Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1

Utlåtande 1895:Säru11

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

N:o 1.

Ank. till Riksdagens kansli den 4 april 1895, kl. 3 e. ra.

Särskilda utskottets (n:o 1) utlåtande n:o 1, i anledning af dels
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med
förslag till lag om handelsbolag och enkla bolag, lag om
aktiebolag, lag om vissa föreningar för ekonomisk verksamhet,
lag om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse,
lag angående ändring i vissa delar af strafflagen, lag
om ändring i vissa delar af förordningen angående
handelsböcker och handelsräkningar den 4 maj 1855,
lag angående ändring i 10 § af förordningen om tioårig
preskription och om årsstämning den 4 mars 1862,
lag om registrering af bankaktiebolag samt lag om ändring
i vissa delar af lagen angående handelsregister,
firma och prokura den 13 juli 1887; dels väckta motioner
i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om aktiebolag.

Till förberedande handläggning har särskilda utskottet fått mottaga
dels Kongl. Maj:ts proposition n:o 6, hvari Kongl. Maj:t, under åberopande
af de vid propositionen fogade, i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll, jemlikt 87 § regeringsformen i nåder föreslagit Riksdagen
att antaga här nedan intagna, förslag till

Bill. till Rikad. Prot. 1895. 8 Sami. 1 Afd. 1 Raft. (N:o 1.)

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

l:o) Lag om handelsbolag och enkla bolag;

2:o) Lag om aktiebolag;

3:o) Lag om vissa föreningar för ekonomisk verksamhet;

4:o) Lag om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse;

5:o) Lag angående ändring i vissa delar af strafflagen;

6:o) Lag om ändring i vissa delar af förordningen angående handelsböcker
och handelsräkningar den 4 maj 1855;

7:o) Lag angående ändring i 10 § af förordningen om tioårig preskription
och om årsstämning den 4 mars 1862;

8:o) Lag om registrering af bankaktiebolag;

9:o) Lag om ändring i vissa delar af lagen angående handelsregister,
firma och prokura den 13 juli 1887;

dels ock en inom Första Kammaren af herr Albert Anderson väckt
motion, n:o 24, angående ändring i vissa delar af den utaf Kongl. Maj:t
föreslagna lag om aktiebolag, äfvensom en inom Andra Kammaren af herr
O. H. Ström väckt motion, n:o 92, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om aktiebolag.

Då nu utskottet går att afgifva yttrande öfver Kongl. Maj:ts ifrågavarande
proposition och i sammanhang dermed öfver de till utskottets .
handläggning öfverlemnade motionerna, torde utskottet- — under hänvisning
beträffande de omständigheter, hvilka närmast framkallat de genom
Kongl. Maj:ts proposition för Riksdagen framlagda lagförslagen, äfvensom
rörande förarbetena för desamma till hvad departementschefens vid propositionen
fogade yttrande till statsrådsprotokollet den 15 januari 1895 i
sådant afseende innehåller — böra till en början något redogöra för vissa
hufvudpunkter i Kongl. Maj:ts förslag samt för sin ställning till desamma.

I främsta rummet förtjenar det uppmärksamhet, att den af de föreslagna
lagarne, som är afsedd att ersätta 15 kap. bandelsbalken, nemligen
lagen om handelsbolag och enkla bolag, såsom rédan benämningen angifver,
sönderfaller i två afdelningar, som behandla skilda bolagsarter,
handelsbolaget och det enkla bolaget. Det förra karakteriseras såsom ett
bolag slutet för att under bolagsmännens gemensamma firma drifva handel
eller annan rörelse, med hvars utöfvande följer skyldighet att föra handelsböcker;
det senare åter omfattar alla andra bolag, som falla under denna
lag. Från dennas tillämpningsområde äro nemligen undantagna aktiebolag,
rederier och enskilda banker med sedelutgifningsrätt. Det är hufvudsak -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

ligen tvenne slags associationer, som tillhöra det enkla bolaget, nemligen
dels sammanslutning för ett eller liera enstaka företag, dels bolag för fortsatt
verksamhet, som ej År sådan, att med dess idkande följer skyldighet
att föra handelsböcker. Att rena sameganderättsförhållanden ej Aro hit
hänförliga, framgår deraf, att förutsättningen för ett enkelt bolags tillvaro
säges vara, att två eller flere »sluta» bolag.

Enligt utskottets uppfattning År det obestridligt, att för ingendera
af de nämnda, till enkelt bolag hörande associationerna kunna lämpa sig
samma regler som för handelsbolaget. I associationen för enstaka företag
kan man sålunda exempelvis ej förutsätta någon finna, någon afskild bolagsförmögenhet
eller någon periodisk räkenskapsafslutning och vinstutdelning;
der finnes ej heller behof deraf, att eu bolagsman må ega att äfven utan de
öfrigas fullmagt ingå förpligtande aftal. Vid de bolag åter, som afse fortsatt
bedrifvande af eu icke handelsbokspligtig verksamhet, kan den stränga
rätt, som i handelsförhållanden År nödvändig, icke vara på sin plats.
Äfven här sakna firmatvång och erkännandet af en afskild bolagsförmögenhet
tillräcklig grund. Detsamma År äfven förhållandet med afseende
på hvarje bolagsmans rätt att utan särskild fullmagt ingå aftal samt framför
allt med den solidariska och obegränsade ansvarighet, som i handelsbolag
åligger bolagsmännen. Emellertid kunna omständigheterna undantagsvis
vara sådana, att ett bolag, som ej afser bedrifvandet af en handelsbokspligtig
verksamhet, faktiskt närmar sig ett handelsbolag, och i alla
• händelser bör det ej vara delegarne i ett enkelt bolag betaget att, om de
så önska, genom frivillig underkastelse under de stränga förpligtelser, som
gälla vid handelsbolag, förvärfva delaktighet i de förmåner af ökad kredit
m. in., hvilka dermed äro förbundna. Det måste derför, enligt utskottets
åsigt, betraktas såsom en fullt rigtig anordning, då den föreslagna lagen
medgifver, att enkelt bolag må, efter ansökning af bolagsmännen, i handelsregistret
införas, och förklarar, att bolaget sedan skall anses såsom
handelsbolag.

Inom utskottet hafva — med erkännande af skiljaktigheten mellan
enkelt bolag och handelsbolag — framstälts tvifvelsmål med afseende på
behöfligheten af lagstiftning angående enkla bolag. Utskottet har dock ej
kunnat dela dessa betänkligheter. Visserligen kan det anföras, att för närvarande
i vårt land icke någon särskild lagstiftning om enkla bolag finnes,
samt att rättigheter och skyldigheter inom sådana bolag kunna genom aftal
bestämmas. Men hvad det senare angår, gäller detsamma tydligen äfven vid
handelsbolag och en mängd andra aftalsförhållanden, utan att dock annat
ifrågasatts, än att. lagstiftning till kompletterande af ofullständiga aftal och
till förebyggande af rättsosäkerhet skulle vara önsklig. Beträffande åter det

Särskilda Utskotts (N:o T) Utlåtande N:o 1.

förra vill utskottet framhålla, icke blott att det varit föremål för tvekan, å
hvilka bolag 15 kap. handelsbalken eget- tillämpning,- utan äfven att i allt fall
deri analoga användning, som helt naturligt anknyter sig till en äldre lag med
den affattning, som utmärker 1734 års lag, icke lika lätt anses berättigad
i fråga om en ny, större fullständighet åsyftande författning, såvida ej
motsvarande tillämpning af densamma uttryckligen påbjudes. Af det nu
sagda följer, att, såsom äfven af departementschefen framhållits, 15 kap.
handelsbalken svårligen kan upphäfvas, utan att det ersättes genom en ny
lagstiftning om såväl enkla bolag som handelsbolag. Att återigen låta
nämnda kapitel qvarstå såsom gällande blott för enkla bolag skulle i följd
af dess affattning och af andra orsaker medföra uppenbara olägenheter.
Slutligen bör gent emot påståendet om obehöfligheten deraf, att lagstiftningen
tynges med bestämmelser om enkelt bolag, hänvisas på det förhållande,
att bland de redan i sig fåtaliga af Kongl. Maj:t föreslagna
stadgandena om enkelt bolag vissa blott innehålla föreskrift om motsvarande
tillämpning af de om handelsbolag gifna bestämmelserna, samt att
af de öfriga åtminstone 45 § 2 mom. och 51 § måste hafva i en eller
annan form upptagits i eu fristående lag om handelsbolag. Det är således
endast i högst obetydlig mån, som lagen ökats i omfång derigenom, att
äfven det enkla bolaget blifvit deri ordnadt.

Såsom en särskild art af handelsbolaget upptager förslaget kommanditbolaget,
eller det bolag, der åtminstone en deltagare ansvarar personligt och
obegränsadt, men för den eller de andra ansvarigheten är begränsad till .
ett visst belopp, nemligen det han förbundit sig att i bolaget inskjuta.
Kommanditbolaget har hittills åtminstone ej inom den allmänna svenska
lagstiftningen förekommit. Denna associationsform kan emellertid i talrika
fall vara af behofvet påkallad. Särskildt när en bolagsman är af ålder,
sjukdom eller annan anledning förhindrad att deltaga i vården af bolagets
angelägenheter, bör möjlighet vara honom beredd att begränsa sitt ansvar
för bolagets skulder och dermed sin risk.

Både vid de enkla bolagen och handelsbolagen framträder i förslaget
den enligt utskottets uppfattning fullt berättigade sträfvan att skarpt skilja
mellan bolagsmännens inre rättsförhållande, d. v. s. deras rättigheter och
skyldigheter gent emot hvarandra, och deras förhållande utåt, särskildt till
bolagsborgenärerna. Det inre förhållandet beherskas af af talsfrihetens
grundsats, och från lagens föreskrifter om detsamma kan genom aftal
mellan bolagsmännen afvikelse göras. Med afseende på det yttre förhållandet
deremot äro lagens bud mera ovilkorliga.

Det vanliga handelsbolaget är enligt förslaget ordnadt i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med gällande rätt och allmänt antagna grundsatser

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kommanditbolaget, har på, såvidt utskottet kunnat finna, fullgoda praktiska
skål starkt närmats till det förra. Skiljaktigheterna mellan handelsbolaget
och det enkla bolaget äro redan i det föregående antydda.

I den föreslagna lagen om aktiebolag möter den måhända mest påfallande
nyhet i hela den kongl. propositionen, nemligen att aktiebolagens
stadgar — med undantag för bankaktiebolagens och försäkringsaktiebolagens
— icke vidare skola behöfva Kongl. Maj:ts stadfästelse, och att sålunda
sanktionssysteinet icke vidare skall gälla.

Den fördelaktigaste sidan hos detta system — hvilket efter den
franska lagstiftningens förebild införts nästan öfverallt och äfven i vårt
land, men nu blifvit i de allra flesta länder afskaffadt, eller till afskaffande
föreslaget — torde vara den, att en på detta system byggd lag icke behöfver
vara så fullständig, som i annat fall vore nödigt, och i följd häraf kan under
en längre tid ega bestånd utan ändring eller omarbetning. Regeringen kan
nemligen genom sin pröfning fylla luckorna i en ofullständig lag och i hvarje
förekommande fall uppställa sådana fordringar, som anses påkallade. Vid
denna kompletterande verksamhet kan man taga hänsyn till ändrade tidsförhållanden
och till erfarenhetens lärdomar. De grundsatser, hvilka vid
pröfningen följas, äro sålunda stadda i ständig utveckling. Detta förhållande
kan förklara, att i vårt ''land aktielagen kunnat under så lång tid
. förblifva gällande oaktadt de stora förändringar, som i det ekonomiska
lifvet försiggått.

Den omtalade fördelen af sanktionssystemet, uppväges emellertid mer än
väl af de dermed förenade olägenheterna. Näppeligen kan det anses såsom
ett lyckligt förhållande, att de i så vigtiga och djupt ingripande privaträttsliga
frågor gällande grundsatserna ej äro af den lagstiftande magten pröfvade
eller offentligt kungjorda, eller att de äro underkastade ändringar, som allmänheten
omöjligen kan i tid förutse eller beräkna. Regeringens åtgärder i
afseende på sanktionsrättens utöfning kunna lätt få utseende af godtycklighet,
och möjligheten af veiddigt godtycke är ej utestängd. Vidare
är det klart, att då lagen är ofullständig, måste bolagsordningarna vara så
mycket fullständigare, och att i eu vidlyftig bolagsordning misstag och
otydligheter jemförelsevis lätt kunna insmyga sig.

Innan en rikare erfarenhet om aktiebolagen ännu hunnit vinnas,
kunde sanktionssystemet anses vara det enda lämpliga af det skäl, att det
vore omöjligt att stifta eu lag, som ensam för sig vore tillräcklig för alla
fall. Under nuvarande förhållanden åter lärer eu dylik lagstiftningsuppgift
ej kunna räknas till de vanskligaste, helst om man får lösa densamma under

Särskilda Utskotts (N:o T) Utlåtande N:u 1.

lugna tider och ej, såsom i utlandet stundom varit fallet, tvingas att 1 hast
söka råda hot för redan yppade svåra missbruk.

Den fördel, som sanktionssystemet kan synas medföra derutinnan, att
aktieföretagens soliditet och gagnelighet för samhället kunna göras till föremål
för granskning, torde, såsom äfven af erfarenheten bekräftas, vara mera
skenbar än verklig. En fullt betryggande pröfning af aktieföretagens ekonomiska
sida är knappast möjlig, när årligen ett stort antal aktiebolag
bildas. Dessutom skulle en sådan pröfning kräfva sin motsvarighet i eu
ständig officiel kontroll öfver bolagens verksamhet. Denna kontroll skulle
blifva högst besvärande och svårligen kunna utöfvas utan en ganska talrik
tjenstemannacorps. Under dessa omständigheter synes sanktionssystemets tillämpning
endast kunna verka söfvande på den enskilda vaksamheten och i
händelse af olycka framkalla benägenhet att skjuta skulden derför på den
sanktionerande myndigheten. Denna kommer derigenom lätt i eu skef ställning.
En i viss mån motsvarande fara är för öfrigt förenad redan dermed,
att stadgarnes laglighet af regeringen pröfvas. Sanktionerade bestämmelsers
giltighet kan nemligen, såsom äfven inträffat, ifrågasättas vid
domstol. Sker detta, framkommer en föga önskvärd kollision mellan den
judiciella och den högsta administrativa myndigheten.

Emellertid skulle det enligt utskottets öfvertygelse ingalunda vara
tillrådligt att låta ett aktiebolag träda i verksamhet såsom sådant utan
någon som helst föregående pröfning deraf, om det uppfyller lagens fordringar.
De svåraste förvecklingar måste uppkomma, om ett aktiebolag,
måhända efter lång tids verksamhet, befunnes hafva varit från början olagligt
och i följd häraf ogiltigt. Ifrågavarande pröfning skall erdigt Kong!.
Maj:ts förslag ega rum vid registrering af aktiebolagen. Redan enligt gällande
firmalag äro aktiebolagen underkastade registreringstvång. Nu saknar
dock registreringen rättsstiftande betydelse, och är pröfningen af öfvervägande
formel art. Enligt Kongl. Maj:ts förslag åter är det genom registrering,
som ett aktiebolag erhåller rättslig tillvaro såsom sådant. Af registreringen
beror alltså ansvarets begränsning. Registreringsmyndighetcn har derför
att pröfva, om bolagsordningen på vederbörligt sätt tillkommit, och om dess
innehåll står i öfverensstämmelse med gällande föreskrifter. Hvad sålunda
om registreringens uppgift föreslagits förtjenar enligt utskottets åsigt att
godkännas.

Icke heller emot den i 66 § af lagförslaget uttalade regel, att registreringen
skall ske hos eu enda myndighet för hela riket, har utskottet
något att erinra. Redan i Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 20
maj 1885, hvilken skrifvelse närmast föranledde utarbetandet af ifrågavarande
lagförslag, fram hålles såsom ett önskningsmål, »att alla aktiebolag

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

skola på ett ställe inom riket inregistreras för vinnande af nödig publicitet».
Fördelarne af en dylik anordning "ligga, ock för öppen dag. Ett aktiebolag
sträcker ofta sin verksamhet öfver skilda delar åt landet, och ännu oftare
inträffar, att de personer, som äro intresserade i ett aktiebolag, äro vidt
kringspridda. Långt större betydelse eger det dock, att man endast med
central registrering ka-n vänta ett fullt tillfredsställande resultat af den
magtpåliggande och ofta synnerligen grannlaga pröfning, som eldigt lagförslaget
åligger registreringsmyndigheten. Endast en central registreringsmyndighet
kan nemligen komma i tillfälle att genom handläggning af ett
stort antal ärenden förvärfva nödig erfarenhet, och endast genom en sådan
myndighet kan önsklig enhet i lagtillämpningen med full säkerhet vinnas.
Äfven ur den synpunkten, att ändringarne i gällande rätt ej böra sträckas
längre, än af bestämda skäl påkallas, synes centralisering vara att förorda,
eftersom den egentliga pröfningen af aktiebolagens ordningar nu försiggå.!-hos Kongl. Maj:t.

Frågan om den centrala registreringsmyndighetens organisation bör,
såsom äfven i lagförslaget förutsattes, öfverlenmas åt Konungen. Utskottet
torde emellertid böra lemna en utredning i afseende å de arbetskrafter och
penningemedel, som kunna vara erforderliga, äfvensom om sättet för de
senares anskaffande. Utan en sådan utredning kunde väsentliga betänkligheter
framställas emot den föreslagna lagen. Man kunde nemligen hysa
den farhågan, att förslagets antagande skulle" föra med sig en afsevärd
ökning i statsutgifter eller ock, om kostnaderna skulle bestridas med registreringsafgifterna,
lända till aktiebolagens betungande och derigenom verka
hämmande på vårt lands ekonomiska utveckling.

Behof vet af arbetskrafter för den föreslagna registreringens verkställande
beror tydligen dels af registreringsärendenas mängd, dels af deras
beskaffenhet. För beräkning af det sannolika antalet registreringsärenden
kan man erhålla någon ledning af erfarenheten under de senaste åren med
afseende på den nu föreskrifva firmaregistreringen. Den siffra, som utmärker
antalet tillkännagifvanden, hvilka beträffande aktiebolag under något
år influtit i »Samling af anmälningar till handelsregistren», måste dock af
dera anledningar betydligt höjas för att kunna anses motsvara sannolika
antalet aktiebolagsregistreringsärenden sedan den nya lagstiftningen trädt i
kraft. Så återfinner man i nämnda samling endast de beviljade, ej äfven
de förvägrade registreringarna. Dessutom föranleda ej ens alla af registreringsmyndighet
godkända inlagor, att inskrifning sker i sjelfva registret
eller att innehållet kungöres. Vidare finnes skäl för den förmodan, att
registreringspligten ännu ej vuxit, så in i det allmänna medvetandet, att
ej dess fullgörande ganska ofta försummas. För öfrigt bör det an -

Särskilda Utskotts (A,r:o 1) Utlåtande N:o 1.

märkas, att enligt den föreslagna lagen registrering skall ske i flere fall än
efter nuvarande lagstiftning. Enär registrering af bolagsordningen eller af
ändring deri ej skall föregås af pröfning hos Kongl. Maj:t, kan det äfven
lätt inträffa, att registrering måste förvägras, och att i följd af ansökningens
förnyande samma bolagsordning eller ändring i bolagsordning föranleder
två eller flere registreringsärenden. Tager man tillbörlig hänsyn till allt
detta, torde man stanna vid den uppfattning, att den blifvande registreringsmyndigheten
skall få till årlig handläggning vid pass dubbelt så många
aktiebolagsärenden som de nu i en årgång af förenämnda samling omförmälda.
Då antalet af dessa under åren 1890 —1894 vexlade emellan 600
och 700 i nästan oafbruten stigning, kan man således förvänta åtminstone
1,200 till 1,400 registreringsärenden årligen.

De svårigheter, som ett registreringsärende innesluter, äro i olika
fall mycket olika, Många ärenden, t, ex. registrering af förändring i styrelsens
sammansättning eller af inbetalning å aktiekapitalet, kunna nästan
ögonblickligen afgöras. Andra åter, särskildt den första registreringen af
ett aktiebolag, men äfven t, ex. registrering af ändring i bolagsordningen,
kunna förutsätta en långvarig och insigtsfull pröfning. Med ledning
af nuvarande förhållanden torde det kunna antagas, att dessa senare ärenden
uppgå till inemot en tredjedel af hela antalet,

Redan den nu omtalade olikheten emellan särskilda registreringsärenden
synes böra föranleda dertill, att minst två tjenstemän skola taga
befattning med aktiebolagsregistreringen. Det skulle ej vara god hushållning
med arbetskrafter, om en tjensteman med den insigt och erfarenhet,
som för de svårare ärendena kräfvas, skulle sakna biträde för handläggning
af de enklaste göromålen. Nödvändigheten af en arbetsdelning framstår
ännu mera, om man uppmärksammar, att till registreringsmyndighetens
verksamhetsområde höra äfven sjelfva förandet af aktiebolagsregistret, ordnandet
af inkomna handlingar, registrets genomseende för utfärdande af
utdrag och diariibevis, ombesörjandet och kontrollerandet af annonsering
samt den tidsödande brefvexling, som blifver en följd af bestämmelserna i
den föreslagna lagens 67 och 68 §§ och som antagligen kommer att till
lättnad för allmänheten ytterligare utsträckas genom försök att få felaktiga
anmälningar under hand rättade. Härtill kommer, att eu tjensteman i
registreringsmyndigheten måste stå allmänheten till tjenst med mottagande
af handlingar och med registrets framläggande.

I afseende på en jemförlig art af registrering, nemligen den hos
kommerskollegium centraliserade fartygsregistreringen, hafva också enligt
gällande instruktion af den 30 oktober 1891 de nu antydda principerna
kommit till användning, till och med i högre grad än beträffande aktie -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

bolagsregistreringen torde kunna ifrågasättas. Fartygsregistret föres af
sjöpassnotarien, hvilken äfven i första hand granskar inkommande registreringsanmälningar
samt expedierar och kontrasignera!'' registreringscertifikat
och andra skeppshandlingar. I öfrigt äro göromålen fördelade mellan registrator^
sekreteraren och kommerserådet å byrån för inrikes handel och
sjöfart samt generaldirektören. Af särskilt intresse är, att, medan i allmänhet
generaldirektören på kommerserådets föredragning beslutar, afgör
kommerserådet ensam de enklaste ärendena, nemligen sådana, som angå
anmälningar om öfverlåtelse af fartygsandelar och kungörelser härom.

Af hvad nu anförts torde framgå, att upprättandet för aktiebolagsregistreringen
af ett särskilt embetsverk eller af en särskild afdelning i ett
embetsverk icke kan vara att förorda. Registreringsgöromålen äro icke så
talrika och så svåra, att de kunna tillräckligt sysselsätta flere tjensteman,
men i följd af deras beskaffenhet skulle det vara olämpligt att förena dem
alla på en hand. Slutsatsen häraf blifver, att aktiebolagsregistreringen bör
anförtros åt en myndighet, som har äfven andra ärenden att handlägga.

Till öfvertagande af nämnda registrering synes man kunna ifrågasätta
någon byrå inom civildepartementet, justitiedepartementets statistiska
byrå, kommerskollegium eller patentbyrån. Emot de båda första förslagen
talar, att det skulle strida mot grunderna för organisationen af Kongl.
Maj:ts kansli, om man ville göra någon byrå derinom till en sjelfständigt
beslutande myndighet. Hvad civildepartementet särskildt angår, bör dessutom
framhållas, att detta departement för närvarande är öfverhopadt med arbete,
och att dess delning i anledning häraf är ifrågasatt. Justitiedepartementets
statistiska byrå åter lärer, om ett utarbetadt komitéförslag till förordning om
straffregister vinner godkännande, kunna vänta en icke obetydlig tillökning
i göromål. Kommerskollegium torde ej i någon tjenstegrad förfoga öfver
större arbetskrafter, än som äro nödvändiga för fullgörande af dess nu
föreskrift™ åligganden, hvadan aktiebolagsregistreringens förläggande dit
näppeligen skulle ur besparingssynpunkt medföra någon afsevärd fördel.
Beträffande slutligen patentbyrån har utskottet skäl att antaga, att inom
den närmaste framtiden till Kongl. Maj:t inkommer framställning om förstärkning
af dess personal samt att med den förstärkning, som sålunda i
allt fall lärer vara nödig, byrån, åtminstone om ytterligare en notarieplats
inrättas, kan medhinna jemväl ombesörjande af aktiebolagsregistreringen.
Med den nu antydda såväl som med hvarje annan anordning af registreringen
i fråga torde dock extra biträde erfordras för den öfvergångstid,
hvarunder de redan i verksamhet varande aktiebolagens registrering enligt
den nya lagen genomföres. Bortsedt från detta tillfälliga och öfvergående
behof, för hvars tillfredsställande medel tydligen lätt beredas genom de
Bill. till Riksd. Prof. 1895. 8 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 2

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

under samma tid rikligare inflytande registreringsafgifterna, skulle kostnaderna
blifva ganska ringa. Äfven om man, i betraktande deraf att åtskilliga
allmänna kostnader (för byråchefen, registrator^ vaktbetjening och
lokal) bestridas uteslutande af patent- och varumärkesmedel, utgår derifrån,
att aflöningarna för en ny administrativ sekreterare och eu ny notarie
böra med hela sitt belopp påföras aktiebolagsregistreringen, behöfva dessa
utgifter antagligen ej öfverstiga 6,000 å 8,000 kronor.

På sätt redan i Kongl. Maj:ts proposition tinnes ''antydt, torde kostnaderna
för den nya aktiebolagsregistreringen böra bestridas genom registreringsafgifter,
så att aktiebolagen sjelfva få i sista hand vidkännas de utgifter,
som för deras skull äro erforderliga. Utskottet har derför ansett sig böra
uppgöra en ungefärlig beräkning med afseende på de för ändamålet behöfliga
registreringsafgifternas storlek. Utskottet har härvid utgått från
den förutsättningen, att kostnaden för kungörande af registrerade uppgifter
bör betäckas genom inkomsten af registreringsafgifter lika för alla
aktiebolag, medan deremot registreringsafgifterna i öfrigt graderas efter
aktiekapitalens storlek. Afgifter af det senare slaget böra naturligtvis förekomma
endast vid den första registreringen af hvarje aktiebolag och vid
registrering af aktiekapitalets ökande. Genom gradering af afgifterna kan
man undvika att betunga ens de mindre aktiebolagen, utan att dock inkomsten
i det hela blir otillräcklig.

För den fast bestämda afgiften behöfves enligt den antydda förutsättningen
lika litet som för kungörelsekostnaderna någon särskild beräkning.
Denna afgift och dessa kostnader skola uppväga hvarandra. Utskottet
vill dock meddela, att så vidt utskottet kunnat erfara, de nu föreskrifna
registreringsafgifterna äro fullt tillräckliga för betäckande af kungörelsekostnaden.
Någon förhöjning af de fast bestämda afgifterna utöfver
de nuvarande registreringsafgifternas belopp torde sålunda icke blifva
erforderlig.

Då under de sist förflutna tio åren summan af »mmaikapitalen för
de aktiebolag, som sanktionerats med minst 10,000 kronors kapital, i medeltal
uppgått till omkring 26 millioner kronor, är det tydligt, att en afgift
af Vi o—V 30 procent af aktiekapitalet kan med visshet förutses lemna
medel till betäckande af de ofvan beräknade kostnaderna för registreringsmyndigheten.
En sådan afgift torde icke kunna anses vara betungande
eller nämnvärdt öka de vid ett aktieföretags början förekommande utgifterna.
Märkas bör äfven, att då bolagsordningarna icke vidare skola
behöfva stadfästelse af Kongl. Maj:t, den nuvarande för alla aktiebolag lika
stämpelafgiften 20 kronor bortfaller. I följd häraf kommer enligt den
nyss exempelvis antydda ordningen kostnadssumman att minskas för alla

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

aktiebolag med mindre aktiekapital än 80,000, resp. 60,000 kronor;
för ett aktiebolag med 10,000 kronors kapital skulle hela afgiften belöpa sig
till blott 12.50 å 13.33 i stället för att nu stämpel- och registreringsafgift
sammanlagda uppgå till 30 kronor. En annan lättnad torde äfven i sammanhang
härmed uppkomma. Hos den nya registreringsmyndigheten behöfver
man nemligen icke anlita någon kommissionär för handlingarnes
inlemnande och uttagande.

På intet stadium är faran för missbruk större eller äro bestämmelser
till skydd för allmänheten mera af nöden än under den förberedelsetid, som
föregår ett aktiebolags definitiva konstituerande. Med rätta lägger också
förslaget en stor vigt vid att ordna förhållandena på nämnda stadium. Dess
närmaste mål är i detta hänseende att åstadkomma en tillräckligt stor
offentlighet, för att en hvar intresserad må hafva tillfälle att öfverskåda,
huru bolaget skall blifva beskaffad!.

De föreskrifter, som afse rättsförhållandena under ett aktiebolags fortvara,
äro till stor del ej tvingande eller ovilkorliga. Bolagsordningen kan
sålunda stadga afvikelser från lagen, hvars bestämmelser i den ifrågavarande
delen allenast afse att komplettera ofullständiga bolagsordningar
och derigenom minska behofvet af utförliga sådana.

Till betryggande af minoritetens rätt och förhindrande af öfverraskningar
och förhastade åtgärder uppställas vissa ovilkorliga fordringar för
giltigheten af beslut i åtskilliga vigtigare frågor.

I stället för att anordna en gagrdös eller till äfventyra skadlig
officiel kontroll, beträder förslaget den enligt utskottets förmenande rigtiga
vägen att uppmuntra och understödja den enskilda vaksamheten. Detta
sker hufvudsakligen dels genom publicitetsbestämmelser, dels genom stadganden
om revisorer och revision. I båda rigtningarna torde förslaget till
och med, enligt hvad utskottet nedan skall söka visa, på enstaka punkter
gå något för långt.

Jemte bolagen af olika slag — handelsbolagen, de enkla bolagen och
aktiebolagen — utgöra äfven föreningarne för ekonomisk verksamhet föremål
för den lagstiftning, som i den kongl. propositionen föreslås. Föreningarne
ställas uppenbarligen härvid i motsats emot bolagen, ehuru visserligen
båda slagen af associationer kunna innefattas under föreningar,
då detta ord tages i sin vidsträcktaste bemärkelse. Skilnaden mellan bolag
å ena sidan och å den andra sådana föreningar, som i den föreslagna lagen
åsyftas, beror först och främst på olikhet i det ekonomiska syftet. Bolagen
tjena ett så att säga sjelfständigt förvärfsändämål, och deras verksamhet står

Särskilda Utskotts (N:o T) Utlåtande N:o 1.

ej i något direkt sammanhang med bolagsmännens enskilda verksamhet eller
hushållning. Hvilken lefnadsställning en bolagsman innehar, hvarmed han
sysselsätter sig och huru hans hushållning är anordnad eger — förutsatt
blott att han fullgör sina skyldigheter såsom bolagsman — icke i och för
sig någon betydelse för bolaget; ej heller bolagets verksamhet för bolagsmannens
förvärf eller hushållning annat än medelbart derigenom, att bolaget
bereder honom vinst eller förlust. Annorlunda förhåller det sig i de
s. k. kooperativa föreningarna. Eu bostadsförening har just till ändamål
att åt medlemmarne anskaffa billiga och goda bostäder, en konsumtionsförening
att åt medlemmarne anskaffa billiga och goda lifsförnödenheter eller
dylikt, en mejeriförening att skaffa lönande afsättning för medlemmarnes
mjölkproduktion o. s. v. Dylika föreningar åsyfta alltså att omedelbart
genom sin verksamhet understödja medlemmarnes förvärf eller att bereda
dem besparingar och förbättringar i deras hushållning. Att detta är det
utmärkande för de associationer, som i den föreslagna lagen om föreningar
afses, uttryckes genom anförande af exempel. En på annat sätt angifven
begränsning skulle näppeligen kunna blifva tydligare och vore i allt fall
nödvändigt förenad med rätt stor tyngd och vidlyftighet.

Enligt den föreslagna lagens syftning utgör emellertid det ekonomiska
ändamålets art ej det enda för föreningarne utmärkande. Äfven
sjelfva associationsformen är egendomlig och skiljer sig från såväl det
enkla bolaget och handelsbolaget som äfven aktiebolaget derigenom, att
medlemmarnes antal och kapitalets storlek äro underkastade ständig vexling.
Emellertid har det befunnits öfverflödigt att vid angifvandet af de föreningar,
å hvilka den föreslagna lagen skall ega tillämpning, uttryckligen
uttala den förutsättningen, att medlemsantalet och kapitalet äro variabla.
Det måste också vara tillräckligt, om en sådan förutsättning framgår af lagens
stadganden i öfrigt. Detta gäller så mycket mera, som ingen förening
tvingas att underkasta sig den föreslagna lagen. På hvarje förenings eget
val beror, om den genom registrering vill förvärfva delaktighet i de förmåner,
som lagen medgifver, i hvilket- fall den naturligtvis måste ställa
sig lagens föreskrifter till efterrättelse. Kan en association med det ekonomiska
ändamål, som kännetecknar en förening, i afseende på delegarnes
rättigheter och skyldigheter samt beträffande kapitalet m. m. inrätta sig på
sådant sätt, som motsvarar den ena eller andra i lagstiftningen erkända
bolagsformen, finnes icke något hinder, att denna association betraktas såsom
ett bolag af ifrågavarande art. Särskildt kunna jemväl efter det den
föreslagna lagen om föreningar blifvit gällande bildas aktiebolag med
kooperativt ändamål, såsom hittills ofta förekommit. En annan sak är,
att efter den nya lagens trädande i kraft det åtminstone endast högst

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

sällan kan vara af verkligt behof påkalladt att använda aktiebolagsformen
för kooperativa syften.

Föreningarne kunna, med afseende på ansvarigheten för föreningsförbindelserna,
enligt förslaget vara af tre slag. Dels kunna medleminarne
vara fritagna från hvarje personlig ansvarighet och föreningens egna tillgångar
utgöra det enda, hvartill borgenärerna ega att hålla sig, dels kunna
medlemmarne vara förbundna till obegränsad personlig ansvarighet, dels
slutligen kan personlig ansvarighet åligga dem, men endast intill visst belopp.
Behofvet af dessa olika former är enligt utskottets uppfattning omisskänligt.
Föreningarne kunna med afseende på verksamhetens art, med afseende
på behofvet af kredit och med afseende på möjligheten att samla,
och bibehålla ett föreningskapital af mera afsevärd storlek vara så olika.,
att olika ansvarighet förutsattes för ett framgångsrikt bedrifvande af verksamheten.
Inom utskottet har visserligen ifrågasatts, att personlig ansvarighet
för medlemmarne borde vara utesluten såsom medförande alltför stora
vådor, hvilka särskild! ej kunde anses stå i rimligt förhållande till fördelen
af att tillhöra föreningen. Det torde dock ej kunna förnekas, att i talrika
fall, särskild! då föreningskapitalet af en eller annan anledning är obetydligt,
en förening ej kan erhålla ens en sund och behöflig kredit, utan
att åtminstone några personer ikläda sig personlig ansvarighet. Då detta
är händelsen, skulle en förening, om föreningar med personligen ansvariga
medlemmar ej vore i föreningslagen erkända, nödgas antingen att ställa
sig utom denna lag och afsäga sig dess förmåner eller ock att anlita borgen.
Olämpligheten af båda dessa utvägar ligger enligt utskottets åsigt
för öppen dag. Särskild! vill utskottet fästa, uppmärksamheten derpå, att
man skulle förlora de högst väsentliga lindringar i den personliga ansvarigheten,
som i förslaget angifvas, och som synas i hög grad egnade att
undanrödja alla legislativa betänkligheter mot en sådan ansvarighet. Förslaget
innehåller nemligen, att, föreningsmedlemmarnes personliga ansvarighet
får göras gällande endast när föreningen kommit i konkurs och
endast genom proportionerlig uttaxering. Förslaget sörjer äfven derför,
att ingen föreningsmedlem kan vara i okunnighet om ansvarets omfång.
Åberopas må slutligen, dels att redan nu icke så få svenska, kooperativa föreningar
funnit sig föranlåtna att välja en obegränsad personlig ansvarighet,
dels att en sådan ansvarighet af åtskilliga den kooperativa rörelsens främste
män anses såsom ett oundgängligt vilkor för föreningsväsendets sunda och
kraftiga utveckling. Det synes derför finnas tillräckligt skäl visserligen ej
att föreskrifva, men väl att tillåta den personliga ansvarigheten.

Då föreningarne förutsättas i regel eg a talrika, och ej sällan vexlande
medlemmar, behöfva de en organisation, som starkt närmar sig

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

aktiebolagens, ehuru med vissa förenklingar. Den yttre likheten mellan föreningarne
och aktiebolagen får dock ej förleda till förbiseende af grundskiljaktigheterna,
hvilka hufvudsakligen bero derpå, att i föreningarne det
personliga elementet träder mera fram, kapitalet mera tillbaka. Jemväl i
dessa hänseenden synes förslaget hafva träffat det rätta.

Detsamma kan sägas om det sätt, hvarpå registreringen oi''dnats.
Registreringsmyndigheter äro Konungens befallningshafvande i Stockholm
och i länen. Härigenom bringas föreningsregistren tillräckligt nära föreningarne,
hvilka nästan alltid ega blott en skarpt begränsad lokal betydelse,
på samma gång man undviker den söndersplittring och den fara
för ett mindre sakkunnigt handhafvande af registreringen, som skulle
hafva uppkommit, om föreningsregistren skulle hafva förts af samma myndigheter
som handelsregistren. Att Konungens befallningshafvande utöfva
kontrollen öfver föreningarne, torde för öfrigt, såsom af departementschefen
erinrats, stå i god öfverensstämmelse med grunderna för
gällande landshöfdingeinstruktion.

Den föreslagna lagen om försäkringsaktiebolag afser att för så vidt
dessa bolag angår bibehålla sanktionssystemet. Detta torde äfven vara
nödvändigt åtminstone till dess eu fullständig försäkringslag kan komma,
till stånd.

öfriga i propositionen innefattade mindre lagar (5:o—9:o) utgöra
allenast konseqvenser af lagförslagen om handelsbolag och enkla bolag, om
aktiebolag och om föreningar för ekonomisk verksamhet.

Likasom beträffande de nu behandlade hufvudpunkterna biträder utskottet,
på de redan i komitébetänkandet eller af departementschefen
anförda skäl, i allt öfrigt af mera väsentlig vigt Kongl. Maj:ts proposition.
Emellertid har utskottet vid granskning af lagförslagen funnit desamma
böra i åtskilliga delar ändras. Utskottet öfvergår nu till en redogörelse
för dessa ändringar. Af denna redogörelse skall äfven, på vederbörliga
ställen, framgå, huruvida de i ämnet väckta motionerna enligt utskottets
åsigt böra föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Särskilda utskotts (iV:o 1) Utlåtande N:o 1.

Förslaget till lag om handelsbolag och enkla bolag.

2 §•

Enligt Kongl. Maj:ts proposition skall för aktiebolagen finnas ett särskilt
aktiebolagsregister och för föreningarne ett särskildt föreningsregister.
Handelsbolagen skola deremot fortfarande införas i det äfven för enskilda
näringsidkare afsedda handelsregistret. En följd häraf är, att medan lagarne
om aktiebolag och om föreningar innefatta registreringsbestämmelser,
sådana saknas i lagen om handelsbolag, hvilken härutinnan kompletteras
af firmalagen. Det har derföre synts utskottet nödigt att i lagen om
handelsbolag införa hänvisning till sistnämnda lag. Detta torde vara så
mycket vigtigare, som åtskilliga om handelsbolag gifna stadganden, hvilka
bestämma följderna af tredje mans vetskap om vissa omständigheter, icke
kunna till sin verkliga betydelse förstås utan uppmärksammande af den i
firmalagen uppstälda presumtlon, att hvad i handelsregistret införts och
på visst sätt kungjorts kommit till tredje mans kännedom. Dertill kommer,
att äfven bestämmelserna om handelsbolags firma och de flesta bestämmelserna
om prokura för handelsbolag återfinnas i firmalagen. Utskottet har
derför i 2, 18 och 54 §§ föreslagit hänvisningar, afsedda att innefatta firmalagens
hela innehåll, för så vidt det är i fråga om handelsbolag tillämpligt.
Ett sammanförande i en enda hänvisning skulle näppeligen hafva bidragit
till klarhet och beqvämlighet samt möter bestämdt hinder i den omständigheten,
att, såsom nyss antydts, i fråga om ett af ämnena för firmalagen,
nemligen prokura, lagen om handelsbolag innehåller vissa stadganden.

5 §•

Kongl. Maj:t,s förslag innehåller den inskränkning i bolagsmännens
individuella förvaltningsbefogenhet, att åtgärd, som faller utom bolagets
vanliga verksamhet eller är för dess ändamål främmande, ej får vidtagas
utan samtliga bolagsmännens samtycke. Denna inskränkning har i hvad
den afser åtgärd, som faller utom bolagets vanliga verksamhet, synts utskottet
alltför sväfvande, för att ej tvistigheter lätt skulle uppkomma, och
har derföre ej i denna del kunnat af utskottet förordas. Äfven om enligt

Särskilda Utskotts (N:o 7) Utlåtande N:o 1.

utskottets förslag den individuella förv al tningsbefogen heten sträcker sig
något längre än enligt Kongl. Maj:ts förslag, torde detta ej böra väcka
några betänkligheter. Det står nemligen enligt 3 § bolagsmännen fritt att
genom aftal inskränka den af lagen medgifna förvaltningsbefogenheten.

8 och 11 §§.

Enligt Kong]. Maj:ts förslag eger bolagsman rätt att vid utgången
af hvarje räkenskapsår lyfta dels ränta å sin insats, dels ock arvode, der
sådant betingats. Visserligen är det här blott fråga om bolagsmännens
inbördes rättigheter och skyldigheter enligt ett stadgande, hvarifrån på
grund af aftal afvikelse i hvilkendei*a rigtningen som helst kan ske. Det
har dock synts utskottet mindre tillrådligt att genom en uttrycklig lagbestämmelse
auktorisera, att bolagsmännen lyfta utdelning oberoende deraf,
om verksamheten lemnat vinst eller medfört förlust. Dessutom kan ifrågavarande
sats ej erkännas stå i den öfverensstämmelse med bolagsmännens
grundade anspråk gent emot hvarandra, att den bör såsom regel uttalas.
I följd af den solidariska, personliga och obegränsade ansvarigheten för
bolagets skulder har hvarje bolagsman ett särskildt intresse deraf, att
bolagsförmögenheten bibehålies till minskande af faran för hans enskilda
tillgångars anlitande. På nu anförda skäl har utskottet föreslagit, att ränta
och arvode ej skola få lyftas förr än efter räkenskapsafslutningen, hvaraf
verksamhetens resultat först med säkerhet framgår, och endast i den mån
räntan eller arvodet ej behöfver innehållas till betäckande af uppkommen
brist i bolagsmannens insats. Bestämmelsen om tillgodoförande af ränta
och arvode har dock bort bibehållas på grund af dess betydelse för fördelningen
af vinst och förlust.

Sista delen af andra stycket i 8 § har ansetts öfverflödig. Enär ett
förtida lyftande endast med enhälligt samtycke kan få ske, lärer det nemligen
ej möta någon svårighet att på samma gång träffa aftal om den
lyfta,ndés räntepligt. Då den ofvan med afseende å uttagande af ränta och
arvode framstälda regeln sammanfaller med den af Kongl. Maj:t för lyftande
af vinst i 13 § föreslagna, har en gemensam bestämmelse i 11 § af
utskottet upptagits med strykande af hela andra stycket i 8 §.

13 §.

På sätt redan vid 8 och 11 §§ antydts, har bestämmelsen om inskränkning
i rätten att lyfta vinst flyttats till 11 § i utskottets förslag.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

De inskjutna orden afse att skarpare framhålla, att det endast är i
bolagsmännens inbördes förhållande, som betalningsskyldigheten är begränsad
till den utfästa insatsen, och att denna begränsning icke har något
inflytande på ansvarigheten gent emot bolagets borgenärer.

16 §.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelsen om rätt att från firmateckningen
skilja bolagsman, som visat trolöshet, synes vid tillämpningen
föranleda åtskilliga svårigheter, särskilt då allenast två bolagsmän finnas,
samt med afseende på den anmälan till handelsregistret, som förutsättes
för att skiljandet skall få verkan gent emot allmänheten. Utskottet har
derföre föreslagit, att skiljandet från firmateckningen skall ske genom domstols
beslut och, till förebyggande af tidsutdrägt, tillagt, att sådant beslut
skall gå i verkställighet utan hinder af förd klagan. I firmalagen (21 §)
har utskottet vidare föreslagit det tillägg, som erfordras för att dylikt beslut
må kunna omedelbart registreras.

18 §.

Med afseende på tillägget hänvisas till hvad vid 2 § anförts.

22 §.

* T• ii . • '' . i* Ii'' ''• i i!

Deri föreslagna ändringen innebär icke någon modifikation af innehållet,
utan afser allenast större klarhet i uttrycket.

23 §.

Uteslutandet af 8 § ur citationen är eu omedelbar följd af hvad vid
8 och 11 §§ föreslagits.

24 §.

Utskottet har funnit det i Kongl. Maj:ts förslag valda uttrycket på
ett mindre tydligt sätt angifva tanken än det bland annat i gällande förslå.
till Bilcsd. Prot. 1803. 8 Sand. 1 Afd. 1 Käft. 3

Särskilda Utskotts (iV;o 1) Utlåtande N:o 1.

ordning om aktiebolag samt i lagen om bankaktiebolag använda och på
grund häraf föreslagit eu med nämnda författningar öfverensstämmande
formulering.

27 §.

Det i Kongl. Maj:ts förslag på tvenne ställen förekommande uttrycket
»andel i bolagsegendom» synes ej vara tillfredsställande, eftersom bolagsegendomen
tillhör bolaget, och bolagsmännen ej i densamma ega några
qvotdelar. Nämnda uttryck har derföre utbytts mot det med handelsbolagets
karakter öfverensstämmande »andel i bolaget». Utskottet har icke
förbisett, att i följd af den sålunda föreslagna ändringen ifrågavarande bestämmelser
lämpa sig mindre väl för det enkla bolaget, med afseende hvarå
till denna paragraf hänvisas. Denna olägenhet bör emellertid ej enligt utskottets
uppfattning vara afgörande. Dels förklaras nemligen 27 § blott
ega »motsvarande tillämpning» i fråga om enkelt bolag, dels afser samma
paragraf ej att gifva en uttömmande uppräkning af de omständigheter, på
grund hvaraf ett bolags upplösning kan yrkas.

33 och 34 §§.

Angående skälen för delning af 33 § i Kongl. Maj:ts förslag hänvisas
till hvad här nedan vid 52 § anföres.

Utskottet har föreslagit infogande bland de citerade paragraferna
äfven af 10 §. Tvekan kunde eljest uppstå om rätta grunden för fördelning
af den vinst, som vid liqvidationen yppar sig.

• J ,S .. '' '' '' •''

42 §.

(Kongl Maj:ts förslag 40 och 42 §§.)

Efter den föreslagna ändringen i 11 § kan 40 § i Kongl. Maj:ts förslag
ej bibehållas. Det finnes nemligen icke något skäl att särskilt för kommanditbolag
upprepa en regel, som enligt 11 § gäller för handelsbolag i
allmänhet. I stället erfordras ett tillägg i 42 § till utmärkande deraf, att
om en kommanditdelegare, innan uppkommen brist i hans insats blifvit
fyld, lyftat ränta, arvode eller vinst, han är ansvarig för bolagets skulder
intill beloppet af den brist, som bort fyllas med hvad han lyftat. Genom
ett sådant tillägg åstadkommes, att den i 11 § stadgade inskränkningen i

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

lyftningsrätten får ovilkorlig verkan till förmån för bolagets borgenärer,
medan densamma hvad angår bolagsmännens inbördes förhållande kan
genom aftal dem emellan mildras eller upphäfvas.

I andra kapitlets första underrubrik hafva orden »enkla bolag» rättats
till »enkelt bolag».

52 och 53 §§.

52 § i Kongl. Maj:ts förslag hänvisar beträffande upplösning, liqvidation
och bolagsskifte med afseende på enkelt bolag till åtskilliga för handelsbolag
gifna föreskrifter. Bland dessa befinnes äfven 33 §, hvilken i sin
ordning hänvisar till flere föregående paragrafer. Utskottet har ej kunnat
finna denna anordning tillfredsställande. Att (i 52 §) »motsvarande tillämpning»
tillerkännes en paragraf (33 §), som innehåller, att vissa andra
paragrafer skola »i tillämpliga delar» lända till efterrättelse, kan lätt framkalla
oreda och osäkerhet. Detta gäller så mycket mera, som bland de i
33 § citerade paragraferna finnas två (5 och 8 §§), som ej eg a tillämpning
vid enkelt bolag, men saknas en (48 §), som särskilt afser just detta
bolag. 52 § angifver för öfrigt blott på ett ofullständigt sätt de ämnen,
som innefattas i hänvisningen.

Till afhjelpande af nu antydda olägenheter har utskottet föreslagit delning
af 33 § samt delning och ändring af 52 §. Den förra åtgärden är
nödig för att underlätta en hänvisning till den del af 33 §, som ej i sin
ordning innehåller hänvisningar. Den senare föranledes hufvudsakligen
deraf, att direkt hänvisning skall gifvas till de paragrafer, som röra bolagsmännens
inbördes förhållande under bolagets bestånd.

54 §.

Rörande skälen för denna hänvisning åberopas det vid 2 § anförda.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1

Förslaget till lag om aktiebolag.

3 §•

Enligt. Kong]. Maj:ts förslag måste aktiekapitalet vara till visst belopp
bestämdt, och är det sålunda ej tillåtet att allenast utsätta ett minimum
och ett maximum för detsamma. Till stöd för komitéförslaget, med
hvilket. Kongl. Maj:ts förslag i denna punkt öfverensstämmer, anföres i
motiverna (sid. 115):

»Det i vårt land ej sällan förekommande bruket att bestämma minimi-
och maximigräns för aktiekapitalet är egnadt att åstadkomma förvirring
och försvåra möjligheten för allmänheten att erhålla tillförlitlig kunskap
om det verkligen inbetalda aktiekapitalet, samt torde jemväl någon
gång hafva framkallat oegentligheter vid uppgörande af bokslut. Något egentligt
behof att bibehålla ifrågavarande bruk lärer ej heller förefinnas. År
företaget planlagdt med tillbörlig omsorg, kan det till en början erforderliga
rörelsekapitalet i allmänhet till sin storlek timligen noga beräknas; och
skulle det inbetalda aktiekapitalet visa sig vara otillräckligt, kan, enligt
förslaget, ökning af aktiekapitalet ske utan annan formalitet än den för
publiciteten erforderliga anmälan till registret.»

Utskottet har icke funnit dessa skäl öfvertygande. Visserligen minskas
behofvet af ett spelrum mellan minimikapital och maximikapital i
någon män derigenom, att ändring i bolagsordningen eldigt, förslaget icke
vidare behöfver Kongl. Majrts stadfästelse, och att det sålunda blott beror
på bolagen sjelfva att genom ändring i bolagsordningen höja aktiekapitalet.
I betraktande deraf, att det för närvarande endast är jemförelsevis
ytterst få aktiebolag (af, de under åren 1885—1894 sanktionerade
ej fullt 4 procent), som hafva ett. till visst belopp bestämdt kapital, skulle
dock den ifrågasatta föreskriften medföra en alltför tvär brytning med
nu rådande förhållanden, vanor och föreställningssätt. Såsom en särskild
olägenhet, som skulle följa af nämnda föreskrifts antagande, må framhållas,
att det skulle blifva omöjligt att. vid ett aktiebolags bildande förbehålla
sig att framdeles utfärda preferensaktier. Hela det till visst belopp
bestämda aktiekapitalet, måste nemligen vara tecknadt. Emellertid är möjligheten
att göra ett dylikt förbehåll ofta synnerligen önskvärd, eftersom
för beslut om sådan ändring i bolagsordningen, att preferensaktier få utfärdas,
måste vara, och äfven enligt förslaget äro, uppstäda stränga vilkor.

Särskilda Utskotts (N:o l) Utlåtande N:o 1.

A andra sidan måste det dock anses såsom ett missförhållande, om
skilnaden mellan minimikapitalet och maximikapitalet Sr alltför stor. Både
för aktieegarne och för utanför stående eger exempelvis ett millionbolag
helt annan betydelse än ett bolag med några få tiotusental kronors kapital.
Den organisation af styrelsen, af revisionen in. in., som i det ena fallet
lämpar sig, är i det andra alls icke på sin plats, och sjelfva verksamheten
kan ega en helt annan karakter. Utskottet har derför funnit sig böra föreslå
en gräns för proportionen mellan minimikapitalet och maximikapitalet.
Denna gräns har synts icke behöfva dragas mera vid, än att minimikapitalet
skall utgöra minst tredjedelen af maximikapitalet. Visserligen utgör
det förra nu ofta blott eu fjerdedel eller eu femtedel och stundom till och
med en ännu mindre bråkdel af det senare; i något mera än 34 procent
af de under åren 1885 —1894 sanktionerade aktiebolagen uppgick nemligen
minimikapitalet ej till 1/3, i något mera än 18 procent af desamma ej till
V*, och i något mera än 8 procent ej ens till Ds af maximikapitalet. Men
da med sanktionens afskaffande möjligheten att pröfva förhållandena i hvarje
särskildt fall försvunnit, kan friheten i förevarande afseende ej altför mycket
utsträckas. För tillfredsställande af ett möjligt behof att under de första
åren efter bolagets bildande öka dess kapital eller att utfärda preferensaktier
är den af utskottet förordade latituden fullt tillräcklig, och, såsom
ofvan påpekats, kan bolaget, om större utvidgning visar sig erforderlig,
fritt ändra sin bolagsordning.

I 3 § har utskottet föreslagit jemväl en annan vigtig ändring, nemligen
nedsättning af de belopp, hvartill aktiekapital och akties nominalbelopp
få, utan Kongl. Maj:ts särskilda medgifvande, lägst sättas. De i
Kongl. Maj:ts förslag upptagna beloppen, 25,000 kronor och 100 kronor,
äro visserligen både i sig sjelfva och i jemförelse med de i allmänhet rådande
utländska förhållandena mycket låga. Erkännas måste också, att
små företag, för Indika någon begränsning af ansvarigheten är önsklig, i
regel hellre böra bedrifvas af andra associationer än aktiebolag, och att
särskildt den föreslagna lagen om föreningar anvisar eu för ändamålet
oftast bättre lämpad associationsform. Utskottet har likväl befarat, att
äfven i denna punkt Kong]. Maj:ts förslag, derest det antoges, skulle medföra
en alltför brådstörtad rubbning, helst som det näppeligen är att förvänta,
att den genom den föreslagna, nya lagstiftningen ordnade föreningsforinen
under den närmaste tiden skulle blifva tillräckligt allmänt känd
och till sin användbarhet uppskattad. Bland de under åren 1890—1894
sanktionerade aktiebolagen, saminanlagdt utgörande 962, finner man ej
mindre än omkring 40 procent, som hafva antingen lägre (minimi)aktiekapital
än 25,000 kr. eller lägre nominalvärde å aktie än 100 eller bådadera. Ut -

22 Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

skottet har derför, till undanrödjande af åtminstone de största olägenheterna,
föreslagit, att siffran 25,000 utbytes emot 10,000 och siffran 100
mot 50. Af hittills bildade aktiebolag skulle visserligen en betydlig del
— under ofvannämnda 5 år omkring 20 procent — icke hafva uppfylt
ens de sålunda reducerade fordringarne. Det är emellertid klart, att ju
mindre aktiekapital och nominalbelopp för aktie ett bolag eger, desto sannolikare
är det, att föreningen utgör den för detsamma ändamålsenligaste
associationsformen. För öfrigt bibehålies äfven enligt utskottets förslag
Kongl. Maj:ts rätt att i förekommande fall dispensera från de af lagen uppstälda
fordringarne.

Att ytterligare nedsätta eller alldeles afskaffa de föreslagna gränsvärdena
för aktiekapital och akties nominalbelopp skulle i alla, händelser
enligt utskottets uppfattning vara allt annat än tillrådligt. Då aktiekapitalet
utgör den enda kreditbasen, kan det ej få vara alltför obetydligt, och
om akties nominalbelopp är alltför lågt, måste man befara, att aktierna
placeras hos föga bemedlade personer, som sakna förmåga att bedöma, ett
företags utsigter och att under bolagets fortvara bevaka sin rätt, samt att
för mera bemedlade personer aktierna ega allt för ringa, ekonomisk betydelse
för att ens i någon mån uppfordra dem till verklig kritik vid teckningen
och till intresseradt deltagande i bolagsstämmorna under bolagets
fortvara.

4 §•

1 sin ofvan omförmälda motion har herr Albert Anderson anfört:

»Eldigt kongl. förordningen angående aktiebolag den 6 oktober 1848
är medgifvet, att lotter i sådana bolag ma utställas pa innehafvare!! eller
viss man. Enahanda medgifvande finnes ock i det förslag till lag om
aktiebolag, som den 30 juni 1890 af utsedde komiterade afgifvits likasom
i det förslag i samma ämne, som Kongl. Maj:t i nådig proposition n:o 6
till innevarande Riksdag aflåtit. Då emellertid aktiebolag oftast utöfva
verksamhet i större omfattning än enskilde samt ega fast egendom till
betydande värde och utsträckning, samt delega-rne i ett aktiebolag äro de
bestämmande i fråga om bolagets verksamhet, i sådan måtto att densamma
utöfvas af en styrelse enligt de föreskrifter, som af aktieegarne å
bolagsstämma meddelas, synes det mig vara billigt och rättvist, att det
lika litet må vara aktieegare som hvarje enskild näringsidkare eller fastighetsegare
tillätet att, medelst en bolagsordning, som medgifver att aktierna
ställas på innehafvaren, dölja sig under anonymitetens slöja. I fråga särskilt
om aktiebolag, som besitta fast egendom, torde det, i synnerhet vara
magtpåliggande, att aktieegarne äro kända.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Enligt kongl. kungörelsen den 3 oktober 1829 kan utländsk undersåte,
som icke erhållit svensk medborgarerätt, ej anses vara berättigad att
förvärfva och besitta fast egendom inom riket. Utländing, som inköper
fastighet i riket, måste ock i regeln söka Kongl. Maj:ts tillstånd att densamma
besitta. Derest medgifvande fortfarande lemna», att aktierna i
bolag ställas på innehafvaren, kan det inträffa, att delegarne i ett sådant
aktiebolag, äfven då det eger vidsträckta områden inom vårt land, till en
del eller hufvudsakligen bestå af utländske undersåtar, och någon kontroll,
huru sig härmed i verkligheten förhåller, är ej möjlig. Att sådant kan
medföra olägenheter och förvecklingar är påtagligt, och svårigheterna afhjelpas
icke dermed, att bolagets styrelse utgöres af svenske män, ty styrelserna
måste, såsom ofvan är antydt, ställa sig aktieegarnes å bolagsstämma
fattade beslut i afseende på förvaltningen af bolagets egendom
till efterrättelse.

Hvad här ofvan blifvit anfördt till förmån för den åsigten, att aktierna
i bolag böra ställas pa viss man, gäller ock om redan befintliga
aktiebolag. Sådana enligt hittills gällande lagstiftning bildade bolag, hvilkas
aktier äro stälda till innehafvaren, torde dock böra beredas nödigt rådrum
att vidtaga de förändringar i bolagsordningen och eljest, som af en förändrad
lagstiftning påkallas.»

På grund af sålunda angifna skäl föreslår motionären, dels att i 4 §
af Kongl. Maj:ts förslag orden »till innehafvaren eller» uteslutas ur första
stvcket, dels tillägg i samma paragraf af ett nytt (fjerde) stycke så lydande:
»Pa särskild pröfning af Konungen skall i hvarje fåll bero, huruvida utländsk
undersåte må vinna inträde såsom delegare i aktiebolag», dels slutligen
af förstnämnda förslag föranledda ändringar i 8, 18, 27, 69 och
81 §§ af Kong]. Maj:ts förslag, hvarjemte motionären anhåller, att vederbörande
utskott måtte vidtaga öfriga förändringar, som i anledning af hans
framstälda förslag kunde finnas behöfliga i de till den kongl. propositionen
hörande lagförslag.

De af motionären till stöd för hans yrkanden åberopade grunder hafva
synts utskottet vara högeligen behjertansvärda. Särskild! lärer det enligt
utskottets mening icke kunna med fog förnekas, att då utländingar innehafva
störa partier aktier i aktiebolag, hvilka i vårt land förfoga öfver vidsträckta
jordområden eller vigtiga mineralfyndigheter eller kommunikationsanstalter,
svårigheter och faror af mångahanda slag kunna deraf uppkomma.

Utskottet betvifiar emellertid, att eu tillfredsställande lösning stål- att
vinna på den af motionären anvisade vägen.

Ett allmänt förbud mot aktiers ställande till innehafvaren skulle
uppenbarligen skjuta långt öfver målet, då i många, för att ej säga de

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

flesta, fall det är för del allmänna fullkomligt likgiltigt, pa hvilket sätt
aktieegarne skola legitimera sig i förhållande till bolaget, oeh aktierätten
från en till annan öfverflyttas. kör en så genomgripande åtgärd har motionären
icke heller anfört några skäl. Endast på giltiga sådana kan emellertid
en lagändring förordas, som upphäfver en sedan nära femtio år aktiebolagen
tillerkänd frihet, hvaraf de äfven i ganska många fall (mellan 10
och 11 procent) och på senare tid, enligt uppgifterna i »Samling af anmälningar
till handelsregistren», åtminstone ej mindre ofta än förut begagnat
sig. Redan före 1848 års förordning hade för öfi-igt aktier stälda till
innehafvare!! någon gång förekommit i vårt land. Åtminstone ej någon
allmännare olägenhet af aktiernas ställande till innehafvaren har utskottet
veterligen försports, och i riksdagsskrifvelsen af den 20 maj 1885 ifrågasättes
ej heller annat, än att sådana aktier skola fortfarande fa utfärdas.
l)et är således ingalunda nödigt att till förmån för innehafvaraktiers tilllåtande
beropa sig på utlandets exempel eller på aktiebolagets natur. Nämnas
må dock, att för närvarande näppeligen någon annan allmän aktielag
än den ryska förbjuder innehafvaraktier, att icke ens i länder, der aktiesvindel
i stor utsträckning och med förödande verkningar förekommit, med
synnerligen stor styrka framstälts yrkanden på ett sådant förbud, äfvensom
att det uppenbarligen bäst öfverensstämmer med aktiebolagets egenskap af
kapitalassociation, om aktierna så litet som möjligt bindas vid vissa personer.
I detta sammanhang anser sig utskottet äfven böra framhålla den
praktiska svårigheten att utan samfärdselns betungande förhindra, att ett
förbud emot innehafvaraktier kringgås genom tecknande af blankoöfverlåtelser,
som måhända först sedan aktierna gått genom många händer
utfyllas.

I viss mån ega dessa betänkligheter tillämpning jemväl med afseende
å ett mera begränsadt förbud emot innehafvaraktier. Ett sådant förbud
skulle emellertid medföra äfven särskilda svårigheter.

Närmast till hands skulle det måhända ligga att begränsa förbudet
till sadana aktiebolag, som ega eller innehafva fast egendom. Härmed
skulle man emellertid träffa äfven sådana bolag, som blott ega eller innehafva
ett obetydligt område, hufvudsakligen utgörande tomtplats för bolagets
industriella anläggning eller magasins- eller handelslokal. Inskränker
man ytterligare förbudet, så att det gäller blott aktiebolag, som ega eller
innehafva fastighet af minst visst taxeringsvärde, uppstå svårlösta frågor i
de fall, då fastighets värde genom förbättringar ökas, eller då taxeringen
oberoende häraf höjes. För öfrig! kan emot ett sådant förslag, liksom emot
förslaget att låta aktiekapitalets storlek vara afgörande, invändas, att det just
är i större bolag, som innehafvaraktier hafva sin vigtigaste användning. Hvad

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

slutligen angår den utvägen att fästa sig vid arten af ett bolags verksamhet
och endast för bolag med verksamhet af visst slag, t. ex. jordbruks-,
skogsbruks-,_ bergsbruks-, jernvägsbolag förbjuda innehafvaraktier, skulle
detta för sin utförbarhet förutsätta, icke blott att i lagen uppdroges en
skarp gräns mellan olika verksamhetsarter, utan äfven att bolag med innehafvaraktier
vore strängt bundna vid sin från början afsedda verksamhet
och åtminstone ej finge gripa, in på något af de särskildt undantagna verksamhetsområdena.
Iakttagandet häraf skulle mången gång vara svårt att
kontrollera, och för fall af öfverträdelse vore det ej lätt att finna en lämplig
påföljd.

Såsom af det ofvan ur motionen anförda framgår, åsyftas med densamma
icke att förorda ett absolut förbud för utländingar att innehafva
aktier i svenska aktiebolag. Ett sådant förbud skulle icke heller stå i
öfverensstämmelse med gällande regler om utländingars rätt att här i riket
besitta fast egendom och drifva näring. Hvad angår norrmän och utländingar,
som genom traktater fått sig sådan rätt tillerkänd, skulle t. o. m.
det i motionen föreslagna stadgandet, att för vinnande af inträde i svenskt
aktiebolag Kongl. Maj:ts tillstånd i hvarje särskildt fall erfordras, uppenbarligen
innebära eu extraordinär inskränkning, som svårligen kunde på
tillfredsställande sätt förklaras. För ett förbud af ifrågavarande art skulle
vidare, på sätt äfven af motionären påpekats, förutsättas förbud mot innehafvaraktier,
hvadan, om ett sådant förbud icke kan uppställas, ej heller
dét förra är möjligt att genomföra. Dessutom skulle till ordnande af de
rättsförhållanden, som uppkomme, då en utländing genom arf, giftorätt
eller testamente förvärfvade en aktie, eller en aktieegare af någon anledning
förlorade sin svenska nationalitet, särskilda bestämmelser af ganska
invecklad art vara behöfliga.

På grund af hvad nu anförts har utskottet funnit bifall till hvad vid
4 § af Kongl. Maj:ts förslag i motionen hemstälts icke kunna förordas, till
följd hvaraf något särskildt yttrande öfver motionens innehåll i öfrigt ej
torde erfordras. Utskottet föreställer sig emellertid, att den af 1894 års
Riksdag begärda utredning angående bolags förvärf af fastighet skall kunna
lemna bidrag till kännedomen om de rätta medlen att vinna det hufvudändamål,
som med motionen åsyftats. Den förändrade lagstiftning, som
kan befinnas påkallad för att undanrödja öfverklagade missförhållanden,
torde lämpligast hållas skild från den egentliga bolagslagstiftningen. Den
föreslagna lagen om aktiebolag utesluter på intet sätt möjligheten af eu
särskild lagstiftning för vissa fall, utan innehåller tvärtom i 79 § förbehåll
om en sådan särskild lagstiftnings fortfarande giltighet jemte aktiebolagslagen.

Bill. till Riksd. Prof. 1895 . 8 Sand. I Afd. 7 Raft.

-1

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

6 §•

Af högsta domstolens samtliga ledamöter framhölls, att tydligare föreskrifter
än i komitéförslaget meddelats vore erforderliga dels derom, att,
såvida ej de särskilda terminerna för aktiekapitalets inbetalning blifvit i
stiftelseurkunden eller bolagsordningen bestämda, desamma borde utsättas
genom beslut af bolagsstämman eller af styrelsen och derefter i vederbörlig
ordning kungöras, dels ock derom, att för den händelse aktietecknare försummat
att å utsatt tid verkställa inbetalning å aktie eller aflemna förbindelse
å oguldet aktiebelopp, hans aktierätt dock icke finge förklaras förverkad,
med mindre ny tid blifvit honom förelagd och i föreskrifven ordning
kungjord, men han sådant oaktadt ej fullgjort sina åligganden. Det sålunda
framhållna behofvet af större tydlighet synes Kongl. Maj:ts förslag
ej fullständigt tillfredsställa. Utskottet har derför delvis omredigerat paragrafen.
Härvid har det befunnits obehöflig! att bestämdt föreskrifva visst
kungörelsesätt och tillräckligt,, att lagen blott uttalar sig angående verkningarna
af ett på visst sätt företaget kungörande samt lemnar öppet för
vederbörande att, om de så önska, använda ett annat sätt.

I betraktande deraf att en så sträng påföljd som aktierättens förlust
är fäst vid försummelse att oaktadt anmaning fullgöra inbetalning eller
aflemna förbindelse, har det synts utskottet mindre tillrådligt att åt styrelsen
öfverlemna utsättandet af anståndstiden. Utskottet har derför
föreslagit eu bestämd anståndstid af en månad efter anmaningen. Till
följd af den nyssberörda regeln, att anmaning må anses vara gifven, när
den blifvit i viss ordning kungjord, bör det ej medföra någon svårighet
att afgöra, från hvilken tidpunkt nämnda månad bör räknas.

7 §•

22 §, som behandlar ny aktieteckning till ökning af ett redan bestående
aktiebolags kapital, hänvisar beträffande påföljden för uraktlåtenhet
att verkställa inbetalning å tecknad aktie till 6 och 7 §§. Den i 7 §
förekommande tidsbestämmelse, som hänför sig till bolagets bildande, saknar
emellertid tillämplighet i fråga om ny akf åteckning. Det kan äfven vara
föremål för tvekan, hvilken motsvarighet vid sådan aktieteckning finnes
till tidpunkten för bolagets bildande. Hufvudsakligen på grund af hvad
nu anförts har utskottet funnit nödigt att i 7 § utbyta sistnämnda tidpunkt
emot utgången af den för aktiekapitalets inbetalning bestämda tid.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

8 §.

I)å enligt den i 3 § föreslagna, ändring aktiekapitalet kan vara bestämdt
allenast till sitt maximum och sitt minimum, måste 8 § 3) modifieras.
År aktiekapitalet ej bestämdt till visst belopp, kan stiftelseurkunden
icke angifva en viss summa såsom utmärkande aktiekapitalets storlek, ej
heller ett visst antal aktier. Af redaktionella skäl har det nya uttryck,
som skall ersätta uttrycket »det antal aktier, hvari det (aktiekapitalet) skall
fördelas» bort flyttas till nästföljande nummer.

Uppenbarligen är det af största intresse, huruvida, såsom regelmässigt,
alla aktier i ett bolag skola medföra lika rätt, eller om s. k.
preferensaktier skola kunna förekomma. Också uppställas i 32 § a,f Kongl.
Maj:ts förslag stränga vilkor för giltigheten af beslut om sådan ändring i
bolagsordningen, att preferensaktier få utfärdas. En motsvarande regel
med hänsyn till fastställande af innehållet i den ursprungliga bolagsordningen
saknas i Kongl. Maj:ts förslag. » Den är der äfven mindre nödig i
följd deraf, att enligt detta, förslag aktiekapitalet alltid skall vara i stiftelseurkunden
till visst belopp bestämdt. Från stiftelseurkundens föreskrifna,
innehåll får enligt 18 § afvikelse i den ursprungliga bolagsordningen göras,
endast, om samtliga, aktieegare förena sig derom. Efter ändringen i 3 §
skulle sistnämnda bestämmelse deremot alls icke hindra, att å den konstituerande
bolagsstämman beslut fattades om utfärdande af preferensaktier.
I anledning häraf har utskottet föreslagit intagandet i 8 § af ett nytt
nummer, som, sammanstäldt med 18 §, förbjuder, att utan förbehåll i
stiftelseurkunden eller enhälligt samtycke utfärdandet, af preferensaktier i
den första bolagsordningen medgifves.

12 §.

För att så vidt, möjligt utestänga hvarje farhåga, att en stiftelseurkund
kan komma att utan tillräckliga skäl tillbakavisas och härigenom
ett aktiebolags bildande fördröjas eller förhindras, har utskottet föreslagit,
att stiftelseurkunderna skola inleinnas till de högsta, lokala administrativa
myndigheterna, nemligen öfverståthållareembetet i Stockholm och Konungens
befallningshafvande i länen. Till stöd för denna ändring kan äfven åberopas,
att den myndighet, som har att mottaga stiftelseurkunderna, bör
ega ett ständigt, tillgängligt, kandi och arkiv.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

13 §.

Att, såsom enligt Kongl. Maj:ts förslag är föreskrifvet, maximitiden
för hållande af konstituerande bolagsstämma räknas från »inbjudningens
dag», kan lätt medföra svårigheter och förvecklingar. Det är nemligen
möjligt, att inbjudningen är odaterad, eller att särskilda exemplar af inbjudningen
bära olika datum. Dessutom kan det af derå skäl ej anses
lämpligt, att aktieteckning sker på grund af en för mycket länge sedan
upprättad och inlemnad stiftelseurkund. En enkel och nära till hands
liggande utväg har det synts utskottet vara att räkna tiden från stiftelseurkundens
i 12 § föreskrifna uppvisande, hvarom intyg skall i inbjudningen
vara afskrifvet.

Af öfriga ändringar i paragrafen är den första föranledd af ändringen
i 12 § och den sista rent redaktionel.

15 §.

♦

Andra stycket af 15 § enligt Kongl. Maj:ts förslag förklarar vilkorlig
aktieteckning ogiltig, der ej i inbjudningen finnes uttryckligen medgifvet,
att ett sådant vilkor eller förbehåll som det uppsmida får göras.
Utskottet har ingalunda förbisett, hvilka fördelar ett sådant stadgande
skulle medföra i afseende på reda och ordning samt beträffande pröfningen
deraf, om aktiekapitalet är fulltecknadt. Emellertid har utskottet funnit
detsamma medföra öfvervägande praktiska olägenheter. 1 många fall, särskilt
vid jernvägsföretag, lärer det vara omöjligt att på förhand med tillräcklig
noggrannhet angifva alla de, för det blifvande bolaget antagliga,
vilkor, som särskilda tecknare kunna vilja uppställa, och torde det äfven
vara att befara, att om man med ledning af en första teckning ville utfärda
en ny inbjudning, en eller annan tecknare skulle begagna tillfället
att draga sig undan. Dessutom skulle ett uttryckligt angifvande i inbjudningen,
att vilkorlig teckning vore medgifven, lätteligen framkalla vilkor,
som eljest skulle hafva uteblifvit. På dessa grunder har utskottet föreslagit
andra styckets uteslutande.

Föreskriften, att aktieteckning är ogiltig, der den ej göres i två
exemplar, synes utskottet kunna föranleda misstag och svårigheter, särskilt
då tecknarne tillhöra den mindre affärsvana delen af folket. Det
ena exemplaret kan äfven vid registreringen ersättas genom en afskrift,
hvars öfverensstämmelse med originalet registreringsmyndighéten har tillfälle
att pröfva. Orden »två exemplar af hafva derföre fått bortfalla.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

16 §i

<■ - ''-,.v > i: ii j -r; ... .. .'' i . -i: \ vi,'' • • . r>‘ •!. .

Utan tvifvel kan man tänka sig fall, då stiftarne af egennyttiga
bevekelsegrunder uraktlåta att sammankalla konstituerande bolagsstämma,
eller då aktieegarne eljest genom sådan uraktlåtenhet från stiftarnes sida
kunna lida orätt och skada. Dylika fall måste dock betraktas såsom sällsynta
undantag, då nästan alltid stiftarnes eget intresse för dem utgör
en tillräcklig maning att ej försumma något, hvaraf bolagets bildande beror.
Den i Kongl.. Maj:ts förslag upptagna bestämmelsen, att när stiftarne ej i
rätt tid utlysa sammanträde, aktietecknare eger hos magistrat eller kronofogde
begära tecknarnes sammankallande, torde för öfrigt näppeligen blifva
effektiv. Det måste för sökanden vara synnerligen svårt att styrka tillvaron
af förutsättningarne för ett sådant officiel sammankallande. Dessutom
synes sammanträdet endast högst sällan, om ens någonsin, kunna
leda till bolagets bildande, utan att stiftarne'' dertill medverka. Stiftarne
torde nemligen så godt som alltid innehafva teckningslistorna, genom hvilka
enligt. 17 § aktiekapitalets fullteckning skall å det konstituerande sammanträdet
styrkas. Utskottet har på nu anförda skäl ur paragrafen uteslutit
hvad som rör offentlig myndighets befattning med sammanträdets
utlysande.

18 §.

Med afseende å ändringen, hvilken är föranledd af tillägget i 8 §,
hänvisas till hvad beträffande detta tillägg förut anförts.

19 §.

Andringen i 3 § framkallar behof af förtydligande i 19 § 3).
Eljest skulle det kunna vara föremål för tvekan, huruvida minst hälften af
minimikapitalet eller minst hälften af det tecknade aktiekapitalet måste
hafva inbetalts. Vid omredigerandet har valts ett uttryck, hvaraf torde
framgå, hvad i lagen förstås med aktiekapitalet, när detta ord förekommer
utan tillägg eller närmare bestämning. Dermed menas nemligen då —
bortsedt från det inga svårigheter föranledande fall, att aktiekapitalet är
bestämdt till ett visst belopp — det belopp, som, inom de i stiftelseurkunden
eller bolagsordningen bestämda maximum och minimum såsom
gränsbelopp, blifvit genom särskildt beslut eller särskild åtgärd bestämdt.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Sålunda betyder aktiekapitalet exempelvis i 5 § och i 17 § 2 mom. det
tecknade aktiekapitalet, naturligtvis eventuelt med nedsättning i följd åt
reduktion enligt 17 § 1 mom. I 17 § 1 mom. är fullteckning teckning
af hela det belopp, som var afsedt att då tecknas, och öfverteckning teckning
af mera; har i inbjudningen teckningsbeloppet bestämts allenast till
sitt maximum och sitt minimum, föreligger tydligen fullteckning redan då
man uppnått minimum, men öfverteckning ej förr än maximum öfverskridits.

Med afseende på ändringen i paragrafens sista punkt hänvisas till
det vid 15 § framstälda.

20 §.

Andra stycket i 20 § enligt Kongl. Maj:ts förslag innehåller, att om
hvad inom viss tid anmälts vara på aktiekapitalet inbetaldt understiger det
belopp, hvartill bolagets aktiekapital enligt lagen eller Konungens medgifvande
lägst må sättas, bolaget skall anses vara upplöst. Denna föreskrift
kan i följd af bestämmelsen i 19 § om anmälan, att minst halfva
aktiekapitalet blifvit inbetaldt, ega sjelfständig betydelse endast med afseende
å bolag, hvilkas aktiekapital icke uppgår till minst dubbelt så
mycket som nyssnämnda minimum. Inom det begränsade tillämpningsområde,
som föreskriften sålunda eger, synes den mången gång kunna leda
till alltför hårda resultat. Särskilt när aktiekapitalet uppgår till jemt så
mycket som merberörda minimum, skulle eu enda aktietecknares oförmåga
eller tredska medföra bolagets upplösning, om man ej hunne att före den
bestämda tidens utgång förklara hans aktierätt förverkad samt att derefter
anskaffa en ny tecknare och af honom erhålla betalning. Gent emot dessa
praktiska betänkligheter kan det enligt utskottets mening icke komma i betraktande,
att bestämmelsen till äfventyrs af en sträng följ dugtighet kräfves
såsom motsvarighet till den i 3 § gifna föreskriften om det belopp,
hvartill bolags aktiekapital lägst må sättas. Utskottet har derför föreslagit
andra styckets uteslutande.

21 §.

Andringen har föranledts deraf, att enligt 3 § i utskottets förslag
aktiekapitalet ej behöfver vara till visst belopp bestämdt. Enligt utskottets
förslag kan ökning af aktiekapitalet förekomma utan ändring i bolagsordningen.
En särskild föreskrift om registrering af beslut angående sådan
ökning erfordras derför.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

24 §;

Sedan genom merberörda ändring i 3 § möjlighet beredts att bestämma
aktiekapitalet allenast till dess maximum och dess minimum., har
utskottet funnit tillräckliga skäl saknas för att medgifva aktiekapitalets
nedsättning enligt 24 § i vidsträcktare mån, än att det i bolagsordningen
bestämda minimikapitalet lemnas orubbadt. De, som träda i förbindelse
med ett aktiebolag, hvars aktiekapital enligt bolagsordningen skall utgöra
minst en viss summa, synas nemligen kunna förutsätta, att den aktieamortering,
som bolaget förbehållit sig, icke går utöfver nämnda gräns. I allmänhet
föreligger äfven behof af amortering endast med afseende på
preferensaktier, för hvilka utrymmet mellan maximikapitaJet och minimikapitalet
måste vara fullt tillräckligt.

28 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 39 §.)

Motsvarande paragraf i Kongl. Maj:ts förslag nade der erhållit en
mindre lämplig plats. I stället för att densamma i komitéförslaget stått
näst efter paragrafen om den bolagsstämma, der balansräkningen, förvaltningsberättelsen
och revisorernas utlåtande skola framläggas och afsättning
till reservfonden plägar beslutas, hade den i följd af de om bolagsstämma
handlande paragrafernas omflyttning kommit emellan bestämmelsen om
Överklagande af bolagsstämmobeslut och bestämmelserna om styrelse. När
derför en uppflyttning af densamma i alla händelser var nödig, har utskottet
funnit sig böra ställa densamma på den principielt och praktiskt
riktiga platsen näst efter stadgandena om aktiekapitalet, hvilket genom
reservfonden förstärkes, och näst före stadgandena om vinstutdelningen,
hvilken genom föreskriften om reservfond inskränkes.

30 §.

(Kong]. Maj:ts förslag 28 §.)

Denna paragraf har utskottet funnit böra nedflyttas till sin nuvarande
plats. Dels förutsätter den i sjelfva verket 29 §, dels bör denna
stå näst efter paragrafen om reservfond, dels tinnes slutligen en viss motsvarighet
mellan 30 och 31 §§.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

32 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 31 §.)

Med ändringen afse» hufvudsakligen att skarpare än enligt Kongl.
Maj:ts förslag uttrycka, att det allenast är fråga om rättigheter, soin kunna,
tillkomma aktieegaren i annan egenskap än såsom aktieegare. Dessutom har
»talan» ansetts vara ett mindre lämpligt uttryck, enär det kan leda tanken
till en rättegång och sålunda möjligen framkalla en alltför restriktiv tolkning
af lagbudet, äfven om dettas fortsättning borde förebygga sådant.

33 §, .

(Kongl. Maj:ts förslag 32 §.)

Föreskriften i första stycket har synts utskottet vara alltför sträng
och innebära så godt som absolut hinder mot fattande af beslut af der
ifrågavarande art. De af utskottet föreslagna vilkoren för dylika besluts
giltighet torde vara fullt tillräckliga både för att förekomma förhastade
åtgärder och för att betrygga minoritetens rätt.

Början af samma stycke har omredigerats i ändamål, att det skulle
tydligare än enligt Kongl. Maj:ts förslag framgå, att stycket endast afser
beslut om ändringar i bolagsordningen. En särskild anledning till ett sådant
förtydligande har utskottet funnit deri, att det under vissa förutsättningar
är enligt utskottets förslag möjligt att utan ändring i bolagsordningen
besluta utfärdande af preferensaktier.

Af liknande orsak har utskottet förklarat andra stycket tillämpligt
å beslut om aktiekapitalets nedsättning enligt 25 §, ändå att beslutet ej
innefattar ändring i bolagsordningen. Genom ett sådant beslut och de i
25 § föreskrifna åtgärder kan bolagets kredit lätt lida, och det bör derföre
ej vara nog, att beslutet med enkel majoritet fattas på eu enda
stämma. Fastmera behöfvas samma garantier som i fråga om ändring i
bolagsordningen.

35 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 34 §.)

Samma skäl, som ligga till grund för föreskriften i 19 §, att för
registrering inlemnade exemplar af bolagsordningen skola vara till riktigheten
styrkta genom styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namn -

Särskilda Utskottets (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

underskrifter, ega tydligen giltighet äfven här. Utskottet har derföre infogat
ordet »bevittnade».

36 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 35 §.)

I första stycket har utskottet föreslagit förlängning af den tid, hvarinom
ordinarie bolagsstämma skall hållas, från sex till åtta månader efter
utgången af hvarje räkenskapsår. Eu sådan förlängning har synts utskottet
nödig, för att ej blott räkenskapernas afslutande, utan äfven revisionens
verkställande måtte kunna i alla bolag utan väsentliga svårigheter
medhinnas till stämman.

Den i sista stycket förekommande tidsbestämmelsen har synts utskottet
vara alltför sväfvande och i följd deraf lätt kunna föranleda osäkerhet
och tvister. Utskottet har derför utbytt densamma mot en annan, som
ej lemnar något rum för tvekan.

39 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 38 §.)

Ändringen i 38 § af Kongl. Maj:ts förslag har förnämligast det
syfte att antyda, att enskild ledamot af styrelsen, oafsedt om han är aktieegare
eller ej, kan i sin egenskap af styrelseledamot öfverklaga ett bolagsstämmobeslut.

41 §.

Den i Kongl. Maj:ts förslag revisorerna tillagda rätten att i visst
fall å bolagets vägnar mottaga stämning äfvensom att sammankalla extra
bolagsstämma har utskottet funnit oförenlig med naturen af revisorernas
uppdrag och egnad att förrycka uppfattningen af detta, möjligen ända
derhän, att revisorerna af sig sjelfva och andra betraktas såsom ett slags
öfverstyrelse. Utskottet har derför funnit det angeläget att föreslå ändring
i nu åsyftade bestämmelser, hvilket äfven låtit sig göra utan verkligt försvagande
af den kontroll å styrelsen, som Kongl. Maj:ts förslag afser. I
sammanhang härmed har utskottet i 41 § anvisat eu annan utväg än den af
Kongl. Maj:t föreslagna för anhängiggöra!^ af talan, som styrelsen vill föra
emot bolaget. Är det allenast en enskild styrelseledamot, som vill kära till
bolaget, erfordras ingen särskild föreskrift. Han kan nemligen enligt paraBih.
till liiksd. Prof 1895. 8 Sami. 1 Afd. I Höft. 5

34 Särskilda Utskotts (N:o T) Utlåtande N:o 1.

grafens första stycke med laga verkan delgifva annan styrelseledamot stämningen.
Den föreslagna bestämmelsen innebär bland annat, att det är
stämningens föredragande å stämma, som skall genom delgifningsbevis
styrkas, äfvensom att stämningstiden räknas från föredragandet. Härifrån
göres intet undantag genom sista punkten, som endast handlar om afbrytande
af den i 39 § för klander af bolagsstämmobeslut stadgade preskription.

42 §.

Ändringen är tydligtvis rent redaktionel.

45 §.

Med afseende å skälen för ändringen hänvisas till hvad vid 32 §
anförts.

48 §;

Föreskriften, att balansräkningen skall i allmänna tidningarne införas,
har ej kunnat af utskottet förordas. Å ena sidan skulle den publicitet,
som sålunda framtvunges, ej blott kunna, då af tillfällig anledning något
år gifvit dåligt resultat, åstadkomma en ogrundad minskning i allmänhetens
förtroende och derigenom afsevärdt försvåra bolagets verksamhet, utan
äfven gifva bolagets konkurrenter vigtiga upplysningar, som det legat i
bolagets intresse att undanhålla dem. il andra sidan kunde man vänta,
att, just i följd af de nu berörda vådorna, man skulle i många fall sträfva
att göra balansräkningen så knapphändig och intetsägande som möjligt,
hvarigenom dels det egentliga syftet med publicerandet skulle förfelas, dels
till äfventyrs för de närmast intresserade, aktieegarne, inblicken i bolagets
ställning skulle försvåras. För små bolag skulle dessutom publikationskostnaden
blifva ganska betungande. I betraktande deraf att balansräkningarna
sannolikt skulle blifva mest kända genom allmänna tidningarnes
aftryckande i andra mera spridda, vill det synas, som om bestämmelsens
syfte kunde i hufvudsak vinnas på billigare sätt genom en föreskrift om
balansräkningens ingifvande till registreringsmyndigheten. Med afseende
på bolag af allmännare intresse skulle balansräkningarnas offentliggörande
i tidningar säkerligen icke uteblifva, och beträffande alla bolag funnes
tillfälle för enhvar att hos registreringsmyndigheten taga kännedom om

Särskilda Utskotts (.''V:o 1) Utlåtande N:o 1.

balansräkningarna. Äfven emot en sådan lindrigare föreskrift tala dock
enligt utskottets förmenande de ofvan anförda skälen med den styrka, att
ifrågavarande stycke bör helt och hållet uteslutas.

51 §.

I öfverensstämmelse med hvad vid 41 § framställa har utskottet
funnit det betänkligt, om revisorerna skulle kunna sammankalla extra bolagsstämma.
Andra stycket har derför ändrats derhän, att revisorerna
ega att hos styrelsen begära utlysande af extra bolagsstämma och att, om
styrelsen ändock underlåter detta, vända sig till offentlig myndighet. Härigenom
undvikes, att, såsom enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle kunna inträffa,
stämma samtidigt utlyses både af styrelsen och af revisorerna. För
att så vidt möjligt förebygga ett öfveriladt, och opåkalladt användande af
revisorernas rätt att påfordra stämma, har utskottet föreslagit, att påfordran
skall vara skriftlig och angifva skälet, hvilket skall vara hemtadt
från hvad vid den revisorerna åliggande granskningen förekommit.. Någon
rätt att pröfva det uppgifna skälets befogenhet tillkommer dock ej styrelsen
eller den offentliga myndigheten. .

52 §•

Visserligen måste det erkännas utgöra ett önskningsmål, att den af
revisorerna utöfvade kontrollen varder verksammare, än hittills mången
gång varit händelsen, samt att ett vigtigt medel för vinnande af detta mål
skulle vara att skärpa revisorernas juridiska ansvar. Ä andra sidan skulle
dock en lagstiftning i denna rigtning lätt kunna medföra ett resultat, motsatt
det åsyftade. Om revisorernas ansvar göres alltför strängt, löper man
fåra att afskräcka aktningsvärda och kompetenta personer från att mottaga
revisorsuppdragen, hvilka i följd häraf blifva säjmre utförda, än om ansvarighetsbestämmelserna
varit mildare. Utskottet har derför icke ansett
sig kunna förorda den af Kongl. Maj:t föreslagna 52 § i oförändradt skick.
Ur densamma bör enligt utskottets mening utgå bestämmelsen om ansvar
för grof vårdslöshet eller försummelse, helst denna bestämmelse i följd af
sin affattning lätt skulle kunna på olika sätt tolkas och äfven i afseende på
bevisningen om orsakssammanhanget kunde medföra svårigheter vid tillämpningen.
Ingenting hindrar dock, att ett bolag, om så anses nödigt, i
bolagsordningen eller i särskilt med revisorerna träffadt aftal ålägger dem
en vidsträcktare ersättningsskyldighet.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

50—53 §§.

I sin ofvan omförmälda motion har herr O. H. Ström anfört, att
det i Kongl. Maj:ts proposition intagna förslaget till lag om aktiebolag
icke innehölle någon bestämmelse om att aktiebolags böcker, räkenskaper
och andra handlingar skulle vara tillgängliga för aktieegarne, men att det
torde vara nödvändigt, att bestämmelse härom intoges i den lag om aktiebolag,
som Riksdagen kunde komma att stifta, bland annat för att aktieegarne
måtte kunna få reda på oegentligheter, som styrelsen kunde hafva
låtit komma sig till last och som revisorerna kunde hafva förbigått, och
på grund häraf hemstält, »att Riksdagen måtte besluta, att aktiebolags
böcker, räkenskaper och andra handlingar skola vara tillgängliga för aktieegarne,
samt att denna bestämmelse skall intagas i blifvande lag om aktiebolag».

Med anledning af denna motion torde utskottet få påpeka, att Kongl.
Maj:ts förslag innehåller väsentligen skärpta bestämmelser om revision.
Anses i något bolag den sålunda lagstadgade kontrollen ej vara tillräcklig,
finnes intet hinder att i bolagsordningen intaga ytterligare föreskrifter rörande
granskning af förvaltningen. Det kan derför ej vara tillrådligt
att till förebyggande af de missbruk, som möjligen i något enstaka fall
kunfia förekomma, ålägga alla aktiebolag eu så besvärlig och ur affärshemlighetens
synpunkt farlig uppsigt som den af motionären ifrågasatta.

55 §.

Kongl. Maj:ts förslag till 55 § har gifvit anledning till betänkligheter
i två särskilda afseenden. Dels anvisas ingen utväg att förr än ett
aktiebolag tre månader saknat till registret anmäld, behörig styrelse få en
representant för detsamma utsedd, ehuru detta kan vara af största vigt
t. ex. för afbrytande af preskription. Dels lemnas åt bolaget icke någon tid
att rätta det begångna felet, hvilket kan bestå blott i försummelse att göra
anmälan till registret, eller att bemöta sökandens påstående, att styrelsen
ej är behörig. Till undanrödjande af dessa betänkligheter har utskottet
föreslagit en ny lydelse, enligt hvilken dels rätten eller domaren kan genast,
så snart bolag finnes sakna till registret anmäld, behörig styrelse, förordna
en eller flere gode män att företräda bolaget, dels bolaget ej kan
förklaras upplöst förr än tre månader efter kungörelse om ansökningen.
Denna kan af nära till hands liggande skäl endast genom kungörelse del -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande AT:o 1.

gifvas, men sättet för kungörandet är så bestämdt, att den ej bör undgå
aktieegarnes uppmärksamhet. Hafva gode män förordnats, kommer ansökningen
äfven på annat sätt till aktieegarnes kännedom, nemligen genom
kungörelsen ur registret om gode männens förordnande, och i många fall
derjemte genom dessas verksamhet för fullgörande af uppdraget.

Ändringen i paragrafens sista stycke har föranledts deraf, att i paragrafens
föregående del enligt dess af utskottet föreslagna lydelse afses äfven
beslut, som ej bör registreras eller kungöras, nemligen beslut, hvarigenom
dag utsättes för ansökningens pröfning.

63 §.

Utgångspunkten för här ifrågavarande tids beräkning har synts utskottet
vara mindre lyckligt angifven. Något skifte lärer nemligen ej ifrågakomma
i annat fall, än då öfverskott uppstår till fördelning mellan aktieegarne.
Utskottet har derför i stället för »från det skiftet skedde» föreslagit
»från den dag liqvidationen afslutades». Såväl af ordalydelsen som
i synnerhet af sakens natur torde det vara tillräckligt klart, att här åsyftas
ett formligt afsilande af liqvidationen, icke blott liqvidationens faktiska
upphörande. Att ett formligt afsilande af liqvidationen skulle uteblifva,
synes man ej behöfva befara, då just i följd af denna paragraf liqvidatorernes
eget intresse lärer mana dem att vidtaga en sådan åtgärd.

64 §.

Med afseende på skälen för ändringen hänvisas till hvad vid 24 § i
lagen om handelsbolag och enkla bolag anförts.

69 §.

Af registret bör framgå ej blott aktiekapitalets faktiska storlek, utan
äfven, der det ej är i bolagsordningen till visst belopp bestämdt, minimioch
maximikapitalet. I anledning häraf och pa skäl motsvarande de vid
8 § anförda har utskottet föreslagit vissa ändringar i n:is 5 och 6.

Ändringen i slutet af paragrafen sammanhänger med de i 15 och
19 §§ föreslagna.

Särskilda Utskotts (iV.''o 1) Utlåtande N:o 1.

77 §.

Ändringarna följa omedelbart af hvad vid föregående paragrafer
föreslagits.

Förslaget till lag om vissa föreningar för ekonomisk

verksamhet.

Lagens af Kongl. Maj:t föreslagna öfverskrift har synts utskottet ej
vara fullt tillfredsställande. '' Om ordet »vissa» utbytes mot ordet »registrerade»,
framgår enligt utskottets förmenande med större klarhet begränsningen
af lagens föremål. En enda paragraf (2 §, motsvarande i Kongl.
Maj:ts förslag 1 § sista stycket och 47 §) handlar om föreningar, som
icke blifvit registrerade, och angifver i sjelfva verket allenast i negativ
form hvad som utmärker de registrerade föreningarne.

1 §•

Utskottet har funnit tillräckligt skäl att i föreningar fordra ett
högre minimiantal delegare än i aktiebolag ej vara för handen och derför
föreslagit, att siffran 7 utbytes mot. siffran 5.

2 §• ''

I Kongl. Maj:ts förslag gifvas bestämmelser om oregistrerade föreningar
dels i 1 § sista stycket, dels i 47 §. Utskottet har ansett dessa
bestämmelser så mycket hellre böra sammanföras i en ny 2 §, som
härigenom fullständig motsvarighet emot den föreslagna lagen om aktiebolag
vinnes.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

3 §•

(Kongl, Maj:ts förslag 2 §).

Då det här är af samma vigt som i fråga om aktiebolag, att stadgarne,
då de för registrering inlemnas, äro på ett fullt betryggande sätt
till rigtigheten styrkta, och då äfven förteckningen å föreningens medlemmar
bör vara med lika tillförlitlighet bekräftad, har utskottet föreslagit,
att ordet »bevittnade» inskjutes mellan »egenhändiga» och »namnunderskrifter».

4 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 3 §).

Uttrycket, att vid förenings bildande medlemmarne »ege» bestämma,
huru för föreningens förbindelser skall ansvaras, torde ej vara fullt rigtigt.
Särskildt skulle det i och för sig kunna föranleda det missförstånd, att
det är endast vid förenings bildande, som en sådan bestämmelse kan träffas.
Utskottet har derför föreslagit det citerade ordets utbytande mot »skola».

5 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 4 §).

Omflyttningen af n:is 2 och 3 har föreslagits för vinnande af öfverensstämmelse
med den i lagen om aktiebolag iakttagna sakenliga uppställningen.

6 §•

(Kongl. Maj:ts förslag 5 §).

Firmaskyddets begränsning till kommunen synes kunna föranleda
afsevärda olägenheter. Särskildt låter det lätt tänka sig, att mejeriföreningar
i två eller flere närbelägna socknar uppkallas efter häradet och
att häraf å den gemensamma afsättningsorten förvexling uppkommer. Utskottet
har derför föreslagit, att firmaskyddet skall gälla inom hela det
område, som tillhör samma registreringsmyndighets verkningskrets. Då
öfverståthållaredömet utgör en enda kommun, har den föreslagna ändringen
allenast den betydelse, att med afseende på firmaskyddet utom Stockholm
länet träder i stället för staden eller landtkommunen.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande Ar:o 1.

7 §•

(Kongl. Majrts förslag 6 §).

För att så vidt möjligt förebygga, att osäkerhet uppstår om inträdesansöknings
verklighet och dermed äfven om medlemmarnes antal,
har utskottet föreslagit, att inträdesansökning skall vara försedd med sökandens
egenhändiga, bevittnade underskrift.

8 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 7 §).

Af skal, svarande mot de vid nästföregående paragraf anförda, har
utskottet föreslagit, att jemväl uppsägning skall vara försedd med egenhändig,
bevittnad underskrift.

I många fall kunde det medföra väsentlig fara för en förenings
ställning, om genom talrika medlemmars uppsägning medlemsantalet
plötsligt i betydlig mån nedginge. Icke blott då en jemförelsevis dyrbar
anläggning (t. ex. ett mejeri) för föreningens behof uppförts, utan äfven
eljest kunde det vara omöjligt att hastigt genomföra den inskränkning i
de allmänna omkostnaderna, som skulle motsvara minskningen i verksamhetens
omfång. Utskottet har derför funnit nödigt att bereda föreningarne
möjlighet att åtminstone i någon mån trygga sig mot dylika vådor genom
att i stadgarne införa temporärt förbud mot uppsägning. Af hänsyn till
föreningarnes natur och föreningsmedlemmarnes intresse har det emellertid
ej kunnat tillåtas att förlänga förbudets giltighet utöfver eu viss, ganska kort
tid. Ej heller har det kunnat medgifvas, att personligen ansvarige medlemmar
hållas bundne. Det vore nemligen alltför hårdt att låta medlemmar
mot sin vilja qvarstå såsom ansvarige äfven för de nya förbindelser,
som under tiden uppkomma. Undantaget för föreningar med personligen
ansvarige medlemmar torde emellertid hafva sin rätta plats i den afdelning,
som särskildt handlar om dylika föreningar.

Ännu ett undantag skulle kunna ifrågasättas, nemligen att föreskrift
i stadgarna ej skulle hindra uppsägning, när medlem kunde åberopa giltigt
skäl för utträde. En så allmänt hållen regel skulle dock föranleda ständiga
tvister, och i följd af de faktiska förhållandenas vexlande beskaffenhet torde
en mera detaljerad lagstiftning vara omöjlig. Det måste derför öfverlemnas
åt föreningarne sjelfva att i sina stadgar genom undantag inskränka förbudet
mot uppsägning.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

12 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 11 §).
Ändringen är rent formel.

-«<■(. »*» il l;<[ i,:,i " ,j! . -i it l; i ''h; i.. i j ;•■> i* i,.r ;i;J :!

15 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 14 §).

Ändringen är föranledd deraf, att i föreningarne bildandet af reservfond
ej är obligatoriskt.

16 §.

(Kong! Majrts förslag 15 §).

Med afseende å skälen för ändringen hänvisas till hvad vid 32 § i
lagen om aktiebolag anförts.

17 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 16 §).

Genom det af utskottet föreslagna inskjutandet af ordet »minst»
framför »ett ordinarie» (jemför lagen om aktiebolag 33 §) torde ej någon
ändring ske i det verkligen åsyftade innehållet.

Den skärpning åter, att beslutet skall å det gista sammanträdet biträdas
af minst två tredjedelar af de röstande, i stället för flertalet bland
de röstande, har föranledts dels deraf, att med sist antydda stadgande i
sjelfva verket endast vanlig majoritet fordras i det fall, att röstgrunden är
den legala, nemligen hufvudtalet, dels ock deraf, att fordran blott på flertal
bland de röstande i alla händelser innebär en alltför svag garanti, särskilt
när det är fråga om ändring af stadgarnes grundbestämmelser.

18 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 17 §).

Den första af de i paragrafen upptagna dispositiva satserna har synts
utskottet kunna uttryckas enklare och tillika på sådant sätt, att möjligheten
att rösta genom ombud ej här förutsättes.

Bill. till Rihsd. Prot. 181)5. 8 Sand. 1 Afd. 1 Höft.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

I stället för den andra satsen med dess förbud mot röstande genom
ombud har utskottet föreslagit tvenne, som hufvudsakligen ansluta sig till
kommunallagarnes bestämmelser. Det skulle å ena sidan vara hårdt, om
medlem, som vore hindrad att i sammanträde deltaga, skulle vara utesluten
ifrån hvarje möjlighet att der bevaka sin rätt, och å andra sidan
medföra fara, om andra personer än föreningsmedlemmar egde å sammanträde
föra talan på grund af fullmagt, eller om på en hand kunde hopas
många fullmagter.

Tredje satsen enligt Kongl. Maj:ts förslag har omredigerats, så att
den lämpar sig äfven för det fall, att i följd af stadgarnes bestämmelse
röstgrunden är annan än hufvudtalet.

19 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 18 §.)

En tidsbestämmelse med afseende på styrelses skyldighet att göra
anmälan om ändring i stadgarne är erforderlig, enär enligt 68 § denna
skyldighets eftersättande medför bötespåföljd. Den föreslagna tidsbestämmelsen
är lika med den i lagen om aktiebolag 35 § angifna.

Med afseende på inskjutandet af ordet »bevittnade» hänvisas till det
vid sistnämnda paragraf och vid 3 § i denna lag anförda.

Enär beslut om lindring i medlemmarnes skyldighet att i föreningen
göra insats icke införes i föreningsregistret eller kungöres, saknar tidsbestämmelsen
i sista stycket tillämplighet i fråga om sådant beslut. . Utskottet
har derför föreslagit en ändring, hvarigenom denna oegentlighet
afhjelpes.

22 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 21 §.)

Ändringen öfverensstämmer med den i 39 § af lagen om aktiebolag
föreslagna.

28 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 27 §.)

Med afseende å skälen för ändringen hänvisas till det vid 32 § af
lagen om aktiebolag anförda.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

31 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 30 §.)

Enligt Kongl. Maj:ts förslag är förvaltningsredogörelse ej obligatorisk,
men om sådan af styrelsen afgifves, skall den å sammanträde
»framläggas», af hvilket uttryck torde följa, att den skall vara skriftligen
affattad. Utskottet delar den uppfattning, att skriftlig förvaltnings redogörelses
framläggande ej bör ovilkorligen föreskrifvas, men enär förvaltningsredogörelse
förutsättes för tillämpning af stadgandena i 31 (30) och
34 (33) §§, har utskottet .föreslagit en sådan affattning, att förvaltningsredogörelse
alltid skall afgifvas, men ej på grund af föreskrift i lagen
behöfver vara skriftligen uppsatt.

% 04

32 §. k

(Kongl. Maj:ts förslag 31 §.)

Att revisorerna öfver granskningen skola afgifva utlåtande, föreskrifves
icke direkt i Kongl. Maj:ts förslag, men förutsättes i 34 (33) och
35 (34) §§. Till åstadkommande af större reda och bättre sammanhang
har utskottet jemväl här föreslagit, att utlåtande, skriftligt eller muntligt,
alltid skall, å sammanträde, afgifvas.

34 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 33 §.)

Med afseende på skälen för ändringarna hänvisas dels till det vid
52 § af lagen om aktiebolag anförda, dels till 32 § i denna lag.

35 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 34 §.)

Uttrycket »inträffade konkursen» har utbytts emot det i lagen om
aktiebolag 53 § använda, rigtigare »inträffar konkurs». I öfrigt hänvisas
till 31 och 32 §§ i denna lag.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

36 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 35 §.)

Andringen är en följd af den i 1 § med afseende på föreningsmedlemrnarnes
minimiantal vidtagna.

nöl M, !>; , ■ i; ■ I . ‘ ; ji> ij-tf > •; (••*,{* I ’ j ,

37 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 36 §.)

Utskottet har här föreslagit samma ändringar som i 55 § af lagen
om aktiebolag.

40 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 39 §.)

Den i lagen om aktiebolag 58 § använda obestämda formen »liqvidation»
har synts utskottet äfven här vara att föredraga.

42 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 41 §.)

Det genom uppenbar misskrifning inkomna ordet »bolaget» har rättats
till »föreningen».

44 §.

(Kongl. Maj:ts förslag 43 §.)

Samma skäl, som vid aktiebolag torde äfven här föranleda, att den
i årsstämningen utsatta dagen bör afmattas innan tillgångarne skiftas.

Med afseende å tillägget i sista stycket åberopas hvad vid 19 §
anförts.

45, 46 §§.

(Kongl. Maj:ts förslag 44, 45 §§.)

Ändringarne motsvara helt och hållet de vid 63 och 64 §§ af lagen
om aktiebolag föreslagna.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

49 §.

’ »ilo;*}* i i- . M- . • »i »} -.it i* -.n : ••• :*-•** *,. *«j ^

Då enligt de föreslagna ändringarna i 7 och 8 §§ med afseende å
föreningar i allmänhet skall gälla, att inträdesansökning och uppsägning
till afgång skola vara försedda med egenhändig, bevittnad underskrift, behöfves
här ej bestämmelse om skriftlig form.

Beträffande andra stycket hänvisas till det vid 8 § sagda.

50 §.

Andra stycket har af redaktionella skäl erhållit en förändrad uppställning.

53 §.

Då i Kongl, Maj:ts förslag ett andra stycke tillfogats komitéförslaget,
torde det i slutet af första stycket använda uttrycket »i den ordning här
nedan sägs» kunna föranleda missförstånd och icke vidare vara fullt rigtigt.
Utskottet har derför föreslagit, att i stället uttryckligen hänvisas till 54
och 55 §§.

För afvikelse från den i firmalagen tillämpade grundsats, att då
kungörelse ur registret sker både genom allmänna tidningarne och en
ortstidning, kungörandet i denna senare är afgörande, har utskottet funnit
giltigt skäl ej föreligga och derför föreslagit, att i stället för »allmänna
tidningarne» insättes »ortstidningen». Då omedelbart förut registreringen
nämnes, torde det ej kunna blifva föremål för tvifvel, att den i 61 §
omförmälda ortstidning åsyftas.

54 §.

De föreslagna ändringarna äro rent redaktionella.

59 §.

Omflyttningen af n:is 6 och 9 samt ändringen i n:o 7 hafva skett
till vinnande af bättre öfverensstämmelse med 5 § och med lagen om
aktiebolag 69 §.

Särskilda Utskotts (N:o i) Utlåtande N:o 1.

I 52 och 53 §§ förutsättes, att, för föreningar med personligen ansvarige
medlemmar, medlems afgång införes i registret och kungöres.
59 § bör derför innehålla föreskrift, att medlemmarnes namn skola i
registret införas, hvaraf kommer att följa enligt 60 §, att medlems afgång
anmärkes i registret, och enligt ''61 §, att det förutsatta kungörandet sker.
En sådan föreskrift har utskottet föreslagit.

65 §.

Med afseende å det föreslagna utbytet af »allmänna tidningarne»
emot »ortstidningen» hänvisas till det vid 53 § sagda.

68 §.

Åtskilliga nummerändringar hafva här liksom i föregående paragrafer
föranledts deraf, att 47 § uppflyttats för att tillika med sista stycket af
1 § bilda en ny 2 §.

Utskottet har funnit sig böra föreslå ett tillägg, så att i ännu ett
fall styrelsens underlåtenhet att iakttaga lagens föreskrifter må blifva med
ansvar belagd. Försummelse att till registret anmäla inträde eller afgång
af medlem i en förening med personligen ansvarige medlemmar kan visserligen
i någon mån oskadliggöras genom anmälan af den inträdande eller
afgångne sjelf eller af hans rättsinnehafvare samt, hvad fordringsegarnes
rätt angår, genom tillämpning af 52 och 53 §§. Här såvälsom i handelsbolag
synes dock ett allmänt intresse kräfva, att registrets innehåll med
afseende på delegarnes antal o. s. v. står i så nära öfverensstämmelse som
möjligt med faktiska förhållandet. Till vinnande af detta mål måste det
väsentligen bidraga, om styrelsen genom försummelse att anmäla medlems
inträde eller afgång ådrager sig straffpåföljd.

Särskilda Utskotts (N:o I) Utlåtande N:o 1.

Förslaget till lag om registrering af bankaktiebolag.

■

5 §.

Sedan i Kongl. Maj:ts förslag till lag om aktiebolag stadgats ansvar
för styrelsens underlåtenhet att till registret anmäla beslutad ändring i
bolagsordningen, kan styrelsen för bankaktiebolag redan på grund af hänvisningen
i 4 § ådömas sådant ansvar. Hvad 5 § i detta afseende innehåller
bör derför utgå, helst som den*der angifna böteslatituden endast
med afseende på minimum skiljer sig från den allmänna enligt lagen om
aktiebolag 77 §.

På grund af ordalydelsen af 4 § synes det vara åtminstone tvifvelaktigt,
huruvida enligt Kongl. Maj:ts förslag den i lagen om aktiebolag
76 § stadgade straffpåföljd är tillämplig, när någon i den första anmälan
af bankaktiebolag mot bättre vetande lem nar origtig uppgift. Utskottet
har derför föreslagit en uttrycklig bestämmelse, hvilken i betraktande af
de särskilda vådor, som en origtig inregistrering af bankaktiebolag är
egnad att medföra, så affattats, att strafflatituden kommer att ligga något
högre än den allmänna.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Förslaget till lag om ändring i vissa delar af lagen angående
handelsregister, firma och prokura den 13 juli 1887.

21 §.

På sätt redan vid 16 § af den föreslagna lagen om handelsbolag
och enkla bolag blifvit antydt, erfordras ett tillägg i lirmalagen för att
möjliggöra inregistrering och kungörande af beslut, som angår någon
bolagsmans skiljande från rättes att teckna handelsbolags firma. Den
Tätta platsen för detta tillägg har synts utskottet vara 21 §. mom. 4, från
hvars förutsättningar det ifrågavarande stadgandets skilja sig endast derutinnan,
att enligt det senare domen ej behöfver hafva vunnit laga kraft,
ehuru den äfven här redan kan gå i verkställighet. Af det valda uttrycket
torde framgå, att tillägget skall ega användning icke blott i fråga
om underrätts eller hofrätts icke lagakraftvunna dom, hvarigenom någon bolagsman
blifvit skild från firmateckningen, utan äfven i fråga om hofrätts
icke lagakraftvunna dom, hvarigenom ett sådant skiljande åter upphäfts.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet härmed
vördsamt hemställa:

l:o

att Riksdagen, med förklarande, att Kong!. Maj:ts
förslag till lag om handelsbolag och enkla bolag icke
kan oförändradt antagas, ville för sin del besluta en
Lag om handelsbolag och enkla bolag, af den lydelse,
bilagan A till detta betänkande utvisar;

2:o

att Riksdagen, med afslag å de i ämnet af herr
Albert Anderson och af herr 0. H. Ström väckta motioner
samt under förklarande, att Kongl. Maj:ts förslag
till lag om aktiebolag icke kan oförändradt antagas,
ville för sin del besluta en Lag om aktiebolag, af den
lydelse, bilagan B till detta betänkande utvisar;

3:o

att Riksdagen, med förklarande, att Kong]. Maj:ts
förslag till lag om vissa föreningar för ekonomisk verksamhet
icke kan oförändradt antagas, ville för sin del
besluta en Lag om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet, af den lydelse, bilagan C till detta betänkande
utvisar;

4:o

att Riksdagen ville för sin del besluta eu med
Kong]. Maj:ts förslag i ämnet öfverensstämmande Lagom
aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, af den
lydelse, bilagan D till detta betänkande utvisar;

5:o

att Riksdagen ville för sin del besluta en med
Kongl. Maj:ts förslag i ämnet öfverensstämmande Lag
angående ändring i vissa delar af strafflagen, af den
lydelse, bilagan E till detta betänkande utvisar;

Bill. till Riksd. Rrot. 18Hd. 8 Sand. 1 Afd. 1 Höft.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

6:o

att Riksdagen ville för sin del besluta eu med
Kongl. Maj:ts förslag i ämnet öfverensstämmande Lag
om ändring i vissa delar af förordningen angående handelsböcker
och handelsräkningar den 4 maj 1855, af den
lydelse bilagan F till detta betänkande utvisar;

7:o

att Riksdagen ville för sin del besluta en med Kongl.
Maj:ts förslag i ämnet öfverensstämmande Lag angående
ändring i 10 § af förordningen om tioårig preskription
och om årsstämning den 4 mars 1862, af den lydelse,
bilagan G till detta betänkande utvisar;

8:o

att. Riksdagen, med förklarande, att Kongl. Maj:ts
förslag till lag om registrering af bankaktiebolag icke
kan oförändradt antagas, ville för sin del besluta en Lag
om registrering af bankaktiebolag, af den lydelse, bilagan
H till detta betänkande utvisar; och

9:o

att Riksdagen, med förklarande, att Kongl. Maj:ts
förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående
handelsregister, firma och prokura den 13 juli
1887 icke kan oförändradt antagas, ville för sin del
besluta en Lag om ändring i vissa delar af lagen angående
handelsregister, firma och prokura den 13 juli
1887, af den lydelse, bilagan 1 till detta betänkande
utvisar.

Stockholm den 4 april 1895.

På särskilda utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande A:o 1.

Reservationer:

vid utskottets hemställan under l:o

af herr F. J. E. Berglöf, med hvilken herr N. Jönsson instämt:

»Vid behandlingen inom Högsta domstolen af dit för utlåtandes afgifvande
öfverlemnade förslag till lagar angående enkla bolag, handelsbolag
in. in. yttrade justitierådet Herslow — efter att hafva påvisat svårigheten
att skilja emellan bolag och förening —, bland annat, följande: »Den

osäkerhet, som sålunda i sjelfva verket råder i fråga om hvad som utgör
den utmärkande skiljaktigheten emellan bolag och förening, är af en jemförelsevis
underordnad betydelse för möjligheten att igenkänna och från
hvarandra skilja de olika slag af associationer, som n af komitén benämnas
handelsbolag, aktiebolag och registrerad förening. Åt dessa associationer,
hvilka enligt de remitterade förslagen hafva det gemensamt, att de, i motsats
till det enkla bolaget och den oregistrerade föreningen, alla ega rättssubjektivitet
eller rättspersonlighet, men deremot skilja sig från hvarandra
dels genom den olika ordningen för deras bildande och dels genom den
olika beskaffenheten af deras verksamhet och af delegarnes deraf beroende
förhållande inbördes och till tredje man, är eu tillräckligt utpreglad individualitet
beredd. Men då det enkla bolaget icke af komité!) utrustats
med annat kännemärke, än att det enligt den förklaring, som komitén i
motiven meddelat öfver den i det första af de remitterade förslagen gifna
dunkla bestämningen af sistnämnda bolagsart, är ett bolag, som icke är
hänförligt till annan af lagstiftningen erkänd bolagsform, torde till följd
deraf, att, såsom förut påpekats, skilnaden emellan bolag och förening ännu
i allmänna uppfattningen är högeligen osäker och sväfvande, det icke vara
möjligt att erhålla en redig och noggrann föreställning angående omfattningen
af det enkla bolagsbegreppet, helst detsamma, sadant det blifvit af
komitén bestämdt, äfven oafsedt berörda osäkerhet lider af en sådan oklarhet,
att man stannar i största villrådighet, då man söker öfverskåda och
fatta allt hvad det innehaller. Vid sådant förhållande och dä första vil -

52 Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

koret för eu klok lagstiftning är, att lagstiftaren eger en klar öfverblick
öfver hela det område, för hvilket lagen skall gälla, synes det mig icke
vara tillrådligt att för den association, som af komitén benämnes enkelt
bolag, men hvars natur och uppgift i hvarje särskilt fall man icke med
visshet känner och hvars behof man derför icke heller kan med säkerhet
förutse, uppställa några vare sig absolut förbindande eller subsidiära bestämmelser
angående kontrahenternas inbördes rättigheter och skyldigheter.
Icke heller torde några sådana bestämmelser vara af behofvet påkallade,
då detta s. k. bolag, likasom den oregistrerade föreningen, i sjelfva verket
består i ett blott och bart kontraktsförhållande med betydelse allenast för
kontrahenterne sjelfva, åt hvilka derför, i likhet med hvad enligt förslagen
skulle blifva förhållandet inom den oregistrerade föreningen, med allt skäl
kunde öfverlemnas att efter eget godtfinnande helt och hållet reglera sina
inbördes rättigheter och skyldigheter såväl under den tid, bolaget bedrefve
sin rörelse, som ock derefter, intill dess bolaget efter verkstäld liqvidation
upplöstes.» Med anslutning till hvad justitierädet Herslow sålunda anfört
kan jag icke till antagande förorda föreliggande förslag till lag om
enkla bolag.

Om emellertid för sådana associationer, som sakna rättssubjekti vitet
och som hos oss vanligen förekomma under benämningen »intressenter»,
anses behöfligt att skrifva lag, torde vara nödigt att först och främst angifva
de kännemärken, som karakterisera ifrågavarande associationsform
och skilja densamma från begreppen bolag och förening samt dermed ock
begränsa det område, för hvilket lagen skall gälla. Vidare borde en benämning
gifvas denna association, som bättre öfverensstämmer med densammas
karakter än benämningen bolag.

På grund af det anförda anser jag, det utskottet bort afstyrka förslaget
till lag om handelsbolag och enkla bolag i hvad det afser enkla
bolag.»

vid utskottets hemställan under 2:o

dels, beträffande 36 § i utskottets förslag, af herrar A. G. ./. Svedelius,
grefve J. De la Gardie och F. J. E. Berglöf:

»Dd bestämmelsen i 36 § 2 mom. derom, att »minst åtta dagar
före ordinarie bolagsstämma skall förteckning å de ärenden, som dervid
skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas för aktieegarne tillgänglig»,
lägger hinder i vägen för ordinarie bolagsstämma att, der den så

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

önskar, till afgörande företaga ärende, som styrelsen under närmaste dagande
före stämman kan hafva fått anledning förelägga densamma;

då aktieegare, som vid bolaget har intressen att bevaka, bör hafva
sig angeläget att vid bolagsstämma vara tillstädes samt göra sig förtrogen
med der förekommande ärenden;

dä i lagen är sörj dt för att frågor af st örre vigt icke få afgöras
annat än vid två bolagsstämmor; och

dä, om bestämmelse i sådant syfte, som i detta mom. omförmäles,
skulle önskas, det står aktieegarne fritt att härutinnan intaga i bolagsordningen
hvad de anse lämpligt,

ä*r det vår åsigt-, att 2 mom. i 36 § bör ur lagen utgå.»

dels, beträffande 31 §, 41 § 2 inom. och 51 § 2 mom. i utskottets
förslag, af herr F. J. F. Ber glaf:

»31 §.

Aktiebolagets karakter att vara ett bolag, der hvarje delegare är för
bolagets förbindelser ansvarig allenast med sin från början utfästa insats,
och att, sedan denna en gång blifvit till fullo inbetald, delegarne icke äro
vidare personligen betalningsskyldige för bolagets gäld, har tydligen angifvits
i 1 § af lagen. Vid sådant förhållande är det icke utan förvåning
som man, efter att hafva genomgått eu hel del §§ om aktiekapitalets inbetalning,
om aktiebolagets bildande, om bolagsordnings antagande, om
aktiebolags registrering, om aktiekapitalets ökning eller nedsättning, om
afsättning till reservfonden och om utdelning af vinst, uti 31 § (25 § i
komiténs förslag) läser: »Sedan för aktie full betalning blifvit erlagd, vare
aktieegaren icke pligtig att ytterligare något tillskjuta.» — Man måste
ovilkorligen göra den frågan, hvad betyder denna § och just på denna
plats? Svaret blir intet annat än hvad som återfinnes i komiténs motiver,
som säga att 25 § (31 § i utskottets förslag) »uttalar den vigtiga grundsatsen,
att innehafvare af aktie, för hvilken full betalning blifvit erlagd,
icke kan i sin egenskap af aktieegare förpligta® till ytterligare tillskott, vare
sig för affärens utvidgning eller borgenärernas förnöjande eller för annat
ändamål».

Vill man »för säkerhetens skull» än eu gång hafva ett upprepande
af aktiebolagets vigtiga grundsats, icke bör detta ske i det sammanhang i
lagen der 31 § intagits, utan fast hellre i slutet af 5 §. Då emellertid
hvad 31 § innehåller redan finnes i 1 §, anser jag, att 31 § bör ur lagförslaget-
utgå.

Särskilda Utskotts (N:o /) Utlåtande N:o 1.

41 §, 2:dra stycket och 51 §, 2:dra stycket.

Då skål, enligt min åsigt, icke finnas för att frångå livad Kong!.
Maj:t i nii runda två stycken föreslagit, anser jag, att lagförslaget i dessa
delar bort oförändradt tillstyrkas.»

dels, beträffande 36, 48 och 52 §§ i utskottets förslag, af herr
O. M. Höglund:

»36 §.

Enligt utskottets förslag eger aktieegare ovilkorlig rätt att få ärende
hänskjutet till ordinarie bolagsstämmas pröfning, blott han hos styrelsen
gör anmälan derom minst fjorton dagar före stämman. I många bolagsordningar
föreskrifves emellertid, såväl att kallelse till stämman skall utfärdas
längre tid än fjorton dagar före dess hållande, som ock att enskild
aktieegare ej eger rätt påyrka, att beslut skall fattas angående förslag,
som han efter kallelsens utfärdande delgifver styrelsen. Utskottets förslag
i denna punkt kommer sålunda i strid med ett stort antal bolagsordningar,
och, då intet skål finnes att anse det som en naturlig eller nödvändig rätt
för enskild aktieegare att intill fjorton dagar före stämman ega anstånd
med inlemnande af förslag, som skola å densamma företagas till afgörande,
finnes ej heller skäl att förhindra intagande i bolagsordning af föreskrift,
medförande denna tids förlängning.

Om utskottet velat tillstyrka antagande af Kong]. Maj:ts proposition
oförändrad i detta stycke, hade den anmärkta olägenheten icke uppkommit ;
men, då den äfven lätteligen kan afhjelpas genom ett tillägg till detsamma,
sådant det af utskottet föreslagits, hemställes, att sista stycket af 36 §
måtte erhålla följande lydelse:

Vill aktieegare hänskjuta ärende till pröfning å
stämman, göre hos styrelsen anmälan derom minst fjorton
dagar före stämman, der ej annat af bolagsordningen
föranled es.

48 och 52 §§.

De vigtigaste förändringar, som utskottet vidtagit i Kongl. Maj:t,s
proposition, hafva i allmänhet gått ut på att minska de restriktiva be -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

st&mraelser, som Kongl. Maj:t och före honom komitén ansett nödiga för
vinnande af behörig kontroll å ett aktiebolags verksamhet.

Så hav utskottet i 20 § borttagit det andra stycket, enligt hvilket
aktiebolag skall upplösas, om, vid registrering af det inbetalda beloppet
vid den tid, då aktiekapitalet bort vara till fullo inbetaldt, detsamma befinnes
understiga det belopp, hvartill ett aktiebolags kapital enligt 3 §
lägst må sättas, det vill säga i allmänhet 10,000 kronor. Visserligen stadgas
i 5 §, att hela aktiekapitalet skall vara inbetaldt inom ett år från
bolagets bildande, men hvarje påföljd för uraktlåtenhet häraf uteblifver i
det fall, att styrelsen icke vill beifra densamma. Enligt 19 § 3) får
ett aktiebolag börja sin verksamhet, så snart hälften af aktiekapitalet är
inbetald. Var detta i bolagsordningen satt till det lägsta tillåtna beloppet
eller 10,000 kronor, så kan, i följd af den stympning 20 § undergått, bolaget
i all framtid fortsätta sin verksamhet med ett inbetaldt kapital af
blott 5,000 kronor, och föreskriften i 3 §, att aktiebolags minimikapital
ej får understiga 10,000 kronor, blir en död bokstaf utan all verkan.

Hade jag varit närvarande i utskottet vid slutbehandlingen af denna
§, skulle jag ock reservationsvis hafva yrkat ändring i utskottets beslut.

1 48 § har utskottet borttagit sista stycket, hvari stadgas att balansräkningen
skall införas i allmänna tidningarna. Det är dock ej nog, att
bolaget sjelf! skall ega rätt att kontrollera sin styrelse, utan samhället
eger äfven rätt till kontroll å bolaget i sin helhet till gengäld för de lagstadgade
förmåner det åtnjuter af samhället. Ur denna synpunkt kan det
icke medgifvas, att balansräkningen är en helt och hållet privat sak, som
icke vidkommer någon utanför bolaget stående. Sanningen häraf erkännes
allmänt med afseende på bankbolag, och med afseende på det allmännas
ställning till dessa bolag och till vanliga aktiebolag kan en skilnad förefinnas
väl till graden men ej till arten. Om man drager sig för att fordra,
det alla aktiebolag skola offentliggöra sina balansräkningar i tidningarna,
borde man likväl kunna tillmötesgå samhällets berättigade kraf på kontroll
så till vida, att man medgåfve, att aktiebolagen skulle åläggas ingifva
sina balansräkningar till registrerangsmyndigheten. Jag hemställer derför
att till 48 § fogas ett tredje stycke så lydande:

Balansräkningen med de rättelser och tillägg,
som kunna å bolagsstämma beslutas, skall, ofördröjligen
efter det den blifvit slutligen pröfvad och sist inom
tre månader från det den å bolagsstämma framlades,
genom styrelsens försorg ingifvas till registreringsmyndigheten.

Sfi Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Hvad den kontroll beträffar, som bolaget eger utöfva å sin styrelse,
så måste erkännas, att utskottet icke nämnvärdt försvagat densamma.
Visserligen anser jag, att det sätt, hvarpå andra stycket af 51 § är formuleradt
i Kongl. Maj:ts proposition, är att föredraga framför utskottets
formulering, såsom på samma gång kraftigare och enklare, och att i följd
deraf äfven andra stycket af 41 § bort bibehållas vid sin af Kong]. Maj:t
föreslagna lydelse, men jag medgifver dock villigt, att dessa båda punkter
äfven i den af utskottet föreslagna formen kunna göra tillfyllest.

Detta är deremot icke fallet med den 52 §, utan här har utskottet
onekligen slagit lagen ett svårt, om än icke dödligt sår. Vid en jemförelse
mellan de lydelser, denna § eger enligt komiténs och Kongl. Maj:ts
förslag, finner man, att komitén ej föreslagit någon särskild preskriptionstid
för de förseelser af revisor, hvarom bär handlas, utan tänkt sig den
vanliga preskriptionstiden af tio år, såsom komitén trodde, på goda grunder.
Kongl. Maj:t fann emellertid detta för strängt — antagliga skäl hafva
äfven härför anförts — och inskränkte preskriptionstiden till ett år. Att
ännu ytterligare försvaga denna § är icke rådlig!. Det är bättre att helt
och hållet borttaga densamma än att qvarlemna ett tomt skal utan kärna,
ty då äro åtminstone i åtskilliga fall allmänna lagens föreskrifter tillämpliga.
Vare sig den borttages eller qvarlemnas i sitt stympade skick, så
är i alla fall eu vigtig länk utbruten ur den kedja af kontroller, hvarmed
aktiebolags verksamhet skolat omgärdas, hvilken kedja sålunda lernnas
öppen i stället för att slutas på verksamt sätt.

Med det ändrade skick 52 § i utskottet erhållit blir nemligen
revisor faktiskt fri från ansvar, blott han icke bevisligen begått uppsåt ligt
falsarium. Då han icke kan ställas till ansvar för äfven den gröfsta vårdslöshet
eller försummelse, kan han i hvarje annat fall, hvilket fel än må
vara begånget af styrelsen, och huru uppenbart det än må framgå af tillgängliga
handlingar, likväl alltid undgå påföljd genom förebärande, att det
undgått hans uppmärksamhet.

Utskottets förslag rörande 52 § minskar sålunda, det ansvar, som
revisor för närvarande är underkastad enligt allmän lag, i det att ett intetsägande
specialstadgande sättes i stället för dess föreskrifter, enligt hvilka.
revisor för de fel, som enligt densamma kunna beifras, först efter tio år
blir fri från efterräkning.

Man må ej tänka, att en sådan minskning i revisorernas ansvar ej
skulle betyda synnerligen mycket, enär antagligen förr eller senare offentliga
edsvurna revisorer skulle komma att införas i vårt land och dermed
alla brister vara botade. Det ligger dock i sakens natur, att dylika offentliga
revisorer omöjligen kunna väntas besitta specialkunskaper i alla grenar

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

af affårslifvet, som kunna blifva föremål för aktiebolags verksamhet. Den
granskning, som de kunna utföra, måste derför blifva af helt och hållet
formel natur, d. v. s. inskränka sig till granskning af bokföringens korrekthet,
att verifikationer och säkerhetshandlingar äro i behörigt skick o. s. v.
I detta afseende kunna offentliga revisorer, som äro underkastade embetsmannaansvar,
obestridligen göra mycken nytta, men såvida icke falsarier
förekommit, är detta icke det vigtigaste af de åligganden, som revisorerna
hafva att utföra, långt mindre det enda. Ett aktiebolags revisorer hafva
derjemte — och detta är i vanligaste fall den vigtigaste delen af deras
åligganden — att afgifva utlåtande öfver, huruvida styrelsens förvaltning
varit öfverensstämmande med bolagets intressen, och de åtgärder densamma
vidtagit varit välbetänkta. Kompetens i detta afseende kan omöjligen förväntas
af offentliga revisorer.

Någon fara, att Kongl. Maj:t föreslagit för strängt ansvar för revisorerna,
torde icke förefinnas. Detta framgår redan deraf, att, såsom ofvan
anmärkts, Kong]. Maj:t icke oväsentligt förmildrat komiténs förslag, men
framför allt af den omständigheten, att ansvar ej drabbar revisor för minsta
grad af vårdslöshet eller försummelse, utan endast då sådan förekommit af
grof beskaffenhet. Det förtroende bör med fog kunna, sättas till våra domare,
att de äfven i detta fall skulle tillämpa lagen med förstånd, synnerligast
som det ej lär vara första gången, som det kombinerade uttrycket
»vårdslöshet eller försummelse» förekommer i en lagtext, och vana vid dess
rätta tolkning sålunda kan förutsättas. Minsta anledning finnes sålunda ej
att befara, att orden »grof vårdslöshet eller försummelse» skola kunna
misstydas och tolkas såsom »grof vårdslöshet eller lindrig försummelse», men
skulle någon hysa sådan betänklighet, återstår alltid den utvägen att borttaga
det ena substantivet på endera sidan om ordet »eller» och blott behålla
det andra, då det, som enligt denna § kunde föranleda vidräkning,
blefve t. ex. »grof vårdslöshet», hvarigenom uttrycket väl skulle förlora i
fyllighet, men innehållet väsentligen förblifva detsamma.

Utskottets förslag medför deremot alla olägenheterna af revisors institutionens
stärkande utan att medföra dess fördelar. Ökad makt måste åtföljas
af ökadt ansvar, om den ej skall föranleda missbruk eller åtminstone
att det med den ökade befogenheten afsedda ändamålet icke vinnes i de
fall, der sådant varit mest magtpåliggande.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag:

att 52 § måtte bifallas med den lydelse den eger
enligt Kong]. Maj:ts proposition.

Uih. till Piksd. Prof,. 1895. 8 Sami. / Afd. / Höft. S

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Alla dessa af utskottet föreslagna ändringar i Kongl. Maj:ts proposition
gå, såsom lätt inses, i rigtning att försvaga kontrollen öfver aktiebolag.
Af dessa anser jag ändringen i 20 § vara den minst farliga, men
olämpligt är det dock alltid att skrifva en lag så, att man anvisar en beqväm
väg till dess kringgående. — Betänkligare är att, såsom i 48 § skett,
helt och hållet borttaga aktiebolags skyldighet att underkasta sin balansräkning
annan kontroll än den, som utöfvas af bolaget sjelft genom dess
egna organ, och det vittnar, att vi icke i vårt land genomgått en aktiebolags-svindel
af den art och omfattning, som föranledt andra länders
stränga lagstadganden. — Men att antaga 52 § i dess af utskottet föreslagna
form anser jag vore att rent af bryta sönder den kedja af kontroller,
som erfordras för att ett aktiebolags olika organ skola kunna utöfva sin
verksamhet icke endast med nödig befogenhet utan äfven med nödigt
ansvar.»

vid utskottets hemställan under 3:o

dels, beträffande 4 § i utskottets förslag, af herr G. F. Östberg:

»Den af utskottet i öfverensstämmelse med Kongl. Majrts proposition
föreslagna bestämmelsen, att registrerade föreningars stadgar må kunna
föreskrifva, att medlemmarne åtaga sig personlig ansvarighet för föreningens
förbindelser, har jag ej kunnat biträda.

Ehuru stadgarna för sådana nu befintliga föreningar, som i denna
lag afses, i allmänhet icke lära innehålla några bestämmelser angående
medlemmarnes ansvarighet, torde man dock i regeln hafva utgått från den
uppfattningen, att medlemmarne icke stå i personlig ansvarighet för föreningens
förbindelser. Det synes mig derför, att lagstiftningen bäst
kommer i öfverensstämmelse med den allmänna uppfattningen af föreningarnes
natur, om den ovilkorligen föreskrifver, att medlemmarne icke äro
ansvariga för föreningens förbindelser med mera än de insatt eller förbundit
sig att insätta i föreningen, på samma sätt som aktieegarne i ett
aktiebolag äro fria från all personlig ansvarighet.

Det är visserligen sant, att de registrerade föreningarna enligt förslaget
skulle erhålla frihet att bestämma om ansvarigheten efter godtfinnande,
och att derför antagligen i de flesta fall föreningarnes stadgar
komme att fritaga medlemmarne från personlig ansvarighet, men det är
tydligt, att i fall lagstiftningen medgifver denna frihet, föreningar kunna
uppstå med de mest vexlande bestämmelser i afseende på ansvarigheten,
och att derför hela föreningsväsendet komme att sakna den fasthet och

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

styrka, som ligger deruti, att de vigtigaste principerna för förhållandet till
tredje man år o i lag bestämda.

Man måste ovilkorligen fråga sig, hvarför föreningarne skola ega
större frihet att bestämma om ansvarigheten än aktiebolagen, hvilkas bolagsordningar
enligt förslaget liksom enligt nu gällande lag icke kunna
förbinda aktieegarne till personlig ansvarighet. Det synes mig uppenbart,
att de skäl, som gälla i afseende på aktiebolagen, eg a fullt samma giltighet
i afseende å föreningarne.

Det skulle enligt, min mening vara till en väsentlig fördel, om för
aktiebolagen och föreningarne gälde fullkomligt samma bestämmelser i
hvad som angår deras förhållande till tredje man, och jag skulle ansett
bäst, om stadgarne för dessa begge associationsformer kunnat samarbetas
till en gemensam lag. Jag eger ett starkt stöd för denna uppfattning
deruti, att mer än 30 paragrafer i dessa begge lagar innehålla fullkomligt
enahanda och i samma ordalag affåttade bestämmelser. Derom har jag
likväl ej vågat göra något yrkande.

Min mening grundar sig emellertid icke blott på dessa mera formella
skäl. Jag anser det såsom en pligt för lagstiftningen att vid ordnandet
af föreningsväsendet söka förhindra uppkomsten af föreningar med
personlig ansvarighet. De ifrågavarande föreningarne bildas hufvudsakligen
af mindre bemedlade personer, som i de flesta fall hvarken torde ega tillfälle
eller tillräcklig erfarenhet att bedöma, huruvida affären skötes på ett
förståndigt sätt. De blifva i allmänhet helt och hållet beroende af styrelsens
redbarhet och duglighet. Att förhållandena då äro så ordnade, att
medlemmarne stå i personlig ansvarighet för förluster, som uppkomma
genom styrelsens oredlighet eller oduglighet, kan icke vara riktigt, och
lagstiftningen bör icke enligt, min tanke visa vägen dertill. Det synes mig
i sjelfva verket mera påkalladt, att lagen skyddar medlemmarne i en förening
i detta afseende, än att. den skyddar aktieegarne i ett aktiebolag.

Man har åberopat, att i utlandet föreningar med personlig ansvarighet
kunna, bildas, och att man der stundom lifligt förordat denna organisationsform
särskilt för konsumtionsföreningar. Jag tror icke, att. dessa
uttalanden böra inverka på bedömandet, af de förhållanden, som för närvarande
äro rådande i Sverige, och jag vill erinra, att det icke kan finnas
hinder för medlemmarne i en förening att oberoende af stadgarnes bestämmelser
genom särskild afhandling ikläda sig personlig ansvarighet för
bestämda af föreningen utgifna förbindelser. Sådana ansvarsförbindelser
kunna exempelvis ifrågakomma för lån, som upptagas af en bostadsförening
för inköp af en fastighet, eller af en mejeriförening för uppförande af ett
mejeri, eller för varor, som af en konsumtionsförening inköpas på kredit.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Slutligen anmärker jag, att stadgandet i 4 § gifvit anledning till
föreskriften i 6 § om de långa tilläggen uti firman, hvilka synas mig
olämpliga och för den allmänna rörelsen synnerligen besvärliga.

På grund af ofvan anförda skäl får jag derför yrka, att 4 § i lagen
om registrerade föreningar erhåller följande lydelse:

. *"mdsi gill’ - ;•.( j .: ''O vm. / - :: :i« ..«-•! ''(j ''it r. • Öl

»Medlem i registrerad förening vare ej pligtig att utöfver
de insatser eller andra afgifter, han inbetalt eller förbundit sig
att inbetala, ytterligare något tillskjuta.»

• l* ! • 1;4 f i « ^ • : ’ii •< ; !*;_ U i U ‘».: j! i i i ■>»''.»{ *4 ; f* ** I i w s i *: :«>! t * • * .'' 1 ‘U ■'':•\'' ?! .

Ett bifall till det af mig gjorda yrkandet skulle tydligen föranleda
till uteslutning af 48—55 §§ och till förändring i flere andra paragrafer.»

dels, beträffande 34 § i utskottets förslag, af herr O. M. Höglund
under åberopande af hvad han vid 52 § i lagen om aktiebolag anfört;

vid utskottets hemställan andel'' 6:o

af herr F. J. E. Berglöf, med hvilken herr .V. Jönsson instämt.

Herrar G. F. Östberg och 0. M. Höglund hafva begärt få här antecknadt,
att de i följd af annat Riksdagens uppdrag icke inom utskottet
deltagit i den slutliga behandlingen af de i Kongl. Maj:ts proposition med
l:o, 4:o och 5:o betecknade lagförslag, samt herr Östberg särskildt, att han
ej deltagit i den slutliga behandlingen af de med 6:o—9:o betecknade förslagen,
och herr Höglund särskildt, att han ej deltagit i den slutliga behandlingen
af 15—21 §§ i förslaget till lag om aktiebolag.

Stockholm 1895. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Bil. A.

Förslag

ii''i ?• till

LAG

om handelsbolag och enkla bolag.

Kongl. Maj:ts ''proposition n:o 6. Särskilda utskottets förslag.

.Mil fet''-; nlf

1 Kap.

Om handelsbolag.

I. Om handelsbolag i allmänhet.

Hvad med handelsbolag förstås.

1 §•

Sluta två eller flere bolag för att under gemensam firma idka handel
eller annan näring, med hvars utöfvande följer skyldighet att föra handelsböcker,
kallas det handelsbolag.

2 §•

Handelsbolag kan förvärfva rättigheter
och ikläda sig skyldigheter
Bill. till Riksd. Prot. 1805. 8 Sami.

2 §.

Handelsbolag kan förvärfva rättigheter
och ikläda sig skyldigheter
1 Afd. 1 Höft. (N:o 1.) 1

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

samt inför domstol och annan myndighet
söka, kära och svara.

Utskottets förslag.

samt inför domstol och annan myndighet
söka, kära och svara.

Om firma gälle hvad särskilt
är stadgadt.

Om bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under

bolagets bestånd.

3 §.!

Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets
bestånd bestämmas genom aftal.

I den mån ej annorlunda aftalats skola bestämmelserna i 4—15 §§

lända till efterrättelse.

nioo i>1A f \ s noo

Bolagsman ege ej, utan öfrige
i sitt ställe.

5 §•

Enhvar bland bolagsmännen vare
berättigad att vidtaga åtgärd i förvaltningen
af bolagets angelägenheter,
der ej förbud deremot inlägges
af annan bolagsman, soni ej är från
förvaltningen utesluten. Åtgärd, som
faller utom bolagets vanliga verksamhet
eller är för dess ändamål
främmande, må ej vidtagas utan
samtlige bolagsmännens samtycke.

År det aftaladt, att förvaltningen
eller viss del deraf skall af samtlige
bolagsmännen eller två eller
flere bland dem i förening handhafvas,
må åtgärd, som ej tål uppskof,
vidtagas utan hinder deraf

§•

bolagsmännens samtycke, sätta annan

5 §.

Enhvar bland bolagsmännen vare
berättigad att vidtaga åtgärd i förvaltningen
af bolagets angelägenheter,
der ej förbud deremot inlägges
af annan bolagsman, som ej är från
förvaltningen utesluten. Åtgärd, som
är för bolagets ändamål främmande,
må ej vidtagas utan samtlige bolagsmännens
samtycke.

. ;:r.iud^h''bili.ii S■ j}> ^*:i!;;4 t■''bjöd
År det aftaladt, att förvaltningen
eller viss del deraf skall af samtlige
bolagsmännen eller två eller
flere bland dem i förening handhafvas,
må åtgärd, som ej tål uppskof,
vidtagas utan hinder deraf

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Utskottets förslag.

att bolagsman oj hinner tillkalla
annan bolagsman att i afgörandet
deltaga eller att bolagsman i följd
af sjukdom eller af annan orsak är
oförmögen att i förvaltningen deltaga.

6 §•

Har genom bolagsaftal åt bolagsman uppdragits att handhafva förvaltningen
eller viss del deraf, må han ej från det uppdrag skiljas, utan
skäl dertill är, såsom att han i bolagets angelägenheter visat trolöshet eller
grof försummelse eller vårdslöshet, eller att han i följd af fortvarande
sjukdom eller äf annan orsak är oförmögen att deltaga i förvältningéri. :

[•> Morfar

ned, bt.vd WJni,*
*;o

Kongl. Maj:ts proposition.

att bolagsman ej hinner tillkalla
annan bolagsman att i afgörandet
deltaga eller att bolagsman i följd
af sjukdom eller af annan orsak är
oförmögen att i förvaltningen del -

> i r .er I !

7 §•

Ändå att bolagsman ej deltager i . förvaltningen, ege han, när
uppenbart hinder i bolagets verksamhet ej derigenom vållas, granska bolagets
räkenskaper äfvensom i öfrigt taga kännedom om bolagets ange -

lägenheter.

.■.''.Nvp.v-1 ■ -.Vujd

8 §•

För hvarje räkenskapsår skall bolagsman
tillgodoföras ett belopp,
motsvarande dels ränta efter fem
för hundrade om året å hans vid
räkenskapsårets början behållna insats,
dels ock arfvode för förvaltning
af bolagets angelägenheter, der
sådant betingats.

Hvad sålunda förts bolagsman
till godo ege han vid räkenskapsårets
utgång lyfta. Hav han dessförinnan,
med öfrige bolagsmännens

8 §•

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

samtycke, fått något lyfta, skall
ränta derå efter fem för hundrade
om året föras honom till last.

•i ,'' 9 §.

öfverskott eller brist, som förefinnes efter det bolagsmännen tillgodoförts
hvad dem enligt 8 § tillkommer, anses såsom vinst eller förlust
för räkenskapsåret.

10 §.

Yinst och förlust fördelas mellan bolagsmännen efter hufvudtalet.

År för fördelningen allenast af vinst eller allenast af förlust viss
grund aftalad, galle den vid fördelningen af såväl vinst som förlust.

11 §•

Sedan räkenskapsafslutninggjorts,
vare bolagsman berättigad att utfå
på honom belöpande andel af vinsten
för den tid räkenskapsafslutningen
omfattar.

11 §•

Sedan räkenskapsafslutning gjorts,
vare bolagsman berättigad att utfå
hvad honom enligt 8 och 10 §§ tillgodoförts;
dock skall, der brist i hans
insats uppkommit, hvad till dess fyllande
åtgår innehållas.

12 §.

Hvad bolagsman eger att för räkenskapsår lyfta skall, der han ej
inom utgången af följande året af den rätt sig begagnat, läggas till hans
insats; dock må denna ej derigenom mot annan bolagsmans bestridande
ökas utöfver aftaladt belopp.

13 §. 13 §.

Bolagsman vare ej pligtig att ut- Bolagsman vare ej pligtig att på

öfver sin aftalade insats något till- yrkande af öfrige bolagsmännen ut -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

skjuta; dock skall, der brist i hans
insats uppkommit, hvad till dess
fyllande åtgår innehållas af vinst,
som bolagsman eljest eg er lyfta.

• ,’X;TS1 ■ J.é/14 §•

Utskottets förslag.

öfver sin aftalade insats något tillskjuta.

j» c.»h i:s .:ircir

foiji!-, ''Nu :
i’1!.;; O-;.'' •;

Har bolagsman för bolagets räkning vidkänts nödig eller nyttig
utgift, ege han att för derigenom uppkommen fordran njuta ränta efter
fem för hundrade om året från den dag fordringen tillkom.

Försummar bolagsman att göra aftaladt tillskott eller att redovisa
influtna medel, gälde ränta efter ty nu är sagdt från den dag tillskottet
eller redovisningen bort ske.

■«, % : 15 §•

Bolagsman vare pligtig ersätta skada och förlust, som genom hans
försummelse eller vårdslöshet uppkommit.

Talan härom skall hos domstol anhängiggöras inom ett år från det
nästa räkenskapsafslutning blef för bolagsmännen tillgänglig, men, der
före bolagets upplösning räkenskapsafslutning ej göres, inom samma tid
från det bolagsskifte skedde. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Klander af räkenskapsafslutning skall, vid enahanda påföljd, anställas
inom ett år från det den blef för bolagsmännen tillgänglig.

Om bolagets och bolagsmännens förhållande till tredje man.

16 §•

Enhvar af bolagsmännen ege, der
ej annorlunda aftalats, företräda bolaget;
dock må bolagsman, som i
bolagets angelägenheter visat trolöshet,
kunna från den rätt af öfrige
bolagsmännen skiljas.

16 §.

Enhvar af bolagsmännen ege, der
ej annorlunda aftalats, företräda bolaget;
dock må bolagsman, som i
bolagets angelägenheter visat trolöshet,
kunna på annan bolagsmans
yrkande af domstol skiljas frän rätten
att företräda bolaget; beslut härom
gånge i verkställighet utan hinder
af förd klagan.

Särskilda Utskotts (N:o
Kongl. Maj:ts proposition.

År mellan bolagsmännen öfverenskommet,
att endast någon eller
några af dem, eller endast några
eller alla i förening ega företräda
bolaget, och sluter någon, med vetskap
derom, aftal med bolagsman,
som icke är behörig att företräda
bolaget, vare det aftal ej för bolaget
bindande. Hvad nu är sagdt galle
ock, der någon sluter aftal med den
han vet vara från rättefi att företräda
bolaget skild.

Annan inskränkning i bolagsmans
befogenhet att företräda bolaget vare
mot tredje man utan verkan.

1) Utlåtande N:o 1.

Utskottets förslag.

År mellan bolagsmännen öfverenskommet,
ätt endast någon eller
några af dem, eller endast några
eller alla i fordring ega företräda
bolaget, och sluter någon, med vetskap
derom, aftal med bolagsman,
som icke är behörig att företräda
bolaget, vare det aftal ej för bolaget
bindande. Hvad nu är sagd! galle
ock, der någon sluter aftal med dån
han vet vara från rätten att företräda
bolaget skild.

Annan inskränkning i bolagsmans
befogenhet att företräda bolaget vare
mot tredje man utan verkan.

Hind nf< Kerg mö? , tankjöl t bo fdhr.rb jst Uih-rj ''gitgihj > > nv nrmr.pfilot!

IT §:

: t, ond rf: .tK iirmi ''t lög ! hrix.i.uob i ''bula u.r.|.«T

Stämning eller annat offentlig myndighets bud skall anses hafva
kommit handelsbolag tillhanda, då någon bolagsman, som ej är från rätten
att företräda bolaget utesluten, i laga ordning erhållit de! deraf.

18 §.

Prokura må meddelas allenast af
samtlige bolagsmännen i förening,
men kan återkallas af enhvar bolagsman,
som ej är från rätten att företräda
bolaget utesluten.

För handelsbolags förbindelser
alla för en, såsom för egen skuld;

Prokura må meddelas allenast af
samtlige bolagsmännen i förening,
men kan återkallas af enhvar bolagsman,
som ej är från rätten att företräda
bolaget utesluten.

1 öfrig t galle om prokura, hvad

särskild är stadgadt.

-..''•v i hr i • • • . . r lod

\w \ Vöv''. i\ Ai ijiiMir-f ,tall

svare bolagsmännen, en för alla och
dock ege, der bolagsmans egendom

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utletande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslagV a t

blifvit till konkurs afträde!, den, som hos bolaget har fordran, ej, så vidt
bolagsmannens enskilde borgenärers rätt rörer, ur afträdda tillgångar^ njuta
utdelning för större del af sin fordran, än som ej kan hos bolaget utfås.

hd» >:■>:) ,!»fii;!**gs;(od [rrv o r.-fhH uob ''ofJijh&gKioJ i>[/ ,tbo afl''/i rg>
-f-.gnicd .i:ej it torf ./myn null:: i.iiod h: hio-: .''f.ngfir.glbr i. sIi*.tlt»«f it; k»i>

~«tlfft /i ob :•••>■ jöfyd u .nsmiir® §• ,>b ■>:<: ■ ''< ■ "*■><1 iiMiniaimvclo i

-iioii iKllKgljinb •''.•‘i ■■ ii! ; (i.. ''Mit! ilir.i . . ;''if; »*( 15/lIt♦ t**it,f{-«i in*r

Upptages ny bolagsman, vare han ansvarig jemväl för bolagets dessförinnan
ingångna förbindelser. Afgår bolagsman, svare han ej för bolagets
derefter uppkommande förbindelser, der den, med hvilken afhandlats,
om afgången egde vetskap.

21 §.

k\ \\w • n • V • • >V \ ^ ’ '' \\ • \\ \ \Y ‘ . y. , ^ ^

Varder handelsbolag i konkurstillstånd försatt, må fordran hos bo -

laget, ändå att den eljest ej vore till
männen utsökas. t. w ;

itl•!i.1 - ,t\ c-)/''b ill ijM^hnCVi uio !-i

l£>,foiu.>:-''l):t /bni m■ >i> ■ uob i

22 §.

Häftar någon för skuld till handelsbolag,
ege ej qvitta sin skuld mot
fordran hos bolagsman.

Ej heller må bolagsmans enskilde
borgenär annorledes för sin fordran
söka godtgörelse ur något, som bolaget
tillhör er.

it | i i it'' :. i i 1*1 i *0 M-iiij''

23 §.

öfverlåter bolagsman utan öfrige
bolagsmännens samtycke sin andel
i bolaget å annan, eller varder den
i mät tagen och försåld, hafve öfverlåtelsen
eller försäljningen ej mot
bolaget annan verkan, än att bolags -

betalning förfallen, genast hos bolags ;•••>,

’in b ’■ -i in :>!!•> .-to/inb''
-•bil 7iu3 •.•>!;» , 1''!- * .''->}> j ,-''{•>! »•> i;bli>b

Bolagsmans enskilde borgenär ege
ej mot sin fordran hos bolagsman
qvitta skuld till bolaget, ej heller
annorledes för sin fordran söka godtgörelse
ur något, som bolaget tillhörer.

23 §.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

mannens rättsinnehafvare eger utfå,
under bolagets bestånd, hvad bolagsmannen,
efter ty i 8 och 11 §% sägs,
egt lyfta och, vid bolagsskifte, den
del af behållna tillgångar, som på
bolagsmannen belöper; vare dock
rättsinnehafvare, lika med bolagsmannen,
berättigad att uppsäga bolaget
eller eljest påfordra dess upplösning.

24 §.

1 tvistemål, som röra gäld i allmänhet,
stiare handelsbolag vid allmän
underrätt i den ort, der rörelsen
drifves, eller, om rörelsen drifves å
skilda orter, i den ort, der hufvudkontoret
är beläget.

Utskottets förslag.

mannens rättsinnehafvare eger utfå,
under bolagets bestånd, hvad bolagsmannen,
efter ty i 11 § sägs, egt
lyfta och, vid bolagsskifte, den del
af behållna tillgångar, som på bolagsmannen
belöper; vare dock rättsinnehafvare,
lika med bolagsmannen,
berättigad att uppsäga bolaget eller
eljest påfordra dess upplösning.

24 §.

Handelsbolag vare uti de mål,
för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt
i den ort, der rörelsen drifves,
eller, om rörelsen drifves å skilda
orter, i den ort, der hufvudkontoret
är beläget.

Om bolagets upplösning och liqvidation.

25 §.

''• .v\ ''- \ . .v \\ <'' • v'' •’! •

År handelsbolag ej slutet på bestämd tid, ege bolagsman när som
helst uppsäga bolaget till upplösning sex månader derefter. Har om uppsägningstiden
annat mellan bolagsmännen aftalats, lände det till efterrättelse.

26 §.

Har handelsbolag slutits på bestämd tid, och varder det, efter utgången
af den tid, utan uttryckligt aftal fortsatt, eller har bolag slutits på
bolagsmans lifstid, vare lag som i 25 § sägs.

Särskilda Utskotts (N:

Kongl. Maj:ts proposition.

27 §.

Ehvad handelsbolag slutits på bestämd
tid eller icke, ege bolagsman
påfordra, att bolaget genant upplöses,
om skäl dertill är, såsom:

att han sjelf eller annan bolagsman
genom fortvarande sjukdom eller
annat olycksfall blifvit satt ur stånd
att fullgöra hvad honom såsom bolagsman
åligger;

att annan bolagsman tredskats att
göra aftaladt tillskott eller, utan
öfrige bolagsmännens medgifvande,
för enskild räkning förfogat öfver
sin andel i bolagsegendom;

att annan bolagsmans andel i
bolagsegendom blifvit i mät tagen
och försåld;

att annan bolagsman i bolagets
angelägenheter visat trolöshet eller
grof försummelse eller vårdslöshet;

att annan bolagsman genom laga
kraftegande dom förklarats förlustig
medborgerligt förtroende eller blifvit
stäld under framtiden för brott, som
kan medföra sådan påföljd.

ö 1) Utlåtande N:o 1. 9

Utskottets förslag.

27 §.

Ehvad handelsbolag slutits på bestämd
tid eller icke, ege bolagsman
påfordra, att bolaget genast upplöses,
om skäl dertill är, såsom:

att han sjelf eller annan bolagsman
genom fortvarande sjukdom eller
annat olycksfall blifvit satt ur stånd
att fullgöra hvad honom såsom bolagsman
åligger;

att annan bolagsman tredskats att
göra aftaladt tillskott eller, utan
öfrige bolagsmännens medgifvande,
för enskild räkning förfogat öfver
sin andel i bolaget;

att annan bolagsmans andel i
bolaget blifvit i mät tagen och försåld; att

annan bolagsman i bolagets
angelägenheter visat trolöshet eller
grof försummelse eller vårdslöshet;

att annan bolagsman genom laga
kraft egande dom förklarats förlustig
medborgerligt förtroende eller blifvit
stäld under framtiden för brott, som
kan medföra sådan påföljd.

28 §.

. i 1 v . i ■.>■ • . '' ;■ • > / Vi''!j

Genom bolagsmans död varder, der ej annat aftalats, bolaget upplöst.

29 §.

Afträdes bolagsmans egendom till konkurs, skall bolaget anses upplöst
den dag den offentliga stämningen utfärdades.

Bill. till liiksd. Prat. 18,95. 8 Sami. 1 Afd. 1 Höft.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

30 §.

Har det aftal träffats att bolaget, der det eljest, efter ty ofvan är
sagdt, skolat upplösas, må, med uteslutande af bolagsman eller hans rättsinnehafvare,
mellan öfrige bolagsmännen fortsättas, vare aftalet ej giltigt,
med mindre öfverenskommelse träffats om grunden för afgången bolagsmans
eller hans rättsinnehafvares utlösande. Ändå att sådan öfverenskommelse
träffats, vare aftalet, der bolagsmans egendom afträdts till konkurs,
ej för konkursboet bindande.

31 §.

Afträdes handelsbolags egendom till konkurs, skall bolaget anses upplöst
den dag, då dess konkursansökning till Rätten eller Domaren ingafs,
eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning
utfärdades.

32 §.

Vidtager bolagsman förvaltningsåtgärd efter det bolaget blifvit upplöst
men innan han erhållit kännedom derom, vare bolagsmännen emellan
så gill, som om bolaget fortfarande egt bestånd.

33 §.

Då handelsbolag blifvit upplöst
annorledes än genom konkurs, skall
liqvidation verkställas.

I liqvidationen ege, der ej annat
aftalats, samtlige bolagsmännen att,
sjelfye eller genom ombud, deltaga.

Äro flere delegare i boet efter
afliden bolagsman, ege å deras vägnar
allenast en af dem eller ett gemensamt
ombud deltaga i liqvidationen.
I (ifrigt skall vid liqvidationen,
der ej annat öfverenskommits,
rörande bolagsmännens inbördes rät -

33 §.

Då handelsbolag blifvit upplöst
annorledes än genom konkurs, skall
liqvidation verkställas.

I liqvidationen ege, der ej annat
aftalats, samtlige bolagsmännen att,
sjelfve eller genom ombud, deltaga.
Äro flere delegare i boet efter afliden
bolagsman, ege å deras vägnar
allenast en af dem eller ett
gemensamt ombud deltaga i liqvidationen.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

tigheter och skyldigheter, hvarom i
5, 7, 8, 14 och 15 §§ förmftles, i
tillämpliga delar lända till efterrättelse
hvad i nämnda §§ tinnes stadgadt
eller särskildt varit aftaladt.

f .r

34 §.

Sedan handelsbolag blifvit upplöst,
skola dess tillhörigheter, så snart
utan uppenbar skada ske kan, i penningar
förvandlas.

Bolagsgods må ej, mot någon bolagsmans
bestridande, afyttras annorledes
än genom försäljning å offentlig
auktion.

35 §.

Ej må tillgångarne mellan bolagsmännen
skiftas, innan all veterlig
gäld blifvit betald. Ur behållna tillgångarne
ege bolagsmännen återfå
enhvar sin insats. Räcker behållnin -

Utskottets förslag.

34 §.

Jemte hvad i 33 § 2 mom. sägs,
skall vid liqvidationen, der ej annat
öfverenskommits, rörande bolagsmännens
inbördes rättigheter och skyldigheter,
hvarom i 5, 7, 8, 10, 14
och 15 §§ förmärs, i tillämpliga
delar lända till efterrättelse hvad i
nämnda §§ tinnes stadgadt eller särskildt
varit aftaladt.

35 §.

Sedan handelsbolag blifvit upplöst,
skola dess tillhörigheter, så snart
utan uppenbar skada ske kan, i penningar
förvandlas.

Bolagsgods må ej, mot någon bolagsmans
bestridande, afyttras annorledes
än genom försäljning å offentlig
auktion.

36 §.

Ej må tillgångarne mellan bolagsmännen
skiftas, innan all veterlig
gäld blifvit betald. Ur behållna tillgångarne
ege bolagsmännen återfå
enhvar sin insats. Räcker behållnin -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

gen ej dertill, varde bristen räknad
såsom förlust; uppstår öfverskott,
utgör det slutlig vinst.

36 §.

Atnöjes bolagsman ej med bolagsskifte
eller med åtgärd, som under
liqvidationen vidtagits, skall han sin
talan hos domstol anhängiggöra inom
ett år från det skiftet skedde. Försummas
det, vare rätt till talan förlorad.

Utskottets förslag.

gen ej dertill, varde bristen räknad
såsom förlust; uppstår öfverskott,
utgör det slutlig vinst.

9:;. 1.1 : r !■>,, ..

37 §.

II. Särskilda bestämmelser om handelsbolag med begränsad ansvarighet
för en eller flere af bolagsmännen (kommanditbolag).

37 §.

Bolagsman må kunna förbehålla
sig att för bolagets förbindelser ej
ansvara med mera än han i bolaget
insatt eller åtagit sig att insätta. Ej
må sådant förbehåll af samtlige bolagsmännen
göras.

Bolagsman, som gjort förbehåll,
hvarom nu är sagdt, kallas kommanditdelegare
och bolaget kommanditbolag.
Sådant bolags firma skall
innehålla ordet »kommanditbolag».

38 §.

Der ej annat aftalats, ege kommanditdclegare
ej deltaga i förvaltningen
af bolagets angelägenheter.

38 §.

Bolagsman, som gjort förbehåll,
hvarom nu är sagdt, kallas kommanditdelegare
och bolaget kommanditbolag.
Sådant bolags firma skall
innehålla ordet »kommanditbolag».

39 §.

Der ej armat aftalats, ege kominanditdelegare
ej deltaga i förvaltningen
af bolagets angelägenheter.

Särskilda Utskotts (N;o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

39 §.

År ej genom aftal bestämdt, efter
hvilken grund kommanditdelegare
skall deltaga i vinst och förlust, och
kunna bolagsmännen ej derom åsämjas,
skilje Rätten dem emellan.

40 §.

;,? * Oi.C »; ; • r..; • • • ,

Har kommanditdelegames inbetalda
insats blifvit genom förlust
minskad, må han ej, innan förlusten
blifvit betäckt, lyfta vinst eller hvad
honom efter ty i 8 § sägs tillgodoföres.

40 §.

År ej genom aftal bestämdt, efter
hvilken grund kommanditdelegare
skall deltaga i vinst och förlust, o till
kunna bolagsmännen ej derom åsämjas,
skilje Rätten dem emellan.

41 §.

, f '' ’ •''! !• j <, .''; * - ■ -«*. / . • *>..•.*> . ’ f\ " •; ?}v f ,‘i- ;V.t» • jlHt i">f •!

Kommanditdelegare vare utesluten från befogenheten att företräda
bolaget. j

Sluter någon aftal med den han vet vara kommanditdelegare, vare
det aftal ej för bolaget bindande, utan så är att konnnanditdelegaren haft
fullmakt.

42 §.

Har kommanditdelegare ej till
fullo inbetalt sin utfästa insats, eller
har han i fall, som i 40 § afses,
något lyftat eller eljest något af
insatsen återtagit, vare han med det
belopp, som till följd deraf i utfästa
insatsen brister, ansvarig för
bolagets förbindelser i den ordning,
som i 19 § föreskrifves.

42 §.

Har kommanditdelegare ej till
fullo iubetalt sin utfästa insats, eller
har han återtagit något af insatsen
eller, innan uppkommen brist i insatsen
blifvit fyld, lyftat hvad honom
enligt 8 och 10 §§ tillgodoförts,
vare han med det belopp, som till
följd deraf i utfästa insatsen brister,
ansvarig för bolagets förbindelser i
den ordning, som i 19 § föreskrifves.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

43 §.

För förbindelse, vid hvars tillkomst
den, med hvilken afhandlades,
eji egde vetskap om förbehåll, som
i 37 § sägs, svare koinmanditdelegaren
lika med annan bolagsman.

Har med kommanditdelegares begifvande
användts firma, hvilken ej
innehåller ordet »kommanditbolag»,
vare lag samma i afseende å hvad
under den firma för bolaget slutits.

44 §.

Varder det belopp, hvarmed kommanditdelegare,
efter ty i 37 § sägs,
står i ansvarighet för bolagets förbindelser,
efter öfverenskommelse
mellan bolagsmännen nedsatt, vare
det utan verkan i afseende å förbindelse,
vid hvars tillkomst den,
med hvilken afhandlats, om förhållandet
saknade kännedom.

Utskottets förslag.

43 §.

För förbindelse, vid hvars tillkomst
den, med hvilken afhandlades,
ej egde vetskap om förbehåll, som
i 55 § sägs, svare kommanditdelegaren
lika med annan bolagsman.

Har med kommanditdelegares begifvande
användts firma, hvilken ej
innehåller ordet »kommanditbolag»,
vare lag samma i afseende å hvad
under den firma för bolaget slutits.

44 §.

Varder det belopp, hvarmed kommanditdelegare,
efter ty i 38 § sägs,
står i ansvarighet för bolagets förbindelser,
efter öfverenskommelse
mellan bolagsmännen nedsatt, vare
det utan verkan i afseende å förbindelse,
vid hvars tillkomst den,
med hvilken afhandlats, om förhållandet
saknade kännedom.

2 Kap.

Om enkla bolag.

Hvad med enkla bolag förstås. Hvad med enkelt bolag förstås.

45 §.

Sluta två eller flere bolag för visst företag eller för fortsatt verksamhet,
och är bolaget ej sådant, hvarom i 1 kap. af denna lag är särskilt
stadgadt, kallas det enkelt bolag.

Särskilda Utskotts (N:o l) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj ds proposition. Utskottets förslag.

Enkelt bolag må kunna, efter ansökning af bolagsmännen, i handelsregistret
införas; och varde det bolag sedan såsom handelsbolag ansedt.

46 §.

Enkelt bolag kan ej förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter,
ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara.

Om bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets

bestånd.

‘f ill UV;* ''t* ;•>!!•> I bil ! : li"! iit i t ‘ * i: i J I

47 §.

Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets
bestånd bestämmas genom aftal.

I den mån ej annorlunda aftalats, skola dels de i 4, 6, 7, 10, 11,
13, 14 och 15 §§ om handelsbolag gifna stadgande!! eg a motsvarande tillämpning,
dels ock bestämmelserna här nedan i 48 § lända till efterrättelse.

48 §.

För vidtagande af åtgärd i förvaltningen af bolagets angelägenheter
erfordras samtlige bolagsmännens samtycke; dock skall hvad i 5 § är för
handelsbolag stadgadt rörande åtgärd, som ej tål uppskof, ega motsvarande
tillämpning.

År mellan bolagsmännen aftaladt, att förvaltningsåtgärd må vidtagas
utan att samtlige bolagsmännen förenat sig derom, må den ändock ej vidtagas,
om förbud deremot inlägges af bolagsman, som ej är från förvaltningen
utesluten.

Om bolagsmännens förhållande till tredje man.

49 §.

Genom aftal, som slutes å bolagsmännens vägnar, blifver bolagsman
i förhållande till den, med hvilken aftalats, ej berättigad eller förpligtad,
med mindre han deltagit i aftalet.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

Hafva flere bolagsmän deltagit i aftalet, blifva de i förhållande till
den, med hvilken aftalats, berättigade och förpligtade hvar till lika del
efter hufvudtalet, der ej annat vid aftalet öfverenskommits.

50 §.

Användes vid aftals ingående benämning, hvarmed bolagsmännen
samfäld! betecknas, må ej den benämning innehålla personnamn eller ordet
»handelsbolag», vid äfventyr att bolagsmän, med hvilkas begifvande sådant
skett, svara för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en.

Innehöll benämningen något af orden »aktiebolag» eller »förening»,
svare de, som deltagit i aftalet, efter ty nu är sagdt.

51 §.

Drifves handel eller annan näring, med hvars utöfvande följer skyldighet
att föra handelsböcker, vare om ansvarigheten för derigenom uppkommande
förbindelser lag, som i 50 § 1 mom. sägs.

Om bolagets upplösning och liqvidation.

52 §. 52 §.

I f råga om upplösning af enkelt
bolag, så ock om dess liqvidation
och bolagsskifte skall hvad i 25, 26,
27, 28, ''29, 90, 32, 33, 34, 35 och
36 §§ finnes för handelsbolag stadgadt
ega motsvarande tillämpning;
dock gälle, der någon bolagsman är
eller varder i konkurstillstånd försatt,
med afseende ä hans andel i
gemensam egendom hvad i konkurslagen
stadgas.

I fråga om upplösning af enkelt
bolag, så ock om dess liqvidation
skall hvad i 25, 26, 27, 28, 29, 30,
32 och 33 §§ finnes för handelsbolag
stadgadt ega motsvarande tilllämpning.

I öfrigt skall vid liqvidationen,
der ej annat öfverenskommits, rörande
bolagsmännens inbördes rättigheter
och skyldigheter, hvarom i 7, 10, 14,
15 och 48 §§ förmäles, i tillämpliga
delar lända till efterrättelse, hvad i

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

nämnda §§ finnes stadgadt eller särskilt
varit aftaladt.

53 §.

Hvad i denna lag är foreskrifvet
skall ej ega tillämpning å aktiebolag
eller rederier eller enskilda banker
med rätt att utgifva egna banksedlar.

Ej heller göres genom denna lag
ändring i hvad om bolag för verksamhet
af visst slag eljest är i lag
eller författning särskildt stadgadt.

Bill. till Riksd. Prof. IHäf). 8 Sami.

53 §.

Om sättet för liqvidationens verkställande,
så ock om klander af bolagsskifte
eller af åtgärd, som under
liqvidationen vidtagits, vare lag som
i 35, 36 och 37 §§ finnes i fråga
om handelsbolag foreskrifvet;'' dock
gälle, der någon bolagsman är eller
varder i konkurstillstånd försatt, med
afseende å hans andel i gemensam
egendom hvad i konkurslagen stadgas.

54 §.

Om registrering gälle hvad särskildt
är stadgadt.

55 §.

Hvad i denna lag är foreskrifvet
skall ej ega tillämpning å aktiebolag
eller rederier eller enskilda banker
med rätt att utgifva egna banksedlar.

Ej heller göres genom denna lag
ändring i hvad om bolag för verksamhet
af visst slag eljest är i lag
eller författning särskildt stadgadt.
/ Afl. 1 Höft. 3

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

54 §.

Genom denna lag upphäfvas:

15 kap. Handelsbalken samt
lagen angående tillägg till 15 kap.
Handelsbalken den 13 Juli 1887.

55 §.

Denna lag skall träda i kraft
den 1 Januari 1897 och eg a tilllämpning
jemväl å då bestående
bolag; dock skola rättigheter och
skyldigheter, som dessförinnan uppkommit,
bedömas efter äldre lag.

Utskottets förslag.

■ 56 §.

Genom denna lag upphäfvas:

15 kap. Handelsbalken samt
lagen angående tillägg till 15 kap.
Handelsbalken den 13 Juli 1887.

57 §.

Denna lag skall träda i kråft
den 1 Januari 1897 och ega tilllämpning
jemväl å då bestående
bolag; dock skola rättigheter och
skyldigheter, som dessförinnan uppkommit,
bedömas efter äldre lag.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Bil. B.

... t . ...

till

•Tv\>yr*. ''5'' >Vv v ''.Vi i''* K •

LAG

om aktiebolag.

Kongl. Maj:ts proposition n:o 6. Särskilda utskottets förslag.

1 §•

De, sort! vilja med tillskott af penningar eller gods idka verksamt^
i bolag utan att för deraf uppkommande förbindelser ansvara med mera,
än enhvar tillskjutit eller, efter bestämmelserna i denna lag, är pligtig
tillskjuta, ega att bilda aktiebolag.

Aktiebolag skall, på sätt nedan sägs, registreras.

ii Åi

Förslag

2 §•

Innan aktiebolag blifvit registreradt, kan det ej förvärfva rättigheter
eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet
söka, kära eller svara.

Ingås förbindelse å bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt,
vare de, som ingått förbindelsen, ansvarige derför såsom för annan sin
gäld, en för alla och alla för eu.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

3 §•

Delegarnes tillskott skola fördelas
i aktier å lika belopp i svenskt mynt.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

Aktiekapitalet skall vara till visst
belopp bestämdt. Ej må det sättas
lägre än tjugufemtusen kronor eller
aktie lyda å mindre belopp än etthundra
kronor, utan Konungen för
särskildt fall gifver tillstånd dertill.

3 §.

Delegarnes tillskott skola fördelas
i aktier å lika belopp i svenskt mynt.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

År aktiekapitalet ej till visst belopp
bestämdt, skall lägsta beloppet
(■minimikapitalet) utgöra minst tredjedelen
af högsta beloppet (maximikapitalet).
Ej må aktiekapitalet eller,
der det ej är till visst belopp bestämdt,
minimikapitalet sättas lägre
än tiotusen kronor eller aktie lyda
å mindre belopp än femtio kronor,
utan Konungen för särskildt fall
gifver tillstånd dertill.

4 §•

A aktierna skola utfärdas bref. Sådant bref skall ställas till innehafvaren
eller till viss man och angifva ordningsnummer å den eller de
aktier, hvarå det lyder.

Aktiebref må ej utgifvas, innan bolaget registrerats och full betalning
blifvit erlagd för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder.

Utgifves dessförinnan bevis om rätt att vinna delaktighet i bolaget
(promess) eller om verkstäld inbetalning å aktie (interimsbevis, i liten msqvitto),
skall sådant bevis ställas till viss man.

5 §•

Sist inom ett år från bolagets bildande skall aktiekapitalet vara till
fullo inbetaldt.

Aktietecknare, som ej senast vid bolagets bildande för aktie er lägger
full betalning, vare skyldig aflemna särskild skriftlig förbindelse å återstoden.
Den förbindelse må, ändå att aktierätten öfvergår till annan,
ej återställas förr, än aktiens belopp blifvit till fullo guldet.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj.ts proposition. Utskottets förslag.

Hvad på grund af teckning af aktie skall inbetalas må ej bestämmas
till lägre belopp än det, hvarå aktien skall lyda.

6 §•

Uraktlåter någon att i rätt tid
fullgöra inbetalning å aktie, vare
skyldig att gälda ränta efter fem
för hundrade om året från förfallodagen.

Sker ej rättelse å utsatt tid, sedan
anmaning dertill gjorts, ege
styrelsen förklara aktierätten förverkad.
Lag samma vare, der aktietecknare
underlåter att, efter anmaning,
å utsatt tid aflemna den i 5 §
omförmälda förbindelse.

Anmaning, hvarom nu är sagdt,
skall kungöras i den ordning, som
för kungörande af kallelse till ordinarie
bolagsstämma skall gälla, sä
och, der aktietecknarens adress för
styrelsen uppgifvits, till honom i rekonimenderadt
bref försändas.

Då aktierätten förverkats, kan hvad
å aktien redan inbetalts ej återfordras.

7 §.

År aktierätt förverkad, efter ty
ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,
der bolagets egendom afträdes till
konkurs, som börjar inom två år
från bolagets bildande, ändock skyl -

6 §•

Uraktlåter någon att i rätt tid
fullgöra inbetalning å aktie, vare
skyldig att gälda ränta efter fem
för hundrade om året från förfallodagen.

Varder ej i rätt tid inbetalning
verkstäld eller den i 5 § omförmälda
förbindelse aflemnad, och
sker ej rättelse inom en månad efter
anmaning, ege styrelsen förklara
aktierätten förverkad.

Underrättelse om tiden för inbetalning
äfvensom anmaning, hvarom
ofvan är sagdt, må anses vara gifven,
när den blifvit kungjord i den
ordning, som för kungörande af
kallelse till ordinarie bolagsstämma
skall gälla, sä ock, der aktietecknarens
adress för styrelsen uppgifvits,
till honom i rekommenderadt bref
blifvit försänd.

Då aktierätten förverkats, kan hvad
å aktien redan inbetalts ej återfordras.

7 §.

År aktierätt förverkad, efter ty
ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,
der bolagets egendom afträdes till
konkurs, som börjar inom två år
efter utgången af den för aktiekapi -

Särskilda Utskotts (Nio I) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

dig att, så vidt borgenärers rätt
derpå beror, fullgöra återstående inbetalningen,
i den mån den ej visas
vara af annan för öfvertagande af
aktierätten verkstad.

8 §•

De, som vilja stifta aktiebolag,
skola upprätta en stiftelseurkund.
Denna skall angifva:

1) föremålet för bolagets verksamhet; 2)

den ort, der bolagets styrelse
skall hafva sitt säte;

3) aktiekapitalets storlek och det
antal aktier, hvari det skall fördelas;

4) huruvida aktiebrefven skola
ställas till innehafvaren eller till viss
man;

5) huru styrelsen skall sammansättas
och grunderna för dess beslutförhet; 6)

huru många revisorer skola
utses för granskning af styrelsens
förvaltning;

7) huru kallelse till bolagsstämma
skall ske och andra meddelanden
bringas till aktieegarnes kännedom;

Utskottets förslag.

talets inbetalning bestämda tid, ändock
skyldig att, så vidt borgenärers
rätt derpå beror, fullgöra återstående
inbetalningen, i den mån
den ej visas vara af annan för öfvertagande
af aktierätten verkstäld.

8 §.

De, som vilja stifta aktiebolag,
skola upprätta en stiftelseurkund.
Denna skall angifva:

1) föremålet för bolagets verksamhet
;

2) den ort, der bolagets styrelse
skall hafva sitt såte;

3) aktiekapitalet eller, der det ej
är till visst belopp bestämdt, minimikapitalet
och maximikapitalet;

4) å livilket belopp aktie skall
lyda, samt huruvida aktiebrefven
skola ställas till innehafvaren eller
till viss man;

5) huruvida alla aktier skola medföra
samma rätt, samt i annat fall,
till hvilket belopp aktier med företrädesrätt
må kunna utgifvas och
hvilket företräde de skola medföra.;

6) huru styrelsen skall sammansättas
och grunderna för dess beslutförhet; 7)

huru många revisorer skola
utses för granskning af styrelsens
förvaltning;

8) huru kallelse till bolagsstämma
skall ske och andra meddelanden
bringas till aktieegarnes kännedom;

Särskilda Utskotts {Nu
Kongl. Maj:ts proposition.

8) grunderna för utöfvande af
rösträtt och fattande af beslut å
bolagsstämma, så vidt de skola afvika
från hvad härom finnes i 32
och 33 §§ föreskrift;

9) den ordning, hvari aktietecknare
bör fullgöra hvad honom på
grund af teckningen åligger.

Stiftarne skola vara hår i ril

1) Utlåtande N:o 1.

Utskottets förslag.

9) grunderna för utöfvande af
rösträtt och fattande af beslut å
bolagsstämma, så vidt de skola afvika
från hvad härom finnes i 33
och 34 §§ föreskrift;

10) den ordning, hvari aktietQcknare
bör fullgöra hvad honom på
grund af teckningen åligger.

h ■ fn ''-4-10(1!*. M V.

§.

5t bosatte och till antalet minst fem.

10 §.

Aktiebolags firma skall innehålla ordet »aktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, förut i laga ordning
registrerade, ännu bestående firmor.

11 §•

Öfvertaga stiftarne sjelfve samtliga aktierna, skall bolaget anses vara
genom aftalet härom bildadt.

12 §.

Vilja stiftarne utfärda inbjudning
till aktieteckning, skall stiftelseurkunden
med stiftarnes egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter
i två exemplar ingifvas till Magistrat
eller Kronofogde i den ort, der bolagets
styrelse skall hafva sitt säte.
Det ena exemplaret skall hos Magi -

12 §.

Vilja stiftarne utfärda inbjudning
till aktieteckning, skall stiftelseurkunden
med stiftarnes egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter
i två exemplar ingifvas, om bolagets
styrelse skall hafva sitt säte i Stockholm,
till öfver ståthällar eembetet och
i annat fall till Konungens Befall -

Särskilda Utskotts (N:o /) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

stråten eller Kronofogden förvaras,
för att hållas tillgängligt för en
hvar, som önskar taga kännedom
deraf; det andra skall, försedt med
påskrift om uppvisandet, till stiftarne
återställas.

År stiftelseurkunden ej upprättad
i öfverensstämmelse med hvad i 8
och 9 §§ är föreskrifvet, må den ej
af Magistraten eller Kronofogden mottagas.
Vägras mottagandet, skall
bevis härom jemte skälen för beslutet
på begäran meddelas.

13 §.

Inbjudning till aktieteckning skall
vara egenhändigt underskrifven af
stiftarne samt innefatta styrkt afskrift
af stiftelseurkunden jemte Magistratens
eller Kronofogdens påskrift
om uppvisandet.

Inbjudningen skall innehålla uppgift
å det antal aktier, en hvar af
stiftarne öfvertagit, samt bestämmelse
ej mindre om den tid, ej öfverstigande
ett år från inbjudningens
dag, inom hvilken sammanträde, som
i 16 § sägs, skall hållas, än äfven
om den grund, efter hvilken i händelse
af öfverteckning utbjudna aktierna
skola bland teeknarne fördelas.

Utskottets förslag.

ningshafvande i länet. Det ena
exemplaret skall förvaras, för att
hållas tillgängligt för en hvar, som
önskar taga kännedom deraf; det
andra skall, försedt med påskrift.
om uppvisandet, till stiftarne återställas.

Är stiftelseurkunden ej upprättad
i öfverensstämmelse med hvad i 8
och 9 §§ är föreskrifvet, må den ej
mottagas. Vägras mottagandet, skall
bevis härom jemte skälen för beslutet
på begäran meddelas.

13 §.

Inbjudning till aktieteckning skall
vara egenhändigt underskrifven af
stiftarne samt innefatta styrkt afskrift
af stiftelseurkunden jemte den
i 12 § omförmälda påskrift.

Inbjudningen skall innehålla uppgift
å det antal aktier, en hvar af
stiftarne öfvertagit, samt bestämmelse
ej mindre om den tid, ej öfverstigande
ett år från stiftelseurkundens
uppvisande, inom hvilken sammanträde,
som i 16 § sägs, skall
hållas, än äfven om den grund, efter
hvilken i händelse af öfverteckning
de utbjudna aktierna skola bland
teeknarne fördelas.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

14 §.

Har stiftare betingat sig att för de aktier han öfvertagit eller någon
del deraf tillskjuta annat än penningar eller eljest förbehållit sig
särskild förmån eller rättighet, vare det förbehåll mot bolaget utan verkan,
der det ej finnes i inbjudningen fullständigt angifvet.

15 §.

"ti* .,1 / f . • , . _ |! . ;

Aktieteckning af annan än stiftare
vare ogiltig, der den ej göres
å tvä exemplar af sådan inbjudning,
som i 13 § sägs.

Tecknas aktie med visst förbehåll
eller vilkor, vare aktieteckningen ej
giltig, med mindre i inbjudningen
finnes uttryckligen medgifvet, att sådant
förbehåll eller vilkor göras må.

16 §•

Stiftarne åligge att i den ordning,
som skall gälla om kallelse
till ordinarie bolagsstämma, för pröfning
af frågan om bolagets bildande
utlysa sammanträde att hållas inom
den i inbjudningen bestämda tid.
Uraktlåtes det, har Magistrat eller
Kronofogde i den ort, der bolagets
styrelse skall hafva sitt säte, att på
ansökning, som inom sagda tid af
aktietecknare göres,ofördröjligen kalla
aktietecknarne till sammanträde.

Bill. till Riksd. Prot. 1890. 8 Sami.

15 §.

Aktieteckning af annan än stiftare
vare ogiltig, der den ej göres
å sådan inbjudning, som i 13 § sägs.

16 §.

l Afd. l Haft.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj ds proposition. Utskottets förslag. , ,''A

Har ej inom den i inbjudningen
bestämda tid sammanträde, som nu
är sagdt, hållits, ej heller ansökning,
som föranleder utlysande af sådant
sammanträde, gjorts, vare aktieteckningen
icke vidare bindande.

17 §.

Styrkes vid sammanträde, som i 16 § omförmäles, genom behöriga
teckningslistor, att aktiekapitalet är fulltecknadt, skall, sedan i händelse af
öfverteckning aktierna blifvit mellan tecknarne fördelade, till afgörande
företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock må de fleste af
de närvarande kunna besluta, att med frågans afgörande skall anstå till
fortsatt sammanträde inom en månad derefter.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,
eller finnas vid omröstning de fleste röstande hafva förenat sig härom och
utgöra desse minst en fjerdedel af hela antalet tecknare, stiftarne inräknade,
med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en fjerdedel af hela aktiekapitalet,
skall bolaget anses bildadt; i annat fall vare frågan om bolagets bildande
förfallen.

Stiftare, som, efter ty i 14 § sägs, betingat sig att tillskjuta annat
än penningar eller eljest förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, ege
ej deltaga i omröstning, hvarom i denna § förmärs, ej heller skall sådan
stiftare eller det af honom öfvertagna aktiebelopp vid omröstningen tagas
i beräkning.

18 §.

År aktiebolag bildadt, skall bolagsordning
antagas, innefattande bestämmelser
i samtliga de ämnen,
hvilka finnas i 8 § mom. 1—8 upptagna.
Bolagsordningen skall ock
angifva bolagets firma samt huruvida
mera än en ordinarie bolagsstämma
skall årligen hållas, tiden för sådan
stämmas hållande och hvilka ärenden

18 §.

År aktiebolag bildadt, skall bolagsordning
antagas, innefattande bestämmelser
i samtliga de ämnen,
hvilka finnas i 8 § mom. 1—.9 upptagna.
Bolagsordningen skall ock
angifva bolagets firma samt huruvida
mera än en ordinarie bolagsstämma
skall årligen hållas, tiden för sådan
stämmas hållande och hvilka ärenden

Särskilda Utskotts (N:o l) Utlåtande ,V;o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

skola å ordinarie stämma eller, der
flera hållas, å hvar och en af dem
till behandling förekomma.

I de ämnen, som omförmälas i
8 §, må afvikelse från hvad stiftelseurknnden
innehållit ej göras, med
mindre samtlige aktieegarne förena
sig derom. Ej heller må, utan samtlige
aktieegarnes medgifvande, förbehåll,
hvarom i 24 eller 27 § sägs,
beslutas, der det ej varit i stiftelseurkunden
eller inbjudningen intaget,
eller ändring gö ras i hvad stiftelseurkunden
eller inbjudningen om sådant
förbehåll må hafva innehållit.

Då bolagsordning antages, skall
ock val af styrelse och revisorer ske.

19 §.

Ansökning om aktiebolags registrering
skall af dess styrelse göras.

Sådan ansökning skall innehålla
ej mindre uppgift å styrelseledamöternes
fullständiga namn äfvensom
om deras nationalitet och hemvist,
än ock, der- bolagets firma ej skall
tecknas af styrelsens alla ledamöter
gemensamt, uppgift å deu eller dem,
som äro berättigade att teckna firman,
samt vara åtföljd af:

1) två med styrelseledamöternes
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
till riktigheten styrkta exemplar
af bolagsordningen;

2) protokoll vid sammanträde med
aktieegarne, utvisande att bolagsord -

Utskottets förslag.

skola å ordinarie stämma eller, der
flera hållas, å hvar och en af dem
till behandling förekomma.

I de ämnen, som omförmälas i
8 §, må afvikelse från hvad stiftelseurkunden
innehållit ej göras, med
mindre samtlige aktieegarne förena
sig derom. Ej heller må, utan samtlige
aktieegarnes medgifvande, förbehåll,
hvarom i 24 eller 27 § sägs,
beslutas, der det ej varit i stiftelseurkunden
eller inbjudningen intaget,
eller ändring göras i hvad stiftelseurkunden
eller inbjudningen om sådant
förbehåll må hafva innehållit.

Då bolagsordning antages, skall
ock val af styrelse och revisorer ske.

19 §.

Ansökning om aktiebolags registrering
skall af dess styrelse göras.

Sådan ansökning skall innehålla
ej mindre uppgift å styrelseledamöternes
fullständiga namn äfvensom
om deras nationalitet och hemvist,
än ock, der bolagets firma ej skall
tecknas af styrelsens alla ledamöter
gemensamt, uppgift å den eller dem,
som äro berättigade att teckna firman,
samt vara åtföljd af:

1) två med styrelseledamöternes
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
till riktigheten styrkta exemplar
af bolagsordningen;

2) protokoll vid sammanträde med
aktieegarne, utvisande att bolagsord -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

ningen blifvit antagen och styrelse
utsedd;

3) en af styrelseledamöterne afgifven,
egenhändigt underskrifven
försäkran att minst hälften af aktiekapitalet
blifvit inbetaldt;

4) bevis om tillstånd, som, efter
ty i 3 eller 40 § sägs, må vara af
Konungen meddeladt.

Dessutom skola vid ansökningen
fogas:

der stiftarne öfvertagit samtliga
aktierna, det härom träffade aftal i
hufvudskrift eller styrkt afskrift äfvensom
stiftelseurkunden, der ej denna
är i aftalet intagen, samt

der stiftarne ej öfvertagit samtliga
aktierna, stiftelseurkunden, försedd
med påskrift om uppvisande,
som i 12 § sägs, samtliga teckningslistorna
i två exemplar och protokoll,
utvisande att beslut, hvarigenom
bolaget blifvit bildadt, i för esk rifveu
ordning fattats.

20 §.

Sist cn månad efter utgången af
den för aktiekapitalets inbetalning
bestämda tid skall, der ej anmälan
om full inbetalning förut skett, för
registrering aflemnas en af styrelseledamöterne
egenhändigt underskrifven
uppgift om det belopp, som å
• aktierna inbetalts.

Understiger hvad inom sålunda
stadgad tid anmälts vara inbetaldt,

Utskottets förslag.

ningen blifvit antagen och styrelse
utsedd;

3) en af styrelseledamöterne afgifven,
egenhändigt underskrifven
uppgift, till hvilket belopp aktiekapitalet
uppgår, och försäkran att minst
hälften deraf blifvit inbetaldt;

4) bevis om tillstånd, som, efter
ty i 3 eller 40 § sägs, må vara af
Konungen meddeladt.

Dessutom skola vid ansökningen
fogas:

der stiftarne öfvertagit samtliga
aktierna, det härom träffade aftal i
hufvudskrift eller styrkt afskrift äfvensom
stiftelseurkunden, der ej denna
är i aftalet intagen, samt

der stiftarne ej öfvertagit samtliga
aktierna, stiftelseurkunden, försedd
med påskrift om uppvisande,
som i 12 § sägs, samtliga teckningslistor
i hufvudskrift och styrkt afskrift
äfvensom protokoll, utvisande att
beslut, hvarigenom bolaget blifvit
bildadt, i föreskrifven ordning fattats.

20 §.

Sist en månad efter utgången af
den för aktiekapitalets inbetalning
bestämda tid skall, der ej anmälan
om full inbetalning förut skett, för
registrering aflemnas en af styrelseledamöterne
egenhändigt underskrifven
uppgift om det belopp, som å
aktierna inbetalts.

Särskilda Utskotts (N:o l) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

det belopp, hvartill bolagets aktiekapital
lägst mä sättas, skall bolaget
anses vara vid utgången af den tid
upplöst; och varde anteckning härom
i registret gjord.

;( * t(J''f , >; ''i i i" i ■

21 §.

Ökning af aktiekapitalet medelst
ny aktieteckning må ej ske innan
förut tecknadt aktiekapital blifvit till
fullo inbetaldt.

Beslut om sådan ökning må ej
bringas till verkställighet, innan det
blifvit registreradt. Vid ansökningen
om registrering skall fogas en af
styrelseledamöterne afgifven, egenhändigt
underskrifven försäkran, att
förut tecknadt aktiekapital till fullo
inbetalts.

Sist eu månad efter utgången af
den för inbetalning af de nya aktierna
bestämda tid, hvilken ej må
öfverstiga ett år från det beslutet
registrerades, skall för registrering
aflemnas en af styrelseledamöterne
egenhändigt underskrifven uppgift
om det belopp, som å de nya aktierna
inbetalts.

Utskottets förslag.

21 §.

Ökning af aktiekapitalet medelst
ny aktieteckning må ej ske innan
förut tecknadt aktiekapital blifvit till
fullo inbetaldt.

Beslut om sådan ökning skall,
ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen
eller ej, registreras och
må ej bringas till verkställighet innan
det blifvit registreradt. Vid ansökningen
om registrering skall fogas
eu af styrelseledamöterne afgifven,
egenhändigt underskrifven försäkran,
att förut tecknadt aktiekapital till
fullo inbetalts.

Sist en månad efter utgången af
den för inbetalning af de nya aktierna
bestämda tid, hvilken ej må
öfverstiga ett år från det beslutet
registrerades, skall för registrering
aflemnas en af styrelseledamöterne
egenhändigt underskrifven uppgift
om det belopp, som å de nya aktierna
inbetalts.

22 §.

Hvad om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å tecknad
aktie, sä ock rörande anmaning att sådan inbetalning fullgöra tinnes i

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. May.ts proposition. Utskottets förslag.

6 och 7 §§ stadgadt skall ega motsvarande tillämpning vid ny aktieteckning,
som i 21 § sägs.

23 §.

Varder, efter det uppgift, som i 20 eller 21 § omförmäles, blifvit
aflemnad, ytterligare inbetalning å aktier fullgjord, må anmälan derom
kunna för registrering göras.

24 §.

Vid aktiebolags bildande må kunna
göras förbehåll, att aktiekapitalet
må genom inlösen af vissa aktier
enligt bestämd amorteringsplan nedsättas,
dock ej under det belopp>,
hvartill aktiekapitalet lägst må sättas.

Dylikt förbehåll må ock kunna
göras i inbjudning till ny aktieteckning
för aktiekapitalets ökande.

Förbehåll, hvarom nu är sagdt,
må ej bringas till verkställighet, der
det ej blifvit i bolagsordningen intaget
och registreradt.

24 §.

Vid aktiebolags bildande må kunna
göras förbehåll, att aktiekapitalet
må genom inlösen af vissa aktier
enligt bestämd amorteringsplan nedsättas,
dock ej under det i bolagsordningen
bestämda minimikapital.

Dylikt förbehåll må ock kunna
göras i inbjudning till ny aktieteckning
för aktiekapitalets ökande.

Förbehåll, hvarom nu är sagdt,
må ej bringas till verkställighet, der
det ej blifvit i bolagsordningen intaget
och registreradt.

25 §.

Beslut om nedsättning af aktiekapitalet i annan ordning, än i 24 §
sägs, må ej bringas till verkställighet utan Rättens tillstånd.

Ansökning om sådant tillstånd skall vara åtföljd af bevis, att beslutet
blifvit registreradt, äfvensom af förteckning å bolagets samtlige kände borgenärer.
Rätten utfärde kallelse å okände borgenärer att gifva sina fordringar
hos Rätten skriftligen an; och galle om tiden för inställelsen och
om kallelsens kungörande hvad om årsstämning är stadgadt. Styrkes å
dag, som af Rätten utsättes, att de borgenärer, hvilka äro å förteckningen
upptagne eller gifvit sig hos Rätten an, blifvit för sina uppgifna fordringar
till fullo förnöjde eller medgifvit aktiekapitalets nedsättning, varde ansök -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

ningen bifallen. Beslutet härom skall, i hufvudskrift eller styrkt afskrift,
genom styrelsens försorg för registrering insändas.

Nedsättning af aktiekapital, hvarom nu är sagdt, vare, der bolagets
egendom afträdes till konkurs, som börjar inom ett år från det Rättens
beslut efter verkstäld registrering i allmänna tidningarne kungjordes, utan
verkan mot borgenär, som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens
tillkomst hade kännedom om Rättens beslut, hvarigenom nedsättning
medgifvits.

26 §.

Egen aktie må aktiebolag ej förvärfva i annan ordning, än i 24 eller
25 § sägs, ej heller såsom pant mottaga.

27 §. ■ ■

Skola aktiebref ställas till viss man, må i bolagsordningen kunna
förbehållas att, der aktie öfvergår till annan än aktieegare, förutvarande
aktieegare skola vara berättigade att lösa densamma inom den tid och
efter de grunder bolagsordningen innehåller. Dylikt förbehåll vare utan
verkan, der det ej finnes å aktiebrefvet anmärkt. Innan afgjordt är, om
lösningsrätten begagnas, må rösträtt för aktien ej utöfvas.

Ej må på annat sätt, än nu är sagdt, rättigheten att förfoga öfver
aktie inskränkas.

28 §.

Aktieegare vare berättigad att
uppbära hvad å hans aktie belöper
af utdelning, som under bolagets
bestånd i behörig ordning beslutes,
så ock af behållning, som efter verkstäld
liqvidation förefinnes.

28 §.

Af aktiebolags årsvinst skola
minst tio procent afsättas till reservfond.
Sedan fonden uppgått till ett
belopp motsvarande tjugu procent af
aktiekapitalet eller till det högre belopp,
som kan vara i bolagsordningen
bestämdt, må vidare afsättning af
årsvinsten kunna upphöra; nedgår
fonden under det sålunda stadgade

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande Nio 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

belopp, skall afsättning dertill å nyo
vidtaga.

Till reservfonden skall alltid
läggas hvad vid aktieteckning kan
för aktierna betingas utöfver det
belopp, hvarå de lyda.

Reservfonden må användas allenast
till betäckande af förlust, som
enligt vederbörligen pröfvad balansräkning
finnes hafva uppstått å rörelsen
i dess helhet.

29 §.

Under aktiebolags bestånd må ej till aktieegarne annorledes än i
följd af aktiekapitalets nedsättning, efter ty i 24 eller 25 § sägs, utbetalas
annat än den vinst, som förefinnes enligt vederbörligen pröfvad balansräkning
för sista året, i den mån vinsten ej skall till reservfonden afsättas.

På aktieegarnes beslut ankomme, huruvida den vinst, som, enligt
hvad nu är sagdt, kan utdelas, skall i sin helhet eller till någon del användas
för annat ändamål eller besparas.

30 §.

31 §.

Sedan för aktie full betalning
blifvit erlagd, vare aktieegaren icke
pligtig att ytterligare något tillskjuta.

30 §.

Sedan för aktie full betalning
blifvit erlagd, vare aktieegaren icke
pligtig att ytterligare något tillskjuta.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

i''.--1> t tf* 1: v ’''

31 §.

Aktieegares rätt att deltaga i
handhafvandet af bolagets angelägenheter
utöfvas å bolagsstämma. Der
ege hvarje aktieegare, som behörigen
anmäler sig till deltagande i förhandlingarne,
rösträtt.

Ej må: någon, för egen del eller
såsom ombud för annan, deltaga i
afgörande af fråga, hvari han har
stridig talan med. bolaget; och må
förty ledamot af styrelsen ej deltaga
i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd,
för hvilken han är ansvarig,
eller i val af revisor.

Vid bolagsstämma skall, genom
styrelsens försorg, föras protokoll,
utvisande hvilka aktieegare i förhandlingarne
deltagit samt det antal
aktier, för hvilket en hvar af dem
egt rösta. Senast fjorton dagar efter
stämman skall protokollet vara för
aktieegarne tillgängligt.

32 §.

Beslut om ändring af föremålet
för aktiebolags verksamhet eller om
utfärdande af aktier med företrädesrätt
vare ej giltigt, med mindre samtlige
aktieegarne förenat sig derom
eller beslutet fattats enhälligt å två
på hvarandra följande bolagsstämmor,
deraf minst en ordinarie.

Utskottets förslag.

32 §.

Ej må någon, för egen del eller
såsom ombud för annan, deltaga i
afgörande af fråga, hvari hans enskilda
rätt är mot bolagets stridande;
och må förty ledamot af styrelsen
ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltningsåtgärd, för hvilken
han är ansvarig, ej heller i val af
revisor.

33 §.

Beslut om ändring af bolagsordningens
bestämmelse i afseende på
föremålet för bolagets verksamhet eller
om sådan ändring af bolagsordningen,
att aktier med företrädesrätt må
utfärdas, vare ej giltigt, med mindre
samtlige aktieegarne förenat sig derom
eller beslutet fattats å två på
hvarandra följande bolagsstämmor,
1 Afd. I Höft. 5

Bill. till Riksd. Prot. 1805. 8 Sami.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen
eller om bolagets upplösning
af annan orsak än i 54 §
sägs, vare ej giltigt, med mindre
samtlige aktieegarne förenat sig derom
eller beslutet fattats å två på
hvarandra följande bolagsstämmor,
deraf minst en ordinarie, och å den
stämma, som sist hålles, biträdts af
flertalet bland de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom
nu är sagdt, något ytterligare
vilkor i bolagsordningen bestämdt,
lände ock det till efterrättelse.

lo! fn IV'' ?•!'': '' ■!< -i; nu ii I''.-!* ii il ii: ■.*<

.33 §. .1 - .i ■ !i.

Jemte hvad i 31 och 32 §§ är
om utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å bolagsstämma stadgadt,
galle, der ej annorlunda finnes i
bolagsordningen bestämdt:

att hvarje aktie berättigar till
en röst; .V.

att frånvarande aktieegares rösträtt
må genom ombud utöfvas;

att såsom bolagets beslut gäller
den mening,, för hvilken de flesta
rösterna afgifvas; och

Utskottets förslag. >''A

deraf minst en ordinarie, och å den
stämma, som sist hålles, biträdts af
minst två tredjedelar af de röstande
med ett sammanlagdt aktiebelopp af
minst två tredjedelar af hela aktiekapitalet.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen
eller om bolagets upplösning
af annan orsak än i 54 §
sägs, vare ej giltigt., med mindre
samtlige aktieegarne förenat sig derom
eller beslutet fattats å två på
hvarandra följande bolagsstämmor,
deraf minst en ordinarie, och a deri
stämma, som sist hålles, biträdts af
flertalet’ bland de röstande. 1 Lag
samma vare om beslut, som i 25 §
af ses, ändå att det ej innefattar
ändring i bolagsordningen.

År för giltighet af beslut, hvarom
nu är sagdt, något ytterligare
vilkor i bolagsordningen bestämdt,
lände ock det till efterrättelse.

. ''• t; : »*. . >''*. t •

io) :-ii; / i* ! It > aj i Ut,ta framuti; 1 -r

34%.

Jemte hvad i 32 och 33 §§ är
om utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å bolagsstämma stadgadt,
galle, der; ej annorlunda finnes i
bolagsordningen bestämdt:

att hvarje aktie berättigar till
en röst; >.

att frånvarande aktieegares rösträtt
må genom ombud utöfvas;

att såsom bolagets beslut gäller
den mening, för hvilken de flesta
rösterna afgifvas; och

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. May.ts proposition.

att. vid lika röstetal val a.fgöres
genom lottning, men i andra frågor
den mening gäller, som biträdes af
de fleste röstande, eller, om jemväl
antalet röstande är lika, af stämmans
ordförande.

34 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen
skall registreras. Styrelsen
skall härom ofördröjligen göra''ansökning
och dervid foga, i två exemplar,
med styrelseledamöternes egehhändiga
namnunderskrifter styrkta
utdrag af protokoll, som i det ärende
förts.

35 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas
inom sex månader efter utgången
af hvarje räkenskapsår. A den
stämma skall styrelsen framlägga
förvaltningsberättelse jemte balansräkning
för det förflutna året tillika
med det utlåtande, som enligt 50 §
bör af revisorerne afgifvas.

Minst åtta dagar före ordinarie
bolagsstämma skall förteckning å de
ärenden, som dervid skola förekomma,
genom styrelsens försorg hållas för
aktieegarne tillgänglig. Ärende, som
ej > varit å förteckningen upptaget,
ma ej vid stämman till afgörande
företagas, der det ej omedelbart föranledes
af förvaltningsberättelsen
eller balansräkningen eller reviso -

Utskottets fUtslag, i

att vid lika röstetal val afgöres
genom lottning, men i andra frågor
den mening gäller, som biträdes af
de fleste röstande, eller, om jemväl
antalet röstande är lika, af stämmans
ordförande. • •

i • O .''OÄVA\ *0'' • \\ \''\\>- -.''V ,

35 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen
skall registreras. Styrelsen
skall härom ofördröjligen göra ansökning
och dervid foga, i två exemplar,
med styrelseledamöternes egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter
styrkta utdrag af protokoll, som
i det ärende förts.

. '' '' >■'' : ’ ■ •,!i ■ ng;.

36 §.

! i; M- rr i, ■

Ordinarie bolagsstämma skall hållas
inom åtta månader efter utgången
af hvarje räkenskapsår. Ä den
stämma skall styrelsen framlägga
förvaltningsberättelse jemte balansräkning
för det förflutna året tillika
med det utlåtande, som enligt 50 §
bör af revisorerne afgifvas.

Minst åtta dagar före ordinarie
bolagsstämma skall förteckning å de
ärenden, som dervid skola förekomma,
genom styrelsens försorg hållas för
aktieegarne tillgänglig. Ärende, som
ej varit å förteckningen upptaget,
må ej vid stämman till afgörande
företagas, der det ej omedelbart föranledes
af förvaltningsberättelsen
eller balansräkningen eller revisö -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

rernes utlåtande, eller ock enligt
bolagsordningen skall vid stämman
afgöras.

Vill aktieegare hänskjuta ärende
till pröfning å stämman, göre hos
styrelsen anmälan derom sa tidigt,
att ärendet kan å förteckningen upptagas.

36 §.

Styrelsen ege, när den finner
lämpligt, kalla aktieegarne till extra
bolagsstämma.

Sådan stämma skall af styrelsen
utlysas, då det för uppgifvet ändamål
skriftligen påfordras af aktieegare
med ett sammanlagdt aktiebelopp
utgörande minst en tiondedel
af hela aktiekapitalet eller den mindre
del deraf, som må vara i bolagsordningen
bestämd.

Vid extra bolagsstämma må ej
till afgörande företagas ärende, som
ej varit i kallelsen till stämman angifvet.

37 §.

Har styrelsen ej senast fjorton
dagar efter påfordran, hvarom i 36
§ är sagdt, utlyst bolagsstämma att
hållas inom en månad, der ej annat
af bolagsordningen föranledes, eller
underlåter styrelsen att i föreskrifven
ordning kalla aktieegarne till ordinarie
bolagsstämma, har Magistrat
eller Kronofogde i orten att, på an -

Utskottets förslag.

rernes utlåtande, eller ock enligt
bolagsordningen skall vid stämman
afgöras.

Vill aktieegare hänskjuta ärende
till pröfning å stämman, göre hos
styrelsen anmälan derom minst fjorton
dagar före stämman.

37 §.

Styrelsen ege, när den finner
lämpligt, kalla aktieegarne till extra
bolagsstämma.

Vid extra bolagsstämma må ej
till afgörande företagas ärende, som
ej varit i kallelsen till stämman angifvet.

38 §.

Har styrelsen ej senast fjorton
dagar efter påfordran, hvarom i 37
§ är sagdt, utlyst bolagsstämma att
hållas inom eu månad, der ej annat
af bolagsordningen föranledes, eller
underlåter styrelsen att i föreskrifven
ordning kalla aktieegarne till ordinarie
bolagsstämma, har Magistrat
eller Kronofogde i orten att, på an -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

miilan af aktieegare, ofördröjligen
utlysa bolagsstämma.

38 §.

Menar aktieegare eller styrelsen
eller styrelseledamot, som ej är aktieegare,
att beslut, som å bolagsstämma
fattats, icke i behörig ordning tillkommit
eller eljest, strider mot lag
eller författning eller mot bolagsordningen,
ege derå tala genom stämning
å bolaget inom två månader
från beslutets dag. Försummas det,
vare rätt till talan förlorad.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut
nu är sagdt galle ock,
der aktietecknare vill tala å beslut,
som fattats vid sammanträde, hvarom
i 16 § förmärs.

Utskottets förslag.

mälan af aktieegare, ofördröjligen
utlysa bolagsstämma.

''Jib: i i; ''i''. • nu ;i-»*/it< < ? n»I
imi> , rån hot V. uolofttjjd rlit , o

39 §.

Menar styrelsen eller ledamot deraf
eller aktieegare, att beslut, som
å bolagsstämma fattats, icke i behörig
ordning tillkommit eller eljest
strider mot lag eller författning eller
mot bolagsordningen, ege derå tala
genom stämning å bolaget inom två
månader från beslutets dag. Försummas
det, vare rätt till talan förlorad.

Hvad om klander af bolagsstämruobeslut
nu är sagdt galle ock,
der aktietecknare vill tala å beslut,
som fattats vid sammanträde, hvarom
i 16 § förmäles.

39 §.

Af aktiebolags årsvinst skola minst
tio procent afsättas till reservfond.
Sedan fonden uppgått till ett belopp
motsvarande tjugu procent af aktiekapitalet
eller till det högre belopp,
som kan vara i bolagsordningen bestämdt,
må vidare afsättning af årsvinsten
kunna upphöra; nedgår fonden
under det sålunda stadgade belopp,
skall afsättning dertill ånyo
vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas
hvad vid aktieteckning kan för

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj.ts proposition. Utskottets förslag.

aktierna betingas utöfver det belopp,
hvarå de lyda.

Reservfonden må användas allenast
till betäckande af förlust, som
enligt vederbörligen pröfvad balansräkning
tinnes hafva uppstått å rörelsen
i dess helhet. u

ifilk .»!*;> *

40 §.

ij-1 • »U‘t I i! m d: r . . ! > ■ ■ - ib i . „<•

Aktiebolag skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flere
ledamöter.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk
undersåte, der ej för särskildt fall Konungen medgifver, att styrelsen må
till viss del, dock högst en tredjedel af hela antalet, bestå af främmande
undersåtar eller å utrikes ort bosatte svenske eller norske undersåtar.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till
ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering
anmälas.

41 §.

Stämning eller annat offentlig
myndighets bud skall anses hafva
kommit aktiebolag till banda, då
någon af styrelsens ledamöter i laga
ordning erhållit del deraf.

Vill styrelsen eller ledamot deraf
klandra beslut, som å bolagsstämma
fattats, eller eljest kära till bolaget,
delgifve stämningen bolagets revisor
eller, der flere revisorer äro utsedde,
någon af dem; och åligge det den,
som af stämningen erhållit del, att
ofördröjligen kalla aktieegarne till

41 §.

Stämning eller annat offentlig
myndighets bud skall anses hafva
kommit aktiebolag till hända, då
någon af styrelsens ledamöter i laga
ordning erhållit del deraf.

Vill styrelsen klandra beslut, som
å bolagsstämma fattats, eller eljest
kära till bolaget, kalle aktieegarne
till bolagsstämma för val af ombud
att i den tvist föra bolagets talan.
Stämning skall anses delgifven, då
den blifvit å stämma7i föredragen;
dock vare i fall, som i 39 § afses,

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongh \ Maj:ts proposition.

bolagsstämma för val af ombud att
i den tvist föra bolagets talan.

"■! i filt t f .

Skriftlig afhandling, som för bolag
ingås, skall undertecknas å dess
vågnar och med utsättande af dess
firma. Vid firmateckning skola de,
som åro berättigade att teckna firman,
jemväl underskrifva sina namn.

Firman skall, der ej annorlunda
blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för bolaget
ingås, ej behörigen underskrifven å
dess vägnar, svare de, som afhandlingen
underskrifvit, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla för eu
såsom för egen skuld.

Utskottets förslag.

styrelsens rätt till talan bevarad, om
inom der stadgad tid stämman blifvit
utlyst att ofördröjligen hållas.

•rtb .•)!!;"•• tel,-.-t ''HoaiTiv i - ro o* •
il Igli!S!,r*\i,''/ inuti ii; 4jbn>ll''l< >iU;.ri fO

t-’ s- .....

! }*{-» WVl # al1 ill

Skriftlig afhandling, som för aktiebolag
ingås, skall undertecknas å dess
vägnar och med utsättande af dess
firma. Vid firmateckning skola de,
som äro berättigade att teckna firman,
jemväl underskrifva sina namn.

Firman skall, der ej annorlunda
blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för bolaget
ingås, ej behörigen underskrifven å
dess vägnar, svare de, som afhandlingen
underskrifvit, för hvad sålunda
slutits, eu för alla och alla för eu
såsom för egen skuld.

A It

43 §.

1: f \ l < ! « ‘ , •'' i I ’ i M . I 1 i t • ‘ I t / ''J. ''".i./V- i - i i t ‘ I >! ’

Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda bolaget vare utan
Verkan mot en hvar, som ej visas hafva om den inskränkning egt kännedom.
Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning-, må ej registreras.

I 44 §.

Styrelsen ege förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och
svara, så ock eljest bolagets talan föra.

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

''■ >11 uc ■ r\ r in i ’ - !. ; ••rluti; » i . '': ■. i < • . • wirin in...- . In: Vi

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. ''Utskottets förslag.

45 §.

Såsom styrelsens beslut galle, der
ej annorlunda är i bolagsordningen
bestämdt, den mening, om hvilken
vid sammanträde de fleste röstande
förenat sig, men vid lika röstetal
den mening, som biträdes af ordföranden
vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen ege ej deltaga
i afgörande af fråga, hvari han
har stridig talan med bolaget.

45 §.

Ledamot af styrelsen ege ej deltaga
i afgörande af fråga, hvari hans
enskilda rätt är mot bolagets stridande.

4(5 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej strida
mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

47 §.

Öfver aktiebolags samtliga aktier skall genom styrelsens försorg
hållas förteckning, i hvilken skola upptagas de ursprunglige aktieegarne
samt införas de förändringar i eganderätten till aktie, som hos styrelsen
anmälas.

Af den förteckning ege enhvar vid anfordran taga kännedom.

48 §.

Den förvaltningsberättelse, som
styrelsen, efter ty i 35 § sägs, har
att för hvarje år å bolagsstämma
framlägga, skall uttryckligen angifva

48 §.

Den förvaltningsberättelse, som
styrelsen, efter ty i 36 § sägs, har
att för hvarje år å bolagsstämma
framlägga, skall uttryckligen angifva

Särskilda Utskotts (N:o T) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

den vinst eller förlust, som af rörelsen
under året uppkommit.

Förvaltningsberättelsen och balansräkningen
skola minst en månad
före stämman tillhandahållas revisorerne
samt, tillika med desses utlåtande,
minst åtta dagar före stämman
hållas för aktieegarne tillgängliga.

Balansräkningen med de rättelser
och tillägg, som kunna å bolagsstämma
beslutas, skall, ofördröjligen
efter det den blifvit slutligen prof vad
och sist inom tre månader från det
den å bolagsstämma framlades, genom
styrelsens försorg införas i allmänna
tidning arne.

49 §.

A den bolagsstämma, der styrelsens förvaltningsberättelse och balansräkningen
jemte revisorernes utlåtande framläggas, skall jemväl till behandling
företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den
tid berättelsen omfattar.

Yrkas af aktieegare med ett sammanlagd t aktiebelopp utgörande
minst en tiondedel af hela aktiekapitalet, att med afgörande af den fråga
skall anstå till fortsatt stämma inom två månader, må sådant anstånd ej
förvägras.

Varder talan å förvaltningen under den tid berättelsen omfattar ej
anstäld inom ett år från det berättelsen å bolagsstämma framlades, vare
så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder deraf att ansvarsfrihet beviljats, ege bolaget att, inom
ett år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, i afseende
å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas hafva i berättelsen
eller balansräkningen mot bättre vetande meddelat oriktig uppgift,
der denna kan antagas hafva å beslutet om ansvarsfrihet inverkat.

Bill. till Riksd. Prat. 1895. 8 Sand. 1 Afd. 1 Häft.

Utskottets förslag.

den vinst eller förlust, som af rörelsen
under året uppkommit.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj ds proposition. Utskottets förslag.

**; «!''»> , }.■ ■ i i''. ;*i ■ 1''■> -V f /i: ! >j.V; ''»>■*'' •> ;*. «-< ( iföl >

50 §.

«* i. v. »r 4 ir i * 1 -..a-t . i •

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas af eu
eller flere revisorer. Öfver granskningen skall för hvarje år skriftligt
utlåtande afgifvas.

Val af revisor må ej afse längre tid än två år. Revisor må, ändå
att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom
beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Hvad i 46 § är om styrelse stadgadt skall ega motsvarande tillämp -

ning å revisorer.

51 §.

Revisor skall eg a ständig tillgång
till bolagets alla böcker, räkenskaper
och andra handlingar; och
må af honom begärd upplysning angående
förvaltningen ej af styrelsen
förvägras.

Revisorerne ege utlysa extra bolagsstämma,
när de finna omständigheterna
det påfordra.

52 §.

RevisQrer, hvilka i sitt utlåtande
mot bättre vetande lemna oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåta
att göra anmärkning mot dylik, i
förvaltningsberättelsen eller balansräkningen
meddelad uppgift, eller
vid fullgörandet af sitt uppdrag visa

- 51 §.

Revisor skall ega ständig tillgång
till bolagets alla böcker, räkenskaper
och andra handlingar; och
må af honom begärd upplysning angående
förvaltningen ej af styrelsen
förvägras.

Der granskningen dertill föranleder,
må revisorerne skriftligen med
angifvande af skälet påfordra, att
extra bolagsstämma skall af styrelsen
utlysas. Har sådan påfordran skett,
skall hvad i 38 § sägs ega motsvarande
tillämpning.

52 §.

Revisorer, hvilka i sitt utlåtande
mot båttre vetande lemna oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåta
att göra anmärkning mot dylik, i
förvaltningsberättelsen eller balansräkningen
meddelad uppgift, vare
bolaget ansvarige för all deraf upp -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

grof vårdslöshet eller försummelse,
vare bolaget ansvarige för all deraf
uppkommande skada, en för alla och
alla för en. Ej må dock talan härom
anställas sedan ett år förflutit
från det revisorernes utlåtande å
bolagsstämma framlades.

53 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom ett år
från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, ege konkursboet,
ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander å
förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom ett år från det revisorernes utlåtande å
bolagsstämma framlades, stånde konkursboet öppet att mot dem anställa
sådan talan, som i 52 § förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöras inom eu månad
från inställelsedagen, eller, der tiden för talans anställande af bolaget,
efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången af den
tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Utskottets förslag.

kommande skada, eu för alla och
alla för en. Ej må dock talan härom
anställas sedan ett år förflutit
från det revisorernes utlåtande å
bolagsstämma framlades.

54 §.

Har antalet aktieegare nedgått under fem, eller har enligt vederbörligen
pröfvad balansräkning aktiekapitalet till två tredjedelar eller till
den mindre del, som kan vara i bolagsordningen bestämd, gått förloradt,
skall, der ej inom tre månader tillräckligt antal aktieegare inträder eller
bristen i aktiekapitalet fylles, bolaget upplösas och liqvidation verkställas,
vid äfventyr att de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut
om fortsättande af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, svara
för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en.

55 §.

Finnes aktiebolag sedan tre må- Finnes aktiebolag sakna till re nader

sakna till registret anmäld, gistret anmäld, behörig styrelse, ege

Särskilda Utskotts (N:o T) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

behörig styrelse, skall, på ansökning
af aktieegare eller borgenär, Rätten
förklara bolaget upplöst och förordna
en eller flere liqvidatorer att dess
liqvidation verkställa.

Sammanträder ej Rätten inom
fjorton dagar efter det ansökning,
hvarom nu är sagdt, ingifvits, ege
Domaren, der sä äskas, förordna
en eller flere gode män att emellertid
såsom liqvidatorer företräda bolaget.

Om beslut eller förordnande, som
enligt denna § meddelas, skall underrättelse
ofördröjligen genom Rättens
eller Domarens försorg afsändas för
registrering.

Utskottets förslag.

aktieegare eller borgenär hos Rätten
eller Domaren göra ansökning om
bolagets upplösning. Kungörelse härom
med uppgift om tiden, när ansökningen
kommer att af Rätten pröfvas,
skall af Rätten eller Domaren
utfärdas och minst tre månader före
nämnda tid införas i allmänna tidningarne,
så ock i ortstidning, genom
hvilken kallelse till bolagsstämma
skall bringas till aktieegarnes kännedom.
Rätten eller Domaren ege ock,
der så äskas, förordna en eller flere
gode män att emellertid såsom liqvidatorer
företräda bolaget. Styrkes
på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet
fortfar, förklare Rätten bolaget
upplöst och förordne en eller
flere liqvidatorer att dess liqvidation
verkställa.

Om beslut, hvarigenom bolaget
förklarats upplöst, så ock om förordnande,
som enligt denna § meddelas,
skall underrättelse ofördröjligen
genom Rättens eller Domarens
försorg afsändas för registrering.

56 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, skall bolaget anses upplöst
den dag, då dess konkursansökning till Rätten eller Domaren ingafs,
eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition Utskottets förslag.

utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen skall, samtidigt
med kungörelsen derom, genom Rättens eller Domarens försorg aisändas
för registrering.

57 §.

• ''in-ibr ;! ’• f J k

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af styrelsen
eller, der bolaget vid konkursens början var upplöst, af liqvidatorerne;
dock må ny styrelse eller nya liqvidatorer kunna under konkursens
fortgång i behörig ordning utses.

58 §.

Upplöses aktiebolag af annan anledning än i 55 eller 56 §§ sägs,
skall liqvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom liqvidatorer, der
ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets beslut, en eller
flere särskilde liqvidatorer utses. Uppdraget att vara liqvidator anses gälla
intill dess liqvidationen blifvit afslutad, men må när som helst kunna af
bolaget återkallas.

Liqvidatorerne skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,
hvarom i denna § sägs, med uppgift å dem, som ega verkställa liqvidationen
och teckna bolagets firma. Afgår liqvidator eller utses ny sådan,
skall ock derom anmälan för registrering ofördröjligen göras.

< i; • . ■ ■■

59 §.

Liqvidatorerne åligge att ofördröjligen söka årsstämning å aktiebolagets
okände borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder
och uppgöra balansräkning.

Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall bolagets egendom i
penningar förvandlas.

60 §.

Om liqvidatorers befogenhet att företräda aktiebolag och deras skyldigheter
galle i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt; dock
ege liqvidatorer ej, utan särskilda af bolaget erhållet bemyndigande, afyttra
dess fasta egendom annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1
Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

61 §•

Under liqvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden
»i liqvidation».

I öfrigt skall hvad i 42 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar ingås,
så ock om påföljd för försummelse härutinnan ega motsvarande
tillämpning under bolagets liqvidation.

62 §.

Innan den i årsstämningen utsatta inställelsedag förbi är och all
veterlig gäld blifvit. betald, må bolagets tillgångar ej mellan aktieegarne
skiftas.

Då liqvidationen afslutats, skall
datorerne för registrering göras.

63 §.

Atnöjes aktieegare ej med bolagsskifte
eller med åtgärd, som under
liqvidationen vidtagits, skall han
sin talan hos domstol anhängiggöra
inom ett år från det skiftet skedde.
Försummas det, hafve han sin talan
förlorat.

64 §.

I tvistemål, som röra gäld i allmänhet,
soaré aktiebolag vid allmän
underrätt i den ort, der styrelsen
har sitt säte.

anmälan derom ofördröjligen af liqvi -

63 §.

Atnöjes aktieegare ej med bolagsskifte
eller med åtgärd, som under
liqvidationen vidtagits, skall han
sin talan hos domstol anhängiggöra
inom ett år från den dag liqvidationen
afslutades. Försummas det,
hafve han sin talan förlorat.

64 §.

Aktiebolag vare uti de mål, för
hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt
i den ort, der styrelsen enligt
bolagsordningen har sitt säte.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

65 §.

;: > f i ■'' •. <•/>{.’• • *./1 i “ •< . it : ;'''' (( ■ f il • t »• ? / ■ ?! •! [ ••

Öfverträda styrelseledamöter, liqvidatorer eller aktieegare denna lag
eller bolagsordningen, svare de för all deraf uppkommande skada, en
för alla och alla för en.

66 §.

Hos den myndighet i Stockholm, som Konungen bestämmer, skall
föras aktiebolagsregister för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna
lag skola för registrering anmälas eller hvilkas intagande i registret eljest
är eller varder föreskrifvet.

För anmälningsskyldighetens fullgörande svare styrelseledamöterne
eller, der bolaget är upplöst annorledes än genom konkurs, liqvidatorerne.

67 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af
stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflemnas anmälan
genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften
vara af vittnen styrkt.

Då aktiebolags registrering sökes, skall enhvar, som är berättigad att,
teckna dess firma, på samma gång egenhändigt inskrifva firmateckningen i
registret eller i särskildt, bihang till detta, så vida icke teckningen verkstälts
å anmälningsskriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda
sätt skall förfaras, då anmälan sker derom, att någon ''blifvit berättigad
att teckna förut anmäld firma.

68 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfva,s bolagsordning eller beslut, som
för registrering anmäles, icke hafva i föreskrifven ordning tillkommit eller
ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida
mot lag eller författning, skall registrering vägras.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. May.ts proposition. Utskottets förslag.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen hålla
sökanden tillhanda eller, om han uppgifvit fullständig adress, till honom
med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med
skälen derför.

År sökanden med beslutet missnöjd, ege han att, vid talans förlust,
innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag deröfver anföra
besvär hos Konungen.

69 §.

Beviljas aktiebolags registrering,
läte registreringsmyndigheten i registret
införa:

1) dagen för bolagsordningens
antagande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet: 4)

den ort, der styrelsen har sitt
säte;

5) aktiekapitalets storlek och fördelning
i aktier;

6) huruvida aktiebrefven skola
ställas till innehafvaren eller till
viss man;

7) huru stor del af aktiekapitalet
blifvit, enligt den af styrelseledamöterne
afgifna försäkran, inbetald,
samt, der ej aktierna till fullo inbetalts,
inom hvilken tid återstående
inbetalningen sist skall fullgöras;

8) huru kallelse till bolagsstämma
skall ske och andra meddelanden
bringas till aktieegarnes kännedom;

69 §.

Beviljas aktiebolags registrering,
läte registreringsmyndigheten i registret
införa:

1) dagen för bolagsordningens
antagande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet
;

4) den ort, der styrelsen har sitt
säte,

5) det belopp, hvartill aktiekapitalet
uppgår, sä ock, der aktiekapitalet
ej är till visst belopp bestämdt,
minimikapitalet och maximikapitalet;

6) å hvithet belopp aktie skall
lyda, samt huruvida aktiebrefven
skola ställas till innehafvaren eller
till viss man;

7) huru stor del af aktiekapitalet
blifvit, enligt, den af styrelseledamöterne
afgifna försäkran, inbetald,
samt, der ej aktierna till fullo inbetalts,
inom hvilken tid återstående
inbetalningen sist skall fullgöras;

8) huru kallelse till bolagsstämma
skall ske och andra meddelanden
bringas till aktieegarnes kännedom;

Särskilda Ltskotts (N:o T) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

9) styrelseledamöternes fullständiga
namn och hemvist;

10) hvilken eller hvilka bland
styrelseled amöterne äro berättigade
att teckna firman.

Innehåller bolagsordningen förbehåll,
hvarom i 24 eller 27 § förmäles,
eller bestämmelse om företrädesrätt
åt vissa aktier, skall ock
derom anteckning i registret göras.

Det ena exemplaret af bolagsordningen,
försedt med bevis om
registreringen, skall, jemte det ena
exemplaret af hvarje teckning slista,
till sökanden återställas.

Utskottets förslag.

9) styrelseledamöternes fullständiga
namn och hemvist;

10) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterne
äro berättigade att
teckna firman.

Innehåller bolagsordningen förbehåll,
hvarom i 24 eller 27 § förmärs,
eller bestämmelse om företrädesrätt
åt vissa aktier, skall ock
derom anteckning i registret göras.

Det ena exemplaret af bolagsordningen,
försedt med bevis om
registreringen, skall jemte teckningslistorna
i hufvudskrift till sökanden
återställas.

70 §.

! i\ ■ K» ii . I ■ / < Mi ; i -... i * ? . . .i i a

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,
skall den, der registrering beviljas, i registret anmärkas.

Registreras ändring i bolagsordningen, skall ena exemplaret af det
protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,
försedt med bevis om registreringen. Sker ändring i firman, skall ny,
fullständig inskrifning i registret göras.

71 §•

Hvad i registret införes, med undantag af underrättelse om konkurs,
hvarom i 56 § förmäles, skall genom registreringsmyndighetens försorg
ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarne.

En samling för hela riket af hvad sålunda kungjorts skall genom
det allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med
register för hvarje år.

Anmälningsskrifter med dervid fogade handlingar skola, särskildt
för hvarje bolag, såsom bilagor till registret förvaras.

Bill. till Riksd. Prot. 1895. 8 Sami. 1 Afd.^1 Häft.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

72 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 71 § stadgade
kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt
tid och sätt för utgifvande af den i nämnda § omförmälda samling meddelas
af Konungen.

73 §.

Menar någon, att en i registret verkstäld inskrifning länder honom
till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid allmän
underrätt.

74 §.

Har genom laga kraft egande dom blifvit förklarad^ att en i registret
gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande, hvarom inskrifning
skett, ändrats eller upphört, skall, på begäran af någondera parten,
anteckning derom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning
skall så kungöras, som i 71 § sägs.

Varder, sedan i registret anteckning om aktiebolags konkurs gjorts,
af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall anteckningen,
på derom gjord ansökning, ur registret afföras. Lag samma
vare i fråga om anteckning rörande beslutad nedsättning af aktiekapitalet,
efter ty i 25 § sägs, der ansökningen om nedsättning genom laga kraft
egande beslut afslagits eller frågan om nedsättning eljest förfallit.

75 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret och
kungjordt i allmänna tidningarne, skall anses hafva kommit till tredje mans
kännedom, der ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft eller
bort hafva kunskap derom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit eller
bort blifva i registret antecknadt, icke med laga verkan åberopas mot
annan än den, som visas hafva derom egt vetskap.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. '' Utskottets förslag.

76 §.

-Vf*n • ; 1 { : / • Pl i; sfi• .* ^ »iitj‘ i ! i ! •'' •!■ >< > . c :,j (!:»n vLg Å- h‘‘(f

Hvar som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar
oriktig uppgift, straffes med böter från och med femtio till och med två
tusen kronor, der ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

77 §. " 77 §.

Bryter någon mot hvad i 4 §
2 eller 3 mom. finnes stadgadt, eller
underlåter styrelseledamot att iakttaga
föreskrift, som i 20 § 1 mom.,
21 § 3 mom., 34 §, 40 § 4 mom.,
47 § eller 48 § 3 mom. är meddelad,
straffes med böter från och
med fem till och med femhundra
kronor.

Lag samma vare om liqvidator,
som ej fullgör hvad honom enligt
58 § 2 mom. eller 62 § 2 mom.
åligger.

Bryter någon mot hvad i 4 §

2 eller 3 mom. finnes stadgadt, eller
underlåter styrelseledamot att iakttaga
föreskrift, som i 20 §, 21 §

3 mom., 35 §, 40 § 4 mom. eller
47 § är meddelad, straffes med böter
från och med fem till och med femhundra
kronor.

Lag samma vare om liqvidator,
som ej fullgör hvad honom enligt
58 § 2 mom. eller 62 § 2 mom.
åligger.

78 §.

Af böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla två tredjedelar
kronan och en tredjedel åklagaren. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande,
skola de förvandlas efter allmän strafflag.

Särskilda Utskotts (A: o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

79 §.

Om bankaktiebolag, så ock om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse,
är särskildt stadgadt.

Genom denna lag göres ej ändring i hvad om bolag för verksamhet
af visst slag eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

80 §.

Genom denna lag upphäfvas:

förordningen om aktiebolag den 6 oktober 1848; samt
lagen angående förändrad lydelse af 14 § i samma förordning den
19 november 1886.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.

Rättigheter och skyldigheter, som dessförinnan uppkommit, skola
bedöma^ efter äldre lag.

A bolag, hvars ordning blifvit af Konungen stadfäst, skola bestämmelserna
i denna lag icke ega tillämpning så vidt de afse ämnen, rörande
hvilka blifvit i bolagsordningen särskildt stadgadt, utan galle derutinnan
hvad bolagsordningen innehåller; dock att i fråga om ändring i bolagsordningen,
om det sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess firma
tecknas, om reservfond, om delgifning af stämning eller annat offentlig
myndighets bud, om liqvidation och om registrering denna lag gäller till
efterrättelse. Konungen meddelar de öfvergångsstadganden, som i afseende
på sådant bolags införande i registret må finnas vara erforderliga.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Bil. C.

•£,b

uvV.\ ,V)Äy

Kongl. Maj.ts proposition n:o 6. Särskilda utskottets förslag.

Förslag

till

LAG

om vissa, föreningar för
ekonomisk verksamhet.

Förslag

till

LAG

om registrera(^föreningar
för ekonomisk verksamhet.

Om registrerade föreningar i allmänhet.

1 §•

Förening för ekonomisk verksamhet
med syfte

att åt medlemmarne anskaffa lifsmedel
eller andra förnödenheter, eller
att afsätta alster af medleinmarnes
verksamhet, eller

att bereda bostäder åt medlemmarne,

eller att på annat dermed jemförligt
sätt främja medlemmarnes
ekonomiska intressen,

må, der den består af minst sju
medlemmar samt i enlighet med

1 §•

Förening för ekonomisk verksamhet
med syfte

att åt medlemmarne anskaffa lifsmedel
eller andra förnödenheter, eller
att afsätta alster af medlemmarnes
verksamhet, eller

att bereda bostäder åt medlemmarne,
1

eller att på annat dermed jemförligt
sätt främja medlemmarnes
ekonomiska intressen,

må, der den består af minst fem
medlemmar samt i enlighet med

54 Särskilda Utskotts (N:o

Kongl. Maj:ts proposition.

denna lag antagit stadgar och utsett
styrelse, kunna, på sätt nedan
sägs, varda registrerad.

Innan förening blifvit registrerad,
kan den ej förvärfva rättigheter\eller
ikläda sig skyldigheter ej heller inför
domstol eller annan myndighet
söka, kära eller svara.

1) Utlåtande N:o 1.

Utskottets förslag.

denna lag antagit stadgar och utsett
styrelse, kunna, på sätt nedan
sägs, varda registrerad.

-2 §.

Innan förening blifvit registrerad,
kan den ej förvärfva rättigheter eller
ikläda sig skyldigheter, ej heller inför
domstol eller annan myndighet
söka, kära eller svara.

Ingås förbindelse & förenings
vägnar innan den blifvit registrerad,
vare de, som ingått förbindelsen, ansvarige
derför såsom för annan sin
gäld, en för alla och alla för en.

2 §.

Ansökning om förenings registrering
skall af dess styrelse göras.

Sådan ansökning skall innehålla ej
mindre uppgift å styrelseledamöternes
fullständiga namn äfvensom om
deras nationalitet och hemvist, än
ock, der föreningens firma ej skall
tecknas af styrelsens alla ledamöter
gemensamt, uppgift å den eller dem,
som äro berättigade att teckna firman,
samt vara åtföljd af:

1) två med styrelseledamöternes
egenhändiga namnunderskrifter till
riktigheten styrkta exemplar af för -

3 §•

Ansökning om förenings registrering
skall af dess styrelse göras.

1) två med styrelseledamöternes
egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
till riktigheten styrkta exem -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kvngl. Maj:ts proposition.

eningens stadgar äfvensom på enahanda
sätt styrkt förteckning å föreningens
medlemmar;

2) protokoll vid sammanträde
med föreningens medlemmar, utvisande
att stadgarne blifvit antagna
och styrelse utsedd.

3 §•

Vid förenings bildande ege medlemmarne
bestämma, huruvida allenast
föreningens tillgångar, förfallna
men ej guldna insatser och andra
afgifter inräknade, skola häfta för
dess förbindelser, eller medlemmarne
åtaga sig obegränsad eller till visst
belopp begränsad personlig ansvarighet
för föreningens förbindelser.

4 §.

Förenings stadgar skola angifva:

1) föreningens firma;

2) den ort, der föreningens styrelse
skall hafva sitt säte;

3) föremålet för föreningens
verksamhet;

4) den insats, med hvilken
hvarje medlem skall i föreningen
deltaga, huru insatserna skola göras,
samt huruvida medlem må deltaga
i föreningen med högre belopp än
enkel insats;

5) huru för föreningens förbindelser
skall ansvaras;

Utskottets förslag.

plar af föreningens stadgar äfvensom
på enahanda sätt styrkt förteckning
å föreningens medlemmar;

2) protokoll vid sammanträde
med föreningens medlemmar, utvisande
att stadgarne blifvit antagna
och styrelse utsedd.

4 §•

Vid förenings bildande skola medlemmarne
bestämma, huruvida allenast
föreningens tillgångar, förfallna
men ej guldna insatser och andra
afgifter inräknade, skola häfta för
dess förbindelser, eller medlemmarne
åtaga sig obegränsad eller till visst
belopp begränsad personlig ansvarighet
för föreningens förbindelser.

Förenings stadgar skola angifva:

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet
;

3) den ort, der föreningens styrelse
skall hafva sitt säte;

4) den insats, med hvilken
hvarje medlem skall i föreningen
deltaga, huru insatserna skola göras,
samt huruvida medlem må deltaga
i föreningen med högre belopp än
enkel insats;

5) huru för föreningens förbindelser
skall ansvaras;

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

5 fi

Kongl. Maj:ts proposition.

6) huru styrelsen skall sammansättas
och grunderna för dess
beslutförhet;

7) huru revision af styrelsens
förvaltning skall ske;

8) huruvida räkenskapsafslutning
skall ske för år eller oftare samt
tiden derför;

9) huru ofta oi’dinarie sammanträde
skall hållas;

10) huru kallelse till sammanträde
skall ske och andra meddelanden
bringas till medlemmarnes kännedom.

5 §•

Förenings firma skall innehålla
ordet »förening» samt, der medlemrnarne
ej åtaga sig personlig ansvarighet,
orden »utan personlig
ansvarighet», der ansvarigheten är
begränsad, orden »med begränsad
personlig ansvarighet» och, der den
är obegränsad, orden »med obegränsad
personlig ansvarighet». Ej må
firman innehålla personnamn eller
ordet »bolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig
från andra, för samma kommun förut
enligt bestämmelserna i denna lag
registrerade, ännu bestående firmor.

6 §•

Nya medlemmar må när som
helst, efter skriftlig ansökning, kunna

Utskottets förslag.

6) huru styrelsen skall sammansättas
och grunderna för dess
beslutförhet;

7) huru revision af styrelsens
förvaltning skall ske;

8) huruvida räkenskapsafslutning
skall ske för år eller oftare samt
tiden derför;

9) huru ofta ordinarie sammanträde
skall hållas;

10) huru kallelse till sammanträde
skall ske och andra meddelanden
bringas till medlemmarnes kännedom.

6 §•

Förenings firma skall innehålla
ordet »förening» samt, der medlemmarne
ej åtaga sig personlig ansvarighet,
orden »utan personlig
ansvarighet», der ansvarigheten är
begränsad, orden »med begränsad
personlig ansvarighet» och, der den
är obegränsad, orden »med obegränsad
personlig ansvarighet». Ej må
firman innehålla personnamn eller
ordet »bolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig
från andra, hos samma myndighet förut
enligt bestämmelserna i denna lag
registrerade, ännu bestående firmor.

7 §.

Nya medlemmar må när som
helst, efter ansökning, kunna i för -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

i förening intagas. Ansökningen ening intagas. Ansökningen, som
skall pröfvas af styrelsen, der ej skall vara försedd med sökandens
annorlunda är i stadgarne bestämdt. egenhändiga, bevittnade underskrift,

pröfvas af styrelsen, der ej annorlunda
är i stadgarne bestämdt.

7 §.

Medlem ege att, efter skriftlig
uppsägning, utträda ur föreningen.

<§ §•

Medlem må kunna, der han genom
laga kraft egande dom förklarats förlustig
medborgerligt förtroende eller
blifvit stäld under framtiden för brott,
som kan medföra sådan påföljd, så
ock eljest på grund, som kan vara
i stadgarne bestämd, ur föreningen
uteslutas.

9 §•

Afliden medlems make eller arfvinge
vare ej berättigad att i den
aflidnes ställe inträda såsom medlem
i föreningen, der ej annorlunda finnes
i stadgarne bestämdt.

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 8 Sami.

8 §•

Medlem ege att, efter uppsägning,
som skall vara försedd med hans
egenhändiga, bevittnade underskrift,
utträda ur föreningen; dock må i
stadgarne kunna föreskrift as, att
uppsägning ej får ske förr än efter
viss tid, högst två år, från inträdet
i föreningen.

9 §•

10 §.

Afliden medlems make eller arfvinge
vare ej berättigad att i den
aflidnes ställe inträda såsom medlem
i föreningen, der ej annorlunda finnes
i stadgarne bestämdt.

1 Afd. 1 Höft. 8

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

10 §.

Afgång ur förening skall anses
ega rum vid den tid för räkenskapsafslutning,
som infaller näst efter en
månad sedan medlemmen uppsagt
sig till utträde, uteslutits eller aflida;
dock vare medlem, som blifvit,
efter ty i 8 § sägs, ur föreningen
utesluten, genast förlustig rättigheten
att deltaga i öfverläggningar och beslut
om föreningens angelägenheter.

U §•

Då medlem afgått, ege han eller
hans rättsinnehafvare utfå ej mindre,
sex månader från afgången, den inbetalda
insatsen, i den mån föreningens
behållna tillgångar, enligt den
vid tiden för afgången uppgjorda
räkenskapsafslutning, dertill förslå
utan anlitande af reservfond eller förnärmande
af öfrige medlemmars lika
rätt, än ock, i samma ordning som
öfrige medlemmarne, hvad på den
afgångne belöper af beslutad vinstutdelning;
dock skall, der föreningen
genom konkurs eller annorledes upplöses
inom sex månader från det
medlem afgått, hans rätt att utfå
insats bedömas efter de i 43 § om
skifte af förenings tillgångar gifna
föreskrifter.

Innehålla föreningens stadgar inskränkning
i afgående medlems rätt,

U §•

Afgång ur förening skall anses
ega rum vid den tid för räkenskapsafslutning,
som infaller näst efter en
månad sedan medlemmen uppsagt
sig till utträde, uteslutits eller aflidit;
dock vare medlem, som blifvit,
efter ty i 9 % sägs, ur föreningen
utesluten, genast förlustig rättigheten
att deltaga i öfverläggningar och beslut
om föreningens angelägenheter.

12 §.

Då medlem afgått, ege han eller
hans rättsinnehafvare utfå ej mindre,
sex månader från afgången, den inbetalda
insatsen, i den mån föreningens
behållna tillgångar, enligt den
vid tiden för afgången uppgjorda
räkenskapsafslutning, dertill förslå
utan anlitande af reservfond eller förnärmande
af öfrige medlemmars lika
rätt, än ock, i samma ordning som
öfrige medlemmarne, hvad på den
afgångne belöper af beslutad vinstutdelning;
dock skall, der föreningen
genom konkurs eller annorledes upplöses
inom sex månader från det
medlem afgått, hans rätt att utfå
insats bedömas efter de i 44 § om
skifte af förenings tillgångar gifna
föreskrifter.

Innehålla föreningens stadgar inskränkning
i afgående medlems rätt,

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. May.ts proposition. Utskottets förslag.

hvarom nu är sagdt, lände det till hvarom nu är sagdt, lände den till
efterrättelse. efterrättelse.

12 §.

Afträdes förenings egendom till
konkurs, som börjar inom tolf månader
från det medlem afgick, vare
den afgångne pligtig, så vidt föreningens
borgenärers rätt rörer, att
återbära hvad han af sin insats utfått.

13 §.

Har någon genom annat fång än
arf eller giftorätt förvärfvat medlems
andel i föreningen, och vill han ej
i föreningen inträda, eller vägras
honom inträde, då han sådant begär,
ege samma rätt till uppsägning som
medlem; och galle, der uppsägning
sker, om hans rätt att utfå insats
och vinst, så ock om hans skyldighet
att i visst fall återbära insatsen
hvad i 11 och 12 §§ finnes angående
afgången medlem stadgadt.

14 §.

Under förenings bestånd må ej
vinstutdelning göras i vidsträcktare
mån, än att återstående tillgångarne,
enligt föreningens behörigen granskade
räkenskaper, öfverskjuta skulderna
med minst det belopp, som
motsvarar insatserna, i den mån de

13 §.

14 §.

Har någon genom annat fång än
arf eller giftorätt förvärfvat medlems
andel i föreningen, och vill han ja
i föreningen inträda, eller vägres
honom inträde, då han sådant begär,
ege samma rätt till uppsägning som
medlem; och galle, der uppsägning
sker, om hans rätt att utfå insats
och vinst, så ock om hans skyldighet
att i visst fall återbära insatsen
hvad i 12 och 13 §§ linnes angående
afgången medlem stadgadt.

15 §.

Särskilda Utskotts (iV;o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

redan inbetalts eller äro till betalning
förfallna, jemte reservfonden.

15 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga
i handhafvandet af föreningens
angelägenheter utöfvas å sammanträde.
Der ege hvarje medlem,
som behörigen anmäler sig till deltagande
i förhandlingarne, rösträtt;
dock må i stadgarne kunna bestämmas,
att rösträtt ej må utöfvas af
den, som ej fullgjort hvad honom
såsom medlem åligger.

Ej må någon för egen del eller
såsom ombud för arman deltaga i
afgörande af fråga, hvari han har
stridig talan med föreningen / och må
förty ledamot af styrelsen ej deltaga
i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd,
för hvilken han är
ansvarig, eller i val af revisor,

Öfver beslut, som å sammanträde
fattas, skall genom styrelsens försorg
protokoll föras. Senast fjorton dagar
efter sammanträdet skall protokollet
vara för föreningsmedlemmarne tillgängligt.

16 §.

Beslut, hvarigenom medlemmarnes
ansvarighet för föreningens förbindelser
skärpes, vare ej giltigt med

Utskottets förslag.

redan inbetalts eller äro till betalning
förfallna, jemte reservfond.

16 §.

Ej må någon för egen del eller
såsom ombud för annan deltaga i
afgörande af fråga, hvari hans enskilda
rätt är mot föreningens stridande;
och må förty ledamot af styrelsen
ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet
för förvaltningsåtgärd, för hvilken
han är ansvarig, ej heller i val
af revisor.

Öfver beslut, som å sammanträde
fattas, skall genom styrelsens försorg
protokoll föras. Senast fjorton dagar
efter sammanträdet skall protokollet
vara för föreningsmedlemmarne tillgängligt.

17 §.

Beslut, hvarigenom medlemmarnes
ansvarighet för föreningens förbindelser
skärpes, vare ej giltigt med

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

mindre samtlige medlemmarne derom
förenat sig.

Beslut om annan ändring af stadgarne
eller om föreningens upplösning
af annan orsak än i 35 § sägs,
vare ej giltigt, med mindre samtlige
medlemmarne förenat sig derom eller
beslutet fattats å två på hvarandra
följande sammanträden, deraf ett
ordinarie, och å det sammanträde,
som sist hålles, biträdts af flertalet
bland de röstande. År härutöfver
något vilkor för beslutets giltighet i
stadgarne bestämdt, lände ock det
till efterrättelse.

17 §.

Jemte hvad i 15 och 16 §§ är
om utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å sammanträde stadgadt,
galle, der ej annorlunda linnes i
stadgarne bestämdt:

att medlem ej må för egen del
med mera (in en röst i beslut deltaga;

att enskild medlems rösträtt ej
må genom ombud utöfvas;

att såsom föreningens beslut gäller
den mening, hvarom de fleste sig
förena; och

att, vid lika röstetal, val afgöres
genom lottning, men i andra frågor
den mening gäller, som biträdes af
ordföranden vid sammanträdet.

Utskottets förslag.

mindre samtlige medlemmarne derom
förenat sig.

Beslut om annan ändring af stadgarne
eller om föreningens upplösning
af annan orsak än i 36’ § sägs,
vare ej giltigt, med mindre samtlige
medlemmarne förenat sig derom eller
beslutet fattats å två på hvarandra
följande sammanträden, deraf minst
ett ordinarie, och å det sammanträde,
som sist hålles, biträdts af minst två
tredjedelar af de röstande. År härutöfver
något vilkor för beslutets
giltighet i stadgarne bestämdt, lände
ock det till efterrättelse.

18 §.

Jemte hvad i 16 och 17 §§ är
om utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å sammanträde stadgadt,
gälle, der ej annorlunda tinnes i
stadgarne bestämdt:

att hvarje medlem eger en röst;

att medlem är berättigad att sin
rösträtt å annan medlem öfverlåta;

att ingen må på grund af fullmakt
utöfva rösträtt för mer än en
medlem;

att såsom föreningens beslut gäller
den mening, för hvilken de flesta
rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres
genom lottning, men i andra frågor
den mening gäller, som biträdes af
ordföranden vid sammanträdet.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kong!. Maj ds proposition. Utskottets förslag.

18 §.

Beslut om ändring af stadgarne
skall registreras. Styrelsen skall härom
göra ansökning och dervid foga,
i två exemplar, med styrelseledamöternes
egenhändiga namnunderskrifter
styrkta utdrag af protokoll, som i
det ärende förts.

Beslut, som innefattar lindring af
den medlemmarne enligt stadgarne
åliggande skyldighet att i föreningen
göra insats eller inskränkning i den
personliga ansvarighet för föreningens
förbindelser de enligt stadgarne åtagit
sig, må ej gå i verkställighet
förrän ett år förflutit från det beslutet,
efter verkstad registrering, i
allmänna tidningarne kungjordes.

19 §.

Styrelsen ege, när den finner
lämpligt, kalla föreningens medlemmar
till extra sammanträde.

Sådant sammanträde skall af styrelsen
utlysas, då det för uppgifvet
ändamål skriftligen påfordras af minst
en tiondedel af samtlige föreningsmedlemmarne
eller det mindre antal,
som må vara i stadgarne bestämdt.

20 §.

Har styrelsen ej senast fjorton
dagar efter påfordran, hvarom i 19

19 §.

Beslut om ändring af stadgarne
skall registreras. Styrelsen skall härom
ofördröjligen göra ansökning och
dervid foga, i två exemplar, med
styrelseledamöternes egenhändiga, bevittnade
namnunderskrifter styrkta
utdrag af protokoll, som i det ärende
förts.

20 §.

Styrelsen ege, när den finner
lämpligt, kalla föreningens medlemmar
till extra sammanträde.

21 §•

Har styrelsen ej senast fjorton
dagar efter påfordran, hvarom i 20

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

§ är sagdt, utlyst sammanträde att
hållas inom en månad, der ej annat
af stadgarne föranledes, eller underlåter
styrelsen att i föreskrifven ordning
kalla föreningens medlemmar
till ordinarie sammanträde, har Magistrat
eller Kronofogde i orten att,
på anmälan af föreningsmedlem, ofördröjligen
utlysa sammanträde.

21 §.

Menar föreningsmedlem eller styrelsen,
att beslut, som å sammanträde
fattats, icke i behörig ordning
tillkommit eller eljest strider mot lag
eller författning eller mot föreningens
stadgar, ege derå tala genom stämning
å föreningen inom två månader
från beslutets dag. Försummas det,
vare rätt till talan förlorad.

22 §.

Förening skall företrädas af en
styrelse, bestående af en eller flere
föreningsmedlemmar.

Ledamot af styrelsen skall vara
i Sverige bosatt svensk eller norsk
undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse
längre tid än två år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken
han blifvit vald, ej gått till ända,
kunna genom beslut å sammanträde
från uppdraget skiljas.

Utskottets förslag.

22 §.

Menar styrelsen eller ledamot deraf
eller föreningsmedlem., att beslut, som
å sammanträde fattats, icke i behörig
ordning tillkommit eller eljest strider
mot lag eller författning eller mot
föreningens stadgar, ege derå tala
genom stämning å föreningen inom
två månader från beslutets dag. Försummas
det, vare rätt till talan förlorad.

23 §.

Förening skall företrädas af en
styrelse, bestående af en eller flere
föreningsmedlemmar.

Ledamot af styrelsen skall vara
i Sverige bosatt svensk eller norsk
undersåte.

Särskilda Utskotts (N:i

Kongl. Maj:ts proposition.

Ändring i styrelsens sammansättning
skall ofördröjligen för registrering
anmälas.

23 §.

Stämning eller annat offentlig
myndighets bud skall anses hafva
kommit förening tillhanda, då någon
af styrelsens ledamöter i laga ordning
erhållit del deraf.

Vill styrelsen eller ledamot deraf
klandra beslut, som å sammanträde
fattats, eller eljest kära till föreningen,
delgifve stämningen föreningens
revisor eller, der flere revisorer äro
utsedde, någon af dem; och åligge
det den, som af stämningen erhållit
del, att ofördröjligen kalla föreningens
medlemmar till sammanträde
för val af ombud att i den tvist föra
föreningens talan.

24 §.

Skriftlig afhandling, som för förening
ingås, skall undertecknas å
dess vägnar och med utsättande af
dess firma. Vid firmateckning skola
de, som äro berättigade att teckna
firman, jemväl underskrifva sina
namn.

Firman skall, der ej annorlunda
blifvit bestämdt, tecknas* af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.

Är afhandling, som för föreningen
ingås, ej behörigen underskrifven

1) Utlåtande N:o 1.

Utskottets förslag.

Ändring i styrelsens sammansättning
skall ofördröjligen för registrering
anmälas.

24 §.

Stämning eller annat offentlig
myndighets bud skall anses hafva
kommit förening tillhanda, då någon
af styrelsens ledamöter i laga ordning
erhållit del deraf.

25 §.

Firman skall, der ej annorlunda
blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.

Är afhandling, som för föreningen
ingås, ej behörigen underskrifven

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

å dess vägnar, svare de, som afhandlingen
underskrifvit, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla
för en såsom för egen skuld.

25 §.

Inskränkning i styrelsens befogenhet
att företräda föreningen vare
utan verkan mot enhvar, som ej
visas hafva om den inskränkning egt
kännedom.

Bestämmelse, innefattande sådan
inskränkning, må ej registreras.

26 §.

Styrelsen ege förordna ombud att
å föreningens vägnar söka, kära och
svara, så ock eljest föreningens talan
föra.

Ej må dock prokurist för- förening
antagas.

£7 §•

Såsom styrelsens beslut galle, der
ej annorlunda är i stadgarne bestämdt,
den mening, om hvilken vid
sammanträde de fleste röstande förenat
sig, men vid lika röstetal den
mening, som biträdes af ordföranden
vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen ege ej deltaga
i afgörande af fråga, hvari han
har stridig talan med föreningen.

Bill. till Niksd. Prut. 181)6. it Sund.

Utskottets förslag.

å dess vägnar, svare de, som afhandlingen
underskrifvit, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla
för en såsom för egen skuld.

26 §.

Inskränkning i styrelsens befogenhet
att företräda föreningen vare
utan verkan mot enhvar, som ej
visas hafva om den inskränkning egt
kännedom.

Bestämmelse, innefattande sådan
inskränkning, må ej registreras.

• ? i fv>, . , ‘, ,

£7 §■

Styrelsen ege förordna ombud att
å föreningens vägnar söka, kära och
svara, så ock eljest föreningens talan
föra.

Ej må dock prokurist för förening
antagas.

28 §.

Ledamot af styrelsen ege ej deltaga
i afgörande af fråga, hvari hans
enskilda rätt är mot föreningens stridande.

1 Afd. I Höft.

66 Särskilda Utskotts (N:o T) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

28 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet
af sitt uppdrag ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter,
som af föreningen meddelas och ej
strida mot lag eller författning eller
mot föreningens stadgar.

29 §.

. Öfver förenings medlemmar skall
genom styrelsens försorg hållas förteckning.
Af den förteckning ege
enhvar vid anfordran taga kännedom.

30 §.

Förvaltningsredogörelse, som af
styrelsen afgifves, skall å sammanträde
framläggas. Fråga om beviljande
af ansvarsfrihet för den tid
redogörelsen omfattar må kunna till
afgörande vid nytt sammanträde uppskjutas.

Varder talan å förvaltningen under
den tid redogörelsen omfattar ej
anstäld inom ett år från det redogörelsen
å sammanträde framlades,
vare så ansedt, som om ansvarsfrihet
blifvit beviljad.

Utan hinder deraf att ansvarsfrihet
beviljats, ege föreningen att,
inom ett år från det redogörelsen å
sammanträde f ramlades, i afseende å
förvaltningen anställa talan mot sty -

29 §.

30 §.

Öfver förenings medlemmar skall
genom styrelsens försorg hållas förteckning.
Af den förteckning ege
enhvar vid anfordran taga kännedom.

31 §. ,

Förvaltningsredogörelse skall af
styrelsen å sammanträde afgift as.
Fråga om beviljande af ansvarsfrihet
för den tid redogörelsen omfattar
må kunna till afgörande vid nytt
sammanträde uppskjutas.

Varder talan å förvaltningen under
den tid redogörelsen omfattar ej
anstäld inom ett år från det redogörelsen
å sammanträde afgafs, vare
så ansedt, som om ansvarsfrihet
blifvit beviljad.

Utan hinder deraf att ansvarsfrihet
beviljats, ege föreningen att,
inom ett år från det redogörelsen a
sammanträde afgafs, i afseende å
förvaltningen anställa talan mot sty -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

relseledamot, som visas hafva i redogörelsen
mot bättre vetande meddelat
oriktig uppgift, der denna kan antagas
hafva å beslutet om ansvarsfrihet
inverkat.

31 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens
räkenskaper skola granskas
af en eller flere revisorer.

Val af revisor må ej afse längre
tid än två år. Revisor må, ändå
att den tid, för hvilken han blifvit
vald, ej gått till ända, kunna genom
beslut å sammanträde från uppdraget
skiljas.

Hvad i 2S § är om styrelse stadgadt
skall ega motsvarande tillämpning
å revisorer.

32 §.

Revisor skall ega ständig tillgång
till föreningens alla böcker, räkenskaper
och andra handlingar; och
må af honom begärd upplysning angående
förvaltningen ej af styrelsen
förvägras.

Revisorerne ege kalla föreningens
medlemmar till extra sammanträde,
när de finna omständigheterna det
påfordra.

Utskottets förslag.

relseledamot, som visas hafva i redogörelsen
mot bättre vetande meddelat
oriktig uppgift, der denna kan antagas
hafva å beslutet om ansvarsfrihet
inverkat.

32 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens
räkenskaper skola granskas
af en eller flere revisorer. Öfver
granskningen skall å sammanträde
afgifras utlåtande.

Val af revisor må ej afse längre
tid än två år. Revisor må, ändå
att den tid, för hvilken han blifvit
vald, ej gått till ända, kunna genom
beslut å sammanträde från uppdraget
skiljas.

Hvad i 29 § är om styrelse stadgadt
skall ega motsvarande tillämpning
å revisorer.

33 §.

Revisor skall eg a ständig tillgång
till föreningens alla böcker, räkenskaper
och andra handlingar; och
må af honom begärd upplysning angående
förvaltningen ej af styrelsen
förvägras.

Revisorerne ege* kalla föreningens
medlemmar till extra sammanträde,
när de finna omständigheterna det
påfordra.

68 Särskilda Utskotts (N:>

Kongl. Maj:ts proposition.

33 §.

Revisorer, hvilka i sitt utlåtande
mot bättre vetande lemna oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåta
att göra anmärkning mot dylik, i förvaltningsredogörelse
meddelad uppgift,
eller vid fullgörandet af sitt
uppdrag visa grof vårdslöshet eller
försummelse, vare föreningen ansvarige
för all deraf uppkommande skada,
en för alla och alla för en. Ej
må dock talan härom anställas sedan
ett år förflutit från det revisorernes
utlåtande å sammanträde framlades.

34 §.

Afträdes förenings egendom till
konkurs, som börjar inom ett år från
det förva,ltningsredogörelsen å sammanträde
framlades, ege konkursboet,
ändå att ansvarsfrihet blifvit
styrelsen beviljad, anställa klander å
förvaltningen för den tid redogörelsen
afser.

Inträffade konkursen inom ett år
från det revisorernes utlåtande å
sammanträde framlades, stånde konkursboet
öppet att mot dem anställa
sådan talan, som i 33 § förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs,
skall anhängiggöras inom en månad
från inställelsedagen, eller, der tiden
för talans anställande af föreningen,
efter tv ofvan är sagdt, då ännu ej
gått till ända, inom utgången af den

1) Utlåtande N:o 1.

Utskottets förslag.

34 §.

Revisorer, hvilka i sitt utlåtande
mot bättre vetande lemna oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåta
att göra anmärkning mot dylik, i förvaltningsredogörelse
meddelad uppgift-
vare föreningen ansvarige för
all deraf uppkommande skada, en
för alla och alla för en. Ej må dock
talan härom anställas sedan ett år
förflutit från det revisorernes utlåtande
å sammanträde afgafs.

35 §.

Afträdes förenings egendom till
konkurs, som börjar inom ett år från
det förvaltningsredogörelsen å sammanträde
afgafs, ege konkursboet,
ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen
beviljad, anställa klander å förvaltningen
för den tid redogörelsen
afser.

Inträffar konkurs inom ett år
från det revisorernes utlåtande å
sammanträde afgafs, stånde konkursboet
öppet att mot dem anställa
sådan talan, som i 34 § förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs,
skall anhängiggöras inom en månad
från inställelsedagen, eller, der tiden
för talans anställande af föreningen,
efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej
gått till ända, inom utgången af den

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

tid. Försummas det, vare rätt till tid. Försummas det, vare rätt till
talan förlorad. talan förlorad.

35 §.

Har antalet föreningsmedlemmar
nedgått under sju, och inträder ej
inom tre månader tillräckligt antal,
skall föreningen upplösas och liqvidation
verkställas, vid äfventyr att de,
som med vetskap om förhållandet
deltaga i beslut om fortsättande af
föreningens verksamhet eller handla
å dess vägnar, svara för uppkommande
förbindelser, en för alla och
alla för en.

36 §.

Finnes förening sedan tre månader
sakna till registret anmäld, behörig
styrelse, skall, pa ansökning af
föreningsmedlem eller borgenär, Rätten
förklara föreningen upplöst och
förordna en eller flere Uqvidatorer att
dess liqvidation verkställa.

36 §.

Har antalet föreningsmedlemmar
nedgått under fem, och inträder ej
inom tre månader tillräckligt antal,
skall föreningen upplösas och liqvidation
verkställas, vid äfventyr att de,
som med vetskap om förhållandet
deltaga i beslut om fortsättande af
föreningens verksamhet eller handla
å dess vägnar, svara för uppkommande
förbindelser, en för alla och
alla för en.

37 §.

Finnes förening sakna till registret
anmäld, behörig styrelse, ege
föreningsmedlem eller borgenär hos
Rätten eller Domaren gorå ansökning
om föreningens upplösning. Kungörelse
härom med uppgift om tiden,
när ansökningen kommer att af Rätten
prof ras, skall af Rätten eller Domaren
utfärdas och minst tre månader
före nämnda tid införas i allmänna
tidningar^, så och i ortstidning, genom
hvilken kallelse till sammanträde
skall bringas till föreningsmedlemmarnes
kännedom. Rätten eller Domaren
ege ock, der så äskas, förordna
en eller flere gode män att
emellertid såsom Uqvidatorer företräda
föreningen. Styrkes på utsatta tiden,

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

Sammanträder ej Rätten inom
fjorton dagar efter det ansökning,
hvarom nu är sagdt, ingifvits, egc
Domaren, der så äskas, förordna en
eller flere gode män att emellertid såsom
liqvidatorer företräda bolaget.

Om beslut eller förordnande, som
enligt denna § meddelas, skall underrättelse
ofördröjligen genom Rättens
eller Domarens försorg afsändas för
registrering.

37 §.

Afträdes förenings egendom till
konkurs, skall föreningen anses upplöst
den dag, då dess konkursansökning
till Rätten eller Domaren ingafs,
eller, i anledning af borgenärs ansökning
om konkurs, offentlig stämning
utfärdades. Underrättelse om
den offentliga stämningen skall, samtidigt
med kungörelsen derom, genom
Rättens eller Domarens försorg afsändas
för registrering.

SS §.

Under konkursen företrädes föreningen
såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, der föreningen vid
konkursens början var upplöst, af

Utskottets förslag.

att anmärkta förhållandet fortfar,
förklare Rätten föreningen upplöst
och förordne en eller flere liqvidatorer
att dess liqvidation verkställa.

Om beslut, hvarigenom föreningen
förklarats upplöst, så ock om förordnande,
som enligt denna § meddelas,
skall underrättelse ofördröjligen genom
Rättens eller Domarens försorg
afsändas för registrering.

. . > ö''t i 38

§.

39 §.

Under konkursen företrädes föreningen
såsom konkursgäldenär af
styrelsen eller, der föreningen vid
konkursens början var upplöst, af

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

liqvidatorerne; dock må ny styrelse
eller nya liqvidatorer kunna under
konkursens fortgång i behörig ordning
utses.

39 §.

Upplöses förening af annan anledning
än i 36 eller 37 § sägs,
skall liqvidationen verkställas af styrelsens
ledamöter såsom liqvidatorer,
der ej, till följd af stadgarnes bestämmelse
eller föreningens beslut,
en eller flere särskilde liqvidatorer
utses. Uppdraget att vara liqvidator
anses gälla intill dess liqvidationen
blifvit afslutad, men må när som
helst kunna af föreningen återkallas.

Liqvidatorerne skola ofördröjligen
för registrering anmäla upplösning,
hvarom i denna § sägs, med uppgift
å dem, som ega verkställa liqvidationen
och teckna föreningens
firma. Afgår liqvidator eller utses
ny sådan, skall ock derom anmälan
för registrering ofördröjligen göras.

40 §.

Liqvidatorerne åligge att ofördröjligen
söka årsstämning å föreningens
okände borgenärer samt att
förteckna dess tillgångar och skulder.

Så snart utan uppenbar skada
ske kan, skall föreningens egendom
i penningar förvandlas.

Utskottets förslag.

liqvidatorerne; dock må ny styrelse
eller nya liqvidatorer kunna under
konkursens fortgång i behörig ordning
utses.

40 §.

Upplöses förening af annan anledning
än i 37 eller 38 § sägs,
skall liqvidation verkställas af styrelsens
ledamöter såsom liqvidatorer,
der ej, till följd af stadgarnes bestämmelse
eller föreningens beslut,
en eller flere särskilde liqvidatorer
utses. Uppdraget att vara liqvidator
anses gälla intill dess liqvidationen
blifvit afslutad, men må när som
helst kunna af föreningen återkallas.

41 §.

Liqvidatorerne åligge att ofördröjligen
söka årsstämning å föreningens
okände borgenärer samt att
förteckna dess tillgångar och skulder.

Så snart utan uppenbar skada
ske kan, skall föreningens egendom
i penningar förvandlas.

72 Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. May.ts proposition.

41 §•

Om liqvidatorers befogenhet att
företräda förening och deras skyldigheter
galle i tillämpliga delar
hvad angående styrelse är stadgadt;
dock ege liqvidatorer ej, utan särskildt,
af bolaget erhållet bemyndigande,
afyttra dess fasta egendom
annorledes än genom försäljning å
offentlig auktion.

42 §.

Under liqvidation skall föreningens
firma tecknas med tillägg af
orden »i liqvidation».

I öfrigt skall hvad i 24 § finnes
föreskrifvet i fråga, om underskrifvande
af afhandling, som under föreningens
bestånd å dess vägnar ingås,
så ock om påföljd för försummelse
härutinnan ega motsvarande
tillämpning under föreningens liqvidation.

43 §.

Förenings tillgångar må ej mellan
medlemmarne skiftas, innan all veterlig
gäld blifvit betald.

Finnas, sedan föreningens alla å
den i årsstämningen utsatta inställelsedag
anmälda eller eljest kända

Utskottets förslag.

42§.

Om liqvidatorers befogenhet att
företräda förening och deras skyldigheter
galle i tillämpliga delar
hvad angående styrelse är stadgadt;
dock ege liqvidatorer ej, utan särskildt,
af föreningen erhållet bemyndigande,
afyttra dess fasta egendom
annorledes än genom försäljning å
offentlig auktion.

43 §.

Under liqvidation skall föreningens
firma tecknas med tillägg af
orden »i liqvidation».

I öfrigt skall hvad i 25 § finnes
föreskrifvet i fråga om underskrifvandé
af afhandling, som under föreningens
bestånd å dess vägnar ingås,
så ock om påföljd för försummelse
härutinnan ega motsvarande
tillämpning under föreningens liqvidation.

44 §.

Förenings tillgångar må ej mellan
medlemmarne skiftas, innan den i
årsstämningen utsatta dag förbi är
och all veterlig gäld blifvit betald.

Finnas, sedan föreningens alla å
den i årsstämningen utsatta inställelsedag
anmälda eller eljest kända

Särskilda Utskotts CN:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

skulder blifvit gulärla, tillgångar, de
der enligt stadgarnes bestämmelse
kunna fördelas bland dem, som vid
upplösningen voro medlemmar af
föreningen, ege medlemmarne återbekomma
en hvar sin insats eller,
om tillgångar^ ej dertill förslå, hvad
på insatsen belöper. Uppstår öfverskott,
skall det fördelas efter hufvudtalet,
der ej annan grund tinnes i
stadgarne bestämd, eller öfverskottet
enligt stadgarne skall för annat ändamål
användas.

Då liqvidationen afslutats, skall
anmälan derom af liqvidatorerne för
registrering göras.

44 §.

Atnöjes medlem ej med skifte af
föreningens tillgångar eller med åtgärd,
som under liqvidationen vidtagits,
skall han sin talan hos domstol
anhängiggöra inom ett är från
det skiftet skedde. Försummas det,
hafve han sin talan förlorat.

45 §.

I tvistemål, som röra gäld i allmänhet,
svare förening vid allmän
underrätt i den ort, der styrelsen har
sitt säte.

Utskottets förslag.

skulder blifvit guldna, tillgångar, de
der enligt stadgarnes bestämmelse
kunna fördelas bland dem, som vid
upplösningen voro medlemmar af
föreningen, ege medlemmarne återbekomma
en hvar sin insats eller,
om tillgångarne ej dertill förslå, hvad
på insatsen belöper. Uppstår öfverskott,
skall det fördelas efter hufvudtalet,
der ej annan grund finnes i
stadgarne bestämd, eller öfverskottet
enligt stadgarne skall för annat ändamål
användas.

Då liqvidationen afslutats, skall
anmälan derom ofördröjligen af liqvidatorerne
för registrering göras.

45 §.

Atnöjes medlem ej med skifte af
föreningens tillgångar eller med åtgärd,
som under liqvidationen vidtagits,
skall han sin talan hos domstol
anhängiggöra inom ett år från
den dag liqvidationen af slutades.
Försummas det, hafve han sin talan
förlorat.

46 §.

Förening vare uti de mål, för
hvilka ej annorlunda genom lag stadgas,
lydande under allmän underrätt
i den ort, der styrelsen enligt stadgarne
har sitt säte.

Bill. till Riksd. Prat. 1895. 8 Sami. 1 Afd. 1 Höft.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

46 §

öfverträda styrelseledamöter, liqvidatorer
eller föreningsmedlemmar
denna lag eller föreningens stadgar,
svare de för all deraf uppkommande
skada, en för alla och alla för en.

47 §.

Ingås förbindelse å förenings
vägnar, innan den blifvit registrerad,
vare de, sou ingått förbindelsen, ansvarige
derför såsom för annan sin
gäld, en för alla och alla för en.

Utskottets förslag.

47 §.

öfverträda styrelseledamöter, liqvidatorer
eller föreningsmedlemmar
denna lag eller föreningens stadgar,
svare de för all deraf uppkommande
skada, eu för alla och alla för en.

Särskilda bestämmelser om registrerade föreningar med personligen ansvarige

medlemmar.

48 §.

Är i förenings stadgar bestämdt, att medlem marne åtaga sig obegränsad
eller till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens
förbindelser, skola stadgarne, då de för registrering ingifvas, vara
försedda med samtlige medlemmarnes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

49 §.

Ansökning om inträde i föreningen
eller uppsägning till afgång derur
skall göras skriftligen i två exemplar;
skolande inträdesansökning
innehålla uttryckligt förklarande, att

49 §.

Ansökning om inträde i föreningen
eller uppsägning till afgång derur
skall göras i två exemplar; skolande
inträdesansökning innehålla
uttryckligt förklarande, att sökanden

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

sökanden för föreningens förbindelser
åtager sig den personliga ansvarighet,
som är i stadgarne bestämd.

h; 7 • i.''..-'' c. b .''HLm;

50 §. •

Om medlems inträde i föreningen
eller afgång derur skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan för registrering.

Vid anmälan om inträde eller
om afgång på grund af uppsägning
skola fogas begge exemplaren af den
om inträdet eller afgången gjorda,
framställning äfvensom protokollsutdrag
om beslut, hvarigenom inträdesansökning
bifallits. Det ena exemplaret
skall, försedt med bevis om
registreringen, till styrelsen återställas.

År afgången föranledd af medlems
död eller af hans uteslutande
ur föreningen, efter ty i 8 § sägs,
skall anmälan vara åtföljd, i förra
fallet af vederbörlig dödsattest och,
i det senare, af protokollsutdrag om
det beslut, som angående medlemmens
uteslutande fattats.

Anmälan, hvarom nu är sagdt,
må kunna göras af inträdande eller
afgående medlem eller hans rättsinnehafvare.

Utskottets förslag.

för föreningens förbindelser åtager
sig den personliga ansvarighet, som
är i stadgarne bestämd.

Ej må i stadgarne meddelas sådan
föreskrift, hvarom i 8 § förmäles.

50 §.

Om medlems inträde i föreningen
eller afgång derur skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan för registrering.

Vid anmälan om inträdd eller
om afgång på grund af uppsägning
skola fogas begge exemplaren af den
om inträdet eller afgången gjorda
framställning; det ena exemplaret
skall, försedt med bevis om registreringen,
till styrelsen återställas. Vid
anmälan om inträde skall ock fogas
protokollsutdrag om beslut, hvarigenom
inträdesansökning bifallits.

År afgången föranledd af medlems
död eller af hans uteslutande
ur föreningen, efter ty i 9 § sägs,
skall anmälan vara åtföljd, i förra
fallet af vederbörlig dödsattest och,
i det senare, af protokollsutdrag om
det beslut, som angående medlemmens
uteslutande fattats.

Anmälan, hvarom nu är sagdt,
må kunna göras af inträdande eller
afgående medlem eller hans rät.tsinnehafvare.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

,''n: . . ’ 51 ,

Inom. utgången af Januari månad hvarje år skall styrelsen till registreringsmyndigheten
ingifva med styrelseledamöternes egenhändiga namnunderskrifter
styrkt, i bokstafsföljd ordnad förteckning å dem, som vid
årets början voro medlemmar af föreningen.

52 §.

Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen vid
tiden för inträdet häftar.

Afgår medlem, svare han ej för föreningens derefter uppkommande
förbindelser, der den, med hvilken afhandlats, om afgången egde vetskap.

borr;''.; v.i -jo •; i-it< ■ ■ s

53 §.

Medlems ansvarighet må göras
gällande endast i den mån vid konkurs
föreningens tillgångar ej förslå
till gäldande af dess skulder, samt
allenast i den ordning här nedan
sägs.

Afgången medlem vare från sin
ansvarighet fri, der ej föreningens
tillgångar afträdas till konkurs, som
börjar inom ett år från det anmälan
om afgången, efter verkstäld registrering,
i allmänna tidningarna kungjordes.

54 §.

A det sammanträde i föreningens
konkurs, då förslag till sista
utdelningen af föreningens tillgångar
framlägges, skall, der brist för

53 §.

Medlems ansvarighet må göras
gällande endast i den mån vid konkurs
föreningens tillgångar ej förslå
till gäldande af dess skulder, samt
allenast i den ordning, som i 54 och
55 §.§ sägs.

54 §.

A det sammanträde i föreningens
konkurs, då förslag till sista utdelningen
af föreningens tillgångar framlägges,
skall, der brist för borge -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

borgenärerne uppstår, af konkursförvaltningen
jemväl framläggas förslag
till uttaxering å föreningsmedlemmarne,
så långt ansvarighetm
räcker, af det för bristens täckande
erforderliga belopp, ökadt med högst
en fjerdedel.

öfver detta förslag, som skall
genom konkursförvaltningens försorg
hållas tillgängligt, må klandertalan
föras i samma ordning, som
angående klander af utdelningsförslag
finnes i konkurslagen stadgadt.
Sådan talan må jemväl af föreningsmedlem
anställas.

i-,.,!. t, i ,r lott'' .. , :

Utskottets förslag.

närerne uppstår, af konkursförvaltningen
jemväl framläggas förslag till
uttaxering å föreningsmedlemmarne,
så långt deras ansvarighet räcker,
af det för bristens täckande erforderliga
belopp, ökadt med högst en
fjerdedel.

öfver detta förslag, som skall
genom konkursförvaltningens försorg
hållas tillgängligt, må klandertalan
föras i samma ordning, som
angående klander af utdelningsförslag
finnes i konkurslagen stadgad.
Sådan talan må jemväl af föreningsmedlem
anställas.

55 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af första
domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligge det sysslomännen i konkursen
att ofördröjligen i den ordning, som för kungörande af meddelanden
åt föreningens medlemmar finnes stadgad, infordra uttaxerade beloppen.

Infordradt belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall af sysslomännen
utsökas; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika gällande
som domstols laga kraft egande dom.

Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar
tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems
egendom afträdd till konkurs, må, i förra fallet, hvad som brister
och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper hos öfrige medlemmar uttagas,
så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola de vid första uttaxeringsförslaget
stadgade grunder lända till efterrättelse.

År ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerne och föreningsmedlemmarne
gilladt, må utdelning ej ske innan tid för klanders anställande
försuten är. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som
klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom öfver
klandret fallit.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

Om registrering.

56 §.

Hos Konungens Befallningshafvande skall föras föreningsregister för
inskrifning af de uppgifter, hvilka, enligt denna lag skola för registrering
anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

För anmälningsskyldighetens fullgörande svare styrelseledamöterne
eller, der föreningen är upplöst annorledes än genom konkurs, liqvidatorerne.

57 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af stadgade
afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflemnas anmälan
genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara af
vittnen styrkt.

Då förenings registrering sökes, skall en hvar, som är berättigad att
teckna dess firma, på samma gång egenhändigt inskrifva firmateckningen
i registret eller i särskildt bihang till detta, så vida icke teckningen verkstälts
å anmälningsskriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt
skall förfaras, då anmälan sker derom, att någon blifvit berättigad att
teckna förut anmäld firma.

58 §.

År ej, då anmälan efter 50 § 4 mom. göres, anmälda förhållandet
så styrkt, som för hvarje fall finnes föreskrifvet, meddele Konungens Befallningshafvande
styrelsens ledamöter föreläggande, vid vite, att afgifva
förklaring, så ock, när omständigheterna dertill föranleda, att insända de
handlingar, som för ärendets pröfning må vara erforderliga.

Har eljest den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas
för hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas förenings stadgar eller
beslut, som för registrering anmäles, icke hafva i föreskrifven ordning
tillkommit eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag
eller eljest strida mot lag eller författning, skall registrering vägras.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

Vägras registrering, skall Konungens Befallningshafvande ofördröjligen
hålla sökanden tillhanda eller, om han uppgifvit fullständig adress,
till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om
beslutet med skälen derför.

År sökanden med beslutet missnöjd, ege han att, vid talans förlust,
innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag deröfver anföra
besvär hos Konungen.

59 §.

Beviljas förenings registrering,
läte Konungens Befallningshafvande
i registret införa:

1) dagen för stadgarnes antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet
;

4) den ort, der styrelsen har
sitt säte;

5) om och i hvad mån föreningens
medlemmar åtaga sig personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser; 6)

huru kallelse till sammanträde
skall ske och andra meddelanden
bringas till medlemmarnes kännedom;

7) styrelseledamöternes fullständiga
namn och deras hemvist;

8) hvilken eller hvilka bland
styrelseledamöterne äro berättigade
att teckna firman;

9) huruvida räkenskapsafslutning
skall ske för år eller oftare samt
tiden derför.

59 §.

Beviljas förenings registrering,
läte Konungens Befallningshafvande
i registret införa:

1) dagen för stadgarnes antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet; 4)

den ort, der styrelsen har
sitt säte;

5) om och i hvad mån föreningens
medlemmar åtaga sig personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser
;

6) huruvida räkenskapsafslutning
skall ske för år eller oftare samt
tiden derför;

7) styrelseledamöternes fullständiga
namn och hemvist;

8) hvilken eller hvilka bland
styrelseledamöterne äro berättigade
att teckna firman;

.9) huru kallelse till sammanträde
skall ske och andra meddelanden
bringas till medlemmarnes kännedom.

Dessutom skall, om föreningens
medlemmar åtaga sig obegränsad eller
till visst belopp begränsad personlig
ansvarighet för föreningens förbindel -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

Det ena exemplaret af stadgarne
skall, försedt med bevis om registreringen,
till sökanden återställas.

Utskottets förslag.

ser, förteckning å medlemmarne införas
i registret.

Det ena exemplaret af stadgarne
skall, försedt med bevis om registrei''ingen,
till sökanden återställas.

60 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,
skall den, der registrering beviljas, i registret anmärkas.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af det
protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,
försedt med bevis om registreringen. Flyttas rörelse från en kommun till
en annan, eller sker ändring i firman, skall ny fullständig inskrifning i
registret göras.

61 §.

Hvad i registret införes, med
undantag af underrättelse om konkurs,
hvarom i 37 § förmäles, skall
genom Konungens Befallningshafvandes
försorg ofördröjligen kungöras
såväl i allmänna tidningarne som
ock i den stads tidning, der Konungens
Befallningshafvande har sitt
säte, eller, om flera tidningar der
utgifvas, i den af dessa, der allmänna
påbud för staden vanligen
meddelas.

En samling för hela riket af hvad
sålunda i allmänna tidningarne kungjorts
skall genom det allmännas försorg
efter hand befordras till trycket
och förses med register för hvarje år.

Anmälningsskrifter med dertill
hörande handlingar äfvensom ingifna

61 §•

Hvad i registret införes, med
undantag af underrättelse om konkurs,
hvarom i 33 § förmäles, skall
genom Konungens Befallningshafvandes
försorg ofördröjligen kungöras
såväl i allmänna tidningarne som
ock i den stads tidning, der Konungens
Befallningshafvande har sitt
säte, eller, om flera tidningar der
utgifvas, i den af dessa, der allmänna
påbud för staden vanligen
meddelas.

En samling för hela riket af hvad
sålunda i allmänna tidningarne kungjorts
skall genom det allmännas försorg
efter hand befordras till trycket
och förses med register för hvarje år.

Anmälningsskrifter med dertill
hörande handlingar äfvensom ingifna

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

medlemsförteckningar skola, särskild!
för hvarje förening, såsom bilagor
till registret förvaras.

Utskottets förslag.

medlemsförteckningar skola, särskildt
för hvarje förening, såsom bilagor
till registret förvaras.

62 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 61 § stadgade kungörelser,
afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt tid och
sätt för utgifvande af den i nämnda § omförmälda samling meddelas af
Konungen.

63 §.

Menar någon, att en i registret verkstäld inskrifning länder honom
till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid allmän
underrätt.

64 §.

Har genom laga kraft egande dom blifvit förklaradt, att en i registret
gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande, hvarom
inskrifning skett, ändrats eller upphört, skall, på begäran af någondera
parten, anteckning derom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning
skall så kungöras, som i 61 § sägs.

Varder, sedan i registret anteckning om förenings konkurs gjorts, af
öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall anteckningen,
på derom gjord ansökning, ur registret afföras.

65 §.

Det som i enlighet med denna
lag blifvit infördt i registret och
kungjordt i allmänna tidninyarne
skall anses hafva kommit till tredje
mans kännedom, der ej af omständigheterna
framgår, att han hvarken
haft eller bort hafva kunskap derom.

Bill. till Riksd. Prof. I89,r>. 8 Sand.

65 §.

Det som i eldighet med denna
lag blifvit infördt i registret och
kungjordt i ortstidningen skall anses
hafva kommit till tredje mans kännedom,
der ej af omständigheterna
framgår, att han hvarken haft eller
bort hafva kunskap derom.

/ Afd. / Höft.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Majds proposition.

Innan sådant kungörande skett,
kan det förhållande, som blifvit eller
bort blifva i registret antecknadt,
icke med laga verkan åberopas mot
annan än den, som visas hafva derom
egt vetskap.

Utskottets förslag.

Innan sådant kungörande skett,
kan det förhållande, som blifvit eller
bort blifva i registret antecknadt,
icke med laga verkan åberopas mot
annan än den, som visas hafva derom
egt vetskap.

66 §.

Öfverensstämmer ej förteckning, hvarom i 51 § förmäles, med inkomna
anmälningar om inträde i föreningen eller afgång derur, förelägge
Konungens Befallningshafvande styrelsens ledamöter vid vite att afgifva
förklaring och insända de handlingar, som för åstadkommande af
rättelse kunna vara erforderliga.

Ansvarsbestämmelser.

67 §.

/ , . t'' • '' i < i i ''

Hvar som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar
oläglig uppgift, straffes med böter från och med tjugufem till och med ett
tusen kronor, der ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

68 §.

Underlåter styrelseledamot att
iakttaga föreskrift, som i 18 § 1
inom., 22 § 4 mom., 29 § eller 51
§ är meddelad, straffes med böter
från och med fem till och med femhundra
kronor.

Lag samma vare om liqvidator,
som ej fullgör hvad honom enligt
39 § 2 mom. eller 43 § 3 mom.
åligger.

68 §.

Underlåter styrelseledamot att
iakttaga föreskrift, som i /.9 § 1
inom., 23 § 4 mom., 30 §, 50 §
1 mom. eller 51 § är meddelad,
straffes med böter från och med
fem till och med femhundra kronor.

Lag samma vare om liqvidator,
som ej fullgör hvad honom enligt
40 § 2 mom. eller 44 § 3 mom.
åligger.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

69 §.

Af böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla två tredjedelar kronan
och en tredjedel åklagaren. Saknas tillgång till fulla gäldandet af
böterna eller af vite, hvartill någon på grund af denna lag fälles, skall
förvandling ske enligt allmän strafflag.

70 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej ega tillämpning å sparbanker
eller försäkringsföreningar eller föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet
af inteckning i fast egendom.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar för
visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

71 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897 och ega tillämpning
jemväl å då bestående föreningar; dock skola rättigheter och skyldigheter,
som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Bil. JO.

Förslag

till

LAG

om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse.

l §•

I fråga, om aktiebolag för drifvande af försäkringsrörelse skall lagen
om aktiebolag gälla till efterrättelse med de afvikelser, som föranledas af
hvad i 2, 3 och 4 §§ här nedan stadgas.

2 §•

Innan bolaget bildas skola stiftarne upprätta fullständig bolagsordning
samt derå begära Konungens stadfästelse.

Konungen pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med lagen om
aktiebolag samt lag och författningar i öfrigt, så ock om och i hvad mån
derutöfver, med hänsyn till vidden och beskaffenheten af bolagets rörelse,
särskilda bestämmelser må erfordras, vare sig angående säkerhet för fullgörande
af delegarnes förbindelser eller om tillsyn å gifna föreskrifters
behöriga iakttagande eller i annat syftemål. Den omständighet att aktieegarne
ålagts något utöfver tecknadt aktiebelopp tillskjuta utgöre ej hinder
för stadfästelses beviljande.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

A beslut om ändring i stadfäst bolagsordning skall ock sökas Konungens
stadfästelse.

3 §•

\ .VvS\

Utfärda stiftarne inbjudning till aktieteckning, skall vid inbjudningen
fogas, i hufvudskrift eller styrkt afskrift, Konungens beslut om meddelad
stadfästelse å bolagsordningen.

4 §.

Ansökning om bolagets registrering må af registreringsmyndigheten
ej upptagas, der ej Konungens beslut om meddelad stadfästelse å bolagsordningen
ingifves. Ej heller må ändring i bolagsordningen registreras,
med mindre den styrkes vara af Konungen stadfäst.

Denna lag skall träda i kraft den 1 Januari 1897; skolande i afseende
å dess tillämplighet å redan bestående bolag gälla enahanda bestämmelser,
som i lagen om aktiebolag finnas i fråga om dess tillämplighet
å aktiebolag i allmänhet stadgade.

,‘i‘>.iöd horn

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Bil. E.

< Förslag

till

i ,-r.jk >V. J - j,|

LAG

angående ändring i vissa delar af Strafflagen.

Härigenom förordnas, att 22 kap. 14 § samt 23 kap. 4, 6 och 7 §§
Strafflagen skola erhålla följande förändrade lydelse:

22 Kap.

14 §.

Går fullmäktig i sak, den honom betrodd är, svikligen hufvudmannens
vederpart tillhanda, vare sig med skrifts uppsättande, eller med råd
eller skäl, eller eljest till hufvudmannens skada främjar sin eller andras
nytta, eller begår syssloman vid annat uppdrags utförande trolöshet emot
hufvudman; vare lag som i 11 § sägs; och varde fullmäktig, som med
sådant brott beträdes, dömd ovärdig att vidare föra andras talan inför
Rätta.

Såsom syssloman skall ock straffas, efter ty nu sagdt. är, ledamot i
styrelse för aktiebolag eller registrerad förening för ekonomisk verksamhet,
så ock annan, som är satt att leda bolagets eller föreningens angelägenheter.

Förleder man, i sviklig afsigt, annan till oskälig rättegång; straffes

med böter.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

23 Kap.

4 §•

Har aktiebolag eller registrerad förening för ekonomisk verksamhet
kommit i konkurstillstånd, och finnes styrelseledamot eller annan, som är
satt att leda bolagets eller föreningens angelägenheter, hafva mot borgenärerne
sig förbrutit, som här ofvan sägs; då skall han straffas, som vore
han gäldenär i konkursen.

6 §.

r\ a >

Styrker inför Rätten den, som gjort sig skyldig till ansvar efter 2,
3 eller 5 §, att borgenärerne i konkursen blifvit till fullo förnöjde; varde
från allt ansvar fri förklarad.

7 §.

Brott, som i 2 § omförmäles, ehvad det begåtts af gäldenär eller,
efter ty i 4 § sägs, af annan, så ock brott, hvarom i 5 § förmäles, må ej
åtalas af allmän åklagare, der ej brottet af målsegande till sådant åtal
angifves. Brott, som i 3 § sägs, må ej af annan än målsegande åtalas.

Denna lag skall träda i kraft den 1 Januari 1897.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Bil. F.

Förslag

till

LAG

om ändring i vissa delar af förordningen angående
handelsböcker och handelsräkningar den 4 Maj 1855.

Härigenom förordnas, att 1, 2 och 8 §§ i förordningen angående
handelsböcker och handelsräkningar den 4 Maj 1855 skola erhålla följande
förändrade lydelse:

1 §•

En hvar, som i den ordning särskilda författningar innehålla, i stad
eller på landsbygden, till sitt yrke gjort att i gross eller i minut handel
såsom näring idka eller att varor till försäljning tillverka eller bearbeta,
vare, ehvad det är enskild man, bolag eller förening, pligtig ordentliga
handelsböcker föra, såsom här nedan sägs.

Lag samma vare för enkelt bolag, som blifvit i handelsregistret infördt,
så ock för aktiebolag, ändå att det ej idkar sådant yrke, som nu
är sagdt.

2 §•

Under stadgandet i första punkten af 1 § inbegripas: de, som penningehandel
och bankrörelse drifva; de, som för egen räkning eller i kommission
in- eller utrikes varor uppköpa, för att dem åter utsälja; de, som

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o l. 89

i kommission varor till utsägning emottaga; de, som för in- eller utrikes
sjöfart skepp eller fartyg bygga eller utrusta, för att dem på frakt upplåta
eller försälja; de, som mot sjö- eller eld- eller annan skada försäkring
öfvertaga; idkare af apotheksrörelse; idkare af boktryckeri- och bokförlagsrörelse;
idkare af gröfre eller finare smidesbruk, och af verk för tackjernsblåsning
och jerngjuteri; idkare af fabriker och manufakturverk; idkare af
de borgerliga yrken, som hafva till ändamål att lifsmedel eller drycker
till försäljning bereda; och de, som till sitt yrke gjort att på beting öfvertaga
uppförande och bättrande af hus och byggnader. — Undantaga äro:
jordbrukare och idkare af de näringar, hvilka med jordbruket sammanhänga
eller såsom föremål för husflit äro att betrakta; idkare af grufvedrift.
och bergsmannahandtering; handtverkare, som hufvudsakligen på beställning
varor förfärdiga; och de, som, utan biträde af andra än hustru och barn,
mångleri- eller annan sådan mindre handelsrörelse idka, eller lifsmedel,
drycker eller andra varor till försäljning bereda.

tno oaarnnb-.onöl te ■>. Of i ''■r.hbnhi obrtoåanr.

Inventariibok och balansräkning skola af köpmannen med hans underskrift
bestyrkas. År det ett bolag, som rörelsen idkar, och äro alla
eller flera medlemmar för bolagets förbindelser obegränsadt ansvarige; då
skola alla de, sjelfva eller genom ombud, underskrifva, som sålunda förpligtade
äro.

Denna lag skall träda i kraft den 1 Januari 1897.

Uih. till Rilcsd. Prof. 1895. 8 Sami. ''l Afd. 1 ljuft.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Bil. G.

Förslag

till

LAG

angående ändring i 10 § af förordningen om tioårig
preskription och om årsstämning den 4 mars 1862.

Härigenom förordnas, att 10 § i förordningen om tioårig preskription
och om årsstämning den 4 mars 1862 skall erhålla följande förändrade
lydelse:

Varda makar i äktenskapet skilda;

eller upplöses handelsbolag eller annat bolag, som, enligt hvad särskilt
är stadgadt, allmänt kungjordt varit, eller registrerad förening för
ekonomisk verksamhet;

eller varder myndig person under förmyndare stäld;

då må ock kallelse å okända borgenärer så sökas, som i 9 § sagdt är.

Denna lag skall träda i kraft den 1 Januari 1897.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Bil. H.

Förslag

till

LAG

om registrering af bankaktiebolag.

Kongl. Maj:ts proposition n:o 6‘. Särskilda utskottets förslag.

.V 4 m: ''■ .■! 1 §. •''■.V.X. .4,4

Sedan Konungen stadfäst ordning för bankaktiebolag, skall bolaget
införas i aktiebolagsregistret. Anmälan härom skall af styrelsen göras
innan bolaget öppnar sin rörelse.

2 §•

Bolagsordningens anmälande till registret skall medföra enahanda
verkan, som anmälan hos Rätten enligt 14 § i lagen angående bankaktiebolag.

Hvad i 6 § af samma lag föreskrifves om styrkande att kungörelse
om bolaget skett och att uppgift å de personer, hvilka utgöra bolagets
styrelse, äfvensom å dem, hvilka ega att underskrifva bolagets förbindelser,
blifvit i allmänna tidningarne införd skall anses fullgjordt, då styrkt blifva,
att kungörelse om bolagsordningens och uppgifternas anmälan till
registret skett i öfverensstämmelse med 71 § i lagen om aktiebolag.

Särskilda Utskotts (N: 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

3 §•

Konungen utfärdar de öfvergångsstadganden, som må finnas erforderliga,
för registrering af bankaktiebolag, å hvars ordning stadfästelse
meddelats, innan denna lag träder i kraft.

4 §•

I afseende å bolag, som blifvit i registret infördt, galle i tillämpliga
delar till efterrättelse hvad i lagen om aktiebolag blifvit om registrering,
så ock om ansvar för oriktig eller underlåten registrering stadgadt.

Ändring i bolagsordningen må ej registreras, med mindre den styrkes
vara af Konungen stadfäst.

5 §.

Försummar styrelseledamot att
göra anmälan, hvarom i 1 § stadgas,
eller att till registret anmäla af
Konungen stadfäst ändring i bolagsordningen,
straffes med böter från
och med femtio till och med femhundra
kronor.

Af böter, som sålunda ådömas,
tillfalla två tredjedelar kronan och
en tredjedel åklagaren. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande,
skola de förvandlas enligt allmän
strafflag.

Försummar styrelsedamot att
göra anmälan, hvarom i 1 § stadgas,
straffes med böter från och med femtio
till och med femhundra kronor.

Hvar som i sådan anmälan
mot bättre vetande meddelar oriktig
uppgift straffes med böter från och
med etthundra till och med tre tusen
kronor, der ej å förseelsen straff är
i allmänna strafflagen utsatt.

Af böter, som sålunda ådömas,
tillfalla två tredjedelar kronan och
en tredjedel åklagaren. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande,
skola de förvandlas enligt allmän
strafflag.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Förslag

till

LAG

om ändring i vissa delar af lagen angående handelsregister,
firma och prokura den 13 Juli 1887.

Kongl. Maj:ts proposition n:o 6. Särskilda utskottets förslag.

Härigenom förordnas, att 19 och 20 §§ i lagen angående handelsregister,
firma och prokura den 13 juli 1887 skola upphöra att gälla samt
att 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 21, 23 och 33 §§ i samma lag skola
erhålla följande förändrade lydelse:

8 §.

Hvar som vill idka handel eller annan näring, med hvars utöfvande
följer skyldighet att föra handelsböcker, vare pligtig att till införande i
handelsregistret anmäla det namn, hvarunder han ämnar bedrifva sin rörelse
och som han vid dervid förekommande underskrifter ämnar teckna.
Sådant namn kallas firma.

1 handelsbolag åligger det hvarje bolagsman att ansvara för anmälningsskyldigheteris
fullgörande.

Från nu stadgade anmälningsskyldighet undantagas fartygsredare och
rederier, aktiebolag samt registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,
så ock enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Ma.j:ts proposition. Utskottets förslag.

Enkelt bolag må, efter ansökning af bolagsmännen, i handelsregistret
införas på sätt om handelsbolag är stadgadt; och galle sedan om det bolag
hvad i denna lag finnes angående handelsbolag föreskrifvet.

9 §•

Enskild näringsidkares firma skall innehålla hans tillnamn med eller
utan förnamn. Ej må i firman intagas något, som antyder att firman
innehafves af ett bolag eller en förening.

Firma för handelsbolag skall, då icke alla bolagsmännen äro i firman
namngifna, innehålla namnet å minst eu af dem med ett tillägg, som antyder,
att flere bolagsmän finnas. I handelsbolags firma må ej intagas
namn å annan person än bolagsman.

Finnes kommanditdelegare, skall firman innehålla ordet »kommanditbolag».
Ej må eljest i firma, som efter denna lag registreras, intagas
något, som antyder begränsning af innehafvarens eller bolagsmans ansvar.

11 §•

Enka, som fortsätter sin aflidne mans rörelse, så ock man, som fortsätter
hustruns före eller under äktenskapet drifna rörelse, må begagna
firman oförändrad. Enskild näringsidkares arfvinge, så ock flere sterbhusdelegare,
som skola i handelsbolag fortsätta enskild näringsidkares rörelse,
ege samma rätt, derest den aflidne medgifvit det eller, om han aflidit
utan att hafva annorlunda förordnat, hans samtlige sterbhusdelegare äro
derom ense.

Inträder någon såsom delegare i enskild näringsidkares eller handelsbolags
rörelse, må firman fortfarande begagnas oförändrad. Lag samma
vare, om delegare utträder ur handelsbolag, dock att hans namn icke må
i firman qvarstå, med mindre han sjelf medgifvit det eller, om han aflidit
utan att hafva annorlunda förordnat, hans samtlige sterbhusdelegare dertill
samtyckt.

12 §.

Firma må icke öfverlåtas i andra än de här ofvan förutsatta fall;
enskild näringsidkare eller handelsbolag dock obetaget att vid rörelsens
öfverlåtande till enskild näringsidkare eller handelsbolag medgifva den nye
egaren att nyttja firman med ett tillägg, som visar att öfverlåtelse egt rum.

Särskilda Utskotts (N:o /) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

13 §.

Der, i fall hvarom i 11 eller 12 § förmäles, bolagsman skall vara
kommanditdelegare, lände till efterrättelse hvad i 9 § finnes om kommanditbolags
firma stadgadt.

14 §.

År genom aftal bestämdt, att rättighet att teckna handelsbolags
firma endast tillkommer flere bolagsmän i förening, böra desse verkställa
firmateckningen så, att de jemte firman underskrifva sina namn.

M;f ''*• '' i1 "• ! •• -i . < • »‘ ■ • • • »». t . - ! •; / •

i.r> §.

Sättes rörelse under förvaltning af syssloman (administratörer), med
rätt för dem att teckna firman, eller under liqvidation, eller fortsättes
enskild näringsidkares rörelse af sterbhusdelegare, enligt hvad för viss tid
är medgifvet, bör firmateckningen ske på sådant sätt, att det ändrade förhållandet
deraf framgår.

16 §.

Anmälan om firma skall, innan näringens utöfvande börjas, ske för
rörelse, som drifves i Stockholm, hos öfverståthållareembetet och för
rörelse i annan stad hos stadens magistrat eller, der sådan ej finnes, hos
vederbörande stadsstyrelse, och om rörelsen drifves ä landet, hos Konungens
Befallningshafvande i länet. Drifves rörelsen i flera kommuner, skall
anmälan ske till handelsregistret för den kommun, der hufvudkontoret
är beläget.

Inrättas afdelningskontor med sjelfständig förvaltning (filial) i annan
kommun, än der hufvudkontoret är beläget, skall anmälan till registret
för den kommun ske innan firman får der begagnas. Filial för rörelse,
som har hufvudkontoret utom riket, anses såsom fristående rörelse, för
hvilken anmälan skall göras af den, som förestår rörelsen.

Anmälan, hvarom i denna § förmäles, skall vara underskrifven af
alla anmälningsskyldige.

Särskilda Utskotta (N:o 1) Utlåtande N:o 1.

Kongl. Maj.is proposition. Utskottets förslag.

18 §.

I handelsbolags anmälan skall uppgifvas utom firman:

1) samtlige bolagsmäns fullständiga namn och deras hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, der rörelsens hufvudkontor, eller, om anmälan afser
afdelningskontor, detta är beläget; och

der ej hvar bolagsman för sig skall hafva, rätt att teckna firman,

4) hvilken eller hvilka bland dem sådan rätt tillkommer, samt huruvida
rättigheten endast kan utöfvas af flere i förening.

I kommanditbolags anmälan skall tillika uppgifvas hvilken eller
hvilka af bolagsmännen äro kommanditdelegare och beloppet af hvarje
sådan bolagsmans utfästa insats.

21 §.

1. Sker ändring i något förhållande,
hvarom inskrifning skett i
handelsregistret, eller inträffar något
af de i 15 § omtalade fall, skall
anmälan derom så fort ske kan göras
i den ordning, som stadgats för anmälan
om firma; dock att ändring
af hemvist icke behöfver anmälas.

2. Då rörelse upphör, åligge anmälningsskyldigheten
den, som vid
den tiden utöfvade rörelsen eller var
delegare i densamma. Vid enskild
näringsidkares död åligge anmälningsskyldigheten
sterbhusdelegarne.
Upphör handelsbolag i följd af delegares
död, åligge anmälningsskyldigheten,
utom de öfrige bolagsmännen,
jemväl den aflidnes sterbhusdelegare.
I fråga om annan ändring
än rörelsens upphörande åligge anmälningsskyldigheten
en hvar, som

21 §•

2. Då rörelse upphör, åligge anmälningsskyldigheten
den, som vid
den tiden utöfvade rörelsen eller var
delegare i densamma. Vid enskild
näringsidkares död åligge anmälningsskyldigheten
sterbhusdelegarne.
Upphör handelsbolag i följd af delägare*
död, åligge anmälningsskyldigheten,
utom de öfrige bolagsmännen,
jemväl den aflidnes sterbhusdelegare.
I fråga om annan ändring
än rörelsens upphörande åligge anmälningsskyldigheten
en hvar, som

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N;o 1.

Kongl. Maj:ts proposition.

efter ändringen utöfva!1 eller är delegare
i rörelsen.

3. Flyttas rörelse från en kommun
till en annan, eller sker ändring
i sjelfva firman, skall tillika fullständig
firmaanmälan göras.

5. Inträffar konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen
samtidigt med kungörelsen derom
genom rättens eller domarens försorg
afsändas till registreringsmyndigheten
för att inskrifvas i handelsregistret.
Sådan anteckning skall
afföras, då gäldenären visar, att han
eger få den afträdda egendomen till
sig återstäld, eller att konkursen
eljest är att anse för afslutad.

Utskottets förslag.

efter ändringen utöfvar eller är delegare
i rörelsen.

3. Flyttas rörelse från en kommun
till en annan, eller sker ändring
i sjelfva firman, skall tillika fullständig
firmaanmälan göras.

4. Har genom lagakraftvunnen
dom blifvit förklaradt, att anmälan
icke bort intagas i registret eller att
något förhållande, hvarom inskrifning
skett, ändrats eller upphört,
skall på begäran af någondera parten
anteckning derom ske i registret ;
underrättelse om sådan anteckning
skall så kungöras, som i 4 § sägs.
I fråga om beslut, som angår bolagsmans
skiljande från rätten att
teckna bolagets firma, skall hvad nu
är stadgadt ega tillämpning, ändå
att beslutet ej vunnit laga kraft.

23 §.

Försummas anmälan, som ofvan föreskrifves, eller har, efter det
registrering af firma vägrats eller upphäfts, den anmälningsskyldige försummat
göra ny anmälan, då skall enskild näringsidkare, bolagsman eller
Bill. till Riksd. Prot. LM5 S Sand. I Afd. 1 Höft. 13

Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N;o 1.

Kongl. Maj:ts proposition. Utskottets förslag.

annan, som till sådan förseelse gjort sig skyldig, straffas med böter från
och med fem till och med etthundra kronor.

33 §.

Genom denna lag upphäfvas:

förordningen den 28 juni 1798 angående hvad bolag iakttaga böra,
som under s. k. firma eller särskild! antagen handteckning vilja handelsoch
fabriksrörelse idka;

förordningen den 30 maj 1879 angående tillägg till gällande föreskrifter
om aktiebolag;

5 och 21 §§ i lagen angående bankaktiebolag den 19 november
1886, så ock hvad i 39 § af samma lag stadgas om anmälan hos rätten
af förändring i bankaktiebolags ordning och förändringens kungörande; samt

hvad i 1 § af förordningen angående aktiebolag den 6 oktober 1848
föreskrifves om anmälan hos rätten af bolagsordning och Konungens beslut
om fastställelse derå äfvensom af förändring i bolagsordningen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.

Stockholm 1895.

Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.