Statsutskottets Utlåtande N'-o 5 (Utlåtande 1894:Su5 su)

Statsutskottets Utlåtande N''-o 5.

N:o 5.

Ank. till Kiksd. kansli den 27 februari 1894, kl. 9 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
fjerde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret.
(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Intendenturcorpsen.

l:o. Kong]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för genomförande
under år 1895 af intendenturcorpsens beslutade nya organisation höja
anslaget till nämnda corps, nu 322,945 kronor, med 16,055 kronor till
339,000 kronor.

För vinnande af öfversigt af de utaf 1892 års urtima Riksdag fattade
beslut i afseende å den nya härorganisationen samt de till följd
deraf dels af 1893 års Riksdag vidtagna, dels af Kongl. Maj:t nu föreslagna
dels ock af utskottet nu tillstyrkta förändringar i fjerde liufvudtitelns
anslag, har utskottet med biträde af sakkunnig person låtit utarbeta
hosföljande promemoria och tablå, af hvilka den förra jemväl
utvisar huru mycket för genomförande af den beslutade härorganisationen
skulle återstå att anvisa dels vid bifall till Kongl. Maj:ts nu gjorda framställningar,
dels vid bifall till hvad utskottet i detta utlåtande hemställer;

Bih. till Rilcsd. Prot. 1894. 4 Sami. 1 Åfd. 3 Haft. (N:o f).J 1

Angående
ökning af
detta anslag.

[1-3

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
minskning af
detta anslag.

[2.]

Angående
ökning af
detta anslag.

[3.]

och kommer utskottet i det följande att, vid de punkter, der denna
tablå kan lemna upplysning, dertill hänvisa.

Med hänvisning till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden den 13 januari innevarande
år (sid. 3) och ofvannämnda, vid detta utlåtande fogade tablå får utskottet
hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till hvad Kongl.
Maj:t föreslagit, för genomförande under år 1895 af
intendenturcorpsens beslutade nya organisation höja
anslaget till intendenturcorpsen, nu 322,945 kronor,
med 16,055 kronor till 339,000 kronor.

Kavalleri- och infanteriregementena.

2:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och under hänvisning till de vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollen
öfver finansärenden den 8 januari innevarande år (inkomstberäkningen
sid. 4) och öfver landtförsvarsärenden den 13 i
samma månad (sid. 4), får utskottet hemställa,

att det i kolumnen »friheter» i gällande riksstat
upptagna belopp, 400 kronor, må derifrån uteslutas.

Det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning.

3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för genomförande
under år 1895 af infanteriets nya organisation, dels för höjande
till en krona af dagaflöningen till de vid Hallands och Blekinge bataljoner
anstälda regementstrumslagare öka anslaget till det icke garnisonerade
infanteriets befälsaflöning, nu 3,996,084 kronor, med 78,125
kronor till 4,074,209 kronor.

Uti en inom Första Kammaren af Herr H. Falk väckt motion (n:o
7) har yrkats bland annat, att Riksdagen måtte besluta, att dagaflöning
för det icke garnisonerade infanteriets Jcorporaler skulle utgå med 75
öre och för vice korporaler med 60 öre; och att för detta ändamål anslaget
till det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning måtte från

Statsutskottets Utlåtande N-o 5.

sitt nuvarande belopp, 3,996,084 kronor, höjas med 126,000 kronor,
eller till 4,122,084 kronor.

Såsom närmare inhemtas af statsrådsprotokollet (sid. 4 och 5),
innefattar Kongl. Maj:ts förevarande framställning följande särskilda
förslag om höjning af anslaget till det icke garnisonerade infanteriets
befälsaflöning:

dels med ............................................................_.............._........... kr.

utgörande den, för genomförande af infanteriets af
1892 års urtima Riksdag beslutade organisation, erforderliga
kostnadsökningen för år 1895;

dels med ........................................................................................ ®

motsvarande en minskning till samma belopp af
anslaget till det icke garnisonerade infanteriets och
kavalleriets vapenöfningar (se punkten 5:o af detta
utlåtande);

dels med .......................................................................................

för ökande af dagaflöningen för regementstrumslagarne
vid Hallands och Blekinge bataljoner, hvilken
dagaflöning i de för 1892 års urtima Riksdag framlagda
och af denna Riksdag godkända stater för
dessa bataljoner af förbiseende upptagits allenast
till 80 öre i stället för till 1 krona;

dels ock med........................................................—.................. »

motsvarande en del af den å inkomsttiteln Tillfälliga
rotevakansafgifter föreslagna förhöjning.__

Summa kr.

22,314: —

14,240: —

36: —

41,535: —

78,125: —

I afseende å den föreslagna förhöjningen med 41,535 kronor inhemtas
af statsverkspropositionen och det dervid fogade statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 13 januari innevarande år (inkomstberäkningen)
att Kongl. Maj:t, på hemställan af chefen för finansdepartementet,
föreslagit, att inkomsttiteln Tillfälliga rotevakansaf gifter, som i
nu gällande riksstat är uppförd med 52,(300 kronor, skulle i riksstaten
för år 1895 upptagas med 150,000 kronor. Uti statskontorets vid sistnämnda
statsrådsprotokoll fogade skrifvelse af den 6 december 1893 är
i ämnet hufvudsakligen anfördt, att enligt 1892 års urtima Riksdags
beslut skulle i rustnings- och roteringsbesvären, på sätt samt under
iakttagande af de särskilda bestämmelser och undantag, som i lagen

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

C*en„ 2 o december samma år omförmäldes, lindring ega rum, att årligen
utgå från och med år 1893 med fyratio procent, från och med år 1894
med femtio procent, från och med år 1896 med sextio procent, från
och med år 1898 med sjuttio procent, från och med år 1900 med åttio
procent och från och med år 1902 med nittio procent, allt af dessa
besvärs uppskattade värde, samt från och med år 1904 med hela beloppet
af samma värde. Af de i riksstaten under denna inkomsttitel
upptagna vakansafgifter vore det endast de vid 1878 års början till
statsverket tillsvidare indragna, hvilkas beräkning berördes af den sålunda
beslutade lindringen i rustnings- och roteringsbesvären. Då emellertid
denna lindring år 1895 utginge med enahanda belopp som under
år 1894, erfordrades nu icke någon förändrad beräkning af dessa vakansafgifter.

Den 19 maj nästlidet år hade Kongl. Maj:t förordnat, att vakansafgifterna
af de rusthåll och rotar, som på grund af den vid 1892 års
urtima riksdag beslutade omorganisation af indelta kavalleriet och infanteriet
komme att sättas pa vakans,, skulle under denna titel redovisas.

I fråga om dylik vakanssättning vore jemlikt kongl. brefven den
2 december 1892 och den 28 sistlidne september föreskrifvet, att utöfver
de. indelta man skap snummer vid vissa i de kongl. brefven uppräknade
indelta infanteriregementen, som enligt förut gällande bestämmelser
finge hållas vakanta, ytterligare tillsammans 516 rusthåll och
rotar skulle under åren 1893 och 1894 tillsvidare sättas på vakans mot
erläggande, såsom vakansafgift att till statsverket ingå, af ett belopp,
motsvarande de i lagen den 2 december 1892, med deri i vederbörlig
ordning beslutade förändringar, rustnings- och roteringstungan vid truppförbanden
åsätta värde, samt med rätt för rust- och rotehållare att åtnjuta
den lindring, som i lagen bestämdes. För dessa rusthåll och
rotar belöpande vakansafgifter, minskade med femtio procent, uppginge
till 41,535 kronor.

Härjemte kunde antagas, att under år 1895 tillsammans 348 rusthåll
vid skånska husar- och dragonregementena vore vakanssatta. För dessa
rusthåll belöpande vakansafgifter, minskade med femtio procent, motsvarade
52,200 kronor.

Vid 1892 års urtima riksdag hade, enligt hvad statskontoret vidare
anfört, jemväl beslutats, att rotehållen vid Jemtlands hästjägarecorps
skulle, för corpsens ombildning till värfvadt regemente, sättas på vakans
mot erläggande såsom vakansafgift af ett belopp, motsvarande det i
nyssnämnda lag roteringstungan för dubbelrote vid denna corps åsätta

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

värde, med rätt för rotehållarne att tillgodonjuta den lindring, som i
lagen bestämdes, men mot viss stadgad skyldighet angående aflemnande
af tjenstehäst m. m. Detta beslut grundade sig ej på någon af Kongl.
Maj:t derom gjord framställning, och statskontoret, som ej hade sig
bekant, huruvida någon vakanssättning under ar 1893 egt rum, saknade
ledning för bedömande af den omfattning, vakanssättningen kunde uppnå
under tiden till och med år 1895. Denna vakanssättning kunde emellertid
antagas icke blifva af den betydenhet att i någon väsentlig mån
inverka på beräkningen af ifrågavarande statsinkomst.

Ifrågavarande inkomsttitel vore i riksstaten för år 1894 upptagen
rnecj............................................................................................ kronor 52,000: —

Om härtill lades här ofvan beräknade vakansafgifter
för rusthåll och rotar, som för kavalleriets och infanteriets
omorganisation blifvit eller komme att vakanssättas,
nemligen vid infanteriet 41,535 kronor
och vid kavalleriet 52,200 kronor, eller tillsammans _» 93,735:

uppkomme en summa af ................................................. kronor 145,735:

hemställande statskontoret att inkomsttiteln Tillfälliga rotevakansafgifter
måtte i riksstaten för år 1895 upptagas med i jemnt tal 150,000 kronor;
hvarjemte statskontoret i detta sammanhang erinrat, hurusom 1893
års Riksdag medgifvit, att, tillsvidare och intilldess annorlunda kunde
varda bestämdt, i den mån berörda af 1892 års urtima Riksdag beslutade
vakanssättningar komme till stånd, arméförvaltningen finge årligen
af fjerde hufvudtitelns anslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären
tillhandahållas ett mot vakansafgifterna för de vakanssatta roteoch
rusthållsnumren svarande belopp, att af förvaltningen användas till
bestridande af kostnaderna för den förbättrade härordningens genomförande.

Såsom inhemtas af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
(sid. 5) har departementschefen vid ärendets föredragning inför Kongl.
Maj:t med åberopande af dessa förhållanden anfört, att, då ifrågavarande
vakansafgifter, enligt beslutet om den förbättrade härordningen, borde
användas till bestridande af kostnaderna för den nya organisationen, det
vore nödvändigt att under 4:de hufvudtitelns anslag uppfördes en mot
den sålunda bestämda förhöjningen svarande utgiftspost; och då, hvad
infanteriet anginge, den nya organisationen innebure, att befälets, och
de kontant aflönade volontärernas antal ökades, under det att samtidigt
manskapsstyrkan i sin helhet minskades, vore det gifvet, att alla tillgångar,
som kunde användas till nämnda vapens organisation, och

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

således äfven nu ifrågavarande, borde påföras förevarande anslag, hvaru
^®n^P§’en den nytillkomna befäls- och volontärspersonalen
skulle bestridas. Då vakansafgifterna för vakanssatta nummer vid infanteriet
beräknades till 41,535 kronor, blefve alltså häraf en följd, att
anslaget till det indelta infanteriets befälsaflöning måste ökas med sistnämnda
belopp.

Och liar departementschefen i öfverensstämmelse härmed under
anslaget till det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfmngar,
såsom synes af statsrådsprotokollet (sid. 12), föreslagit, att
berörda anslag matte ökas med 56,465 kronor, utgörande skilnaden
emellan 98,000 kronor och 41,535 kronor.

I afseende å de skäl motionären till stöd för sin ofvanberörda
motion anfört, får utskottet hänvisa till motionen.

. Em°t Kongl. Maj:t förevarande framställning, såvidt densamma afser
ökning af anslaget till det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning
med dels. 22,314 kronor, dels 14,240 kronor och dels 36 kronor, har
utskottet icke haft något att erinra. Den i sammanhang med den ifrågasatta
höjningen af inkomsttiteln Tillfälliga rotevakansafgifter med 98,000
kronor, föreslagna ökningen af förevarande anslag med 41,535 kronor
och åt anslaget till det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets
vapenöfningar med 56,465 kronor har utskottet deremot icke kunnat
tillstyrka. 1893 års Riksdag bemyndigade nemligen Kongl. Maj:t (se
skrifvelsen n.o 37 sid. 9) att tills vidare och intill dess annorlunda
kunde varda bestämdt låta, i den mån den vid 1892 års urtima riksdag
beslutade vakanssättning komme till stånd, af anslaget till lindring i
rustnings- och roteringsbesvären årligen tillhandahålla arméförvaltningen
ett mot vakansafgifterna för de vakanssatta rote- och rusthållsnumren
svarande belopp, att af arméförvaltningen användas till bestridande af
kostnaderna för den förbättrade härordningens genomförande. Såsom
förut omförmälts, har Kongl. Maj:t derefter den 19 maj 1893 förordnat,
att vakansafgifterna af de rusthåll och rotar, som på grund af den vid
1892. års urtima riksdag beslutade omorganisation af indelta kavalleriet
och infanteriet komma att sättas på vakans, skola redovisas under titeln
Tillfälliga rotevakansafgifter. I följd häraf har statskontoret, såsom

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

bär ofvan nämnts, föreslagit, att denna inkomsttitel, nu 52,000 kronor,
skulle höjas dels med 41,535 kronor, dels ock med 52,200 kronor till
i jemnt tal 150,000 kronor, således med 98,000 kronor. Jemlikt 1893
års Riksdags beslut får således ett mot vakansafgifterna för de ifrågavarande
vakanssatta rusthåll och rotar svarande belopp, eller 196,000
kronor, tillhandahållas arméförvaltningen för att användas till bestridande
af kostnaderna för den förbättrade härordningens genomförande.
Skulle nu emellertid Kongl. Mapts förslag att höja ifrågavarande tva
anslag å fjerde hufvudtiteln med sammanlagdt 98,000 kronor bifallas,
synes deraf blifva en följd, att Kongl. Maj:t skulle för det angifna
ändamålet kunna disponera dels hela beloppet af vakansafgifterna för
ifrågavarande rusthåll och rotar, eller 196,000 kronor, att tillhandahållas
från anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären, dels ock
98,000 kronor, hvarmed Kongl. Maj:t föreslagit, att anslagen till det
icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning och till det icke garnisonerade
infanteriets och kavalleriets vapenöfningar skola ökas. Härtill
kommer, att i den ordning, som afskrifningen fortgår, skulle, om icke
saken under tiden fullständigt ordnades, nyssnämnda belopp, 98,000
kronor, komma att minskas med en femtedel för hvartdera af åren
1896, 1898, 1900, 1902 och 1904, för att sedan afskrifningen blifvit
fullbordad vara försvunnet. Vidare kan anmärkas, att beloppet, 98,000
kronor, endast närmelsevis motsvarar det belopp, som af ofvan angifna
anledning borde komma fjerde hufvudtiteln till godo, i det att det utgör
värdet, minskadt med femtio procent, af belöpande vakansafgifter dels
för de under 1893 och 1894 vakanssatta 516 rusthåll och rotar vid
infanteriet, dels ock för de 348 rusthållsnummer vid de skånska indelta
kavalleriregementena, hvilka år 1895 kunna antagas vara vakanssatta,
hvaremot ingen norm angifvits för vakanssättningen vid Jemtlands hästjägarecorps.

I afvaktan på vidare utredning i ämnet har utskottet, på grund af
hvad sålunda anförts, ansett, att Kongl. Maj:ts framställning om ökande
af förevarande anslag med 41,535 kronor och anslaget till det icke
garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar med 56,465
kronor icke böra bifallas; och lärer, derest denna mening af Riksdagen
gillas, inkomsttiteln Tillfälliga rotevakansafgifter tills vidare böra bibehållas
vid sitt nuvarande belopp, 52,000 kronor.

Beträffande åter den af herr Falk väckta motionen om höjning af
korpralers och vice korpralers dagaflöning har utskottet, med anledning
af motionärens uppgift angående den till vice korpral utgående dag -

8 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

aflöningen, ansett sig böra meddela, att under beväringsmöte vice
korpraler och soldater, som göra korpralstjenst, på grund af kongl.
cirkuläret den 9 oktober 1860 och kongl. brefvet den 10 mars 1876.
åtnjuta dagaflöning med 25 öre, hvarjemte utskottet velat fästa uppmärksamheten
derpå, att, i den mån ökadt antal instruktörer varder i
arméns undervisningsanstalter utbildadt, inkallande till beväringsmöte
icke torde komma att så _ ofta påfordras för hvarje af ifrågavarande
underbefäl. Då i allt rall, i fråga om de af motionären uppgifna missfö
mai lan don i afseende a dessa underbefäls aflöning1, sådan utredning
icke föreligger, att utskottet ansett sig derpå kunna grunda någon
framställning, har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka bifall till
ifrågavarande motion.

Under hänvisning till hvad utskottet i punkterna 4:o mom. b) och
5:° mom- c) föreslår, äfvensom till den vid utlåtandet fogade tablå, får
utskottet för den skull hemställa:

a) att anslaget till det icke garnisonerade infanteriets
befälsaflöning må, för genomförande under år
1895 af infanteriets nya organisation, ökas med 22,314
kronor;

b) att anslaget må, under vilkor af bifall till hvad
utskottet här nedan i punkt 5:o mom. c) föreslår, ökas
med 14,240 kronor;

c) att anslaget må, för höjande till en krona af
dagaflöningen till de vid Hallands och Blekinge bataljoner
anstälda regementstrumslagare, ökas med 36
kronor, och att de för nämnda truppförband gällande
stater må i öfverensstämmelse dermed ändras;

d) att Kongl. Maj:ts framställning, så vidt densamma
afser att, i sammanhang med föreslagen höjning
. af inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter»,
öka ifrågavarande anslag med 41,535 kronor, ej må
af Riksdagen bifallas; samt

e) att herr Falks ofvannämnda motion, i hvad den
afser ökning af ifrågavarande anslag för beredande af
höjning i dagaflöningen för korpraler och vice korpraler,
ej må vinna Riksdagens bifall.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

\7icl bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit kommer
alltså anslaget till det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning,
nu 3,996,084 kronor, att uppföras till ett med 36,590 kronor ökadt
belopp, eller således till 4,032,674 kronor.

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning.

4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för genomförande
under år 1895 af Skånska husar- och Skånska dragon- äfvensom
Norrlands dragonregementens nya organisation och dels för beredande
af erforderliga tillgångar till bestridande af den, med anledning
af beväringsöfningarnas utsträckning, ökade dagaflöningen till det icke
garnisonerade kavalleriets befäl öka anslaget till nämnda kavalleris befälsaflöning,
nu 957,000 kronor, med 21,360 kronor till 978,360 kronor.

i den af utskottet här ofvan under punkt 3:o omförmälda, i Första
Kammaren väckta motion n:o 7, har herr H. Falk, i likhet med hvad
som föreslagits i fråga om dagaflöningen för det icke garnisonerade
infanteriets korpraler och vice korpraler, hemstält, att Riksdagen
måtte besluta, att dagaflöning för det icke garnisonerade kavalleriets
korpraler skulle utgå med 75 öre och för vice korpraler med 60
öre, och att för detta ändamål anslaget till det icke garnisonerade
kavalleriets befälsaflöning måtte från sitt nuvarande belopp, 957,000
kronor, höjas med 4,050 kronor, eller till 961,050 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 6—10) närmare inhemtas, innebär
Kongl. Maj:ts förevarande framställning ökning af nu ifrågavarande
anslag dels för genomförande under år 1895 af Skånska husar- och
Skånska dragon- äfvensom Norrlands dragonregementens nya organisation
med 16,890 kronor 74 öre, dels för beredande af erforderliga tillgångar
till bestridande af den, med anledning af beväringsöfningarnas
utsträckning, ökade dagaflöningen till det icke garnisonerade kavalleriets
befäl med 4,471 kronor 10 öre, eller med tillsammans i jemnadt belopp
21,360 kronor.

Af den vid statsrådsprotokollet fogade tabell V framgår, att bland
ökade kostnaderna för Norrlands dragonregemente under år 1895 afses
2,902 kronor 8 öre för en remontdepot, af hvilket belopp 36 kronor
skulle utgå från ifrågavarande anslag och återstoden från det under
punkten 5:o här nedan upptagna anslaget till det icke garnisonerade
infanteriets och kavalleriets vapenöfningar. — Ehuruväl frågan om en
Bth. till Rikad. Prot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 2

Angående
ökning af
detta anslag.

[4-]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

sådan remontdepots anordnande icke till pröfning förelåg vid 1892 års
urtima riksdags godkännande af staten för berörda regemente, har utskottet
dock, då, enligt hvad för utskottet blifvit meddeladt, kostnaden
för berörda depots anordnande ingår i de enligt den faststälda staten
redan beslutade utgifterna, ej ansett sig böra motsätta sig ifrågavarande
förslag, utan får utskottet, som i öfrigt icke haft något emot Kongl.
Maj:ts förevarande framställning att erinra, med hänvisning i afseende
å den af herr Falk väckta motionen till hvad utskottet här ofvan anfört
under punkt 3:o, hemställa,

att Riksdagen, med afslag å herr Falks ofvannämnda
motion, må, dels för genomförande under år
1895 af Skånska husar- och Skånska dragon- äfvensom
Norrlands dragonregementens nya organisation
och dels för beredande af erforderliga tillgångar till
bestridande af den, med anledning af beväringsöfningarnas
utsträckning, ökade dagaflöningen till det icke
garnisonerade kavalleriets befäl, öka anslaget till det
icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöningar, nu
957,000 kronor, med 21,360 kronor till 978,360
kronor.

Det icke

vapenöfningar.

Angående 5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för genomförande

detta ltanslag. im(^er år 1895 af Skånska husar-, Skånska dragon- och Norrlands dra[5.
] gonregementens nya organisation höja anslaget till det icke garnisonerade
infanteriets och kavalleriets vapenöfningar, nu 1,503,300 kronor,
med 108,925 kronor till 1,612,225 kronor.

Såsom närmare inhemtas af statsrådsprotokollet (sid. 11 och 12),
innefattar Kongl. Maj:ts förevarande framställning följande särskilda
förslag dels om höjning af ifrågavarande anslag med 66,703 kronor 33
öre, eller i jemnadt belopp 66,700 kronor, för genomförande under år
1895 af Skånska husar-, Skånska dragon- och Norrlands dragonregementens
nya organisation, dels om höjning af anslaget med 56,465
kronor, motsvarande till vederbörlig del föreslagen ökning af inkomsttiteln
tillfälliga rotevakansafgifter, dels ock minskning af anslaget med
14,240 kronor, motsvarande en ökning till samma belopp af anslaget
till det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning.

Statsutskottets Utlåtande N-o 5-

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kongl Majrts förevarande
framställning, så vidt densamma afser ökning af ifrågavarande
anslag med 66,700 kronor och minskning deraf med 14,240 kronor,
men som, på grund af hvad utskottet här ofvan under punkt 3:o anfört,
ej funnit skäl tillstyrka bifall till framställningen i hvad den afser den
föreslagna ökningen af anslaget med 56,465 kronor, far, med hänvisning
till den vid utlåtandet fogade tåblå, hemställa:

a) att anslaget till det icke garnisonerade infanteriets
och kavalleriets vapenöfningar må, för genomförande
under år 1895 af Skånska. husar-, Skånska
dragon- och Norrlands dragonregementens nya organisation,
ökas med 66,700 kronor;

b) att Kongl. Maj:ts förslag, så vidt detsamma
afser att i sammanhang med föreslagen höjning af
inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter» öka ifrågavarande
anslag med 56,465 kronor, ej må af Riksdagen
bifallas; samt

c) att, vid bifall till hvad utskottet här ofvan under
punkt 3:o mom. b) föreslagit, anslaget må minskas
med 14,240 kronor.

Vid bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit kommer alltså
förevarande anslag, nu 1,503,300 kronor, att uppföras till ett med
52,460 kronor ökadt belopp, eller till 1,555,760 kronor.

Fältartilleriet å fastlandet.

6:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och
med hänvisning till statsrådsprotokollet (sid. 13) samt till den vid detta
utlåtande fogade tablå, får utskottet hemställa,

att, för genomförande under år 1895 af fältartilleriets
å fastlandet beslutade nya organisation, anslaget
till fältartilleriet å fastlandet, nu 1,341,276 kronor, må
höjas med 121,132 kronor till 1,462,408 kronor.

Angående
ökning af
detta anslag.

[6.]

Statsutskottets Utlåtande N-o 5.

Angående
ifrågasatt
ökning af
detta anslag

[70

Angående
ökning af
detta anslag
[8-]

Gotlands artillericorps.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af
medel till inrättande af chefsbeställningen vid Gotlands artillericorps
öka anslaget till corpsen, nu 82,414 kronor, med 5,475 kronor till
37,889 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas (sid. 13), har generalfälttygmästaren
och chefen för artilleriet hemstält, att under år 1895, det
tredje _ öfvergångsåret, måtte inrättas chefsbeställningen vid Gotlands
artillericorps, och,- som aflöningsförmånerua för nämnda beställning,
enligt den af Riksdagen antagna stat, uppginge till 6,225 kronor, men
redan nu för ändamålet funnes disponibelt ett belopp af 750 kronor,
utgörande det med chefsbeställningen vid corpsen enligt dess äldre
stat förenade arfvode, föreslagit, att härför nu måtte anvisas 5,475 kronor.

I öfverensstämmelse med den af t. f. chefen för generalstaben i
hans den 23 augusti 1892 afgifna betänkande angående nya härordningens
genomförande (sid. 97) uttalade mening, att med chefsbeställningens
tillsättande pa stat kunde anstå till ett senare öfverg’ångsår,
har utskottet ansett inrättande på stat af denna beställning för närvarande
kunna anstå, hvarför utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej för
närvarande må af Riksdagen bifallas.

Fortifikationen.

8:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och
under hänvisning såväl till statsrådsprotokollet (sid. 14) och dertill hörande
tabell (bil. Vill) som ock till den vid detta utlåtande fogade
tablå, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för beredande af tillgångar till
genomförande under år 1895 af fortifikationens förbättrade
organisation, höja anslaget till fortifikationen,
nu 313,932 kronor, med 18,124 kronor till 332,056
kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Trängen.

9:o. Kong]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för genomförande
under år 1895 af trängens beslutade nya organisation höja anslaget till
nämnda vapen, nu 308,318 kronor med 74,045 kronor till 382,36o
kronor äfvensom medgifva, att 291,157 kronor deraf må upptagas såsom
reservationsanslag.

Enligt hvad inhemtas af statsrådsprotokollet (sid. 14 och 15), har
inspektör en för trängen i skrifvelse den 14 november 1893 angående
åtgärder för genomförande under år 1895 af trängens vid 1892 års
urtima riksdag beslutade nya organisation hemstält, att de för nämuda
vapen afsedda anslagstillgångar måtte så ökas, att detsammas fyra bataljoner
kunde under året erhålla den sammansättning, som närmare angåfves
i de af honom afgifna vid statsrådsprotokollet fogade förslagsstater
(bil. IX, X, XI och XII). Departementschefen hade ingenting att häremot
erinra, hvadan, och då staternas sammanlagda slutsummor uppginge
till 498,383 kronor 43 öre, den för året erforderliga anslagshöjningen
borde bestämmas till så stort belopp, att detsamma i förening med de
tillgångar, som för genomförande af trängens förbättrade organisation
redan stode till Kongl. Maj:ts disposition, komme att utgöra nyssnämnda
summa.

Dessa tillgångar bestode, enligt hvad departementschefen erinrar,
dels af de medel, sammanlagdt 308,318 kronor, som i 1894 års riksstat
funnes uppförda under anslaget till trängen, och dels af de olika anslagsbelopp,
som, då det för Svea trängbat,aljon afsedda odelade anslaget
vid 1888 års riksdag fördelades på riksstatens olika titlar, påfördes
andra anslag än anslaget till trängen. Under detta bibehölls
nemligen då endast så stort belopp, som erfordrades att bestrida de
under rubrikerna »lön», »dagaflöning», »arfvoden» och »särskilda anslag»
i den af Kongl. Maj:t till 1884 års Riksdag framlagda kostnadsberäkning
för bataljonen upptagna utgiftsposter, under det att öfriga i samma
beräkning upptagna belopp påfördes de särskilda anslagstitlar i riksstaten,
hvarunder anslagsmedlen med afseende å de olika behof, hvarför
de voro afsedda, borde hänföras. Såsom närmare inhemtades af dåvarande
statsrådet och chefens för landtförsvarsdepartementet anförande
till statsrådsprotokollet för den 12 januari 1888 angående den då föredragna
frågan om regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel för år 1889, utgjorde dessa andra anslag än anslaget till

Angående
ökning af
detta anslag.

[9.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

trängen påförda belopp tillsammana 116,020; och då någon höjning
eller sänkning af dessa belopp icke derefter egt rum, uppginge alltså
samtliga för trängen afsedda anslagsmedel för närvarande till 308,318
kronor + 116,020 kronor eller 424,338 kronor. Då behofvet för år
1895 utgjorde 498,383 kronor 43 öre, skulle fördenskull den erforderliga
anslagsförhöjningen uppgå till 498,383 kronor 43 öre — 424,338
kronor eller 74,045 kronor 43 öre, som dock borde afrundas till jemnt
krontal eller 74,045 kronor.

Utskottet, som icke haft något att anmärka mot Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, får, med hänvisning till den vid utlåtandet
fogade tablå, hemställa:

a) att anslaget till trängen, nu 308,318 kronor,
må, för genomförande under år 1895 af trängens beslutade
nya organisation, ökas med 74,045 kronor till
382,363 kronor; samt

b) att af förenämnda anslag ett belopp af
291,157 kronor må uppföras såsom reservationsanslag.

Beväringsmanskapets vapenöfningar.

Angåendeök- 10:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande af
anslag. “ erforderliga medel till bestridande af den beväringen tillkommande för[10.
] höjda dagaflöning, öka anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar,
nu 2,980,500 kronor, med 230,750 kronor till 3,211,250 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har departementschefen
erinrat, hurusom vid sistlidne års riksdag begärdes förhöjning
af förevarande anslag med 1,467,821 kronor 34 öre, motsvarande dels
samtliga de förhöjda kostnader, som, med undantag af den vid 1892
års urtima riksdag beviljade ökade dagaflöningen åt beväringen, beräknades
skola från detta anslag komma att utgå för att bringa till
verkställighet beslutet om förlängning af beväringens vapenöfningar till
90 dagar, och dels det belopp 406,450 kronor, som befans vara af
nöden för att bereda förhöjd dagaflöning åt beväringen vid kavalleriet
för 90 dagar och för öfriga truppslags beväring för 66 dagar. Då
Riksdagen jemväl beviljade den sålunda ifrågasatta anslagsförhöjningen,
påkallade alltså beslutet om de förlängda vapenöfningarna för beväringen
nu ej annan ökning i förevarande anslag än den, som blefve af nöden
för att bereda förhöjd dagaflöning under 90 dagar jemväl åt beväringen

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

vid infanteriet,- artilleriet, fortifikationen ocli trängen. Som bekant, bestämde
nemligen Riksdagen, att den särskilda dagaflöning af 30 öre,
hvarmed den förut med endast 20 öre utgående dagaflöningen till beväringen
vid 1892 års urtima riksdag ökades, icke finge utbetalas förr
än beväringsöfningarna i sin helhet blifvit fullgjorda; och, då de beväringsklasser
vid nyssnämnda vapenslag, som under budgetaret 1894
afslutade sin utbildning, komme att hafva undergått vapenöfning’ allenast
66 dagar, blef deraf en följd, att för nämnda, den vida talrikaste
delen af beväringen dagaflöningen kunde vid anslagsberäkningarna för
omförmälda år antagas komma att utgå endast under 66 dagar. Under
år 1895 åter komme äfven -beväringen vid sistnämnda fyra vapenslag,
hvilken år 1894 öfvas 68 dagar och år 1895 22 dagar, att hafva genomgått
90 dagars utbildning och blefve sålunda berättigad att jemväl
åtnjuta deremot svarande dagaflöning.

Hvad anginge beloppet af den erforderliga anslagsförhöjningen, beräknades
af 1892 års urtima Riksdag kostnaden för den ökade dagaflöningen
i sin helhet komma att uppgå till 637,200 kronor, hvadan, och
då häraf för år 1894 beviljades 406,450 kronor, ett belopp af 230,750
kronor nu återstode att anvisa.

Under hänvisning till den vid utlåtandet fogade tablå hemställer
utskottet,

att anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar,
nu 2,980,500 kronor, må, för beredande af
erforderliga medel till bestridande af den beväringen
tillkommande förhöjda dagaflöning, ökas med 230,750
kronor till 3,211,250 kronor.

V olontärskolor.

ll:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja anslaget till
volontärskolor, nu 285,000 kronor, med 100,000 kronor till 385,000
kronor, äfvensom bemyndiga Kongl. Maj:t att, i den mån kommuner
kunde erbjuda sig att utan kostnad för statsverket tillhandahålla krigsstyrelsen
militäretablissement, afsedda för volontär- eller rekryt- och
korpralskolor vid det icke garnisonerade infanteriet, låta till anskaffande
af nödiga kaserninventarier för två sådana etablissement af förevarande
anslag använda högst 50,000 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har departementschefen
till en början erinrat, att i det förslag till en förbättrad här -

Angående
ökning af
detta anslag.

CH-]

16 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ordning, som -af Kongl. Maj:t förelädes 1892 års urtima Riksdag ock
som sedermera i sina hufvuddrag af Riksdagen antogs, jemväl var
förutsatt, att, i den mån den förbättrade härordningen utvecklades, nya
volontärskolor skulle anordnas i och för utbildning af det ökade antal
på stat eller i vederbörande reserver anstälde officerare eller underofficerare,
som för armén blefve af nöden. Riksdagen, som erkände
nödvändigheten af särskilda åtgärders vidtagande för att i mån af
volontärstyrkans vid armén tillväxt bereda tillfälle för utbildande af
ökadi underbefäl, förklarade sig emellertid, då ingen närmare utredning
blifvit förebragt vare sig om det antal volontärskolor, som kunde erfordras
för härordningsförslagets genomförande, eller om sjelfva organisationen
af volontärskoleväsendet i dess helhet, icke böra för det
dåvarande fatta beslut i ämnet.

I anledning af detta Riksdagens beslut hade Kongl. Maj:t uppdragit
åt t. f. chefen för generalstaben att till Kongl. Maj:t inkomma
med den af Riksdagen äskade utredningen i ämnet.

Sådant yttrande hade den 1 juni 1893 utaf t. f. chefen för generalstaben
afgifvits; och hade arméförvaltningen å intendentsdepartementet
i utlåtande den 27 sistlidne oktober deröfver yttrat sig.

Såväl t. f. chefens för generalstaben utredning som arméförvaltningens
nämnda utlåtande finnas bifogade statsrådsprotokollet.

Fransedt. hvad t. f. chefen för generalstaben dervid i förbigående
yttrat om möjligheten att, genom anskaffandet af lämpliga militäretablissement,
på ett mera tillfredsställande sätt än nu vore fallet ordna
stammanskapets vid det icke garnisonerade infanteriet rekryt- och
korpralsutbildning, kunde, yttrar departementschefen vidare, de af t. f.
chefen för generalstaben i ärendet gjorda utredningar och yrkanden,
hvilka jemväl arméförvaltningen å intendentsdepartementet. för sin del
biträdt, till sina hufvudpunkter sammanfattas derhän:

att vid infanteriet 1,456 nummer för framtiden skulle komma att
varda med officers- eller underofficersvolontärer besatte;

att omsättningen i dessa nummer kunde antagas blifva så stor, att
70 officersvolontärer, 50 reservofficersvolontärer och 300 underofficersvolontärer
sannolikt komme att i medeltal årligen anställas;

att, då utbildningen af underofficersvolontärerne för framtiden syntes
böra ordnas så, att omkring 3/t af dessa volontärer kommenderades
att genomgå äfven andra årets volontärskolekurs, årliga antalet elever
vid volontärskolorna för infanteriet kunde antagas komma att uppgå
till 70 + 50 + 300 + 225 eller i rundt tal 650;

att, under förutsättning att en volontärskolas längd bestämdes till

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

300 dagar, deri inberäknade in- och utryckningsdagarne, antalet elevunderhållsdagar
vid infanteriet sålunda skulle komma att uppgå till
195,000;

att, då kostnaden per underhållsdag i rund summa kunde beräknas
till 2 kronor 20 öre, hela kostnaden för volontärutbildningen vid infanteriet
skulle komma att uppgå till 195,000 x 2,20 eller 429,000 kronor;

att, hvad anginge lokaler för den erforderliga volontärutbildningen,
fördelningen af volontärer på de olika etablissementen lämpligast syntes
kunna ega rum på det sätt, att till etablissementen i Ronneby, Norrköping
och Hernösand kommenderades första årets underofficersvolontärer
från resp. l:sta och 2:dra, 3:dje och 4:de samt 5:te och 6:te arméfördelningarne
och att till Karlsborg sammandroges en skola, bestående
af samtliga officers- och reservofficersvolontärer äfvensom andra årets
underofficersvolontärer;

att, hvad anginge underofficersvolontärerne vid kavalleriet, någon
ändring i det nuvarande utbildningssättet till en början, så länge den
nya organisationen af Skånska husar- och Skånska dragon- samt Norrlands
dragonregemente icke i mera vidsträckt mån fortgått, icke syntes
af nöden, så mycket mindre som kostnaden derför icke öfverskridit den
andel af volontärskoleanslaget, 67,000 kronor, som ursprungligen derför
afsetts;

att något längre fram under öfvergångstiden, sedan nämnda organisation
i erforderlig grad fortskridit, underofficersutbildningen vid dessa
regementen borde öfvertagas af regementena sjelfva i särskilda underofficersskolor; att

kostnaden för dessa skolor, som beräknades komma att årligen
mottaga 20 elever vid hvarcdera af Skånska husar- och Skånska dragonregementena
och 10 vid Norrlands dragonregemente kunde antagas
uppgå till sammanlagdt 41,000 kronor i rundt tal;

att till kavalleriskolan, som vid nämnda tidpunkt syntes böra sammandragas
vid något af de värfvade regementena, skulle kommenderas
endast officers- och reservofficersaspiranterna från kavalleriet i dess helhet,
underofficersaspiranterna från de tre återstående indelta kavalleriregementena
och såsom hittills en menig från hvarje af dessa regementens
15 sqvadroner;

att årliga antalet officers- och reservofficersaspiranter vid kavalleriet
kunde antagas komma att uppgå till 14—15 och antalet underofficersaspiranter
vid de tre indelta kavalleriregementena till 6, så att antalet
elever vid skolan i sin helhet komme att uppgå till 35—36;

att under förutsättning, att eleverna vid skolan finge under kursen
liih. till Riksd. Frat. 1894. 4 Sami. 1 Afä. 3 Haft. 3

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

begagna sig af det regementes hästar, vid hvilket skolan vore sammandragen,
kostnaden per elev torde kunna beräknas till 5 kronor per dag,
så att då utgifterna för de menige eleverna vid skolan fortfarande såsom
hittills skulle utgå af det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets
vapenöfningsanslag, volontärskoleanslaget skulle, efter 300
dagars längd för kursen, komma att härför betungas med en utgift af

30.000 kronor;

att om man bortsåge från kostnaden för de till kavalleriskolan kommenderade
menige, hvilken från vapenöfningsanslaget utgående kostnad
komme att minskas med 33,000 kronor, sedan underofficersskolorna vid
de nybildade värfvade kavalleriregementena kommit till stånd, utgifterna
för officers- och underofficersvolontärernas vid hela armén utbildning
sålunda kunde antagas komma att utgöra, så länge kavalleriskolan fortginge
i sitt nuvarande skick, 429,000 kronor + 67,000 kronor eller 496,000
kronor, och sedan nyssnämnda underofficersskolor börjat sin verksamhet,

429.000 kronor + 41,000 kronor + 30,000 kronor eller 500,000 kronor,
dock så att, enligt t. f. chefens för generalstaben förslag, de 41,000
kronor, som erfordrades för meranämnda underofficersskolor, skulle påföras
vederbörande regementens anslagsmedel och endast återstående

459.000 kronor upptagas under anslaget till volontärskolor; samt slutligen

att Norrbottens regementes volontärskola å Notviken med dess af

t. f. chefen för generalstaben framhållna särskilda uppgift skulle bibehållas
i sitt närvarande skick och nödiga medel derför med i rundt tal
28,350 kronor anvisas att utgå i den ordning, Kongl. Maj:t pröfvade
lämplig.

Mot hvad t. f. chefen för generalstaben sålunda yttrat och hemstält
ansåge departementschefen någon erinran i sak icke kunna göras.
Hvad särskildt infanteriet vidkomme, stödde sig sjelfva utredningen på
redan nu bestående faktiska förhållanden, och den ökade kostnad för
volontärutbildningen vid detta vapen, som t. f. chefen för generalstaben
stälde i utsigt, måste af sig sjelft inträda i den mån alla de för underofficersvolontärer
afsedda nya manskapsnumren blifvit inrättade och
med innehafvare försedda.

På sätt departementschefen vidare till statsrådsprotokollet (sid. 21)
anfört, syntes den af t. f. chefen för generalstaben beräknade slutliga
kostnad för utbildningen af infanteriets volontärer i sjelfva verket ej
komma att så synnerligen mycket öfverskrida hvad som redan nu för
detta ändamål faktiskt utgifvits. Under år 1892 t. ex. hade nemligen
från anslaget till volontärskolor bestridts utgifter till belopp af i rundt
tal 454,000 kronor. Då derifrån droges dels beloppet 67,000 kronor,

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

som utgjort kavalleriskolans kostnad, dels det belopp 93,655 kronor,
som, i öfverensstämmelse med den 1892 års urtima Riksdag förelagda
utredning, finge anses hafva under året blifvit användt för utbildning
af stammanskap vid de förr s. k. beväringstrupperna och Norrbottens
regementes volontärkompani, återstode en summa af 293,345 kronor,
som sålunda skulle beteckna, hvad som under nämnda ar tillgodokommit
volontärutbildningen vid infanteriet. Och då kostnaden för motsvarande
utbildning efter fullt genomförd organisation beräknades till 429,000
kronor, skulle alltså den verkliga utgiftsstegringen för detta vigtiga
ändamål endast komma att uppgå till 135,655 kronor.

Äfven förslaget att förlägga det första årets utbildningskurs för
infanteriets underofficersvolontärer till särskilda skolor och att sammandraga
samtliga officersvolontärerna äfvensom andra årets underofficersvolontärer
till en gemensam större skola ansåg departementschefen
rigtigt och väl lämpadt efter våra militära förhållanden, äfven om fördelningen
af volontärer emellan de särskilda etablissementen kunde i
mån af tillgång på sådana och dessas beskaffenhet komma att blifva
något olika mot den, t. f. chefen för generalstaben föreslagit.

T. f. chefens för generalstaben framställning i fråga om volontärntbildningen
vid kavalleriet gåfve lika litet anledning till anmärkning.
Särskildt beräknades kostnaden för kavallerivolontärernas utbildning
efter den förbättrade organisationens slutliga genomförande komma att
uppgå till allenast 71,000 kronor eller 4,000 kronor mera än hvad som
under nuvarande förhållanden för detta ändamål afsetts, och att dessutom,
genom tillämpande af t. f. chefens för generalstaben förslag härutinnan,
den nu till 33,000 kronor uppgående kostnaden för utbildningen
vid volontärskolan af 22 menige vid Skånska husar-, Skånska dragonoch
Norrlands dragonregemente komme att alldeles bortfalla. Besparingen
tillfälle visserligen det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets
vapenöfningsanslag, men borde med afseende å beskaffenheten
af den utgift, som sålunda upphörde, lämpligen användas till bestridande
af de ökade utgifter, som för framtiden komme att anvisas på volontärskoleanslaget.
Detta anslags slutsumma, som af t. f. chefen för generalstaben
beräknats till 500,000 kronor eller 459,000 kronor, allt efter
som det af honom framstälda förslag i fråga om gäldandet af kostnaderna
för sergeantskolorna vid de nybildade värfvade regementena
bi föll es eller icke, kunde sålunda nedsättas till 467,000 kronor resp.

426,000 kronor. Gifvet vore emellertid, att något bidrag till kostnaden
för volontärutbildningen icke för närvarande kunde liemtas från vapen -

Statsutskottets Utlåtande N:o

öfningsanslaget, då ju ännu några år beräknades skola förgå, innan de
ifrågasatta underofficersskolorna skulle träda i verksamhet.

Enligt den utredning departementschefen lemnar å sid. 22 och 23
af statsrådsprotokollet måste anslaget, derest detsamma ansåges böra
i riksstaten uppföras med ett belopp, fullt motsvarande de utgifter, som
under de nya förhållandena kunde komma att deri anvisas, höjas med

467.000 kronor — 191,345 kronor eller 275,655 kronor.

Departementschefen ville emellertid icke påyrka, att hela detta belopp
nu begärdes, utan kunde, af skäl som anföras å sid. 23 och 24
af statsrådsprotokollet, förhöjningen i anslaget för år 1895 begränsas till

100.000 kronor.

Med afseende å den af t. f. chefen för generalstaben i förbigående
behandlade frågan om särskilda militäretablissement för utbildning af
det icke garnisonerade infanteriets stammanskap, yttrar departementschefen
vidare, att han ville instämma i hvad nämnde chef anfört om
angelägenheten deraf, att vid omförmälda del af armén ej blott rekrytutan
jemväl korpralsutbildningen meddelades uti oafbruten följd och ej
hvar för sig sönderstyckades på tvenne år, på sätt som, till följd af
bristen på för vinteröfningar lämpliga militäretablissement, under nuvarande
förhållanden måste blifva regeln. En anordning af utbildningsöfningarna
vid det icke garnisonerade infanteriet, sådan som t. f. chefen
för generalstaben föreslagit, måste ur alla synpunkter för krigsstyrelsen
vara ett önskemål, med hvars uppnående ett betydelsefullt steg i fråga
om infanteriets tjenstbarhet skulle vara taget. Lyckligtvis kunde denna
fråga vinna sin lösning i den antydda rigtningen, utan att man derför
i afsevärd grad behöfde taga statsmedel i anspråk. Då ur kostnadssynpunkt
vore i det närmaste likgiltigt, om öfningarne bedrefves vinter
eller sommar eller om truppen för deras undergående sammandroges
till den vanliga mötesplatsen eller någon närbelägen större ort, insåges
lätt, att anskaffandet af öfnings- och kaserneringslokaler af den beskaffenhet,
att öfningarne kunde pågå jemväl under den kallare årstiden,
vore det enda som för den tilltänkta reformens genomförande vore af
nöden; och då inom många af rikets större städer benägenhet att äfven
med känbara uppoffringar söka få hos sig förlagd någon militärkommendering
på senare tider börjat att i hög grad framträda, syntes ingen
svårighet möta att- utan statens mellankomst få dylika militäretablissement
till stånd. Såsom t. f. chefen för generalstaben erinrat, funnes
redan i Norrköping ett färdigt sådant etablissement; hvarförutom dels
ett annat dylikt vore under anläggning i Gefle, dels underhandlingar
öppnats med flera andra städer om förläggande till dem af militärkom -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

menderingar och om uppförande på deras bekostnad af de nödiga etablissementen.

Vid dessa underhandlingar hade emellertid en svårighet städse gjort
sig gällande. De olika städerna, som med beredvillighet förklarat sig
vilja uppföra och äfven åtagit sig underhålla ett för någon infanterikommendering
erforderligt etablissement, hade deremot städse visat sig
obenägna att jemväl anskaffa den för etablissementet nödiga utredning;
och då från de till Kongl. Maj:ts disposition stående anslag under fjerde
hufvudtiteln endast med svårighet kunnat beredas medel till anskaffande
af den för det redan färdiga etablissementet i Norrköping erforderliga
servisuppsättning, förutsåge departementschefen, att, derest ej särskilda
medel för detta ändamål af Riksdagen beviljades, krigsstyrelsen skulle
nödgas afböja de ytterligare anbud om uppförande af kasernetablissement,
som kunde vara att emotse. Kongl. Maj:t borde alltså i detta afseende
påkalla Riksdagens medverkan, och syntes sådan medverkan lämpligast
kunna på det sätt lemnas, att Riksdagen bemyndigade Kongl. Maj:t att
för hvarje etablissement, som utan kostnad för statsverket af någon
kommun tillhandahölles krigsstyrelsen, af förevarande anslag använda ett
visst belopp till anskaffande af för etablissementet erforderliga inventarier.

Det kunde visserligen häremot invändas, att, då de nya etablissementen
vore afsedda för stamtrupp, utgiften i fråga ej egnade sig att
anvisas till utgående från volontärskoleanslaget, men det måste ihågkommas,
att det nästan vore omöjligt att på förhand bestämma, om kommenderingen
i det blifvande etablissementet komme att bestå af stamtrupp
eller volontär. Detta berodde på förhållandena i hvarje särskildt
fall och måste lemnas till Kongl. Maj:ts afgörande. Intet hindrade
sålunda, att de inventarier, som vid bifall till förevarande framställning
kunde komma att af anslaget bekostas, jemväl måste tagas i bruk af
volontärkommenderingar; och syntes i öfrigt krigsstyrelsen hafva så
mycket mera skäl att motse ett gynsamt bedömande af detta förslag,
som med ett ordnande af volontärutbildningen på sätt, som nu ifrågasatts,
inga vidare anslag till volontärskoleetablissement blefve af nöden.

Emellertid erfordrades sådant bemyndigande endast hvad anginge
två militäretablissement. Inräknadt det i Gefle, förefunnes nemligen
redan fyra sådana, och ingen svårighet syntes möta för krigsstyrelsen
att, om detta antal höjdes till sex, åtminstone för det närvarande på
ändamålsenligt sätt ordna så väl stammanskapets som volontärernas
vid infanteriet utbildning. Då vidare anskaffningen af servis för ett
dylikt etablissement, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, kunde
beräknas medföra en kostnad af 25,000 kronor, vore det alltså en stats -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

utgift af 50,000 kronor, som vid bifall till berörda förslag skulle kunna
eventuelt ifrågakomma.

Oaktadt visserligen den af 1892 års urtima Riksdag äskade fullständiga
plan för utbildning af volontärer i egentlig mening samt utredning
af kostnaderna liärför kunna anses, genom t. f. chefens för
generalstaben vid statsrådsprotokollet fogade utlåtande, hafva blifvit
lemnade, har utskottet dock, enär Kongl. Maj:t uti sin framställning i
ämnet med berörda angelägenhet sammanbundit en annan, som för ifrågavarande
anslags uppgift är främmande, nemligen skolutbildning af
härens stammanskap, funnit den gjorda framställningen icke böra bifallas.
Anslaget till volontärskolor är nemligen numera afsedt för utbildning
af officers- eller reservofficersaspiranter samt underofficersaspiranter
i egentlig mening, men icke för utbildning i rekryt- och korpralskolor
. af härens stammanskap, hvilken angelägenhet deremot torde
böra tillgodoses med anslaget till det icke garnisonerade infanteriets
och kavalleriets vapenöfningar. Men oafsedt detta förhållande synes i
alla händelser frågan om utbildning i skolor af stammanskap, hvilken
fråga af t. i. chefen för generalstaben endast i förbigående berörts,
icke hafva vunnit erforderlig utredning. Arméförvaltningen har nemligen
i sitt den 27 oktober 1893 öfver t. f. chefens för generalstaben
utlåtande afgifna, vid statsrådsprotokollet fogade yttrande i denna del
anfört: »Beträffande den af t. f. chefen för generalstaben i förbigående
framstälda åsigt om önskvärdheten deraf att inom hvarje arméfördelning
inrättades. en kombinerad skola, liknande de nuvarande militärskolorna
i Norrköping, så synes denna åsigt hafva framkommit såsom en framtidstanko,
hvilken, vid nu ifrågasatta ordnandet af volontärskolorna, ej
borde helt och hållet lemnas ur sigte, men enär hvarken någon närmare
utredning angående dessa skolors organisation eller några beräkningar
öfver de med en dylik anordning förenade kostnader uppgjorts,
samt då denna fråga äfven torde i väsentlig grad vara beroende af
kommunernas villighet att för skolorna uppföra lämpliga lokaler m. m.,
har arméförvaltningen ansett sig ej för närvarande böra afgifva något
yttrande rörande denna del af t. f. chefens för generalstaben framställning.
»

På^ grund af hvad sålunda förekommit och då genom bifall till
hvad Kongl. Maj:t föreslagit i fråga om bemyndigande att delvis använda
förevarande anslag till bestridande af kostnader för rekryt- och
korpralskolor anslaget till volontärskolor, hvilket är af förslagsanslags
natur, skulle komma att användas för ändamål, hvars omfattning vare

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

sig till plan eller kostnader icke af Riksdagen pröfvats, får utskottet
hemställa,

att, med afslag å Kongl. Maj:ts förevarande framställningar,
anslaget till volontärskolor må i riksstaten
för år 1895 uppföras med oförändradt belopp af 285,000
kronor.

Reservbefälet.

12:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och med hänvisning dels till statsrådsprotokollet (sid. 26) dels ock till
den vid detta utlåtande fogade tablå, får utskottet hemställa,

att anslaget till reservbefälet, nu 17,000 kronor,
må höjas med 12,000 kronor till 29,000 kronor.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

13:o. Kongl. Majd har föreslagit Riksdagen att höja anslaget till
ved och ljus vid fästningar och garnisonsorter, nu 103,500 kronor, med

14,000 kronor till 117,500 kronor, äfvensom medgifva, att anslaget
måtte få i riksstaten uppföras som förslagsanslag.

Såsom inhemtas af statsrådsprotokollet (sid. 26—28), hade arméförvaltningen
i skrifvelse till Kongl. Majd af den 15 november 1893
anmält behof af ved och ljus dels för det i Östersund förlagda Norrlands
artilleriregemente, dels ock för Svea ingeniörbataljon, förlagd i Stockholm.
Kostnaden för uppvärmning och belysning af artillerietablissementet
i Östersund hade af arméförvaltningen år 1892, då etablissementet
endast varit afsedt lör en division, beräknats till 4,500 kronor,
dervid dock arméförvaltningen, då något större kasernetablissement förut
ej funnits i Norrland, så att inverkan af de hårda klimatiska förhållandena
derstädes på ett sådant etablissement ej kunnat utrönas, i sina
beräkningar utgått endast från hvad erfarenheten från andra kasernetablissement
gifvit vid handen. Uti ett af chefen för Norrlands artilleriregemente
sedermera till arméförvaltningen insändt reqvisitionsförslag
hade emellertid denne ansett sig böra upptaga betydligt större, qvantiteter
eldnings- och lysningsämnen, än som förvaltningen antagit skulle
komma att erfordras för den till begagnande hittills upplåtna delen af
ifrågavarande artillerietablissement, och kunde vid sådant förhållande

Angåen de
ökning af
detta anslag.

[12.] ''

Angående
höjning af
detta anslag,
m. »t.

[13.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

den förut för en division angifna kostnaden anses väl låg. Sedermera
hade, till följd af den förbättrade härordningens antagande, Norrlands
artilleri utvecklats till ett fullständigt regemente; och då dettas andra
division komme att innevarande år inflytta i etablissementet, måste
medel för uppvärmning och belysning äfven af de för denna division
afsedda lokaler beredas. Några sådana vore dock ej anvisade, och sålunda
uppstode till följd af Norrlands artilleriregementes uppsättande
under innevarande och nästkommande bränningsterminer cj obetydliga
utgifter, till hvilkas betäckande arméförvaltningen saknade tillgångar.
Det syntes derför armé förvaltningen lämpligt, att hela den årliga kostnad,
hvartill eldning och belysning af Östersunds-etablissementet kunde antagas
komma att uppgå, sedan detsamma fullbordats och regementet
deri inflyttat, hvilket beräknades kunna ega rum före hösten år 1895,
nu tillgodokomme förevarande anslag, och funne förvaltningen med fästadt
afseende derpå, att Jemtlands långvariga samt kalla och mörka vintrar
medförde, att eldningsterminen, som i rikets mellersta och södra delar
utginge den 30 april, i Jemtland måste utsträckas äfven till maj månad
samt att antalet lysningstimmar likaledes måste ej obetydligt ökas,
ifrågavarande kostnad ej kunna beräknas till lägre belopp än 12,500
kronor.

Den 17 Juni 1893 hade Kongl. Maj:t bemyndigat chefen för fortifikationen
att för de af Riksdagen till utvidgning af Svea ingeniörbataljons
etablissement anslagna medel låta, bland annat, utföra en för
parkkompaniets inqvarterande erforderlig påbyggnad af fälttelegrafkompaniets
kasern. Denna påbyggnad vore numera i det närmaste fullbordad
och delvis upplåten till nämnda kompanis begagnande samt
kräfde följaktligen eldning och belysning till en af arméförvaltningen
till 1,500 kronor om året beräknad kostnad, hvarmed ifrågavarande
anslag således komme att under åren 1894 och 1895 ytterligare betungas.
Arméförvaltningen hade derför hemstält, att Kongl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att höja ifrågavarande anslag, nu 103,500 kronor,
med sammanlagdt 14,000 kronor till 117,500 kronor.

Derjemte hade arméförvaltningen på skäl, som i statsrådsprotokollet
(sid. 28) finnas återgifna, förnyat sin vid föregående tillfällen
gjorda hemställan, att ifrågavarande anslag måtte blifva förändradt till
förslagsanslag.

Hvad arméförvaltningen sålunda föreslagit har departementschefen
ansett sig böra understödja.

Den ifrågasatta ökningen af anslaget vore enligt departementschefens
mening en naturlig följd af de vid 1892 års urtima riksdag be -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

träffande den förbättrade härordningen fattade beslut, och. i anförandet
till statsrådsprotokollet i denna fråga hade också framhållits det ökade
behof af eldnings- och lysningsämnen, som vid härordningsförslagets
antagande måste komma att göra sig gällande. . I enlighet med den
utredning i ämnet, som af arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
lemnats, hade departementschefen då angifvit summan 50,000 kronor
såsom den der vore af nöden för bestridande af de för nämnda anskaffning
erforderliga utgifterna.

Hvad åter anginge frågan om anslagets förvandlande till förslagsanslag,
hade Kongl. Maj:t derom gjort framställning till 1891 års Riksdag,
och tillstyrkte departementschefen nu Kongl. Maj:t att förnya densamma.
Såsom redan då antydts, vore de ämnen, som af medelstillgångarna
å förevarande anslag skulle anskaffas, till sin natur sådana,
att priset derför kunde från år till år högst betydligt vexla,. och då å
andra sidan ej rimligen torde kunna ifrågasättas, att eldningen och
belysningen i kasernerna skulle inskränkas de år, priset å nämnda ämnen
stigit till en mera ovanlig höjd, kunde omöjligen undvikas att anslaget,
så länge det bibehölles vid sin nuvarande natur, under särskildt ogynsamma
förhållanden komme att öfverskridas. Detta hade också inträffat,
ehuru med de tillgångar, de allmänna besparingarna under hufvudtiteln
lemnat vid den tidpunkt sådant skett, någon egentlig olägenhet
deraf ej uppkommit. Numera, då dessas belopp ej. medgåfve någon
mera nämnvärd anvisning derifrån till täckande af bristen å andra anslag,
saknade krigsstyrelsen utvägar att råda bot för de missförhållanden,
som på grund af anslagets mot dess ändamål stridande natur
kunde uppkomma. Det borde dessutom ej förglömmas, tätt riksstatens
öfriga anslag till ved och ljus hade naturen af förslagsanslag och någon
anledning förelågc ej hvarför det för fyllande af armens behof af eldnings-
och belysningsämnen afsedda anslag skulle hafva annan natur.

Utskottet, som funnit de i statsrådsprotokollet anförda förhållanden
böra föranleda den föreslagna höjningen af anslaget, anser dock, att vid
bifall dertill förändring af anslagets natur nu icke bör ega rum, eftersom
framställning härom redan, så nyligen som år 1891, varit underkastad
Riksdagens pröfning och, såsom ofvan nämnts, af Riksdagen
afslagits.

Utskottet hemställer derför:

a) att anslaget till ved och ljus vid fästningsoch
garnisonsorter, nu 103,500 kronor, må ökas med

14,000 kronor till 117,500 kronor; samt

Bih. till Rikstl. Prof. 181)4. 4 Sami. 1 Afd. 3 Uäft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
detta anslag

[14.]

Angående
anslaget till
diciplinkompaniet.

b) att Kongl. Maj:ts förslag, att förevarande anslag
måtte få i riksstaten uppföras såsom förslagsanslag,
icke må af Riksdagen bifallas.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen.

14:o. . Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta anslag, som nu vore
upptaget till 6,080 kronor, måtte för jemnande af slutsumman å hufvudtitelns
ordinarie anslag höjas med 9 kronor.

Utskottet hemställer,

att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts
kansli må få jemkas i den mån, som för jemnande af
hufvudtitelns slutsumma må finnas erforderligt.

Disciplinkompaniet.

15:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 75) har
herr J. Bengtsson, under åberopande af en annan af honom väckt motion
(n:o 74) angående . skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om upphäfvande
af föreskriften i 27 § disciplinstadgan för krigsmagten, föreslagit,
att Riksdagen ville besluta, att de i riksstaten till värfvade arméns
disciplinkompani uppförda och äfven för år 1895 begärda anslag icke
måtte beviljas; och att Riksdagen ville ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
ett lämpligt förslagsanslag för att dermed bestrida de kostnader,
som möjligen knnde vara förenade med disciplinkompaniets upplösning.

Då ofvanberörda motion (n:o 74) angående upphäfvande af 27 § i
disciplinstadgan för krigsmagten ännu icke varit föremål för Riksdagens
pröfning,^ kommer utskottet att framdeles, sedan sådan pröfning egt
rum, i afseende å ifrågavarande anslag och herr Bengtssons förevarande
motion (n:o 75) afgifva särskild! utlåtande, hvilket utskottet härmed
skolat för Riksdagen

anmäla.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Öfriga ordinarie anslag.

16:o. Beträffande öfriga här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag Angående öfunder
denna hufvudtitel har icke föreslagits någon förändring; och får n9afff^fxe
utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna
hufvudtitel, i hvilka förändring här ofvan icke blifvit
ifrågasatt, må i 1895 års riksstat upptagas till oförändrade
belopp.

Extra anslag.

Tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om
de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m.

17:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för tillämpning Angående
af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning tillämpning
och redovisning m. m., på extra stat för år 1895 bevilja ett belopp af

53,000 kronor. _ _ föreskrifter.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har departements- [15.]
chefen erinrat, att sedan flera år tillbaka under denna titel i riksstaten
varit uppfördt ett extra anslag, från hvilket utgått dels dagaflöning till
befälet vid de förut s. k. beväringstrupperna för tjenstgöring mellan
de årliga vapenöfningarna och dels erforderliga arfvoden till de i kompaniområdena
anstälde afdelningsområdesbefälhafvare.

Efter det emellertid, på grund af 1892 års urtima Riksdags beslut,
från anslaget fått för genomförande af infanteriets ändrade organisation
tagas i anspråk så stor del, som motsvarade den förut derifrån till
nyssnämnda befäl utgående dagaflöning, qvarstode uti innevarande
års riksstat under anslaget endast det belopp 53,000 kronor, som
vore erforderligt för bestridande af den nyssnämnda afdelningsområdesbefälhafvare
tillagda aflöning; för hvilket ändamål behofvet af
medel måste göra sig gällande äfven för år 1895.

Statsutskottets Utlåtande N''-o 5.

Angående
anslag till
anskaffning
af nya eldhandvapen.

[16.]

Enär, på sätt af statsrådsprotokollet (sid. 31) inhemtas och under
punkt 31.o af detta utlåtande närmare omförmäles, å ifrågavarande
extra anslag vid 1892 års slut förefans en reservation till belopp af
88,029. kronor 72 öre, hvilken reservation Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit skola för andra ändamål användas, har utskottet,
som under nyssnämnda punkt afstyrker bifall till Kongl. Maj:ts nyssberörda
framställning om användning af reservationen å anslaget, vid
detta förhållande funnit extra anslag för nu ifrågavarande ändamål icke
vara för år 1895 erforderligt, hvarför utskottet hemställer,

att, med afslag å Kongl. Maj:ts förevarande framställning,
Riksdagen må, under förutsättning af bifall
till hvad utskottet i punkt 31:o af detta utlåtande
föreslår, medgifva, att af behållningarna å anslaget
till tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i
fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning
m. m. må användas för samma ändamål under år 1895
ett belopp af 53,000 kronor.

Artilleribehof.

18:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anskaffning af
nya eldhandvapen ät armén på extra stat för år 1895 bevilja 679,300 kronor.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 15) har friherre
J- Gripenstedt yrkat, att Kongl. Maj:ts förevarande framställning måtte
på det sätt bifallas, att Riksdagen på extra stat för år 1895 beviljar
ett belopp af 679,300 kronor, derutaf 591,000 kronor för inköp af

10,000 Mauserkarbiner, 11,300 kronor för förändringar vid ammunitionsfabriken
samt återstoden, 77,000 kronor, till påbörjande af förändringar
vid gevärsfaktoriet.

Af det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet för landtförsvarsärenden
den 13 januari innevarande år inhemtas (sidd. 36, 37),
att generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i skrifvelse till Kongl.
Maj:t af den 15 november 1893 anfört, att, sedan 1893 års Riksdag, i
öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts proposition, beviljat nödiga medel
för uppbringande af antalet 1867—89 års gevär till i00,000 stycken,
vore dessas fullbordan att motse under loppet af år 1895; och ehuru
armens första och oundgängligaste behof af ett vapen, som åtminstone
med afseende på skjutförmåga motsvarade tidens fordringar, dermed

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

blefve tillgodosedt, gjorde sig dock den åsigt allt mera gällande, att
repetervapnet måste blifva framtidsvapnet för vår likasom för alla
andra europeiska arméer. Så vidt generalfälttygmästaren liade sig
bekant, förefunnes numera ingen meningsskiljaktighet derom, att ur
taktisk synpunkt repetervapnet besutte fullkomligt afgörande företräden
framför enkelladdaren, hvarförutom till det förras förmån i jemförelsen
inginge jemväl ett moraliskt element af obestridd betydelse. Generalfälttygmästaren
hade derför, då en synnerligen tillfredsställande modell
å repetermekanism slutligen blifvit framstäld, funnit sig böra på allvar
ifrågasätta vår armés förseende med repetervapen, desto hellre som
den kombinerade krutkaliberfrågan, hvilken han i skrifvelse den 29
november 1892 angifvit såsom dä kräfvande ytterligare utveckling,
innan ett afgörande beslut i berörda rigtning borde fattas, numera
erhållit önskad lösning.

Genom en serie af omfattande försök, utförda i vårt eget land
dels 1892 med 8 mm. Mauserrepeterkarbiner och dels under år 1893
med 6,5 mm. repetergevär af de tre yppersta modeller å sådana, Mauser,
Mannlicher och Krag-Jörgensen, hvilka vapentekniken för närvarande
kunde uppvisa, hade nemligen omdömet här i landet blifvit fullkomligt
stadgadt derom, att Mausers senaste förbättrade modell å repetermekanism
icke allenast i och för sig vore fullt antaglig, utan ock hade ett
afgjordt företräde framför hvarje annan sådan, på samma gång dessa
skjutförsök, efter åtskilliga rön, medfört visshet, att för ifrågavarande
mekanism, i förening med sa väl den ena som den andra af nyssnämnda
båda kalibrar, en i alla afseenden ändamålsenlig ammunition
kunde åstadkommas.

Då sålunda de förberedande arbeten, som från militärisk och teknisk
synpunkt måste föregå beslutet om arméns förseende med repetervapen
numera kunde anses afslutade, hade generalfälttygmästaren ansett tiden
vara kommen att till Kongl. Maj:ts pröfning framlägga den allmänna
plan, han funnit böra uppställas för de behöfliga nya vapnens anskaffande.
_

Generalfälttygmästarens företrädare i embetet hade redan uti skrifvelse
den 15 november 1888 uttalat den åsigt, att arméns gevärsbehof
icke kunde genom anskaffning endast af 1867—89 års gevär i sin
helhet blifva fyldt, utan att ett visst antal nya gevär äfven måste för
sådant ändamål i sinom tid anskaffas, samt vidare framhållit, att, undei
det att den föreslagna förändringen af arméns äldre gevär fullbordades,
valet och pröfningen af den nya (repeter-) gevärsmodelien kunde i lugn
och med tillgodogörande af utlandets erfarenhet försiggå. Då sålunda

Statsutskottets Utlåtande N:o

på gevärsfrågans nuvarande ståndpunkt hade ifrågasatts anskaffning af
repetervapen, hade detta skett i full öfverensstämmelse med hvad man
redan för liera. år sedan tänkt sig- såsom den i vårt land rätta och
lämpliga utvecklingen af gevärsfrågan; och den omständigheten, att det
ursprungligen framlagda förslaget om anskaffande af 200,000 förändrade
gevär endast på det sätt bifallits, att medel beviljats till anskaffande
af 100,000 dylika gevär, hade synts generalfälttygmästaren under nuvarande.
förhållanden utgöra ett ytterligare skäl att söka så fort ske
kunde tillgodose arméns behof af repetervapen.

Hvad anginge den tid, som för fyllande af nämnda behof bordo
anslås, hade generalfälttygmästaren fäst uppmärksamheten på den för
berörda frågas afgörande vigtiga omständigheten, att inom två år 100,000
1867 89 ars gevär blifva för armén tillgängliga. Med anledning deraf

kunde nemligen den af generalfälttygmästaren ifrågasatta vapenanskaffningen
försiggå vida mindre hastigt och derigenom blifva för statsverket
vida mindre betungande, än om man här hos oss, i likhet med
hvad som egt rum hos nästan alla andra nationer, varit, nödsakad att
direkt öfvergå från de äldre, mera grofkalibriga och alltså i ballistiskt
afseende numera alldeles otillfredsställande, eukelladdande eldhandvapnen
till ett finkalibrigt repetervapen.

Med hänsyn till den sålunda fullt säkra tillgången på 100,000
brukbara gevär hade generalfälttygmästaren ansett sig kunna föreslå,
att åtminstone till en början årsanskaffningen af repetervapen blefve
inskränkt till 10,000 stycken. Han hade dervid ej förbisett, att för
åstadkommande på detta sätt af allenast 100,000 ''gevär och 20,000
karbiner kräfdes ej mindre än tolf år, hvilket onekligen vore en längre
öfvergångsperiod, då det gälde ombyte af arméns hufvudbeväpning, än
som man, sa vidt generalfälttygmästaren hade sig bekant, i något annat
land vågat bestämma. Nyssnämnda omständighet hade emellertid synts
honom vara af den betydelse, att försöket kunde göras och detta fastän
med den sålunda föreslagna anskaffningen fälthärens och de nödiga
reservförrådens behof af eldhandvapen ingalunda kunde anses fyldt.
Generalfälttygmästaren ville emellertid dermed icke hafva sagt, att
icke framdeles förhållanden kunde inträffa, som gjorde en mera påskyndad
anskaffning af repetervapen utaf nöden.

Beträffande den ordning, i hvilken de båda särskilda slagen af
eldhandvapen, gevär och karbiner, borde förekomma till anskaffning,
hade generalfälttygmästaren ansett, att försteget nu borde lemnas åt
de senare. I 1867—89 års gevär hade i detta afseende infanteriet
erhållit ett vapen, som åtminstone i fråga om de ballistiska egen -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

skaperna måste tillerkännas tidsenlig karakter, hvaremot de bland våra
trupper, i främsta rummet hela kavalleriet, som voro beväpnade med
karbin, fortfarande begagnade de, efter nutidens fordringar på långoch
välskjutning, underhaltiga vapen, som hade 1860 (1867) års kaliber.
Skulle emellertid kavalleriet, detta dyrbara vapenslag, hvars eldstrid
till fots af tidens krigföringssätt så ofta påkallades, kunna fylla sin
uppgift, måste detsamma hafva till sitt förfogande ett tidsenligt eldvapen;
och hade generalfälttygmästaren under sådana förhållanden ansett
kavalleriets förseende med sådana vapen såsom en oafvislig nödvändighet;
och då detsamma jemväl gälde om våra öfriga, med karbin
beväpnade trupper, tillhörande artilleriet, ingeniörvapnet och trängen,
hade generalfälttygmästaren hållit före, att vid repetervapnens anskaffning
beliofvet af karbiner först och främst måste fyllas.

Generalfälttygmästaren hade vidare ansett, att hädanefter, likasom
hittills, vapentillverkningen för statens räkning borde, i den mån ske
kunde, inom vårt eget land bedrifvas; och i detta syfte hade jemväl
underhandlingar egt rum med firman Mauser, som medgifvit, att gevär
och karbiner af nu ifrågavarande modell finge vid Karl Gustafs stads
gevärsfaktori tillverkas mot en patentafgift af 2,25 kronor per stycke.
Emellertid måste den första årsbeställningen göras i utlandet. Gevärsfaktoriet
kunde nemligen först under år 1896 blifva i tillfälle att börja
den nya tillverkningen, hvilken påkallade åtskilliga förändringar vid
faktoriet och delvis äfven nya maskiner. De medel, som för anskaffning
af eldhandvapen under år 1895 kunde komma att beviljas, måste
fördenskull, enligt generalfälttygmästarens åsigt, tillgodogöras genom
beställning hos Mauser, hvilken, på sätt meddelad uppgift gåfve vid
handen, nämnda år skulle kunna leverera 10,000 repeterkarbiner mot
ett pris af 54 kronor per stycke.

Hvad slutligen beträffade kostnaden för anskaffning af 100,000
gevär och 20,000 karbiner, det minsta antal repetervapen, hvarmed
enligt generalfälttygmästarens åsigt beliofvet för närvarande kunde
fyllas, skulle totalkostnaden, deruti inbegripet äfven ett för en gång
erforderligt belopp till verkställande af vissa förändringar vid ammunitionsfabriken,
ställa sig på följande sätt:

10,000 Mauserkarbiner, inköpta från utlandet å 54 kronor per stycke

med transport........................................... kr. 540,000: —

Besigtnings-, profskjutnings- och skottställningskostnader
för desamma å 2

kr. per stycke ......................................... » 20,000: —__

Transport kr. 560,000: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Transport kr. 560,000: —

10.000 Mauserkarbiner, tillverkade vid
Carl Gustafs stads gevärsfaktori å 45

kr. per stycke .......................................... » 450,000: —

Profskjutnings- och skottställningskostnader
för de sistnämnda å 80 öre per

stycke _........................................................ » 8,000: —

Patentafgift för desamma å 2,25 kr. per

r .stycke ........................................................ » 22,500: —

Tillbehör (remmar med lås, skyddsläder,
mynningsliylsor, skrufmejslar m. m.)
för 20,000 stycken karbiner.................. »

100.000 . gevär, tillverkade vid gevärsfaktoriet
å 47 kr. per stycke............... kr. 4,700,000: —

Profskjutnings- och skottställningskostnader
för samma gevär å 80 öre per

stycke-;....................................................... » 80,000: —

Patentafgift för desamma å 2,25 kr. per

stycke............................................................ » 225,000: —

Tillbehör (bajonetter med baljor, gevärsremmar,
mynningshylsor, skrufmejslar,
läskändar m. in.) för 100,000
stycken gevär ......................................... •»

Transportkostnader ........................................

Förändringar vid gevärsfaktoriet...................

Förändringar vid ammunitionsfabriken

rivn n.. . -t -t . . ~

J>8,000: — ^098,500: —

Till oförutsedda utgifter

710,000; — 5?7155ooo

....................... 25,000

...................... 372,500

..................... 11,300

............... 27,700

Summa kronor 7,250,000

I enlighet med hvad generalfälttygmästaren förut anfört, skulle för
år 1895 häraf vara af nöden följande belopp, nemligen:

till förändringar vid gevärsfaktoriet

))

förändringar vid ammunitionsfabriken.......................... „

inköp af 10,000 Mauserkarbiner...................................... » 540^000

kr. 372,500
» 11,300

besigtnings- m. fl. kostnader för d:o

tillbehör för d:o........................................

transportkostnader ...................................

20,000

29,000

2,000

Summa kronor 974,800

Statsutskottets Utlåtande N''-o 5.

Departementschefen vore fullkomligt ense med generalfälttygmästaren
i hvad han sålunda yttrat om behofvet för armén af förbättrade
eldhandvapen och den kaliber och konstruktion, som åt nämnda vapen
borde gifvas. De försök, som i sistnämnda afseenden under de senaste
åren ans tälts, hade oförtydbart gifvit vid handen, att Mausers senaste förbättrade
modell å repetermekanism hade ett afgjordt företräde framför alla
andra nu kända modeller å dylik mekanism, och lika litet kunde, i fråga
om lämpligheten af den föreslagna kalibern samt antalet för armén beliöfliga
nya eldhandvapen, någon meningsskiljaktighet råda. Åtgärden
att till en mera tidsenlig kaliber'' förändra en del utaf de förut vid
armén befintliga gevären af 1867 års konstruktion hade, såsom flera
gånger utaf vederbörande myndigheter påpekats, varit nödvändig för
att, i afvaktan på utgången af de försök, som alltjemt anstäldes för utrönande
af den lämpligaste repetermekanismen och kalibern, med minsta
möjliga kostnad för statsverket förskaffa armén ett gevär, som åtminstone
något så när motsvarade tidens fordringar, men ingalunda
hade dermed afsetts en slutlig lösning af gevärsfrågan, och framför allt
kunde arméns behof af eldhandvapen ej anses fyldt med det antal förändrade
1867 års gevär, som från och med nästa år skulle stå. armén
till buds. Vid 1889 års riksdag föreslogs, att medel skulle anvisas till
förändring af 200,000 gevär och 20,000 karbiner, och det yttrades redan
då såväl af generalfälttygmästaren som af föredragande departementschefen,
att derutöfver ett visst antal nya gevär måste i sinom tid anskaffas.
Efter denna tidpunkt hade emellertid fattats det betydelsefulla
beslutet om den förbättrade härordningens antagande, och. det vore af
sig sjelft klart, att arméns behof af gevär icke kunnat i följd af nämnda
beslut blifva mindre.

Departementschefen ansåge sig emellertid med hänsyn till de stora
anslagskraf, som för fyllande af andra landtförsvarets behof under nu
förevarande statsregleringsperiod måst uppställas, nödsakad att i någon
mån afvika från hvad generalfälttygmästaren föreslagit i fråga om beloppet
af de medel, som för anskaffning af eldhandvapen syntes honom
böra för år 1895 anvisas. Generalfälttygmästaren hade nemligen beräknat,
att under sagda år skulle dels verkställas de vid gevärsfaktoriet
och ammunitionsfabriken för gevärstillverkningen nödiga arbeten och
dels inköpas 10,000 karbiner, hvaremot departementschefen funne inköpet
af karbiner för år 1895 kunna inskränkas till halfva det af generalfälttygmästaren
till inköpande föreslaga antal, hvadan och da kostnaden
för 10,000 karbiner beräknas till 591,000 kronor, det af generalfälttygmästaren
för år 1895 till gevärsanskaffning begärda belopp syntes

Bil), till Riksd. Prat. 1894. 4 Sami. 1 A/d. 3 Häft. 5

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

departementschefen kunna minskas med hälften af nämnda summa eller

295,500 kronor, sa att anslaget i sin helhet skulle komma att uppgå

till 679,300 '' kronor. Då hela anskaffningskostnaden af generalfälttyg mästaren

beräknats till 7,250,000 kronor, eller i medeltal för hvarje af
de 12 år, på hvilka han funnit nämnda kostnad böra fördelas, 604,000

kronor i rundt tal, skulle ändock för 1895 komma att anvisas något

mera än som efter medeltalsberäkning på samma år belöpte.

Till stöd för ofvannämnda motion, till hvilken utskottet tillåter sig
i öfrigt hänvisa, har motionären anfört, bland annat, att ingen med
gevärsfrågan någorlunda förtrogen numera kunde eller ville förneka, att
det eldhandvapen, karbinen af 1860 (1867) års kaliber, hvarmed våra
s. k. specialvapen eller kavalleriet, artilleriet, ingeniörstrupperna och
trängen äro utrustade, vore ett i lerig mycket otillfredsställande, för att
icke. säga odugligt vapen. Medvetandet häraf hade redan trängt sig ut
i vida kretsar och måste verka i hög grad demoraliserande på ifrågavarande
trupper, om krigsfara hotade. Detta missförhållande framstode
i en ännu sorgligare dager, om man betänkte den utomordentligt stora
betydelse specialvapnen ega i ett nutida fälttåg — en betydelse, som
generalfälttygmästare!! jemväl i sin ofvan anförda skrifvelse kraftigt betonat.

Då infanteriet i 1867—89 års gevär erhållit ett vapen, som, enligt
generalfälttygmästarens åsigt, »åtminstone i fråga om de ballistiska egenskaperna
måste tillerkännas tidsenlig karakter», borde väl enligt motionärens
förmenande de öfriga vapenslagens förseende med lämpliga eldhandvapen
med all kraft bedrifvas.

Vid det förhållande att den af 1889 års Riksdag beslutade förändring
åt 1867 års gevär till vapen af liten kaliber, enligt hvad upplyst
blifvit, törst i september månad 1895 varder fullbordad, samt frågan
om den för våra förhållanden tjenligaste kalibern, hvaraf de ifrågavarande
förändringarna vid gevärsfaktoriet och ammunition sfabriken äro
beroende, icke så vidt kändt är blifvit af Kongl. Maj:t pröfvad, har
utskottet ansett sig för närvarande icke böra tillstyrka beviljandet af
äskade belopp för dessa förändringars åvägabringande.

Deremot har utskottet i likhet med generalfälttygmästaren och
motionären ansett det vara angeläget att härens specialvapen, hvilka
fortfarande begagna de efter nutida fordringar på lång- och välskjutning

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

underhaltiga karbinerna af 1860 (1867) års kaliber, så skyndsamt som
förhållandena medgifva varda försedda med en första uppsättning tidsenliga
eldvapen.

Enligt erhållen upplysning erfordras för kavalleriet i rundt tal

4,500 karbiner och för de öfriga specialvapnen, jemväl i rundt tal,
10,600 karbiner.

Då häraf framgår att endast det oafvisligaste behofvet af tidsenliga
karbiner blefve fyldt medelst anskaffning af 10,000 sådana vapen, har
utskottet ansett motionen böra i denna del bifallas och anskaffningen
ske genom beställning hos vederbörande patentinnehafvare i utlandet.
Att icke tillstyrka denna anskaffning till mindre antal än 10,000 stycken
dertill föranledes utskottet jemväl af den omständighet, att det synes
tvifvel underkastadt, huruvida rättigheten att inom landet få tillverka
eldvapen af ifrågavarande modell kan förvärfvas på samma vilkor, om
den första årsbeställningen inskränkes till något mindre antal än det
uppgifna.

" På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet, som icke ansett
sig kunna bedöma, hvilken af de i statsrådsprotokollet omförmälda nya,
mindre kaliberna må under befintliga förhållanden anses vara den för
oss lämpligaste, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning äfvensom
herr friherre Gripenstedts i ämnet afgifna
motion må på det sätt bifallas, att Riksdagen, för anskaffning
af karbiner med repetermekanism och af
liten kaliber, på extra stat för år 1895 anvisar 591,000
kronor.

19:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anskaffning
af mobilisering sammunition till eldhandvapen på extra stat för år 1895
bevilja 800,000 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 42 och 43) inhemtas, hade generalfälttygmästaren,
i enlighet med hvad han redan förut vid flera
tillfällen för Kongl. Maj:t framhållit, fortfarande ansett i hög grad önskvärdt,
att nämnda behof kunnat under loppet af fyra år, räknadt från
bch med år 1893, blifva fyldt. Såsom följd deraf skulle det hafva
olifvit möjligt, att, sedan en ordnad cirkulation för årsförbrukningen
inom ammunitionsförråden kommit till stånd, i regeln inskränka tillverkningen
af handvapensammunition till en mot sagda förbrukning svarande
patronmängd. Med anledning af den utaf omständigheterna för -

Angämde
anslag till
mobiliseringsammunition

för eldhandvapen.

[17.]

36 Statsutslcottets Utlåtande N:o 5.

anledda nedsättning med 200,000 kronor i det af generalfälttygmästare
för hvart och ett af åren 1893 och 1894 ifrågasatta årliga anslag
för anskaffning af mobiliseringsammunition hade visserligen tanken på
en sådan plans förverkligande måst uppgifvas; men gen eral fälttyg- /
mästaren nade ansett sig deraf endast hafva fått så mycket större anledning
att nu, med ytterligare betonande af vigten deraf att nämnda
behof snarast möjligen blefve fyldt, förnya sin hemställan i fråga om
detta anslag.

Det förslag om anskaffande af nya eldhandvapen för armén, hvilket
generalfälttygmästaren framstält, gåfve dessutom, enligt hans åsigt,
för öfrigt ett ytterligare stöd för nu ifrågavarande anslagsbegäran, enär,
om samma förslag af Kongl. Maj:t och Riksdagen gillades, ammunitionsanslaget.
måste fördelas på två kalibrar. Generalfälttygmästaren
hade derför, med anmälan, att för de medel till anskaffande af mobiliseringsammunition,
som 1893 års Riksdag på extra stat beviljat, krut
och patrondelar till ytterligare 7,500,000 stycken skarpa patroner för
1867—89 års gevär blifvit bestälda och att"en del af de bestälda artiklarna
redan levererats, hemstält att Kongl. Maj:t måtte till anskaffning
af mobiliseringsammunition för ■ eldhandvapen af Riksdagen begära ett
anslag på extra stat för år 1895 af 1,000,000 kronor.

Departementschefen funne, i likhet med generalfälttygmästaren,
önskligt, att anskaffningen af mobiliseringsammunition så vidt möjligt
påskyndades, men ansåge _ sig dock af enahanda skäl, som han förut
under anslaget till anskaffning af eldhandvapen åberopat, nödsakad att
ifrågasätta någon minskning i det af generalfälttygmästaren för ifrågavarande
ändamål begärda anslag; och syntes honom under sådana förhållanden
anslaget kunna för år 1895 utgå med samma belopp som
för innevarande år.

Utskottet, som icke haft något emot Kongl. Maj:ts förevarande
framställning att erinra, hemställer,

att, i likhet med hvad för år 1894 egt rum, ett
belopp af 800,000 kronor må på extra stat för 1895
anvisas för anskaffning af mobiliseringsammunition
till eldhandvapen.

Angående anslag
för inrättande
af
en fabrik för
röksvagt krut.
[18.]

20:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
får utskottet, som af statsrådsprotokollet (sid. 43) inhemtat, att sedan
1893 års Riksdag, på Kongl. Maj:ts förslag, för uppförande vid Åker af
en fabrik för tillverkning af röksvagt krut beviljat ett extra anslag å

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

219,500 kronor och deraf till utgående under år 1894 anvisat 100,000
kronor, åtgärder blifvit vidtagna för byggnadsarbetets utförande äfvensom
att, då detta komme att taga sin början så tidigt som möjligt under
instundande vår, fabriken beräknades kunna hösten år 1895 vara i
full verksamhet, hemställa,

att Riksdagen må af det för uppförande vid Åker
af en fabrik för tillverkning af röksvagt krut redan
beviljade anslag på extra stat för år 1895 anvisa
återstoden med 119,500 kronor.

21:o. I enlighet med departementschefens derom gjorda hemställan Angåendeanhar
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till fortsatt förändring och nyanskafning
af infanteriammunitionsvagnar med tillbehör på extra stat för nitionsvagår
1895 bevilja 29,112 kronor. ^

Sedan Riksdagen eu följd af år dels för förändring af äldre in- 1
fanteriammunitionsvagnar till dylika afsedda för infanteriammunition skolonnerna,
äfvensom för dessa vagnars förseende med rid- och anspannspersedlar
m. in., och dels för anskaffande af nya tvåspända infanteriammunitionsvagnar
med utredning, beviljat ett årligt extra anslag
af 20,000 kronor, återstode, enligt hvad generalfälttygmästare!! i skrifvelse
den 15 sistlidne november erinrat, af det för ändamålet beräknade
belopp 239,112 kronor, numera endast 29,112 kronor.

Utskottet hemställer:

att till fortsatt och afslutad anskaffning af infanteriammunitionsvagnar
må på extra stat för år 1895
anvisas 29,112 kronor.

22:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anskaffning af Mgående (infästning
sartillerimateriel på extra stat för år 1895 bevilja 100,000 kronor. ningsartilleri Sedan

generalfälttygmästaren i skrifvelse den 29 november 1892 materiel.
redogjort för de behof af fästningsartillerimateriel, som närmast vore C20-J
att fylla och hvilkas betydelse, särskildt med afseende på hufvudstadens
försvar mot sjösidan, svårligen kunde underkännas, hade generalfälttygmästaren,
såsom inhemtas af statsrådsprotokollet (sid. 44), uti skrifvelse
den 15 november 1893, förklarat sig nu hafva desto större skäl att på
denna angelägenhet ånyo fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, som i
stället för det af honom i förstnämnda skrifvelse för anskaffning af
sådan materiel ifrågasatta anslag å 400,000 kronor Kongl. Maj:t derför
af 1893 års Riksdag begärt allenast 100,000 kronor, och nämnda be -

Angående anslag
till fältartillerimateriel.

[21-]

Angående
anslag till
Karlsborgs
fästningsbyggnad.

[22.]

38 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

lopp, hvilket jemväl af Riksdagen beviljats, icke försloge att mera än
till en ringa del fylla det behof af fästningsartillerimateriel, som ännu
gjorde sig gällande.

Generalfälttygmästaren hade derför hemstält, att Kongl. Maj:t måtte
af Riksdagen för fästningsartillerimateriel begära ett anslag på extra
stat för 1895 af 400,000 kronor.

Ehuru departementschefen, i likhet med generalfälttygmästaren, icke
kunnat annat än vitsorda, att en betydande mängd fästningsartillerimateriel
ännu återstode att anskaffa för att sätta våra fästningar, särskilt
dem mot sjösidan, i försvarsdugligt skick, ansåge departementschefen
likväl, då anslag för militära ändamål af ännu mera trängande
beskaffenhet än det förevarande under statsregleringsperioden måste
äskas, sig jemväl i år böra göra framställning om en betydande nedsättning
i det af generalfälttygmästaren för anskaffning af fästningsartillerimateriel
begärda anslag, och har derför tillstvrkt Kongl. Mai:t
att af Riksdagen äska 100,000 kronor.

Under erinran att för nästlidet och innevarande år anvisats enahanda
belopp, som af Kongl. Maj:t nu äskats, får utskottet, som i likhet
med generalfälttygmästaren och departementchefen till fullo inser
vigten deraf att i all synnerhet fästningarne åt sjösidan snarast möjligt
försättas i försvarsdugligt skick, hemställa,

att Riksdagen må, för anskaffning af fästningsartillerimateriel,
på extra stat för år 1895 anvisa ett
belopp af 100,000 kronor.

23:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år egt rum, till fortsatt anskaffning af ny fältartillerimateriel
på extra stat för år 1895 anvisa 254,000
kronor.

Fortifikationsbehof.

24:°. ^ Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fortsättande af
arbetena å Karlsborgs hufvudfästning och Vaberget på extra stat för år
1895 bevilja 200,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Chefen för fortifikationen hade, såsom inhemtas af statsrådsprotokollet
(sid. 46 och 47) i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 14 november
1893 erinrat, att Kongl. Maj:t till fortsättande af befästningsarbetena å
Karlsborg och Vaberget samt anskaffning af s. k. pansarlavetter för
snabbeldskanoner till södra Vabergsfortet utaf 1893 års Riksdag äskat
ett extra anslag för år 1894 af 350,000 kronor, hvaremot Riksdagen
för samtliga dessa ändamål beviljat endast 150,000 kronor. Detta belopp
understege med 50,000 kronor det anslag, som af föregående års
Riksdag beviljats för samma ändamål, och utgjorde icke mera än hvad
som för hvart och ett af åren 1889—92, då dock ingen pansaranskaffning
var i fråga, för fästningsbyggnader anslagits. I sin förenämnda
skrifvelse hade chefen för fortifikationen äfven funnit beloppet alldeles
otillräckligt, ty uppenbart vore, att denna jemförelsevis obetydliga summa,
som, derest den skulle afses allenast för sjelfva fästningsbyggnadsarbetet,
måste anses vara för knappt tilltagen, skulle blifva än mera
otillräcklig, då deraf skulle tagas medel äfven till pansaranskaffning.
Endast derigenom att de af svenska qvinnoföreningen lör samma ändamål
skänkta medel 50,000 kronor funnits att tillgå, erinrar chefen för
fortifikationen, hade det blifvit möjligt att lör sjelfva arbetena å båda
platserna under år 1894 påräkna vid pass 120,000 kronor, således i allt
fall 30,000 kronor mindre än som varit tillgängligt för sjelfva fästningsbyggnaden
under hvarje föregående år alltifrån 1889; och det vore
uppenbart att af så ringa medeltillgångar icke kunde väntas några tillfredsställande
arbetsresultat. För sin del förklarade sig också chefen
för fortifikationen knappast kunna inse, huru det, om sådana förhållanden
komme att fortfara, öfver hufvud taget skulle blifva möjligt att
inom rimlig tid bringa till fullbordan Karlsborgs hufvudfästning och
dess förverk å Vaberget, i synnerhet då i betraktande toges, dels att
till det sistnämnda äfven hörde pansartorn för grofva kanoner, hvilka
betingade ett pris, minst tiofaldt större än priset för de omnämnda för
snabbeldspjeser afsedda pansarlavetterna, och dels att, på sätt förut
många gånger påpekats, i och för sjelfva hufvudfästningen ännu återstode
många arbeten, innan densamma kunde anses fullt försvarbar.

I likhet med chefen för fortifikationen hade general fälttygmästare n
uti skrifvelse angående behofvet af utrymme inom Karlsborgs fästning
för arméns krutförråd ansett nödigt, att hufvudfästningen före utbrottet
af ett krig vore genom fullbordande af de planlagda befästningsarbetena
och genom användande af den derstädes redan nu befintliga bestyckningen
försatt i försvarbart skick, och följaktligen betecknat nyssnämnda
befästningsarbetens afslutande såsom det första och vigtigaste mål,

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

som, hvad anginge arbetena å Karlsborgs fästning, för närvarande vore
att eftersträfva.

Om icke för befästningsarbetena i sin helhet mera tillräckliga årsansiag
framdeles blefve att med säkerhet påräkna, vore det emellertid
omöjligt att afgöra, när de sålunda jemväl af generalfälttygmästaren
framhållna önskemålen i fråga om Karlsborgs hufvudfästning skulle
kunna, i hvad på fortifikationen ankomme, varda uppnådda, och då
arbetenas fortsättande med otillräckliga årsanslag jemväl ur deri synpunkten
förefallit chefen för fortifikationen såsom eu betänklig sak, att
landet och armen, med hänsigt till arbetenas långvarighet, måhända
kunde bibringas den origtiga föreställningen, att vid Karlsborg, i händelse
af krig, funnes _ att tillgå ett pålitligt fast stöd för landets försvar,
under det att i sjelfva verket fästningen vore halffärdig och oförsvarbar,
hade chefen för fortifikationen, som dessutom hänvisat till den
utaf honom i skrivelser den 14 november 1891 och den 15 november
1892 lemnade utförliga utredning i ämnet, förklarat, att han för sin del
icke kunnat beräkna 1895 års behof af byggnadsmedel för Karlsborg
med Vaberget till mindre än 300,000 kronor och att äfven detta belopp
skulle ^synts honom för lågt, derest icke det varit möjligt att ännu
något år lata anstå med ytterligare anskaffning af pansarmateriel.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har departementschefen
anfört, att, ehuru af de skäl, han sistlidet år vid föredragning
af frågan om anslag till Karlsborgs fästningsbyggnad anfört, framginge,
att han i likhet med chefen för fortifikationen och af samma skäl som
denne funne betänkligt, att detta arbete bedrefves med så små årsanslag,
att fästningens färdigbyggande först inom eu jemförelsevis aflägsen
framtid kunde emotses, vore dock de kraf, som innevarande år
från landtförsvarets sida stäldes på budgeten, så stora, att departementschefen
funne sig nödsakad att göra hemställan om nedsättning jemväl
i sådana af vederbörande myndigheter framstälda anslagsfordringar, som
under andra förhållanden skulle af honom understödts. Departementschefen
ansåge för den skull 1895 års anslag till Karlsborgs fästningsbyggnad
böra begränsas till 200,000 kronor eller samma belopp, som
1892 års Riksdag för ändamålet beviljade.

Utskottet, som anser, att för ifrågavarande ändamål icke lämpligen
bör anslås större belopp än hvad under de senaste åren derför af Riksdagen
i allmänhet beviljats, eller 150,000 kronor, får hemställa,

att Riksdagen må, till fortsättande af arbetena å
Karlsborgs hufvudfästning och å Vaberget, på extra
stat för år 1895 anvisa 150,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

för ingeniörvapnet.

[23.]

25:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffning af
ökad materiel för ingeniör vapnet på extra stat för år 1895 bevilja 50,000 ökad Materiel
kronor.

Beträffande den ökade materiel för ingeniörvapnet, som vid antagandet
af den förbättrade härordningen blefve af nöden, hade, enligt
hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, t. f. chefen för generalstaben i
sitt rörande detta ämne afgifna utlåtande beräknat, att materiel för
två nya krigsbryggeekipage och två eller tre fälttelegrafafdelningar
måste anskaffas. Då kostnaden för ett ekipage kunde uppskattas till

65.000 kronor och kostnaden för en fälttelegrafafdelning till 32,000
kronor respektive 25,000 kronor för en »lätt» sådan, komme alltså hela
nyuppsättningskostnadeu att stiga till 219,000 kronor, eller, om med
anskaffandet af materielen till den tredje fälttelegrafafdelningen, den
för rytterifördelningen afsedda »lätta», funnes kunna anstå, till dess
armén, efter öfvergångstidens slut, hunnit vinna sin fulla styrka, till

194.000 kronor.

Arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet, som anmodats att
öfver t. f. chefens för generalstaben yttrande i detta afseende inkomma
med utlåtande, hade dervid erinrat, att kostnaden för erforderlig materiel
till ett fältingeniörkompani och två ingeniörstaber bort med sammanlagdt
28,000 kronor jemväl i beräkningarna ingå. Hela den för ifrågavarande
anskaffning erforderliga utgiftssumman skulle alltså komma att
uppgå till 247,000 kronor respektive 222,000 kronor, allt efter som
man bestämde sig för det ena eller det andra af de utaf t. t. chefen
för generalstaben angifna alternativ.

Chefen för fortifikationen hade redan i utlåtande den 17 december
1892 angående åtgärder för genomförande under år 1894 af fortifikationens
beslutade nya organisation fäst uppmärksamheten på den utgift,
som i detta afseende förestode, samt anhållit, att för sagda år måtte
för ändamålet begäras ett extra anslag af 50,000 kronor. Då emellertid
Kongl. Maj:t icke funnit skäl att i ämnet väcka förslag till 1893 års
Riksdag, hade chefen för fortifikationen nu i sitt förenämnda utlåtande
angående åtgärder för genomförande under år 1895 af fortifikationens
nya organisation återupptagit framställningen och hemstält, att Kongl.

Maj:t måtte för ändamålet af 1894 års Riksdag äska 50,000 kronor.

Då den anskaffning, som sålunda ifrågasattes, lika väl som anskaffningen
af fältartillerimateriel för artilleriet, vore en nödvändig följd af
den beslutade förbättrade härordningen och det så mycket mindre torde
. låta sig göra att nu ytterligare undanskjuta denna utgift, som hela
anslagsbeloppet, äfven om man afstode från att under öfvergångstiden

Bih. Ull liiksd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Åfd. 3 Saft. 6

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
kaserner.

[24.]

Angående
anslag till
flyttande
sjukhus.

[25.]

anskaffa den »lätta» fälttelegrafafdelningen, uppginge till 222,000 kronor,
eller på hvart och ett af de tre återstående öfvergångsåren 74,000
kronor,. funne departementschefen sig böra tillstyrka bifall till chefens
för fortifikationen förevarande förslag.

Enär för närvarande finnas sex krigsbryggeekipage och således ett
för hvarje armefördelning, har utskottet ansett anskaffning af ytterligare
två, afsedda för reserven, vara mindre angelägen. Deremot och då
endast finnas fyra fullständiga fälttelegrafafdelningar, synes behof af
ytterligare två sådana vara för handen, men har utskottet ansett anskaffningen
deraf nu böra begränsas till en dylik. Kostnaden för en
fälttelegrafafdelning, beräknad till 32,000 kronor, torde kunna nedbringas
till 30,000 kronor.

Utskottet, som från arméförvaltningen vunnit upplysning, att utrymme
redan finnes för förvaring af en sådan telegrafafdelning, hemställer
derför,

att Riksdagen må, till anskaffning af en fälttelegrafafdelning,
på extra stat för år 1895 anvisa

30,000 kronor.

26:o. Kongl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att till bestridande af
kostnaderna för de, med anledning af beslutet om den förbättrade härordningen,
nödiga kasernbyggnader på extra stat för år 1895 bevilja 400,000
kronor.

Då af statsrådsprotokollet framgår, att frågan om uppförande af
ifrågavarande kasernbyggnader ännu är beroende på Kongl. Majffs
pröfning, har utskottet, i afvaktan på ytterligare framställning från Kongl.
Maj:t i ämnet, tills vidare uppskjutit behandlingen af förevarande förslag;
hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Intendenturbehof.

27:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffning af
materiel för flyttande sjukhus på extra stat för år 1895 bevilja 100,000
kronor.

Af statsrådsprotokollet i ärendet inhemtas, att generalintendenten i
skrifvelse den 31 oktober 1893 hemstält, att anslag till anskaffande af
s. k. flyttande sjukhus måtte af Riksdagen äskas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Under nutidens krig, hade generalintendenten dervid yttrat, framträdde
betydelsen af härens utrustning synnerligen skarpt. De element,
som ingingé i härarne i våra dagar, kunde ej fördraga de med ett
fälttåg oskiljaktiga umbäranden på samma sätt som torna tiders
yrkeshärar. De värnpligtiga skaror, som plötsligt kallades från sina
borgerliga sysselsättningar för att utsättas för de oerhörda ansträngningar,
som vidtoge från fälttågets första dag, skulle till allt för stort
antal duka under, vore icke allt hvad till härens utrustning hörde
ordnadt så, att truppernas välbefinnande i så hög grad som möjligt
kunde ses till godo. Och i samma mån som de, hvilka skulle inställa
sig i ledet, hade erhållit en-jemförelsevis ringa öfning, desto angelägnare
vore det att redan under freden alla åtgärder blifvit vidtagna i och för
utrustningens fullständigande.

Af stor betydelse för härens rörlighet och operationsfrihet vore
trängutrustningen, särskildt de högre enheternas förseende med erforderliga,
lämpligt organiserade och fullt utrustade tränganstalter. Bristerna
i vår utrustningsmateriel framträdde skarpast just hvad anginge nämnda
trängformationer, . hvilka hittills inom vår armé, äfven hvad anginge
personalen, varit mest försummade; och bland ifrågavarande materiel
vore den ojemförligt vigtigaste den, som vore afsedd för sjukvården
och som sålunda vid mobilisering skulle användas antingen af sjukvårdskompanierna
eller de flyttande sjukhusen. Genom det af Riksdagen
för sjukvårdsmateriel vid trupperna och sjukvårdskompanierna beviljade
anslag å 90,000 kronor, att utgå på extra stat under livartdera af åren
1893 och 1894, kunde visserligen sjuk vårdskompaniernas materialbehof
fyllas. Tidsenlig materiel för de flyttande sjukhusen saknades deremot
fortfarande nästan helt och hållet; och funne generalintendenten under
sådana förhållanden anskaffandet af materiel för nämnda sjukhus vara
det mål, till hvilket man vid arbetet för fullständigandet af härens
trängutrustning närmast borde sträfva.

Generalintendenten hade vidare anfört, att af de trenne hufvudgrupper,
som sjukvården i fält omtattade, nemligen

a) sjukvården vid fälthären;

b) » » etappväsendet; samt c)

» i hemorten,

den första gruppen, sjukvården vid fält-hären, åter igen kunde delas i
3:ne grupper,

1) sjukvården vid de högre staberna och trupperna;

2) sjukvården vid sjukvårdskompanierna; samt

3) sjukvården vid de flyttande sjukhusen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Under det att sjukvården vid de högre staberna och trupperna
samt sjukvårdskompanierna afsåge att i första hand taga vård om de
sårade och sjuke samt ombesörja deras förflyttning till sjukvårdsanstalt,
hade de flyttande sjukhusen till uppgift att öfvertaga de sjukes och
sårades vård så länge, till dess de kunde vidare fortskaffas till fältetappväsendet
och eventuelt genom dess försorg till hemorten, äfvensom
att deltaga i arbetet på hufvudförbandsplatserna, vare sig endast med
personal eller med både personal och materiel. Sjukvårdspersonalen
vid trupperna och sjukvårdskompanierna hade till sitt förfogande endast
erforderlig medicinal-, instrumental- och förbandsutredning samt
delvis äfven transportmateriel, men icke, åtminstone i nämnvärd grad,
sängutredning. Dylik utredning förefunnes deremot vid de flyttande
sjukhusen och gåfve dessa sjukvård sanstalter sin pregel att vara verkliga
sjukhus, som öfvertoge vården af sådane sjuke och sårade, som
ej _ genast kunde transporteras till etappsjukvårdsanstalter, och inom
hvilka de således i regeln finge qvarstanna en längre tid.

Endast i undantagsfall vore det möjligt att förflytta de sårade från
förbandsplatserna omedelbart till inom fältetappområdet beläget sjukhus
eller till sådan punkt, hvarifrån deras vidare fortskaffande på jernväg
eller sjöledes kunde ega rum, ty på någon landsvägstransport vore i
allmänhet ej att tänka; dertill vore afstånden allt för stora och de till
buds stående transportmedlen allt för otillräckliga, hvarförutom i många
fall de sårades tillstånd lade hinder i vägen för längre omedelbara förflyttningar.
Det vore vid dessa tillfällen, som de flyttande sjukhusen,
etablerade på slagfältet eller i dess omedelbara närhet, beredde de sårade
en första fristad och lemnade dem den omvårdnad, som vore erforderlig
för att de utan allt för stor risk skulle kunna förflyttas till
etappsjukvårdsanstalt eller sjukvårdsanstalt i hemorten. Genom benämningen
»flyttande sjukhus» angåfves också, att desamma, så snart
förhållandena det tilläte, borde evakueras och frigöras för att kunna
följa arméns rörelser och å nyo vid uppstående strid tjenstgöra såsom
öfvergångsstation för de under densamma svårt sårade.

Under nutidens krig, som kännetecknades af de uppkallade härmassornas
storlek, rörelsernas snabbhet och förlusternas koncentrering
inom relativt korta tidsföljder, hade de flyttande sjukhusen i jemnbredd
med den ökade betydelsen af allt hvad till sjukvårdsväsendet hörde
kommit att spela en allt större roll; och sådana sjukvårdsfältformationer
funnes numera inom alla europeiska arméer, liksom deras organisation
och verksamhet vore i stort sedt öfver allt densamma.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

De nu gällande bestämmelserna för de flyttande sjukhusens organisation
vid krigsutbrott grundade sig på det förslag, som år 1887 afgats
af den komité, hvilken senast behandlat fältsjukvårdsangelägenheterna.
Nämnda komité hade i sitt betänkande erinrat, att de flyttande sjukhusen
inom de utländska arméerna organiserats med hänsyn till möjligheten
att upptaga 6 procent af den sammanlagda styrkan, men att
denna beräkningsgrund ej kunde användas för organisationen åt den
svenska fälthärens flyttande sjukhus, hufudsvakligast af det skäl, att cj
tillräckliga läkarekrafter stode till buds. Komitén, som ansett att de
flyttande sjukhusen ej borde göras större än för 150 sängar, hade alltså
kommit till det resultat, att för en hvar af våra, enligt nu gällande
mobiliseringsplaner, till omkring 16,000 man uppgående arméfördelningar
ej torde kunna beräknas mer än 4 dylika sjukhus, hvadan plats
skulle kunna beredas blott för 3,75 procent. . .

Hvad anginge kostnaden för den sålunda ifrågasätta anskaffningen,
skulle, på sätt generalintendenten erinrat, enligt nämnda komites. förslag,
hvilket blifvit tillämpadt i gällande organisations- och mobilisenngsbestämmelser,
hvarje flyttande sjukhus delas i 3:ne sektioner, hvar och
en afsedd att kunna sjelfständigt etableras; och vore det alltså ior att
vinna en öfversigt öfver beliofvet af materiel och dymedelst jemväl
öfver kostnaderna nödigt att utgå från sektionen och de fordon, som
för framforslande af den dertill hörande materiel vore af nöden.

För en sjukhussektion erfordrades enligt generalintendentens redogörelse
följande utrustning, nemligen:

Medicinalutredning.

Instrumentalutredning.

Förbandsutredning.

Apoteksutredning.

Sängpersedlar — bårsängar, filtar, madrasser, putvar o. s. v.

Beklädnadspersedlar — byxor, nattrockar, skjortor, ton or o. s. v.

Sjukrumsinventariep er sedlar — matservispersedlar, handdukar, porta tiva

klosetter o. s. v. _ ..

Köksinventariepersedlar — kittlar, tepannor, malkarl o. s. v.

Diverse persedlar — flaggor (svenska och neutralitets-), badkar,

lyktor o. s. v. • „„„

Och förvarades af nämnda materiel de 4 forsta grupperna i en

förbinderivagn samt öfriga grupper i 4 stycken matenalvagnar.

Nya förbinderivagnar komme numera att anskaffas enligt den al
Kono-1 Maj:t genom generalorder den 30 innevarande månad faststälda
modell. Én sådan förbinderivagn vore, utom hvad anginge inredningen

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

af några till densamma hörande lådor, helt och hållet öfverensstäm- .
mande med den, som blifvit faststäld för sjukvårdskompanierna, hvarigenom
personalen lättare kunde göras förtrogen med packningsföreskrif
terna i or de båda vagnarna, hvarjemte möjlighet att verkställa utbyte
förefunnes o. s. v.

Kostnaden för en dylik vagn med fullständig utredning skulle ställa
sig pa följande sätt:

Sjelfva vagnen.................................................................. pr ygQ. _

Vagnens och draghästarnes utrustning såsom selar, lyktor

presenning, hammare, bindstreck o. s. v.....................\ » 200: _

Medicinalutredningen.................................................... gg.

lnstrwnent-alutredningen ......................................... ggp.

Förhandsutredningen ................................................ ,, 530- _

Apoteksutredningen ............................................... ^ ^q. _

Summa kr. 2,585: —

Såsom materialvagnar för nu ifrågavarande ändamål kunde lämpligen
användas packvagnar m/86 med de smärre förändringar i afseende
pa inredningen, som kunde anses. erforderliga. Vid hvarje sjukhussektion
erfordrades 4 sådana materialvagnar; och skulle kostnaden för
hvarje vagn uppgå till:

sjelfva vagnen ............................................................................... kr. 6()(). _

vagnens och draghästarnes utrustning .................................... » 200-_

--''

.i i , Summa kr. 800:—;

således for 4 fordon kronor 3,200.

Behofvet af och anskaffningskostnaden för den å mäter
medförda utredningen framginge af nedanstående:

Sängpersedlar ................................................ kr. 3,700

Beklädnadspersedlar ................................... » 1 210

Sjukrumsinventariepersedlar .................... » ^50

Köksinventariepersedlar.............................. » 160

Diverse persedlar.......................................... » 310

Summa kr. 5,630

ialvagnarna

Hoplades ofvanstående summor, kronor 2,585, 3,200 och 5,630
befunnes kostnaden för anskaffningen af den materiel, som erfordrades
tor en flyttande sjukhussektion, uppgå till 11,415 kronor; och då, enligt
hvad ofvan blifvit sagdt, 4 flyttande sjukhus å 3 sektioner erfordrades

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

vid eu hvar af våra 6 arméfördelningar, uppginge hela beluppet för
anskaffningen af ifrågavarande sjukhusmateriel till 3 x 4 x 6 x 11,415
= 821,880 kronor.

Ifråu denna summa borde dock dragas värdet af den materiel för
de flyttande sjukhusen, som redan funnes; men, efter hvad som förut
framhållits, vore sådan materiel af tidsenlig beskaffenhet till finnandes
i ytterst ringa mängd. Den väsentligaste utgjordes af den fullständigt
sammanförda och sorterade samt till inpackning färdiga materielen,
som förvarades vid Svea trängbataljon. Dessutom funnes persedlar af
vissa slag, möjligen användbara för de flyttande sjukhusen, dels i arméns
allmänna förråd, dels bland armé förvaltningens sjuk vårdsbyrås förråd.
Värdet af å dessa ställen befintliga sjukvårdspersedlar kunde skattas till
32,800 kronor.

Från ofvanstående kostnadsbelopp 821,880 kronor borde vidare
dragas den summa 75,000 kronor, hvilken, motsvarande värdet af från
arméns reservupplag af sjukvåtdspersedlar till arméns truppförband och
sjukhus tid efter annan utlemnad och från vederbörliga anslag ersatt
sjukvårdsmateriel, tillgodoförts behållningarna å anslaget »försvarsverket
till lands i allmänhet» och som sålunda, då ny sjukvårdsmateriel i den
utlemnades ställe ännu ej för reservupplaget anskaffats, kunde betraktas
såsom en för inköpande af sjukvårdsmateriel disponibel tillgång.

Det för uppsättning af de flyttande sjukhusen erforderliga extra
anslag kunde alltså beräknas till 714,080 kronor eller i rundt tal 714,000
kronor, utgörande skilnaden emellan anskaffningskostnaden 821,880
kronor å ena sidan och värdet af befintlig materiel samt nyssnämnda
kontanta belopp tillsammans 107,800 kronor å den andra.

Med slutet af år 1897 vore den af 1892 års urtima Riksdag beslutade
förbättrade härordningen genomförd och erforderliga trängtrupper
organiserade. Senast vid denna tidpunkt borde ock den nödvändiga
materielen vara till finnandes.

Generalintendenten hade sålunda hemstält, att Kongl. Maj:t måtte
hos 1894 års Riksdag göra framställning, att 714,000 kronor måtte beviljas
såsom extra anslag för anskaffande af den för fälthärens flyttande
sjukhus erforderliga materielen och att af denna summa, som lämpligen
kunde fördelas på högst tre år, måtte för år 1895 få utgå med 238,000
kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har departementschefen
framhållit vigten af den anskaffning, som sålunda utaf generalintendenten
ifrågasattes. Ordnandet af sjukvårdsväsendet vore, yttrar
han, en af de angelägenheter, åt hvilka för mycken omsorg icke kunde

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
barackbyggnader
åmötes
platserna.
[26.]

egnas, och erfarenheten från det sista stora, på lärdomar af alla slag så
rika kriget emellan Tyskland och Frankrike gåfve tillräckligt vid handen,
till hvilken grad förutseende vid sjelfva sjukvårdsanordningarna
och en riklig tillgång på sjukvårdsmateriel vore i stånd att mildra de
lidanden, som vore krigets oskiljaktiga följeslagare. Särskildt de flyttande
sjukhusen, som inom den tyska hären voro bragta till en hög
grad af fulländning, hade mägtigt bidragit till de påfallande vackra resultat,
sjukvården vid denna här under nämnda krig hade att uppvisa.
Departementschefen tvekade alltså icke att lika med generalintendenten
beteckna anskaffandet af för sådana sjukhus erforderlig materiel såsom
den främsta uppgiften, då det gälde att komplettera härens fältutrustning.

Lika litet hade departementschefen haft något att erinra mot den
utredning af behofvet och kostnaderna i nämnda afseende, som af generalintendenten
lemnats, men ansåge, af hänsyn till de öfriga landtförsvarets
behof, som under året måste fyllas, jemväl hvad denna anskaffning beträffade,
sig nödsakad hemställa, att ej så stort anslag för 1895 begärdes,
som af vederbörande myndighet ifrågasatts. Ett belopp af 100,000
kronor syntes departementschefen vara det högsta, som för ändamålet
kunde för nämnda år anslås; och borde ej heller anslaget i sin helhet nu
äskas.

Utskottet, som ur ron humanitär synpunkt anser något redan nu
böra göras för fyllande af den lucka i härens sjukvårds väsende, som
utan s. k. flyttande sjukhus måste förefinnas, har dock funnit anskaffningen
för år 1895 böra inskränkas till 136,980 kronor, motsvarande
kostnaden för 2 sjukhussektioner för hvarje af arméns 6 fördelningar.
Då emellertid, enligt hvad departementschefen upplyst, redan finnes för
ändamålet användbar materiel till värde af 32,800 kronor och behållningar
till belopp af 75,000 kronor, torde alltså endast ett anslag af
i jemnadt tal 30,000 kronor nu vara erforderligt. Utskottet hemställer
derför,

att, till anskaffning af materiel för flyttande sjukhus,
må på extra stat för år 1895 anvisas 30,000 kronor.

28:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till ytterligare barackbyggnader
på mötesplatserna på extra stat för år 1895 bevilja 100,000
kronor.

Såsom inhemtas af statsrådsprotokollet i ärendet [sid. 60], hade
arméförvaltningen i skrifvelse den 14 sistlidne november anmält, att
behof af anslag till barackbyggnader å mötesplatserna gjort sig gällande.
Dels tilldelades nemligen Svea trängbataljon numera en så stor årlig

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

beväringskontingent, att barackutrymmet vid bataljonen blifvit otillräckligt,
och dels erfordrades ökadt barackutrymme såväi till följd deraf,
att beväringsmän numera tilldelades samtliga specialvapen och att manskapsstyrkan
vid vissa truppförband, i följd af den förbättrade härordningens
antagande, blifvit ökad, som ock derför, att utbyte al mötesplatser
å flera ställen förestode. Sålunda vore baracker af nöden för
Svea trängbataljon och Göta ingeniörbataljons beväringsmanskap, för
Vesterbottens regementes nya mötesplats Vännäs m. in. Departementschefen
har, i likhet med arméförvaltningen, hemstält, att Kongl. Maj:t
måtte till ytterligare barackbyggnader på mötesplatserna på extra stat
för år 1895 af Riksdagen äska ett anslag af 100,000 kronor.

I afseende å nu ifrågasatta barackbyggnader har utskottet från
arméförvaltningen vunnit upplysning: att, då för Svea trängbataljons
beväringsmanskap medel blifvit anvisade endast till en barackbyggnad,
men genom beväringsstyrkans tillökning utrymme i baracker erfordras
för 600 man, för detta truppförbund ytterligare en barack vore behöflig;
att enligt anmälan från chefen för fortifikationen måste uppföras en
barackbyggnad för beväringsmanskapet vid Göta ingeniörbataljon å
Karlsborg; att, då förflyttning af Vesterbottens regemente från dess
nuvarande mötesplats Gumboda till Vännäs vore nära förestående, å den
nya mötesplatsen beliöfdes fyra nya baracker; att kostnaden för hvarje
barack beräknades till 22,500 kronor och således för ifrågavarande sex
till sammanlagdt 135,000 kronor, samt att, enär någ;on besparing å förut
beviljade medel till barackbyggnader funnes att tillgå, ett anslag åt
100,000 kronor skulle vara för uppförande af nu ifrågavarande barackbyggnader
tillfyllestgörande.

På grund häraf får utskottet, under förutsättning att vidare anslag
för nämnda barackbygguader ej må ifrågakomma, hemställa,

att Riksdagen må, till ytterligare barackbyggnader
å mötesplatserna, på extra stat för år 1895 anvisa
100,000 kronor.

Diverse behof.

29:o. Till reseunderstöd dt officerare och intendentur tjenstemän har
Kongl. Maj:t för år 1895 äskat ett extra anslag å 9,088 kronor, med
rättighet för Kongl. Maj:t att få under följande år använda hvad af anslaget
kunde under året besparas.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 4 Sami. 1 Ajd. 3 Haft.

Angående
anslag till
reseunderstöd
åt officerare
m. fl.

[27.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
skarpskytteväsendet
och
skjutskicklighetens
befrämjande.

[28.]

Såsom departementschefen vid ärendets föredragning inför Kongl.
Maj:t erinrat hade till bestridande af kostnaden för officerares utsändande
till främmande länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande
krigsväsendet och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas
under anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor
utomlands för utbildning i sitt yrke, under en lång följd af år på extra
stat anslagits ett belopp af 9,000 kronor, hvarjemte, i följd af 1883 års
Riksdags beslut, medel från detta anslag anvisats för att bereda tjenstemän
vid intendenturen tillfälle att genom besök i främmande land tillgodogöra
intendenturen den der vunna erfarenheten i hvad till en armés
hushållning hörde. Ett dylikt anslag vore fortfarande af nöden, men
borde detsamma för afrundande af slutsumman å hufvudtitelns extra
anslag för år 1895 bestämmas till 9,088 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, i likhet med hvad under en
lång följd af år egt rum, på extra stat för år 1895
anvisa ett anslag af 9,000 kronor, med rättighet för
Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda hvad
af anslaget kan under året besparas.

30:o. Till skarp sky tteväs end''ets och skjutskicklighetens befrämjande har
Kongl. Maj:t för år 1895 äskat ett extra anslag af 90,000 kronor, med
rätt tör Kongl. Maj:t att få under följande år använda hvad af anslaget
kunde under året besparas.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 61—66) inhemtas, har departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat om
den betydelsefulla förändring, som under det gångna året inträdt i skytteväsendet
inom landet. Samtliga föreningar, som önskade att komma
i åtnjutande af statsunderstöd, hade nemligen läns- eller inskrifningsområdesvis
sammanslutit sig till skytteförbund och tillika inordnat sig
under en gemensam öfverstyrelse, den så kallade centralstyrelsen för
Sveriges frivilliga skytteföreningar, hvilkens föreskrifter i fråga om skjutningarnas
anordnande och hvad dermed egde sammanhang de samtidigt
förbundit sig att ställa sig till efterrättelse. Då, genom den instruktion,
som Kongl. Maj:t under den 15 sistlidne december fäststält för berörda
styrelse, Kongl. Maj:t förbehållit sig att utse två ledamöter i styrelsen
och sålunda skaffat sig utväg att på de beslut styrelsen kunde
komma att fatta, öfva verksamt inflytande, och vidare, enligt de samma
dag faststälda grunderna för det af staten understödda skytteväsendet,
ett af Kong], Maj:t utsedt ombud skulle vara berättigad! deltaga

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

i de olika förbundsstyrelsernas öfverläggningar, vore det att hoppas,
att större ordning än förut varit fallet skulle kunna införas i föreningarnas
skjutöfningar och att på samma gång dessa skulle komma att
ledas i mera fältmässig rigtning. Kong!. Maj:t hade, fortsätter departementschefen,
den 9 sistlidne juni, på förslag af den redan då provisoriskt
bildade centralstyrelsen, förklarat sig vilja så fördela det af Riksdagen
till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande för år 1894
beviljade anslag, att understödsbeloppen komme att stå i direkt proportion
till antalet inom värnpligtsåldern varande medlemmar, som tillhörde
de olika föreningarna, och då tillslutningen till de olika skytteföreningarna
sällan varit så liflig som under det senast förflutna året, följde
deraf med nödvändighet ett stegradt. behof af anslag.

Den nybildade centralstyrelsen hade gjort sig till tolk för detta
behof och'' i skrifvelse den 6 sistlidne november lemnat en redogörelse
för de skäl, som hade synts centralstyrelsen tala för, att till skjutskicklighetens
befrämjande beviljades ett vida större anslag än som i årets
riksstat vore för nämnda ändamål uppfördt.

I afseende å innehållet å centralstyrelsens berörda skrifvelse får
utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet (sid. 62 65), hvaraf framgår,

att centralstyrelsen dervid hemstält, att Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen
äska extra anslag, dels för år 1894 å 13,200 kronor att användas
till anskaffning af fri ammunition åt 10,000 under nämnda år i skytteföreningarna
inträdande nya skyttar i värnpligtsåldern, samt, i den mån
detta antal icke uppnåddes, till fördelning mellan skyttar tillhörande beväringens
första uppbåd, och dels för år 1895 å 160,000 kronor, att
på följande sätt fördelas, nemligen:

till understöd åt 20,000 värnpligtige skyttar med 3^kronor tdHivar

och en, som skjutit 60 skarpa skott..................................

till anordnande af allmänna täflingsskjutningar inom

rikets skytteförbund .....................................................

» anordnande af allmänna rikstäflingar

till fri ammunition åt rekryter ..........................................

» anläggande af skjutbanor...........................................

» bestridande af omkostnader för skytteväsendets administration
...................................................................

tillhopa kr. 160,000: —

Arméförvaltningen å civila departementet hade, i afgifvet yttrande
öfver centralstyrelsens ifrågavarande framställning, förklarat sig finna
bifall till centralstyrelsens förslag vara högeligen önskvärdt, derest i

24,000: —
16,000: —
20,000: —
30,000: —

10,000: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

öfrigt plats å budgeten kunde, vid jemförelse med andra vigtiga anslagsfordringar
för försvaret till lands, åt den föreslagna anslagsökningen beredas.

Departementschefen ansåge lika med centralstyrelsen grundade skäl
förefinnas till det antagande, att skytterörelsen med den organisation,
som den nästlidna år erhållit, skulle kunna bringas att lemna ett vida
kraftigare stöd åt landets försvarsanordningar än förut varit fallet. Särskildt
borde all uppmärksamhet egnas åt den af styrelsen uttalade tanken,
att skytterörelsen med en rätt omvårdnad skulle kunna utvecklas derhän,
att den blefve en skola för härens värnpligtiga manskap, inom hvilken
tillfälle bereddes för de unge, ännu ej i värnpligtsåldern varande medlemmarne
att erhålla förberedande undervisning i skjutning och för de
äldre medlemmarne, som fullgjort sina beväringsöfningar, att underhålla
den skjutskicklighet de redan förvärfvat.

Att tillstyrka äskandet af ett så stort extra anslag som 173,200
kronor, syntes emellertid departementchefen icke för närvarande kunna
ifrågasättas. Anslaget utginge, som bekant, för innevarande år med
endast 60,000 kronor; och om någon förhöjning deri syntes önsklig,
dels på det krigsstyrelsen måtte sättas i tillfälle att möta de anspråk
på ökade understöd, som från de olika skytteföreningarna vore att
emotse, och dels på det att från statsmagternas sida måtte lemnas ett
uttryck af erkänsla åt det allvarliga sträfvande, som utmärkte den nyväckta
skytterörelsen, borde dock någon förhöjning af anslaget utöfver
det belopp, 90,000 kronor, hvarmed det ännu utgick så sent som år
1887, icke för närvarande föreslås.

Deremot tillstyrkte departementschefen, med anledning af de anmärkningar
i fråga om dispositionen af 1892 års anslag, som utaf Riksdagens
år 1893 församlade revisorer framstälts, Kongl. Maj:t att föreslå,
att åt Kongl. Maj:t lemnades rättighet att ett följande år använda de
besparingar å anslaget, som under år 1895 kunde göras.

Utskottet, som på grund af de i statsrådsprotokollet anförda förhållanden
funnit sig böra tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer,

att Riksdagen må, till skarpskytteväsendets och
skjutskicklighetens befrämjande, för år 1895 anvisa
ett extra anslag af 90,000 kronor, med rättighet för
Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda hvad
al anslaget kan under året besparas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående användning af behållningar å anslag till tillämpning
af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de
värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m.

31:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva:

att af behållningarna å extra anslaget till tillämpning af nya värnpligtslagens
föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och
redovisning m. m. måtte få till täckande af de utaf arméförvaltningen
lemnade förskott till inköp dels af tomt m. m. till kasernetablissementet
i Visby och dels af revolvrar användas ett belopp af 61,393
kronor 23 öre;

äfvensom att med afdrag af förenämnda belopp 61,393 kronor 23
öre, återstående vid 1893 års slut uppkomna behållningar å berörda
extra anslag måtte, i den mån sådant kunde visa sig vara erforderligt,
användas till gäldande af kostnaderna för fyra i statsrådsprotokollet
omförmälda, på föredragning af landtförsvarsdepartementet tillsatta
komitéer.

Departementschefen har, såsom inhemtas af statsrådsprotokollet (sid.
31), vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t till en början erinrat,
hurusom å förevarande anslag, som, ehuru af extra anslags natur, i
grunden vore ett aflöningsanslag, hade såsom följd dels deraf, att aflöningen
till afdelningsområdesbefälhafvarne till en början kunnat bestämmas
något lägre än som sedermera visat sig vara möjligt och dels
af vakanser, uppkomna i de beställningar, till hvilka aflöning från anslaget
utgått, så småningom uppstått behållningar, hvilka från att år
1887, det första, då anslaget var f riksstaten uppfördt, hafva utgjort
12,248 kronor 37 öre, numera stigit till 88,029 kronor 72 öre, med
hvilket belopp samma behållningar finnas i 1892 års kapitalkonto uppförda.
Då anslaget vore af extra anslags natur, och det ändamål, för
hvilket anslaget beviljats, uppnåddes i det ögonblick, alla för året derifrån
utgående aflöningsbelopp blifvit guldna, hvilket i regeln torde inträffa
dot löpande året, följde deraf, att ifrågavarande behållningar, i olikhet
med behållningarna å vanliga extra anslag, hvilka beviljades till anskaffning
af materiel och dylikt, vore att betrakta såsom en statsverkets
tillgång, hvilken icke vidare kunde utan Riksdagens medgifvande för
något landtförsvarets ändamål användas. Af Riksdagens revisorer hade
också förslag väckts, att berörda behållningar skulle i likhet med be -

Angäende
användning
af behållningar
å anslag
till tillämpning
af nya
värnpligtslagens
föreskrifter
i fråga
om de
värnpligtiges
inskrifning
och redovisning
m. m.

Statsutskottets Utlåtande N:o

hållningarna å ordinarie förslagsanslag till Statskontoret ingå för att
under fonden för reserverade medel redovisas.

I arméförvaltningens räkenskaper funnes emellertid under försträckningstitel
uppförda två belopp, till hvilkas gäldande, i saknad af andra
tillgångar, särskilda extra anslag måste begäras; och syntes det departementschefen
lämpligast, att ifrågavarande behållningar, som ju uppkommit
derigenom, att anslag, som till landtförsvaret beviljats, icke i
sin helhet för det dermed afsedda ändamål behöft tagas i anspråk, i
främsta rummet användes till återbetalande af nämnda försträckningar,
uppgående tillsammans till 61,393 kronor 23 öre, hvilket belopp, enligt
särskilda kongl. bref den 22 januari och den 11 mars 1887, af arméförvaltningen
förskjutits dels för inköp af tomt till det nya kasernetablissementet
i Visby och dels för anskaffande af revolvrar till arméns
fanjunkare och styckjunkare.

Hvad förstnämnda utgift beträffar, hade redan länge klagomål försports
öfver den inqvartering, som af staden Visby bestods den derstädes
förlagda artilleristamtruppen och hvilken med stort skäl ansetts
i hög grad hafva medverkat till det mindre tillfredsställande skick, i
hvilket, värfningen vid nämnda stamtrupp under början af 1880-talet
befann sig. Då derför 1886 års Riksdag beviljade medel till ökning
af denna stamtrupp från 75 till 100 man, gjorde också behofvet af en
bättre inqvartering af truppen sig gällande i så hög grad, att Kongl.
Maj:t fann nödvändigt vidtaga åtgärder för densammas förbättrande.
Efter det en omsorgsfull utredning föregått och arméförvaltningen inkommit
med förslag i ämnet, bemyndigade nemligen Kongl. Maj:t den
22 januari 1887 arméförvaltningen att för beredande af kasernetablissement
åt ifrågavarande stamtrupp utaf Visby mekaniska verkstadsaktiebolag
mot 30,000 kronor inköpa dess tomt n:o 73 i Visby om 106,500
qvadratfots vidd jemte derå befintliga byggnader och inrättningar samt
lörordnade den 4 juli samma år, att för ett belopp af högst 52,000
kronor skulle å berörda tomt, med användande af de inköpta byggnaderna,
anordnas ett kasernetablissement för meranämnda stamtrupp.
Hela kostnaden för kasernetablissementet. uppginge alltså till endast
82,000 kronor och bestämdes genom kongl. brefvet den 4 juli 1887,
att det då anvisade beloppet, 52,000 kronor, skulle utgå från fjerde
hufvudtitelns allmänna besparingar. Beträffande det genom kongl.
brefvet den 22 januari 1887 anvisade belopp, 30,000 kronor, hvilket
armé förvaltningen anbefaldes att utaf tillgängliga medel förskjuta mot
ersättning framdeles i den ordning, Kongl. Maj:t, på skeende anmälan,
kunde finna skäligt bestämma, hade, enligt departementchefens förme -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

nande, afsigten varit, att jemväl detta skulle gäldas af nämnda besparingar.
Det höga belopp, hvartill berörda till Kongl. Maj:ts förfogande
stälda anslagstillgångar under närmast föregående år uppgått,
gaf grundadt skäl till det antagandet, att medel till bestridande af
ifrågavarande jemförelsevis obetydliga förskottsbelopp skulle kunna derifrån
beredas.

Från och med år 1887 inträdde emellertid en vändning i frågan om
tillflödet till hufvudtitelns allmänna besparingar, som det ville synas
väsentligen beroende derpå, att, under det sagda år beväringsmanskapets
vapenöfningar utsträcktes från 30 till 36 dagar för att sedermera
hvart annat år ytterligare utsträckas till deras då bestämda maximum
42 dagar, särskilda medel till bestridande af den ökade dagaflöningskostnaden
för det vid dessa vapenöfningar tjenstgörande befälet icke
anvisades. Det anslag, »indelta arméns befälsaflöning», hvilket förut
lemnat det hufvudsaldigaste bidraget till hufvudtitelns besparingar i det
att derunder var uppförd dagaflöning till allt befäl för 60 dagar, under
det att öfningarna i regeln påginge endast omkring 40 dagar, måste
nemligen såsom följd deraf i vida högre grad tagas i anspråk för gäldande
af kostnaden för beväringens vapenöfningar. Klarast framstode
detta förhållande genom en jemförelse mellan beloppen af allmänna
besparingarna för åren 1886—1892 och de berörda besparingar för
samma år från nyssnämnda anslag tillgodoförda behållningar. Såsom
kapitalkontot till rikshufvudboken utvisade, utgjorde 4:de hufvudtitelns
allmänna besparingar vid 1886 års slut 362,770 kronor 8 öre, vid 1887
års slut 247,662 kronor 20 öre, vid 1888 års slut 60,857 kronor 25 öre,
vid 1889 års slut 55,628 kronor 29 öre, vid 1890 års slut 23,173 kronor
63 öre, vid 1891 års slut 15,660 kronor 98 öre och vid 1892 års
slut 72,024 kronor 39 öre, detta senare jemförelsevis höga tal dock
beroende derpå, att årets bidrag till arméns nya enke- och pupillkassa
och arméns pensionskassa, hvilka i regeln plåga utgöra ett motsvarande
belopp, vid årsredogörelsernas afslutande ej ännu kunnat gäldas. Det
från anslaget till indelta arméns befälsaflöning för samma år hufvudtitelns
allmänna besparingar tillförda belopp utgjorde, likaledes enligt
kapitalkontot till rikshufvudboken, för år 1886 195,340 kronor 7 öre,
för år 1887 85,569 kronor 86 öre, för år 1888 121,250 kronor 80 öre,
för år 1889 90,158 kronor 72 öre, för år 1890 81,997 kronor 89 öre,
för år 1891 69,488 kronor 86 öre, samt för år 1892 56,137 kronor 79
öre. I trots deraf, att, sedan år 1887 några mera betydande anvisningar
å allmänna besparingarna icke egt rum, naturligtvis derifrån undantaget
nämnda bidrag till arméns nya enke och piipillkassa och arméns pen -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

sionskassa, hvilket utginge på grund af Riksdagens beslut, hade vid sådant
förhållande medel till gäldande af omförmälda förskott icke kunnat
från allmänna besparingarna beredas, och då några andra tillgångar af
beskaffenhet att kunna derför tagas i anspråk icke stode till Kongl.
Maj:ts förfogande, hade deraf blifvit en följd, att förskottet, oaktadt såväl
arméförvaltningen i sin ofvanomförmälda skrifvelse den 5 juli 1888
som Riksdagens år 1891 församlade revisorer och slutligen Riksdagen
sjelf i sin skrifvelse den 17 maj 1892, n:o 41, derom gjort
påminelser, fortfarande fått såsom oguldet i arméförvaltningens räkenskaper
qvarstå. Någon utsigt, att tillflödet till liufvudtitelns allmänna
besparingar för framtiden skulle blifva större och att förskottet
såsom följd deraf skulle kunna längre fram derifrån gäldas, torde ej
heller förefinnas. Under sådana omständigheter ansåge departementschefen
ifrågavarande behållningar å extra anslaget för tillämpning af
nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning
och redovisning m. m. lämpligen böra till nämnda ändamål användas.

Detta egde i alla afseenden tillämplighet jemväl å det andra af
de båda belopp, livilka funnes under försträckningstitel i arméförvaltningens
räkenskaper upptaget. Försträckningen hade tillkommit på
grund af kongl. bref den 11 mars 1887, deri dels förordnades om inköp
af 2,600 revolvrar med nödig ammunition att användas till beväpning
af arméns officerare samt fanjunkare och styckjunkare, dels ock
föreskrefs, att arméförvaltningen, -som hade att förskjuta det för inköpet
erforderliga beloppet, 123,175 kronor, skulle, sedan sig visat till
hvilken omfattning arméns officerare och deras vederlikar begagnade
sig af dem medgifven rättighet att till stadgadt pris af kronan tilläsa
sig ifrågavarande vapen med dertill hörande ammunition, till Kongl.
Maj:t inkomma med framställning om ersättande af de för ändamålet
förskjutna medel, livilka icke blefvo af arméns officerare och deras vederlikar
guldna. Dylik framställning gjordes af arméförvaltningen dels
i ofvanomförmälda skrifvelse den 11 augusti 1888 och dels, sedan
Riksdagens år 1891 församlade revisorer och Riksdagen i sin förenämda
skrifvelse fästat uppmärksamheten vid förhållandet, i skrifvelse den
29 december 1892. Enligt sistnämnda skrifvelse uppginge förskjutna
beloppet till 31,393 kronor 23 öre, motsvarande värdet af de till arméns
fanjunkare och styckjunkare utlemnade revolvrar; och hade till gäldande
af detta förskott, hvilket, i likhet med förskottet till inköp af tomt för
kasernetablissementet i Visby, torde varit afsedt att betäckas af all -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

manna besparingarna, någon tillgång från landtförsvarets anslagsmedel
ej heller kunnat beredas.

Om denna framställning bifölles, skulle af behållningarna, sådana de
upptogos vid 1892 års slut, återstå 26,636 kronor 49 öre. Nämnda
belopp syntes emellertid äfven det lämpligen böra komma landtföi sval et
till godo. Såsom lätt vore att förutse, hade i följd af den år 1892 antagna
förbättrade härordningen arbetet inom landtförsvarsdepartementet
erhållit en synnerligen stor omfattning, och naturligen har för beredande
af de flera vigtiga reformer inom dess verksamhetssfer, som under den
närmaste framtiden förestode, utvägen att uppdraga ändringsförslagens
utarbetande åt särskilda komitéer måst anlitas. Sålunda arbetade för
närvarande en s. k. fredsförvaltningskomité, hvilken hade till uppgift
att uppgöra förslag till de ändringar och förenklingar i armens förvaltningsväsende
under fred, som föranleddes af den nya intendenturcorpsens
inrättande, en komité för utarbetande af förslag till nödiga ändringar
i infanteriets exercisreglemente samt en komité med motsvarande uppdrag
beträffande kavalleriets exercisreglemente, hvarförutom åt en
sammansatt svensk-norsk komité uppdragits att utarbeta förslag till de
för båda rikena gemensamma föreskrifter beträffande patronläge och
ammunition, som vore nödvändiga för att denna senare skulle kunna
blifva användbar inom båda arméerna, under förutsättning att de antaga
gevärsmodell af 6,5 mm. Till bestridande af kostnaderna för dessa
komitéer kunde, under nuvarande ringa tillflöde till 4:de hufvudtitelns
allmänna besparingar, medel endast med yttersta svårighet beredas.
Om de mindre anslag, som ännu till ett eller annat för armen oundgängligt
behof anvisades från de allmänna besparingarna, fortfarande
skulle kunna utgå, torde för den skull annan utväg ej förefinnas, än att
särskilda medel stäldes till krigsstyrelsens förfogande för bestridande
af berörda komitékostnader, och ansåge departementschefen ofvannämnda
återstod af ifrågavarande behållningar synnerligen väl egna sig för
nämnda ändamål.

Enligt utskottets uppfattning böra utgifter af ifrågavarande beskaffenhet
icke lämpligen göras, derest icke antingen medel dertill blifvit
af Riksdagen särskildt anvisade eller sadana finnas a hufvudtitelns allmänna
besparingar tillgängliga. Utskottet vill dock erinra, att vid slutet
af år 1887, det år då beslut fattades om inköp såväl af tomt till kasernetablissement
i Visby som ock af revolvrar till arméns fanjunkare och
styckjunkare, uppgingo hufvudtitelns allmänna besparingar till 247,662
kronor 20 öre, hvadan således svårighet icke borde hafva funnits att
Bih. till Ethel. Prot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 3 Häft. 8

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

redan då dermed hafva bestridt ifrågavarande utgifter. Vid sådant förhållande
och då hinder icke torde möta att låta med gäldande af de
förskotterade beloppen anstå, till dess sådana besparingar åter uppkomma,
far utskottet, som under punkt 17:o här ofvan föreslagit, att besparingarna
å anslaget för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i
frågå om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m. må till
ett belopp af 53,000 kronor användas för samma ändamål under år
1895, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 27 februari 1894.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkt 3:o mom. e) (angående ifrågasatt ökning af dagaflöningen
för korpraler och vice korpraler):

af herr C. E. Casparsson, som yrkat, att utskottet måtte tillstyrka
bifall till den i ämnet väckta motionen;

af herr B. G. von Hedenberg mot den af utskottet använda motivering
;

vid punkt 4m (angående anslaget till det icke garnisonerade kavalleriets
befälsaflöning):

af herr C. E. Casparsson;

vid punkt 13 mom. b) (angående anslaget till ved och ljus vid
fästnings- och garnisonsorter):

af herrar C. E. Casparsson och O. M. Björnstjerna;

vid punkt 17:o (angående anslag för tillämpning af nya värnpligtslagens
föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning
m. m.):

Statsutskottets Utlåtande N;o 5.

af herrar C. E. Casparsson, K. Bohnstedt, friherre F. tf. von Otter,

G. D. E. Tornerhjelm, A. G. L. Billing, F. Boström, E. Fränekel, 0. M.
Björnstjerna, B. G. von Hedenberg, friherre C. GA. Kling spor, I. Kerjstedt
och friherre J. Gripenstedt, hvilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hafva följande lydelse:

»Utskottet, som i punkt 31:o här nedan kommer att yttra sig angående
Kongl. Maj:ts efter punkt 28:o i statsverkspropositionen gjorda
framställning om anvisande å de under töregående år å anslag för
ifrågavarande ändamål uppkomna besparingar, hemställer,

att, i likhet med hvad för år 1894 egt rum,
Riksdagen må, för tillämpning af nya värnpligtslagens
föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning
och redovisning m. m., på extra stat för år 1895
anvisa 53,000 kronor.»

vid punkt 18:o (angående anslag till anskaffning af nya eldhandvapen)
:

af herr E. Fränekel, som yrkat, att Kongl. Maj:ts framställning i
ämnet måtte af utskottet tillstyrkas;

af herrar A. Persson, H. Andersson, S. G. von Friesen, P. Holm, O.
Jonsson, L. Jönsson, P. Pehr son, C. Persson J. E. Wiksten, A. P. Danielson,
N. Nilsson och C. G. Andersson, hvilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hafva följande lydelse:

»Enär den af 1889 års Riksdag beslutade _ förändring af 100,000
gevär af 1867 års modell till vapen af liten kaliber (8 mm.) ännu icke
blifvit fullbordad och fullständig utredning angående det lämpligaste
eldhandvapen, i synnerhet i afseende å kalibern, icke kan anses ännu hafva
vunnits, helst uppfinningar på detta område rastlöst aflösa hvarandra,
har utskottet ansett sig icke böra tillstyrka Riksdagen att nu fatta beslut
om anskaffning af nya repetergevär för armén eller anvisande af
medel för de förändringar af gevärs- och ammunitionsfabriker, som
deraf skulle påfordras, helst sådant beslut skulle grundlägga en kostnad
af omkring 7,000,000 kronor.

Deremot och då härens specialvapen ännu äro beväpnade med de _
föga tidsenliga karbinerna af 1860 (1867) års kaliber, har utskottet
funnit anskaffning åt dessa vapen af karbiner af mera tidsenlig modell
icke böra längre undanskjutas. Departementschefen har ansett sådan
anskaffning böra för år 1895 begränsas till 5,000 karbiner; och har
utskottet icke haft något att häremot erinra, i synnerhet som kavalle -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

riets behof af sådana vapen derigenom blifver tillgodosedt. I likhet
med departementschefen har utskottet vidare ansett, att berörda anskaffning
lämpligast bör ske genom beställning hos vederbörande fabrikant
i utlandet, dervid de förmånligaste vilkor för fortsatt tillverkning inom
landet, derest sådan beslutades, böra betingas. Kostnaden för 5,000
karbiner, sålunda anskaffade, skulle, enligt hvad till statsrådsprotokollet
anförts, uppgå till 295,500 kronor.

Hvilken den lämpligaste mindre kaliber för de nya repeterkarbinerna
må vara, vill utskottet icke tilltro sig att bedöma. Detta må bero på
Kong]. Maj:ts pröfning efter sig företeende omständigheter. Dock föreställer
sig utskottet, att vid sådan pröfning icke bör förbises att, derest
dessa karbiner gåfves en kaliber af 8 mm., arméns samtliga nya eldhandvapen
skulle erhålla samma kaliber, hvilket skulle medföra mindre
kostnader för anskaffande af ammunition och i krig måste vara af stor
betydelse, hvarjemte derigenom vunnes tillfälle att utan olägenhet afvakta
de vidare resultaten af pågående försök i afseende å lämpligaste
kaliber för gevär.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Kongl. Maj :ts förevarande framställning äfvensom
herr friherre Gripenstedts omförmälda motion
må på det sätt bifallas, att Riksdagen, för anskaffning
af karbiner med repetermekanism och liten kaliber,
på extra stat för år 1895 anvisar 295,500 kronor.»

vid punkt 19:o (angående anslag till mobiliseringsammunition för
eldhandvapen):

af herrar A. Persson, II. Andersson, S. G. von Friesen, P. Holm, O.
Jonsson, L. Jönsson, P. Pehr son, C. Persson, J. E. Wikstén, A. P. Danielson,
N. Nilsson och C. G. Andersson, hvilka yrkat, att utskottet skulle
hemställa,

att Riksdagen må, för anskaffning af mobiliseringsammunition
till eldhandvapen, på extra stat för år
1895 anvisa 600,000 kronor;

vid punkt 24:o (angående anslag till Karlsborgs fästningsbyggnad):

af herrar C. E. Casparsson, A. G. L. Billing och O. M. Björnstjerna,
hvilka yrkat bifall till Kongl. Maj:ts framställning i ämnet;

vid punkt 27:o (angående anslag till anskaffning af materiel för
flyttande sjukhus):

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

af herrar A. Persson, H. Andersson, P. Holm, 0. Jonsson, L. Jöns''
son, P. Pehrson, C. Persson, J. E. Wikstén, A. P. Danielson, N. Nilsson,
0. A. Ericsson och C. G. Andersson, hvilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hafva följande lydelse:

»Enär, genom 1892 och 1893 årens lagtima Riksdagars beviljande af
tillsammans 90,000 kronor till »anskaffning af den för fältarméns trupper
och staber samt sjukvårdskompanier erforderliga sjukvårdsmateriel», det
oafvisligaste behofvet af sådan materiel måste anses fyldt, och ej synes
lämpligt att nu besluta börjande af ny dylik anskaffning af den stora
omfattning, som Kongl. Maj:ts framställning innebär, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställningej må
af Riksdagen bifallas.»

vid punkt 31 :o (angående användande af behållningar å anslag till
tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges
inskrifning och redovisning m. m.):

af herrar C. E. Casparsson, K. Bohnstedt, friherre F. W. von Otter,
G. D. R. Tornerhjelm, A. G. L. Billing, F. Boström, E. Fränekel, O. M:
Björnstjerna, R. G. von Hedenberg, friherre C. G. A. Klingspor, 1. Kerfstedt
och friherre J. Gripenstedt, hvilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hafva följande lydelse:

»Vid behandling af förevarande framställning har utskottet icke kunnat
underlåta att framhålla, hurusom i fråga om extra anslag hvad som
återstår, sedan de med anslaget afsedda utgifter blifvit betäckta, bör
till statskontoret återlemnas, och icke, såsom i detta fall egt rum, under
en följd af år reserveras för andra, för anslaget främmande ändamål.
Då emellertid utskottet anser de ifrågavarande förskotten böra betäckas,
hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.»

Det skulle här antecknas, att herrar H. P. P. Tamm och P. Andersson
ickö deltagit i förestående hufvudtitels behandling.

Likaledes skulle här antecknas, att herr S. G. von Friesen icke
inom utskottet närvarit vid handläggningen af punkterna l:o—ll;o och
20:o—30:o af detta utlåtande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

P. M.

angående de ökade årliga anslagsbehof, som uppkomma å de ordinarie statsanslagen
under riksstatens 4 hufvudtitel i anledning af den vid urtima riksdagen
antagna förbättrade härordningen, sedan denna genomförts, samt i följd
af utvidgning af utbildningen vid volontärskolorna, äfvensom angående de belopp,
som för genomförande af den beslutade härorganisationen skulle återstå att
anvisa dels vid bifall till Kongl. Maj:ts nu gjorda framställningar dels ock vid
godkännande af hvad utskottet i detta utlåtande hemstält:

Enligt urtima Riksdagens skrifvelse n:o 1
den 26 november 1892 till Kongl. Maj:t
om antagande af en förbättrad härordning
beräknades, å sidorna 18 och 19, att denna,
undantagandes de häraf föranledda ökade
kostnaderna för volontärskolor, skalle
komma att betinga en förhöjning i de
ordinarie statsanslagen under 4 hufvudtiteln: för

ökade beväringsöfningar.......................

samt för organisationsförbättringar en summa
af 1,775,059,78 kronor, från hvilken
dock skulle afgå dels beräknade diverse
besparingar till ett belopp af 162,553,94
kronor och dels till 30,000 kronor beräknade
årliga möteskostnader för Jemtlands

hästjägarecorps och sålunda återstå........

Särskilda utskottet beräknar i sitt utlåtande
n:o 1 till förutnämnda Riksdag, å sidan
165 af bilagorna, att de 70 % af rustnings-
och roteringsbesvären, som i sam -

Urtima Riksdagens beslut om den förbättrade härordningens
antagande år 1892 föranledde ökade anslagsbehof för de ordinarie
statsanslagen under riksstatens 4 hufvudtitel för

ökade

bevärings öfningar.

2,161,464

Transporti 2,161,464

organisations förbättringar.

1,582,505

afskrifning
af rustningsoch roterings besvären.

1,582,505|84||

summa

kronor.

2,161,464

1,582,505

för ökadt
elevantal vid
volontärskolor.

3,743,970,18||

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Transport

manhang med den förbättrade härordningens
genomförande skulle afskrifvas, betingade
en anslagsförhöjning af...........

Kongl. Maj:t tillkännagaf i propositionen n:o
1 till urtima Riksdagen den 14 oktober
1892, å sidan 76, att geliom den förbättrade
härordningens antagande uppkomme
ökade kostnader för ved och ljus per år
60,000 kronor och för ökadt kasernunder
håll 36,000 kronor per år, hvilka kostna
der, då de icke ingå uti förestående beräkningar,
här särskildt måste utföras med .
Uti proposition om reglerandet för år 1895
af utgifterna under riksstatens 4 liufvudtitel
har Kongl. Maj:t visat att de årliga
kostnaderna för volontärskolor komma att
uppgå till 467,000 kronor samt att, då
härtill finnes disbonibelt det nuvarande
statsanslaget för volontärskolor, 285,000
kronor, minskadt med 93,655 kronor, eller
det belopp häraf, som urtima Riksdagen
i förutnämnda skrifvelse till Kongl. Maj:t
den 26 november 1892 å sidan 23 anvisar
till infanteriets omorganisation, .häraf påfordras
såsom anslagsökning...............

Samtliga här förut berörda förhöjningar i
ordinarie statsanslag skulle sålunda utgöra
Häraf har 1893 års Riksdag, såsom framgår
af vidfogade tablå, anvisat 3,638,427,80
kronor, hvilket belopp emellertid bör min -

Transport

Urtima Riksdagens beslut om den förbättrade härordningens''
antagande år i892 föranledde ökade anslagsbehof för de ordinarie
statsanslagen under riksstatens 4 hufvudtitel för

ökade

bovärings öfningar.

2,161,464

organisa tionsförbättringar.

1,582,505

85,000

2,161,464

1,667,505 84

2,161,404 34!! 1,667,505

afskrifning
af rustningsoch roterings besvären.

summa

kronor.

3,102,832

3,743,970

3,102,832

85,000

3,102,832

3,102,832;

6,931,802

6,931,802 18

för ökadt
elevantal vid
volontärskolor.

275,655

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Transport

skas med 5,936,25 kronor, som indrogos
till statsregleringen från ett ordinarie statsanslag
af reservationsanslags natur, och sålunda
utföras med (S. U. Uti. n:o 5 vid

1893 års riksdag sid. 24) *)....................

Vid statsregleringen för år 1895 återstår alltså,
för genomförandet af den förbättrade
härordningen, att ytterligare anvisa under

öfvergångstiden.................................

Häraf begär Kongl. Majtt, såsom synes af
förutnämnda tablå, uti till Riksdagen den
13 januari 1894 aflåten proposition om
reglerandet af utgifterna under riksstatens

4 hufvudtitel .....................................

hvadan, vid bifall till den kongl. propositionen,
skulle till kommande statsregleringar
under öfvergångstiden för den för
bättrade härordningen återstå att anvisa
hvaremot, vid bifall till hvad utskottet hemstält,
skulle återstå att anvisa. ............

Urtima Riksdagens beslut om den förbättrade härordningens
antagande år 1892 föranledde ökade anslagsbehof för de ordinarie
statsanslagen under riksstatens 4 hufvudtitel för

ökade

beyärings öfningar.

2,161,464

1,930,695|50

230,768

230,750|—

organisations förbättringar.

1,667,505 84

715,795

951,710

371,2051—

580,505

585,980

afskrifning
af rustningsoch roterings besvären.

3,102,832

886,000

2,216,832

summa

kronor.

6,931,802

3,532,491 05

3,399,311

601,955

2,216,832
2,216,832

2,797,356

2,802,831

för ökadt
elevantal vid
volontärskolor.

275,653

275,655

100,000

175.655

275.655

*) Det bär upptagna beloppet, kr. 5,936: 25, har uppkommit genom jemkning vid öfverförande af anslag i stället
för det i utskottets utlåtande upptagna, kr. 5,926: 18.

Tablå, utvisande de förändringar å ribsstatens 4:e hufvudtitel, hvilka, å de ordinarie statsanslagen och å extra statsanslaget för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om do vämpligtiges inskrifning och redovisning m. in., dels uppkommit i anledning af Riksdagens beslut år 1893, dels skulle uppkomma, derest

Kong]. Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag om reglerandet af utgifterna under nämnde hufvudtitel oförändrad bifölles och dels skulle inträda, derest statsutskottets förestående utlåtande vunne Riksdagens godkännande.

Riksstatens 4:e hufvudtitel. Landtförsvarsdepartementet.	Vidst fiende stats-anslag voro i riks- staten för år 1893 uppförda med nedanstående hell >pp.		Riksdagen beslöt år 1893, att	vidstående statsanslag i riksstaten	för år 1894	skulle		Vidstående stats-anslag äro sålunda i riksstaten för år 1894 upptagna med neda lista ende belopp.	Kongl	Maj:t har i proposition till Riksdagen om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1895 föreslagit Riksdagen, att vidstående statsanslag skulle		Vidstående stats-anslag skulle så-lunda, derest Kongl. Maj:ts proposition oförändrad af Riks-dag-en bifalles, komma att i riks-staten för år 1895 uppföras med nedanstående belopp.	Statsutskottet föreslår Riksdagen i utlåtande n:o 5 den 27 Februari 1894
minskas med nedanstående belopp genom	ökas med nedanstående belopp genom	minskas	med nedanstående belopp genom		ökas med nedanstående belopp genom
öfverföring till andra statsanslag.	indragning till statsregleringen.	Summa minskning.	öfverföring från andra statsanslag.	anvisning af Riks-dagen i anledning af den år 1892 an-tagna förbättrade härordningen och till dennas genom-förande.	anvisning af Riks-dagen på grund af år 1891 yppad brist i förslagsanslag samt till anskaff-ning af ammu-nition för stam-manskapets mål-skjutning med 1867—1889 års gevär m. m.	Summa ökning.	öfverföring till andra statsanslag.	indragning till statsregleringen.	Summa minskning.	öfverföring från andra statsanslag.	anvisning af Riks-dagen i anledning af den år 1892 antagna förbätt-rade härordningen och till dennas genomförande.	anvisning af Riks-dagen med 98,000 kr., på grund af inflytande vakansafgifter, med 100,000 kr. till volontärskolor, med 36 kr. till ökad dag-aflöning åt 2 rege-mentstrumslagare och med 9 kr. till utjemning af hufvud-titelns slutsumma.	Summa ökning.	att de af Kongl. Maj:t äskade an-slagsförhöj ningar-na skola minskas å vidstående stats-anslag med här nedan angifna belopp.	att vidståend statsanslag sålm böra i riksstai för år 1895 up tagas med ht nedan angifn belopp.	e icla en P- ir a
Ordinarie statsanslag:						''
Departementschefen...............................................................................................................	17,000	—		—-	—	—	—	—	--	—	—	—	--	—	—	_	17,000	_	__	_	—	__	—		—	—	—	—	—	—	—	—	17,000	—	—	—	17,000	—
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen ........................	50,250	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	50,250	—	—	_	--	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	50,250	—	—	—	50,250	—
Generalstaben.......... ...........................................................................................................	248,555	—	—	—	—	—	--	—	—	—	___	—	—	—	--	_	248,555	—	—	_	—	—	—	—	—	—	-—	—	—	—	—	—	248,555	—	—	—	248,555	-
Intendenturcorpsen ..............................................................................................................	—	—	2,475	—	—	—	2,475	—	296,920	_	28,500		—	—	325,420	—	322,945	—	—	—	--	—	—	—	—	—	16,055	—	—	—	16,055	—	339,000	—	—	—	339,000
Arméförvältningen................................................................................................................	142,700	—	16,900	—	—	—	16,900	—	4,260				-.	__	4,260	—	130,060	__	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	130,060	—	—	—	130,060	—
Generalitetsstaten..................................................................................................................	126,265	—	—	—	—	_	—	—	—	__	2,780	—	--	—	2,780	_	129,045	__	—	_	—	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	129,045	—	—	—	129,045	— 1
Artilleristaben.......................................................................................................................	12,200	—	—	—	■-	__		—	--	—	—	—	--	—	—	_	12,200	_	—		—	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	12,200	—	—	—	12,200	-
Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm............................................................................	7,350	—	7,350	—	—	_	7,350	—	--	—	—	—	—	—	—	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Kommendantsstaten...............................................................................................................	30,868	—	19,320		—	—	19,320	—	7,350	—	—	—	—	—	7,350	—	18,898	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	18,898	—	—	—	18,898
Krigshögskolan......................................................................................................................	25,640	—	—	—	—	_	—	—	—	—	—	—	--	—	---	—	25,640	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	25,640		—	—	25,640	1
Krigsskolan..........................................................................................................................	79,689	—	2,960	—	—	__	2,960	—	—	—	—	—	--	—	—	_	76,729	_	—	—	—	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	76,729	—	—	—	76,729	— 1
Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Carlsborg....................................................................	81,487	—	4,200	_	—	_	4,200	__	—	—	—	—	--	—	—	_	77,287	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	77,287	—	—	—	77,287
Militärläkares undervisning...................................................................................................	8,500	—	—-	—	—	_	--	—	-.	—	—	—	—-	—	—	_	8,500	—	_	—	__	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	8,500	—	—	—	8,500
Resestipendium för militärläkare.............................................................................................	2,000	~	—	•-	—	__	—	—	—	—	—	—	--	—	—	—	2,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,000	—	—	—	2,000	—
Pensioner och stipendier för militärläkarecorpsen.....................................................................	19,800	—	—	—	—	__	--	—	—	—	—	—	■--	—	—	—	19,800	—	—	—	---	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	19,800	—	—	—	19,800	—
Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste batalj onsläkarne..................................................	—	—	-T	—	--		- ,	—	39,180	—	2,795	—	—	—	41,975	—	41,975	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	41,975	—	—	—	41,975	_
Kavalleri- och infanteriregementena........................................................................................	1,517,500	—	—	—	816,600		816,600	—	—	—	—	-	—	—	—	—	700,900	—	—	—	400	—	400		—		—	—	—	—	—	—	700,500	—	—	—	700,500	—
Indelta arméens befälsaflöning................................................................................................	4,208,812	—	4,208,812	_		_	4,208,812	—	—		—	—	--	—	—	—	—	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning.....................................................................	—	—	--	—	—	_	—	—	3,688 697	15	307,386	85	—	—	3 996,084	—	3,996,084	—	—	—	—		—	—	14,240		22,314	—	41.571	—	78,125	—	4,074,209	—	41,535	—	4,032,674	—
Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning...................................................................	—	—			—	_	—	—	915,665	—	41,335	—	--	—	957,000	_	957,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	21,360	—	—	—	21,360	—	978,360	—	—	—	978,360
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.............................................................................	1,330,000		—	___	--.		--	—	—	—	886,000	—	--	—	886,000	_	2,216,000	—	—	—	—	—	—		—		—	—	—	—	—	—	2,216,000	—	—	—	2,216,000	—
Roteringsunderstöd.............................................................................................................	12,500	- --	—	—	-.	_	--	—	—	—	—	—	—	—	—	_	12,500	___	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	12,500	—	—	—	12,500	—''
Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet..............................	6,000	—	—	—	—		---	_	—	—	—	—	—	—	—	_	6,000	__	—	_	--	—	—	—	•-	—	—	—	—	—	—	—	6,000	—	—	—	6,000	— :
För hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar å mötes-														—
platserna in. in............................................................................................................	5,000	—						—	—	—		—	—		—	--	5,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5,000	—	—	—	5,000
Indelta arméens och Vermlands fältjägarecorps’ yapenöfningar................................................	1,500,000	—	1,494,063	75	5,936	25	1,500,000	—	—	—		--	—	—	—	—	—	—		—		—	—	—	—			—				—	—	—	—	—	—
Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets vapenöfningar...........................................		—		— 1		__	----	H	1,503,300	-	—	—	—	—	1,503,300	—	1,503,300	—•	14,240	—	—	—	14,240	—	--	—	66,700	—	56,465	—	123,165	—	1,612,225	—	56,465	—	1,555,760	— \|
Lifgardet till häst..............................................................................................................	149,995	—	5,160		--■	__	5,160		—	—	—	—	—	—	—	—	144,835	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	144,835	—	—	—	144,835	_ i
Kronprinsens husarregemente.......................................................... ....................................	191,365	—	5,160	—	—	__	5,160	—	—	—	—	—	—	—	—	—	186,205		—	—	—	—	•-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	186,205	—	—	—	186,205	—
Svea lifgarde.......................................................................................................................	169,016	—	5,160	—	—	__	5,160	—	—	—	—	—	—	—	---	—	163,856	—	--	—	—	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	163,856	—	—	—	163,856	—
Andra lifgardet.....................................................................................................................	168,431	—	5,160	—	—		5,160	—	—	—	—	_		—	—	—	163,271	—	—	—	—	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	163,271	—	—	—	163,271	— j
Vermlands fältjägarecorps....................................................................................................	141,182	—	141,182	—	__		141,182	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	—	—-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	~	—	—
Fältartilleriet å fastlandet (f. d. Artilleriet).................................................................. ........	1,113,656		15,480	—	___	____	15,480		—	—	243,100	—	—	—	243,100	—	1,341,276	—	—	__	—	—	---	—	—	—	121,132	—	—	—	121,132	—	1,462,408	—	—		1,462,408	—
Fästningsartilleriet (f. d. Vaxholms artillericorps).....................................................................	104,815		6,360	—	—	___	6,360	-	—	—	—	—	—	—	—	—	98,455	—	—	—	—	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	98,455	—	—	—	98,455
Gotlands artillericorps.......................................................................................................	—	—	—	__	—	__			28,456	05	3,957	95	--	—	32,414	—	32,414	—	—	—	---	—	—	—	—	—	5,475	—	—	—	5,475	—	37,889	—	5,475	~	32,414	-
Marinregementet...-...............................................................................................................	66,000	—	66,000	—	—		66,000	—	—	—	-......—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	--	-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Fortifikationen........................................................................................................ ...........	284,176		10,320	—	—		10,320	—	—	—	40,076	—	—	—	40,076	—	313,932	—	—	—	---	—	--	—	—	—	18,124	—	—	—	18,124	—	332,056	—	—	—	332,056
Tränger................................................''.................................................................................	285,437	--	11,920	—	—		11,920	—	—	—	34,801	—	—	—	34,801	—	308,318	—	—	—	—	—	—	—	—	—	74,045	-	—	—	74,045	—	382,363	—	—		382,363	—
Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.............................................................	893,732		11,050	-—	—	_	11,050	—	—	—	—	—	—	—	—	—	882,682	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	882,682	—	—	-	882,682	_
Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och
trängens hästar...........................................................................................................	143,792	—			—	—	_		—	—	—	—	—	—	—	—	143,792	—	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	143,792	—	—	—	143,792	—
Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens exercis..............................	69,220	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	—	—	69,220	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	69,220	—	—	—	69,220	—
Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar......	615,000	—	1,500	—	—	—	3,500	—	—	—	—	—	—	—	—	—	613,500	—	---	—	—	—-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	613,500	—	—	—	613,500	—
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena ............................................................	1,132,000	—	2,800	—	—	—	2,800	—	—	_j	—	—	150,000	—	150,000	—	1,279,200	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,279,200	—	---	—	1,279,200
Gotlands nationalbeväring......................................................................................................	200,509	—	200,509	—	—	—	200,509		_	—	—	__	—	—	''---	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Hallands beväring................................................................................................................	12,660	—	12,660	—	_	—	12,600	—	—	—		--	--	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—
Vesternorrlands beväring.....................................................................................................	31,420	—	31,420	—	—	—	31,420	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	--	—	—
Aflöning till stam trupp vid Vesternorrlands bataljon..............................................................	26,644	—	26,644	—	—	—	26,644	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	■-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Aflöning till stam trupp vid Blekinge bataljon.........................................................................	60,000	—	60,000		—		60,000	—		—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Beväringsmanskapets vapenöfningar.....................................................................................	1,544,000	—	31,302	50		—	31,302	50	--	—	1,467,802	50	—	—	1,467,802	50	2,980,500	—	—	—	—	—	—	—	—	—	230,750	—		—	230,750	—	3,211,250			—	3,211,250	—
Volontärskolor.....................................................................................................................	285,000	—	—	—	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	285,000	—	—	—	—	—	--	—	—	—	—		100,000	—	100,000	—	385,000		100,000	—	285,000	— j
Reservbefälet.......................................................................................................................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	17,000	—	—	—	17,000	—	17,000	—	—	—	—	—	---	—	—	—	12,000	—	—	—	12,000	—	29,000		—	—	29,000	—
Försvarsverket till lands i allmänhet, artilleridepartementets andel...........................................	695,861	25	—	—	—	—	—	—	—	—;	296,000	—	186,000	—	482,000	—	1,177,861	25	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	1,177,861	25	—	—	1,177,861	25
fortifikationsdepartementets andel....................................	251,026	--		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	251,026	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		251,026	—	—	—	251,026	—
intendetsdepartementets andel........................................	1,564,312	75	48,830	—	—	—	48,830	—	—		151,405	—	—	—	151,405	—	1,666,887	75	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	1,666,887	75	—	—	1,666,887	75
civila departementets andel............................................	23,400	—		—	—	—	—	—	--:	—		—	—	—	—	—	23,400	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	23,400	—	—	—	23,400	—
Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands
hästjägarecorps.........................................................................................................	436,583	--	2,825	—		—	2,825	-I	—		—	—	—	—	—	—	433,758	—	----	—	—		—	—	—	—	—	—			—	—	433,758			—	433,758	—
Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings- m. fl. persedlar vid det berustade kavalleriet	205,000	—	750	—	—	--	750		—	—		—	—		—	—	204,250	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—			—	—	204,250		—	—	204,250	—
Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m...............................................................	165,000	—	—	—	—	—	—	—	--	—	15,488	—	—		15,488	—	180,488	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	180,488	—	—	—	180,488	—
Inqvarte ringskostnader...........................................................................................................	133,000		—	—	—	—	—	—	2,475	—		—	—	____	2,475	—	135,475	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	135,475	—	—	—	135,475	—
Till inqvarteringens ordnande i Stockholm............................................... .............................	21,450	—		—	-—	—		—		—		—	—	—	—	—	21,450	—		—	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	21,450	—	—	—	21,450	—
För uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut.....................................................	50,000		—	—	----		—	—	—			—	—		—	—	50,000	—		__	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	50,000	—	—	—	50,000	—
Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter........................................................................	103,500	—	—	—	—	—	—	—-	--	—		—	—		—	—	103,500	—			—	—		—	—	—	14,000	—	—	—	14,000	—	117,500	—	—	—	117,500	—
För en ridskola vid Strömsholm ..........................................................................................	30.000	—	—	—	—	—		—	—	—	_	—	—	—	—	—	30,000	—	—	—	—	—		—	—			—			—	—	30,000 31 000		—		30.000 31.000	I
Skjutskolor för infanteriet och kavalleriet......................................................................... Artilleriskjutskolor.............................................................................................................	18,100		—	—		—	_	_	_	_		—	—	—		—	OJL,UUU 18,100	—	__	—	—	—	—	—	—		—		--.		—		18,100	~			18,100	—
Durchmarschkostnader..........................................................................................................	8,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	---	—	8,000	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—		—	—	8,000		—	—	8,000	—
Ålderstillägg...................................................... ................................................................	10,000	—	3,000	—	—	—	3,000	—	—	—	—	—	—		--	—	7,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	--	7,000	—	—		7,000	—
Rese- och traktamentspenningar............................................................................................	70,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—			67,000	—	67,000	—	137,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—-	-	—	—	137,000	—	—		137,000	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen m. fl. verk................................	15,000	—	—	—	—	—		—	—	—	—		—		—	—	15,000	—	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	—	15,000		—	—	15,000	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m, m. för departementets afdelning af Kongl. Majas kansli
och kommandoexpedition............................................................................................	6,201		—		121		121	—	—	—	—	—	—	—	_____	—	6,080	—		—	—	—	—	—	—		—	-	9	—	9	—	6,089		—	—	6,089	—
Extra utgifter....................................... ..............................................................................	67,500	—	500	—	—	—	500	—	—	—	—	—	—	—	—	—	67,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_		—	67,000	—	—	—	67,000	—
Disciplinkompaniet .............................................................................................................	44.600	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-	—	_	—	—	44,600	—	—	—	--		—	—	--	—	—	—	—		—	—	44,600		—-	—	44,600	—
Sgr	21,069,700	-	6,461,773	25	822,657	25	7,284,430	50	6.486,303	20	3,538,427	30	403,000	—	10,427.730	50	24,213,000	_	14,240	—	400		14,640	—	14,240	—	601,955	—	198,045	—	814,240	—	25,012,600	—	203,475	-	24,809,125	—
Extra statsanslaget för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värn-
pligtiges inskrifning och redovisning m. m...................................................................	77,500	—	24,529	95		—	24,529	95	__	--	—		29	95	29	95	53,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	53,000	~	53,000	—	—	—
Summa kronor	21,147,200	--	6,486,303	20	822,657	25	7,308,960	45	6,486,303	20	3,538,427	30	403,029	95	i 10,427,760	45	24,266,000	—	14,240	—	400	-	14,640	—	14,240		601,955	—	198,045	—	814,240	—	25,065,600	—	256,475	—	24,809,125	—

Anm. De mindre förändringar i anslagens belopp, som på några få ställen förekomma, äro beroende på företagna jemkningar vid öfverföringar o. d. *) Detta belopp kan för jemnande af hufvudtitelns slutsumma undergå någon förändring.

Bih. till Rilcsd. Prat. 1894. 4 Sami. 1 Åfd. 3 Häft.

BILAGOR.

Bill. till Rikad. Prot. 18(14. 4 Sami. 1 Afd. 3 Saft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

	1894 års riksstat anslår
Anvisning kontant.		Indelning och förlig ai på fö Friheter.	dermed jern-ivisning rslag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
17,000	_	__	_	__	_	17,000	_
50,250	—	—	—	—	—	50,250	—
248,555	—	—.—	—	—	—	248,555	—
322,945	—	—	—	—	—	322,945	—
130,060	_	__				130,060
129,045	—	—	—	—	—	129,045	—
12,200	—	—	—		—	12,200	_
18,898	—	*	—	—_—	—	18,898	_
25,640	—		—	—	—	25,640	_
76,729	—	—			—	76,729	_
77,287	—	—	—	—	—	77,287	_
8,500	—	—	—	—	—	8,500	—
2,000	—		—	—--	—	2,000	—
19,800	—		—	—	—	19,800	_
41,975	—	—	—		—	41,975	—
1,180,884			—	—	—	1,180,884	—
1,180,884	—	—	—		—	1,180,884

Landtförsvars Departementschefen.

..................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

Generalstaben .........................................................

Intendenturcorpsen. Nuvarande belopp ...............

Okas med..............................................................

Arméförvaltningen..................................................

Generalitetsstaten ......................................................

Artilleristaben.........................................................

Kommendantsstaten ...................................................

Krigshögskolan ........................................................

Krigsskolan ...............................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg,

Militärläkares undervisning......................................

Resestipendium för militärläkare .........................

Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen......

Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste ba -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

lÅtt. A.

riksstat ens Fjerde

departementet.

samt kommandoexpeditionen

reservationsanslag........................

taljonsläkarne, förslagsanslag ...

hnfvudtitel.

	Förslag till blifvande riksstat:
	Anvisning i kontant.		Indelning och förlig ai på föi Friheter.	dermed jem-tvisning slag. Ersättningar.	Summa.
	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	s.
	17,000	_	.	_	__	_	17,000	_
	50,250	—	—	—		—	50,250
"322,945 —	248,555	—		—	—	—	248,555	—
...... 16,055 —	339,000	_	__	_	__	—	339,000	_!
	130,060	—		—	—	—	130,060	__!
	129,045	—	—	—	—	—	129,045	—
	12,200	_	__	—		—	12,200	—
	18,898 25,640	—	—	—		—	18,898 25,640	—
	76,729	—	—	—	—	—	76,729	—
	77,287	—	—	—	—	—	77,287	—
	8,500	—	—	—	—	—	8,500	—
	2,000	—	—	—	—	—	2,000	—
	19,800	—	—	—	—	—	19,800	—
	41,975	—		—	—	—	41,975	—
S:gr	1,196,939	—	—	—		—	1,196,939	—
Tr:pt	1,196,939	—	—	—		—	1,196,939	—1

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1894 års riksstat anslår:

Anvisning i kontant.	Indelning och förlig ar på /■ Friheter.	dermed jem-visning orslag. Ersättningar.	Summa.
Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö. 1
1,180,884	—	—-	—	—	—	1,180,884
7,100	—	400	—	693,400	—	700,900
3,996,084	—	—	—			3,996,084	—!
957,000	—	—	—		—	957,000	—
2,216,000						2,216,000
12,500	—	—	—		—	12;500	__
6,000	—	—	—		_	6,000	_
5,000	—	—	—	----	—	5,000	—
1,503,300		—		—		1,503,300	—
8,702,984	—	400	—	693,400	—	9,396,784	—
144,835						144,835
186,205	—	—	—	—	—	186,205	_
163,856	—		—	—	—	163,856	_
163,271	—	—	—		—	163,271	_
1,341,276		---	—	—	—	1,341,276
98,455-					98,455	_
32,414 t	j	—	—	-—-	—	32,414	—

Tr:pt| 12,014,180;— 400j-| 69S,400j—| 12,707,980

Den Icke garniso -

Kavalleri- och infanteriregementena. Nuvarande
Minskas med det å »Indelning och dermed jemupptagna
belopp, som uteslutes ur riksstaten ...

Det .icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning.
Okas med.............................................................

Det .icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning.
Ökas med.............................................................

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för Roteringsunderstöd,

förslagsanslag..........................

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar
För hämmande af smittosamma sjukdomar bland

in. m., förslagsanslag.............................................

Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets

varande belopp....................................................

Ökas med ..........................................................

Den garnison»-

Lifgardet till häst...................................................

Kronprinsens husarregemente .................................

Svea lifgarde........................................................... ...

Andra lifgardet .........................................................

Fältartilleriet å fastlandet, reservationsanslag. NuÖkas
med.............................................................

Eästningsartilleriet, reservationsanslag.....................

Gotlands artillerieorps .............................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Förslag till blifvande riksstat:

lierade armén.

belopp .................................................

förlig anvisning på förslag: Fribeter»

Tr:pt
700,900: —
400: —

Nuvarande belopp .............................. 3,996,084: —

............................................................... 36,590: —

Nuvarande belopp.............................. 957,000: —

......................... 21,360: -

slagsanslag...............................................................

vid indelta kavalleriet, förslagsanslag ....................

indelta kavalleriets nummerhästar å mötesplatserna

vapenöfningar, reservationsanslag. Nu -

1,503,300:

52,460:

S:gr

rade armén.

Anvisning i	Indelning och dermed jem-förlig anvisning på förslag.	Summa.
kontant.		Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
1,196,939	—		—	—	—	1,196,939	—
7,100			—	693,400	-	700,500	—
4,032,674		_	—	-—	—	4,032,674	—
978,360	—	—	—			978,360	~~
2,216,000 12,500 6,000	__	—	—	—	—	2,216,000 12,500 6,000
5,000	—	—_	—	—	—	5,000
1,555,760		_ -	_		_	1,555,760	_
8,813,394	—	—		693,400	—	9,506,794

varande belopp

1,341,276: —
121,132: —

144,835

186,205

163,8561-

163,271!-

1,462,408

98,455;-

144,835

186,205

163,856

163,271

1,462,408
98,455!

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1894 års riksstat anslår:
Anvisning i '' kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning, pa förslag.	• Summa.
Friheter.	Ersättningar.
Kronor. j ö.	Kronor. ö.	Kronor. J ö.	Kronor. ! ö.

12,014,180 313,932		400	— 693,400	—	12,707,980; — 313,932 —
308,318	—	—		—	308,318 —
882,682 143,792	—	—	i	—	882,682!— 143,792 —
69,220 613,500		—	j	—	69,220 — 61.3,500 —
1,279,200		—	-;---	—	1,279,200-
5,740,956	_	—	1	—	5,740,956;-

Fortifikationen (derunder reservationsanslag 23,500

varande belopp......................................................

Ökas med..............................................................

Trängen (derunder reservationsanslag 235,048 kro Ökas

med...............................................................

hvarjemte reservationsanslaget upptages till

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och a
Remontering och skoning m. m. för värfvade ka trängens

hästar, reservationsanslag.....................

Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstrupFouragering
af artilleriets, värfvade kavalleriets,

slagsanslag ...........................................................

Mathållning för manskapet vid garnisonsregemen -

Bevä -

	2,980,500	—	—	—		—	2,980,500	—
	285,000 17,000	—		—	—		285,000 17,000	—
S:gr	3,282,500	—	—	—		_	3,282,500	—
	3,119,175 433,758	—	—	—	—	—	3,119,175 433,758	—
Tr:pt	22,460,257	—	400		693,400	—	23,154,057	—

Beväringsmanskapets vapenöfningar, förslagsanslag.
Ökas med.............................................................

Yolontärskolor, förslagsanslag .................................

Reservbefälet, förslagsanslag, högst. Nuvarande
Ökas med...............................................................

Mate Försvarsverket

till lands i allmänhet eller arméBeklädnad
och utredning m. m. för indelta infanhästjägarecorps
....................................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jem-förlig anvisning,
pa förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Tr:pt

kronor till praktiska öfuingar). Nu .

........ 313,932: -

............. 18,124: —|

nor). Nuvarande belopp .................. 308,318: —j

........................................................... 74,045: —

291,157 kronor.

Ilning, reservationsanslag .......................................j

valleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och|

pernas och trängens exercis.....................................

fortifikationstruppernas och trängens hästar, förtona,
förslagsanslag..................................................

S:gr

Kronor. \ ö. Kronor.

12,261,777|—i--

332,056;—

382,3631—

882,682;—j

143,792
69,220

613,500*
i^O^OOj 5,

954,257

Kronor.

-j 693,400:-; 12,955,177;—

332,056 -382,363!-882,682 -

143,792

69,220

- 613,500

-| 1,279,200

nngen.

Nuvarande belopp
belopp ....................

2,980,500:

230,750:

17,000: —

12,000: —

S:gr

rieleii.

förvaltningens departement, reservationsanslag.........

teriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands

Tr:pt|

3,211,250

285,000

29,000

5,954,257!—

3,211,250

285,000

29,000

3,525,250j -

3,119,175

433,758

3,525,250;—

I -

3,119,175

433,758

23,042,773''-

|—| 693,400!—! 23,736,173

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1894 års riksstat anslår:

Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jem-förlig anvisning på förslag.	Summa.
Friheter.	Ersättningar.
Kronor. 22,460,257 204,250 180,488 135,475 21,450 50,000 103,500	Ö.	Kronor. 400	Ö.	Kronor. 693,400 zz	ö.	Kronor. 23,154,057 204,250 180,488 135,475 21,450 50,000 103,500	Ö.
4,248,096	—	—	—	—	—	4,248,096	—

Anskaffande ock underhåll af beklädnads-, beväpersedlar
vid det berustade kavalleriet, reserByggnader
och sängkläder på mötesplatserna m. in.,

Inqvarteringskostnader, förslagsanslag....................

Till inqvarteringens ordnande i Stockholm, reserTill
uppköp af salpeter eller råmaterialier till rökVed
och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.
Ökas med.............................................................

Diverse

30.000

31.000
18,100

8,000

7,000

137.000

15.000
6,080

30.000

31.000
18,100

8,000

7,000

137,000

15.000
6,080;

S:gr

S:ma!

67,000

44,600

67,000

44,600

363,780 —;
23,519,200—1

- —|--[—I 363,780;

4001—1 693,400—! 24,213,000

Bör eu ridskola vid Strömsliolm ..........................

Skjutskolor för infanteriet och kavalleriet, reser~

Artilleriskjutskolor, reservationsanslag....................

Durchmarschkostnader, reservationsanslag..............

Alderstillägg, förslagsanslag ...................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméSkrifmaterialier
och expenser, ved m. m. för dekommandoexpeditionen,
förslagsanslag. NuvaOkas
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter ........................................................

Disciplinkompaniet:

Bestämdt anslag *)................................................

Förslagsanslag *).................................................

'') Hörande detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Tr:pt

rings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderings vationsanslag

.......................

reservationsanslag.................

vationsanslag ...................

svagt krut, förslagsanslag
Nuvarande belopp ..........

103,500:
14,000: — |

Sg:i

anslag.

vationsanslag

förvaltningen m. il. verk........................................

partementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och

rande belopp ....................................... 6,080: —

med ........................................... 9: -

12,600: —
32,000: —

S:gr

Summa

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

Indelning och dermed jemförlig
anvisning
på förslag.

Summa.

kontant.		Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	j ö.	Kronor.	Ö.	j Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
23,042,773	_		—	j 693,400	—	23,736,173	—
204,250	_	__	_	\|	_	204,250	—
180,488	—	—	—	—	—	180,488
135,475	—	--•	—	--—	—	135,475
21,450 50,000	—		—		—	21,450 50,000	_ _
117,500			—	—	—	117,500	H
4,262,096						4,262,096
30,000						30,000
31,000	_	—	—	—	—	31,000	-i
18,100	—	—	—	—	—	18,100	—
8,000	—	—	—	—	—	8,000	—
7,000	—	—	—		—	7,000	—
137,000	—		—	—	—	137,000	—
15,000	—	—	—	—	—	15,000
6,089						6,089
67,000	—	—	—	—	—	67,000	■
44,600	_	__	_		_	44,600	_
363,789	-\|	—	-		—	363,789	—
24,115,725	—\|		—	693,400;	—\|	24,809,125	—

Bil. till Riksd. Prot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 3 Käft.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Fjerde liufvudtitel.

Landtförsvarsdepartementet.

Artilleribehof:

Till anskaffning af karbiner med repetermekanism och

af liten kaliber............................................ 591,000:

» anskaffning af mobiliseringsammunition till eldhandvapen
.... 800,000:

» uppförande vid Åkers krutbruk af en fabrik för

tillverkning af röksvagt krut.......................... 119,500:

» fortsatt och afslutad anskaffning af infanteri ammunitionsvagnar

med tillbehör ................ 29,112:

För anskaffning af fästningsartillerimateriel ............ 100,000:

Till fortsatt anskaffning af ny fältartillerimateriel... 254,000:

Fortifikationsbehof:

Till fortsättande af arbetena å Karlsborgs hufvudfästning och å Vaberget.
..................................................... 150,000: —

» anskaffning af en fälttelegrafafdelning ............... 30,000: —

Kronor.

1,893,612

180,000

Tr:pt| 2,073,612

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

		Kronor.	Ö.
Intcndenturhchof:	Tr:pt	2,073,612	l
Till anskaffning af materiel för flyttande sjukhus ... » ytterligare barackbyggnader på mötesplatserna ..	1 1 it i—<	130,000
Diverse anslag:
Till reseunderstöd åt officerare och intendentur- tjenstemän .................................................... » skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens be-främjande .........................................................	9,000: — 90,000: —	99,000
	Summa	2,302,612

Anm. Öfver af Kong]. Maj:t begärdt extra anslag till bestridande af kostnaderna för de, med anledning
af beslutet om den förbättrade härordningen, nödiga kasernbyggnader kommer utskottet att afgifva
särskildt utlåtande.