Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10 å (Utlåtande 1883:Su10a su)

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10 å.

&:o 10 a.

Ank. till Riksd. Kansli den 22 Febr. 1883, kl. 8 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Sjette hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Rörande sjette hufvudtiteln eller anslagen under Civildepartementet

hafva vid denna riksdag följande ändringar ifrågakomma:

Kommerskollegium.

i:o. Af skäl (se statsrådsprotokollet sid. 2) att Högsta Domstolen Angående
ännu icke hunnit afgifva yttrande öfver ett inom Civildepartementet upp- räit f°r
gjordt förslag till förordning angående grufvor, samt att något definitivt för- uiugiumatt
slag till grufvelagstiftning således icke ännu kunnat Kongl. Maj:t föreläggas, disponera,
och då den slutliga lösningen af frågorna angående Kommerskollegiets in- let’am ^n-67''
dragning och lönereglering för bergmästare vore beroende af bland annat tulde
grundsatser, som komme att göras gällande i den blifvande grufvelag- förbättring
stiftningen, har Kong], Makt nu föreslagit Riksdagen att, i likhet med före-/®r h<''iiegiet
gaende Riksdagar, ,taTm.

dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommerskollegiets stat i1 och 2J
anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning
Bih. till Riksd. Prat. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 1

2 Stats- tit skottets Utlå tande N:o 10 ä.

syntes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, finge intill slutet ai
år 1884, i den man de för bestridande af göromålen inom kollegiet kunde
finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets
ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän, med
undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1884 till samma
belopp som för innevarande år beviljats, på extra stat för år 1884 anvisa
8,540 kronor;

dels ock likaledes på extra stat för år 1884 anvisa såsom tillfällig
löneförbättring för fyra bergmästare, som sakna boställe, och tre tjenstemän
vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående löner eller tillsammans
2,420 kronor.

Utskottet har så mycket mindre att erinra mot förevarande framställning,
som statsrådsprotokollet synes gifva vid handen att, när allenast Högsta
Domstolens yttrande öfver förslaget till grufvestadga till Kongl. Maj:t inkommit,
något hinder icke torde möta för framläggande af förslag till grufvelagstiftningens
ordnande och till lösande af de deraf väsentligen beroende
frågorna om Kommerskollegiets indragning och lönereglering för bergmästarne;
och Utskottet hemställer alltså:

a) att Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp, som
äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en
advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller
ledigblifvande Infattningar inom kollegiet, i afseende å
hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring
böra vidtagas, må intill slutet af år 1884, i den mån de
föi'' bestridande af göromålen inom kollegiet kunna finnas
erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;

b) att på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela
Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförda
embets- och tjenstemän, med undantag af fyra kanslister,
tillfällig löneförbättring under år 1884 till samma
belopp, som för innevarande år beviljats, Riksdagen må
på extra stat för år 1884 anvisa 8,540 kronor; och

c) att Riksdagen må likaledes på extra stat för år
1884 anvisa såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare,
som sakna boställe, och tre tjenstemän vid Sala
silfververk tjugu procent å de till dem utgående löner,
eller tillsammans 2,420 kronor.

Stats-Utskottets Utlåtande U:o 10 a,

Rikets ekonomiska kartverk,

2:o. Vid de två sistförflutne riksdagarne finnes i vederbörande statsrådsprotokoll
redogjordt för de praktiska försök, som den af Kong! Maj:t
med anledning af 1880 års Riksdags anhållan tillsatta kommission för de
allmänna kartarbetena verkstält för fullgörande af det kommissionen lemnade
uppdrag att söka utröna Indika besparingar af tid och kostnader som kunde
ernås genom att förena de ekonomiska och topografiska kartverken till ett
kartverk med begagnande åt eu gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder.
Sedan dessa försök under sistlidna år afslutats, hade, enligt
hvad nu är i statsrådsprotokollet (sid. 3—5) meddeladt, kommissionen den
21 Oktober 1882 afgifvit underdånigt utlåtande rörande de ekonomiska och
topografiska kartverkens framtida bearbetande. Öfver detta utlåtande hade
yttrande infordrats från befälhafvaren öfver generalstaben, och hade sådant
yttrande den 12 December 1882 afgifvits.

Af den redogörelse derför, som i statsrådsprotokollet lemnats, framginge,
att enighet mellan de sakkunnige ännu icke kunnat ernås rörande
lämpligaste sättet för kartverkens framtida bearbetande. Denna omständighet
bjöde, att en synnerligen fullständig och noggrann beredning af denna på
landets framtida utveckling i flera hänseenden ingripande fråga måste föregå
innan ärendet förekomma till afgörande. Den knappt tillmätta tid, som förflutit,
sedan befälhafvarens för generalstaben yttrande inkommit, hade icke
medgifvit att ännu verkställa denna beredning, och något definitivt förslag,
angående kartverksfrågans ordnande kunde sålunda icke nu framläggas.

Vid detta förhållande syntes någon ändring i planen för de ekonomiska
kartverkens bearbetande under år 1884 nu icke kunna ifrågasättas; och
Kongl. Maj:t har alltså föreslagit Riksdagen att utöfver det å riksstatens
sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag,
6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1884 anvisa
dels till fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens
län 31,000 kronor och dels för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar
af riket 45,000 kronor eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,
att möjligen uppstående behållning å det sistnämnda anslaget må få användas
äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Den af sistlidet års Stats-Utskott i dess utlåtande angående regleringen
af utgifterna under denna hufvudtitel uttalade förhoppning att redan
till innevarande Riksdag förslag till kartverksfrågans definitiva ordnande
skulle kunna förväntas, har alltså icke blifvit. förverkligad, men då de hinder,
som mött för frågans lösning, icke lära kunnat undanrödja*, har Utskottet

Angående
anslag till
ekonomiska
kartverket.

[3.]

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Angående
lönereglering
för lan dtränt
mästarn

[5.]

ansett sig böra till bifall förorda Kongl. Maj:ts framställning om kartarbetenas
bedrifvande under år 1884 såsom hittills, och med erinran att de äskade
anslagens belopp och användningssätt öfverensstämma med hvad vid sistlidne
riksdag medgifvits, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må, utöfver det å riksstadens sjette hufvudtitel
för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie
anslag, 6,000 kronor, under samma liufvudtitel på extra
stat för år 1884 anvisa dels till fortsättande af de ekonomisk-geografiska
kartarbetena i Norrbottens län 31,000
kronor och dels för de ekonomiska kartarbetena i öfriga
delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000
kronor, äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållning
å det sistnämnda anslaget må få användas äfven
till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

3:o. För landssekreterare, landskamrerare, länsnotarier, länsbokhållare,
landskanslister, landskontorister, kronofogdar och länsmän har ny löneregle.
ring tillämpats från och med år 1879, och för häradsskrifvare från och med
år 1881; hvarjemte Kongl. Maj: t redan till 1880 ars Riksdag gjorde framställning
om lönereglering äfven för den enda återstående klassen af landsstatstjenstemän
eller landträntmästarne, i syfte att dessa tjenstemän skulle,
mot det att de afstode från de med tjensten förenade extra inkomster, komma
i åtnjutande af dels en fäst lön af 3,000 kronor, dels tjenstgöringspenningar,
hvilka med hänsyn till uppbördens storlek och göromålens olika omfattning
inom de särskilda länen borde utgå med resp. 1,500, 1,300 och 1,000 kronor;
dels och ålderstillägg till belopp af 500 kronor efter 5 års väl vitsordad
tjenstgöring. Stats-Utskottet vid 1880 års riksdag yttrade angående sistnämnda
förslag i utlåtandet N:o 10, sid. 13—15, följande, hvilket Utskottet
tillåter sig här anföra:

»Utskottet har emellertid af de utaf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i ämnet afgifna yttranden inhemtat, att några bland dessa myndigheter
ansett räntmästarebefattningarne kunna utan olägenhet undvaras. Så
har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län anfört
att om, i stället för hållande af en ränterikassa, der ofta ganska stora
belopp läge förvarade för att vara till hands vid skeende liqvider, Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande bemyndigades att å Statskontoret utställa anvis -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

ningar, hvilka säkerligen af hvarje hankinrättning skulle med beredvillighet
inlösas, ränteriet kunde upphöra och i stället för räntmästare!! en bokhållare
anställas å landskontoret, med åliggande att föra ordentlig hok öfver de af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande utstälda anvisningar samt att verkställa
den mängd småliqvider, som det tillkomme räntmästaren att ombesörja och
för hvilka, liksom för expensmedlen, en mindre dagkassa, som för hvarje
dag borde afslutas, skulle tillhandahållas bokhållaren. Derjemte borde bestämmas,
att kronofogdar och magistrater skulle direkte till Statskontoret
inbetala deras uppbörd, i likhet med hvad förhållandet vore i Norge, der
fogdarne direkte till finansdepartementet redovisade uppbörden. Förutom den
fördelen att stora penningebelopp icke behöfde ligga ofruktbara i rikets
tjugufyra ränterikassor, skulle härigenom äfven vinnas en vida verksammare
kontroll än den nu anbefalda.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Cfefleborgs län, som utlåtit sig i
hufvudsakligen enahanda syfte, har dervid bland annat förmält, att då enskilda
af Kongl. Maj:t oktrojerade banker med solidarisk ansvarighet nu
funnes i alla länsresidensstäder, någon särskild statens kassa icke vidare
vore till nämnvärdt belopp hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande behöflig,
utan kunde de så kallade landtränterierna upphöra och räntmästaretjensterna
indragas. Med styrelserna för nyssnämnda penningeanstalter eller Riksbankens
afdelningskontor, der sådana funnes, borde nemligen kunna träffas
aftal om besörjande af statsverkets liqvider i orterna utan någon uppoffring
och utan något äfventyr för det allmänna. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Vesternorrlands län åter har helt och hållet anslutit sig till komiterades i
ämnet framstälda förslag.

Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet gifva vid handen,
att genom vidtagande af anordningar i hufvudsakligen den rigtning, som af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gföteborgs och Bohus län blifvit antydd,
landtränterierna skulle kunna göras öfverflödiga, utan att derföre statsförvaltningen
behöfde ställas i något egentligt samband med enskilda kreditanstalter.
Om nemligen uppbörden antingen omedelbart af kronofogdarne
och magistraterna insändes till Statskontoret eller, derest icke sä med våra
förhållanden låter sig göra, sedan densamma blifvit till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
inlevererad, af dessa myndigheter utan uppskof öfversändes
till nämnda embetsverk, och hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blott
qvarhölles det jemförelsevis mindre belopp, som alltid måste vara erforderligt
till bestridande af löpande mindre utgifter, borde förvaringen och handha fvandet
häraf väl kunna åt landshöfdingeembetets förvaltning och kontroll
öfverlåtas, möjligen i de större länen med biträde af en tjensteman i lägre
grad och med lägre aflöning än de nuvarande räntmästarne. Vid större

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

liqvider åter torde af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande på Statskontoret
utstälda anvisningar kunna lämpligen användas, då ju icke statsförvaltningen
kan sägas blifva beroende af enskilda bankinrättningar, om i de orter, der
kontor af Riksbanken icke finnas, dylika bankinrättningar blifva anlitade för
inlösen af berörda anvisningar.

Då genom nu antydda åtgärder dessutom skulle vinnas den afsevärda
fördelen, att uppbördsmedel från landsorterna, i stället för att såsom nu
långa tider till öfverflödiga belopp ligga fördelade i de särskilda ränterikassorna,
komme att utan dröjsmål inflyta till Statskontoret, hvars ofta inträffande
behof af kassaförstärkning på sådant sätt blefve minskadt, har
Utskottet, som derjemte icke kunnat förbise den besparing i statsutgift, som
i mån af nuvarande räntmästares afgång och ersättande, der sådant finnes
erforderligt, med tjensteman i lägre grad och med lägre aflöning skulle
uppstå, ansett, att förevarande fråga i ofvan antydda hänseenden bör tagas
i förnyad pröfning, och alltså icke kunnat tillstyrka Riksdagen att för närvarande
medgifva någon lönereglering för landträntmästarne.»

Vid föredragning i Riksdagen godkändes Utskottets utlåtande i Första
Kammaren, och jemväl Andra Kammaren biföll Utskottets afstyrkande hemställan,
men med ogillande af den derför använda motiveringen.

Under den 19 Mars 1880 förordnade Kong! Maj:t att uti stad, der
afdelningskontor af Riksbanken är förlagdt, landtränteriets kassabehållning
skall, i den mån densamma icke är åt landträntmästare^ enskilda vård och
ansvarighet för mindre utgifters bestridande anförtrodd, i nämnda afdelningskontor
insättas å folioräkning; hvarjemte den 3 Oktober 1881, till minskning
i statsverkets behof af kassaförlag, meddelats föreskrifter och bestämmelser om
verkställande af de vid ränterierna i Stockholm och nyssnämnda städer
förekommande större utbetalningar medelst anvisningar på Statskontoret samt
om inleverering af medel till Statskontoret genom insättning i Riksbanken
och dess afdelningskontor.

Till statsrådsprotokollet (sid. 13 och 14) har departementschefen anfört
att, då samtlige de till landsstaten hörande embets- och tjensteman, med
undantag allenast af landträntmästare, numera kommit i åtnjutande af ny
lönereglering och dermed förenade förmåner, redan af detta förhållande giltig
anledning syntes vara för handen att till instundande Riksdag aflåta nådig
framställning om lönereglering jemväl för sistnämnde tjensteman. För en
dylik framställning förefunnes emellertid äfven andra vigtiga och beaktansvärda
skäl. Af en utaf Statskontoret meddelad uppgift å landträntmästarnes
aflöningsförmåner i medeltal för åren 1879—1881 framginge nemligen att,
till följd af de extra inkomsternas uppgående till vida högre belopp än i
stat beräknats, aflöningarne för ifrågavarande tjenster vore särdeles ojemnt

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a. 7

fördelade, då de under nämnda år vexlat emellan 11,322 kronor 94 öre,
hvartill de uppgått i Kristianstads län, och 3,155 kronor 62 öre, som de
utgjort i Gotlands län. Enär alltså dessa tjensteman inom vissa län uppbure
större aflöning, än som stode i skäligt och lämpligt förhållande till de med
befattningarne förenade göromål och ansvar, medan åter inom andra län de
vore alltför svagt aflönade, syntes en reglering af landträntmästarnes aflöningsförmåner,
i syfte att utjemna denna olikhet, höra anses vara påkallad af
rättvisa och billighet.

En lönereglering för landträntmästare, genomförd i enlighet med det af
Kongl. Maj:t till 1880 års riksdag framlagda förslag, skulle vidare icke allenast
icke tillskynda statsverket någon ökad kostnad, utan tvärtom leda till en icke
oväsentlig besparing. Jemlikt en af Statskontoret gjord utredning komme
nemligen löneregleringen att för framtiden medföra en årlig kostnad af 113,433
kronor, under det att räntmästarnes aflöningsförmåner i medeltal under åren
1879—1881 uppgått till ett sammanlagdt belopp af 126,960 kronor 28 öre.
Härtill komme, att med det nuvarande aflöningssättet dessa aflöningsförmåner
otvifvelaktigt skulle än ytterligare växa. De väsentligaste af landträntmästarnes
extra inkomster, eller remisslage och stämpelpappersprovision, hade
nemligen, efter hvad räkenskaperna utvisa, under de senaste åren alltjemt
stegrats och detta i så hög grad, att nämnda inkomster, som under är 1879
utgjort 58,700 kronor, för år 1881 uppgått till ej mindre än 84,600 kronor,
och en ytterligare ökning i särskildt den senare inkomsttiteln blefve naturligtvis
en följd af stämpelskattens ifrågasatta höjning. Den omständighet,
att en förändrad organisation af hela uppbörds- och utgiftsväsendet inom länen
blifvit ifrågasatt, borde enligt departementschefens åsigt icke utgöra något
skäl att uppskjuta löneregleringen för räntmästarne, hvilka alla ansetts skyldige
att, utan någon rätt till bibehållande af eller ersättning för vissa löneförmåner,
ingå på ny lönereglering. Huru än denna organisation gestaltade
sig, syntes dock alltid hos länsstyrelserna böra finnas en länskassa för de
löpande utgifterna. Denna kassa måste handhafvas af någon tjensteman, och
denne tjensteman, han kunde nu komma att benämnas räntmästare eller bokhållare,
syntes böra blifva så pass aflönad, att kassaförvaltningen måtte kunna
honom med trygghet anförtros. En lägre aflöning för denne tjensteman, än
den nu för räntmästarne föreslagna, borde således icke kunna ifrågakomma,
och ur denna synpunkt borde derföre betänklighet ej möta mot att sätta
räntmästarne på ordinarie stat, blott för dem stadgades skyldighet likasom
för andra, redan reglerade landsst atstjenstemän att underkasta sig den förändring
i tjenstgöringsskyldighet, som kunde varda föreskrifven. Utsträcktes
denna skyldighet derhän, att räntmästarne i öfrigt skulle verkställa det arbete
eller lemna det biträde ä landskontoret, som kunde varda dem ålagdt, skulle

Stats-Utskottets Utlåtande if:o 10 a.

derjemte undanrödjas den invändning, man stundom hört framställas, eller att
räntmästarnes nuvarande göromål icke skulle gifva dem full sysselsättning.
Denna anordning konnue ock att medföra den fördel, att det ständigt växande
behofvet af extra biträden vid länsstyrelserna skulle, hvad landskontoren anginge,
i någon mån minskas.

Kongl. Maj:t har alltså nu föreslagit Riksdagen att:

dels, med vissa föreslagna grunder och vilkor i afseende å lönereglering
för landträntmästare, godkänna ett i statsrådsprotokollet intaget förslag till
stat för bemälde tjensteman; och

dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat. höja det under titeln
»landsstaterna i länen» uppförda penningeanslag med 53,344 kronor.

Då nu Utskottet går att yttra sig öfver denna framställning, får Utskottet
till en början förklara, att hvad i ärendet förekommit och i statsrådsprotokollet
anförts, af Utskottet anses innebära fullt giltiga skäl att icke
längre uppskjuta med reglering af landträntmästarelönerna, helst dessa visa
sig med nuvarande aiiöningssättet vara åtminstone för flertalet i ej obetydligt
stigande, samt de ofvan omförmälda, af Kong], Maj:t, uppå inom Riksdagen
uttalade önskningar, vidtagna ändringar i sättet för utbetalningar från och
inbetalningar till vissa ränterier, efter hvad Utskottet tyckt sig finna, visserligen
ledt. till förenkling i kassaförvaltningen, men ingalunda medfört någon
minskning i landträntmästarnes göromål eller ansvar; och Utskottet öfvergår
derföre till granskning af den framlagda lönestaten jemte grunderna och villkoren
derför.

De föreslagna grunderna äro följande:

De räntmästarne i Upsala, Södermanlands, Östergötlands och Örebro
län tilldelade löningsjordar skola i och med löneregleringen, efter tillgodonjuten
fardagsrätt, till statsverket indragas den 14 Mars 188fi; med iakttagande
likväl att nuvarande indelningshafvare eger att, om han sådant önskar,
under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus
fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sin löningsjord mot det afdrag å
den kontanta lönen, som efter uppskattning kan blifva bestämdt, samt att
staten, dä den frän vederbörande indelningshafvare eller hans sterbhus öfvertager
löningsjord, efter värdering vid syn jemväl öfvertager sådana derå möjligen
befintliga, indelningshafvaren tillhöriga byggnader, som vid synen anses
vara för lägenheten nyttiga.

Den med landträntmästarebefattningarne hittills förenade rätt till vissa

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

extra inkomster, hvilka hufvudsakligen utgöras af remisslage vid leverering
åt stats- eller andra allmänna medel samt provision å stämpelpappers-, möteskostnads-
och landstingsmedel samt i Vester- och Norrbottens län jemväl å
salpetermedel äfvensom, ehuru mera sällan, af expeditionslösen, bör med löneregleringens
inträdande upphöra samt dessa inkomster till statsverket indragas
eller eljest besparas, dock med det undantag att följande sportler komma att
fortfarande utgå, nemligen lösen för sådana expeditioner, som part eller annan
på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa,
äfvensom provisioner för uppbörd af landstings, kommuners eller enskilda inrättningars
afgifter eller af medel af än mer enskild natur.

Emot dessa grunder, hvilka öfverensstämma med dem, som följts vid
föregående regleringar inom landsstaten, har Utskottet, som antager att det
räntmästarne nu tillkommande remisslage af brandstodsmedel inbegripes under
de från indragning undantagne provisioner, icke haft något att anmärka.

Den hufvudsakligaste bland de efter den nya regleringen qvarstående
extra inkomsterna skulle antagligen blifva provisionen för uppbörd af landstings,
kommuners eller enskilda inrättningars afgifter; och då rörande de
medel, som rätteligen äro att till landstingsafgifter hänföra och för debitering
samt uppbörd hvaraf provision skall åtnjutas, synas kunna vara delade meningar,
har Utskottet ansett det vara af vigt att åvägabringa en utredning
derutinnan.

I 53 § i Kong!. Förordningen om landsting den 21 Mars 1862 stadgas,
att såsom ersättning för upprättande af vissa handlingar till ledning för
landstingsskattens bestämmande samt för debitering och uppbörd må i landtränteriet
innehållas tre procent af inlevererade landstingsmedel, hvaraf 2 V*
procent tillkomma kronofogde och häradsskrifvare samt en half procent gå
till lika fördelning mellan landskamreraren och landträntmästare!!. Och torde
af detta stadgande uppenbart framgå, att provision endast är medgifven i
b''äga om de af landstinget till uttaxering beslutade medel, som under namn
af »landstingsmedel» debiteras och indrifvas.

Enligt hvad Utskottet inhemtat har också i praxis den nu uttalade
åsigt gjort sig gällande. Sålunda har Kongl. Maj:t i särskilda, genom besvär
hos Kongl. Maj:t fullföljda mål förklarat af landskam r er are och häradsskrifvare
gjorda ansökningar om provision å till landtränterier levererade
»bidrag till skjutsentreprenader» icke kunna bifallas.

I afseende å vilkoren för de blifvande nya löneförmånernas åtnjutande,
hvilka borde i tillämpliga delar blifva desamma, som äro gällande i afseende
a faststälda löneregleringar för öfrige embets- och tjenstemän samt betjente
vid landsstaten, dock med iakttagande af den redan antydda bestämmelsen
Bih, Ull Biksd. Prof. 1883. 4 Sami, 1 Afä. 7 Hcift. 2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

om tjenstgöringsskyldighet å landskontoret, har Kongl. Maj:t föreslagit följande
stadganden:

att landträntmästare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
och jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation
af uppbörds- och utgiftsväsendet inom länen eller eljest i allmänhet kan
varda stadgad, sä ock att lemna det biträde vid göromålen å landskontoret,

som kan blifva honom ålagdt; "

att med landträntmästaretjenst icke må förenas annan tjenst pa rikets,
Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre
den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöring vid landsstaten;
dock att landträntmästare, som vid den nya löneregleringens inträdande
redan innehar tjenst utom landsstaten, må densamma bibehålla så länge den
icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig;

att de''med landträntmästarebefattningen förenade tjenstgöringspenningar
få uppbäras endast för den tid tj enstens innehafvare verkligen tjenstgjoit
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring
befriad, utgå till den, som förrättat tjensten;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, eger uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att undei ledigheten
utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som eifordras
för tjenstens förrättande eller eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen etter viss tids innehafvande åt tjensten
anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda, med mindie innehafvaren
under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt sin eller
på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid, han åtnjutit semester; samt att i öfrigt iakttages,
att löntagare till godo räknas ej mindre den tid, som före den nya statens
utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes eller enligt nådiga
cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att förestå densamma, än äfven den
tid, landträntmästare före utnämningen till denna tjenst må hafva innehaft
kronofogdebefattning'' med konstitutorial eller på grund af förordnande enligt
nyss åberopade nådiga cirkulär; men att den högre aflöningen ej tår tillträdas
förr än vid början af kalenderåret näst efter det ar, då den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; samt

att semester må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, åtnjutas af landträntmästare under högst en manad årligen.

Jemväl dessa vilkor torde böra af Riksdagen godkännas; dock har det
synts Utskottet, att det borde närmare och helst af Kong!. Maj:t, efter de

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

för hvarje län förekommande omständigheter, bestämmas hvad biträde å
landskontoret, som må landträntmästare åläggas.

Hvad nu slutligen angår sjelfva aflöningsstaten, så innefattar den följande
förmåner:

för räntmästare i Östergötlands, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands län:

lön ............................................................................. kr. 3,000: —

tjenstgöringspenningar.............................................. » 1,500: — kr. 4,500: —

för räntmästare i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Örebro,
Kopparbergs, Gefleborgs och Vesternorrlands län:

lön .............................................................................. kr. 3,000: —

tjenstgöringspenningar............................................. > 1,300: — kr. 4,300: —

samt för räntmästare i öpsala, Gotlands, Blekinge, Hallands, Vestmanlands,
Jemtlands, Vest erbottens och Norrbottens län:

lön ............................................................................. kr. 3,000: —

tjenstgöringspenningar............................................. » 1,000: — kr. 4,000: —

hvartill konnne ålderstillägg efter fem års väl vitsordad tjenstgöring med
500 kronor.

Denna lönestat, som beträffande fördelningen af länen i olika löneklasser
öfverensstämmer med den, som tillämpas för landssekreterare och landskamererare,
har synts Utskottet skäligen afpassad efter landträntmästaretjensternas
vigt, jemförd med öfrige landsstatstjenster; och Utskottet har derför ansett
sig böra förorda densamma.

Kostnaderna för genomförande af denna lönereglering skulle blifva följande: löner

för 24 tjenster å 3,000 kronor ...................... 72,000: —

tjenstgöringspenningar för

8 tjenster å 1,500 kronor ................. 12,000: —

8 » å 1,300 » .................. 10,400: —

å 1,000

8,000:

30,400:

102,400: —

hvartill kommer ålderstillägg för nämnde tjensteman till det
belopp, som enligt deras tjensteålder skulle under är 1884 erfordras,
eller ........................................................................................ 8,500:

Summa kronor 110,900:

Stuts- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Dessutom komme att för vikariatsersättning under landträntmästarnes
semester tagas i anspråk ett belopp af 2,533 kronor, motsvarande en månads
tjenstgöringspenningar för hvarje tjenst årligen, hvartill emellertid enligt
departementschefens åsigt det för likartadt ändamål äfvensom till arfvoden
åt extra biträden vid länsstyrelserna under »landsstaterna i länen» redan
uppförda reservationsanslag torde lemna tillgång, utan att någon förhöjning
deruti blifver erforderlig.

Om från nyssnämnda ....................................................... kr. 110,900: —

afdrages hvad som redan finnes på stat anvisadt till aflöning
åt landträntmästare:

löner .................................................................................... 47,982: -—•

boställsförmåner, beräknade till .................................. 1,074: — 49 95g _

uppstår nytt anslagsbehof ä ordinarie stat till belopp af kr. 61,844: —

deraf böra uppföras ä anslaget under sjette hufvudtiteln till

landsstaterna .............. 53,344: •—

och under samma hufvudtitels anslag till älders tilläyg

............................................................................... 8,500: — 61,844: —

Emellertid skulle genom denna lönereglering statsverket, såsom ofvan
antydts, icke blott icke fä vidkännas högre utgifter utan tvärt om göra en
besparing, hvilken, beräknad efter förhållandena är 1881, då räntmästarnes
till indragning eller besparing afsedda extra inkomster uppgingo till 88,030
kronor, komme, med ålderstilläggen inberäknade, att uppgå till 26,186 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

l:o. att Riksdagen må för sin del besluta, att från och
med år 1884 ny lönereglering skall för landträntmästarne
tillämpas och för denna reglering fastställa

a) följande grunder dels att de räntmästarne i Upsala,
Södermanlands, Östergötlands och Örebro län tilldelade
löningsjordar skola i och med löneregleringen, efter
tillgodonjliten fardagsrätt, till statsverket indragas den 14
Mars 1886, med iakttagande:

att nuvarande indelningshafvare eger att, om han sä -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

dant önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt
till fardagsår för sig eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån
åtnjuta sin löningsjord emot det afdrag å den kontanta
lönen, som efter uppskattning kan blifva bestämdt;
samt

att staten, då den från vederbörande indelningshafvare
eller hans sterbhus öfvertager löningsjord, efter värdering
vid syn jemväl öfvertager sådana derå möjligen befintliga,
indelningshafvaren tillhöriga byggnader, som vid synen
anses vara för lägenheten nyttiga;

och dels att den med landträntmästarebefättningarne
hittills förenade rätt till vissa extra inkomster, hvilka
hufvudsakligen utgöras af remisslage vid levering af statseller
andra allmänna medel samt provision å stämpelpappers-,
möteskostnads- och landstingsmedel samt i Vesteroch
Norrbottens län jemväl å salpetermedel äfvensom,
ehuru mera sällan, af expeditionslösen, bör med löneregleringens
inträdande upphöra samt dessa inkomster till statsverket
indragas eller eljest besparas; dock med det undanlag
att följande sportler komme att fortfarande utgå, nemligen
:

lösen för sådana expeditioner, som part eller annan pä
egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt
är pligtig att lösa, äfvensom
provisioner för uppbörd af landstingsmedel samt kommuners
eller enskilda inrättningars utgifter eller af medel
af än mer enskild natur;

b) nedan intagna vilkor för åtnjutande af den nya aflöningen
:

att landträntmästare skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden,
som vid en förändrad organisation af uppbörds- och utgiftsväsendet
inom länen eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad, sä ock att lemna det biträde vid göromålen å
landskontoret, som kan varda honom genom i vederbörlig
ordning utfärdad instruktion ålagdt;

att med landträntmä staretj enst icke må förenas annan
tjenst på rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller
annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara
hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen vid landsstaten;

$tats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

dock att landträntmästare, som vid den nya löneregleringens
inträdande redan innehar tjenst utom landsstaten,
må densamma bibehålla så. länge den icke är för tjenstgöringen
vid landsstaten hinderlig;

att de med landträntmästarebefåttningen förenade tjenstgöringspenningar
få uppbäras endast för den tid tjenstens
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring
befriad, utgå till den, som förrättat tj ensten ;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst,
eger uppbära hela lönen ; men att den, som eljest undfår
ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten
utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen, som erfordras för t.jenstens förrättande eller eljest
pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande
af tjensten anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke
må inträda, med mindre innehafvaren under mer än iyra
femtedelar af denna tid sjelf bestridt sin eller pa grund
af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må
föras honom till last den tid, han åtnjutit semester; samt
att i öfrigt iakttages, att löntagare till godo räknas ej
mindre den tid, som före den nva statens utfärdande förflutit
från det han till tjensten utnämndes eller enligt nådiga
cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att förestå
densamma, än äfven den tid, landträntmästare före utnämningen
till denna tjenst må hafva innehaft kronofogdebefattning
med konstitutorial eller på grund af förordnande
enligt nyss åberopade nådiga cirkulär; men att den
högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af
kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; samt

att semester må, när sådant kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, åtnjutas af landträntmästare
under högst en månad årligen och

c) följande lönestat, nemligen för räntmästarne i

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Östergötlands, Kalmar, Kristianstads,
Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs
och Vermlands län ......

lön.

tjenst^öriugs penningar.

summa.

3,000. 1,500. 4,500.

Stockholms, Södermanlands, Jönköpings,
Kronobergs, Örebro,

Kopparbergs, Gefleborgs och

Vesternorrlands län ............... 3,000. 1,300. 4,300.

ITpsala, Gotlands, Blekinge, Hallands,
Yestmanlands, Jemtlands,
Vesterbottens och Korr bottens

län............................... 3,000. 1,000. 4,000,

jemte ålderstillägg till belopp af 500 kronor efter fem års
väl vitsordad tjenstgöring; samt

2:o. att Riksdagen må för bestridande af dessa aflöningar
höja det ordinarie anslaget till landsstaterna i länen med
53,344 kronor.

4:o. Uppå underdånig anmälan af Statskontoret att under år 1882
till statsverket indragits, utan att ersättning derför till vederbörande tjenstemän
ännu blifvit å stat uppförd, följande landsstatsboställen, nemligen

häradsskrifvarebostället i Upsala läns femte fögderi 1 mantal Klef N:o 5,
kronofogdebostället i Stockholms läns femte fögderi 1 mantal Väringsö
K:is 1 och 2,

kronofogdebostället i Åkerbo m. fl. härads fögderi af Östergötlands län
% mantal Bökesta med löningsjord JST:o 2 och

kronofogdebostället i Yartofta fögderi af Skaraborgs län 1 mantal Slöta
Bygård N:o 6,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att penningeanslaget under landsstaterna i länen
måtte höjas med det belopp, hvartill dessa boställens afkastning är i stat. beräknad
eller tillhopa 2,950 kronor; och Utskottet, som härvid icke haft någon
erinran, hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att penningeanslaget under
landsstaterna i länen må liöjas med det belopp, hvartill
fyra under år 1882 indragna landsstatsboställens afkastning
är i stat beräknad eller tillhopa 2,950 kronor.

Angående
höjning
i anslaget
till landsstaterna
i
länen.

;5.j

Siats-Utskottets Utlåtande N:d 10 a.

Angående 5: o. Med anledning af ett utaf Herr C. A. Larsson i motion N:o 10

sär$ ku dt Andra Kammaren gjordt yrkande om uppförande å ordinarie stat af

n''nn e'' samtlige landshöfdingelönerna samt om indragning till statsverket af landshöfdingelöneregleringsfonden,
kommer Utskottet framdeles att afgifva särskildt
yttrande, h vilket Utskottet här skolat

anmäla.

Angående 6:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit att från anslaget till lands utcdutande

staterna i länen måtte uteslutas det i riksstaten under rubrik »indelning och
slagt post. dermed jemförlig anvisning, friheter på förslag» uppförda belopp af 8,500
[ 6.1 kronor.

Utaf statsrådsprotokollet angående inkomstberäkningen (sid. 10) inhemtas
att nämnda belopp utgöres af ränta och tionde dels af åtskilliga för
landshöfdingelöneregleringsfondens räkning utarrenderade hemman och lägenheter,
hvilka förut tillhört landshöfdingarnes löneindelningar, dels af några
på gammal stat innehafda boställen; och då dessa räntor för närvarande icke
utgöras samt när boställena af de nuvarande innehafvarne'' frånträdas desamma
skola, jemlik! Kongl. skrifvelsen den 31 Maj 1878, utan ränta utarrenderas,
hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af Riks -

dagen

bifallas.

Angående
fögderi regie
ring inom
Jemtlands
län.

[7.]

ende

7:o. Redan i den
statsverkets tillstånd

lagdt förslag till

ökning

till 1882 års Riksdag allätna propositionen angaoch
behof omnämndes i sammanhang med dä framaf
fögderitjenstemännens och länsmännens antal
mom flera län, hurusom i åtskilliga andra delar af riket och särskildt i Jemtlands
län inom kort en sådan ökning torde finnas oundgänglig, och som
fråga då var väckt om indragning af åtskilliga dylika tjenster inom andra
län, äskade Kongl. Maj:t Riksdagens medgifvande att framgent få använda
de genom kronofogde-, häradsskrifvare- eller länsmanstjensters indragning
ledigblifvande aflöningsbelopp för inrättande af erforderliga dylika nya tjenster,
utan att för hvarje gång dertill behöfva begära Riksdagens samtycke.
Riksdagen ansåg sig emellertid icke böra lemna ett sådant medgifvande och
Kongl. Maj:t har nu, med förmälan, att under den 24 November 1882 beslut
af Kongl. Maj:t fattats om sammanslagning af tvenne fögderier inomUpsala
län, hvilken reglering skall träda i kraft i den mån någon af fögderitjenste -

mannen
de

aflöning

de båda
belopp,

fögderierna
som blifva

afgar,

tillgängliga

föreslagit Riksdagen

att medgifva, det
följd af sistberörda fögderiregle -

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 10 a.

ring matte fa användas för inrättande af en kronofogde- och en häradsskrifvare
tjenst inom Jemtlands län äfvensom att, da med regleringen inom Upsala
län kunde dröja åtskilliga ar, men det vore af vigt att fögderi-indelningen
inom Jemtlands län måtte kunna så snart som möjligt genomföras, för uppehållande
af de föreslagna båda nya fögderitjensterna under år 1884 måtte
pa extra stat för samma ar anvisas ett anslag af 6,800 kronor, att utgå i
den mån sådant kunde varda erforderligt.

Af statsrådsprotokollet (skid. 20—22) inhemtas, att Jemtlands län,
som vid dess bildande år 1810 indelades i nuvarande tre fögderier, Jemtlands
norra, Jemtlands södra och Herjeådalens, omfattar en ytvidd af 444,vi
qvadratmil, hvaraf belöpa på norra fögderiet 179,53 qvadratmil, på södra
fögderiet 145,11 qvadratmil och på Herjeådalens fögderi 119,48 qvadratmil;
samt att länets landtbefolkning, som år 1810 uppgick till endast 26,788 personer,
vid 1881 års utgång stigit till 82,285 personer och alltså mera än
tredubblats sedan förstnämnda år. Enligt det nådiga förslaget skulle nu fögderi-indelningen
bringas i full öfverensstämmelse med nuvarande domsageindelningen
och länet sålunda blifva delad! i fyra fögderier, deraf norra fögderiet
skulle omfatta Hammerdals, Liths och Rödöns tingslag, östra fögderiet 11agunda,
Ilefsunds, Brunflo samt jNTås och Hackas tingslag, vestra fögderiet
Undersåkers, Offerdals, Hallens, Ovikens och Stinne tingslag, samt södra
fögderiet Bergs, Svegs och Hede tingslag. De särskilda fögderiernas folkmängd
(enligt uppgifterna för år 1881) och ytvidd skulle komma att förhålla
sig sålunda, att norra fögderiet med en folkmängd af 22,883 personer skulle
erhålla en ytvidd af 128,224 qvadratmil, östra fögderiet med 22,954 personer
61,fi9!> qvadratmil, vestra fögderiet med 20,671 personer 110,892 qvadratmil
och södra fögderiet med 16,227 personer 143,sos qvadratmil.

Till statsrådsprotokollet har i frågan vidare anförts, att den betydliga
tillväxten af länets folkmängd jemte länets snabba, efter fullbordandet af
mellanriksbanan sannolikt än snabbare utveckling förorsakat sådan tillökning
i fögderitj ens t em änn en s göromål, att ett skyndsamt afhjelpande af behofvet
utaf ökadt antal fögderier vore oafvislig!, derest icke en redan länge märkbar
rubbning i ärendenas jemna gång skulle i allt betänkligare grad uppstå.

De skäl, som sålunda anförts till stöd för det Kong! förslaget, torde ej
kunna jäfvas, och om dertill i betraktande tages, att samtliga nuvarande fögderierna,
hvart för sig, hafva större areal än något annat i riket, med undantag
af dem i Norrbottens och ett i Yesterboftens län, samt att äfven efter regleringen
de särskilda fögderierna i ytvidd skulle komma att öfverträffa flera
af rikets län, anser sig Utskottet ega fullgiltig anledning att understödja
förevarande framställning; och med erinran att, enligt den vid 1878 års
riksdag faststälda stat för en del landsstatstjenstemän, aflöningen för krono
Bih. till 11 iksd. Prof. 1883. 4 Sami. 1 Afä. 7 Höft. 3

Stats-Vt skottets Utlåtande N:o 10 a.

fogde utgör 3,000 kronor i lön, 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar och
300 kronor i expensmedel eller tillhopa 4,300 kronor samt, pa grund åt
1880 ars Riksdags beslut, häradsskrifvares löneförmåner utgöras af lön 2,000
kronor och fasta tjenstgöringspenningar 500 kronor eller tillhopa 2,500
kronor, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att de aflöningsbelopp, som
blifva tillgängliga i följd af anbefald fögderireglering inom
Upsala län, må användas för inrättande af en kronofogdeoch
en liäradsskrifvaretjenst inom Jemtlands län, äfvensom
att för uppehållande af berörda båda fögderitjenster
under år 1884 må på extra stat för samma år anvisas
ett anslag af 6,800 kronor.

Ålder »tillägg.

Angående 8:o. Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet här ofvan angå åidentiiiägg.

lönereglering för landträntmästarne föreslagit och med hänvisande till

[8''] hvad der blifvit anfördt om behofvet af höjning i förevarande anslag, får
Utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t äskat, hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att de för landträntmästare
ifrågakommande ålderstillägg må utgå af sjette hufvudtitelns
förslagsanslag till »ålderstillägg», samt för sådant
ändamål höja nämnda anslag från 205,000 kronor till
213,500 kronor, eller med 8,500 kronor.

Gäst gifva res friheter.

Färjor och iarjkarlar.

9:o. Vid dessa anslagstitlar har Kongl. Maj:t föreslagit uteslutande
ute/iutande af de i riksstaten under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning,
sfaTosZr friheter» uppförda belopp af 6,635 kronor i det förra anslaget och 25kronor

[Voch°ioj i det senare. . . , ,>•,

Dä emellertid prof ningen af dessa frågor kan vara beioende af Riks

dagens blifvande beslut i anledning af ll:te punkten af Kongl. Maj:ts den
8 nästlidne Januari till Riksdagen aflåtna proposition angående afskrifning

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

af grundskatter m. m., kommer Utskottet framdeles, sedan berörda proposition
hos Riksdagen förevarit, att afgifva särskildt utlåtande rörande Kongl.
Maj:ts i förevarande hänseenden framstälda förslag; hvilket här endast

anmäles.

Skiften och aiVittringar.

lU:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksda- Angående
gen att för år 1884 bevilja förhöjning i ärsarfvodet med 400 kronor till
hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke kommer att åt- fsr ttorekifnjuta
arfvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode
likaledes med 400 kronor; att medgifva det de belopp, hvarmed inkomsterna rn.i''
af tjensten under är 1884 för afvittringslandtmätare i Yesterbottens och
Norrbottens län och de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, Indika åtnjuta
arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem,
som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af
ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af
anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; att för år 1884 åt föredragandena
af afvittringsärendena i Yesterbottens och Norrbottens län samt till
skrifbiträde åt dem bevilja eu tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af
dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens
för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1884 med 200
kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 23 och 24) inhemtas, att den olikhet i
aflöningssättet, som för närvarande eger rum mellan storskifteslandtmätarne
i Dalarne samt afvittringslandtmätarne i Norr- och Yesterbotten, i ty att
för de senare aflöningen allt ifrån den 1 Juni 1874 utgått efter taxa, under
det att de förre fortfarande uppbära fixt arfvode, snart komme att försvinna,
sedan Kongl. Maj: t den 10 sistlidne November förordnat, att taxan på arfvode
åt afvittringslandtmätare i Yesterbottens och Norrbottens län af den 3 December
1880 skall från och med den 1 Juni 1883 tillämpas för beräkning
af arfvode åt landtmätare vid storskiftes- och afvittringsverket i Sårna socken
med Idre kapellag inom Dalarne. Fast arfvode komme derefter att uppbäras
endast af de landtmätare, som sysselsattes för storskiftet i Elf dals socken,
der de egentliga arbetena å fältet redan vore afslutade, och storskiftet temligen
snart nalkades sin fullbordan. Efter hvad erfarenheten från norra
delarne af riket gifvit vid handen, borde aflöningens utgående efter taxa
otvifvelaktigt komma att påskynda arbetenas fortgång, och man kunde såle -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Angående
anslag till*
sforskiftesoch
afvittrinpsverkeri.

[12.]

des- antaga, att storskiftesverket inom Dalarne skall kunna afslutas tidigare
än förut varit emotsedt.

Da under år 1882 tvä storskifteslandtmätare samt en afvittringslandtvnätare
inom Norrbottens län erhållit afsked och några nya icke blifvit förordnade
i de afgångnes ställe, hade antalet af storskifteslandtmätare nedgått
till 15 och af afvittringslandtmätare inom Norrbottens län till 13. Bland
afvittringslandtmätarne inom Vest erbottens län hade någon afgång icke
inträffat.

Med erinran att motsvarande medgifvanden lenmats af de senaste nio
Riksdagarne, hemställer Utskottet:

a) att Riksdagen må för år 1884 bevilja förhöjning i arsarfvodet
med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare
i Kopparbergs län, som icke kommer att åtnjuta arfvode
efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode
likaledes med 400 kronor;

b) att Riksdagen må medgifva det de belopp, hvarmed
inkomsterna af tjensten under år 1884 för afvittringslandtmätare
i Vesterbottens och Norrbottens län och de
storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta
arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500
kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000
kronor för dem, som, på grund af ålder i tjensten, åtnjuta
arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken;

c) att för år 1884 åt föredragandena af afvittringsärendena
i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde
åt dem må beviljas en tillökning af 400 kronor
i det åt hvarje af dem anslagna belopp; och

cl) att tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittringsverket
i Vesterbottens län ärsarfvode för är 1884 med
200 kronor beviljas.

ll:o. Vidare har Kong! Maj:t under denna anslagstitel föreslagit
Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken
under är 1884 för samma år, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor,
på extra stat anvisa 237,000 kronor.

Beträffande behofvet af detta anslag upplyser statsrådsprotokollet (sid.
25 och 26) att, enligt en i Statskontoret uppgjord kalkyl öfver tillgångar ä
anslagen till skiften och afvittringar sedan utgifterna under är 1882 blifvit

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

bestridda, skulle å dessa anslag, under förutsättning att de för nyssnämnda
är anvisade belopp komme att till fullo utbetalas, vid årets slut förefinnas
en brist af 3,265 kronor. Sedan Landtmäteristyrelsen med anledning häraf
inhemtat utredningar från vederbörande styresmän angående dels redan gjorda,
dels sannolikt återstående utgifter för år 1882, hade likväl af dessa utredningar
framgått, att å utgiftsstaterna för storskiftes- och afvittringsverken
för år 1882 antagligen uppkomme en behållning af omkring 2,500 kronor,
hvarigenom den i Statskontorets ofvannämnda kalkyl angifna brist af 3,265
kronor antagligen komme att nedgå till omkring 800 kronor, vid livilket
förhållande en af länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasatt framställning
till Riksdagen om medels anvisande för betäckande af brist, som länsstyrelsen
ansett förefinnas i de för afvittringen inom samma län beviljade anslag, al
Landtmäteristyrelsen antogs icke vara af behofvet påkallad.

Vidare hade Landtmäteristyrelsen anfört att, ehuru de af Kong! Maj.ts
Befallningshafvande för år 1884 uppgjorda förslagsberäkningar upptoge utgifterna
för

Kopparbergs län till kronor 77,529: 05,

Vesterbottens » » » 123,135: —

Norrbottens » » » 106,600: ■— 307,264: 05,

denna summa likväl, oaktadt den förhöjning i utgifterna för storskiftesverket
inom Kopparbergs län, som blefve en följd af vissa arbetens utförande efter
taxa, torde kunna nedsättas till ett jemnadt belopp af 300,000 kronor.

Utskottet har vid hvad sålunda förekommit icke haft något att anmärka,
och med hänvisande till hvad under näst föregående punkt förekommer
angående arbetenas fortskyndande och utsigten af storskiftes verkets i
Dalarne snart motsedda afslutande, hemställer Utskottet,

att till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och
afvittringsverken under år 1884 för samma är, utöfver
ordinarie anslaget 63,000 kronor, må på extra stat anvisas
237,000 kronor.

Landtbruksingeniörer och (leras biträden,

12:o. Uti underdånigt memorial den 15 September 1882 hade Landt- Angående
bruksakademiens förvaltningskomité gjort framställning om aflåtande af nådig
proposition till innevarande Riksdag om anslag på ordinarie stat till ytter- ngare trä
ägare två landtbruksingeniörer, hvardera med en aflöning af 2,000 kronor. la”%%£rnn''

Stat s~ Utskottets Utlåtande JSl:o 10 a.

Till stöd för denna framställning hade komitén hufvudsakligen anfört:
att den landtbrukande befolkningens behof af ingeniörsbiträde år från
är så tillvuxit, att, dä, enligt sammandrag af de reqvisitioner å sådant biträde,
som till förvaltningskomitén ingått, antalet begärda förrättningsdagar
är 1871 uppgått till 1,579, detta antal sedermera stigit till 2.549 år
1872, till 3,104 år 188] och till 3,475 år 1882;

att till följd af lagen om dikning och annan afledning af vatten af
den 20 Juni 1879, hvilken lag från och med år 1880 trädt i kraft, flere
egare af gemensamma marker förenat sig till utförande af större sainfälda
företag för reglering af vattendrag och afdikning af stora arealer mer eller
mindre vattendränkt mark, samt såsom laga förrättningsmän härvid anlitat
landtbruksingeniörer, hvarigenom behofvet af sådana under sista tiden
blifvit ännu större, så att reqvisitioner för dylika laga förrättningar, hvilka
vanligen kräfde många förrättningsdagar, ej kunnat fullgöras annorlunda än
genom förrättningsdagarnes fördelning på flera år, och stundom icke ens
kunnat upptagas, på det icke allt för många andra jordbrukare på skilda
håll skulle komma att sakna biträde, råd och upplysningar;

att, då de allra flesta förrättningar vore af den beskaffenhet, att de
måste handläggas under den tid af året, då marken vore antingen ofrusen
eller fri från snö eller öfverflödigt vatten, samt äfven något afseende borde
fästas vid väderleksförhållandena, ej mer än 180 å 200 arbetsdagar kunde
beräknas för hvarje ingeniör till arbete ute på fältet;

att, om efterfrågan af biträde utaf landtbruksingeniör under år 1882
sammanstäldes med tillgången af arbetskrafter för samma ar, 216 förrättningsdagar
belöpte å hvarje af statens landtbruksingeniörer; samt

att förvaltningskomitén, som för att kunna tillmötesgå allmänhetens
fordringar funnit sig nödsakad att under ar 1882 förordna en af stipendiaterne
att på eget ansvar öfvertaga förrättningarne inom Yesterbottens län,
hvarest flera förrättningar under föregående år ej kunnat handläggas, tillika
måst, dä den för Norrbottens län utsedde landtbruksingeniören insjuknat,
lemna Norrbottens och en del af Vermlands län utan något biträde af bristande
tillgång på arbetskrafter.

På grund häraf har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att
ytterligare två landtbruksingeniörer, med enahanda aflöningsförmåner, som
åro nuvarande ingeniörer beviljade, må anställas, samt för beredande af tillgäng
a härför erforderliga aflöningsmedel höja ordinarie anslaget »landtbruksingeniörer
och deras biträden» med 4,000 kronor.

Jemlik! de af Kongl. Maj:t och Riksdagen är 1874 faststälda grunder
utgör aflöningen för landtbruksingeniörer i lägsta graden 2,000 kronor,
förutom rese- och traktan!entsersättning, samt kan ökas efter 5 års väl

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

vitsordad tjenstgöring* till 2,500 kronor, efter ytterligare 5 ar till 3,000
och efter ytterligare 5 år till 3,500 kronor.

Då beliofvet af ökning i landtbruksingeniörernes för närvarande till
16 uppgående antal synes vara genom hvad till stöd för förevarande framställning
anförts nöjaktigt ådagalagdt samt, såsom departementschefen vid
ärendets föredragning äfven yttrat, ett uppskof med tillgodoseende af detta
behof icke lärer kunna ega rum utan men för jordbrukets jemna utveckling,
hemställer Utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att ytterligare två landtbruksingeniörer,
med enahanda aflöningsförmåner, som äro
nuvarande ingeniörer beviljade, må anställas samt, för
beredande af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel,
höja ordinarie anslaget: »landtbruksingeniörer och deras
biträden» med 4,000 kronor.

13:o. För beredande af tillgång från och med år 1884 till löneförhöjning
å 500 kronor till hvardera af landtbruksingeniörerne Axel Carl- ZnkVLjejvist
och Herman StelnmeC, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att»»*™ »pphöja
anslaget »Landtbruksingeniörer och deras biträden» med 1,000 kronor; -hSsre iäne.
och som, jemlikt de af Kongl. Maj:t och Riksdagen antagna, i näst föregående grad

punkt omförmälda aflöningsgrunder, ifrågavarande tvä landtbruksingeniörer, 1 *!

hvilka den 31 Januari 1868 utnämndes till sina innehafvande befattningar
samt från och med år 1879, då de uppflyttats i tredje lönegraden, uppburit
i årsarfvoden 3,000 kronor hvardera, lära vara berättigade att från och med
nästa år komma i åtnjutande af fjerde lönegradens aflöning 3,500 kronor,
hemställer Utskottet,

att förevarande anslag må höjas med 1,000 kronor.

Kommande anslaget, vid bifall till hvad under dessa tvenne punkter
är vordet hemstäldt, att höjas med sammanlagdt 5,000 kronor, eller från
53,500 kronor till 58,500 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

14:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att det
under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning, friheter» i riksstaten
uppförda belopp, 2,300 kronor måtte ur riksstaten uteslutas; samt att, i

Angående
uteslutande
af en anslagspost.

[16-3

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Angående
uteslutande
af två anslagsposter.

[16 och 17.]

Angående
höjning i
expensmedelsanslaqet.

[18.]

stället, det å anslagstiteln under rubriken »indelning och dermed jemförlig
anvisning, ersättningar» uppförda belopp höjes med 1,100 kronor.

I fråga om denna Kongl. Maj:ts framställning vill Utskottet framdeles
afgifva utlåtande; hvilket bär endast

anmäles.

Sala bergslag.

Jordförluster genom kanal- ocli väganläggningar.

15:o. Vidare har Kong], Maj:t föreslagit, att följande under rubrik
»indelning och dermed jemförlig anvisning, friheter» uppförda belopp, nemligen
under den förra af dessa anslagstitlar 62 kronor och under den senare
1,560 kronor måtte ur riksstaten uteslutas.

Äfven angående dessa förslag kommer Utskottet framdeles att afgifva
utlåtande; hvilket här skolat

anmälas.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

16:o. Uti detta förslagsanslag har Kongl. Maj: t äskat höjning med
48,446 kronor, eller från 117,376 kronor, till 165,822 kronor.

Då anslaget, som vid 1880 års riksdag höjdes med omkring 29,000
kronor, redan tarfvar förnyad höjning, bar Utskottet ansett det vara af vigt
att utreda, i hvad mån detsamma af de särskilda embetsverken anlitas och
derföre låtit upprätta följande tabell, utvisande förhållandena under åren
1879—1881.

Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 10 a.

Utgifterna å sjette hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

	År 1879.	År 1880.	År 1881.
Upsala län......................................................	3,490	82	3,744	80	3,612	22
Stockholms dito.................................................	5,504	31	5,277	27	5,474	20
Södermanlands dito ..........................................	2,284	36	2,735	71	2,867	14
Östergötlands dito...............................................	5,481	90	7,230	31	6,961	77
Gotlands dito ....................................................	1,965	13	1,913	28	2,280	63
Kalmar dito ......................................................	6,704	17	6,038	91	7,366	91
Blekinge dito .....................................................	4,348	06	3,517	76	3,985	98
Jönköpings dito.................................................	6,045	44	5,760	99	7,495	34
Kronobergs dito..................................................	3,287	—	3,935	38	3,572	18
Kristianstads dito...............................................	5,577	52	6,526	80	6,419	98
Malmöhus dito.....................................................	7,518	01	6,514	91	6,641	14
Hallands dito .....................................................	4,946	28	4,153	18	3,951	66
Göteborgs och Bohus dito .................................	7,775	31	6,577	64	7,489	89
Elfsborgs dito.....................................................	4,989	07	4,668	87	4,200	30
Skaraborgs dito..................................................	7,717	90	6,892	94	7,873	33
Örebro dito ....................................................	5,080	64	5,259	16	5,186	99
Vermlands dito ..................................................	4,114	03	5,634	23	3,949	53
Vestmanlands dito...............................................	4,374	98	3,589	93	4,353	78
Kopparbergs dito ..............................................	4,724	87	5,192	43	4,945	21
Gefleborgs dito .................................................	5,779	57	5,897	15	5,313	94
Vesternorrlands dito..........................................	5,938	54	5,637	86	6,657	18
Jemtlands dito.................................................	2,987	15	4,400	07	3,553	97
Vesterbottens dito.............................................	2,702	77	4,489	57	3,169	14
Norrbottens dito.................................................	2,970	32	3,864	58	3,510	39
Statistiska centralbyrån.....................................	J) 18,757	52	2,882	62	2,905	28
Statskontoret:
Civildepartementet ........................................	14,000		8,210	—	12,200	—
Öfverståthållareembetet .................................	14,360	87	8,000	—	12,000	—
Kommerskollegium........................................	2) 21,000	—	3) 19,000	—	4) 19,000
Landtmäteristyrelsen....................................	3,600	—	3,700	—	4,400
» S u m m a	188,026 54	161,246 35	171,33808

''} Det höga belopp, som det året åtgick, innefattade kostnader för tryckning af länsstyrelsernas
femårsberättelser för åren 1871—1875, uppgående till 17,708 kronor 59 öre. Motsvarande
utgifter för de näst föregående två femårsberättelserna utgjorde 12,765 kronor 1 öre och 14,783
kronor 6 öre.

2) Deraf 12,904: 89 för tryckning och bindning af kollegiets berättelser m. m.

3) Deraf 12,804: 82 för tryckning och bindning af kollegiets berättelser m. m.

4) Deraf 13,103: 19 för tryckning och bindning af kollegiets berättelser m. m.

Bili. till Biksd. Prof. 18S3. 4 Sami, 1 Afd. 7 Ilcift.

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Såsom af denna tabell synes, uppgå de af de särskilda embetsverken
utgifna expensmedlen till högst betydliga belopp, så att anslaget under dessa
år blifvit öfverskridet med i medeltal omkring 60,000 kronor per år; och
Utskottet, som icke ansett sig höra ingå i granskning af anslagsbeloppens
användning i hvarje fall, men antager att noggrann omsorg och sparsamhet
skola, till undvikande af allt för hastig stegring af utgifterna å detta anslag
varda iakttagne, hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må vinna
Riksdagens bifall, dock att anslaget må få undergå den
jemkning, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
kan finnas erforderlig.

Öfriga ordinarie anslag.

Angående 17:o. Beträffande de ordinarie anslag, som i riksstaten för inneva öfripa

onu- rande år finnas under denna lmfvudtitel uppförda och här ofvan icke blifvit
—f*" särskild! omnämnda, hemställer Utskottet,

att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, som
i nu gällande riksstat äro uppförda.

För tillfälliga behof under denna lmfvudtitel hafva, utom hvad ofvan
under punkterna 1 b) och c), 2 samt 11 omförmälts, följande framställningar
blifvit gjorda:

Justeringsstyrelsen.

Angåemie lUo. Till arfvoden åt den vid denna styrelse anstälda personal har

anslag för Kongl. Maj:t, för år 1884 äskat enahanda belopp, som vid de fem senaste
^styrelsen'' riksdagame blifvit för samma ändamål anvisade, och i öfverensstämmelse
'' [19.] härmed hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1884 till arfvoden
åt nämnda personal bevilja ett belopp af 9,300
kronor.

Stats- Utslcottets Utlåtande N:o 10 a.

Ötverståtlistllareemfoetet.

19:o. För utgifvande under år 1884 af tidningen »Polisunderrättelser» Angående
har Kongl. Maj:t, uppå Öfverståthållareembetets framställning, äskat an- ^Zndflår
visande af 10,000 kronor; och då Utskottet anser nämnda tidning fort- PoiimnErfarande
uppfylla det dermed afsedda ändamål, får Utskottet, med erinran raUf^''''
att enahanda anslag utgått under de senare åren, hemställa,

att Riksdagen må till fortsatt utgifvande under år
1884 af »Polisunderrättelser», i enlighet med af Kongl
Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat för samma år
bevilja ett anslag af 10,000 kronor.

20:o. Kongl. Maj:t har vidare under denna anslagstitel äskat för är
1884 enahanda belopp, 12,200 kronor, som årligen från och med 1880 på
extra stat varit anvisadt såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetj eningen
i Stockholm.

I Riksdagens till Kongl. Maj:t den 14 Maj 1880 aflätna skrifvelse
angafs såsom skäl dertill, att anslaget endast uppfördes å extra stat, att det
syntes ovisst, huruvida icke utgifterna för aflöning åt exekutionsbetj eningen
i Stockholm rätteligen borde bestridas uteslutande af staden sjelf, i hvilket
hänseende utredning ansågs kunna förväntas af den år 1879 tillsatta skatteregleringskomitén;
och har Utskottet så väl vid 1881 som 1882 års riksdag
hemstält att, i afvaktan på berörda utredning, anslaget skulle fortfarande på
extra stat uppföras.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, har nu, jemlikt nämnda komités uppdrag,
utredning af berörda fråga blifvit af en dess ledamot verkstäld, men,
dä denna utredning icke varit föremål för komiténs granskning, får Utskottet
nu endast hemställa,

Angående
bidrag till
aflöning åt
exekutionsbetjening
en
i Stockholm.

[21.]

att på extra stat för är 1884 må till Öfverståthållareembetets
förfogande anvisas såsom bidrag till aflöning åt
exekutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp af 12,200
kronor.

Landsstaterna i länen.

21:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts framställning och med erinran Angående
att det äskade beloppet motsvarar hvad till ändamålet anvisats för innevarande
år, tillstyrker Utskottet, poiwtyrka

på landet
in. m.
[22.]

Stats-UtsJcottets Utlutande N:o 10 a.

Angående
anslag för
ett länsmansboställe
i
Enontekis.

[23.]

att Riksdagen ma för ar 1884 ställa till Kongl. Maj:ts
förfogande ett extra anslag af 50,000 kronor, att användas
till aflöning och underhal! af särskild polisstyrka ä landet,
der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar
för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares
efterspanande eller gripande.

22:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t vidare äskat ett
extra anslag för är 1884 af 19,300 kronor för beredande af boställe åt
länsmannen i Enontekis distrikt af Norrbottens län.

Af statsrådsprotokollet (sid. 34 och 35) inhemtas, bland annat, att
nämnde tjensteman hade sin station belägen efter olika farvägar antingen
34,7 eller 37,3 mil norr om Haparanda. Boställe funnes åt honom ej anslaget
och han hade under de senare åren ej kunnat förskaffa sig annan
lägenhet än ett par rum, som han hyrt i socknens gamla tingshus, hvilket
dock numera vore så förfallet, att det när som helst kunde blifva obeboeligt.
Tillfälle att hyra annan bostad inom distriktet funnes icke, enär den bofasta
befolkningen, som måste hemta sitt byggnadsvirke på ett afstånd af sex
mil, nödgades inskränka sina bostäder till det allra oundgängligaste och i
följd häraf icke skulle kunna uthyra mer än ett rum.

Under dessa förhållanden liar länsstyrelsen redan i September 1878
inkommit med framställning om inköp af en mindre hemmansdel och uppförande
derå af nödiga byggnader för länsmannen samt dervid fäst uppmärksamheten
på, att Enontekis länsmansdistrikt gränsade både till Korge
och Finland, att vid gränsen de internationella förhållandena i afseende ä
nomadernas flyttnings- och betningsrätt vore mycket invecklade, och att det
derföre vore af vigt, att länsmanstj ensten kunde anförtros åt en insigtsfull
och kraftig samt med de särskilda förhållandena fullt hemmastadd person,
och att icke för täta ombyten af länsmän egde rum. För att kunna uppnå
detta ändamål fordrades att länsmannen blefve bofast. Sedermera hade
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, på gifven anledning, inkommit
med uppgifter i fråga om lägenheter, som kunde finnas tillgängliga för inrättande
af ifrågakomma länsmansboställe, och dervid upplyst, att i närheten
af Karesuando kyrka, der länsmannen af flera skäl borde hafva sin
bostad, icke funnes någon till byggnadsplats tjenlig odisponerad kronomark,
utan måste nödig mark inköpas af enskilde. Härvid hade man att välja
mellan tvenne lägenheter, hörande den ena till hemmanet Pietu, den andra
till hemmanet Karesuando. Den förra lägenheten kunde antagligen förvärfvas
för 1,500 kronor, den senare för 1,200 kronor. Enligt ett af länsmannen
i distriktet afgifvet revideradt kostnadsförslag, åtföljdt af byggnads -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

ritningar, komme kostnaden för nödiga åbyggnader ä bostället att uppgå
till 17,800 kronor. Den summa, som erfordrades för länsmannens förseende
med boställe, skulle således, om den förra lägenheten kunde erhållas, uppgå
till 19,300 kronor och, om dertill skulle inköpas den senare lägenheten, till
19,100 kronor.

I afseende ä vilkoren för boställsupplåtelsen hade departementschefen
ansett att, om dessa skulle blifva desamma, som gälla för andra boställen,
och länsmannen således få vidkännas både underhållsskyldighet, hvilken af
länsstyrelsen beräknats till 300 kronor, och afdrag å lönen för boställets
afkomst, sådant komme att blifva alltför betungande. Lämpligast syntes
derföre vara att, på sätt jemväl Kammarkollegium och Statskontoret hemstält,
länsmannen sjelf underhölle bostället, men befriades från afdraget.

Vid öfvervägande af denna fråga har den åsigt om olämpligheten af
tjenstemäns aflönande medelst boställen, som vid de under senare tider verkstälda
löneregleringar alltid gjort sig gällande, visserligen icke fallit Utskottet
ur minnet och jemväl Utskottet hyser för vanliga förhållanden
enahanda mening; men i förevarande fäll synas sådana särskilda och behjertansvärda
undantagsförliållanden föreligga, att en afvikelse från berörda
grundsats icke kan innefatta något prejudikat, som i framtiden skulle kunna
vid kommande regleringar åberopas; och dä med de höga lefnadskostnader
och den brist på lifvets bekvämligheter, som blifva en naturlig följd af traktens
afskilda läge, nästan utan kommuniktioner långt ofvan polcirkeln, helst
befolkningen till större delen utgöres af nomadiserande lappar, den höjning i
den faststälda länsmansaflöningen, som ett upplåtande af boställe utan afdrag
för afkastningen af detsamma, men med underhållsskyldighet möjligen medför,
torde kunna, såsom länsstyrelsen framhållit, bidraga till uppnående af det
åsyftade målet — förevarande, synnerligen svårskötta och grannlaga tjenstebefattnings
förseende med duglige, ej ofta ombytte innehafvare — synes
äfven härutinnan Kongl. Maj:ts framställning vara förtjent af bifall.

Utskottet, som vid granskning visserligen funnit kostnadsberäkningarne
nog höga, men icke trott sig kunna, vid de säregna omständigheter, som
härvid måste tagas i betraktande, deri göra någon nedsättning, hemställer
alltså, att, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning, Riksdagen
må

a) för beredande af boställe åt länsmannen i Enontekis
distrikt ställa till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1884
ett extra anslag å 19,300 kronor; och

b) medgifva att för åtkomsten af det boställe, som varder
beredt åt länsmannen, något afdrag å lönen icke skall
ega rum.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

Angående 23:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

anslag för at, extra stat för år 1884 anvisa och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
statens jern- ett belopp af 20,000 kronor, att användas för anordnande under samma ar
vä<Jsl>mna- af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

[240 Vid sistlidna års riksdag föreslog Kongl. Maj:t att för sammanförande

af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och Styrelsen öfver statens
jernvägsbyggnader i en gemensam styrelse med benämning Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
måtte beviljas ett anslag å ordinarie stat af 83,400 kronor.

Under erinran att 1868 års Riksdag hos Kongl. Maj:t anhållit, att
Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida icke Styrelserna för statens
jernvägsbyggnader och jern vägstrafik kunde sammanföras till en, förklarade
nästlidet års Riksdag i underdånig skrifvelse den 21 Maj 1882 (N:o 60, pag. 4),
att frågan om ordnandet af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader syntes
böra lemnas öppen, intill dess fullbordandet af banan till Sollefteå kunde motses
samt det visat sig, huruvida och i hvilken omfattning jernvägsbyggande
för statens räkning derefter komme att ega rum. Riksdagen faststälde alltså
för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ny stat, hvilken dock i jemförelse med

den af Kongl. Maj:t föreslagna minskades med

dels ett belopp af chefens aflöning å ............................. kronor 2,000: —

dels aflöningarne för följande tjensteman, hvilkas befattningar
egentligen ansetts behöfliga för den ifrågasatta
sammanslagningen af de båda styrelserna, nemligen:

en byråchef ............................................................................... » 6,400: —

en kassör och bokhållare.......................................................... » 3,000: —

en vaktmästare........................................................................... » 800: —

dels af enahanda anledning utaf anslaget till vikariats ersättning

m. m................................................ » 7,800: —

tillsammans ............................................................................... kronor 20,000: —

hvilket belopp såsom extra anslag för innevarande år stäldes till Kongl.
Maj:ts förfogande för att användas till bestridande af kostnaderna under
samma år för anordnande på" lämpligt sätt af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Under den 2 Juni 1882 förordnade Kongl. Maj:t, att berörda tillsyn
skulle tills vidare från och med innevarande år tillhöra den nya Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, hvaruppå genom nådigt bref den 24 påföljde No -

Stats-TJtsicottets Utlåtande N:o 10 a.

vember förordnades, att det för tillsynen beviljade extra anslaget 20,000
kronor skulle fördelas sålunda att deraf skulle utgå:

2,000

7.000
3,900

3.000
800

till chefen i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen................... kronor

» tillförordnade byråchefen.................................................. »

» den kassör, tillika bokhållare, som styrelsen egde förordna »

» den revisor, som styrelsen egde förordna....................... »

» en vaktmästare...................................................................... »

samt till vikariatsaflöningar, rit- och skrifbiträde; sådana
expenser som föranledas af tillsynen öfver statens
jernvägsbyggnader, samt ersättning åt Styrelsens öfver
statens jernvägsbyggnader vaktmästare för mistning
af bostad, efter den fördelning styrelsen egde bestämma
.................................................................................... »

X--

Summa kronor 20,000:

3,300: —

Derjemte har Kongl. Maj:t uti den 17 sistlidne November utfärdad
instruktion för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordnat, att styrelsens
embetsbefattning omfattar, bland annat, tills vidare ledningen af statens jernvägsbyggnader
med hvad dertill hörer, att styrelsen utgöres af öfverdirektören,
byråchefen, kamereraren och den på extra stat anstälde byråchefen, att kamereraren
tills vidare, och så länge styrelsen har sig uppdragen ledningen af
statens jernvägsbyggnader, skall jemte annat bereda och föredraga alla administrativa
och ekonomiska ärenden, som angå dessa jernvägsbyggnader, men
är befriad från uppbörds- redovisnings-, bokförings- och revisionsgöromål, hvilka
eljest honom åligga; att tillförordnade byråchefen för jern vägsärenden skall
bereda och föredraga alla tekniska ärenden, som angå såväl statens som enskilda
jern vägar; att tills vidare förordnade kassören och bokhållaren skall
verkställa de kamereraren eljest åliggande uppbörds-, redovisnings- och bokföringsgöromål;
samt att tills vidare förordnade revisorn skall fullgöra de
kamereraren eljest åliggande revisionsgöromål.

Af ofvanstående redogörelse inhemfas, huru tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader
blifvit ordnad, efter det Riksdagen i ämnet fattat beslut, och
i hvad mån densamma blifvit med de Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom
sådan tillhörande göromål sammanförd. Då denna förening emellertid
endast gäller tills vidare samt, jemlikt Riksdagens beslut, vidden af Väg-och
vattenbyggnadsstyrelsens egentliga göromål icke kan utöfva något inflytande
på frågan om de anslagsbelopp, som för tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader
kunna erfordras, torde det kunna och böra bero allenast af den
minskning i omfattning, som berörda tillsyn kan undergå, huruvida någon

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Angående
anslag för
anordnande
af högre
undervisning
i mejerihushållning.

Angående
anslag till
allmänna
landtlruksmöten
m. m,

[26—29.]

nedsättning i det anslag, som för ändamålet beräknas vara erforderligt, må i
den närmaste framtiden finnas möjlig eller lämplig.

Vid sådant förhållande, och då Utskottet anser sig böra kunna vara
förvissadt derom, att, i mån af minskadt behof af arbetskrafter, statens
tillgångar skola för ändamålet i mindre utsträckning tagas i anspråk, hemställer
Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1884 anvisa
och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af

20,000 kronor, att användas för anordnande under samma
år af tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtniannanäringar.

24:o. För innevarande år är på extra stat anvisadt ett belopp af 10,000
kronor till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima
och Alnarps landtbruksinstitut. Denna lärokurs har, af i statsrådsprotokollet
anförda skäl, emellertid icke ännu kunnat taga sin början, men som det med
visshet kunde antagas, att densamma under innevarande ar hunne ordnas samt
det första läroåret komme att inskrida på 1884, har Kongl. Maj:t, som ansett
yttrande i ämnet böra inhemtas af den under den 20 Oktober 1882 tillsatta
komitén för afgifvande af förslag till den lämpligaste organisationen af rikets
landtbruksläroverk, och att derför anslag för ändamålet än icke borde uppföras
å ordinarie stat, nu äskat enahanda extra anslag, 10,000 kronor, för
år 1884, hemställande i öfverensstämmelse härmed Utskottet,

att till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning
vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut må på
extra stat för år 1884 anvisas 10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtniannanäringar.

25:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t, efter framställning
af Landtbruksakademien, föreslagit hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1884 anvisa
följande anslag, hvilka till enahanda belopp finnas i innevarande
års riksstat upptagna, nemligen:

''Stats- Utskottets Utlåtande N;o 10 a 33

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna
landtbruksmöten 5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap
och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och
andra jordbruksalster 10,000 kronor;

c) till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska
undersökningar vid akademiens agrikult urkemiska
och fysiologiska anstalt af akademiens förvaltningskomité
antagne botanist 1,000 kronor samt

d) såsom bidrag till underhåll af fem kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnes behof— inom de orter, der
hushållningssällskapen förbundit sig att upprätta laboratorium
och bekosta lokaL för detta jemte bostad eller byresmedel
för kemist och assistent samt bekosta aflöning till
dessa och laboratoriitj enaren, äfvensom årliga utgifterna
för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och
inventarier till stationens behof — 3,000 kronor för hvarje
station, eller tillsammans 15,000 kronor.

26:o. Likaledes i enlighet med Kong!. Maj:ts derom gjorda förslag
och med erinran att äskade beloppet motsvarar, hvad för innevarande år är
för ändamålet anvisadt, hemställer Utskottet,

att för fortsättande under år 1884 af de geologiska
undersökningarne och utgifvande af derpå grundade
kartor inä för samma år på extra stat anvisas ett belopp
af 85,500 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

27:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj: t till aflönande af
erforderlig betjening vid Flyinge stuteri in. m. äskat enahanda belopp, som
allt sedan år 1874 anvisats, och Utskottet, som härvid haft intet att anmärka,
hemställer,

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening
samt förbättrande af betjeningens vid alla tre
stuterierna lönevilkor må för år 1884 på extra stat anvisas
5,937 kronor.

Bih. till Uiksjd. Prot. 1883. i Sami. 1 Afd. 7 Höft.

Angående
anslag till de
geologiska
undersökninqame.

[30.]

Angående
aflöning åt
betj eningen
vid Flyinge
stuteri.

[31.]

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10 å.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Angående 28:o. På sätt Kongl. Maj:t, efter derom af Landtbruksakademien

undervisare i £Jor(i framställning, föreslagit, tillstyrker Utskottet,

husslöjd m. m.

[32,33.] att jemväl för år 1884 må anvisas följande, i innevarande

och flere föregående års riksstater uppförda extra anslag,
nemligen:

a) för anställande af en andre undervisare i husslöjd och
en elev, hvilken hör åtfölja en af undervisande i husslöjd
för att af denne handledas och utbildas till att kunna användas
såsom lärare i husslöjd, ett anslag å 3,000 kronor;

h) till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie
stat anvisade medel, ett till Ivongl. Maj:ts förfogande
stäldt anslag å 10,000 kronor.

Angående 29:0. Under denna anslagstitel får Utskottet vidare, enligt hvad i den

väfskolan ''''i nådiga propositionen äskats, hemställa,

att Riksdagen må, på sätt för innevarande och föregående
år blifvit beviljadt, på extra stat för år 1884
anvisa:

a) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås,
med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom
orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af
statsanslaget, 3,800 kronor;

b) såsom bidrag till ajlönande af en andre lärare vid
samma skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda
belopp varder för ändamålet från Elfsborgs läns landsting
eller eljest inom orten tillskjutet; och

c) såsom hyres- och inköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens
museum 4,000 kronor.

Borås och till
Svenska slöjdföreningen.

[34, 35.]

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Angående 30:0. Kongl. Maj:t har föreslagit och Utskottet får i öfverelisstäm berg‘sskoiornam^se

dermed, i enlighet med hvad för innevarande och flere föregående år
FUipstad egt rum, hemställa,

och Falun.

[36.]

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun
med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att
jemväl under år 1884 fortsätta sin verksamhet i enahanda
omfång och utsträckning som hittills, hvarom Kongl. Maj:t
torde vilja genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa,
å extra stat för samma år anvisas ett belopp af

14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret
utbetalas.

ITtställumgariiG i Madrid och London.

31:o. I enlighet med hvad i propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof derom anmälts, har uti en till Riksdagen aflåten särskild
proposition af den 8 nästlidne Januari (N:o 22) Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att till godtgörande af kostnaderna för Sveriges deltagande i dels en
internationel ''Utställning af grufmateriel m. m. i Madrid och dels en interna,
tionel fiskermtstältning i London anvisa anslag på extra stat för år 1884
af tillhopa 105,000 kronor.

Angående hvad i fråga om dessa utställningar förekommit inhemtas af
det propositionen bilagda protokoll öfver civilärenden följande upplysningar:

Uti underdånig skrifvelse den 2 Februari 1882 anmälde Kongl. Maj:ts
beskickning i Madrid, att en internationel utställning af grufmateriel m. m.
vore ämnad att under samma år ega rum derstädes, samt tillkännagaf dervid,
att då tillfälle sällan torde yppas att genom utställning göra den spanska
marknaden mera allmänt bekant med de artiklar, som den svenska industrien
kunde erbjuda densamma, beskickningen under hand inliemtat åtskilliga mera
framstående grufvearkitekters och fabrikanters af keramiska alster härstädes
tankar i detta ämne, dervid samtliga uttalat sin öfvertygelse om nyttan af
Sveriges deltagande uti utställningen, samt att, hvad särskildt beträffade
svensk grufmateriel, Sveriges nuvarande framskridna ståndpunkt inom grufkonsten
ingåfve förhoppning, att Spanien efter en närmare bekantskap med
svenska fabrikat inom denna industrigren skulle kunna blifva en god afnämare
af desamma, men att flertalet af de verkstäder, som kunde komma att deltaga
i utställningen, syntes rygga tillbaka för de kostnader, som vore förknippade
med utställningsföremålens långa transport samt uppställning och
ordnande på platsen.

Denna skrifvelse öfverlemnades för yttrande till Kommerskollegium,
hvilket i utlåtande af den 28 Februari, då med anledning af inkomna yttranden
från ett större antal idkare af bergsbruk och egare af mekaniska verk -

Angående
anslag för
utställning
gar ne i
Madrid och
London.

[37.]

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

städer deltagande i utställningen syntes vara att förvänta af svenske näringsidkare,
tillstyrkte anslag för ändamålet.

Sedan härefter beskickningen uti en senare, den 23 påföljde Mars,
inkommen skrifvelse meddelat dels att utställningen i Madrid, enligt spanska
regeringens tillkännagifvande, då mera vore att betrakta såsom helt och hållet
officiel, och att densamma blifvit uppskjuten till den 1 April innevarande år,
dels ock att ett icke obetydligt antal industriidkare tillkännagifvit sin önskan
att deltaga i utställningen, beslöt Kong! Maj:t den 24 Mars att, med afseende
å den störa betydelse för den svenska jernhandteringen, utställningen
i Madrid komme att ega, Sverige skulle deltaga i densamma, samt förordnade
Professoren vid Tekniska högskolan O. G. Nordenström att vara Sveriges kommissarie
vid utställningen. Till åtlydnad af Kong! Maj:ts åt Professoren Nordenström
tillika meddelade nådiga befallning hade Nordenström under 1882 års
vår besökt Spaniens förnämsta grufdistrikt, och hade han, enligt hvad hans
öfver resan afgifna berättelse gåfve vid handen, dervid vunnit den öfvertygelse,
att deltagande i utställningen borde för den svenska jernhandteringen
medföra väsentligt gagn genom att för densamma bereda ökade tillfällen till
afsättning på ett land med sä betydande konsumtionsförmåga som Spanien.
Slutligen hade Professoren ''Nordenström uti eu den 27 December 1882 afgifven
promemoria meddelat, att omkring 50 svenska industriidkare anmält sig till
deltagande i utställningen, och att den utmärkta beskaffenheten af de alster,
som från de af desse industriidkare representerade etablissement utsändes i
marknaden, utgjorde en säker borgen derför, att vårt land skulle intaga ett
synnerligt framstående ruin vid ifrågavarande internationella täflan — ett
förhållande, hvaraf de bästa resultat med afseende på en lönande export till
Spanien af vår jernindustris alster vore att emotse.

Kostnaderna för denna utställning hade af beskickningen i Madrid i
förstone beräknats till 20,000 kronor, men sedan utställningen blifvit förklarad
officiel och sålunda erhållit en större omfattning samt svenske industriidkares
deltagande deri antagit vida större proportioner än till en början
kunnat förutses, visade sig snart att denna summa vore för låg. Professoren
Nordenström hade ock beräknat kostnaderna till 55.000 kronor enligt
följande fördelning:

för en utställningspaviljong................................................................ kr. 7,000.

» transport af utställningsföremålen, assurans, spedition, maga sinsliyra

m. m.................................................................. » 6,000.

» kommissarien under åtta månader i Madrid ......... 12,000

samt för resor till Madrid och åter.......................... 1,370 » 13,370.

Transport kr. 26,370.

Stats-lJtskottets Utlåtande N:o 10 a.

Transport Kr. 26,370.

för en biträdande ingeniör .................................................................. » 1,100.

» 3 arbetares resa till Madrid och åter jemte traktamente till

två af dem.................................................................................... » 3,000.

» byrå, skrifmaterialier, porto, telegram m. m............................ » 4,500.

» öfversättning och tryckning af katalog jemte särskild broschyr

angående den svenska grufhandteringen ............................... » 4,500.

» dekorationsföremål samt inrednings- och dekoreringsarbeten . » 5,000.

till ersättning för skadade och förkomna effekter.......................... » 3,000.

för vakthållning, rengöring och diverse biträde ....................... » 1,500.

till inköp af utställningsföremål m. m......................................... » 1,900.

för Nordenströms resa i Spanien sistlidna år .......... » 4,130.

Kronor 55,000.

Enligt hvad Utskottet inhemtat äro häraf förskottsvis ntanordnade och
lyftade tillsammans 30,000 kronor.

Uti officiel skrifvelse af den 28 April 1882 hade härvarande storbritanniske
minister, med tillkännagifvande att en internationel fiskeriutställning
vore ämnad att ega rum i London detta år, inbjudit Sverige att deltaga
i densamma, hvarefter härvarande storbritanniske chargé d’affaires i
skrifvelse den 19 påföljande Maj meddelat, att, enär ett gynsamt resultat
af utställningen till en stor del komme att bero af den fullständighet och
den skyndsamhet, hvarmed förberedelserna för främmande länders deltagande
i densamma kunde träffas, hans regering blefve tacksam att snarast möjligt
erhålla kännedom om de åtgärder, Kongl. Maj:t vore sinnad vidtaga i afseende
på denna utställning, hvilken, enligt hvad Kongl. Maj:ts beskickning i
London upplyst, komme att öppnas i början af nästkommande Maj månad.
Uti häröfver afgifvet utlåtande af den 5 Juni 1882 hade Landtbruksakademiens
förvaltningskomité anfört, bland annat, att en internationel fiskeriutställning
i London otvifvelaktigt borde vara en af verldens förnämsta och
för Skandinavien vigtigaste, lärorikaste och för framtiden mest fruktbringande,
på grund hvaraf förvaltningskomitén ock förordat Sveriges deltagande i denna
utställning. Den 23 i samma månad beslutade Kongl. Maj:t att Sverige
skulle deltaga i utställningen och förordnade Intendenten vid naturhistoriska
riksmuseum Professoren P. A. Smitt till Sveriges kommissarie dervid. Enligt
de officiella berättelserna om Sveriges utrikes handel hade importen af fiskeprodukter
under åren 1875—1879 i medeltal per år med högst betydligt

38 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

belopp öfverstigit värdet af dylika exporterade produkter. En förändring i
detta afseende hade dock inträdt efter Sveriges deltagande i fiskeriutställningen
i Berlin 1880. Derigenom knötos nya handelsförbindelser, bvilka haft
till följd, att värdet af de från Sverige exporterade färska fiskevaror på flera
ställen i betydlig mån stegrats. Utan tvifvel borde en utställning i London,
der fiskprisen vore betydligt högre än i Berlin, erbjuda ännu större fördelar
i detta hänseende, derest de svenska exportörerna finge tillfälle att på förmånligt
sätt uppträda i täflan på marknaden derstädes, förutom att en jemförelse
och täflan med Englands fisken borde lemna de svenska fiskeriidkarne
vigtiga lärdomar för en snabb utveckling af denna industri. Kongl.
Maj:ts beslut om Sveriges deltagande uti utställningen i London hade ock
omfattats med synnerligt intresse af fiskeriidkare och andra, hvarpå såsom
exempel anfördes, att Professoren Smitt redan emottagit omkring 3,000 särskilda
anmälningar från 151 utställare, af hvilka åtskilliga tillkännagifvit
sig vilja deltaga inom flera afdelningar, och utsigt syntes således förefinnas,
att antalet deltagare från Sverige komme att blifva dubbelt så stort som
vid utställningen i Berlin. Räkenskaperna öfver kostnaderna för Sveriges
deltagande i sistnämnda utställning visade en utgiftssumma af tillhopa 22,562
kronor 15 öre. Med denna summa till utgångspunkt och med hänsyn till
dels nödvändigheten att för utställningen i London anskaffa större mängd af
vissa utställningsföremål, såsom redskap och modeller samt naturföremål och
utmärkande produkter från sådana fabrikanter och fiskare, hvilkas ekonomiska
ställning ej medgåfve dem att sjelfva deltaga i utställningen, dels
drygare transportkostnad, dels ock de högre arbetsprisen och den dyrare lefnadskostnaden
i London, hade Professoren Smitt uppstält följande beräkning
af kostnaderna för deltagande i fiskeriutställningen i London:

uppköp af utställningsföremål........................................................... kr. 5,000.

utställningens ordnande och dekorerande........................................... » 10,000.

internationella juryns arbeten ............................................................. » ] OOO.

tryckningskostnader...................................................... » 4,000.

frakt- och transportkostnader................................... » 10,000.

kommissariens och hans biträdes arfvoden ...................................... » 12,000.

de svenske jurymännens arfvode............... » 3,000.

Kronor 45,000.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité har mot Smitts beräkning
erinrat, att beloppet 45,000 kronor borde för oförutsedda utgifter höjas med

5,000 kronor, på det man kunde vara förvissad derom, att utställningen, med
afseende å den allmänna dvrheten i England, kunde anordnas så, att hon

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

motsvarade det afsedda ändamålet äfvensom de fordringar, hvilka skäligen
borde ställas på Sverige såsom kulturland i allmänhet.

För utställningen i London har från Statskontoret enligt Kong], Maj:ts
befallning förskottsvis redan utbetalts 5,000 kronor.

Utskottet vill ej förneka vigten och betydelsen af de utbyten af erfarenheter,
som internationella utställningar kunna medföra eller den lyftning,
som industrien deraf kan vinna; och särskildt i förevarande fall har Utskottet
ansett anslag böra beviljas. I afseende åter å de föreslagna beloppen synes
det visserligen, å ena sidan, som om åtskilliga poster, särskildt utgifterna till
arfvoden, blifvit väl högt beräknade, men då, å andra sidan, vigt ligger derpå,
att Sveriges deltagande i utställningarna må varda af så tillfredsställande
beskaffenhet som möjligt, samt Utskottet; i allt fäll icke är i tillfälle att
bedöma alla pa frågan inverkande omständigheter, anser Utskottet sig icke
böra föreslå någon nedsättning i de begärda anslagsbeloppen; desto mindre
som i och genom beviljande af hvad Kongl. Maj:t äskat, full visshet bör
vinnas derom att de anvisade beloppen varda i alia hänseenden tillräckliga,
så att ej ytterligare anspråk på statsbidrag till dessa ändamål må ifrågakomma.

På grund häraf och under uttalande af den förväntan, att, innan
hädanefter beslut fattas om deltagande i internationella utställningar, deraf betydligare
utgifter för statsverket blifva en följd, Riksdagen, såsom tillförene,
måtte erhålla tillfälle att i frågan sig yttra, derest omständigheterna göra
sådant möjligt, hemställer Utskottet,

a) att till godtgörande af kostnaderna för Sveriges deltagande
i den internationella utställningen i Madrid innevarande
år må på extra stat för år 1884 anvisas ett belopp
af 55,000 kronor; och

b) att till godtgörande af kostnaderna för Sveriges deltagande
i den internationella utställningen i London innevarande
år må på extra stat för 1884 anvisas ett belopp
af 50,000 kronor.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

32:o. Enligt den Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd Angående eroch
behof åtföljande förteckning å förskott, hvilka borde hos Riksdagen an- för
malas till ersättande, hade Statskontoret (se statsrådsprotokollet sid. 42—43) förm.\''
under åren 1881 och 1882 förskjutit:

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

till komitén för afgifvande af förslag till afhjelpande af oregelbundenheter
i rikets administrativa, judiciella, eckle -

siastika och kommunala indelningar............................... kr. 17,629: 32.

till komitén för revision af fiskeristadgan och öfriga författningar,
som beröra fiskerinäringen ................................. » 2,027: 40.

för återgång af exproprierad jord från länsmanshostället Södra
Yallösa N:o 4 i Malmöhus län enligt Kongl. brefvet
den 23 December 1881................................................. » 1,000: —

Summa kronor 20,656: 72.

Uti skrifvelse den 11 sistlidne December hade Statskontoret derjemte
anmält, att Statskontoret under förskottstitel utbetalt 5,240 kronor 40 öre
för gäldande af kostnader för det af Riksdagen äskade utarbetandet af förslag
till ny expeditionstaxa. Äfven denna utgift syntes böra hos Riksdagen
anmälas till ersättande.

Kongl Maj:t har nu, med tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande
till jernnt tal af kronor, föreslagit Riksdagen att till betäckande
af omförmälda, af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra
anslag till belopp af 25,898 kronor.

Utskottet har härvid ej funnit anledning till anmärkning, men vill
till upplysning om det för återgång af exproprierad jord från bostället Vallösa
förskotterade beloppet nämna, att, enligt hvad Utskottet inhemtat, Sjörups
församling till kyrkobyggnads- och begrafningsplats exproprierat en jordrymd
från nämnda boställe och derför erlagt lösen med 1000 kronor, samt att,
sedan emellertid enskild person för omförmälda ändamål skänkt en annan
jordrymd, Kongl. Maj:t uppå ansökning tillåtit att expropriationen finge återgå
och lösen återbäras.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till godtgörande af ofvan angifna fyra
förskott på extra stat för år 1884 bevilja 25,898 kronor.

Statens jernrägstrafik.

Angående an, 33:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till utförande af

"''"bl !nader“nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar och
ock''anlägg- till anskaffande af nya inventarier anvisa på extra stat för år 1884 ett
''belopp af 500,000 kronor.

vid statens 1L 7

jernväg ar.

[45.]

Stats- Utskottets Utlåtande. N:o 10 a.

4 i

Af statsrådsprotokollet (sidd. 52—60) inhemtas, att Styrelsen för
statens jernvägstrafik i underdånig skrifvelse den 18 sistlidne December gjort
framställning om användande af tillsammans 550,000 kronor, deraf 475,000
kronor till nya byggnader och anläggningar och 75,000 kronor till nya inventarier,
samt att den förra summan borde användas på följande sätt:

*a) Spårutvidgningar vid stationerna.

utläggning af ett nytt sidospår vid Bjerpens,

station.........................................................................

utläggning af nytt stickspår vid Mörsils station\
utvidgning af spårsystemet vid Östersunds,

station......................................................................I

utvidgning af sparsystemet vid Mor shyttans,

station.....................................................................

utläggning af ett nytt sidospår vid Fors station
utvidgning af spår systemet vid Kr ylbo station
utläggning af ett nytt sidospår vid Vånge

station......................................................................

utvidgning af spårsystemet vid- Järf va station
utläggning af ett sidospår vid Kils öfre station
utvidgning af spår systemet vid. Fagerås station
utläggning af ett nytt sidospår vid Arvika

station........................................................................

förändring af balansplanet, spårutvidgning och
anläggning af en lastkaj vid Malm slätts station
utvidgning af spårsystemet vid Nässjö station
ett nytt sidospår vid Börs station...................

11,000

3,500

13,600

11,000

2,800

10.000 i

5,000 ji

2.600 !j

6.600 1

5.000

4,700 I

18.000 ||
12,000

8.000

113,800

b) Nya lokomotivstallbyggnader.

För inrymmande af de nya lokomotiv, som dels i
år blifvit anskaffade, dels under nästa år komme att an Transport

!-- 113,800 j

Bih. till Riksd. Prat. 1883. 4 Samt. 1 Afd. 7 Höft. 6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

skaffas, erfordrades utvidgning af lokomotivstallen vid åt
skilliga stationer, synnerligast å norra stambanan, der ök
ning af tågens antal vore att motse, men äfven vic

dan under sommarmånaderna dubbla
ordnade emellan Nässjö och Malmö,
af denna brist hade beräknats för

uppförande af ett stall för
Hjerpens station...........................

snälltåg blifvit an

1 maskin

vid Östersunds station
tillbyggnad'' med 2 st

vid Upsala station ......

tillbyggnad med 5 st
vid Tomteboda station ..

tillbyggnad med 2 stvid
Alfvestads station...

vid Hessleholms station................

c) Betjeningsbyggnader.

lägenheter, på förra stället, emedan stationens omgifningar
vore obebyggda, och på det senare, emedan de hosta
der, som kunde erhållas, vore belägna för långt från
stationen, hade hemstälts att boställslägenheter för betjeningspersonalen
måtte få på statens bekostnad anskaffas;
hvarvid, hvad Storlien vidkomme, en af Kongl. jern
vägsbyggnadsstyrelsen vid banans byggande uppförd ba
rack skulle kunna ändras och inredas till en permanent
betjeningsbyggnad för 5 hushåll, och hade i enlighet här
med upptagits för

Transport

j [j •	1 113,800 \| 1 ! (
7,000
16,000
16,000	\|
36,000	1
10,000	!
10,000 1	95,000 1
j \| i 1 . 1

208,800

Stuts- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Transport		! ! 208,800 1
ändring och inredning af en barack vid Stor-		!
liens station till betjeningsbyggnad för 5 hus-
håll ................................................................	8,000
uppförande af en betjeningsbyggnad för 2
hushåll nid Fogelsta station...................................	4,000	12,000;
d) Öfriga nybyggnader. anläggning af en timmerlastningsplats vid	...
Hjerpens station.......................................................	18,500
anläggning af en timmerlastningsplats vid
Näldens station ........................................................	37,700	i
uppförande af ett mindre godsmagasin vid
Gefsjöns station .........................................................	5,000
tillbyggnad af godsmagasinet vid Östersunds
station.........................................................................	8,000
tillbyggnad af godsmagasinet vid Storviks
station...........................................................................	3,000
tillbyggnad af lokomotivreparationsverkstaden		j
i Göteborg ................................................................	30,000
d:o af snickareverkstaden i d:o ........................	25,000
eko af reparationsverkstaden i Östersund ......	8,800
uppförande af ett lamphus vid Östersunds
station..........................................................................	2,000
d:o d:o vid Bollnäs station .................................	2,000
tillbyggnad af Bollnäs stationshus...................	8,800
uppförande af ett vattentorn samt nedläggning af dertill erforderlig rörledning vid Bollnäs
station.........................................................................	, 8,700
uppförande af en förråds- och expeditions-
byggnad vid Östersunds station............................	12,500
anskaffande af jord till snöskärmar å bände-		I
len Hallsberg—Mjölby..........................................	12,000	182,000
Transport	—	402,800 ''

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

!! ’ 1

| | |

Transport: ------- 402,800 |

e) För nu oförutsedda byggnader ocli anläggningar,

hvilkas utförande blefve behöfligt i följd af inträffande
trafikförhållanden, hade derjemte upptagits ett belopp af -------- 72,200

eller tillsammans kronor 475,000»!

I afseende på det till anskaffning af inventarier föreslagna anslaget
hade Styrelsen erinrat, att beliofvet af inventarier rättade sig efter dels liniernas
utsträckning, dels trafikens storlek, och att ju mera rörelsen växte
och tågens antal ökades, desto större antal erfordrades af de olika effekter,
som vore nödiga för rörelsens säkerhet, underlättandet af transportföremålens
expedition och bevaring under transporten samt materielens underhåll, såsom
signalmedel, vagnvågar, lyftkranar, värmeledningar i personvagnar, kollämmar,
ängpumpar, verktygsmaskiner och reservdelar; och som medel till inventariernas
fullständigande, Indika tillförene hemtades af tillgängliga trafikmedel,
numera utginge i form af extra anslag, samt det belopp, som för ifrågavarande
ändamål erfordrades under 1884, antagligen komme att uppgå till
omkring 75,000 kronor, vore denna summa, jemte den för nybyggnader afsedda,
föreslagen att utgå såsom extra anslag för bemälda år.

Sedan Styrelsen för statens jernvägstrafik till fyllande af motsvarande
behof för innevarande år hos lvongl. Maj:t i underdånig skrifvelse anhållit
om beredande af anslag till sammanlagd! belopp af 450,000 kronor, äskade
Kongl. Maj:t af 1882 års Riksdag för ändamålet 300,000 kronor, hvilka
äfven af Riksdagen anvisades såsom extra anslag och uppfördes å riksstaten
i stället för att, såsom Kongl. Maj:t föreslagit, anskaffas genom upplåning.

Till följd af den inskränkning, som sålunda under sistlidne år vidtogs
i de anslagsbelopp, hvilka Styrelsen ansett behöfliga till nya byggnader och
inventarier under det år, som nu är inne, hade, enligt hvad departementchefen
vidare anfört, åtskilliga bland de ändamål, som dermed skolat tillgodoses,
måste tills vidare lemnas å sido. Departementschefen hade derför icke tilltrott
sig att äfven i år tillstyrka uppskof med något af de nu föreslagna arbetena
eller anskaffandet af inventarier, men dä departementschefen ansåge, att, om
också ett klokt förutseende kräfde att i förtid möta en motsedd ökad trafiks

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

fordringar, det dock ej vore möjligt att redan nu fullt noggrant beräkna,
hvilka byggnader, anläggningar och inventarier som år 1884 oundgängligen
behöfdes och hvilka kostnader deraf föranleddes, syntes derföre det af Trafikstyrelsen
beräknade belopp 550,000 kronor utan synnerlig olägenhet kunna
nedsättas till jernnt 500,000 kronor.

Vid hvad sålunda förekommit och anförts har Utskottet icke funnit
anledning till någon erinran, hvadan Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till utförande af nya byggnader och
anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar och
till anskaffande af nya inventarier på extra stat för år
1884 anvisa 500,000 kronor.

34:o. Med anledning af de i Kongl. Maj:ts proposition angående stats- Angående
verkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga om allmänna
ten af beskaffenhet att deras utförande kontrolleras af Väg- och vattenbyggnad 44
nadsstyrelsen samt om anslag för statens järnvägsbyggnader afgifver Utskottet
särskilda utlåtanden, hvilket

anmäles.

Stockholm den 22 Februari 1883.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Keservation:

vid punkt. 3:o (angående lönereglering för landträntmästarne) af
Herrar Carl Ifvarsson, Ola Bosson Olsson, Ola Andersson i Burlöf, Jan Andersson
i Jönvik, P. Ö. Hornfel dt, J. E. Johansson, Emil Key, Carl Anders

Stats- Utskottets Utlåtande JS:o 10 a.

Larsson, Sven Nilsson i Efveröd, August Peterson i Hasselstad och J. M.
Sjölund, hvilka, instämmande i Utskottets hemställan i afseende å de för
landträntmästare föreslagna tjenstgöringspenningar samt ålderstillägg, ansågo
den fasta lönen för dessa tjensteman höra till 2,500 kronor bestämmas.

Herrar Grefve S. Lagerberg, Sven Andreasson och Liss Olof Larsson
hafva begärt få här antecknadt, att de hos Utskottet icke deltagit i behandlingen
af förevarande hufvudtitel.

Bil. Litt. A.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

	1883 års	riksstat anslår
Anvisning i	Indelning och dermed jem-förlig anvisning, på förslag.	Summa.	\|
kontant.
	Friheter. j Ersättningar.
Kronor. \| ö.	Kronor.	ö. , Kronor. \| ö.	Kronor.	ö. Civil-
6,500,— 36.000 — 17.000 — 76,700''— 76,4001— 58,900 — \| ;	__		6,500 36.000 17.000 76,700 76,4(90 58,900	— Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst..... -- Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor ..... —i Departementschefen.............................................. — Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ... —! Kommerskollegium .................................................. —! Statistiska tabellkommissionen: Aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån ........ I Beservations anslag: Till bibliotekets underhållande ........................ Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vi- Till officiella statistiska trycket..................... Till en statistisk tidskrift..................................... Till utarbetande af en aflönings- och pensions-
108,800j— 6,000 — 75,222 — 2,290,195 —	.. , 8,500	— 150,900 — !	108,800 6,000 75,222 2,449,595	— Landtmäteristaten ......................................... —-j Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag ...... —j Ofverståthållareembetet ......................... — Landsstaterna i länen (deraf 95,000 kronor reserva- Bestämda anslaget ................ (Ukas för reglering af landträntmästarnes löner för till statsverkets indragne fyra lands-sättning för deras afkastning ...............
		!		\| Reservationsanslaget oförändradt ......................... Anslaget: friheter 8,500 kronor uteslutes.
2,751,717)—	8,500	—\| 150,900!—	2,911,117	—1

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10, a.

Litt. A.

riksstatens Sjette hufviidtitel.

	Förslag	till blifvande	riksstat:
			Ersättningar
	Anvisning		för indragna
			indelningar	Summa.
	kontant.		m. m., på
departementet.			förslag.
Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.
	6,500	_			6,500
	36,000	—		—	36,000	_
	17,000	—		—	17,000	_
	76,700	—		—	76,700	_
	76,400	—		—	76,400	_
..................................................................................... 28,400: —
........................................................... 1,500: —
kariatsersättningar ................................. 12,000: —
................................................................ 15,000: —
................................................................. 1,000: —
statistik .................................................. 1,000: •—- 30,500: —	58,900	_		_	58,900	_
	108,800	—		—	108,800	—-
....................... ........... ...........................................	6,000	_		_	6,000	_
	75,222	—		—	75,222	—
tionsanslag):
............................... 2,195,195: —
med ........................... 53,344: —
statsboställen med er-
................................... 2>950: — 56,294: — 2,251,489: —
................................................ 95,000: —	2,346,489	—	150,900	—	2,497,389	—
Transport	2,808,011	—	150,900	—	2,958,911	—

lUh. till Riksd. Prot. 18S3. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 7

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

1883 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och derrr jd jem-förlig anvisning,
på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.	ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö	Kronor.
2,751,717 106,400		8,500	—	150,900	—	2,911,117 106,400
205,000	—	—	—		—	205,000
1,040	—	6,635	—	11,900	—	19,575
250,000 150		25	—	210		250,000 385
3,314,307	—	15,160—•	163,010		3,492,477

63.000

12.000

175,400

53,500

45,950

48,500

93,550

2,300-

63.000

12.000

175,400

53,500

45,950

48,500

95,850

3,806,207 j—j 17,4601—| 163,010—| 3,986,677|

Väg- och vattenby ggnadsstaten (deraf särskildt regal•
och expenser för allmänna arbeten)............

Alderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp ...
Ökas i följd af lönereglering för landträntmästarne

Gästgifvare» friheter....................................................

Anslaget: friheter*) 6,635 kronor uteslutes.

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag.........

Färjor och färjkarlar ..............................................

Anslaget: friheter *) 25 kronor uteslutes.

Jordbruket, liaudeln

Beservations -

Skiften och afvittringar................................................

Vägar och kommunikationer......................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannaLandtbruksingeniörer
och deras biträden. NuvaTillkommer:
Aflöningsmedel för ytterligare två
Löneförhöjningar till två landtbruks Befrämjande

i allmänhet af jordbruket och landt Länsveterinärer

...........................................................

Hästafvelns förbättrande (deraf särskildt reserva Anvisning

i kontant, oförändradt ..........................

Anslaget: friheter*)..................................................

minskas med .......................................

återstoden upptagas i kolumnen: ersättmed
...................................................

*) De i detta anslag enilgt nu gällande riksstat ingående
förslag till blifvande riksstat» uteslutits och Utskottet kommer

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 10 a.

Förslag till blifvande riksstat:

servationsanslag 40,000 kronor till undersöknin -

med.......

	Ersättningar
Anvisning i	för indragna
	indelningar	Summa.
kontant.	m. m., på
	förslag.

Transport

205,000:

8,500:

Kronor.

2,808,011

106,400

213,500
1,040|

Kronor.

150,900

11,900

Kronor.

2,958,911

106,400

213,500
12,940

S:gr

250,000

150

3,379,101

210

163,010

250,000

360

3,542,111

och näringarne.

anslag.

näringar.........................................................................................

rande anslag........................................................... 53,500: —

landtbruksingeniörer ......................... 4,000: —

ingeniörer ä 500 kronor .................. 1,000: — 5,000: —

mannanäringar ...........................................................................

tionsanslag 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar)

.............................................................................. 93,550: —

.................................................... 2,300: —

................................................................1,200: —

ningar för indragna indelningar ni. m.

............................................................................. 1,100: —

Transport

friheter hafva i enlighet med Kongl. Maj:ts proposition från
framdeles att härom afgifva utlåtande.

63.000 —

12.000 —

175,400 —

58.500 —
45,950 —

48.500 —

93,550 —
3,876,001—!

63.000

12.000

175,400

58.500
45,950

48.500

1,100 -

164,110,—

_ 94,650
4,040,111

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

	1883 års	riksstat anslår
		Indelning och	dermed jern-
		förlig anvisning,
Anvisning		på förslag.
						Summa.
kontant.
		. Friheter.	Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
.3,806,207	_	17,460	_	163,010	_	3,986,677	_
42,000	___	_	_		—	42,000	—
21,500	—		—		—	21,500	—
8,700	—		—	15	—	8,715	—
18,600	—		—	—	—	18,600	—
582,700		2,300	—	15	—	585,015	—
50,000			_			50,000
—	—	62	—	6,320	—	6,382	—
4,500						4,500
2,700	—	1,560	—	6,000	—	10,260	—
30,000	__		_		_	30,000	_.
15,850	—	—	—	—	—	15,850	—
26,500	—	—	—		—	26,500
43,000	—		—		—	43,000
117,376		—	—		—	117,376
15,000	—		—			15,000 —
304,926	!-	1,622	—	12,320	j	j .318,868 —
4,201,933	1	19,082	1	175,345	\|	4,396,360 —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna........................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart .......

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ..................

Fiskerinäringens understöd.............................,...........

Diverse

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag............

Sala bergslag. Nuvarande anslag: ersättningar

ningar för indragna indelningar m. m...................

Anslaget: friheter*) 62 kronor uteslutes.

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag......

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar,
Anslaget: friheter *) 1,560 kronor uteslutes.

Till förekommande och hämmande af smittosamma
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ...............

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .....

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags Höjes

med..................................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ..............................

*). De i detta anslag enligt nu gällande riksstat ingående
förslag till blifvande riksstat» uteslutits och Utskottet kommer

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Transport

S:gr

anslag.

förslagsanslag................................................

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

anslag. Nuvarande belopp............................

117,370:

48,446:

S:gr

Förslag	till blifvande	riksstat:	!
Anvisning i kontant.		Ersättningar för indragna indelningar m. m., på förslag.	Summa.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
3,876,001	_	164,110	_	4,040,111 42,000	—
42,000	—	—	■—
21,500	—		—	21,500	—
8,700	—-	15	—	8,715	—
18,600	—	—	—	18,600	—
587,700!	—	1,115	—	588,815	—
50,000				50,000
	—	6,320	—	6,320	—
4,500		___	_	4,500	—
2,700		6,000	—	8,700	—
30,000			_	30,000	—
15,850	—		—	15,850	—
26,500	_		—	26,500	—
43,000	—		—	43,000	—
165,822			_	165,822	—
15,000			—	15,000	—
353,372		12,320	_	365,692	—

friheter hafva i enlighet med Kong!. Maj:ta proposition från
framdeles att härom afgifva utlåtande.

Summa I 4,320,173]-

176,445]—| 4,496,618;

SMs-Utskettcts Utlåtande N:o 10 a.

Bil. Lift. />*.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjette Imfvudtitel.

	Kronor.	ö.
Tillfällig löneförbättring:
För kommerskollegium med bergsstaten..................................................	10,960
Justeringsstyr elsen:
Till arfvoden åt den dervid anstälda personalen ...................................	9,300	—
Rikets ekonomiska kartverk:
För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000: — » de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket..... 45,000: —	76,000
Ofverståthållareembetet:
Till fortsatt utgifvande af »Polisunderrättelser».................... 10,000: •— Tidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm... 12,200: —	22,200
Landsstaterna i länen:
För uppehållande af en kronofogde- och en häradsskrifvare- tjenst inom Jemtlands län........................................... 6,800 — För beredande af boställe åt länsmannen i Enontekis distrikt af Norrbottens län ................................................. 19,300: — Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet ......... 50,000: —	76,100
Transport	194,560

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

	Kronor.	(j.
Transport	194,560	—
Väg- och vattenbyggnadsstaten: För anordnande af tillsyn öfver statens jernvägsbyggnader ..................	20,000	—
Skiften och afvittringar: Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena ............................	237,000	—
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar: För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut...........................................................	10,000	_
TBe främjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar: Bidrag till bestridande af kostnaden för allmänna landt- bruksmöten ........................................................................ 5,000: Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus-djur, redskap, maskiner m. m....................................... 10,000: Till arfvode åt en botanist vid landtbruksakademiens agri- kulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt .............. 1,000: — Bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jordbru-kets och näringarnes behof ............................................. 15,000: För de geologiska undersökningarne...................................... 85,500: —	116,500
Hästafvelns förbättrande: Till aflönande af betjening vid Flyinge stuteri m. m............................	5,937	—
Till befrämjande i allmänhet af slöjderna: Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev................................................................................ 3,000: — Till befrämjande af husslöjden.............................................. 10,000: — Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande af en andre lärare vid samma skola ............ 4,800: — Hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens museum 4,000: —	21,800
* Transport	605,797	—

Stats-TJtskottets Utlåtande JS’:o 10 a.

1	Kronor.	Ö.
Transport	605,797	-
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ..............................................	14,000	—
Statskontoret:
Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande denna hufvud-titel . .............................................................	25,898
Diverse anslag:
Till godtgörande af kostnaderna för deltagande i utställningen i Madrid Till godtgörande af kostnaderna för deltagande i utställningen i London Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar och anskaffande af nya inventarier..............	55.000 50.000 500,000	—
Summa	1,250,695	—

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1883.