Statsutskottets Utlåtande N:0 34 (Utlåtande 1892:Su34 su)

Statsutskottets Utlåtande N:0 34.

N:o 34.

- • r'': > • - ?• ''''VM /.i- ■ 2 • t * 7>.

Ank. till Riksd. kansli den 17 mars 1892, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse af kronomark till Gellivare kommun i Noi''rkottens
län.

(I. A.)

Enligt hvad af en till Riksdagen den 29 januari innevarande år
aiiåten proposition (n:o 32) inhemtas, hade vid afvittrings- och skattläggningsberedning
af Gellivare socken i Norrbottens län till plats för
kyrka, kyrkogård, begrafningsplats, socknens allmänna hus, kyrko- och
marknadsstugor, hållhägnader m. m. undantagits vissa, inom Gellivare
by belägna och i en af afvittringslandtmätaren G. M. Svalbe upprättad
beskrifning närmare angifna områden med eu areal af tillhopa 264 tunnland
30,3 kappland förutom en till jägmästare- och kronojägarebostad
afsedd plats om 1 tunnland 16 kappland.

Genom utslag den 31 oktober 1887 angående afvittringen i Gellivare
socken hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län förklarat,
att berörda, för allmänt behof afsätta platser inom Gellivare bys
område, med undantag af den för jägmästare- och kronojägarebostad afsedda
plats, finge tills vidare och intilldess annorlunda kunde varda förordnadt
af Gellivare kommun för dess gemensamma behof af mark vid
kyrkoplatsen disponeras mot den afgift, som kunde blifva bestämd.

Bih. till lliksd. Rrot. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 22 ljuft. (N:is 34—30).

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

Med öfverlemnande af en utaf Gellivare socknemän gjord ansökning,
att Kongl. Maj:t täcktes på möjligast lindriga vilkor medgifva
Gellivare kommun full eganderätt till den mark, som genom afvittringsutslaget,
tillsvidare upplåtits åt Gellivare socknemän, hade Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i Norrbottens län i skrifvelse den 10 september 1888
anfört, att denna mark, inom hvilken folie den så kallade kyrkoplatsen
i Gellivare, sedan urminnes tid af Gellivare socknemän och andre, som
haft behof af att någon tid vistas i Gellivare kyrkoby, intagits för uppförande
derå af socknens allmänna byggnader, de marknadsbesökande
handlandenas lokaler, lapparnes kåtor och den bofasta befolkningens
kyrkostugor. Någon formlig upplåtelse af marken hade dock icke egt
rum, utan här, såsom i många andra orter i lappmarken, hade kronomarken
närmast vid och omkring sockenkyrkan af vederbörande myndigheter
såväl som af befolkningen från uråldriga tider ansetts som en allmänning,
hvilken i första rummet vore afsedd att användas för det allmännas,
men äfven för de enskildes behof af mark i kyrkostaden, hvarest
den kyrkliga och kommunala förvaltningen vore förlagd samt tingsrätten
utöfvade sin verksamhet och dit gifvetvis handeln och rörelsen inom
socknen efter hand i väsentlig mån samlat sig.

Den ifrågavarande marken hade således i sj elfva verket sedan uråldriga
tider disponerats för Gellivare sockens räkning. Vid afvittringen
hade visserligen marken tillsvidare upplåtits för socknens allmänna behof,
men, för att det med upplåtelsen afsedda målet skulle kunna vinnas,
kräfdes nu, att en slutlig disposition deraf i laga ordning företoges.

I berörda hänseende hade afvittringsstyresmannen H. V. Boström
föreslagit, att marken måtte till Gellivare kommun upplåtas och draga
skatt efter ¥7T mantal, mot hvilket förslag vederbörande skogstjensteman
icke haft något att erinra. Marken vore ock hvarken till sitt läge eller
till sin beskaffenhet lämplig att bibehållas för kronans räkning såsom
kronopark; hvaremot Gellivare kommun hade stort behof att få såsom
sin egendom disponera marken, på hvilken dess nya kyrka, allmänna
byggnader med mera vore belägna. Detta behof hade i högst väsentlig
grad ökats, sedan jernvägsförbindelse numera öppnats mellan Gellivare
kyrkoplats och kusten och en i följd deraf dagligen tilltagande rörelse
lockade till allt flera inflyttningar af personer, som ville bosätta sig i
kyrkostaden för drifvande af handtverk och handel eller i följd af anställning
vid grufdriften, jernvägsstationen och dess maskinverkstad in. in.
Den ökade rörelse och befolkning, som jern vägen medfört, hade framkallat
ett stort behof af bostäder, hvars tillgodoseende förutsatte liflig

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

byggnadsverksamhet, men någon sådan kunde ej uppstå med mindre än
att byggnadstomterna kunde förvärfvas under full eganderätt.

På grund häraf hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagit,
att de ifrågavarande, vid afvittringen för allmänt behof afsätta områdena,
hvilka å en handlingarna bilagd kopia af en utaf C. A. Sjöberg åren
1878—79 upprättad karta öfver Gellivare kyrkoplats vore utmärkta inom
figurerna a, b, d, f, g, h och i, måtte öfverlemnas till Gellivare kommun
på sådana vilkor, att de kunde förvärfvas under full eganderätt och användas
både till plats för socknens allmänna byggnader och till byggnadstomter
åt enskilde, som ville der nedsätta sig eller derstädes redan
bodde, dock alltid under förutsättning att nödiga platser undantoges för
uppförande af för kronan beliöfliga byggnader, bland hvilka platser, utom
det redan till jägmästare- och kronojägareboställe afsätta, å nyssnämnda
kartekopia med litt. q betecknade område, borde upptagas erforderligt utrymme
till länsmansbostad; hvarjemte Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
som ansett det lämpligaste sättet, hvarpå kommunen kunde sättas i tillfälle
att under eganderätt förvärfva områdena, vara, att desamma såsom
hemman under stadgad åborätt upplätes till kommunen med rätt för
kommunen att sedermera i laga ordning få hemmanet till skatte omfördt,
hemstält, att, under hvilken form än upplåtelsen medgåfves, Gellivare
kommun måtte förpligtas att i fråga om det upplåtna områdets
fortsatta bebyggande följa den plan, som kunde blifva derför faststäld,
äfvensom att, sedan så stor del af området, som för statens och kommunens
allmänna byggnader erfordrades, blifvit afsatt och återstoden
fördelats i byggnadstomter, dessa skulle åt enskilde till bebyggande
upplåtas emot de vilkor, kommunen kunde finna skäligt bestämma, men
med företrädesrätt för egare af redan befintliga byggnader att dertill
erhålla nödigt tomtutrymme utan högre afgift till kommunen än som i
förhållande till hela arealen belöpte sig på den andel, de deraf bekomme.

På grund af remiss har Kongl. Maj ds och rikets kammarkollegium
afgifvit utlåtande i detta ärende och dervid öfverlemnat inhemtadt yttrande
från kongl. domänstyrelsen, som, efter att hafva hört vederbörande
skogsinspektör, förklarat sig ur skogsväsendets synpunkt icke hafva
något att erinra emot det ifrågavarande områdets definitiva upplåtande
för angifvet ändamål, derest eganderätten förbehölles kronan och den
till jägmästare- och kronojägarebostad afsätta plats blefve orubbad. För
egen del hade kammarkollegium anfört, bland annat, att kollegium funne
det vara af vigt för Gellivare kommun att erhålla eganderätt till så stor
del af ifrågavarande områden, som redan blifvit bebyggd eller vore afsedd
att bebyggas, men att upplåtelse till kommunen med dylik rätt af

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

samtliga områdena, hvilka innefattade den betydliga ytvidden af 264
tunnland 30,3 kappland, likväl icke syntes vara af behofvet påkallad,
samt att det dessutom borde tagas i öfvervägande, huruvida‘icke*kronan,
med hänsyn till ifrågasatt inlösen till statsverket af Luleå—Gellivare
jernväg, hvilken genomlöpte en del af områdena, kunde för sina ändamål
finna behöfligt att undantaga någon betydligare del af dem än som
erfordrades, derest afsigten vore att vinna plats^endast föivlänsmansbostad
och andra dylika byggnader.

Sedan Kongl. Maj:t genom bref den 2 april 1891 anbefalt (Kongl.
Maj:ts befallningshafvande att efter föregångeifjhitredning föreslå dels
det område, som för kronans olika ändamål, med''särskildt afseende
fastadt derå att kronan kunde blifva egare af Luleå—Gellivare jernväg,
borde fortfarande disponeras under kronan, delsjföckjivad af marken
borde för kommunens räkning afsättas till kyrka, kyrkogård, begrafningsplats,
allmänna hus, kyrko- och marknadsstugor samt byggnadstomter
för enskilde, hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande den^24
december 1891 afgifvit utlåtande i berörda hänseende och dervid öfverlemnat
dels inhemtadt yttrande från kongl. jernvägsstyrelsen, som meddelat,
att af den ifrågavarande marken borde för den kronan numera
tillhöriga Luleå—Gellivare jernväg bibehållas hvad som enligt Kongl.
Maj:ts beslut skulle af det bolag, som förut egde berörda jernväg, få
tagas i anspråk för jernvägens anläggning, dels en af intendenten vid
Gellivare-banan uppgjord ritning öfver Gellivare stationsområde, upptagande
så väl den i jernvägsstyrelsens yttrande afsedda mark, som
ock ett område, hvilket ansetts behöfligt för uppförande af en vattenstation
vid Wassaara eif och framdragande af vattenledning derifrån
till blifvande lokomotivstallar, dels ock ett af Th. Helleberg år 1888 upprättadt
förslag jemte beskrifning till statsreglering för Gellivare kyrkoby,
hvilken plan för platsens bebyggande af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
faststälts att tillsvidare gälla, för så vidt den sträckte sig öfver
områden, som befunno sig under enskild eganderätt.

Med tillkännagifvande att, enligt utredning afl afvittringsstyresmannen
Boström, hela den för socknens allmänna behof vid afvittringen
afsätta marken, inberäknadt den till jägmästare- och kronojägarebostad
afsedda platsen, innefattande en areal af 131 hektar 52 ar 99 qvadratmeter
samt att af detta område 85 hektar 16 ar 38 qvadratmeter folie
inom och 46 hektar 36 ar 61 qvadratmeter utom den uppgjorda byggnadsplan,
hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande i berörda utlåtande
anfört, att af det u''om planen belägna området hade jernvägsstyrelsen
enligt den utaf intendenten lemnade ritningen

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

hektar ar

qvadrat meter.

behof af:a...................................................''■—*......—minut

hvarjemte till jägmästarebostad borde afsättas det å kartan

derför inmätta område..................................................

Af återstoden vore beräknadt:
till hållhägnader, upplag, industriella anläggningar m. m.
plats för framtida kyrkostugor och marknadshus.....

afloppsdike!!.....................

allmän landsväg ...............

vägar till diverse ställen
sommarfahusplats...............

tillsammans

Det inom byggnadsplanen belägna området vore
afsedt att användas på följande sätt, nemligen:

till kyrka och kyrkogård ......................................................

Af de å plankartan upprit ade och numrerade qvarteren:

qvarter

n:o

af 7

32
18
20

till gästgifvaregård m. m................................,......

post- och telegrafstation samt länsmansbostad

tingshus .........................;........................................;

lasarett och apotek .. ...............................

komminister- och klockarebostäder.....................

fattighus ................................................v**• i -v ;•

skolhus................................................. ...........

framtida behof, qvarteren n:is 156—162 samt
delar af 33, 147, 155, 163, 145 och 146
genast behöfliga kyrkostugor och stallar, qvarteren
n:is 10, 12, 14 och 16 samt delar af

8, 9, 11, 13, 15 och 17.................-................

gator och planteringar samt qvarter att be -

3 ,, 79	05
—-	48	48
24	81	99
10	10	52
5	06	88
—	7	05
—	13	23
	83	63
1	05	78
46	36	61
1	64	23
	58	63
	32	--
—	54
	75	65
—	55	25
—	83	62
1	05	20
6	34	43
9	71	60
62	81	77

tillsammans 85 16 38.

På grund af den sålunda lemnade utredningen hade Kongl. Maj: ta
befallningshafvande hemstält, att ifrågavarande områden, om tillsammans
131 hektar 52 ar 99 qvadratmeter, måtte sålunda disponeras, att kronan
behölle:

Statsutskottets Utlåtande N:o 34.

hektar ar 4TaJ"*‘
meter.

för jernvägens och stationens behof...................................... 3 79 05

till jägmästarebostad — 48 t 48

„ post- och telegrafstation samt länsmansbostad qvar teret

n:o 29 ........................................................ — 32 —

„ iramtida behof qvarteret n:o 156 — 62 72

tillsammans 5 22 25

samt att till Gellivare kommun under full eganderätt
öfverlemnades:

att afsättas till kommunens allmänna behof ................63 48 97

,, användas till gator, allmänna platser och enskilda

byggnadstomter...........................................................iLvJ* 62 81 77

tillsammans 126 30 74.

Med afseende å hvad sålunda förekommit bär Kongl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att medgifva, att det i Kongl. Majrt.s befallningshafvandes
skrifvelse af den 24 sistlidne december omförmälda område
om tillhopa 131 hektar 52 ar 99 qvadratmeter, med undantag af plats’
till jägmästare- och kronojägarebostad, hvartill borde afsättas lika stor
areal, som vid afvittringen blifvit för ändamålet förutsatt, eller 74 ar 0,5
qvadratmeter, samt 4 hektar 73 ar 77 qvadratmeter, som borde bibehållas
i kronans ego för jernvägens behof samt för post- och telegrafstation
med mera, måtte mot utgörande , af den ränta, som belöpte på
det af afvittringsstyresmannen föreslagna skattetal e7f mantal, för alltid
öfverlåtas åt Gellivare kommun, med rätt för kommunen dels att å området
upplåta mark åt enskilde till bebyggande mot de vilkor, kommunen
kunde finna skäligt bestämma, dock med iakttagande dervid, att de,
till Indika mark för nämnda ändamål af kommunen upplåtes, skulle vara
skyldige att ställa sig till efterrättelse den plan för områdets bebyggande,
som vore eller kunde varda faststäld, samt att eg are af redan å platsen
befintliga byggnader skulle hafva företrädesrätt att för dem erhålla nödigt
tomtutrymme utan högre afgift till kommunen än som i förhållande till
hela arealen belöpte på den andel de deraf bekomme; dels ock att, tills
vidare och intilldess annorlunda kunde varda af Kongl. Maj:t bestämdt,
disponera för tomterna inflytande försäljningsmedel och tomtören.

Statsulslcottets Utlåtande N:o 34.

Under erinran att kamrarne sammanstämmande bifallit en af Kongl.
Maj:t till innevarande Riksdag aflåten proposition om upplåtelse för likartadt
ändamål af kronomark till Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län,
far statsutskottet, som emot hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende
föreslagit icke haft något att erinra, hemställa,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 17 mars 1892.

1 • ’/ ,-öbl - ?■''*filn.iiJK .--..t./l [bi .AilÅ.

På statsutskottets vägnar:

»v A.- .,v,..v.w\ GUSTAF SPARRE., v

. ii '' ifmyil.nb, V;.S\ i ■> ■ ■ .V.V.-\''i> ,ii !-1 iitrV..i,’.,

.AiAm j>'' su £,hVs-. ikswi >

A J)

i:»viö b‘i -iotoKpI.ifitrihdP. tbgidid h; ohimqoTod/; lobnlJ
■i .hp:o/i md Reservation: t o,-; ioA: i- nob wt a-ån tf ni:

nu»!/- i toi ,16 o:u noiiracKfo-rq • l*6-iyiTr»iv.>? i ’ i i ->i i u•?;:!* llii .noj/db*. -o/ib

af herrar A. Persson, P. Andersson, P. Ersson, P. Pehrsson,,G.
Persson. N. Petersson och A. P. Danielson. i V

för 7	* In ill » I t '' i.''		tf .•••>,!,!*	■irt< 1 :• ;j tiidlh;	(UiiTo-n	i .ubi:;		•f( 1	rf t!
	innU-		fr‘jl	i{o-.;. i,! (bilfil	r no bo	dniii	nriii	■ :J	.ny-Qiif
"■> syn	So Sb/;-i <h b		, . -•(	amm t i ii*;b y	fi/i m i	iiiminiinr/-	[i* i r	oijiitu
(>j I ul^r/;	niucon lO aiii	;i!	it >!i i	ilögSlioiOtilTU'' i''	•ilyl liv	gyyl		/ bi ;	irtobih
fn x,\ .	»dbrg lits ofn-	1 *i		tf! ; tJiu ;vS?fii;	ifii n	-t	;bmi	urÅ-A	uvriin
	.rSHgpt.iUCut	'' 11,	m n-rÄ-i	cdg^osio*! -vfull	Hyll >i-i		iiiy-v	■? bf,	m-iiij J
Nu,,,ri	•u>! it ilo do fj		.r.rjtnoi	!m i :<bi;		Botniti	nnb	i TA
puuni 3 i	o,*ir''Mit-/i;	v»	.un om	h’>! imf ,A	nof> o,	^fy	tf? i	Olust	»•■go-f
il rf iih	,?ic if iii it;!fi	i ''Pa	■öhv» till	••• ■ I.ic-t; J him;	il».. Ilo	homo	Oi-åii-il	lo 174	MrJ.[
; rjit? ,!	'' ''ii ) Ii il r-f i'' It:. i t		uti i ni.	mi f; t.K/UfM! >.U (	ii 1''iCiiii;	TH.r.ni	f KS»	TI fl tu	rikt
!'' 11! . ''i vi»	t tf; HjiftfHol	•gi	u''h u'';V.	j!i'',i.M ji .{" ii.iifjtly	ni	vivi!	.rot!»: t ;	i; t-il/
	. i j i;	ty;	il o ■ :T;j	,u )«i I	i 01.» J	in ii-ib	■U‘V i	T j i)/	hov ni
i! !;. j U (i i	''f; >1 '' -iHlnufll''		•‘I !■; g	/!h. t ■’:•) •		t It » 1 / i	rbf i.	H.h„>	oblid
11. i it r.i	■j »i.: ja intill		ibnr j;y	'':!nb. (i.....	fortur	,.i itoi	! MT(’t	1 (kli 1	ni ann;
	i 11 ‘-b-niri	■il!		IauvAi . - iv<.-i i i i	!: r.ltm	l/l t ) )\J	17-j.uu	fllll.l	uolm!