Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Statsutskottets Utlåtande N-.o 68

Utlåtande 1896:Su58

Statsutskottets Utlåtande N-.o 68.

1

N:o 58.

Ant. till lliksd. kansli den 30 april 189G, kl. 3 e. m.

UHatande, angående beräkningen
inkomster.

af

statsverkets ordinarie

(I. A.)

l:o. Efter det statsutskottet till behandling förehaft Kongl. Maj:ts
proposition den 16 januari innevarande år angående statsverkets tillstånd
och behof, i hvad densamma afser beräkningen af statsverkets
inkomster, får utskottet nu, jemlikt § 53 regeringsformen och § 39 riksdagsordningen,
uppgifva och föreslå de belopp, hvartill de ordinarie
inkomsterna under nästkommande statsregleringsperiod för närvarande
anses kunna upptagas.

Med hänvisande till den utredning beträffande beräkningen af hvarje
särskild inkomsttitel, som i statskontorets vid statsrådsprotokollet öfver
finansärenden den 13 sistlidna januari fogade berättelse af den 10 december
1895 om statsverkets inkomster under det nästföregående året jemte
förslag till deras beräknande vid föreliggande statsreglering finnes meddelad,
får utskottet här nedan omförmäla de inkomsttitlar, öfver hvilka
särskilt yttrande ansetts böra afgifvas.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Beträffande denna inkomsttitel, i hvilken
innefattas, utom afgifter af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering,
jemväl de vid början af år 1878 till statsverket tills vidare indragna
afgifterna af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna
vakanta rusthåll och rotar, erinrar statsrådet, och chefen för
finansdepartementet till förenämnda statsrådsprotokoll derom, att Kong].

Bih. till Rikul. Vrot. 181)8. 4 Sami. 1 Afd. 40 Höft. (N:o 08). 1

Statsutskottets Utlåtande N-.o 58.

2

Maj:t den 19 maj 1893 förordnat, att vakan safgifterna af de rusthåll
och rotar, som på grund af den vid 1892 års urtima riksdag beslutade
omorganisation af indelta kavalleriet och infanteriet komme att sättas
på vakans, skola i räkenskaperna under denna titel redovisas. Kongl.
Maj:ts till 1894 års Riksdag aflåtna förslag dels om upptagande i riksstaten
af dessa vakansafgifter, hvilka enligt nyssnämnda urtima Riksdags
beslut finge användas för omorganisationen af infanteriet, skånska
husar- och dragonregementena samt Jemtlands hästjägarecorps, samt
dels om ökning i sammanhang dermed af anslagen till det icke garnisonerade
infanteriets befälsaflöning och till det icke garnisonerade infanteriets
och kavalleriets vapenöfningar blef af Riksdagen afslaget,
hufvudsakligen på den grund, att 1893 års Riksdag bemyndigat Kongl.
Maj:t att tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda bestämdt
låta, i mån den vid 1892 års urtima riksdag beslutade vakanssättning
komme till stånd, af anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären
årligen tillhandahålla arméförvaltningen ett mot vakansafgifterna
för de vakanssatta rote- och rusthållsnumren svarande belopp,
att af arméförvaltuingen användas till bestridande af kostnaderna för
den förbättrade härordningens genomförande, uti hvilket bemyndigande
någon ändring af Kongl. Maj:t ej ifrågasatts.

Då ifrågavarande vakansafgifter syntes böra, i likhet med öfriga
till statsverket ingående dylika afgifter, i riksstaten upptagas, hemstälde
statskontoret i sin den 11 december 1894 till Kongl. Maj:t afgifna berättelse,
att förnyadt förslag i ämnet måtte till Riksdagen aflåtas, men
då förslag förelåge till förändrad uppställning af riksstatens fjerde hufvudtitel
att läggas till grund för den framställning, som till 1896 års
Riksdag borde aflåtas rörande anslagen under denna hufvudtitel för år
1897 eller det år, hvarunder den vid 1892 års urtima riksdag beslutade
förbättrade härordning enligt samma Riksdags beslut skulle vara genomförd,
och således vid 1896 års riksdag en revision af fjerde hufvudtitelns
uppställning komme att ega rum, fann Kongl. Maj:t det definitiva
ordnandet af frågan rörande sättet för ifrågavarande vakansafgifters
upptagande i riksstaten kunna intill dess anstå.

I sin berättelse af den 10 sistlidne december angående statsverkets
tillstånd och förvaltning har statskontoret å nyo anmält denna fråga till
Kongl. Maj ds pröfning och dervid till en början anfört, hurusom urtima
Riksdagen år 1892, med bifall till Kongl. Maj:ts derom aflåtna
förslag, beslutat, att nummerstyrkan vid indelta infanteriet skulle genom
öfverflyttning af nummer från regemente till regemente eller, der så
erfordrades, genom indragning af nummer, allt i den ordning Kongl.

Statsutskottets Utlåtande N:o 58.

3

Maj:t pröfvade lämpligt, så jemkas, att vid hvart och ett af lifregemente!
till fot, första och andra lifgrenadierregementena, Vestgöta, Uplands,
Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs och Jönköpings regementen,
Dalregementet samt Helsinge, Elfsborgs, Vestgöta-Dals, Bohusläns,
Vestmanlands, Kalmar, Vermlands äfvensom norra och södra skånska
infanteriregementena densamma komme att utgöra 1,000 och vid Smålands
grenadiercorps 400; samt att de nummer, som för den sålunda föreslagna
jemkningen af indelta infanteriets styrka icke behöfde tagas i
anspråk, finge sättas på vakans mot erläggande, såsom vakansafgitt att
till statsverket ingå, af ett belopp, motsvarande de i lag rustnings- eller
roteringstungan vid vederbörande regemente eller corps åsätta värde.
Antalet af de för denna jemkning ej erforderliga nummer utgjorde,
enligt ett Kongl. Maj:ts proposition i ämnet åtföljande förslag till förbättrad
härordning med dertill hörande bilagor VI, a. 1. och \I, a. 7.,
1,289. Genom kongl. brefven den 2 december 1892, 28 september
1893, 5 oktober 1894 samt den 15 sistlidne november vore förordnadt
om samtliga dessa nummers vakanssättning före rekrytmötenas början
år 1897. Derför belöpande vakansafgifter uppginge i sin helhet till
210,560 kronor och minskade med sextio procent till 84,224 kronor.

Vidare skulle, på sätt statskontoret ytterligare anfört, enligt ofvannämnda
urtima Riksdags beslut och kongl. brefvet den 30 maj 1893
rusthållen vid skånska husar- och dragonregementena, i män af ryttarnes
afgång, för regementenas ombildning till värfvade sättas på vakans mot
erläggande af vakansafgift på det sätt och i den ordning, som i fråga
om vakanssättningen vid vissa infanteriregementen, enligt hvad ofvan
förmälts, vore bestämd. Enligt hos statskontoret förvarade, från länsstyrelserna
i Kristianstads och Malmöhus län inkomna handlingar i fråga
om den rusthållen vid ifrågavarande bada kavalleriregementen föi innevarande
år tillkommande lindring i rustningsbesväret skulle sådan vakanssättning
hafva egt rum för 169 rusthåll vid det förra och 182 rusthåll
vid det senare regementet. Jemlikt vid Kongl. Maj:ts proposition den
14 oktober 1892 angående förbättrad härordning fogadt förslag till
öfvergång från den nuvarande till den föreslagna organisationen för
dessa båda regementen (Bil. VI. B. 5) skulle manskapet å gammal stat
under de fem första öfver gångsår eu (1893—1897) minskas med 280
nummer vid hvartdera regementet, eller för båda regementena 560 nummer,
för hvilka belöpande vakansafgifter, utan afkortning, motsvarade

168,000 kronor och minskade med sextio procent 67,200 kronor.

Slutligen blef vid 1892 års urtima riksdag jemväl beslutadt, att
rotehållen vid Jemtlands hästjägarecorps skulle, för corpsens ombildning

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 58.

till värfvadt regemente, i enahanda ordning vakanssättas. Detta beslut
grundade sig ej på någon af Kongl. Maj:t derom gjord framställning,
och statskontoret förmälde sig icke vara i tillfälle att meddela någon
upplysning om den omfattning, denna vakanssättuing kunde beräknas
uppnå under tiden till och med år 1897. Enligt hos statskontoret förvarade
handlingar vore vid ingången af sistlidet år 71 nummer satta
på vakans. Afgifterna för dessa nummer motsvarade, oafkortade, 21,300
kronor och minskade med sextio procent 8,520 kronor.

Inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter» vore i riksstaten för år

1896 upptagen med............................................................ kronor 44,000: —

och skulle, om härtill lades vakansafgifter för rotar
och rusthåll, som, enligt de af statskontoret lemnade
uppgifter, för infanteriets och kavalleriets
omorganisation blefve vakanssatta, dessa afgifter
minskade med sextio procent, nemligen:

vid infanteriet ................................. kronor 84,224: —

» kavalleriet:

skånska husar- och dragonregementena
kr. 67,200: —

Jemtlands häst jägarecorps

» 8,520: — ,, 7e 79n.

-5- ); 75,720. — » 159,944: —

uppkomme en summa af................................................... kronor 203,944: —

och hade statskontoret hemstält, att denna summa, afjemnad till 204,000
kronor, måtte få upptagas i riksstaten för år 1897 äfvensom att det
under fjerde hufvudtiteln uppförda anslag till lindring i rustnings- och
roteringsbesvären måtte ökas med ett mot höjningen i beräkningen af
inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter» svarande belopp eller från

2,659,000 kronor till 2,819,000 kronor.

Vid den af statskontoret i förestående beräkning upptagna summa
för vakansafgifter af indragna rusthåll och rotar vid infanteriet vore intet
att erinra. Hvad åter anginge vakansafgifterna för indragna nummer
vid skånska husar- och dragonregementena samt Jemtlands hästjägarecorps,
förekomme, enligt hvad departementschefen vidare anför, att jemlikt
uppgifter, som af chefen för landtförsvarsdepartementet infordrats
från vederbörande fördelningschefer, antalet på grund af 1892 års urtima
Riksdags beslut vakanssatta rusthåll vid skånska husar- och dragonregementena
kunde beräknas komma att vid 1897 års utgång vid hvardera
regementet utgöra 357 samt antalet på grund af berörda beslut
vakanssatta dubbelrotar vid Jemtlands hästjägarecorps att vid samma

5

Statsutskottets Utlåtande N:o 58.

tid utgöra 102. Sammanlagda antalet dylika rusthåll och rotar vid
dessa tre truppförband skulle sålunda utgöra 816.

De sålunda meddelade uppgifterna borde föranleda en höjning i den
af statskontoret föreslagna beräkningen af den förevarande inkomsttiteln,
men härvid borde ytterligare en omständighet komma i betraktande. Med
erinran, att till regementen och corpser vid indelta armén inginge vakansafgifter
af ett visst antal rusthåll och rotar vid de olika truppförbanden,
bvilka afgifter hufvudsakligen användes till aflöning för volontärer,
gevärshandtverkare, stabs- och sqvadronstrumpetare, spel i nummer och
musikens underhåll, hemstälde statskontoret i sin berättelse angående
statsverkets inkomster af den 6 december 1893, i syfte att vinna lättnad
för de rustnings- och roteringsskyldige samt förenkling i anordningsoch
redovisningsväsendet samt kontrollen derå, att Kongl. Maj:t täcktes
vidtaga erforderliga åtgärder, på det att ifrågavarande vakansafgifter
måtte till statsverket indragas och såsom inkomst i riksstaten
upptagas samt de särskilda regementena och corpserna medelst anslag i
riksstaten beredas tillgångar till de kostnader, för hvilkas bestridande
vakansafgifterna vore afsedda. På grund af denna statskontorets framställning
hade Kongl. Maj:t förordnat om verkställandet af utredning
i frågan, hvilken utredning ännu icke vore afslutad. Det särskilda förhållande,
som egde rum med de tre truppförband, hvilka nu närmast
vore i fråga, gjorde emellertid nödigt, att vid uppgörandet af riksstaten
för år 1897 hänsyn toges till de vid berörda truppförband förekommande
vakansafgifter af detta slag. Då för skånska husar- och
dragonregementena samt Norrlands dragonregemente vore faststälda stater,
hvilka vore afsedda att år 1897 träda i full tillämpning, komme, derest
Riksdagen beviljade de anslag, som komme att för ändamålet under
fjerde hufvudtiteln äskas, genom direkt statsanslag alt blifva sörjdt för
fyllandet af de behof, för hvilka berörda vakansafgifter hittills tagits
i anspråk, vid hvilket förhållande det vore en gifven sak, att före nämnda
år vakansafgifterna af de för särskilda ändamål anslagna rusthåll och
rotar vid dessa tre regementen måste indragas till statsverket. Enligt
från chefen för landtförsvarsdepartementet erhållna uppgifter utgjorde
de till vederbörande regementen anslagna nummer vid skånska husarregementet
110, vid skånska dragonregementet likaledes 110 samt vid
Norrlands dragonregemente 11 (20 manskapsnummer och 2 hästnummer,
således motsvarande 11 dubbelrotar).

Förut hade meddelats, att antalet på grund af 1892 års urtima
Riksdags beslut indragna rusthåll och rotar vid ifrågavarande tre kavalleriregementen
enligt senast erhållna uppgifter kunde beräknas vid 1897

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 58.

års utgång utgöra 816. Härtill komme, på grund af det nyss anförda,
antalet af de till särskilda ändamål anslagna nummer vid samma regementen,
sammanlagdt 231, som till samma tid komme att till statsverket
indragas. Antalet af de rusthåll och rotar vid kavalleriet, af hvilka
vakansafgifterna borde upptagas under inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter»,
utgjorde sålunda tillsammans 1,047 eller i afjemnadt tal
1,050. För dessa utgjorde vakansafgifterna, minskade med 60 procent,

126.000 kronor eller 50,280 kronor utöfver det af statskontoret i enahanda
hänseende beräknade belopp. Om sistnämnda summa, 50,280
kronor, lädes till inkomsttitelns af statskontoret beräknade hela belopp,

204.000 kronor, uppstode en totalsumma i jemnadt tusental kronor af

254.000 kronor, hvarmed departementschefen hemstälde, att inkomsttiteln
»tillfälliga rotevakansafgifter» måtte i riksstat en för år 1897 upptagas.
Den af Kongl. Maj:t sålunda föreslagna förhöjningen med 210,000
kronor i inkomsttiteln: tillfälliga rotevakansafgifter motsvaras af den
höjning till enahanda belopp i anslaget till lindring i rustnings- och
roteringsbesvären, som Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under
fjerde hufvudtiteln föreslagit. Och då Riksdagen enligt utskottets hemställan
bifallit berörda anslagsförhöjning, lärer jemväl den af Kongl.
Maj:t ifrågasatta höjningen i beräkningen af förenämnda inkomsttitel
böra beslutas.

I fråga om telegrafmedlen har telegrafstyrelsen i skrifvelse den 12
november 1895 anfört, att inkomsten af telegramportomedlen år 1894,
hvilken inkomst på förhand beräknats till 1,370,000 kronor, emellertid
enligt den afskräde räkenskapen icke uppgått till mer än 1,326,571
kronor 63 öre, hvartill dock komme ett ytterligare belopp af 49,239
kronor 70 öre under åtskilliga andra inkomsttitlar, såsom registrering
af telegramadresser, hyres- och andra underhållsbidrag från kommuner
och enskilde, ersättning från statens och enskilda jernvägar för begagnande
af telegrafverkets stolpar m. in., så att hela uppbörden af telegrafmedel
för år 1894 uppgick till 1,375,811 kronor 33 öre.

För år 1895 var inkomsten af telegramportomedlen beräknad till
likaledes 1,370,000 kronor, under det att till följd af 1894 års lägre
resultat samma inkomst för 1896 beräknats till allenast 1,300,000 kronor,
hvartill skulle komma 35,000 kronor i extra inkomster, så att hela
inkomsten för år 1896 beräknats till 1,335,000 kronor. Resultatet af
1895 års telegramtrafik syntes, så vidt af de vid aflåtandet af telegrafstyrelsens
nyssberörda skrifvelse gångna tre qvartalen kunde bedömas,
blifva gynsammare, än beräknadt varit, i det att uppbörden af telegramportomedel
syntes komma att uppgå till öfver 1,390,000 kronor,

Statsutskottets Utlåtande N:o 58.

7

hvartill kom me öfver 35,000 kronor i extra inkomster. Med stöd häraf
syntes, enligt telegrafstyrelsens mening, inkomsten för år 1897 utan
risk kunna beräknas till 1,375,009 kronor af telegramportomedel och
till 35,000 kronor af andra inkomsttitlar, eller i allt till 1,410,000
kronor.

Telegrafstyrelsen hade derför hemstält, att telegrafverkets inkomster
af telegrafmedel måtte vid uppgörandet af statsregleringen för år
1897 beräknas till 1,410,000 kronor, hvilket belopp med 75,000 kronor
öfverstege den för år 1896 antagna beräkningen; och instämde departementschefen
i denna telegrafstyrelsens af statkontoret biträdda hemställan.

Emot statskontorets beräkning af statsverkets öfriga ordinarie inkomster
hade departementschefen ej funnit anledning att göra någon
erinran.

På grund af hvad sålunda förekommit och då hvad Kongl.
föreslagit i afseende å beräkningen af statsverkets ifrågavarande_ inkomster
icke gifvit anledning till någon erinran från utskottets sida,
får utskottet hemställa,

att statsverkets ordinarie inkomster för år 1897
må beräknas på följande sätt:

Grundskatt............................................ kr.

Kyrkotionde.......................................... »

Kavalleriregementenas hästvakans spanmål

...................................... »

Afgifter för persedelunderhållet vid

rusthållsinfanteriet.................... »

Trosspassevolansafgift .................... »

Tillfälliga rotevakansafgifter............ J>

Soldatvakansafgift .............................. »

Båtmansvakansafgift.......................... »

Arrendemedel..................................... »

Mantalspenningar................................. »

Bötesmedel .......................................... »

Koutrollstämpelmedel........................ J>

Fyr- och båkmedel .......................... »

Transport kr.

1,905,000: —
250,000: —

270,000: —

51,000: —
19,000: —
254,000: —
56,000: —
200,000: —
2,300,000: —
665,000: —
250,000: —
25,000: —
1,400,000: —

7,645,000: —

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 58.

Telegrafmedel.........

Jernvägstrafikmedel

Skogsmedel..............

Extra uppbörd ........

Transport kr. 7,645,000

.................. » 1,410,000

.................. » 8,500,000

................... » 3,000,000

................... » 100,000

Summa kr. 20,655,000

2:o. I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
har Kongl. Maj:t. i sammanhang med beräkningen af förenämnda inkomster
samt af de extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarna,
rörande hvilkas belopp det ej tillkommer statsutskottet att ingå i pröfning,
föreslagit, att af riksbankens vinst för år 1895, utgörande 3,026,425
kronor 69 öre, nio tiondedelar, eller i rundt tal 2,700,000 kronor, måtte
anvisas för statsverkets behof att utbetalas under år 1897. Med bifall
till detta förslag har Riksdagen beslutit, att af riksbankens vinst för
år 1895 ett belopp af 2,700,000 kronor skall öfverlemnas till statsverket
samt återstoden, 326,425 kronor 69 öre, för riksbanken bibehållas.

Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande
statsreglering må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna
från föregående år med 8,296,000 kronor.

Öfver hvad Kongl. Maj:t i sistnämnda hänseende föreslagit kommer
utskottet att meddela särskild! yttrande; hvilket utskottet härmed får
för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 30 april 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Statsutskottets Utlåtande N:o 58.

9

Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster.

Statskontoret

Statsutskottets

beräknat för

förslag för

1897.

1897.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

1,905,000

Grundskatt ...................................................

1,905,000

250,000

Kyrkotionde ...............................................

250,000

270,000

Kavalleriregementenas hästvakans-

spanmål.....................................................

270,000

51,000

Afgifter för persedelunderhållet vid

rusthållsinfanteriet................................

51,000

19,000

Trosspassevolansafgift..............................

19,000

204,000

Tillfälliga rotevakansafgifter..................

254,000

56,000

Soldatvakansafgift.......................................

56,000

200,000

Båtsmansvakansafgift................................

200,000

2 300 000

Ärren dem ed el ................................

2,300,000

_

665,000

Mantalspenningar ......................................

665,000

250 000

Bötesmedel .....................

250,000

25,000

Kontrollstämpelmedel.................................

25''000

1 400 000

PVr- neh håkmedel .......

1,400,000

1,410,000

Telegrafmedel ............................................

l''410''000

8,500,000

Jernvägstrafikmedel...................................

8,500,000

3,000,000

Skogsmedel..................................................

3,000,000

100,000

Extra uppbörd............................................

100,000

S:a

20,605,000

Summa

20,655,000

Bih. till Riksd. Prot. 1895. 4 Sami. 1 Åfd. 46 Haft.

2

Tillbaka till dokumentetTill toppen