Stats- Utskottets U låtande N:o 31.
7
N:« 31.
A.nl<. till Rikad Kansli d. 16 Mars 1871, kl, 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af vackt motion angående understöd till arrendatorn
af Motala kungsfiske och mjölqvarn Johan Regnell Johansson.
(Z A.)
Herr 0. E. Carlsund har uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt och
Iill Stals-Ulskoltet hänvisad motion (N:o 65) anlört, hurusom genom Kongl. Kammarkollegii
kontrakt af den 19 Juni 1660 för Kongl. Maj:ls och Kronans räkning bortarrenderades
Motala kungsfiske och mjölqvarn, Herreqvarn kallad, i Motala socken,
Aska härad, till Johan Regnell Johansson i Holm, emot ett af Kongl. Kammarkollegium
fastsiäldt maximibelopp af 120 tunnor spanmål, hälften råg och hälften
korn. Arrendetiden bestämdes till 10 år, från 1861 års början till 1871 årsslut.
Uti andra kontraklspunkten stadgades: ”att arrendatorn skulle väl underhålla och, när
så fordrades, nybygga alla till kungsfisket och qvarnen hörande byggnader, dammar
och ölriga inrättningar, utan anspråk på någon ersättning, äfven om dessa byggnader,
verk och inrättningar under tiden skulle genom isdref och vattnets åverkan eller
andra tillfälliga händelser lida skada.” Under December månad 1866 inträffade ett
så starkt isdref, så att icke blott de till kungsfisket och Herreqvarnen hörande dambyggnader,
utan flera andra vattenverk i Motala ström totalt raserades. Våren 1867
gick arrendatorn i författning om dammarnes uppbyggande och anbringade för sådant
ändamål en provisionel fördämning emellan dammarne för alt afleda strömmens vatten
till kungsådran under byggnadstiden. — Sedan Magistraten i Jönköping klagat öfver
det höga vattenståndet i Wettern, beordrade emellertid Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Östergötland vederbörande kronofogde alt i Motala ström låta bortrifva alla
mot lag uppenbarligen stridande dambyggnader eller annat stängsel, som vore [underligt
för vallenloppet. — Vid den i anledning häraf hållna undersökning försländigades
8
Stats-Utsicottets Utlåtande N:o 31.
arrendatorn Johansson att genast borttaga den för ombyggnaden nödvändiga fördämningen,
ehuru kungsådran befanns innehafva sin lagenliga bredd af 25 fot. _ På
eftersommaren 18(57 verkställde arrendatorn en del af de nya dambyggnaderna jemte
hela det förut raserade fiskeverket; men den ovanliga vattenfloden med starkt isd ref
som inträffade i Februari och Mars 1868, borttog ånyo dessa byggnader, så alt
någon fisk icke kunde fångas hvarken under året 1 867 eller 1868,'' till oberäknelig
förlust för arrendatorn, hvars alla tillgångar åtgått till byggnaderna, utan alt njuta
ringaste inkomst af det arrenderade fisket. — De förluster, som drabbade arrendatorn
för byggnadernas aterugpförande, uppskattades af sakkunniga personer, dels 1867 till
3,7/1 Ihdr, dels ock 1868 till 4,205 R.dr 10 öre, eller till sammanräknadt 7,976
'' |°IP'' . ll lj * bong!. Maj:t ställd underdånig ansökning anhöll arrendatorn,
det Kong. Maj:t lacktes i nåder eftergifva arrendet för Aren 1867 och 1 868 men
sedan vederbörande myndigheter, med åberopande af stadgandet i andra kontraktspunkten,
a slyrkt den underdåniga ansökningen, både Kongl. Maj:t, i nådigt Bref den
- | pn 1868, förklarat sig icke kunna bifalla ansökningen. Enahanda underdånig
ansökning hade blifvit ytterligare förnyad och eftergift äskats för trenne år, nemligen
för 1866, 1867 och 1868, men jemväl denna ansökning både Kongl. Maj t
enligt nådigt Bref den 7 Maj 1869, lemna! ulan afseende. Då emellertid arrendatorn,
hvars löftesmän varit nödsakade att betala sednare årens arrenden under fulla
2:ne ar nemligen för 1867 och 1868, icke kunnat bereda sig någon inkomst af
de airenderade lagenheterna, utan i stället nödgats uppoffra närmare 8.000 Bdr till
»landsättande af de, utan hans vållande, men af opåräknade naturhändelser raserade
byggnaderna har motionären på dessa och i öfrigt anförda skäl föreslagit, alt Biksdagen
ville bevilja ett anslag, motsvarande 750 kub.-fot råg och 750 kuh.-fot korn
eller medel,narkegångsprisen i Östergötlands län för åren 186 7 och 1 868 samt
stalla denna summa till Kongl. Maj:ts disposition, för att till arrendatorn Joll Regnell
Johansson utbetalas, då lian styrkte sig hafva erlagt arrendena för berörda kungsfiske
och qvarn sagda år. -
De motionen hilagda handlingar utvisa visserligen, att bemälde arrendator
nödgats vidkännas ganska betydliga kostnader för afhjelpande af de olägenheter, I,vilka
genom isdref och vattnets åverkan tillskyndats olVannämnda, af honom utaf Kronan
arrenderade inrättningar; men denna omständighet kan, på sätt motionären ock medgilvit
icke föranleda till skyldighet för Kronan att hålla arrendatorn skadeslös för
en sådan förlust, helst arrendatorn genom kontrakt uttryckligen förhundit sig att ulan
ersättningsanspråk mot Kronan derför ansvara. Motionärens framställning svnes i
sjelfva verket afse att bereda arrendatorn befrielse från erläggande af arrendealgift
or den tid lian skall hafva vant i saknad af inkomst utaf de arrenderade lägenheterna.
Härvid förekommer emellertid, att i fråga om eftergift af arrenden för
s atens egendomar, den åsigt synes på sednare tiden bos representationen hafva i
allmänhet gjort sig gällande, att sådana eftergifter icke borde beviljas utom i säll
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31. 9
synta olycksfall, förorsakade af ovanliga naturhändelser, livilka vid arrendekontraktets
ingående ej kunnat förutses; alt något sådant olycksfall så mycket mindre kan i
förevarande hänseende antagas hafva varit för handen, som uti kontraktet förulsättes
såsom en möjlighet, att isdrift eller vattnets åverkan skulle kunna tillskynda de arrenderade
lägenheterna skada; att för sådan, nu inträffad händelse någon eftergift i
arrendeafgiflen likväl icke hlifvit i kontraktet utfäst, och all motionären i allt fall
icke ådagalagt till hvad belopp minskning i följd af olyckshändelserna må hafva egt
rum i inkomsterna för qvarnen och fisket, för hvilka en gemensam arrendeafgift
hlifvit bestämd.
På grund häraf och jemväl med hänsyn dertill alt Kongl. Maj:t, för hvars
nådiga pröfning frågan, om ock i något olika form, 2:ne gånger utgjort föremål,
elter Kammarkollegii och vederbörande iokalmyndigheters hörande ej funnit skäl att
vid ansökningen fästa nådigt afseende, får Utskottet hemställa,
att motionärens framställning icke må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 16 Mars 1871.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Bih. till Riksd. Prot. 1871. 4 Sami. 1 Afd. 19 Raft.
2