Stats-Utskottets Utlåtande ]V:o 61 (Utlåtande 1875:Su61 su)

Stats-Utskottets Utlåtande ]V:o 61.

ISzo 61.

Ant. till Eiksd. Kansli den 20 April 1875, kl. 2 e. in.

Utlutande, i anledning af väckt motion om pension för Prof essoren
A. J. Ångströms enka Augusta Ångström, född
Bedoire. (l:Bta U. A.).

Herr C. F. Bergstedt har uti _en inom Första Kammaren väckt, till
Stats-Utskottets behandling’ remitterad motion (N:o 10) föreslagit, att
Riksdagen ville åt enkefru Augusta Ångström, född Bedoire^å’allmänna
in dragnings staten bevilja 750 kronor årligen, att åtnjutas i hennes
återstående lifstid så länge hon förblefve i enkestånd.

»1° Juni månad förlidet år)), yttrar motionären, »afled, ännu i sin
mannaålders fulla kraft, en man, som utan öfverdrift kan sägas hafva
genom lärda forskningar gjort det svenska namnet eu ovansklig heder,
Professoren i fysik vid Upsala universitet Anders Johan Ångström.
Redan hans förtjenster såsom akademisk lärare voro af den framstående
art, att de ensamma skulle hafva beredt honom anspråk på en
varaktig hågkomst, i det att han genom införandet af fysiska laborat/ioner
väsendtligt förbättrade undervisningen i de exakta vetenskaperna
och derigenom bidrog att hos den studerande ungdomen väcka ett
lifligare intresse för dessa läroämnen. Men derutöfver har han genom
sina omfattande undersökningar i de flesta delar af fysiken, särdeles
den nya gren deraf, som medelst ljusets sönderdelning söker utforska
beståndsdelarne i aflägsna verldskroppar, uppnått eu berömmelse, som
sträcker sig vida utöfver fäderneslandets gränser och i hela den lärda
verlden tillvunnit honom det aktningsfullaste erkännande. Jag skall
icke belasta denna framställning med ett uppräknande af Ångströms
talrika såväl på modersmålet som på främmande språk utgifna skrifter;

Bill. till Ritsa. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 29 Höft. 2

IQ Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

jjjg inskränker mig ätt här nämns, hsns sists stors sibete, Reclici chcs
sur le spectre solaire, som med sin präktiga atlas tillsvidare utgör ett
hufvudverk för alla dem, som sysselsätta sig med spektralanalytiska
undersökningar, och hans redan 1853 till Svenska Vetenskaps-akade
mien inlemnade »Optiska Undersökning arv, hvari han, förr än någon annan
fysiker, uppstälde den lag, som väsendtligen ligger till grund för spektralanalysen.
Då Ångström tre år senare upptogs till ledamot af det
berömda lärda engelska samfundet Royal Society, yttrade dess dåvarande
president General Sabine i den sedvanliga adressen, att det främmande
språket och det långa afståndet alltför länge hållit samfundet i okunnighet
om denna afhandlings tillvaro, men att man efter tagen kännedom
derom icke kunde undgå att erkänna dess författare såsom spektralanalysens
fader. Utom den Svenska Vetenskaps-akademien och
Kongl. Vetenskaps-societeten i Upsala, Indika Ångström såsom ledamot
tillhörde allt sedan 1850 och 1851, samt det nyss nämnda engelska
samfundet, hade Berlins och Köpenhamns Vetenskaps-akademier hedrat
honom med ledamotskap, och mot slutet af sin lefnad åtnjöt han den
för andra än fransmän ganska sällsynta utmärkelsen att blifva kallad
till korresponderande ledamot af Franska Institutet. Af de nyss om
förmälda svenska institutionerna hade lian flera gånger mottagit hederspris
och penningebelöningar, och han är den ende svensk, åt hvilken
Royal Society tilldelat utmärkelsen af den stora Rumfordska guldmedaljen.
„

Redan vid 29 års ålder befordrades Ångström till^ en ordinarie

befattning, nemligen den med eu adjunktur i Filosofiska fakulteten förenade
astronomie observatorssysslan, hvilken han innehade i hela femton
år till 1858, då han fick tillträda professionen i fysik, _ som han
flera år förut såsom vikarie hade upprätthållit. Men lönen vid adjunkturen
var den tiden så ringa — knappast öfver 800 R:dr — att det
måste väcka förvåning, huru en man, som saknade all enskild förmögenhet,
kunde utöfva en så omfattande vetenskaplig verksamhet samt
derutöfver företaga utländska resor, till en del på egen bekostnad.
Utnämnd till professor, använde han i ännu högre grad sina enskilda
tillgångar, för att genom upprepade besök i främmande länder främja
den vetenskap, som låg honom närmast_ om hjertat.»

Beträffande den ekonomiska ställningen i Professoren Ångströms
sterbhus har Utskottet utaf införskaffade handlingar inhemta!, att Ångström
aflidit den 21 Juni 1874 och såsom sterbhusdelegare efterlemna!
sin förrbemälda enka, 54 år gammal, samt en gift dotter och en omyndig
son; att bouppteckningen utvisade en behållning af 23,231 kronor

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

64 öre, deri inberäknadt lösöreboets värde och några osäkra fordringar;
samt att enkan vid universitetet åtnjuter pensioner till sammanräknadt
belopp af omkring 730 kronor.

Utskottet har i dess den 19 nästlidne Mars afgifna utlåtande, angående
regleringen af utgifterna under Riksstatens nionde hufvudtitel,
uttalat den åsigt, att pensioner för i statens tjenst anstälde personer
samt deras enkor och barn i allmänhet icke borde annorledes än uppå
Kongl. Maj:ts, efter behörig utredning gjorda, nådiga framställning af
Riksdagen beviljas; och denna åsigt har, vid Riksdagens behandling
af berörda utlåtande, vunnit godkännande. Här föreligger emellertid
ett undantagsfall, der Utskottet icke tvekat att frånträda tillämpningen
af nämnda åsigt. Dels har nemligen all erforderlig utredning i ärendet
blifvit åvägabragt, dels har i flera föregående fall representationen,
uppå enskilde motionärers förslag, anslagit pensioner åt enkorna efter
framstående män, hvilkas i lifstiden ådagalagda verksamhet till fäderneslandets
gagn synts förtjent af ett dylikt erkännande. Så hafva,
utan att Kongl. Maj:t derom gjort framställning, pensioner beviljats
exempelvis vid 1847—1848 års riksdag åt Professoren E. G. Geijers
enka med 1,800 R:dr och åt enkan efter Professoren Friherre J. J. Berzelius
med 3,000 R:dr samt vid 1858—1859 års riksdag åt Biskopen
C. A. Agardhs enka med 2,000 R:dr, allt riksmynt. Vid sådant förhållande
och då Professoren Anders Johan Ångström genom vetenskapliga
forskningar och upptäckter, hvilka vunnit uppmärksamhet och
erkännande öfver hela den bildade verlden, hedrat det svenska namnet,
har det synts Utskottet endast vara en naturlig gärd af erkänsla för
den aflidnes förtjenster, om hans obemedlade enka genom något anslag
af statsmedel betryggas mot försakelser och näringsbekymmer;
hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen må för Professoren Anders Johan Ångströms
enka Augusta Ångström, född Bedoire, på
allmänna indragningsstaten uppföra en årlig pension
af 750 kronor, att utgå från och med månaden näst
efter den, då hennes bemälde man afled, och så länge
hon i enkestånd förblifver.

Stockholm den 20 April 1875.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 61.

Reserv åt lön:

af Herr Grefve L. af Ugglas: »Stats-Utskottet har, på grund af enskild
motion, tillstyrkt att årlig pension må tilldelas Herr Professor
A. J. Ångströms efterlemnade enka. Utskottet har funnit att här förelåg
ett undantagsförhållande, enär medelst denna pension ett erkännande
skulle gifvas åt en vetenskapsman, som högt frejdat det svenska namnets
anseende. Jag har villigt häruti instämt. Men då med denna
pension ett nationalerkännande afses, kan jag icke anse staten värdigt
att sätta densamma till ett belopp, som föga öfverstiger hvad såsom
vanligt fattigunderstöd gifves. Uti Utskottets betänkande omnämnas
de pensioner, som af förflutna Riksdagar anslagits åt enkor efter utmärkta
vetenskapsmän, och denna Riksdag har sjelf för få dagar sedan
för enkefru Nordström bestämt en pension af 2,000 kronor. Vid sådant
förhållande — och utan att tillåta mig någon jemförande granskning
— tror jag att nu ifrågavarande pension icke bör kunna lägre
sättas. På grund häraf, och då enkefru Nordström, förutom den pension
på indragningsstat, som nyligen af Riksdagen henne beviljats,
utur Civilstatens pensionsinrättning har en pension af 533 kronor,
hvaremot enkefru Ångström från Universitetet åtnjuter pension af 730
kronor, får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen behagade till enkefru Augusta Ångström
anslå en årlig pension af 1,800 kronor att från
och med den 1 Januari 1876 utgå.»

Herr C. Ekman har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet
icke deltagit i behandlingen af förevarande ärende.