Statsutskottets Utlåtande N:0 80 (Utlåtande 1907:Su80 su)

Statsutskottets Utlåtande N:0 80.

N:o 80.

Ant till Eiksd. kansli den 16 april 1907, kl. 2,30 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
inköp af vissa fastigheter för Trollhätte kanal- och
vattenverk m. m. ^ ^ ^

I en den 4 innevarande april till Riksdagen aflåten proposition,
n:o 134, har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt
utdrag af statsrådsprotollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen

1) medgifva, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen
för Trollhätte kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören
E. Frisell enligt statsrådsprotokollet bifogadt köpekontrakt förvärfvat
egendomen s/s mantal Sjöboda n:r 1 i västra Tunhems socken
och Väne härad af Älfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts och kronans
räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma köp
af statsmedel gäldas;

2) godkänna och antaga det statsrådsprotokollet jämväl bifogade,
af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade
köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k.
Hafvenströmska lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan,
belägna å Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t
att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

3) medgifva, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt
statsrådsprotokollet bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet
V2 mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Väne härad
af Ålfsborgs län afsöndrade lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

och kronans räkning- öfvertagas och de verificerade kostnaderna för
samma köp af statsmedel gäldas;

4) medgifva, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras
för statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må
af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill trehundratusen
kronor;

5) bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af
behof, tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras
för fullgörande af likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och
grosshandlaren Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp
af intill trehundratusen kronor; och

6) medgifva, att de fastigheter med vatten- och fiskerätt, hvilka,
vid bifall till hvad under mom. 1, 2, 3 och 4 föreslagits, af Kungl.
Maj:t och kronan förvärfvas, må ställas under förvaltning af styrelsen
för Trollhätte kanal- och vattenverk, dock med rätt för Kungl. Maj:t
att till arméförvaltningens vård öfverlämna lämpliga delar af de under
mom. 2 omförmälda landerier.

Till åberopade statsrådsprotokollet har statsrådet och chefen för
civildepartementet anfört följande:

»Styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk har uti underdånig
skrifvelse den 30 november 1906 framlagt förslag om inköp för Kungl.
Maj:t och kronans räkning af de vid Göta älfs utlopp från Vänern belägna
egendomarna ®/s mantal kronoskatte Sjöböna n:r 1 samt landerierna
Fredrikslund och Källshagen med tillhörande fisken m. m.; och
har styrelsen i sådant afseende anfört följande:

Sjöboda är beläget på östra sidan af Göta älfs utlopp ur Vänern,
och egendomens strandlinje sträcker sig från sjöns relativa lugnvatten
så långt ned i älfven, att dess öfverstå, omkring 60 cm. höga fall på
denna sida behärskas af Sjöboda. Dessutom höra till egendomen flera
i älffåran på motsvarande sträcka belägna mindre holmar eller skär.
Nedanför nyssnämnda fall råder i älfven på en sträcka relativt lugnvatten,
hvarefter de af Vargöns aktiebolag disponerade fallen vidtaga.
Nedanför dessa senare flyter älfven i svag lutning fram till Trollhättan.
Under förutsättning, att tillstånd till kungsådrans efterbyggande
skulle erhållas, disponerar ägaren till Sjöboda eu vattenkraft vid lågvatten
af omkring 960 turbinhästkrafter.

På motsatta älfstranden ligga de till Vänersborgs stads donationsjord
hörande landerierna Fredrikslund och Källshagen, hvilkas strandrätt
likaledes sträcker sig från Vänerns relativa lugnvatten, men dock
cj längre ned i älfven, än att fallet på motsvarande sträcka endast ut -

Styrelsens för
Trollhätte
kanal- och
vattenverk
framställning
om inköp af
egendomen
Sjöboda samt
landerierna
Fredrikslund
och Källshagen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

gör omkring 40 cm. Återstoden af älfvens öfverstå fall, 20 om., behärskas
på denna sida af Vargöns aktiebolag såsom ägare till Hufvudnäsön.
Den nyssnämnda landerier tillkommande vattenkraften kan,
under samma förutsättning som nyss, beräknas till omkring 640 turbinhästkrafter.

Till följd af älfvens betydliga vattenmängd är den egendomarna
tillkommande vattenkraften trots de ringa fallhöjderna ganska afsevärd;
däremot är det till följd af fallens beskaffenhet jämförelsevis oekonomiskt
att ensamt för sig bebygga dem. Men deras betydelse är dock
för staten mycket stor.

Förslag till en reglering af Vänerns vattenstånd hafva vid upprepade
tillfällen sett dagen, och senast år 1900 har Kungl. Maj:t anbefallt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att verkställa undersökning för
samt upprätta dylikt förslag. Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 4 juni nyssnämnda år förordnat numera aflidne öfverstlöjtnanten
P. Laurell att utföra detta arbete, aflämnade han den 10 april 1902
plan och kostnadsförslag till reglering af vattenafloppet från Vänern,
hvilka för närvarande undergå pröfning hos nyssnämnda styrelse.
Enligt ifrågavarande förslag borde vid Hufvudnäsön anläggas regleringsdammar,
medelst hvilka sådan uppdämning i älfven skulle ske, att
fallen vid Sjöboda och Källshagen försvunne och Vänerns vattenyta
framdroges till nyssnämnda regleringsdammar. Ett genomförande af
detta förslag förutsätter med nödvändighet, i brist på expropriationsrätt
för sådant ändamål, en godvillig inlösen af fallen i fråga. Äfven om
det Laurellska förslaget icke i alla detaljer följes, kommer dock hvarje
rationell reglering af Vänern att förorsaka samma falls försvinnande.
Häraf framgår, att staten för att på bästa sätt kunna reglera Vänern
bör disponera åtminstone de öfverstå fallen i älfven. De för regleringens
genomförande nödiga öfverenskommelserna med de vid och
nedanför Hufvudnäsön belägna fallens ägare torde utan dessa falls inköp
lättare kunna åstadkommas, enär motsvarande ägare, Vargöns aktiebolag
och Önafors innehafvare, hvilken senare besitter ett mindre vattenverk
i en jämförelsevis föga vattenförande gren af älfven, den så kallade
Lillån, i stort sedt endast kunna hafva fördel af regleringens
genomförande. En dylik öfverenskommelse kunde dessutom mycket
framgångsrikare genomföras, om staten vore i stånd att mot ett eller
annat vederlag erbjuda dem den ökade fallhöjd, som staten disponerar
i de öfverstå fallen; hvarom mera nedan.

Nu kan visserligen invändas, att Vänerns reglering ej är omedelbart
förestående och att de föreslagna åtgärderna för dess genom -

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

förande så mycket mindre nu behöfva vidtagas, som man kan hoppas
på en ändring af lagstiftningen därhän, att ifrågavarande fall expropriationsvis
skola kunna förvärfvas. Häremot måste dock invändas, att
värdet af fallen säkerligen kommer att betydligt uppdrifvas, om inköp
ej sker nu. Erfarenheten från andra håll, där staten måst förvärfva
egendom, visar nogsamt, att expropriationsrätten icke tryggar mot
ohemula anspråk, och att sådana alltid öfva ett visst inflytande vid det
slutliga bestämmandet af lösesumman. Härtill kommer, att tidpunkten
för Vänerns reglering måhända ej är så långt aflägsen. Afsättningen
från statens beslutade kraftstation vid Trollhättan synes redan från början
komma att blifva betydlig och torde sannolikt inom en icke aflägsen
framtid nå det energibelopp, som älfven under nuvarande förhållanden
lämpligen kan lämna. Vänerns reglering, hvarigenom älfvens
lågvattenmängd och därmed den tillgängliga energimängden kan ökas,
blir då ur kraftsynpunkt ett trängande behof. Men regleringen kan
redan dessförinnan befinnas önsklig med hänsyn till sjöfarten på Vänern
och i kanalleden, om den senare ombygges till djupare mått. Strandägarintressena
omkring sjön kunna måhända äfven framkalla eu snar
reglering.

Äganderätten till de ifrågavarande fallen har emellertid äfven ur
en annan synpunkt stor betydelse för staten.

Trollhätte kanal måste snart ombyggas för att kunna tillgodose
trafikens ökade fordringar. I det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 15 februari 1902 inlämnade underdåniga förslaget till förbättrad
farled mellan Vänern och Kattegatt, hvilket är uppgjordt för farleder
af alternativt 4, 5 och 6 meters djup, förutsättes, att till minskande af
muddrings- och bergsprängningskostuaderna lågvattenytan ofvanför Trollhättan
höjes med 0,41 meter. Denna åtgärd, som skulle företagas, äfven
om det minsta af nyssnämnda djup väljes, är äfven att på det högsta
anbefalla, om deD kan genomföras för rimliga kostnader. Härvidlag
torde eu af de viktigaste faktorerna vara den, att hvarje dämning af
älfven ofvanför Trollhättan minskar fallhöjden för Vargöns och Önafors
vattenverk. Sistnämnda verk är af ringa betydelse, men för Vargön
betyder hvarje centimeters förlust i fallhöjd en förlust af ej mindre än
omkring 30 turbinhästkrafter vid lågvatten, och det är just vid lågvattenstånd,
som fallhöjden där är minst. En förvandling till penningar
af denna förlust skulle säkerligen gifva till resultat, att staten måste
betala Vargön en betydlig ersättning. Detta kan undvikas, om Vargön
Ange ersättning i fallhöjd ofvanför sina nuvarande fall för hvad bolaget
mister genom lågvattenytans höjning nedanför verken, och en sådan

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

ersättning kan staten erbjuda, om den sätter sig i besittning af fallen
vid Sjöboda och Källshagen. I sådan händelse kan höjningen af lågvattenjffan
i älfven mellan Trollhättan och Vargön till och med företagas
till samma mått, som motsvarar de sistnämnda fallens höjd eller
omkring 60 cm., om beräkningen af jordersättningarna åt strandägarna
in. in. visar sådant vara ändamålsenligt.

Det kapital, som utlägges för inköp af ifrågavarande fall, är emellertid
alls icke förloradt, äfven om fallen helt eller delvis lämnas i ersättning
för den ifrågasatta höjningen af lågvattenytan i älfven, ty sistnämnda
åtgärd innebär ju helt enkelt en nedflyttning af vattenkraft
från älfvens utlopp ur Vänern ned till Trollhättan, där den kommer staten
till godo i form af ökad fallhöjd vid dess kraftstation. En ökning
af denna fallhöjd med 60 cm. motsvarar vid uttagning af 250 sek.-m3
ej mindre än 1,500 turbinhästkrafter eller 1,350 elektriska hästkrafter,
hvilkas kapitalvärde för staten efter en medelförtjänst af 20 kronor per
elektrisk hästkraft och en räntefot af 3,6 procent utgör 750,000 kronor.
Motsvarande kapitalvärde för 41 cm. höjning blir omkring 500,000 kronor.
Då nu den ifrågasatta sammanlagda köpeskillingen för fallen jämte
fisken och jord uppgår till 161,000 kronor, torde, äfven om jordersättningen
tages med i beräkningen, kunna påstås, att den utväg till sakens
ordnande, som antydts, måste för staten anses innebära en god affär.

Hvad beträffar Vargöns aktiebolags ställning till en öfverenskommelse
af nyss antydd art, har styrelsen vid förda underhandlingar erfarit,
att densamma är tillmötesgående.

Emot det värde, fallen, enligt hvad ofvan påvisats, äga för staten,
är värdet af jord och fisken naturligtvis underordnadt.

Egendomen 3/s mantal Sjöboda innehåller sammanlagdt 63 hektar,
hvaraf åker 21,4 och skog 41,i hektar, samt besitter en nyuppförd och synnerligen
vackert belägen hufvudbyggnad om 9 rum och kök, omgifven af
mindre trädgård. Till egendomen hör laxfiske. Brandförsäkringsvärdet på
åbyggnaderna är 27,900 kronor. Egendomen, som erbjöds af person, hvilken
»hade den på hand» till den 1 sistlidna oktober, inköptes den 3 oktober,
med förbigående af mellanhanden och för ernående af rimligt pris,
på uppdrag af styrelseledamöterna Frisell och Hansen, af deras ombud,
vice häradshöfdingen W. Silfversparre i Vänersborg i dennes namn för
en köpeskilling af 46,000 kronor, af hvilka 10,000 kronor betalades kontant
vid köpekontraktets underskrifvande och 36,000 kronor skola gäldas vid
tillträdet den 14 mars 1907. På de 10,000 kronorna erlägger dock
säljaren fem procent ränta till tillträdesdagen. Köpekontraktet transporterades
utan förändring den 10 oktober på Frisel! och Hansen, hvilka

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

erbjuda Kungl. Maj:t och kronan att till samma pris och mot gäldande
af lagfartskostnader och af ombudets arfvode och kostnader, de senare
sammanlagdt uppgående till omkring 500 kronor, öfvertaga köpet. Att
denna väg för köpets verkställande valdes, berodde på de förhållanden,
som ofvan antydts, och därpå, att man icke ville låta säljaren eller
mellanhanden veta, att staten möjligen vore spekulant på egendomen.

Landerierna Fredrikslund och Källshagen med därtill hörande områden
och fisken utgöra delar af Vänersborgs stads donationsjord och
innehålla:

a) Fredrikslund.....................

Vårtäppan .......................

b) Källshagen........................

Hafvenströmska lyckan

Åker ock Impediment. Summa,
äng.

........ 15,04 2,06 17,10

........ 0,76 — 0,76

........ 12,41 1,17 13,58

........ 7,79 1,37 9,16_

Summa 36,oo 4,60 40,60 hektar.

Källshagen har en i godt stånd varande hufvudbyggnad om 9 rum
och kök, liggande i en park af 5 hektars ytinnehåll. A Fredrikslund
innehåller hufvudbyggnaden 5 rum och kök. Båda egendomarna äro
synnerligen naturskönt belägna. Brandförsäkringsvärdet för alla åbyggnaderna
är 63,800 kronor.

Dessa egendomar inköptes den 26 april 1906 af grosshandlaren
Gustaf G. E. Sandberg i Göteborg för ett pris af 90,000 kronor och
hembjödos af honom under augusti 1906 åt styrelsen samtidigt med
egendomen Sjöboda, hvilken han »hade på hand» af dess ägare till den
1 sistlidna oktober. Sedan sistnämnda egendom på annan väg inköpts,
lät styrelsen pålitligt ombud underhandla med Sandberg angående
de öfrigas försäljning, och ledde detta till upprättande af ett för Sandberg
till den 1 mai 1907 bindande köpeaftal, slutande på ett belopp af
115,000 kronor.

Vid bedömande af denna köpeskillings storlek bör hänsyn tagas
först och främst till vattenrättens värde, men därjämte ock till motsvarande
egendomars närbelägenhet till Västgöta regementes förläggningsplats.
Regementets område gränsar nämligen intill Fredrikslund
och Källshagen, och dessa egendomars mark bildar, därest den lägges
till regementets område, en synnerligen lämplig afrundning af detta.
Då Vänersborgs stad vid inköp af mark för regementets räkning fått
betala pris från 2,000 till 5,600 kronor per hektar, torde de ifrågavarande
egendomarna, som, enligt hvad ofvan angifvits, innehålla eu

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

sammanlagd areal af 40,6 liektar, kunna efter 2,000 kronor per hektar
uppskattas till ett jordvärde af 81,200 kronor. Återstoden af köpeskillingen
eller 33,800 kronor motsvaras mer än väl af vattenrättens
värde för staten.

På grund af det anförda hemställer styrelsen i underdånighet, att
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen besluta att

dels öfvertaga det köp, hvarigenom Frisell och Hansen enligt vidfogade
afskrift af köpekontrakt (bil. 1°) blifvit ägare af Va mantal
kronoskatte Sjöboda i västra Tunhems socken, Ålfsborgs län, samt att
gälda de verificerade omkostnaderna för samma köp;

dels godkänna det af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den
30 oktober 1906 undertecknade köpeaftal (bil. 200) angående landerierna
Fredrikslund och Källshagen med tillhörande områden, belägna å Vänersborgs
stads donationsjord.

Slutligen hemställer styrelsen, att vid bifall härtill vattenrätt och
fisken jämte de områden, hvilka tilläfventyrs ej öfverlämnas till arméförvaltningen,
måtte ställas under förvaltning af styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk.

Öfver denna framställning hafva, till följd af nådiga remisser, utlåtanden
afgifvits af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, arméförvaltningen,
justitiekanslärsämbetet samt Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs
län.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelaens

utlåtande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt underdåniga utlåtande
anfört bland annat följande:

Staten såsom ägare till Trollhätte kanal- och vattenverk har starkt
intresse af att Vänerns reglering kommer till stånd såväl med hänsyn
till den förestående ombyggnaden af Trollhätte kanal som med hänsyn
till ökad kraftuttagning vid Trollhättan. Det är därför uppenbart, att
hvarje åtgärd från statens sida, som kan underlätta statens initiativ i
fråga om Vänerns reglering, bör vidtagas, därest detta kan ske, utan
att staten tvingas att därför utgifva oskäligt hög ersättning åt enskilda.

Enligt hvad styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk i sin
underdåniga framställning framhållit, skulle statens inköp af de ifrågavarande
egendomarna med tillhörande vattenrätt och fisken med mera
såväl underlätta den nödvändiga uppgörelsen med Vargöns bolag i de för
staten utomordentligt viktiga och sannolikt snart nog förestående frågorna

*) Se statsrådsprotokollet, sid. 17.
**) Se statsrådsprotokollet, sid. 19.

Statsutskottets Utlåtande N:o SO.

om Vänerns reglering och Trollhätte kanals ombyggnad för större
farledsdjup som ock samtidigt möjliggöra en ökning af det redan
före Vänerns reglering nu uttagna kraftbeloppet vid Trollhätte kraftstation
med 1,500 turbinhästkrafter eller 1,3.50 elektriska hästkrafter.
Äfven om man icke loge med i beräkningen vare sig underlättandet af
framtida överenskommelser med Vargöns bolag, eller att de till egendomarna
hörande jordområden, byggnader och fisken, med hänsyn till
de af kanal- och vattenverksstyrelsen omförmälda gynnsamma belägenhetsomständigheterna,
böra kunna genom bortarrendering eller försäljning
återgifva staten en icke obetydlig del af den till 161,000 kronor
uppgående sammanlagda köpeskillingen och man således lade hela köpeskillingen
på endast den förenämnda ökningen af vattenkraften vid statens
kraftstation vid Trollhättan med 1,500 turbinhästkrafter, så uppgänga
likvisst kostnaden för förvärfvandet af den ökade fallhöjd, som
skulle lämna dessa hästkrafter, till endast omkring 107 kronor per turbinhästkraft.

Då detta belopp ej är mera än hvad den enskilda industrien vid
förvärf af omonterad vattenkraft för närvarande merendels får betala,
och då det tillvägagångssätt, som i detta fall blifvit användt för förvärfvandet
åt staten af behöflig vattenkraft, varit synnerligen välbetänkt
för att förekomma att enskilda vid försäljning af vattenfall till staten
bereda sig oskälig vinst på statens bekostnad, förordar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bifall till styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk
förevarande framställning.

Arméförvaltningen har yttrat, att utaf ifrågavarande tre egendomar
det endast är Fredrikslund och Källshagen, hvilkas inköp skulle för
landtförsvaret vara af vikt, enär desamma gränsa intill den mark, som
af staden Vänersborg upplåtits till öfningsfält för Västgöta regemente.
Då genom inköp af dessa egendomar och öfverflyttande af en del af
desamma till landtförsvaret en välbehöflig utvidgning af öfningsfältet
skulle vinnas och då det pris, som begäres för egendomarna med tillhörande
vattenrätt, tillhopa 115,000 kronor, synes skäligt, tillstyrker arméförvaltningen
inköpet af nämnda egendomar, under anhållan tillika, att
fortifikationsdepartementet, i händelse köpet kommer till stånd, framdeles
måtte till Kungl. Maj:t få inkomma med underdånig framställning
om öfverflyttande till landtförsvaret af den del af meranämnda två
egendomar, som kan finnas erforderlig för afrundning af det för Västgöta
regemente afsedda öfningsfältet.

Bill. Ull JU hd. Prut. 11)07i Sami. 1 Afd. 64 Häft. 5

Arméförvaltningens
utlåtande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

Justitiekans lersämbetets utlåtande.

Kungl. Maj:ts
befallningsbafvandes
i
Ålfsborgs län
utlåtande.

Magistratens
i Vänersborg
yttrande.

Styrelsens
framställning
om inköp af
lägenheten
Holmen m. m.

Justitiekanslersämbetet har icke funnit något att anmärka mot
köpekontraktet den 3 oktober 1906 angående egendomen Sjöboda. Beträffande
aftalet den 30 oktober 1906 rörande landerierna Källshagen
och Fredrikslund har justitiekanslersämbetet däremot erinrat, att de
enligt detta aftal försålda fastigheterna utgöra delar af Vänersborgs
stads donationsjord och att af handlingarna icke framgår, huruvida
fastigheterna blifvit staden afhända i sådan ordning, att talan om återvinning
ej kan med framgång äga rum. Emellertid påpekar justitiekanslersämbetet,
att de ifrågavarande fastigheterna ju kunna hafva den
stora betydelse för kronan, att de, äfven om möjlighet till återvinningstalan
föreligger, böra af kronan förvärfvas.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som för egen del förordat förevarande
framställning, har med sitt underdåniga utlåtande öfverlämnat
yttrande i ärendet af magistraten i Vänersborg, som anfört bland annat
följande: *

Magistraten finner det föreslagna köpet i hvad detsamma rörer de
inom Vänersborgs stads område belägna landerierna Källshagen med
Hafvenströmska lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan
vara för Kungl. Maj:t och kronan synnerligen fördelaktigt genom den
ytterst värdefulla ökning, som därigenom vinnes i det för Västgöta
regemente bestämda, intill fastigheterna gränsande öfningsfältet.

I betraktande af det pris, som vid näst föregående försäljning betalats
för ifrågavarande fastigheter, och med fästadt afseende å den
allmänna prisstegring å fastigheter, som därefter och i synnerhet sedan
Kungi. Maj:t beslutat att till Vänersborg förlägga Västgöta regemente
därstädes uppstått, anser magistraten den bestämda köpeskillingen icke
vara högre, än att säljaren numera med lätthet för detta pris kunnat
sälja fastigheterna äfven till en enskild person, som ju af köpet icke
kunnat vänta de speciella fördelar, som Kungl. Maj:t och kronan af
detsamma kan beräkna.

I underdånig skrifvelse den 21 januari 1907 har styrelsen för
Trollhätte kanal- och vattenverk vidare anfört följande:

I underdånig skrifvelse af den 20 december 1906 har styrelsen
framlagt plan till ny och förbättrad farled förbi Trollhättan, enligt
hvilken den s. k. bergkanalen skulle rätas och utvidgas samt en ny
slusslinje anläggas emellan Åkersjö och Göta älf.

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

För denna slusslinjes utförande kräfves förvärfvande för statens
räkning af vissa i enskild ägo varande fastigheter, nämligen ett mindre,
af branta berg bestående område af 3 s mantal skatte Ryr, Holmens
tegelbruk samt lägenheten Holmen. Ryrs ägor gå icke ned till älfven,
däremot ligga Holmens tegelbruk och lägenheten Holmen vid älfven
och hafva strandrätt där.

Då i alla hittills framställda förslag till kanalledens ombyggnad är
förutsatt, att älfven emellan Lilla Edet och Trollhättan skulle dämmas
till större eller mindre höjd för att det låga fallet och därmed slussinrättningen
vid Åkerström måtte kunna bortskaffas utan allt för kostsamma
rensningar på denna punkt, torde sannolikt lösen af åtminstone
en del af de båda sistnämnda fastigheterna blifva nödvändig, äfven om
slussleden icke närmast kommer till utförande enligt styrelsens förslag.
Med hänsyn härtill och då det alltid bör vara fördelaktigt för staten
att hafva frihet förlägga slussleden nu eller i framtiden så som styrelsen
tänkt sig och anser fördelaktigt, utan att sådant hindras eller
försvåras af enskild äganderätt, torde det vara klokt att redan nu inköpa
sådan mark, som enligt det föregående erfordras, för så vidt det
kan ske till skäligt pris. Visserligen kan för farledens ombyggnad
expropriationsförfarandet användas, sedan sättet för ombyggnaden blifvit
fastslaget, men, då egendomsvärdena i trakten till följd af statens byggnadsplaner
och däraf väckt enskild spekulation äro i stark stegring,
kommer ett dröjsmål och för öfrigt äfven själfva expropriationsförfarandet
gifvetvis att medföra betydligt ökade kostnader för de nödiga
markförvärfven.

Särskildt gäller detta lägenheten Holmen, som skiljer egendomen
Ryrs ägor från älfven. Ryr är nämligen helt nyligen inköpt af person,
hvilken enligt egen uppgift är i färd med egendomens indelning till
tomter för bostäder och industrier. Då nu industriella anläggningar
på denna plats, som icke har och endast med afsevärda kostnader kan
få förbindelse med järnväg, för sin tillkomst fordra god förbindelse
med farleden, måste det vara af största betydelse för Ryrs ägare att
söka förvärfva Holmen och på sådant sätt komma ut till älfven. Skedde
detta, vore det sannolikt, att den lilla lägenheten Holmen till följd af
eventuella anläggningar eller af andra skäl endast med betydlig pekuniär
uppoffring kunde af staten sedermera förvärfvas.

Dessa omständigheter hafva gifvit major Hansen anledning att utan
uppskof söka öfverenskomma om inköp af ifrågavarande lägenhet, och
har han på grund häraf enligt köpekontrakt personligen förvärfvat densamma
till ett pris af 10,000 kronor samt hembjuder lägenheten till

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

Kungl. Maj:t och kronan för samma belopp, ökadt med lagfarts- och andra
verificera de kostnader för köpet.

Lägenheten Holmen innehåller 95 ar 60 nr och är bebyggd med
två boningshus jämte uthus, tillsammans brandförsäkrade för 5,000 kronor.
Lägenheten är på grund af Kungi. Maj:ts befallningshafvandes resolution
den 14 april 1893 afsöndrad från Vs mantal Hörlycke i Gärdhems
socken och Väne härad af Ålfsborgs län. Senaste lagfart på lägenheten är
den 8 december 1892 beviljad för August Olausson Wassén och hans
hustru Anna Maria Karlsdotter, hvilka undertecknat nu föreliggande
aftal om försäljning.

Med hänsyn till det värde, som besittningsrätten till ifrågavarande
lägenhet enligt hvad ofvan påvisats äger för staten, måste det öfverenskomna
priset anses synnerligen måttligt.

Slutligen har styrelsen anfört, att det synes önskligt, att utan
framtida expropriation kunna för statens räkning förvärfva äfven andra
områden, som kunna erfordras för genomförande af de statens byggnadsplaner,
hvilka äro anförtrodda åt styrelsen. Det vore därför synnerligen
önskvärdt, att Riksdagen ville anslå ett belopp af exempelvis
300,000 kronor för att enligt Kungl. Maj:ts bepröfvande användas till
fastighetsinköp af antydd art. Till stöd för denna sin mening påpekar
styrelsen, att dylika köp naturligtvis kunna afslutas lättare och
till lägre pris, om Riksdagens beslut ej behöfver afvaktas i hvarje fall.
Vid det häraf förorsakade ofta långa dröjsmålet måste den egentlige
köparen i allmänhet gifva sig till känna och aftalet upprättas så, att
det blir under en afsevärd tid bindande ensamt för säljaren. I händelse
åter Kungl. Maj:t har att afgöra saken, kan köpet ofta ske genom vanligt
definitivt köpekontrakt samt underhandlingarna skötas genom privat
mellanhand,- utan att kronan genast framstår såsom köpare. Sistnämnda
förfaringssätt kan gifvetvis medföra ett betydligt lägre pris.

På grund af det anförda hemställer styrelsen för Trollhätte kanaloch
vattenverk i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
besluta:

dels att öfvertaga det köp (bil. 3°), hvarigenom major Idansen blifvit.
ägare af den vid Göta älf belägna lägenheten Holmen i Gärdhems socken,
Ålfsborgs län, samt att gälda de verificerade kostnaderna för samma köp;

dels, vid bifall härtill, att samma lägenhet lägges under förvaltning
af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk;

dels ock att bevilja ett anslag af 300,000 kronor att efter Kungl.

*) Se statsrådsprotokollet, sid. 22.

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

Maj:ts bepröfvande användas till inköp af sådana fastigheter, hvilkas
förvärfvande erfordras för eller underlättar utförandet af Trollhätte
kanal- och vattenverks anläggningar.

Öfver denna framställning hafva infordrade utlåtanden afgifvits dels utlåtanden af
af Kungl. Majits befallningshafvande i Ålfsborgs län, som därvid hemställt KlinfgI1''ln^:t8
om bifall till styrelsens i ärendet väckta förslag, dels af justitiekanslers-hafvande, °jnämbetet,
som allenast yttrat sig i fråga om inköp af lägenheten Holmen
och därvid icke funnit skäl till anmärkning mot framställningen, dels väg- och
ock af väg-- och vattenbyggnadsstyrelsen, som, med fäst afseende å hvad tytytygg cd

j cd<—3 a/ '' i nadsstyrelsen.

kanal- och vattenverksstyrelsen i den underdåniga skrifvelsen anfört,
förordat bifall till den gjorda framställningen, under förutsättning likvisst
beträffande det begärda anslaget af 300,000 kronor att kanal- och
vattenverksstyrelsen jämväl för uppgörande af de köp, till hvilka anslaget
skulle användas, begagnar sig af samma i statens intresse välgrundade
förfaringssätt att, för undvikande af i spekulationssyfte uppdrifna
försäljningspris vida utöfver verkliga värdena, genom privat
mellanhand ombesörja köpen i fråga, såsom styrelsen gjort vid här
ofvan till godkännande framlagda inköp af vissa för Trollhätteanläggningarna
erforderliga lägenheter och områden.

Styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk synes mig hafva uti Departementsförevarande
framställningar anfört öfvertygande bevis för vikten af att y°treJ®åe
förvärfva nu ifrågavarande fastigheter för statens räkning.

Hvad angår de för egendomen Sjöboda samt landerierna Fredrikslund
och Källshagen med tillhörande lägenheter betingade köpeskillingar,
kunna ju dessa synas höga i förhållande till de fastigheterna åsätta
taxeringsvärden, 14,200 kronor för Sjöboda, 45,200 kronor för Källshagen
och 8,000 kronor för Fredrikslund. Härvid är dock att märka, att
värdet å fastigheter i denna trakt är stadt i hastigt stigande, något
hvarom de af Vänersborgs stad gjorda markförvärfven för Västgöta
regementes förläggningsplats bära tydligt vittnesbörd, samt att fastigheternas
kanske väsentligaste värde ligger i den därmed förenade vattenrätten,
hvartill hänsyn knappast torde hafva tagits vid deras taxering.

För öfrigt öfverstiger brandförsäkringsvärdet af de å ifrågavarande fastigheter
befintliga åbyggnader de belopp, hvartill egendomarna blifvit taxerade.
Dessutom torde man med visshet kunna säga, att inköpssumman
för ifrågavarande egendomar skulle komma att betydligt öfverstiga den
nu föreslagna, ifall inköpet skulle äga rum först vid cn framdeles biff -

Statsutskottets Utlåtande N:0 SO.

vande reglering af sjön Vänern. Med hänsyn härtill och på grund af
den stora betydelse, fastigheterna i statens hand måste anses äga,
finner jag mig böra lifligt tillstyrka deras inköp på ifrågavarande villkor.

Egendomen Sjöboda graveras icke af andra inteckningar än de,
som beviljats till säkerhet för ofvan omförmälda köpeskillingsreverser
å sammanlagdt 36,000 kronor.

Såsom framgår af det rörande landerierna Fredrikslund och Källshagen
upprättade köpekontraktet är den senare egendomen försåld gravationsfri,
under det Fredrikslund besväras af inteckningsansökning för
ett kontrakt angående nyttjanderätt till lägenheten Alvik jämte det till
Fredrikslund hörande laxfisket. Denna nyttjanderättsupplåtelse torde
dock, enligt hvad mig meddelats, sakna egentlig betydelse för bedömande
af egendomens värde för staten.

Beträffande farhågan att talan om återvinning af ifrågavarande, å
Vänersborgs donationsjord belägna landerier, möjligen skulle kunna med
framgång anställas på den grund, att donationsjorden utan vederbörligt
tillstånd blifvit staden afhänd, tillåter jag mig erinra att, på sätt jämväl
kammarkollegium uti sitt underdåniga betänkande den 30 december
1897 rörande den till städerna och Arvika köping donerade jord påpekat,
staden Vänersborg, som i sin helhet är belägen å donationsjord,
erhållit sin donationsjord under fullständig allodialrätt, d. v. s. staden
har erhållit uttrycklig befogenhet att afhända sig jorden.

Förmyndareregeringens förklaring den 1 februari 1644 innehåller
nämligen, att de, som från gamla staden Brätte flyttat till den nya
staden Vänersborg, skulle undfå till evärderlig egendom de tomter, som
de där med vederbörligt tillstånd intagit. Alla andra tomter och platser,
som till stadens fundation förordnade voro, skänkte Kungl. Maj:t
under staden och gaf magistraten makt och tillstånd »att anten helt
försälja bemrte öfrige tompter för en billig lösen eller ock dem för
åhrlig viss Tomptören oplåta åt andra främmande».

Det torde alltså med fog kunna ifrågasättas, huruvida någon talan
om återvinning med framgång kan anställas beträffande donationsjord,
som afhändts staden Vänersborg.

Hvad angår Källshagen och den s. k. Hafvenströmska lyckan lärer
för öfrigt markens beskaffenhet af donationsjord sakna betydelse. Lagfart
beviljades nämligen den 25 augusti 1884 för kaptenen Henning
Schmiterlöw å landeriet Källshagen och den 16 mars 1885 för Johan
Herman Carlström å den s. k. Hafvenströmska lyckan; och hafva sedermera
dessa egendomar efter särskilda, oklandrade och lagfarna öfver -

Statsutskottets Utlåtande K-.o 80.

låtelser kommit i grosshandlaren Sandbergs ägo, hvilken jämväl å
desamma erhållit lagfart.

Jämlikt förordningen om tjuguårig häfd den 22 april 1881 torde
sålunda häfd redan hafva åkommit dessa fastigheter.

Hvad åter angår landeriet Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan,
hvilka fastigheter vice konsuln Charles Fredholm inköpt från Gyllenheimska
stiftelsen, sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 17 juni 1904
medgifvit stiftelsen rätt att försälja desamma, har lagfart för Fredholm
icke beviljats, enär berörda stiftelses åtkomst till fastigheterna icke styrkts.

Emellertid har, då Fredholms lagfartsansökning den 22 augusti
1904 af nämnda skäl förklarades hyllande, kungörelse utfärdats jämlikt
10 § lagfartslagen, och torde sålunda lagfart å desamma kunna erhållas
efter förloppet af fem år från kungörandet.

För lägenheten Holmen, som är taxeringsvärderad till allenast 600
kronor, ställer sig det betingade priset, 10,000 kronor, väsentligen dyrare
än i fråga om de andra fastigheterna. Jag anser dock så göda
skäl föreligga för lägenhetens inköp äfven till detta pris, att jag finner
mig kunna tillstyrka styrelsens framställning äfven i denna del, och
detta särskildt med hänsyn till Holmens läge mellan älfven och den i
enskild ägo varande egendomen Ryr, för hvilken lägenheten uppenbarligen
skulle hafva ett betydligt värde.

Hvad slutligen angår styrelsens hemställan om beviljande af ett
anslag å 300,000 kronor för inköp under hand af sådana fastigheter,
som erfordras för utförande af tillämnade anläggningar vid Trollhättan,
finner jag mig böra understödja jämväl denna styrelsens framställning.
Emot beloppets storlek har jag intet att erinra. Hvarje särskild fråga
om inköp skall ju underställas Kungl. Maj:t, som därvid icke lärer
underlåta tillse, huruvida det ifrågasatta förvärfvet kan ske till fördel för
staten. För att, på sätt skett i fråga om här förut omhandlade fastigheter,
oberoende af spekulationer och däraf föranledd prisstegring,
kunna vid blifvande inköp afsluta för staten fördelaktigaste aftal, är
det nödvändigt, att anbuden skola kunna inom kortast möjliga tid slutgiltigt
pröfvas, utan att inköpsfrågorna för hvarje gång underställas
Riksdagens pröfning. Jag erinrar härvid, att Riksdagen förut lämnat
medgifvande till enahanda förfaringssätt beträffande inköp af fastigheter
för telegrafverkets behof.»

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

Under åberopande af hvad utaf föredragande departementschefen
blifvit i detta ärende till statsrådsprotokollet anfördt får utskottet
hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, må

1) medgifva, att det köp, hvarigenom ledamöterna
i styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk,
majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell enligt
statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907
bifogadt köpekontrakt förvärfvat egendomen 3/s mantal
Sjöboda n:o 1 i västra Tunhems socken och Väne
härad af Ålfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts och
kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna
för samma köp af statsmedel gäldas;

2) godkänna och antaga det samma statsrådsprotokoll
jämväl bifogade, af grosshandlaren Gustaf G.
E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade köpeaftal
angående landerierna Källshagen med den s. k.
Hafvenströmska lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan
Vårtäppan, belägna å Vänersborgs stads donationsjord,
med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga
de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

3) medgifva, att det köp, hvarigenom majoren
Hansen enligt statsrådsprotokollet bilagdt köpekontrakt
förvärfvat den från frälsehemmanet Va mantal Hörlycke
i Gärdhems socken och Väne härad af Ålfsborgs
län afsöndrade lägenheten Holmen, må för
Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas och
de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel
gäldas;

4) medgifva, att inköp af andra fastigheter, som
kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande
anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl. Maj:t beslutas
till ett sammanlagdt belopp af intill trehundratusen
kronor;

5) bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition,
i mån af behof, tillhandahålla Kungl. Maj:t ej
mindre de medel, som erfordras för fullgörande af
likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och
grosshandlaren Sandberg, än äfven det under mom. 4
omförmälda belopp af intill trehundratusen kronor; och

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

6) medgifva, att de fastigheter med vatten- och
fiskerätt, hvilka, vid bifall till hvad under mom. 1, 2, 3
och 4 föreslagits, af Kungl. Maj:t och kronan förvärfvas,
må ställas under förvaltning af styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk, dock med rätt för Kungl.
Maj:t att till arméförvaltningens vård öfverlämna lämpliga
delar af de under mom. 2 omförmälda landerier.

Stockholm den 16 april 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 54 Htift.