Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39 Utlåtande 1869:Su39Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39

Utlåtande 1869:Su39

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

1

N:o 39.

Ank. till Riksd. Kansli den 2 Mars 1869, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna
Ått onde Hufvudtitel.

under Biks-statens
(2:a U. A.)

Under Åttonde Hufvudtiteln, som innefattar anslagen till Ecklesiastik -

departementet, uppfördes vid sistlidna riksdag: >

Penningar.......................... 3,308,814: 24.

Indelta räntor, beräknade enligt markegång till........ 258,954: 59.

Indelt spanmål........................... 1,091,369: 37.

och oindelt spanmål................ 55,561: 80.

eller tillhopa R:dr 4,714,700: —
De förändringar, som i afseende å förevarande Hufvudtitel ifrågakommit,
omförmälas här nedan i den ordning, hvaruti anslagen i Riks-staten äro
uppförda.

Elementarläroverken och folkundervisningen.

l:o. För verkställande af den uppflyttning i högre lönegrad, som blif- Angående anvit
lärarne vid rikets elementarläroverk tillförsäkrad, har Kongl. Maj:t äskat ^Åilriar^r 16,

000 R:dr att å elementarläroverkens stat uppföras. nes uppjlytt Då,

på sätt af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid, 1 och 2) inhemtas,
Ecklesiastik-departementets afdelning för ärenden rörande den högre un- ne9ra ''
dervisningen, efter gjord och Utskottet delgifven beräkning å de belopp, som
för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid dessa läroverk äfvensom för
öfningslärare vid de fullständiga elementarläroverken enligt de för uppflyttBih.
till Riksd. Prot. 1869. 4 Samt. 1 Afd. 22 Häft, '' 1

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

ningen fastställda grunder, böra, utöfver de för innevarande år anvisade lönebelopp
för ar 1870 utgå, antagit, att för detta behof erfordras minst ofvannämnda
summa, tillstyrker Utskottet,

att till aflöning, efter gällande grunder, för elementar1
läroverkens rektorer, lektorer, adjunkter och kolleger, äf vensom

för de vid de fullständiga läroverken anställde
öfningslärare må, utöfver det nuvarande anslaget, beviljas

16,000 R:dr.

Angående er- 2:o. Med anledning af Domkapitlets i Upsala derom gjorda, af Stats frtnGefl^stad

kontoret biträdda underdåniga anhållan, har Kongl. Maj:t gjort framställning
hittills utgåen- om uppförande å elementarläroverkens stat af 40 R:dr, motsvarande ett från
lektorns9''vtd ^efle s^a<^ hittills utgående bidrag till rektorns vid dervarande elementardervarande
läroverk aflöning; och får Utskottet, på grund af hvad rörande detta ämne
lär°VnkgaJiS'' finnes * Statsråds-protokollet (Bil. 7, sid. 2 och 3) meddeladt, tillstyrka,

att såsom ersättning för ett från Gefle stadskassa tillförene
utgående, i stat beräknadt bidrag till rektorns vid
dervarande elementarläroverk aflöning, hvilket bidrag numera
upphört, må anslås ett belopp af 40 R:dr.

Angående 3:o. Inom Riksdagens Andra Kammare äro i särskilda motioner ne ifTvidgntnl

af dannämnda förslag framställda angående utvidgning af åtskilliga elementareiementariäro-
läroverk och pedagogier, nemligen :

verja °0chAe'' af Herr A. Printzensköld (motion N:o 235), att Riksdagen måtte till
9 J tre nya ordinarie lärareplatser vid Jönköpings högre elementarläroverk bevilja
nödigt löneanslag att från och med år 1870 utgå;

af Herr A. Grenander (motion N:o 113), att lägre treklassiga elementarläroverket
i Sköfde måtte på elementarläroverkens stat till femklassigt
uppflyttas;

af Herr S. A. Sellerström (motion N:o 224), att Riksdagen ville för
sin del besluta, att Carlshamns femklassiga elementarläroverk blefve till fullständigt
elementarläroverk, på såväl den klassiska som den reala linien,
upphöjdt, samt anvisa för ändamålet nödiga medel;

af Herr S. Trägårdh (motion N:o 212), att Riksdagen måtte besluta
uppflyttning af lägre elementarläroverket i Ystad till fullständigt högre elementarläroverk
på såväl den lärda, som den reala linien, samt anslå de medel,
hvilka för en ökad lärarepersonal derstädes komme att erfordras;

af Herr P. Olsson (motion N:o 115), att Riksdagen för sin del måtte
besluta, det Engelholms tvåklassiga pedagogi upphöjes till treklassigt elementarläroverk
och att sålunda ytterligare en lärare vid detta läroverk på
ordinarie stat uppföres; samt

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

3

af Herr Wilh. Nilson (motion N:o 259), att pedagogien i Falköping
måtte utvidgas från enklassig till tvåklassig med en aflöningsstat, som för
dylika läroverk vore gällande.

Enligt hvad Utskottet från Ecklesiastik-departementet inhemtat, finnas
för närvarande vid rikets elementarläroverk 57 obesatta läraretjenster; och
Utskottet har af denna anledning ansett sig icke kunna tillstyrka inrättande
af någon ny lärarebefattning, utan hemställer,

att Riksdagen må lemna utan afseende

a) Herr Printzenskölds motion om löneanslag till tre
nya ordinarie lärareplatser vid Jönköpings högre elementarläroverk; b)

Herr Grenanders motion angående utvidgning af
läroverket i Sköfde till femklassigt elementarläroverk;

c) Herr Heller ströms motion att Carlshamns läroverk
måtte utvidgas till fullständigt på såväl den klassiska som
den reala linien;

d) Herr Trägårdhs motion angående utvidgning på
enahanda sätt af läroverket i Ystad;

e) Herr P. Olssons motion om pedagogiens i Engelholm
uppflyttning till treklassigt elementarläroverk; samt

f) Herr W. Nilsons motion om utvidgning af pedagogien
i Falköping.

-Po. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 4), angående Angående »»-införande af en fosterländsk krigsundervisning uti rikets offentliga skolor och “

undervisningsverk, har Herr A. Adlersparre hemställt, att Riksdagen måtte irigsundervh ning

vid rikets
offentliga un»

anvisa:

24,900 R:dr, att från början af nästinstundande statsregleringsperiod derviff"^-och tillsvidare utgå efter en i berörda motion närmare angifven fördelning,
nemligen: till löneförhöjning åt dem, hvilka i folkskoleseminarierna undervisade
i vapenföring och gymnastik, 1,800 R:dr; till arfvoden å 600 R:dr åt
de officerare, hvilka från arméen kommenderades för att i de högre elementarläroverken
meddela praktisk och theoretisk krigsundervisning, 18,600 R:dr;
samt för den i de lägre elementarläroverken afsedda krigsundervisningen
4,500 R:dr;

3,000 R:dr, att för år 1870 ställas till Kongl. Maj:ts disposition för
att användas till premier för författandet af de bästa läroböcker för krigsundervisningen
i folkskolan samt elementarläroverkens högre och lägre afdelningar;
samt

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Angående
elementarläroverken
och
folkundervisningen.

ett reservationsanslag af 4,000 R:dr, att likaledes för år 1870 ställas
till Kongl. Maj:ts disposition, för att efter behof användas till omkostnader
för aptering af musköter af äldre modell, att i skolorna användas.

Beträffande det sätt, hvarpå den ifrågasatta krigsundervisningen borde
tillämpas, innehåller motionen en detaljerad framställning, till hvilken här endast
torde få hänvisas.

Lika med motionären anser Utskottet införandet af krigsundervisning i
rikets offentliga skolor och undervisningsverk vara af den vigt och betydelse,
att Staten icke bör undandraga sig att nu anslå de medel, som härtill kunna
vara erforderliga, helst Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1867
redan uttalat den önskan, att undervisning i gymnastik och militära öfningar
må, så vidt möjligt, i skolorna meddelas. En dylik anordning ingår äfven såsom
en förutsättning i det af Kongl. Maj:t framlagda förslag till arméens organisation
(se Chefens för Landtförsvars-departementet anförande till Statsråds-protokollet
den 31 Decemher 1868, pag. 231).

Då Utskottet emellertid icke ansett sig för närvarande kunna ingå i
närmare granskning af sättet för den ifrågavarande undervisningens meddelande
och kostnaderna härför dessutom icke torde, åtminstone under första
året, behöfva uppgå till ofvan beräknade belopp, hemställer Utskottet,

a) att Riksdagen må för år 1870 bevilja ett extraanslag
af 20,000 R:dr, att ställas till Kongl. Maj:ts disposition
för införande af krigsundervisning i rikets offentliga
skolor och undervisningsverk; samt

b) att Riksdagen vid anmälan af detta beslut må i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes för nästsammanträdande
Riksdag framlägga förslag i afseende å
de anslagsbelopp, som för berörda ändamål kunna framgent
anses erforderliga.

5:o. Beträffande elementarläroverken och folkskol eundervisningen har Utskottet
dessutom genom remiss fått emottaga följande inom Andra Kammaren
gjorda framställningar, nemligen af

Herr G. J. Gr af ström, som (uti motion N:o 321) föreslagit, att pedagogier
och elementarläroverk, der lärjungarnes antal icke uppginge till 25,
må indragas och deras lärare öfverflyttas till andra läroverk; samt att vid
elementarläroverk, der lärjungarnes antal vore alltför ringa i förhållande till
lärarnes, en indragning af lärarekrafter, som ansåges öfverflödiga, eller deras
öfverflyttning till andra läroverk, må ega rum;

'' Herr Anders Nilsson, som (uti motion N:o 319) yrkat, att den högre
undervisning, som meddelades i elementarläroverkens 6:te och 7:de klasser,
skulle af hvarje icke medellös elev betalas årligen med 150 R:dr, men att

Stat»-Vt skottets Utlutande A:o 39.

5

alla ynglingar, som genom trovärdiga mäns intyg styrkte sin medellöshet, mai
från denna afgift vara befriade; att äfven elementarläroverkens 2:dra klass
indrages; samt de sålunda influtna och inbesparade medel för folkskolans behof
och utveckling användas;

Herr B. W. Hessle, hvilken (i motion N:o 10) hemställt, att Riksdagen
må besluta, att Staten skall, såsom vid elementarläroverken nu tillgår,
öfvertaga folkskolelärarnes hela aflöning, bestämd att utgå årligen med lägst
400 R:dr och högst 1,000 R:dr, dertill den kan höjas efter tjensteår jemte
ådagalagd flit och skicklighet, samt att, för att bereda medel härtill, den del
af kapitationsafgiften, som tillfaller folkskolan, till Staten återgår; att något
anslag till småskolor och till understöd för fattiga kommuner för anläggning
af folkskolor ej vidare beviljas; att lärarelöner vid pedagogier och elementarläroverk
med en till och med fem klasser, i mån af der anställde ordinarie
lärares afgång, indragas, samt att hvad derefter brister genom reservationsanslag
fylles.

För den händelse Riksdagen skulle anse den sålunda föreslagna reformen
vara så genomgripande, att en närmare utredning borde föregå densamma,
har Herr Hessle hemställt, att Riksdagen matte hos Regeringen, inom
hvars Ecklesiastik-departement finnes öfversigt af det hela och nödig sakkunskap,
begära en dylik utredning och att ett derpå grundadt förslag till
läroanstalternas ombildning måtte af Kongl. Maj:t varda till nästa Riksdag

afiåtet; .

Herr J. Otterström, som (uti motion R:o 174) föreslagit: l:o att Staten
må indraga anslaget från 1845, som hittills utgått till kommunerna under
namn af folkskoleafgift, oafkortadt beräknadt till 640,000 R:dr, för att,
sammanlagdt med anslagen till förbättring af folkskolelärarnes lön, 150,000
R:dr, på ordinarie stat uppföras med 790,000 R:dr, att utgå under rubriken.
Understöd för kommunerna till folkskolelärares aflönande'', att hvarje kommun
för hvarje sin egentliga folkskola må af Staten erhålla, såsom bidrag till den
ordinarie lärarens aflöning, hälften af hans lön från 400 till 500 R:dr, utan
att husrum, kofoder, vedbrand och planteringsland få i denna lön inräknas;
att, vid lyftningen hos Konungens Befallningshafvande af detta bidrag, skolstyrelsen
må hafva sig ålagdt styrka, att skolan är försedd med examinerad
lärare, att hans lön är minst den laga lön, för hvilken andel i anslaget är
kommunen medgifven, att undervisningen fortgått atta kalendermånader under
året, samt att skolan ej genom dotering utan genom kommunens tillskott
atiönar läraren; 2:o att anslaget på ordinarie stat, 150,000 R:dr,^afsedt hufvudsakligen
för småskolans behof, må förhöjas med 10,000 R:dr, såsom Kongl.
Maj:t äskat, till 160,000 R:dr; att kommunerna för hvarje sin småskola af
Staten må erhålla såsom bidrag för lärarens aflöning 50 R:dr, med vilkor
att läraren efter pröfning är godkänd af vederbörande folkskoleinspektör, att

6 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

han aflönas med minst 100 R:dr, att skolan i regeln är underlag för kommunens
egentliga folkskola, samt att den drifver undervisningen åtta månader
af kalenderåret; hvarjemte alternativt med första punkten föreslagits 3:o
att Staten må indraga anslaget från 1845, som hittills utgått till kommunerna
under namn af ”folkskoleafgift”, oafkortadt beräknadt till 640,000 Ii:dr,
för att, sammanlagdt med anslagen till förbättring af folkskolelärarnes löner’

150,000 R:dr, och med ytterligare anslag af nya 44,750 I4:dr, på ordinarie
stat uppföras med tillsammans 834,750 R:dr att utgå under rubriken: Understöd
för kommunerna till folkskolelärarnes aflönande; att folkskolelärare^
minimilön fastställes till 450 R:dr, utom husrum, kofoder, vedbrand och plantenngsland,
samt att hvarje kommun för hvarje sin egentliga folkskola må
af Staten såsom bidrag till ordinarie lärarens aflöning erhålla 250 R:dr, med
undantag endast för dem, livilkas skola genom sin dotering aflönar läraren
utan tillskott från kommunen; att vid lyftningen af detta statsbidrag skolstyi
elsen må hafva sig alagdt med vederbörande skolinspektörs bevis styrka, att
skolan för året varit försedd med examinerad lärare, att hans lön varit den
stadgade minimilönen, att undervisningen fortgått åtta månader, samt att skolan
ej genom dotering utan kommunens tillskott aflönat läraren;

Herr Magnus Svensson, som (uti motion N:o 179) föreslagit, att hela
skyddsafgiften ingår till Staten, men att Staten i stället anslår 300 R:dr Runt
till ett ärligt understöd åt hvarje folkskola med examinerad skollärare; och
t Herr G. Bjerkander, som (uti motion N:o 44) väckt förslag derom, att
Staten må indraga sa väl den halfva personliga skyddsafgiften, som hittills
användts af kommunerna under namn af folkskoleafgift, beräknad till 640,000
R.dr R.mt, som äfven de särskilda anslagen, nemligen: till förbättring af folkskolelärarnes
löner 150,000 R:dr, till småskolor 150,000 R:dr, tillsammans

940,000 R:dr R:mt; att med bibehållande såväl af de öfriga på ordinarie
stat uppförda anslagen, som det på extra stat uppförda anslaget till medellösa
församlingar, Staten derjemte förbinder sig att till hvarje, i fäst folkskola
antagen, examinerad lärare utbetala den ordinarie lönen från 4 till 500 R:dr
R.mt; att folkskolorna ordnas efter folkmängden, så att hvarje lärare icke
far fleia barn än han kan väl undervisa; att ett visst förberedande kunskapsmatt
måtte stadgas för inträde i folkskolan; och att, för bestridande af dessa
utgifter, på ordinarie stat måtte anslås en summa af två millioner R:dr R:mt.

De städse återkommande, sinsemellan stridiga, förslagen i hithörande
fi ägor, ej mindre än den vid sistlidna riksdag inom Andra Kammaren hållna
diskussion i anledning af samma Kammares Tillfälliga Utskotts (X:o 1) Utlåtande
N:o 5, rörande folkskolan och elementarläroverken, synas nogsamt
ådagalägga, att, om än åsigterna äro ense i afseende på det oafvisliga behofvet
af förändring i den nuvarande organisationen af den offentliga undervisningen,
meningarne äro så mycket mera delade i fråga om de grunder, efter

Statt-Utskottets Utlåtande N:o 39.

7

hvilka denna undervisning i dess olika stadier borde ordnas. Utan en omfattande
och sorgfällig utredning i detta hänseende torde det icke böra ifrågasättas
att till hufvudsakligt afgörande företaga de vigtiga förslag, för hvilka
motionärerne påkallat Riksdagens uppmärksamhet. En sådan utredning måste
emellertid alltid blifva af den vidlyftiga beskaffenhet, att den omöjligen kan,
utan åsidosättande af andra ärenden, inom den begränsade tiden för Statsutskottets
arbeten medhinnas, och Utskottet anser sig af sådan anledning
böra föreslå,

att Riksdagen, med underdånig anhållan, det Kongl. Maj:t
täcktes låta tillsätta en komité af sakkunniga män äfven
utom skollärareyrket, med uppdrag att utarbeta förslag
till undervisningsväsendets ordnande i allmänhet och dervid
särskildt taga i öfvervägande elementarskolans och
folkskolans omfattning och inbördes förhållande samt i
hvad mån och på hvad sätt de böra af Staten bekostas
eller understödjas, må till Kongl. Maj:ts disposition för
bestridande af kostnaderna för denna komité bevilja på
extra stat ett förslagsanslag af 5,000 R:dr.

6:o. Inom Andra Kammaren har Herr W. Nilson, med hvilken Herr Angående anA.
Lundström och Herr J. O. Leffler sig förenat, uti motion H:o 219, föreslagit,
att vid feinklassiga elementarläroverk lönen för lärarne i sång och vid lägre
musik äfvensom för läraren i teckning bestämmes till 250 R:dr för första
femårsperioden, 375 R:dr för den andra och derefter 500 R:dr såsom högsta
lönegraden; att vid treklassiga elementarläroverk bemälde lärares löner bestämmes
till 150 R:dr för första femårsperioden, 225 R:dr för den andra,
och derefter 300 R:dr såsom högsta lönegraden; samt att för dessa lärare
rätt till uppflyttning i högre lönegrad bestämmes efter samma grunder, som
för läroverkskolleger äro gällande.

Utan att bestrida, det sång, musik och teckning utgöra vigtiga moment
i den offentliga undervisningen, har Utskottet likväl, enär lärarnes i dessa
ämnen göromål icke äro af den trägna beskaffenhet att de förhindra begagnandet
af tillfällen till annan verksamhet, samt med hänseende jemväl dertill
att de nu bestämda arfvodenas ringa belopp icke veterligen förorsakat någon
allmännare öfverklagad brist på dugliga och skickliga öfningslärare, ansett
sig icke kunna för närvarande tillstyrka någon löneförhöjning för ifrågavarande
lärare; hemställande alltså Utskottet,

att ofvanberörda motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Angående förhöjning
af anslaget
till folkskoleväsendets

utveckling och
förbättring.

Angående anslaget
till
farmaceutiska.
institutet.

8 Stats-Utskottets Utlåtande N:o H9.

7:o. Det för folkskoleväsendets utveckling och förbättring afsedda och
under Åttonde Hufvudtiteln med 150,000 R:dr uppförda anslag har Kongl.
Maj:t begiirt måtte höjas med 10,000 R:dr, med särskildt afseende på behofvet
af understöd för småskolor, egnade att meddela förberedande kunskaper
för den egentliga folkskolan.

På grund af hvad i Statsråds-protokollet (Bil. 7, sid. 4 och 5) till stöd
för den äskade anslagsförhöj ningen blifvit anfördt, tillstyrker Utskottet,

att, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga förslag,
anslaget till folkskoleväsendets utveckling och förbättring,
hvars belopp nu utgör 150,000 R:dr, må ökas med 10,000
R:dr eller till 1(50,000 R:dr.

Sundhets-kollegium med medieinalstaten.

8:o. Sedan Rikets Ständer vid 1865—1866 årens riksdag anvisat
dels en förhöjning till 4,875 R:dr uti det till farmaceutiska institutet beviljade
anslag, emot vilkor att Apothekare-societeten skulle årligen bidraga till institutets
utgifter med ett lika stort belopp, och dels 2,000 R:dr med afseende
å • ifrågaställd skyldighet för institutets lärare att deltaga i pro visors- och
apothekareexamen, samt derpå följande Riksdagar på samma vilkor och för
nämnda ändamål medgifvit fortfarandet af dessa båda anslag, har Kongl.
Maj:t, uppå Sundhets-kollegii derom gjorda underdåniga hemställan, föreslagit,
att ifrågavarande extra anslag må, med enahanda belopp och under samma
vilkor som för år 1869, äfven för år 1870 utgå.

Då af Statsråds-protokollet (Bil. 7, sid. 11) inhemtas, att ej mindre
Apothekare-societeten åtagit sig fullgörandet af ofvannämnda vilkor, än äfven
institutets lärare förklarat sig villige att fullgöra omförmälda examensåliggande,
för hvars ordnande Sundhets-kollegium ock utfärdat särskilda föreskrifter, har
Utskottet, med fästadt afseende derå, att dessa anslag, utan hvilka det
farmaceutiska institutet skulle sakna medel för sin utvidgade gagnande verksamhet,
icke kunna antagas vara af tillfällig beskaffenhet, utan måste anses
behöfliga äfven för framtiden, ansett sig böra hemställa,

att såväl det farmaceutiska institutet, under vilkor af enahanda
bidrag från Apothekare-societetens sida, tillagda
anslag 4,875 R:dr, som ock det för examensskyldighetens
öfverflyttning beviljade belopp af 2,000 R:dr eller tillhopa
6,875 R:dr, hvilket belopp ingår i Sundhets-kollegii å
Riks-staten upptagna anslag, må på ordinarie stat definitivt
anvisas att emot förenämnda vilkor årligen utgå.

Veterinär -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

9

YeterinärunderYisningen.

9:o. Herr Pehr Pehr sson från Stockholms län har uti en inom Andra Angående
Kammaren väckt motion (N:o 186) anhållit, att det förslag, som särskildt o^anfi^tui
utsedde komiterade, uti den 24 Maj 1865 afgifvet underdånigt betänkande anställande af
angående veterinärväsendets ordnande, framlagt, måtte, såvidt det afsåge anställandet
af veterinärläkare inom de särskilda länen, nu till slutligt afgörande terinäriäkare.
företagas med den förändring, att de blifvande anslagen öfverlemnades till
landstingens disposition, hvilka borde af tillgängliga eller uttaxerade medel
bidraga med det belopp, som i komiterades förslag ansetts böra från kommunen
utgå.

Bemälde komiterades förslag i fråga om den civila veter inär sjukvårdens
uppehållande afser anställande af 169 veterinärläkare, utaf hvilka borde i
hvarje län tjenstgöra dels en länsveterinär med 750 R:dr lön, som hvart
femte år förhöjdes med 250 R:dr, till dess lönen uppginge till 1,500 R:dr,
dels ock så många distriktsveterinärer, som kunde finnas behöfliga, och
hvilkas löneförmåner, utom lämplig bostad, kostnadsfritt upplåten af vederbörande
distrikt, skulle utgöras af minst 500 R:dr, hvaraf ena hälften borde
anslås af landstinget och den andra utgå från Statsverket.

Då veterinärmedicinen i sin tillämpning egentligen är af ekonomisk
betydelse och i första rummet afser skydd för enskild egendom, synes det
skäligen kunna ifrågasättas, huruvida Statens medverkan i detta hänseende
bör sträckas längre än till bekostande af ändamålsenliga undervisningsanstalter
för bildande af tillräckligt antal kunnige veterinärer. Sundhets-kollegium har
jemväl uti den 17 Maj 1866 afgifvet utlåtande beträffande komiterades förslag
i ofvanberörda del, bland annat, anfört, att Kollegium ansåge den hittills
varande ordningen, enligt hvilken Staten, förutom de vid krigsmagten
erforderliga veterinärer, antager och aflönar en länsveterinär i hvarje län
eller två i de län, hvilkas storlek och utsträckning sådant påkalla, samt
hushållningssällskap, kommunalstyrelser eller enskilda personer antaga och
aflöna det antal distriktsveterinärer, som eljest kunna behöfvas för den enskilda
husdjurssjukvården, vara att föredraga framför den kostsamma, mera
invecklade form, komiterade velat gifva åt veterinärväsendet genom förslaget,
att Staten skulle deltaga i anställande och underhåll af ett högst
betydligt antal distriktsveterinärer och sålunda åtaga sig vidsträcktare förbindelse
för husdjurens än menniskornas sjukvård. Af den till sista Riksdag
aflåtna nådiga Propositionen angående veterinärväsendets ordnande framgår,
att äfven Kongl. Maj:t ansett statsanslag icke böra ifrågakomma för aflönande
Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Samt. 1 Afd. 22 Häft. 2

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

af distriktsveterinärer, enär dylika kostnader tillhörde kommunerna att bestrida.
På grund af hvad sålunda förekommit hemställer Utskottet,

att Herr Pehr Pehrssons motion må lemnas utan afseende.

Fria konsternas Akademi.

Angående 10:o. Sedan anmäldt blifvit, att den i Rom bildade Skandinaviska

anslag till konstnärs för eningen, hufvudsakligen afsedd att främja de i Rom sig uppeSkkon"tnärs-a
hållande nordiska konstidkarnes samlif och underlätta deras studier, visat
föreningen i gjg vara af väsendtligt gagn, och att till understöd för densamma funnes å
nu gällande Norska riks-stat anvisadt ett belopp af 150 Speciedaler årligen,
äfvensom att ett lika bidrag från Danmark antagligen skulle komma föreningen
till godo, har Kongl. Maj:t föreslagit, att ett årligt anslag, motsvarande
det Norska, eller 600 R:dr R:mt, må från Svenska Statsverket föreningen
beviljas och å Akademiens för de fria konsterna stat uppföras, för att,
enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå så länge konstnärsföreningen fortfarande
egde bestånd och utöfvade en gagnande verksamhet.

På grund af hvad rörande ofvannämnda konstnärsförening, som jemväl
varit tillgänglig för andra resande landsmän än konstidkare och vissa år
räknat talrika medlemmar, är uti Statsråds-protokollet (Bil. 7 sid. 5 och 6)
anfördt, tillstyrker Utskottet,

att det äskade anslagsbeloppet, 600 R:dr årligen, må af
Riksdagen beviljas.

Musikaliska Akademien.

Angående lDo. Jemte förmälan, hurusom Musikaliska akademien vore i stort

fia^UMöp beh°f af en egen, för arten af dess verksamhet afsedd lokal, har Herr G.
af tomt och W. Gumcelius uti en inom Andra Kammaren oväckt motion (N:o 233) före"^h™för
tf att Riksdagen måtte på Riks-statens Åttonde IJufvudtitel anvisa ett

erymmande ''af ärligt anslag af 6,000 R:dr, för att jemte Akademiens nuvarande hyresMlademiens
ansla&> 1,800 R:dr, samt ett från en enskild donationsfond för ändamålet
läroverk m. m. disponibelt belopp af 200 R:dr användas till ränta och amortering å ett lån
af 136,000 R:dr, hvilken summa beräknats vara tillräcklig till inköp af
tomt och uppförande af ett fullt passande hus för inrymmande af Akademiens
läroverk, samlingar m. m.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

11

Enligt hvad motionären uppgifvit, har Akademiens styrelse under närvarande
tidpunkt, då så stora fordringar ställdes på Staten, på samma gång
som betrycket vore allmänt, icke ansett sig böra hos Kongl. Maj:t göra någon
framställning om bidrag till ifrågavarande nybyggnad. Då sålunda
detta förslag, hvars vigt Utskottet ej förbiser, icke varit föremål för Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning och vederbörande myndigheter ej heller haft tillfälle
att i ämnet afgifva yttranden, föranlåtes Utskottet hemställa,

att Herr Gumselii ofvanberörda motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Hospitalers och lasaretters underhåll.

12:o. Sedan Statskontoret anmält, att, till följd af fattade beslut om Angående «•-afskrifning af mjöl- och sågqvarnsräntor, en ersättning vore erforderlig för ^{T^hsågsådan
Malmö hospital anslagen, numera afskrifven, ränta till belopp af 1 gvamsräntor,
R:dr 87 öre, har Kongl. Maj:t äskat nämnda ersättning, med tillkännagifvande
att summan af de under anslaget till hospitalers och lasaretters un- tal.
derhåll i Riks-staten upptagna indelta räntor borde med enahanda belopp
minskas; tillstyrkande Utskottet,

att förevarande nådiga framställning må af Riksdagen
bifallas.

Kyrkors underhåll.

13:o. På sätt Kongl. Maj:t, i anledning af derom gjorda, utaf veder- Angående anbörande
myndigheter förordade, underdåniga ansökningar föreslagit, tillstyrker
Utskottet, sädff östfr el)

att såsom vin- och byggnadssäd för Östersunds stads församlings
kyrka må anvisas ett kronotiondeanslag af 60 kubikfot
korn, motsvarande, efter ett värde af 2 R:dr 10 öre för kyrka.
kubikfot, 126 R:dr; och

b) att till höjande af vin- och lyggnadssäden för Jorns
församlings kyrka till 18 kubikfot 9 kannor må anslås
13 kubikfot 5 kannor korn, enligt nyssnämnda beräkningsgrund
utgörande i penningar 28 R:dr 35 öre.

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Angående, ersättning
till
Norrköpings
stads kyrka
för afskrifna,
indelta qvarnräntor.

Angående öfriga
anslag.

Angående anslag
för biträde
vid
ordnande af
pr ester skåpets
löneförmåner.

14:o. Då genom afskrifning af mjöl- och sågqvarnsräntor en minskning
af 191 R:dr 43 öre uppkommit i anslaget till Norrköpings stadskyrka,
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till ersättning härför bevilja detta
belopp; hvaremot från de uti Riks-staten under anslaget för kyrkors underhåll
uppförda indelta räntor samma belopp borde afräknas. Utskottet tillstyrker,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må
af Riksdagen bifallas.

15:o. Herr Jöns Pehrsson har uti en inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 183), bland annat, föreslagit, att anslaget till elementarläroverken
måtte minskas med 350,000 R:dr och öfriga reservations- och förslagsanslag
å Åttonde Hufvudtiteln med 30,000 R:dr; men då Utskottet, vid

granskning af samtliga å denna Hufvudtitel uppförda anslag, icke funnit
anledning förekomma att deri tillstyrka någon nedsättning, hemställer Utskottet,

att öfriga under Åttonde Hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag må bestämmas till enahanda belopp, som i nu
gällande Riks-stat äro upptagna;

Kommande, i följd af hvad Utskottet uti föregående punkter i detta
Utlåtande tillstyrkt och föreslagit, Hufvudtiteln att ökas med 26,800 R:dr,
och dess slutsumma, sedan för jemnande deraf anslaget till skrifmaterialier
och expenser blifvit förhöjdt med 5 R:dr 65 öre, att uppgå till 4,741,500
R:dr, på sätt närlagda tabell Litt. A. närmare utvisar.

För de under Åttonde Hufvudtiteln hänförliga behof af tillfällig beskaffenhet,
som således höra till den extra statsregleringen, äro nedan omförmälda
framställningar gjorda.

16:o. Enär det visat sig, att antalet af de inom Eeklesiastik-departementet
till handläggning förekommande ärenden rörande ordnande af presterskapets
löneförmåner i enlighet med nådiga Kungörelsen den 11 Juli
1862 ännu vore ganska betydligt och detsamma med säkerhet kunde antagas
blifva förhållandet under den närmaste framtiden, i följd hvaraf användandet
af särskilda arbetskrafter härtill vore af oundgängligt behof påkalladt,
har Kongl. ,Maj:t gjort framställning derom, att jemväl för år 1870
ett anslag af 3,000 R:dr måtte anvisas att för berörda ändamål af Kongl.
Maj:t disponeras.

Jemte hänvisning till hvad rörande löneregleringens fortgång finnes i
Statsråds-protokollet (Bil. 7, sid. 8) meddeladt, tillstyrker Utskottet,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

IB

att för biträde vid handläggningen inom Ecklesiastikdepartementet
af ärenden rörande löneregleringen för
presterskapet i riket må anvisas ett extra anslag af
3,000 R:dr.

17:o. Enär det vid de sednare riksdagarne beviljade anslaget till
förbättring af de svagast aflönade komministrars och kapellpredikanters samt
pastorats- och sockenadjunkters lönevilkor, till dess de genom den pågående
allmänna löneregleringen för presterskapet hunnit uppbringas till de belopp,
som för en anständig bergning erfordrades, för innevarande år väl lemnat
tillgång till någon ytterligare förhöjning i de svagaste lönerna, men denna
likväl så ringa, att desamma icke kunnat uppbringas till högre belopp än
omkring 755 R:dr, har Kongl. Maj:t föreslagit, att jemväl för år 1870
måtte å extra stat anvisas ett reservationsanslag af 10,000 R:dr att till ofvanberörda
ändamål användas, med iakttagande såsom hittills att löneförbättring
icke kommer någon till godo, hvars tjenst vederbörande löneregleringsnämnd
ansett böra vid innehafvarens afgång indragas.

Då för det fullständiga genomförandet af löneregleringen för presterskapet
ännu några år torde komma att åtgå, och det synes billigt, att ifrågavarande
svagt aflönade tjensteman varda bibehållne vid den en gång medgifna,
oansenliga löneförbättringen, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t uti
ifrågavarande hänseende föreslagit, må för år 1870 å
extra stat anvisa ett reservationsanslag af 10,000 R:dr,
att enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition användas till
förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters,
samt pastorats- och sockenadjunkters lönevilkor.

18:o. Till understöd åt sådana församlingar, som till följd af fattigdom
ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare,
har Kongl. Maj:t för år 1870 äskat ett extra anslag af 20,000 R:dr.

I sammanhang härmed har Utskottet förehaft en inom Andra Kammaren
af Herr Z. Grape väckt motion (N:o 158) derom, att ifrågavarande
anslag för nästkommande år måtte höjas till 30,000 R:dr.

För berörda ändamål har vid flera föregående riksdagar enahanda belopp
med det af Kongl. Maj:t nu begärda blifvit anvisadt och Statsrådsprotokollet
(Bil. 7, sid. 10) upplyser, att, i anledning af gjorda underdåniga
ansökningar, under sistförflutna liksom föregående år anslagets hela belopp
måst utdelas, samt att behofvet för framtiden måste antagas vara åtminstone
lika stort som hittills. Men då Kongl. Maj:t icke funnit sig böra ifråga -

Angående anslag
till förbättrande
af
komministrars
m. fl. lönevilkor.

yIngående anslag
till medellösa
församlingar
till
folkskolelärares
aflönande.

Angående anslag
för folkskolelärares

undervisande i
trädgårdsskötsel.

Angående
disposition af
besparing arne
å extra anslagen
till
folkundervisningen.

Angående
extra anslag
till Sundhetskollegium.

14 Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Hätta någon förhöjning af detta anslag, har Utskottet endast ansett sig
kunna tillstyrka,

att Riksdagen må, utan afseende å Herr Grapes omförmälda
motion, till understöd för sådana församlingar,
som ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt
sina folkskolelärare, för år 1870 anvisa ett extra anslag
af 20,000 R:dr.

19:o. Sedan, i enlighet med Kongl. Maj:ts framställningar, vid tre
föregående riksdagar medel blifvit beviljade för undervisning i trädgårdsskötsel
vid folkskolelärareseminarierna och densamma under år 1867 blifvit
fullständigare ordnad vid seminarierna i Linköping och Lund, har Kongl.
Maj:t nu begärt anvisande för år 1870 af 3,000 R:dr för bestridande af de
årliga utgifterna för denna undervisning vid nyssnämnda tvänne seminarier
samt 1,500 R:dr för genomförande af en dylik anordning vid något af de
öfriga folkskolelärareseminarierna i riket eller tillsammans 4,500 R:dr; hemställande
Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda
föreslagit, må till undervisning i trädgårdsskötsel vid
folkskolelärareseminarierna för år 1870 anvisa ett extra
anslag af 4,500 R:dr.

20:o. Derjemte har Kongl. Maj:t föreslagit, att möjligen uppkommande
besparingar å förutnämnda extra anslag till folkundervisningen må af
Kongl. Maj:t få användas för densamma tillhörande ändamål. Utskottet
hemställer,

att denna nådiga framställning må af Riksdagen bifallas.

r

21:o. Enär icke någon förändring inträdt i de förhållanden, under
hvilka föregående Riksdagar beviljat såväl för åren 1864—1869 ett årligt
lönetillskott af 8,000 R:dr till fördelning mellan Sundhets-kollegii ordförande,
ledamöter och tjenstemän, som ock för åren 1867—1869 en lönetillökning
af 50 R:dr åt Kollegii förste vaktmästare, har Kongl. Maj:t, i anledning af
Kollegii ordförandes i ämnet gjorda framställning, föreslagit, att omförmälda
tillökning i anslaget för Sundhets-kollegium må jemväl för år 1870 ställas
till Kongl. Maj:ts disposition; hemställande Utskottet,

att till löneförbättring för Sundhets-kollegii ordförande
samt embets- och tjenstemän jemte Kollegii förste vaktmästare
må för år 1870 anvisas ett extra anslag af
8,050 R:dr.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.

15

22:o. Med afseende å hvad Sundhets-kollegium i underdånig skrifvelse Angående
den 9 November nästlidet år anfört om den mediko-pneumatiska anstaltens i ^wT/sTmeStockholm
fortfarande gagneliga verksamhet, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det diko-pntuma-\
åt nämnda anstalt tillförene beviljade extra anslag, 2,000 R:dr, må äfven för ^StoMolT
år 1870 utgå, med vilkor att föreståndaren åligger att vid anstalten, som bör
stå under Sundhets-kollegii tillsyn och om hvilkens verksamhet årligen bör
till Kollegium afgifvas berättelse, dagligen lemna kostnadsfria luftbad åt minst
fyra fattiga eller mindre bemedlade sjuke.

Då Sundhets-kollegium i ofvan åberopade skrifvelse vitsordat såväl den
mediko-pneumatiska behandlingsmetodens framstående värde såsom kurativt
medel, som äfven att de vilkor, som hittills varit gällande för statsanslagets
åtnjutande, blifvit af föreståndaren för anstalten väl uppfyllda, tillstyrker Utskottet,

att till understöd för den mediko-pneumatiska anstalten i
Stockholm må jemväl för år 1870 anvisas ett extra anslag
af 2,000 R:dr att utgå under förut stadgade vilkor.

23:o. Med anledning af en utaf Gefleborgs läns landsting gjord och Angående anaf
länsstyrelsen förordad underdånig framställning (se Statsråds-protokollet Bil.

7, sidd. 13 och 14) om statsanslag af 8,000 R:dr för att bringa den i grann- Heisingiand.
skåpet af Jerfsö provincialläkarestation anlagda vårdanstalt för spetälske i sådant
skick, att densamma kunde motsvara sitt ändamål, har Kongl. Maj:t,
efter det Sundhets-kollegium uti häröfver den 9 November nästlidet år afgifvet
underdånigt utlåtande beräknat att till sjukhemmets fullbordande erfordrades
en summa af 6,750 R:dr, hvartill borde läggas 4,750 R:dr för de
sjukes vård och underhåll under år 1870, hvarigenom hela det erforderliga
beloppet skulle uppgå till 11,500 R:dr, af Riksdagen äskat ett extra anslag
till hälften af sistnämnda belopp, eller i jemnt tal 5,800 R:dr, med vilkor
att återstoden lemnaS af landstinget samt att sjukhemmet i öfverensstämmelse
med godkända planritningar varder fullständigt uppfördt inom utgången af
år 1870.

I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet förehaft
en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 44), deruti Herr J. Brun anhållit,
att Riksdagen behagade, på sätt Kongl. Sundhets-kollegium i sin underdåniga
skrifvelse i ämnet den 9 sistlidne November hemställt, bevilja ett
anslag, för en gång, till sjukhemmets för spetälske fullbordande af 7,000 R:dr
R:mt, samt dessutom till vård och underhåll af de för år 1870 på sjukhemmet
beräknade tio sjuke hälften af den derför erforderliga summan, 4,750
R:dr, med i jemnadt tal, 2,400 R:dr, eller tillsamnianlagdt ett anslag af 9,400
R:dr, under förutsättning och vilkor att Gefleborgs läns landsting för nämnda
år beviljar i underhållssumman den andra hälften med 2,400 R:dr.

Angående
anslag till
hospitalsvården.

16 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Ehuru Utskottet anser, att Staten ej bör undandraga sig anvisande af
nödigt understöd, på det de af sjukdomen spetälska angripna beklagansvärda
personer måtte erhålla ändamålsenlig omvårdnad, har Utskottet likväl icke
kunnat biträda motionärens framställning, hvilken åsyftar en sådan rubbning
i den hittills följda lika fördelningen af kostnaden för ifrågavarande sjukvårdsanstalt,
att landstingets från år 1864 utgående anslag skulle minskas
från 3,000 R:dr till 2,400 R:dr, under det att Staten skulle få vidkännas
det väsendtligaste bidraget. Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen, med afslag å Herr Bruns ofvanberörda motion,
måtte bifalla Kongl. Maj:ts nådiga framställning och
såsom bidrag till fullbordande af ett sjukhem för personer
i Idelsingland, behäftade med sjukdomen spetälska,
samt deras skötsel och vård, anvisa för år 1870 ett extra
anslag af 5,800 R:dr.

/

24:o. Uti underdånig skrifvelse den 28 September nästlidet år hade
Serafimerordensgillet, med åberopande af hvad Gillet uti en den 19 förutgångne
Mars aflåten skrifvelse anfört, beträffande hospitals/ondens ställning
och deraf föranledda betänkliga förhållanden, hemställt, det Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen göra framställning ej mindre derom, att det kreditiv, som
till förstärkning af denna fond under hvart och ett af åren 1867, 1868 och
1869 anvisats att utgå med 100,000 R:dr, för år 1870 måtte varda förhöjdt
till 110,000 R:dr, än äfven om särskildt statsanslag för en gång till belopp
af 100,000 R:dr för betäckande af den uti nämnda fond förhandenvarande
brist. Då erfarenheten ännu icke hunnit visa, hvilken inverkan stadgandet
om förhöjda afgifter för de å hospitalen under 1869—1870 vårdade sinnessjuke
och beslutet att från och med innevarande års början ett från 7,500
R:dr till 12,000 R:dr ökadt ersättningsbelopp från anslaget till fångvården
skulle tillsvidare utgå för vansinniga brottslingars vård och underhåll, kunde
hafva på hospitalsförvaltningens ställning, har Kongl. Maj:t, i betraktande
jemväl af den inskränkning i utgifterna, som de finansiela förhållandena påkallade,
icke. i vidsträcktare måtto bifallit Serafimerordensgillets omförmälda
framställning, än att Kongl. Maj:t af Riksdagen äskat, att till hospitalsfondens
förstärkning ett anslag af 120,000 R:dr må för år 1870 ställas till Serafimerordensgillets
disposition.

Äfven om de anordningar, hvilka numera vidtagits dels för hospitalernas
utvidgning, dels för åstadkommande af en förbättrad vård och ändamålsenligare
behandling af det beklagligtvis äfven härstädes alltjemnt tillväxande
antalet sinnessjuke, taga i anspråk betydliga utgifter, torde de i Statsrådsprotokollet
antydda missförhållanden mellan hospitalsfondens inkomster och

utgifter

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39,

17

utgifter likväl häntyda på behofvet af, att den vid 1859—1860 och 1862—

1863 årens riksdagar behandlade och till Kongl. Maj:t då hänskjutna frågan
om en förbättrad organisation af hospitalens så väl ekonomiska som administrativa
förvaltning kommer till en snar lösning. Utskottet har derföre föreställt
sig det icke vara olämpligt, om äfven nuvarande Riksdag uttalade sin önskan
i detta hänseende. Hvad emellertid beträffar det af Kongl. Maj:t nu begärda
anslag, synes den utredning rörande hospitalsfondens ställning, som är i Statsråds-protokollet
intagen, ådagalägga nödvändigheten att för förvaltningens oafbrutna
gång höja den kreditivsumma, som härtill nu finnes anslagen, åtminstone
till det af Kongl. Maj:t äskade belopp. På grund af hvad sålunda
blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

a) att till hospitalsfondens förstärkning för år 1870 må
anvisas ett extra anslag af 120,000 R:dr; samt

b) att Riksdagen vid anmälan af detta beslut måtte i
underdånighet anhålla det Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida
en förbättrad organisation af hospitalens ekonomiska
och administrativa förvaltning må vara af behof påkallad,
och i sådant hänseende vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterna
föranleda.

25:o.. Herr C. Hasselrot har uti en inom Första Kammaren väckt mo- Angående nation
(N:o 28) föreslagit, att Riksdagen behagade för en tid af tre år till det ^Zbarihl
i Sköfde upprättade idiotbarnhem anslå ett årligt bidrag af 500 R:dr samt i '' 1°sksfdT
underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utse någon person,
som kunde deltaga i styrelsen för barnhemmet och för statsbidragets användande
lemna redogörelse.

Den sålunda väckta frågan synes Utskottet visserligen vara i hög grad
behjertansvärd, men företrädesvis tillhöra sådana angelägenheter, i hvilka
landstingen, om den enskilda välgörenheten skulle visa sig otillräcklig, böra
träda emellan; hvadan Utskottet, som äfven är i saknad af närmare utredning,
på hvad sätt det ifrågasatta anslaget skulle användas, hemställer,

att Herr Ilasselrots ofvanberörda motion må lemnas utan
afseende.

26:o. Med afseende på hvad Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien
uti underdånig skrifvelse den 17 November nästlidet år anfört, har
Kongl. Maj:t föreslagit, att för år 1870 måtte beviljas till arfvode och resekostnadsersättning
åt en antiqvitets-intendent 3,500 R:dr, till runstenars uppsökande
och aftecknande samt teckningarnes utgifvande 1,500 R:dr, till undersökning
af fäderneslandets fornlcmningar och upprättande af förteckningar
Bih. till Biksd, Prat. i369. 4 Sand. 1 Afä. 22 Käft, 3

Angående an*
slag för ant tqvariska
ändamål
samt till
biträden och
vaktbeijening
åt Vitterhetsakademien.

18

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.

Angående anslag
för vård
och tillsyn af
lifrustkammaren.

öfver sådana 2,000 R:dr, till utgifvande af plancheverk öfver fornsaker och andra
märkvärdigheter i Statens historiska museum samt svenska sigill från medeltiden
2,000 R:dr, sistnämnda belopp att i mån af behof till Akademien
utbetalas, samt till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af de under Akademiens inseende ställda samlingar och till aflöning
åt vakthetjening vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 R:dr.

Då af Statsråds-protokollet (Bil. 7, sidd. 17—20) inhemtas, att ifrågavarande
anslag äro behöfliga för att fullfölja de forskningsarbeten och andra
företag, h vilka under sednast förflutna åren börjats och till någon del utförts,
samt att besörja de åligganden, som blifvit en följd af historiska museets och
myntkabinettets inflyttning i Nationalmuseum, samt af samlingarnes offentliga
förevisning, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen, på sätt Kongl. Maj:t äskat, må för år 1870
anvisa följande extra anslagsbelopp, nemligen:

a) till arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitets-intendent
3,500 R:dr;

b) till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes
utgifvande 1,500 R:dr;

c) till undersökning af fäderneslandets fornlemningar
och upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr;

d) till utgifvande af plancheverk öfver fornsaker och
andra märkvärdiga föremål i Statens historiska museum
samt svenska sigill från medeltiden 2,000 R:dr; samt

e) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid
ordnandet och vården af de under Vitterhets-, Historieoch
Antiqvitets-akademien ställda samlingar samt till aflöning
åt vaktbetjente vid samlingarnes offentliga förevisning
4,000 R:dr.

27:o. Då för vård och tillsyn af lifrustkammaren, hvilken numera blifvit
ställd under intendentens vid Nationalmuseum inseende, fortfarande erfordrades,
förutom de 900 R:dr, som från Riks-statens Fjerde Hufvudtitel till
densamme utginge, en lika stor summa, som för år 1869 blifvit beviljad, eller
600 R:dr, har Kongl. Maj:t af Riksdagen äskat för samma ändamål sistnämnda
belopp att såsom extra anslag äfven för år 1870 utgå; tillstyrkande
Utskottet,

att för tillsyn och vård om lifrustkammarens samlingar
må för år 1870 anvisas ett extra anslag af 600 R:dr.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39. 19

28:o. Under åberopande af de skäl, hvilka vid föregående riksmöten Angående anföranledt
understödjande af f. d. Kongl. Bibliothekarien Johan Erik Rydqvists sla9 .fö* förarbete:
”svenska språkets lagar”, nemligen arbetets utmärkta vetenskapliga *“/ ^Svenska
värde och dess vigt för den inhemska språkforskningen, har Kongl. Maj:t språket* teföreslagit
Riksdagen att till arbetets fortsatta utgifvande bevilja på extra stat 9ar
för år 1870 ett lika anslag, som tillförene årligen utgått, eller 1,500 R:dr.

Hänvisande till den redogörelse, som i Statsråds-protokollet (Bil. 7, sidd.

20 och 21) finnes meddelad rörande fortgången af ifrågavarande förtjenstfulla
arbete, får Utskottet, då ett fortsatt utgifvande deraf är beroende af understöd
utaf allmänna medel, tillstyrka,

att Riksdagen, till understöd för fortsatt utgifvande af
arbetet ”svenska språkets lagar”, måtte anvisa för år 1870
ett extra anslag af 1,500 R:dr.

29:o. I enlighet med Yetenskaps-akademiens derom gjorda underdå- Angående anniga
anhållan har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för anskaffande af
originalmålningar af växter ur Sveriges flora och utgifvande af teckningar af växter nr
utaf zoologiska föremål, hvarför statsanslag vid flera föregående riksdagar an- Sveriges foa
visats, bevilja 1,200 R:dr att äfven för år 1870 från Allmänna Indragnings- ‘“ringar utaf
staten utgå till Yetenskaps-akademiens förfogande. zoologiska

Behofvet af fortsatt anslag för ifrågavarande ändamål synes Utskottet rtma''
ådagalagdt genom de skäl, som härför finnas i Statsråds-protokollet (Bil. 7,
sid. 22) andragna. Deremot har Utskottet icke ansett lämpligt, att det
äskade beloppet fortfarande anvisas till utgående från Allmänna Indragningsstaten,
enär anslaget, enligt Utskottets tanke, tillhör de under Åttonde Hufvudtiteln
hänförliga behof af tillfällig beskaffenhet. Utskottet hemställer
derföre,

att till anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges
flora och utgifvande af teckningar utaf zoologiska
föremål må under Åttonde Hufvudtiteln anvisas ett extra
anslag af 1,200 R:dr, att under år 1870 till Yetenskapsakademiens
förfogande utgå.

30:o. Sedan sista Riksdag för innevarande år anvisat å extra stat en Angående ansumma
af 2,500 R:dr att enligt Kongl. Maj:ts disposition utgå till e. o.
Professoren Carl Gustaf Malmström, på det han skulle sättas i tillfälle att Maimströmför
utan afbrott i de honom åliggande akademiska funktionernas jemna fortgång, ^Xttorktt
fullborda och utgifva ett af honom påbörjadt arbete ”Sveriges politiska histo- arbete,
ria från Konung Carl XII:s död till statshvälfningen 1772”, har Kongl.

Maj:t, då ifrågavarande arbete vore af alltför stor vigt för kännedomen af
fäderneslandets häfder under denna betydelsefulla utvecklingsperiod af dess

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Angående un~
der stöd för utgifvande
af
plancheverket
» Sverige,
aqvarell-lit.hografier
och
tontryck*.

politiska förhållanden, för att det understöd för detta arbetes fulländning,
som blifvit honom af Riksdagen tillagdt, icke skulle böra fortfarande komma
honom till del, föreslagit Riksdagen att äfven för år 1870 anvisa ett extra
anslag af 2,500 R:dr åt Professoren Malmström, på det han, som för innevarande
år erhållit ledighet från sina akademiska göromål, måtte komma i
tillfälle att jemväl under det nästkommande lika odeladt egna sin tid åt omförmälda
företag. Med anledning häraf tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda
föreslagit, må till e. o. Professoren C. G. Malmström för
fortsättande af ofvannämnda historiska arbete anvisa för
år 1870 ett extra anslag af 2,500 R:dr.

31:o. Enär utgifvandet af plancheverket "Sverige, aqvarell-lithografier
och tontryck”, för hvars fortsättande lithografen Carl Johan Billmark alltifrån
1859—1860 års riksdag fått sig beviljadt ett årligt understöd af 800 R:dr,
vore förenadt med betydande kostnader i förhållande till den afsättning, det
jemförelsevis dyra arbetet hade att påräkna, samt svårligen kunde af Billmark
fortsättas utan bibehållande af det understöd, som Staten hittills lemna!,
har Herr J. Sjöberg uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o
332), föreslagit, att äfven för år 1870 ett extra anslag af 800 R:dr måtte
af Riksdagen beviljas till understöd för fortsatt utgifvande af ifrågavarande
arbete.

Då, enligt hvad Utskottet inhemtat, omformälda förtjenstfulla arbete
med oförminskadt nit fortsättes och Billmark fortfarande är af detta understöd
i behof, hemställer Utskottet,

att såsom understöd för fortsatt utgifvande af plancheverket
”Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck” må åt
lithografen Billmark jemväl för år 1870 beviljas ett anslag
af 800 R:dr.

Stockholm den 2 Mars 1869.

På Stats-Utsko tt e t s vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

21

Reservation

vid 5:te punkten (angående elementarläroverken och folkundervisningen)
af Herr G. Bjerkander, soin yttrade: ”Om Riksdagen bifaller hvad Utskottet
i denna punkt föreslagit, så befarar jag, att denna Svenska folkets lifsfråga
är för en lång tid undanskjuten, och än mer: — att den likväl slutligen
icke blifver löst så, som nationen är berättigad att fordra.

Skälen till denna farhåga härleda sig dels från den erfarenhet man
eger om flera föregående komitéer och dels från kännedomen om tänkesättet
i denna fråga på ett håll, hvarifrån en kraftig påtryckning kan väntas.
Inom Utskottet har jag yrkat att, på grund af de väckta motionerna, hvilka
hufvudsakligen äro sammanstämmande, och med ledning af de åsigter, som
vid förflutna riksdag uttalades, ett detaljeradt förslag skulle uppgöras, eller,
om detta icke kunde låta sig göra, Utskottet åtminstone skulle uttala vissa
hufvudprinciper och öfverlemna åt Kong!. Maj:t att låta uppgöra förslag till
näst sammanträdande riksdag. — Emot det förstnämnda yrkandet invändes
att tid saknades, ehuru jag tror, att man med en god vilja nog kunde medhinna
detta, blott man icke gjorde saken mera invecklad och svår än den
verkligenfär, och emot det sednare, att Representationen aldrig skulle kunna
komma öfverens om några principer, och i sådan händelse hela frågan
skulle falla.

Detta sistnämnda är visserligen möjligt, men dock föga troligt, då
man på förhand någorlunda känner åsigterna sedan föregående riksdagen,
och g dessutom: — hvad har man för garanti att, äfven sedan en komité
med mycket arbete och kostnad sammanskrifvit en diger lunta, dennas förslag
skulle"hafva mera utsigt till framgång?

En gång förr eller senare måste väl både principer och detaljer afgöras,
och jag tycker att det icke skulle anstå Riksdagen illa att, om den vill
hafva en utredning, den också säger i hvad rigtning den skall göras, d. v. s.
sjelf lägger grunden till den byggnad man vill hafva uppförd.

Genomläser man alla de nu väckta motionerna och dertill tager kännedom
om hvad som under sistförflutna riksdag yttrades i denna fråga, så
tror jag att man deraf skall kunna leda sig till vissa hufvudprinciper såsom
öfverensstämmande med flertalets önskningar, nemligen att en ny väg bör
beträdasGor Statens medverkan till folkundervisningens befrämjande; att fördenskull
de förra anslagen böra förändras till direkta och bestämda anslag
till hvarje skola; att dessa anslag böra ställas i närmare förhållande till
kommunernas bidrag och lämpade efter nuvarande tiders fordringar, med
fåstadt afseende på hvad Staten bekostar för den högre undervisningen;

22

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 39.

att folkskolorna ordnas efter folkmängden, så att alla landets barn kunna
draga nytta af desamma; och slutligen, att ett visst kunskapsmått utsattes för
inträde i folkskolan. — I afseende på den förberedande undervisningen äro
åsigterna mera delade, men jag tror att man alltmer skall börja inse att
denna bör blifva folkets ensak, förutsatt att ett kraftigare handtag lemnas
för folkskolan, ty skall Staten uppfylla alla de växande anspråken på småskolorna,
så tror jag att den uppoffrar sina tillgångar på ett mindre nödvändigt
föremål och kanske till och med ledande till mera skada än gagn för
folkskolan.

Jag har ansett mig böra för Riksdagen tillkännagifva denna min särskilda
mening, hvilken, om den skulle tillvinna sig något afseende, måste
föranleda till en återremiss af denna punkt.”

j iltr

''Tibiii

Tab. Litt. A..

...........'' ... oiht.T I

u. ...... O0B..L.V,

____ ,

ijOO, l

>»07. LS

> f I

x t.-;: fgO

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Riks-statens Åttonde

1869 års Eiks-stat anslår:

Spanmål.

Penningar.

Indelta rän-tor, enligt
markegång
på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Mått.

Värde för-slagsvis å

2 R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

17,000
52,800
20,040
27,850
25,550
14,864 64

6,510

ö.

10,000

22,700

265,337

74,051

1,394,651

49

R:dr.

130,160 79

82,363 36

74'' 8,913 96

1,931,35487! 221,488!ll

Kub.-fot. k. R:dr. ö. | Kub.-fot. k.

150,202

53,515

99,352

303,069

315,425

112,381

208,639

46

71

3,225

80

41 21,721

R:dr.

6,773

R:dr. ö

168

45,615

34

42

15

17,000

52,800

20,040

27,850

25,550

467,224

6^610

10,000

22,700

460,250

74,051

1,657,820

Ecklesiastik Departements-chefen.

....

Departementets Expedition .

Riksarkivet ..........

Kongl. Bibliotheket......

Nationalmuseum........

23 Kleresi-staten.........

98

26

8! 636,446158'' 25,027 1! 52,556,91 [2,841,796,47

Särskilda förslagsanslag för
Biskopens på Gotland lön
Åt 13 Konsistorii-notarier,

Domkapitlens Expeditioner,
Lappmarks ecklesiastikverk,
Universiteterna (af kontanta
å 30,000 R:dr för upprättsådana
löner vid Upsala
ingår)............

Carolinska Mediko-kirurgiska
Elementarläroverken, reserva Penningar: Nuvarande

beloppet. . .

Transport

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 39.

25

Hufvudtitel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Spanmål.

Penningar.

Indelta rän-tor, enligt
markegång
på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde å, 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Mått.

Värde för-slagsvis å

2 R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt.

K:dr.

Ö.

R:dr.

6.

Kub.-fot

k.

R:dr.

ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

ö.

R:dr.

ö.

departementet.

17.000
52,800
20,040
27,850
25,550
14,864

6,510

10.000
22,700

265,337

17.000
52,800
20,040
27,850
25,550

467,224

6,510

10.000
22,700

460,250

64

130,160

79

150,202

6

315,425

46

3,225

4

6,773

34

23

Kleresiet:

å 270 R:dr, högst, 3,510: —

reservationsanslag......

förslagsanslag........

beloppet ett förslagsanslag,
hållande till visst belopp af
universitet, i hvilka spanmål

49

82,363

36

53,515

1

112,381

71

80

2

168

42

98

institutet............

tionsanslag:

74,051

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

74,051

—

1,394,651: 74.

-

♦

1,394,651: 74.

536,703 13

212,524 15; 203,717

7

427,807

i7j 3>305! 6

1 6,941!76|1,183,976 21

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Sand. 1 Afd. 22 Häft.~ 4

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Tpt

“TptT

1869 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta räntor,
enligt
markegång
på förslag.

B:dr.

1,031,354

25,000

44,609

495,000

85

R:dr. ö.

221,43811

4,219

2,495,964(72| 225,657)11

Spån m ål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Mått.

Värde för-slagsvis a

2 R:dr 10 öre
kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

303,069

3,804

8 636,446

7,990

306,874| 6

58

08

25,027

448

644,4361661 25,476

52,556 91

942

69

R:dr.

2,841,796

25,000

57,761

495,000

62

— 53,499 60 3,419,558(09

Transpo

Tillkommer:

Till aflöning, efter gällande
grunder, f"
Rektorer, Lektorer,
Adjunkter, och Kolleger,
äfvensom för
öfningslärare vid de
fullständiga läroverken
.........

Ersättning för ett från
Gefle stadskassa förut
utgående bidrag
till aflöning för Rektorn
vid dervarande

läroverk .......

Indelta räntor såsom i 1869
Indelt spanmål, dito
Oindelt spanmål, dito
Seminarium för bildande af
Pedagogier och folkskolor . .
För folkundervisningen, reSeminarier
för folkskoleStipendier
för seminariiArfvoden
och resekostnadsfolkskoleinspektörer
. . .
Undervisningsmateriel m. m.
Löneförbättring för exami lelärare.

.........

Understöd för högre folkFolkskoleväsendets
utveckring: Nuvarande

beloppet. . .
Tillkommer, förhöjning

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

27

1,394,651: 74.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelta rän-tor, enligt
markegång
på förslag.

Spanmål.

Summa.

Riksmynt.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

R:dr. | ö.

i 536,70313

R:dr. , ö. Kub.-fot. k.

212,52415 203,717 7

R:dr. ö. I Kub.-fot. | k.

427,807 17 3,305 6

R:dr. i ö.

6,941 76

R:dr. ö.

1,183,976 21

16,000:

40=— 1,410,691:74.
års Riks-stat 8,913: 96. i
dito 208,639:41.

dito 45,615:15. 1,410,691

25,000
44,609

lärarinnor

servationsanslag.

lärares bildande 90,000: —

elever...... 45,000: —

ersättning för

.......... 40,000: —

för folkskolorna 10,000: —
nerade folksko .

......... 150,000: —

skolor...... 10,000: —

ling och förbätt .

. 150,000: —

• • 10.000: ~ 160,000: —

505,000 —

8,913

4,219

Transport 12,522,004 72j 225,657

96 99,352( 1
3,804; 8

208,639 41

7,990

08

21,721

448

45,615 151,673,860 26
25,000
57,761

942 69

62

--- 505,000 —

11! 306,874i 61644,436,66! 25,476|—| 53,499160,3,445,598109

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Tpt

18G9 års Riks-stat anslår:

Penningar.

R:dr.

2,495,964

29.400
280,127

21,841

8,250

39.400
3,600

40.000

3,000

12.000
14,710
16,150

53,000

Indelta räntor,
enligt
markegång
på förslag.

Spanmål.

Indelt p å förslag.

Mått.

Värde å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Oindelt.

Mått.

30,300 —
41,250 —
101,000

''Tpt ,3,189,992 72

R:dr.

225,657

ö. I Kub.-fot.

II1 306,874

i 7

225,65711

1,954

k.

308,828; 8

R:dr.

644,436

4,103

ö. I Ku b.-fot. | k.

66| 25,476 -

82

Värde förslagsvis
å 2
R:dr 10 öre
lsubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

R:dr. I ö. I R:dr.

53,4991603,419,558

29.400
280,127

25,944

8,250

39.400
3,600

40.000

3,000

12.000
14,710
16,150

53,000

30,300

41,250

101,000

82

648,54048’ 25,476 -i 53,499j6^4,117^8991

Gymnastiska Centralinstitutet
Sundhets-kollegium med Mereservationsanslag
å 6,000
Barnmorskeundervisningen
Orthopediska institutet....
Veterinärundervisningen . . .
Vaccinationens befrämjande .
Farsoters och smittosamma

anslag............

Svenska Läkaresällskapet . .

Svenska Akademien......

Vetenskaps-akademien ....
Vitterhets-, Historie- och An Fria

konsternas akademi:

Nuvarande anslag:

Till aflöning m. m. ...
„ utrikes resestipendireservationsanslag.
.
„ inköp af Svenska
konstnärers arbeten,
reservationsanslag. .

Tillkommer: Understöd för
viska konstnärsförenin Musikaliska

Akademien . . .
Naturhistoriska riksmuseum .
Undervisningsanstalter för döfAllmänna
institutet ....
Till understöd och uppmunuppfostringsanstalter
för
stumma barn.......

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.

29

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelta räntor,
enligt
markegång
pä förelag.

Spanmål.

Indelt på förelag.

Oindelt.

1

Mått.

Värde å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Mått.

Värde för-slagsvis å

2 R:dr 10 öre
kubikfoten.

Transport

R:dr. | ö.

2,522,004 72

29,400

dicinalstaten (derunder ett

R:dr) ..............

280,127

—

och barnbördshusen.....

21,841

8,250

39,400

3,600

_

_

_

_

sjukdomars botande, förslags-

40.000
3,000

12.000
14,710
16,150

_

_

_

tiqvitets-akademien.....

—

. . 39,000: —

er,

. . 8,000: —

. . 6,000: — *3 000: —

-

den Skandina-

gen i Rom . . 600: —

53,600

30,300

41,250

stumma och blinda: »

.......... 81,000: —

tran åt mindre
medellösa döf-

101,000

R:dr.

225,657

ö. Kub.-fot. I k.

11 306,874'' 6

1,954

R:dr.

644,436

4,103

82

Transport ;3,216,632|72 225,657 11 308,MH?

Kub.-fot.

25,476

Summa.

Riksmynt.

k. R:dr.

I 53,499

R:dr. I ö

3,445,598 09:

29,400

82

280,127
25,944
8,250 —
39,400 —
3,600 —

40,000 —
3,000 —
12,000;—
14,710
16,150

53,600

30,300

41,250

— 101,000 —

"618,54048 25,476 - 53,499 60 4,144,329,91

80

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39

Tpt

w

1869 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Spanmål.

Indelta räntor,
enligt
markegång
på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

j Värde å 2
Mått. i R:dr 10 öre

'' kubikfoten.

1

Mått.

Värde för-slagsvis ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

lt:dr. i ö.

3,189,992^72

9,14125
15,000r
24,000 -

I

7,802^46

1,750

1,250

6,529

3,255,465

40

R:dr,

225,657

158

18,858

14,281

14

05

Kub.-fot.

308,828

112

42,660

20,442

12,225

135,429

k. I R:dr.

8 648,540

236

89,587

42,930

25,672

284,401

68

Kub.-fot. I k. j R:dr. I

25,476— 53,499 60

70

911

83J 258,964|59| 519,699 7|1,091,369 37j 26,458

148

89

1,913

31

K: dr.

4,117,689

9,536

15.000

24.000

116,397

Fattigvården i Stockholm och
Fattigvården i allmänhet, förSerafimerordens
lasarettets un -

17

’ Hospitalers och lasaretters unPenningar: Nuvarande

beloppet. . .
Tillkommer, ersättning för
skrifven qvarnränta. .

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet. . .
Afgår, afskrifven qvarn Indelt

spanmål såsom i 1869
Oindelt spanmål dito
44,680 09 Störa Barnhuset i Stockholm

1,250| — jFrimurarebarnhuset......

25,672[71;Barnhusen i landsorterna . .
307,125!71 Kyrkors underhåll:

I Penningar:

Nuvarande beloppet . . .
Tillkommer, ersättning för
skrifven qvarnränta . .

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet. . .
Afgår, afskrifven qvarn Indelt

spanmål, såsom i 1869
Oindelt spanmål: Mått.

Nuvarande anslag 911:1.
Tillkommer: Vinoch
byggnadssäd.
...... 73: 5.

55,561 80 4,661,351 j59

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

31

Transport

derhåll.............

derhåll:

7,802: 46.

1: 87. 7,804: 33.

af -

. . 18,858: 14.
ränta 1: 87. 18,856: 27
års Riks-stat. . 89,587: 68
dito . . 148: 89

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelta räntor,
enligt
markegång
på förslag.

Spanmål

af -

6,529: 40.
191: 43.

6,720: 83.

R:dr. | ö.

3,216,632 72

25

. . 14,281: 05.

ränta 191: 43. ^089: 62.

års Riks-stat . 284,401: 95.

Värde.

1,913: 31.

154: 35. 2,067: 66.

9,141

15.000

24.000 —

7,804

1,750

1,250

33

6,720,83

R:dr.

225,657

158

Indelt på förslag.

Mått.

Värde ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Oindelt.

Mått.

Värde förslagsvis
ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

18,856 27

308,828

112

42,660

20,442

14,089162

12,225

648,540

ö. I Kub.-fot. k. I R:dr.

48 25,476— 53,499

236 46

8 89,587

9 42,930

135,429

25,672

71

Transport"^3"282,299''13l "258,761]29”5i9399

70

284,401 95
1,091736937

ö. I

R:dr.

60 4,144,329 91

9,536

15.000

24.000

148

984

26,531''

89

2,067 66

116,397

44,680

1,250

25,672

307,280 06

55.71611514.688,145194

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

1869 års Riks-stat anslår:

t’pt

Penningar.

B: dr.

Indelta räntor,
enligt
markegång
på förslag.

B:dr.

3,255,465 88| 258,954

20,000 —

1,500-16,84841

15,000

59

Spanmål.

Indelfc på förslag.

Oindelt.

1

| Mått.

Kub.-fot. i k.

1

Värde å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Mått.

I

Värde för-slagsvis å 2
B:dr 10 öre
kubikfoten.

37

26,458

Summa.

Biksmynt.

55,561 80

B:dr.

4,661,351

ö.

59

XU,UUV|------|_j ____ I ! < !

bT:a ;3,308,814,24,'' *ö8,954|59! 519,699| 7il,091,369j37l 2b,4bö|I| 55,56llBOiTll/ofc

20,000 — Resestipendier samt
vande, reservations
1,500, Rese- och traktamen

16,848 41 Skrifmaterialier och

Nuvarande beloppet . .
Tillkommer för jemnande
slutsumma.......

Extra utgifter, reserva

Anm. Tillökningen å Hufvudtiteln

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

33

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelta räntor,
enligt
markegång
på förslag.

8 pan mål.

Indelt på förslag.

Mått.

Värde å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Oindelt.

Mått.

Transport

R:dr.

3,282,299

ö.

13

R:dr.

258,761

Ö.

29

Kub.-fot.

519,699

k.

7

K:dr.

1,091,369

_kers och lärda verks utgif-

20,000

1,500

_ ningar, förslagsanslag ....

—

—

—

—

—

-ved m. m., förslagsanslag.

.......... 16,848: 41.

jHufvud titelns

.......... 5: 65.

16,854

06

anslag.............

15,000

_

__

_

.

. _

37

Kub.-fot.

26,531

Värde förslagsvis
å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

55,716

Wna |3,335,653)191 258,761:29! 519,699| 7 1,091,369 37 26,531!“5| 55,716 15 4,741,5001-,

ö. [ R:dr.

154,688,145

20,000

1,500

16,854

15,000

06

blifver alltså 26,800 R:dr.

Bih. tUl Itiksd. Prof, 1869. 4 Sand. 1 Afd. 22 Höft.

5

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Tab. Litt. B.

Extra Statsregleringsanslag tillhörande Åttonde Hufvndtiteln. * i

Ecklesiastik-departementets expedition.

För biträde vid handläggningen af ärenden, rörande lönere gleringen
för presterskapet i riket........................

! Kleresi-staten.

i

Till förbättring af komministrars, kapellpredikanters sanit pastoratsoch
sockenadjunkters lönevilkor, reservationsanslag........

f Elementarläroverken och folkundervisningen.

\ För införande af krigsundervisning i skolorna..... 20,000: —

Till bestridande af kostnaderna för en komité till undervisningsväsendets
ordnande.............. 5,000: —

„ understöd för sådana församlingar, som ej kunna till
erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare
........................... 20,000: —

För undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare j

seminarier......................... 4,500: —

Stats-Utskottet
föreslår:

R:dr. ö.

3,000 —

Sundhets-kollegium.

Till löneförbättring för dess embets- och tjenstemän samt vaktmästare
.................................

Vetenskaps-akademien.

För anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges Flora
och utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål.......

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien.

Till arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitets-inten dent.

............................. 3,500: —

„ runstenars uppsökande och aftecknande samt tecknin games

utgifvande...................... 1,500: —-

„ undersökning af fäderneslandets fornlemningar och

upprättande af förteckningar öfver sådana....... 2,000: —

Transport 7,000: —

10,000 —

49,500

8,050

1,200

71,750

!

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.

35

Stats-Utskottet

Transport 7,000: —

föreslår:

R:dr.

71,750

Ö.

Till utgifvande af plancheverk öfver fornsaker in. m. . . 2,000: —

„ arfvoden åt biträden vid ordnandet och vården af
akademiens samlingar samt till aflöning åt vaktbe-tjente............................. 4,000: —

13,000

För Hospitalsvårdcn.

Till bospitalsfondens förstärkning....................

120,000

—

Diverse anslag.

Understöd för den Mediko-pneumatiska anstalten i Stock-holm ............................. 2,000:

Bidrag till fullbordande af ett sjukhem för personer i

Helsingland, behäftade med sjukdomen spetälska, samt

deras skötsel och vård................... 5,800:

För tillsyn och vård om Lifrustkammarens samlingar. . 600: —

Understöd för fortsatt utgifvande af arbetet: “Svenska

språkets lagar*1....................... 1,500:

Till e. o. Professoren C. G. Malmström för fortsättande

af ett historiskt arbete.................. 2,500: —

Understöd för fortsatt utgifvande af plancheverket

“Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck**...... 800: —

13,200

Summa

217,950]

—1

i

/

Tillbaka till dokumentetTill toppen