföras af tegel, delvis i flere våningar samt förläggas vester om nuvarande
kirurgiska byggnaden i närheten af tomtgränsen. I jordvåningen
befunne sig, bland annat, ångpannerum, rum för ackumulatorer,
maskinrum för elektrisk belysning, desinfektions- och badrum in. in.
äfvensom rum för orena kläder och tvättstuga samt ett antal källare,
afsedda för olika slag af matvaror. I öfrigt innohölle byggnaden mangel
-
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
och strykrum, köks- och diskrum samt matsalar, bostadsrum, rum för
linneförrådet m. m.
Den nya kirurgiska paviljongen skulle förläggas mellan den nuvarande
kirurgiska byggnaden och den nya ekonomibyggnaden. Nämnda
paviljong skulle uppföras af sten i två våningar, med en hufvudrygg11^
från hvars ena långsida utsprunge en tillbyggnad, afslutad af
en med bufvudbyggnaden parabel afdelning. Paviljongen både från
hvardera af hufvudbyggnadens våningar förbindelse med den gamla
kirurgiska paviljongen medelst gångar i en derför afsedd, särskild
byggnad. Bottenvåningen upptoge två expeditionsrum, rum för klinikchef,
klinikanter och sköterskor, laboratorium, bibliotek och museum,
röntgen- och undersökningsrum, bandage- och förrådsrum, dag- och
väntrum samt poliklinik och 4 rum med platser för tillsammans 9
patienter äfvensom badrum m. m. I öfre våningen funnes rum för
klinikanter och sköterskor, afklädningsrum, söfnings- och steriliseringsrum,
en större och en mindre operationssal, båda med takdager, dagrum,
8 rum med platser för tillsammans 17 patienter, tvättrum och badrum
m. m. I källaren funnes värme- och friskluftkamrar m. m.
I afseende å ändringarna i den äldre kirurgiska paviljongen vore
hufvudsakligen följande att märka. I dess källare vore varmkammare
för paviljongens uppvärmning föreslagna. I bottenvåningen och våningen
en trappa upp vore tillbyggnader, afsedda för klosett- och skölj rum,
hvarjemte södra och norra än dpartierna skulle förändras dels till badrum
och tekök, dels till enkelrum och mindre salar för patienter. I de
stora sjuksalarne skulle de skymmande pelarne i salarnes midt med tillhörande
kaminer borttagas, hvarjemte fönstren skulle upphuggas för att
bereda tillräckligt ljus i nämnda salar. Vidare vore nödiga värme- och
cirkulationskanaler angifna för hvarje lokal. På vinden skulle brandbotten
inläggas. Genom linneförrådets förläggande till ekonomibyggnaden
vunnes en reservsal för sjuka, i händelse någon af de stora
sjuksalarne behöfde utrymmas för reparation och desinfektion.
De omförmälda dagrummen i gamla kirurgiska paviljongen skulle
förläggas till undvikande af ökad kostnad samt förökadt antal utsprång
å byggnaden till vinklarne vid sammanbindningsgången. Hissen i
nämnda paviljong vore föreslagen att ligga på samma plats som förut,
men skulle göras elektrisk af Othis konstruktion.
Emellan de särskilda paviljongerna vore föreslagna mindre sammanbindningskanaler,
i hvilka alla förekommande ångrör med kondensationsledningar,
kall- och varmvattenledningar, gasrör och elektriska ledningar
m. m. skulle framdragas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
25
Meningen vore att de nu omförmälda byggnaderna skulle uppvärmas
med ånga enligt förslag af ingeniören H. Theorell samt upplysas
medelst elektricitet enligt förslag af ingeniören A. Estelle. Kal.1-och varmvatten- samt afloppsledningar skulle anordnas enligt förslag
af fabrikören P. A. Sjögren, köks- och tvättapparaterna, af bästa bepröfvade
konstruktion, enligt anbud från nya aktiebolaget Atlas.
Kostnadsberäkningarna för de ifrågasatta arbetena utvisade följande
hufvudsummor:
nya kirurgiska paviljongen.................... kr. 145,800: —
ny ekonomibyggnad ................................ „ 97,500: —
nytt ångpannehus ...........j......................... • „ 23,400: —
sammanbindningsgång och yttre rör
kanaler
................................................. „ 15,400: —
tillbyggnad och förändring af gamla
kirurgiska paviljongen..................... „ 50,600: —
värme- och ventilationsanordning......... kr. 57,400:‘—
vatten- och afloppsledningar samt varmvattenberedning
................................. „ 23,000: —
elektrisk belysning .................................... ,, 35,500: —
apparater och maskiner för kök och
för tvätten ......................................... „ 38,000: —
elektrisk hiss i gamla kirurgiska paviljongen
.................................................. „ 7,000: —
gasledningar och vattenklosetter........... „ 9,000: —
dagrum för gamla kirurgiska paviljongen
kr. 332,700: —
169,900: —
9,400: —
Summa kr. 512,000
De uppgjorda förslagen hade, enligt hvad af statsrådsprotokollet
vidare inhemtas, biträdts af sjukhusdirektionen; och densamma hade i
skrifvelse den 28 augusti 1900 hänskjuta ärendet till landstingets
pröfning. Dervid hade direktionen uttalat, att genom den utredning,
som förelåge, behöfligheten af de ifrågasatta åtgärderna vore ådagalagd;
och då de af landstinget utsedde revisorerna, hvilka varit i tillfälle att
personligen taga kännedom om förhållandena, vitsordat behofvet af de
anmärkta bristernas afhjelpande och för sin del förordat de åtgärder,
som i sjukhusdirektörens skrifvelse den 23 februari 1900 föreslagits,
hade direktionen icke tvekat att påkalla landstingets medverkan till
Bill. till Biksd. Prat. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 40 Höft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
vinnandet af de med de framlagda förslagen åsyftade förbättringar och
anordningar, hvilkä efter direktionens förmenande icke knnde undvikas,
derest sjukvårdsanstalten skulle kunna på tillfredsställande sätt fylla
sitt vigtiga ändamål.
Efter omförmälan af de särskilda arbeten, som ifrågasatts, hade
direktionen beträffande anordningarna för centraluppvärmning och elektrisk
belysning, vatten- och afloppsledningar samt varmvattenberedning,
gasledningar och vattenklosetter anmärkt, att dessa arbeten för närvarande
endast afsåge att tillgodose de afdelningar, för hvilka nybyggnader
och förändringar nu tillämnades, men att de beräknats för
eventuel utsträckning jemväl till sjukhusets öfriga afdelningar.
Slutligen hade direktionen hemstält, att landstinget måtte bemyndiga
direktionen att gå i författning om utförande af ifrågavarande
nybyggnads- och förändringsarbeten samt öfriga uppgifna anordningar
vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund och för detta ändamål anvisa
ett belopp af 512,000 kronor, deraf 200,000 kronor att utgå under år
1901 och återstoden i den mån landstinget efter anmälan af direktionen
kunde för hvarje återstående år af den beräknade tiden, fyra år, särskildt
förordna.
Landstingets helsovårdsutskott
sjukhusdirektionens af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet understödda
framställning yttrat följande:
»Utskottet, som förvissat sig om behofvet af de föreslagna nyoch
ombyggnaderna och vigten af desammas snara utförande, vill dock
framhålla såsom sin mening, att, då sjukvårdsinrättningarna i Lund
numera i sin helhet komma att upplåtas åt universitetet såsom medicinsk
klinisk undervisningsanstalt och sålunda tjena ett synnerligen vigtigt
statsändamål, som utan deras medverkan svårligen skulle kunna fyllas,
staten bör i sin mån bidraga till de nu begärda stora anslagsbelopp,
som erfordras, för att sjukhuset icke blott såsom sådant utan äfven för
nyssberörda ändamål må motsvara tidens kraf, så mycket hellre som
likartade inrättningar i Stockholm och Upsala till hufvudsaklig del
åstadkommits och underhållas af staten och dessutom icke kan bestridas,
att sjukvårdsinrättningarna såsom klinisk institution påfordra eu i viss
mån annan och dyrbarare anordning, än hvad fallet skulle vara, om
det endast gälde ett vanligt allmänt sjukhus. På grund af hvad nu
anförts och då landstinget fortfarande som hittils kommer att ensamt
bekosta sjukvårdsinrättningarnas hela underhåll och drift, torde det
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
27
vara billigt och rimligt, att det nu behöfliga anslaget till lika stort
belopp bestrides af landstinget och staten.
»Utskottet hemställer fördenskull, att Kongl. Maj:ts befallningshafpandes
och sjukhusdirektionens i Lund framställningar på det sätt
bifallas, att landstinget uppdrager å direktionen att å landstingets vägnar
till Kongl. Maj:t ingå med underdånig anhållan om aflåtande till nästkommande
Riksdag af nådig proposition om beviljande af ett statsanslag
å 256,000 kronor såsom bidrag till åstadkommande af ifrågavarande
byggnader samt att landstinget, under förutsättning af Kongl.
Maj:ts och Riksdagens bifall till denna framställning, för sin del anslår
samma summa 256,000 kronor att för samma ändamål utgå under
åren 1901 och 1902 med hälften hvartdera året, hvarvid det torde
böra uppdragas åt finansutskottet att afgifva förslag om sättet för det
eventuella utbetalandet af ifrågavarande anslag.»
Denna utskottets hemställan blef vid landstingets sammanträde
den 26 september 1900 af landstinget bifallen.
På grund af det uppdrag direktionen sålunda erhållit af landstinget
hade direktionen ingått till Kongl. Maj:t med en den 27 oktober
1900 dagtecknad framställning i ämnet, dervid öfverlemnande de handlingar,
som varit för utredning i ärendet hos landstinget åberopade,
jemte utdrag af landstingets i saken förda protokoll. Direktionen hade
tillika hänvisat till de af landstinget anförda skäl, hemtade från den
säregna ställning, Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund intoge
såsom både länssjukhus och medicinsk-klinisk undervisningsanstalt,
samt framhållit, hurusom sjukvårdsinrättningarnas uppgift att tjena
den medicinska undervisningen varit redan vid inrättningarnas tillkomst
och sedan vid flere tillfällen anledning till ekonomisk samverkan mellan
Lunds universitet och sjukvårdsinrättningarna för att sätta dessa senare
i tillfälle att fylla nämnda uppgift.
Sist omförmälda förhållande hade departementschefen redan antydt
och departementschefen ansåge sig nu böra återgifva den historik, som
i detta hänseende återfunnes i direktionens skrifvelse:
»Att det första lasarettet för Malmöhus län, hvilket öppnades år
1768 och under nära ett århundrade förblef det enda inom länet, förlädes
till Lund, var i väsentlig man beroende af universitetets mellankomst
i syfte att af lasarettet bereda sig fördelen af klinisk undervisning.
För sådant ändamål upplät universitetet kostnadfritt åt lasarettet
s. k. Munchska linset med tillhörande tomt, som af universitetet inköpts
till nosocomium, hvarjemte åt lasarettet anslogs räntan af nosocomii
-
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
fonden och arrendeinkomsten af lägenheten Hnnnernpsmarken. Då i
början af 1790-talet det Munchska huset befans vara oanvändbart,
förflyttades lasarettet till det s. k. Stallmästarehuset i den universitetet
tillhöriga Paradislyckan, hvarest jemväl åt lasarettet uppläts kostnadsfri
tomt. Sedan institutum clinicum år 1812 inrältats och förenats med
lasarettet, blef genom kongl. brefvet den 3 mars 1813 till inrättningarnas
årliga underhåll anslagen den del af kyrkotionden inom länet, som
genom indragning af kyrkoinspektorssysslan blifvit disponibel. Vid
lasarettet uppfördes år 1821 barnbördshus och kokhus, år 1822 nytt
kurhus och år 1846 det nuvarande s. k. gamla lasarettet, inrymmande
numera den medicinska afdelningen, hvilka alla byggnader uppfördes
inom den ofvan nämnda Paradislyckan å tomtområden, som blifvit af
universitetet åt lasarettet utan afgift upplåtna; och sedan Malmöhus
läns landsting öfvertagit sjukvårdsinrättningarna och år 1863 till uppförande
af nuvarande kirurgiska afdelning beviljat ett anslag af 125,000
kronor, samt sjukhusdirektionen i anledning deraf och med framhållande
af sjukvårdsinrättningarnas stora betydelse för universitetet i skrifvelse
till consistorium academicum anhållit om dess medverkan till den beslutade
sjukhusutvidgningen genom upplåtande af byggnadstomt, har till
svar å consistorii derom gjorda underdåniga framställning Kongl. Maj:t
genom nådigt bref den 24 februari 1865 tillåtit, att hela Paradislyckan
finge utan afgift åt sjukvårdsinrättningarna upplåtas under de mellan
consistorium och sjukhusdirektionen öfverenskomna vilkor rörande den
kliniska undervisningen.))
Af det anförda syntes, fortsatte direktionen, att tid efter annan
och särskildt då betydligare utvidgning af eller nybyggnad för sjukvårdsinrättningarna
af behofvet påkallats, det funnits billigt, att universitetet
af sina tillgångar i den form, som då varit lämplig, lemnat tillfälliga
bidrag, hvilket innebure ett erkännande af sjukvårdsinrättningarnas betydelse
för det statsändamål, som blifvit satt såsom universitetets uppgift.
Denna sjukvårdsinrättningarnas betydelse hade otvifvelaktigt i icke
oväsentlig män vunnit i vigt derigenom, att 1900 års landsting för sin
del godkänt ett af direktionen uppgjordt förslag till förändrade grunder
för ordnandet af läkarevården vid sjukvårdsinrättningarna och dermed
förenade kliniska institutioner, enligt hvilket förslag sjukvårdsinrättningarna
i sin helhet komme att åt universitetet upplåtas för klinisk undervisning
i stället för det ringa antal sjuksängar, hvilka, enligt förut omförmälda
vilkor för Paradislyckans upplåtande åt lasarettet, stått till
universitetets förfogande.
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
29
Genom den hos landstinget förebragta utredningen synes det,
yttrade direktionen vidare, vara ådagalagdt, att de ifrågasatta ny- och
ombyggnaderna samt öfriga anordningar vore oundvikligen nödvändiga
för att bringa sjukvårdsinrättningarna i ett tidsenligt skick. Detta gälde
icke minst den kirurgiska afdelningen, som för den kliniska undervisningen
vore af synnerlig vigt. Vid utarbetande af planen för denna
afdelnings anordnande hade ock särskild hänsyn måst tagas till dess
uppgift såsom klinisk undervisningsanstalt; men äfven beträffande öfriga
föreslagna anordningar vore det af stor betydelse för läkareutbildningen,
att det sjukhus,*der denna utbildning skulle erhållas, vore i sådant skick,
att det kunde tjena som mönsteranstalt. Det kunde derför icke förnekas
att, såsom ock landstinget framhållit, sjukvårdsinrättningarnas
egenskap af klinisk institution kräfde en i viss mån annan och dyrbarare
anordning än den, som skulle kunna anses nödig för ett vanligt
länssjukhus. Då sjukvårdsinrättningarna, såsom nämndt, vid flere föregående
med det nu föreliggande fullt jemförliga fall kunnat på grund
af sin ställning till Lunds universitet af detta påräkna kraftigt bidrag
till nödiga utvidgningar och nybyggnader, men i detta fall något bidrag
från universitetet icke torde kunna ifrågasättas, ansåge direktionen den
af landstinget uttalade uppfattning om billigheten deri, att staten i sin
mån bidroge till kostnaden för nu ifrågavarande ny- och ombyggnader,
vara af förhållandena berättigad. Direktionen anhölle derför, att Kongl.
Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition om beviljande af ett statsanslag
å 256,000 kronor såsom bidrag till åstadkommande af omförmälda
byggnader och anordningar.
Öfver den gjorda framställningen hade, enligt hvad departementschefen
vidare meddelat, genom remiss infordrats yttranden från vederbörande
universitetsmyndigheter.
Af dessa hade medicinska fakulteten i Lund anfört: Fakulteten,
som väl kände det tillstånd, hvari sjukvårdsinrättningarna i Lund för
närvarande befunne sig, kunde till fullo vitsorda behofvet af de af
direktionen föreslagna om- och nybyggnaderna, hvilka vore nödvändiga
för att inrättningarna skulle komma i ett något så när tidsenligt skick
och kunna motsvara de kraf, som stäldes på desamma. Fakulteten kunde
ock vitsorda, att, om de föreslagna ändringarna vidtoges, derigenom
afsevärda fördelar vunnes särskildt för den kliniska undervisningen, ej
minst derutinnan, att det kliniska materialet blefve större och kunde på
betydligt bättre sätt än förut för undervisningen tillgodogöras, särskildt
vid den kirurgiska kliniken. Bland de många skäl, som talnde för det
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
föreliggande förslaget, ville fakulteten särskildt framhålla det af sjukhusdirektionen
i dess gjorda framställning omnämnda beslut af 1900
års landsting angående sjukvårdsinrättningarnas upplåtande för den
kliniska undervisningen, medan deremot hittills endast hälften af de
medicinska och kirurgiska afdelningarna varit upplåtna derför. Först
genom detta beslut hade möjlighet öppnats för att fakultetens intressen
i detta afseende skulle kunna blifva på fullt tillfredsställande sätt
tillgodosedda. Genom detta beslut vore inrättningarna i sjelfva verket
förvandlade till kliniker, till kliniska institutioner. Då dylika annorstädes
så godt som uteslutande underhölles af statsmedel, syntes en
begäran om ett tillfälligt statsanslag till ifrågavarande anstalter vara
fullt befogad. På grund häraf ville fakulteten — som ej ansåge sig
behöfva särskildt framhålla, hurusom tidsenliga och väl tillgodosedda
kliniker vore ett lifsvilkor för en medicinsk fakultet — på det lifligaste
tillstyrka det föreliggande förslaget.
Det större akademiska konsistoriet, som erinrat om de betydliga
bidrag, universitetet förut lemnat vid större utvidgdingar af sjukvårdsinrättningarna,
hade, lika med medicinska fakulteten, funnit den gjorda
framställningen fullt befogad samt tillstyrkt densamma under förklarande,
att universitetet saknade tillgångar att vid detta tillfälle lemna det
nödiga bidraget.
Med öfverlemnande och åberopande af fakultetens samt konsistoriets
yttranden, hade kanslern för rikets universitet i utlåtande den 27 november
1900 anfört hufvudsakligen följande: Det vore kanslern väl bekant,
att den samverkan, som vid åstadkommandet och anordnandet af Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund hittills egt rum mellan länet
och universitetet, varit i hög grad egnad att främja den medicinska
undervisningen och läkareutbildningen vid universitetet. På grund
häraf och då med de nu ifrågasatta åtgärderna för vissa ny- och ombyggnader
vid sjukhuset ej blott afsåges att bereda möjlighet till en
förbättrad och utvidgad sjukvård, utan jemväl i flere afseenden företrädesvis
åsyftades att å sjukhusets samtliga afdeluingar bereda rikligare
tillfälle till och förbättrade former för meddelande af klinisk undervisning
åt blifvande läkare, måste kanslern anse medverkan från statens
sida i nu förevarande afseende vara af omständigheterna i synnerlig
grad påkallad. Kanslern förordade alltså bifall till den af sjukhusdirektionen,
enligt landstingets uppdrag, gjorda framställningen.
Kort efter det att direktionen till Kongl. Maj:t ingått med ifrågavarande
framställning, hade densamma, jemlikt föreskrift i det för
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
31
sjukvårdsinrättningarna gällande reglementet, understält de uppgjorda
planerna för de tillämnade nybyggnaderna och förbättringarna medicinalstyrelsens
pröfning. Medicinalstyrelsen hade då inhemtat yttrande i
ärendet af öfverintendentsembetet, som uti skrifvelse till medicinalstyrelsen
den 27 november 1900 meddelat, att embetet, som lemnat de
uppgjorda kostnadsberäkningarnas af departementschefen förut angifna
särskilda poster utan anmärkning, beträffande de företedda ritningarna
icke funnit anledning till erinran, utom i fråga om dem, som afsåge
ekonomibyggnaden, mot hvilka embetet ansett sig böra framställa
åtskilliga anmärkningar beträffande inredningen m. m. Till undvikande
af de härvid antydda olägenheterna syntes det embetet vara att förorda,
att den afdelning inom omförmälda byggnad, der ångpanna, maskiner,
desinfektionsinrättning m. m. skulle anordnas, förlädes till en särskild
byggnad, som, efter förflyttning af sjukhusets grafkapell, med fördel
kunde förläggas vid sjukhustomtens vestra gränslinie invid angränsande
tomter n:is 12, 13, 14, 15 a samt 15 c, 16 och 17, hvaremot öfriga
för ekonomiförvaltningen nödiga lokaler borde inrymmas i en annan
nybyggnad, som syntes kunna uppföras midt för tomterna 7, 8, 9 c
samt 9 och 10 b och gifvas en storlek af 50 meter i längd, 13 meter
i bredd och 10,5 meter i höjd med tre bottnar, af hvilka den nedersta
lämpligen kunde nedsänkas i marken.
Medicinalstyrelsen hade enligt hvad vidare af statsrådsprotokollet
inhemtas med anledning af öfverintendentsembetets skrifvelse uppdragit
åt hofintendenten Kumlien att vidtaga den förändring af ritningarna,
att ekonomibyggnaden finge en lämpligare inredning och förlädes på
det sätt, att kirurgiska afdelningen icke lede men af den i förslaget
upptagna desinfektions- och ångpanneanläggningen eller inskränkning
i belysning och luftomsättning genom den fyra våningar höga delen
af nämnda ekonomibyggnad.
Till åtlydnad häraf hade Kumlien uppgjort och med tjenstememorial
den 3 januari 1901 till medicinalstyrelsen öfverlemnat nya
ritningar med kostnadsförslag till ekonomibyggnad in. m. Hänvisande
i öfrigt till omförmälda, handlingarna i ärendet bilagda tjenstememorial,
har departementschefen ansett sig i detta sammanhang blott böra nämna,
att Kumlien i det väsentliga följt de anvisningar, som medicinalstyrelsen
lemnat honom, och do erinringar, hvilka framstälts af öfverintendentsembetet.
1 följd häraf voro alltså enligt det nya förslaget
ångpannerummet, verkstadsrum, maskinrum för elektrisk belysning samt
ackumulatorsrurn förlagda i en särskild byggnad å den af öfverintendentsembetet
angifna plats. Sjelfva ekonomibyggnaden, som innehöllö öfrigä
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
i det gamla förslaget upptagna lokaler, voro endast en våning hög
med en hög vindsvåning inom ett mansard-tak. Tvättstugan vore
nedsänkt 2 meter i jorden och försedd med dagerbrunnar för fönsterna.
Beträffande kostnaderna utvisade Kumliens tjenstememorial, att
den nya ekonomibyggnaden skulle kosta 98,400 kronor eller 900 kronor
mer än enligt det äldre förslaget. En motsvarande nedsättning gjordes
deremot i det äldre förslagets post å 15,400 kronor för sammanbindningsgång
och yttre rörkanaler. Då nämnda förslags poster i öfrigt
voro bibehållna oförändrade, skulle de nu omförmälda ändringarna ej
medföra någon höjning i slutsumman för de tillämnade arbetena.
Det på nyss omförmäldt sätt ändrade förslaget hade derefter
blifvit godkändt af medicinalstyrelsen, 6om med skrifvelse den 4 januari
1901 öfverlemnat vederbörliga ritningar och handlingar till sjukhusdirektionen.
Departementschefen har derefter fortsatt redogörelsen för den
behandling, som egnats den af sjukhusdirektionen gjorda framställningen.
Sedan, såsom nämndt, de akademiska myndigheterna yttrat sig i
ärendet, hade detsamma remitterats till öfverintendentsembetet, som i
utlåtande den 11 december 1900 upprepat det af embetet till medicinalstyrelsen
afgifna, förut af departementschefen omnämnda yttrande.
I anledning af hvad öfverintendentsembetet anfört hade Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län anbefalts att från direktionen
öfver sjukvårdsinrättningarna infordra och öfverlemna till Kongl.
Maj:t stäldt utlåtande.
Den 15 januari 1901 hade direktionen afgifvit det äskade utlåtandet,
hvilket af Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnats. I
utlåtandet hade direktionen omförmält, hurusom ritningarna, på sätt
departementschefen redan nämnt, dåmera undergått vissa ändringar
och i sitt ändrade skick blifvit godkända af medicinalstyrelsen; hvarjemte
direktionen till Kong]. Maj:t öfverlemnat samtliga till ärendet
hörande ritningar.
Ärendet hade slutligen ånyo blifvit remitteradt, till öfverintendentsembetet,
som i skrifvelse den 5 februari 1901 anmält, att embetet,
vid i ärendet företagen förnyad granskning, funnit sig, efter hvad deri
dåmera blifvit åtgjordt, icke hafva något att för sin del erinra.
1 det föregående hade vid flere tillfällen antydningar lemnats
om tillämnad utsträckning af den rätt till klinisk undervisning vid
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
83
sjukvårdsinrättningarna, som för närvarande tillkomme universitetet. Departementschefen
ansåge sig böra något närmare redogöra för denna
fråga och de i samband dermed väckta förslag till ändringar i reglementet
af den 24 april 1868.
Då med Kong!. Maj:ts tillstånd genom det förut omnämnda brefvet
den 24 februari 1865 hela Paradislyckan af universitetet uppläts till
sjukvårdsinrättningarna, hade detta föregåtts af eu öfverenskommelse
mellan universitetet och lasarettsstyrelsen, afseende att betrygga den
kliniska undervisningen tillgång till ett visst antal sjuksängar, såsom
af medicinska fakulteten angifvits ej uppgående till mer än hälften af
de båda hufvudafdelningarna vid sjukhusinrättningarna, den medicinska
och den kirurgiska. 1 reglementet för sjukvårdsinrättningarna antyddes
detta förhållande i kap. III, § 33, som förklarade, att professorn i medicin
samt professorn i kirurgi och obstetrik — dessa professurer voro
numera ändrade — skulle anställas såsom öfverläkare och klinikföreståndare
vid de båda hufvudafdelningarna med skyldighet för dem att,
hvar å sin afdelning, under de akademiska lästerminerna ombesörja och
ansvara för sjukvården å de till den kliniska undervisningen anslagna
sjukrum mot den ersättning, som i sjukinrättningarnas stat bestämdes.
Det antal sjuksängar, hvaröfver den kliniska undervisningen i följd
af nu omförmälda bestämmelser förfogade, uppginge, enligt hvad
departementschefen trodde sig veta, till 40.
Reglementet föreskrefve i tredje kapitlet vidare, att för den ständiga
sjukvården skulle anställas två fullt legitimerade lasarettsläkare,
en för hvardera hufvudafdelningen. Dessa skulle antagas af sjukhusdirektionen
och helst vara medlemmar af medicinska fakulteten. Direktionen
förordnade någon af öfverläkarne eller lasarettsläkarne att vara
sjukhusdirektör. Till biträde vid sjukvården egde direktionen antaga
en underläkare vid hvardera hufvudafdelningen, hvarjemte till biträde
dels vid klinikerna, dels ock vid öfriga afdelningar inom sjukvårdsinrättningarna
anstäldes af universitetet aflönade amanuenser, hvilka af
sjukvårdsinrättningarna erhölle rum, ljus, ved och uppassning. Slutligen
kunde vid behof extra läkare af direktionen antagas.
Redan från början hade det utrymme, som, på sätt nyss omförmälts,
lemnats för klinisk undervisning, ansetts vara alltför ringa. Under
den tid, som sedan dess förflutit, hade ock omständigheterna medfört
afvikelser i åtskilliga hänseenden från de uppgjorda bestämmelserna.
Sedan först vissa sjuksängar inom afdelningen för utvärtes sjuke
måst afskiljas för sådana patienter, som ledo af ögonsjukdomar, hade
Bill. till Riksd. Prot. 4 Sami. 1 Afd. 40 lläft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
efter tillkomsten af det s. k. nyaste lasarettet i de två öfre våningarna
af denna byggnad inrättats en särskild, numera 50 sängar omfattande
afdelning för ögonsjuke. Läkarevården å denna nya afdelning hade,
enligt departementschefen lemnad uppgift, hela tiden handhafts af den
vid utvärtesafdelningen anstälde lasarettsläkarerr, hvilken, efter det landstinget
år 1893 anvisat arfvode åt en biträdande läkare vid denna sistnämnda
afdelning, befriats från annan tjenstgöring än läkarevården å
ögonafdelningen. Genom tillkomsten af barnsjukhuset hade en ny afdelning
uppstått, å hvilken enligt derom särskildt träffadt aftal medicinska
fakulteten vid universitetet hade skyldighet att utan kostnad
för landstinget låta ombesörja den läkarevård, som ankomme på öfverläkare,
under vilkor att klinisk undervisning derstädes skulle eg a rum.
Vidare vore man, enligt hvad departementschefen trodde sig veta,
betänkt på att, på samma sätt som skett med ögonafdelningen, genom
utsöndring från afdelningen för utvärtes sjuke bilda eu mindre afdelning
för qvinnosjukdomar. Läkarevården derstädes skulle läggas i
samma hand som vid barnbördshuset, der numera med direktionens
begifvande lasarettsläkarens plats intagits af tillförordnade e. o. professorn
i gynekologi och obstetrik.
Hvad departementsschefen nu omförmält hade föranledt sjukhusdirektionen
att i skrifvelse till Malmöhus läns landsting den 30 augusti
1900 — ur hvilken skrifvelse departementschefen hemtat sin redogörelse
för de förändrade förhållandena — påpeka behofvet af en ändring
i reglementet för sjukvårdsinrättningarna, hvilken ändring borde
föregås af en ny öfverenskommelse med universitetet. Förslag i detta
hänseende hade ock blifvit uppgjordt af delegerade för lasarettsdirektionen
och den medicinska fakulteten. Detta förslag hade nu förelagts
landstinget af sjukhusdirektionen med anhållan om dess godkännande.
Vid sammanträde den 25 september 1900 hade landstinget i enlighet
med nyssomförmälda framställning för sin del godkänt följande
grunder för ordnandet af läkarevården vid ifrågavarande sjukhusinrättningar:
»l:o.
Med afseende å läkarevården indelas sjukinrättningarna i
fem hufvudafdelningar, nemligen: medicinska afdelningen, kirurgiska
afdelningen, oftalmiatriska (ögon-)afdelningen, pediatriska afdelningen
(barnsjukhuset), och obstetrisk-gynekologiska afdelningen (barnbördshuset
med dertill hörande salar för qvinnosjukdomar). Till den medicinska
afdelningen räknas äfven kurhuset.
2:o. Såsom öfverläkare å de särskilda afdelningarna anställas
nedannämnda lärare inom den medicinska fakulteten vid Lunds universitet:
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
35
å medicinska afdelningen: professorn i praktisk medicin;
ä kirurgiska afdelningen: professorn i kirurgi;
å oftalmiatriska afdelningen: e. o. professorn i oftalmiatrik;
å pediatriska afdelningen: e. o. professorn i pediatrik ock praktisk
medicin samt
å den obstetrisk-gynekologiska afdelningen: e. o. professorn i obstetrik
och gynekologi.
Dessa öfverläkare skola vara skyldiga att, hvar å sin afdelning
och mot den ersättning, som å sjukinrättningarnas stat bestämmes,
ombesörja och ansvara för sjukvården såväl under de akademiska lästerminerna
som under ferierna, dock med rätt för hvarje öfverläkare
att årligen åtnjuta sex veckors semester efter derom bos direktionen
gjord anmälan. Under semester eller vid förfall för öfverläkare skall,
utan särskild kostnad för sjukinrättningarna, öfverläkarebefattningen
bestridas under pågående lästermin af den, som förordnas att uppehålla
vederbörande professorsembete, men under ferier af den, som
direktionen, efter öfverläkarens förslag, dertill förordnar.
»3:o. Direktionen förordnar någon af öfverläkarne att vara sjukhusdirektör;
och bör denne, såvidt möjligt är, hafva sin bostad inom
sjukvårdsinrättningarna. Sjukhusdirektören är, i allt hvad sjukvården
angår, mellan direktionens sammanträden inrättningarnas inför direktionen
ansvarige styresman samt har inseende öfver inrättningarnes
betjening. Sjukhusdirektören eger att i direktionens öfverläggningar,
men icke i besluten, deltaga och föredrager inför direktionen frågor,
som röra sjukvården eller dermed ega sammanhang.
»4:o. Till biträde vid sjukvården eger direktionen att, efter förslag
af vederbörande öfverläkare, vid hvardera af medicinska och
kirurgiska afdelningarna antaga en underläkare, helst medicine licentiat,
hvilken åtnjuter fri bostad, ljus, ved och uppassning jemte arfvode,
som i sjukinrättningarnas stat bestämmes.
»Yppas behof af anställandet af underläkare äfven vid annan än
de ofvannämuda sjukafdelningarna, må direktionen antaga sådan underläkare,
till hvars arfvode landstinget finner skäligt anvisa medel.
»5:o. Till biträde såväl vid den kliniska undervisningen som vid
sjukvården kan, om direktionen finner sådant nödigt, i den ordning
som kong], brefvet den 26 april 1861 bestämmer, anställas vid hvardera
sjukvårdsafdelningen en amanuens, hvars arfvode bekostas af
universitetet, men som af sjukvårdsinrättningarna erhåller rum, ljus,
ved och uppassning.
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 75-
»6:o. Sjukvårdsinrättningarnas samtliga afdelningar skola vara
för klinisk undervisning upplåtna, dock med skyldighet för direktionen
att tillse, det å hvarje afdelning, med undantag af den pediatriska eller
barnsjukhuset, platser finnas reserverade för sådana sjuka, hvilka särskilt
önska att icke blifva föremål för klinisk behandling.»
Derefter hade direktionen ingått till det större akademiska konsistoriet
i Lund med anhållan om vidtagande af nödiga åtgärder från
universitetets sida. Konsistoriet hade hört medicinska fakulteten, som
lifligt förordat de uppgjorda och af landstinget gillade grunderna för
ordnandet af läkarevården vid sjukanstalterna. Vidare hade konsistoriet
hänskjuta saken till kanslern med begäran om hans medverkan för
vinnande af nödiga ändringar i reglementet samt utverkandet af bestämmelser
rörande skyldighet för blifvande innehafvare af professuren i
praktisk medicin och e. o. professuren i oftalmiatrik att bestrida de
åligganden såsom läkare vid sjukvårdsinrättningarna, som af Kongl.
Maj:t kunde varda bestämda.
Vid sin framställning härom hade konsistoriet fogat förklaringar
från de nuvarande innehafvarne af nyssnämnda lärarebefattningar vid
universitetet, att de iklädde sig de förpligtelse!-, som skulle blifva eu
följd af nådig stadfästelse å förslaget till ändringar i reglementet. För
två af de hufvudafdelningar, hvari sjukvården skulle indelas, vore
härigenom de tilltänkta öfverläkarne att tillgå. Hvad de tre öfriga
hufvudafdelningarna beträffade erinrade departementschefen, att Kongl.
Maj:t dels genom bref den 23 mars 1888 bifallit gjord framställning,
afseende att blifvande innehafvare af lediga e. o. professorsbefattningen
i pediatrik och praktisk medicin skulle vara skyldig att såsom öfverläkare
vårda den eller de sjukhusafdelningar, som efter medicinska
fakultetens förslag och kanslerns för rikets universitet bestämmande
kunde varda honom anförtrodda, dels ock genom bref den 11 mars
1898 föreskrifvit, att för blifvande innehafvare af professorsembetet i
kirurgi och e. o. professorsbefattningen i obstetrik och gynekologi,
hvilka då varit lediga, skulle stadgas såsom vilkor, att de skulle vara
skyldige att bestrida de åligganden såsom läkare vid länslasarettet i
Lund, som af Kongl. Maj:t, efter derom gjord särskild framställning,
kunde varda bestämda. Från vederbörande universitetslärares sida
mötte alltså icke några hinder för de föreslagna bestämmelsernas snara
genomförande.
Kanslern hade sedermera uti skrifvelse den 31 december 1900
hos Kongl. Maj:ts gjort framställning i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det större konsistoriets begäran; och denna framställning befunne
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
37
sig för närvarande efter remiss hos medicinalstyrelsen för afgifvande
af utlåtande.
För egen del har departementschefen anfört följande.
I det föregående hade ifrågavarande sjukvårdsinrättningars stora
betydelse för den medicinska undervisningen och läkarebildningen vid
universitetet i Lund upprepade gånger kraftigt framhållits. Utförligt
hade ock skäl angifvits för den åsigten, att Malmöhus län, som fortfarande
såsom hittills komme att ensamt bekosta sjukvårdsinrättningarnas
hela underhåll och drift, vid en utveckling och förbättring af
desamma, sådan som nu afsåges, borde kunna påräkna, att staten lemnade
bidrag till betäckande af de härför erforderliga dryga kostnaderna.
Det kunde ock, enligt departementschefens åsigt, ej bestridas, att universitetet
hade det största intresse i att anstalterna försattes i ett skick,
som komme att bättre än för närvarande motsvara undervisningens
kraf och hvarigenom särskilt den kirurgiska afdelningen lemnade
utrymme för ökadt kliniskt material. I dessa afseenden hade departementschefen,
som delade den uttalade åsigten om billigheten af länets
och statens ekonomiska samverkan, intet att tillägga och ville blott tillkännagifva,
att han vore beredd att i sinom tid tillstyrka Kongl. Maj:t
ej mindre att godkänna de uppgjorda överenskommelser, som skulle
tillförsäkra medicinska fakulteten tillgång till ökadt material såväl på
den kirurgiska afdelningen som på sjukhusets öfriga afdelningar, än
äfven att vidtaga de föreslagna ändringarna i reglementet för sjukvårdsinrättningarna.
Då någon anledning till anmärkning mot de uppgjorda ritningarna
och kostnadsberäkningarna ej syntes departementschefen förekomma,
ansåge departementschefen statsanslag för ifrågavarande ändamål böra
utverkas, dock till högst 256,000 kronor, att utgå i den mån landstingets
anslag toges i anspråk och under lämplig kontroll. Sistnämnda
anslag vore afsedt att utgå under åren 1901 och 1902; och kunde, enligt
departementschefens mening statsanslaget lämpligen fördelas på två är
samt uppföras på extra stat för åren 1902 och 1903.
På grund af hvad departementschefen sålunda anfört, har departementschefen
hemstält om afgifvande till Riksdagen af förevarande förslag.
Under åberopande af den utredning, som i statsrådsprotokollet
innefattas, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
proposition, må såsom bidrag för de i statsBih.
till Itiksd. Vrot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 40 Iiäft. 6
88
Statsutskottets Utlåtande N:o 75.
rådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 15
mars 1901 omförmälda nybyggnads-ock ändringsarbeten
m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
bevilja ett anslag af högst 256,000 kronor, att användas
i den mån motsvarande belopp af landstingets anslag
å enahanda summa för ändamålet tages i anspråk
och under den kontroll Kongl. Maj:t kan finna lämpligt
föreskrifva, samt att häraf på extra stat för år
1902 anvisa ett belopp af 128,000 kronor.
Stockholm den 26 april 1901.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1901.