Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 (Utlåtande 1872:Su10 su)

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

N:o 10.

Ank. till Riksd. Kansli den 19 Febr. 1872, kl. 5 e. m..

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Sjette hufmdtitel.

(2:a U. A.)

Nu gällande Riksstat upptager för denna hufvudtitel:
penningar...................

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ....
indel t tionde och ersättning för indragna tiondeanslag
oindelt spån mål............

Summa R:dr 7,704,100: —
De förändringar, som i afseende å sjette hufvud titeln ifrågakommit dels
med anledning af Kongl. Maj:ts i den nådiga propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof framställda förslag, dels i följd af enskilda, vid
Riksdagen väckta motioner, omförmäla:; här nedan i den ordning, hvaruti anslagen
i riksstaten förekomma.

7,474,550: G2.
197,347: 14.
12,407: 64.
19,794: 60.

Departementets expedition.

l:o. Till arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning Angående.

och expedierande har Kongl. Maj:t äskat anvisande å extra stat åfarvode ät ««
1,800 R:dr. biträde vid de

tji.. t , n t kommunala

r oi mnevaiande och flora föregående ar liar till ett dylikt biträde be- ärendena$ beviljats
enahanda belopp, och då af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den
9 Januari innevarande år inhemta», att antalet af kommunala ärenden så tillgift.
till Riksd. Prot. 1872. 4 Samt. 1 Afd. 7 Käft. \

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående
l öneförh vjning
dt landtmäterif
skalen.

Angående anslag
för ekonomiska
harteverket
m. m.

växt, att under år 1871 inkommit omkring 60 flera än under hvarje af de
närmast föregående åren, på samma gång antalet af samtliga till Civildepartementet
inkomna mål med omkring 200 öfverstigit medeltalet under
de sednast förflutna åren, tillstyrker Utskottet,

att till arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas
beredning och expedierande må å extra stat för år 1873
anvisas 1,800 R:dr.

Landtmäteristaten.

2:o. Inom Andra Kammaren har Herr J. A. Åstrand uti en till StåtsUtskottet
remitterad motion (N:o 133) väckt förslag derom, att Riksdagen,
i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t vid sistlidna lagtima riksmöte
äskade, måtte bevilja landtmäterifiskalen en behöflig löneförhöjning af 600
R:dr årligen.

Yid nyssnämnda riksdag biträdde Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts berörda
framställning i så måtto, att den begärda löneförhöjningen tillstyrktes för
år 1872, men denna hemställan blef af Riksdagen afslagen.

Med anledning häraf och då någon ytterligare utredning i ämnet utöfver
den, som åtföljde Kongl. Maj:ts nyssberörda proposition, nu icke blifvit
förebragt, samt ärendet så nyligen varit föremål för Riksdagens ompröfning,
anser sig Utskottet icke kunna annat än hemställa,

att Herr Åstrands ofvan omförmälda motion må lemnas
utan afseende.

Rikets ekonomiska karteverk.

3:o. Med anledning af Riksdagens uti skrifvelse den 9 Maj 1870 gjorda
underdåniga anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, i
hvad mån de topografiska, ekonomiska och geologiska karteverken kunde
med hvarandra ställas i närmare samband, efter hvilken plan i afseende å
skalor, omfattning och utgifning dessa karteverk framgent borde fortgå samt
i hvad mån kostnaderna derför måtte kunna inskränkas, har, efter det vederbörande
i ämnet afgifvit underdånigt utlåtande, Kongl. Maj:t den 15 sistlidne
December, på sätt statsråds-protokollet öfver civilärenden för samma
dag närmare utvisar, hvad angår ekonomiska karteverket fastställt och beslutit:

uatt det påbörjade allmänna ekonomiska stomkarteverket i skalan
1 : 20,000 bör, så vidt det angår de till Svea land räknade och söder derom
belägna delarne af riket, fortsättas och afslutas;

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

att deremot utgifning på statsverkets bekostnad af ekonomiska häradskartor
i skalan 1 : 50,000 icke, på sätt hittills skett, vidare må ega rum,
sedan de kartor af nämnda beskaffenhet, för hvilkas fullbordande Kongl.
Maj:t särskildt anslagit medel, utkommit, men att det må vara vederbörande
landsting, hushållningssällskap och kommuner öppet lcmnadt att på egen bekostnad
föranstalta om utgifning af ifrågavarande kartor;

att det ekonomiskt-geografiska karteverket öfver Norrbottens län skall
fortfarande bearbetas efter hufvudsakligen enahanda plan som hittills samt
utgifningen af dertill hörande, kartor i skalan 1 : 100,000 på statsverkets
bekostnad fortsättas och afslutas;

att det ekonomiska karteverket med hvad dertill hörer, så väl i hvad
det afser södra och mellersta delarne af riket som ock i fråga om Norrbottens
län, skall vid ingången af år 1873 ställas under styrelse och ledning
af chefen för Topografiska korpsen på sätt och under vilkor, som Kongl.
Maj:t i afseende å verkställighet af beslutet härom kan finna lämpligt närmare
bestämma;

att hos Riksdagen skulle göras framställning, att, oansedt ekonomiska
karteverket komme att vid 1873 års ingång förläggas under chefens för
Topografiska korpsen styrelse och ledning, Riksdagen likväl måtte vid riksstatens
sjette hufvudtitel bibehålla det derå nu uppförda ordinarie reservationsanslag,
6,000 R:dr, samt å samma hufvudtitel uppföra de extra-ordinarie
eller ordinarie anslag, hvilka för år 1873 och framgent blefve för bemälda
karteverk äskade och beviljade;

att tills vidare, och så länge de genom andre-landtmätaretjensternas indragning
redan uppkomna och framdeles uppkommande lönebesparingar få
användas till landtmätares sysselsättande vid ekonomiska karteverket, bör
såsom kompetensvilkor för anställning och användande i egenskap af ekonomisk
kartograf, så vidt omförmälda lönebesparingar lemna tillgång till aflönande
af nya kartografer och bestridande af deras resekostnader, fordras
att vara landtmätare;

att till följd af ekonomiska karteverkets förläggande under chefens för
Topografiska korpsen styrelse och ledning alla de frågor, hvilka röra Topografiska
korpsens ekonomiska och topografiska kartearbeten jemte civilt statistiska
beskrifningar och äro af beskaffenhet att böra för Kongl. Maj:t föredragas,
skola dertill gemensamt af cheferne för Landtförsvars- och Civildepartementen
beredas;

att statistiska länsbeskrifningar, utarbetade enligt de af chefen för
Civil-departementet föreslagna grunder och uppställda i den form, som Kongl.
Maj:t framdeles, sedan vederbörande blifvit hörde och dertill afgifvit förslag,
kan finna lämpligt bestämma, böra fortfarande på statsverkets bekostnad
utgifvas;

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

att utgifvande af topografiska kartblad i skalan 1 : 100,000 med derå
anbragt färgtryck för betecknande af ekonomiska förhållanden icke må på
statsverkets bekostnad ega rum, med mindre visshet förefinnes, att kostnaderna
varda genom försäljning af dylika kartblad till fullo betäckta; samt

att chefen för Topografiska korpsen jemväl i sin egenskap af styresman
och ledare af det ekonomiska karteverket, samt cheferne för Sjökartekontoret
och Sveriges geologiska undersökning böra, innan de hvar för sig
uppgöra arbetsplan för året att Kongl. Maj:ts pröfning underställas, sammanträda
till gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll
skall föras.”

I enlighet härmed har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att dels
vid sjette hufvudtiteln bibehålla det derå för närvarande för rikets ekonomiska
karteverk uppförda ordinarie anslag 6,000 K:dr, dels ock under samma
hufvudtitel på extra stat för år 187o anvisa till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska
kartearbetena i Norrbottens län 20,000 R:dr och af de
ekonomiska stomkartearbetena i öfriga delar af riket 32,000 R:dr eller tillsammans
52,000 R:dr.

I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till behandling
förehaft en af Herr A. F. Helander inom Andra Kammaren väckt,
till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 9(i), hvaruti föreslås,

att i anseende till uppkomna frågor om såväl Topografiska korpsens
förening med Generalstaben som om annan organisation af karteverken, Riksdagen
hos Kongl. Maj:t ville i underdånighet anhålla om uppskof tills vidare
med verkställigheten af Kongl. Maj:ts beslut i kartoverksfrågan af den 15
December 1871;

att till följd häraf det af Kongl. Maj:t till ekonomiska karteverket för
år 1873 begärda anslag beviljas att utgå till ekonomiska kartearbetena
för nämnda år, bearbetade under Landtmäteristyrelsens ledning; och

att Riksdagen vidare underdånigst ville anhålla, att Kongl. Maj:t samtidigt
med nådig proposition till 1873 års Riksdag om erforderligt anslag
till rikets allmänna karteverk för år 1874 täcktes meddela Riksdagen detaljerad
plan för karlcverkens framtida bearbetande inom landtmäteriet på nedan
nämnda hufvudsakliga grunder, hvilka Riksdagen för sin del funnit lämpliga
och antagliga, nemligen:

”«) tills vidare eller intill dess att Topografiska korpsen blifvit förenad
med Generalstaben, bearbetas ekonomiska och topografiska karteverken såsom
hitintills, men med all möjlig besparing och med undvikande af dubbelarbeten
; börande cheferne, innan de hvar för sig uppgöra arbetsplan för året
att Kongl. Maj:ts pröfning underställas, sammanträda till gemensam öfverläggning
och rådplägning, dervid protokoll föres;

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

b) sedan nyss berörda förening för sig gått, eller derförut, om så finnes
lämpligt, bearbetas de ekonomiska och topografiska karteverken under benämning
rikets allmänna karteverk, ensamt inom landtmäteriet under Landtmäteristyrelsens
öfverinseende, men på särskild afdelning, oberoende af andra
ärendens handläggning inom styrelsen och under af Kongl. Maj:t förordnad
närmaste styresman eller öfveringeniör;

c) allmänna karteverket bedrifves med större skyndsamhet, än hitintills
varit förhållandet, och användas vid detsamma hufvudsakligen landtmätare
till det antal til Igångar no medgifva;

d) oaktadt karteverket tillhör landtmäteriet, må dock, då stora ekonomiska
eller andra vigtiga skäl och omständigheter dertill äro för handen,
personer utom landtmäteriet dervid kunna anställas, såsom när fråga är om
kartearbeten i någon aflägsen landsort, eller i händelse någon vid ekonomiska
karteverket nu arbetande, landtmäteriet ej tillhörande person vill vid
allmänna karteverket anställas;

e) karteverkets styrelse drager försorg derom att, sedan karteverket
för ett län blifvit fullbordad!, det underkastas en fortgående granskning i
afseende å tillkomna odlingar m. m., så att öfversigt af i möjligaste måtto
samtidiga förhållanden må genom kartorna, eller åtminstone genom arealbeskrifningar,
erhållas;

/) till vinnande af såväl sist nämnda ändamål som af det gagn, som
med kartearbetena afses, böra kartorna mångfaldigas, hvarföre en litografisk
anstalt eller annan inrättning för kartornas mångfaldigande bör vara med
karteverket förenad, vid hvilken fruntimmer och personer utom landtmäteriet
kunna anställas; och

y) nödigt antal qvinliga biträden för karteverket må för ritning af
kartor och andra göromål, som kunna dem ombetros, antagas.”

Den omsorgsfulla utredning chefen för Civildepartementet egnat den
af 1870 års Riksdag till Kongl. Maj:t hänskjutna frågan om och i hvilken
mån de topografiska, ekonomiska och geografiska karteverken kunde ställas i
närmare samband, finnes intagen bland bilagorna (N:o 5 b) till Kongl. Maj:ts
proposition om statsverkets tillstånd och behof, hvadan densamma för undvikande
af vidlyftighet här endast torde behöfva åberopas.

Af denna utredning, som grundar sig på ett af särskilde komiterade
afgifvet underdånigt utlåtande i ämnet, framgår, så vidt Utskottet kunnat
bedöma, ändamålsenligheten af Kongl. Maj:ts ofvan berörda beslut. Utskottet
har sålunda icke kunnat biträda det af förrbemälde motionär väckta förslag
derom, att dessa beslut icke måtte sättas i verket. Då emellertid motionärens
hufvudsyfte synes hafva varit att söka bereda landtmätarne, hvilka
af brist på arbete i tjensten uti ekonomiskt afseende onekligen befinna sig
i en tryckt ställning, ökadt tillfälle till sysselsättning vid rikets karteverk,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,

Angående
upprättande
af en geografisk
karta öfver
Westerbottens
län.

torde böra erinras, hurusom berörda förhållande synes vid kartevorksfrågans
afgörande icke varit lemnadt ur sigte, enär Kongl. Maj:t, på sätt ofvan är
nämndt, stadgat, att såsom kompetensvilkor för anställning och användande
i egenskap af ekonomisk kartograf fordras att vara landtmätare.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet, som beträffande
de af Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål äskade anslag icke haft
något att erinra, hemställa,

a) att dels vid sjette hufvudtiteln måtte bibehållas det
derå för närvarande för rikets ekonomiska karteverk uppförda
ordinarie anslag 6,000 R:dr, dels ock under samma ,
hufvudtitel på extra stat för år 1873 anvisas till fortsättande
af de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i Norrbottens
län 20,000 R:dr och af de ekonomiska stomkartearbetena
i öfriga delar af riket 32,000 R:dr eller tillsammans
52,000 R:dr; samt

b) att Herr Helanders ofvan berörda motion icke måtte
bifallas.

4:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 26) har Herr E. Hceggström hemställt, att ett belopp af
15,000 R:dr måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition för bestridande af
kostnaderna för utarbetande och utgifvande af en geografisk karta öfver
Wester bottens län.

På sätt motionären upplyst, har chefen för Civildepartementet uti sitt
till statsråds-protokollet för den 15 December 1871 afgifna yttrande angående
ifrågasatt närmare samband mellan de särskilda karteverken (se bil. 5 b,
sid. 27) vitsordat det nu anmälda behofvet. I sammanhang med hemställan,
att stadgas borde, det arbete för sammandragning och utgifning af länskartor
icke måtte af Topografiska korpsen företagas, med mindre än att
Kongl. Maj:t dertill i hvarje särskild! fall uppå vederbörandes framställning
lemna! nådigt tillstånd, yttrade nemligen departements-chefen med anledning
af bristen på geografiska kartor öfver Kopparbergs och Westerbottens län,
att med begagnande, hvad anginge det förra länet, af befintliga storskifteskartor
samt för det sednare dels af de öfver det så kallade nedra eller kustlandet
upprättade afvittrings- och andra kartor, dels ock till någon del af
en tillgänglig så kallad situationskarta öfver länets lappmark, dit afvittringsgöromålen
nu blifvit förlagda, äfvensom med ledning af den uppmätta och
utstakade kulturgränsen mellan de till odling tjenliga trakter inom lappmarken
och de egentliga fjellbygderna, borde, om åtskilliga ortbestämmelser,
i likhet med hvad i Norrbottens län för ekonomiska karteverkets be -

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

hof skett, på astronomisk väg åstadkommas, efter förhållandena någorlunda
tillförlitliga geografiska kartor öfver ifrågavarande två län i skalan 1 : 200,000
eller 1 : 250,000 kunna utan alltför stora kostnader sammansättas och utgifvas;
att behofvet af sådana kartor för kännedom om länens natur- och
odlingsförhållanden, kommunikationer m. m. vore så känbart, att detta behofs
fyllande, äfven om sådant inom den närmaste tiden icke kunde ske
annorlunda än provisoriskt, förefölle i hög grad önskvärdt; men att, då frågan
för närvarande icke kunde anses vara tillräckligt utredd, densammas
vidare behandling borde få bero på framtida framställning.

Då sålunda ifrågavarande ärende redan varit inför Kongl. Maj:t anmäldt
samt en vidare behandling af detsamma endast är beroende af vederbörlig
utredning, hemställer Utskottet,

att Herr Hseggströms ofvan berörda motion icke för närvarande
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Öfverståthållare-embetet.

5:o. På det den anslagna hyresersättningen till Öfverståthållare- Angående
embetet måtte kunna ökas med 1,500 R:dr och 3,355 R:dr ytterligare J^^möflev
ställas till Öfverståthållare-embetets förfogande för aflönande af exekutions- ståthållarebetjeningen
vid dess kansli har Kongl. Maj:t nu äskat, att det för närva- embetet rande

till 77,267 R:dr uppgående anslaget till Öfverståthållare-embetet måtte
höjas med 4,855 Il:dr.

Vid sistlidet års lagtima riksdag föreslog Kongl. Maj:t, att för utvidgning
af den åt Öfverståthållare-embetets kansli upplåtna embetslokal måtte
beviljas tillökning i den på samma embetes anslag uppförda hyresersättning,
men enär blifvande hyresbeloppet för den utvidgade lokalen då ännu icke
var bestämdt, begärdes för innevarande år endast på extra stat det belopp,
som, enligt hvad anmäldt blifvit, kunde komma att blifva behöfligt eller 1,500
R:dr, hvilket belopp af Riksdagen beviljades. Enär behofvet af den utvidgade
embetslokalen sålunda redan blifvit af Riksdagen erkändt och hyresbeloppet,
enligt hvad af statsråds-protokollet (bil. 5 a, sid. 5) inhemtas, numera
blifvit genom ett mellan Öfverståthållare-embetet och Stockholms stads drätselnämnd
afslutade kontrakt tills vidare bestämdt till 3,000 R:dr årligen, tillstyrker
Utskottet,

a) att utöfver det å Öfverståthållare-embetets stat till
hyresersättning uppförda belopp, 1,500 R:dr, måtte i enahanda
afseende å ordinarie stat anvisas ytterligare
1,500 R:dr.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående förhöj
dt aflöning stanslag
till
exekutionsbetjeningen
vid
Ofverståthållare-embetets

kansli.

Angående anvisande
af en
ny länsmanslön.

Angående ersättning
för
indragna
landsstatsboställen.

Beträffande derefter Kong!. Maj:ts framställning om höjning af anslaget
till aflöning åt exekutionsbetjeningen vid Öfverståthållare-embetets kansli
får Utskottet uppå de i statsråds-protokollef (bil. 5 a, sid. 5—9) till stöd
för densamma anförda skäl, tillstyrka,

b) att anslaget till aflönande af exekutionsbetjeningen
vid Öfverståthållare-embetets kansli måtte förhöjas med
3,355 R:dr.

Landsstaterna i länen.

6:o. Sedan uppå Kongl. Majds Befallningshafvandes i Calmar län
derom gjorda, af Kammarkollegium och Statskontoret understödda framställning,
Kongl. Maj:t funnit nödigt fördela det af Thorsås och Söderåkra
socknar i Södra Möre härad bestående länsmansdistrikt i tvänne, har Kongl.
Maj:t förty af Riksdagen äskat såsom löneförmåner åt den blifvande länsmannen
i det nya distriktet 850 R:dr.

Med anledning af hvad i statsråds-protokollet (bil. 5 a, sid. 9 och 10)
finnes i ämnet an förd t, och då det äskade beloppet är lika med den för andra
länsmän utan boställe bestämda aflöning, hvilken utgår med 700 R:dr i
lön och 150 R:dr i hyresersättning, tillstyrker Utskottet,

att till lön, och hyresersättning åt en länsman i ofvan
ifrågasatta nya distrikt måtte anvisas 850 R:dr.

7:o) Jemlik t Kong]. Maj:ts tid efter annan fattade nådiga beslut hafva
nedannämnda landsstatsboställen blifvit mot årlig ersättning åt vederbörande
tjensteman till statsverket indragna, nemligen inom .Jönköpings län: a) det
kronofogden å Östra Wedbo fögderi på lön anslagna boställe \ mantal N:o G
Slättåkra Aspegård och ■§■ mantal N:o 1 Slättåkra Månsegård mot ersättning
af 1,026 R:dr; b) länsmansbostället i Vestra härads vestra distrikt -i- mantal
N:o 1 Qvarnaryd mot ersättning af 351 R:dr; och c) länsmansbostället
i sistnämnda härads norra distrikt \ mantal N:o 1 Brassbo mot ersättning
af 450 R:dr; inom Kronobergs län: det länsmannen i Norr viddinge härad
på lön anslagna boställe \ mantal N:o 3 Tolg Hållebohl mot ersättning af
535 R:dr; inom Christianstads län: länsmansbostället i W il lands härad {-mantal N:o 13 Fjelkinge mot ersättning af 756 R:dr; samt inom Örebro län:
länsmannens i Fellingsbro härad boställe \ mantal N:o 3 Hökasta mot ersättning
af 480 R:dr; och får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t i anledning af
Statskontorets derom gjorda underdåniga framställning föreslagit, tillstyrka,
att det kontanta anslaget till landsstaterna i länen måtte
höjas med en mot sammanräknade beloppen af ofvan nämnda -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

nämnda ersättningar svarande summa af 3,598 R:dr, men
det indelta ränteanslaget deremot minskas med det sammanräknade
belopp, hvartill de berörda boställen åsätta
räntor varit i stat beräknade, eller 309 R:dr.

8:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N-o Angående

!£>» A.,T- Vhr'' Sand anfiirt- att han »*»

löb- Ibbo arens riksdag inom dåvarande Bondeståndet väckt förslag derom,

“att hvarje häradsskrifvares lön måtte bestämmas till 1,600 R:dr, hvarå afkortningen
af boställe, der sådant finnes, må afgå, men att sportlerna deri
ej ma beräknas; att lönen för häradsskrifvare må efter vissa års väl vitsordad
tjenstgöring höjas till 2000 R:dr; och att, efter ytterligare vissa år, häi
adsskiifvarnes löner ma höjas till samma belopp som kronofogdarnes eller
2500 R:dr, allt under vilkor af goda vitsord och att boställsafkastningen
men ej sportlerna deri skola beräknas11; Och har under åberopande häraf
motionären nu förnyat sitt förslag, att häradsskrifvarnes aflöningssätt skulle
så ordnas, att sportlerna icke inberäknades, vare sig att lönen bestämdes, såsom
motionären föreslagit, stigande, efter lämpligt antal år väl vitsordad
tjenstgöring, ifrån 1,600 till 2,000 och 2,500 R:dr, eller till fast 2,000 R:dr,
allt utom 300 R:dr hyresersättning för dem, som saknade boställen.

Stats-Utskottet, till hvars behandling detta förslag blifvit remitteradt,
anser sig härvid endast böra erinra, hurusom de redan åstadkomna förenklingarne
i uppbörds- och beskattningsväsendet böra leda till minskning i
häradsskrifvarnes göromål. Att ytterligare förenklingar inom denna gren”af
förvaltningen inom kort förestå, torde dessutom kunna med visshet antagas.

\ id sådant förhållande lärer någon löneförhöjning för desse tjensteman icke
böra ifrågakomma, helst brist på kompetente sökande till dylika tjenstebefattningar,
så vidt Utskottet har sig bekant, icke försports. Utskottet hemställer
derföre,

att Herr Uhrs förevarande motion icke måtte bifallas.

Statens jernvägstrafik.

9:o. Enligt hvad af statsråds-protokollet (bil. 5 a, sidd. 11—24) in- Angående
hemtas, upptager den specifika kostnadsstaten för statens järnvägstrafik under ,uåft*8tat /»
innevarande år följande belopp nemligen för: '' ° ''TZS''''

byråafdelningen ............“.............. 178,000: --

banafdelnmgen........................... 1,242,000: _

Bih. till RiJcsd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd.

Transport R:dr
Häft,

[,420,000

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

maskinafdelningen........

trafikafdelningen.........

nya byggnader och anläggningar
nya inventarier .........

Transport 1,420,000

...... 1,831,000

.......1,190,000

...... 279,000

...... 430,000

Summa R:dr 5,150,000: —
De under år 1873 förestående utgifterna hade Trafikstyrelsen beräknat

sålunda:

för byråafdelningen..........

„ banafdelningen...........

„ maskinafdelningen ........

„ trafikafdelningen..........

„ nya byggnader och anläggningar
„ nya inventarier..........

........ 178,000: —

........ 1,406,000: —

....... 1,942,000: —

........1,240,000: —

........ 326,000: —

........ 358,000: —

Summa R:dr 5,450,000: —

Då inkomsterna af jern vägstrafiken för år 1873 antagas till 8,450,000
R:dr och utgifterna för drift och underhåll till 4,766,000 R:dr, skulle dessa
sednare, enligt styrelsens beräkning, uppgå till omkring 56,4 procent af bruttoinkomsten
för samma år.

Åt Trafikstyrelsens underdåniga berättelser för åren 1868—1870 inhetntas,
att utgifternas förhållande till inkomsterna utgjort:

år 1862 ................... 72,952 procent

„ 1863 ................... 68,508 „

„ 1864 ................... 65,487 „

„ 18 6 5 .........,......... 59,762 „

„ 1866 ................... 59,428 „

„ 18 6 7 ................... 60,076 „

» 18 6 8 ................... 68,597 „

* 18 6 9 ................... 55,670 „

„ 1870 . . .................. 53,167 „

utvisande dessa siffror på det hela ett successivt nedgående af utgiftsprocentem.
Med afseende å svårigheten att, nära, två år före den tid, utgiftsförslaget afser,
genom dettas granskning i detalj, beräkna anslagsbehofven, har Utskottet uti
nyssnämnda procentförhållande trott sig finna en bättre ledning för omdömet
i detta afseende. Då, såsom nyss är nämndt, utgiftsprocenten under de anförda
åren, med undantag af de för jern vägstrafiken ogynnsamma åren 1867
och 1868, varit i jemnt
komsterna de sista åren

nedgående,

väg beräknat,

och vid det lyckliga förhållande att instigande
progression öfverträffat hvad man i förtorde
med någorlunda säkerhet få antagas, att år 1873 utgifterna

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

för drift och underhåll icke behöfva uppgå till högre procent af bruttoinkomsten
än hvad under år 1870 varit fallet. Utskottet har af sådan anledning
beräknat dessa utgifter till omkring 58 procent af det belopp 8,450,000 R:dr,
hvartill trafikmedlen af Kongl. Maj:t upptagits, eller i jemnt tal till 4,500,000
R:dr.

För nya byggnader och, anläggningar har i statsförslaget upptagits en
summa af 326,000 R:dr, hvaribland ingår för “diverse nya byggnader och
anläggningar, förslagsvis''4 50,000 R:dr. Detta belopp synes väl högt beräknadt,
helst anslagen under denna rubrik i öfrigt (se bil. 5 a, sidd. 18 och
19) äro i detalj upptagna. Med afseende likväl å de många oförutsedda
behof, som kunna uppstå, och hvilka måste tillgodoses, torde likväl någon
nedsättning i det begärda förslagsanslaget icke böra vidtagas. Under samma
anslagsrubrik förekommer för Malmö stations utvidgning 100,000 R:dr. Ehuru
af statsråds-protokollet (bil. N:o 5 a, sidd. 23 och 24) inhemtas, att denna
utvidgning till en del är beroende på utgången af år 1867 öppnade underhandlingar
med Malmö stad om förvärfvande för statens räkning af erforderligt
utrymme inom dervarande hamns område, men att något svar från
stadens sida ännu ej lemnats, har likväl Utskottet, som icke kunnat underkänna
behofvet af ökadt utrymme vid denna station, ansett sig böra understödja
förslaget om anvisande af det härför under år 1873 erforderliga belopp,
dock endast under vilkor att det för utvidgningen behöfliga utrymmet
inom Malmö hamns område kostnadsfritt till staten afträdes. Utskottet har
derföre beräknat anslagsbehofvet för nya byggnader och anläggningar under
år 1873 till 326,000 R:dr, eller samma belopp som statsförslaget upptager.

Beträffande slutligen de under anslagsrubriken nya inventarier upptagna
belopp, tillsammans 358,000 R:dr, har Utskottet icke haft något att erinra.

Omkostnaderna vid statens järnvägstrafik under år 1873 skulle således,
enligt Utskottets beräkningar, uppgå för

drift och underhåll . ..................till R:dr 4,500,000: —

nya byggnader och anläggningar............. „ 326,000: —

nya inventarier ....................... „ 358,000: —

eller tillhopa R:dr 5,184,000: —

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning måtte
endast på det sätt bifallas, att det till utgående från
trafikmedlen förslagsvis beräknade anslaget till statens
jern vägstrafik måtte höjas från 4,300,000 R:dr till
5,184,000 R:dr, eller med 884,000 R:dr.

Stats- UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

Skiften och afvittringar.

Angående a*." 10:o. Den för innevarande år af Kongl. Maj:t fastställda stat för stor ten

och afvil- skiftes- och afvittringsverken upptager samtliga utgifterna till 165,326 R:dr.
ringer. Deraf belöpa sig på Kopparbergs län 47,050 R:dr, på Yesterbottens län
66,376 R:dr och på Norrbottens län 51,900 R:dr. Det samfälda belopp,
som för fortsättande i samma utsträckning af dessa arbeten under år 1873
skulle erfordras, hade Landtmäteristyrelsen, enligt hvad af statsråds-protokollet
(bil. N:o 5 a, sid. 27) inhemtas, beräknat till 167,326 R:dr, i följd hvaraf
utöfver ordinarie anslaget, 63,000 R:dr, skulle erfordras ett extra anslag af
minst 104,000 R:dr. Då emellertid åtskilliga arbetstält antagligen komme
att under år 1873 för afvittringsverkets i Yesterbottens län räkning från kronans
härvarande förråd inlösas och dessutom brist snarare än besparing å
de för år 1872 beräknade tillgångar vore vid årets slut att emotse, har
Kongl. Maj:t för skiften och afvittringar af Riksdagen äskat på extra stat ett
anslag af 106,000 R:dr.

Med afseende å vigten deraf att ifrågavarande arbeten under den närmaste
framtiden bedrifvas i lika omfattning som hittills, tillstyrker Utskottet,
att för skiften och afvittringar måtte utöfver ordinarie anslaget
på extra stat för år 1873 anvisas 106,000 R:dr.

Landtbruksingeni rer och deras biträden.

Angående jör- 1 1:0. Med afseende å den landtbruksingeniörerne vid 1865—1866 årens
m riksdag medgifna och enligt nådigt bref den 13 Juli 1866 bekräftade rätt
landtbruhs- till gradvis skeende förbättring i löneförmåner med 500 R:dr efter femårig
''deras^träden. väl vitsordad tjenstgöring i hvarje lönegrad intill den högsta, eller 3,000 R:dr,
har Kongl. Maj:t, då fyra dylika uppflyttningar i högre lönegrad kunde
ifrågakomma för tiden från och med år 1873, hos Riksdagen begärt, att
anslaget till landtbruksingeniörer och deras biträden måtte höjas från nuvarande
beloppet 43,950 R:dr till 45,950 R:dr, eller med 2,000 R:dr; och
då denna förhöjning erfordras för tillämpningen af de angående nämnde
tjenstemäns aflöning meddelade allmänna föreskrifter, tillstyrker Utskottet,

att anslaget till landtbruksingeniörer och deras biträden
måtte med 2,000 R:dr förhöjas.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmaniianäriugar.

12:o. På sätt Kongl. Maj:t, i anledning af Landtbruksakademiens derom
gjorda underdåniga framställning, föreslagit, tillstyrker Utskottet,

att följande vid föregående riksdagar beviljade anslag
måtte jemväl för år 1873 på extra stat anvisas, nemligen:

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för
husdjur, redskap, maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag
och andra jordbruksalster, (i,000 R.dr;

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det
kan finnas tjenligast anställa sådana möten, och der hushållssällskapen
vilja förena sig om sammanskott af medel
till dessa utställningar 3,000 R:dr; och

c) till Svenska trädgårdsföreningen, mot enahanda vilkor
som vid föregående riksdagar bestämts, 4,500 R:dr.

13:o. För fortsättande under år 1873 af de geologiska undersökningarne
har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 58,000 R:dr.

I anledning af 1870 års Riksdags, under anslagstiteln ”rikets ekonomiska
karteverk” här ofvan omförmälda framställning har, på sätt af statsrådsprotokollet
(bil. N:o 5 a, sid. 29) inhemtas, Kongl. Maj:t fastställt och
beslutit:

”att den vid de geologiska undersökningarne nu begagnade arbetsskalan
1:50,000 bör i allmänhet fortfarande tillämpas;

att för trakter, hvilka i geologiskt afseende äro af det intresse och den
omvexling, att konceptkartan deröfver upprättas i skalan 1 : 50,000, samma
skala bör fortfarande såsom hittills användas vid kartans utgifning;

att å de geologiska kartorna hädanefter böra mera än hittills, och så
vidt utan uppoffring af deras egentliga ändamål kan ske, upptagas egogränser,
vägar, gångstigar och mera sådant, som tjenar till att underlätta
möjligheten att med ledning af kartan återfinna de derå afbildade geologiska
förhållandena i verkligheten;

att, utöfver hvad som hittills vidgjorts och vidare lärer komma att i
mån af tillgångar vidgöras för utarbetande af en geologisk öfversigtskarta,
ytterligare åtgärder icke böra föreskrifvas; äfvensom

att chefen för Sveriges geologiska undersökning samt cheferne för
Topografiska korpsen och Sjökartekontoret, innan de hvar för sig uppgöra arbetsplan
för året att underställas Kongl. Maj:ts pröfning, böra sammanträda till
gemensamma öfverläggningar och rådplägningar, hvarvid protokoll skall föras.”

Angående anslag
till prisbelöningar
vid
allmänna
landtbrulcs- .
möten m. m.

Angående anslag
för fortsättande
af de
geologiska
nndersökningarne.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående
ifrågasatt indragning
af
stuteriet vid

Ottenby m. m.

Den af Kongl. Maj:t för innevarande år för geologiska undersökningsverket
fastställda utgiftsstat upptager för:

aflöningar ............................... 30,800: —

utgifter för arbetena på fältet.................... 16,500: —

byråafdelningen............................ 500: —

laboratorium.............................. 500: —

museum................................. 700: —

biblioteket............................... 600: —

kart- och boktrycket.....

värmeledning, ved och vatten

diverse utgifter........

oförutsedda utgifter......

10,300: —
1,400: —
200: —

1,500

Summa R:dr 63,000

Chefen för Sveriges geologiska undersökning hade beräknat utgifterna
för de geologiska undersökningarnes fortsättande under nästkommande år
till 64,000 R:dr, deraf för

aflöningar............

arbeten å fältet........

byråafdelningen........

laboratorium..........

museum............

biblioteket...........

kart- och boktrycket.....

värmeledning, ved och vatten
diverse utgifter........

........ 31,300: —

........ 18,200: —

........ 600: —

........ 700: —

........ 800: —

........10,000: —

........ 1,500: —

. . . . . . . 200: —

Summa R:dr 64,000: —

Då emellertid en besparing till belopp af omkring 4,000 R:dr vore vid
1872 års slut att förvänta, samt vid pass 2,000 R:dr genom försäljning af
kartor och beskrifningar antagligen komme att under år 1873 till undersökningsverket
inflyta, hade bemälde chef ansett anslagsbehofvet för år 1873
kunna till 58,000 R:dr inskränkas.

Under åberopande af hvad sålunda förekommit, tillstyrker Utskottet,

att för fortsättande under år 1873 af de geologiska undersökningarne
måtte beviljas ett extra anslag af 58,000 R:dr.

Hästafvelns förbättrande.

14:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 109) har Herr O. F. Pettersson föreslagit, att stuteriet

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

vid Ottenby kungsgård måtte upphöra och egendomen i författningsenlig ordning
för statens räkning utarrenderas, med vilkor att blifvande ar rendatorn
tillhandahölle ett visst antal bättre sorters racehästar för hästafvelns förbättrande
i allmänhet. Till stöd för detta förslag har motionären hufvudsakligen
anfört, att Ottenby kungsgård borde utaf afkastningen kunna bestrida
utgifterna för egendomen och stuteriet, utan särskilda årliga uppoffringar
af staten; att, om man sammanräknade hvad som af Stuteriöfverstyrelsen
för de tio sistförflutna åren blifvit utanordnadt samt egendomens och
stuteriets inkomster, ändock ganska betydlig brist uppstått; att få af de vid
Ottenby uppfödda hästar antagits till remonter; att dessa hästar voro mindre
tjenliga till arbetshästar, men möjligen till ridhästar för enskilda personer;
att priset å stuteriets hästar vid de under sednare åren hållna auktioner betydligt
fallit, under det att priset på hästar i allmänhet fortfarande varit
ganska högt, hvilket enligt motionärens förmenande bevisade, att racehästar
numera ej vore så begärliga som förr och således ej uppfyllde det ändamål,
hvartill de voro afsedda.

Hvad först beträffar omkostnaderna för Ottenby stuteri, har Utskottet
med ledning af statsrevisorernes berättelser låtit upprätta följande tabell, som
för hvart och ett af åren 1861 —1870 utvisar förhållandena vid Strömsholm,
Ottenby och Flyinge stuterier i afseende å taxeringsvärde, statsanslag, hästantal,
antalet försålde hästar och deras försäljningspris:

Strömsholms stuteri med ett taxeringsvärde af 724,550 R:dr.

Ar.	Tillskott af	Hästarnes	Antal för-	Försäljnings-	Medelpris för
	statsmedel.	antal.	sålda hästar.	summa.	hvarje häst.
1861.	24,000.	203.	19.	11,272.	593.
1862.	20,066.	191.	20.	14,595.	730.
1863.	20,066.	183.	22.	15,669.	712.
1864.	36,316.	192.	20.	14,288.	714.
1865.	55,67 6.	194.	19.	11,711.	617.
1866.	51,231.	212.	12.	4,001.	3 3 3.
1867.	30,826.	201.	31.	14,236.	459.
1868.	33,466.	188.	25.	11,553.	462.
1869.	19,066.	188.	29.	12,164.	419.
1870.	10,066.	164.	42.	15,760.	375.
Summa	300,779.	1,916.	239.	125,249.
Tio års medium	30,077,9.	191,6.	23,9.	12,524,9.	524.

Anm. Do höga statsbidragen åren 1865—1866 föranleddes af en vid Strömsholm
under denna tid vidtagen större nybyggnad.

Stats-Ut.skottets Utlåtande N:o 10:

Ottenby stuteri med ett taxeringsvärde af 200,000 R:dr.

Ar.	Tillskott af statsmedel.	Hästarnes antal.	Antal för-sålda hästar.	Försäljnings- summa.	Medelpris för hvarje häst.
1861.	6,000.	201.	25.	13,472.	539.
1862.	7,000.	195.	41.	28,902.	705.
1863.	5,000.	205.	26.	19,713.	758.
1864.	7,105.	209.	28.	18,092.	646.
1865.	11,000.	214.	24.	12,535.	523.
1866.	15,700.	207.	39.	15,023.	385.
1867.	12,730.	209.	35	15,427.	441.
1868.	18,500.	212.	27.	11,597.	429.
1869.	29,250.	216.	24.	9,750.	406.
1870.	22,000.	162.	74.	33,498.	452.
Summa	134,285.	2,030.	343.	178,009.
Tio års medium:	13,428,5.	203.	34,3.	17,800,9.	519.
Flyinge. stuteri med ett taxeringsvärde af 560,800 R:dr.
Ar.	Tillskott af statsmedel.	Hästarnes antal.	Antal för-sålda hästar.	Försäljnings- summa.	Medelpris för hvarje häst.
1861.	5,340.	100.	13.	6,407.	493.
1862.	5,340.	105.	11.	5,380.	489.
1863.	8,340.	110.	*8.	2,639.	330.
1864.	5,340.	113.	13.	6.103.	469.
1865.	8,340.	114.	13.	4,030.	310.
1866.	8,340.	105.	19.	8,207.	432.
1867.	7,340.	106.	12.	4,463.	372.
1868.	10,340.	103.	16.	5,824.	364.
1869.	10,340.	104.	8.	4,154. 7,715.	519.
1870.	9,340.	110.	11.	701.
Summa 78,400.	1,070.	124.	54,922.
Tio års medium	: 7,840/..	107.	12,4.	5,492,2.	443.

Af ofvanstående uppgifter framgår, att omkostnaderna för Ottenby stuteri
varit betydligt lägre än vid de tvänne öfriga, helst om i betraktande
tages det vid kungsgården år 1868 inträffade missväxtår, hvarunder högst
betydliga qvantiteter spanmål måst till höga priser uppköpas, hvilket äfven
haft inflytande på den af motionären omnämnda blåst. Om anledningen till

dennas

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10. 17

dennas uppkomst är närmare utredning lemnad uti förra årets Stats-Utskotts
utlåtande öfver ett af samme motionär väckt enahanda förslag.

Att emellertid Ottenby kungsgård, under hela den tid hästafvel der bedrifvits,
^städse befunnits särdeles tjenlig för uppdragandet af ädla, kraftfulla
och uthalliga hästar, vitsordas icke allenast af Stuteriöfverstyrelsen uti dess
med anledning af Kongl. brefvet den 27 Februari 1830 afgifna förslag till hästafvel
ns förbättrande, utan äfven utaf den af Kongl. Maj:t den 12 September 1868
tillsatta komité för stuteriväsendets ändamålsenliga ordnande, hvilken ansett
Ottenby företrädesvis egna sig för ett på föreslaget sätt inrätta dt stamstuteri
ej mindre med hänseende till dess belägenhet, klimat och egendomliga jordbeskaffenhet,
än äfven emedan stuteriet derstädes under eu längre tid
med framgång drifvit såväl ren som blandad afvel, hvilken, använd såsom
afvelsdjui eller till rid- och vagnstjenst, i mellersta och norra Sverige vunnit
allmänt förtroende.“ Vid sadant förhållande lärer något; giltigt skål icke
förefinnas, hvarföre Ottenby stuteri skulle upphöra framför dem vid Strömsholm
och Flyinge.

Ehuru Utskottet således icke kunnat biträda förslaget om indragning af
Ottenby stuteri, har Utskottet likväl ansett vissa förändringar med afseende å
stuteriväsendet böra vidtagas, på det att de härtill anvisade anslag må kunna
medföra större gagn. Utskottet föreställer sig nemligen, att det säkraste medlet
^ för hästafvelns höjande vore premieringssystemefs understödjande genom
åtgärder från statens sida, och att medel härtill kunde beredas genom inskränkning
i hås tan talet vid stuterierna. Premieringssystemet, som hvilar på
samma grund som andra belöningssystemer och afser samma mål eller att
framkalla enskildes ansträngningar och täflan till förbättring af en näringsgren,
söker att medelst premier framlocka det för hästafveln dugliga, samt att
lör allmänheten utmärka detsamma såsom förtjenstfullt och värclt att till afvel
användas. Detta system, som till sin fördel kan åberopa ett godt inflytande
på hästafveln saväl i de delar af landet, der det blifvit tillämpadt, som i utlandet,
dei det i stor skala anvåndts, har blifvit förordadt ej mindre uti
nyssnämnda komites betänkande än äfven af Land tbruksakademien uti deröfver
afgifvet utlåtande. Såsom skäl för premieringen anföra komiterade, bland
annat, att genom premier goda afvelsdjur, hingstar och ston, framkallades
till ett vida billigare pris än det, hvartill staten kunde remontera och underhålla
sina afvelsdjur vid depot eller stuterier; att, då, i synnerhet med hänsyn
till goda arbetshästar, dels olika behof yppades, dels olika meningar
gjorde sig gällande om det ena slagets företräde framför det andra, hingsthallningen
hos enskilde skulle underbjelpas, i det hingstegare med understöd
af premier lättare skulle kunna anskaffa sådana djur, som i orten eftersöktes,
till hvilken fördel komme äfven den, att dessa djur lämpligast hölles uppe
vid kraft och härdighet genom arbeten, som i jordbruk förefölle; samt slutBili.
till. Riksd. Frof. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 3

Angående anslag
för slöjdskolan
i Stockholm.

18 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

ligen att, då det vore af största vigt att goda afvelsdjur funnes, men det
erforderliga antalet hingstar icke kunde för nu disponibla statsmedel anskaffas,
det antal fullgoda djur, som för landet behöfdes, endast kunde genom premiering
uppnås. Landtbruksakademien har uti sitt förberörda utlåtande icke
allenast biträdt förslaget om premieringssystemets införande utan älven framhållit
önskligheten deraf att, på sätt V af bemälda komités ledamöter särskildt
hemställt, ett anslag af 35,000 R:dr om året måtte tillsvidare anvisas
till prisbelöningar af inom landet uppfödda, till afvel för olika gagns bruk
tjenliga hästar.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

a) att Herr 0. F. Petterssons ofvanberörda motion icke
måtte bifallas; samt

b) att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t behagade tillse, i hvad mån anslaget till
hästafvelns förbättrande må kunna användas till premiering
af hästar, tjenliga till afvel för olika gagnsbruk.

Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

löm. Uti innevarande års stat för slöjdskolan i Stockholm åro utgifterna
beräknade till 80,975 R:dr, till hvilkas betäckande följande inkomster
finnas att tillgå, nemligen: skolans ordinarie statsanslag 15,000 R:dr, påräknade
inkomster 7,700 R:dr, besparingar 1,500 R:dr samt det för 1872 beviljade
ytterligare statsanslag'' 56,775 R:dr.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet (se bil. 5 a sid. 33 35) finnes med delad

t, hade skolstyrelsen uti ett till Kommers-kollegium ingifvet förslag till
sfat för skolan under år 1873 upptagit inkomsterna till samma belopp som
under innevarande år, så att desamma, ordinarie statsanslaget inberäknadt,
skulle uppgå till 22,700 R:dr, hvaremot, enligt styrelsens tillkännagifvande,
någon behållning till användande under år 1873 icke vore att påräkna. Utgifterna
hade likaledes blifvit upptagna till samma belopp som i sednaste staten,
hvadan det ytterligare statsbidrag, som från och med 1873 erfordrades,
beräknats till 58,275 R:dr, hvilket styrelsen af anförda skäl hemställt matte
å ordinarie stat uppföras.

Kommers-kollegium, som till Kongl. Maj:t insändt styrelsens ''ifrågavarande
förslag, hade, enligt hvad af statsrådsprotokollet vidare inhemtas,
lemnat utan anmärkning styrelsens beräkning af skolans inkomster samt fästat
uppmärksamhet derå, att uti samma förslag icke ifrågasatts någon förhöjning
i den utgiftssumma, som vid nästföregående förslags pröfning ansetts
för skolans behof erforderlig. Yäl hade Kollegium funnit sig icke sakna

Stats-Utskottets Utlutande N:o 10.

skäl för det antagande, att uti anslaget för undervisningens förstärkande i
ordinarie ämnen och för lyshållningen skulle kunna göras nedsättningar, tillsammans
motsvarande åtminstone i,500 R:dr, och att således det provisoriska
statsbidraget äfven nu kunde bibehållas vid samma belopp, som sednast blifvit;
anvisadt, men enär utgifternas minskning såväl i det ena som det andra af
dessa fall vore beroende af, bland annat, det antal lärjungar, som komme
att besöka skolan, och således frågan om skolans behof härutinnan icke kunde
på grund af hittills vunnen erfarenhet med erforderlig visshet afgöras, ansåge
Kollegium sig icke böra föreslå någon nedsättning i nämnda anslagsposter
och deraf följande minskning i statens slutsumma. Slutligen hade Kollegium
förklarat sig anse, att det belopp, som utöfver det gamla ordinarie anslaget
vore erforderligt, ej för det närvarande borde å stat definitivt uppföras, hvadan
Kollegium icke kunde understödja styrelsens framställning härom.

På grund af hvad i detta ärende förekommit, har Kong]. Maj:t hos
Riksdagen begärt, att till slöjdskolan i Stockholm för år 1873 måtte anvisas,
utöfver det på stat definitivt uppförda belopp 15,000 R:dr, ytterligare 58,275
R:dr, så att det uti 1872 års riksstat under ifrågavarande anslagstitel upptagna
belopp komme att höjas med 1,500 R:dr.

Yid det förhållande att Kommers-kollegium antagit, det åtskilliga nedsättningar
i förevarande statsförslag kunna göras, motsvarande åtminstone
1,500 R:dr, men Utskottet icke kunnat medgifva giltigheten af de skäl, Kollegium
till stöd för den det oaktadt ifrågasatta anslagsförhöjningen anfört,
har Utskottet ansett det provisoriska statsbidraget till slöjdskolan i Stockholm
för år 1873 böra bibehållas vid samma belopp, som sednast blifvit anvisadt.
Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning måtte
* på det sätt bifallas, att till Stockholms slöjdskola, utöfver

det på stat definitivt uppförda'' anslag, för år 1873 anvisas
enahanda belopp som för innevarande år, eller 56,775 R:dr.

16:o. Såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås har
Kongl. Maj:t äskat anvisande under enahanda vilkor som tillförene af ett
extra anslag å 3,800 R:dr, eller 800 R:dr mera än hvad för innevarande
och näst föregående tre år blifvit för skolans underhåll beviljadt.

Under åberopande af de skäl som i statsråds-protokollet (se bil. 5 a
sid. 35—37) finnas till stöd för den äskade anslagsförhöjningen anförda,
tillstyrker Utskottet,

att såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås
måtte för år 1873 anvisas ett extra anslag af 3,800
R:dr, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller

Angående statsbidrag
för väfskolan
i Borås.

Stats-Utskottets Utlåtande A’:o 10.

Ang elende inrättande
af
tekniska skolor
i Sundsvall och
Carl shamn.

eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst
hälften af statsanslaget.

17:o. Herr 01. Wikström liar uti en inom Andra Kammaren väckt
motion (N:o 123), deruti Herr Pehr Tjernlund instämt, föreslagit, att till
inrättande och underhållande i Sundsvall af ett tekniskt elementarläroverk i
väsendtlig likhet med något af dem i Norrköping, Örebro, Malmö eller
Borås Riksdagen måtte bevilja ett årligt belopp af 12,000 R:dr, under vilkor
att staden Sundsvall för samma undervisningsanstalt bekostar nödig
lokal jemte inredning och uppvärmning; att ifrågavarande tekniska elementarläroverk
med af Kongl. Maj:l för dess verksamhet utfärdadt nådigt reglemente
måtte ställas under inseende af en utaf stadsfullmäktige i nämnda
stad vald styrelse, hvars ordförande af Kongl. Maj:t i nåder förordnas; samt
att till anskaffande af erforderliga läroapparater för omförmälda undervisningsanstalt
ett anslag af 3,000 R:dr måtte för eu gång beviljas.

Inom samma Kammare har af Herr F. W. Dahl (i motion N:o 69)
förslag väckts derom, att Riksdagen, för att tillgodose behofvet i Blekinge
af en teknisk elementarskola, måtte anslå till inrättande af en sådan läroanstalt
i Carlshamn ett årligt belopp af 12,000 R:dr, i öfverensstämmelse
med hvad förut blifvit af statsmedel beviljadt åt de tekniska elementarskolorna
i Malmö, Norrköping, Örebro och Borås, och med liknande organisationsplan,
som för dessa blifvit af Kongl. Maj:t fastställd, samt emot samma
förbindelse å samhällets sida, som nämnda städer sig iklädt.

Yid besvarandet af dessa till Stats-Utskottet remitterade motioner får
Utskottet till en början erinra, hurusom vid 1870 års riksdag ett på hufvudsakligen
samma skäl, som finnas i förstnämnda motion anförda, grundadt
förslag, om inrättande af en teknisk skola i Sundsvall, af Riksdagen afslogs.

De nu ifrågasatta skolorna äro afsedda att ordnas efter samma plan
som de redan befintliga tekniska läroverken. Beträffande ändamålsenligheten
af dessas organisation hafva likväl vid föregående riksdagar olika meningar
uttalats. Då vidare den af Kong]. Maj:t, uppå Riksdagens uti underdånig
skrifvelse den 1.''! Maj 1870 derom gjorda underdåniga framställning, tillsatta
komité för revision af gällande stadga för rikets allmänna elementarläroverk
numera, enligt hvad inhemtas af berättelsen om hvad i riket och dess styrelse
sig tilldragit sedan sista lagtima riksdag, i det närmaste afslutat sitt
arbete, och de förändringar beträffande elementarläroverken, som med anledning
häraf äro att emotse, möjligen kunna komma att inverka på organisationen
af de tekniska skolorna, har Utskottet icke kunnat biträda de väckta
förslagen, hvilka dessutom sakna den utredning, som, enligt Utskottets åsigt,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10. 21

bör föregå ett definitivt beslut i frågor af förevarande beskaffenhet. Utskottet
hemställer derföre,

a) att Herr Wikströms ofvanberörda motion icke måtte
bifallas; samt

b) att Herr Dahls ofvannämnda förslag må lemnas
utan afseende.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

18:o. Inom Andra Kammaren har Herr A. Iledin (i motion N:o 151)
väckt förslag derom, att Riksdagen, för anställande af kringresande undervisare,
med åliggande att på reqvisition af landsting, hushållningssällskap,
kommuner eller enskilde, som vilja vare sig bland en orts husslöjdsidkande
befolkning sprida kännedom om förbättrade modeller, arbetsmetoder m. m.,
eller ordna en grundläggande husslöjdsundervisning för ungdomen, infinna
sig å orten, tillhandagå med råd och anvisningar, uppgöra och anskaffa arbetsritningar
och modeller o. s. v., ville anvisa en summa af 6,000 R:dr,
att användas enligt de närmare bestämmelser Kong! Maj:t funne böra fastställas.
Till stöd för detta förslag har blifvit anfördt, bland annat, hurusom,
då staten bekostat kringresande undervisare i jordbruk och boskapsskötsel,
det ej med skäl kunde anses främmande för dess ändamål att med en måttlig
uppoffring på samma sätt både omedelbart verka för husslöjdens lyftande
och genom denna föresyn gifva ett nyttigt stöd och erkännande åt enskildes
och kommuners bemödanden i samma riktning. Man skulle trots den ifrigaste
ansträngning ej lyckas att skapa ökad afsättning för husslöjdens vigtigare
alster, utan att dessförinnan meddela dem det mått af formsmak och
komfort, som nutiden fordrade, men sedan skulle afsättningstillfällen genom
temligen enkla åtgärder beredas och ökas. Särskildt borde det husslöjdsområde,
som omfattade en mängd träarbeten, och der, om någonstädes, en
för största delen af vårt land naturlig näring vore att söka, om man rättade
sig efter behofven och smaken bland afsedde konsumenter, lätt tillvinna sig
en ej föraktlig utländsk afsättning, hvilken der för utan ej vore att hoppas,
om än enkom derför kostsamma åtgärder vidtoges.

Yul behandling af förevarande till Stats-Utskottet remitterade motion
har Utskottet, lika med motionären, funnit önskligt, att åtgärder vidtoges för
att i enlighet med tidens framsteg och anspråk höja den på flera orter i
vårt land sedan gammalt bestående husslöjden. Det som för nämnda ändamål
först och främst behöfves är tillgång på tidsenliga modeller och en sakkunnig
ledning vid valet af sådana, som, på samma gång de lättast lämpa
sig för den arbetandes särskilda färdighet, snarast kunna bidraga till afsätt -

Angående anslag
för husslöjdens
befrämjande

inom landet.

Angående reseunderstöd
åt
li andtverksarbetnreför
besökande
af allmänna
industriutsällningar
i utlandet.

22 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

ning, och då anordnandet af en dylik handledning genom statens mellankomst
otvifvelaktigt skulle verka uppmuntrande för enskildes bemödanden i
samma riktning, har Utskottet ansett sig höra biträda det af motionären
väckta förslag om kringresande undervisares anställande. Hvad åter angår
de härför erforderliga medlen synas dessa icke uteslutande böra bekostas af
staten, utan torde bidrag från vederbörande landsting, hushållningssällskap,
kommuner eller enskilde äfven kunna påräknas, hvarföre Utskottet trott
det ifrågasatta anslaget kunna till en början inskränkas till 2,500 R:dr.
Utskottet hemställer alltså,

att anslaget till befrämjande i allmänhet af slöjderna
måtte förhöjas med 2,500 R:dr, att för ofvanberörda ändamål
användas enligt de närmare bestämmelser Kongl.
Maj:t kan finna böra fastställas.

19:o. Under erinran om den nytta de tid efter annan anordnade konstoch
industriexpositionerna medfört samt vigten för vårt land att söka tillgodogöra
sig de utställningar, som innevarande år och framgent komma att i utlandet
ega rum, har Herr J. G. Granlund uti en inom Andra Kammaren
väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 142), deruti Herr F. W.
Dahl instämt, hemställt, att ett reservationsanslag å 10,000 R:dr, från och
med detta år, måtte ställas till Kongl. Majfts disposition, att användas till
reseunderstöd åt dels lärare vid tekniska läroanstalter, dels industriidkare
samt handtverks- och fabriksarbetare i de olika yrkena för besökande af de
för vårt lands industri upplysande utställningar, som i utlandet anordnas.

För Sveriges deltagande uti flera af de i utlandet förut hållna äfvensom
i de under innevarande år tillämnade allmänna konst- och industriutställningar
hafva, utom andra åtgärder från statens sida, anslag af allmänna
medel blifvit anvisade. För att emellertid sådana kostnader skola medföra
åsyftad fördel erfordras att kännedomen om det lärorika, som inom de särskilda
expositionernas olika områden kan vara att inhemta, sedermera varder
inom landet mera allmänt spridd. Sålunda anvisades ock särskildt för besökande
af 1862 års allmänna industri- och konstexposition i London ett
belopp af 20,000 R:dr, hvaraf ena hälften användes till resestipendier åt
lärare vid tekniska läroverken och andra af Kongl. Maj:t utsedda personer
samt andra hälften till reseanslag åt industriidkare och arbetare, eller till
samma ändamål, hvarför anslag nu blifvit ifrågasatt. Hvad emellertid angår
industriidkarne, lärer statens mellankomst för att bereda dem tillfälle att
besöka främmande utställningar icke vara behöfligt. Och för den händelse
Kongl. Maj:t för den tekniska undervisningens befrämjande skulle pröfva
nödigt, att en eller annan lärare besökte en dylik utställning, torde anslag
härtill kunna af disponibla medel beredas. Beträffande åter handtverks- och

Stats- Utskottets Ullätande N:o 10.

fabriksarbetarne synas de ifrågasatta reseunderstöden vara behöfliga, hvadan
Utskottet hemställer,

att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition för innevarande
år å Riksgälds-kontoret anvisa ett extra anslag af
10,000 R:dr att användas såsom reseunderstöd åt handtverks-
och fabriksarbetare i de olika yrkena för besökande
af de i utlandet under detta år anordnade allmänna konstoch
industriutställningar.

Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.

20:o. Sedan Riksdagen för år 1872 på extra stat anvisat ett belopp
af 1,500 R:dr för åstadkommande vid Stockholms och Göteborgs navigationsskolor
samt, der så ske kunde, äfven vid navigationsskolan i Malmö af undervisning
för lokomotivförare- och maskinistelever i allmänhet, samt Kongl.
Maj:t, som, med anledning af bristande utrymme inom vederbörande navigationsskolors
lokaler, förklarat frågan om beredande af undervisning derstädes
åt maskinistelever i allmänhet böra för närvarande förfalla, deremot i nåder
förordnat, att undervisning för bildande af lokomotivförare skulle från början
af år 1872 meddelas såväl i Stockholms och Göteborgs som ock i Malmö
navigationsskola, vid hvilken sistnämnda skola maskinister för passagerareångfartyg
jemväl komme att genom meddelad undervisning bildas, och att
för nämnda ändamål ofvauberörda extra anslagsbelopp borde mellan be malda
tre navigationsskolor lika fördelas, så har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att för
sagda undervisnings meddelande vid navigationsskolorna ett mot nämnda extra
anslag svarande belopp måtte från och med år 1873 varda på ordinarie stat
uppfördt och det för närvarande till 49,050 R:dr uppgående anslaget till undervisningsanstalter
för handel och sjöfart förhöjas med 1,500 R:dr.

Då behofvet af anslag till ifrågavarande undervisnings anordnande sålunda
redan blifvit af Riksdagen erkändt, och en dylik undervisning allt
framgent torde vara behöflig, tillstyrker Utskottet,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga framställning, anslaget
till undervisningsanstalter för handel och sjöfart
må med 1,500 R:dr förhöjas.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

2 l:o. Under detta anslag har varit upptagen räntan af Hirsbo och
Smedsbo skatteqvarnar i Terna socken, Ofver-Tjurbo härad och Westman -

Angående anslag
för undervisning
åt lokomotivförareelever
samt
maskinister för
passagerareångfårtyg.

Angående en
indragen
qvarnränta.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående ersättning
för en
indragen
qrårnränta.

Angående anslag
för Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen
in. in.

lands län, hvilken till Sala bergslag anslagna ränta, utgörande 36 öre i penningar
och 12 kubikfot 4 kannor spannmål, hälften råg och hälften korn,
blifvit jemlikt Kongl. kungörelsen den 30 December 1863 afskrifven. I
öfverensstämmelse med hvad Stats-Utskottet med anledning häraf hemställt,
har Kongl. Maj:t föreslagit, att förevarande anslag i kolumnen ”indelt ränta
och ersättning för indragna räntor” måtte minskas med dels 36 öre och dels
omförmälda spanmåls i Riksstaten efter ett pris af 2 R:dr 10 öre kubikfoten
förslagsvis utförda värde, eller tillsammans 26 R:dr 40 öre; tillstyrkande
Utskottet,

att det under förevarande titel i kolumnen ”indelt ränta
och ersättning för indragna räntor” upptagna belopp,
23,700 R:dr 10 öre, måtte minskas med 26 R:dr 40 öre.

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling

eller afskrifning.

22:o. Till följd af den i nästföregående punkt omförmälda afskrifning
har Sala bergslag lidit en ränteförlust af tillsammans 26 R:dr 40 öre, hvarför
ersättning nu blifvit begärd, och får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
tillstyrka,

att det under förevarande anslagstitel i kolumnen ”penningar”
upptagna belopp 4 R:dr 18 öre ökas med 36 öre,
och att den i kolumnen ”oindelt spannmål” uppförda post
1,264 kubikfot, i värde beräknade till 2,654 R:dr 40 öre,
höjes med 12 kubikfot 4 kannor, uppskattade i värde till
26 R:dr 4 öre.

Diverse anslag.

23:o. På sätt Kongl. Maj:t, i enlighet med Styrelsens för allmänna
väg- och vattenbyggnader derom gjorda hemställan, föreslagit, tillstyrker Utskottet,

a) att till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden på extra stat anvisas
33,400 R:dr;

b) att till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
på extra stat anvisas 25,000 R:dr; och

c) att till stipendier för medlemmar af Yäg- och vattenbyggnadskorpsen
för utrikes resor, i ändamål att studera andra

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

länders allmänna arbeten beviljas ett extra anslag af
2,000 R:dr.

24:o. Beträffande de under sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag,
som här ofvan ej finnas omförinälda och uti hvilka förändring icke
blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet,

att dessa anslag må bestämmas till enahanda belopp, som
i nu gällande riksstat äro upptagna, dock med iakttagande
deraf, att anslaget till “skrifmaterialier och expenser, ved
m. m.“ för jemnande af hufvudtitelns slutsumma ökas
med 6 R:dr;

kommande, i händelse af Riksdagens bifall till hvad Utskottet här ofvan tillstyrkt
och föreslagit, hufvudtiteln att ökas med 899,000 R:dr och dess slutsumma
att uppgå till 8,603,100 R:dr, på sätt närlagda tabell närmare utvisar.

25:o. Med anledning af de i Kongl. Majrts nådiga proposition om
statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar om anvisande af medel
för fortsättande af statens jemvägsbyggnader samt för understödjande af
enskilda jernvägsanläggningar, för hamnbyggnader, för anläggning af nya
och omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, för befrämjande
af utdikningar och vattenaftappning ar med flera allmänna arbeten, kommer
Utskottet att särskilda utlåtanden afo-ifva;

hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.

Stockholm den 19 Februari 1872.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARYID FR:SON POSSE.

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft.

Angående afviga
ordinarie
anslag.

Angående anslag
Ull jernvägsbyggnader

och andra allmänna
arbeten.

Stats-Utskottets Utlåtande. N:o 10.

Reservationer:

vid 2:dra punkten (angående llerr J. A. Åstrands motion om löneförhöjning
åt landtmäterifiskalen) af Friherre F. A. Funck, som yttrade:

“Då Stats-Utskottet förliden riksdag tillstyrkte bifall till Kongl. Maj:ts
nådiga proposition om löneförhöjning åt landtmäterifiskalen, och några nya
förhållanden, hvilka kunnat förändra den öfvertygelse om nämnda löneförhöjnings
behöflighet, som då gjorde sig inom Utskottet gällande, mig veterligen
ieke tillkommit, anser jag att Herr Åstrands motion nu bort af StatsUtskottet
förordas.11

vid ■ 3:dje punkten (angående utgiftsstat för statens järnvägstrafik):
af Herrar C. Petre, C. Ekman och R. Montgomerg-Cederhielm;
af Grefve L. af Ugglas, som ansåg Utskottet böra tillstyrka bifall till
Kongl. Maj:ts i ämnet framställda förslag;

vid I4:de punkten, mom. b. (angående skrifvelse till Kongl. Maj:t i
fråga om hästafvelns förbättrande) af Grefve L. af Ugglas, som ansåg den
föreslagna skrifvelsen öfverflödig, enär Stuteri-komitéen redan i enahanda
syftning hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning;

vid /8:de punkten (angående Herr Hedins motion om anslag till resande
undervisare i husslöjd):

af Herrar C. Ekman och R. Mänt gomevigCe.derhielm, samt
af Grefve L. af Ugglas, hvilken uttalade den åsigt, att, om det afsedda
ändamålet skulle kunna vinnas, anslaget, hvilket borde utgå endast i
förhållande till de bidrag, landsting eller kommuner kunde finnas villiga att
lemna, måste bestämmas till ett vida högre belopp, än det af Utskottet föreslagna.

Litt. A.

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.

Tabell öfver de ordinarie anslagen

1872 års Riks-stat anslår:

Penningar.

För sia g s-anslag:

Summa.

Riksmynt.

Indelt ränta
ocli ersättning
för indragna
räntor.

Indelt tionde
och ersätt-ning för
indragna
tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

| Värde för-

Mått.

j 2 R:dr 10 ore
kubikfoten.

R:dr.

36.000
17,000!—I
45,600
84,400

30.000

R:dr.

95,500

6,000

77,267

1,078,831

15 153,092

R:dr.

12,361

Kub.-fot.

7,164

R:dr.

15,045

R:dr. j

36,000:

17,000i

45,600

84,400

30,000

95,500

6,000

77,267

1,259,330

Civil Statsråden

utan departement: 3

Departementschefen........

Departementets Expedition ....

Kommers-kollegium........

Statistiska Tabell-kommissionen:
Aflösningsmedel för Statistiska
Reservationsanslagen:

Till bibliotekets underhål „

arvoden åt tillfälliga bi „

det officiella statistiska

„ en statistisk tidskrift .

Landtmäteristaten.........

För Rikets ekonomiska karteverk,
Öfverståthållare-embetet:

Nuvarande beloppet.......

Tillkommer:

Förhöjd hyresersättning....
Dito aflöning till exsekugen.
..........

Landsstaterna i länen:

Penningar:

Nuvarande beloppet.....

Tillkommer :

Lön och hyresersättning
ytterligare länsmanstjenst
Södra Möre härad af Cal län.

............

Ersättning till landstatsstemän
för af dem frånträdda
boställen.....

Tpt (1,470,598 15| 153,092|37| 12,361|86; 7,164; 5 15,0-15 45 1,651,097 S3

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

under Riks* statens Sjette Hufvud titel.

	Förslag till blifvande Riks-stat:
					Förslags	- a n s 1 a	tr; ö
				ludelt tionde	Oindelt	spanmål.		Summa.
departementet.	Penningar. ■	och ersättning för indragna räntor.	och ersätt-ning för indragna tiondeanslag.	Mått.	Värde för-slagsvis å 2 R:dr 10 öre kubikfoten.	Kiksmynt.
B:dr.	Ö.	B: dr.	Ö.	B: dr.	Ö.	Kub.-fot.	k.	B:dr.	Ö.	K:dr.	Ö.
å 12,000 R:dr............	36.000 17.000 45,600 84,400	—	—	—	——	—	—	—	—	—	36.000 17.000 45,600 84,400	—


Centralbyrån...... 15,750: —
lande..... 1,000: — träden .... 7,250: — trycket .... 5,000: — ........ 1,000: - 14,250: —	30,000 95,500 6,000										30,000
										95,500 6,000
Reservationsanslag..........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
............... 77,267: —
........ 1,500: — tionsbetjenin- ........ 3,355: — 4,855: -	82,122										82,122
...... 1,078,831: 15.
för en
inom
mar 850: —
jen-
3,598:— 4,448:— 1,083,279: 15.
Transport 1,083,279: 15.	396,622;—	—	—			—		—	—	396,622

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

				1872 års Riks-stat anslår:
					Forsla	gs	-anslag
				Indelt tionde	Oindelt	spanmål.		Summa.
	Penningar.	och ersättning	och ersatt				Värde för-
			för indragna räntor.	indragna tiondeanslag.	matt.		slagsvis ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten.	Riksmynt.
	K: dr.	Ö.	R:dr.	ö.	K:dr.	Ö.	Kub.-hot.	k.	R:dr.	Ö.	R:dr.	ö.
Tpt	1,470,598	15	153,092	37	12,361	86	7,164	5	15,045	45	1,651,097	83
	5,000	—	—	''				V	—	—	5,000
	4,300,000	—	—	—	—			—		—	4,300,000
	1,039	13	17,423	71	8	61	38	1	80	01	18,551	46
	125,000	—								-	125,000	—
	50	—	184	69	37	17				—	271	86
Sgr	5,901,687	28	170,700	77	12,407	64	“ 7,202	~6	15.125	46	6,099,921 15
	63,000										63,000
	12,000	—	—	—		—	—	—	—	—	12,000	—
	164,600	—	—	—	—	—	—	—	—	—	164,600	—
	43,950	—	—	—		—	—	—	—		43,950	—
	40,900										40,900
	49,545	—	—	—		—	330	7	694	47	50,239	47
	234,425	—	—	—	—	—	—	—	___	—	234,425	—
Tpt	6,510,107	28	170,700	77:	12,407	64	7,533	3	15,819	93	6,709,035	62

Indelt ränta och ersättning för

Nuvarande beloppet.....

Af går: Kantor å boställen,

till statsverket......

Indelt tionde och ersättning för
tiondeanslag:

Såsom i 1872 års Riksstat .
Oindelt spanmål:

Såsom i 1872 års Riksstat .
Särskildt Förslagsanslag för landslänen: Landshöfdingens

i Wester-NorrTill
bestridande af lösen för

sedlar.............

Statens jern vägstrafik, förslagsvis

Nuvarande beloppet ......

Tillkommer, förhöjning.....

Gästgifvares friheter........

Till lättnad för skjutsningstungan,
och är särdeles tryckande, ReFärjor
och färjekarlar.......

Jordbruket, handeln

Reservations Skiften

och afvittringar......

Vägar och kommunikationer . . .
Undervisningsanstalter för jordLandtbruksingeniörer
och deras

Nuvarande beloppet.......

Tillkommer, förhöjning.....

Befrämjande i allmänhet af jord Hästafvelns

förbättrande.....

Undervisningsanstalter för bergs -

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Förslag till blifvande Riks-stat:
Penningar.		F ö r s 1 a g s	anslå	o*; &		—	Summa. Riksmynt.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.	Indelt tionde och ersätt-ning för indragna tiondeanslag.	Oindelt	panmål.
Mått.	Värde för-slagsvis å 2 R:dr 10 öre kubikfoten.
R:dr.	Ö.	K: dr.	Ö.	R:dr.	Ö.	Kub.-fot.	k.	R:dr.	ö.	ihdr.	Ö.
396,G22							_			396,622
1,083,279	15	152,783	37	12,361	86	7,164	5	15,045	45	1,263,469	83
O O O	—	—	—	—	—		—	---	—	5,000	—
5,184,000										5,184,000
1,039 13	17,423	71	8	61	38	1	80	01	18,551	46
O O O »O <M									_	125,000	—
50	—	184	69	37	17	—	—	—	—	271	86
6,794,99028	170,391	77	12,407	64	7,202	6	15,125	46,6,992,915	15
63,000										63,000
12,000	—								—	12,000	—
164,600	—								—	164,600	—
45,950										45,950
! 40,900	—	—	-	—	—	---	—	—	—	40,900	—
S 49,545	—	—		—		330	7	694	47	50,239	47
\| 234,425	—	—	1-	— —		—		—	—	234,425

Transport 1,083,279: 15.
indragna räntor:

...... 153,092: 37.

indragna

••••• _ _309: 152,783: 37-

indragna

12,361: 86.
15,045: 45.

staterna i

Mått.

7,164: 5.

lands län lön:
åtskilliga i lönen ingående ränteper -

beräknadt att af trafikmedlen utgå:

............. 4,300,000: —

............. 884,000: —

der den genom entreprenad bestridesj

och liäringarne.

anslag.

biträden:

43,950: —
2,000: —

bruk och slöjder............| 234,42 i

Transport |7,405,410|28| 170,391 77

12,407 64] 7,533 3 15,819 93 7,604,029 62

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1872 års Riks-stat anslår:

	Penningar.	Förslags Indelt ränta j ludelt tionde och ersätt- j och ersätt-ning för \| ning för indragna i indragna räntor. j tiondeanslag.	-anslag Oindelt Mått.	spanmål. Värde för-slagsvis å 2 R:dr 10 öre kubikfoten.	Summa. Riksmynt.
	R:dr.	ö.	lt:dr.	ö.	R:dr.	Ö.	Kub.-fot.	k.	R:dr.	1 Ö.	R:dr.	Ö.
Ipt	6,510,107	28	170,700	77	12,407	64	7,533	3	15,819	93	6,709,035	62
	27,500		""			“		—		—	27,500	—
	49,050	—-	—	—		—	----		—	—	49,050	—
	22,500										22,500
	3,700	40	23,700	10			5	4	11	34	27,411	84
	16,100										16,100
Sgr	727,270	40	23,700	10	—	—	336		705 81	751,676	31
	110,000										110,000
	4	18					1,264		2,654	40	2,658	58
	4,500										4,500
	2,700	36	2,946	27	—	—	623	3	1,308 93	6,955	56

Tpt |6,746,162 22! 197,347 14 12,4U7 04 9,426;—j 19,794{60{6,975,711(60

Befrämjande i allmänhet af slöj Nu

varande beloppet.......

Tillkommer: För befordrande

slöjd..............

Undervisningsanstalter för handel

Nuvarande beloppet.......

Tillkommer: För meddelande
motivförare och maskinistBefrämjande
i allmänhet af hanBefrämjande
i allmänhet af bergsPenningar,
såsom i 1872 års
ludelt. ränta och ersättning för

Nuvarande beloppet.....

Af går: Afskrifna qvarnräntor
öindelt spanmål:

Såsom i 1872 års Riksstat .
Fiskerinäringens understöd ....

Diverse

Utäyttningshjelp efter skiften, För
Ersättning till Sala bergslag för
ling eller afskrifning:
Penningar:

Nuvarande beloppet......

Tillkommer: Ersättning för af räntor

.............

Oindelt spanmål:

1872 års Riksstat anslår. .
Tillkommer: Ersättning för
skrifna qvarnräntor. . .

Odlingshjelp för krononybyggare,
Jordförluster genom kanal- och

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10. B3

Föi-slag till blifvande Riks-stat:

F ö r s 1 a g s-anslag:

			Indelt ränta	Indelt, tionde	Oindelt	spanmål.		Summa.
	Penningar.	och ersätt-ning för indragna räntor. i	och ersätt-ning för indragna tiondeanslag.	Mitt.	Värde för-slagsvis k 2 R:dr 10 öre kubikfoten.	Riksmynt.
	K: dr.	Ö.	R:dr.	Ö.	R:dr.	Ö.	Kub -fot.	k.	R:dr.	Ö.	R:dr.	Ö.
Transport derna: .............. 27,500: — af undervisning i hus-............... 2,500: —	7,405,410 30,000	28	170,391	77	12,407	64	7,533	3	15,819	93	7,604,029 30,000	62
och sjöfart: .............. 49,050: — af undervisning åt loko- elever.......... 1,500: — del och sjöfart............. bruket: Riksstat.......... 3,700: 40. indragna räntor: ........ 23,700: 10. ........ 26: 40.23,673: 70.	o0,5o0 22,500	—			____	—	—			—	50,550 22,500	—
Mitt. ........ 5: 4. 11: 34.	3,700	40	23,673	70	__	_	5	4	11	34	27,885	44
	16,100	—		—		—	—	—	—	—	16,100	—
S:gr	“733,270,	40	23,673	70			“336	1	705	81	757,649	91
anslag.
aasanslaa...............	110,000		__	_	___	_	__	__	__	—	110,000	—
förlust genom vissa räntors förvänd-
......... 4: 18. skrifua qvarn- Mått. Värde. . . 1,264: — 2,654: 40. af- 12: 4. 26: 04. 2,680: 44.	4	54			__		1,276	4	2,680	44	2,684	98
S:gr 1,276: 4.	4,500 2,700										4.500
väganläggningar, Förslagsanslag . . .	36	2,946	27	—	—	623	3	1,308	93	6,955	56
Transport	7,645,165	58	197,011 74	12,407 64	9,438	4	19,820 64 7,874,705	60

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 4 Sand. I Afd. 7 Häft.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1872 års Riks-stat anslår:

Förslags-anslag:

'' Indelt ränta
!och ersättning
| för indragna
räntor

Indelt tionde
ocli ersätt-ning för
indragna
tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för-slagsvis å

2 R:dr 10 öre
kubikfoten, j

Summa.

Riksmynt.

	R:dr.	ö.	R:dr.	Ö.	R:dr.	Ö.	Kub.-fot.	k.	R:dr.	Ö.	R:dr.	Ö.
Tpt	6,746,162	22	197,347	14	12,407	64	9,426	.	19,794	60	6,975,711	60
	15,850		—	—	---	—	__	—	—	—	15,850	—
	188,000	—	—	—	—	—	—	—		—	188,000	—
	26,500	—	—	—	—	—	—			—	26,500	—
	400,000	—	—	—	—	—	—.....	—		—	400,000	—
	23,000	_	__	_	__	_	___	_	__	_	23,000	__
	60,038	40	—	—	—	—	—	~	—	—	60,038	40
	15,000										15,000
SgT	845,592 94	2,946 27 --	—	1,887	3	3,963	33	852,502	54
1 il 1 S:a ''7,474,550 62 197,34714	12,407	64	9,426		19,794	60 7,704,100	-

Karantänsinrättningen på Känsö,
Till aflösning af Öresundska tullen,
Till aflösning af Scheldetullen, FörKontrollen
å bränvinsförfattninaf
tillverkningsafgift för utfördt
Rese- och traktamentspenningar,
Skrifmaterialier och expenser, ved

Nuvarande beloppet......

Tillkommer: För jemnande a
Extra utgifter, Reservationsanslag

A n m. Tillökningen å Hufvud -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Transport

Förslagsanslag, högst........

Förslagsanslag............

slagsanslag..............

garnes tillämpning och restitution
bränvin, Förslagsanslag ....

Förslagsanslag ...........

m. m., Förslagsanslag:

............... 60,038: 40.

Hufvudtitelns slutsumma 6: —

~ "S:gr

Summa

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.		Förslags	-anslag			Summa. Riksmynt.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.	Indelt tionde och ersätt-ning för indragna tiondeanslag.	Oindelt	spanmål.
Matt.	Värde för-slagsvis ä 2 R:dr 10 öre kubikfoten.
K:dr.	Ö.	R:dr.	Ö.	R:dr.	Ö.	Kub.-fot.	k.	R;dr.	ö.	R:dr.	Ö.
7,615,465	58	197,011	74	12,407	64	9,438	4	19,82064	7,874,705	60
15,850	—	—	—	—	—	—	—	—	—	15,850	—
188,000	—		_						—	188,000	—
26,500	—	——		—	—	——	—	—	—	26,500	—
400,000	_	__	_	___	__	__	_	__		400,000	_
23,000	—			—	—	—		— -	—	23,000
60,044	40									60,044	40
15,000	—	——	—	__	—	—	—	—	—	15,000	—
845,599	30	2,946	27	—	-	1,899		'' 3,989:37	852,534	94
8,373,859	98	197,011	74	! 12,407,64	9,438	4	19,820 64	8,603,100	—

titeln blifver således 899,000 R:dr.

Stats- Utskottets Utlåtande N;o 10.

Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under Riks-statens
Sjette Hufvud titel.

För år 1873.

Civil-Departementet.

Departementets Expedition:

Arvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och
expedierande...............................

Rikets ekonomiska karteverk:

Till de ekonomiskt geografiska kartearbetena i Norrbottens
län......................... 20,000: —

„ de ekonomiska stomkartearbetena i öfriga delar af

riket............................ 32,000: —

Skiften och af vittring ar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena........

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-nåringar:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,
redskap, maskiner m. m............. 6,000: —

„ dito vid täflingsmöten för gödboskap, smör, ost, fläsk

och kött......................... 3,000

Understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elev-skola . 4,500

För fortsättande af de geologiska undersökningarne. . . 58,000

Undervisnings-anstalter för bergsbruk och slöjder:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås.........

Diverse anslag:

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden......... 33,400:

Transport 33,400:

Stats-Utskottets
förslag:

R:dr. I ö.

1,800 —!

52,000

106,000

71,500

3,800

235,100;

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

	Ståts-Utskottets !
	förslag: R:dr.	8.1
Transport 83,400	235.100
Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten. 25,000: — „ stipendier för medlemmar af väg- och vattenbygg- nadskorpsen under utrikes resor............ 2,000:	60,400
Summa	295,500
För år 1872. Till reseunderstöd åt handtverks- och fabriksarbetare för besökande af konst- och industriutställningar i utlandet, att utgå från Ri ks-gälds-kontoret...........	10,000

Bih. till Biksd. Prat. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft.