Statsutskottets utlåtande AV 8 (Utlåtande 1924:Su8 su)

Statsutskottets utlåtande AV 8.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1924 kl. 10 f. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1924—1925 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Arkiv, bibliotek och museer.

l:o) I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen angå- frigivande av
ende statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1924—1925 har handlingar.
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsråds- [i.]*)
protokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde
huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att till fortsatt utgivande genom
riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia,
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500
kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet till berörda statsrådsprotokoll
sid. 4—8.

Anslag för ifrågavarande ändamål utgick för vart och ett av åren 1912
—1916 med 4,500 kronor och för vart och ett av åren 1917—1922 med
6,000 kronor ävensom för förra halvåret 1923 med 3,000 kronor. För budgetåret
1923—1924 upptogs icke något anslag för ändamålet i riksstaten, en
anordning, som av dåvarande departementschefen angavs vara av tillfällig
art. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär ett återupptagande av
ifrågavarande anslag med det belopp, varmed det före år 1917 utgick.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till fortsatt utgivande genom riksarkivet
av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion om
anslag för
undersökning
och tillvaratagande
av
medeltida
handskrifter.

E. o. tjänstemän
vid
landsarkiven.

historia, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,500 kronor.

2:o) Uti en inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion,
nr 1, har hemställts, att riksdagen ville på extra stat för år 1925 bevilja ett
anslag av 1,500 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för undersökning
och tillvaratagande av lämningar av medeltida legender, breviarier
och missaler m. m., använda såsom omslag till äldre handlingar i ämbetsverkens
arkiv eller eljest där förvarade.

I avseende å de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har sig väl bekant, att sådana kulturminnesmärken, för vilkas
bearbetning och tillvaratagande särskilda åtgärder av motionären påkallas,
förekomma i ej ringa omfattning i äldre arkivsamlingar i landet. Värdet
av desamma för den musikhistoriska och kulturhistoriska forskningen bör
enligt utskottets mening ingalunda underkännas, och utskottet behjärtar fullväl
det syftemål, motionären med sitt förslag vill vinna. I motionen har
emellertid icke någon sådan utredning förebragts, på vilken enligt utskottets
mening ett tillstyrkande av anslag för ändamålet synes kunna stödjas. Det
kan med fog dragas i tvivelsmål, huruvida det begärda beloppet, 1,500 kronor,
är tillfyllest för en undersökning av nu ifrågavarande art, och lätteligen kan
befaras, att en dylik undersökning kan draga med sig kostnader, varom man
i allt fall av brist på närmare uppgifter ej nu kan döma. Det ifrågavarande
undersökningsmaterialet lärer dessutom icke vara i fara att förstöras,
och någon särskild anledning att under nuvarande förhållanden igångsätta
en bearbetning av detsamma kan enligt utskottets mening icke anses föreligga.
Utskottet är vidare förvissat därom, att vederbörlig uppmärksamhet
ägnas ifrågavarande arkivalier av de myndigheter, som i första hand hava
att svara för desamma, och att, därest sådant skulle visa sig erforderligt,
myndigheterna icke underlåta att efter förebragt utredning föreslå de åtgärder,
som synas lämpliga för tillgodoseende av det önskemål, varåt motionären
givit uttryck. Vid nu anförda förhållanden har utskottet icke funnit
sig böra tillstyrka det i motionen framställda äskandet och hemställer förty,
att herr Ekmans ifrågavarande motion icke må av riksdagen
bifallas.

3:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 2)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
anslag av 11,900 kronor att utgå till arvode åt en amanuens
vid landsarkivet i Uppsala med högst 2,500 kronor och åt en
amanuens vid vart och ett av landsarkiven i Vadstena och

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Göteborg med högst 1,800 kronor, med rätt för Kungl. Mäj:t,
vad angår vart och ett av dessa belopp, att, Om särskilda
förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om medlens
användande till ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet
i fråga, samt till ersättning åt extra biträden vid
landsarkivet i Uppsala med högst 2,000 kronor, vid landsarkivet
i Lund med högst 2,200 kronor, vid landsarkivet i
Göteborg med högst 1,000 kronor och vid landsarkivet i
Vadstena med högst 600 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att dels öka den i
staten för kungl. biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar åt ickeordinarie
befattningshavare, nu för år 46,132 kronor, med 1,068 kronor till
47,200 kronor, dels ock vid bifall härtill i riksstaten öka det ordinarie förslagsanslaget
till kungl. biblioteket, nu 215,432 kronor för år räknat, med
1,068 kronor till 216,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 10—12 i statsrådsprotokollet.

Den begärda anslagsförhöjningen avser att bereda medel till den löneförhöjning,
som amanuenserna vid kungl. biblioteket bliva berättigade att åtnjuta
under budgetåret 1924—1925.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) öka den i staten för kungl. biblioteket uppförda anslagsposten
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare,
nu för år 46,132 kronor, med 1,068 kronor till 47,200
kronor;

b) vid bifall härtill i riksstaten öka det ordinarie förslagsanslaget
till kungl. biblioteket, nu 215,432 kronor för år
räknat, med 1,068 kronor till 216,500 kronor.

5:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923
—1924 ägt rum, till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket,
enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag å 19,000
kronor.

6ro) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att dels till slutförande
av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma
accessionskatalogens 38:e årgång, omfattande år 1923, samt för påbörjande
av redigeringen för accessionskatalogens 39:e årgång, omfattande år 1924,
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag å 5,000 kronor, att an -

Kungl.

biblioteket.

[3.]

Katalogiseringsarbeten

vid kungl.
biblioteket.

Gemensam
accessionskatalog
för
Sveriges
offentliga
bibliotek
samt tioårsregister
till
densamma.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp och
bokbindning
för kungl.
biblioteket.

[6.]

Stifts- och
läroverksbiblioteket

i Linköping.

Pedagogiska
biblioteket
i Stockholm.

[8.]

vändas enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, dels ock till påbörjande
av redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs 31 :a—
40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, bevilja ett extra anslag av 2,000
kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 14—16 i statsrådsprotokollet.

Anslaget å 5,000 kronor till redigering av accessionskatalogen är föreslaget
till samma belopp, med vilket det för innevarande budgetår utgår. Till tioårsregister
till katalogen har riksdagen tidigare beviljat erforderliga medel,
senast till register för årgångarna 1906—1915.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges
offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 38:e
årgång, omfattande år 1923, samt för påbörjande av redigeringen
för accessionskatalogens 39:e årgång, omfattande
år 1924, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag
å 5,000 kronor, att användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade
föreskrifter;

b) till påbörjande av redigering av ett tioårsregister till
nämnda accessionskatalogs 31:a—40:e årgångar, omfattande
åren 1916—1925, bevilja ett extra anslag av 2,000 kronor.

7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bokinköp och bokbindning för kungl.
biblioteket för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.

8:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom (punkt 7) gjorda framställning
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923
—1924 ägt rum till arvodesökning åt bibliotekarien vid stiftsoch
läroverksbiblioteket i Linköping och till arvode åt vaktmästaren
vid samma bibliotek anvisa för budgetåret 1924—
1925 ett extra anslag av 2,600 kronor, att utgå enligt de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

9:o) Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till
uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 11,000 kronor, att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utredningen återfinnes å sid. 17—18 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923--1924 har för ändamålet anvisats ett belopp av 12,900
kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska
bibliotekets verksamhet anvisa för budgetåret 1924
—1925 ett extra anslag av 11,000 kronor, att utgå under de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet, skandinaatt
riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår ''’*ska^bUoäger
rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk bib. g.te Geneliotekarie
vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebibliote- ^e^Parig
ket i Paris för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra an- ^ j
slag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att National

dels godkänna följande stat för nationalmuseum att tillämpas från och inn8e“m
med den 1 juli 1924: [10.]

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 101,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 2,700:

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in.. . » 38,800: —

Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter...... » 1,400: —

Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden....... »_9,600: —

Förslagsanslag kronor 153,500: —
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum,
nu 151,100 kronor, med 2,400 kronor till 153,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 19—24 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels en höjning av anslaget till vikariatsersättning
från 2,100 till 2,700 kronor för beredande av avlöning åt vikarier
för expeditionsvakter under semester, dels ock en höjning av anslaget till
icke-ordinarie befattningshavare m. m. från 37,000 till 38,800 kronor för gäldande
av ersättningar till vissa expeditionsvakter och övereldaren vid museet
för bestyr utom tjänsten.

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för nationalmuseum att till
lämpas från och med den 1 juli 1924:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion angående
anslag
till genom
nationalmuseums
försorg
anordnade
vandringsutställningar
m. m.

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.....................kronor 101,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 2,700: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
in. in.................... » 38,800: -

Kostnad för tjänstedräkter för expeditions vakter.

....................... » 1,400: —

Nattlig bevakning av nationalmuseibygg naden.

............ » 9,600: —

Förslagsanslag kronor 153,500: —

b) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till nationalmuseum, nu 151,100 kronor, med 2,400 kronor
till 153,500 kronor.

12:o) I eu inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 92)
har hemställts, att riksdagen måtte å extra stat för budgetåret 1924—1925
bevilja dels ett reservationsanslag av 3,000 kronor till bestridande av kostnader,
som äro förenade med genom nationalmuseums försorg anordnade
vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda, dels ock ett reservationsanslag
av 1,200 kronor för beredande av skrivhjälp åt den vid nationalmuseum
anställde depositions- och reseintendenten.

Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört följande:

»Överintendenten och chefen för nationalmuseum har inskränkt sig till det
minsta möjliga vid framställandet av sina behov för museet.

Det storartade uppsving, som nationalmuseum erhållit såsom konstnärligt
och kulturellt folkuppfostrande institution genom den förre museichefens
Richard Berglis omorganisation och omdaning av museet och dess verksamhet,
nitiskt och målmedvetet fullföljd av den nuvarande chefen, har med
nödvändighet medfört icke så få behov och önskemål, som från museumssynpunkt
måste betraktas som viktiga, om icke det så vackert började verket
skall stanna i växten och omintetgöras.

Överintendenten Folcker har under sin nu femåriga tjänstetid årligen för
Kung], Maj:t framlagt några av dessa museets önskemål.

Bland dem ha till ingen åtgärd föranlett sådana sedan många år trängande
behov som: anskaffande av en referenssamling av fotografier, fotografering av
målmngssamlingen, ordnande av tidningsurklippsamlingen, etiketteringen av
konstverkssamlingen samt flera framställningar om ökade inköpsanslag.

Avskräckt av dessa motgångar har museichefen nu tills vidare avstått från
atl återkomma till dessa önskningar, hur angelägna han än måste anse dem
vara, och inskränkt sig till äskande av sådana anslag som i själva verket
utgöra fortsättningar av redan förut beviljade årsanslag samt ett par som
han ansett icke kunna ställas på framtiden.

'' DeSsa senare, vilka icke blivit i statsverkspropositionen intagna, men om
vilka jag förskaffat mig kännedom, synas mig vara av den vikt och betydelse
att de böra göras till föremål för motion, då deras uteblivande skulle

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

äventyra fortsättandet av eu i hög grad betydelsefull del av natioualmusei
verksamhet: den konstnärliga och kulturella propagandan framförallt
bland de bredare samhällslagren i landets från huvudstaden avlägsnare
bygder.

Denna verksamhet, som närmast omhändcrhavcs av eu för ändamålet för
några år sedan särskilt tillsatt tjänsteman, museets depositions- och reseintendent,
har redan nu utvecklats i eu omfattning, som på det mest otvetydiga,
mest glädjande sätt vittnar om Rickard Berghs framsynthet även i
denna del av hans omorganisation av museet.

Utvecklingen har emellertid naturligt nog medfört behov både av penningmedel
och av ökad arbetskraft.

Museichefen har också för ändamålet begärt dels ett årsanslag av 3,000
kronor, dels arbetsbiträde åt reseintendenten.

Efter att ha erinrat att han redan föregående år resultatlöst anhållit om
anslag till av nationalmuseum anordnade vandringsutställningar och föreläsningar
i landsorten yttrade museichefen i sina petita till 1924 års riksdag:

Då jag ånyo går att hos Eders Kungi. Maj :t i underdånighet hemställa om
äskande av dylikt anslag, är det i medvetande av det sällsynt lyckliga resultatet
av museets verksamhet i landsorten under det senaste året samt den
stora betydelsen av att eu dylik verksamhet icke får avstanna.

Museets norrländska vandringsutställning, som pågick under tiden 24 juni
1922 till 21 maj 1923 och därunder exponerades i Umeå, Luleå, Hernösand,
Sundsvall och Gävle, gav ett resultat, som fullt motsvarade de stora förväntningar,
som ställts på denna utställning. Överallt mottogs den med det
livligaste intresse såväl från det allmännas som från enskildas sida, något
som med all önskvärd tydlighet framgår av besökandesiffrorna, vilka i de
båda största städerna, Gävle och Sundsvall, uppgingo till respektive 2,526 och
4,398. Då museet emellertid saknar varje anslag för dessa viktiga konstbildningsorgan,
ha dylika utställningar måst bekostas av de olika samhällena.
Just på grund därav ha de praktiska svårigheterna vid anordningarna blivit
mycket kännbara därigenom, att handkassa saknats till och med för de enklaste
porto- och emballagekostnadernas bestridande samt att depositionsintendenten
ensam haft att bestrida även det rent mekaniska arbetet vid handläggningen
av dessa ärenden.

För att en vidare utställningsverksamhet skall bli möjlig fordras ett om
också ringa anslag för vissa löpande utgifters täckande samt tryckning av
kataloger och smärre vägledningar till utställningarna.

Särskilt har erfarenheten från vandringsutställningarna visat behovet av
lätt tillgänglig vägledning. Då museets inskränkta personalförhållanden ej
tillåta lämplig tjänsteman att hela tiden medfölja vandringsutställningarna
och i samband med dessa hålla så täta visningar som vore önskvärt, anser
jag nödvändigt att genom tryckta, populärt framställda vägledningar giva
allmänheten det stöd, den tydligen behöver för att fullt kunna utnyttja
vandringsutställningarna som bildningstillfälle.

Museets fjärde kulturmässa, som hölls i Västerås den 16—23 sistlidne
juni, var anordnad på liknande sätt som de föregående med utställningar
av dels svensk 1700-talskonst, dels svenskt historiemåleri från mitten av 1800-talet. Den visade sig fylla sitt ändamål på ett utmärkt sätt, särskilt genom
det samarbete med de frivilliga folkorganisationerna som i och med denna
kulturmässa inletts och som lät mässan bli helt tillgänglig för en stor bygds
befolkning.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För bestridande av de kostnader, som varit förenade med hittills hållna kulturmässor,
har Eders Kungl. Maj:t på av mig vid varje särskilt tillfälle därom
gjord underdånig framställning anvisat erforderliga belopp, ett förfarande
som synes mig fortfarande böra följas med hänsyn till att kulturmässorna
dels icke äro årligen regelbundet återkommande företag, dels kräva högst
varierande summor.

De övriga grenarna av museets folkbildningsarbete, vandringsutställningar,
föreläsningar etc. hava däremot formen av eu mera fortlöpande verksamhet,
som torde vara bäst betjänt av årliga anslag.

^ Med stöd av det anförda får jag i underdånighet hemställa, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes hos nästkommande års riksdag äska ett anslag av

3,000 kronor för budgetåret 1924—1925 till bestridande av med vandringsutställningar,
föreläsningar och annan konstpedagogisk verksamhet förenade
kostnader.’

Rörande behovet av ökad arbetskraft för verksamhetens bedrivande yttrar
museichefen, efter att ha erinrat om att även denna anhållan redan föregående
år lämnats utan avseende, följande:

Genom inrättandet av nationalmusei avdelning för slottssamlingar och
depositioner upptogs i museets program eu stor modern bildningstanke —
aktiv konstpropaganda, konstglädjens och konstbildningens spridande ut till
iolkets breda lager. Då riksdagen beviljade medel för donna tankes förverkligande
begränsade den sitt anslag enbart till intendentslönen. För de
första åren — experiment- och prövningsåren — torde säkerligen hava varit
klokt och lämpligt att ej inrätta en kostbar organisation, som kanske eu
lång tid ej kunnat effektivt utnyttjas.

De fem år1 som nu gått, sedan platsen tillsattes, kunna minst av allt betecknas
som ofruktbara för avdelningens vidkommande. Depositionsarbetet
bär fortgått genom ordnandet av estetiskt vårdad miljö i offentliga lokaler,
exempelvis beskickningshusen i London och Helsingfors, statsrådsberedningen,
utrikesdepartementet, utrikesministerhotellet samt ett flertal landshövdingsresidens.

Verksamheten har även tagit sig uttryck i anordnandet av vandringsutställningar
och kulturmässor ävensom genom propaganda i pressen och småskrifter.

Täta inspextioiisresor till depositionsorterna ha företagits. I samband med
dessa resor ha hållits föredrag och visningar. Hjälp i råd och dåd har
lämnats konstmuseerna i landsorten. Av dessa har konstavdelningen i Östergötlands
museum i Linköping ordnats personligen av depositionsintendenten.

Moderna katalogsystem ha påbörjats vid slottssamlingarna, där även nyordningsarbeten
ha företagits. För allt detta, vartill även kommer skötseln
av löpande ärenden och korrespondens, har avdelningsföreståndaren ej kunnat
påräkna ordinarie hjälp. Då verksamheten inom avdelningen sålunda nu
utvecklats till denna punkt, är ett ytterligare framskridande i denna riktning
otänkbart utan ökad arbetskraft. Dessutom kunna ej heller avdelningens
båda huvudområden -— slottssamlingarna och depositionsverksamheten —
längre hållas på nuvarande nivå utan regelbunden hjälp. Slottssamlingarna
ha i samband med de löpande ärendena hittills kunnat förvaltas utan andra
krav än övervakandets; nu då arbetet med dessa samlingars konservering
påbörjats, kräva samlingarna ständigt ökad uppmärksamhet och i vissa fall
förnyad vetenskaplig bearbetning, varigenom allt större del av avdelningsföreståndarens
tid åtgår till forskning i arkiv och samtida konsthistoriskt
material.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 9

Skulle Eders Kungl. Maj:t på grund av det nuvarande ekonomiska läget
anse sig icke kunna hos riksdagen äska anslag för behövlig hjälp åt depositionsintendenten,
tvingas jag att avsevärt inskränka Nationalmusei verksamhet
inom denna avdelning. Att slottssamlingarnas vård ej får på minsta
vis åsidosättas anser jag självfallet. Således bleve det depositionsverksamheten,
innefattande vandringsutställningar, konstupplysning och konstpropaganda,
som måste reduceras.

Det vore synnerligen beklagligt, om detta skulle behöva bli fallet vid eu
tidpunkt, då intresset börjat vakna runt om i landet, och man blivit förvissad
om att denna gren av museets verksamhet svarar mot ett verkligt behov.
Vida kretsar av vårt folk ha kommit till medvetande om att konsten icke
blott är till stundens glädje utan ett medel till personlig och nationell bildning.
Nationalmuseum har hittills sökt tillgodose detta växande behov med
all kraft och med alla de medel, som dess samlingar samt dess tjänstemäns
kapacitet och personliga intresse tillåtit. Betydelsefulla resultat ha redan
åstadkommits på detta område. Dessa resultat utgöra dock blott eu början,
och för verksamhetens fortsättande kräves, såsom jag i det föregående sökt
påvisa, ökad personal vid avdelningen.

För att sålunda effektivt lätta arbetsbördan för avdelningens föreståndare
och möjliggöra eu fortsatt verksamhet enligt de linjer som hittills följts,
synes mig vara erforderligt att en amanuens och ett kvinnligt skrivbiträde
anställas vid avdelningen. Härvid är det av vikt, att amanuensen bestrider
daglig tjänstgöring. Enbart depositionsintendentens täta tjänsteresor, under
vilka denne är förhindrad att sköta avdelningens löpande göromål, hänvisa
till nödvändigheten av, att amanuensen erhåller daglig tjänstgöring. Ett skrivbiträde
synes mig erforderligt med hänsyn till det omfattande arbete av
mindre kvalificerad art, som är nödvändigt för varje företag, såväl vanliga
depositioner som anordnandet av kulturmässa, vandringsutställningar etc.

Med stöd av det anförda får jag i underdånighet hemställa, det Eders
Kung! Maj:t täcktes hos nästkommande års riksdag äska anslag till arvode
åt en amanuens med daglig tjänstgöring samt ett kvinnligt biträde, att anställas
vid museets avdelning för depositioner och slottssamlingar.’

Båda dessa museichefens framställningar synas mig på det tydligaste giva
vid handen att här gäller en ytterst viktig sak och har jag ansett mig höra
i form av motion framlägga densamma inför riksdagen.

Museichefens begäran om ett anslag av 3,000 kronor till bestridande av med
vandringsutställningar, föreläsningar och annan konstpedagogisk verksamhet
förenade kostnader anser jag mig kunna upptaga obeskuret; vad beträffar
önskemålet av en ny amanuensplats och ett skrivbiträde synes mig saken tills
vidare kunna så ordnas att ett extra anslag till skrivhjälp åt ifrågavarande
intendent beviljas, och föreställer jag mig att en summa av 1,200 kronor
för budgetåret 1924—1925 skulle avhjälpa åtminstone de mest trängande
behoven. Anslagen torde i år lämpligen höra föreslås å extra stat, börande,
därest de nu beviljas, vid ett kommande års budgetreglering tagas under
omprövning, i vad mån de böra föranleda ändring i museets ordinarie stat.»

Vid 1917 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag om inrättande av en
ny intendentsbefattning vid nationalmuseum. Den då föreslagne intendentens
åligganden angåvos bliva i huvudsak följande: att efter överintendeutens
närmare bestämmande omhänderhava den samtliga statens samlingar
omfattande depositionsverksamheten från nationalmuseet; att biträda över -

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

intendenten vid ordnandet och vården av statens konstsamlingar å de kung!,
slotten; att vid förefallande tillfällen ordna såväl utställningar inom nationalmuseet,
däribland även låneutställningar med föremål från olika delar av
landet, som även, när tillfälle gåves, från nationalmuseet utgående, i landsorten
cirkulerande utställningar; att i Stockholm och landsorten hålla offentliga
föreläsningar och förevisningar rörande nationalmuseets samlingar, pågående
utställningar eller andra lämpliga ämnen; att i ovannämnda syften företaga
nödiga tjänsteresor enligt överintendentens bestämmande; att deltaga i redigeringen
av skrifter, utgivna av nationalmuseet till främjande av ett allmännare
konstintresse; samt att i övrigt i tillämpliga stycken vara underkastad
samma bestämmelser, som gällde för hittillsvarande intendenter vid
nationalmuseet.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag under framhållande, att riksdagen
fann den begärda nya intendentsbefattningen välbehövlig för angivna
ändamål.

Sedan denna befattning inrättades, har nu ett antal år förflutit, varunder
de yttre formerna för museets depositionsverksamhet och konstpropaganda
vunnit viss stadga, och man kan numera ganska tydligt skönja de riktlinjer,
efter vilka denna verksamhet målmedvetet bedrives. Att densamma varit
och är av stor betydelse för spridandet i vida kretsar av kunskap om och
förståelse för konsten, därom råder enligt utskottets mening intet tvivel.
Det arbete, som i detta hänseende nedlagts från nationalmuseets sida, är att
betrakta såsom eu viktig faktor i folkupplysningens och den allmänna folkbildningens
tjänst, och det synes utskottet genom vad i motionen anförts
ådagalagt, att denna verksamhet icke kan undvara stödet av varje som helst
anslag för de med upplysningsarbetet förenade särskilda kostnader. Då de
av motionären framlagda äskandena sålunda icke avse anslag för några nya
ändamål utan fastmer äro att betrakta såsom nödvändiga för upprätthållandet
av eu organisation och verksamhet, som redan vunnit riksdagens godkännande,
och då anslagskraven synas vara tilltagna med tillbörlig varsamhet
i fråga om beloppens storlek, har utskottet ansett sig böra tillstyrka motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till herr Rydéns ovanberörda
motion, såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1924
—1925 anvisa

a) ett belopp av 3,000 kronor till bestridande av kostnader,
som äro förenade med genom nationalmuseets försorg
anordnade vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda; b)

ett belopp av 1,200 kronor för beredande av skrivhjälp
åt den vid nationalmuseum anställde depositions- och
reseintendenten.

Stål sutskottets utlåtande Nr 8.

13:o) I enlighet med Kung! Maj:s förslag (punkt 11) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923—
1924 ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål,
som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,500 kronor.

14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 12)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till konservering av hand tecknings- och
gravyrsamlingar inom nationalmuseum för budgetåret 1924
—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

15:o) På grund av Kungl. Maj:s förslag (punkt 13) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till konserveringsarbeten för statens tavelsamling
å Gripsholms slott för budgetåret 1924-—1925 anvisa ett extra
reservationsanslag av 12,000 kronor.

16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 14)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923—
1924 ägt rum, till underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar m. m. anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra anslag av 17,500 kronor, att utgå med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes.

17:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 15) föreslagit riksdagen i fråga
om tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

18:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) förslaget riksdagen att, med uteslutande
ur utgiftsstaten för naturhistoriska riksmuseet av där nu uppförd anslagspost
å 2,000 kronor till tjänsteresor för intendenter och assistenter, i
riksstaten uppföra dels det ordinarie anslaget till naturhistoriska riksmuseum,
avlöningar m. m., nu 196,112 kronor, med ett med 2,000 kronor till
194,112 kronor nedsatt belopp, dels ock för samma museum ett ordinarie
reservationsanslag å 2,000 kronor till tjänsteresor åt intendenter och assistenter
vid museet.

Utredningen återfinnes å sid. 30—32 i statsrådsprotokollet.

Försäkring
och transport
av konstföremål.

[It.]

Konservering
av hand
teckningsoch
gravyrsamlingarna.

[12.]

Konservering
av tavelsamlingen
ä
Gripsholms
slott.

[13]

Liv rusthåll]
marens samlingar.

[14.]

Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal vid
livrustkammaren.

15.

Andrad beteckning
av
visst anslag
för naturhistoriska

riksmuseet.

[16.1

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må, med uteslutande ur utgiftsstaten för
naturhistoriska riksmuseet av där nu uppförd anslagspost å

2,000 kronor till tjänsteresor för intendenter och assistenter,
i riksstaten uppföra dels det ordinarie anslaget till naturhistoriska
riksmuseum, avlöningar m. m., nu 196,112 kronor,
med ett med 2,000 kronor till 194,112 kronor nedsatt belopp,
dels ock för samma museum ett ordinarie reservationsanslag
å 2,000 kr.onor till tjänsteresor åt intendenter och
assistenter vid museet.

Personligt
arvodestilllägg
åt assi
stenten
G. A. H.
Dahlstedt.

[17.]

19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1924—1925 anvisa:

a) till beredande under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925
av ett personligt arvodestillägg åt assistenten vid naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning G. A. H. Dahlstedt
ett extra anslag av 500 kronor;

b) till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning ett extra anslag av 2,000 kronor;

c) till beredande av tillfällig avlöningsförbättring under
tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 med ett belopp av högst
500 kronor åt en var av preparatorerna vid naturhistoriska
riksmuseet C. G. Swedén, A. Karlsson och J. E. G. Eriksson,
utan rätt för dem att å denna avlöningsförbättring åtnjuta
dyrtidstillägg, ett extra anslag av 1,500 kronor;

d) till uppvärmning, belysning, städning in. m. av de
lokaler i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm, vilka
ställts till förfogande för naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning, ett extra anslag av 1,750 kronor.

Instrument
för mineralogiska
avdelningen.

[18.]

20:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till inköp av
instrument för naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 33—36 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till inköp av instrument för naturhistoriska
riksmuseets mineralogiska avdelning för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 19) föreslagit riksdagen att till täckande
av motsedd brist dels i anslaget till expenser för naturhistoriska riksmuseets
avdelningar vid Frescati, dels ock i anslaget till expenser samt vård, underhåll
och förkovran av museets etnografiska avdelning anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 23,000 kronor att utgå med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 36—38 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 beviljade riksdagen 21,700 kronor för täckande
av den brist i nu förevarande anslag, som beräknades uppkomma under
första halvåret 1923 och föreligga vid slutet av nämnda halvår. Det nu
äskade beloppet avser täckande av motsedd brist för budgetåret 1923—1924,
sådan denna brist beräknas föreligga vid slutet av detta budgetår. Utskottet,
som anser önskligt, att de verkliga kostnaderna falla på den budgettermin,
de avse, och att följaktligen förstärkningsanslag för det löpande budgetåret
böra ersätta anslag till täckande av brister från föregående budgettermin,
bar under framhållande härav ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till täckande av motsedd brist dels i
anslaget till expenser för naturhistoriska riksmuseets avdelningar
vid Frescati, dels och i anslaget till expenser samt
vård, underhåll och förkovran av museets etnografiska avdelning
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
av 23,000 kronor, att utgå med den fördelning, som av
Kungl. Maj:t bestämmes.

22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till nordiska museet anvisa för budgetåret 1924—
1925 ett extra anslag av 126,550 kronor att, under villkor att
en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t förordnad
ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t må föreskriva,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas
till museets ändamål.

23:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 21) föreslagit riksdagen i fråga
om tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat
härigenom för riksdagen
anmäla.

24:o) Kungl. Maj:t har~(punkt 22) föreslagit riksdagen att för beredande
för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
m. fl. vid nordiska museet samt vid livrustkammaren med i stats -

Expenser
m. m. för
naturhistori
ska riksmuseet.

[19.]

Nordiska

museet.

[20.]

Tillfällig
löneförbättring
åt viss
nordiska
museets personal.

[21.]

Tillfälliga
lönetillägg åt
vissa vaktmästare
vid

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nordiska
museet och
vid livrustkammaren.

[22.]

Dyrtidstilllägg
åt nordiska
museets
och livrustkammarens
personal.

[23.]

Brandsäkerhetsanordningar
vid
nordiska
museet.

[24.]

Kulturliistoriska
museet
i Lund.

[25.]

rådsprotokollet angivna belopp anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
anslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 39—40 i statsrådsprotokollet,

För budgetåret 1923—1924 utgår anslaget för ändamålet med ett belopp
av 4,700 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär beredande av tillfälligt lönetillägg
till ytterligare en eldare vid museet.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
följaktligen,

att riksdagen må för beredande för tiden 1 juli 1924—30
juni 1925- av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
m. fl. vid nordiska museet samt vid livrustkammaren med
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari
1924 angivna belopp anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra anslag av 5,000 kronor.

25:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 23) föreslagit riksdagen i fråga
om dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att för vidtagande
av brandsäkerhetsanordningar i nordiska museets byggnad å Djurgården
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 26,000 kronor,
att utgå enligt de bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Utredningen återfinnes å sid. 41—47 i statsrådsprotokollet,

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för vidtagande av brandsäkerhetsanordningar
i nordiska museets byggnad å Djurgården för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 26,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, som av
Kungl. Maj.t meddelas.

27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923—
1924 ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund anvisa för
budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 25,000 kronor, att
under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader
och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt
och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till Norrlands
kulturhistoriska museum i Härnösand för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 4,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå till de undersökningar rörande lapskt
folkliv och lapskt språk, som anordnas genom museets försorg.

Utredningen återfinnes å sid. 48—55 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 utgår ett extra anslag av 5.000 kronor till arvode
åt en vid museet anställd amanuens. Kungl. Maj ds förslag innebär
nu, att anslaget ej för framtiden skall utgå till en vid ifrågavarande museum
fast anställd amanuens utan i stället ställas till museets förfogande
för utförande genom dettas försorg av forskningar i lapskt folkliv och lapskt
språk.

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag, hemställer,

att riksdagen må till Norrlands kulturhistoriska museum
i Härnösand för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
anslag av 4,000 kronor, att enligt de närmaste bestämmelser,
Kungl. Majd kan finna gott föreskriva, utgå till de
undersökningar rörande lapskt folkliv och lapskt språk, som
anordnas genom museets försorg.

29:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 27) hemställer utskottet.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor, att på
de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majd kan finna
skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

30:o) Kungl. Majd har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till svenska
skolmuseet anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 7,000 kronor,
att på de villkor, Kungl. Majd kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 56—59 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med ett belopp av 10,000 kronor.
Nu föreslås för nästkommande budgetår ett till 7,000 kronor nedsatt belopp.
Departementschefen har uttalat, att det förefölle honom, som om under nuvarande
förhållanden de beräknade utgifterna för vissa museets ändamål
skulle kunna något nedbringas. I såväl den förslagsstat, som förelädes 1923
års riksdag, som i den nu för budgetåret 1924—1925 föreslagna staten vore
upptagna rätt avsevärda belopp till skolkinematografiska förevisningar.
Det borde med avseende härå uppmärksammas, att Kungl. Maj:t i annan

Norrlands
kulturhistoriska
museum
i Härnösand.

[26.]

Musikhistoriska
museet.

Svenska

skolmuseet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kleresista ten.

[29.]

Ersättning
för prästerskapets

tionde.

[30.]

ordning för just detta ändamål beviljat avsevärda belopp. Så hade Kungl.
Maj:t genom beslut den 14 juli 1922 anvisat åt centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening såsom bidrag för anordnande genom svenska
skolmuseet av skolkinematografiska förevisningar ett belopp av 4,000 kronor
och genom beslut den 24 augusti 1923 ett belopp av 9,000 kronor för samma
ändamål. Sagda belopp hade av Kungl. Maj:t anvisats från statens biografbyrås
överskottsmedel, och ansåge departementschefen dylikt tillskott även
för framtiden kunna beredas från nämnda överskottsmedel, därest desamma
därtill lämnade tillgång.

Utskottet, som fäst sig vid den utväg, departementschefen sålunda anvisat
för tillgodoseende av museets behov, vill uttala sin anslutning härtill. Utskottet,
som alltså ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 7,000 kronor, att på
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

31:o) Kungl. Maj:ts har (punkt 29) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till kleresistaten, nu 90,000 kronor, med 60,000 kronor
till 150,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 60 i statsrådsprotokollet.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen är föranledd av att anslaget
under de senare åren på grund av de höga markegångsprisen blivit i ansenlig
mån överskridet.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
kleresistaten, nu 90,000 kronor, med 60,000 kronor till

150,000 kronor.

32:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,377,500
kronor, med 86,600 kronor till 4,464,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 60—61 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning
till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om er -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sättning därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då
den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del
av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka
å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket
indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1924 års statsverksproposition
upptagits med ett från 2,577,000 kronor till 2,646,500 kronor förhöjt belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,377,500 kronor,
med 86,600 kronor till 4,464,100 kronor.

33:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t under punkt 31 föreslagit riksdagen
i fråga om pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat
härigenom för riksdagen
anmäla.

34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till avlöning åt
pastorn vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 62—67 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts föreliggande framställning synes utskottet närmast vara föranledd
av behovet för de i Finland vistande svenska undersåtar att äga eu
av svenska staten erkänd och officiellt understödd religiös och kulturell
samlingspunkt. Visserligen stå i Finland en del av våra landsmän så till
vida i en bättre ställning än i andra länder, att de ofta hava tillfälle att
åhöra gudstjänst på svenska, men en sammanhållning mellan rikssvenskarna
i Finland förmedelst en svensk församlings bildning och eu av svenska
staten avlönad svensk pastor är av stor nationell och jämväl social betydelse
samt ägnad att i sin mån bidraga till en samverkan mellan Sverige och
Finland på det kyrkliga och andligt kulturella området.

Utskottet, som alltså finner goda skäl tala för ett bifall till Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer,

att riksdagen må till avlöning åt pastorn vid svenska
Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 6,000 kronor.

35:o) Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att av det utav
1923 års riksdag beviljade extra anslaget till tre stipendier för utbildande
vid universitet av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret 1924
■—1925 anvisa ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda
anvisade medlens användande.

Utredningen återfinnes å sid. 67 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.) 2

Pastor vid
svenska Victoriaförsamlingen
i
Berlin.

[31.]

Pastor vid
svenska
Olaus Petriförsamlingen

i Hälsingfors,

[32.]

Stipendier
för utbildande
vid
universitet
av präster,
förtrogna
med finska
språket.

[33.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bidrag till
avlöning
åt svenska
sjömanspräster
i

vissa

utländska

hamnstäder.

[34.]

Dyrtidstilllägg
åt svenska
sjömanspräster
i vissa
utländska
hamnstäder.

[35.]

Flyttning av
kyrka och
prästgård
från Muonionalusta

till Muodoslombolo.

[36.]

Riksdagen har år 1923 av det utav 1920 års riksdag beviljade extra
anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna
med finska språket, för budgetåret 1923—1924 anvisat återstoden, 2,250
kronor, ävensom för enahanda ändamål beviljat ytterligare ett extra anslag
av 8,550 kronor samt därav för budgetåret 1923—1924 anvisat ett belopp
av 1,350 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,
som kunde erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1923 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret
1924—1925 anvisa ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som
må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923
—1924 ägt rum, såsom bidrag till avlönande av svenska
sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 41,500 kronor.

37:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 35) föreslagit riksdagen i fråga
om dyrtid stillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

38:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 36) föreslagit riksdagen att för flyttning av
kyrkan och prästgården i Muonionalusta kapellförsamling till Muodoslombolo
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 30,600
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 69—74 i statsrådsprotokollet.

En under byggnad varande väg från Pajala genom kapellförsamlingens
största byar, vilken tidigare påbörjats av väghållningsdistriktet med statsbidrag,
utföres från och med år 1919 helt och hållet på statens bekostnad.
Enligt fastställd plan skulle denna väg gå fram till Muodoslombolo, beläget
omkring 8 kilometer väster om Muonionalusta, varefter den skulle fortsätta
norrut. Från Muodoslombolo skulle biväg dragas till Muonionalusta. I
samband med bestämmandet av vägens sistberörda sträckning har fråga
uppkommit om förflyttning av kapellförsamlingens kyrka och prästgård från

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Muonionalusta till Muodoslombolo. Den senare byn har alltmera blivit
kapellförsamlingens centralpunkt. Genom den under utförande varande
vägen kommer Muodoslombolo ännu mera att bliva en knutpunkt. Enär
en flyttning av kyrka och prästgård på föreslaget sätt skulle medföra, att
den nya vägen mellan nämnda bägge orter skulle kunna utföras på ett
enklare sätt än avsett, igångsattes eu utredning angående kostnaden för en
förflyttning av kyrka och prästgård till lämplig tomt i Muodoslombolo.

Penna kostnad hade uppskattats till 34,000 kronor. De åtaganden, som
gjorts av församlingsmedlemmar, kunde uppskattas till ett värde av 2,000
kronor. Därest vägen Muodoslombolo—Muonionalusta utfördes på ett enklare
sätt, d. v. s. såsom ödebygdsväg, beräknades kostnadsminskningen uppgå
till 23,100 kronor, varvid till grund för beräkningen legat priserna i november
1922. Denna besparing skulle helt komma statsverket till godo. Under
förutsättning att en dylik förenkling kunde komma till stånd och den därigenom
gjorda besparingen finge disponeras för flyttning av kyrka och prästgård,
skulle det direkta statsanslag, som behövde ifrågasättas, stanna vid ett
relativt ringa belopp. Hela kostnaden för berörda flyttning beräknades till

32,000 kronor. På sätt framgår av statsrådsprotokollet har departementschefen
till 30,600 kronor reducerat det belopp, som han ansett nu böra
äskas hos riksdagen.

På grund av de utav departementschefen till stöd för förslaget anförda
skälen tillstyrker utskottet den föreliggande framställningen och hemställer
förty,

att riksdagen må för flyttning av kyrkan och prästgården
i Muonionalusta kapellförsamling till Muodoslombolo för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av
30,600 kronor.

39:o) Kungl. Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till ökade arbetskrafter
vid domkapitlens expeditioner anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra anslag av 30,490 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 75—78 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 29,490 kronor.
Den nu äskade förhöjningen av anslaget avser att bereda något ökade arvoden
åt extra biträden vid domkapitlen i Uppsala, Karlstad och Luleå.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till ökade arbetskrafter vid domkapitlens
expeditioner anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
anslag av 30,490 kronor.

Ökade arbetskrafter
vid
domkapitlens
expeditioner

[37.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Provisorisk
lönereglering
åt tjänstemän
vid de ecklesiastika
konsistorierna.

[38.]

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,

A) medgiva, att provisorisk lönereglering enligt följande
grunder må under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 gälla i
fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna,
med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må
befinnas erforderliga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande
belopp för hela året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att
avlöningstillägget icke må utgå med högre belopp än att
detsamma jämte den inkomst, som under närmast föregående
räkenskapsår å vederbörande tjänst uppburits av
sådana avlöningsbidrag och sportler, som jämlikt cirkuläret
den 13 juni 1902 angående fastställande av avlöningsstat
för tjänstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna
fortfarande må utgå till konsistorienotarie, uppgår till: beträffande
notarien vid Visby domkapitel sammanlagt högst
2,500 kronor och beträffande notarie vid annat domkapitel
sammanlagt högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med
1,800 kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå
med 1,700 kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara,
Strängnäs, Växjö och Lund med 1,500 kronor samt vid
domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand
med 1,000 kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra
två tredjedelar lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar.
För amanuens utgår avlöningstillägget i samma
ordning som arvodet;

B) till bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska
lönereglering anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra förslagsanslag av 42,000 kronor, av vilket anslag högst
883 kronor 33 öre må enligt av Kungl. Maj:t meddelade
föreskrifter användas till höjande av ersättningen för vikariat
under konsistorienotaries semester.

Kyrkora 41:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att höja det i riksstaten
underhåll. under rubriken: Kyrkors underhåll upptagna ordinarie förslagsanslaget: ersätt[39-]
ningar, nu 160,400 kronor, med 105,600 kronor till 275,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 81 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Den ifrågasatta höjningen är föranledd därav, att på grund av de höjda
markegångsprisen anslaget under de senare åren överskridits med avsevärda
belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det i riksstaten under rubriken:
Kyrkors underhåll upptagna ordinarie förslagsanslaget: ersättningar,
nu 169,400 kronor, med 105,600 kronor till 275,000
kronor.

Akademier m. m.

42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för bestridande av de på Sverige ankommande
årsavgifterna för år 1924 till den internationella unionen
för geodesi och geofysik för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra anslag av 1,300 kronor.

43:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk
naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 2,500 kronor.

44:o) Kungl. Ivlaj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm
förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska
stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 15,000 kronor, att utgå enligt de grunder, som Kungl.
Maj:t bestämmer.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 84—96 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag avser beredande av bidrag från statens sida för underhåll
av det till vetenskapsakademien av professorn G. Mittag-Leffler och
hans maka skänkta, i sitt slag nästan enastående och utomordentligt dyrbara
matematiska bibliotek.

Utskottet har genom besök, som ledamöter av utskottet å ort och ställe
gjort, bildat sig en uppfattning om omfattningen och värdet av den gjorda
donationen och finner synnerligen goda skäl tala för det av Kungl. Maj:t
nu framlagda förslaget.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må såsom bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien
tillhöriga, i dess fastighet vid Djursholm

Årsavgifter
till internationella
unionen
för geodesi
och geofvsik.

140.]

Katalog över
svensk naturvetenskaplig

litteratur.

[41.]

Underhåll av
vetenskapsakademiens,

av makarna
Mittag-Leffler
donerade
matematiska
bibliotek.

[42.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers fnatematiska
stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 15,000
kronor, att utgå enligt de grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Tryckningskostnader

m. m för
vitterhetsakademien.

[43.]

45:o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten under rubriken vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till tryckningskostnader samt utgivande
av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens
historiska museum m. in., nu 18,000 kronor, med 4,000 kronor till 14,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 97 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubriken
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till tryckningskostnader samt utgivande
av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska museum m. in., nu 18,000
kronor, med 4,000 kronor till 14,000 kronor.

Underhåll
och fortsättning
av inredningen
i
statens historiska
museum
och myntkabinettetjämte

en i ämnet
väckt motion.

46:o) Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat upptagit det under rubriken
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget
till underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska
museum och myntkabinettet med oförändrat belopp, 2,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 93) har
hemställts, bland annat, att riksdagen måtte höja det ordinarie reservationsanslaget
till underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska
museum och myntkabinettet, nu 2,000 kronor, med 2,000 kronor till 4,000
kronor.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Fornminnesvårdens omorganisation och den därmed sammanhängande
frågan om nybyggnad för statens historiska museum — som för närvarande
är inrymt inom synnerligen otillfredsställande lokaler inom nationalmuseet
— är som bekant sedan åtskilliga år tillbaka under utredning. I avvaktan
härpå har beklagligen de kulturella intressen, varom här är fråga, icke på de
senaste åren kunnat tillgodoses såsom vederbort. Detta förhållande, vilket
torde vara väl bekant inom sakkunniga kretsar, är desto beklagligare med
hänsyn till Sveriges ställning som en gammal kulturnation och den framskjutna
plats som fornforskningen inom vårt land sedan gammalt intagit.

Under sådana förhållanden är det ägnat att väcka förvåning, att de
ytterst blygsamma anslag, som vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
för nästkommande budgetår begärt, än ytterligare i statsverkspropositionen
beskurits. Jag vill erinra, att ny riksantikvarie nyligen utnämnts,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid vilkens knytande till institutionen allmänt fästats störa förhoppningar.
Särskilt med hänsyn härtill borde det varit angeläget undvika dylika ytterliga
inknappningar, varigenom den nye chefens möjligheter till välbehövliga
initiativ ytterligare kringskurits.

I sin skrivelse i ämnet den 4 september 1923 hade akademien föreslagit
en höjning av den hittillsvarande ordinarie anslagsposten till underhåll och
fortsättning av inredningen i statens historiska museum från 2,000 kronor
till 4,000 kronor. Det är, såsom akademien också själv framhållit, visserligen
sant, att detta innebär en fördubbling av det hittillsvarande anslaget,
men det bör å andra sidan ihågkommas, att även en summa av 4,000 kronor
för här ifrågavarande ändamål under alla omständigheter, och i all synnerhet
vid jämförelse med förhållandena inom motsvarande museer inom- och
utomlands, måste anses vara synnerligen blygsamt tilltagen. Ett dylikt
belopp lärer knappast göra det möjligt att mer än nödtorftigt upprätthålla
museivården, men kan däremot ingalunda möjliggöra de större omordningar
i museet, som på grund av den alltjämt undanskjutna frågan om anskaffande
av nya lokaler för statens historiska museum dock måste utföras, om
museet skall kunna på ett någorlunda tillfredsställande sätt fylla de anspråk
på dess anordning, som man måste ha rätt kräva av en dylik institution.
Man måste dock ihågkomma, att det i detta fall gäller en institution, som
sedan gammalt ansetts intaga en rangplats bland Övriga liknande museer i
världen. Det torde givetvis också vara önskligt, att statens historiska museum
såsom ett centralmuseum med avseende på sin anordning icke skall
behöva stå alltför mycket tillbaka för andra liknande institutioner, åtminstone
icke för dem, som förefinnas inom vårt eget land.

Då under sådana förhållanden det av akademien begärda beloppet av

4,000 kronor lärer vara ett ofrånkomligt minimum, såvida icke museets ledande
krafter skola dömas till fullständig overksamhet med avseende på
sina försök att även inom de nuvarande otillfredsställande lokalerna finna
en modus vivendi för de växande samlingarnas ordnande, anse! jag det
synnerligen olyckligt, att Kungl. Maj:t icke tillmötesgått akademiens anslagskrav
på denna punkt.»

Det i motionen framlagda förslaget åsyftar att möjliggöra ett bättre utnyttjande
av de lokaler, i vilka statens historiska museum för närvarande
är inrymt. Otillräckligheten av dessa lokaler har med tiden kommit att
göra sig allt mer kännbar, och museets trångboddhet har medfört stora svårigheter
såväl i avseende å samlingarnas ordnande som beträffande deras
vetenskapliga bearbetande. Utskottet, som väl inser behovet för museet att
att kunna så långt sig göra låter, utnyttja till buds stående lokalutrymmen,
har i betraktande härav funnit kravet på ökade medel för detta ändamål
vara av beskaffenhet att ej kunna undanskjutas, därest museet övei huvud
skall vara i stånd att fylla de anspråk, som ställas på detsamma. Då utskottet
sålunda finner starka skäl tala för ett bifall till det motionsvis nu
framställda yrkandet, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till herr Rydéns förenämnda
motion i dess ovan angivna del, höja det under rubriken
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till underhåll och fortsättning av

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

inredningen i statens historiska museum och myntkabinettet,
nu 2,000 kronor, med 2,000 kronor till 4,000 kronor.

Vård och un- 47:o) Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen
Visby^uiner att’ me<^ uteslutande av det i riksstaten under rubriken vitterhets-,

och andra historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till
minnesrnär- Visby ruiners vård och underhåll, under samma rubrik uppföra ett ordinarie
ken m. m. reservationsanslag till vård och underhåll av Visby ruiner och andra bygg[44.
] nadsminnesmärken med ett belopp av 5,000 kronor,

dels ocJc att till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av

8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 98—111 i statsrådsprotokollet.

Utskottet anser goda skäl vara förebragta för Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer,

att riksdagen må

a) med uteslutande av det i riksstaten under rubriken
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till Visby ruiners vård och underhåll,
under samma rubrik uppföra ett ordinarie reservationsanslag
till vård och underhåll av Visby ruiner och
andra byggnadsminnesmärken med ett belopp av 5,000kronor,

b) till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
reservationsanslag av 8,000 kronor.

Ökade medel
för bestridande
av
vissa utgifter
för fornminnesvården [45] jämte

en i
ämnet väckt
motion.

48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 45) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökade medel för de ändamål, som avses med de å ordinarie stat för vitterhetsakademien
uppförda reservationsanslagen till rese- och transportkostnader,
fornlämningars vård, lyshållning m. m. samt till undersökning och
beskrivning av fäderneslandets fornlämningar m. m., för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra reservationsanslag å 13,000 kronor, att användas huvudsakligen
för akademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 111—112 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 93), däri, bland annat, hemställts,
att riksdagen måtte upptaga det i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat
angivna extra reservationsanslaget å 13,000 kronor för beredande av ökade
medel för de ändamål, som avses med de å ordinarie stat för akademien
uppförda reservationsanslagen till rese- och transportkostnader, fornlämningar®
vård, lyshållning m. m., samt till undersökning och beskrivning av
fäderneslandets fornlämningar m. m. med 15,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till stöd för berörda yrkande har motionären anfört följande:

»Det sedan flera år tillbaka upptagna fyllnadsanslaget för bestridande av
''vissa utgifter för fomminnesvården’ som år 1922 utgick med 18,000 kronor,
förra halvåret 1923 med 9,000 kronor men som för budgetåret 1923—1924
sänktes till 15,000 kronor hade uti akademiens anslagsberäkning för nästkommande
budgetår upptagits med samma sänkta belopp som det nuvarande,
eller 15,000 kronor. Kungl. Maj:t har emellertid föreslagit en ytterligare
nedsättning till 13,000 kronor. Ifrågavarande anslag är avsett såsom
fyllnad till de båda ordinarie anslagen: 1) till rese- och transportkostnader,
fornlämningars vård, lyshållning m. m. å 7,000 kronor samt 2) till undersökning
och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar m. in. å 6,000
kronor. Trots den vidsträckta ram, som satts för dessa tre anslags användning,
hava dock desamma i verkligheten måst användas så gott som uteslutande
till expensutgifter, konserveringsarbeten samt oundvikliga tjänsteresor,
påkallade av ärenden, som det åligger akademien att avgöra, eller sådana,
rörande vilka akademien anbefallts eller på annat sätt anmodats att avgiva
yttranden, t. ex. framställningar om att på grund av planerade odlingseller
byggnadsföretag få borttaga eu fast fornlämning eller förslag till restaurering
av äldre byggnadsminnesmärken o. s. v. De ifrågavarande tjänsteresorna
hava på senare tid måst göras i allt större utsträckning med hänsyn
till den ökade betydelse man numera tillmäter fornminnena landet runt.
Tillbörlig hänsyn till allmänhetens berättigade krav pa skyndsamhet vid avgörandet
av författningsenliga ansökningar hava också gjort det nödvändigt
att göra undersökningsresor och dylikt allt tätare genom även avlägsna
bygder. De övriga ändamål, som avsetts att gagnas med dessa anslag, hava
däremot trots deras behjärtansvärda karaktär måst så gott som helt stå tillbaka.
Anslagens otillräcklighet för de med dem avsedda ändamålen belysas
för övrigt därav, att det visat sig nödvändigt för Kungl. Maj.t att vid flera
tillfällen bereda akademien fyllnad från allmänna expensanslaget eller andra
till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel. Under sådana förhållanden
måste den vidtagna sänkningen av det redan förut avknappade anslaget betraktas
som obefogad.

Även i vissa andra avseenden har Kungl. Maj:t vidtagit nedprutningar i
akademiens anslag. Emellertid anser jag mig härutinnan icke böra hemställa
om ändring, även om mycket goda skäl otvivelaktigt härför kunna anföras.
Jag har nämligen velat inskränka mig till de punkter, där rättelse
synts mig vara alldeles ofrånkomlig.»

Ifrågavarande anslag utgick för år 1922 med 18,000 kronor och för förra
halvåret 1923 med 9,000 kronor samt är för budgetåret 1923—1924 bestämt
till 15,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu ifrågasatta ytterligare sänkningen av anslaget
torde komma att än mer beskära akademien i dess möjligheter att fullgöra
sina uppgifter i avseende å fomminnesvården i landet. Utskottet vill erinra
om den utveckling, som för närvarande kännetecknar den allmänna kulturminnesvården,
och om den ökade omfattning, arbetena i fornminnesvårdens
tjänst numera tagit. Därest den från såväl den vetenskapliga forskningens
som det allmänna kulturintressets synpunkt betydelsefulla faktor, som ligger
i en rationellt bedriven förn- och kulturminnesvård, skall kunna behörigen

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel
till avlönande
av icke-ordinarie
befattningshavare

vid vitterhetsakademien.

[46.]

upprätthållas, är det enligt utskottets mening oundgängligt, att akademien
förfogar över erforderliga medel för nu ifrågavarande ändamål. Enligt vad
utskottet inhämtat, har redan den beskäring av ifrågavarande anslag, som
ägde rum vid 1923 års riksdag, vållat akademien stora svårigheter, och den
nu av Kungl. Maj:t föreslagna ytterligare nedsättningen synes vara ägnad
att till bristningsgränsen skärpa desamma — ett förhållande, vartill den
ifrågasatta besparingens obetydliga omfattning knappast synes rättfärdiga.
Utskottet, som sålunda funnit övertygande skäl tala för ett bifall till det
motionsvis nu framställda kravet, hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herr Rydéns motion i nu berörda del, för beredande
av ökade medel för de ändamål, som avses med de å ordinarie
stat för vitterhetsakademien uppförda reservationsanslagen
till rese- och transportkostnader, fornlämningars
vård, lyshållning m. m. samt till undersökning och beskrivning
av fäderneslandets fornlämningar m. m. för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag å 15,000
kronor, att användas huvudsakligen för akademiens utgifter
för resekostnader för fornminnesvården.

49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 31,250 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 112—119 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett extra
anslag av 25,200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom anslag till redan befintlig extra
ordinarie personal, beredande av medel för anställande av en administrativ
tjänsteman såsom biträde åt riksantikvarien. Utskottet finner behovet i förevarande
hänseende väl styrkt. Departementschefen har i detta hänseende
räknat med ett arvodesbelopp, motsvarande avlöning till en tjänsteman i
16:e löneklassen av avlöningsreglementets löneplan för ordinarie befattningshavare.
Från akademiens sida har härutinnan uttalats såsom önskligt, att
såväl med hänsyn till de förekommande göromålens art som ock angelägenheten
av att kunna för befattningen påräkna fullt kvalificerad innehavare
avlöningen för denne finge beräknas efter 19:e löneklassen. Då, efter vad
utskottet inhämtat, ifrågavarande befattningshavare beräknas komma att
vissa månader av året icke behöva tagas fullt i anspråk och i anledning
härav hans sammanlagda avlöning enligt 19:e löneklassen skulle i stort sett
motsvara vad departementschefen tänkt sig för full tjänstgöring året om
enligt 16:e löneklassen, har utskottet ej velat motsätta sig detta från akademien
framkomna önskemål.

Statsutskottets utlåtande Kr 8.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till avlönande
av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1924—-1925
anvisa ett extra anslag av 31,250 kronor.

50:o) Kung! Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att

dels vidtaga sådan ändring i den ordinarie staten för akademien för de
fria konsterna, att den under avdelningen Betjäning för 1 andre vaktmästare
upptagna förmånen av »bostad av akademien» för denne uteslutes och i
stället tillägges den i samma avdelning uppförde eldaren, samt att, med bibehållande
av gällande bestämmelser om ålderstillägg, avlöningen för andre
vaktmästaren höjes från dess nuvarande belopp 1,275 kronor till 1,600 kronor,
därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg
150 kronor, och den kontanta avlöningen för eldaren sänkes från dess nuvarande
belopp 1,900 kronor, till 1,575 kronor, därav lön 925 kronor och
tjänstgöringspenningar 650 kronor,

dels och i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till avlöningar in. in.
vid akademien för de fria konsterna med oförändrat belopp, 75,525 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 119—120 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) vidtaga sådan ändring i den ordinarie staten för akademien
för de fria konsterna, att den under avdelningen Betjäning
för 1 andre vaktmästare upptagna förmånen av »bostad
av akademien» för denne uteslutes och i stället tillägges den
i samma avdelning uppförde eldaren, samt att, med bibehållande
av gällande bestämmelser om ålderstillägg, avlöningen
för andre vaktmästaren höjes från dess nuvarande
belopp 1,275 kronor till 1,600 kronor, därav lön 900 kronor,
tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg 150 kronor,
och den kontanta avlöningen för eldaren sänkes från dess
nuvarande belopp 1,900 kronor, till 1,575 kronor, därav lön
925 kronor och tjänstgöringspenningar 650 kronor,

b) i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till avlöningar
m. m. vid akademien för de fria konsterna med oförändrat
belopp, 75,525 kronor.

51:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av ökade medel till vissa i
staten för akademien för de fria konsterna uppförda ända -

Andring i
staten för
akademien
för de fria
konsterna.

[47.]

Ökade medel
för vissa i
staten för
akademien
för de fria

konsterna

upptagna

ändamål.

[48.]

Skolan för
dekorativ
konst.

[49.]

Arvoden åt
biträdande
lärare, expenser
m. m. för
musikaliska
akademien.

[50.]

Brandförsäkring
av operabyggnaden

och dramatiska
teaterns
byggnad
nr. m.

[61.]

28 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mål, nämligen: till belysning, undervisningsmateriell m. m.,
till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning
samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas
studieresor anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
av 11,300 kronor.

52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten
vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för dekorativ
konst för budgetåret 1924-—1925 anvisa ett extra
anslag av 14,000 kronor.

53:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 50) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av ökade medel för följande
i musikaliska akademiens stat upptagna ändamål anvisa för
budgetåret 1924—1925 såsom extra anslag:

a) beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare
och andra utgifter för undervisningen ett belopp av 5,000
kronor;

b) i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 1,500
kronor;

c) vad angår anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter,
däribland instrumenters vård och underhåll, ett belopp
av 6,000 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad samt av viss, staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda byggnader
förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen i statsrådsprotokollet
omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 53,047 kronor, att utgå
med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 126—128 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för innevarande budgetår anvisat
ett belopp av 52,910 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer förty,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad
samt av viss, staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda

Statsutskottets utlåtande Nr S.

byggnader förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1924 omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad
lösegendom för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
anslag av 53,047 kronor, att utgå med den fördelning, som
av Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

55:o) Under denna punkt har Kungl. Maj:t framlagt en tablå över Uppsala
universitets ekonomiska ställning, sådan densamma kunnat beräknas vid
utgången av år 1923.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran i berörda hänseende, liar,
med hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört (sid. 129—134
i statsrådsprotokollet), allenast velat detta för riksdagen
anmäla.

56:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor, att utgå från
statsverkets fond av rusdrycksmed el och disponeras enligt av Kungl. Maj:t
fastställda grunder.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 134—135 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. Petrén m. fl.
(nr 16) och den andra inom andra kammaren av herr B. Holmgren m. fl.
(nr 22), däri hemställts, att riksdagen ville höja det till upprätthållande av
verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1924—1925 äskade
extra reservationsanslaget av 55,000 kronor till 60,000 kronor, att utgå från
statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Beträffande de till stöd för motionerna framlagda förslagen får utskottet
hänvisa till motionen I: 16.

Alltsedan år 1921 har riksdagen beviljat anslag å extra stat till uppehållande
av rasbiologiska institutets i Uppsala verksamhet. För år 1922
utgick anslaget med 60,000 kronor, för förra halvåret 1923 med 30,000
kronor och för budgetåret 1923—-1924 utgår detsamma med 55,000 kronor.

Vid beviljande av anslag för ändamålet för förra halvåret 1923 yttrade
riksdagen bland annat:

»I avseende å den av Kungl. Maj:t för år 1922 fastställda staten för
ifrågavarande institut, vilken stat slutar å ett belopp av 60,000 kronor, har
riksdagen fäst sig vid en till reseersättning med 18,000 kronor upptagen

Uppsala

universitets

reservfond.

Uppehållande
av rasbiologiska

institutets
verksamhet

[53.]

jämte i ämnet
väckta
motioner.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lärararvoden
m. m.
vid Uppsala
universitet.

[54.]

Materiell för
vissa institutioner
m. m.

anslagspost. Med hänsyn till numera nedsatta resekostnader torde kunna
ifrågasättas, huruvida icke någon jämkning härutinnan kan vara påkallad.
Då emellertid institutet nyligen börjat sin verksamhet och någon erfarenhet
vare sig i avseende å densammas bedrivande eller beträffande beräkningen
av övriga anslagsposter ej kan föreligga, har riksdagen ej nu velat uttala
sig för några ändrade beräkningsgrunder beträffande institutets stat.»

Med hänsyn bland annat till detta riksdagens uttalande framlade Kungl.
Maj:t för 1923 års riksdag förslag om beviljande för ändamålet av ett till

55,000 kronor nedsatt anslagsbelopp. Anslagsposten till reseersättningar har
i den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1923—1924 fastställda staten fixerats
till 14,500 kronor, då däremot i förhållande till 1922 års stat vissa avlöningsposter
förete ökningar.

Utskottet, som av vad av motionärerna anförts icke blivit övertygat om
att ej inom ramen för det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget institutet
kan i behörig omfattning utöva sin verksamhet, hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å ovanberörda i ämnet väckta motioner,
i vad desamma skilja sig från Kungl. Majrts förslag, till
upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 55,000 kronor, att utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel
och disponeras enligt av Kungl. Maj:t fastställda
grunder.

57:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för vissa
extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid
universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra anslag av 58,810 kronor, att med iakttagande av de
för vissa fall av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 angivna grunder
med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för av departementschefen
i samma statsrådsprotokoll omförmälda ändamål;
skolande de belopp, som ur berörda anslag anordnas
till anställande av en lektor i danska språket och litteraturen
samt lektorer i tyska, franska och engelska språken ävensom
till arvode åt en assistent vid fysiska institutionen anses
utgå ur vederbörande av 1921, 1919 och 1923 års riksdagar
för dessa ändamål beviljade anslag.

58:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till materiell för vissa institutioner m. m. vid

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra reservationsanslag av 113,050 kronor, att av Kungl.
Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 omförmälda
ändamål.

59:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen A) avlöningar
m. m., e) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m. under rubriken »kirurgiska kliniken» — med uteslutande av
vad där förekommer angående en amanuens, tillika underkirurg — i stället
uppföra en underkirurg, tillika biträdande överläkare, med ett arvode av

3,000 kronor jämte hyresbidrag av 750 kronor att utgå till gift innehavare
av befattningen, med anmärkning därjämte, att sagda belopp skola utgå
under villkor, att motsvarande anslagsbelopp uppföras för befattningen å
akademiska sjukhusets stat;

dels ock för berörda ändamål höja det ordinarie anslaget till universitetet,
universitetsstaten, med 2,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 139—146 i statsrådsprotokollet.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget torde vara att betrakta såsom en
konsekvens av de utav riksdagen beslutade nybyggnadsanordningarna vid
akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utskottet har mot förslaget ej funnit anledning till erinran i annat hänseende
än att benämningen biträdande överläkare lämpligen torde utbytas
mot förste underläkare. Desslikes förutsätter utskottet, att ifrågavarande
befattning efter ansökan i vederbörlig ordning tillsättes av universitetskanslern.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen
A) avlöningar m. m., e) Tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. under rubriken
»kirurgiska kliniken» — med uteslutande av vad där förekommer
angående en amanuens, tillika underkirurg — i
stället uppföra en underkirurg, tillika förste underläkare,
med ett arvode av 3,000 kronor jämte hyresbidrag av 750
kronor att utgå till gift innehavare av befattningen, med
anmärkning därjämte, att sagda belopp skola utgå under
villkor, att motsvarande anslagsbelopp uppföras för befattningen
å akademiska sjukhusets stat;

b) för berörda ändamål höja det ordinarie anslaget till
universitetet, uni versi tetsstaten, med 2,500 kronor.

vid Uppsala
universitet.

Arvode till
underkirurgen
vid
kirurgiska
kliniken vid
akademiska
sjukhuset
i Uppsala.

[56.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Amanuens
vid pediatriska
kliniken
vid
akademiska
sjukhuset
i Uppsala.

[57.]

Lärarbiträde
vid praktiska
språkövningar
i ryska
vid Uppsala
universitet.

[58.]

60:o) Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen A) avlöningar
m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m. under rubrik »pediatriska kliniken» uppföra 1,000 kronor såsom
arvode åt en amanuens, tillika amanuens vid pediatriska polikliniken,
med anmärkning därjämte, att sagda arvodesbelopp skall utgå till amanuensen
under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska
sjukhusets stat;

dels ock för berörda ändamål höja det ordinarie anslaget till universitetet,
universitetsstaten, med nämnda belopp, 1,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 146—148 i statsrådsprotokollet.

Jämväl detta förslag torde vara att betrakta såsom en följd av de nya
sjukhusbyggnaderna i Uppsala. Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka detsamma,
hemställer,

att riksdagen må

a) i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen
A) avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. under rubrik
»pediatriska kliniken» uppföra 1,000 kronor såsom arvode åt
en amanuens, tillika amanuens vid pediatriska polikliniken,
med anmärkning därjämte, att sagda arvodesbelopp skall
utgå till amanuensen under villkor, att ett lika stort belopp
tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat;

b) för berörda ändamål höja det ordinarie anslaget till
universitetet, universitetsstaten, med nämnda belopp, 1,000
kronor.

Vid bifall till vad utskottet ovan under punkterna 59 och 60 tillstyrkt kommer
det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten, nu
1,098,127 kronor, att ökas med 3,500 kronor till 1,101,627 kronor.

61 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till arvode åt
lärarbiträde vid de praktiska språkövningarna i ryska vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 148—153 i statsrådsprotokollet.

För närvarande utgår för ändamålet ett anslag av 500 kronor. Utskottet,
som finner övertygande skäl vara förebragta för den av Kungl. Maj:t ifrågasatta
höjningen av anslaget, hemställer,

att riksdagen må till arvode åt lärarbiträde vid de praktiska
språkövningarna i ryska vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 1,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 33

62:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i enlighet med vad som alltsedan höstterminen
1914 på grund av riksdagens upprepade gånger
lämnade medgivande ägt rum, medgiva, att av det med ritmästarbefattningen
vid universitetet i Uppsala förenade arvode
å 800 kronor ett belopp av 300 kronor för år räknat
må tills vidare utgå till arvode åt en amanuens vid universitetets
konstmuseum samt att återstoden av ritmästararvodet,
eller 500 kronor för år, må tills vidare användas till arvode
åt en lärare, som i enlighet med särskilda, av det större
akademiska konsistoriet givna bestämmelser skall meddela
undervisning i utförande av ritningar för vetenskapligt ändamål.

63:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för vissa
extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid
universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra anslag av 73,625 kronor, att med iakttagande av de för
vissa fall av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 angivna grunder med
särskilda belopp av Kungl.'' Maj:t användas för av departementschefen
i samma statsrådsprotokoll omförmälda ändamål,
skolande de belopp, som ur berörda extra anslag anordnas till
anställande av lektorer i tyska, franska och engelska språken,
anses utgå ur det av 1919 års riksdag för detta ändamål
beviljade anslag.

64:o) På grund av Kungl. Maj:te förslag (punkt 61) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till materiell för vissa institutioner vid universitetet
i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra reservationsanslag av 65,025 kronor, att av Kungl.
Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 omförmälda
ändamål.

65:o) Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till täckande av de kostnader, Malmöhus läns landsting fått vidkännas för
driften vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund under år 1923, anvisa för
budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 150,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 158—162 i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Disposition
av arvodet
till ritmästare
vid
Uppsala
universitet.

[59.]

Lära rar voden
m. m.
vid Lunds
universitet.

[60.]

Materiell för
vissa institutioner
m. m.
vid Lunds
universitet.

[61.]

Bidrag till
täckande av
driftkostnaderna
vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrätt -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningar
i Lund.

[62.]

Materiellanslaget
till
patologiskanatomiska

institutionen
vid Lunds
universitet.

[63.]

Vid 1921 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att såsom bidrag
till täckande av ifrågavarande merkostnader under år 1920 anvisa ett anslag
av 500,000 kronor. Riksdagen beviljade för ändamålet ett belopp av allenast
300,000 kronor. Såsom bidrag till täckande av 1921 års merkostnader
föreslog Kungl. Maj:t 1922 års riksdag anvisa ett anslag av 300,000 kronor,
vilket jämväl av riksdagen beviljades. Beträffande 1922 års merkostnader
äskade Kungl. Maj:t av 1923 års riksdag ett bidrag av 250,000 kronor, vilket
emellertid av riksdagen nedsattes till 200,000 kronor. Nu har för 1923
års merkostnader av universitetskanslern ifrågasatts ett statsbidrag av 250,000
kronor. Departementschefen åter har ansett sig böra begränsa kravet till

150,000 kronor.

Det anslag, varom här är fråga, har sin upprinnelse i de av lasarettets
egenskap av klinisk undervisningsanstalt betingade merkostnader, vilka föranletts
av de under de senare åren ökade driftkostnaderna. Anslaget bär
följaktligen, såsom departementschefen framhåller, karaktären av kristidsanslag,
vilket jämväl bestyrkes av de successivt sjunkande belopp, varmed
det utgått och nu föreslås utgå. Då den hastighet för anslagets avveckling,
som får anses inrymd i Kungl. Maj:ts förslag, synes lämpligt avvägd, får
utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av de kostnader,
Malmöhus läns landsting fått vidkännas för driften
vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund under år 1923, anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 150,000
kronor.

66:o) Kungl. Maj:t har (punkt 63) föreslagit riksdagen att

dels för beredande av höjning till 6,000 kronor av det i utgiftsstaten för
universitetet i Lund, avdelningen B) Till materiell m. in., under rubriken
patologisk-anatomiska institutionen upptagna anslagsbeloppet å 3,750 kronor,
öka det ordinarie anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten, med
2,250 kronor;

dels ock till förstärkning av patologisk-anatomiska institutionens anslag till
materiell m. m. för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 162—164 i statsrådsprotokollet.

Det föreliggande förslaget är föranlett av den genom riksdagens medverkan
åvägabragta utvidgningen av patologiska institutionen. Utskottet, som
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer förty,
att riksdagen må

a) för beredande av höjning till 6,000 kronor av det i
utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen B) Till
materiell m. m., under rubriken patologisk-anatomiska insti -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tutionen upptagna anslagsbeloppet å 3,750 kronor, öka det
ordinarie anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten,
med 2,250 kronor;

b) till förstärkning av patologisk-anatomiska institutionens
anslag till materiell m. in. för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 2,000 kronor.

67:o) Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att till arvode åt
lärarbiträde vid praktiska språkövningar i ryska vid universitetet i Lund för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 164—167 i statsrådsprotokollet.

I likhet med vad utskottet tillstyrkt i motsvarande hänseende beträffande
Uppsala universitet (ovan punkt 61) hemställer utskottet,

att riksdagen må till arvode åt lärarbiträde vid praktiska
språkövningar i ryska vid universitetet i Lund för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

68:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr E. Björnsson m. fl. (nr 56) och den andra inom andra kammaren
av herrar C. Lindskog och V. Bydén (nr 51) har hemställts,

att riksdagen måtte besluta om beviljande av nödiga anslag för inrättande
av en ny professur i kemi vid Lunds universitet, av en ny amanuensbefattning
och en ny vaktmästarbefattning vid samma universitets kemiska institution
och för ökning av anslaget till materiell in. m. för samma institution
för nästa budgetår med 4,000 kronor,

samt att vid bifall härtill från staten för Lunds universitet anslaget för
laboratoriebefattningen i kemi avföres.

Till stöd för detta förslag har av motionärerna andragits följande.

»Sedan genom dåvarande laboratorns i kemi vid Lunds universitet utnämning
till professor vid universitetet i Uppsala den 23 augusti 1918 ett lämpligt
tillfälle inträtt till eu av många som nödvändig ansedd omorganisation
av undervisningen i kemi vid universitetet i Lund, började matematisk-naturvetenskapliga
sektionen därstädes omedelbart vidtaga åtgärder för en sådan
omorganisations genomförande. Dessa åtgärder utmynnade närmast i, att
sektionen enligt beslut den 16 december 1918 anmodade f. d. professor P.
Klason i Stockholm, f. d. professor O. Widman och professor L. Ramberg i
Uppsala samt professor B. Holmberg i Stockholm att till sektionen inkomma
med förslag till nyordnande av undervisningen samt till eventuell förstärkning
av lärarekrafterna i kemi vid universitetet.

Till efterkommande av sektionens nämnda anmodan inlämnade professor
Klason en den 11 februari 1919 daterad skrivelse, innehållande en historik
över den kemiska undervisningens vid Lunds universitet utveckling med
därur dragna slutsatser om dess så småningom inträdda otillräcklighet, varför
på det livligaste förordades, att sektionen till vederbörande ville avgiva förslag
om inrättandet av ytterligare en professur i kemi inom filosofiska fakulteten
sålunda, att densamma finge en professur i oorganisk kemi och en i organisk

Lärarbiträde
vid praktiska
språkövningar
i
ryska vid
Lunds
universitet.

[64.]

Motioner angående
inrättande
av
en ny professur
i kemi
vid Lunds
universitet
in. m.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kemi med skyldighet för innehavarna att hålla vardera fyra föreläsningar i
veckan inom ramen av sina ämnen samt med biträde av erforderliga amanuenser
respektive docenter leda de i varje ämne erforderliga övningarna.

Herrar Widman, Ramberg och Holmberg avgåvo i mars 1919 ett gemensamt
yttrande, i det följande betecknat som WRH:s, i vilket inledningsvis
kemiens under de senare årtiondena utomordentligt snabba utveckling skisseras
med hänvisningar till Guldberg-Waages, Horstmanns, Gibbs’, vand
Hoffs och Arrlienius’ insatser inom termodynamikens kemiska tillämpningar
och beträffande lösningars egenskaper, vidare till kolloidkemiens snabba frammarsch,
radioaktivitetens upptäckt och vittfattande konsekvenser, Werners teori
för komplexföreningar, som givit den oorganiska kemien en mäktig impuls,
vand Hoff-Le Bels stereokemiska principer, som varit av samma betydelse för
den redan förut tack vare Kekules strukturformler synnerligen livligt bearbetade
organiska kemien, samt slutligen också till, hurusom nu speciellt den
organiska kemien också mera direkt anknyter sig till fysiologiska och biologiska
vetenskaper, i det att även den rena kemien allt mer börjar syssla
med de i de levande organismerna försiggående eller av dem direkt eller
indirekt förorsakade materieomvandlingarna, och vidare i att allt svårhanterligare
organiska natursubstanser utsättas för analytisk genomforskning och
syntetiska försök. Med anknytning till den på senare år genomförda omorganisationen
av tekniska högskolan påpeka WRH därjämte, hurusom ett
för båda områdena nyttigt samarbete mellan vetenskap och teknik också i
vårt land mera bestämt börjat etableras, vilket särskilt femtio års erfarenheter
från Tyskland visat vara synnerligen förmånligt såväl för den kemiska
forskningen som med hänsyn till kemiens allt mera ingripande betydelse för
tekniken också för denna, och att ej heller eu universitetsprofessor i kemi
får vara främmande för ämnets praktiska tillämpningar anges vara desto
mera önskvärt, som numera allt fler akademiskt utbildade kemister söka sig
till och få anställning i praktisk verksamhet, varför den lägre kemiundervisningen
vid våra universitet ej längre kan anses fylla sitt ändamål, om
den, betraktad som utbildning för de studerandes blivande levnadsbanor,
endast tar sikte på lärarkallet.

Härefter fortsätta WRH:

Av dessa antydningar torde framgå, att om man har anspråk på att vid
ett universitet en i modern mening allsidig kemisk undervisning skall meddelas
och att handledning vid forskningen där skall kunna lämnas inom
åtminstone de flesta av kemiens grenar, så är detta med ämnets stora omfattning
och den mänskliga förmågans begränsning för framtiden ej möjligt,
därest ämnet allt fortfarande skall företrädas av blott en professor. Så är i
allmänhet ej heller fallet vid Nordens universitet och ej ens vid dess tekniska
högskolor, ty eu granskning av Minerva för år 1912/1913 ger vid handen,
att i Uppsala finnas tre professorer i kemi (av vilka en har skyldighet att
vetenskapligt representera och undervisa i ''allmän och oorganisk kemi’, en i
''organisk kemi’ och eu, som dock innehar personlig professur, i ''fysikalisk
kemi’). I Lund finnes en professor och en laborator i kemi, vid Stockholms
högskola finnes en professor i ’oorganisk’och eu i ''organisk kemi’, vid Kristiania
universitet två professorer i ''kemi'' och vid Köpenhamns tre, vilka
samtidigt äro professorer i Polytekniske Laereanstalt, vid vilken dessutom
flera professurer i tillämpad kemi finnas. Helsingfors’ universitet har två
professorer och en adjunkt i ''kemi'', och tekniska högskolan därstädes har en
professor och en adjunkt i ''kemi’ samt en professor i ''kemisk teknologi’.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Trondhjems tekniska högskola har en professur i ''allmän kemi’, eu i ''organisk
kemi’, en i ''teknisk oorganisk’ och en i ''teknisk organisk kemi’, och vår
egen tekniska högskola i Stockholm har för närvarande en professur i
''oorganisk och elektrokemi’, en i ''organisk och analytisk kemi’ och en i
''kemisk teknologi’, men vid innevarande riksdag föreligger kunglig proposition
på inrättandet av en ny professur, nämligen i ''oorganisk kemi’, varefter de
två förut först nämnda professionerna skulle komma att omfatta ''teoretisk
och elektrokemi’ samt ''organisk kemi’.»

Till denna översikt kan nu fogas, att 1919 års riksdag beviljade tekniska
högskolans anhållan om en ny professur, nämligen i »oorganisk kemi», och
att Polytekniske Laeranstalt sedan juli 1919 har eu ny professur i »kemi».
— Med hänsyn till kemiens omfattning har man alltså överallt annorstädes
vid universiteten och de tekniska högskolorna i Sverige och grannländerna
funnit flere ordinarie lärare i ren kemi vara erforderliga, och WRH förorda
i överensstämmelse därmed inrättandet av ännu en professur i kemi vid
Lunds universitet, varvid de föreslå benämningarna professur i »oorganisk
och teoretisk kemi» och i »organisk kemi» för de båda, som därefter skulle
komma att förefinnas.

För den sålunda föreslagna lärarebesättningen anges lokalfrågan lätt kunna
lösas,

»eftersom snart en ny medicinsk-kemisk institutionsbyggnad kommer till
stånd och de därefter lediga laboratorierna åtminstone lika länge som den i
bruk varande kemiska institutionen böra kunna användas. Professorn i organisk
kemi skulle därför kunna få sina laboratorielokaler förlagda till den
nu av medicinska fakulteten disponerade delen av den kemiska institutionskomplexen---».

Som redan då kemien i Lund var ytterst trångbodd i sin gamla lokal,
förutsatte för övrigt WRH

»som naturligt och nödvändigt, att den östra delen av den kemiska byggnaden,
sedan medicinarna utflyttat, under alla omständigheter övertages av
den rena kemien, tills densamma eu gång i framtiden fått ett eget nytt hem».

Vad undervisningens fördelning mellan de båda professorerna beträffar, så
tänka sig WRH, att professorn i oorganisk och teoretisk kemi skulle leda
övningarna i kvalitativ och kvantitativ analys samt i fysikalisk kemi, under
det att professorn i organisk kemi skulle få ansvara för övningarna i undervisningsexperiment
samt i oorganisk och organisk syntes, varjämte vardera
professorn skulle leda de högre laborationer och föreläsa över de delar av
kemien, som motsvaras av benämningarna på professurerna. Som biträden
vid ledandet av övningarna och förberedelserna till föreläsningarna anses
vardera professorn ha behov av två amanuenser, under det att laboratorn,
som närmast haft karaktären av assistent, ehuru ordinarie sådan, skulle försvinna.
Som avslutning anföra WRH i denna punkt:

»Skulle sedermera exempelvis ännu någon amanuensplats bli av nöden, så
bli dock de sammanlagda ekonomiska uppoffringar, som statsverket får ikläda
sig för att få undervisningen i kemi vid Lunds universitet tidsenligt ordnad,
försvinnande små, när man betänker ämnets numera av alla insedda utomordentliga
vikt och betydelse för utvecklingen av ett lands resurser av skilda
slag».

Härefter övergå WRH till förslag angående fördelning av examination och
institutionsföreståndarskap samt till formaliteter, som bleve av nöden, därest
redan den nya professuren kunde komma till stånd vid 1920 års riksdag,
varefter de avsluta sin skrivelse med följande:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

»På grund av vad som ovan anförts få vi alltså föreslå sektionen att för
närvarande vidtaga vederbörliga åtgärder för
att ännu eu professur i kemi inrättas;
att laboratorstjänsten i kemi i samband därmed indrages;
att ännu en amanuensbefattning vid kemiska institutionen inrättas; och
att behövlig del av medicinsk-kemiska institutionens nuvarande lokaler
reserveras för att användas till organiskt-kemiskt laboratorium.»

De nu refererade sakkuunigeutlåtandena behandlades i sektionen vid möten
den 3 och 14 april 1919, varvid dåvarande professorn i kemi, J. M.
Loven, i samband med en skriftlig granskning av dessa utlåtanden gjorde
gällande, att lian för sin del ej önskade någon kollega i kemi vid universitetet,
varför han hemställde:

»Jag får därför för min del föreslå, att inga åtgärder vidtagas för tillsättande
av en professur i kemi eller någon del därav vid detta universitet,
förr än min nu innehavande professur blivit ledig, samt beträffande laboratorsbefattningen
alternativt, att den antingen ofördröjligen ledigförklaras
eller, om det ej röner bifall, att sektionen gör vederbörlig framställning om
ytterligare uppskov med dess besättande, till dess min efterträdare blivit
utnämnd och tillträtt sitt ämbete.»

Sektionen beslöt

»att hemställa om tillstånd att låta med åtgärder för tillsättandet av laboratorsbefattningen
i kemi vid universitetet anstå, tills professor Loven vid
uppnådd pensionsålder lämnat sin tjänst och denna blivit med ordinarie
innehavare besatt samt den nye professorn hunnit taga under övervägande,
huru enligt hans mening i föreliggande ärende borde förfaras»,

och enligt upprepade av Kungl. Maj:t meddelade tillstånd bär sedan dess
laboratorstjänsten förblivit obesatt.

Sedan efter professor Lovens bortgång professor L. Smith blivit hans
efterträdare, upptog denne, med instämmande av professor H. Wallengren,
i skrivelse till större akademiska konsistoriet den 30 maj 1922 åter ärendet,
varvid han anslöt sig till de förut tillkallade sakkunnigas meningar, bemötte
framkomna betänkligheter mot att professorerna också skulle leda de lägre
övningarna i kemi med hänvisning till, att så utan olägenhet är förhållandet
vid laboratorierna såväl i Uppsala som vid Stockholms högskola, och att
amanuenserna vid Lunds kemiska institution av gammal slentrian använts
för göromål, för vilka mindre kvalificerad — respektive okvalificerad — arbetskraft
bort ifrågakomma och sålunda ej alltid varit tillgängliga vid den
egentliga undervisningen. Smiths skrivelse innebär en anhållan, att konsistoriet
skulle bland sina petita till 1923 års riksdag upptaga:
en ny professur i kemi samt

en ny amanuensbefattning i kemi med ett arvode av 1,200 kronor, och att
i samband därmed laborator sbefattningen i kemi skulle indragas.

Som avslutning anför Smith:

»Vad den nya professurens omfattning, fördelningen av undervisningen mellan
de båda professorerna o. s. v. beträffar, synes mig de sakkunniga i allt
väsentligt ha funnit de riktiga uppslagen, men vore det val ändamålsenligast,
att sektionen finge framdeles inkomma med förslag i dessa frågor.»

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen tillstyrkte enhälligt den 31 maj
1922 Smiths och Wallengrens förslag, och detsamma var fallet med större
akademiska konsistoriet den 1 juli samma år, vilket därvid till protokollet
tog sina petitakommitterades yttrande i ärendet, vilket var av följande lydelse
:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

»De tidigare tillfrågade sakkunniga och den nyutnämnde professorn i ämnet
äro i allt väsentligt ense om nödvändigheten av den föreslagna anordningen,
och vederbörande sektion biträder deras uppfattning. Då varken det
trängande behovet av bättre ordnad och utvidgad undervisning i detta synnerligen
viktiga ämne eller Kungl. Maj:ts meddelade tillstånd till visst begränsat
uppskov med återbesättandet av den sedan flera år lediga laboratorsbefattningen
medgiva dröjsmål med denna angelägenhets tillfredsställande
slutliga ordnande, hemställer kommittérade, att konsistoriet ville ingå till
Kungl. Maj:t med framställning i enlighet med matematisk-naturvetenskap liga

sektionens ifrågavarande förslag.» . .

Det förtjänar dessutom anmärkas, att i samband med konsistoriets behandling
av väckt förslag om inrättandet av en personlig professur åt professor
Albert Nilsson i estetik och litteraturhistoria professor Forssman vid
samma möte bland annat anförde:

»Ingen finns, som kan påstå, att detta är ett trängande universitetsmtresse,
men samtidigt förekommer vid detta sammanträde en begäran om en professur
i kemi, vilket enligt mitt förmenande är kanske universitetets viktigaste
behov för närvarande.»

Denna mening biträdde också konsistoriet, i det att det ansage,

»att det av professor Forssman i ovanintagna anförande framhävda önskemålet
angående inrättandet av eu ny professur i kemi vore för universitetet
av större vikt än inrättandet av en personlig professur för professorn

Albert Nilsson.» ■ . . ,

I enlighet med sitt beslut av 1 juli hemställde större konsistoriet hos
kanslersämbetet för rikets universitet om utverkande av nådig proposition
till 1923 års riksdag om inrättandet vid Lunds universitet av en ny professur
i kemi och av eu ny amanuensbefattning vid därvarande kemiska
institution ävensom i samband därmed om indragning av laboratorsbefattningen
i kemi, och eu sådan nådig proposition blev också av kanslersämbetet
den 22 augusti 1922 kraftigt förordad.

Då emellertid de gjorda framställningarna angående ordnandet av kemiundervisningen
vid Lunds universitet ej ledde till någon Kungl. Mapts åtgärd,
upprepade professor Smith i skrivelse till större konsistoriet den 4 maj
1923 sin hemställan från föregående år, vilken av vederbörande sektion, med
ej motiverad reservation av professor Charlier, tillstyrktes den 5 ma] och
likaledes vann större konsistoriets tillstyrkan vid sammanträde den 30 maj.
Konsistoriet upprepade därvid föregående års motivering samt framhävde
särskilt 3»tt

»konsistoriet räknade utav de under punkterna II: 8, 11 och 12 begärda
nya befattningarna eu ny professur i kemi som den för närvarande angelägnaste,
vars inrättande i själva verket vore ett ur undervisnmgssynpunkt

oavvisligt behov.» „ ,

Endast en av konsistoriets ledamöter, nämligen professor Bergman, uttalade
eu avvikande mening, i det han av hänsyn till det statshnansiella
läget ansåg sig böra yrka avstyrkande även av denna framställning.

Sedan större konsistoriet i ärendet gjort samma framställning till kanslersämbetet
som föregående år, yttrade detta i underdånig skrivelse den lo
augusti 1923:

»Då förevarande petitum härmed åter för Kungl. Maj.t framlägges, fåi
kanslersämbetet för rikets universitet för sin del ånyo kraftigt förorda eu sa
snar lösning som möjligt av spörsmålet i fråga. Kanslersämbetet tillatei sig

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

därvid i underdånighet dels hänvisa till vad de i ärendet hörda sakkunniga
yttrat om det uppenbara behovet av förstärkning av lärarkrafterna i kemi
vid universitetet i Lund, dels erinra därom, att uppehållandet av undervisningen
i ämnet för närvarande kan sägas vara grundat på ett provisorium,
vilket snarast bör ersättas med ordnade förhållanden, något som tydligast
torde framgå därav, att återbesättandet av den lediga ordinarie laboratorsbefattningen
fått — senast enligt nådigt beslut den 13 juli 1923 — anstå
alltsedan den sista laboratorn den 23 augusti 1918, alltså för jämnt fem år
sedan, utnämndes till professor vid universitetet i Uppsala, dels ock framhålla,
att den begärda omorganisationen, om den genomföres på nu föreslaget
sätt, icke kommer att medföra större ökning i årliga utgifter än 4,200
kronor.

Med hänvisning i övrigt till bilagda handlingars innehåll får kanslersämbetet
härmed livligt förorda, att till 1924 års riksdag må avlåtas nådig
proposition i överensstämmelse med konsistoriets förslag.»

Ej heller nu ha universitetetsmyndigheternas bemödanden att få ifrågavarande
förhållanden tillfredsställande ordnade vunnit Kung], Maj:ts understöd,
men som detta givetvis endast kan ha berott på det statsfmansiella
läget och vi äro av den uppfattningen, att här ett önskemål föreligger, som
ej blott är av trängande art med hänsyn till uppehållandet av den akademiska
undervisningen i södra Sverige, utan också beträffar eu vetenskapsgren,
som mer än någon annan har betydelse för utnyttjandet av landets
naturliga hjälpmedel, så förmena vi, att riksdagen i detta fall även utan
regeringsinitiativ bör bevilja nödiga medel för förhållandenas ordnande. Som
ovan anförts, skulle för detta enligt herrar Widman, Ramberg oeh Holmberg
erfordras, dels inrättandet av en ny professur och en ny amanuensbefattning
i kemi vid Lunds universitet, i samband varmed laboratorstjänsten
därstädes skulle indragas, dels vid dess ledigblivande apterande av hittillsvarande
mcdicinskt-kemiska institutionen till organiskt-kemiskt laboratorium.
Som den senare frågan förut ej kunnat bliva aktuell, ha universitetsmyndigheterna
hittills inskränkt sig till framställningar beträffande lärarkrafterna,
men då den nya medicinskt-kemiska institutionen nu kommit
så långt, att avflyttningen från den gamla redan instundande sommar kommer
att taga sin början, föreligger alltså tillfälle för eu ny kemie professor
i Lund att omedelbart få egna laboratorielokaler, vilket givetvis är en nödvändig
förutsättning för att denna professor skall kunna utveckla vederbörlig
intensitet i sin undervisning och forskning.

Härmed komma dock ytterligare anspråk på statsmedel att ställas, ty
även om Lunds universitets egna fonder torde kunna och böra bestrida de
engångsutgifter, som bliva av nöden för de nuvarande1 medicinskt-kemiska
laboratorielokalernas apterande till och utrustning för det nya ändamålet, så
bli dock anslag till eu ny vaktmästare ock till ökning av årsanslaget för
den kemiska institutionen i dess helhet av nöden. Förhållandet är nämligen
det, att för närvarande kostnaderna för hela den kemiska laboratoriekomplexens
uppvärmning, vilken sker från en gemensam centraluppvärmningsugn,
bestridas av kemiska och medicinskt-kemiska institutionerna tillsammans
i förhållande till vars och ens totala värmeytor, under det att
själva eldningen skötes av de båda institutionernas vaktmästare omväxlande.
Vid medicinarnas bortflyttning kommer således till en början eldningen beständigt
att få ombesörjas av kemiska institutionen ensam, vilket uppenbarligen,
även om ej någon som helst förändring av lärarkrafterna vidtages,
kommer att göra anställandet av ännu ett ordinarie biträde nödvändigt, då

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

omöjligen en person kan medhinna alla såväl eldnings- som vanliga vaktmästargöromål.
Men härtill kommer den i och med övertagandet av den
medicinskt-kemiska avdelningen ökade direkta bränslekostnaden, vilken enligt
från nämnda avdelning erhållna uppgifter år 1922 uppgick till 1,700 kronor,
varmed alltså den rena kemiens årsanslag ''bör höjas. Vi vilja dessutom
erinra därom, att även denna ökning i utgifter förr eller senare är ofrån
komlig oberoende av inrättandet av en ny professur, enär den utomordentliga
trångboddheten inom nuvarande kemiska institution, som ovan påpekats
och också i matematisk-naturvetenskapliga sektionen i Lund även av professor
Lovén framhållits, gör en ökning av denna institutions lokaler med
de snart lediga medicinskt-kemiska under alla omständigheter nödvändig. —
Med det ökade experimentella forkningsarbete, som inrättandet av en ny professur,
därest denna skall uppfylla sitt ändamål, måste medföra, bli givetvis
också ökade medel till bestridandet av kostnaderna för gas, vatten, elektricitet,
kemikalier m. in. av nöden. Denna kostnadsökning beräkna vi för
budgetåret 1924—1925 till 2,300 kronor, utgörande cirka 20 procent av
skillnaden mellan kemiska institutionens begärda anslag till materiell in. in.
för samma tid (enbgt universitetets riksdagspetita 13,600 kronor) och dess
bränslekostnad (denna antagen lika med 1922 års, eller 2,240 kronor).

Sammanlagda ökningen av anslag för uppvärmning, gas, vatten o. s. v.
skulle sålunda uppgå till 4,000 kronor, och om man bortser från ålders- och
dyrtidstillägg samt tillfälliga löneförbättringar, utgör anslagsbehovet för:

en ny professur...................kronor 7,500

en ny amanuensbefattning........... » 1,200

en ny vaktmästarbefattning ......... » 1,750.

Då vi förutsätta, att den nuvarande laboratorsbefattningen skall indragas,
bör man för att bedöma den kostnadsökning, statsverket vid bifall till denna
vår motion skulle få vidkännas för Lunds universitet, minska ovannämnda
belopp med 4,500 kronor.

Ehuru vi anse, att de skäl, som ovan anförts för kravet på ökade lärarkrafter
i kemi, redan i och för sig äro så starka, att de trots det bekymmersamma
statsfinansiella läget borde förmå riksdagen att bevilja nödiga
anslag, kunna vi dock icke underlåta att erinra därom, att den personliga
professur i estetik och btteraturhistoria vid Lunds universitet, som riksdagen
föregående år beviljade, efter all sannolikhet inom kort kommer att försvinna,
vadan ökningen i de verkliga utgifterna för detta universitet på
grund av bifall till vårt förslag skulle minskas med ytterligare 7,200 kronor.»

Behovet av en omorganisation av lärarkraftema i kemi vid Lunds universitet
torde ligga i öppen dag, om man tager i betraktande, hur detta
ämne är representerat vid andra högskolor. Kravet på en förbättring härutinnan
har vid ärendets förberedande behandling, såsom i motionerna påvisas,
så kraftigt betonats, att föga synes vara att tillägga därutöver. Att
en lösning av denna fråga är ett av universitetets allra angelägnaste önskemål
framgår oförtydbart av myndigheternas yttranden, och utskottet vill
vidare erinra därom, att den nu föreliggande framställningen icke kommer såsom
ett nytt och för riksdagen okänt krav från universitetets sida. Tvärtom
framhölls år 1923, då inom riksdagens kamrar frågan debatterades angående
inrättande av en personlig professur i estetik med litteraturhistoria, att kravet

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

på en ny professur i kemi för närvarande var för universitetet av den mest
angelägna beskaffenhet och att detta krav, sedan länge känt och av erfarenheten
allt mer och mer bestyrkt, med tiden icke kunde tillbakavisas.

En lösning av frågan om kemiundervisningen i Lund är emellertid icke
allenast att betrakta såsom ett ensidigt universitetsintresse, även om från
undervisningens synpunkt denna uppfattning vid universitetet helt naturligt
varit den förhärskande. Kemien är med den enorma utveckling, som på
detta område i vår tid ägt rum, av en utomordentlig betydelse; samarbetet
mellan vetenskap och teknik har alltmer börjat vinna insteg, och den praktiska
tillämpningen av de vetenskapliga resultaten har tillfört och kan än
mer tillföra landet värden av en omfattande ekonomisk betydelse. Den intima
kontakten mellan vetenskaplig forskning och industri på just kemiens
område har inom andra länder visat sig synnerligen fruktbringande, och ett
fortgående på den hos oss redan beträdda vägen att i de ämnen, beträffande
vilka sådant är av betydelse, lätta på den akademiska avskildheten och att
vid universiteten ej allenast taga sikte på lärarutbildningen utan även på
den praktiska tillämpningen inom industrien bör hälsas med den största tillfredsställelse.
Inrättande av en kemiprofessur skulle genom en fördelning
å två professorer av den synnerligen betungande undervisnings- och exarninationsskyldighet,
som för närvarande åligger professorn i kemi, bereda
ökade möjligheter till en dylik fruktbringande samverkan mellan den kemiska
vetenskapens representanter vid Lunds universitet och den kemiska
industriens tekniska krafter och måste därför enligt utskottets förmenande,
sett från nationalekonomisk synpunkt, betraktas såsom en klok och insiktsmedveten
åtgärd, som kan bära rika frukter för landets materiella odling.

Utskottet har vid anförda förhållanden funnit så starka skäl föreligga
för inrättande av ytterligare en kemiprofessur vid Lunds universitet, att utskottet
ansett sig böra tillstyrka det motionsvis härutinnan framlagda förslaget.

I avseende å den undervisnings- och examinationsskyldighet, som bör
åligga de båda professurernas innehavare, torde bestämmelser böra meddelas
av universitetskanslern.

Med en ny professur i kemi äro intimt sammanbundna även ett par andra
av motionärerna påyrkade anslagskrav, nämligen ytterligare en amanuensbefattning
i ämnet samt en ny vaktmästarbefattning vid den kemiska institutionen
ävensom visst anslag till materiellutrustning. Vad man med en
ny kemiprofessur vid universitetet vill vinna, torde utan tvivel i väsentlig
grad bliva förfelat, därest innehavaren av denna professur bleve i avseende
å sin verksamhet bunden av brist på erforderliga hjälpkrafter och materiella
resurser. Utskottet anser det vara en fördel, att vad härutinnan erfordras
redan från början blivit i samband med den nya professuren klarlagt, och
har utskottet vid prövning av dessa krav ansett desamma vara så nära
samhörande med den förstnämnda huvudfrågan, att utskottet funnit sig böra
tillstyrka vad härutinnan äskats.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall till vad utskottet
sålunda förordat må först erinras, hurusom, på sätt motionärerna framhålla,
den nuvarande laboratorsbefattningen i kemi skulle i samband med en ny
professur i ämnet indragas. Ökningen å universitetets ordinarie avlöningsstat
skulle uppgå till summan av avlöning till en professor, 7,500 kronor,
avlöning till en amanuens, 1,200 kronor, och avlöning till en vaktmästare,
1,750 kronor, tillhopa 10,450 kronor. Dragés härifrån den nuvarande laboratorslönen,
4,500 kronor, kvarstår ett belopp av, frånsett tillfällig löneförbättring,
provisoriskt lönetillägg och dyrtidstillägg, 5,950 kronor, vilket sålunda
betecknar den ordinarie anslagsökningen.

Vad angår materiellutrustningen, räkna motionärerna med ett belopp av

4,000 kronor. Utskottet har häremot intet att erinra, men, då utskottet
förutsätter, att för ett kommande år en säkrare beräkning i detta hänseende
låter sig göra, har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att detta belopp tills
vidare varder såsom reservationsanslag uppfört å extra stat.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av herr Björnssons m. fl.
samt herrar Lindskogs och Rydéns ovan berörda motioner,

a) — med uteslutande av vad i utgiftsstaten för universitetet
i Lund, avdelningen A) avlöningar m. m. a) Professorer
in. fl., filosofiska fakulteten, matematisk-naturvetenskapliga
sektionen förekommer rörande en laborator i kemi —
i stället uppföra

1) därsammastädes ytterligare en professor i kemi med enahanda
avlöningsförmåner, som tillkomma universitetsprofessorer
i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens innehavare
att vara underkastad de för nämnda förmåners åtnjutande
fastställda villkoren och bestämmelserna;

2) i samma utgiftsstat under avdelningen A) avlöningar
m. m. c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m., kemiska institutionen ytterligare
en amanuens med ett arvode av 1,200 kronor;

3) i samma utgiftsstat under sistnämnda avdelning och
rubriker ytterligare en vaktmästare med enahanda avlöningsförmåner,
som tillkomma den nuvarande vaktmästaren vid
kemiska institutionen, och med skyldighet att vara underkastad
de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren
och bestämmelserna;

b) vid bifall till vad under a) föreslagits höja det ordinarie''
bestämda anslaget till universitetet i Lund, universitetstaten,
med 5,950 kronor;

c) till materiell m. m. för universitetets kemiska institution
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslagav
4,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Materiell för
geografiska
institutionen
vid Lunds
universitet.

[65.]

Instrument
för kemiska
institutionen
vid. Lunds
universitet.

[66.]

Ytterligare
medel till
materiell
m. m. för
vissa institutioner
och inrättningar

vid Lunds
universitet.

[67.]

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 66 och 68 här ovan tillstyrkt
kommer det ordinarie anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten, nu
947,928 kronor, att ökas med 8,200 kronor till 956,128 kronor.

69:o) Kung! Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till materiell
m. m. för geografiska institutionen vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 167—170 i statsrådsprotokollet.

Utskottet tillstyrker Kungi. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till materiell m. m. för geografiska institutionen
vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

70:o) Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att till inköp av
instrument för den kemiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 170—173 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till inköp av instrument för den kemiska
institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000
kronor.

71:o) Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att för beredande av
ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen under
punkt 67 i statsrådsprotokollet angivna institutionerna och inrättningarna vid
universitetet i Lund för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 173—177 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett anslag
av 75,000 kronor. Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer förty,

att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till
materiell m. m. för de av departementschefen under punkt
67 av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2
januari 1924 angivna institutionerna och inrättningarna vid
universitetet i Lund för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

72:o) I en inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 94)
har hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett extra reservationsanslag av

18,000 kronor för utförandet och publicerandet av zonobservationer vid Lunds
observatorium samt därav för budgetåret 1924—1925 anvisa 4,500 kronor.

Till stöd för detta yrkande har motionären anfört följande:

»Bland de riksdagspetita från Lunds universitet, som icke upptagits i årets
statsverksproposition, är det särskilt ett — såsom jag redan i remissdebatten
anförde — som synes mig synnerligen belij ärtans värt och som jag därför
motionsvis dristar mig bringa under riksdagens prövning. Jag avser
därmed det ärende, som beröres i följande inlaga till större akademiska
konsistoriet i Lund från professorn i astronomi C. V. L. Chariter:

''Genom beslut av 1879 och 1884 års riksdag har till Lunds observatorium
anslagits en summa av 16,500 kronor för deltagande i ett internationellt
astronomiskt arbete för katalogiserande av alla stjärnor på himlen till den
9:de storleken samt för tryckning av de vid Lunds observatorium erhållna
resultaten. Detta arbete är ock för länge sedan avslutat och resultaten
såväl från Lund som från övriga deltagande observatorier av trycket utgivet.
I planen ingick, att ej blott stjärnornas orter för en bestämd tid skulle bestämmas,
utan att även deras rörelse genom observationer skulle härledas.
Härföre är det nödvändigt, att observationerna efter viss tid (cirka 30 ä 40
år) skulle återupprepas helst med samma instrument, som första gången
kommit till användning.

Oaktat de nuvarande tryckta internationella förhållandena, som försvåra
samarbetet mellan vetenskapsmännen inom olika länder, har också ett dylikt
arbete på flera ställen redan planerats (ett observatorium är redan färdigt med
arbetet) och vid Lunds observatorium har observator Gyllenberg med stor
framgång börjat nyobserverandet av de 11,450 stjärnor, som ingå i »Lundazonen».
Om vederbörligt ekonomiskt bistånd erhålles, torde redan om 3 år
dessa observationer vara avslutade och till trycket färdiga. Det anslag, som
härför erfordras, hava vi med största möjliga reduktion av kostnaderna beräknat
till 18,000 kronor, häri inberäknat tryckningskostnader.

Observator Gyllenberg utför gratis såväl de egentliga observationerna som
en stor del av reduktionerna. Anslaget skulle användas uteslutande till sådant
arbete, som av honom ej kan utföras, nämligen avläsning av mikroskop och
ur samt observationsremsor, korrektioner för instrumentfel (som så långt som
möjligt utföres av observator^, reduktioner för refraktion och procession
m. in., särskilt vidlyftiga räkningar, som ej utan astronomisk räknehjälp
kunna utföras. Därtill tryckning av resultaten, som, om den skulle bestridas
av anslaget till lärda verks utgivande, skulle på ett betänkligt sätt minska
möjligheten att därmed understödja andra förtjänta vetenskapsidkare,''såsom
ock av K. Maj:t anfördes vid hemställandet om 1884 års anslag.

Oaktat den prisförhöjning, som ägt rum sedan år 1879, torde arbetet inclusive
tryckningen nu kunna utföras för 18.000 kronor eller ungefär samma
kostnad som för 40 år sedan. Detta har delvis möjliggjorts därigenom att
ej så fullständig del av observationsresultaten nu skulle publiceras som vid
de första observationerna.

Jag anhåller därföre vördsamt, att konsistoriet ville hos K. Maj:t och
riksdag göra hemställan om ett anslag å 18,000 kronor för utförandet och
publicerandet av zonobservationer vid Lunds observatorium. Anslaget skulle
utgå antingen med hela beloppet på en gång eller proportionellt fördelat på
3 eller eventuellt på 4 år.’

Motion angå
ende anslag
för utförandet
och publi
cerandet av
zonobservationer
vid
Lunds obser
vatorium.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Detta av universitetsmyndiglieterna tillstyrkta anslagskrav har, som ovan
nämnts, ej föranlett någon framställning till riksdagen. Det synes mig
emellertid ur flera synpunkter beklagligt, om denna framställning bleve
lämnad obeaktad. Ifrågavarande observations- och forskningsarbete, som på
sin tid utfördes under samarbete mellan 15 observatorier i Europa och
Förenta staterna, utgör en av grundvalarna för den moderna astronomiska
forskningen. Vart och ett av de i samarbetet deltagande observatorierna
anskaffade ett för ändamålet avsett specialinstrument, en s. k. meridiancirkel
av fastställd storlek, och övertog var sin zon av norra stjärnhimmeln, inom
vilken zon läget å varje i instrumentet synlig stjärna fastställdes. Av
svenska observatorier deltog Lunds observatorium i samarbete — på enskild
väg anskaffades medel till meridiancirkeln, och riksdagen anslog i övrigt
erforderliga medel för arbetets utförande. Om man tager hänsyn till dåvarande
penningvärde och de då som nu tryckta tiderna, torde den på sin
tid beviljade summan av 16,500 kronor få anses utgöra ett talande bevis
för det höga vetenskapliga värde man tillmätte detta samarbete — en värdesättning,
vars riktighet också av erfarenheten blivit till fullo bestyrkt.

Under sådana förhållanden vore det högeligen att beklaga, om Sverige
nu skulle undandraga sig arbetets fullföljande. Lundaobservatoriet har,
icke minst genom den nuvarande föreståndarens vetenskapliga gärning, världsrykte.
Vårt land har också skonats från den ödeläggelse av vetenskapligt
forskningsarbete, som gått fram över stora delar av vår världsdel. Det synes
mig vara en hederssak för vårt land, att vi bereda Lundaobservatoriet möjlighet
att göra de förnyade observationer, som ingå i den ursprungliga planen,
och att publicera de viktigaste resultaten av de nya undersökningarna.

Då det gäller en kostnadssumma, som, väsentligen genom vederbörandes
oegennyttiga och oavlönade arbete, bragts ned till det nu begärda beloppet,
synas icke ens de nuvarande tiderna kunna rättfärdiga ett avslag. Anslagssumman,
18,000 kronor, torde, på sätt Charlier jämväl ansett möjligt,
kunna fördelas på fyra år.»

Redan vid ett tidigare tillfälle har riksdagen behjärtat det ändamål, som
i motionen beröres, och genom beviljande av anslag möjliggjort de vetenskapliga
undersökningar, som i detta avseende bedrivits från Lunds observatorium.
Det gäller nu ett fullföljande av dessa arbeten, ett fullföljande,
som förutsattes, då anslag för ändamålet första gången beviljades, och som
vårt land icke synes böra undandraga sig. Med hänsyn dessutom till att
dessa arbeten torde böra bedrivas, medan ännu professor Charlier är i tillfälle
att leda desamma, och i betraktande av önskvärdheten av att vårt land
ej undandrager sig fullföljandet och slutförandet av sin andel i ett internationellt
vetenskapligt samarbete, liar utskottet ansett sig böra tillstyrka den
i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till herr Rydéns ovanberörda
motion, för utförande och publicerande av zonobservationer
vid Lunds observatorium bevilja ett belopp av

18,000 kronor samt därav såsom extra reservationsanslag
anvisa för budgetåret 1924—1925 en summa av 4,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73:o) Kung! Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare och amanuenser m. m.
vid karolinska medikokirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra anslag av 93,005 kronor, att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t
användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.

Av utredningen i ärendet (statsrådsprotokollet sid. 178—180) framgår, att
det nu föreslagna anslaget företer en minskning med 5,000 kronor i förhållande
till vad under innevarande budgetår för motsvarande ändamål
utgår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare och amanuenser m. m. vid karo.
linska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1924
—1925 ett extra anslag av 93,005 kronor, att med särskilda
belopp av Kungl. Maj:t användas för av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2 januari
1924 omförmälda ändamål.

74:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) hemställer utskottet,
att riksdagen må till materiell m. m. för vissa institutioner
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 17,800
kronor, att av Kungl. Maj:t användas för av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2
januari 1924 omförmälda ändamål.

75:o) Kungl. Maj:t har (punkt 70) föreslagit riksdagen att å ordinarie stat
för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppföra ett kvinnligt tekniskt biträde
vid allmänna barnbördshusets obstetriska klinik med en avlöning av

2,000 kronor, därav 1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar
och 200 kronor ortstillägg, samt med rätt till tre ålderstillägg å 200 kronor
efter respektive 5, 10 och 15 år, skolande av varje ålderstillägg 100 kronor
anses utgöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar; ävensom för detta
ändamål höja det ordinarie anslaget till avlöningar m. m. vid institutet med

2,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 181—184 i statsrådsprotokollet.

Utskottet finner goda skäl vara anförda till förmån för Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer förty,

att riksdagen må å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet uppföra ett kvinnligt tekniskt biträde vid allmänna
barnbördshusets obstetriska klinik med en avlöning av

Lärararvoden
in. m. vid karolinska
institutet.

[68.]

Materiell
m. m. för
vissa institutioner
vid ka
rolinska institutet.

[69.]

Kvinnligt
tekniskt biträde
vid obstetriska
kliniken
å allmänna
bambördshuset.

[70.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Amanuens
vid karolinska
institutets
kemiska
institution.

[71.]

Materiell för
karolinska institutets
klinik
och poliklinik
för
öron , näsoch
halssjukdomar.

[72.]

Materiell för
pediatriska
kliniken vid
kronprinsessan
Lovisas
vårdanstalt
för sjuka
barn.

[73.]

2,000 kronor, därav 1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar
och 200 kronor ortstillägg, samt med rätt till tre
ålderstillägg å 200 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år,
skolande av varje ålderstillägg 100 kronor anses utgöra lön
och 100 kronor tjänstgöringspenningar; ävensom för detta
ändamål höja det ordinarie anslaget till avlöningar m. m.
vid institutet med 2,000 kronor.

76:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 71) föreslagit angående arvode
åt ytterligare en amanuens vid karolinska institutets kemiska institution kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

71:6) Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att för förberedande
av ett anslag å 500 kronor till materiell m. m. för karolinska institutets klinik
och poliklinik för öron-, näs- och halssjukdomar öka institutets ordinarie
reservationsanslag till materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker
med sagda belopp, 500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 184—185 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej furnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må för beredande av ett anslag å 500 kronor
till materiell m. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets
klinik och poliklinik för öron-, näs- och halssjukdomar
öka institutets ordinarie reservationsanslag till materiell
m. in. för vissa institutioner och kliniker med sagda
belopp, 500 kronor.

78:o) Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att till materiell
m. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets pediatriska klinik å kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 186—187 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
förty,

att riksdagen må till materiell m. m. för karolinska mediko-kirurgiska
institutets pediatriska klinik å kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79:o) Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att för beredande
av höjning av anslaget till materiell m. in. för karolinska mediko-kirurgiska
institutets hygieniska institution från 2,600 kronor med 1,400 till 4,000 kronor
öka institutets ordinarie reservationsanslag till materiell in. m. för vissa
institutioner och kliniker med sagda belopp, 1,400 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid 187—190 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer fördenskull,

att riksdagen må för beredande av höjning av anslaget
till materiell in. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets
hygieniska institution från 2,600 kronor med 1,400 till

4,000 kronor öka institutets ordinarie reservationsanslag till
materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker med sagda
belopp, 1,400 kronor.

80:o) Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen att för beredande
av höjning av anslaget till materiell m. m. för rättsmedicinska institutionen
med 600 kronor från nuvarande belopp 1,800 kronor till 2,400 kronor öka
karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie reservationsanslag till materiell
m. m. för vissa institutioner och kliniker med sagda belopp, 600
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 191—192 i statsrådspratokollet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må för beredande av höjning av anslaget
till materiell m. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets
rättsmedicinska institution med 600 kronor från nuvarande
belopp 1,800 kronor till 2,400 kronor öka institutets
ordinarie reservationsanslag till materiell m. m. för vissa
institutioner och kliniker med sagda belopp, 600 kronor.

Vid bifall till vad utskottet ovan under punkterna 77, 79 och 80 tillstyrkt,
kommer det ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för vissa institutioner
och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 69,600
kronor, att ökas med 2,500 kronor till 72,100 kronor.

81 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att

dels till materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor;

dels ock till täckande av för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924 beräknade
brister i anslaget till samma institution för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 10,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 192—198 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

Materiell
ni. m. för karolinska
institutets
hygieniska
institution.

Materiell
m. m. för karolinska
institutets
rättsmedicinska

institution.

[75.)

Materiellanslag
för karolinska
institutets
patologiska
institution.

[76.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Mikroskop
för undervisningen
i baktsriologi
vid
karolinska
institutet.

[77.]

Ökade medel
till materiell i
allmänhet för
karolinska institutet.

[78.]

Katalogiseringsarbeten

vid karolinska
institutets
bibliotek.

[79.]

För budgetåret 1923—1924 har riksdagen beviljat ett anslag av 7,000 kronor
för täckande av för år 1922 beräknad brist i materiellanslaget för ifrågavarande
institution. Det nu begärda anslaget å 10,500 kronor avser täckande
av brist för såväl första halvåret 1923 som budgetåret 1923—1924.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot vare sig sistnämnda anslag
å 10,500 kronor eller det ifrågasatta förstärkningsanslaget för budgetåret
1924-—-1925, hemställer förty,

att riksdagen må

a) till materiell in. m. för karolinska mediko-kirurgiska
institutets patologisk-anatomiska institution för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor;

b) till täckande av för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924
beräknade brister i anslaget till samma institution för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 10,500 kronor.

82:o) Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen att till inköp av 5
mikroskop för undervisningen i bakteriologi vid karolinska institutet för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 199—200 i statsrådsprotokollet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till inköp av 5 mikroskop för undervisningen
i bakteriologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor.

83:o) Kungl. Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökade medel till materiell i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 28,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 200—201 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett extra anslag av 40,000
kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av ökade medel till materiell
i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 28,000
kronor.

84:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) och under hänvisning
till utredningen i ämnet (sid. 201—202 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den i det ordinarie reservationsanslaget
till materiell m. m. för vissa institutioner

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Öl

och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ingående
posten till underhåll och förökande av biblioteket
må från och med den 1 juli 1924 tills vidare användas
högst 1,000 kronor årligen till katalogisering och därmed
jämförligt arbete vid biblioteket.

85:o) Kungl. Maj:t har (punkt 80) föreslagit riksdagen att
dels till ytterligare lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetaret 1924
—1925 anvisa ett extra anslag av 14,400 kronor att av Kungl. Maj:t fördelas
enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet framställt förslag,
dels ock medgiva, att under tiden intill den 1 juli 1925 inflytande elevavgifter
vid tandläkarinstitutet må, i den mån Kungl. Maj:t prövar sådant
vara av oavvisligt behov påkallat, användas till uppvärmning och belysning
m. m. av institutets lokaler samt till materiell.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 202 204 i statsrådsprotokollet.

Till ytterligare lärarkrafter vid tandläkarinstitutet har riksdagen för innevarande
budgetår beviljat ett extra anslag av 11,400 kronor. Den ifrågasatta
ökningen står i överensstämmelse med en för riksdagen i samband med institutets
utvidgning förelagd plan och är att betrakta som eu konsekvens av
institutets pågående utvidgning. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj ds förslag, hemställer,
att riksdagen må

a) till ytterligare lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för
budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 14,400
kronor att av Kungl. Maj:t fördelas enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2
januari 1924 framställt förslag;

b) medgiva, att under tiden intill den 1 juli 1925 inflytande
elevavgifter vid tandläkarinstitutet må, i den mån
Kungl. Maj:t prövar sådant vara av oavvisligt behov påkallat,
användas till uppvärmning och belysning m. m. av institutets
lokaler samt till materiell.

86:o) Kungl. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att den till ett belopp av 84,283 kronor uppgående besparingen
å anslaget på tilläggsstat för år 1922 till täckande av brist i serafimerlasarettets
räkenskaper för sistnämnda år må användas till täckande av
motsedd brist i samma räkenskaper för budgetåret 1924 1925;

dels ock för budgetåret 1924—1925 till beredande av ökade medel till
uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet under tiden 1 juli 1924—
30 juni 1925 anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 205 211 i statsrådsprotokollet.

Förstärkning
av tandläkarins
ti tutets
lärarkrafter
in. m.

[80.]

Ökade medel
för uppehållande
av
serafimerlasarettets

verksamhet.

[81.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett anslag
av 150,000 kronor. Med hänsyn till vad i ärendet förekommit tillstyrker
utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att den till ett belopp av 84,283 kronor
uppgående besparingen å anslaget på tilläggsstat för år 1922
till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för
sistnämnda år må användas till täckande av motsedd brist
i samma räkenskaper för budgetåret 1924—1925;

b) för budgetåret 1924—1925 till beredande av ökade
medel till uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet
under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 anvisa ett extra anslag
av 50,000 kronor.

Uppehållande
av
verksamheten
vid
allmänna
barnbördshuset.

[82.]

87:o) Kung! Maj:t har (punkt 82) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 117,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 211—215 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett anslag
av 75,000 kronor. Den nu ifrågasatta anslagsökningen är föranlett av de
utvidgningar av barnbördshuset, som med Kungl. Maj:ts och riksdagens medgivande
vidtagits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
allmänna barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra anslag av 117,000 kronor.

Undervisning
i epidemiologi.

[83.]

88:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning i
epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag å 9,400 kronor, att användas
enligt av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 angivna
grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

Tryckning av
doktorsavhandlingar.

[84.]

89:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1924—1925 anvisa såsom särskilda

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

extra reservationsanslag att utgå enligt av Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser,

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet ett belopp av 30,000 kronor,

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av

6,000 kronor.

90:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare samt
till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid en var av
två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten
i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika
kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor.

91 :o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling
åt person, som icke tillhör vederbörande universitets eller
karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår, för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

92:o) Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att som bidrag till
uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid Paris
universitet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor
att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 218—226 i statsrådsprotokollet.

Såsom framgår av utredningen i ärendet, skulle det anslag, som nu ifrågasattes,
i främsta rummet hava till syftemål upprätthållandet och stärkandet
av de kulturella förhindelserna mellan Sverige och Frankrike. Detta skulle
ske företrädesvis dels genom anordnande vid universitetet i Paris av föreläsningar
av svenska vetenskapsmän över Sverige och svensk kultur samt
svenska förhållanden i övrigt, dels genom inköp av läroböcker, avsedda för
den svenske lektorns undervisning, dels ock genom en upplysningsbyrå till
tjänst för svenska lärare och studenter. Institutet skulle bliva en medelpunkt
för svenska vetenskapsidkare och studerande, som bedriva studier i
Paris.

Kurser i
skyddskoppympning.

[85.]

Ersättning
åt vissa
opponenter
vid disputationer.

[86.]

Institut
détudes
scandinaves
i Paris.

[87.]

Farma ceutiska institutet.

[88.]

Ökade medel
för vissa i
staten för
farmaceutiska
institutet

uppförda
ändamål.

[89.]

Tekniska

högskolan.

[90.]

54 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet får på de av departementschefen anförda skälen tillstyrka det
framlagda förslaget och hemställer,

att riksdagen må som bidrag till uppehållande av verksamheten
vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor att utgå på de villkor, Kung! Maj:t må finna gott
bestämma.

93:o) Kung!. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie anslaget till farmaceutiska institutet, nu 58,400 kronor, med 7,500
kronor till 50,900 kronor.

Anslagsminskningen är föranledd därav, att ur staten för institutet uteslutits
en där befintlig för lokalhyra avsedd anslagspost, vilken genom institutets
förflyttning till nya lokaler blivit överflödig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie anslaget till farmaceutiska
institutet, nu 58,400 kronor, med 7,500 kronor till
50,900 kronor.

94:o) Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökade medel under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 för vissa i farmaceutiska
institutets stat upptagna ändamål, nämligen till materialier m. m., till
uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll m. m. anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag å 14,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 226—229 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen för samma ändamål anvisat ett
anslag av 15,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av ökade medel under
tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 för vissa i farmaceutiska
institutets stat upptagna ändamål, nämligen till materialier
m. in., till uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll
m. m. anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
å 14,000 kronor.

Tekniska högskolan m. m.

95:o) Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att
dels besluta sådan ändring i staten för tekniska högskolan, att i stället
för en speciallärarbefattning i jäsningsteknik med ett arvode av 1,200 kronor

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

från och med den 1 juli 1924 där uppföres eu speciallärarbefattning i jäsningslära
med enahanda arvode,

dels i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till tekniska högskolan:
Avlöningar med oförändrat belopp, 362,750 kronor,

dels ock minska det för tekniska högskolan uppförda ordinarie reservationsanslaget
till vissa omkostnader för upprätthållande av högskolans verksamhet,
nu 64,000 kronor, med 4,500 kronor till 59,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 230—231 i statsrådsprotokollet.

Det belopp å 4,500 kronor, varmed berörda ordinarie reservationsanslag
skulle minskas, avser stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes studieresor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) besluta sådan ändring i staten för tekniska högskolan,
att i stället för en speciallärarbefattning i jäsningsteknik
med ett arvode av 1,200 kronor från och med den
1 juli 1924 där uppföres en speciallärarbefattning i jäsningslära
med enahanda arvode,

b) i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till tekniska
högskolan: Avlöningar med oförändrat belopp, 362,750
kronor,

c) minska det för tekniska högskolan uppförda ordinarie
reservationsanslaget till vissa omkostnader för uppehållande
av högskolans verksamhet, nu 64,000 kronor, med 4.500
kronor till 59,500 kronor.

96:o) På grund av Kungl. Maj ds förslag (punkt 91) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
anslag av 27,450 kronor att, i överensstämmelse med vad
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1924 angivits, utgå såsom arvoden
åt speciallärare i samma ämnen och med enahanda belopp
som under budgetåret 1923—1924.

97:o) Kungl. Majd har (punkt 92) föreslagit riksdagen att till de av
departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda fyllnadsarvoden samt
till avlöning åt av departementschefen angiven vaktbetjäning m. in. vid tek -

Arvoden åt
vissa special
lärare vid
tekniska
högskolan.

[91.]

Vissa fyllnadsarvoden

och avlöning
åt viss

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vakibetjanin8 niska högskolan anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av
tekniska” 22,000 kronor.

bögskokm. Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 232—233 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 bar anvisats ett extra anslag av 20,690 kronor,
därav 18,690 kronor till vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbetjäning
samt 2,000 kronor till bestridande av ökade bokbindningskostnader
vid högskolans bibliotek. Den nu ifrågasatta anslagshöjningen avser dels
att bereda högskolan tillfälle att övertaga ett antal exemplar av ingenjörsvetenskapsakademiens
publikationer att användas som bytesobjekt med inoch
utländska lärda institutioner och sällskap dels ock att möjligöra en
mindre höjning av anslagsposten till bokbindningskostnader.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majrts förslag, hemställer förty,

att riksdagen må till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärendenden 2 januari 1924 omförmälda
fyllnadsarvoden samt till avlöning åt av departementschefen
i samma statsrådsprotokoll angiven vaktbetjäning
m. in. vid tekniska högskolan anvisa för budgetåret 1924—
1925 ett extra anslag av 22,000 kronor.

Tillfälliga
lärarbiträden
och assistenter
vid
tekniska
högskolan.

[93.]

98:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 93) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tillfälliga lärarbiträden och assistenter
vid tekniska högskolan anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra anslag av 25,000 kronor.

Samlingar
och laborati
oner vid tek
niska högskolan.

[94.]

För nu löpande budgetår har riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisat
ett anslag av 100,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majrts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till samlingar och laborationer vid tekniska
högskolan anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
reservationsanslag av 150,000 kronor att av Kungl. Majrt
fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt
Kungl. Majrt finner skäligt bestämma.

99:o) Kungl. Majrt har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till samlingar
och laborationer vid tekniska högskolan anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor att av Kungl. Majrt fördelas
på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Kungl. Majrt finner skäligt
bestämma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 234—238 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

100:o) Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel för tekniska högskolan till diverse utgifter för bränsle, lyshållning
m. m. anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 180,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 238—239 i statsrådsprotokollet.

Under en följd av år har riksdagen på extra stat anvisat ökade medel
för här ifrågavarande ändamål samt även vid flera tillfällen beviljat anslag
på tilläggsstat till förstärkande av förevarande ordinarie anslag. Sålunda
hava för ändamålet anvisats extra anslag: för år 1922 av 250,000 kronor,
för förra halvåret 1923 av 75,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 av

130,000 kronor. Härjämte har av 1923 års riksdag beviljats ytterligare ett
extra anslag å 40,000 kronor till täckande av motsedda brister för år 1922
och förra halvåret 1923 å anslaget ifråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel för tekniska
högskolan till diverse utgifter för bränsle, lyshållning
m. m. anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslagav
180,000 kronor.

101 :o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 96) angående täckande
av brist å tekniska högskolans anslag till bränsle, lyshållning m. m.
för budgetåret 1923—1924 kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

102:o) Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1924—1925 anvisa såsom särskilda extra anslag

dels till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska
institut ett belopp av 34,000 kronor,

dels och till bibliotek, samlingar och laboratorier vid samma institut ett
belopp av 16,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 240—241 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter vid institutet anvisat ett anslag av 40,000 kronor. Anslaget
till bibliotek, samlingar och laboratorier är föreslaget till samma belopp, varmed
det för löpande budgetår utgår. Utskottet, som ej funnit anledning till
erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa såsom
särskilda extra anslag

a) till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid
Chalmers tekniska institut ett belopp av 34,000 kronor,

b) till bibliotek, samlingar och laboratorier vid samma
institut ett belopp av 16,000 kronor.

Ökade medel
till diverse
utgifter för
bränsle, lyshållning

m. m.

vid tekniska
högskolan.

[95]

Täckande av
brist å tekniska
högskolans
anslag
till bränsle,
lyshållning
m. m. för
budgetåret
1923—1924.

[96.

Uppvärmning,
belysning
m. m.
för Chalmers
tekniska
institut.

[97.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nybyggnader
för de

kemiska och
'' fysiska institutionerna

vid Chalmers
tekniska
institut.

[98.]

Skolöver styrelsen.

Inspektion
och sakkunnigabiträden.

[99.]

Utskottets

yttrande.

103:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 98) föreslagit angående nybyggnader
för de kemiska och fysiska institutionerna vid Chalmers tekniska
institut kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen . ; ;

anmäla.

Skolöverstyrelsen.

104:o) I förslaget till riksstat har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln
upptagit det ordinarie förslagsanslaget skolöverstyrelsen med oförändrat belopp,
522,400 kronor.

I en inom första kammaren väckt motion (nr 4) har herr K. J. Ekman
yrkat, att riksdagen ville vid sitt beslut om anslag till uppehållande av
skolöverstyrelsens verksamhet fästa såsom villkor, att genom Kungl. Maj:ts
försorg åtgärder vidtagas för att, om så efter verkställd utredning befinnes
kunna ske, antalet inspektörer och konsulenter inom skolöverstyrelsen måtte
kunna inskränkas.

Något anslag till »uppehållande av skolöverstyrelsens verksamhet» finnes
icke upptaget i förslag till riksstat för budgetåret 1924—1925. Emellertid
lärer av motionens innehåll att döma kunna antagas, att motionären närmast
haft i åtanke det av Kungl. Maj:t begärda extra anslaget för inspektion
och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen, och kommer utskottet
att under följande punkt till saklig behandling upptaga motionärens förslag.
Utskottet inskränker sig därför nu till att hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 uppföra det
ordinarie förslagsanslaget skolöverstyrelsen med oförändrat
belopp, 522,400 kronor.

105:o) Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för inspektion
och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1924—
1925 ett extra anslag av 9,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 243—244 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under nästföregående
punkt omförmälda, av herr K. J. Ekman väckta motionen (nr
1: 4), och tillåter sig utskottet att i avseende de av motionären till stöd för
förslaget anförda skäl hänvisa till motionen.

Anslaget för nu ifrågavarande ändamål, vilket för år 1922 utgjorde 28,000
kronor och för förra halvåret 1923 14,000 kronor, sänktes för budgetåret
1923—1924 till 16,000 kronor. Då anslaget för sistnämnda budgettermin av
Kungl. Maj:t ställdes till vederbörandes förfogande, förordnades, att arvoden

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skulle till fyra inspektörer och konsulenter utgå med sammanlagt 7,500
kronor, därav 2,500 kronor till eu konsulent för nykterhetsundervisningen.

Återstoden av anslaget skulle skolöverstyrelsen äga rätt använda till tillfälliga
utgifter för med anslaget avsedda ändamål. Detta Kungl. Maj:ts beslut innebar
eu indragning från och med den 1 juli 1923 av sex inspektörs- och konsulentbefattningar,
till vilka arvoden förut utgått från ifrågavarande anslag.
Departementschefen har nu, vid övervägande, huruvida en ytterligare nedsättning
av anslaget skulle kunna äga rum, uttalat den uppfattningen, att man
borde kunna åtminstone i viss grad fortgå på den genom 1923 års riksdagsbeslut
inslagna vägen att ersätta årsavlönade inspektörs- och konsulentbefattningar
med mera tillfälligt anställda biträden. Eu sådan anordning
syntes så mycket hellre böra tillgripas, som därigenom borde kunna vinnas
besparing. Med hänsyn härtill har nu anslaget föreslagits för budgetåret
1924—1925 utgå med ett till 9,000 kronor begränsat belopp.

Då i ovanberörda motion göres gällande, att av de vid början av år 1923
till 17 uppgående inspektörs- och konsulentbefattningarna inom skolöverstyrelsen
endast ett par sedan den 1 juli 1923 lära vara indragna, är detta,
såsom framgår av det nyss sagda, icke med verkliga förhållandena överensstämmande.
I avseende å vad motionären dessutom anfört må allenast erinras
därom, att de i motionen åberopade bibliotekskonsulenterna äro å skolöverstyrelsens
ordinarie stat uppförda befattningar, vilka icke kunna utan
vidare indragas. Då motionen följaktligen vilar på en felaktig uppfattning
dels om de åtgärder, som i förevarande avseende genom Kungl. Maj ds föranstaltande
vidtagits, dels ock om möjligheten att indraga ordinarie statsbeställningar,
om vilkas behövligbet och nytta någon tvekan aldrig varit radande,
har utskottet icke kunnat biträda det yrkande, som i motionen
framställts.

I det av Kungl. Maj b ifrågasatta beloppet torde jämväl ingå ett arvode
av 2,500 kronor till eu konsulent för nykterhetsundervisningen. Då utskottet
i annat sammanhang tillstyrker detta arvode att utgå från statsverkets fond
av rusdrycksmedel, synes det nu föreslagna beloppet, 9,000 kronor, böra
minskas med berörda arvodessumman 2,500 kronor till 6,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med avslag å herr Ekmans ovanberörda
motion, för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
anslag av 6,500 kronor.

106:o) Kungl. Majd har (punkt 100) föreslagit riksdagen att till arvode åt Byggnads
byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1924
—1925 ett extra anslag av 4,800 kronor. '' [10O.1

I en av herr K. J. Ekman inom första kammaren väckt motion (nr 23),
bar hemställts, att riksdagen ville avslå Kungl. Majds förslag om anvisande

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen av ett extra
anslag å 4,800 kronor.

I avseende å de av motionären till stöd för detta yrkande anförda skäl
hänvisar utskottet till motionen nr 1:4.

Sedan ett flertal år har hos skolöverstyrelsen varit anställt ett byggnadssakkunnigt
biträde. Arvodet åt detta biträde utgår för budgetåret 1923—
1924 med 4,800 kronor eller samma belopp, som nu ifrågasättes för nästkommande
budgettermin.

Motionären anför, att »det byggnadssakkunniga biträdets huvudsakliga
verksamhet torde vara att avgiva yttranden över klagomål rörande ifrågasatta
nybyggnader för skolans räkning, över förvägrat tillstånd att få sammanbygga
lärarbostad med skolhus in. in. dylikt». Då härigenom uppenbarligen
eu skev uppfattning gives om omfattningen och arten av de göromål,
som tillkomma ifrågavarande befattningshavare, har utskottet ansett
sig böra lämna en mera ingående redogörelse i detta hänseende.

Ärenden angående klagomål rörande ifrågasatta nybyggnader för skolans
räkning förekomma, enligt vad utskottet inhämtat, mycket sällan, och ärenden
angående förvägrat tillstånd att få sammanbygga lärarbostad med skolhus
handläggas så gott som aldrig inom skolöverstyrelsen. Det byggnadssakkunniga
biträdets verksamhet inom överstyrelsen är huvudsakligen
begränsad till frågor av rent byggnadsteknisk art. De ärenden, i vilka vederbörandes
medverkan påkallas, äro dels frågor om sökt dispens från bestämmelserna
angående sammanbyggande av skollokaler och tjänstebostäder,
dels av lokala skolmyndigheter eller folkskolinspektörer till skolöverstyrelsen
ingivna framställningar om granskning och bedömande av ritningar till skolanläggningar,
dels frågor om upptagande av skolbyggnadslån, dels och andra
byggnadsärenden, vilka på grund av remiss eller av annan anledning skola
prövas av överstyrelsen.

I nästan samtliga ärenden av förstnämnda art — nämligen i frågor om
sökt dispens från bestämmelserna angående sammanbyggande av skollokaler
och tjänstebostäder — infordras yttranden av det byggnadssakkunniga biträdet.
Även om dessa yttranden äro till sin omfattning mindre vidlyftiga,
kräva de icke dess mindre ett ingående och tidsödande arbete; de äro ofta
åtföljda av utarbetade skisser med förslag till större eller mindre jämkningar
i byggnadsplanen, varigenom större ändamålsenlighet eller ekonomisk besparing
åsyftas. Antalet ärenden av detta slag utgjorde, enligt vad utskottet
inhämtat, 16 under år 1922 och 13 under år 1923.

Den andra gruppen av ärenden, nämligen framställningar om granskning
av ritningar till skolanläggningar, har enligt vad utskottet försport, på senaste
tiden visat tendens till ökning. Den folkskolinspektören åliggande
skyldigheten att granska och yttra sig över ritningar till nya folkskolebyggnader
och till ombyggnad av äldre sådana ställer, särskilt när byggnads -

Statsutskottets uttåtande Nr 8.

företaget är av mera omfattande eller invecklad art, stora krav på inspektörens
insikt i hithörande spörsmål, och det är av vikt, att han genom hänvändelse
till skolöverstyrelsen kan erhålla råd och hjälp hos den inom överstyrelsen
förefintliga sakkunskapen. Aven från de lokala skolmyndigheterna
påkallas understundom medverkan av det byggnadssakkunniga biträdet till
lösande av skolbyggnadsproblem, som förefalla vederbörande i ett eller annat
avseende invecklade. På detta område skulle uppenbarligen ett ytterhgare
utnyttjande av den byggnadssakkunniges rådgivande verksamhet kunna tillföra
det allmänna mycket stora fördelar.

Till nästan alla ärenden om upptagande av skolbyggnadslån infordras
numera av skolöverstyrelsen de uppgjorda ritningarna, och överstyrelsens
prövning av låneärendena är synnerligen ingående och omsorgsfull. Vid
denna prövning tages självfallet hänsyn till, att nybyggnaderna icke planeras
onödigt stora eller innehålla obehövliga utrymmen eller betinga för höga
byggnadskostnader. Härvid biträder den byggnadssakkunnige med granskning
av ritningarna, och genom dylika granskningar i förening med därav
föranledda förhandlingar med de lokala skolmyndigheterna torde avsevärda
besparingar hava åstadkommits. Antalet låneärenden, över vilka skolöverstyrelsen
årligen har att yttra sig, kunna, efter vad utskottet inhämtat, uppskattas
till något mer än 150.

Det är givetvis av stor betydelse för överstyrelsen att för sin nu berörda
verksamhet hava tillgång till en byggnadssakkunnig person inom ämbetsverket.
Vid bedömande av hithörande spörsmål är den byggnadstekniska
sakkunskapen i lika hög grad erforderlig som den pedagogiska. Bäst komma
de olika synpunkterna till sin rätt vid personliga överläggningar mellan de
på olika områden sakkunniga, och härigenom undvikes en tidsödande omgång
och skriftväxling.

Utom vad nu anförts om det byggnadssakkunniga biträdets verksamhet,
vill utskottet allenast erinra, att hans sakkunskap jämväl tagits i anspråk
vid planläggning av vissa seminariebyggnader, för granskning av ritningar
till högre folkskolor och kommunala mellanskolor samt vid planläggning av
byggnader för småskoleseminarier.

Utskottet har sålunda den uppfattningen, att förefintligheten av en byggnadsteknisk
sakkunskap inom skolöverstyrelsen varit och alltfortfarande är
av mycket stor betydelse för överstyrelsen vid handläggningen av den mängd
byggnadsfrågor, som behandlas inom ämbetsverket. Att, såsom motionären
synes ifrågasätta, låta byggnadsstyrelsen övertaga den befattning med ifrågavarande
ärenden, som nu åligger den byggnadssakkunnige, skulle — frånsett
den onödiga omgången, tidsförlusten och besvärliga skriftväxlingen, som
därav skulle föranledas — säkerligen icke medföra någon besparing för det
allmänna. Då utskottet följaktligen är övertygat om att den nuvarande anordningen
med den byggnadstekniska sakkunskapen representerad inom skolöverstyrelsen
är den, som ej allenast är sakligt mest berättigad utan jämväl

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bestridande
av expeditionsvaktsgöromål
hos
skolöverstyrelsen.

[101.]

Lokal åt skolöverstyrelsen.

[102.]

Diverse
behov vid
högre lärarinneseminariet.

[103.]

för det allmänna minst ekonomiskt betungande, har utskottet icke kunnat
tillstyrka det i motionen framförda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kung!. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Ekmans ovanberörda motion, till
arvode åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 4,800
kronor.

107:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål
hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra anslag av 1,800 kronor.

108:o) Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen till förhyrande
av ämbetslokaler åt skolöverstyrelsen för tiden 1 oktober 1924—30 september
1925 anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 57,300 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 244—245 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 57,800 kronor.
Den nu ifrågasatta minskningen med 500 kronor är föranledd därav, att
överstyrelsen kunnat frånträda ett utav de rum, som överstyrelsen förhyrt
i Auditoriebyggnaden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förhyrande av ämbetslokaler åt skolöverstyrelsen
för tiden 1 oktober 1924—30 september 1925
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 57,300
kronor.

De allmänna läroverken m. m.

109:o) Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen dels medgiva,

ej mindre att under förra halvåret 1924 samt under vart och ett av budgetåren
1924—1925, 1925—1926 och 1926—1927 må ur de vid statens normalskola
för flickor inflytande inskrivnings- och terminsavgifter till expenser
för högre lärarinneseminariet uttagas ett belopp av högst 17,000 kronor för
helt år räknat,

än även att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet må
för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring
till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor för
eldaren;

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 63

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 58,860 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 246—251 i statsrådsprotokollet.

För tillgodoseende av vissa behov vid högre lärarinneseminariet och den
därmed förenade normalskolan för flickor anvisade riksdagen för budgetåret
1923—1924 ett anslag av 63,610 kronor. Det nu ifrågasatta anslagsbeloppet
uppvisar i förhållande härtill en minskning med 4,750 kronor.
Härav belöpa sig 1,600 kronor på ett för närvarande obehövligt hyresanslag
och 1,200 kronor på nedsatt anslag till hushållsskolan, medan återstående
1,950 kronor utgöra det belopp, som av 1923 års riksdag beviljats för täckande
av brist i hushållsskolans hyresanslag.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva,

ej mindre att under förra halvåret 1924 samt under vart
och ett av budgetåren 1924—1925, 1925—1926 och 1926—
1927 må ur de vid statens normalskola för flickor inflytande
inskrivnings- och terminsavgifter till expenser för högre
lärarinneseminariet uttagas ett belopp av högst 17,000 kronor
för helt år räknat,

än även att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925
komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp
av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor för eldaren
;

b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag å 58,860 kronor.

110:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvoden åt timlärare och vikarier vid
högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra anslag av 21,000 kronor.

111 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 105) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1924—1925 såsom särskilda extra anslag anvisa

dels till täckande av brist å det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet
för förra halvåret 1923 ett belopp av 707 kronor,

dels ock till täckande av brist å anslaget till arvoden åt timlärare och vikarier
för samma halvår ett belopp av 1,084 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 252—254 i statsrådsprotokollet.

Arvoden åt
timlärare och
vikarier vid
högre lärarinneseminariet.

[104.]

Täckande avbrist
i två
anslag till
högre lärarinneseminariet
för förra
halvåret 1923.

[105.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion angående
ändrad
benämning
å vissa befattningshavare
vid de
allmänna
läroverken
m. fl. läroanstalter.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 såsom särskilda
extra anslag anvisa

a) till täckande av brist å det ordinarie anslaget till
högre lärarinneseminariet för förra halvåret 1923 ett belopp
av 707 kronor,

b) till täckande av brist å anslaget till arvoden åt timlärare
och vikarier för samma halvår ett belopp av 1,084
kronor.

112:o) I en inom första kammaren av herr M. Hellberg väckt motion
(nr 19) har hemställts, att riksdagen ville förklara sig icke hava något att
invända mot att föreskrift utfärdas därom, att i författningar rörande de allmänna
läroverken — och med den jämförliga läroanstalter — den nuvarande
tjänstetiteln lektor utbytes mot förste lektor och den nuvarande titeln
adjunkt mot lektor.

I avseende å de av motionären till stöd för berörda yrkande anförda skäl
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Vid 1920 års riksdag hade Kungl. Maj:t framlagt förslag i överensstämmelse
med det yrkande, som nu motionsvis framförts. Då nu denna fråga
återigen bragts under riksdagens omprövning vill utskottet erinra om vad
riksdagen i denna sak anförde vid behandlingen år 1920 av den då framlagda
kungl. propositionen i ämnet. Riksdagen, som avslog Kungl. Maj:ts
förslag, yttrade härvid:

»Då enahanda fråga så sent som år 1918 blivit av riksdagen prövad i
samband med då beslutad lönereglering för ifrågavarande lärarkårer och
därvid icke befunnits förtjäna beaktande samt då sedan dess några sådana
omständigheter icke inträffat, som skulle kunna föranleda ett frångående av
den då hävdade uppfattningen i ämnet, anser riksdagen — jämväl under
beaktande av den nu pågående utredningen om skolväsendets organisation
— skäl icke förefinnas att bifalla Kungl. Maj:ts förslag.»

Då frågan om en ändrad läroverksorganisation nu blivit bragt närmare
sitt avgörande och det ej synes lämpligt att ur densamma lösrycka en om
ock mindre väsentlig detalj, har utskottet, som ej heller i övrigt kunnat
finna de av motionären anförda skälen övertygande, icke ansett sig böra
frångå den uppfattning i ämnet, varåt riksdagen upprepade gånger och så
sent som år 1920 givit uttryck. Utskottet vill jämväl erinra om de konsekvenser,
ett bifall till motionen kan tänkas leda till beträffande lärare vid
en stor del med de allmänna läroverken jämställda undervisningsanstalter.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Hellbergs ovanberörda motion icke må av riksdagen
bifallas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113:o) Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat uppfört det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med oförändrat belopp,
7,651,317 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes under punkt 106, sid. 254—256, i statsrådsprotokollet.

I en av herr V. Rydén inom andra kammaren väckt motion (nr 95) har
emellertid hemställts, att riksdagen ville besluta, att i riksstaten för budgetåret
1924—1925 under det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken åter upptaga anslagsposten till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk och att för detta ändamål höja samma anslag med
15,000 kronor, från i statsverkspropositionen beräknade 7,651,377 krono]1
till 7,666,377 kronor.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ha sedan
många år tillbaka bland övriga anslagsposter även ingått anslag till resestipendier,
dels ett belopp av 15,000 kronor till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk, dels ett belopp av 6,000 kronor till reseunderstöd åt
lärare särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad. Under krigs
åren voro dock ifrågavarande resestipendier av naturliga skäl inhiberade.
Vid riksdagarna 1920 och 1921 anvisades, efter framställning från Kungl.
Maj:t, på extra stat förslagsanslag å respektive 15,000 kronor och 6,000
kronor till förstärkande av nämnda anslagsposter i reservationsanslaget, varigenom
de disponibla anslagssummorna för angivna ändamål under åren
1921 och 1922 kommo att uppgå till respektive 30,000 kronor och 12,000
kronor. Vid riksdagarna 1922 och 1923 ifrågasattes intet extra anslag för
berörda ändamål, utan beslöts tvärtom efter framställning från Kungl. Maj:t
och, såsom det synes, väsentligen eller uteslutande av statsfinansiella skäl
att minska reservationsanslaget till de allmänna läroverken med belopp,
svarande mot de till resestipendier och reseunderstöd avsedda anslagsposterna.
Från och med år 1923 hava sålunda inga medel funnits disponibla för berörda
ändamål, och i statsverkspropositionen till innevarande riksdag har
intet anslag härtill blivit ifrågasatt.

Det avbrott, som sålunda inträtt i läroverksläramas studieresor till de stora
kulturländerna, är tvivelsutan till verklig skada för vårt undervisningsväsende
och skadan blir större, ju längre avbrottet får fortgå. Det är i våra
dagar mer än någonsin av vikt för lärarna att i främmande land få tillfälle
att följa den pedagogiska utvecklingen samt tillgodogöra sig och sin undervisning
de uppslag och förbättringar, som denna utveckling kan bringa.
Alldeles särskilt är det av betydelse för lärarna i främmande språk att, så
långt möjligt är, kunna uppehålla den direkta kontakten med de länder, i
vilkas språk de undervisa. Vår tid har med allt skäl varit angelägen om
att låta det talade språket komma till sin rätt, att låta det verkligt levande
språket intaga en central plats i språkundervisningen. För att språkläraren
skall vara i stånd att meddela en undervisning av antydd art, måste det
vara av synnerlig vikt, att han genom besök i vederbörande främmande
land får tillfälle att vidmakthålla och utveckla sin egen färdighet att använda
dess språk i tal som skrift samt att på samma gång gorå direkta iakttagelser
beträffande landets säregna förhållanden i olika hänseenden. Under

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 8 käft. (Nr 8.) 5

De allmänna
läroverken.

[106.3

Motion om
resestipendier
åt lärare
i främmande
levande
språk.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

snart ett årtionde hava möjligheterna för lärarna i främmande språk vid
våra skolor att med stöd av statsstipendier vistas ute i Tyskland, England,
Frankrike o. s. v. varit stängda med endast ett par års avbrott. Utan men
för språkundervisningen vid läroverken kan ett sådant tillstånd icke upprätthållas.
Det är nämligen icke möjligt att i längden för detta ändamål
enbart bygga på lärarnas benägenhet och förmåga att härför offra av egna
medel, utan det måste anses vara en nödvändighet för staten att här lämna
sitt ekonomiska bistånd. Önskvärt vore, att båda de nämnda anslagsposterna
till befrämjande av lärares studieresor i främmande land kunde återupptagas
i reservationsanslaget. Lämpligen torde dock en sådan åtgärd för närvarande
böra begränsas till det anslag, som är avsett till resestipendier åt lärare i
främmande språk, vilket anslag synes mest oundgängligt.»

Vad först beträffar den sakliga innebörden av den i ämnet väckta motionen,
har utskottet funnit starka skäl tala för ett tillmötesgående av det
önskemål, motionären här framlägger. De resestipendier, vilka i motionen
åsyftas, äro enligt utskottets mening av en i viss mån annan art än andra
resestipendier, för vilka särskilda anslag tillförene varit å åttonde huvudtiteln
uppförda men nu tills vidare därur uteslutits, i det att de avse att
tillgodose ett mera påtagligt undervisningsintresse och utgöra en betydelsefull
förutsättning för en rationell språkundervisning vid läroverken.

Om utskottet också sålunda är med motionären ense därom, att medel
böra göras för ändamålet tillgängliga, är utskottet tveksamt, huruvida härför
nödvändigt behöver tillgripas den av motionären anvisade utvägen med
en höjning av reservationsanslaget till de allmänna läroverken. På sätt
departementschefen under nästföljande punkt erinrar, utgjorde reservationerna
å sagda anslag vid början av budgetåret 1923—1924 632,459 kronor.
Även med frånräknande av det belopp, som enligt vad under nämnda punkt
omförmäles, är avsett att tagas i anspråk från berörda reservationer, eller
361,800 kronor kvarstår dock en betydande besparing, vilken väl lämnar
utrymme för ett tillgodoseende jämväl av det av motionären åsyftade ändamålet.
Dock förutsätter utskottet, att den disposition av reservationerna,
som utskottet sålunda anser sig böra förorda, ej må ske, därest andra viktiga
undervisningsändamål därigenom skulle komma att åsidosättas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppföra det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med oförändrat belopp, 7,651,377 kronor;

b) i anledning av herr Rydéns ovanberörda motion medgiva,
att under budgetåret 1924—1925 må från reservationerna
å förberörda anslag användas intill 15,000 kronor till
resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de
allmänna läroverken.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

114:o) Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen att till arvoden
åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid.'' 256—260 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 är för ändamålet uppfört ett anslag av 530,400
kronor. I sin utredning och sitt förslag för budgetåret 1924—1925 har
skolöverstyrelsen ifrågasatt en ökning av antalet extra lärare med 12 utöver
det antal, som kunde bekostas med de för budgetåret 1923—1924 tillgängliga
medlen, samt i anledning härav föreslagit en ökning av anslaget för
kommande budgettermin med 39,600 kronor till 570,000 kronor. Departementschefen
har förklarat sig icke kunna avvisa skolöverstyrelsens framställning
om beredande av ökade medel för ifrågavarande ändamål men har
ansett kostnadsökningen kunna begränsas till 31,400 kronor. Det extra
anslaget skulle enligt departementschefens beräkning sålunda uppgå till
561,800 kronor. Emellertid har departementschefen, ansett, att av reservationerna
å reservationsanslaget till de allmänna läroverken skulle för nu
ifrågavarande ändamål kunna tagas i anspråk ett belopp av 361,800 kronor,
varigenom den på riksstaten uppförda anvisningen skulle kunna begränsas
till 200,000 kronor.

Vid anmälan om sitt beslut om anslag för nu ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1923—1924 yttrade riksdagen, att riksdagen, utan att ingå på spörsmålet,
huruvida de av skolöverstyrelsen uppgjorda och av departementschefen
godtagna beräkningsgrunderna i avseende å läroverkslärarnas tjänstgöringstid
vore de riktiga, dock av vad i ärendet förebragts funno tillräckliga
skäl föreligga att bifalla Kungl. Maj:ts då framlagda förslag.

I anslutning till vad riksdagen sålunda anfört och med vidhållande av
den uppfattning, varåt riksdagen upprepade gånger givit uttryck beträffande
läroverkslärarnas tjänstgöringstid, har utskottet icke velat motsätta sig bifall
till Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 200,000 kronor.

115:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till extra arvoden åt teckningslärare vid de
allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra anslag av 64,400 kronor.

Extra och
vikarierande
ämneslärare
vid de allmänna
läroverken.

[107.]

Extra arvoden
åt teckningslärare

vid de allmänna
läroverken.

[108.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra arvoden
åt gymnastiklärare

vid de allmänna
läroverken.

[109.]

116:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de
allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra anslag av 13,500 kronor.

Extra arvoden
åt musiklärare
vid
de allmänna
läroverken.

[no.]

117:0) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
anslag av 3,265 kronor.

1 Undervisning
i manlig slöjd
vid de allmänna
läroverken [in.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

118:o) Kungl. Maj:t har (punkt 111) föreslagit riksdagen att
dels minska det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i slöjd vid de
allmänna läroverken från dess nuvarande belopp, 42,500 kronor, med 21,500
kronor till 21,000 kronor;

dels ock medgiva, att såsom bidrag till arvode åt manlig lärare i manlig
slöjd vid de allmänna läroverken må från och med den 1 juli 1924 från
nämnda anslag utgå 42 kronor 50 öre för veckotimme, under villkor att
vederbörande kommun för ändamålet tillskjuter minst samma belopp.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 264—266 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en av herr O.
H. Waldén inom andra kammaren väckt motion (nr 109), däri hemställts,
att riksdagen måtte till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken
för budgetåret 1924—1925 bevilja ett ordinarie förslagsanslag av
42,500 kronor.

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skälen tilllåter
sig utskottet hänvisa till motionen.

För budgetåret 1923—1924 är för ändamålet anvisat ett anslag av 42,500
kronor. Ifrågavarande undervisning är avsedd för manliga lärjungar vid
de allmänna läroverken och är frivillig. Arvodet utgår nu till lärare med
85 kronor för veckotimme och bestrides helt av statsmedel. Det av Kungl.
Maj:t nu framlagda förslaget innebär en ändrad anordning, varigenom för
vinnande av begränsning i statens utgifter för slöjdundervisningen vederbörande
kommuners ekonomiska medverkan påkallas. Kommunalt bidrag
har uppställts såsom förutsättning för utgående av statsunderstöd, och skall
enligt förslaget stat och kommun bidraga med halva det belopp, som hittills
utgått. Genom denna åtgärd har en nedsättning kunnat vidtagas i anslaget
med hälften eller alltså till i runt tal 21,000 kronor. Motionären åter
framhåller det enligt hans mening principiellt oriktiga i att på kommunen
lägga kostnaderna för om också en del av den egentliga undervisningen.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Med hänsyn till en befarad obenägenhet från kommunernas sida att bidraga
till ett ändamål, som förut bekostats av staten, menar motionären kunna
riskeras, att slöjdundervisningen vid de flesta läroverk, där den nu vore införd,
måste nedläggas.

Enligt utskottets mening förefinnas goda skäl för ett tillstyrkande av
Kungl. Maj ds förslag. Då i stort sett städerna kunna sägas vara i förhållande
till landsbygden särdeles gynnade i avseende å undervisningsanstalter,
har utskottet ej kunnat finna annat än billigt och rättvist, att kommun, på
sätt föreslås, lämnar bidrag till ett frivilligt övningsämne vid ett läroverk.
Något principiellt oriktigt i en dylik anordning har utskottet icke kunnat
finna, och då härjämte det bidrag, som från kommunerna ifrågasättes,
uppgår till relativt blygsamt belopp, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Waldéns ovanberörda motion, i vad
den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

a) minska det ordinarie förslagsanslaget till undervisning
i slöjd vid de allmänna läroverken från dess nuvarande belopp,
42,500 kronor, med 21,500 kronor till 21,000 kronor;

b) medgiva, att såsom bidrag till arvode åt manlig lärare
i manlig slöjd vid de allmänna läroverken må från och med
den 1 juli 1924 från nämnda anslag utgå 42 kronor 50 öre
för veckotimme, under villkor att vederbörande kommun för
ändamålet tillskjuter minst samma belopp.

119:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt
handarbete vid statens samskolor anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 3,300 kronor.

120:o) Kungl. Maj:t har (punkt 113) föreslagit riksdagen att till arvoden
åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra förslagsanslag å 59,000 kronor.

Utredning i ärendet återfinnes å sid. 268—271 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 58,000 kronor.
Anslagets storlek står i direkt proportion till antalet under höstterminen
närvarande lärjungar vid de allmänna läroverken, och är den nu ifrågasatta
höjningen beroende av den för höstterminen 1924 beräknade ökningen i lärjungeantalet.

Extra arvoden
åt lärarinnor
i
kvinnligt
handarbete
vid de allmänna
läroverken.

[112.]

Arvoden åt
skolläkare vid
de allmänna
läroverken.

[113.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Provårskurs i
Göteborg.

[114.]

Utskottets

yttrande.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

att riksdagen må till arvoden åt skolläkare vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
förslagsanslag å 59,000 kronor.

121:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 114) att för upprätthållande
under läsåret 1924—1925 vid ett högre läroverk i Göteborg av
provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 15,500 kronor.

Utredning i ärendet återfinnes å sid. 271—273 i statsrådsprotokollet.

Mot Kungl. Maj:ts förslag, som innebär ett upptagande för budgetåret
1924—1925 av anslag för ändamålet till enahanda belopp, som utgår för
innevarande budgetår, har utskottet intet att erinra.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra framhålla följande.
Under erinran, hurusom enligt då gällande författningsbestämmelser i ämnet
rektor vid provårsläroverk skulle, därest han tjänstgjorde såsom föreståndare
för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner
åtnjuta särskilt arvode av högst 1,500 kronor för år, påpekade riksdagens
år 1922 församlade revisorer, att till rektorer vid provårsläroverk utöver
sagda arvode av 1,500 kronor utbetalats ersättning för handledning av provårskandidater,
och uttalade revisorerna såsom anmärkningsvärt befunnet, att
skolöverstyrelsen oaktat bestämmelserna i ämnet ansett sig kunna tillerkänna
ifrågavarande rektorer gottgörelse i nämnda hänseende.

Vid ärendets behandling inom statsutskottet framhöll utskottet, att gällande
författningsbestämmelser i ämnet samt den till grund för densamma liggande
utredningen och motiveringen syntes böra så tolkas, att arvodet till
rektor vid provårsläroverk skulle utgå med högst angivna belopp av 1,500
kronor, och uttalade utskottet sin anslutning till den uppfattning, som revisorerna
i detta hänseende gjort gällande. Härjämte uttalade utskottet sin
förväntan, att någon ytterligare ersättning för handledning av provårskandidater
utöver berörda arvodesbelopp framdeles icke bleve till vederbörande
utbetald. I anledning härav utfärdade Kungl. Maj:t vissa bestämmelser, enligt
vilka bland annat föreskrevs, att rektor, som tillika tjänstgör såsom föreståndare
för provårskurs och på grund därav äger uppbära särskilt arvode
å högst 1,500 kronor, ej må utöver berörda arvode undfå ersättning för arbete,
som står i samband med provårskursen. I det yttrande av skolöverstyrelsen,
som föreligger under nu ifrågavarande punkt, gör överstyrelsen gällande,
att de sålunda utfärdade ändrade bestämmelserna kunde tänkas innebära
vissa konsekvenser ifråga om ersättning för de s. k. rektorskonferenserna.
Då emellertid, framhåller överstyrelsen, enligt gällande provårsstadga § 10
mom. 1 dessa konferenser med dithörande föreläsningar icke ovillkorligen
ålåge vederbörande rektorer utan kunde, under viss förutsättning, komma

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att uppdragas åt annan lämplig person, syntes det överstyrelsen uppenbart,
att ersättning även för dessa konferenser och föreläsningar fortfarande måste
ingå i här ifrågavarande anslag.

Den av överstyrelsen åberopade bestämmelsen i gällande provårsstadga är
av följande lydelse:

»Därest ej annorlunda föreskrivits, skola av föreståndaren för provåret
eller, om hinder för honom möter, av annan lämplig person varje termin
under ett erforderligt antal timmar hållas sammanträden med lärarkandidaterna
för behandling, i form av föredrag, referat eller diskussion, av viktigare
frågor rörande den allmänna uppfostrings- och undervisningslärans tillämpning
på de särskilda uppgifter, som tillkomma i främsta rummet de allmänna
läroverken men även övriga läroanstalter, vilka provårsutbildningen
avser, samtliga dessa läroanstalters allmänna anordning och den för dem
gällande lagstiftningen samt, där så lämpligen kan ske, viktigare delar av
det svenska undervisningsväsendets historia och nuvarande organisation.»

Utskottet har i anledning av skolöverstyrelsens yttrande velat uttala den
uppfattningen, att det bör åligga vederbörande provårsföreståndare att mot
åtnjutande av det honom såsom sådan tillerkända arvodet och utan särskild
ersättning därutöver hålla dessa s. k. rektorskonferenser och föreläsningar,
börande, för den händelse sistnämnda uppgift överlämnas åt annan person,
det följaktligen ankomma på vederbörande föreståndare att av eget arvode
bestrida härmed förenade särskilda kostnader. Lämnar ovanberörda bestämmelse
i provårsstadgan rum för tvekan härutinnan, bör skyldigheten i
angivna hänseende genom en ändrad och förtydligande formulering mera
exakt framhållas.

Under uttalande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må för upprätthållande under läsåret 1924
—1925 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs
för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 15,500 kronor.

122ro) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) hemställer
utskottet, da lärare av

att riksdagen må, i likhet vad för innevarande budgetår undervisning
b , . -.. ,i tyska och

ägt rum, för anordnande genom infödda lärare av under- engelska vid

visning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken

med flera läroanstalter anvisa för budgetåret 1924—1925 ett [115 j

extra anslag av 5,000 kronor.

123:o) Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att såsom bidrag Bi^1r1aJät^ade

till täckande efter Kungl. Maj:ts beprövande av utgifter, som skola bestridas läroverkens

av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret 1924 ljus- och »edJ
kassör.

1925 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor. 1161

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 275—277 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 10,000
kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till täckande, efter Kungl.
Maj:ts beprövande, av utgifter, som skola bestridas av ljusoch
vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

Kommunala

mellanskolor.

[117.]

124:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående det ordinarie förslagsanslaget
till kommunala mellanskolor jämte en i ämnet väckt motion kommer
utskottet, att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

Undervisning
i manlig
och kvinnlig
slöjd samt
handarbete
vid kommunala
mellanskolor.

[118.]

125:o) Kungl. Maj:t har (punkt 118) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt
handarbete vid kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp, 17,000
kronor, med 3,000 kronor till 20,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 282—285 i statsrådsprotokollet.

Anslagets höjning, som ytterst beror på det ökade antalet kommunala
mellanskolor, har beräknats med hänsyn till det belopp, som under läsåret
1922 1923 verkligen tagits i anspråk för ifrågavarande ändamål.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majrts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete
vid kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp,

17,000 kronor, med 3,000 kronor till 20,000 kronor.

Tillfällig 126:o) Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen, att
ring^iärar- me(igiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1924—30

personalen juni 1925 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med fölnala''mellan-
belopp:

skolor. till ordinarie manlig ämneslärare med 500 kronor;

[119.] till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu
gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
förslagsanslag av 250,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 285—286 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 200,000 kronor.

På grund av ökningen av de kommunala mellanskolornas antal har anslagets
belopp visat sig otillräckligt. Den nu ifrågasatta anslagssumman är
beräknad dels med hänsyn till de verkliga utgifterna för ändamålet under

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

år 1922, dels ock under förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts förslag angående
ändrade grunder för statsunderstöd åt kommunala mellanskolor.

Utskottet, som tillstyrkt berörda förslag i vad detsamma inverkar på
beräkningen av nu erforderligt statsanslag, har intet att erinra mot den nu
föreliggande framställningen och hemställer fort}7,
att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1
juli 1924—30 juni 1925 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 500 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare
med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet
med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer;

b) för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor.

127:o) I en inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion, nr 96,
har hemställts, att riksdagen ville i riksstaten för budgetåret 1924—1925
till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid kommunala mellanskolor
på extra stat bevilja ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

Till stöd för sitt förslag bar motionären anfört följande:

»Till resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor har
under en följd av år från och med riksdagen 1913 på extra stat anvisats
ett reservationsanslag, som till en början uppgick till 1,200 kronor men enligt
beslut vid riksdagen år 1920 höjdes till 3,500 kronor, detta särskilt med
hänsyn till de kommunala mellanskolornas tillväxt i antal och storlek. Liksom
övriga anslag till resestipendier var också det nu ifrågavarande under
krigsåren indraget.

I 1922 och 1923 års statsverkspropositioner upptogs emellertid av statsfinansiella
skäl intet anslagsäskande till frågavarande ändamål, och något
anslag blev ej därtill beviljat vid nämnda riksdagar. Ej heller i årets statsverksproposition
äskas därtill några medel.

Med hänvisning till de skäl, som anförts i motionen nr 95, och då behovet
av väl utbildade lärare i levande språk givetvis är detsamma beträffande
mellanskolorna som i fråga om realskolorna, får jag, under erinran jämväl
om den starka utveckling, i vilken de kommunala mellanskolorna äro stadda
— de uppgå för närvarande till 77 — hemställa,---—--.»

Motion angående
resestipendier
åt
lärare i främmande
levande
språk vid
kommunala
mellanskolor.

Enahanda skäl, som föranlett utskottet att tillstyrka beredande av medel
till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken,
kunna enligt utskottets mening anföras till förmån för det nu beträffande
de kommunala mellanskolornas lärare motionsvis gjorda yrkandet.
Utskottet är följaktligen i sak ense med motionären men håller före, att, i
ungefärlig överensstämmelse med vad som ifrågasatts beträffande dylika resestipendier
för de allmänna läroverkens lärare, för ändamålet erforderliga

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

medel böra kunna tills vidare anvisas från det ordinarie förslagsanslaget till
kommunala mellanskolor. Någon ökning av sagda förslagsanslag av denna
anledning synes icke erforderlig.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Rydéns ovanberörda
motion, medgiva, att under budgetåret 1924—1925
må från det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor
utgå högst 3,500 kronor till resestipendier åt lärare
i främmande levande språk vid kommunala mellanskolor.

Reservationsanslaget
till
privatläroverken [120.

]
jämte en i
ämnet väckt
motion.

128:o) Kung! Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till privatläroverken, nu 751,000 kronor, med

76,000 kronor, till 675,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1924—
1925 uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande
belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor...........................kronor 18,225: —

högre flickskolor.............................. » 422,550: —

högre goss- och samskolor....................... » 208,575: —

enskilda lärarinneseminarier...................... » 25,650: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 675,000
kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 286—288 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 97), däri hemställts, att riksdagen
ville i riksstaten för budgetåret 1924—1925 till resestipendier åt lärare
i främmande levande språk vid privatläroverk på extra stat bevilja ett reservationsanslag
av 9,000 kronor.

Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:

Sedan åtskilliga år tillbaka har riksdagen beviljat anslag till resestipendier
åt lärarpersonalen vid privatläroverk, med undantag likväl för krigsåren, då
anslaget liksom övriga anslag till resestipendier var indraget. Anslaget, som
alltjämt varit uppfört på extra stat, uppgick för år 1920 till 9,000 kronor
men höjdes i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag av 1920 års riksdag för
år 1921 till 18,000 kronor, med vilket belopp det jämväl uppfördes i 1922
års stat.

I 1922 och 1923 års statsverkspropositioner upptogs emellertid av statsfinansiella
skäl intet anslagsäskande för ifrågavarande ändamål, och något
anslag blev ej därtill beviljat vid nämnda riksdagar. Ej heller i årets statsverksproposition
äskas därtill några medel.

På väsentligen samma skäl, som anförts i motionen nr 95, anser jag det
vara av vikt, särskilt för lärarna i främmande språk, att anslag för nu ifrågavarande
ändamål åter må utgå, om ock med hänsyn till det statsfinansiella
läget med det låga belopp, vartill anslaget uppgick före den vid riksdagen
1920 beslutade förhöjningen. Givetvis böra stipendier av förevarande
art endast komma lärare med full tjänstgöring till godo.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under riksstatens åttonde huvudtitel finnes sedan åtskilliga år tillbaka
uppfört ett ordinarie reservationsanslag till privatläroverk, från vilket utgår
understöd åt ett flertal enskilda läroanstalter. Anslaget omfattar fyra olika
anslagsposter, avsedda för enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre
goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier. Under de senare
åren har anslaget utgått med ett belopp av 751,000 kronor, däri de nämnda
anslagsposterna ingått med respektive 20,000 kronor, 470,000 kronor, 232,500
kronor och 28,500 kronor.

Departementschefen har nu erinrat, att under årens lopp reservationer
uppstått å anslaget, enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning vid slutet
av år 1922 uppgående till 103,187 kronor. Det har därför synts departementschefen
möjligt att nu taga i anspråk en del av nämnda besparingar
och därigenom i någon mån bidraga till budgetens lättande. Departementschefen
har i sådant hänseende tänkt sig ett belopp av 76,000 kronor, varigenom
förevarande anslag, nu 751,000 kronor, skulle nedbringas till 675,000
kronor. Den nedsättning av anslaget, som på nu angivet sätt skulle åvägabringas,
borde proportionellt fördelas på de olika i anslaget ingående anslagsposterna
samt vad som erfordras för utfyllnad till de nu utgående beloppen,
eller sammanlagt 76,000 kronor, tagas från besparingarna å anslaget.

Utskottet har mot den nu ifrågasatta anordningen intet att erinra.

Yad angår det motionsvis framställda yrkandet, har utskottet funnit, i
likhet med vad utskottet anfört i motsvarande hänseende beträffande de allmänna
läroverkens och de kommunala mellanskolornas lärare, starka skäl
förefinnas för ett tillmötesgående av detsamma. Då den av departementschefen
åberopade reservationen lämnar inom sig utrymme för ett tillgodoseende
av motionärens förslag, har utskottet ansett sig böra på det sätt tillstyrka
detsamma, att ett medgivande lämnas, att av ifrågavarande reservation
ett belopp av 9,000 kronor må utgå till det i motionen åsyftade ändamålet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverken,
nu 751,000 kronor, med 76,000 kronor, till

675,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1924—1925
uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med

följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor...............kronor 18,225: —

högre flickskolor.................. » 422,550: —

högre goss- och samskolor........... » 208,575: —

enskilda lärarinneseminarier.......... » 25,650: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
675,000 kronor;

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönetillägg
åt lärarinnor
vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

[121.]

Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen

vid privatläroverken.

[122.]

Fackskolan
för huslig
ekonomi i
Uppsala

[123.]

Understöd
till utbildningskurser

för lärarinnor
i hushållsgöromål.

[124.]

Understöd åt
vissa anstalter
för utbildande
av
lärarinnor i
handarbete

[125.]

b) i anledning av herr Rydéns ovanberörda motion medgiva,
att av förefintliga reservationer å nämnda anslag må
utgå för budgetåret 1924—1925 ett belopp av högst 9,000
kronor till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid privatläroverk.

129:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om det ordinarie
förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

130:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om extra förslagsanslaget
till tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda
mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor samt enskilda
lärarinneseminarier, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

131 :o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i enlighet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

75,000 kronor.

132:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i enlighet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till understöd åt utbildningskurscr för
lärarinnor i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1924—
1925 ett extra anslag av 16,000 kronor, att under de villkor,
Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen
för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till
Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor
till vardera.

133:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i överensstämmelse med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till understöd enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, åt vissa anstalter
för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisa för
budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 27,100 kronor,
att med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes,

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 77

utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och
Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm samt
Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.

Folkundervisningen.

134:o) Kungl. Maj:t har (punkt 126) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, att från och med den 1 juli 1924 läraren i trädgårdsskötsel
vid folkskoleseminariet i Umeå skall åtnjuta avlöning enligt samma
grunder som övriga lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier;

dels ocJc minska den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till
folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,880,480
kronor, med 80 kronor till 1,880,400 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 300—304 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna löneregleringen för trädgårdsläraren vid seminariet i Umeå
beräknas föranleda en merutgift från reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
å 2,200 kronor. Någon ökning av nu ifrågavarande anslag har
emellertid av denna anledning icke ansetts erforderlig.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer förty,

att riksdagen må

a) bestämma, att från och med den 1 juli 1924 läraren
i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i Umeå skall
åtnjuta avlöning enligt samma grunder som övriga lärare i
trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier;

b) minska den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna,
nu 1,880,480 kronor, med 80 kronor till
1,880,400 kronor.

135:o) I enligt med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) hemställer utskottet,
att riksdagen må uppföra den i det gemensamma ordinarie
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående
posten: stipendier för elever vid folkskoleseminarier med
oförändrat belopp, 198,225 kronor.

136:o) Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att för beredande
av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 305—306 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

Folkskolese minariema.

[126.]

Stipendier
för elever vid
folkskoleseminarier.

[127.]

Höjda stipendier
åt elever
vid folkskoleseminarier.

[128.]
samt en i
ämnet väckt
motion.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kammaren av herr I. Österström m. fl. väckt motion (nr 124), däri hemställts,
att riksdagen för beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier
ville anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.

Till stöd för sitt yrkande hava motionärerna anfört följande:

Bland de många beskärningar, som åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition
utvisar, torde få vara till sina konsekvenser så betänkliga, som
de avsevärda nedprutningarna på anslagen till understöd åt medellösa eller
mindre bemedlade studerande vid utbildningsanstalter av olika slag. Vi tilllåta
oss att i detta avseende särskilt erinra om stipendierna till elever vid
folkskoleseminarier. De för detta ändamål erforderliga medlen utgå dels från
en särskild post, ingående i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna,
dels från ett extra reservationsanslag för beredande av höjda
stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna. Beträffande först nämnda anslag
har Kungl. Maj:t icke ifrågasatt någon nedsättning. Så mycket hårdare
drabbar beskärningen däremot det extra reservationsanslaget, vilket upptagits
allenast till ett belopp av 50,000 kronor för budgetåret 1924—1925.

Ännu under första halvåret 1923 utgick anslaget efter ett årsbelopp av

125,000 kronor, men sänktes av 1923 års riksdag till 100,000 kronor. Dåvarande
departementschefen uttalade emellertid, att han ingalunda ansåge
det tidigare stipendiebeloppet vara för högt, men funne sig nödsakad att »för
närvarande» föreslå en sänkning, så att stipendierna från att ha utgått under
år 1921 med ett medeltal av 189 kronor för stipendiat och under år 1922
med ett medeltal av 172 kronor för stipendiat till i medeltal 160 kronor för
stipendiat. Det nu föreslagna beloppet innebär en nedskärning till omkring
125 kronor för stipendiat och år. Att märka är att skolöverstyrelsen, _ åt
vilken stipendiefördelningen är anförtrodd och som kan förutsättas besitta
den mest ingående kännedomen om förhållandena på området, uttalat, att
starka skäl tala för eu väsentlig höjning av det tidigare utgående anslaget.
Endast det statsfinansiella läget har hindrat överstyrelsen att taga konsekvenserna
av denna ståndpunkt, varför överstyrelsen begränsat sig till att
hemställa om oförändrat belopp.

För var och en som besjälas av intresse för folkundervisningens höjande
genom eu god lärarrekrytering och som samtidigt något känner de svårigheter
av ekonomisk art, under vilka folkskoleseminarierna arbeta, står det
klart, att den väg, på vilken Kungl. Maj:t här slagit in, är betänklig och bidrager
att ytterligare öka de ekonomiskt svaga samhällslagrens svårigheter
att vinna utbildning till lärare vid folkskola.

Skolöverstyrelsen har kunnat åberopa eu avsevärd stegring av antalet elever
vid folkskoleseminarierna, vilket för närvarande utgör omkring 2,900 eller
800 flera än då överstyrelsen först ingav sin framställning om förhöjning
av stipendieanslaget. Och därjämte står man inför det faktum, att de befolkningslager,
ur vilka folkskoleseminariernas elever företrädesvis utgå,
genom den ekonomiska depressionen kommit i en väsentligen svårare ställning
än tidigare. Dessa båda fakta tala onekligen med synnerlig styrka för
en höjning av det för innevarande budgetår utgående anslaget. Om vi trots
detta avstå från yrkande i denna riktning sker det uteslutande av hänsyn
till de budgetära svårigheterna. Däremot kunna vi icke inse, att dessa svårigheter
kunna tillerkännas sådan tyngd, att de skola få föranleda starkare
restriktioner än för budgetåret 1923—1924.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisade
1920 års riksdag dels på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst 125,000 kronor, dels ock på tilläggsstat för 1920 ett förslagsanslag,
högst 55,000 kronor. Avsikten med ifrågavarande anslag var att möjliggöra
en höjning av stipendiebeloppen, så att sagda belopp, som av 1913 års
riksdag beräknats till 100 kronor i medeltal för behövande elev och läsår,
skulle kunna från och med höstterminen 1920 beräknas till i medeltal 200
kronor för behövande elev och läsår. För berörda ändamål upptogs jämväl
i 1922 års riksstat ett förslagsanslag, högst 125,000 kronor och i riksstaten
för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst 62,500 kronor.
För budgetåret 1923—1924 föreslog Kungl. Maj:t en sänkning av anslagsbeloppet
till 100,000 kronor. Tillika föreslogs, att anslaget skulle förändras
till reservationsanslag. Riksdagen anvisade i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning
för sagda budgetår ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har nu hemställt om ifrågavarande anslags bibehållande
vid oförändrat belopp. Departementschefen har emellertid ansett sig böra
utgå från förhållandena under år 1918, då stipendiebeloppet per stipendiat
och läsår utgjorde omkring 125 kronor. Efter denna beräkningsgrund borde
det extra anslaget bestämmas till 50,000 kronor. Av motionärerna har upptagits
det av skolöverstyrelsen i ämnet avgivna förslaget.

De stipendier, varom nu är fråga, fylla enligt utskottets mening en synnerligen
betydelsefull uppgift, i det att de bidraga till att lätta svårigheterna
för begåvade obemedlade elever att fullfölja sin utbildning för lärarbanan.
Utskottet håller före, att, därest ifrågavarande stipendier skola medföra åsyftad
nytta, de böra utgå med högre belopp än vad Kungl. Maj:ts förslag
medgiver, och först då kunna de mera verksamt bidraga till att lätta den
skuldbörda, som efter vad erfarenheten visat, lärarkåren måst i stor utsträckning
under seminarietiden åsamka sig. Utskottet, som följaktligen funnit
starka skäl tala för ett bifall till motionärernas förslag, har dock av statsfinansiella
skäl ansett anslaget böra begränsas till 75,000 kronor och hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och den i ämnet väckta motionen, för beredande av höjda
stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret
1924—-1925 ett extra reservationsanslag av 75,000
kronor.

137:o) Kungl. Maj:t har (punkt 129) föreslagit riksdagen att till anordnande
av studentkurser vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm
och Kalmar, av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Landskrona, Umeå, Karlstad och Luleå samt av preparandkurs
vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra reservationsanslag av 240,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid 306—314 i statsrådsprotokollet.

Studentkurser
och parallellavdelningar
vid vissa
folkskoleseminarier [129.

]

samt i ämnet
väckta motioner.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren (nr
36) av herr E. P. Vrång m. fl. och den andra inom andra kammaren (nr
106) av herr J. W. Billqvist m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag om indragning av första
parallellavdelningen vid Skara seminarium, för anordnande av sådan avdelning
anvisa ett belopp av 10,500 kronor utöver det anslag å 240,000 kronor,
som av Kungl. Maj:t begärts under punkt 129 av åttonde huvudtiteln i
statsverkspropositionen;

dels ock en inom första kammaren av herr A. Pers väckt motion (nr 57)
däri hemställts, att riksdagen ville besluta, att från och med läsåret 1926—
1927 vid folkskoleseminariet i Skara skall anordnas en tvåårig utbildningskurs
för småskollärarinnor för förvärvande av kompetens till lärarbefattning
vid egentlig folkskola.

I avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skäl
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Till studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier
har riksdagen anvisat för budgetåret 1923—1924 ett extra reservationsanslag
av 376,700 kronor. I anledning av den konstaterade nedgången i lärarbristen
hava åtgärder vidtagits till minskning av lärarutbildningen, i det att
studentkurserna vid folkskoleseminarierna i Uppsala och Lund med läsåret
1923—1924 nedlagts; härigenom besparades av sistberörda anslag ett belopp
av 35,300 kronor. För vidtagande av en ytterligare inskränkning av lärarproduktionen
har nu skolöverstyrelsen föreslagit indragning av första klassen
av parallellavdelningen vid seminariet i Landskrona ävensom första klassen
av motsvarande avdelning vid seminariet i Skara, detta sista dock under
förutsättning, att i stället för parallellavdelningen vid Skaraseminariet, vilken
avdelning skulle successivt upphöra, skulle från och med läsåret 1926—1927
inrättas en särskild utbildningskurs för småskollärarinnor till vinnande av
folkskollärarkompetens. Departementschefen har anslutit sig till överstyrelsens
uppfattning, i vad angår indragning av berörda parallellavdelningar,
men beträffande den av överstyrelsen i fråga om Skaraseminariet uppställda
förutsättningen förklarat sig hysa mycken tvekan om lämpligheten av att
ersätta parallellavdelningen vid sistnämnda seminarium med den ifrågasatta
utbildningskursen för småskollärarinnor, då härigenom syftemålet med berörda
inskränkningsåtgärder delvis skulle förfelas. Dock har departementschefen
icke ansett sig nu behöva definitivt taga ställning till denna fråga,
utan ansett densamma böra bliva beroende på en framtida förnyad undersökning
av förhållandena på detta område. I övrigt beräknar departementschefen
anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1924—1925
till 330,000 kronor. Med hänsyn till en å anslagstiteln från en föregående
budgettermin förefintlig reservation å omkring 96,000 kronor, har anslaget
nu ansetts kunna bestämmas till 240,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I ovanberörda av herrar Vrång m. fl. och Billqvist m. fl. väckta motioner
har framhållits önskvärdheten av att riksdagen för nästkommande budgetår
beviljade medel till en parallellavdelning vid Skara seminarium i avvaktan
på att skolöverstyrelsen framlägger fullständiga förslag till anordnande av
omförmälda utbildnin^skurser för småskollärarinnor. Herr Pers åter har i
i sin motion betonat vikten av att vid Skaraseminariet en dylik utbildningskurs
komme till stånd redan från och med läsåret 1926—1927.

I avseende å de av departementschefen föreslagna inskränkningsåtgärderna
har utskottet icke funnit anledning till erinran, och har utskottet förty icke
funnit skäl tillstyrka de av herr Vrång m. fl. och herr Billqvist m. fl. väckta
motionerna. Skulle en ytterligare nedgång i lärarbristen visa sig och till
följd därav anordningar för en ytterligare begränsning av lärarproduktionen
vara av nöden, förutsätter utskottet, att de regleringsåtgärder, som i så fall
bliva behövliga, i första hand drabba de enskilda folkskoleseminarier, till
vilka Kungl. Maj:t i det följande äskat och utskottet jämväl tillstyrker särskilt
anslag. Dock böra härvid från Kungl. Maj:ts sida vederbörliga dispositioner
vidtagas i så god tid, att ifrågavarande seminarier icke ställas inför
onödiga svårigheter i avseende å ordnande av sin undervisning.

Det av herr Pers motionsvis framlagda yrkandet finner utskottet värt allt
beaktande, ej minst med hänsyn till den uppfattning, varåt 1922 års riksdag
i en särskild skrivelse givit uttryck, då riksdagen anhållit om skyndsam utredning
angående inrättande av utbildningskurser för småskollärarinnor för
vinnande av folkskollärarkompetens. Utskottet är med motionären ense
därom, att en dylik kurs lämpligen bör anordnas vid Skaraseminariet redan
från och med läsåret 1926—1927. Något beslut av riksdagen i detta hänseende
lärer nu icke erfordras, men förväntar utskottet, att förberedande åtgärder
varda av vederbörande vidtagna, så att framställning i ämnet kan
vara att förvänta i så pass god tid, att ett realiserande av detta önskemål
varder möjliggjort.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ds förslag
samt med avslag å herr Vrangs m. fl. och herr Billqvists
m. fl. ovanberörda motioner, till anordnande av studentkurser
vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm
och Kalmar, av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna
i Linköping, Skara, Landskrona, Umeå, Karlstad och Luleå
samt av preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag
av 240,000 kronor;

b) att herr Pers omförmälda motion må anses besvarad
med vad utskottet ovan under denna punkt anfört.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

H yresersättning
till rektorerna
vid
vissa folkskoleseminarier.

[130.]

Hyresbidrag
till lärare vid
folkskoleseminarierna
i
Stockholm
och Göteborg.

[131.]

Förhyrande
av vissa lokaler
för folkskoleseminariet
i Göteborg
m. in.

[132.]

Tillbyggnad
av gymnastikhuset
vid
folkskoleseminariet
i
Göteborg.

[133.]

138:o) Kung], Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att
å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra anslag av 12,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 314—315 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av enahanda
belopp, som nu föreslås. I avseende å beräkningen av anslaget föreligger
nu allenast en mindre jämkning, föranledd av en förhöjning av hyresersättningen
till rektorn vid seminariet i Umeå.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till
rektorerna vid fokskoleseminarierna i Linköping, Skara,
Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda
rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 12,500 kronor.

139:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i enlighet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid
folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt
för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta
dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
förslagsanslag av 12,000 kronor.

140:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i överensstämmelse med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till förhyrande av vissa lokaler
för folkskoleseminariet i Göteborg samt till dessa lokalers
uppvärmning, belysning och städning m. m. anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra reservationsanslag av 2,675
kronor.

141:o) Kungl. Maj: t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att för utförande
av vissa ändringsarbeten å gymnastikhuset vid folkskoleseminariet i Göteborg
anvisa för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag ett
belopp av 25,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 316—319 i statsrådsprotokollet.

De ifrågasatta ändringsarbetena avse dels en ändamålsenligare anordning
av avklädningsrummen, lärarrummet och duschrummet, dels ock en omläggning
av uppvärmningssystemet i gymnastikhuset genom kokskaminernas er -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sättande med centraluppvärmning. Totalkostnaderna beräknas till 45,000
kronor, varav för budgetåret 1924—1925 nu äskas ett belopp av 25,000
kronor.

Utskottet, som anser sig böra tillstyrka Kung], Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för utförande av vissa ändringsarbeten
å gymnastikhuset vid folkskoleseminariet i Göteborg anvisa
för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 25,000 kronor.

142:o) Kungl. Maj:t har (punkt 134) föreslagit riksdagen medgiva att till
bestridande av kostnaderna för inredning och möblering av den nya byggnaden
vid folkskoleseminariet i Umeå samt för anläggande av trädgård och
idrottsplan vid seminariet må av det överskott, som kan uppkomma å de
för uppförande av byggnader för nämnda seminarium anvisade anslag å
tillhopa 2,084,000 kronor, användas ett belopp av högst 175,000 kronor.

I anledning av detta Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen redan fattat
beslut, varom utskottet velat härigenom
erinra.

143:o) I en av herr V. Rydén inom andra kammaren väckt motion (nr
98) har hemställts, att riksdagen må, med godkännande i huvudsak av föreliggande
nya av arkitekten A. V. Fagerström utarbetade ritningar alt. B,
av det till uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet i Linköping
beviljade beloppet av 1,800,000 kronor anvisa för budgetåret 1923—1924
såsom extra reservationsanslag ett belopp av 13,000 kronor.

Över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

144:o) Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till understöd
åt Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 16,000 kronor, att utgå
på de villkor och med det belopp till vartdera seminariet, som av Kungl.
Majrt bestämmas.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 320—322 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 20,000 kr. Departementschefen
har framhållit, att därest en ytterligare begränsning av
lärarutbildningen vid ettdera eller båda seminarierna skulle visa sig av behovet
påkallad, det borde tagas under omprövning, huruvida en dylik begränsning
bör medföra jämkning i de belopp, som komma att tilldelas
vederbörande seminarium. Med anslutning till vad departementschefen
sålunda anfört vill utskottet allenast erinra om vad utskottet i samma kan -

in redning
och möblering
av nybyggnaden

för folkskoleseminariet
i
Umeå m. m.

[134.]

Motion ang.
anslag till
uppförande
av nya byggnader
för
folkskoleseminariet
i
Linköping.

Understöd åt
enskilda folkskol
eseminarier.

[135.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

seende bär ovan under punkt 137 uttalat. Utskottet, som i övrigt ej funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till understöd åt Ateneums folkskoleseminarium
och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 16,000
kronor, att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera
seminariet, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Statens småskoleseminarier 136.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

145:o) Kungl. Maj:t har (punkt 136) föreslagit riksdagen att
dels bestämma, l:o) att extra ordinarie ämnes- och övningsskollärare vid
statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek skola, i likhet med vikarierande
ämnes- och övningsskollärare vid samma seminarier, äga åtnjuta
avlöning till belopp av 2,800 kronor för år för manlig lärare och 2,400
kronor för år för kvinnlig lärare; 2:o) att extra ordinarie lärare och vikarie
å tillfälligtvis ledig befattning vid nämnda seminarier skola under tjänstledighet
för styrkt sjukdom äga åtnjuta dem eljest tillkommande arvode med
avdrag av ett belopp, motsvarande en tredjedel av den på ledighetstiden belöpande
delen av arvodet samt 3:o) att extra ordinarie ämnes- och övningsskollärare
vid ifrågavarande seminarier skola äga uppbära, utöver läraren
eljest tillkommande arvode, ett särskilt lönetillägg av 200 kronor för år,
dels ock minska det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,
nu 138,475 kronor, med 8,475 kronor till 130,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 322—326 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar C. A. Carlsson och N. S. Norling väckt motion (nr 66),
däri hemställts, att riksdagen måtte göra följande ändring i vad Kungl. Maj:t
under punkten statens småskoleseminarier föreslagit, nämligen
dels bestämma

att lärarpersonalen vid statens småskolseeminarium i Hagaström skall i
avlöning åtnjuta i motionen närmare angivna avlöningsförmåner; samt
att arvodet till vikarierande rektor vid seminariet skall utgå med det belopp
och på det sätt, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar;
dels föreskriva

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som sålunda föreslagits för
ordinarie befattningshavare vid seminariet i Hagaström, skola i tillämpliga
delar gälla de bestämmelser, som innehållas i nådiga kungörelsen den 22
juni 1920 (nr 542) angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid statens
småskoleseminarier i Haparanda och Murjek m. m.;
dels förklara

att en var, som med eller efter ingången av juli månad 1924 tillträder
befattning vid statens småskoleseminarium i Hagaström, skall vara pliktig
underkasta sig ovannämnda villkor och bestämmelser;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels medgiva att de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i nådiga kungörelsen
den 22 juni 1920 (nr 542) måtte i tillämpliga delar komma att
gälla även seminariet i Hagaström;

- dels ock vid bifall till detta förslag höja det under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier från
av Kungl. Maj:t föreslagna 130,000 kronor till 164,900 kronor.

Beträffande vad av motionärerna till stöd för deras förslag anförts tillåter
sig utskottet hänvisa till motionen.

Mot Kungl. Maj:ts förslag angående införande av vissa bestämmelser rörande
avlöning åt extra ordinarie och vikarierande lärare vid ifrågavarande
seminarier har utskottet icke funnit anledning till erinran. Det ordinarie
reservationsanslaget till statens småskoleseminarier är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 138,475 kronor. Den ifrågasatta sänkningen
har möjliggjorts genom att en del av eu å anslagstiteln förefintlig reservation
tages i anspråk.

Det motionsvis framförda förslaget om seminariets i Hagaström överförande
till ordinarie stat har redan av skolöverstyrelsen underställts Kungl.
Maj:ts prövning. På sätt framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen
icke ansett sig under nuvarande förhållanden kunna tillstyrka en anordning
i detta syfte; ej heller utskottet har funnit skäl föreligga för eu
dylik åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag av herrar Carlssons och Norlings ovanberörda
motion,

a) bestämma, l:o) att extra ordinarie ämnes- och övningsskollärare
vid statens småskoleseminarier i Haparanda
och Murj ek skola, i likhet med vikarierande ämnes- och
övningsskollärare vid samma seminarier, äga åtnjuta avlöning
till belopp av 2,800 kronor för år för manlig lärare
och 2,400 kronor för år för kvinnlig lärare; 2:o) att extra
ordinarie lärare och vikarie å tillfälligtvis ledig befattning
vid nämnda seminarier skola under tjänstledighet för styrkt
sjukdom äga åtnjuta dem eljest tillkommande arvode med
avdrag av ett belopp, motsvarande en tredjedel av den på
ledighetstiden belöpande delen av arvodet samt 3:o) att extra
ordinarie ämnes- och övningsskollärare vid ifrågavarande
seminarier skola äga uppbära, utöver läraren eljest tillkommande
arvode, ett särskilt lönetillägg av 200 kronor för år,

b) minska det ordinarie reservationsanslaget till statens
småskoleseminarier, nu 138,475 kronor, med 8,475 kronor
till 130,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Verksamheten
vid
statens småskoleseminarier
i Lycksele
och
Hagaström.

[137.]

Understöd åt
småskoleseminarier.

[138.]

Tillfällig
löneförbättring
för
lärare vid
vissa småskoleseminarier.

[139.]

146:o) Kungl. Maj:t har (punkt 137) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisa:

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier i
Lycksele och Hagaström ett belopp av 96,600 kronor,

dels för anskaffning av undervisningsmateriell och böcker vid småskoleseminariet
i Lycksele ett belopp av 13,000 kronor,

dels oc/c för anskaffning av böcker och inventarier vid småskoleseminariet
i Hagaström ett belopp av 2,100 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 327—330 i statsrådsprotokollet.

För uppehållande av verksamheten vid de under denna punkt omnämnda
småskoleseminarierna har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett
extra anslag av 89,430 kronor. Den nu ifrågasatta ökningen av nämnda
anslag är närmast föranledd av fullföljandet av Lycksele-seminariets organisation
i enlighet med vid 1920 års riksdag bestämda planen.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 såsom extra
reservationsanslag anvisa:

a) för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier
i Lycksele och Hagaström ett belopp av 96,600
kronor,

b) för anskaffning av undervisningsmateriell och böcker
vid småskoleseminariet i Lycksele ett belopp av 13,000
kronor,

c) för anskaffning av böcker och inventarier vid småskoleseminariet
i Hagaström ett belopp av 2,100 kronor.

147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier,
nu 381,000 kronor, med 51,000 kronor till 330,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 331 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna sänkningen av anslaget grundar sig på uppgifter från riksräkenskapsverket
rörande utgifterna under år 1922.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier,
nu 381,000 kronor, med 51,000 kronor till 330,000 kronor.

148:o) Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för
budgetåret 1924—1925 utgå med 8A av det belopp, som må tillkomma motsvarande
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier
;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels och för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
förslagsanslag av 30,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 332 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett anslag av 22,500 kronor.
Som detta anslag för år 1922 väsentligt överskridits, ifrågasättes nu
en höjning av anslagsbeloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som
ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1924—1925 utgå
med 3A av det belopp, som må tillkomma motsvarande lärare
vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier;

b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

149: o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr N. J. F. Almkvist (nr 166) och den andra inom andra kammaren
av herrar C. Sehlin och R. Wagnsson (nr 231) har hemställts, att riksdagen
ville till allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av
75,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för berörda förslag anförda skäl
hänvisar utskottet till motionerna.

Under en följd av år har riksdagen beviljat anslag dels till anordnande,
dels till understödjande av fortbildningskurser i olika ämnen för lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor. Senast beviljade 1921 års riksdag på
extra stat för år 1922 till fortbildningskurser för ifrågavarande lärare följande
reservationsanslag, nämligen: till fortbildningskurser i allmänhet 75,000
kronor, till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 41,600 kronor, till särskilda
kurser i skolträdgårdsskötsel 19,300 kronor samt till särskilda kurser
i simning och livräddning 4,680 kronor, samtliga anslagsposter att utgå enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kunde
finna gott föreskriva. Skolöverstyrelsen gjorde framställning om anslag till
liknande fortbildningskurser för år 1923. Vid anmälan av anslagsbehoven
under riksstatens åttonde huvudtitel för första halvåret 1923 förklarade dåvarande
departementschefen, att han icke ansåg anslag för dessa ändamål
borde för sistnämnda tid hos riksdagen äskas. Departementschefen framhöll,
att de statsfinansiella förhållandena nödvändiggjorde den allra största
sparsamhet med statens medel samt att ifrågavarande kurser visserligen vore
för sitt ändamål fördelaktiga men dock icke alldeles oundgängliga. För

Motion angående
anslag
till fortbildningskurser

för lärare vid
folkskolor.

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner
angående
revision av
boställsordningen
för
lärarpersonalen
vid
folk- och småskolor
in. in.

samt angående
ändring
i § 10 folkskolestadgan.

budgetåret 1923—1924 har anslag för ändamålet icke varit uppfört å riksstaten,
och ej heller för hudgetåret 1924—1925 har förslag i detta hänseende
från Kungl. Maj:ts sida framlagts. I ovanberörda motioner har nu yrkats
på ett återupptagande av statens understödjande av de s. k. allmänna
fortbildningskurserna med det belopp, som senast varit för dessa kurser anvisat.

Ehuru utskottet fullt uppskattar den betydelsefulla uppgift dessa kurser
hava för lärarnas fortsatta utbildning, har utskottet likväl måst ställa sig
tveksamt inför förslaget att nu uppföra å riksstaten anslag till ifrågavarande
ändamål. Då med hänsyn till den statsekonomiska situationen ett kortare
uppskov med anslag till dylika kurser till för statens ekonomi fördelaktigare
tider torde kunna försvaras, har utskottet icke funnit sig kunna tillmötesgå
vad i berörda motioner äskas.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Almkvists samt herrar Sehlins och Wagnssons
ovanberörda motioner icke må av riksdagen bifallas.

150:o) I förslaget till riksstat har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln
upptagit det ordinarie förslagsanslaget till avlöning in. m. åt folkskolinspektörer
med oförändrat belopp, 330,000 kronor.

I eu inom första kammaren väckt motion (nr 3) har herr K. J. Ekman
hemställt, att riksdagen ville besluta att vid anslagen till folkskoleväsendet
och särskilt till folkskoleinspektionen foga såsom villkor,

dels att Kungl. Maj:t ville ombesörja eu revision av boställsordningen för
lärarpersonalen vid folk- och småskolorna ävensom av motsvarande författningar
för andra vid folkundervisningen anställda lärare till närmare överensstämmelse
med riksdagens år 1918 fattade beslut i ämnet och med uttryckliga
bestämmelser om rätt till klagan över beslut rörande byggnad och
underhåll av de i dessa boställsordningar avsedda lägenheter; och

dels att Kungl. Maj:t ville förständiga skolöverstyrelsen och vederbörande
folkskolinspektörer att vid handläggningen av frågor rörande skolhusbyggnader
och lärarbostäder tillse, att sträng sparsamhet iakttages och att alla
onödiga utgifter undvikas.

Vidare har herr K. J. Ekman i eu inom första kammaren väckt motion
(ni1 5) hemställt att riksdagen vid anslaget till folkskoleväsendet och särskilt
till folkskolinspektionen ville foga det villkor, att Kungl. Maj:t måtte, efter
verkställd utredning, vidtaga den ändring i § 10 folkskolestadgan och övriga
tilläventyrs därmed sammanhängande författningsbestämmelser, att i de i
nämnda paragraf avsedda ärenden domkapitlets beslut skall bliva lagligen
gällande vare sig det går folkskolinspektören emot eller icke, så att ändring
i beslutet icke måtte kunna ske utan besvärstalans fullföljd i vanlig
ordning.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

De av motionären i ovanberörda två motioner framställda yrkandena iiro
formellt så avfattade, att vissa av motionären närmare preciserade önskemål
skulle såsom villkor fogas till anslagen till folkskoleväsendet och särskilt till
folkskolinspektionen. Något eller några anslag med dessa rubriker äro icke
i förslaget till riksstat för budgetåret 1924—1925 uppförda. Utskottet har
emellertid ansett sig böra tolka motionärens yrkanden så, som om desamma
avsåges att förbindas med det första i riksstaten förekommande anslag av
den grupp anslag, motionären synes hava åsyftat, och har utskottet följaktligen
ansett sig böra till saklig behandling upptaga sagda motioner i samband
med det ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer.

I avseende å de skäl, som motionären anfört till förmån för de framställda
yrkandena, hänvisar utskottet till motionerna.

I den förstnämnda motionen påkallar motionären till en början en revision
av boställsordniugen för lärarpersonalen vid folk- och småskolorna.

Motionären berör tillkomsten av gällande boställsordning och betecknar
denna tillkomst såsom »högst märklig». Till komplettering och beriktigande
av vad motionären i detta hänseende anfört vill utskottet erinra om följande.
I samband med de förslag till lönereglering för folk- och småskolans lärarpersonal,
som på sin tid framlades av den s. k. lärarlönenämnden, hade
nämnden i syfte att åvägabringa eu större enhetlighet och reda i förutvarande
bestämmelser angående lärarkårernas naturaförmåner utarbetat och
framlagt förslag till eu särskild »boställsordning». Någon boställsordning i
egentlig mening var dock icke detta. Lärarlönenämnden betecknade förslaget
såsom vissa »grunder» rörande den lärarpersonalen tillförsäkrade bostadsförmånen
och förutsatte, att Kungl. Maj:t skulle utfärda de normerande bestämmelser,
som kunde vara erforderliga och gagneliga som vägledning vid
tillämpningen av dessa grunder.

I sitt utlåtande över lärarlönenämndens betänkande erinrade 1902 års löneregleringskommitté,
att vid närmast föregående löneregleringar för förevarande
lärarkårer stadgandet om lärarnas naturaförmåner lämnats oförändrat.
Kommittén sade sig visserligen finna det önskvärt, att naturaförmånerna
reglerades i samband med den kontanta avlöningen men framhöll
emellertid, att ett sammanbindande av dessa frågor dock icke syntes vara
under alla förhållanden nödvändigt. Vad som mest ådroge sig uppmärksamheten,
då man toge i betraktande de olika förhållanden i fråga om lärarbostäder,
som då vore tillfinnandes, vore enligt kommitténs mening de stora
ojämnheter, som på detta område mötte. Helt naturligt vore därför, att slitningar
ofta förekommit mellan vederbörande boställshavare ocli skoldistriktet
i fråga om bostadens beskaffenhet, ersättning för bostad m. m. dylikt. Det
vore utan tvivel under sådana förhållanden enligt kommitténs mening önskvärt,
att bestämmelserna angående lärarnas naturaförmåner erhölle eu sådan

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

avfattning, att såvitt möjligt anledningar till tvistigheter förekommes och att
av bestämmelserna framginge å ena sidan, vilka de skyldigheter vore, som
distrikten borde hava sig ålagda, samt å den andra, vilka rättigheter vederbörande
boställshavare kunde yrka på. I stort sett hade kommittén funnit
det av lärarlönenämnden framlagda förslaget kunna anses ägnat att tillfredsställa
berättigade anspråk å ömse sidor. I ett par fall hade emellertid kommittén
funnit sig böra göra vissa erinringar. Vid anmälan inför Kungl.
Maj:t den 22 mars 1918 av löneregleringsfrågan i dess helhet uttalade föredragande
departementschefen sin anslutning i stort sett till löneregleringskommitténs
förslag men berörde icke närmare spörsmålet om lärarpersonalens
naturaförmåner. Något förslag beträffande antagande av boställsordning för
lärarpersonalen framlades icke.

I den skrivelse, vari riksdagen anmälde sina beslut i anledning av Kungl.
Maj:ts då framlagda löneregleringsförslag, upptog emellertid riksdagen spörsmålet
angående lärarpersonalens naturaförmåner och framhöll bland annat,
att riksdagen delade den uppfattningen, att det syntes vara lämpligt att giva
nu förevarande stadganden eu mot nutida förhållanden bättre svarande avfattning.
Ett reglerande av dessa frågor genom en särskild boställsordning
hade riksdagen funnit sig böra godtaga. Vid prövning av det härutinnan
framlagda förslaget hade riksdagen ansett sig kunna biträda de huvudgrunder,
på vilka detsamma vore fotat; dock ansåg riksdagen de erinringar, som av
löneregleringskommittén framställts, vara förtjänta av närmare beaktande,
och hade desamma jämväl vunnit anslutning från riksdagens sida. Särskilt
erinrade riksdagen om den varsamhet, som syntes vara av nöden, då det
gällde meddelande av erforderliga övergångsbestämmelser i ärendet. Riksdagens
beslut i ämnet var så avfattat, att som villkor för erhållande av statsbidrag
enligt de av riksdagen beslutade grunderna skulle gälla, bland annat,
att lärarnas avlöningsförmåner, såväl den kontanta avlöningen som ock naturaförmånerna,
fullt motsvarade vad i sådant avseende stadgas; och medgav
riksdagen tillika, att i fråga om tillämpningen av vissa av riksdagen
angivna grunder — varunder jämväl nyssberörda villkor inbegripits — finge
det ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som i
detta avseende kunde befinnas erforderliga.

I anledning av att riksdagen, på sätt angivits, upptog frågan om boställsordning
för lärarpersonalen, bemyndigade Kungl. Maj:t den 22 juli 1918
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga att
inom departementet biträda med beredning av frågan om boställsordning för
lärarpersonalen vid folk- och småskolor. Såsom sakkunniga tillkallades av
departementschefen ledamöterna av riksdagens andra kammare W. Bäckström,
C. R. Jansson i Falun och A. W. Gustafson i Kasenberg, folkskollärarinnan
Kerstin Hellgren, rektorn vid kommunala mellanskolan i Malmö
M. E. Svanlund samt byggnadssakkunniga biträdet hos skolöverstyrelsen,
arkitekten J. T. Åkerlund. På grundvalen av det av nämnda sakkunniga

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

avgivna förslaget, i vilket Kung!. Maj:t vidtog vissa jämkningar i inskränkande
riktning och till förmån för de byggnadsskyldiga kommunerna, utfärdade
Kungl. Maj:t sedermera den 18 september 1918 kungörelse angående
boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor (nr 792). Denna
boställsordning har sedermera med föranledande av två särskilda riksdagsskrivelser
åren 1921 och 1922 blivit i vissa avseenden ändrad. (Jämför
kungl. kungörelser den 26 september 1921, nr (501, och den 15 juni 1922,
nr 319).

Motionären gör nu gällande, att i den av Kungl. Maj:t utfärdade boställsordningen
voro i förhållande till riksdagens beslut betydande ändringar
vidtagna, vilka inneburo »en skärpning av bestämmelserna, som riksdagen
icke avsett och som i hög grad fördyrat kostnaderna för uppförande av
dessa bostäder». Som exempel härpå anför motionären: »Riksdagen både
godkänt eu helt allmän bestämmelse av innehåll, att lärarebostad kunde förläggas
antingen i skolhuset eller i särskild byggnad i närheten. I författningen
är stadgat, att tjänstebostad skall, utom i visst skäligen betydelselöst
undantagsfall, vara förlagd till särskilt hus i skolans närhet.» I detta hänseende
torde förtjäna att erinras om följande: I det av lärarlönenämnden

framlagda förslaget till grunder rörande lärarpersonalens bostadsförmåner
fanns intagen följande bestämmelse: »Lärarbostad skall vara förlagd antingen
till särskilt i skolans närhet liggande hus eller ock till skolhuset, skolande
i sistnämnda fall ingången till lärarbostaden vara skild från ingången till
skollokalen». Någon erinran häremot gjordes icke av riksdagen år 1918. I
ovanberörda kungörelse den 18 september 1918 föreskrevs, § 2 inom. 1..
att tjänstebostad skulle, där ej annat kunde föranledas av föreskrifterna i
mom. 2 av samma paragraf, vara förlagd till särskilt bus i skolans närhet:
i mom. 2 föreskrevs, att där skolhus vore avsett för endast en läraravdelning
och tjänstebostaden omfattade högst två rum med kök, ävensom där
tjänstebostad i övrigt ej lämpligen kunde förläggas till särskilt bus, finge
den inrymmas i skolhuset, dock borde i sådant fall bostaden ej vara belägen
över eller under skollokalen, och skulle bostaden vara väl avskild från
denna och dess ingång skild från ingången till skollokalen. Sedan riksdagen
i skrivelse den 8 juni 1921, nr 257, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
föranstalta en sådan ändring i boställsordningen, att tjänstebostad kunde
förläggas över skollokal och att bostad för folkskollärare om 3 rum och kök
finge inrymmas i skolhus, avsett för endast en läraravdelning, föreskrev
Kungl. Maj:t (kungl. kungörelsen den 26 september 1921), att boställsordningens
§ 2 mom. 2 skulle hava följande ändrade lydelse: »Där skolhus
är avsett för endast en läraravdelning, ävensom i annat fall, där tjänstebostad
ej lämpligen kan förläggas till särskilt hus, må tjänstebostaden kunna
inrymmas i skolhuset, dock att bostaden icke i något fall må förläggas
under skollokalen och bostad för vanlig lärare icke heller över densamma;
skolande bostaden vara väl avskild från skollokalen och dess ingång skild

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

från ingången till skollokalen.» Genom den år 1921 vidtagna ändringen
medgavs sålunda rätt att inrymma icke blott tjänstebostad om högst två
rum med kök utan vilka tjänstebostäder som helst, således även tjänstebostad
för vanlig folkskollärare, i sådant skolhus, som är avsett för endast
en läraravdelning. Den ökade frihet i fråga om tjänstebostadens förläggning,
som härigenom beretts skoldistrikten, har, efter vad utskottet försport,
i stor utsträckning utnyttjats. Dessutom hava, enligt vad utskottet
har sig bekant, särskilda skoldistrikt begärt och erhållit Kungl. Maj:ts medgivande
att oavsett boställsordningens föreskrifter förlägga tjänstebostad
eller tjänstebostäder i skolhus, som är avsett för mer än en läraravdelning.

Motionären framhåller vidare, att »bestämmelserna i boställsordningen om,
att alla rummen och även köket skola stå i direkt förbindelse med varandra

---funnos alldeles icke i det av riksdagen godkända förslaget.» I

lärarlönenämndens förslag till grunder var angivet, att rummen skulle vara
sammanhängande. Löneregleringskommittén fann det icke lämpligt att under
alla förhållanden fordra detta. Kommittén erinrade därom, att i moderna
bostadsanordningar av den storlek, varom vore fråga, ej sällan två rum
vore förlagda å nedre botten och ett rum i eu övre våning, varför kommittén
ansåg det vara tillfyllest, att föreskrift meddelades i syfte, att rummen
skulle stå i lämplig förbindelse med varandra. Såsom ovan erinrats,
uttalade riksdagen år 1918 sin anslutning till denna erinran från löneregleringskommitténs
sida. I meranämnda kungörelse den 18 september 1918
föreskrevs i detta hänseende, att rummen skulle stå i lämplig, direkt förbindelse
med varandra.

Härjämte anmärker motionären, att bestämmelserna om syn alls icke
funnos i det av riksdagen godkända förslaget. Härom heter det i motionen:
»Sådan skall förrättas av folkskolinspektören ensam (eller annan av skolöverstyrelsen
utsedd person). Någon rätt att överklaga synen tinnes icke
stadgad; och folkskolinspektören skall sedermera tillse, att det påsynade
blivit fullgjort». Några bestämmelser eller uttalanden rörande av- och tillträdessyn
förelågo visserligen icke vid 1918 års riksdag, men sådana äro
uppenbarligen av den natur, att de böra i samband med föreskrifter angående
tjänstebostad meddelas. Kungl. Maj:t ägde enligt riksdagens medgivande
att utfärda de närmare föreskrifter, som befunnes erforderliga i avseende å
tillämpningen av de utav riksdagen godtagna grunderna beträffande lärarnas
bostadsförmån. I förenämnda kungörelse den 18 september 1918 föreskrev
Kungl. Maj:t i detta hänseende, att, då efter utgången av juni månad 1919
tjänst av ordinarie eller tills vidare anställd innehavare avträdes eller tillträdes,
syn skulle hållas å tjänstebostaden med tillhörande hus, trädgård
och övriga anläggningar. Av- och tillträdessyn skulle förrättas av vederbörande
statens folkskolinspektör eller lämplig person, som skolöverstyrelsen
efter framställning av inspektören därtill förordnade, i närvaro av ombud
för skolrådet samt av- och tillträdande lärare eller deras ombud. Syn finge

Statsutskottets utlåtande Nr S.

ej hållas tidigare än tre månader före dagen för tjänstebostadens avträdande,
respektive tillträdande eller senare än tre månader efter samma dag. Förrättningsmannen
skulle vid synen föra protokoll och däri göra anteckning
av behövliga reparationer. Befunnes å tjänstebostaden med tillhörande hus,
trädgård eller övriga anläggningar skador eller brister hava uppkommit,
vilka uppenbarligen vållats genom avträdarens eller hans husfolks vårdslöshet,
skulle sådant i protokollet särskilt anmärkas. Protokollet skulle underskrivas
av förrättningsmannen och förvaras hos folkskolinspektören, vilken,
så snart ske kunde, ägde att tillställa skolrådet avskrift därav. Folkskolinspektören
skulle vid inspektion, som förrättas närmast efter ett år från
syneförrättningen, tillse, att vid synen anmärkta reparationer blivit verkställda.
Sedan riksdagen i särskilda skrivelser den 8 juni 1921, nr 257.
och den 1 april 1922, nr 82, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta
om sådan ändring i kungl. kungörelsen den 18 september 1918, att den
tid, inom vilken av- och tillträdessyn skulle äga rum, utsträckes till fyra
månader, ävensom att syneförrättningar å lärarboställen endast då måtte
förekomma, när vederbörande tillträdare eller skoldistrikt sådant yrkade,
har Kungl. Maj:t genom särskilda kungörelser den 26 september 1921 och
den 15 juni 1922 vidtagit de av riksdagen påyrkade ändringarna, varjämte
Kungl. Maj:t i sistnämnda kungörelse gjort det tillägget, att, om under
loppet av fem år varken boställshavare eller skoldistrikt påkallat syn, sådan
skall vid näst därefter infallande lärarombyte verkställas, ändå att yrkande
därom icke framställes. Genom de sålunda vidtagna ändringarna har, enligt
vad utskottet har sig bekant, antalet boställssyn^’ i hög grad inskränkts.
I avseende å de av motionären anmärkta förhållandena beträffande syneförfarandet
ifråga om lärarboställen är att erinra därom, att denna syn icke
är att i rättsligt hänseende likställa med exempelvis den i ecklesiastik boställsordning
föreskrivna av- och tillträdessynen. Någon besvärshänvisning
finnes i kungörelsen angående lärarpersonalens boställsordning icke intagen,
och detta av den anledning, att syneförrättaren icke här äger någon som
helst befogenhet att besluta eller meddela föreskrifter av ekonomisk innebörd.
Då i författningen stadgas, att folkskolinspektören skall tillse, att
vid synen anmärkta reparationer blivit verkställda, är detta ett åliggande
för inspektören, som sammanfaller med hans allmänna befogenhet att tillse,
att skolhus och lärarbostäder äro för sitt ändamål lämpliga.

Då motionären vidare yttrar sig om »normalritningar till skolanläggningar
för folkskolan jämte anvisningar och beskrivningar» och synes vilja göra
gällande, att dessa obligatoriskt måste följas av skoldirektionen, vill utskottet
allenast erinra om följande. Dessa ritningar äro, såsom också i texten
till desamma angives, ingalunda avsedda att i detalj följas vid uppförandet
av skolbyggnader. De äro närmare att anse som exempel på huru man
under vissa givna förhållanden kan lösa ett skolbyggnadsproblem. Somliga
ritningar upptaga i fråga om utrymmen och lokaler endast vad som kan

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anses oundgängligen nödvändigt, andra åter upptaga dessutom vissa specialrum
för särskilda undervisningsgrenar, vilka rum äro önskvärda och här och
var inrättats långt före normalritningarnas tillkomst. Då det är av vikt,
att även specialrummen, där skoldistriktet anser sig böra inrätta sådana, på
lämpligaste sättet anpassas för sitt ändamål, hava de medtagits i ritningarna.
Vad särskilt beträffar det av motionären påtalade förhållandet, att alla ritningarna
innehålla badrum, må erinras, att badrum finnas från de mest
primitiva i anknytning till anläggningens tvättstuga och upp till sådana med
simbassäng. Det står skoldistriktet fritt att välja bland de olika förslagen
och även att helt utesluta detta utrymme liksom övriga, som icke äro oundgängligen
nödvändiga för skolverksamhetens bedrivande. De till normalritningarna
hörande anvisningarna kunna icke tolkas såsom föreskrifter och
hava ej heller avfattats såsom sådana. De avse att utgöra, vad namnet
angiver, anvisningar om huru skolanläggningens olika detaljer lämpligen
kunna utföras, varvid hänsyn tagits till åstadkommande av nödig kostnadsbesparing.
Då motionären yttrar, att »dessa ritningar lära numera slaviskt
följas av folkskolinspektörerna vid insynandet av nya skolhus och lärarbostäder»,
är detta icke med verkliga förhållandena överensstämmande.

Då motionären i sin ifrågavarande motion nr 3 påkallar en revision av
boställsordningen för lärarpersonalen, yrkar motionären på en uttrycklig bestämmelse
om rätt till klagan över beslut rörande byggnad och underhåll
av de i boställsordningen avsedda lägenheter. Sådana bestämmelser finnas
redan, i det vederbörande lagar och författningar medgiva rätt till besvär
över kyrkostämmas, skolråds, länsstyrelses och domkapitels beslut. Frånsett
Kungl. Maj:t är icke åt någon annan myndighet än de nu nämnda befogenhet
medgiven att besluta ifråga om byggnad och underhåll av ifrågavarande
lägenheter.

Till sist yrkar motionären i samma motion, att Kungl. Maj:t måtte förständiga
vederbörande att iakttaga sträng sparsamhet och undvika alla onödiga
utgifter. Efter vad utskottet inhämtat, har skolöverstyrelsen haft ett
dylikt förständigande sedan hösten år 1920, och hava folkskolinspektörerna
genom överstyrelsen likaledes erhållit direktiv i denna riktning. Utskottet
har i detta hänseende vidare inhämtat, att överstyrelsens verksamhet på
detta område koncentrerat sig förnämligast på granskningen av de ansökningar
om medgivande av rätt att för skolbyggnader upptaga lån, som från
skoldistrikten till Kungl. Maj:t ingivas. Vid nämnda granskningsarbete tillses
i främsta rummet, att distrikten icke uppföra skolbyggnader, som tillsvidare
kunna anstå eller som i förhållande till skolorganisation eller barnantal äro
för stort tilltagna. Granskningen är, efter vad för utskottet meddelats, i
dessa avseenden mycket noggrann och föranleder ofta en ganska ingående
skriftväxling med vederbörande lokala skolmyndighet eller folkskolinspektören.
Icke sällan leda dessa undersökningar till beskärning av byggnadsprogrammet,
förenkling av ritningarna och nedbringande av byggnadskost -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

naderna. I vissa fall hava i anledning av överstyrelsens yttranden byggnadsföretagen
uppskjutits.

Av vad utskottet sålunda ifråga om de i motionen nr 3 framförda yrkandena
anfört, torde framgå, att utskottet icke funnit några skäl förefinnas att
nu påkalla en revision av boställsordningen för lärarpersonalen. Mycket av
vad motionären till stöd härför anfört har, såsom utskottet uppvisat, berott
på missuppfattning av den nuvarande boställsordningens tillkomst, innehåll
och rättsliga verkningar. I den mån befogade önskemål om förbättringar
göras gällande, anser utskottet, att man bör fortgå på den väg, som hittills
beträtts, nämligen att genom partiella ändringar och tillägg införa vad som
kan vara ägnat att bidraga till klarhet och överskådlighet i avseende å personalens
och skoldistriktens ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Vad
angår motionärens yrkande om vädjan till iakttagande av all sparsamhet,
är utskottet villigt erkänna, att kostnaderna för skolväsendet i många kommuner
varit betungande, men är utskottet övertygat därom, att under nuvarande
förhållanden all tänkbar sparsamhet på detta område iakttages,
även utan särskild uppmaning från Kungl. Maj:t. Utskottet har följaktligen
icke ansett sig kunna tillstyrka de i förevarande motion nr 3 gjorda
yrkandena.

Vad så beträffar det av samme motionär i motionen nr 5 framställda yrkandet,
vill utskottet i anledning härav anföra följande. Den av motionären
här påtalade bestämmelsen i gällande folkskolestadga är av följande
lydelse.

»Förslag till reglemente skall därefter upprättas av skolrådet, sedan kyrkostämman
för sin del fattat beslut angående de reglementets bestämmelser,
om vilka det enligt denna stadga tillkommer kyrkostämman att besluta.

Skolrådets förslag till reglemente skall jämte i ärendet förda protokoll
översändas till statens vederbörande folkskolinspektör, som har att med
eget yttrande överlämna detsamma till vederbörande domkapitel för prövning
och godkännande. Skulle domkapitlet emellertid vid nämnda prövning
finna sig icke kunna godkänna av inspektören gjort yrkande, skall domkapitlet
med eget yttrande översända samtliga handlingar i ärendet till skolöverstyrelsen,
och ankommer det därefter på överstyrelsen att, efter skolrådets
hörande, besluta rörande reglementet i dess helhet.

På enahanda sätt behandlas förslag av ändring i det fastställda reglementet.

Reglemente eller ändring däri, som godkänts av domkapitlet, skall genom
domkapitlets försorg i avskrift eller avtryck insändas till skolöverstyrelsen
inom tre månader efter det godkännandet meddelats.»

Dessa bestämmelser hava tillkommit under medverkan från riksdagens
sida. I samband med det förslag, som Kungl. Maj:t föreläde 1913 års riksdag
angående en central ledning — en överstyrelse — för folkskoleväsendet

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tilläggsersättning
för
expenser åt
folkskolinspektörer.

[140.]

i riket, utvecklades av föredragande departementschefen i det vid Kungl.
Maj:ts proposition i ämnet fogade statsrådsprotokollet området för den nya
överstyrelsens verksamhet, och angavs därvid bland annat överstyrelsens
tilltänkta befattning med de i folkskolestadgan föreskrivna skolreglementena.
Vad av departementschefen då anfördes står i full överensstämmelse med
innehållet i ovanberörda stadgebestämmelser. Beträffande den då utvecklade
och sedermera i författningstexten utformade anordningen förklarade riksdagen,
på sätt framgår av dess skrivelse den 30 maj 1913, Nr 8, att riksdagen
endast velat uttala, att i det fall, då reglementsförslaget på grund av
meningsskiljaktighet mellan inspektören och domkapitlet underställes överstyrelsens
prövning, överstyrelsen bör före ärendets avgörande inhämta vederbörande
skolråds yttrande i saken.

Den anordning, vilken av riksdagen år 1913 i berörda hänseende godtogs,
finner utskottet praktisk och ändamålsenlig, och har icke ansett skäl föreligga
att härutinnan förorda någon ändring. Anser utskottet sig sålunda
böra redan i sak avstyrka motionen, har utskottet vid betraktande av den
formella sidan av motionärens yrkande funnit det vara uteslutet att vid å
rikssstaten uppförda anslag såsom villkor knyta kravet på en administrativ
anordning av det slag, som ifrågasatts.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å herr Ekmans ovanberörda
motioner, nr I: 3 och 5, i riksstaten för budgetåret 1924—
1925 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till avlöning
in. in. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp, 330,000
kronor.

151:o) Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslaget riksdagen att

dels bestämma, att folkskolinspektör skall från och med den 1 juli 1924
äga uppbära tilläggs ersättning för expenser med ett till 200 kronor sänkt
belopp,

dels ock till bestridande av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 10,400 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 333 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av 13,000
kronor, därvid tilläggsersättningen beräknats till 250 kronor för varje inspektör.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) bestämma, att folkskolinspektör skall från och med den
1 juli 1924 äga uppbära tilläggsersättning för expenser med
ett till 200 kronor för år sänkt belopp,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till bestridande av tilläggsersättning för expenser åt
folkskolinspektörer anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra anslag av 10,400 kronor.

152:o) Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att — med uteslutande
ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning
åt folkskolinspektörer, nu 300,000 kronor — därstädes i stället för
samma ändamål uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 250,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 333—334 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft eu inom andra
kammaren av herr O. H. Waidén väckt motion (nr 108), däri hemställts,
att riksdagen måtte besluta att i riksstaten bibehålla ett ordinarie förslagsanslag
till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer samt uppföra detsamma
med ett belopp av 250,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har motionären anfört följande:

»I bilaga till 1924 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, upptages
under punkt 141 anslag till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer,
och har Kungl. Maj:t föreslagit dels nedsättning av det för budgetåret 1923
—1924 bestämda anslaget å 300,000 kronor med 50,000 kronor till 250,000
kronor, dels ändring av förslagets natur från förslagsanslag till reservationsanslag
samt av grunderna för förslagets utgående.

Ändringarna motiveras huvudsakligen med att genom dem skulle eu besparing
i statens utgifter vinnas. Visserligen anser även jag, att åtgärder
för begränsning av statens utgifter böra vidtagas överallt, där de kunna
anses befogade. Det synes mig dock ägnat att väcka förvåning, att strävandet
i den angivna riktningen skall gå ut på en begränsning av folkskolinspektörernas
resor. I den nu gällande, den 15 december 1914 utfärdade
instruktionen för folkskolinspektörer, kontrasignerad av dåvarande ecklesiastikministern
K. G. Westman, framhäves, att den tillsyn över skolväsendet,
som åligger inspektör, har han att i främsta rummet utöva genom besök i
de olika skoldistrikten och där befintliga skolor. Eu folkskolinspektör eftersträvar
därför helt naturligt att göra inspektionsbesöken till huvudsak i sin
verksamhet. Det går tydligen stick i stäv mot instruktionens mening och
mot den hittillsvarande utvecklingen, om statsmakterna skulle vidtaga åtgärder,
som egentligen innebure, att den inspektör bäst fyllde sin plikt mot
sin arbetsgivare, staten, som reste så litet som möjligt.

Folkskolinspektörernas verksamhet är huvudsakligen dels kontrollerande,
dels rådgivande. Det är inspektörerna, som å statens vägnar närmast skola
tillse, att de anslag, som staten lämnar åt folkundervisningen, bliva
använda enligt gällande föreskrifter och på ett sätt, som motsvarar folkundervisningens
viktiga uppgift för det uppväxande släktets bildning och
fostran. De anslagsbelopp, som det här gäller, äro avsevärda. I årets statsverksproposition
upptages sålunda för folkskolor, fortsättningsskolor och
högre folkskolor avsedda anslag, vilka skola stå under folkskolinspektörernas
kontroll, till ett sammanlagt belopp av omkring 53,600,000 kronor. Det är
givetvis ett statsintresse av största vikt, att dessa medel bliva använda på
ett sätt, som motsvarar de med anslagen avsedda ändamålen, men det står

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.) 1

Resekostnadsersfitt

ning åt folk
skolinspek
törer.

[141.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

i ringa överensstämmelse härmed att begränsa den verksamhet, som i särskild
grad är ämnad att befordra en sådan användning av medlen. Vid
sin kontrollerande verksamhet hava inspektörerna givetvis att tillse, att de
för anslagens åtnjutande gällande villkoren blivit av skoldistrikten uppfyllda.
Framför allt hava de dock att kontrollera lärarnas verksamhet och vaka
över att denna verkligen giver bästa möjliga resultat i fråga om barnens
undervisning och uppfostran. Men skall en sådan kontroll kunna utövas,
måste inspektörerna tydligen ej alltför sällan besöka de särskilda lärarna i
deras skolor, varför de i stor utsträckning måste ägna sin tid åt resor.

Ej mindre viktig än den nu nämnda verksamheten är den, som avser
att stödja det vid skolorna bedrivna arbetet. En inspektör blir kanske i
främsta rummet eu rådgivare. Han måste stå lärarpersonalen till tjänst
med råd och anvisningar angående skolarbetets ändamålsenliga bedrivande.
Särskilt gäller detta i vår tid, då i många avseenden en nydaning på undervisningsområdet
gör sig gällande, Han skall emellertid också städse vara
beredd att stå skolråd och skolstyrelser till hjälp med råd och upplysningar.
Det kan gälla olika sidor av det egentliga skolarbetet men också skolväsendets
lämpliga anordning samt ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillgodoseende
av skolornas byggnadsbehov m in.

Av det nu anförda torde med tydlighet framgå, att en folkskolinspektör
icke kan på förhand uppgöra en bindande plan för sina resor. Naturligtvis
skall han, såsom ock instruktionen föreskriver, så långt som möjligt i förväg
planlägga resorna. Men det kommer alltid för honom oförutsedda resor,
som nödvändiggöra avvikelser från den ursprunliga planen. Det är därför
icke möjligt, att inspektörernas resor alltid ske efter eu på förhand av överordnad
myndighet godkänd plan, utan något utrymme måste finnas för
resor av mera tillfällig natur.

För ett ändamålsenligt tillgodoseende av de nu nämnda olika behoven
skulle den av departementschefen i statsverkspropositionen förordade ordningen
för planläggande av inspektörernas resor och fördelning av medel
för dessa lägga mycket stora hinder i vägen. Enligt denna ordning skulle
för varje inspektör av skolöverstyrelsen ett visst maximibelopp till resor för
år bestämmas. Dessutom skulle skolöverstyrelsen tillse, att av reservationsanslaget
ett visst belopp skulle stå till buds, därest för någon inspektör det
bestämda beloppet ej skulle räcka till de för honom nödvändiga resorna, i
vilket fall han på särskild framställning skulle kunna få ytterligare anslag.

Det är tydligt, att en sådan ordning skulle bliva icke blott hinderlig utan
också tung och byråkratisk. Man torde kunna utgå ifrån att överstyrelsen
för att främja det ändamål, för vilket folkskolinspektionen är till, vid sin
första fördelning av anslaget ville tilldela varje inspektör så stort belopp
som möjligt. Men härigenom kunde lätt den situationen uppstå, att vid
slutet av budgetåret några medel till resor icke voro tillgängliga. Det skulle
då kunna inträffa, att ett skolråd, som tillkallat inspektören för eu viktig
angelägenhet, finge till svar, att staten icke tilläte inspektören att resa. Det
vore ej förvånande, om man ute i skoldistrikten skulle hava svårt att förstå
en dylik ordning. Om överstyrelsen till undvikande av sådana situationer
som den nämnda ansåge sig nödsakad att reservera ett mera avsevärt belopp
för sådana oförutsedda behov, bleve följden tydligen den, att de belopp,
som kunde lämnas till de regelbundna resorna, bleve så begränsade, att
huvudändamålet med folkskolinspektionen kunde äventyras. För övrigt föreligger
med den föreslagna ordningen också den faran, att ett brådskande

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

besök icke skulle kunna komma till stånd, därför att det nödvändiga medgivandet
från överstyrelsen icke hunne inhämtas.

Av det sagda framgår, att den ordning i förevarande hänseende, som
departementschefen förordat, enligt min mening skulle bliva till skada för
vårt folkskoleväsen och kunna leda till åsidosättande av viktiga statsintressen
samt stå i strid mot folkskolinspektionens i instruktionen fastställda uppgift.
Med det sagda har jag dock icke velat förneka, att icke större planmässighet
i fråga om folkskolinspektörernas resor bör eftersträvas. Det synes
mig därför lämpligt, att mera ingående föreskrifter angående inspektörernas
resor lämnas av skolöverstyrelsen och att därvid tillses, att resplanerna uppgöras
med största hänsyn till nödig sparsamhet samt, i den utsträckning så
är lämpligt, efter enhetliga grunder för hela landet. Sker detta, torde anslaget
till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, då detta, såsom av
departementschefen framhålles, av vissa skäl under alla omständigheter kan
väntas nedgå, kunna hållas ungefär vid det belopp, som i statsverkspropositionen
upptagits, utan att anslaget göres till reservationsanslag, och det ur
budgetssynpunkt eftersträvade syftet alltså vinnas. Om anslaget får behålla
karaktär av förslagsanslag, undvikas emellertid de olägenheter, som i det
föregående angivits.»

Departementschefen har till en början påpekat, att eu minskning av kostnaderna
för inspektörernas resor utan vidare syntes komma att inträda därigenom,
att en hel del arbetsuppgifter med besök å ort och ställe ej längre
förelåge, ävensom genom på sina håll vidtagna sänkningar av skjutstaxorna.
Rådande förhållanden påkallade emellertid enligt departementschefens mening
en sådan ordning, att statsverkets utgifter för nu ifrågavarande ändamål
måste i förväg överblickas och trygghet vinnas för utgifternas hållande inom
vederbörlig ram. För detta ändamål föreslås, att anslagets natur ändras från
förslagsanslag till reservationsanslag. I samband med granskningen av folkskolinspektöremas
förslag till resplaner skulle skolöverstyrelsen för varje
inspektör fastställa det belopp, vartill kostnaderna för inspektionsresor inom
hans inspektionsområde under budgetåret högst finge uppgå. Anslaget har
med hänsyn härtill ansetts kunna sänkas till 250,000 kronor.

Utskottet är i så måtto ense med departementschefen, att statens utgifter
för nu ifrågavarande ändamål böra hållas inom en ram, som endast lämnar
rum för sådana kostnader, vilka äro föranledda av ett verkligt behov. Då
det emellertid gäller att anlägga en strängare hushållningssynpunkt på utgifterna
för det ändamål, varom nu är fråga, är utskottet tveksamt, huruvida
de av departementschefen anvisade utvägarna äro att förorda och huruvida
de ekonomiska fördelar för statskassan, som till äventyrs härigenom
skulle vinnas, icke komma att uppvägas av de olägenheter och praktiska
svårigheter för skolväsendet, som skulle följa av ett bifall till departementschefens
uppfattning.

Genom beskärning av möjligheten för folkskolinspektörerna att förmedelst
resor och inspektioner skaffa sig kännedom om skolväsendets ställning inom
sina respektive inspektionsområden är att befara, att inspektörsbefattningarna

Utskottets

yttrande.

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion ang.
anslag till
bidrag för
uppförande
av byggnader
för folkskoleväsendet
i
riket in. m.

komma att övergå till av expeditionsgöromål mer eller mindre tyngda administrativa
tjänster. En dylik utveckling står icke i överensstämmelse med
andan i gällande inspektörsinstruktion och skulle otvivelaktigt leda till förfång
för skolväsendet och skoldistrikten. Då i avseende å det praktiska realiserandet
av den utav departementschefen tänkta anordningen vissa belopp
för år skulle av skolöverstyrelsen utmätas för bestridande av kostnaderna
för inspektionsresor inom de olika distrikten, har departementschefen visserligen
ansett, att hänsyn jämväl bör tagas till behovet av tillfälliga inspektionsbesök,
men huru och i vilken utsträckning detta sistnämnda behov
lämpligast bör eller kan tillgodoses, har icke angivits, och utskottet föreställer
sig, att stora praktiska svårigheter skola i detta hänseende yppa sig.
Utskottet har fördenskull icke funnit sig böra tillstyrka förslaget om ändrad
natur å ifrågavarande anslag.

Såsom nyss antytts, behjärtar utskottet till fullo departementschefens strävan
att söka hålla kostnaderna för inspektionsresorna inom vederbörlig anslagsram.
Detta syftemål anser utskottet lika väl kunna nås därigenom att skolöverstyrelsen
övervakar, att inspektionsresorna varda planlagda på det mest
ändamålsenliga och för statsverket billigaste sätt, och därigenom att överstyrelsen
noga tillser, att kostnaderna hålla sig inom ramen för det anvisade
anslaget. Utskottet har under denna förutsättning ansett beloppet av anslaget
kunna bestämmas till vad Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Waldéns ovanberörda motion, minska det i riksstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning
åt folkskolinspektörer, nu 300,000 kronor, med
50,000 kronor till 250,000 kronor.

153:o) I eu inom andra kammaren av herr V. Hedlund i Östersund väckt
motion (nr 104) har hemställts, att riksdagen måtte å extra stat för budgetåret
1924—1925 bevilja ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor såsom
statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket,

att riksdagen ville besluta, att de grunder, som innefattas i sakkunnigas
i motionen återgivna förslag till förordning angående statsbidrag till uppförande
av byggnader för folkskoleväsendet i riket, måtte godkännas att tjäna
till huvudsaklig ledning för bidrags beviljande, att riksdagen måtte besluta,
att bidrag enligt nyssnämnda grunder må utgå jämväl för folkskolebyggnader,
om vilkas uppförande beslut fattats efter ingången av juli månad år
1923, samt

att riksdagen ville bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som må befinnas erforderliga för beviljande av statsbidrag för ifrågavarande
ändamål.

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget andragna skäl får
utskottet hänvisa till motionen.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

Sedan riksdagen i skrivelse den 15 juni 1920 anhållit, att Kungl. Maj:t
måtte låta utreda, i vad mån och på vilket sätt staten kunde lämna bidragtill
uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket, samt därefter
fortast möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda, blev utredningen i detta hänseende anförtrodd åt särskilda sakkunniga,
vilka den 22 juni 1923 avgåvo betänkande och förslag i ämnet.
Detta förslag är för närvarande beroende på Kungl. Majt:s prövning.

Det spörsmål, för vilket motionären påkallar uppmärksamheten, berör ett
synnerligen behjärtansvärt- ändamål och syftar att tillgodose en i liög grad
viktig samhällsangelägenhet. Med hänsyn till riksdagens uttalande av den
brådskande naturen av ifrågavarande utredning hade det varit ömkligt, att
åtgärder nu kunnat av riksdagen vidtagas till förmån för det av motionären
åsyftade ändamålet. Då emellertid vederbörande myndigheters yttranden
över ovanberörda sakkunnigförslag ännu ej inkommit till Kungl. Maj:t och
det synes vanskligt att genom bifall till en enskild motion föregripa den slutliga
utredningen i ämnet, har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka
motionärens förslag och hemställer alltså,

att herr Hedlunds ovanberörda motion ej må av riksdagen
bifallas.

154:o) Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 43,300,000
kronor, med 3,300,000 kronor till 46,600,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 335—337 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,
nämligen

dels en inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion (nr 2),
däri hemställts, att riksdagen ville vid beviljande av anslag till statsbidrag
för avlönande av lärarepersonal vid folk- och småskolor fästa det villkor,
att genom Kungl. Maj:ts försorg utredning verkställes och åtgärder vidtagas
för åstadkommande av sådan ändring i gällande bestämmelser rörande anställning
av lärare vid småskolor och utbetalande av löner och statsbidragtill
dessa, att för tjänsten vid småskolan icke må utgå lön eller statsbidrag
efter annan grund än den för småskollärare i allmänhet gällande;

dels en inom första kammaren av densamme väckt motion (nr 6), däri
hemställts, att riksdagen ville vid beslutandet av anslag till statsbidrag för
avlöning av lärare vid folk- och småskolor eller därmed jämförliga skolor
mera bestämt och tydligt än hittills skett utsäga vilka de omständigheter
och villkor äro, som berättiga till eller som orsaka förlust av statsbidraget,
varvid synes vara angeläget, att statsbidraget icke skall kunna förloras,
därest icke brott föreligger mot bestämda, det vederbörande skoldistriktet
särskilt, i laga ordning meddelade beslut och föreskrifter;

Utskottets

yttrande.

Statsbidrag
till avlöning
åt lärare vid
folkskolor

[142.]

jämte åtskilliga
i ämnet
väckta
motioner.

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr C. G. Schedin m. fl. (nr 161) och den andra inom andra kammaren
av herr K. A. Westman i Brobygård m. fl. (nr 228), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte vid fattandet av beslut rörande anslag till folkskoleväsendet
i motiveringen anhålla, att Kung! Maj:t måtte vidtaga åtgärder
för att omarbeta för folkskoleundervisningen gällande författningar i
syfte att bereda kommunerna skälig trygghet mot att för folkskoleundervisningens
utveckling åläggas alltför tryckande ekonomiska bördor genom administrativa
myndigheters åtgärder och därvid särskilt beakta,

a) att med hänsyn till såväl ekonomiska som principiella skäl villkoren
för erhållande av statsbidrag till folkskollärares avlöning böra återföras till
den av riksdagen fastsällda lydelsen samt

b) att det enligt riksdagens mening är önskvärt, att de föreskrifter, vilka
meddelas i folkskolestadgan och i särskild boställsordning för lärarpersonalen
vid folk- och småskolor rörande kommuns skyldighet att tillhandahålla
lärarbostäder, efter omarbetande med tillgodogörande av vunnen praktisk erfarenhet,
måtte föreläggas riksdagen till godkännande.

Vad särskilt beträffar det i sistnämnda motioner gjorda yrkandet, är detsamma
formellt knutet vid »anslag till folkskoleväsendet». Något anslag
med denna rubrik är icke uppfört i förslag till riksstat för budgetåret 1924
—1925. Utskottet har emellertid ansett sig böra till saklig behandling upptaga
sagda yrkande i samband med sitt utlåtande angående förslagsanslaget
till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Vidkommande de av motionärerna till stöd för de olika yrkandena framlagda
skälen tillåter sig utskottet, i den mån ej annat framgår av det följande,
hänvisa till motionerna.

Vad Kungl. Maj:t ifråga om förevarande anslag föreslagit har ej givit utskottet
anledning till erinran.

Vad så beträffar de ovanberörda motionsvis framställda yrkandena, vill
utskottet först yttra sig om herr Ekmans ovannämnda motion nr 2 i första
kammaren.

Motionären har till stöd för sitt här framställda yrkande anfört följande:

»Enligt folkskolestadgan den 26 september 1921 § 1 skall den allmänna
barnundervisningen i riket meddelas i folkskolan, som innefattar dels småskola
(= klasserna 1—2), dels egentlig folkskola (= klasserna 3—6). För
lärarkompetens till den egentliga folkskolan erfordras folkskollärarexamen,
för kompetens till småskolan är nog med småskollärarexamen (§ 18). Ett
vid § 18 fogat övergångsstadgande utvisar, att enligt tidigare författningar
icke ens småskollärarexamen erfordras för behörighet att undervisa i småskolan,
utan endast prövning inför folkskoleinspektör, stundom icke ens detta.
Innan småskoleseminarierna inrättades, anställdes nämligen i stor utsträckning
i småskolan lärarkrafter utan officiellt intygad lärarekompetens. Denna
omständighet har gjort, att i folkskolestadgan sedan gammalt funnits ett

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

stadgande, motsvarande det i nuvarande folkskolestadga i § 2 inom. 3 intagna
stadgandet, om rätt för vederbörande att i småskolan anställa fullt utbildad
folkskollärare, trots de ökade kostnader, icke blott för kommunen
utan även för staten, som därmed följa. I den särskilda folkskolestadgan
för Stockholm av den 22 juni 1923 (förut 8 november 1901) finnes till och
med stadgad en skyldighet för huvudstaden att där anställa folkskollärare,
varför i Stockholms folkskolor icke finnas anställda några småskollärare eller
småskollärarinnor. Denna bestämmelse, liksom bestämmelsen i den allmänna
folkskolestadgans § 2 mom. 3, är att betrakta närmast såsom en kvarleva
från den tid, då några särskilda kompetensfordringar icke gällde för anställandet
av lärare i småskolan och man därför var angelägen om att i huvudstadens
skolor och i de andra skolor, där man så önskade, alltid fullt kompetenta
lärarkrafter skulle vara att påräkna. Men sedan numera vid småskoleseminariern
a en fullt tillfredsställande utbildning av lärarkrafter för
småskolorna meddelas och avgångsexamen därifrån är en ovillkorlig kompetensfordran
för anställning vid småskolan, finnes ingen anledning att vidhålla
ett system, som tillför småskolan i betydande utsträckning överkvalificerade
lärarkrafter och åsamkar stat och kommun onödiga utgifter till högst
avsevärda belopp.

Skillnaden i löneförmåner framgår av efterföljande tablå, som dock endast
upptager kontanta minimilöner:

Lönegrad

2 3 4

Folkskollärare: manlig..........	. . 2,100	2,400	2,700	3,000
därav statsbidrag .	1,910	2,210	2,510	2,810
kvinnlig.........	1,900	2,100	2,300	2,500
därav statsbidrag .	. . 1,710	1,910	2,110	2,310
Småskollärare: manlig..........	. . 1,400	1,550	1,700	1,850
därav statsbidrag .	. . 1,280	1,430	1,580	1,730
kvinnlig.........	1,200	1,350	1,500	1,650

Till dessa minimilöner komma sedan, utom stadgade naturaförmåner, kommunala
lönetillskott, dyrtidstillägg, övertidsersättningar in. in., in. in., så att
lönerna i do flesta fall äro väsentligen högre än vad ovanstående tabell utvisar.

Av tabellen framgår emellertid redan, vilket slöseri med skattebetalares
medel, som ligger uti den nämnda anordningen. Den är lika avvita, som
om man ville i de högre läroverkens nedersta klasser anställa lektorer med
deras för ett helt annat ändamål avsedda högre kompetens och därmed följande
högre avlöning.

Enligt gällande grunder för statsbidrags utgående till avlönande av lärare
vid folk- och småskolor utgår statsbidrag efter examenskompetensen (folkskollärarexamen,
respektive småskollärarexamen), men är icke beroende av
huruvida lärarens tjänstgöring omfattar folkskole- eller småskolestadiet. Hära\
följer, att Stockholms stad och de övriga orter, som infört samma anordning,
äga att för de å småskolestadiet undervisande examinerade folkskollärarna
och folkskollärarinnorna uppbära det för lärare med folkskolekompetens
utgående större statsbidraget.

En omläggning så, att statsbidraget skulle utgå icke efter examenskompetens
utan efter anställningens beskaffenhet, skulle, så vitt man nu kan
bedöma, enbart å statsbidraget till Stockholms stad medföra eu inbesparing

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av omkring 200,000 (tvåhundratusen) kronor, dyrtidstilläggen oberäknade.
Stockholms folkskoledirektion har visserligen i ett yttrande över eu liknande
motion vid förra årets riksdag beräknat, att nettobesparingen för statsverket
skulle uppgå till endast omkring 90,000 (nittiotusen) kronor, dyrtidstilläggen
oberäknade. Men därvid är att märka, bland annat, att skoldirektionen, såsom
de vid dess yttrande fogade tabellerna utvisade, vid sina beräkningar
endast tagit hänsyn till lönebeloppen i första lönegraden. Hade de verkligen
åtnjutna lönegraderna medtagits, hade resultatet blivit ett helt annat. Att
en övergång från det ena systemet till det andra kan medföra någon tidsutdräkt
är naturligt; men säkerligen behöver övergångstiden icke bliva särdeles
lång, då givetvis måste förutsättas, att de lärare eller lärarinnor med
folkskollärarkompetens, som undervisa i småskola, förflyttas vid uppkommande
ledigheter till lärareplatser i den egentliga folkskolan. (Jämför folkskolestadgan
§ 22 mom. 4—5.)

För hela riket är antalet folkskollärare (respektive lärarinnor), som uteslutande
undervisa i småskolan, för närvarande 322, därav i Stockholm 277.»

Såsom framgår av motionen, åsyftar motionären närmast folkskoleväsendet
i Stockholm. Enligt den för folkuudervisningen i Stockholm numera gällande
stadgan av den 22 juni 1923 fordras för anställning vid Stockholms
folkskolor såsom ordinarie eller extra ordinarie lärare, bland annat, att hava i
föreskriven ordning avlagt folkskollärarexamen eller, då fråga är om anställningför
undervisning å småskolestadiet, antingen folkskollärarexamen eller småskollärarexamen.
Det förefinnes följaktligen icke, såsom motionären påstår, en skyldighet
för Stockholms stad att för småskolestadiet anställa folkskollärare utan
en rättighet att å detta stadium välja mellan folkskollärare eller småskollärare.
Denna rättighet tillkommer emellertid även varje skoldistrikt i riket. I folkskolestadgan
2 § mom. 3 heter det nämligen: »För uppehållande av undervisningen
i småskola må, där kyrkostämman så beslutar, användas ordinarie
eller extra ordinarie folkskollärare, tillsatt i den ordning, som i §§ 19—21
eller i § 24 sägs». Flera skoldistrikt, särskilt stadssamhällen, hava begagnat
sig av den kommunala självbestämningsrätten i förevarande hänseende och
i större eller mindre utsträckning anställt folkskollärarinnor i småskolan.
Enligt gällande grunder för statsbidrags utgående till avlönande av lärare
vid folk- och småskolor utgår statsbidraget efter examenskompetensen och
är sålunda icke beroende av, huruvida lärarens tjänstgöring omfattar folkskole-
eller småskolestadiet. De skoldistrikt, vilka för småskolestadiet anställt
examinerade lärarinnor, äga sålunda att för dem uppbära det för lärare med
folkskollärarkompetens utgående högre statsbidraget. Motionären åsyftar nu
en ändring härutinnan i så måtto, att för lärarbefattning å småskolestadiet icke
skall utgå lön eller statsbidrag efter annan grund än den för småskollärarinna
i allmänhet gällande.

Utskottet vill erinra därom, att en motion med motsvarande syfte av samma
motionär väcktes vid 1923 års riksdag; denna motion, som allenast tog sikte
på förhållandena i Stockholm, avstyrktes av första kammarens första tillfälliga
utskott och blev av första kammaren avslagen. Då nu i stort sett ena -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

hända förslag ånyo framlagts, må endast framhållas, att motionen med hänsyn
till sin innebörd otvivelaktigt är av beskaffenhet att handläggas av tillfälligt
utskott, om också dess formella avfattning föranlett dess hänvisande
till statsutskottet.

Det syfte, motionären vill ernå, nämligen att avlöning och statsbidrag skall
utgå närmast med hänsyn till det stadium i folkskolan, på vilket läraren är
anställd och har sin tjänstgöring — d. v. s. småskollärarlön på småskolestadiet
och folkskollärarlön på folkskolestadiet — måste givetvis leda till en
uppdelning av lärarkrafterna på folkundervisningens båda huvudområden,
småskolan och den egentliga folkskolan; detta innebär, att för småskolestadiet
skulle anställas endast småskollärarinnor och för det egentliga folkskolestadiet
endast folkskollärare. Utskottet har ej kunnat undgå att finna,
hurusom en dylik åskådning principiellt sett torde äga fog för sig. Då numera
efter småskoleseminariernas senaste omorganisation småskollärarutbildningen
kan anses hava blivit betydligt stärkt och förbättrad, kan från kompetensens
synpunkt intet skäl anföras, varför icke de vid de nuvarande småskoleseminariema
utbildade lärarna böra över hela riket undervisa å det stadium av
skolan, för vilket de äro avsedda. Det torde jämväl kunna sägas, att en
anordning med undervisning av folkskollärare å småskolestadiet innebär i
viss mån ett anlitande av överkvalificerad arbetskraft, vilket förhållande lika
litet inom skolväsendet som på andra områden är att förorda. Motionären
berör de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall till sitt yrkande. I detta
hänseende torde vara vanskligt att i brist på exakta uppgifter göra några
mera bestämda beräkningar. Oavsett emellertid den ekonomisKa sidan av
saken hyser utskottet den uppfattningen, att den i motionen ifrågasatta anordningen
förtjänar att från principiellt skolorganisatorisk och pedagogisk
synpunkt tagas under närmare övervägande och bliva föremål för vederbörlig
utredning av sakkunnig myndighet. Denna utredning bör uppenbarligen
taga sikte på en lösning av de svårigheter, som äro förbundna med den
ifrågasatta anordningens realiserande och vilka icke synas hava blivit av
motionären tillfullo beaktade.

Den ifrågasatta omläggningen kan givetvis ej med ens genomföras
utan gör en successiv avveckling av rådande förhållanden nödvändig.
Först i den mån sådana nuvarande folkskollärarinnor, vilka undervisa
å småskolestadiet, avgå från sina befattningar, kunna småskollärarinnetjänster
i stället upprättas. Avvecklingen kan följaktligen taga en avsevärd
tid i anspråk och även medföra för undervisningens vidkommande
åtskilliga olägenheter. Men även efter genomförandet av eu omläggningav
angivna beskaffenhet kunna svårigheter i ett eller annat avseende
tänkas uppstå, på vilka utskottet nu saknar anledning att närmare ingå.
men vilka utskottet förutsätter böra bliva föremål för närmare beaktande.

Utskottet har följaktligen intet att invända mot att en utredning i berörda
hänseende kommer till stånd, men hyser utskottet den bestämda upp -

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fattningen, att en dylik utredning icke bör knytas såsom villkor vid utgående
av ett å riksstaten uppfört anslag, utan bör såsom en fullt fristående fråga
behandlas och avgöras. Utskottet, som alltså avstyrker det i förevarande
motion framställda yrkandet, i vad det avser fästandet vid ifrågavarande
anslag av villkor om sagda utredning, tillstyrker, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungi. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa
utredning rörande ändring i gällande bestämmelser, i syfte att avlöning och
statsbidrag till lärare på småskolestadiet må utgå allenast efter de grunder,
som i detta hänseende gälla för småskollärare i allmänhet, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill sagda utredning må kunna giva anledning.

Vad vidare beträffar det i ovanberörda motion 1:6 framställda förslaget,
har utskottet, då motionären icke lämnat någon som helst anvisning om
vilka brister enligt hans mening förefinnas i gällande statsbidragsbestämmelser
och då i övrigt några skäl icke anförts till förmån för motionärens
yrkande, icke funnit motionen ifråga böra vinna avseende.

I avseende å det i ovanberörda av herrar Schedin in. fl. och Westman i
Brobygård m. fl. väckta motioner framförda yrkandet vill utskottet framhålla
följande:

I motionen göres gällande, att Kungl. Maj:t i kungörelsen angående avlöning
åt lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning
infört nya villkor för åtnjutande av statsbidrag till folkskollärares avlöning
utöver dem, som fastställts av riksdagen. De åsyftade villkoren, vilka återfinnas
i § 18 av samma kungörelse äro av följande lydelse:

a) att skolan är anordnad i enlighet med gällande föreskrifter;

c) att skoldistriktet för undervisningen tillhandahåller lämpliga lokaler
samt ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriell.

Motionärena framhålla, att Kungl. Maj:t »härigenom förklarat, att såsom
villkor för erhållande av statsbidrag skola gälla ej blott av riksdagen fastställda
villkor utan därutöver alla de, som Kungl. Maj:t eller underordnade
myndigheter kunna finna lämpligt att föreskriva i administrativ väg».

Såsom motionärerna erinra, återfinnas nyssberörda villkor icke bland dem,
vilka riksdagen, på sätt framgår av dess skrivelse nr 394/1918, uppställt
för erhållande av statsbidrag. Emellertid har riksdagen i samband med
fastställande av vederbörliga villkor för statsbidrags erhållande medgivit,
att ifråga om tillämpningen av de av riksdagen godkända grunderna i berörda
hänseende Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare föreskrifter,
som i detta avseende kunde befinnas erforderliga. I detta åt Kungl. Maj:t
lämnade medgivande inbegripes enligt utskottets mening en rätt för Kungl.
Maj:t att utfärda villkor av den art, som i motionerna påtalas. Det torde
också förefinnas så mycket mindre anledning att här tala om villkor, vilka
föreskrivits utöver de av riksdagen fastställda, och därigenom tillskriva

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

Kungi. Maj:t ett åsidosättande av riksdagens beslut, som dels dessa av
Kungl. Maj:t ensamt utfärdade villkor innebära en kodifiering av en mångårig
praxis, dels ock staten uppenbarligen måste tillförsäkra sig nödigkontroll
i avseende å användningen av de betydande belopp, som anvisas
för folkundervisningen i landet. Utskottet har följaktligen icke kunnat dela
motionärernas uppfattning i denna del.

Motionärerna beröra vidare tillkomsten av gällande boställsordning för
lärarpersonalen vid folk- och småskolan och påpeka, hurusom enligt deras
uppfattning »den av Kungl. Maj:t utfärdade boställsordningen på derå viktiga
punkter företer avvikelser från lärarlönenämndens och löneregleringskommitténs
förslag, vilket riksdagen gjort till sitt». Beträffande tillkomsten
av sagda boställsordning hänvisar utskottet till vad utskottet i detta hänseende
under punkt 150 här ovan anfört. I avseende å vissa av motionärerna
berörda detaljer har utskottet likaledes under punkten 150 här ovan uttalat
sig. En av motionärerna nu framförd anmärkning har utskottet ansett sig
böra i detta sammanhang upptaga till skärskådande.

I lärarlönenämndens förslag till grunder rörande lärarpersonalens bostadsförmån
fanns en bestämmelse av följande innehåll: »Där lärarbostad icke

innehåller det sålunda stadgade antalet rum, skall läraren enligt hyrespriserna
å orten erhålla stadgad kontant ersättning för vad i sådant avseende brister,
dock att ogift manlig ordinarie folkskollärare, vars bostad innehåller två
rum och kök, icke äger rätt till särskild ersättning. Därest lärare icke åtnjuter
bostad in natura, skall lian enligt priserna å orten erhålla hyresersättning:
ordinarie manlig folkskollärare, som är gift eller åtnjuter familjetillägg,
ävensom kvinnlig folkskollärare, som åtnjuter familjetillägg, för tre
rum och kök; ordinarie manlig folkskollärare, som är ogift, ävensom ordinarie
kvinnlig folkskollärare, som icke åtnjuter familj etillägg, för två rum
och kök; samt annan lärare för ett rum och kök; ävensom ersättning för
bränsle». Motionärerna anmärka nu, att Kungl. Maj:t, såsom framgår av
§12 mom. 1 och 2 i kungörelsen den 18 september 1918 angående ifrågavarande
boställsordning, »utan vidare uteslutit dessa särskiljande bestämmelser
av gifta och ogifta lärare».

Motionärerna hava här förbisett en av de väsentligaste grunderna för
lärarlönenämndens löneförslag och den avvikelse, som Kungl. Maj:t och
riksdagen i detta hänseende vidtog. Lärarlönenämnden grundade nämligen
i avseende å de kommunalt anställda lärarna sina löneregleringsförslag på
den s. k. behovsprincipen, vars innebörd är, att befattningshavare, som är
familjeförsörjare, skall åtnjuta högre avlöning än befattningshavare, som
icke är familjeförsörjare. Denna princip tillämpade lärarlönenämnden beträffande
den kontanta lönen genom att föreslå särskilda lönetillägg till
familjeförsörjare och ifråga om bostadsförmånen genom att för familjeförsörjare
förorda ett större rumsantal. Behovsprincipen underkändes av löne -

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

regleringskommittén, och ej heller Kungl. Maj:t eller riksdagen ansågo sig
böra godtaga densamma. För lärarpersonalen vid folkskolorna kom sålunda
i realiteten att föreligga endast två löneplan, ett för manliga och ett för
kvinnliga folkskollärare. Uppenbarligen hade Kungl. Maj:t att taga hänsyn
härtill vid utfärdande av förenämnda kungörelse angående boställsordning.
Skulle nu till ogift manlig lärare lämnas ersättning för två rum och till
gift lärare ersättning för tre rum, komme i verkligheten för manliga lärare
två olika löneplan efter behovsprincipens förutsättningar att införas, något
som riksdagen genom underkännande av denna princip icke avsett.

Aven om utskottet måste fasthålla vid den uppfattningen, att, såsom ock
vid lönefrågans behandling förutsattes, boställsordningen bör betraktas såsom
ett lönespörsmål och bostaden såsom en ren löneförmån, finner dock utskottet,
att av praktiska skäl en jämkning i nu förevarande avseende kan äga fogför
sig. Därest nämligen en ogift ordinarie manlig folkskollärare allenast
är i åtnjutande av två rum och kök, synes han icke böra under alla förhållanden
tillerkännas ersättning för det bristande tredje rummet. Utskottet
tänker därvid särskilt på de lärarbostäder, som uppförts eller påbörjats före
den 1 januari 1919 och som enligt boställsordningen skola, därest de i
övrigt äro tjänliga, även efter sagda tidpunkt anses som lagliga. I dessa
fall synes den ordningen böra kunna tillämpas, att ogift ordinarie manlig
folkskollärare, som bebor tjänstebostad av två rum och kök, vilken uppförts
eller påbörjats före den 1 januari 1919, icke äger rätt till ersättning för
bristande utrymme, därest tjänstebostäder i övrigt fyller de för bostad av
nyssnämnda storlek föreskrivna bestämmelser.

Utskottet förbiser icke, att en ändring av denna innebörd står i principiell
motsättning till grunderna för 1918 års lönereglering, men har dock av
praktiska skäl velat förorda densamma. Därvid vill emellertid utskottet
betona, att den nu förordade avvikelsen från gällande bestämmelser icke må
tagas till intäkt för rubbning i övrigt av de föreskrifter, som i detta hänseende
äro i boställsordningen givna; där full ersättning utgår, bör denna
utgå med samma belopp för ogift som för gift manlig lärare, d. v. s. för
minst tre rum och kök.

Motionärerna hava ansett, att de föreskrifter, som i boställsordningen meddelas
rörande kommuns skyldighet att tillhandahålla lärarbostäder, böra efter
omarbetande föreläggas riksdagen till godkännande. Utskottet har under
punkten 150 uttalat sig mot en allmän revision av boställsordningens föreskrifter
och i stället framhållit den meningen, att, i den mån befogade krav
på förbättringar framkomma, man genom partiella ändringar och jämkningar,
på sätt redan i några fall skett, bör kunna vinna samma mål, motionärerna
åsyfta. Härav följer, att utskottet icke heller i denna del funnit sig böra
tillstyrka motionärernas förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

samt med avslag å herr Ekmans ovanberörda motion 1:2, i vad
densamma avser fästande vid ifrågavarande anslag av villkor
om viss i motionen åsyftad utredning, höja det ordinarie
förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu

43,300,000 kronor, med 3,300,000 kronor till 46,600,000
kronor;

b) att riksdagen, i anledning av herr Ekmans förenämnda
motion I: 2, må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning rörande ändring
i de i ämnet gällande bestämmelser i syfte att avlöning och
statsbidrag till lärare på småskolestadiet icke må utgå efter
annan grund än den för småskollärare i allmänhet gällande,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning
må kunna giva anledning;

c) att riksdagen må avslå herr Ekmans ovanberörda motion

I: 6;

d) att riksdagen må finna herr Schedins in. fl. och herr
Westmans i Brobygård in. fl. ovan omförmälda motioner
besvarade genom vad utskottet ovan anfört.

155:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 143) föreslagit ifråga om anslag
till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen

anmäla,

156:o) Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,
nu 185,000 kronor, med 25,000 kronor till 160,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 337—338 i statsrådsprotokollet.

Det nu föreslagna anslagsbeloppet är beräknat med hänsyn till utgifterna
för läsåret 1923—1924.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till
lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, nu 185,000
kronor, med 25,000 kronor till 160,000 kronor.

157:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av möjlighet till skolgång för
fattiga, på längre avstånd från skola boende skolplikt^

Folkundervisningens

befrämjande
i rikets nord
ligaste gränsorter.

[143.]

Lappmarks
ecklesiastikverk,
folkbildnings

ändamål.

[144.]

Upphjälpande
av folkskoleväsendet
inom
Hotagens och
Frost vikens
församlingar.

[145.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion ang.
omorganisation
av
Skytteanska
lappfolkskolan

i Tärna.

Avlönande av
lärare åt vid
vanföranstalter
och kustsanatorier
intagna
barn i
skolåldern.

[146.)

Anordnande
av undervisning
i hushållsgöromål

i egentlig
folkskola.

[147.]

barn inom Hotagens och Frostvikens församlingar anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 3,000 kronor
att användas enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott meddela.

158:o) I en inom första kammaren av herrar N. J. F. Almkvist och G.
Rosén väckt motion (nr 167) har hemställts, att riksdagen ville besluta, dels
att den Skytteanska lappfolkskolan i Tärna skall omorganiseras i huvudsaklig
överensstämmelse med den genom statsrådets och chefens för ecklesiastikdepartementet
försorg verkställa utredningen, dels för detta ändamål
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett belopp av 50,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

159:o) Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att till avlönande
av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna barn i skolåldern
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 339 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 20,000 kronor.
Med hänsyn till en enligt budgetredovisningen uppkommen merutgift för
år 1922 har nu anslaget föreslagits utgå med ett till 23,000 kronor förhöjt
belopp.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter
och kustsanatorier intagna barn i skolåldern anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 23,000
kronor.

160:o) Kungl. Maj:ts har (punkt 147) föreslagit riksdagen att

dels godkänna sådan ändring i grunderna för utgående av statsbidrag för
undervisning i hushållsgöromål vid folkskola, att hinder för utbekommande
av sådant statsbidrag ej skall möta därav, att undervisningen i ämnet varit
inställd å de för vederbörande skola i distriktets reglemente såsom lovdagar
angivna dagarna, under förutsättning dock att det sålunda avkortade antalet
undervisningsdagar icke understiger 30;

dels ock i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till anordnande
av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola med oförändrat belopp,
267,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 340—342 i statsrådsprotokollet.

Den föreliggande utredningen giver vid handen, att en lucka förefinnes
i gällande bestämmelser om ifrågavarande statsbidrags utgående nämligen

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

därutinnan, att — i motsats mot vad fallet är beträffande statsbidrag för
undervisning i hushållsgöromål vid högre folkskolor — stadgande saknas
därom, att i undervisningstiden må inräknas de i vederbörande skoldistrikts
reglemente såsom lovdagar angivna dagarna. Kravet på en sådan ändring
av förevarande bestämmelser, som möjliggör ett dylikt inräknande, har departementschefen
funnit fullt befogat, varvid han emellertid i likhet med
skolöverstyrelsen ansett fordran på en minimitid av 30 undervisningsdagar
under alla förhållanden böra upprätthållas. Någon ändring av beloppet å
det nu i riksstaten till 267,000 kronor upptagna ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola har
icke ansetts erforderlig.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna sådan ändring i grunderna för utgående av
statsbidrag för undervisning i hushållsgöromål vid folkskola,
att hinder för utbekommande av sådant statsbidrag ej skall
möta därav, att undervisningen i ämnet varit inställd å de
för vederbörande skola i distriktets reglemente såsom lovdagar
angivna dagarna, under förutsättning dock att det
sålunda avkortade antalet undervisningsdagar icke understiger
30;

b) i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig
folkskola med oförändrat belopp, 267,000 kronor.

161:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1924—1925
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. för folkskolor med oförändrat belopp, 5,000
kronor.

162:o) Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns ferieresor, nu

125,000 kronor, med 10,000 kronor, till 115,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 343—344 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar K. Magnusson i Kalmar och Ii.
Wagnsson väckt motion (nr 130), däri hemställts, att riksdagen med uteslutande
av det nu utgående ordinarie förslagsanslaget till understödjande
av folkskolebarns ferieresor å 125,000 kronor, ville för nästa budgetår upp -

Undervis
ningsmateriell
m. m. för
folkskolor.

[148.]

Understödjande
av folkskolebams

ferieresor

[149.]

jämte i ämnet
väckta motioner.

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

fora ett ordinarie förslagsanslag till understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor å 365,000 kronor;

dels ock en inom samma kammare av herr K. J. Söderberg väckt motion
(nr 185), däri hemställts, att riksdagen ville besluta att till understödjande
av folkskolebarns ferie- och studieresor för budgetåret 1924—1925
bevilja ett förslagsanslag av 375,000 kronor.

I avseende å de av motionärerna till stöd för berörda yrkanden anförda
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Under en lång följd av år har riksdagen beviljat anslag till understödjande
av folkskolebarns ferie- och studieresor, senast för år 1922 ett belopp
av 175,000 kronor. För första halvåret 1923 anvisades emellertid, i enlighet
med Kung!. Maj:ts därom framställda förslag, blott ett anslag av 125,000
kronor till understödjande av folkskolebarns ferieresor. Till studieresor beviljades
alltså inga medel, och så skedde ej heller för budgetåret 1923—
1924, utan upptogs anslaget för sistnämnda år till samma belopp, 125,000
kronor.

Skolöverstyrelsen har gjort framställning om anslag för budgetåret
1924—1925 ej blott för ferieresor utan även för studieresor. För ferieresorna
beräknade överstyrelsen en kostnad av 125,000 kronor. Sammanlagt
begärdes för båda de ifrågavarande ändamålen ett anslag av 375,000 kronor.

För understödjande av folkskolebarns ferieresor tillstyrker departementschefen,
att anslag för budgetåret 1924—1925 beviljas med ett av järnvägsstyrelsen
såsom erforderligt beräknat belopp, 115,000 kronor, vilket innebär
en sänkning i förhållande till innevarande budgetårs anslag med 10,000
kronor. Vad studieresorna beträffar har departementschefen icke ansett
sig kunna förorda, att medel till detta ändamål begäres hos 1924 års riksdag.
I ovanberörda motioner hava emellertid yrkanden i detta hänseende
framställts.

Kungl. Maj:ts till 1922 års riksdag avlåtna förslag i ämnet innebar ett
inställande tills vidare av de förutvarande studieresorna. Detta var betingat
av den rådande depressionen. Riksdagen förklarade då — under livligt
behjärtande av betydelsen utav dessa resor, vare sig de vore ferie- eller
studieresor — att enligt riksdagens mening under dåvarande ekonomiska
situation det av Kungl. Maj:t då framlagda förslaget erbjödo en väl anpassad
interimsanordning. Emellertid betonade dock riksdagen vikten av att
den verksamhet, som här avsåges, i sina förutvarande former kunde återupptagas,
så snart tidsläget sådant medgåve.

Utskottet hyser fortfarande den uppfattning, åt vilken riksdagen sålunda
givit uttryck. Under framhållande av önskvärdheten av att omständigheterna
snart måtte medgiva anslagets uppförande i dess förutvarande omfattning,
har utskottet ansett den ekonomiska ställningen mana till försik -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

tighet i avseende å alltför starka höjningar å de av Kungl. Maj:t föreslagna
anslagsbeloppen, och har utskottet vid detta förhållande icke funnit sig böra
tillstyrka de i ämnet väckta motionerna.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra fästa uppmärksamheten
å ett förhållande, däri en rättelse synes utskottet önskvärd. Skolöverstyrelsen
har i ett den 10 oktober 1922 i förevarande ämne avgivet utlåtande
påpekat vissa omständigheter, som synas giva vid handen, att det allmännas
verkliga kostnader för ifrågavarande resor icke uppgå till de belopp,
som från statsverket levereras till statens järnvägar såsom täckning av prisskillnaden
mellan den av barnen erlagda biljettavgiften och biljettens normala
pris. Då statens järnvägar erhåller fulla biljettpriset för alla studieresande
skolbarn, måste studieresorna medföra ett tillskott i järnvägarnas
driftresultat. Till jämförelse har överstyrelsen meddelat, att flertalet enskilda
järnvägar i landet kunnat lämna lika stor nedsättning i biljettpriset vid folkskolebarns
ferie- och studieresor som statens järnvägar, utan att dessa enskilda
järnvägar dock äro berättigade till eller komma i åtnjutande av någon
som helst ersättning härför från det allmänna. Då syftet med den verksamhet,
varom nu är fråga, enligt utskottets uppfattning är av sådan allmän
samhällelig betydelse, att i förevarande fall ersättning icke bör påkallas
utöver statsbanornas självkostnader, synes utskottet giltiga skäl föreligga för
att åtgärder vidtagas, att barnens biljettavgifter bringas ned till belopp, som
kunna anses överensstämma med järnvägsdriftens självkostnader. Utskottet
anser sig böra hemställa, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t täcktes
anhålla om att bestämmelser utfärdas i berörda hänseende.

Under uttalande härav hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å herrar Magnussons och Wagnssons ovan.
berörda motion ävensom herr Söderbergs förenämnda motion,
i vad dessa motioner skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
minska det ordinarie förslagsanslaget till understödjande
av folkskolebarns ferieresor, nu 125,000 kronor, med

10,0000 kronor, till 115,000 kronor;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det Kungl. Maj:t måtte utfärda bestämmelser beträffande
folkskolebarns ferie- och studieresor i syfte att barnens biljettavgifter
bringas ned till belopp, som stå i överensstämmelse
med statsbanornas självkostnader.

163:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, bevilja för budgetåret 1924—1925 ett extra
anslag av 10,400 kronor, att utgå till upprätthållande under

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.) 8

Svensk undervisning
åt
svenska barn
i utlandet.

[150.1

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion angående
anslag
till understöd
åt svenska
skolan i Kina.

läsåret 1924—1925 av svensk undervisning åt svenska barn:
i Berlin med högst 2,200 kronor, i London med högst

6,000 kronor och i Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga
beloppen enligt de bestämmelser, Kung! Maj:t kan
finna lämpligt fastställa.

164:o) I eu inom andra kammaren av herr >S. Bengtsson i Norup väckt
motion (nr 117) har hemställts, att ett statsunderstöd av 7,000 kronor måtte
beviljas svenska skolan i Kina att under budgetåret 1924—1925 utgå under
de villkor och enligt de bestämmelser Kungl. Maj:ts regering finner lämpligt
fastställa.

Till stöd för detta yrkande har motionären anfört följande:

»Genom Kungl. Majrts resolution av 24 november 1923 har den till Kikungshan,
provinsen Honan, förlagda svenska skolan i Kina på av skolans
föreståndare filosofie licentiat David Olsson gjord och av kungl. skolöverstyrelsen
tillstyrkt framställning tillerkänts realskoleexamensrätt under en
tid av tre år, räknad från och med läsåret 1923—1924.

Denna skola, som äges av en i Sverige grundad förening, kallad Andelsföreningen
svenska skolan i Kina, vars styrelse utse medlemmarna, nio till
antalet, av skolans styrelse i Kina, är sålunda genom denna resolution ställd
på i huvudsak samma plan som en del enskilda läroanstalter i Sverige.

I nära anslutning till den gjorda framställningen om medgivande av
realskoleexamensrätt för svenska skolan i Kina tiar nämnda andelsförening
i skrivelse av den 12 sistlidne november till regeringen ingivit ansökan om
ett statsbidrag till denna numera av staten erkända läroanstalt beräknat till

7,000 kronor per år i och för bedrivande av skolans verksamhet.

Skolstyrelsen har i utlåtande av den 3 december 1923 efter eu särdeles
välvillig motivering hemställt att under hudgetåret 1924—1925 måtte svenska
skolan i Kina beredas ett statsunderstöd av sagda belopp att utgå under de
villkor och enligt de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
att fastställa.

Då i detta ärende jämväl infordrat utlåtande från statskontoret först
kunnat inkomma under innevarande år vid en tidpunkt, då arbetet å statsverkspropositionen
redan förelåg avslutat, och då denna i och för sig icke
särdeles stora anslagsfråga torde ur vägande synpunkter finnas förtjänt av
beaktande, lärer det ej kunna anses obefogat att i motionsväg bringa densamma
under riksdagens prövning.

Såsom av ovanberörda handlingar framgår, har kungl. skolöverstyrelsen,
förutom på de till densamma ingivna skolrcdogörelserna, i väsentliga delar
byggt si11 värdesättning av skolan, dess arbete och förutsättningarna för
ddtta arbetes bedrivande på yttrande av professor Knut B. Westman, vilken
på anmodan av skolöverstyrelsen under 12—16 maj 1923 verkställt inspektion
vid svenska skolan i Kina, och av minister David Bergström, vilken
jämväl besökt skolan och under åren 1920—1922 på skolstyrelsens anhållan
fungerat som skolans inspektor.

I den utförliga inspektionsberättelsen, som av professor Westman avgivits,
lämnas ingående redogörelse för skolan, dess förläggning och uppgift,
dess lokaler, dess lärare och undervisning, dess skolhem, arbete för karaktärsfostran
in. in.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 115

Professor Westmans den 28 maj 1923 dagtecknade inspektionsberättelse
slutar med följande ord:

Inom andelsföreningen svenska skolan i Kina förberedes för närvarande
eu ansökan om statsunderstöd till skolan. Det synes mig, att en sådan ansökan
kan tillstyrkas, då den kan väl motiveras såväl genom skolans betydelsefulla
uppgift som genom dess redan ådagalagda förmåga att fylla densamma.

Förvisso befinner sig skolan ännu på ett begynnelsestadium. Men förvärvandet
av den nu befintliga lärarestaben ävensom det nu beslutade bygget
beteckna två viktiga steg framåt till höjande och konsoliderande av dess
arbete. Vinnes under den närmaste tiden rätten att förrätta realskoleexamen
och eventuellt också statsunderstöd, blir detta eu mycket avsevärd faktor i
skolans vidare utveckling. Och man torde då med tillförsikt kunna betrakta
dess framtida ställning och möjlighet att fylla sin betydelsefulla uppgift som
betryggad.

I'' det yttrande av den 14 augusti 1923, som minister Bergström på anmodan
ingivit till skolöverstyrelsen, har denne, jämte sitt vitsordande av det
nitiska, goda och förtjänstfulla arbete, som skolans styrelse och dess lärarekår
i sitt kall nedlagt, särskilt understrukit betydelsen av att elever från
denna skola kunna beräknas bliva Sverige och svenska intressen till icke
ringa gagn på grund av den kunskap och färdighet de från barnsben äga
i kinesiska språket och vilken kunskap och färdighet de genom den svenska
skolans försorg kunna få ytterligare befästad och utvecklad.

Det är nämligen så att i denna skola, där undervisningsspråket är svenska
och där engelska är det först inträdande främmande språket på undervisningsschemat,
såsom andra främmande språk ingår tyska eller kinesiska,
ettdera språket obligatoriskt med början i 4:e klassen. Härigenom öppnar
sig bland annat utsikt för svensk handel och industri att vid fortsatt arbete
på Kina kunna för detta arbete vinna och tillvarataga lämpliga unga svenskar,
utgångna från denna skola, vilka äga det stora företrädet som en tidigt förvärvad
kunskap i kinesiska språket och förtrogenhet med de kinesiska förhållandena
skänka.

Till vad som nu framhållits i avseende å själva skolan och dess undervisning
bör fogas, att den andelsförening, som äger skolan och genom skolans
styrelse och lärarkår bedriver dess verksamhet, hittills ensam bestritt
alla därmed förenade kostnader såsom lärarelöner, uppförande och reparation
av byggnader samt i övrigt allt vad till undervisningen och dess skötsel
hör. Föräldrarna bekosta barnens resor och deras direkta underhåll i skolhemmet.
Terminsavgifter i skolan ha endast betalats av ett fåtal elever.
Nybyggnaderna för skolan och skolhemmet, vilka planlagts av andelsföreningen,
hava krävt och komma att kräva betydande kostnader.

Med hänsyn härtill och då denna för svenska barn avsedda skola och den
vid densamma bedrivna undervisningen från behörigt sakkunnigt håll erkänts
vara förtjänt av ekonomiskt understöd från statens sida, lärer det få anses
lämpligt, att ett skäligt statsanslag nu beviljas för detta ändamål från och
med det år, varunder den realskolexamensrätt som blivit skolan tillerkänd
inträder.

Såsom kungi. skolöverstyrelsen i sitt utlåtande i ämnet framhållit, åtnjuta
redan vissa läroanstalter i utlandet understöd från svenska statens sida i
form av anslag till särskild svensk undervisning åt svenska barn. För svenska
skolan i Kina, vilken, på grund av den stora svårigheten att icke säga ogör -

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

ligheten för barnens föräldrar att från ett så avlägset land och på det tidiga
skolstadium som nu är i fråga sända dem för skolgång till Sverige, fått till
uppgift att fullt och helt föra sina lärjungar fram från den första förberedande
klassen till realskoleexamen, lärer sålunda fullt fog få anses föreligga
för en framställning i syfte att främja detta undervisningsbehov, och bör för
skolans understödjande ett skäligt anslag från statens sida beviljas.»

Den skola, för vilken anslag av statsmedel nu ifrågasättes, har till syfte
att i Kina giva svenska barn en svensk utbildning, motsvarande den, som
i hemlandets skolor leder upp till realskolexamen. Skolan räknar för närvarande
över 50 lärjungar, till största delen barn av svenska missionärer,
och är att betrakta som ett led i strävandena att bevara den svenska kulturen
hos de i främmande land boende svenskar. Med hänsyn till de kostnader,
skolans verksamhet medfört, har framställning gjorts om beredande
av ett anslag av 7,000 kronor såsom bidrag för uppehållande av nämnda
verksamhet. Denna framställning har blivit tillstyrkt av skolöverstyrelsen,
som vitsordat, att skolan av allt att döma på ett i det hela tillfredsställande
sätt fyllt sin uppgift. Jämväl statskontoret har i infordrat yttrande förklarat
omständigheterna tala för utverkande hos riksdagen av något understöd till
skolan. Då emellertid i ärendet icke förebragts någon utredning beträffande
skolans ekonomi, ansåg statskontoret det kunna ifrågasättas, att anslaget bestämdes
till ett lägre belopp än vad som begärts, exempelvis 5,000 kronor.
Statskontorets yttrande inkom emellertid till vederbörande statsdepartement
så sent, att hänsyn till berörda framställning icke kunde tagas vid statsverkspropositionens
utarbetande.

Utskottet, som tagit del av samtliga till detta ärende hörande handlingar,
har funnit goda skäl föreligga för att ifrågavarande skola beredes ett understöd
från svenska statens sida. Skolan fyller utan tvivel en betydelsefull
uppgift, och de yttre förutsättningarna för dess verksamhet samt dess organisation
i övrigt synes lämna full garanti för att skolan i stort sett kan
vinna det mål, den satt sig före.

I fråga om storleken av det bidrag från statens sida, som ifrågasättes,
har, såsom nämnts, statskontoret föreslagit 5,000 kronor, därvid statskontoret
åberopat, att någon utredning rörande skolans ekonomi icke vore i ärendet
förebragt. Utskottet, som fått till sig överlämnad en redogörelse för skolverksamhetens
ekonomiska ställning för år 1923, har funnit densamma lämna
stöd för ett tillstyrkande av det högre beloppet, 7,000 kronor. För åtnjutande
av ett sålunda tillmätt statsbidrag torde utöver de villkor, som uppställts
för utövande av den skolan medgivna realskolexamensrätten, i tillämpliga
delar böra föreskrivas villkor av samma art som de, vilka fastställts
för statsunderstöd till andra svenska skolor i utlandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till herr Bengtssons ovanberörda
motion, för budgetåret 1924—1925 bevilja ett extra

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

anslag av 7,000 kronor såsom understöd under sagda budgetår
åt svenska skolan i Kina, att utgå under de villkor
och bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
fastställa.

165:o) Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsätt- av lärare vid
ningsskolor, nu 3,000,000 kronor, med 575,000 kronor, till 2,425,000 kronor. ,V>rt^“"Iln*B
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 345—347 i statsrådsprotokollet. j

Följande motioner beträffande fortsättningsskolan hava blivit till utskottet 3net
remitterade, nämligen, motioner.

dels eu inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion (nr 7),
däri hemställts, att riksdagen ville vid beviljandet av anslag till folkskoleväsendet
och särskilt till fortsättningsskolornas verksamhet fästa det villkor,
att gällande bestämmelser rörande fortsättningsskoleväsendet måtte ändras
därhän, att, med bibehållande av fortsättningsskolan såsom obligatorisk för
städerna, det måtte tillåtas skoldistrikten på landet att själva bestämma,
huruvida de vilja inrätta fortsättningsskola eller icke;

dels en av densamme väckt motion (nr 162), däri hemställts, att riksdagen
ville besluta att i samband med beviljande av anslag till fortsättningsskolan
uttala sig för eu omarbetning av kungl. stadgan den 16 september 1918 för
fortsättningsskolan därhän,

att fortsättningsskolan på landet, där sådan förekommer, blir i regeln ettårig
och med något mera sammanträngd kurs än nu;

samt att undervisning i fortsättningsskola ej må äga rum, så framt icke
ett visst minimiantal lärjungar faktiskt kan påräknas;

dels en inom första kammaren av herr N. A. Nilssoii väckt motion (nr
163), däri hemställts, att riksdagen måtte i samband med beviljande av anslag
till fortsättningsskolan uttala sig för ändring av gällande bestämmelser
rörande fortsättningsskoleväsendet därhän, att med bibehållande av fortsättningsskolan
såsom obligatorisk för städerna, det måtte tillåtas församlingar
och skoldistrikt på landet, även sådana, som före ett eventuellt besluts ikraftträdande
anordnat fortsättningsskola, att själva bestämma, huruvida de vilja
inrätta och, vad den senare kategorien vidkommer, huruvida de vilja fortsätta
med fortsättningsskola eller icke;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar J. Johansson i Friggeråker och C. G. Schedin, (nr 164) och den andra
inom andra kammaren av herr K. A. Westman i Brobygård in. fi. (nr 227),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte i motiveringen till sitt beslut
rörande anslag till folkskoleväsendet införa ett uttalande till Kungl.

Maj:t, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning rörande lämpligheten
att ändra bestämmelserna i kungl. stadgan den 16 sept. 1918 för fortsätt -

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

ningsskolan 6 § så, att fortsättningsskola på landet må kunna anordnas på
det sätt, att den omfattar endast eu årskurs och minst etthundraåttio undervisningstimmar,
förlagda utom den egentliga folkskolans ordinarie undervisningstid
;

dels ock en inom andra kammaren av herr J. Jönsson i Revinge väckt
motion (nr 166), däri föreslagits, att i lagen om fortsättningsskolor göres
tillägget, att skoldistrikt, vilka inrättat ett sjunde obligatoriskt skolår, erhålla
rätt att anordna fortsättningsskola såsom en kortare ettårig kurs, varjämte
anhållits, att utskottet formulerar eu sådan tilläggsbestämmelse.

De i förstberörda fem motioner framställda yrkandena äro formellt så avfattade,
att de förbundits med anslag, vilka under de i sagda yrkanden angivna
rubriker icke finnas upptagna i det förslag till riksstat för budgetåret
1924—1925, som utskottet närmast har att behandla. Med hänsyn emellertid
till det sakliga innehållet i nämnda yrkanden har utskottet ansett sig böra
till behandling upptaga desamma i samband med anslaget till understöd
för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor. Likaså har utskottet funnit
det sakliga innehållet i herr Jönssons ovanberörda motion motivera densammas
upptagande till behandling under förevarande punkt.

I avseende på de utav motionärerna till stöd för de olika förslagen andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna,

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag har icke givit
utskottet anledning till erinran.

De motionsvis gjorda yrkandena rikta sig dels mot fortsättningsskolans
karaktär av obligatorisk skola, dels mot omfattningen av fortsättningsskolans
lärotid.

I förstnämnda hänseende vill utskottet framhålla följande. Den fortsättningsskola,
som kom till stånd genom 1918 års skolreform, var icke någon
ny skolart. Fortsättningsskolan är av gammalt datum och leder sitt ursprungända
tillbaka till år 1877. Aven om denna skola gjort en ej obetydlig insats
i folkundervisningen, kom den dock aldrig att bliva någon allmän ungdomsskola.
En av de väsentligaste orsakerna härtill var skolans frivilliga
karaktär, som gjorde, att den betraktades mera som en tillfällig anordning;
den lyckades endast draga till sig en ringa del av de från folkskolan avgångna
eleverna. En av huvudpunkterna i det reformförslag, som förelädes
1918 års riksdag och av riksdagen i allt väsentligt godkändes, innebär därför,
att fortsättningsskolan skulle vara obligatorisk, med skyldighet för skoldistrikten
att inrätta och för lärjungarna att besöka sådana skolor. Riksdagen
gav ock uttryck åt den uppfattningen, att det icke skulle bliva möjligt
för fortsättningsskolan att förverkliga den uppgift, som förelädes den,
med mindre att skoldistrikten bleve skyldiga att upprätta erforderligt antal
skolor och ungdomen förpliktas att besöka dessa skolor. Eu synnerligen

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

vidsträckt ram är emellertid i gällande skolstadga medgiven, inom vilken
skoldistrikten må på olika sätt och allt efter förefallande behov kunna anordna
skolor av nu ifrågavarande slag.

Motionsvis har nu yrkats på ett partiellt upphävande av fortsättningskolans
obligatoriska karaktär, dels i så måtto att skolan visserligen skulle i städerna
fortfarande vara obligatorisk men att på landsbygden skoldistrikten skulle
bestämma, huruvida fortsättningsskola skulle finnas eller icke, dels ock därutinnan
att fortsättningsskolans förekomst skulle ställas i förhållande till ett
visst minimiantal lärjungar, som kan vara att påräkna. Utskottet måste
ställa sig bestämt avvisande mot varje anordning, som innebär en rubbning
i vad i nu förevarande hänseende blivit av riksdagen beslutat. Förslaget
om upphävande av fortsättningsskolans obligatoriska karaktär för landsbygdens
vidkommande vill utskottet beteckna såsom betänkligt, i det att
härigenom landsbygdens barn skulle ställas i en i förhållande till städernas
ungdom ogynnsam ställning.

Att svårigheter förefinnas för skoldistrikten vid övergången till den nya
ordningen är utskottet villigt erkänna. Detta har ock av riksdagen förutsetts,
och riksdagen har förklarat, att skoldistrikt efter medgivande av
Kungl. Maj:t må, där förhållandena sådant påkalla, kunna även efter utgången
av år 1926 under viss tid i större eller mindre män vinna befrielse
från vad eljest åligger distriktet. Denna bestämmelse inrymmer följaktligen
en befogenhet för Kungl. Maj:t att i skälig utsträckning dispensera från
vederbörande föreskrifter, och föreställer sig utskottet, att Kungl. Maj:t därvid
särskilt tager hänsyn till de svårigheter, som kunna möta i avlägsna
och glest befolkade delar av landet, framför allt i Norrland.

De olägenheter, som vissa motionärer förmena vara förenade med den
obligatoriska karaktären av ifrågavarande skolform, sammanhänga emellertid
med den andra i ett par av ovanberörda motioner påtalade frågan, nämligen
om omfattningen av fortsättningsskolans lärotid.

Då i vissa motioner yrkas, att fortsättningsskola på landet må kunna
anordnas genom en ettårig årskurs, är detta ett förslag, som, i den form
det föreligger, utskottet icke anser sig kunna biträda, då härigenom fortsättningsskolans
karaktär och uppgift skulle förryckas. I en motion (II: 166)
är emellertid yrkandet om ettårig fortsättningsskolekurs begränsat till sådana
fall, där skoldistrikt inrättat ett sjunde obligatoriskt skolår. Utskottet föreställer
sig, att fall kunna förefinnas, där skolväsendets allmänna anordning
och utveckling är sådan, att utan förryckande av fortsättningsskolans uppgift
jämkningar i nu gällande bestämmelser skulle kunna företagas, varigenom
skulle möjliggöras, att fortsättningsskoleplikten inom ett skoldistrikt
med obligatorisk sjuårig folkskola skulle kunna fullgöras under sista året i
folkskolan samt ytterligare ett år i fortsättningsskola. Denna fråga är emellertid
i annat sammanhang bragt under riksdagens prövning, och föreställer
sig utskottet, att den härvid bliver föremål för ett mera allmänt skärskå -

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner angående
anslag
för beredande
av
arvodesförhöjning
åt
lärare vid
forteättningsskola.

elände. Att såsom motionären synes avse nu vidtaga utan vidare en ändring
i gällande föreskrifter, har utskottet icke funnit sig böra förorda.

Utskottet har vid nu anförda förhållanden icke funnit sig kunna biträda
de motionsvis gjorda yrkandena och hemställer alltså,

a) att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,
nu 3,000,000 kronor, med 575,000 kronor till 2,425,000
kronor;

b) att riksdagen må avslå

1) herr Ekmans motion nr I: 7;

2) herr Ekmans motion nr I: 162;

3) herr Nilssons motion nr I: 163;

4) herrar Johanssons i Friggeråker och Schedins samt
herr Westmans i Brobygård m. fl. motioner, nr I: 164 och
II: 227;

5) herr Jönssons i Revinge motion nr II: 166.

166:o) I eu inom första kammaren väckt motion, nr 21, har herr J. P.
Johansson hemställt, att riksdagen till arvodesförhöjning i enlighet med av
1921 års riksdag bestämda grunder åt lärare vid fortsättningsskola under
tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 ville för budgetåret 1924—1925 bevilja ett
extra förslagsanslag av 475,000 kronor.

Vidare har i eu inom andra kammaren av herr K. J. Söderberg väckt
motion, nr 184, föreslagits, att riksdagen måtte besluta, dels att arvodet till
lärare vid fortsättningsskola och ersättningsskola, som upprättats efter av
1918 års riksdag angiva grunder, samt för undervisning i manlig och kvinnlig
slöjd och ämnet arbetskunskap vid dylik skola skall utgå efter de grunder
som fastställts av 1921 års riksdag.

dels ock att för beredande av denna arvodesförhöjning anvisa på extra
stat för budgetåret 1924—1925 ett anslag av 600,000 kronor.

Till stöd för den av herr Johansson väckta motionen har av motionären
anförts följande:

»För budgetåret 1923—1924 anvisade föregående års riksdag ett extra
förslagsanslag av 590,000 kronor till arvodesförhöjning i enlighet med av
1921 års riksdag bestämda grunder åt lärare vid fortsättningsskola av 1918
års typ.

I framställning till innevarande års riksdag föreslår Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen
under punkt nr 33 att ifrågavarande anslag helt och
hållet skall indragas.

Det beslut, som av 1921 års riksdag lättades angående här ifrågavarande
arvodesförhöjning, föranleddes av en utav Kungl. Maj:t därom gjord framställning,
grundad på av skolöverstyrelsen ingiven hemställan i ärendet. I
denna ^hemställan erinrade överstyrelsen bland annat därom, att redan i den
till 181 i års riksdag avgivna propositionen angående fortsättningsskolor den

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

grundsatsen uttalats, att undervisningen i denna skola, såsom mera krävande
än undervisningen i folkskolan, uppenbarligen borde medföra en något högre
ersättning än den senare, att vidare folkundervisningskommittén, lärarlönenämnden,
de år 191G av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallade särskilda
sakunniga för utredning av frågorna om den lägre tekniska undervisningen,
fortsättningsskolan och handelsundervisningen, ävensom skolöverstyrelsen
och Kungl. Maj:t anslutit sig till samma grundsats samt att slutligen
1918 års lagtima riksdag i överensstämmelse därmed fattat sitt beslut
rörande avlöning åt lärare vid fortsättningsskola. Genomsnittsavlöningen för
undervisningstimme i folkskola beräknades närmast före år 1919 utgöra 2
kronor, och med denna såsom utgångspunkt fastställdes lönesatserna för fortsättningsskolan
till minst 3 kronor för undervisningstimme i arbetskunskap samt
minst 2 kronor 50 öre i övriga ämnen. Detta förhållande mellan avlöningarna
för undervisningen i folkskola och fortsättningsskola hade emellertid helt
omkastats genom den nya lönereglering för folkskolans lärare, som med år
1919 trätt i kraft. Genom denna kom ersättningen för undervisningen i fortsättningsskolorna,
i stället för att, såsom avsett var, överstiga ersättningen
för undervisningen i folkskola, att ställa sig avsevärt lägre än denna senare.
Därtill komme ytterligare, att de av 1918 års riksdag fastställda arvodesbeloppen
till följd av den inträdda sänkningen i penningvärdet icke längre
kunde anses motsvara vad riksdagen vid deras fastställande ansett utgöra
skälig ersättning för arbete i denna skola.

Överstyrelsen fann på grund av det sålunda anförda en förhöjning av
minimiarvodena för lärare i fortsättningsskolorna vara eu tvingande nödvändighet,
därest det skulle bliva möjligt att inom eller utom folkskollärarkåren
förvärva lärare, som voro väl kvalificerade för arbetet i dessa skolor
och som med villighet och intresse ville ägna sig däråt. Utgående ifrån att
genomsnittsavlöningen för undervisningstimme i folkskolan efter den nya
löneregleringens genomförande enligt verkställd beräkning uppginge till 3
kronor 15 öre, hemställde överstyrelsen om en förhöjning av arvodena till
fortsättningsskolans lärare med 1 krona för undervisningstimme, alltså för
undervisning i arbetskunskap från 3 kronor till 4 kronor och för undervisning
i övriga ämnen från 2 kronor 50 öre till 3 kronor 50 öre. Härigenom skulle
i viss mån, ehuru icke fullt, den rubbade proportionen mellan ersättningarna
för undervisningen i folkskolan och fortsättningsskolan återställas.

I den av Kungl. Maj:t med anledning av överstyrelsens ovannämnda framställning
till 1921 års riksdag avlåtna propositionen i ärendet uttalade föredragande
departementschefen, att han med hänsyn till de skäl, som förebragts,
funne det synnerligen angeläget, att någon förbättring i avlöningsförhållandena
komme till stånd, på det att svårigheter icke måtte möta att få lärarbefattningarna
vid sagda skolor på önskvärt sätt besatta och den så gynnsamt
påbörjade utvecklingen av ifrågavarande skolor icke måtte hämmas,
samt hemställde, att riksdagen måtte föreskriva, att arvodet till lärare i
fortsättningsskola av 1918 års typ måtte utgå med minst de belopp, som
av överstyrelsen föreslagits.

Vid prövning av denna Kungl. Maj:ts framställning fann riksdagen med
hänsyn till den rubbning, som inträtt i den år 1918 beslutade proportionen
mellan avlöningen för undervisningen i folkskola och fortsättningsskola, vilken
proportion ytterligare ändrats till fortsättningsskolornas nackdel genom
de dyrtidstillägg, som utginge till folkskollärarna, skäl tala för något högre
ersättning åt fortsättningsskolans lärare. På grund av det finansiella läget

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ansåg sig riksdagen dock böra medgiva arvodesförhöjning med endast hälften
av det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet eller med 50 öre för undervisningstimme.
I samband härmed betonade riksdagen, att dyrtidstillägg
icke borde utgå på de sålunda höjda beloppen.

De skäl, vilka föranledde den av 1921 års riksdag medgivna arvodesförhöjningen,
äro fortfarande gällande. Penningvärdet i allmänhet bär ännu
icke återställts till vad det var vid den tid, då de ursprungliga arvodesbeloppen
för fortsättningsskolornas lärare beräknades och av riksdagen fastställdes,
och fortfarande är genomsnittsavlöningan för arbetet i fortsättningsskolan
lägre än den för arbetet i folkskolan. Den arvodeshöjning, som utgått
till fortsättningsskolornas lärare, måste därför fortfarande anses vara
i hög grad av behovet påkallad. En indragning av densamma skulle otvivelaktigt
komma att medföra synnerligen menliga följder för den nya fortsättningsskolans
utveckling, särskilt i det avseendet att därigenom eu tillfredsställande
lösning av den redan förut svåra frågan om rekryteringen av
fortsättningsskolornas lärarkår skulle i hög grad försvåras. Detta vore så
mycket mer att beklaga, som framgången av fortsättningsskolans verksamhet
är i främsta rummet beroende av, huruvida man lyckas för densamma
förvärva lärare, vilka äga de särskilda förutsättningar, som för denna uppgift
äro nödvändiga. Men uppenbart är, att det icke kan bliva möjligt att
finna lämpliga lärare villiga att åtaga sig det i olika hänseenden krävande
och mödosamma arbetet i fortsättningsskolan, därest icke för detta arbete utgår
en avlöning, som kan anses utgöra en någorlunda skälig ersättning därför.
Erfarenheten i detta hänseende har redan oförtydbart bekräftat, att så
är förhållandet.

I sin framställning till Kungl. Maj:t har skolöverstyrelsen hemställt, att
nämnda anslag måtte för budgetåret 1924—1925 höjas till 625,000 kronor.
Såsom redan förut framhållits, har Kungl. Maj:t icke kunnat förorda, att
medel härtill äskas hos 1924 års riksdag, detta såväl av statsfinansiella skäl
som med hänsyn till den numera inträdda höjningen av penningvärdet. Härvid
är emellertid att märka, att, efter det riksdagen senast föregående år fattade
beslut om här berörda arvodesförhöjning, någon avsevärd förändring
av penningvärdet ej ägt rum. Oavsett detta kvarstår dock fortfarande det
för arvodesförhöjningen gällande huvudskälet, nämligen den rådande disproportionen
mellan den ersättning, som utgår för arbetet i folkskolan och
det i fortsättningsskolan, till nackdel för detta senare, vilket förhållande än
mera markeras därigenom, att dyrtidstillägg utgår på avlöningen till folkskolans
lärare men icke på arvodet till lärarna i fortsättningsskolan.

Överstyrelsen har i sin framställning räknat med att 1,100 nya undervisningsavdelningar
under året skulle tillkomma, medan Kungl. Maj:t ansett,
att man på grund av anförda skäl bör räkna med allenast 600 nya avdelningar.
Utgår man från Kungl. Maj:ts beräkning i förevarande fall, skulle
med bibehållande av nuvarande grunder för arvodesförhöjning åt lärare i
fortsättningsskolan för 5,292 avdelningar erfordras ett belopp av 476,280
kronor.»

Beträffande de av herr Söderberg till stöd för hans yrkande anförda skäl
hänvisar utskottet till motionen.

Vid 1921 års riksdag hade Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

ej mindre föreskriva, att arvodet till lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola,
som upprättas efter av 1918 års riksdag angiva grunder, skulle

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 3 kronor 50 öre
och för undervisningstimme i ersättningsskola minst 2 kronor 10 öre, dock
att dels arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd skulle utgöra
minst 2 kronor 45 för undervisningstimme i fortsättningsskola och 1 krona
75 öre i ersättningsskola samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål
minst 14 kronor för arbetsdag, omfattande minst fem undervisningstimmar,
dels ock arvodet för undervisning i ämnet arbetskunskap i fortsättningsskola
till lärare, som förklarats därtill berättigad, skulle utgå med minst 4 kronor
för undervisningstimme; med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
bestämmelser i fråga om dessa arvodens åtnjutande, som kunde befinnas
erforderliga;

än även höja det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda ordinarie
förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskola,
då 2,050,000 kronor, med 1,905,000 kronor till 3,955,000 kronor.

Detta Kungl. Maj:ts förslag avsåg ett återställande av den rubbade proportionen
mellan avlöningen för undervisning i folkskolan och i fortsättningsskolan.
Då timavlöningen i folkskolan beräknades till 2 kronor, fast;
ställdes timarvodet i den nya fortsättningsskolan till 3 kronor för ämnet
arbetskunskap och 2 kronor 50 öre för övriga läsämnen. Då efter 1918
års reglering timavlöningen i folkskolan kunde beräknas till 3 kronor 15
öre, hade timarvodet i fortsättningsskolan föreslagits till respektive 4 kronor
och 3 kronor 50 öre. Vidare var en proportionellt motsvarande höjning
föreslagen uti de lönebelopp, vilka utgingo för undervisning i hushållsgöromål
och slöjd i fortsättningsskola samt för undervisning i ersättningsskola.
För genomförande av denna löneförhöjning redan år 1921 hade på tilläggsstat
för samma år föreslagits ett belopp av 720,000 kronor. Dyrtidstillägg
voro icke avsedda att utgå å ifrågavarande löner.

Vid anmälan av sitt beslut i ämnet yttrade riksdagen, bland annat,
följande:

»Den år 1918 beslutade proportionen mellan avlöningen för undervisningen
i folkskolan och i fortsättningsskolan har än mer rubbats till fortsättningsskolans
nackdel genom de dyrtidstillägg, som utgå till folkskolans lärare.
Riksdagen finner i anledning härav skäl tala för något högre ersättning åt
fortsättningsskolans lärare än vad nu är fallet. Dock anser riksdagen det
finansiella läget mana till särskild försiktighet i avseende å anslagsökningar
av sådan storlek som den ifrågavarande och har därför ansett, att en nedsättning
med hälften av vad Kungl. Maj:t föreslagit bör vidtagas i avseende
å den del av förslaget, som avser arvodesförhöjning åt ifrågavarande lärare.
Vidare anser riksdagen det vara mindre lämpligt att under nuvarande förhållanden
definitivt fastslå det utav Kungl. Maj:t för arvodesförhöjning föreslagna
beloppet. Fastmera synes detsamma böra tillsvidare erhålla en provisorisk
karaktär, och torde utvecklingen under den närmaste tiden komma
att visa, i vad mån en definitiv reglering i angivna hänseende bör vidtaga.

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Den ifrågasatta anslagsförhöjningen synes därför i stället böra utgå såsom
ett tillfälligt förstärkningsanslag å extra stat. Då av den utav Kungl. Maj:t
ifrågasatta anslagshöjningen av 1,905,000 kronor ett belopp av 1,080,000
kronor beräknats avse ersättning för förhöjda arvoden för år 1922, torde
förstärkningsanslaget böra upptagas till halva detta belopp eller 540,000
kronor, varvid motsvarande nedsättningar böra vidtagas beträffande de särskilda
föreslagna arvodesbeloppen. Återstoden eller 825,000 kronor avser
beredande av anslag till nya fortsättningsskolor, i följd varav det ordinarie
anslaget bör ökas med detta belopp till 2,875,000 kronor. Det å tilläggsstat
ifrågasatta anslaget å 720,000 kronor är beräknat för kalenderåret 1921.
Riksdagen, som anser, att arvodesförhöjningen bör begynna med höstterminen
1921, har för ändamålet beviljat ett belopp av 225,000 kronor. Lika
med departementschefen vill riksdagen betona, att dyrtidstillägg icke böra
utgå å de sålunda tillfälligt förhöjda arvodena».

I anslutning härtill beslöt riksdagen medgiva, att arvodet till lärare i fortsättningsskola
och ersättningsskola, som upprättas efter av 1918 års riksdagangivna
grunder, finge under höstterminen 1921 samt år 1922 utgöra för
undervisningstimme i fortsättningsskola minst 3 kronor och för undervisningstimme
i ersättningsskola minst 1 krona 80 öre, dock att dels arvodet
för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd finge under samma år utgöra
minst 2 kronor 10 öre för undervisningstimme i fortsättningsskola och 1
krona 50 öre i ersättningsskola samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål
minst 12 kronor för arbetsdag, omfattande minst fem undervisningstimmar,
dels ock arvodet för undervisning i ämnet arbetskunskap i fortsättningsskola
till lärare, som förklarats därtill berättigad, finge under likaledes
samma år utgå med minst 3 kronor 50 öre för undervisningstimme; med
rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser i fråga om dessa
arvodens åtnjutande, som kunde befinnas erforderliga.

Härjämte beslöt riksdagen att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av
lärare vid fortsättningsskola, då 2,050,000 kronor, med 825,000 kronor till

2.875.000 kronor,

dels till förhöjt understöd för höstterminen 1921 för avlönande av lärare
vid fortsättningsskola anvisa på tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag
av 225,000 kronor,

dels ock för beredande av arvodesförhöjning åt lärare vid fortsättningsskola
i enlighet med ovan angivna grunder anvisa på extra stat för år 1922 ett
förslagsanslag av 540,000 kronor.

För första halvåret 1923 beviljades för ändamålet ett förslagsanslag av

330.000 kronor att utgå enligt de av 1921 års riksdag angivna grunder; för
budgetåret 1923—1924 anvisade riksdagen enligt enahanda grunder ett förslagsanslag
av 590,000 kronor.

Departementschefen har nu, på sätt framgår av statsrådsprotokollet, punkt

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 125

151, icke ansett sig kunna förorda, att medel för ifrågavarande ändamål
äskas hos 1924 års riksdag, detta såväl av statsfinansiella skäl som med
hänsyn till den numera inträdda höjningen av penningvärdet. Departementschefen
påpekar, att penningvärdet nu är betydligt högre än vid arvodesförhöjningen
år 1921 och jämväl högre än år 1918, då det ursprungliga
arvodet bestämdes.

De skäl, vilka föranledde den av riksdagen år 1921 och jämväl följande
år medgivna arvodesförhöjningen, föreligga enligt utskottets mening allt fortfarande.
Genomsnittsavlöningen för arbetet i fortsättningsskolan är lägre än
den för arbetet i folkskolan, och utskottet anser en dylik anordning vara ej
endast i och för sig oriktig och olämplig utan även ägnad att hejda den reform
av vår praktiska skolundervisning, vartill många och berättigade förhoppningar
knutits. Då riksdagen år 1921 beslöt medgiva ifrågavarande arvodesförhöjning,
var det uppenbarligen riksdagens avsikt att låta densamma
snart ersättas av en definitiv reglering. Riksdagen hade icke tänkt sig, att
denna arvodesförhöjning skulle helt bortfalla. Då behovet av eu dylik förhöjning
enligt utskottets mening alltjämt föreligger och då densamma bör
äga bestånd allt intill dess en definitiv reglering på detta område kommer
till stånd, har utskottet funnit sig böra biträda syftemålet med det i motionerna
framställda förslaget. Emellertid har utskottet med hänsyn till det
nuvarande finansiella läget ansett sig böra för budgetaret 1924 1925 föreslå

en begränsning av arvodesförhöjningen till ungefär hälften av vad som för
närvarande utgår. I följd härav föreslår utskottet, att det i motionen 1:21
föreslagna anslagsbeloppet minskas till 237,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av herr J. P. Johanssons och
herr Söderbergs ovanberörda motioner, må
a) medgiva, att arvodet till lärare i fortsättningsskola och
ersättningsskola, som upprättats efter av 1918 års riksdag
angivna grunder, må under budgetåret 1924—1925 utgöra
för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 2 kronor
75 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola minst
1 kronor 65 öre, dock att dels arvodet för undervisning i
manlig eller kvinnlig slöjd må för samma tid utgöra minst
1 krona 95 öre för undervisningstimme i fortsättningsskola
och 1 krona 40 öre i ersättningsskola samt arvodet för undervisning
i hushållsgöromål minst 11 kronor för arbetsdag,
omfattande minst fem undervisningstimmar, dels ock arvodet
för undervisning i ämnet arbetskunskap i fortsättningsskolan
till lärare, som förklarats därtill berättigad, må under likaledes
samma tid utgå med minst 3 kronor 25 öre för undervisningstimme;
med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de

Utbildningskurser
för
lärare vid
fortsättningsskolor [152] jämte

en i
ämnet vackt
motion.

126 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

närmare bestämmelser i fråga om dessa arvodens åtnjutande,
som kunna befinnas erforderliga;

b) för beredande av arvodesförhöjning åt lärare vid fortsättningsskola
i enlighet med under a) angivna grunder anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av
237,500 kronor.

167:o) Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser
för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1924—
1925 ett extra reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 347—348 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 100), däri hemställts, att i
riksdagens beslut angående anslag till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
för budgetåret 1924—1925 måtte inrymmas medgivande av
i motionen närmare angiven innebörd.

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:

»Då det gäller förverkligandet av 1918 års riksdags beslut om fortsättningsskolan,
är, såsom redan i framställningen till riksdagen i detta ämne betonades,
frågan om anskaffande av lämpliga lärare en av de mest betydelsefulla
och svårlösta. För utbildande av lärare för denna skola hava såsom
bekant med anlitande av för ändamålet utav riksdagen beviljade anslag från
och med år 1919 anordnats särskilda utbildningskurser. Jämväl i årets
statsverksproposition är anslag för detta ändamål upptaget. Den utbildning,
som hittills anordnats, har dock enbart avsett ett av fortsättningsskolans
läroämnen, nämligen arbetskunskap, och framför allt tagit sikte på
den yrkesbestämda fortsättningsskolan i anslutning till jordbruk med binäringar.

Emellertid har behov alltmer gjort sig kännbart att också kunna anordna
särskild utbildning för lärare i ett annat av fortsättningsskolans läroämnen,
nämligen medborgarkunskap. Detta behov har vid upprepade tillfällen framförts
av skolöverstyrelsen. Senast i sin framställning om anslagsäskanden
hos innevarande års riksdag har överstyrelsen upptagit denna fråga och betonat
behovet av att tillfälle beredes till utbildning för undervisning i medborgarkunskap,
vilket torde kunna sägas vara fortsättningsskolans i vissa
avseenden viktigaste ämne och som också ställer större fordringar på lärarens
personlighet och hans intresse för samt hans insikt i och erfarenhet
från samhällslivet än något av de övriga.

Det arbete jag under de senare åren personligen nedlagt för främjande
av undervisningen i detta ämne -— dels som föreläsare, dels som författare —
har övertygat mig om så väl det enastående livliga intresse, som förefinnes
för ifrågavarande undervisning, som också om det behov av råd och ledning
vid undervisningsarbetets bedrivande, som mången gång är av nöden.
Det synes mig uppenbart, att det för erhållandet av impulser och vägled -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

ning för en riktig behandling av det ifrågavarande svåra och i många hänseenden
krävande ämnet skulle vara av synnerligt värde, om tillfälle kunde
beredas lärare vid fortsättningsskolor att deltaga i särskilda för ändamålet
anordnade kurser. Vid dylika kurser skulle kunna mottagas ett betydligt
större antal deltagare än vid kurserna i arbetskunskap, och de kunde göras
avsevärt kortare än dessa. En eller annan kurs årligen skulle säkerligen
bliva av stort gagn.

Jag anser därför önskvärt, att åtminstone ett försök må komma till stånd
och att i detta syfte medgivande lämnas, att av det anslag för budgetåret
1924—1925 till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, som riksdagen
må komma att bevilja, erforderlig del får användas till anordnande
av en utbildningskurs i medborgarkunskap.»

Av 1923 års riksdag beviljades för ändamålet ett belopp av 150,000 kronor
att jämte ett på anslaget beräknat överskott å 90,000 kronor användas
under budgetåret 1923—1924. Ifrågavarande anslag är avsett att bereda
medel för utbildning av lärare i ämnet arbetskunskap inom de nya obligatoriska
fortsättningsskoloma av 1918 års typ. Anslaget är för budgetåret
1924—1925 av statsfinansiella skäl nedsatt till 130,000 kronor.

I ovanberörda motion har påpekats önskvärdheten, att erforderlig del av
det ifrågasatta anslaget måtte få användas till en försöksvis anordnad utbildningskurs
i ämnet medborgarkunskap. Utskottet finner de av motionären
anförda synpunkterna värda allt beaktande, och förväntar, att vid anslagets
fördelning med behörigt hänsynstagande härtill en utbildningskurs i
sagda ämne varder vederbörligen anordnad.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungi. Maj:ts
förslag, hemställer,

a) att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva;

b) att herr Rydéns ovanberörda motion må anses besvarad
med vad utskottet ovan anfört.

168:o) Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att dels besluta
sådan ändring, att gälla från och med den 1 juli 1924, i de av 1918 års
lagtima riksdag fastställda grunder och villkor för utgående av statsbidrag
till parallellavdelning av årsklass vid högre folkskola (riksdagens skrivelser
den 24 maj 1918, nr 248 sid. 80 f., B. mom. 2, och den 19 juni 1918, nr
394 sid. 78, I, första stycket, och II, första stycket), att för parallellavdelning
av årsklass må, efter prövning i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer, utgå
statsbidrag med 2,400 kronor till skola med en mer allmän läggning av sin
praktiska undervisning och med 2,650 kronor till skola, där undervisningen
enligt beslut av Kungl. Maj:t är inriktad på visst yrke eller yrkesgrupp;

Understöd åt
högre folkskolor [153] jämte

en i
ämnet väckt
motion.

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor,
nu 912,000 kronor, med 37,000 kronor till 875.000 kornor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 349—351 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling föreliaft eu inom andra
kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 99), däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta att — med avslag å Kungl. Maj:ts förslag om ändrade
grunder och villkor för utgående av statsbidrag till parallellavdelning av
årsklass vid högre folkskola — höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt högre folkskolor, nu 912,000 kronor, med 14,000 kronor till 926,000
kronor.

Till stöd för detta yrkande har i motionen anförts följande:

»Det betydelsefulla beslutet angående upprättande av praktiska ungdomsskolor,
som fattades av 1918 års lagtima riksdag, omfattade jämväl den
högre folkskolan, i det att grundläggande bestämmelser för denna skolas
organisation genom sagda beslut fastställdes. Därigenom skapades förutsättningar
för den högre folkskolans framtida utveckling. Särskilt är att märka,
att för denna skola upptogos två olika typer, nämligen en allmän och en
yrkesbestämd. Även om skolor enligt förstnämnda typ skola så långt som
möjligt hava en praktisk läggning, är det dock framför allt de yrkesbestämda
skolorna, som äro ägnade att tillgodose en direkt på olika sidor av
det praktiska livet inriktad utbildning. I och med den yrkesbestämda högre
folkskolan har skapats en skolform, som, på samma gång den lämnar ökad
allmänt medborgerlig bildning, direkt förbereder lärjungarna för olika grenar
av arbetslivet, såsom jordbruk, industri, handel och husligt arbete, och såsom
en med realskolan och den kommunala mellanskolan sidoställd skola
med daglig undervisning i hög grad är ägnad att motverka en icke önskvärd
alltför stark tillströmning till de båda nyssnämnda mera teoretiska
skolarterna.

Den yrkesbestämda högre folkskolan har också under den korta tid, den
funnits till, haft att uppvisa en jämförelsevis stark utveckling. Efter fem
år finnas nämligen 22 högre folkskolor av denna typ. Dessa utgöra ungefär
tredjedelen av hela antalet, som uppgår till 67. Den angivna siffran
för de yrkesbestämda skolornas antal ger dock icke en riktig uppfattning
av deras utveckling. De yrkesbestämda skolorna äro nämligen i regel större
än de allmänna. Detta framgår bland annat därav, att deras klasser i större
utsträckning äro uppdelade på parallellavdelningar. Under det att av de
45 allmänna högre folkskolorna blott 10 hava någon klass uppdelad på
parallellavdelningar, förekommer sådan uppdelning inom 17 av de 22 yrkesbestämda
skolorna. Dessutom är att märka, att det endast är bland de
senare, som skolor med något större antal parallellavdelningar förefinnas.

Den begränsning av anslagsmöjligheterna till högre folkskolor, som föreslås
i punkt 153 under åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition,
kommer därför att huvudsakligen gå ut över de yrkesbestämda högre folkskolorna.
Enligt sagda förslag skulle Kungl. Maj:t för varje år bestämma,
huru stort belopp av förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor som
finge utgå till parallellavdelningar, vilket belopp sedan skulle fördelas av
skolöverstyrelsen.

Om nämnda förslag må först sägas, att dess antagande skulle innebära

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

en makt för Kungl. Maj:t, som icke torde gälla beträffande andra förslagsanslag
under åttonde huvudtiteln. Då det eljest ansetts lämpligt, att för
anslag till ett visst ändamål fastställes ett bestämt maximibelopp, har riksdagen
plägat besluta i detta hänseende. Riksdagen skulle i förevarande fall
egentligen överlämna sin rätt i en anslagsfråga till Kungl. Maj:t och sedan
ej kunna öva något inflytande på det sätt, varpå det ifrågavarande behovet
bleve tillgodosett. Eu sådan ordning är enligt min mening så mycket betänkligare,
som det tydligen är avsikten, att Kungl. Maj:t skulle använda
den sålunda erhållna makten till att i ett viktigt avseende hämma den utveckling
på det praktiska bildningsarbetets område, som 1918 års riksdags
beslut om praktiska ungdomsskolor var ämnat att åstadkomma. Den rätt
Kungl. Maj:t skulle erhålla komme nämligen, såsom framgår av departementschefens
yttrande, att användas för att i hög grad minska möjligheterna
till erhållande av anslag åt parallellavdelningar vid högre folkskolor. I statsverkspropositionen
räknas med att en nedsättning med 51,000 kronor i det
av skolöverstyrelsen beräknade anslagsbehovet skulle kunna vidtagas. Detta
innebär, att omkring 20 av de nuvarande parallellavdelningarna skulle indragas
och några möjligheter till anslag åt nya avdelningar icke finnas.

Den jämförelse, som göres med de allmänna läroverken, synes icke hållbar.
Visserligen är för dessa läroanstalter möjligheten till anslag för parallellavdelningar
begränsad. Detta sammanhänger med att anslagen åt de all
männa läroverken alltid varit reservationsanslag. Men det är riksdagen,
som bestämmer anslagens storlek, och särskilt vid fastställande för varje år
av anslaget till extralärare avväger behovet av ökat antal parallellavdelningar.
Det är att märka, att Kungl. Maj:t hos årets riksdag äskat anslag,
som skulle möjliggöra ökning av extraläramas antal med 10, varigenom en
motsvarande ökning i antalet parallellavdelningar vid de allmänna läroverken
skulle möjliggöras, under det att som sagt en indragning av avdelningar
vid de högre folkskolorna ställes i utsikt.

Även i ett annat avseende är emellertid jämförelsen med de allmänna
läroverken missvisande. Dessa läroanstalter hava tydligen nått en helt annan
stabilitet än de yrkesbestämda högre folkskolorna, vilka i själva verket befinna
sig i sin tillkomstperiod. Det är därför mycket lättare att för de förra
på förhand beräkna det behövliga antalet parallellavdelningar än för de
senare. Många av de högre folkskolorna äro ännu icke färdiga med alla
sina klasser. Skola de kunna normalt utvecklas, måste de få tillfälle att
växa uppåt genom tillfogande av nya klasser med erforderligt antal klassavdelningar.
Eljest kan följden bliva den, att lärjungar, som kommit in i
skolan för att genomgå en fullständig kurs, måste avvisas till följ dav brist
på anslag till parallellavdelningar. Det är också tydligt, att en så pass ny
skolform, som det här gäller, icke från början kan vara känd. Allteftersom
den å en ort vinner förtroende, ökas givetvis tillströmningen av lärjungar,
och behovet av uppdelning på parallellavdelningar framträder. Det synes
vara ett tydligt statsintresse att tillmötesgå ett sådant behov och sålunda
befrämja ungdomens utrustning för ett framgångsrikt deltagande i det praktiska
arbetet. Åtgärder i motsatt riktning stå uppenbarligen i bestämd strid
mot de principer, som lågo till grund för det enhälliga beslutet om praktiska
ungdomsskolor.

Den ifrågasatta besparingen skulle emellertid till väsentlig del vinnas,
därigenom att det normala medelantalet elever i en klass eller avdelning
för rätt till anordnande eller bibehållande av parallellavdelning skulle för

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 8 höft. (Nr 8.) 9

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

de yrkesbestämda högre folkskolorna höjas från 30 till 35 eller till samma
antal, som i förevarande hänseende gäller för de allmänna högre folkskolorna.
Den olikhet på detta område mellan de båda typerna av högre folkskolor,
som nu gäller, fastställdes genom 1918 års riksdagsbeslut i ämnet.
Olikheten motiverades därmed, att i de yrkesbestämda högre folkskolorna i
synnerlig grad individuell undervisning är nödvändig. Undervisningen måste
nämligen där i väsentlig mån upptaga laborationer och andra praktiska övningar,
vilka icke kunna bedrivas med alltför stora avdelningar. Den vunna
erfarenheten har ådagalagt, att den begränsning av avdelningarnas storlek,
som sålunda vidtogs, varit erforderlig för undervisningens framgångsrika
bedrivande. Den utökning av antalet lärjungar i avdelningarna, som nu
ifrågasättes, skulle därför komma att verka i hög grad hinderlig på arbetet
i de yrkesbestämda skolorna och i själva verket äventyra det med dom avsedda
resultatet. Det må också framhållas, att ett antal av 35 skulle passa
illa samman med det för de särskilda bidragen till undervisning i slöjd eller
i hushållsgöromål fastställda lärjungeantalet. Till undervisning i slöjd utgår
bidrag om varje avdelning innehåller minst 10 lärjungar, till undervisning
i hushållsgöromål för avdelning om minst 8, högst 16 lärjungar.

Då de båda föreslagna ändringarna enligt min mening stå i strid mot
de grunder, som vunno riksdagens enhälliga godkännande vid fattande av
beslutet om upprättande av praktiska ungdomsskolor och skulle i hög
grad verka hindrande för den lovande utvecklingen av de yrkesbestämda
högre folkskolorna, anser jag, att det ifrågavarande förslaget icke bör vinna
riksdagens bifall utan att de nu gällande grunderna för understöd åt högre
folkskolor fortfarande böra tillämpas. Sker detta, synes det för sådant understöd
avsedda förslagsanslaget böra fastställas till det av skolöverstyrelsen
beräknade beloppet 926,000 kronor.»

Med hänsyn till väntad ökning av antalet parallellavdelningar har skolöverstyrelsen
beräknat förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor till
926,000 kronor.

I likhet med vad som föreslagits ifråga om de kommunala mellanskolorna
har departementschefen ansett sig böra tillstyrka en sådan ändring
i gällande bestämmelser, att behovet av nya parallellavdelningar blir för
varje särskilt fall underkastat prövning av skolöverstyrelsen, på det att en
regulator måtte erhållas med avseende å de på statsbidragssumman för närvarande
automatiskt verkande stadgandena om klassuppdelning. En dylik
anordning har förordats såväl med hänsyn till den likformighet, som råder
mellan dessa båda skoltyper inbördes, som även ur kostnadssynpunkt. I
likhet med vad departementschefen förordat i fråga om kommunala mellanskolor
skulle följaktligen även beträffande yrkesbestämda högre folkskolor
det normala medelantalet elever i en klass för rätt till anordnande eller
bibehållande av parallellavdelning höjas från 30 till 35.

Sistnämnda siffra gäller redan nu ifråga om de allmänna högre folkskolorna.
Med hänsyn till den föreslagna ändringen i grunderna har departementschefen
för budgetåret 1924—1925 räknat med ett till 875,000 kronor
nedsatt anslagsbelopp.

De yrkesbestämda högre folkskolorna, beträffande vilkas understödjande

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

ändrade grunder nu ifrågasättas, äro i förevarande hänseende icke jämförliga
med vare sig de kommunala mellanskolorna eller de allmänna högre
folkskolorna. Medan man för den teoretiska undervisning, som sistnämnda
två skolformer närmast åsyfta att bibringa, väl kan räkna med ett elevtal
av högst 35 för varje klass, låter en dylik beräkning sig ej tillämpa i avseende
å de för den praktiska utbildningen avsedda yrkesbestämda högre
folkskolorna, därest man åt sistnämnda skolform över huvud vill bereda
utvecklingsmöjligheter och dymedest främja ungdomens utrustning för ett
framgångsrikt deltagande i det praktiska arbetet. Utskottet har ej kunnat
undgå att finna de synpunkter, som i detta hänseende kommit till uttryck
i förberörda motion, vara värda allt beaktande, och har utskottet förty icke
funnit sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Emellertid har utskottet övervägt, huruvida på annat sätt en besparing i
det allmännas kostnader för de högre folkskolorna kan åvägabringas. Utskottet
har då uppmärksammat, hurusom tjänstgöringstiden för lärare med
full tjänstgöring i yrkesbestämd högre folkskola omfattar 22 till 26 timmar
i veckan. För motsvarande lärare i allmän högre folkskola och i kommual
mellanskola utgör timtalet 24 till 28 timmar i veckan. Denna skillnad mellan
å ena sidan de yrkesbestämda högre folkskolorna och å den andra de
allmänna högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna finner utskottet
ej längre vara av förhållandena motiverad, och förutsätter utskottet,
att genom ändring i vederbörande stadga timtalet för den yrkesbestämda
högre folkskolans lärare varder bestämt till vad som gäller i detta hänseende
för lärare i den allmänna högre folkskolan.

Med hänsyn till sistnämnda förhållande och då utskottet funnit det av
överstyrelsen beräknade beloppet vara i vissa hänseenden väl högt tillmätt,
har utskottet ansett kostnaderna böra kunna hållas inom ramen för anslagets
nuvarande belopp, 912,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med bifall till herr Rydéns ovanberörda
motion, avslå Kungl. Maj:ts förslag om ändrade grunder
och villkor för utgående av statsbidrag till parallellavdelning
av årsklass vid högre folkskola;

b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och ovanberörda motion, i riksstaten för budgetåret 1924
—1925 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt högre folkskolor med oförändrat belopp, 912,000 kronor.

169:o) Kungl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie
förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu 35,000
kronor, med 25,000 kronor till 60,000 kronor.

Den ifrågasatta anslagshöjningen är beräknad efter de enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning för år 1922 utgående direkta utgifterna å
anslaget.

Anordnande
av slöjd i
högre folkskolor.

[154.]

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt
sällskapets
för folkundervisningens

befrämjande
högre folkskola.

[155.]

Understöd åt
folkhögskolor.

[156.]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu 35,000 kronor,
med 25,000 kronor till 60,000 kronor.

170:o) Kungl. Maj:t har (punkt 155) föreslagit riksdagen att ur riksstaten
utesluta det under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget å
7,570 kronor till sällskapets för folkundervisningens befrämjande högre
folkskola.

Kungl. Maj:ts förslag är föranlett därav, att, enligt vad i statsrådsprotokollet
(sid. 351) meddelas, ifrågavarande högre folkskola med utgången av
läsåret 1922—1923 blivit nedlagd.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta det under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget å 7,570 kronor
till sällskapets för folkundervisningens befrämjande högre
folkskola.

171 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 830,000 kronor
med 30,000 kronor till 800,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 352—353 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar B. Eriksson i Grängesberg och S. Bengtsson i Norup
väckt motion (nr 44), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta,

a) dels att nu gällande bestämmelser för statsbidrag till folkhögskolor
måtte oförändrat bibehållas, dels ock för budgetåret 1924—1925 uppföra
det ordinarie förslagsanslaget till understöd av folkhögskolor med oförändrat
belopp 830,000 kronor,

b) för budgetåret 1924—1925 bevilja en förhöjning av de ordinarie understöden
till folkhögskolor, att utgå med högst tio procent, samt för sagda
ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 75,000
kronor.

Till stöd för ifrågavarande förslag har av motionärerna anförts följande:

»I statsverkspropositionen har under åttonde huvudtiteln, punkt 156, föreslagits
en nedsättning i anslaget till understöd åt folkhögskolor, som synes
medföra otillbörligt försämrade villkor för dessa skolor.

Kungl. Maj:t har dels ansett det under de senaste åren utgående anslaget
till ökat understöd kunna såsom obehövligt utgå, dels ställt i utsikt en skärpning
av fordringarna för understöd i allmänhet, varigenom det ordinarie
förslagsanslaget skulle kunna nedbringas från förutvarande 830,000 kronor
till 800,000 kronor.

Vad först beträffar det extra understödet har detta från och med 1919
utgått såsom en procentuell förhöjning av det ordinarie statsbidraget för att

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

bereda skolorna någon lättnad i de av den allmänna prishöjningen föranledda
svårigheterna. Senaste riksdagen beviljade för ändamålet 75,000 kronor, vilket
skulle medföra en förhöjning av det ordinarie understödet med 10 procent.

Enligt vårt förmenande är det ännu för tidigt att helt borttaga detta extra
understöd. Den allmänna prisnivåns faktiska läge, särskilt kostnaderna för
byggnadsunderhåll in. m., gör underhållskostnaderna för skolorna alltjämt så
dryga, att en förstärkning av understödet i många fall måste anses behövlig.

Härtill kommer, efter vad som kan inhämtas av skolöverstyrelsens yttrande
i ärendet, att folkhögskolorna haft och hava ganska betungande utgifter på
grund av den i författningen bestämda skyldigheten att tillhandahålla lärarna
bostäder, vilken medför stora hyres- eller byggnadskostnader. På grund av
den omständigheten, att skolorna numera i långt högre utsträckning än förr
få mottaga obemedlade elever, ha i allmänhet inkomsterna genom undervisningsavgifter
nedgått och därmed behovet av understöd från det allmänna
ökats.

Folkhögskolornas ekonomiska ställning är visserligen ganska olika. Ett
mindre antal skolor, som ägas och underhållas av landsting, torde genom de
understöd de erhålla av landstinget vara tryggade för brist i sin budget.

Men i flertalet fall, då skolorna ägas av föreningar och bidragen från ortsmyndigheter
äro mera knappt tillmätta, hava de förvisso rätt brydsamt att
få täckning för sina nödvändiga utgifter.

Det synes oss därför behövligt, att detta förstärkningsanslag fortfarande
får utgå men givetvis endast för att tilldelas de skolor, som därav visa sig
vara i verkligt behov.

I fråga om den inskränkning i folkhögskolornas rätt till delaktighet i
understöd av det ordinarie anslaget, som departementschefen ställt i utsikt,
kunna vi ej underlåta att ge uttryck åt starka betänkligheter. Indragningen
skulle, synes det, särskilt kunna gå ut över understöden för parallellundervisning.
Härmed vilja vi påpeka, att folkhögskolorna på grund därav
att de icke kräva några bestämda förkunskaper av sina elever — åtminstone
icke för första årskursen — i förevarande fall ej kunna jämnställas
med t. ex. kommunala mellanskolor. Eleverna äro ofta vid inträdet med
hänsyn till sin underbyggnad ytterst ojämna, varav följer, att parallellundervisning
ofta måste anordnas, även då sådan under andra omständigheter.ej
skulle vara erforderlig på grund av klassens storlek. Under den korta tid,
dessa skolor hava sina elever om hand, måste undervisningen göras mycket
intensiv, om eleverna skola vinna någon verklig förkovran, särskilt när det
t. ex. gäller ett sådant läroämne som modersmålet.

Enligt nu gällande bestämmelser rörande statsbidrag förutsättes redan en
särskild prövning för understöd till parallellundervisning, och vi kunna icke
föreställa oss, att en ytterligare åtstramning, som skulle kunna medföra eu
skadlig inskränkning av lärarkrafterna och därmed följande försämring av
undervisningsresultatet, kunde leda till något gagn för folkhögskolornas elever.

Det synes oss därför icke rådligt, att riksdagen genom bifall till den i
och för sig obetydliga nedsättningen av anslagsbeloppet giver anledning till
sämre villkor för folkhögskolornas möjligheter att erhålla statsbidrag, än
som kunna vara med deras viktiga uppgift förenliga».

Utskottets
yttrande.

Utöver de ordinarie understöden, till folkhögskolorna har från och med
år 1919 enligt beslut av riksdagen utgått extra understöd. För detta ändamål
är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört ett extra förslagsanslag
av 75,000 kronor.

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vad beträffar detta tilläggsanslag som ursprungligen motiverats av de
ekonomiska svårigheter, vari folkhögskolorna råkat genom den abnorma
prisstegringen under krisåren, har departementschefen ansett detsamma, på
grund av den numera inträdda förbättringen i penningens köpkraft och
även med hänsyn till kravet på sparsamhet med statsutgifterna, böra bortfalla
med budgetåret 1924—1925. Förslag om anslagets fortsatta utgående
föreligger emellertid i ovanberörda motion.

Jämväl ifråga om de ordinarie understöden har departementschefen ifrågasatt
en inskränkning av statsverkets kostnader. Departementschefen har
ansett särskild uppmärksamhet böra ägnas framställda äskanden om understöd
till anordnande av parallellundervisning, i fråga om vilken enligt författningen
i ämnet gäller, att understöd därtill må utgå, då parallellundervisning
med hänsyn till elevernas olika förkunskaper eller behovet av uppdelning
i skilda arbetslag prövas nödvändig. Genom någon skärpning av
de fordringar, som i tillämpningen pläga uppställas för att förutsättningar
för parallellundervisnings anordnande skola anses föreligga, har departementschefen
ansett möjligt att något nedbringa utgifterna från anslaget.
Under angivna förutsättning anser departementschefen, att det nuvarande
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor bör kunna sänkas
från 830,000 kronor till 800,000 kronor för budgetåret 1924—1925. Även i
detta hänseende har i motionen yrkats på ett bibehållande av nuvarande
förhållanden.

I fråga om den av departementschefen i utsikt ställda skärpningen för
delaktighet i det ordinarie anslaget har utskottet ej kunnat undgå hysa
starka betänkligheter. Det gives i statsrådsprotokollet icke någon antydan
om de grunder, efter vilka en dylik skärpning eventuellt skulle komma att
tillämpas. Även om en viss varsamhet bör iakttagas i avseende å anordnande
av parallellavdelningar, kan utskottet icke tillstyrka åtgärder, vilka tilläventyrs
skulle kunna leda till att denna skolforms legitima utveckling bleve
till skada för framför allt landsbygdens ungdom trädd för nära. Utskottet
vill sålunda tillstyrka, att det ordinarie anslaget bibehålies vid sitt hittillsvarande
belopp, 830,000 kronor.

Folkhögskolorna kämpa i de flesta fall med ekonomiska svårigheter, och
ett borttagande av nu utgående tilläggsanslag skulle än mer öka nämnda
svårigheter. Då den verksamhet, som dessa skolor utöva, är av utomordentlig
betydelse för särskilt landsbygdens ungdom och en nedskärning av
de ekonomiska förutsättningarna för denna verksamhets bedrivande skulle
för skolorna vara till stor skada, anser utskottet starka skäl tala för bibehållande
av det nu utgående tilläggsanslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) i anledning av ovanberörda motion och med avslag å

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

Kungl. Maj:ts förslag om minskning av det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkhögskolor, i riksstaten för
budgetåret 1924—1925 uppföra nämnda anslag med oförändrat
belopp, 830,000 kronor;

b) i anledning av ovanberörda motion, för beredande av
ökat understöd åt folkhögskolor, anvisa för budgetåret 1924
—1925 ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.

172:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1924—1925
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt
elever vid folkhögskolor med oförändrat belopp, 140,000
kronor.

173:o) Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 50,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 355 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

ej mindre en inom andra kammaren av herrar B. Eriksson i Grängesberg
och S. Bengtsson i Norup väckt motion (nr 43), däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta

dels att nu gällande bestämmelser angående stipendier åt obemedlade
och mindre bemedlade elever vid folkhögskolor måtte oförändrat bibehållas,

dels höja anslaget till förstärkandet av det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor för budgetåret 1924—1925 från i
propositionen begärda 50,000 kronor med 30,000 kronor till 80,000 kronor,

än även två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr J. Johansson i Friggeråker in. fl. (nr 165) och den andra inom andra
kammaren av herr H. Karlström i Lummelunda in. fl. (nr 243), i vilka
motioner hemställts, att riksdagen ville besluta höja det av Kungl. Maj:t
under punkt 158 begärda anslaget till höjda stipendier åt obemedlade och
mindre bemedlade elever vid folkhögskolor från 50,000 till 80,000 kr. och
att stipendierna skola utgå under samma villkor, som under budgetåret
1923—1924 varit gällande.

Med stöd för det i motionen 11:43 framförda yrkandet hava motionärerna
anfört följande:

»I statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkterna 157 och 158,
har det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt folkhögskoleelever
uppförts till samma belopp som föregående år eller 140,000 kronor, medan

Stipendier åt
elever vid
folkhögskolor.

[157.]

Höjda stipendier
åt
obemedlade
och mindre
bemedlade
elever vid
folkhögskolor [158.

]

jämte i
ämnet väckta
motioner.

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

det extra anslaget för beredande av höjda stipendier till dessa elever nedsatts
från förutvarande 80,000 kronor till 50,000 kronor, i samband varmed
stipendiebeloppen skulle sänkas för obemedlade elever från högst 30 till högst
25 kronor per månad, under det månadsbeloppen för mindre bemedlade
elever fortfarande skulle få utgå med högst 15 kronor.

Nedsättningen av dessa stipendier synes hava gått med en mindre välbetänkt
fart, som alls icke svarar mot den verkliga nedgången i kostnaden
för en elevs vistelse vid folkhögskola, och torde, om den genomföres så som
nu är föreslaget, i hög grad försvåra tillträdet till folkhögskolerna för obemedlad
ungdom.

De framställningar och yttranden, från folkhögskolans lärarförening, folkhögskoleinspektören
och skolöverstyrelsen, vartill departementschefen hänvisar,
synes tydligt giva vid handen, att redan den av förra riksdagen vidtagna
nedsättningen av stipendiebeloppen för obemedlade elever från förutvarande
35 till 30 kronor per månad gått längre än skäligt, ehuru skolöverstyrelsen
för sin del av statsfmansiella skäl ej anser sig kunna förorda en höjning.

Enligt styrelsens för lärarföreningen uppgift torde inackorderingsavgifterna
för eleverna vid folkhögskolerna i allmänhet uppgå till 70 å 75 kronor i
månaden, vilket skulle utgöra en höjning av förkrigspriserna med omkring
75 procent. Styrelsens uttalande, att den sänkning av understöden, som verkställdes
av riksdagen 1923, »skulle för många ekonomiskt mindre välsituerade
stänga vägen till folkhögskolorna», synes tyvärr också bliva besannat.
Enligt vad vi inhämtat, visar elevantalet vid folkhögskolornas nu pågående
huvudklasser en nedgång av över 300 i jämförelse med elevantalet vid motsvarande
klasser under närmast föregående läsår.

Skulle en återgång till de understödsnormer, som gällde före kriget och
som förövrigt bestämdes av riksdagen redan 1912, nu verkställas, har man
all anledning frukta ett ännu svårare bakslag i fråga om anslutningen till
folkhögskolorna. Det synes oss också påfallande, att den nu föreslagna nedsättningen
skall gå ut över de obemedlade eleverna.

Det är bekant, att folkhögskolerna under de senare åren, i långt högre
grad än förut var fallet, fått mottaga elever från den egentliga kroppsarbetareklassen
eller från småbrukarhem. Denna företeelse kan väl icke anses
annat än glädjande, men om den så påbegynta utvecklingen ej skall avbrytas,
om fattiga bildningssökande unga män och kvinnor ej skola förmenas
att begagna de utbildningsmöjligheter, som folkhögskolorna erbjuda, är det
nödvändigt att staten icke tillmäter sin hjälp alltför njuggt. Det synes oss
därför av största behov påkallat, att icke någon sänkning i de redan förut
alltför låga understödsbeloppen äger rum, utan att stipendierna även för
nästa år må få utgå med högst 30 kronor för obemedlade och högst 15
kronor för mindre bemedlade elever per månad, och att på grund härav det
det förutnämnda förstärkningsanslaget beviljas med oförändrat belopp.»

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag anvisade riksdagen för beredande
av böjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid folkhögskolor
under läsåret 1922—1923 på extra stat för förra halvåret 1923
ett förslagsanslag, högst 43,000 kronor. Till samma ändamål hade riksdagen
anvisat på extra stat för vartdera av åren 1920 och 1921 ett förslagsanslag
av 70,000 kronor och för år 1922 ett förslagsanslag av 132,000 kronor.
Anslagen voro så beräknade, att stipendium skulle kunna utgå för läsåren

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

1919—1920 och 1920—1921 med högst 35 kronor i månaden till obemedlad
och med högst 20 kronor i månaden till mindre bemedlad elev. Anslagets
höjning för år 1922 avsåg en höjning av nyssnämnda maximibelopp till
respektive 45 och 25 kronor för läsåret 1921—1922. Vid bestämmandet av
anslagsbeloppet för förra halvåret 1923 beräknades, att omförmälda maximibelopp
skulle åter nedgå till respektive 35 och 20 kronor.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag föreslogs en ytterligare sänkning
av dessa maximibelopp till respektive 30 och 15 kronor, vilket skulle
medföra att nu förevarande anslag kunde sänkas till 40,000 kronor. I anslutning
till en inom riksdagen väckt motion bestämdes anslaget av riksdagen
för budgetåret 1923—1924 till 80,000.

Departementschefen har nu i likhet med vad han föreslagit beträffande
stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna, förordat, att stipendierna för
elever vid folkhögskolorna för budgetåret 1924—1925 skola utgå efter samma
grunder, som gällde år 1918, det vill säga med högst 25 kronor per månad
för obemedlad och högst 15 kronor per månad för mindre bemedlad elev.
Till följd härav har ifrågavarande extra anslag ansets kunna minskas med
30,000 kronor till 50,000 kronor. I ovanberörda motioner har yrkats på
bibehållande av nu gällande bestämmelser angående ifrågavarande stipendier,
d. v. s. högst 30 kronor per månad för obemedlad och högst 15 kronor per
månad för mindre bemedlad elev.

Proportionen mellan stipendiebeloppen och omkostnaderna för bevistande
av kurserna ställer sig för eleverna ogynnsammare nu än förhållandet var
före de av kristiden förorsakade prisförhöjningarna. En sänkning av stipendiebeloppen
skulle enligt utskottets mening hårt drabba just de elever, vilkas
vistelse vid folkhögskolorna det bör ligga i det allmännas intresse att i stället
främja. Då utskottet anser, att en om ock mindre höjning av stipendiebeloppen,
på sätt i motionerna förutsättes, kan vara ägnad till att bidraga
att jämna vägen till dessa skolor för många ekonomiskt mindre välsituerade,
och då dessutom i övrigt övertygande skäl synas utskottet vara anförda för
det i motionerna framlagda kravet, har utskottet för att möjliggöra den av
motionärerna förutsatta stipendiehöjningen funnit sig böra tillstyrka den
höjning av förevarande anslag, som i motionerna påyrkas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt
ovanberörda i ämnet väckta motioner, till förstärkande av
det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever
vid folkhögskolor anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra anslag av 80,000 kronor.

174:o) Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att till understöd
åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag å 4,000 kronor att utgå på de
villkor, Kungl. Majd kan finna skäligt föreskriva.

Understöd åt
den svenska
folkhögskolan
i Birkas.

[159 )

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner ang.

anslag till
understöd åt
folkliga musikskolan
i
Arvika.

Befrämjande
av dövstumundervisningen.

[160.]

Utredningen återfinnes å sid. 356—362 i statsrådsprotkollet.

Såsom understöd åt ifrågavarande skola har riksdagen för innevarande
budgetår anvisat ett belopp av 2,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till understöd åt den svenska folkhögskolan
i Birkas inom republiken Estland för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag å 4,000 kronor att utgå
på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

175:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr M. Hellberg (nr 70) och den andra inom andra kammaren av herrar

I. Vennerström och N. Svensson i Långelanda (nr 247), har hemställts, att

riksdagen till Folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång
kurs verksamhetsåret 1924—1925 ville bevilja ett anslag av 5,000 kronor.

I avseende å de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skäl tilllåter
sig utskottet hänvisa till motionerna.

Den vid folkhögskolan i Arvika sedan ett antal år tillbaka bedrivna
musikaliska försöksverksamheten innebär otvivelaktigt ett intressant uppslag
inom det folkliga kulturarbetet i vårt land. Då emellertid vad av motionärerna
anförts icke enligt utskottets uppfattning lämnar tillräckligt stöd för
bedömande av värdet av denj verksamhet, som i berörda hänseende utövas,
och då utskottet dessutom icke utan synnerliga skäl anser sig böra
under nuvarande ekonomiska förhållanden tillstyrka uppförande i, riksstaten
av nya anslag, har utskottet icke funnit sig böra understödja det motionsvis
framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Hellbergs samt herrar Vennerströms och Svenssons
ovanberörda motioner icke må vinna riksdagens bifall.

176:o) Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att minska det
i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen,
nu 200,000 kronor, med 35,000 kronor till 165,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 363 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna anslagsminskningen är föranledd därav, att ifrågavarande
anslag sedan flera år tillbaka icke behövt i sin helhet tagas i anspråk.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda ordiförslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen,
nu 200,000 kronor, med 35,000 kronor till 165,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

177:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för
dövstumma anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
å 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna skäl meddela.

178:o) Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att till understöd
åt Tysta skolan å Lidingön anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
av 20,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 364—366 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1923—1924 ett extra anslag
av 30,000 kronor.

Utskottet tillstyrker,

att riksdagen må till understöd åt Tysta skolan å Lidingön
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 20,000
kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.

179:o) Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 50,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 366—367 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett anslag
av 65,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget
till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 50,000
kronor.

180:o) Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.

Riksdagen har för ändamålet för innevarande budgetår anvisat ett anslag
av 12,450 kronor.

På grund av utredningen i ärendet (sid. 368 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1924
—1925 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.

Tidning för
dövstumma.

[161.]

Tysta skolan
å Lidingön.

[162.]

Förstärkande
av det ordinarieanslaget

till institutet
och förskolan
för blinda å
Tomteboda.

[163.]

Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
till förskolan
för blinda i
Växjö.

[164.]

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkande
av det ordinarie
reservationsanslaget

till hantverksskolan

i Kristinehamn
för
blinda.

[165.]

Uppehållande
av ytterligare
en korgmakeriavdelning
vid hantverksskolan

i Kristinehamn
för
blinda.

[166.]

Fraktbidrag
för arbetsmaterialier
till
blinda hantverkare.

[167.]

181:o) Kungl. Maj:t har (punkt 165) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 10,500
kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 368—369 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1923—1924 ett extra anslag
av 17,025 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 10,500
kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott meddela.

182:o) Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att till uppehållande
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda, av ytterligare en korgmakeriavdelning
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag
av 11,900 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 369—370 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett anslag
av 6,600 kronor. Den begärda anslagsökningen, 5,300 kronor, har betingats
därav, att avdelningens elever beräknades komma att efter treårig kurs avgå
och då i likhet med skolans övriga lärjungar borde åtnjuta ett utrustningsbidrag
av 350 kronor per person.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda av ytterligare eu korgmakeriavdelning
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag
av 11,900 kronor.

183:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till beredande av fria frakter
för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn
för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare,
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 7,500
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

184:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1924—1925
uppföra det ordinarie anslaget till vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte med oförändrat belopp, 128,400
kronor.

185:o) Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att till avlöning
av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
anslag av 15,000 kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 15,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 15,000 kronor.

186:o) Kungl. Maj:t har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av de i staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte under »övriga utgifter» upptagna utgiftsposterna med undantag för »läkare
och sjukvård» samt »vårdar- och ekonomipersonal» anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 7,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 373—374 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisat
ett extra anslag av 9,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel för de i
staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte under »övriga utgifter» upptagna utgiftsposterna med
undantag för »läkare och sjukvård» samt »vårdar- och ekonomipersonal»
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
anslag av 7,000 kronor.

187:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala
för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra anslag av 20,000 kronor, att utgå i enlighet med de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

Vårdanstalten
i Lund för
blinda med
komplicerat
lyte.

[168.]

Extra ordinarie
lärarpersonal
och
vaktmästare
vid vårdanstalten
i Lund
för blinda
med komplicerat
lyte.

[169.]

Ytterligare
medel för
vissa i staten
för vårdanstalten
i Lund
för blinda
med komplicerat
lyte
upptagna
ändamål.

[170.]

Understöd åt
hantverksskolan
i Uppsala
för blinda
kvinnor.

[171.]

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Järnvägsresor
för
blindskolelever
jämte
åtföljande
vårdare.

[172.]

Understöd åt
blindlärarelever.

[173.]

Tryckning av
blindskrifter.

[174.]

De blindaa
förening. De
blindas
veckoblad.

[175.]

188:o) Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att jämväl resor av skyddslingarna vid statens vårdanstalt
i Lund för blinda med komplicerat lyte må enligt samma grunder, som
gälla för resor av elever vid blindanstalterna å Tomteboda och i Växjö,
bekostas av det ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor för blindskolelever
jämte åtföljande vårdare;

dels oclc vid bifall härtill höja ifrågavarande ordinarie förslagsanslag, nu

4,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 375—376 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att jämväl resor av skyddslingarna vid statens
vårdanstalt i Lund för blinda med komplicerat lyte må
enligt samma grunder, som gälla för resor av elever vid
blindanstalterna å Tomteboda och i Växjö, bekostas av det
ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor för blindskolelever
jämte åtföljande vårdare;

b) vid bifall härtill höja ifrågavarande ordinarie förslagsanslag,
nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

189:o) Kungl. Maj:t har (punkt 173) föreslagit riksdagen att till understöd
åt blindlärarelever anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag
av 1,800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 377—378 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet är för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 1,200
kronor. Detta innebar en sänkning av anslaget från 2,400 kronor föregående
år, vilken sänkning betingades av en å anslaget förefintlig reservation
å 1,200 kronor. Då någon besparing å anslaget icke nu finnes, har en höjning
av detsamma ansetts erforderlig.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till understöd åt blindlärarelever anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av
1,800 kronor.

190:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för
budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 7,000
kronor.

191:o) Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att till understöd
åt de blindas förening anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
av 100,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott meddela.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 378—382 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 utgår till de blindas förening ett anslag av

100.000 kronor. Dessutom åtnjuter sagda förening sedan flera år tillbaka
ett särskilt statsunderstöd för utgivande av en tidskrift, benämnd De blindas
veckoblad. Understödet uppgick för budgetåret 1923—1924 till 3,600 kronor.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att dessa båda, till de
blindas förening utgående anslagen å respektive 100,000 kronor och 3,600
kronor sammanslås till ett anslag å 100,000 kronor, varvid de blindas förening
skulle förpliktas att, jämte annat, på samma sätt som hittills sörja
för utgivandet av De blindas veckoblad.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till understöd åt de blindas förening anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 100,000
kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott meddela.

192:o) Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt
avseende försummade barn, nu 184,000 kronor, med 66,000 kronor till

250.000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 382 i statsrådsprotokollet.

Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd av anslagets enligt riksräkenskapsverkets
budgetsredovisningar uppvisade otillräcklighet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende
försummade barn, nu 184,000 kronor, med 66,000 kronor
till 250,000 kronor.

193:o) I eu inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i Norup m. fl.
väckt motion (nr 116) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag
måtte fr. o. m. 1925 till vid av Kungl. Maj:t godkända skyddshem
anställda examinerade folk- och småskollärare (lärarinnor) utgå med samma
belopp som till vid vanliga folk- och småskolor anställd lärarpersonal under
förutsättning, att de hava full tjänstgöringsskyldighet och uppbära minst för
dylik lärarepersonal stadgad minimilön, samt att för nämnda ändamål i
1925 års stat uppföres ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Uppfostringsanstalter
för
vanartade
och i sedligt
avseende försummade

barn.

[176.]

Motion ang.
statsbidrag
till avlöning
åt vissa
lärare och
lärarinnor
vid skyddshem.

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska

läroverk

[177.)

jämte i ämnet
väckta
motioner.

Yrkesundervisningen.

194:o) Kungl. Maj:t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu
513,850 kronor, med 23,850 kronor till 490,000 kronor att fördelas mellan
de olika läroverken på sätt framgår av en av departementschefen i statsrådsprotokollet
återgiven tablå;

dels till uppehållande i viss omfattning av en fjärde parallellavdelning vid
tekniska gymnasiet i Örebro anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
anslag av 16,000 kronor;

dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan
för maskinindustri i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag
av 14,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 383—386 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

ej mindre två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr A. Lindgren in. fl. (nr 54) och den andra inom andra kammaren
av herr A. P. Gustafsson i Örebro m. fl. (nr 113), däri hemställts, att riksdagen
måtte på extra stat för budgetåret 1924—1925 bevilja

dels till fortsatt uppehållande vid tekniska gymnasiet i Örebro av eu
fjärde parallellavdelning i gymnasiets alla tre årsklasser utöver av Kungl.
Maj:t äskade 16,000 kronor ytterligare 8,000 kronor eller sammanlagt

24.000 kronor;

dels till ytterligare utrustning av samma läroverks maskinlaboratorium

15.000 kronor; samt att riksdagen även för nästa budgetår måtte fastställa
don ordinarie staten för tekniska gymnasiet i Örebro till samma belopp som
för innevarande år eller till 125,325 kronor;

än även en inom andra kammaren av herrar E. Laurén och C. Jonsson
i Eskilstuna väckt motion (nr 125), däri hemställts, det riksdagen behagade
besluta att inrätta ytterligare en ordinarie lektorsbefattning vid tekniska
fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna och för ändamålet höja det ordinarie
anslaget till samma skola med 5,850 kronor samt minska detsamma
med arvodet till extralärare för 22 veckotimmar ä 175 kronor med 3,850
kronor, eller en ökning av anslaget med 1,950 kronor.

Till stöd för de av herr Lindgren m. fl. och herr Gustafsson i Örebro
in. fl. väckta motionerna har anförts följande:

Av bilaga till årets statsverksproposition 8:e huvudtiteln (177) sid. 383
framgår, att kungl. skolöverstyrelsen hos Kungl. Maj:t gjort framställning
om utverkande vid innevarande års riksdag av förhöjda anslag till tekniska

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

gymnasiet i Örebro, dels å ordinarie stat till två nya lektor stjänst er, dels
ock i extra stat för nästa budgetår av 15,000 kronor till ytterligare utrustning
av gymnasiets maskinlaboratiorium samt av 24,000 kronor för fortsatt uppehållande
vid gymnasiet av en fjärde parallellavdelning.

Under hänvisning till nu rådande ekonomiska förhållanden och nödvändigheten
av besparingar har emellertid Kungl. Maj:t helt och hållet avböjt
framställningarna om anslag till nya lektorstjänster och till ytterligare utrustning
av gymnasiets maskinlaboratorium. Med avseende på anslaget till
den fjärde parallellavdelningen har Kungl. Maj:t ansett, att denna avdelning
på grund av det minskade tilloppet av inträdessökande vid de tekniska läroverken
numera vore obehövlig och därför borde så småningom indragas.
För nästa budgetår har därför Kungl. Maj:t äskat anslag endast till de fjärde
parallellavdelningarna i gymnasiets andra och tredje årskurser med ett belopp
av 16,000 kronor. Därtill har Kungl. Maj:t utan angivande .av särskilda
skäl föreslagit, att den ordinarie staten för tekniska gymnasiet i Örebro skulle
nedsättas med 5,325 kronor eller ifrån nu utgående 125,325 till 120,000
kronor.

Att de tekniska läroverken, i likhet med många andra statsinstitutioner,
som inrättades eller omorganiserades under den högkonjunkter, som rådde
under krigsåren, blevo »överorganisorade» till den grad, att inskränkningar
nu måste göras, torde vara otvivelaktigt. Därvid synes man dock icke böra
gå allt för summariskt till väga, utan tillse, att endast det som påtagligen
är överflödigt och onödigt, beskäres och bortrensas, men att det, som är
berättigat och livsdugligt, bibehålies och ytterligare utvecklas.

Redan 1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens ordnande,
vars utlåtande av den 11 juni 1912 åtminstone i vissa delar utgjort utgångspunkten
för den 1918 genomförda omorganisationen av vårt lägre
tekniska undervisningsväsende, framhöll i sitt betänkande (I sid. 81) det
olämpliga och oekonomiska i att de dåvarande fem tekniska elementarskolorna
hade en likartad organisation, i det att de allesammans hade tre fackavdelningar
för samma tekniska områden, nämligen eu mekanisk teknisk,
en kemisk teknisk och en byggnadsteknisk avdelning. Om samtliga dessa
skolor skulle förses med en fullt tidsenlig utrustning med lärare, laboratorier,
bibliotek och annan undervisningsmateriell, skulle, framhåller kommittén,
därför i själva verket fordras i det närmaste samma utrustning som för fem
maskintekniska, fem byggnadstekniska och fem kemiskt tekniska fackskolor
i utlandet. Och ändock skulle genom eu sådan organisation flere viktigare
industriområden, som under de senaste årtiondena vunnit i betydelse, icke
kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Särskilt framhåller kommittén, att det måste betecknas som ett onödigt
slöseri med statens medel att vid de tekniska elementarskolorna uppehålla
fem kemiskt tekniska fackavdelningar med för dem erforderliga lärarkrafter
och laboratorier, då sammanlagda antalet lärjungar i alla fem skolornas
kemiskt tekniska fackavdelningar under 10-årsperioden 1900 01—1909,10
varit högst 35 och lägst 23 eller 30 i medeltal per år.

Under hänvisning till erfarenheten från utlandet och även från vårt eget
land, särskilt med avseende på bergsskolorna i Filipstad och Falun, framhåller
kommittén, att enda möjligheten att för en kostnad, som stode i rimligt
förhållande till våra ekonomiska tillgångar och en ändamålsenlig hushållning
med statens medel, ordna det elementära tekniska undervisningsväsendet,
så att vår industris mångskiftande behov på ett tillfredsställande

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.) 10

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sätt tillgodosåges, läge däri, att de tekniska elementarskolorna omvandlades
till eller ersattes med verkliga fackskolor, vilka var för sig iinge till uppgift
att tjäna sitt särskilda industriområde.

Genom de tekniska elementarskolornas omorganisation och mindre jämkningar
i redan befintliga fackskolors organisation samt genom inrättandet
av helt och hållet nya skolor i de fall, då detta kunde anses nödvändigt,
borde sålunda, enligt kommittén, till en början en eller i vissa fall två eller
tre speciella fackskolor bringas till stånd för var och eu av våra förnämsta
industrigrenar, maskinindustri, elektroteknik, byggnadsteknik, kemiskt teknisk
industri o. s. v.

Vid genomförandet av den lägre tekniska undervisningens omorganisation
1918 och därpå följande år hava dessa synpunkter föga beaktats.

Kommerskollegium, som hade att yttra sig över kommittéförslaget under
hänsynstagande till den kritik, som riktats mot detsamma, biträdde förslaget
om inrättandet av teckniska fackskolor, men föreslog i anslutning till från
industrihåll framställda yrkanden, att ett par av de tekniska elementarskolorna,
förslagsvis de i Örebro och Härnösand, skulle bibehållas såsom
läroanstalter för en mera allmän teknisk bildning vid sidan av de tekniska
fackskolorna med deras till ett visst tekniskt område specialiserade undervisning.

Departementssakkunniga av 1916 ställde sig i stort sett på samma ståndpunkt,
men påyrkade att, utom de två av kommerskollegium föreslagna
allmänna tekniska läroanstalterna, vilka av de sakkunniga fingo namnet
tekniska gymnasier, en tredje sådan läroanstalt skulle inrättas i Malmö.
Departementssakkunnigas plan för den tekniska undervisningens ordnande
vann i huvudsak Kungl. Maj:ts och riksdagens gillande 1918.

Sedermera har Kungl. Maj:t på skolöverstyrelsens framställning föreslagit,
att även de tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås skulle omorganiseras
till tekniska gymnasier. Dessa förslag blevo dock av riksdagen
avslagna under hänvisning till, att de icke stodo i överensstämmelse med de
1918 fastställda allmänna grunderna för den lägre tekniska undervisningens
organisation.

Vid genomförandet av den 1918 fastställda planen för den tekniska
undervisningens ^organisering har kungl. skolöverstyrelsen i regel sökt
kombinera de tekniska gymnasierna och de tekniska fackskolorna med
varandra.

Sålunda har till tekniska gymnasiet i Malmö anknutits icke mindre än
tre tekniska fackskolor, en för maskinindustri, en för husbyggnad och eu
för kemisk industri. Med tekniska gymnasiet i Härnösand har förenats eu
teknisk fackskola för träindustri. Tekniska gymnasiet i Örebro är visserligen
icke direkt förenat med en teknisk fackskola, men en sådan är förlagd
i närheten av Örebro, nämligen tekniska fackskolan för elektroteknik i Västerås.
I skolöverstyrelsens förslag om de tekniska elementarskolornas i
Norrköping och Borås omorganisation till tekniska gymnasier ingick även,
att med dessa gymnasier skulle förenas tekniska fackskolor, en för väg- och
vattenbyggnad i Norrköping och en för textilindustri i Borås. Tekniska
skolan i Eskilstuna, vars omorganisation till teknisk fackskola för maskinindustri
under förra året genomfördes, är däremot en fullt fristående teknisk
fackskola.

Med avseende på tekniska läroverket i Örebro må framhållas, att detta
läroverk på grund av det starka tilloppet av inträdessökande 1901 utvidgades

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

med en andra, 1916 med en tredje och 1920 med eu fjärde parallellavdelning.
I likhet med de övriga tekniska elementarskolorna hade det sedan
början av. 1900-talet tre fackavdelningar, eu mekaniskt teknisk, en byggnadsteknisk
och en kemiskt teimisk. På initiativ av skolans styrelse inrättades
vid läroverket 1916 eu elektroteknisk fackavdelning, den första elementära
tekniska läroanstalten för elektroteknik i vårt land. När läroverket vid
den 1918 genomförda reformeringen av det lägre tekniska undervisningsväsendet
blev tekniskt gymnasium, fick detta gymnasium såtillvida eu särställning
i förhållande till de övriga tekniska gymnasierna, att undervisningen
i detsamma skulle differentieras på tre linjer, en mekanisk teknisk, eu elektroteknisk
och en kemiskt teknisk linje. I samband med gymnasiets utvidgning
med den fjärde parallellavdelningen inrättades vid gymnasiet en fjärde
linje för merkantilt teknisk bildning, i likhet med den elektrotekniska
avdelningen den första i sitt slag och allt fortfarande den enda i sitt slag
i vårt land.

Av den redogörelse, som här lämnats för den lägre tekniska undervisningens
utveckling efter 1918 (varvid hänsyn icke tagits till tekniska skolan
i Stockholm, de båda bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i
Borås, vilka stå på ett plan för sig) framgår, att vi för närvarande ha ett
avsevärt antal olikartade elementära tekniska läroanstalter. Vi ha de båda
tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, vardera med tre fackavdelningar,
eu mekaniskt tekniskt, en byggnadsteknisk och eu kemiskt teknisk;
vi ha de båda tekniska gymnasierna i Malmö och Härnösand med för
alla lärjungar likartad undervisning, omfattande samtliga tekniska och merkantila
huvudområden; vi ha tekniska gymnasiet i Örebro, med undervisningen
differentierad på fyra speciallinjer, en maskinteknisk, en elektroteknisk, en
kemiskt teknisk och eu merkantilt teknisk; och slutligen de tekniska fackskolorna
för maskinindustri, husbyggnad och kemisk industri i Malmö, för
elektroteknik i Västerås, för träindustri i Härnösand och för maskinindustri
i Eskilstuna.

Flera av dessa skolor och skolavdelningar hava, till och med då de äro
belägna i samma stad eller i närheten av varandra, i stort sett samma ändamål
och likartad undervisning. De tre fackskolorna för maskinindustri,
husbyggnad och kemisk industri i Malmö meddela undervisning på samma
tekniska områden som äro företrädda vid tekniska gymnasiet i samma stad.
Fackskolan för kemisk industri i Malmö är ungefär jämställd med de kemiskt
tekniska fackavdelningarna vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping
och Borås och den kemiskt tekniska speciallinjen vid tekniska gymnasiet i
Örebro. Tekniska fackskolan för elektroteknik i Västerås meddelar i det
närmaste samma undervisning som den elektrotekniska linjen vid det närbelägna
tekniska gymnasiet i Örebro.

Vår lägre tekniska undervisning har blivit splittrad på ett stort antal till
sin organisation visserligen olikartade, men med hänsyn till undervisningens
mål varandra närstående och med varandra konkurrerande skolor och skolavdelningar.

Utvecklingen har i själva verket gått i rakt motsatt riktning mot det av
1907 års kommitté framställda yrkandet om den tekniska undervisningens
koncentrering på eu, två eller högst tre läroanstalter för vart och ett av
våra viktigaste tekniska huvudområden.

I stället för de av 1907 års kommitté föreslagna två (2) tekniska fackskolorna
för maskinindustri (maskinyrkesskolan i Stockholm oberäknad) ha
vi fått

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5 st. läroanstalter för maskinindustri: tekniska fackskolorna för maskindustri
i Malmö och Eskilstuna, den maskintekniska linjen vid tekniska gymnasiet
i Örebro och de mekaniskt tekniska fackavdelningarna vid de tekniska
elementarskolorna i Norrköping och Borås.

I stället för av 1907 års kommitté föreslagna två (2) tekniska fackskolorna
för byggnadsindustri (byggnadsyrkesskolan i Stockholm oberäknad) ha vi fått
8 st. läroanstalter för byggnadsteknik: tekniska fackskolan för husbyggnad i
Malmö och de byggnadstekniska fackavdelningarna vid tekniska elemenskolorna
i Norrköping och Borås.

I stället för av 1907 års kommitté föreslagna två (2) tekniska fackskolor
för kemisk industri (den ena speciellt avsedd för trämasse-cellulosa och pappersindustri)
ha vi fått

5 st. läroanstalter för kemisk industri: tekniska fackskolan för kemisk industri
i Malmö, tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand, den kemiskt
tekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro och de kemiskt
tekniska fackavdelningarna vid tekniska elementarskolorna i Norrköping
och Borås.

I stället för den enda av 1907 års kommitté föreslagna tekniska fackskolan
för elektroteknik ha vi fått

2 st. läroanstalter för elektroteknik: tekniska fackskolan för elektroteknik i
Västerås och den elektrotekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro.
Därtill hava vi

1 st. läroanstalt för merkantil teknisk bildning: den merkantilt tekniska
linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro, samt

2 st. tekniska gymnasier i Malmö och Härnösand, vilka icke såsom tekniska
gymnasiet i Örebro hava undervisningen differentierad på skilda linjer,
utan i en för alla lärjungar gemensam lärokurs meddela eu undervisning,
som omfattar samtliga tekniska och merkantila huvudområden.

Följden av denna splittring av vår lägre tekniska undervisning på ett

stort antal med varandra konkurrerande, likartade eller i det närmaste likartade
skolformer har helt naturligt blivit den, att ett stort antal skolor och
skolavdelningar äro ytterst svagt besatta med lärjungar. Alldeles särskilt
är detta (se bil. 1) förhållandet med de byggnadstekniska och framför allt
med de kemiskt tekniska avdelningarna. De byggnadstekniska avdelningarna
i Malmö, Norrköping och Borås ha under innevarande år 2 till högst 9
lärjungar i varje klass. Av de kemiskt tekniska avdelningarna är endast
den i Örebro väl besatt med 15 lärjungar i andra och 13 lärjungar i tredje
klassen eller i det närmaste det högsta antal lärjungar, som under de praktiska
övningarna på laboratoriet kunna handledas av en lärare. Övriga
kemiskt tekniska avdelningar hava under innevarande läsår 0 till 4 lärjungar
i varje klass.

Detta förhållande är, så som framgår av bil. 1 icke någon kristidsföreteelse
utan framträdde och påtalades redan av 1907 års kommitté för den
lägre tekniska undervisningen och utgjorde då dess förnämsta skäl för
yrkandet på en koncentrering av den tekniska undervisningen. Förhållandet
ändrades knappast under högkonjunkturen och kommer med all säkerhet
att fortfara, till dess man beslutar sig för en radikal beskärning av avdelningarnas
antal.

Därigenom att de nya tekniska fackskolorna i regel anknutits till tekniska
gymnasier, ha de redan från sin första tillkomst utsatts för konkurrens med
skolformer, som visserligen gå under ett nytt namn, men till sin art föga

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

skilja sig från de äldre tekniska elementarskolorna. Denna konkurrens har
visat sig ödesdiger för de nya skolorna, dels därför att de äldre haft stödet
av gammal traditon, dels, och kanske främst därför, att de tekniska gymnasierna
genom väsentligt lägre inträdesfordringar äro lättare tillgängliga
än de tekniska fackskolorna, dels ock därför att de tekniska gymnasierna,
som icke ha skilda linjer differentierad undervisning, enligt tillämpade studieplaner
ha till uppgift att på grundvalen av realskolans kunskapsmått
under en treårig lärokurs meddela en för praktisk verksamhet avsedd teknisk
bildning inom samtliga tekniska huvudområden, under det att utbildningen
vid de tekniska fackskolorna är begränsad till ett visst tekniskt
område.

Det torde vara uppenbart, att vår lägre tekniska undervisning genom här
skildrade förhållanden blivit onödigt komplicerad och dyrbar, och att inskränkningar
äro icke blott befogade, utan rent av nödvändiga. Man torde
dock icke med fog kunna förevita oss, representanter för Örebro stad och
län, inskränkta lokalpatriotiska synpunkter, om vi anse, att inskränkningarna
icke i första rummet böra gå ut över tekniska läroverket i Örebro.
En fullt objektiv granskning av här skildrade förhållanden torde tillräckligt
tydligt hänvisa på en indragning i första hand av ett flertal kemiskt tekniska
och eu eller annan byggnadsteknisk avdelning vid de andra tekniska
läroverken.

Även i de fall, då avdelningarna, såsom förhållandet i regel är med de
maskintekniska, äro väl besatta med lärjungar, är en koncentrering till ett
färre antal skolor, eventuellt under inrättande av parallellavdelningar vid
samma skola, värt att taga i övervägande. Ju större ett läroverk blir inom
en viss gräns, desto billigare bli förvaltningskostnaderna och dess bättre utnyttjas
laboratorier och undervisningsmateriell.

Tekniska gymnasiet i Örebro är sedan lång tid tillbaka det största av de
tekniska läroverken. Det hade vid början av läsåret 1922—1923 310 och
vid början av innevarande läsår 297 lärjungar eller mer än dubbelt så
många som det näst största eller tekniska läroverket i Malmö, som under
samma år hade 145 och 129 lärjungar. Statens kostnader pr lärjunge och
år (om dyrtidstillägg och tillfälliga löneförbättringar icke medräknas, se bil. 2)
uppgå enligt fastställda stater vid tekniska gymnasiet i Örebro under innevarande
år till 503 kronor. I Malmö är kostnaden 1,002 kronor eller dubbelt
så hög och i Härnösand 1,543 kronor och Västerås 1,800 kronor eller
3 å 4 gånger så hög. Dessa siffror häntyda på lämpligheten av att koncentrera
den tekniska undervisningen till några få större skolor i stället för
att splittra den på flera mindre. I varje fall böra indragningarna icke i
främsta rummet ske vid de läroverk, där undervisningen ställer sig billigast.

Såsom skäl för indragningen av den fjärde parallellavdelningen och den
därmed förbundna merkantilt tekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro
har anförts, att antalet inträdessökande under de sista åren nedgått,
och att den merkantilt tekniska linjen hade så få lärjungar, »att något större
behov av dylik utbildning icke syntes föreligga i orten».

Tekniska gymnasiet i Örebro har dock mindre än de andra tekniska läroverken
haft känning av kristiden. Samtliga klasser och avdelningar vid
detta läroverk äro i år bättre besatta med lärjungar än vid alla de andra
läroverken. Dess första klass hade vid läsårets början 109 lärjungar, som
med ett antal av 30, 30, 26 och 23 fördelades på de fyra parallellavdelningarna
i denna klass. Den tekniskt merkantila linjen, som endast upp -

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tager en del av fjärde parallellklassens lärjungar — de övriga fördelas på
gymnasiets övriga linjer — har visserligen ännu icke vunnit någon större
anslutning, helt naturligt, då den så kort tid varit i verksamhet, att varken
läroverkets lärjungar eller deras målsmän ännu fått några hållpunkter på
bedömmandet av de möjligheter till utkomst, som avgångsbetyg från denna
linje kan medföra. Ännu har endast en årsklass utexaminerats från denna
linje. För närvarande har den 7 lärjungar i andra och 7 lärjungar i tredje
årsklassen. Att döma av lärjungeantalet har den således, trots sin korta
tillvaro, visat sig utgöra ett vida större behov än ett flertal avdelningar vid
andra skolor, som ägt bestånd sedan årtionden tillbaka utan att dock hava
lyckats uppbringa lärjungeantalet till mer än två ä tre stycken i varje klass.

Förslag om inrättandet av den merkantilt tekniska linjen vid tekniska
läroverket i Örebro i samband med läroverkets utvidgning med en fjärde
parallellavdelning väcktes av några av undertecknarna av denna motion
efter samråd med gymnasiets styrelse genom motion vid 1919 års riksdag.

Denna linje avser att utbilda tekniskt och merkantilt skolade hjälpkrafter
för den industriella förvaltningen och utgör ett första försök att i vårt land
lösa eu teknisk undervisningsfråga, som under de senare årtiondena tilldragit
sig mycken uppmärksamhet i utlandet, särskilt i Amerikas förenta
stater, där den lett till inrättandet vid flere av de förnämsta tekniska läroverken
av särskilda linjer för Commercial engiueering, Business administration,
Industrial engineering, Engineering administration o. s. v.

Lärjungarna på denna linje deltaga under första årskursen i den för alla
lärjungar gemensamma, grundläggande undervisningen i matematik, fysik,
kemi, projektionslära och projektionsritning, samt i språk och handelslära.
Under andra och tredje årskurserna deltaga de i de för samtliga lärjungar
gemensamma lärokurserna i de tekniska läroämnena maskinlära med ritning,
byggnadslära med ritning, elektroteknik och mekanisk teknologi m. m. med
ett relativt begränsat antal timmar för varje läroämne. Den tid, som under
andra och tredje årskurserna ägnas åt de särskilda linjernas specialämnen
(f. n. 9 timmar i veckan i andra och 17 timmar i veckan i tredje årskursen),
få den merkantilt tekniska linjens lärjungar ägna åt en fördjupad utbildning
i språk och merkantila läroämnen, lmndelsteknik, handelsgeografi,
nationalekonomi och författningslära.

De få på detta sätt en god realbildning och en god språkbildning, den
senare huvudsakligen inriktad på utländsk affärskorrespondens. Deras tekniska
bildning bör giva dem förmåga att förstå tekniska ritningar och konstruktioner.
Deras merkantila bildning hör kunna bli fullt jämbördig med,
men, därigenom att den inriktas på industriella spörsmål, i viss mån av
annan art än den, som meddelas i de för den allmänna köpmannabildningen
avsedda handelsläroverken.

De, som genomgått denna linje, borde därför bli av nytta för industriens
räkenskaps- och affärskontor såsom bokhållare, korrespondenter, offertingenjörer
m. m. samt för viktiga grenar av kommunal- och statsförvaltningen,
såsom kontors- och förvaltningspersonal vid kommuners och statens tekniska
verk, järnvägar, telegraf, tull, intendentur m. in. eller i allmänhet för sådana
platser, som jämte merkantil bildning fordra insikt i och förmåga att bedöma
tekniska och industriella frågor.

Med anledning av motionen vitsordade riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t (1920 nr 8 A) att den tekniska läroanstalten i Örebro »i sällsynt grad
vunnit industriens och de praktiska intressenas sympatier och att en mera

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

fri och av allt för snäva former obunden utveckling av skolan utan tvivel
torde lända till fromma för just de system, denna skola hade att fylla».
Då den särställning, Örebro-skolan genom undervisningens differentiering på
skilda linjer fått, innebure, att skolan i den nya organisationen skulle erhålla
en från de andra tekniska gymnasierna avvikande form, kunde riksdagen i
den föreliggande motionen icke se ett frångående av sitt förut fattade beslut
angående ifrågavarande läroanstalt, »utan snarare ett steg i riktningen att
föra läroanstalten framåt till undervisningens och det allmännas båtnad».
Riksdagen ansåg sig dock icke böra intaga en bestämd ståndpunkt till det
väckta förslaget, men då riksdagen vore »övertygad, att en fortsatt utveckling
av ifrågavarande läroanstalt måste lända till stort gagn för den tekniska
utbildningen och därigenom ock för den svenska industrien samt för övrigt
torde nödvändiggöras av det stora antalet inträdessökande», anhöll riksdagen,
att »Kungl. Maj:t i samband med den pågående utredningen beträffande det
tekniska undervisningsväsendets fortsatta ombildning och utveckling, ville
särskilt taga i övervägande, på vad sätt det tekniska gymnasiet i Örebro
lämpligast bör, vare sig i av motionärerna föreslagen riktning eller på annan
väg ytterligare utbyggas, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kan giva anledning».

Sedan riksdagen år 1920 på Kungl. Majhs förslag efter förnyad framställning
från läroverkets styrelse beviljat anslag till läroverkets utvidgning
med en fjärde parallellavdelning, kom hösten 1921 den merkantilt tekniska
linjen till stånd, och de första lärjungarna utexaminerades från denna linje
vid slutet av läsåret 1922—1923.

Att den merkantilt tekniska linjen omfattas med intresse av industriens
målsmän framgår av det kraftiga stöd, som framställningen om dess inrättande
vann från industriens målsmän. Därom vittna ock de uttalanden,
som kommit läroverkets styrelse till del i anledning av ifrågasatt revision
av gymnasiets undervisningsplan.

Vi anse det därför beklagligt, om det nya och helt visst betydelsefulla
initiativet till den tekniska undervisningens utveckling, som tagits genom
inrättandet av den tekniskt merkantila linjen vid tekniska gymnasiets i
Örebro skulle stäckas, innan denna linje haft tillfälle att visa, vartill den
duger, och att det omfattande och intresserade arbete, som nedlagts på organiserandet
av denna undervisning, kastas över bord i samma ögonblick, som
det bragts till fullbordan.

Då den tekniskt merkantila linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro är
den enda i sitt slag i Sverige och trots sin korta tillvaro har ett större antal
lärjungar än ett flertal tekniska speciallinjer vid andra tekniska läroverk och
då den fjärde parallellavdelningen icke blott har betydelse för denna linje,
utan även tillför gymnasiets övriga linjer ett ökat lärjungeantal, våga vi
hoppas, att riksdagen icke undandrager tekniska gymnasiet i Örebro det
jämförelsevis ringa belopp, som erfordras för fortsatt uppehållande vid gymnasiet
av dess fjärde parallellavdelning och den därmed förbundna merkantilt
tekniska linjen.

Att nu vidhålla skolöverstyrelsens förslag om förhöjda anslag till nya
ordinarie lektor stjänster vid tekniska gymnasiet i Örebro torde icke vara
lämpligt, ehuru en förstärkning av de ordinarie lärarkrafterna vid gymnasiet
är synnerligen behövlig. För närvarande är vid gymnasiet anställda, förutom
rektor och 12 ordinarie lektorer, 9 extralärare med full sysselsättning
och dessutom 3, därav 2 gymnastiklärare, med ett mindre antal under -

152 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

visningstimmar. Mer än 46 procent av samtliga undervisningstimmar bestridas
av extralärare.

Då emellertid 2 lektorsbefattningar vid de tekniska läroverken, en i
Härnösand och en i Malmö, visat sig obehövliga vid dessa läroverk, och
lektorerna enligt gällande författningar äro skyldiga att underkasta sig förflyttning
från ett läroverk till ett annat, torde en reglering av behovet av
lärarkrafter vid de tekniska läroverken kunna ske utan förhöjning i statsanslagen
till dessa läroverk.

Med avseende på den föreslagna nedsättningen i den ordinarie staten för
tekniska gymnasiet i Örebro tillåta vi oss erinra därom, att, såsom framgår
av bilaga till 1922 års statsverksproposition («:de huvudtiteln (213) sid. 468),
läroverkets styrelse under hänvisning till läroverkets stora lärjungeantal och
omfattande organisation gjort framställning om förhöjda anslag, dels till nya
lektorstjänster, dels till förstärkning av vissa arvodesbelopp samt ett flertal
andra anslagsposter. Denna framställning förnyades sedan i mera begränsad
omfattning följande år och vann då liksom i år understöd av kungl. skolöverstyrelsen.

Dessa framställningar hava dock icke blivit föremål för riksdagens prövning.

Däremot har läroverket såväl 1921 som 1922 och 1923 erhållit bidrag
från anslagsposten »ytterligare medel till expenser, bränsle in. m. för tekniska
läroverken», 1921 med 8,000 kronor, 1922 med 6,000 kronor och för
första halvåret 1923 med 2,000 kronor. Även för innevarande år torde en
liknande förstärkning av staten bli erforderlig. Härav framgår, att staten
för tekniska gymnasiet i Örebro icke är för högt beräknad. Ehuru tekniska
gymnasiet i Örebro har mer än dubbelt så många lärjungar som tekniska
läroverket i Malmö och med avseende på sin organisation är fullt lika
omfattande som sistnämnda läroverk, har tekniska gymnasiet i Örebro sedan
flera år haft en med flere tusen kronor lägre ordinarie stat än tekniska
gymnasiet i Malmö. Nu har Kungl. Maj.t föreslagit, att båda de nämnda
läroverkens ordinarie stater skulle beräknas till samma belopp eller 120,000
kronor för vartdera. Då den av undervisningsrådet N. Fredriksson uppgjorda
promemoria, som ligger till grund för nedsättningen av det ordinarie
statsanslaget till do tekniska läroverken, icke publicerats, är det icke möjligt
att bedöma, hur de föreslagna nedsättningarna skulle komma att verka i
detalj, men om i nedsättningen av anslaget till läroverket i Malmö ingår
indragning av en lektorstjänst, som visat sig obehövlig för detta läroverk,
skulle anslagen till andra utgifter än till ordinarie befattningshavare fortfarande
utgå med 5,800 kronor lägre belopp till tekniska gymnasiet i Örebro
än till tekniska läroverket i Malmö.

Då emellertid det förra läroverket har ett vida större antal lärjungar och
en fullt lika, om ej mera omfattande organisation än det senare, synes det
icke obilligt, att staten för det förra också sättes något högre än för det
senare, och då erfarenheten visat, att staten för tekniska läroverket i Örebro
hittills icke varit till fyllest, utan årligen måst förstärkas med avsevärda belopp,
och då slutligen undervisningen vid tekniska gymnasiet i Örebro är
avsevärt billigare per år och lärjunge än vid de andra tekniska läroverken,
ha vi ansett oss ha göda skäl för ett yrkande, att den ordinarie staten för
tekniska gymnasiet i Örebro icke bör nedsättas, utan bibehållas vid oförändrat
belopp av 125,325 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

Det av kungl. skolöverstyrelsen på framställning av gymnasiets styrelse
äskade anslaget å 15,000 kronor till ytterligare utrustning av masJänlaboratoriet
vid tekniska gymnasiet i Örebro kan naturligtvis uppskjutas ett eller
annat år, om tvingade skäl därtill föreligga. Ett sådant uppskov är dock
med hänsyn till undervisningen vid gymnasiet synnerligen ogynnsamt.

Till påbörjande av utrustningen av gymnasiets maskinlaboratorium beviljade
riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag 1920 ett förslagsanslag av 20,000
kronor. För detta anslag har anskaffats en provturbinanläggning, en kompressoranläggning,
en råolje-, en gas- och en bensinmotor samt ett antal

apparater och instrument för materialprovning. Den hittills anskaffade utrustningen
har genom tillmötesgående från industriellt håll erhållits till mycket
förmånliga priser och i väsentliga delar även som gåva. Ännu saknar
dock laboratoriet en så viktig detalj i sin utrustning som en ånganläggning,
och så länge en sådan icke finnes att tillgå måste lärjungarnas laboratorieövningar
bliva ofullständiga i ett för deras kommande verksamhet mycket
betydelsefullt hänseende.

Då vi med hänsyn till det stora antalet lärjungar, som tekniska gymnasiet
har, och de dugande lärarkrafter, varöver det förfogar, äro övertygade
om att det äskade anslaget till läroverkets maskinlaboratorium skulle komma

att få den bästa användning till undervisningens främjande, och då det i

alla händelser icke kan vara fråga om annat än ett uppskov med anslagets
beviljande ett eller annat år, ha vi ansett, att denna anslagsfråga icke borde
få förfalla, utan att den blivit föremål för riksdagens prövning.

På grund av vad sålunda anförts, och då riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t själv vitsordat, att den tekniska läroanstalten i Örebro »i sällsynt grad
vunnit industriens och do praktiska intressenas sympatier» och tillika framhållit,
»att eu fortsatt utveckling av ifrågavarande läroanstalt måste lända
till stort gagn för den tekniska utbildningen och därigenom ock för den
svenska industrien» och då tekniska gymnasiet trots kristiden har alla fyra
parallellklassema bättre besatta med lärjungar och ger en för statsverket
väsentligt billigare utbildning än andra tekniska läroverk, våga vi, under
fullt erkännande av det påtagliga behovet av besparingar i statsförvaltningen,
härmed föreslå,------.

Vid motion I: 54 äro fogade vissa jämförande tablåer, till vilka utskottet
tillåter sig hänvisa.

I avseende å de av herrar Laurén och Jonsson i Eskilstuna till stöd för
deras yrkande andragna skäl får utskottet hänvisa till den av dem väckta
motionen.

I fii^ga om fördelningen av det ordinarie reservationsanslaget mellan de
olika läroverken hänvisar departementschefen till följande tablå:

154 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska läroverket i Örebro...........	Anvisat anslagsbelopp för budgetåret 1923—1924 Kronor	Föreslaget anslagsbelopp för budgetåret 1924—1925 Kronor
125,325: — 129,200: — 39,600: — 47,800: — 47,300: — 75,600: — 33,350: — 15,675: —	120,000: — 120,000: — 39,000: — 46,500: — 46,500: — 62,950: — 33,350: — 21,700: —
» » i Malmö............
Elektrotekniska fackskolan i Västerås......
Tekniska elementarskolan i Norrköping..... » »i Borås .........
» läroverket i Härnösand..........
» fackskolan för maskinindustri i Eskils-tuna ......................
Arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda behov...................
Summa	513,850: —	490,000: —

De poster i staterna, som skulle bliva föremål för nedsättning, avse huvudsakligen
dels extra lärare, dels böcker, samlingar och undervisningsmateriell,
dels materialier m. in. till laborationer, dels och uppvärmning,
belysning, renhållning m. m. De föreslagna nedsättningarna i staterna förutsätta,
att det i reservationsanslaget ingående beloppet för arvoden åt extra
lärare och vikarier samt för oförutsedda utgifter något ökas, förslagsvis till
21,700 kronor.

Vad angår det extra anslaget till tekniska gymnasiet i Örebro, har läroverket
därstädes sedan år 1920 varit i åtnjutande av ett dylikt anslag till
uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid gymnasiet, vilket anslag
för budgetåret 1923—1924 uppgår till 24,000 kronor. Genom detta anslag
har möjliggjorts inrättande av en merkantil-teknisk linje. Elevantalet vid
denna linje är emellertid, enligt vad departementschefen meddelat, så lågt
•— under läsåret 1922—1923 funnos endast 7 elever i andra klassen och 4
elever i den tredje — att något större behov av dylik utbildning icke synes
föreligga i orten. Departementschefen har därför ansett, att den fjärde
parallellavdelningen bör så småningom indragas. Under förutsättning att
läroverkets första klass hösten 1924 endast uppdelas på tre avdelningar, har
det för budgetåret 1924—1925 utgående anslaget till den fjärde parallellavdelningen
ansetts kunna minskas från 24,000 kronor till 16,000 kronor.

Beträffande den tekniska fackskolan i Eskilstuna utgår för fortsatt uppehållande
av parallellavdelningar vid skolan för budgetåret 1923—1924 ett
extra anslag av 13,125 kronor. Detta anslag föreslås nu för nästkommande
budgetår utgå med ett till 14,000 kronor förhöjt belopp, betingat av behovet
av ökat antal extra lärare.

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet om anvisande av erforderliga
medel till fortsatt uppehållande av en fjärde parallellavdelning i alla tre
årsklasserna vid tekniska gymnasiet i Örebro vill utskottet erinra därom,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

att enligt den av 1918 års lagtima riksdag beslutade omorganisationen av
den lägre tekniska undervisningen den tekniska elementarskolan i Örebro
skulle ombildas till ett tekniskt gymnasium. Med hänsyn till det stora antalet
elever vid gymnasiet medgav riksdagen behövligheten av en uppdelning
i parallellavdelningar samt en viss differentiering av den mera allmänt
lagda tekniska undervisningen vid gymnasiet. Undervisningen skulle differentieras
på tre linjer, en mekanisk-teknisk, en kemiskt tekniskt och en elektroteknisk.
En fjärde parallellavdelning i form av en tekniskt merkantil
linje tillkom i enlighet med riksdagens år 1919 därom fattade beslut, och
hava medel av riksdagen årligen anvisats till uppehållande av en dylik parallellavdelning.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en på grund av det låga
elevantalet motiverad indragning av denna parallellavdelnings första klass,
medan åter motionärerna yrka på parallellavdelningens fortbestånd i dess
helhet. Utan att godtaga åtskilliga av de uttalanden och skäl, som i motionen
anförts till förmån för däri framställda yrkanden, har utskottet dock
icke funnit sig nu utan närmare utredning kunna medverka till en avveckling
av den tekniskt merkantila linjen vid Örebro-gymnasiet vilken riksdagen
så sent som år 1919 beslutade. Skulle Kungl. Maj:t finna omständigheterna
motivera en sådan avveckling, anser utskottet i allt fall en särskild undersökning
erforderlig, huruvida en dylik linje bör för framtiden vidmakthållas
vid gymnasiet i Örebro eller icke. Efter det en dylik utredning blivit riksdagen
förelagd, lärer kunna mera bestämt prövas, huruvida en successiv indragning
av densamma bör vidtagas. Då utskottet sålunda tillstyrker det
motionsvis äskade beloppet av 24,000 kronor till uppehållande av den fjärde
parallellavdelningen i gymnasiets alla tre klasser, följer därav ock, att utskottet
funnit sig böra förorda en höjning av det ordinarie anslaget till
läroverket i Örebro med 1,225 kronor, avseende arvoden åt extra lärare
vid samma läroverk. Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk
bör alltså bestämmas till 491,225 kronor. Vad Kungl. Maj:t i övrigt i
fråga om sistnämnda anslag föreslagit har icke givit riksdagen anledning
till erinran.

Det motionsvis äskade anslaget å 15,000 kronor till materiellutrustning för
läroverkets i Örebro maskinlaboratorium har utskottet icke funnit skäligt
tillstyrka.

Vad så beträffar det ifråga om den tekniska fackskolan i Eskilstuna
motionsvis framställda yrkandet, har utskottet funnit synnerligen vägande
skäl vara anförda för detsamma. Då utskottet emellertid med hänsyn till
det statsfinansiella läget ansett sig böra nu avstå från att tillstyrka motionen,
förutsätter utskottet likväl, att vad i motionen äskas varder av Kungl. Maj:tbehörigen
uppmärksammat och att, så snart förhållandena sådant möjliggöra,
förslag i enlighet härmed varder från Kungl. Maj:t sida förelagt riksdagen.

Utskottet hemställer alltså.

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ytterligare
medel till
expenser,
bränsle m. in.
för tekniska
läroverk.

[178],

Förhöjt
understöd åt
handelsgymnasier.

[179],

att riksdagen må

a) att i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr Lindgrens
m. fl. och Gustafssons i Örebro m. fl. ovanberörda
motioner samt med avslag å herrar Laurens och Jonssons i
Eskilstuna förenämda motion minska det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk, nu 513,850 kronor, med
22,625 kronor till 491,225 kronor att fördelas mellan de
olika läroverken på sätt framgår av eu av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2
januari 1924 återgiven tablå, dock med den ändring, att
anslagsbeloppet för det tekniska läroverket i Örebro bestämmes
till 121,225 kronor;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr Lindgrens
in. fl. och Gustafssons i Örebro m. fl. ovauberörda
motioner till fortsatt uppehållande av en fjärde parallellavdelning
vid tekniska gymnasiet i Örebro anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 24,000 kronor;

c) avslå herr Lindgrens in. fl. och herr Gustafssons i
Örebro in. fl. ovanberörda motioner, i vad desamma avse
anvisande av anslag till ytterligare utrustning av maskinlaboratoriet
vid tekniska gymnasiet i Örebro;

d) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska
fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 14,000 kronor.

195:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923—1924
ägt rum till beredande av ytterligare medel till expenser, bränsle
m. m. för tekniska läroverk anvisa för budgetåret 1924—
1925 ett extra anslag av 10,000 kronor att utgå efter de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

196:o) Kungl. Maj:t har (punkt 179) föreslagit riksdagen att till beredande
av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Hälsingborg, Örebro och Norrköping utöver till dem redan anslagna belopp
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 100,000 kronor att
utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller
erforderliga lokaler till undervisningen som ock årligen lämnar ett
kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, sammed
den fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan
finna skäligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 387 i statsrådsprotokollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr E. Kristensson väckt motion (nr 129), däruti hemställts,
att riksdagen måtte till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping,
utöver till dem redan anslagna belopp, anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra anslag av 150,000 kronor att utgå under i statsverkspropositionen
angiven förutsättning.

Till stöd för sin framställning anför motionären följande:

Från och med år 1918 har det ordinarie förslagsanslaget till handelsgymnasier
varit i riksstaten uppfört med 135,000 kronor Därjämte bar
riksdagen å extra stat anvisat medel till förhöjda understöd åt handelsgymnasier,
nämligen å tilläggsstat för år 1920 145,000 kronor samt på
extra stat för vart och ett av åren 1921 och 1922 150,000 kronor.

Frågan om ett kraftigare undertödjande från statens sida av de högre
handelsundervisningsanstalterna har som bekant sedan länge varit aktuell.
Så framlade Kungl. Maj:t för 1921 års riksdag proposition (nr 197) om
upprättande _ av statliga handelsgymnasier i Malmö, Hälsingborg, Norrköping
och Örebro genom övertagande av de befintliga statsunderstödda
handelsgymnasierna i nämnda städer samt om kraftigare understödjande av
handelsgymnasierna i Stockholm och Göteborg. Riksdagen fann sig emellertid
väsentligen med hänsyn till det rådande statsfmansiella läget böra avslå
framställningen. Såsom nyss nämnt anvisades såväl det ordinarie som
det extra anslaget till handelsgymnasierna för år 1922 med samma belopp
som för år 1921.

Jämväl för budgetperioden den 1 Januari—den 30 juni 1923 beviljade av
1922 års riksdag anslag enligt ungefärligen samma norm eller med respektive
70,000 och 80,000 kronor. Av vederbörande departementschef uttalades
i framställning till 1922 års riksdag, att det icke vore någon överdrift, om
man gjorde gällande, att de för ifrågavarande ändamål utgående anslagen
måste betraktas såsom knappt tillmätta. Enligt den förutnämnda propositionen
skulle för ett tillfredställande ordnande av undervisningen vid handelsgymnasierna
i direkta statsanslag — alltså oberäknat kostnaderna för dyrtidstillägg
och tillfällig löneförbättring — krävas en sammanlagd summa av

352,000 kronor, medan det som gymnasierna nu finge sig beviljat stannade
vid en totalsumma av 285,000 kronor i ett för allt. Öm man icke ville
riskera att vår statligt understödda handelsundervisning skulle sjunka under
sin nuvarande nivå, torde det vid sådant förhållande knappast böra ifrågakomma
att ytterligare nedsätta understödsbeloppen.

Då det gällde framställning i ämnet till 1923 års riksdag beträffande
budgetåret 1923—1924, föreslog emellertid Kungl. Maj:t en nedsättning av
det extra anslaget med icke mindre än 30,000 kronor eller till 120,000
kronor. Departementschefen uttalade, att han med hänsyn till den mindre
gynnade ställning, som dessa skolor intaget i förhållande till andra yrkesutbildningsanstalter,
helst velat bibehålla anslaget vid oförändrat belopp.
Men han hade med hänsyn till nödvändigheten att under förhanden varan de
förhållanden i möjligaste måtto inskränka statsutgifterna och i betraktande
av den icke oväsentliga uppgång av penningvärdet som ägt rum sett sig
nödsakad föreslå den nämnda sänkningen av anslaget. Riksdagen biföll
Kungl. Maj:ts framställning.

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I årets statsverksproposition föreslås en ytterligare nedsättning av det
extra anslaget med 20,000 kronor eller till 100,000 kronor. Departementschefen
förklarar, att ehuru det vore önskvärt att kunna bibehålla det nu
utgående anslaget hade med hänsyn till såväl rådande ekonomiska läge som
penningvärdets stegring sedan detta förstärkningsanslags tillkomst den nämnda
nedsättningen av detsamma synts kunna äga rum.

Skolöverstyrelsen hade för sin del hemställt, att det extra anslaget till
handelsgymnasierna skulle för budgetåret 1924—1925 uppföras med samma
pelopp som före den 1923 vidtagna nedsättningen eller alltså med 150,000
kronor. Oaktad den höjning av penningvärdet, som onekligen ägt rum
sedan sistnämnda belopp fixerades, kan nämligen enligt överstyrelsens mening
handelsgymnasiernas ekonomiska ställning icke sägas hava undergått
någon väsentlig förbättring, utan dessa gymnasier hava alltjämt att arbeta
under stora ekonomiska svårigheter. Detta har senast framgått av de
uppgifter beträffande gymnasiernas ekonomi, som överstyrelsen inhämtat
i samband med den förberedande behandlingen av frågan om fördelning å
de olika gymnasierna av det för budgetåret 1923—1924 anvisade extra
anslaget. Helt visst komme den anslagsreducering, som för sistnämnda
budgetår vore nödvändig på grund av anslagets nedsättning, att bliva för
gymnasierna synnerligen kännbar.

Den som varit i tillfälle att något taga kännedom om de ekonomiska
villkor, under vilka våra handelsgymnasier arbeta, lärer icke kunna jäva
detta överstyrelsens uttalande. Och det synes ofrånkomligt, att en ytterligare
nedsättning av anslaget till dessa läroanstalter, som föreslås i årets
statsverksproposition, skulle vara ägnad att medföra verklig skada för dem.

Handelsyrket är — därom kan icke råda något tvivel — det område
av näringslivet, åt vars tillgodoseende med läroanstalter staten ägnat den
minsta omsorg. Ingen statlig anstalt, högre eller lägre, finnes på detta
område. Vad som här har gjorts, har helt och hållet tillkommet genom
enskildas eller kommunernas bemödanden, och de understöd staten så
småningom lämnat måste betecknas såsom alltför små och otillräckliga.
Alltjämt måste därför utbildningen på detta område tyngas av betydliga
elevavgifter, varigenom naturligtvis tillträdet till läroanstalterna i hög grag
försvåras eller omöjliggöres för mindre bemedlad ungdom.

Jag anser mig på grund av vad jag här anfört ha starka skäl att påyrka,
att det extra anslaget till handelsgymnasierna måtte för budgetåret
1924—1925 få utgå med samma belopp som före den genom sistlidna
års verkliga budgetära svårigheter fram tvungna sänkningen eller med 150,000
kronor.»

Riksdagen har från och med år 1918 i riksstaten uppfört det ordinarie
förslagsanslaget till handelsgymnasier med 135,000 kronor. Härjämte har
å extra stat anvisats medel till förhöjda understöd åt handelsgymnasier,
nämligen å tilläggsstat för år 1920 145,000 kronor, å extra stat för vart
och ett av åren 1921 och 1922 150,000 kronor samt för förra halvåret 1923

80,000 kronor. För budgetåret 1923—1924 utgår för ändamålet ett extra
anslag av 120,000 kronor.

Utskottet, som finner den av Kungl. Maj:t föreslagna minskningen av
förevarande anslag alltför stark och som ansett, att tillräckliga skäl icke
anförts för eu nedsättning av anslaget under det belopp, varmed detsamma

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 159

för budgetåret 1923—1924 utgår, föreslår, att anslaget bestämmes till sistnämnda
belopp, 120,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
herr Kristenssons ovanberörda motion, må till beredande av
förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping utöver
till dem redan anslagna belopp anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra anslag av 120,000 kronor att utgå
under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt
åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom enskilda
donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för undervisningen
som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande
minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med
den fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl.
Maj:t kan finna skäligt bestämma.

197:o) Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att statsunderstöd må, oavsett om den undervisning, som
avses, har obligatorisk karaktär eller icke, enligt de närmare bestämmelser,
som Kungl. Maj:t finner gott utfärda, årligen utgå för av kommun upprättad
anstalt för yrkesundervisning:

1. till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp, beräknat efter
antalet undervisningstimmar, nämligen:

a) i lärlingsskola för industri, hantverk eller handel i samtliga läroämnen
utom dem, som avse husligt arbete, med 2 kronor 67 öre för varje undervisningstimme; b)

i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållskola ävensom i lärlingsskola
för industri eller hantverk i läroämnen, som avse husligt arbete, med
1 krona 67 öre för varje undervisningstimme.;

c) i yrkesskola för industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola
med 3 kronor för varje undervisningstimme;

d) i yrkesskola för husligt arbete med 1 krona 83 öre för varje undervisningstimme; e)

i verkstadsskola eller annan närstående, ej förut nämnd anstalt för
yrkesundervisning med högst 2 kronor 67 öre för varje undervisningstimme,
dock att understödsbeloppet ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda
beloppet av den till skolans lärare för den tid, understödet avser, utgående
avlöning;

2. till undervisningsmateriell med belopp, motsvarande hälften eller i
vissa undantagsfall intill två tredjedelar av kostnaderna för densamma;

dels bestämma, att för statsunderstöds utgående skola gälla följande
villkor:

Understöd åt
kommunala
anstalter för
yrkesutbildning.

[ISO],

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga för den kommunala
yrkesundervisningen ävensom i fastställt reglemente meddelade föreskrifter; b)

att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet förfall annan anordning
nödvändiggöres, bestrides av lärare, som blivit i vederbörlig ordning
förklarade behöriga eller eljest av skolöverstyrelsen godkända för ifrågavarande
undervisning;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inrednings- och undervisningsmateriell,
som godkännas av skolöverstyrelsen;

1 läroämnen, som avse husligt arbete; minst 4 kronor 50 öre vid yrkesskola
för industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola samt minst

2 kronor 75 öre vid yrkesskola för husligt arbete;

3. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna avgiftsfri;

4. att undervisningsmateriell, för vilkens anskaffning eller underhåll statsunderstöd
beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes, och att materiellen icke
utan överstyrelsens medgivande och under iakttagande av därvid angivna
villkor avyttras eller eljest användes till andra ändamål, än vid understödets
beviljande avsetts;

dels ock i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp,

600,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 388—392 i statsrådsprotokollet.

Enligt beslut av 1918 års riksdag skall såsom villkor för statsunderstöds
åtnjutande från ifrågavarande anslag gälla, bland annat, att arvoden åt lärare
utgå med belopp, beräknat efter i medeltal minst 4 kronor för varje
undervisningstimme vid lärlingsskola för industri, hantverk eller handel,
minst 2 kronor vid lärhngs- eller yrkesskola för husligt arbete eller vid hushållsskola
samt minst 4 kronor 50 öre vid yrkesskola för industri, hantverk
eller handel samt vid ettårig handelsskola. Statsunderstödet till lärares avlöning
skall utgå med 2/3 av det stadgade minimiarvodet.

För beredande av medel till arvodesförhöjning åt lärare vid ifrågavarande
undervisningsanstalter har sedan år 1922 utgått medel å extra stat. För
budgetåret 1923—1924 utgör ifrågavarande extra anslag 70,000 kronor.
Arvodesförhöjningen utgör enligt beslut av 1921 års riksdag för undervisning
i hantverk, industri och handel 50 öre samt för undervisning i husligt
arbete inom lärlingsskolan 75 öre och för samma undervisning inom yrkesskolan
1 krona, allt per timme räknat. Minimiarvodet per undervisnings -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

timme utgör alltså för närvarande i lärlingskola för undervisningen i hantverk,
industri och handel 4 kronor 50 öre och för undervisning i husligt
arbete 2 kronor 75 öre samt i yrkesskolan för undervisning i hantverk,
industri och handel 5 kronor och för undervisning i husligt arbete 3 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär borttagande av arvodesförhöjningen för
undervisningen i hantverk, industri och handel samt minskning av arvodesförhöjningen
för undervisning i husligt arbete till 50 öre i lärlingsskolan
och 75 öre i yrkesskolan. Då arvodeskostnaderna för undervisning i husligt
arbete enligt departementschefens mening äro av varaktig beskaffenhet,
föreslås vidare att den på statsverket belöpande andelen av desamma bestrides
från det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt här ifrågavarande
undervisningsanstalter. Något extra anslag för ifrågavarande ändamål skulle
alltså icke vidare utgå.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må

A) medgiva, att statsunderstöd må, oavsett om den undervisning,
som avses, har obligatorisk karaktär eller icke,
enligt de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t finner
gott utfärda, årligen utgå för av kommun upprättad anstalt
för yrkesundervisning:

1. till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp,
beräknat efter antalet undervisningstimmar, nämligen:

a) i lärlingsskola för industri, hantverk eller handel i
samtliga läroämnen utom dem, som avse husligt arbete,
med 2 kronor 67 öre för varje undervisningstimme;

b) i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållsskola
ävensom i lärlingsskola för industri eller hantverk i läroämnen,
som avse husligt arbete, med 1 krona 67 öre för
varje undervisningstimme;

c) i yrkesskola för industri, hantverk eller handel eller
ettårig handelsskola med 3 kronor för varje undervisningstimme; d)

i yrkesskola för husligt arbete med 1 krona 83 öre för
varje undervisningstimme;

e) i verkstadsskola eller annan närstående, ej förut nämnd
anstalt för yrkesundervisning med högst 2 kronor 67 öre
för varje undervisningstimme, dock att understödsbeloppet
ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda beloppet
av den till skolans lärare för den tid, understödet avser,
utgående avlöning;

2. till undervisningsmateriell med belopp, motsvarande

Bihang titt riksdagens protokoll 1924. 6 saml. 8 höft. (Nr 8.) 11

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hälften eller i vissa undantagsfall intill två tredjedelar av
kostnaderna för densamma;

B) bestämma, att för statsunderstöds utgående skola
gälla följåtidé villkor:

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga
för den kommunala yrkesundervisningen ävensom i fästställt
reglemente meddelade föreskrifter;

b) att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet
förfall annan anordning nödvändiggöres, bestrides av lärare,
som blivit i vederbörlig ordning förklarade behöriga eller eljest
av skolöverstyrelsen godkända för ifrågavarande undervisning;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inrednings-
och undervisningsmateriell, som godkännas av
skolöverstyrelsen;

2. att arvoden åt rektor och övriga lärare utgå med belopp,
beräknade efter i medeltal för varje undervisningstimme:
minst 4 kronor vid lärlingsskola för industri, hantverk eller
handel i samtliga läroämnen utom dem, som avse husligt
arbete; minst 2 kronor 50 öre vid lärlingsskola för husligt arbete,
vid hushållsskola eller vid lärlingsskola för industri eller
hantverk i läroämnen, som avse husligt arbete; minst 4 kronor
50 öre vid yrkesskola för industri, hantverk eller handel
eller ettårig handelsskola samt minst 2 kronor 75 öre vid
yrkesskola för husligt arbete;

3. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna
avgiftsfri;

4. att undervisningsmateriell, för vilkens anskaffning eller
underhåll statsunderstöd beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes,
och att materiellen icke utan överstyrelsens medgivande
och under iakttagande av därvid angivna villkor avyttras
eller eljest användes för andra ändamål, än vid understödets
beviljande avsetts;

C) i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning med
oförändrat belopp, 600,000 kronor.

Understöd åt
enskilda anstalter
för
yrkesundervisning.

[181.]

198:o) Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,
nu 600,000 kronor med 25,000 kronor till 625,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 393—395 i statsrådsprotokollet.

Till beredande av arvodesförhöjning åt lärare vid ifrågavarande undervisningsanstalter
har sedan år 1922 anvisats medel å extra stat. Det extra

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

163

anslaget utgör för budgetåret 1923—1924 65,000 kronor. I samband med
anvisande av anslag för ändamålet medgav 1921 års riksdag att från det
ordinarie anslaget understöd finge utgå efter prövning av Kung! Maj:t i varje
särskilt fall till enskild anstalt för yrkesundervisning med belopp, som av
Kung! Maj:t bestämdes, ävensom till lägre teknisk yrkesskola enligt för
det dåvarande gällande grunder.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag är grundat på eu beräkning att jämväl
vid ifrågavarande läroanstalter — i likhet med vad som föreslagits beträffande
de kommunala anstalterna för yrkesundervisning — arvodesförhöjningen
vid undervisning i hantverk, industri och handel skulle borttagas och förhöjningen
vid undervisning i husligt arbete sänkas med 25 öre per undervisningstimme.
Av skäl, som anförts i fråga om de kommunala anstalterna,
föreslås vidare, att den på statsverket belöpande andelen av arvodesförhöjningen
måtte bestridas från det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda
yrkesundervisningsanstalter. Den föreslagna förhöjningen av det ordinarie
anslaget nödvändiggöres därav, att den kvarstående arvodesförhöjningen beträffande
undervisningen i husligt arbete för framtiden kommer att belasta
sagda anslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 600,000
kronor, med 25,000 kronor till 625,000 kronor.

199:o) Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1924— 1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor att i
enlighet med de av departementschefen i skolrådsprotokollet angivna beräkningsgrunder
utgå som understöd till obemedlade och mindre bemedlade
elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 395—396 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 45,000 kronor, varvid beräknats
för obemedlad elev högst 25 kronor och för mindre bemedlad elev
högst 10 kronor för månad. Departementschefen räknar nu med ett understöd
för månad av högst 20 kronor för obemedlad och högst 10 kronor för
mindre bemedlad elev, i följd varav anslaget ansetts kunna begränsas tih
till 40,000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra reservationsanslag av 40,000 kronor att i enhghet med
de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1924 angivna beräkningsgrunder
utgå såsom understöd till obemedlade och mindre bemedlade
elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning.

Understöd
till elever
vid statsunderstödda

enskilda
skolor för
husmodersutbildning.

[182.]

164

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska
skolan i
Stockholm.

[183.]

Bergsskolorna

i Filipstad
och Falun.

[184.]

200:o) Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1924—1925 anvisa dels till upprätthållande av verksamheten vid tekniska
skolan i Stockholm ett extra anslag av 32,700 kronor, under villkor
att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500
kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som statsanslaget
samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska
fonden, dels och till täckande av i skolans räkenskaper för år 1922 förefintlig
brist ett extra anslag av 4,200 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 397—398 i statsrådsprotokollet.

I fråga om det extra anslaget till upprätthållande av verksamheten vid
skolan innebär Kungl. Maj:ts förslag en avrundning av nu utgående anslagsbelopp,
vilket utgör 32,677 kronor. Bristen för år 1922 uppgår till ett
belopp av 4,213 kronor 63 öre.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1924—1925.

a) till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan
i Stockholm ett extra anslag av 32,700 kronor, under
villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut an
slagna medel, 7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager
med samma belopp som statsanslaget samt med beräknande,
att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden,

b) till täckande av i skolans räkenskaper för år 1922 förefintlig
brist ett extra anslag av 4,200 kronor.

201 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till uppehållande av bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade på sätt
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14
mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1924—1925 anvisa dels såsom
bidrag med 3/s till kostnaderna för verksamheten vid skolorna under tiden
1 juli 1924—30 juni 1925 ett extra anslag av 45,210 kronor, dels ock såsom
särskilt bidrag med 8/s till ålderstillägg åt lärare och vaktmästare ett extra
anslag av 1,200 kronor eller tillhopa 46,410 kronor, allt under villkor att
järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande
i av departementschefen uti ovanberörda statsrådsprotokoll angiven omfattning,
som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för Kung],
Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som
av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

Utredningen återfinnes å sid. 398—399 i statsrådsprotokollet.

Enligt det i propositionen nr 225 till 1922 års riksdag framlagda, av
riksdagen godkända förslaget till omorganisation av bergsskolorna skulle
statens årliga bidrag till deras upprätthållande från och med genomförandet

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

vid ingången av läsåret 1923—1924 av omorganisationen utgöra 45,210
kronor, frånsett statens andel i ålderstillägg och dyrtidstillägg. Nämnda
belopp anvisades för budgetåret 1923—1924 jämte 900 kronor till ålderstillägg
åt lärare och vaktmästare; ålderstilläggen beräknades komma att utgå till
två lärare med 500 kronor till vardera, till en vaktmästare med 300 kronor
samt till en vaktmästare med 200 kronor. Den nu föreslagna höjningen av
statsbidraget med 300 kronor betingas av att en av de ifrågavarande två lärarna
är berättigad att under budgetåret 1924—1925 komma i åtnjutande av ett
andra ålderstillägg å 500 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av bergsskolorna
i Filipstad och Falun, anordnade på sätt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1924—1925
anvisa

a) såsom bidrag med 3/s till kostnaderna för verksamheten
vid skolorna under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 ett extra
anslag av 45,210 kronor,

b) såsom särskilt bidrag med 8/s till ålderstillägg åt lärare
och vaktmästare ett extra anslag av 1,200 kronor

eller tillhopa 46,410 kronor,

allt under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av
kostnaderna för skolornas uppehållande i av departementschefen
uti ovanberörda statsrådsprotokoll angiven omfattning,
som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med
rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i
fråga om nämnda anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

202:o) Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1924—
1925 ett extra anslag av 9,850 kronor att utgå med de belopp, till de ändamål
och under de villkor, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
avgivits.

Utredningen återfinnes å sid. 399—400 i statsrådsprotokollet.

På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1923
års riksdag till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås för
budgetåret 1923—1924 ett extra anslag av 9,725 kronor. Jämfört med
dittills till skolan utgående anslag innebar 1923 års riksdags beslut eu förhöjning
av ifrågavarande anslagsmedel med 125 kronor, vilken förhöjningorsakades
av att andre läraren vid skolan G. Berntson från och med år 1924
berättigats till ett andra ålderstillägg å 500 kronor för år, varav på statens

Vävskolan i
Borås.

[185.]

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Dyrtidstilllägg
åt befattningsliavare
vid
tekniska skolan
i Stockholm,
bergsskolorna

i Filipstad
och Falun
samt vävskolan
i

Borås.

[186.]

Yrkespedagogiska
centralanstalten.

[187.]

anpart belöpte 250 kronor för helt år räknat. Den nu begärda förhöjningen
av anslaget med ytterligare 125 kronor följer av att ålderstillägget till
sistnämnde lärare nu kräves för hela det budgetår, som anslaget avser.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungi. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1924—1925 ett
extra anslag av 9,850 kronor att utgå med de belopp, till de
ändamål och under de villkor, som av departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2 januari
1924 angivits.

203:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t under punkt 186 föreslagit riksdagen
i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm,
bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

204:o) Kungl. Maj:t har (punkt 187) föreslagit riksdagen att till en yrkespedagogisk
centralanstalt med de uppgifter och den anordning, som av
Kungl. Maj it, i huvudsaklig anslutning till de av vederbörande departementschef
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920 angivna
riktlinjer samt med beaktande jämväl av vad i nu förevarande statsrådsprotokoll
anförts, närmare bestämmas, anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 400—401 i statsrådsprotokollet.

Såväl för år 1921 som för år 1922 anvisades av riksdagen på extra stat
ett reservationsanslag å 80,000 kronor att användas till en yrkespedagogisk
centralanstalt med de uppgifter och den anordning, som närmare bestämdes
av Kungl. Maj:t i huvudsaklig anslutning till de av vederbörande departementschef
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920
angivna riktlinjer. För förra halvåret 1923 utgjorde här ifrågavarande anslag
40,000 kronor. Enär besparingar å tillhopa omkring 37,000 kronor
uppkommit å anslagen för åren 1921 och 1922, ansågs anslagsäskandet för
budgetåret 1923—1924 kunna begränsas till 25,000 kronor, vilket belopp
även anvisades av riksdagen. Enligt vad överstyrelsen meddelat, uppgingo
kostnaderna för anstalten under år 1922 till cirka 72,000 kronor. Vad beträffar
förra halvåret 1923, har departementschefen inhämtat, att å det beviljade
anslaget, 40,000 kronor, besparats omkring 6,500 kronor.

Med hänsyn till att omfattningen av lärlings- och yrkesskolorna till följd
av bland annat den ekonomiska depressionen inskränkts, finner departementschefen,
att behovet av nya lärarkrafter för sagda skolor nu icke är så stort

Statsutskottets utlåtande Nr 8

167

som tidigare beräknats. Antalet lärarkurser under den närmaste tiden synes
departementschefen därför kunna något minskas, en åtgärd som komme att
medföra en icke obetydlig minskning av anslagets belastning. Då vidare
föreståndarens arbete väsentligen sammanhängde med dessa kurser, ifrågasätter
departementschefen, att hans arvode, som hittills uppgått till 11,400
kronor och således ungefär motsvarat de rektor vid provårsläroverk tillkommande
avlöningsförmånerna, sänkes till 10,000 kronor, varav 5,000 kronor
skola anses utgöra lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 2,500 kronor
hyresbidrag. Genom de sålunda ifrågasatta åtgärderna och med hänsyn
tagen även till besparingen å anslaget för förra halvåret 1923 skulle anstaltens
anslagsbehov för budgetåret 1924—1925 kunna nedbringas till 50,000
kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till en yrkespedagogisk centralanstalt
med de uppgifter och den anordning, som av Kungl. Maj :t,

1 huvudsaklig anslutning till de av vederbörande departementschef
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
7 januari 1920 angivna riktlinjer samt med beaktande jämväl
av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

2 januari 1924 anförts, närmare bestämmas, anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra reservationsanslag av 50,000
kronor.

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt
folkbibliotek

[188]

jämte en i
ämnet vackt
motion.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen att

a) med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till understöd
av folkbibliotek, därstädes för enahanda ändamål uppföra ett ordinarie
reservationsanslag å 320,000 kronor;

b) medgiva, att från ifrågavarande reservationsanslag må — förutom dels
understöd till bibbotek, riksförbund och förmedbngsanstalter enligt gällande
bestämmelser angående understödjande av folkbiblioteksväsendet, dels ock
de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda belopp, vilka
enligt av riksdagen vid särskilda tillfällen lämnade medgivanden för närvarande
utgå från förslagsanslaget till folkbibliotek — tills vidare utbetalas

ej mindre så stort belopp, som erfordras för att möjliggöra uppflyttning
i löneklass av de hos skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter anställda kvinnliga
biträdena, i den mån de i vederbörlig ordning prövas berättigade till
dylik uppflyttning,

än även ett ytterbgare belopp av högst 200 kronor årligen till ersättning
åt vikarier för nämnda kvinnliga biträden.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 402—409 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr A. Pers väckt motion (nr 58), däri hemställts, att riksdagen
ville besluta uppföra i riksstaten under åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag
till understöd av folkbibliotek av 430,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har motionären anfört följande:

»I statsverkspropositionens åttonde huvudtitel, punkt 188, har Kungl. Maj:t
föreslagit, beträffande anslaget till folkbibliotek, dels en sänkning av anslaget
från 400,000 kronor i löpande riksstat till 320,000 kronor, dels ock att anslagets
natur skulle ändras från förslagsanslag till reservationsanslag. Skolöverstyrelsen
hade, på i propositionen återgivna skäl, förordat ett förslagsanslag
å 430,000 kronor. Denna siffra grundade sig på den av överstyrelsen
beräknade omfattningen av biblioteksverksamheten vid folk- och skolbibliotek
ävensom studiecirkelbibliotek. Från anslaget utgå därjämte ett
antal särskilda poster till olika ändamål enligt av riksdagen gjorda medgivanden.

Hela den ifrågasatta sänkningen av beloppet kommer att gå ut över de
direkta bibboteksanslagen, som skulle komma att minskas från av överstyrelsen
beräknade 386,000 kronor till 276,000 kronor eller med mellan tredjedelen
och fjärdedelen. En dylik nedsättning av bibboteksanslagen kommer
att verka synnerligen kännbart på denna viktiga gren av folkbildningsarbetet.

An mer olyckligt verkar emellertid, med tanke på framtida utveckbng, en
ändring av anslagsbeteckningen till reservationsanslag. Denna ändring innebär
nämligen, att med varje nytt bibliotek de äldre skola få sitt statsbidrag

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

minskat, och för varje ny plats i landet, där bildningsintresset skapar ett
bibliotek, skola biblioteken på alla andra platser få sina anslag reducerade.

Det synes vara uppenbart, att i detta fall avgörande skäl föreligga för den
anslagsbeteckning, som hittills använts.»

Till understöd åt folkbibliotek är för innevarande budgetår uppfört ett
ordinarie förslagsanslag å 400,000 kronor. Departementschefen har nu under
åberopande av det statsekonomiska läget ifrågasatt en sänkning av de understöd,
som hittills utgått till bibliotek och riksförbund. Bland annat har
departementschefen framhålbt, hurusom praxis vid utdelningen av statsbidrag
åt folk- och skolbibliotek varit den, att vederbörande bibliotek erhållit understöd
till samma belopp, som för bibliotekets utveckling och vård tillskjutits
från annat båll, dock naturligen med iakttagande av stadgat maximibelopp.
Likaså syntes i regel till riksförbund, förmedlingsanstalter och bibliotek
vid sjukvårdsinrättningar hava utdelats högsta statsunderstöd, som författningsenligt
kunnat utgå. Att under rådande ekonomiska läge alltjämt
utdela maximibelopp anser departementschefen icke vara nödigt. Sänkes
nu anslaget under hittillsvarande belopp, bleve enligt departementschefens
mening följden givetvis den, att vid de särskilda understödens utmätande
de normer, som hittills i praxis vunnit tillämpning, måste modifieras. Vad
beträffar anslagets storlek, har departementschefen ifrågasatt en sänkning
av beloppet till 320,000 kronor. För att erhålla full säkerhet, att den åsyftade
besparingen skall vinnas, har departementschefen tillika ansett det vara
nödigt, att anslaget får karaktären av reservationsanslag.

Det motionsvis gjorda yrkandet innebär ett bibehållande av anslagets hittillsvarande
natur av förslagsanslag, varjämte i enlighet med skolöverstyrelsens
beräkningar anslagsbeloppet föreslagits till 430,000 kronor.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget innebär en anordning, som kan
vara ägnad att medföra ödesdigra konsekvenser för folkbiblioteksrörelsen
i landet. Genom de ifrågasatta ändrade grunderna och genom förslaget
i övrigt skulle ej endast den lovande utvecklingen på detta område komma
att helt hämmas utan även högst menliga inskränkningar komma att
vidtagas i avseende å en av de mest nyttiga och mest tilltalande delarna
av det frivilliga folkbildningsarbetet i landet. Nu ifrågavarande folkbildningsrörelse
är synnerligen omhuldad i våra grannländer, vilka på detta område
nått en rikare utveckling än vårt land; strävandena böra snarare inriktas
på att uppmuntra och understödja folkbiblioteken än att genom restriktiva
åtgärder bereda desamma svårigheter i avseende å deras bestånd och
utveckling. Utskottet har vid anförda förhållanden icke ansett sig kunna
tillstyrka en anordning, som skulle innebära en ändring av nuvarande grunder
för utdelning av understöd åt folk- och skolbibliotek; och har utskottet i
anslutning härtill icke kunnat tillstyrka en ändring av naturen av ifrågavarande
anslag, vilket alltjämt torde böra hava förslagsanslags karaktär.

Utskottets

yttrande.

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Populärve tenskapliga föreläs ningar.

[189.]

jämte i ämnet
väckta
motioner.

Beträffande anslagets storlek finner utskottet en begränsning av det nu
utgående beloppet å 400,000 kronor kunna motiveras dels med hänsyn till
prissänkningen å bokmarknaden, dels ock i betraktande därav, att bidragen
från kommuner och enskilda under rådande depressionstid torde komma att
något minskas, vilket i sin tur inverkar på statsunderstöden, som skola utgå
under villkor om minst lika stort sådant bidrag; och anser sig utskottet böra
i sådant avseende tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet kan sålunda
icke i denna del biträda den i ämnet väckta motionen.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Pers’ ovanberörda motion,

a) uppföra det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
folkbibliotek med ett belopp av 320,000 kronor;

b) medgiva, att från ifrågavarande förslagsanslag må tills
vidare utbetalas

ej mindre så stort belopp, som erfordras för att möjliggöra
uppflyttning i löneklass av do hos skolöverstyrelsens
bibliotekskonsulenter anställda kvinnliga biträdena, i den
mån de i vederbörlig ordning prövas berättigad till dylik
uppflyttning,

än även ett ytterligare belopp av högst 200 kronor årligen
till ersättning åt vikarier för nämnda kvinnliga biträden.

206:o) Kungl. Maj:t liar (punkt 189) föreslagit riksdagen
dels att till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag
av 290,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslagmå
enligt av Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor
till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen
anställd föreläsnings konsulent, samt högst 8,000 kronor till
understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader
för föreläsare,

dels och medgiva, att för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 det minsta antal
föreläsningar, som för åtnjutande av statsunderstöd skall årligen anordnas
av anstalt eller förening, varom nu är fråga, må utgöra 10.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 409—411 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandliug förehaft
ej mindre en inom första kammaren av herrar O. Olsson och N. A. JBerge
väckt motion (nr 59), däri hemställts, att riksdagen må dels till understöd
åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 350,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

kronor, ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av Kung! Maj:t
fastställda villkor användas högst 25,000 kronor till understöd åt centralbyråer
och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling
av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen anställd
föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter
och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare,

dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 det minsta antal
föreläsningar, som för åtnjutande av statsunderstöd skall årligen anordnas
av anstalt eller förening, varom nu är fråga, må utgöra 10;

än även eu inom andra kammaren av herr M. C. Jensen väckt motion
(nr 127), däri hemställts, att riksdagen, med bifall i övrigt till Kung! Maj:ts
ifrågavarande framställning, ville höja det av Kung! Maj:t föreslagna extra
reservationsanslaget av 290,000 kronor till understöd åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, till 350,000 kronor.

Till stöd för förstnämnda av herrar Olsson och Berge väckta motion har
anförts följande:

»I årets statsverksproposition hemställes, att anslaget till de populärvetenskapliga
föreläsningarna måtte sänkas från 350,000 kronor till 290,000 kronor
för budgetåret 1924—1925. Departementschefen anser, att det skulle varit
önskligt att bibehålla anslaget vid samma belopp som under innevarande
budgetår, men finner sig på grund av statsfinansiella svårigheter nödsakad
att föreslå den högst avsevärda sänkningen.

Av samma skäl hemställdes i statsverkspropositionen till 1922 års riksdag
om sänkning av detta anslag till 100,000 kronor för första halvåret 1923.
Riksdagen biföll emellertid eu hemställan från statsutskottet om anslagets
fastställande till 175,000 kronor med följande motivering:

''Ett bifall till Kungi. Maj:ts förslag skulle otvivelaktigt medföra ett avbrott
i föreläsningsverksamheten, som kan lämna djupare spår efter sig och äventyra
den lovande utvecklingen av ett för folkupplysningen betydelsefullt
arbete. Utskottet, som anser det vara ett livsvillkor för föreläsningsverksamheten
att ej nu allt för mycket beskäras i sina ekonomiska resurser, har
därför funnit en höjning av anslaget i förhållande till vad Kungl. Maj:t
föreslagit ofrånkomlig, därest ej allvarlig skada skall tillskyndas hela denna
gren av den allmänna folkupplysningen. Så högt belopp, som motionärerna
förordat, anser sig utskottet dock ej böra under nuvarande förhållanden förorda,
utan vill tillstyrka ett belopp av 175,000 kronor.''

I överensstämmelse med denna av riksdagen uttalade mening hemställdes
i 1923 års statsverksproposition om ett anslag av 350,000 kronor för budgetåret
1923—1924, vilken hemställan också av riksdagen bifölls.

Alldeles samma skäl, som riksdagen anförde 1922 mot en större beskärning
av anslaget, föreligga allt fortfarande.»

Det anslag, varom nu är fråga, utgår för innevarande budgetår med

350,000 kronor. Den ifrågasatta sänkningen av anslagsbeloppet motiveras
med hänsyn till det statsfinansiella läget.

Den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten har gjort en gagnande
och betydelsefull insats i det frivilliga folkbildningsarbetet i landet. Den

Utskottet

yttrande

172

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sänkning av anslaget, som nu föreslås, anser utskottet kunna föra med sig
allvarliga påföljder och vara ägnad att äventyra föreläsningsföreningarnas
bestånd. I anslutning till den uppfattning, som riksdagen år 1922 i denna
fråga tillkännagav, anser utskottet en höjning av det utav Kungl. Maj:t
föreslagna anslagsbeloppet vara av omständigheterna fullt motiverad. Utskottet
har dock icke funnit sig kunna gå längre än att för ändamålet tillstyrka
ett belopp av 325,000 kronor.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herrar Olssons och Berges ävensom herr Jensens ovanberörda
motioner,

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra reservationsanslag av 325,000 kronor,
ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.
Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor till
understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra
sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,

3,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,
samt högst 8,000 kronor till understöd åt
vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader
för föreläsare,

b) medgiva, att för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 det
minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsunderstöd
skall årligen anordnas av anstalt eller förening,
varom nu är fråga, må utgöra 10.

Bidrag till arbetarnas
bildningsförbund

för organisations-
och
administrationskostnader [190.

]

jämte en i
ämnet väckt
motion.

207:o) Kungl. Maj:t har (punkt 190) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och
administrationskostnader anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
av 15,000 kronor, att utgå under villkor, att förbundet visar sig för ändamålet
för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst
lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 412 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft eu inom första
kammaren av herr R. Sandler väckt motion (nr 71), däri hemställts, att
riksdagen ville såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande
av dess organisations-och administrationskostnader för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra anslag av 26,000 kronor, att utgå under villkor, att förbundet
visar sig för ändamålet för samma tid disponera från annat håll

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt
enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:

»Till arbetarnas bildningsförbunds organisations- och administrationskostnader
föreslås i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel, punkt 190, ett
extra anslag av 15,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har på vissa grunder förordat, att anslaget måtte bestämmas
till 26,000 kronor. Även om tillräckliga skäl icke föreligga att
såsom för framtiden giltig fastslå den norm för anslagsberäkningen, som
skolöverstyrelsen utgått ifrån, synes överstyrelsens hemställan, vad beloppet
angår, böra läggas till grund för riksdagsbeslut i frågan. Till belysning av
omfattningen av förbundets verksamhet må här endast anföras, att den bildnings
verksamhet, som genom förbundet administreras, representerar ett sammanlagt
utgiftsbelopp sistförflutna arbetsår av 396,000 kronor. Det av överstyrelsen
tillstyrkta statsbidraget utgör i förhållande härtill mindre än 7
procent.»

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag anvisade 1921 års
riksdag såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av
dess organisations- och administrationskostnader såsom förslagsanslag, högst,
dels å tilläggsstat för år 1921 ett belopp av 12,000 kronor, dels ock å extra
stat för år 1922 ett belopp av likaledes 12,000 kronor, båda anslagen att
utgå under villkor, att förbundet visade sig hava från annat håll för ändamålet
under respektive år tilldelats understöd å minst lika stort belopp som
statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna
gott föreskriva. För förra halvåret 1923 bestämdes anslaget till 6,000 kronor
att utgå under enahanda villkor och för budgetåret 1923—1924 till 15,000
kronor att utgå likaledes under enahanda villkor.

Skolöverstyrelsen har för nästkommande budgetår för ändamålet ifrågasatt
ett belopp av 26,000 kronor, men har departementschefen icke ansett sig
under nu rådande ekonomiska förhållanden kunna tillstyrka en höjning utöver
det anslagsbelopp, som nu utgår.

Med hänsyn till den gagnande insats, som arbetarnas bildningsförbund
gjort i folkbildningsarbetet, anser utskottet förbundet vara förtjänt av ett
högre understöd än vad Kungl. Maj:t nu föreslagit. Utskottet, som funnit
goda skäl föreligga för det motionsvis gjorda yrkandet, hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herr Sandlers ovanberörda motion, såsom
bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av
dess organisations- och administrationskostnader för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 26,000 kronor,
att utgå under villkor, att förbundet visar sig för ändamålet
för samma tid disponera från annat håll bekomma medel
till minst lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt
enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utskottets

yttrande.

174

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Populära
föreläsningskurser,
anordnade
från universiteten
i
Uppsala och
Lund

[191.]

jämte eu i
ämnet väckt
motion.

Utskottets

yttrande.

208:o) Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej
åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden
1 juli 1924—30 juni 1925 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor,
varav 7,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet,
att utgå under villkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter
för täckande av föreläsarens resekostnader och arvode minst lika stort belopp
som statsbidraget.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 413 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren
av herrar O. Olsson och N. A. JBerge väckt motion (nr 60), däri hemställts,
att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser,
som från universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran
vare sig av institution, som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar
beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person
anordnade att under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 eller senare hållas utom
universitetsstäderna, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag
av 14,500 kronor, varav 10,000 kronor till Uppsala universitet och
4,500 kronor till Lunds universitet att utgå under nu gällande villkor.

I avseende å de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skäl hänhänvisar
utskottet till motionen.

Såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som
från universiteten i Uppsala och Lund bleve på begäran vare sig av institution,
som ej åtnjöte särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat
statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under
tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 eller senare hållas utom universitetsstäderna,
har riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra reservationsanslag
av 14,500 kronor, därav 10,000 kronor till Uppsala universitet
och 4,500 kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som
begärt föreläsning, tillsköte för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode
minst lika stort belopp som statsbidraget. Från båda universiteten har
nu begärts, för universitetet i Uppsala 10,000 kronor och för universitetet i
Lund 4,500 kronor, alltså enahanda belopp som för ändamålet anvisats för
budgetåret 1923—1924.

Departementschefen har emellertid begränsat kraven till 10,000 kronor,
därav 7,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet.

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl förefinnas att gå utöver vad
Kungl. Maj:t i nu förevarande hänseende föreslagit och hemställer förty,

Statsutskottets utlåtande Nr 8

175

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Olsson och Berges ovanberörda
motion, i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser,
som från universiteten i Uppsala och Lund
varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter
särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade
att under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 eller senare
hållas utom universitetsstäderna, anvisa för hudgetåret 1924
—1925 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, varav

7,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till
Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som begärt
föreläsning, tillskjuter för tackande av föreläsarens resekostnad
och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.

209:o) Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att under sommaren 1924 eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas
för allmänheten, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag
av 9,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 414—415 i statsrådsprotokollet.

Vid olika tillfällfeh har riksdagen anvisat särskilda anslag för hållande av
dylika s. k. sommarkurser dels i Uppsala, dels i Stockholm, dels i Lund, dels
ock i Göteborg.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som äro avsedda att under
sommaren 1924 eller senare vid universitetet i Uppsala
anordnas för allmänheten, anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor.

210:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar B. Sandler och O. Olsson (nr 72) och den andra inom andra kammaren
av herr A. JEngberg (hr 115) har hemställts, att riksdagen ville för nande av s.k.
budgetåret 1924—1925 till anordnande av s. k. universitetscirklar anvisa ett umc''j®y*tret8’
extra anslag av 6,500 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t därom meddelar.

Till stöd för berörda förslag har anförts följande:

Ett av de värdefullaste uppslagen i folkbildningskommitténs arbete var
startandet av tvenne universitetscirklar i nationalekonomi. Kommittén avsåg
därigenom ett försök att utröna, huruvida den i alla länders folkbildnings -

Sommarkurser
vid universitetet
i
Uppsala.

[192.]

Motioner

176

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

arbete uppmärksammade engelska folkbildningsformen med »university tutorial
classes» vore lämplig för våra svenska förhållanden.

Förslag till organisation av denna verksamhet har av de sakkunniga utarbetats
tillsammans med representanter från universiteten.

Folkbildningskommittén har föreslagit samma anordning för de svenska
universitetscirklarna som den för Englands »tutorial classes» gällande, med
det undantaget, att de svenska cirklarna i allmänhet skulle bli tvååriga i
stället för treåriga. Fortsättningscirklar utöver de två åren skulle dock vara
berättigade till vanligt statsanslag. I undantagsfall skulle ettårig studiecirkel
kunna erkännas som univcrsitetscirkel och få anslag till sådan.

Statens anslag skulle utgå med två tredjedelar av lärararvodet (1,800
kronor) således med 1,200 kronor för varje år.

Universitetscirkelns arbetsår skulle omfatta 24 veckor av vinterhalvåret
med sammanträde en gång i veckan, varvid första timmen ägnades åt ledarens
föreläsning, andra timmen åt seminarieövning. Deltagarna skulle vara
skyldiga att efter lärarens anvisning utarbeta skriftliga uppsatser.

Högsta ledningen skulle tillkomma universitetens folbildningsavdelningar.
Dessa skulle bestå av fem representanter för universitetet, valda av den
akademiska församlingen, och fem för de stora folkbildningsorganisationerna
i landet (eu för vardera av Sveriges allmänna biblioteksförening, föreläsningsförbundens
riksorganisation, arbetarnas bildningsförbund och goodtemplarorden
[I. O. G. T.] samt en gemensam för övriga statsunderstödda riksförbund
av studiecirklar). Dessutom skulle universitets rektor vara självskriven
ordförande.

De sakkunniga hava starkt understrukit den stora betydelse dessa universitetscirklar
skulle få för det ekonomiska upplysningsarbete, för vilket riksdagen
visat sitt särskilda intresse genom att i skrivelse 1920 begära utredningsi
vad mån och på vad sätt staten kan medverka till att under och efter
skoltiden insikter i ekonomiska och näringsorganisatoriska ämnen må kunna
systematiskt meddelas i större utsträckning än som nu i allmänhet sker.»

En enda sådan studiecirkel kan åtminstone på platser med tätare befolkning
ge ledning för systematiska studier långt utanför den egna kretsen.
Av rätt stor betydelse är också, att universitetscirklarnas medlemmar efter
genomgången kurs säkert själva i stor utsträckning torde bli utnyttjade som
ledare för studiecirklar i nationalekonomi bland sina föreningars medlemmar.

Prof. E. Sommarin har om den av honom ledda cirkeln avgivit följande
redogörelse:

»Med tvekan åtog jag mig att under månaderna september— december
1922 och januari—april 1923 leda en studiecirkel i nationalekonomi i Malmö,
vars medlemmar skulle utväljas bland personer, som tidigare deltagit i cirkelarbete
under ett eller flera år, bl. a. i nationalekonomi, och därvid ådagalagt
intresse för självstudier. Antalet medlemmar begränsades till 25. Enligt
planen borde jag varje tisdag kl. 7—8 e. m. hålla en föreläsning med
tillträde för allmänheten i Johannesskolans stora sal, och det ålåg cirkelmedlemmarna
att turvis två och två referera denna föreläsning med tillgodogörande
av anvisad litteratur och de synpunkter på ämnet, som framkommo
under förnyad genomgång av detsamma vid cirkelsammanträde omedelbart
efter varje föreläsning i skolans lärarerum kl. 8—9 e. m. Föreläsningarna måste
emellertid börja med kvart (kl. 7,15) och kunde ej sällan räcka till 8,30,
varefter cirkelns sammanträde vanligen utsträcktes till kl. 10. Givetvis måste
aftnarna bliva tämligen ansträngande för personer med daglig sysselsättning.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177

De sammanlagt 25 föreläsningarna följdes av en talrik publik (genomsnittstal
c:a 160) och av cirkelmedlemmarna med stor regelbundenhet. En deltagarefrån
ett avlägset industrisamhälle, som måste cykla en mil och sedan fara på tåg
till sammanträdena (Staffanstorp—Lund—Malmö), föll snart ifrån, liksom en
medarbetare i arbetartidningen, som ansåg sig kunna referera förut, och en
deltagare förbjöds i början av andra terminen av läkare att anstränga sig
med extra studiearbete. I slutet av andra terminen förflyttades en deltagare
till Stockholm. De övriga fortsatte, med förfall för en eller två på grund
av särskilda uppdrag (underhandlingsdelegerade vid löneförhandlingar å annan
ort o. s. v.) vid ett eller annat tillfälle. Vid ett av de senare sammanträdena
under andra terminen voro fem frånvarande av skilda anledningar.

Eu viss ojämnhet i förutsättningarna för att tillgodogöra sig kursen blev
tidigt märkbar bland deltagarna, men något mera än halva antalet av dem
visade sig väl kvalificerade för grundligare självstudier, och om man i fråga
om några av dessa bortser från formella brister i skriftlig framställning, utgjorde
dessa begåvade och belästa män med sina vidsträckta praktiska erfarenheter
och sin personliga mogenhet (30 ä 40 år) ett mycket gott urval
för överläggningar om teori och praxis i folkhushållningen, baserade på valda
kapitel ur min populärvetenskapliga lärobok i nationalekonomi.

De vetenskapliga premisserna av fakta och kombinationer av fakta mottogos
måhända med större förståelse än slutsatserna, som i talrika fall måste
peka i annan riktning, än man inom den organiserade arbetarvärlden måhända
ofta antar eller kunde önska. Flertalet av cirkelmedlemmarna tillhöra
sedan ungdomen arbetarpartiet, och flera av dem äro innehavare av
partiets förtroendeposter. En naturlig benägenhet att finna vetenskaplig verikation
av förutfattade meningar har ofta kunnat spåras i cirkelns debatter
och i de mera självständiga inslagen i referaten av föreläsningarna. Överläggningarna
inom cirkeln ha därigenom icke sällan gett uppslag till kritik
och antikritik, som varit av stort intresse. På det hela taget tror jag mig
hava konstaterat ett växande intresse för att förstå verkligheten och de vetenskapliga
förklaringarna av verkligheten förutsättningslöst och utan hänsyn
till huruvida konsekvenserna synas förenliga med politiska åskådningar och
syften. Hos de främsta cirkelmedlemmarna, om man till dem här för dem,
som gjort sig mest gällande genom förträffligheten i sina referat och inlägg
i debatterna, är påtagligt dominerande det rent intellektuella intresset, och
detta har i växande grad förmått ge cirkelarbetet karaktär av universitetsarbete.

Med ingången av hösten 1923 har cirkelarbetet återupptagits efter en i
så måtto förändrad plan, att medlemmarna två och två turvis till sammanträdena
medföra självständigt utarbetade uppsatser i ämnet för föreläsningen
och föredraga dessa, innan debatten i ämnet börjar. Därmed har arbetet
mera närmat sig de s. k. seminarieövningarna vid universitetet. Tydligen
kommer kärntruppen bland cirkelmedlemmarna därmed att träda helt i förgrunden,
och det torde kunna befaras, att urvalet gör sig gällande även i
fråga om deltagarskapets vidhållande.

Min egen tvekan om universitetscirkelsystemets genomförbarhet och min
tidvis måhända förklarliga ansträngdhet av tisdagsarbetet ha förbytts i en
bestämd övertygelse om lämpligheten och behövligheten av denna form för
folkbildningsarbetet, för vilken jag skulle känna mig entusiasmerad, om samarbetet
mellan universitetsläraren och cirkelmedlemmarna kunde begränsas
till ett urval, sådant som jag funnit inom den här nämnda kärntruppen.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 8 käft. (Nr 8.)

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Min oerfarenhet vid starten av universitetscirkeln 1922—1923 lät mig
räkna med, att antagandet av de 25 medlemmarna skulle innebära urvalet
av en sådan kärntrupp, men det rätta urvalet kan säkerligen göras först
under cirkelarbetet. Det både måhända varit bättre att börja med 50 och
efter en termin utskilja de 25 genom cirkelledarens övervägande inflytelse.
Säkerbgen bör en universitetscirkel också snarare hålla sig till 25- ä 35-åringar än 35- ä 45-åringar.

Emil Sommarin.»

De nu på andra året arbetande två universitetseirklarna i nationalekonomi
kunna anses som en löftesrik inledning till realiserandet i ej obetydlig utsträckning
av riksdagens uttalade önskan om vidgat och fördjupat folkupplysningsarbete
i ekonomiska frågor. Men när de avslutat sin verksamhet,
torde inga medel stå till förfogande för en fortsatt utveckling av denna bildningsform.
Då de sakkunniga på våren 1922 lyckades anskaffa medel för
dessa båda cirklar genom frikostigt tillmötesgående från Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse och Längmanska kulturfonden, hoppades de, att deras
förslag skulle föreligga färdigt i så god tid, att riksdagen kunde fatta beslut
om medel för den fortsatta utvecklingen, om dessa försök visat sig fylla de
på dem ställda förväntningarna.

Att på privat väg åstadkomma garantier för understöd åt nya universitetscirklar
torde nu stöta på mycket stora svårigheter. Därför våga vi nu
ifrågasätta, att riksdagen i denna fråga ville besluta en provisorisk åtgärd,
varigenom verksamheten räddas från att gå till spillo. Detta kunde lämpligen
ske sålunda, att riksdagen för nästa år ställde 6,500 kronor till Kungl.
Maj:ts förfogande för anordnande av fem universitetscirklar, varav högst
tre i annat ämne än nationalekonomi. Anordnandet kunde omhänderhavas
av en styrelse bestående av universitetslärare och representanter för de
största studiecirkelorganisationerna.

I anledning av en utav riksdagen år 1920 begärd utredning, i vad mån
och på vad sätt staten kunde medverka till att under och efter skoltiden
insikter i ekonomiska och näringsorganisatoriska ämnen skulle kunna systematiskt
meddelas i större utsträckning än som nu i allmänhet skedde, upptog
folkbildningskommittén bland sina förslag anordnande av två s. k. universitetscirklar
i nationalekonomi. Universitetscirkelns arbetsår skulle omfatta
24 veckor av vinterhalvåret med sammanträde en gång i veckan, varvid
första timmen skulle ägnas åt ledarens föreläsning och andra timmen åt seminarieövning.
Högsta ledningen skulle tillkomma universitetens folkbildningsavdelningar.
Statens anslag skulle utgå med två tredjedelar av lärararvodet
(1,800 kronor) eller alltså med 1,200 kronor för år och universitetscirkel.

Denna form av folkbildningsarbetet har allaredan kommit till stånd, i det
att genom enskilda medel två universitetscirklar i nationalekonomi sedan ett
par år varit i verksamhet. För en fortsatt verksamhet i sistnämnda hänseende
lära några medel från enskilt håll ej längre vara att påräkna, liksom
ej heller till en utvidgning av universitetscirklar i andra ämnen än nationalekonomi.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

179

Den verksamhet, för vilken motionärerna påkalla statsunderstöd, avser ett
fördjupat folkbildningsarbete i ekonomiska spörsmål, och är enbgt utskottets
förmenande av en stor allmännyttig betydelse. Det är av vikt, att det arbete,
som på detta område redan begynnt, icke bliver av brist på medel
nedlagt. Motionerna påkalla icke ingripande för understödjande av något
nytt och oprövat utan avse allenast att trygga tillvaron och fortbeståndet av
en folkbildningsrörelse, som visat sig nyttig och gagnelig. Utskottet har,
vid anförda förhållanden och då ett föregripande av folkbildningskommitténs
förslag icke härigenom kan anses ske, funnit starka skäl föreligga att tillstyrka
åtgärder, varigenom verksamheten med universitetscirklar skulle möjliggöras
även för budgetåret 1924—1925 på de två platser, där en sådan
verksamhet redan är i gång. De härför erforderliga medlen kunna beräknas
till 2,600 kronor. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av herrar Sandlers och Olssons
samt herr Engbergs ovanberörda motioner, till anordnande
av två s. k. universitetscirklar anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra anslag av 2,600 kronor att fördelas enbgt de närmare
bestämmelser Kungl. Maj:t finner gott meddela.

211:o) Kungl. Maj:t har (punkt 193) föreslagit riksdagen att

ej mindre till undervisnings- och upplysningsverksamhet till nykterhetens
främjande anvisa för budgetåret 1924—1925, att utgå av statsverkets fond
av rusdrycksmedel:

dels ett extra anslag av 135,000 kronor, att under de vibkor, som av
Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål med högst de av departementschefen
angivna belopp;

dels ock till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
fastställa, ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor;

än även medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en social fortbildningskurs för lärare, folkskolinspektörer m. fl.
samt av en allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare in. fl. avsedda
medel må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande
och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 415—420 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling i hithörande delar förehaft
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr J. Bergman m. fl. (nr 160) och den andra inom andra kammaren av
herr A. Olsson i Mora m. fl. (nr 230), vari bland annat och så vitt nu är
fråga föreslagits,

l:o att riksdagen för sin del måtte till undervisnings och upplysningsverksamhet
för nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1924—1925

Undervisningsverksamhet
för
nykterhetens
främjande.

[193.]

180

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

a) ett extra anslag av 155,000 kronor, varav skulle under de villkor, som
av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till nedan angivna ändamål med

högst följande belopp:

till främjande av centralförbundets för nykterhetsunder visning

verksamhet.........................kronor 18,000: —

» underhåll och skötsel av centralförbundets för nyk terhetsundervisning

bibliotek.................. » 1,000: —

» anordnande under år 1925 av en social fortbildningskurs
för lärare, folkskolinspektörer m. fl..... » 40,000: —

» anordnande under år 1925 av en allmän utbildningskurs
för studie- och ungdomsledare m. fl........ » 16,500: —

» främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T. studie-
och ungdomsverksamhet.................. » 26,000: —

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet.....................'' . . . » 6,000: —

» främjande av Nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet
........................... » 7,500: —

» främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie-
och ungdomsverksamhet................. » 3,000: —

» främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och

ungdomsverksamhet......................... » 3,000: —

» främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds
verksamhet................... » 6,000: —

» främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet
.................................. » 4,500: —

» understöd för utgivande av en tidskrift för nykter hetsfrågans

studium......................... » 3,500: —

» kungl. skolöverstyrelsen för avlöning av den hos överstyrelsen
anställde konsulenten för nykterhetsundervisning
och nykterhetsupplysning]................ » 2,500: —

b) till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa,
ett extra reservationsanslag å 60,000 kronor.

2:o) att riksdagen vid ett bifall till ovannämnda förslag ville medgiva, att
möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande av en social fortbildningskurs
för lärare, folkskolinspektörer m. fl. samt av en allmän utbildningskurs
för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda medel må, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, användas, till anskaffande och revision av
materiell för nykterhetsundervisningen.

| Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

1923 års riksdag har till undervisnings- och upplysningsverksamhet för
nykterhetens främjande anvisat för budgetåret 1923—1924:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

181

dels ett extra anslag av 135,000 kronor, att under de villkor, som av
Kungl. Maj:t prövades lämpliga, utgå till nedan angivna ändamål med högst

följande belopp:

till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervis ning

verksamhet........................... kronor 20,000: —

» underhåll och skötsel av centralförbundets för nykter hetsundervisning

bibliotek .................... » 1,000: —

» anordnande under år 1924 av en social fortbildningskurs
för lärare, folkskolinspektörer m. fl.......... » 41,500: —

» anordnande under år 1924 av en allmän utbildningskurs
för studie- och ungdomsledare m. fl......... » 19,000: —

» främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T. studie och

ungdomsverksamhet...................... » 21,000: —

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet......................... » 6,000: —

» främjande av Nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet
........................... » 7 >500 : —

» främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie-
och ungdomsverksamhet.................. » 3,000: —

» främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och ungdomsverksamhet.

........................ s 3,000: —

» främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds
verksamhet..................... » 6,000: —

» främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet
.................................. J 4,500:

» understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings-
och upplysningsverksamheten för nykterhetens
främjande................................ ’ 2,500:

dels ock till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt
fastställa, ett extra reservationsanslag å 27,000 kronor.

Enligt departementschefens i statsrådsprotokollet gjorda uttalande innebär
Kungl. Maj:ts förslag en sänkning av anslagsposterna till den sociala fortbildningskursen
för lärare, folkskolinspektörer m. fl. till 40,000 kronor, till den
allmänna utbildningskursen för studie- och ungdomsledare m. fl. till 16,500
kronor och till centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet till

18,000 kronor. Däremot skulle anslagsposten till främjande av Sveriges
storloges av I. O. G. T. studie och ungdomsverksamhet höjas till 26,000
kronor och posten till understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings-
och upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande höjas
till 3,500 kronor. Slutsumman skulle sålunda bibehållas vid det belopp,
varmed den för närvarande budgetår bestämts. Det till föreläsnings- och

182

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande ifrågasatta anslaget är
till beloppet lika med vad för innevarande budgetår till samma ändamål
utgår. Vidare tillstyrker departementschefen att besparingar å posterna till
nämnda båda kurser måtte få användas till anskaffande och revision av
materiell för nykterhetsundervisningen.

Motionärernas framställning i vad nu är fråga överensstämmer med vad
sålunda av departementschefen föreslagits med undantag dels av att i nu förevarande
sammanhang upptagits ett anslag å 2,500 kronor till den hos skolöverstyrelsen
anställde konsulenten för nykterhetsundervisning dels ock av
att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande föreslagits till ett till 60,000 kronor förhöjt belopp,

Utskottet finner bärande skäl vara av departementschefen anförda för den
förändrade fördelningen av det ifrågasatta anslaget å 135,000 kronor. Det
i motionerna framställda yrkandet om uppförande bland här förekommande
anslagsposter av arvode å 2,500 kronor till skolöverstyrelsens konsulent för
nykterhetsundervisningen står i överensstämmelse med vad utskottet ovan
under punkten 105 anfört. Ifrågavarande anslag bör därför upptagas till
ett belopp av 137,500 kronor. Mot den föreslagna användningen av besparingarna
å anslagsposterna till den sociala fortbildningskursen och allmänna
utbildningskursen har utskottet ej något att erinra.

På de av motionärerna anförda skäl anser sig utskottet höra tillstyrka ett
belopp av 60,000 kronor till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för
nykterhetens främjande.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, i anledning av Kung! Maj:ts förslag
och herr Bergmans in. fl. och herr Olssons i Mora m. fl.
ovanberörda motioner, i vad nu är fråga, till undervisningsoch
upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa
för budgetåret 1924—1925, att utgå av statsverkets fond
av rusdrycksmedel, ett extra anslag av 137,500 kronor att
under de villkor, som av Kung! Maj:t prövas lämpliga, utgå
till nedan angivna ändamål med högst följande belopp:

till främjande av centralförbundets för nyk -

terhetsundervisning verksamhet.....kronor 18,000: —

» underhåll och skötsel av centralförbundets
för nykterhetsundervisning bibliotek.
......................... » 1,000: —

» anordnande under år 1925 av en social
fortbildningskurs för lärare, folkskolinspektörer
m. fl.................. » 40,000: —

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

183

till anordnande under år 1925 av en all -

män utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl.............	kronor	16,500: —
främjande av Sveriges storloges av I. 0. G. T. studie- och ungdomsverk-samhet .......................	»	26,000: —
främjande av Sveriges blåbandsföre-nings studie- och ungdomsverksamhet	»	6,000: —
främjande av Nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet.....	»	7,500: —
främjande av nykterhetsföreningens Vita bandets studie- och ungdomsverk-samhet .......................	»	3,000: —
främjande av nykterhetsorden Verdan-dis studie- och ungdomsverksamhet. .	»	3,000: —
främjande av Sveriges studerande ung-doms helnykterhetsförbunds verksam-het ..........................	»	6,000: -
främjande av Sveriges lärares nykter-hetsförbunds verksamhet..........		4,500: —
understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings- och upplysningsverk-samheten för nykterhetens främjande	»	3,500: —
arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för nykterhets-undervisning och nykterhetsupplysning	»	2,500: —

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
herr Bergmans m. fl. och herr Olssons i Mora m. fl. ovanberörda
motioner, i nu förevarande delar, till föreläsningsoch
instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande i enlighet
med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
fastställa, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor att likaledes utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel;

c) med bifall till såväl Kungl. Maj:ts förslag som förenämnda
motioner, i vad nu är fråga, medgiva, att möjligen
uppkommande besparingar på de till anordnande av en
social fortbildningskurs för lärare, folkskolinspektörer m. fl.
samt av en allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare
m. fl. avsedda medel må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
användas till anskaffande och revision av materiell
för nykterhetsundervisningen.

184

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Musikföreställningar

för allmänheten.

[194.]

Statens biografbyrå.

[195.]

Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
vid
statens biografbyrå.

[196.]

Förvaltningskostnader
för
statens räntefria
studielån.

[197.]

212:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna
god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av
ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa
för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag å 57,000 kronor.

213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att dels till bestridande
av utgifterna för statens biografbyrå för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra reservationsanslag av 60,500 kronor att direkt utgå av avgifter
för granskning av biografbilder;

dels ock medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag,
må i den omfattning, Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till befrämjande
av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som
Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 421—422 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna ökningen å ifrågavarande anslag från för innevarande
budgetår utgående 60,000 kronor avser beredande av ett personligt lönetillägg
å 500 kronor åt eu ordinarie granskningsman vid biografbyrån.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer förty,

att riksdagen må

a) till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 60,500 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning
av biograf bilder;

b) medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda
anslag, må i den omfattning, Kungl. Maj:t prövar lämpligt,
användas till befrämjande av sådana i samband med
kinematografien stående ändamål, som Kungl. Maj:t finner
vara förtjänta av understöd.

214:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 196) föreslagit i fråga om
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens biografbyrå kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen

anmäla.

215:o) Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1924 1925 anvisa dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med

statens räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor; dels ock

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

185

till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år 1925 må
komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån ett extra anslag av
4,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 423—424 i statsrådsprotokollet.

Förstnämnda anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1,250 kronor,
och för det senare ändamålet utgår för samma budgetår ett förslagsanslag
av 5,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer fördenskull,.

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens
räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor;

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som
under år 1925] må komma att handlägga ärenden rörande
omförmälda lån, ett extra anslag av 4,500 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

216:o) I
skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198) hemställer ut att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, anvisa för budgetåret 1924—1925

a) till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m.
ett extra anslag av 4,010 kronor, att utgå med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes;

b) till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets
bibliotek ett extra reservationsanslag av 600 kronor.

Extra personal
vid gymnastiska
central!
nsti tutet
m. m.

[198.]

217:o) Kungl. Maj:t har (punkt 199) föreslagit riksdagen att till understödjande
av idrotten anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

90,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor att utgå
på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 426 i statsrådsprotokollet.

Understödjande
av
idrotten.

[199.]

Jämte en i
ämnet väckt
motion.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft eu inom andra
kammaren av herr J. W. Billqvist väckt motion, (nr 107), däruti hemställts,
att] riksdagen ville besluta att för budgetåret 1924—1925 till svenska gymnastikförbundet
bevilja ett extra anslag av 40,000 kronor att utgå på de
villkor Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Beträffande de av motionäron andragna skälen får utskottet hänvisa till
motionen.

Understödjande
av
skididrotten
bland ungdomen.

[200.]

Svenska fornskriftsällskapet.

[201.]

Samfundet
för utgivande
av handskrifter
rörande
Skandinaviens
historia.

[202.]

186 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I avseende å det av motionären gjorda yrkandet har utskottet med hänsyn
till innehållet i motionen ansett sig böra tolka detsamma så, att det innebär
en hemställan om avslag å Kungl. Maj:ts förslag, i vad detta förslag avser
anvisande av anslagsmedel utöver 40,000 kronor till svenska gymnastikförbundet.

Den i statsrådsprotokollet omnämnda utredningen angående statens understödjande
av idrotten i landet är ännu icke slutförd. Med hänsyn härtill
och då utskottet icke funnit övertygande skäl anförda för ett plötsligt indragande
av anslag, som under eu följd av år utgått till idrottsrörelsen, har
utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å ovannämnda motion, i vad densamma
skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till understödjande av
idrotten anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
av 90,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet

40,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna skäl bestämma.

218:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923
—1924 ägt rum, till understödjande av skididrotten bland
ungdomen anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
av 20,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna gott bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

219:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923
—1924 ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000
kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1924 utgivna
arbeten.

220:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 202)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923
—1924 ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande
av handskrifter rörande Skandinaviens historia för budgetåret

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

187

1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet
avlämnar 50 exemnlar av den för år 1924 avsedda
publikationen.

221:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923
—1924 ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets
verksamhet under år 1924 anvisa för budgetåret
1924—1925 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor,
att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

222:o) Sedan riksdagen år 1922 till årliga understöd under åren 1923—
1925 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljat ett
anslag av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor, som av Kungl.
Maj:t bestämmas, efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas mellan
därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss tid
givna understöd, samt av ifrågavarande anslag anvisat på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av

10,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 ett belopp av 20,000 kronor,
har Kungl. Maj:t (punkt 204) föreslagit riksdagen att av ovannämnda anslag
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1922 till årliga understöd
under åren 1923—1925 åt inhemska skönlitterära författare
av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000 kronor,
att användas enligt av riksdagen angivna grunder och villkor,
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av

20,000 kronor.

223:o) Kungl. Maj:t har (punkt 205) föreslagit riksdagen att för bestridande
av sådana kostnader för ortnamnskommittén, som föranledas av kommitténs
arbeten för behandling av till kommittén inkomna framställningar rörande
tillfälliga namnregleringsärenden samt för färdigställande för tryckning av
vissa korrektur till kommitténs länsundersökningar, för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 430—434 i statsrådsprotokollet.

Kung!. Maj:ts förslag innebär en sänkning av anslaget med 1,000 kronor,
från 4,000 kronor, med vilket belopp anslaget utgår för budgetåret 1923—
1924.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för bestridande av sådana kostnader för

Svenska vitterhetssamfundet.

[203.1

Understöd åt
inhemska
skönlitterära
författare.

[204.]

Ortnamns kommittén.

[205.]

188

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ortnamnskommittén, som föranledas av kommitténs arbeten
för behandling av till kommittén inkomna framställningar
rörande tillfälliga namnregleringsärenden samt för färdigställande
för tryckning av vissa korrektur till kommitténs
länsundersökningar, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 3,000 kronor.

Nusvensk

ordbok.

{206.]

224:o) Sedan 1919 års lagtima riksdag såsom understöd åt docenten Olof
Östergren för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans
arbete »Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav
anvisat på extra stat såsom särskilda förslagsanslag, högst, för vart och ett
av åren 1920, 1921 och 1922 5.000 kronor, för förra halvåret 1923 2,500
kronor och för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor, under villkor att Östergren
till ecklesiastikdepartementet avlämnade det antal exemplar, som av
Kungl. Maj:t bestämdes, av dels dittills utkomna, dels ock under anslagsåret
utkommande häften av ifrågavarande ordbok, har Kungl. Maj:t (punkt 206)
förslagit riksdagen att av det år 1919 beviljade anslaget å 56,000 kronor
för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 434—435 i statsrådsprotokollet.

Enligt den ursprungliga planen för fördelningen av det av riksdagen beviljade
anslaget å 56,000 kronor skulle för vart och ett av de fyra första
åren utgå 5,000 kronor och för ett vart av de återstående 6,000 kronor.
Kalenderåret 1923 var det fjärde av de år, för vilka ett anslag av 5,000
kronor beräknats, och för budgetåret 1924—1925 skulle alltså enligt denna
plan beräknas 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1919 såsom understöd åt
docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande
under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok»
beviljade anslaget å 56,000 kronor för budgetåret 1924—
1925 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Tidskriften 225:o) Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att för budgetlandsmåfoch
^ret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att på de villkor,
svenskt folk- Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utliv-
givande under år 1924 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

[207.] Utredningen återfinnes å sid. 435—436 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med ett belopp av 6,000 kronor.
Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag av 5,000 kronor att på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till under -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

189

stöd för utgivande under år 1924 av tidskriften »Svenska
landsmål och svenskt folkliv».

226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen att till fortsatt
systematisk undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra reservationsanslag av 22,000 kronor, att utgå på de närmare
villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 437—-438 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar E. Wigforss och K. G. Westman väckt motion (nr
169) däruti hemställts, att riksdagen måtte till fortsatt systematisk undersökning
av svenska folkmål för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
reservationsanslag av 26,000 kronor, alltså oförändrat belopp, att utgå på de
närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Beträffande de av motionärerna anförda skälen får utskottet hänvisa till
motionen.

För budgetåret 1923—1924 utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag
av 26,000 kronor.

Utskottet, som ingalunda vill underkänna den vetenskapliga betydelsen av
de undersökningar, varom nu är fråga, anser emellertid, att den av Kungl.
Maj:t föreslagna nedsättningen av anslaget från 26,000 till 22,000 kronor,
vilken uppenbarligen är föranledd av behovet av att under nuvarande förhållanden
på detta som på många andra viktiga områden under åttonde
huvudtiteln begränsa statens utgifter, har goda skäl för sig. En tillfällig
nedsättning av ifrågavarande anslag lärer nämligen icke komma att för
dessa undersökningar medföra några allt för stora olägenheter, då i varje
fall anslaget, även enligt Kungl. Maj:ts förslag, torde, i förhållande till sitt
syftemål och i jämförelse med andra anslag till betydelsefulla kulturändamål,
kunna anses tillfyllest. Utskottet har sålunda icke ansett sig böra biträda
motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å ovanberörda motion, i vad densamma
skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till fortsatt systematisk
undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1924
—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 22,000 kronor,
att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt bestämma.

227:o) Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen att till systematisk
undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor att utgå på de närmare villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Undersökning
av
svenska
folkmål.

[208.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.

Undersökningar
m. m.
av sydsvenska
folkmål.

[209.]

190

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordbok över
Gotlands
folkmål.

[210.]

Äldre svensk
folkmusik.

[211.]

Utredningen återfinnes å sid. 438—439 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 utgår för ändamålet ett anslag av 3,500 kronor.
Utskottet hemställer,

att riksdagen må till systematisk undersökning av sydsvenska
folkmål för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
reservationsanslag av 3,000 kronor att utgå på de närmare
villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

228:o) Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen att till understöd
för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 439—442 i statsrådsprotokollet.

I anledning av en vid 1899 års riksdag väckt motion beviljade nämnda
års riksdag för åstadkommande av en utförlig ordbok över Gotlands folkmål
ett anslag av 5,500 kronor och anvisade därav på extra stat för år 1900
1,100 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma.
För vart och ett av åren 1901—1904 anvisades därefter 1,100
kronor för ändamålet. De hittills anvisade medlen hava, jämte bidrag,
som Gotlands läns landsting ställt till förfogande, använts för samlande och
ordnande av material samt för påbörjande av den s. k. Säveska ordbokens
redigering.

Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning avser beredande av medel
till tryckning av fortsättningen av nämnda ordbok. Enligt vad departementschefen
meddelat, är ordbokens tryckning avsedd att utsträckas över
en längre tid, varför medel därför endast så småningom skulle behöva
ställas till förfogande, och dessutom, av allt att döma, till relativt blygsamma
belopp.

Utskottet, som anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,

att riksdagen må till understöd för utgivande av ordbok
över Gotlands folkmål för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

229:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923—-

1924 ägt rum, till utredigering i tryckfärdigt skick av framlidne
revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar
av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1924—

1925 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå.
på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191

230:o) Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen att till främjande
av föreningen Pietas verksamhet under år 1924 anvisa för budgetåret 1924
—1925 ett extra anslag av 1,500 kronor, under villkor att föreningen till
statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens
försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade föremål.

Utredningen återfinnes å sid. 444—445 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med 2,000 kronor. Utskottet
hemställer,

att riksdagen må till främjande av föreningen Pietas verksamhet
under år 1924 anvisa för budgetåret 1924—1925
ett extra anslag av 1,500 kronor, under villkor att föreningen
till statens historiska museum med äganderätt överlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register
och beskrivningar över behandlade föremål.

231:o) Uti en inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr
101) har hemställts, att riksdagen såsom bidrag till fortsatt utgivande av
det av riksantikvarien S. Curman och professorn J. Roosval påbörjade, med
stöd av vitterhetsakademien utgivna verket »Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt
inventarium», ville anvisa på extra stat för budgetåret 1924—1925 ett
reservationsanslag av 15,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

Till stöd för sin hemställan anför motionären följande:

»Riksdagen har för åren 1914—1922 i enlighet med Kungl. Maj:ts propositioner
beviljat anslag att användas till möjliggörande av fortsatt utgivande
av verket Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium, utgivet av S.
Curman och J. Roosval. Anslagen hava utgått med 10,000 kronor under
1914, med 5,000 kronor under 1915, med 7,500 kronor under 1916, med

10,000 kronor under 1917—1919, med 20,000 kronor under 1920—1922.
På grund av de statsfinansiella svårigheterna under de sista åren, har Kungl.
Maj:t ej ansett sig kunna framlägga förslag om anslag varken för första
halvåret 1923 eller för budgetåret 1923—1924. Ej heller i den nu framlagda
statsverkspropositionen finnes något anslag upptaget för arbetet Sveriges
Kyrkor.

Det ifrågavarande verket måste emellertid anses vara av den stora allmänna
betydelse, att dess fullföljande utan avbrott är ett verkligt stort
svenskt kulturintresse. Ett i tryck utgivet, illustrerat, beskrivande, vetenskapligt
inventarium över våra svenska kyrkobyggnader och dessas för vårt
lands konst- och kulturhistoria så ytterst värdefulla lösa föremål har länge
varit ett önskemål bland historiskt intresserade svenskar. Dess begynnande
förverkligande på ett i allo både vederhäftigt och värdigt sätt genom utgivande
av verket Sveriges Kyrkor har också visat sig vara en mäktig hävstång
såväl för de svenska konst- och kulturhistoriska vetenskapernas framåtgående,
som för den praktiska fornminnesvårdens och hembygdskänslans ut.
vecklande. Det undersöknings- och forskningsarbete, som hittills utförts för
ifrågavarande inventarieverk, har dels visat sig hava en starkt stimulerande

Föreningen

Pietas.

[212.]

Motion om
anslag till
bidrag för
fortsatt utgivande
av
verket
»Sveriges
kyrkor, konsthistoriskt

inventarium!.

192

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

verkan på den yngre generationen av forskare på området, vilka ofta nog
fått sin grundläggande konstvetenskapliga träning just under arbetet för
Sveriges Kyrkor, dels verkat bevarande och skyddande för de kyrkliga minnesmärkena
i de trakter, vars kyrkor publicerats eller undersökts. Det kan
utan överdrift sägas, att den ifrågavarande inventariseringen av kyrkorna i
högsta grad bidragit till att i verkligheten omsätta och komplettera de fornminnesvårdande
författningarnas skyddsbestämmelser, särskilt dem, som avse
att hindra vanvård och förskingring av kyrkornas konst- och kulturskatter.
Därjämte bidrager den att underlätta myndigheternas arbete genom att lämna
dem ett lätt åtkomligt och pålitligt uppgiftsmaterial rörande de monument,
som äro föremål för myndigheternas behandling.

Slutligen utgöra Sveriges Kyrkors beskrivningar en ypperlig handledning
i och utgångspunkt för den viktiga hembygdsundervisningen. Kyrkan
är ju i många trakter det enda äldre byggnadsminnesmärket av värde, och
i dess inventarier av skilda slag återspeglas ofta socknens historia under
seklerna. Det har också visat sig, att man genom arbeten för Sveriges
Kyrkor likaväl som genom de kyrkliga utställningarna verkat mycket effektivt
för kunskapen om och den rätta förståelsen av de gamla kyrkorna och
deras kulturskatter, vilka genom ökade insikter hos ortsbefolkningen alltmera
få ett allmänt värde i menige mans ögon.

Om sålunda arbetets egen vikt och betydelse i och för sig tillräckligt motiverar
dess omedelbara och målmedvetna fullföljande, så måste den omständigheten,
att det under de nu gångna åren utförda arbetet hunnit bliva
så pass omfattande och organisationen därav så utvecklad, att ett nedläggande
av verksamheten skulle äventyra alltför dyrbara nyvunna värden,
tala bestämt emot varje tanke på även ett temporärt nedläggande av arbetet
i fråga. Arbetet hade just, tack vare de förhöjda anslagen under
åren 1920—1922, hunnit vinna den utveckling och den stadga, som skulle
sätta det i stånd att bära rika skördar i form av färdiga kyrkobeskrivningar
för stora områden, då det drabbades av anslagsindragningen, vilken givetvis
verkat förlamande på arbetena. Utgivarna, vilka inom parentes sagt,
under hela tiden icke tillgodoräknat sig själva ett enda öre av anslagen såsom
ersättning för eget omfattande och krävande arbete, ja ej ens tagit
ersättning för sina talrika i arbetets tjänst gjorda resor, hava med betydande
personliga uppoffringar hållit arbetet flytande under det gångna anslagslösa
året i förhoppning att under nästkommande budgetår åter kunna
påräkna det indragna statsunderstödet. Att någon längre tid uppehålla det
stora arbetet med enskilda medel i dessa tider torde få anses omöjligt. Vid
1923 års utgång översteg utgivarnas förskotterade medel för arbetets uppehållande
16,000 kronor.

Summariska uppgifter rörande hittills utfört arbete och dess föreliggande
resultat samt ett sammandrag av räkenskaperna för åren 1914—1922, vilka
tillhandahållits av utgivarna, återfinnas i bilagorna A och B. De däri lämnade
uppgifterna torde visa, att en mycket riklig valuta ernåtts för de beviljade
anslagen. I mån av arbetets utgivning från trycket överlämnas allt
insamlat material till antikvariskt-topografiska arkivet i statens historiska
museum, som härigenom torde få sina förnämsta tillskott.

Hittills hava anslagen ej annat än i mycket obetydlig mån beliöft anlitas
för bekostande av själva tryckningen av arbetet. Lägges därtill att
utgivarna anskaffat betydande bidrag från landsting, församlingar, föreningar
och enskilda till arbetets bedrivande samt att de själva lämnat allt

Statsutskottets utlåtande Nr S.

193

sitt omfattande arbete alldeles gratis, så torde det klart och tydligt framgå,
att det här åsyftade inventeringsarbetet verkställts och ordnats på det ur
statens synpunkt sett mest ekonomiska och effektiva sätt, som gärna kan
tänkas. Intet annat annat land i Europa har för ett så billigt pris åstadkommit
så högt kvalificerad inventarisering av sina konstskatter.

Detta utmärkt organiserade och med skicklighet och intresse hedrivna
arbete skulle emellertid bliva förlamat och dömt att falla sönder, om statsmakterna
nu undandroge det sitt stöd. Det måste anses vara eu dålig
sparsamhet att låta ett dylikt arbete, för vilket en så solid grund finnes
lagd och för vars uppbyggande så stora personliga och ekonomiska uppoffringar
redan gjorts, få förfalla av brist på understöd. Den ideella innebörden
och det vetenskapliga värdet av det ifrågavarande arbetet måste
dock anses vara av så tungt vägande natur, att det ekonomiska biståndet
från staten även i dessa tider måste förefalla litet i förhållande därtill.
Den statsfinansiella situationen är dock lyckligtvis icke sådan, att den
rimligen kan anses rättfärdiga en dödsdom över det här ifrågavarande,
sedan snart 15 år bedrivna arbetet, till vars bedrivande riksdagen under 9
sammanhängande år beviljat anslag.

Det måste därför anses såsom en både rationell och kulturellt nödvändig
åtgärd att återupptaga understödjandet av arbetet Sveriges Kyrkor med ett
för arbetets rationella bedrivande erforderligt anslag.

Vid bestämmandet av dettas storlek skulle jag helst vilja utgå från det
belopp, som utgått såsom statsanslag under åren 1920—1922, eller 20,000
kronor per år. Rörande grunderna för denna anslagssummas bestämmande
tillåter jag mig hänvisa till den utredning av frågan, som lämnats i statsverkspropositionen
till 1919 års riksdag. Det är nämligen av största betydelse,
att arbetet kan bedrivas i rask takt. Dock anser jag mig med
hänsyn till den allmänna ekonomiska situationen icke böra föreslå högre
anslag än 15,000 kronor för nu ifrågavarande budgetår, men uttalar samtidigt
den förhoppningen, att anslaget snarast skall kunna återbringas till
sitt förutvarande belopp.»

Beträffande de av motionären åberopade bilagorna till motionen får utskottet
hänvisa till desamma.

Utskottet anser lika med motionären det vara av betydelse för ej endast
den konst- och kulturhistoriska forskningen utan jämväl för de fornminnesoch
hembygdsvårdande intressena i landet, att det med statsmedel förut understödda
verket »Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium» vederbörligen
fullföljes utan avbrott, helst som ett om ock tillfälligt uppskov kan
leda till att detsamma varder uppskjutet till en oviss framtid och därigenom
arbetets fullföljande äventyras. De nuvarande utgivarnas oegennyttiga och
uppoffrande intresse och den stab av unga, på detta område inriktade medhjälpare,
vilka stå till deras förfogande, utgöra faktorer, som nu äro förhanden
och i en framtid ej säkert finnas att påräkna. Utskottet finner desslikes
goda skäl tala för beviljande av det av motionären äskade beloppet.
Med hänsyn till önskvärdheten att begränsa statsutgifterna har utskottet
emellertid icke ansett sig kunna fullt tillmötesgå motionären härutinnan utan
stannat för ett belopp av 10,000 kronor, varmed utskottet ansett, att verkets

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 käft. (År 8.) 13

Utskottets

yttrande.

194

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fullföljande för den närmaste tiden nödtorvtigt kan betryggas, därvid emellertid
utskottet velat uttala den förhoppningen, att, om ett förhöjt anslagskulle
visa sig nödvändigt, ett gynnsammare tidsläge måtte komma att möjliggöra
ett kraftigare understödjande från statens sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till fortsatt utgivande av det
av riksantikvarien S. Curman och professorn J. Roosval
påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna verket
»Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium», anvisa på
extra stat för budgetåret 1924—1925 ett reservationsanslagav
10,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.

Statistiska
tabeller över
Öresundstullen.

[213.]

232:o) Kungl. Maj:t har (punkt 213) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnader för utgivandet av statistiska tabeller över Öresundstullen
för tiden efter år 1660 för budgetåret 1924—1925 anvisa ett
extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 445—448 i statsrådsprotokollet.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för utgivande av statistiska
tabeller över Oresundstullen för tiden efter år 1660 beviljade 1913 års riksdag
ett anslag av 15,000 kronor, varav på extra stat för år 1914 anvisades
ett belopp av 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna
skäl bestämma. Sistnämnda belopp har sedermera av riksdagen anvisats för
vart och ett av åren 1914—1922 och förra halvåret 1923.

Något anslag för ifrågavarande ändamål skulle enligt den ursprungliga
planen icke vidare behöva beviljas från Sveriges sida. Då emellertid arbetet
icke kunnat fullbordas inom den beräknade tiden har framställning nu
gjorts om fortsatt anslag för ändamålet under ytterligare fem år med samma
belopp som förut.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för utgivandet av statistiska tabeller över Öresundstullen
för tiden efter år 1660 för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Tidskriften
Acta mathematica.

[214.]

233:o)

skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) hemställer ut -

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923—
1924 ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften
Acta mathematica för budgetåret 1924—1925 anvisa

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

195

ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

234:o) Sedan riksdagen för beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay
Memorial Fund beviljat ett för fem år avsett anslag å 27,000 kronor, och
därav anvisat på extra stat för vart och ett av åren 1921 och 1922, förra
halvåret 1923 samt budgetåret 1923—1924 ett belopp av 5,400 kronor har
Kungl. Maj:t (punkt 215) föreslagit riksdagen att för ifrågavarande ändamål
av nämnda anslag för budgetåret 1924—1925 såsom extra anslag anvisa
återstoden eller 5,400 kronor, att utgå efter Kungl. Maj:ts beprövande och
på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av delaktighet under år
1925 för Sverige i Ramsay Memorial Fund av det utav 1920
års riksdag beviljade anslaget av 27,000 kronor för budgetåret
1924—1925 såsom extra anslag anvisa återstoden eller
5,400 kronor, att utgå efter Kungl. Maj ds beprövande och
på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

235:o) Kungl. Maj:t har (punkt 216) föreslagit riksdagen att till främjande
av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1924—1925
anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som av
Kungl. Maj:t bestämmas.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med 3,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till främjande av svenska naturskyddsföreningens
verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa
ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor,
som av Kungl. Maj:t bestämmas.

236:o) Kungl. Maj:t har (punkt 217) föreslagit riksdagen medgiva, att det
i 1908 års riksstat uppförda anslaget å 6,500 kronor för bearbetning och
utgivning av de viktigaste vetenskapliga resultaten av dåvarande docenten,
numera professor Hambergs och hans medarbetares undersökningar rörande
högfjällsområdet mellan Kvikkjokk och Stora Sjöfallet i Lule lappmark må
för därmed avsedda ändamål utgå utan hinder därav, att det för detta anslags
utbetalande fastställda särskilda villkor, som avser, att anslaget ej må
utbetalas, förrän verket i sin helhet utkommit, icke uppfyllts.

Utredningen återfinnes å sid. 450—453 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål beviljade 1905 års riksdag ett anslag av 19,500
kronor, att fördelas på åren 1906, 1907 och 1908 med 6,500 kronor varje
år samt utgå under de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14
januari 1905 angivna villkor och förbehåll. De av riksdagen åsyftade, i
nämnda statsrådsprotokoll angivna villkor och förbehåll äro följande: att

Delaktighet
för Sverige i
Ramsay Memorial
Fund.

[215.]

Svenska

naturskydds föreningen.

[216.)

Disposition
av anslag för
professor
Hambergs
högfjälls
undersökningar.

[217.]

196

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Hamberg kostnadsfritt överlämnar dels till vart och ett av rikets högre allmänna
läroverks bibliotek ett exemplar, dels ock till svenska staten fyrtio
exemplar av verket, att 1908 års andel av anslaget icke må utbetalas, förrän
verket i sin helhet utkommit, samt att den inkomst, som, efter det alla utgifter
för verket blivit ersatta, inflyter genom arbetets försäljning, med avdrag
av 33 Vs procent distributionsprovision, tillfaller statsverket. Av omförmälda
anslag anvisade riksdagen på extra stat för vart och ett av åren
1906, 1907 och 1908 6,500 kronor.

Utskottet har med hänsyn till vad i utredningen anförts ansett sig böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att det i 1908 års riksstat uppförda
anslaget å 6,500 kronor för bearbetning och utgivningav
de viktigaste vetenskapliga resultaten av dåvarande docenten,
numera professor Hambergs och hans medarbetares undersökningar
rörande högfjällsområdet mellan Kvikkjokk och
Stora Sjöfallet i Lule lappmark må för därmed avsedda
ändamål utgå utan hinder därav, att det för detta anslags
utbetalande fastställda särskilda villkor, som avser, att anslaget
ej må utbetalas, förrän verket i sin helhet utkommit,
icke uppfyllts.

Understöd åt
ryske undersåten
Alexander
Sibiriakoff.

[218.]

237:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 218)
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923
—-1924 ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander
Sibiriakoff för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra
anslag av 3,000 kronor.

Ytterligare
medel till
utgivande av
tidskrifter,
lärda verk
och läroböcker.

[219.]

238:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 219) föreslagit riksdagen att till beredande
av ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker
för budgetåret 1924-—1925 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.
Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med 25,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av ytterligare medel för
utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret
1924—1925 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

Motion om
anslag till
inlösande av
visst antal
exemplar
utav Nordisk
statistisk
tidskrift.

239:o) Uti eu inom andra kammaren av herr P. H. Sjöblom m. fl. väckt
motion (nr 236) har hemställts, att riksdagen till inlösande av 200 exemplar
av Nordisk statistisk tidskrift för utdelning till allmänna läroverk, högre
lärarinneseminariet, folkskoleseminarier, folkhögskolor, lantbruks- och lantmannaskolor,
tekniska och handelsläroverk måtte anvisa ett belopp av 5,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

197

Beträffande de av motionärerna till stöd för framställningen andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Till styrkande av tidskriftens vetenskapliga värde åberopas av motionärerna
åtskilliga vid motionen fogade intyg. Utan att ingå på en värdesättning
i dylikt hänseende av tidskriften anser utskottet emellertid sådana
omständigheter icke föreligga, vilka motivera uppförande av anslag å riksstaten
till understödjande av en publikation, vilken såsom den nu ifrågavarande
har karaktär av fortlöpande tidskrift. Understöd till tidskrifter av
detta slag böra nämligen, i den mån tidskrifterna därav anses förtjänta, i
regel utgå från det i riksstaten uppförda anslaget till utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Sjöbloms m. fl. ifrågavarande motion ej må vinna
riksdagens bifall.

Diverse.

240:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda ordinarie
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu
220,000 kronor med 40,000 kronor till 180,000 kronor.

241:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 221)
hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda ordinarie
reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, nu 150,000 kronor, med 30,000 kronor
till 120,000 kronor.

242:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 222)
hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 290,000 kronor
(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor),
med 70,000 kronor till 220,000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 33,000 kronor).

243:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) hemställer utskottet,

Rese- och
traktamente
penningar.

Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.

[221.]

Skrivmaterialier
och expenser,
ved
m. m.

[222.1

Trycknings kostnader.

[223.]

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryck -

198

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal
inom den
civila statsförvaltningen.

[224.]
Tillfälligt
lönetillägg åt
vissa vaktmästare.

[225.]

Dyrtidstilllägg
åt befattningshavare
i statens
tjänst.

[226.]

Dyrtidstilllägg
åt lärare
vid vissa
statsunderstödda
undervisningsanstalter.

[227.]

Övriga ordinarie
anslag.

[228.]

ningskostnader, nu 78,141 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 9,000 kronor), med 23,130 kronor till
55,011 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst
9,000 kronor); dock att i anslaget må få göras den ändring,
som till jämnande av huvudtitelns slutsumma kan visa sig
erforderlig.

244:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 224) föreslagit riksdagen i
fråga om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

245:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225) och under hänvisning
till vad utskottet i sitt utlåtande nr 11 anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vissa
vaktmästare i enlighet med de av chefen för finansdepartementet
angivna grunder, för budgetåret 1924—1925 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 42,000
kronor.

246:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 226) föreslagit riksdagen i

fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen

anmäla.

247:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 227) föreslagit riksdagen i

fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

248:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i
riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagas med oförändrade
belopp.

Stockholm den 1 april 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H KVARNZELIUS.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

199

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius. A. C. Lindblad. C. J. G. Swartz, O. TI.

B. Olsson, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, J. G. Walles,
E. A, Hallin, A. II. Rooth, I. Bergman i Tännäs och F. L. Lindqvist-,
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, 8. Bengtsson i Norup,

O. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, ./. Jönsson i Revinge, J. D. Norman,

P. M. Olsson i Blädinge, E. Andersson i Prästbol, G. A. Johanson i Hallagården,
8. J. Karlsson i Nynäshamn och P. C. Jonsson i Eskilstuna;

med undentag därav, att

herr G. Kobb stället för herr Lamm deltagit i behandlingen av punkterna 194—248;
herr S. Persson i Fritorp i stället för herr Nilsson i Bonarp deltagit i behandlingen av
punkterna 125—128 och 131—153; samt

herr O. Osberg i stället för herr Jönsson i Revinge deltagit i behandlingen av punkterna
1—104 och 113—248.

Reservationer.

Vid punkten 56 (uppehållande av rasbiologiska institutets verksamhet) av
herr C. J. G. Swartz; *

vid punkten 65 (bidrag till täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund) av herrar C. J. G. Suartz och 0. //.
Waldén;

vid punkten 112 (motion ang. ändrad benämning å vissa befattningshavare
vid de allmänna läroverken in. fl.) av herrar 0. U. B. Olsson, H. F. Lamm,
J. G. Walles, E. A. Hallin, F. L. Lindqvist och J. Jönsson i Revinge,
vilka ansett att utskottet bort till en början i sitt utlåtande intaga motiveringen
till motionen, så lydande:

»På anmodan av ett antal läroverkslärare, företrädande ett 660-tal sådana
från hela riket, vilka genom listpåteckning givit uttryck åt den »önskan,
att läroverkslärarnas titelfråga vid instundande riksdag måtte få sin lösning
i överensstämmelse med undervisningsrådet A. Åströms in. fl. särskilda yttrande
till skolkommissionens betänkande», får jag härmed hemställa, att
riksdagen ville uttala sig för den sålunda påyrkade förändringen, eller att
tjänstetitlarna lektor och adjunkt må utbytas mot respektive förste lektor
och lektor.

Frågan om denna förändring väcktes redan 1914 av den s. k. lärarlönenämnden,
vilken föreslog titlarna förste och andre lektor. Läroverksstyrelsen
tillstyrkte i huvudsak förslaget, men ansåg att de båda lärartjänsternas
innehavare lämpligare borde benämnas förste lektor och lektor. Löneregleringskommittén,
som sedan uttalade sig i saken, fann emellertid förändringen
obehövlig, och i den kungl. propositionen till 1918 års lagtima riksdagom
lönereglering för läroverkslärarna blev den inte heller medtagen.

Två år därefter upptogs dock redan frågan på nytt, denna gång av eu
allmän adjunktskonferens, som i januari 1920 i eu skrivelse till regeringen
gjorde en framställning i överensstämmelse med läroverksöverstyrelsens nyssnämnda
förslag. Skolöverstyrelsen tillstyrkte, och nu tog Kungl. Maj: t
saken om hand genom en proposition till riksdagen. Denna proposition blev
emellertid avstyrkt av statsutskottets majoritet och förkastades även av
kamrarna, dock med synnerligen svaga majoriteter: i första kammaren med
58 röster mot 54, i andra kammaren med 84 mot 76.

200

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nu har som nämnt ett nytt initiativ tagits från läroverkslärarnas sida,
närmast väl med anledning därav, att, då skolkommissionens förslag förutsetts
icke komma att föranleda någon åtgärd från regeringen, hela skolreformen
kan befaras bli uppskjuten på obestämd tid. Att sålunda ett yrkande
gång på gång med korta mellanrum framföres måste väl betyda, att
det finns starka motiv för det, inte minst när det som detta utsätter dem,
vilka ställt sig bakom det, för ett billigt gyckel från oförstående utomstående.
Mig har yttrandet synts befogat och berättigat, och därför har
jag efterkommit den anmodan, som riktats till mig att frambära det inför
riksdagen.

Visserligen är den sak det gäller ingen mera viktig. Men det är mig
omöjligt att förstå, vad det skall tjäna till att motsätta sig rättelse av ett
förhållande som förorsakar social vantrevnad, när intet hållbart skäl kan
anföras för nödvändigheten av en sådan vantrevnad. Här är en stor kår,
jag ville nästan säga ådömd en titel, som — varpå det nu beror, så är faktum
allbekant och oförnekligt — inte användes i det praktiska livet, men i
dess ställe tillägges medlemmarna av denna kår en titel, som betecknar en
akademisk lärdomsgrad, vilken det stora flertalet av dem inte innehar. ''Den
titel de ha rätt till användes aldrig, och den titel som användes ha de inte
rätt till’ — för att bruka ett dåvarande ecklesiastikministerns uttryck i
debatten vid 1920 års riksdag. Och i likhet med en annan talare i den debatten
anser jag ''det inte vara titelsjuka att de begära få en sådan benämning
på sin tjänst, att de verkligen bliva titulerade med sin rätta titel’.
Och då riksdagen ''bara genom en liten handrörelse’ — för att anföra ännu
ett uttryck av ecklesiastikministern vid nämnda tillfälle — kan rätta till
det här anmärkta missförhållandet, så vore det väl en besynnerlig och svårförsvarlig
oginhet, om den inför denna nya påminnelse därom skulle vägra
göra det.

''Såvitt jag kan förstå finnas nämligen inga hållbara sakliga skäl för en
sådan vägran. De som anförts förefalla mig fullkomligt uppkonstruerade.
Det har talats om ekonomiska konsekvenser: likheten i titel skulle leda till
likhet i lönen. Mig är det dock omöjligt att begripa, varför riksdagen
skulle ha svårare att hålla skillnad på förste lektor och lektor än på exempelvis
förste aktuarie och aktuarie, förste postexpeditör och expeditör, förste
kontrollör och kontrollör o. s. v. Och med lönefrågan sammanhänger kompetensfrågan.
Det förefaller nästan som ett skämt, men har dock påståtts,
att färre skulle skaffa sig den högre kompetens, som kräves för lektorsbefattningarna,
när dessa befattningars innehavare inte i titelavseende längre
vore tydligare åtskilda från de nuvarande adjunktsbefattningarnas. Det vore
då verkligen den svenska titelsjukan i sin högsta potens. Så narraktiga äro
dock dess bättre med all säkerhet inte de som utmålas så för att den lilla
titelreform, som här är i fråga, må te sig avskräckande; det reella motiv,
som ligger i halvannat tusental kronors löneskillnad, blev helt visst för dem
fortfarande det avgörande.

Då sålunda inga verkliga skäl finnas att anföra mot den här förordade
förändringen, vilken skulle medföra en på samma gång graderad och enhetlig
titel för de allmänna läroverkens hela lärarkår, tillåter jag mig hemställa,
att---»

samt därefter anföra och hemställa följande:

»Den fråga, som nu ånyo bragts på tal, finner utskottet värd att beaktas,
och har utskottet intet att erinra mot bifall till motionärens förslag. Ut -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

201

skottet, som anser frågan kunna lösas oberoende av den förestående omorganisationen
av de allmänna läroverken, har ansett sig böra fästa avseende
vid den så gott som enhälliga opinionsyttring, vilken i denna fråga
föreligger från adjunktkårens sida, och jämväl i övrigt funnit så starka skäl
tala för en ändrad benämning å ifrågavarande lärargrupper, att utskottet
tillstyrker, att åtgärder må vidtagas för tillgodoseende av motionärens
förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Hellbergs ovanberörda
motion, förklara, att från riksdagens sida hinder icke
möter, att av Kungl. Maj:t utfärdas föreskrift därom,

dels att vad i gällande författningar rörande de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna,
de tekniska elementarskolorna, de tekniska fackskolorna och
de tekniska gymnasierna finnes stadgat i fråga om lektor
skall gälla förste lektor; och

dels att vad i gällande författningar rörande de allmänna
läroverken och folkskoleseminarierna är föreskrivet i fråga
om adjunkt och adjunkt å övergångsstat skall avse lektor.

vid punkten 113 (de allmänna läroverken) av herrar S. H. Kvarnzelius,
A, C. Lindblad, H. F. Lamm, E. A. Hallin, A. It. Booth, I. Bergman i
Tännäs, J. D. Norman och P. M. Olsson i Blädinge, vilka ansett, att utskottets
hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må

b) avslå herr Rydéns ovanberörda motion.»

vid punkten 118 (undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken)
av herrar A. C. Lindblad, O. U. B. Olsson, J. G. Walles, F. L. Lindqvist,
A. Anderson i Råstock, K. V. Bydén, O. H. Waldén, E. Anderson i Prästbol.
S. •/ Karlsson i Nynäshamn och P. C. Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett,
att utskottet bort till en början intaga motiveringen till motionen, så
lydande:

»I årets statsverksproposition har Kungl. Maj: t under åttonde huvudtiteln
föreslagit en minskning av anslaget till undervisning i manlig slöjd vid de
allmänna läroverken från förutvarande 42,500 kronor till 21,000 kronor samt
att vederbörande kommun skall bidraga med halva kostnaden för nämnda
undervisning.

Att på detta sätt överflytta någon del av kostnaden för den egentliga
undervisningen vid nämnda läroverk från staten, som hittills helt burit densamma,
på kommunerna, måste anses vara såväl principiellt oriktigt som
olämpligt och till skada för ifrågavarande undervisningsämne. Kommunerna,
som för närvarande i stort antal dragas med ekonomiska svårigheter, komma
säkerligen att i flertalet fall neka bidrag för ett ändamål, som de anse \ain

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 saml, 8 höft. (Nr 8.) 14

202

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

statens skyldighet att bekosta. Ett betydande antal av de allmänna läroverkens
elever kommer ju också från andra kommuner än den, där läroverket
är beläget, och även ur denna synpunkt torde vederbörande kommun
vara obenägen att lämna bidrag till någon viss undervisningsgren inom
läroverket.

Följden av den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen kommer därför
med stor sannolikhet att bliva, att slöjdundervisningen i de flesta läroverk
där den nu är införd, måste nedläggas, vilket, med hänsyn till den betydelse
denna undervisning obestridligen har för de ungas fostran, vore att i hög
grad beklaga.

Då det i detta fall endast gäller ett för staten jämförelsevis obetydligt
belopp, föreligger enligt mitt förmenande så mycket mindre skäl att vidtaga
den av Kungl. Maj:t föreslagna förändringen beträffande nämnda anslag.»

samt därefter anföra och hemställa följande:

»För budgetåret 1923—1924 är för ändamålet anvisat ett anslag av 42,500
kronor. Ifrågavarande undervisning är avsedd för manliga lärjungar vid
de allmänna läroverken och är frivillig. Arvodet utgår nu till lärare med
85 kronor för veckotimme och bestrides helt av statsmedel. Det av Kungl.
Maj:t nu framlagda förslaget innebär en ändrad anordning, varigenom för vinnande
av begränsning i statens utgifter för slöjdundervisningen vederbörande
kommuners ekonomiska medverkan påkallas. Kommunalt bidrag har uppställts
såsom förutsättning för utgående av statsunderstöd, och skall enligt
förslaget stat och kommun bidraga med halva det belopp, som hittills utgått.
Genom denna åtgärd har en nedsättning kunnat vidtagas i anslaget
med hälften eller alltså till i runt tal 21,000 kronor. Motionärens förslag
åter innebär ett bibehållande av den nuvarande anordningen i avseende å
bestridande av kostnaderna för slöjdundervisningen.

Den ekonomiska samverkan mellan stat och kommun, som hittills i åtskilliga
hänseenden ägt rum beträffande de allmänna läroverken, har berört
vissa allmänna yttre betingelser för skolornas verksamhet, men aldrig varit
inriktad på något visst undervisningsämne eller åsyftat eu anordning, som
för kommunerna varit fakultativ och sålunda kunnat av en kommun tillgodoses
men av en annan tillbakavisas. Att såsom Kungl. Maj:t nu föreslagit
överflytta en del av kostnaderna för den egentliga undervisningen från staten
till kommunen, och detta beträffande ett icke obligatoriskt ämne, vars förekomst
sålunda göres beroende av ett kommunalt intresse, anser utskottet
utgöra ett betänkligt steg i riktningen att låta den allmänna undervisningen,
som det tillkommer staten att hägna, bero på olika kommuners ekonomiska
bärkraft och deras benägenhet att vilja tillgodose undervisningsbehovet inom
sina respektive orter. Utskottet har visserligen uppmärksammat, att skolkommissionen
i sitt förslag till ny läroverksorganisation föreslagit vissa förskjutningar
i förhållandet mellan statens och kommunernas kostnader för
läroverkens drift, men en förändring i den riktningen, att läroverkskommunen
skulle åtaga sig kostnaden för ett visst undervisningsämne, har icke

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203

tidigare ifrågasatts, och en sådan ordning synes vara ägnad att leda till
synnerligen betänkliga konsekvenser. I vart fall torde ett spörsmål av denna
principiella innebörd böra prövas i ett större sammanhang än nu föreliggande.
Utskottet har alltså icke kunnat förorda Kungl. Maj:t förslag i detta
avseende. Vid anförda förhållanden har utskottet ansett sig böra tillstyrka
ett bibehållande av ifrågavarande anslag vid dess nuvarande belopp och
hemställer alltså,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, i
vad det avser villkor om bidrag från vederbörande kommun,
och med bifall till den i ämnet väckta motionen, i riksstaten
för budgetåret 1924—1925 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken
med oförändrat belopp, 42,500 kronor.»

vid punkten 136 (höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier) av
herr J. B. Norman, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag;

vid punkten 137 (studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier)
av herr Gr. A. Johanson i Hallagården, vilken anfört följande:

»Med hänsyn till den både för läroanstalten och lärarutbildningen önskvärda
kontinuiteten i nu rådande undervisningsförhållanden har jag ansett,
att de av herr Vrång in. fl. och herr Billkvist m. fl. väckta motionerna
bort av utskottet tillstyrkas».

vid punkten 149 (motion ang. anslag till fortbildningskurser för lärare vid
folkskolor) av herrar J. G. Walles, I. Bergman i Tännäs, och F. L. Lindqvist,
vilka anfört följande:

»Ifrågavarande kurser hava visat sig vara av mycket stor betydelse för
lärarpersonalen i allmänhet och i särskilt hög grad för lärare och lärarinnor
i avlägsna trakter på landsbygden, vilka bland annat sakna den möjligheten
att genom besök i mera gynnsamt ställda skolor erhålla uppslag och impulser
beträffande undervisningens anordnande och planläggning enligt den
nya undervisningsplanen. De långa resorna och de dyra resekostnaderna
omöjliggöra även för dessa lärare besök vid de kurser, som på enskilt
initiativ sommartiden anordnas i en del kusttrakter.

De kurser, som anordnades så länge statsanslag beviljades, omfattades
med mycket stort intresse, och till många anmälde sig långt flere deltagare
än som kunde mottagas.

Resultatet av kurserna blev enligt skolråds och folkskolinspektörers uttalanden
mycket gott.

Vi finna det därför vara för folkundervisningen betydelsefullt att anslag
till dylika kurser snarast möjligt ånyo beviljas.

204 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Då emellertid penningvärdet sjunkit avsevärt, sedan anslag år 1921 beviljades,
och då dessutom en del av de ämnen, som då förekommo, åtminstone
tills vidare torde kunna uteslutas, anse vi att anslaget kan minskas
till 50,000 kronor.

På grund av det anförda föreslå vi

att riksdagen med anledning av motionerna nr 166 i första
kammaren och 231 i andra kammaren måtte till allmänna
fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor».

vid punkten 150 (motioner ang. revision av boställsordningen för lärarpersonalen
vid folk- och småskolor in. m.) av herrar C. P. V. Nilsson i
Gränebo och G. A. Johanson i Hallagården;

vid punkten 154 (statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor) av
herrar C. P. V. Nilsson i Gränebo och G. A. Johanson i Hallagården;

vid punkten 165 (understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor)
av herrar C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. T). Norman, P. M. Olsson i Blädinge
och G. A. Johanson i Hallagården;

vid punkten 166 (motioner ang. anslag för beredande av arvodesförhöjning
åt lärare vid fortsättningsskolor) av herr J. B. Norman, vilken ansett
att utskottet bort hemställa om avslag å de i ämnet väckta motionerna;

vid punkten 175 (motioner angående anslag till understöd åt folkliga
musikskolan i Arvika) av herr O. U. B. Olsson;

vid punkten 206 (populärvetenskapliga föreläsningar) av herrar J. B.
Norman, P. M. Olsson i Blädinge och G. A. Johanson i Hallagården, vilka
ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag;

vid punkten 207 (bidrag till arbetarnas bildningsförbund) av herrar J. B.
Norman och P. M. Olsson i Blädinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag;

vid punkten 211 (undervisningsverksamhet för nykterhetens främjande) av
herr J. B. Norman , vilken ansett att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj ds
förslag;

vid punkten 226 (undersökning av svenska folkmål) av herr Ö. U. B.
Olsson, vilken ansett att utskottet bort tillstyrka den i ämnet väckta
motionen;

vid punkten 239 (Nordisk statistisk tidskrift) av herrar O. U. B. Olsson,
A. Anderson i Råstock och 0. Osberg.

Stockholm 1924, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

240713

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Verkliga utgifter.

Vill. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, förslagsanslag
......................................

24,000

278,600

	Säger för departementet! .......
	B. Arkiv, bibliotek och museer.	j
	Arkiv.
	Riksarkivet:
1	Riksarkivet, förslagsanslag.........		163,000(
2	Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för
	riksarkivet, reservationsanslag ..		1,000 i
3	Fortsatt utgivande av sädana handlingar, som	äro av
	vikt för fäderneslandets historia, reservationsanslag .. ;
	Landsarkiven:		i
4	Landsarkiven ..................	39,405
5	Inköp av arkivalier och tryckta arbe-
	ten för landsarkiven, reserva-tionsanslag ..................	1,100
6	Amanuenser och extra biträden vid
	landsarkiven ................		11,900
	Bibliotek.
	Kungl. biblioteket:		i
7	Kungl. biblioteket, förslagsanslag . .	216,500	i
8	Katalogiseringsarbeten inom kungl.
	biblioteket ...................		19,000;
9	Sveriges offentliga biblioteks ge-
	mensamma accessionskatalog ....		5.000:
10	Tioårsregister till Sveriges offent-
	liga biblioteks gemensamma ac-cessionskatalog ...............		2,0001

161,000

40,505

204,505

Ordinarie | Extra

anslag anslag

Kronor Kronor

302,600

4,500

11,900,

16,400

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

				Ordinarie	Extra
				anslag	anslag
				Kronor	Kronor
11	Bokinköp och bokbindning för
	kungl. biblioteket, reservations-
	anslag ......................		20,000	216,500	46,000
12	Arvodesökning åt bibliotekarien vid	stifts- och läro-
	verksbiblioteket i Linköping m. m.				2,600
13	Pedagogiska biblioteket ............				11,000
14	Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
	S :te Geneviévebiblioteket i Paris ..				1,500
				216,500	61,100
	Museer.
	Nationalmuseet:
	Museet:
15 a	Förslagsanslag ................	153,500
	Reservationsanslag:
15b	Målnings- och skulptursamlin-
	garnas ökande ............	30,000
15 c	Inlösen av levande svenska
	konstnärers arbeten .......	25,000
15 d	Handtecknings- och gravyrsam-
	lingarnas ökande ..........	6,500
15 e	Samlingarnas vård och under-
	håll samt expenser ........	11,000
15 f	Ökande av samlingen av konst-
	hantverk ................	8,000
15g	Boksamlingen ..............	2,000
15 h	Utländska studieresor ........	—
16	Vandringsutställningar m. m., re-
	servationsanslag .............		3.000
17	Skrivhjälp åt depositions- och
	reseintendenten, reservationsan-
	slag ........................		1,200
18	Försäkring och transport av konst-
	föremål, reservationsanslag......		2,500
19	Konservering av handtecknings- och
	gravyrsamlingar inom museet,
	reservationsanslag .............		2,500
20	Konserveringsarbeten för statens ta-
	velsamling å Gripsholms slott, re-
	servationsanslag ..............		12,000	236,000	21,200
	Livrustkammaren:
21	Underhåll och vård av livrustkammarens
	samlingar m. m. ...............		17,500
22	Tillfällig löneförbättring för viss personal vid
	livrustkammaren .............		* 2,000		19,500
	Naturhistoriska riksmuseet:			1 '' ’
23	Avlöningar m. ..................	194,112	1 . . f.;''

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie	Extra
anslag	anslag
Kronor	Kronor

2,000

40,800

Tjänsteresor för intendenter och
assistenter, reservationsanslag .

Samlingar m. m., reservationsanslag
Personligt arvodestillägg åt assistenten
G. A. H. Dahlstedt.........

Arbetsbiträde vid etnografiska avdelningen
......................

Tillfällig avlöningsförbättring för tre

preparatorer .................

Uppvärmning, belysning, städning
m. m. av nya lokaler för etnografiska
avdelningen..............

Instrument för mineralogiska avdelningen,
reservationsanslag ......

Täckande av motsedda brister i anslag
till expenser m. m. för riksmuseet
......................

Nordiska museet:

Museet ................................ 126,550

Tillfällig löneförbättring för viss museets

personal ............................ * 14,975

500

2,000

1,500

1,750

3.000

23,000

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid

nordiska museet och vid livrustkammaren ........

Dyrtidstillägg åt viss nordiska museets personal ävensom
åt livrustkammarens personal, förslagsanslag
Brandsäkerhetsanordningar i nordiska museets bygg
nåd å Djurgården i Stockholm, reservationsanslag

Kulturhistoriska museet i Lund ..................

Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ..

Musikhistoriska museet ..........................

Svenska skolmuseet .............................

236,912

Säger för arkiv, bibliotek och museer

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

Kleresistaten, förslagsanslag ........................

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslagsanslag
.........................................

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag____

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag1
Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
främmande trosbekännares skattskyldighet, förslagsanslag
........................................

893,917

150,000

4,000

4,464,100

304,752

40,000

31,750

141,525

5.000

* 50,000

26,000

25,000

4.000

7.000

472,912| 334,975

412,475

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr S.

	‘ j	Ordinarie	Extra ''
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
6	Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn .,	6,000
7	Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin ......	# 6,000
8	Pastor vid svenska Olaus Petriförsamlingen i Hälsingfors		6,000
9	Stipendier för utbildande vid universitet av präster, för-
	trogna med finska språket........................		3,600
10	Svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder ..		41,500
11	Dvrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländ-
	ska hamnstäder, förslagsanslag....................		* 15,000
12	Flyttning av kyrkan och prästgården i Muonionalusta	. ''
	kapellförsamling till Muodoslombolo, reservations-
			''ao finn
		4,974,852	96,700
	Domkapitlens expeditioner.
13	Domkapitlens expeditioner .........................	91,350
14	Ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner ....		30,490
15	Provisorisk lönereglering för tjänstemän vid de eckle-
	siastika konsistorierna, förslagsanslag ..............		42,000
		91,350	72,490
	Kyrkors underhåll m. m.
	Kyrkors underhäll:
16	Underhåll .............................. 1,028
17	Ersättningar, förslagsanslag .............. 275,000	276,028
18	Svenska kyrkan i Paris ............................	4,119
		280,147
	Säger för kyrkliga ändamål	5,346,349	169,190
	D. Akademier m. in.
	Svenska akademien.
1	Akademien .......................................	8,250
	Vetenskapsakademien.
2	Akademien .......................................	10,000
3	Årsavgifter till internationella unionen för geodesi och
	geofysik .......................................		1,300
4	Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ......		2,500
5	Bidrag till underhåll av vetenskapsakademiens av
	makarna Mittag-Leffler donerade matematiska biblio-
	tek ............................................		15,000
		10,000	18,800

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie	Extra
anslag	anslag
Kronor	Kronor

6 e

6 f

6 g

8
9

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Akademien:

Förslagsanslag ;.................. 98,920

Reservationsanslag:

Underhåll och förökande av de
under akademiens inseende

ställda samlingar ............ 18,000

Tryckningskostnader samt utgivande
av planschverk över
fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska

museum m. m............... 14,000

Rese- och transportkostnader,
fornlämningars vård, lyshållning
m. m................. 7,000

Underhåll och fortsättning av inredningen
ii statens historiska
museum och myntkabinettet .. 4,000

Undersökning och beskrivning av
fäderneslandets fornlämningar

m. m.....i.................. 6,000

Vård och underhåll av Visby ruiner
och andra byggnadsminnesmärken
.................. _5,000 54,000

Omedelbara iståndsättningsåtg;ärder å vissa byggnads minnesmärken,

reservationsanslag ................

ökade medel för resekostnader för fornminnesvården

in. in,, reservationsanslag ........................

ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
. ....................................

Akademien för de fria konsterna.

Akademien: j

Avlöningar m. m. ........................ 75,525

Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag
.......;.......................... 34,200

ökade medel för vissa i staten för akademien uppförda

ändamål ........................................

Skolan för dekorativ konst .........................

Musikaliska akademien.

Akademien:

Avlöningar m. m....................... 81,935

Stipendier m. mi, reservationsanslag........ 25,000

152,920

109,725

106,935

8,000

15,000

31,250

54,250

11,300

14,000

25,300

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
16	Biträdande lärare m. m............................		5,000
17	Biblioteket .......................................		1,500
18	Expenser m. m....................................		6,000
		106,935	12,500
	De kungl. teatrarna.
19	Kungl. operan ....................................	150,000
20	Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
	teaterns byggnad m. m..........................		53,047
	Säger för akademier m. m.	537,830	163,897
	E. Universiteten, den medicinska undervisningen
	m. m.
	Universitetskanslersexpeditionen.
1	Expeditionen, förslagsanslag ........................	23,300
	Uppsala universitet.
	Universitetet:
2	Universitetsstaten .............. 1,101,627
	F örslagsanslag:
3	Avlöningsfyllnad åt professorn i
	växtbiologi ................ 1,000
4	Arvoden åt vikarierande akade-
	miska lärare .............. 5,000 6,000	1,107,627
5	Akademiska sjukhuset, förslagsanslag ................	110,000
	Rasbiologiska institutet:
6	Avlöning åt en chef för institutet ................	7,500
7	Institutets verksamhet, reservationsanslag, att utgå av
	statsverkets fond av rusdrycksmedel .............		55,000
8	Lärararvoden m. m.............................		58,810
9	Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag		113,050
10	Lärarbiträde vid de praktiska språkövningarna i ryska		1,000
		1,225,127	227,860
	Lunds universitet.
	Universitetet:
11	Universitetsstaten ....................... 956,128
12	Arvoden åt vikarierande akademiska lärare,
	förslagsanslag ........................ 5,000	961,128
13	Lärararvoden m. m...............................		73,625
14	Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag		65,025
15	Bidrag till driftkostnaderna för Malmöhus läns sjuk-
	vårdsinrättningar i Lund under år 1923 ..........		150,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

j		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
16	Höjning av patologisk-anatomiska institutionens an-
	slag för materiel m. m...........................		2,000
17	Lärarbiträde vid de praktiska språkövningarna i ryska		1,000
18	Materiel m. m. för kemiska institutionen, reservations-
	anslag .........................................		4,000
19	Materiel m. m. för geografiska institutionen, reserva-
	tionsanslag .....................................		8,000
20	Instrument för kemiska institutionen, reservationsanslag		4,000
21	Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutio
	ner och inrättningar, reservationsanslag............		50,000
22	Utförande och publicerande av zonobservationer vid
	Lunds observatorium, reservationsanslag ..........		4,500
	Karolinska mediko-kirurgiska institutet.	961,128	357,150
	I
	Institutet:
23	Avlöningar m. m. ,..................... *314,885		!
24	Materiel m. m. för vissa institutioner och kli-
	niker, reservationsanslag .............. 72,100		i
	Förslagsanslag:		■
25	Arvoden åt vikarierande akade-
	miska lärare .............. 2,000
26	Ersättning åt vikarier för kamre-
	raren m. fl................. 600 2,600	389,585
27	Lärararvoden m. ...............................		93,005
28	Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag		1 / ,800
29	Materiel m. m. för pedriatiska kliniken å kronprin-
	sessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, reserva-
			oOO
30	Materiel m. m. för patologisk-anatomiska institutionen		o,000j
31	Täckande av för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924
	beräknad brist i materielanslaget för patologisk-ana-
			lOjdOO J
32	Mikroskop för undervisningen i bakteriologi, reserva-

33	ökade medel till materiel i allmänhet................		28,000
	389,585	154,805
	Tandlåkarinstitutet.
34		32,850
35	Ytterligare lärarkrafter vid institutet.................		14,400;
	Serafimerlasarettet.
36	Understöd och ersättningar ........................	120,001
37	Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet ....	750	I
38	ökade medel till uppehållande av serafimeriasarettets		© © © ©
		120,750	\| 50,000*

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		i Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
39	Allmänna barnbördshuset i Stockholm. Allmänna barnbördshuset i Stockholm ..........	24,853
40	Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm	117,000
41	Gemensamma universitetsåndamål. Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-dater ...................................
42	Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, reservationsanslag .................		30,000 6,000 1,000 1,500 2,000
43	Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i Stockholm och Göteborg, reservationsanslag.........
44	Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag......
45 46	Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer....., Institut d’études scandinaves vid Paris universitet____
	Farmaceutiska institutet. Institutet ............................		49,900
47	50,900
48	Materialier m. m., uppvärmning m. m. och egendomens underhåll m. m.................................	14,000
	Säger för universiteten, den medicinska undervisningen m. in......................................	2,828,493	985,115
	......................
1 2	•• F. Tekniska högskolan in. in. Tekniska högskolan. Högskolan: Avlöningar ........................... 362,750 Vissa omkostnader för uppehållande av hög-skolans verksamhet, reservationsanslag .. 59,500	422,250
3	Arvoden åt professorsvikarier, förslagsanslag .........	3,000
4	Arvoden åt speciallärare ..........................	27,450 22,000 25,000 150.000 180.000 * 70,000
5	Vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbetjäning m. m.................................
6	Tillfälliga lärarbiträden och assistenter ..............
7	Samlingar och laboratorier, reservationsanslag........
8	ökade medel till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m.........................................
9	Täckande av brist för budgetåret 1923—1924 å högsko-lans anslag till diverse utgifter för bränsle, lyshåll-ning in. m.....................................

		425,250	474,450

* Av Kung], Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Chalmers tekniska institut.
	Institutet:
10	Avlöningar m. m......................... 161,850
11	Bibliotek, samlingar och laborationer, expen-
	ser m. m., reservationsanslag............ 23,550	185,400	•
12	Uppvärmning m. m.................................		34,000
13	Bibliotek m. m.....................................		16,000
14	Nybyggnader för kemiska och fysiska institutionerna,
	reservationsanslag ...............................		* 250,000
		185,40o\| 300,000
	Säger för tekniska högskolan m. m.	610,650	774,450
	G. Skolöverstyrelsen.
1	Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ....................	522,400
2	övergångsstat ....................................	1,900
3	Inspektion och sakkunniga biträden..................		6,500
4	Byggnadssakkunnigt biträde.........................		4,800
5	Expeditionsvaktsgöromål............................		1,800
o	Förhyrande av ämbetslokaler........................		57,300
	Säger för skolöverstyrelsen	524,300	70,400
	■ H. Allmänna läroverken in. m.		1
	Högre lärarinneseminariet.
i	Högre lärarinneseminariet ..........................	116,985
2	Diverse behov vid högre lärarinneseminariet ..........		58,860
3	Timlärare och vikarier .............................		21.000
4	Täckande av brist å anslaget till högre lärarinnesemina-
	riet för förra halvåret 1923 ......................		707
5	Täckande av brist å anslaget till timlärare och vika-
	rier för förra halvåret 1923 ....................		1,084
		116,985	81,651
	Allmänna läroverken.
6	Allmänna läroverken, reservationsanslag .............	7,651,377
7	Extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
	läroverken ......................................		200,000
8	Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna läro-
	verken under förfall på grund av sjukdom, förslagsan-
	slag ...........................................	3,000
9	Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-
	verken ..................................		64,400
10	Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läro-
	verken ........................................ ,		13,500

* Av Kungi. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
11	Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken		3,265
12	Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken, för-
	slaganslag ......................................	21,000
13	Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid
	statens samskolor................................	.	3,300
14	Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken, för-
	slagsanslag ........................... .		59,000
15	Provårskurs i Göteborg för blivande lärare vid de all-
	männa läroverken ...............................		15,500
16	Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska
	vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter ....		5,000
17	Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-
	verkens ljus- och vedkassor, reservationsanslag ....		3,500
		7,675,377	367,465
	Kommunala mellanskolor.
18	Kommunala mellanskplor, förslagsanslag..............	*1,475,000
19	Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handar-
	bete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag ....	20,000
20	Tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid kom-
	munala mellanskolor, förslagsanslag ..............		250,000
		1,495,000	250,000
	Privatlåroverken.
	Privatläroverken:
	Gemensamt reservationsanslag:
21a	Enskilda mellanskolor.................. 18,225
21b	Högre flickskolor ...................... 422,550
21c	Högre goss- och samskolor.............. 208,575
21d	Enskilda lärarinneseminarier ........... 25,650	675,000
22	Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
	läroanstalter, förslagsanslag ........-..............	* 480,000
23	Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
	vikariatskassa, förslagsanslag......................	19,000
24	Tillfällig löneförbättring för lärare och lärarinnor vid
	de statsunderstödda privatläroverken, förslagsanslag		*2,450,000
25	Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala............		75,000
26	Understöd åt utbildningskurser för lärarinnor i hus-
	hållsgöromål ....................................		16,000
27	Understöd till vissa anstalter för utbildande av lärarin-
	nor i handarbete — .''............................		27,100
		1,174,000	2,568,100
	Säger för allmänna läroverken m. m.	10,461,362	3,267,216

* Av Kung! Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

			Ordinarie	Extra
			anslag	anslag
			Kronor	Kronor 1
	I. Folkundervisningen. Anstalter för lärarutbildning.			l :
	Folkskoleseminarierna:
la	Gemensamt reservationsanslag:
Folkskoleseminarierna 1,880,400
lb	Stipendier för elever
	vid folkskolesemina- rier ............. 198,225 2,078,625
2	Höjda stipendier åt elever vid folk-
	skoleseminarier, reservationsan-slag .......................	75,000
3	Studentkurser och parallellavdel-
	ningar vid vissa folkskolesemina-rier m. m., reservationsanslag ..	240,000
4	Hyresersättning till rektorerna vid
	vissa folkskoleseminarier......	12,500
5	Hyresbidrag till lärare vid folk-
	skoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, förslagsanslag ..	12,000
6	Förhyrande av vissa lokaler för
	folkskoleseminariet i Göteborg m. m., reservationsanslag ........	2,675
7	Vissa ändringsarbeten å gymna-
	stikhuset vid folkskolesemina-riet i Göteborg, reservations-anslag .....................	25,000
8	Ateneums folkskoleseminarium och
	Göteborgs kvinnliga folkskolese-minarium ....................	16,000	2,078,625	383,175
	Småskoleseminarier:
9	Statens småskoleseminarier, reser-
	vationsanslag ................ 130,000
10	Verksamheten vid statens småsko-
	leseminarier i Lycksele och Hagaström, reservationsanslag ..	96,600
11	Undervisningsmateriel och böcker
	för statens småskoleseminarium i Lycksele, reservationsanslag . .	13,000
12	Böcker och inventarier för sta-
	tens småskoleseminarium i Haga-ström, reservationsanslag ......	2,100
13	Understöd åt småskoleseminarier,
	förslagsanslag............. • • • 330,000
14	Stipendier åt elever vid småskole-
	seminarier, reservationsanslag . ■ 90,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
j		Kronor	Kronor
i 15	Tillfällig löneförbättring för lärare
i	vid småskoleseminarier, inrättade av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, förslagsan-slag ........................ 30,000	550,000	141,700
	Folkskolinspektionen.	2,628,625	524,875

16	Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag ..	330,000
17	Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer .,		10,400
18	Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslags-
	anslag .........................................	250,000
	Folkskolor.	580,000	10,400

19	Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag......	46,600,000
20	Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
	gränsorter, förslagsanslag ........................	* 400,000
21	Uppförande av folkskolebyggnader i rikets nordligaste
	gränsorter, reservationsanslag ....................		* 200,000
22	Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-
	slagsanslag ..............................	160,000
	Upphjälpande av folkskoleväsendet inom vissa lapp;
	marksförsamlingar i Västerbottens och Norrbottens län:
23	Beredande av möjlighet till skolgång genom
	inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset bo-ende föräldrar ........................ 125,000
! 24	Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksför-
	samlingar med icke finsktalandé befolk-ning samt i överkalix församling, förslags-anslag ................................ 47,000
25	Avlönande av föreståndarinna för skolhem
	eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlin-gar med icke finsktalande befolkning samt i överkalix församling, förslagsanslag .. 11,000
26	Skytteanska lappfolkskolan i Tärna, förslags-
	anslag................................ 10,600	193,600
27	Beredande av möjlighet till skolgång för fattiga, på
	längre avstånd från skola boende skolpliktiga barn inom Hotagens och Frostvikens församlingar ......		3,000
28	Lärare åt vid vanföreanstalter och kustsanatorier intagna
	barn i skolåldern, förslagsanslag ..................		23,000
29	Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
	särskild slöjdskola, förslagsanslag .................	2,585,000
30	Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-
	lig folkskola, förslagsanslag.......................	267,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
31	Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reservations-
	anslag..........................................	5,000
32	Understödjande av folkskolebarns ferieresor, förslags
	anslag .........................................	115,000
33	Svensk undervisning för svenska barn i utlandet ........	10,400
34	Svenska skolan i Kina ............................	''	7,000
		50,325,600	243,400
	Fortsättning sskolor.
35	Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningssko-
	lor, förslagsanslag ...............................	2,425.000
36	Arvodesförhöjning åt lärare vid fortsättningsskola, för-
	slagsanslag ....................................		237,500
37	Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-
	servationsanslag ................................		130,000
		2,425,000	367,500
	Högre folkskolor.
38	Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag.........	912,000
39	Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag	60,000
40	Sällskapets för folkundervisningens befrämjande verk-
	samhet i allmänhet, reservationsanslag ............	1,500
		973,500
	Folkhögskolor.
41	Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag............	830,000
42	Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ......		75,000
43	Stipendier åt elever vid folkhögskolor, reservationsanslag	140,000
44	Förstärkning av reservationsanslaget till stipendier åt
	elever vid folkhögskolor..........................		80,000
45	Understöd åt svenska folkhögskolan i Birkas inom repu-
	bliken Estland ..................................		4,000
		970,000	159,000
	Abnormundervisningen.
46	Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag	165,000
47	Kyrklig själavård åt dövstumma ....................	1 4,000
48	Tidning för dövstumma.............................		1,000
49	Tysta skolan å Lidingön ..........................		20,000
50	Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda......	103,150
51	Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan för
	blinda å Tomteboda ............................		50,000
52	Förskolan för blinda i Växjö ......................	20,600
53	Förstärkning av anslaget till förskolan för blinda i Växjö		8,000
	Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
54	Avlöningar ....................... 17,300		i ■ :
55	Materialier, expenser m. m., reser-		i
	vationsanslag.................. 11,000		i

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
56	Förstärkning av reservationsanslaget
	till materialier, expenser m. m. .. 10,500
57	Uppehållande av ytterligare en korg-
	makeriavdelning, reservationsan-
	slag ........................ 11,900
58	Fraktbidrag för arbetsraaterialier till
	blinda hantverkare ............. 7,500	28,300	29,900
	Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
59	Anstalten ...................... 128,400
60	Extra ordinarie lärarpersonal och
	vaktmästare .................. 15,000
61	ökade medel för vissa i staten för
	anstalten upptagna utgiftsposter 7,000	128,400	22,000
62	Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ......		20,000
63	Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-
	undervisningsanstalter, förslagsanslag ..............	1,000
64	Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-
	dåre, förslagsanslag..............................	5,000
65	Understöd åt blindlärarelever, reservationsanslag......		1,800
66	Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag ........		7,000
67	De blindas förening ...............................		100,000
68	Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avse-
	ende försummade barn, förslagsanslag ............	250,000
		715,450	259,700
	Säger för folkundervisningen	58,618,175	1,564,875
	J. Yrkesundervisningen.		i
	Tekniska läroverk.
1	Tekniska läroverk, reservationsanslag ..............	491,225
2	Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro		24,000
3	Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för maskin-
	industri i Eskilstuna .............................		14,000
4	Ytterligare medel till expenser, bränsle m. m. för tek-
	niska läroverk ..................................		10,000
		491,225	48,000
	Handelsläroverk.
5	Handelsgymnasier .................................	135,000
6	Förhöjda understöd åt handelsgymnasier .............		120,000
	Kommunala och enskilda anstalter för yrkes-
	undervisning.		1 i
7	Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervis-
	ning, förslagsanslag ............. ................	600,000
8	Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning	625,000	; !

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie anslag Kronor	Extra anslag Kronor
9	Understöd till obemedlade och mindre bemedlade ele-ver vid statsunderstödda enskilda skolor för husmo-		40,000

		1,225,000	40,000
	Särskilda anstalter för yrkesundervisning.
10 11 12	Tekniska skolan i Stockholm: Tekniska skolan i Stockholm...... 97,075 Verksamheten vid skolan ........ 32,700 Täckande av brist i skolans räken-skaper för år 1922 ............ 4,200	97,075	36,900
13 14	Bergsskolorna i Filipstad och Falun: Bidrag till verksamheten vid skolorna .... 45,210 Särskilt bidrag till ålderstillägg åt lärare och vaktmästare .......................... 1,200		46,410
15 16 I			9,850
Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, bergs-skolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås, förslagsanslag ............................		* 35,000j
		97,075	128,160
17	Anstalter för utbildande av lärare för yrkes-undervisning. Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag ----		i 50,000
	Säger för yrkesundervisningen	1,948,300	386,160
	K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
	Folkbibliotek.
i	Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag ............	320,000
2 3	Populärvetenskapliga föreläsningar. Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna po-pulärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-	■	325,000 26,000
4	Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund utom universitetsstäderna anordnade föreläsningskur-		1 10,000
5	Bidrag till sommarkurser vid universitetet i Uppsala, re-		9,000
6	Anordnande av två s. k. universitetscirklar ..........		2,600
		372,600

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

		Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
		Kronor	Kronor
	Nykterhetsundervisning.
	Undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykter-
	hetens främjande, att utgå av statsverkets fond av
	rusdrycksmedel:
7	Undervisnings- och upplysningsverksamhet ........		137,500
8	Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reserva-
	tionsanslag ...................................		60,000
			197,500
	Musik föreställningar för allmänheten.
9	Föreningar, som anordna god orkestermusik för allmän-
	heten, m. m.....................................		57,000
	Statens biografbyrå.
10	Statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå
	av avgifter för granskning av biografbilder ........		60,500
11	Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsan-
	slag, att direkt utgå av avgifter för granskning av
	biografbilder ...................................		* 13,000
			73,500
	Förvaltningskostnader för statens rånte fria
	studielån.
12	Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
	räntefria studielån, förslagsanslag .................		1,500
13	Kostnaderna för nämnden för statens räntefria studie-
	lån ............................................		4,500
			6,000
	Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt	320,000	706,600
	L. Åtgärder för fysisk utbildning.
1	Gymnastiska centralinstitutet .......................	72,700
2	Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m.		4,010
‘ 3	Litteratur och bokbindning för gymnastiska centralin-
	stitutets bibliotek, reservationsanslag ..............		600
4	Understödjande av idrotten .........................		90,000
5	Understödjande av skididrotten bland ungdomen.......		20,000
	Säger för åtgärder för fysisk utbildning	72,700	114,610

* Av Kung). Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

J Ordinarie	Extra
anslag	anslag
Kronor	Kronor

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.

Svenska fornskriftssällskapet, reservationsanslag ......

Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens
historia, reservationsanslag ..............

Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag.......

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst .................................

Ortnamnskommittén ..............................

Nusvensk ordbok .................................

Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv» . . .
Systematisk undersökning av svenska folkmål, reservationsanslag
.....................................

Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål, reservationsanslag
...................................

Ordbok över Gotlands folkmål ......................

Utredigering av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons
samlingar av äldre svensk folkmusik, reservationsanslag
...................................

Föreningen Pietas .................................

Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reservationsanslag
.................................... ]

Statistiska tabeller över öresundstullen ..............

Tidskriften »Acta matematica» .....................

Beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial
Fund ......................................

Svenska naturskyddsföreningen ...................

Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff..
Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker, reservationsanslag
................................

Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker ..................................

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
m. ............................................

N. Diverse.

150,000

2,000

1,000

2,000

20,000

3.000

6.000

5.000

22,000

3.000

i,ooo;

10,000

1,500

10,000

1.500

12,000

5,400

2.500
3,000

15,000

150,000 125,900j

Ålderstillägg, förslagsanslag ........................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .......

Extra utgifter, reservationsanslag....................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
...................................

Skrivmaterialier och expenser, ved. m. m., förslagsanslag
(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000

kronor) ........................................

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till domkapitlens
expeditioner högst 9,000 kronor) ........

Bihang till riksdagens protokoll 192i. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

200,000

180,000

120,000

220,000

55,011

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1	''	! Ordinarie	Extra
		anslag	anslag
	.....	Kronor	Kronor
7	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci-
	vila statsförvaltningen, förslagsanslag .............		* 1,950,000
8	Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med
	dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag ....		42,000
9	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
	slagsanslag ................................		*5,900,000
10	Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda un-
	dervisningsanstalter, förslagsanslag ................		*20,200,000
	Säger för diverse	895,011	28,092,000
	Summa	83,509,687	36,832,888

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.