Stats-TJtsTiottets Utlåtande N:o 76.
7
N:o 7(*.
Ank till Riksd. Kansli d. 23 April 1867, kl. 2 e. in.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående kronobr
ef bäring s-skyldighetens skiljande från jordbruket och
öfvertagande af Staten.
(I. A.)
I detta ämne äro tvänne motioner hos Riksdagens Andra Kammare väckta
och till Stats-Utskottets handläggning remitterade. Uti den ena (N:o 226) har
Herr B. Andersson, med hvilken Herrar O. F. Brunberg, Ola Månsson och J.
Sjögren sig förenat, föreslagit, att Riksdagen för sin del måtte besluta, att kronobrefbärings-skyldigheten
skiljes från jordbruket och af Staten öfvertages samt
att den afgift, hvilken vore nödvändig för uppehållandet af brefbäringsbestyret
i sin helhet, skulle utgå efter samma grunder som kommunalutskylder.
Den andra motionen (N:o 66) är väckt af Herr C. I. Bengtsson och innefattar
det förslag, att kostnaden för kronobrefbäringen måtte af allmänna medel
godtgöras.
Till stöd för dessa framställningar har hufvudsakligen blifvit anfördt,
att kronobrefbäringen vore till nytta icke allenast för egaren af kronoskattejord,
utan lika mycket för kapitalisten, yrkesidkaren och kommunens öfriga invånare;
att af denna tunga, som i olika orter vore olika tryckande, jordegaren
i vissa trakter träffades särdeles hardt, så att, då exempelvis bevillningen enligt
andra artikeln för de hemman, den ene motionären Herr P. Andersson
egde inom Östra härad i Blekinge län, endast uppginge till 16 R:dr 65 öre,
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.
brefbäringsarfvodet för samma hemman utgjorde 30 It:dr 74 öre; varande för
öfrigt af den sistnämnde motionären till Utskottet inlemnadt ett af vederbörande
kronofogde utfärdadt intyg, enligt hvilket kronobrefbäringen inom nämnda härad
sistlidet år utgjorts af 40 stationer, för hvilka kostnaden uppgått till 3,092 R:dr,
som utdebiterats å alla inom häradet varande kronoskattehemman, samt någon
betydligare minskning i detta belopp för kommande år ej vore att påräkna;
och hade brefbäringsbestyret genom vederbörligen utlysta auktioner öfverlåtits
åt entreprenör.
Frågan om brefbärings-skyldighetens reglerande, en jemnare fördelning
deraf, eller lindring i detta besvär har nästan vid hvarenda riksdag efter införandet
af 1809 års statsskick utgjort föremål för Rikets Ständers behandling.
De flesta af de många framställningar, som i ämnet blifvit gjorda, hafva dock
icke föranledt någon Rikets Ständers åtgärd. I anledning af Rikets Ständers
underdåniga anhållan blef likväl, genom Kongl. Brefvet den 4 December 1830,
någon lindring i detta onus beredd, i det de brefbäringsskyldiga hemmanens
åliggande att forsla kronobref med få undantag inskränktes till 2 dagar i veckan.
Den hufvudsakligaste förändringen i stadgandena rörande denna skyldighets
utgörande in. m., som efter berörda tid egt rum, föranleddes af Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse den 22 April 1845, hvaruti, jemte uttalande af
den åsigt att det vore med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att alla de
hemman, hvilka kunde åläggas kronobrefbäring, borde deltaga uti utgörandet af
detta onus gemensamt och efter enahanda grunder, som följdes i afseende å
skjutsnings-skyldigheten, Rikets Ständer anhöllo det Kongl. Maj it täcktes utfärda
författning om förändrade grunder för kronobrefbärings-skyldighetens utgörande.
Efter det vederbörande embetsmvndigheter häröfver blifvit hörda, blef äfven, genom
Kongl. Maj:ts nådiga Cirkulär till samtlige Dess Befallningshafvande af
den 30 November 1849, sådana i viss mån förändrade grunder fastställda, åsyftande
att bereda dels en jemnare fördelning af detta besvär, dels lindring uti
detsammas utgörande. De framställningar, som vid derpå följande riksdagar i
ämnet egt rum, innefattande hufvudsakligen förslag i likartad syftning, hvarpå
förevarande motioner utgå, hafva deremot blifvit lemnade utan afseende.
Oaktadt genom ofvanberörda nådiga Cirkulär af den 30 November 1849,
till hvars innehåll Utskottet allenast får hänvisa, (infördt under N:o 87 af nämnda
års författningssamling) ett icke ovigtigt steg blifvit taget för lindring i kronobrefbärings-skyldigheten
och en jemnare fördelning af denna tunga, torde likväl
ytterligare
Stais-Utskottets Utlåtande N.-o 76.
9
ytterligare åtgärd i samma rigtning af förhållandena påkallas, hvarvid kronobrefbärings-skyldigheten
synes Utskottet lämpligast böra läns- eller distriktvis
regleras så, att sådana missförhållanden, som nu äro för handen i afseende å
denna skyldighet, icke vidare må ega rum. Som emellertid kronobrefbäringen
för närvarande är i olika län på olika sätt reglerad, och landstingen i hvarje
län torde bäst vara i tillfälle att uppgöra förslag, huruledes denna angelägenhet
må, på ett för de särskilda orterna tillfredsställande sätt, kunna för framtiden
ordnas, hemställer Utskottet,
att Eiksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, att
Kongl. Maj:t, efter inhemtande af landstingens yttrandeangående
lämpligaste sättet för kronobrefbärings-skyldighetens
ordnande läns- eller distriktvis, täcktes till Eiksdagen aflåta
den nådiga framställning i ämnet, hvartill anledning må
förefinnas.
Stockholm den 23 April 1867.
På Utskottets vägnar:
Arv. Fr-.son Posse.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1867. 4 Samt. 1 Afd. 35 Hd fl