Stats-Utskottets Utlåtande N:o V (Utlåtande 1885:Su7 su)

Stats-Utskottets Utlåtande N:o V.

N:o 7.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 Febr. 1885, kl. 4 e. ra.

Utlåtande, angående regleringen
F or st a hufvudtitel.

af utgifterna under riksstatens

(1 :a U. A.)

l:o.

I fråga om de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel, som omfattar
Kongl. hot- och slottsstaterna samt, enligt nu gällande riksstat, upptager
såsom årliga och ständiga utgifter, för Kongl. hofstaten 1,214,900
kronor och för Kongl. slottsstaten 123,100 kronor eller tillsammans 1,338,000
kronor, har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon ändring. Och får Utskottet
hemställa,

att Riksdagen må till oförändrade belopp fastställa omförmälda
anslag.

Extra anslag.

2:o.

För vidtagande af åtgärder i syfte att mot eldfara skydda^ Stockholms Angående
slott har Kongl. Maj:t under denna hufvudtitel föreslagit, att å extra stat Intagande
för år 1886 måtte anvisas ett belopp af 95,000 kronor. «/ åtgärder

Utaf det vid behandlingen af denna fråga förda statsrådsprotokoll ^teidfåra
Bill. till Riksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 6 Raft. 1 sk^ims slott.

Stats-Utslcottds Utlåtande N:o 7.

inhemfas hufvudsakligen, hurusom Riksmarskalksembet.et, med anledning af
de vidtomfattande och förödande eldsvådor, som för få år sedan i Danmark
öfvergått Fredriksborgs slott och nu senast Kristiansborgs slott, i underdånig
skrifvelse den 24 November 1884 framhållit behofvet af åtgärder, genom
hvilka Stockholms slott, Sveriges mest framstående monumentala, dyrbara och
minnesrika byggnad, skulle kunna varda betryggadt mot svårare följder af en
uppkommande eldfara, i hvilket afseende embetet åberopat ett af Slottsintendenten
Jacobsson, efter en i samråd med brandchefen i Stockholm, Kommendörkaptenen
Hollstén, verkstäld undersökning af byggnaden, afgifvet förslag,
hvari anmärktes:

att antalet utgångar från vinden till taket vore otillräckligt;
att öfver vissa lokaler i våningen två trappor upp funnes mellan plafonden
och brandbottnen ej använda utrymmen af fem eller sex fots böjd,
livilkas golf och tak utgjordes af i dagen liggande bjelkar för öfver- och
underliggande bjelklag, hvartill komrne, att flera sådana mellanrum stodo i
förbindelse med hvarandra medelst öppningar i murarne, varande påtagligt
att, da just sådana dolda rum voro vid eldsvådor de försåtligaste och mest
olycksbringande, här förelåge en ganska betänklig brist i konstruktionen,
hvilken brist skulle kunna gifva anledning till en plötslig och vidsträckt utbredning
af elden;

att af samma natur vore de tomrum, som uppkomme öfver kyrkan
och södra bvalfvet derigenom att taken i dessa lokaler voro hvälfda, ehuru
icke med sten, utan med tillhjelp af trävirke, hvarpå hvalfformen åstadkommits
genom utsalningar af trä;

att öfver rikssalen och södra hvalfvet saknades brandbotten;
att afståndet mellan de med jerndörrar försedda murarne å vinden
öfver norra galleriet, rikssalen och kyrkan vore så stort, att i synnerhet vid
de två sistnämnda ställena, der massor af trävirke vore hopade, eldsläckningen
ansåges i hög grad svår att verkställa, om icke vindarne ytterligare
afdelades;

att å slottets hela norra och östra sida, till en sammanlagd längd af
omkring 720 fot, icke funnes någon uppgång till vinden;

att på åtskilliga ställen å vinden taklagets långbjelkar äfvensom träpanelen
voro fortsatta under takplåten öfver skilj emurarne; samt

att af särdeles eldfarlig beskaffenhet vore vindarne å hela södra sidan,
der till följd af äldre tiders obekantskap med jernkonstruktioner bjelk- och
taklag åstadkommits genom de mest kombinerade sammanställningar af groft
virke, som tillsammans bildade en vid släckning svårt åtkomlig härd för elden;

och hade i anseende till dessa uppgifna olägenheter Slottsintendenten
Jacobsson, med hvilken brandchefen instämt, föreslagit:

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

att slottet borde indelas i nitton delar genom vertikala murar, hvilkas
alla öppningar från bottnen till vinden borde förses med stadiga jerndörrar,
genom hvilkas igenslutande hvarje slottets del kunde vid eldstillfälle afstängas
till slottets hela höjd;

att ytterligare tio brandluckor från vinden till taket borde anbringas;
att, beträffande de omförmälda mellanrummen öfver våningen två trappor
upp, undra sidan af det bjelklag, hvarpå brandbottnen hvilade, borde
förses med underpanel af bräder, som plåtbesloges, och öppningarne i mellanmurarne
igenmuras, hvarefter till hvarje mellanrum borde beredas nedgång
genom en i brandbottnen anbragt plåtlucka;

att, till betäckning af det nuvarande trägolfvet öfver rikssalen och
södra hvalfvet, borde utbredas ett icke för tjockt lager sandblandad lera åt
samma beskaffenhet, som redan funnes öfver kyrkan;

att å vinden öfver norra galleriet, rikssalen och kyrkan borde anbringas
afdelningsväggar, två i hvarje, bestående af bräder, dränkta i eldfärg
och sedermera plåtbeslagna å ömse sidor;

att å vinden öfver »hvita hafvet» äfven borde anbringas en sådan
afdelningsvägg;

att östra lilla trappan och den så kallade byråtrappan (i nordvestra
hörnet) borde påmuras, då största afståndet mellan uppgångarne till vinden
blefve 370 fot;

att den omförmälda olägenheten, att taklagets långbjelkar och träpanelen
fortsattes öfver vindens skilj omurar, borde afhjelpas medelst takplåtens uppbrytande
och borttagande af trävirket till en stens tjocklek, sa att en sten
kunde anbringas och eldens fortplantning derigenom förhindras;

att, då här och hvar en fortsättning af trävirket i mellanväggarne till
underliggande lokaler, der en brandfri afstängning förutsattes, torde vid en
närmare undersökning konstateras, ett belopp borde upptagas för afskärning
af samma virke och inmurning af tegel;

att på det högsta förordades anordnande af så kallade takkammar eller
uppmurning till tre eller fyra fots höjd öfver takets yta af alla de mellanväggar,
som voro föreslagna att afskiljas med jerndörrar; samt

att alla träytor å södra sidans vindar borde bestrykas med Grahams
eldfärg.

Varande öfver de sålunda ifrågasatta arbetena af Slottsintendenten
Jacobsson upprättadt ett kostnadsförslag, som slutade å 95,000 kronor.

Med förordande af bifall till berörda förslag hade vidare Riksmarskalksembetet
hemstält, att då de till slottets underhåll anslagna medel icke voro
afsedda för så genomgående arbeten som det nu ifrågavarande samt i öfrigt
voro hårdt anlitade för det nödiga underhållet, hvadan någon som helst till -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

gång för nu ifrågavarande ändamål icke derifrån kunde påräknas, proposition
mätte aflåtas till Riksdagen om ett anslag för en gång af 95,000 kronor,
hvarjemte Öfverintendentsembetet i afgifvet underdånigt utlåtande, under förordande
af bifall till framställningen, förmält sig icke hafva funnit skäl till
anmärkning vare sig emot de föreslagna åtgärderna eller emot den beräknade
kostnaden.

Beträffande nödvändigheten af ifrågavarande anslag har Herr Statsministern
och Chefen för Finansdepartementet vid frågans behandling till
statsrådsprotokollet anfört, bland annat:

att det af sakkunnige män i frågan afgifna yttrande och förslag måste
anses fullständigt ådagalägga behofvet af åtgärder för att mot eldfara skydda
Kong!, slottet i Stockholm; att erfarenheten ock gifvit vid handen, att det
nuvarande, allt sedan 1856—1858 årens riksdag ej förhöjda anslaget af
63,000 kronor till reparationer af Stockholms slott med flere byggnader icke
kunde lemna tillgång till bekostande af ett arbete af den omfattning som
det ifrågavarande; att anslaget nemligen under en följd af år visat sig otillräckligt
för bestridande af de utgifter, för hvilka det vore afsedt, i följd
hvaraf Kongl. Maj:t nödgats sjelf bekosta reparationer och inredningar; att
de nu behöfliga arbetena för öfrigt icke kunde hänföras till byggnadens vanliga
underhåll, likasom de icke heller afsåge att bereda någon ökad beqvämlighet
vid byggnadens begagnande, utan måste vidtagas för att mot eldfara
skydda statens dyrbaraste fastighet, samt att, när genom den nu hållna undersökningen
uppmärksamheten blifvit fäst på tillvaron af en dylik fara i ganska
hög grad, vidtagandet af de nödiga befunna åtgärderna väl finge erkännas
såsom en statens angelägenhet af trängande beskaffenhet.

Då det i allmänhet, med hänsyn till de dryga kostnader, som dermed
skulle blifva förenade, icke ansetts lämpligt att försäkra staten tillhöriga byggnader
mot eldsolycka, måste det enligt Utskottets förmenande vara så mycket
angelägnare att genom lämpliga åtgärders vidtagande så vidt möjligt är söka
förekomma en dylik olycka; och Utskottet har derföre, synnerligast då frågan
gäller en så dyrbar statens egendom som det Kongl. slottet i Stockholm,
icke kunnat tveka att tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning,
helst någon anmärkning emot de föreslagna åtgärdernas lämplighet
och den beräknade kostnaden icke blifvit framstäld, samt det äskade beloppet,
enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, blifvit allenast för en gång
begär dt.

Dock har Utskottet, enär anslaget till reparationer af Stockholms
slott med flera byggnader väl kan anses lemna tillgång till betäckande af
det tillskott, som skulle blifva behöfligt, om kostnaden komme att i någon
mån öfverskridas, ansett vid det nu begärda anslagets beviljande böra fästas

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

såsom vilkor att, om det äskade beloppet icke skulle befinnas för ändamålet
tillräckligt, bristen fylles af nyssnämnda reparationsanslag.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, för vidtagande och fulländande åt
de åtgärder, som af Kongl. Maj:t föreslagits i syfte att
emot eldsfara skydda Stockholms slott, på extra stat för
år 1886 anvisa 95,000 kronor; dock under vilkor att,
om detta belopp icke skulle befinnas för ändamålet tillräckligt,
bristen fylles af anslaget till reparationer åt
Stockholms slott med flere byggnader.

3:o.

I sammanhang med behandlingen af denna hufvudtitel tår Utskottet Angående
afgifva utlåtande öfver Kongl. Maj:ts i särskild, den 30 December 1884 af-a/penkesäten
gifven proposition (N:o 9) till Riksdagen gjorda framställning om upplåtande åt Hennes
af enkesäten åt Hennes Maj:t Drottningen och Hennes Kongl. Höghet Kron-^U,f
prinsessan. Hennes

I berörda Kongl. proposition har Kongl. Maj:t, under erinran att af H~^
ålder åt svenska drottningar och kronprinsessor upplåtits enkesäten, föreslagit KronprinRiksdagen
att utfästa och förklara: sessm.

dels att, derest Hennes Maj:t Drottningen Sofia Wilhelmina Mariana
Henrietta kommer att i enkestånd inträda, hon skall ega att såsom enkesäte
få sig upplåtet och med full nyttjanderätt besitta Ulriksdals slott med underlydande
jord samt tillhörande byggnader och inventarier;

dels ock att, derest Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan Sofia Maria
Victoria kommer att öfverlefva sin gemål, hon skall ega att såsom enkesäte
tillträda och med full nyttjanderätt besitta Tullgarns slott med dertill hörande
byggnader, trädgård och '' parkanläggningar samt inventarier, allt enligt bestämmelserna
i Kongl. brefvet den 1 Juni 1807, samt Tullgarns kungsgård
jemte de hemman, torp och lägenheter samt öfriga rättigheter, som enligt
Riksdagens skrivelser den 19 Maj 1877 och den 10 Maj 1878 hit höra.

I fråga om Ulriksdals slott torde Utskottet till en början få erinra
att, på sätt Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet förmält,
berörda slott står under Hans Maj: t Konungens disposition.

Rörande åter Tullgarns slott inhemtas af det vid den Kongl. propositionen
fogade statsrådsprotokoll, att Riksdagen dels enligt underdånig skrifvelse
den 19 Maj 1877 beslutat, att till disposition af Hans Maj:t Konungen
skulle för dess lifstid öfverlemnas ej mindre Tullgarns slott med dertill hö -

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 7.

rande byggnader, trädgård och parkanläggningar samt inventarier, allt i enlighet
med bestämmelserna i Kongl. brefvet den 1 Juni 1807, än äfven
Tullgarns kungsgård jemte dermed under eget bruk förenade hemmanen
Kårtorp, Skyttorp, Kora och Stortorp med dertill hörande torp och lägenheter,
men att deremot samtliga öfriga under Tullgarn lydande hemman och
lägenheter skulle till statsverket indragas och för dess räkning utarrenderas,
äfvensom att den till sjelfva kungsgården jemte de densamma underlydande
hemman hörande skog skulle till dåvarande skogsstyrelsen öfverlemnas att
för statens räkning förvaltas, dock med kungsgården och dermed förenade
hemman och lägenheter förbehållen rätt att, för så vidt sådant vore med
skogens bestånd förenligt, kostnadsfritt erhålla till husbehof utsyning å skogen
så väl till byggnader och reparationer som till gärdsle och vedbrand, dels ock
i underdånig skrifvelse den 10 Maj 1878 förklarat, att hemmanen N:is 1
och 2 Tullbot.orp samt lägenheten Eriksö ängar, hvilka lägenheter väl icke
blifvit i Riksdagens ofvanberörda skrifvelse den 19 Maj 1877 särskilt omnämnda
såsom afsedda att bibehållas under kungsgården, men sedan längre
tid tillbaka varit i sambruk med denna, skulle anses inbegripna i den till
disposition af Hans Maj:t Konungen under kungsgården upplåtna mark;

att_ omförmälda Kongl. bref den 1 Juni 1807, hvarigenom Tullgarns
slott upplåtits på lifstidsbesittning åt Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sofia
Albertina, hufvudsakligen innehölle, att hon skulle ansvara för kungsgårdens
tillhörigheter af möbler, husgeråd och öfriga inventarier;

samt att Hans Maj: t Konungen förklarat sig vilja, i den mån sådant
erfordrades för vinnande af det med ifrågavarande framställningar åsyftade
ändamål, eftergifva den dispositionsrätt öfver Tullgarns slott och kungsgård
med tillhörigheter, som genom Riksdagens underdåniga skrifvelse den 19 Maj
1877 och den 10 Maj 1878 blifvit Hans Maj:t Konungen för dess lifstid
tillerkänd.

Till hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit får Utskottet tillstyrka bifall,
dervid dock, enär vid besittningen af Tullgarns kungsgård är, på sätt
af det föregående synes, fäst skyldigheten att ansvara för kungsgårdens tillhörigheter,
Utskottet anser sig böra underställa Riksdagens pröfning, huru
vida icke en med denna i hufvudsak öfverensstämmande bestämmelse bör
meddelas i fråga om det nu föreslagna upplåtandet af Ulriksdals slott.
Utskottet får derföre hemställa:

a) att, derest Hennes Maj:t Drottningen Soda Wilhelmina
Mariana Henrietta kommer att i enkestånd inträda, hon
skall ega att såsom enkesäte få sig upplåtet och under
sitt enkestånd med full nyttjanderätt besitta Ulriksdals

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 7.

slott med underlydande jord samt tillhörande byggnader
och inventarier; dock mot skyldighet att för berörda
staten tillhöriga inventarier och den vid slottet befintliga
parkanläggning ansvara; och

b) att, derest Hennes Kong! Höghet Kronprinsessan Sofia
Maria Victoria kommer att öfverlefva sin gemål, hon skall
ega att såsom enkesäte tillträda och under sitt enkestånd
med full nyttjanderätt besitta Tullgarns slott med dertill
hörande byggnader, trädgård och parkanläggningar samt
inventarier, allt enligt bestämmelserna i Kong! brefvet
den 1 Juni 1807, samt Tullgarns kungsgård jemte de
hemman, torp och lägenheter samt öfriga rättigheter, som
enligt Riksdagens skrivelser den 19 Maj 1877 och den
10 Maj 1878 hit höra.

Stockholm den 17 Februari 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Stats- Utskottet,‘i Utlåtande N:o 7.

Bil. JLitt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens
Första liufvudtitel.

1885 års			Förslag till
riksstat			blifvande
anslår:			riksstat:
Anvisning	i		Anvisning kontant.	i
kontant.		Kftnsrl Hof- neli Slottsstaterna.
Kronor.	ö.		Kronnr.	ö.
		Kongl. Hofstatsauslagen.
800,000	_	Kongl. Majrts hofhållning..............................................	800,000	—
192,000	—	Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning och hand-
		penningar för Hennes Kongl. Höghet Kronprin-
		sessan ......................................................................	192,000	—
28,000	—	Hennes Kong], Höghet Hertiginnan af Dalarne...........	28,000	—
18,000	—	Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Eugenie ................	18,000	—
56,400	—	För underhåll och vård af möbler samt andra staten
		tillhöriga inventarier i de Kongl. slotten..............	56,400	—
45,000	—	Kongl. hofstallets utfodring...........................................	45,000	—
22,500	—	Polis, lys- och renhållning vid Kongl. slottet och Arf-
		prinsens palats............. ...........................................	22,500	—
3,000	—	Rosersbergs slott..............................................................	3,000	—
50,000	—	Ved och kol för de Kongl. hofven ................................	50,000
1,214,900	—	S:gr	1,214,900	—
		Kongl, slotten.
63,000	_	Reparationer å Stockholms slott med flere för de Kongl.
		hofven upplåtna byggnader.....................................	63,000	—
1,277,900	—	Transport	1,277,900	—

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

1885 års riksstat ansl&r:
Anvisning kontant.	i
Kronor.	ö.
1,277,900 11,250	1
24,600 5.000 8,250 8.000 3,000	—
123,100 —

1,338,000;

Förslag- till
blifvanile
riksstat:

Transport

Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kong!, slottet

och Arfprinsens palats .............................................

Drottningholms och Svartsjö slott .............................

Gripsholms slott ...........................................................

Ulriksdals slott .....................»......................................

Haga lustslott och park.............................................

Strömshohns slott.......................................................

S:gr |

Anvisning i
kontant.

| Kronor.

1,277,900

11,250
24,600

5.000
8,250

8.000

3,000 —

123,100]-

Siimma ] 1,338,000]-

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Första hufvudtitel.

	Kronor.	Ö.
För vidtagande af åtgärder i syfte att mot eldfara skydda Stock-
holma slott ....................................................................................	95,000	—

Bih. till Bilcsd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.