Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Stats-TJtshotteks Utlåtande N:o 37

Utlåtande 1877:Su37

Stats-TJtshotteks Utlåtande N:o 37.

1

N:o 37.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Mars 1877, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Ma.j:ts nådiga proposition angående
eftergift af Kronofogden Oscar Moosberg ådömd
ersättningsskyldighet till statsverket.

(I. A.)

Af förestående till Riksdagen den 16 nästlidne Februari afgifna nådiga
proposition (N:o 34) inhemtas, att, på order, som å tjenstens vägnar medde
ats af Rronofogden i Kalk fögderi Oscar Moosberg, utmätning den 23
Jul. 1867 blifvit verkstäld vid Törefors bruk för uttagande af 1866 års
oguldna kronoutskylder och stämmoböter jemte andra algifter, dervid i mät
antecknats och blifvit med exekutor märke försedda två hundra femtiofyra
tolf er plankor tillhopa värderade till 2,275 kronor 50 öre; att Törefors
bruksegare öfver utmätmngsåtgärden anfört besvär hos Kongl. Makts Beallningshafvande
i Norrbottens län, som genom utslag den''31 December
1867 förklarat bruksegarnes talan ej föranleda till någon åtgärd, men att
Kong!. Majrts och Rikets Svea Hofrätt, hvarest Kongl. Maj:ts Befallningshatvandes
omförmälda utslag blifvit af Grosshandlanden Oscar Cassel öfverIdagadt
genom utslag den 31 Juli 1868, enär Cassel uppgift och med
foietedda handlingar sökt styrka, att de utmätta trävarorna vore Cassel
tillhöriga och vid utmätningstillfället funnits upplagda å en af Cassel förnya
brädgård vid Törefors, på det sätt bifallit Cassels ändringssökande
m till Riksd. Prof. 1877. 4 Smil. 1 Afd. 23 Haft

9

Stats-Utslcottets Utlåtande N-.o 37.

att frågan om bättre rätt till omförmälda trävaror förvisats tillgutförande
vid vederbörlig domstol, hvaremellertid, och intill dess saken blifvit genom
laga kraft egande beslut afgjord, det utmätta godset skulle under qvarstad
förblifva, med åliggande för Cassel att inom tre månader efter Hofrättens
utslags datum saken till domstol instämma, vid äfventyr att qvarstaden
eljest förfölle; att, då qvarstaden skolat den 23 September 1868 verkställas,
de utmätta plankorna iciie funnits qvar a platsen, hvarifrån desamma, enligt
uppgift, blifvit under sommaren samma år för Cassels räkning utskeppade
till utlandet; att Neder-Kalix häradsrätt, hvarest Moosberg med anledning
häraf väckt talan mot Cassel, medelst utslag den 1 December 1871
ålagt °Cassel att till Moosberg utgifva det belopp, hvarför ^trävarorna vant
utmätta, jemte utmätningskostnad, efter afdrag af dels 163 kronor 82 öre,
som på 1867 års fattigafgifter, hvarom i detta mål icke vore fråga, blifvit
guld ne, och dels hvad som i egaren af Töreforo bruk, Borgmästaren Melcher
Jakobssons under tiden inträffade konkurs kunde hafva erhållits; hvaremot
Svea Hofrätt, på häröfver af Cassel anförda besvär, genom utslag den 13
Juni 1872, på den grund, att ofvanberörda trävaror icke blifvit af utmätningsmannen
tågna i förvar eller satta under försegling, utan endast i mät
antecknade, och desamma således icke kunde anses hafva olif vit i laga ordning
utmätta, befriat Cassel från ersättningsskyldighet i målet, hvilket Hofrättens
utslag, af Moosberg i underdånighet öfverklagadt, blifvit af Kongl.
Maj:t den 21 Januari 1873 faststäldt; att Moosberg emellertid i _ Borgmästaren
Jakobssons vid Simtuna häradsrätt i Westmanland anhängig::,
konkurs genom särskilda inlagor, hvilka, på Moosbergs begäran, blifvit
genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Norrbottens län försorg vederbörande
domhafvande tillstälda, dels å inställelsedagen den 14 Februari
1868 bevakat, under yrkande om förmånsrätt, 1866 års oguldna kronoutskylder
för Törefors bruk med underlydande till belopp af 1,130 kronor
6 öre, dels sedermera genom efterbevakning i konkursen yrkat betalning
med förmånsrätt för 1867 års oguldna enahanda utskylder och stämmoböter
m. m. till belopp af 74 L kronor 54 öre, men att dessa bevakningar
af den anledning att Moosberg underlåtit att, på sätt i* konkursen blifvit
yrkadt, fordringarnes riktighet med ed fästa, af konkursdomstolen lemnats
utan afseende; att efter det landskontoret i Norrbottens län den 31 Oktober
1873 hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande derstädes anmält, att vid granskning
af Kalix fögderis uppbördsberättelse för år 1872 förekommit, att
ifrågavarande kronoutskylder, då beräknade tillhopa till 1,845 kronor 31
öre, balanserades såsom beroende på afkortning, samt, enär icke visadt
vore, att dessa rester på giltiga skäl balanserades, yrkat åläggande för
Moosberg att medlen till landtränteriet skyndsamt inleverera, Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande genom utslag den 14 Mars 1874, på anförda skäl för -

3

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 37.

klarat landskontorets framställning icke kunna bifallas, hvaremot Kongl.
Kammarrätten, hvars pröfning- berörda utslag blifvit understäldt, på yrkande
af advokatfiskal^, som erinrat, att i förutnämnda 1,845 kronor 31 öre
inginge medel till belopp af o kronor 15 öre, som ej vore af beskaffenhet
att höra i Kronans räkenskaper redovisas, genom utslag den 13 Mars 1876
förpligta i Moosberg att ersätta Kongl. Maj:t och Kronan förlusten af förutnämnda
medel med ett belopp af 1,840 kronor 16 öre; samt att sedan vid föredragning
den 28 November 1876 af Moosbergs underdåniga besvär öfver
sistnämnda utslag, skäl förklarats icke vara anfördt, som kunde verka ändring
i Kammarrättens utslag, Högsta Domstolen med note ur sitt protokoll
sagde dag. till Kong]. Maj:t i dess Finansdepartement öfverlemnat en af
Moosberg, i sammanhang med de underdåniga besvären, gjord ansökning att
af gunst och nåd varda från den honom åd om da ersättningsskyldighet befriad;.
och som de omständigheter, Indika föranledt ogillande af den vid
Törefors den 23 Juli 1867 verkstälda utmätning, uppenbarligen berott icke
af bristande omtanke eller nit hos Moosberg i bevakandet af Kronans rätt,
utan af den utaf Moosberg så väl som af dem, Indika på hans ansvar förrättat
utmätningen, hysta, men af vederbörande domstolar icke godkända
föreställning, att anbringandet af exsekutors märke å de vid tillfället utmätta
plankorna vore en för utmätningens bestånd ej mindre laggiltig och
.med afseende å beskaffenheten af det i mät tagna godset lämpligare åtgärd,
än plankornas sättande under försegling, samt, på sätt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i sitt omförmälda utslag denj l 1 Mars 1874 erinrat, Moosberg,
it,vid det förhållande att Kronansjjifrågavarande i Borgmästaren Jakobssons
konkurs bevakade fordringar grundade sig på behörigen verificerade
från länsstyrelsens faststälda uppbördsbok utskrida debetsedlar, saknat skälig
anledning antaga, att påståendefom fordringarnes fästande med ed skulle
i. konkursen väckas, och orsaken dertill att, då sådant yrkande likväl blifvitjjframstäldt,
Moosberg under konkursens fortgång blifvit derom i okunnighet,
åtminstone till någon del torde få tillskrifvas saknaden i då gällande
konkurslagstiftning af den sedermera genom förordningen den 12 Mai 1870
stadgade skyldighet för konkursdomare att om dylikt yrkande meddela borgenär
underrättelse, har Kongl. Maj:t, som vid berörda förhållanden funnit
den, med hänsyn till beloppet af de med kronofogdebeställningen förenade
inkomster högst känbara påföljd, hvilken enligt domstolarnes beslut komme
att drabba Moosberg, icke stå i rimligt förhållande till hvad i målet blifvit
lärdt honom till last, nu föreslagit Riksdagen, att af det Moosberg till utgifvande
ådörada belopp, 1,840. kronor 16 öre, måtte honom eftergifvas 1,500
kronor.

Efter från Riksdagens begge Kamrar erhållen remiss har Stats-Utskottet
detta ärende till behandling förehaft; och då ofvan anförda omständigheter

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

jemte hvad i öfrigt finnes i den nådiga propositionen meddeladt samt af
handlingarne inhemta?, synts Utskottet innebära skälig anledning till eftergift
uti kronofogden Moosbergs omförmälda ersättningsskyldighet, får Utskottet
hemställa,

att Kong! Maj:ts ifrågavarande framställning må vinna
Riksdagens bifall.

Stockholm den 20 Mars 1877.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservation:

af Herr Sven Nilsson i Efveröd, som ansåg tillräckliga skäl icke hafva
förekommit för bifall till Kongl. Maj:ts förevarande nådiga proposition.

Tillbaka till dokumentetTill toppen