Statsutskottets Utlåtande N.-o 46 (Utlåtande 1892:Su46 su)

Statsutskottets Utlåtande N.-o 46.

N:o 46.

Ank. till Eiksd. kansli den 5 april kl. 3 e. in.

Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj ds proposition angående
tillstånd för Ystad—Eslöfs jern v äg saktiebolag att till
riksgäldskontor et inbetala oguldna återstoden af ett bolaget
beviljadt lån.

(R. A.)

I en den 10 sistlidne mars till Riksdagen aflåten, till statsutskottet
remitterad proposition (n:o 53) har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva,
att Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag må under år 1892 å tid, som
fullmägtige i riksgäldskontoret ega bestämma, till riksgäld skontoret inbetala
oguldna återstoden af det bolaget jemlikt Rikets Ständers beslut
år 1863 beviljade lån jemte ränta, under vilkor att bolaget inom tid, som
jemväl af fullmägtige bestämmes, för fullmägtige tillkänna,gifver sin afsigt
att begagna, sig af det lemnade medgifvandet.

Af det vid denna proposition fogade statsrådsprotokoll öfver civilärenden
inhemta^, att statsrådet och chefen för civildepartementet vid ärendets
föredragning anfört följande:

»Uti underdånig skrifvelse den 7 september 1863 anmälde Rikets
Ständer, att för byggandet af jernväg från trakten af Eslöfs station å södra,
stambanan till Ystad Rikets Ständer beviljat, det, för denna jernvägs anläggande
redan då bildade bolag ett mot två tredjedelar af den till 3,682,000
riksdaler beräknade kostnaden ungefärligen svarande lån å 2,450,000 riksdaler
att från riksgäldskontoret utgå, hvilket, lån finge räntefritt innehafvas
under tre år från den dag, hvar och en särskild del deraf blifvit lyftad,
hvarefter å lånebeloppet, i den mån lyftning egt rum, skulle inom hvarje
Bill. till Riksd. Prof, 1862. 4 Sami. 1 Afd. 31 Höft. (N:o 46, 47) 1

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

kalenderårs slut inbetalas fem procent efter år räknadt, hvaraf skulle, för
hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts, beräknas fyra procent årlig
ränta, och återstoden utgöra kapitalafbetalning. Genom nådigt bref den
11 september 1863 godkände Kongl. Maj:t de af Rikets Ständer i afseende
å detta låneunderstöds utbekommande och användande samt dermed förenade
vilkor, åligganden och rättigheter meddelade beslut och stadgande!!.

Sedan Ystad—Eslöfs jern vägsaktiebolag fått lyfta detta lån och derå
åtnjutit stadgad räntefrihet, har bolaget genom erläggande årligen af den
stadgade annuiteten minskat skulden så, att kapitalåterstoden vid 1890 års
början utgjorde 1,614,245 kronor 5 öre.

Redan i början af år 1890 inkom styrelsen för nämnda jernvägsaktiebolag
med eu underdånig ansökning om Eders Kongl. Maj:ts medverkan
dertill, att bolaget under loppet af år 1891 måtte få på vilkor, som af
Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen kunde varda bestämda, inlösa den oguldna
andelen af statslånet med derå upplupen ränta.

Till stöd för denna ansökning anfördes, att, enär bolaget genom stadgade
afbetalningar så betydligt minskat sin skuld, att den nedgått till ofvanberörda
belopp, 1,614,245 kronor 5 öre, samt den årliga afbetalningen å
lånet, sedan det räntedragande kapitalet blifvit så väsentligt mindre, clåmera
representerade ett betydligt belopp, som för år 1889 uppgått till
55,702 kronor 11 öre, den tanken hos bolagsstyrelsen uppstått att genom
upptagande af nytt lån, att återbetalas under eu längre följd af år, inlösa
statslånet, samt att af eu sådan åtgärd eu minskning i annuiteten för lånets
gäldande skulle följa, så att aktieegarne, hvilka från jernvägens öppnande
ända till år 1879 icke erhållit någon utdelning från bolaget, skulle, tidigare
än annars kunde ske, komma i åtnjutande af så stor del af nettobehållningen,
att de såge sina ränteförluster under bolagets första tid i någon
mån minskade.

Sedan Eders Kongl. Maj:t medelst remiss den 22 januari 1890 lemna!
fullmägtige i riksgäldskontor tillfälle att afgifva utlåtande öfver denna
ansökning, åberopade fullmägtige i utlåtande af den 13 februari samma år
såsom yttrande i ärendet hvad fullmägtige anfört i ett samma dag till
Eders Kongl. Maj:t afgifvet utlåtande angående en af Kristianstad—Hessleholms
jernvägsaktiebolag gjord underdånig ansökning om tillstånd att få
på en gång återbetala bolagets statslån; och hemstälde fullmägtige i berörda
utlåtanden, att ingendera af omförmälda båda ansökningar måtte till
någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Såsom skäl härför anfördes, att bifall till ansökningarna antagligen
skulle framkalla liknande anspråk från andra jernvägsaktiebolag, hvilka erhållit
statslån, men att inbetalning i förtid af sådana lån till större om -

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

fattning icke skulle kunna medgifvas utan att vålla staten olägenhet och
möjligen äfven förlust, hvilken blefve så mycket känbarare, som dels för
de äldre af dessa lån åtnjutits räntefrihet under de första åren, de innehafts,
dels staten, hvad den förflutna tiden anginge, sjelf nödgats erlägga
icke obetydligt högre effektiv ränta å de penningar, som upplånats för de
enskilda jernvägarnes räkning, än den staten af jernvägsbolagen betingat
sig, och att, under antagande att riksgäldskontorets mellankomst för anskaffande
af medel åt enskilda jernvägsbolag hvarken borde lända staten
till vinst eller förlust, det icke kunde synas obilligt, om staten under senare
delen af lånetiden blefve åtminstone i någon mån godtgjord för de uppoffringar,
staten nödgats under den förra delen af samma tid vidkännas.

Vid föredragning den 23 maj 1890 af bolagets ofvanberörda ansökning
fann Eders Kongl. Maj:t densamma icke till någon Eders Ivongl. Maj:ts
vidare åtgärd föranleda.

Nu har styrelsen för nämnda bolag uti en i juli månad nästlidna
år till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift — under åberopande af hvad
styrelsen vid ärendets förra behandling anfört samt med framhållande deraf
att det för bolagets utveckling och dess förmåga att tillfredsställa krafven
på ökad rörlig materiel samt anskaffande af medel till betalning af den
betydliga skuld, bolaget under 1890 måst göra för banans förseende med
stålskenor, vore önskligt, att bolaget genom inlösande af statslånet och nytt
låns upptagande med längre amorteringstid kunde blifva i tillfälle att, då
väsentligt lägre annuitet vore att erlägga, förfoga öfver större del af nettobehållningen,
än som för närvarande kunde ske — i underdånighet anhållit,
att Eders Kongl. Magt täcktes i nåder medgifva Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag
att å tid och på vilkor, Eders Kongl. Maj:t kunde finna
skäligt bestämma, få inlösa statslånets oguldna del, utgörande vid ansökningens
ingifvande enligt uppgift 1,556,314 kronor 85 öre jemte derå
upplupen ränta.

Fullmägtige i riksgäldskontoret, som genom nådig remiss lemnats
tillfälle att yttra sig öfver sistberörda ansökning, hafva den 16 juli 1891
med yttrande i detta ärende inkommit. Fullmägtige hafva deruti erinrat,
hurusom, sedan fullmägtiges förstberörda yttrande afgafs, förhållandena
undergått eu väsentlig förändring, hvilken syntes ega afgörande betydelse
vid föreliggande frågas bedömande från riksgäldskontorets synpunkt. 1
sådant hänseende hafva fullmägtige framhållit, att, under det fullmägtige
vid den tidpunkt, deras förstnämnda yttrande afgafs, eller i februari månad
1890, lyckats träffa aftal om konvertering af den utelöpande återstoden af
1875 års svenska 41ft procent statslån medelst ett lån med effektiv ränta,
som icke nämnvärdt öfverstege den för lånet förskrifna eller 3''/3 procent,

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

fullinägtige deremot vid upplåning, som måst för statens räkning verkställas
under 1891, nödgats i den 1 juli nyssnämnda år utfärdade obligationer
utfästa en årlig ränta af 4 procent; att genom den upplåning, som
sålunda under samma år egt rum, erforderligt belopp likväl icke anskaffats
till betäckande af vare sig återstående för 1891 på riksgäldskontor anvisade
utgifter, för hvilka nödiga medel skulle upplånas, eller de utgifter,
som af Riksdagen anvisats att utgå från riksgäldskontor under år 1892
och till hvilkas bestridande tillgång skulle på enahanda sätt beredas; att
fullinägtige förty måste vara betänkte på att inom en icke aflägsen framtid
gå i författning om ytterligare upplåning för statens räkning; att emellertid
läget i den allmänna penningemarknaden så väl inom som utom landet
syntes gifva vid handen, att staten vid en blifvande upplåning, äfven om
denna skedde inom landet, torde komma att få vidkännas en effektiv ränta,
som i bästa fall icke komrne att mycket understiga fyra procent; att under
sådana förhållanden, och då det belopp, som för 1892 års behof skulle upplånas,
betydligt öfverstege återstående beloppet af det till Ystad—Eslöfs
jernvägsaktiebolag utbetalda statslån, fullinägtige numera vore i tillfälle att
utan afsevärd ränteförlust för staten och, derest den allmänna räntefoten
skulle ytterligare stiga, till statens fördel emottaga återbetalning af ifrågavarande
med 4 procent ränta löpande skuldbelopp; samt att, då medlens
emottagande utan förlust möjliggjordes genom de rådande penningeförhållandena,
men en förändring af dessa kunde komma att undanrödja förutsättningen
för fullmägtiges ofvanberörda uttalande, återbetalningen likväl,
i händelse bolagets framställning derom vunne bifall, torde böra ega rum
under år 1892 å tid, som fullinägtige vid öfverenskommelse med bolaget funne
sig kunna utan förlust för staten medgifva; hvarförutom det syntes fullmägtige
såsom vilkor för en till äfventyrs medgifven återbetalning böra
föreskrifvas skyldighet för bolaget att någorlunda tidigt under samma år,
exempelvis före den 1 juni, för fullinägtige tillkännagifva sin afsigt att begagna
sig af det lemnade medgifvandet.

Till belysande af bolagets ekonomiska ställning får jag meddela, att
bolaget, enligt ett vid ansökningen fogadt tryckt exemplar af revisionsberättelsen
rörande bolagets räkenskaper och förvaltning för år 1890, vid
samma års slut egde, utöfver ett inbetaldt aktiekapital å 1,225,000 kronor,
eu reservfond å 147,000 kronor och en besparingsfond å 1,064,751 kronor
7 öre; att, enligt bolagsstyrelsens berättelse för år 1890, bolaget under
samma år inköpt 2,300 tons skenor af stål med tillbehör för en kostnad af
263,466 kronor 10 öre och för gäldande af denna kostnad upptagit ett lån
af 250,000 kronor, hvaraf dock under år 1890 återbetalts 80,000 kronor,
som influtit genom försäljning af gamla skenor af jern, som upptagits från

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

banan; samt att, enligt en från riksgäldskontor lemnad uträkning, å bolagets
statslån hos kontoret, sedan den vid nästlidna års slut förfallna
annuiteten erlagts, i början af innevarande år 1892 återstår oguldet ett
belopp af 1,496,067 kronor 44 öre.»

Då de af fullmägtige i riksgäldskontor för bifall till bolagets framställning
i juli månad sistlidna år anförda skäl fortfarande torde ega giltighet,
hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 5 april 1892. .

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

jt*

MCI