Särskilda utskottets utlåtande nr 4.
1
Nr 4.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändring i vissa delar av förordningen
den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker, m. m., jämte
i ämnet väckta motioner.
I en den 19 februari 1954 dagtecknad, till särskilda utskottet hänvisad
proposition, nr 154, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 15 december
1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker; samt
2) förordning angående upphävande av förordningen den 30 januari 1948
(nr 21) om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen;
dels ock besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr
316) fogade tulltaxan skall från och med den 1 oktober 1955 i nedan angiven
del erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår.
| Maltdrycker med en alkoholhalt: |
|
145 | icke överstigande 1.8 viktprocent (lättöl) .... 100 liter | 32: — |
146 | överstigande 1.8 men icke 2.8 viktprocent (Öl).. 100 liter | 78: — |
146: 1 | överstigande 2.8 viktprocent (starköl) ........ 100 liter | 186: — |
| Anm. Angående införsel--— är stadgat. |
|
Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.
I propositionen framlägges förslag till ändrad avvägning av maltdrycksbeskattningen.
Sålunda föreslås att den år 1948 införda särskilda skatten å
s. k. lagrat svagdricka borttages; bifalles detta förslag kommer samtliga
maltdrycker av första klassen att bli skattefria. Den nuvarande skatten å
maltdrycker av andra klassen, 42 öre per liter, skall enligt förslaget utgå
med oförändrat belopp. För maltdrycker av tredje klassen (starköl) föreslås
en skattesats av 1 krona 35 öre för liter, vilket innebär att utminuteringspriset
för en flaska starköl om en tredjedels liter kommer att bli omkring en
krona. EU genomförande av förslaget förutsätter viss jämkning av tullsatserna
på importerade maltdrycker. Förslag härom framlägges i propositionen.
De nya bestämmelserna föreslås skola träda i kraft den 1 oktober 1955;
dock att skatten å lagrat svagdricka föreslås borttagen redan den 1 juli
1954.
1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 12 samt. Nr 4.
2
Särskilda utskottets utlåtande nr 4.
I propositionen redovisas även vissa frågor rörande avvägningen av läskedrycksbeskattningen.
Dessa frågor avser sänkning av skatten å läskedrycker,
skärpning av beskattningen å sådana läskedrycker som är hänförliga
till s. k. koladrycker samt skattefrihet för vissa läskedrycker som innehåller
must, tillverkad av svenska äpplen. Några förslag i ämnet framlägges
icke i propositionen.
Ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslag är av följande
lydelse.
1) Förslag
till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 15 december
1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker.
Härigenom förordnas, att 12—17 §§, 18 § 1, 2 och 4 mom., 19 § 1 och
2 mom., 20 och 21 §§ samt rubriken till 3 kap. förordningen den 15 december
1939 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
3 KAP.
Om beskattning av maltdrycker i
skattepliktigt bryggeri.
12 §.
För maltdrycker av andra och
tredje klasserna, tillverkade i skattepliktigt
bryggeri här i riket, skall
tillverkaren enligt vad nedan närmare
stadgas erlägga skatt.
Från skatteplikt undantagas maltdrycker,
som från bryggeri utlämnas
för utförsel ur riket eller till
svensk frihamn eller såsom prov
för analytisk undersökning, så ock
maltdrycker, som inom bryggeri användas
för tekniskt ändamål eller
där förstöras.
Om beskattning av maltdrycker i
Öl- och starkölsbryggerier.
12 §.
För Öl och starköl, som tillverkats
vid bryggeri här i riket, skall tillverkare
enligt vad nedan närmare
stadgas erlägga skatt.
Från skatteplikt undantagas maltdrycker,
som från bryggeri utlämnas
för utförsel ur riket eller till
svensk frihamn eller såsom prov
för analytisk undersökning eller
som inom bryggeri användas för
tekniskt ändamål, så ock maltdrycker
som, medan de befinna sig i bryggeriets
besittning, förstöras under sådana
omständigheter, att myckenheten
kan fastställas.
Senaste lydelse av 13 § se 1950: 571 och av 18 § 1 mom. se 1943: 325.
Särskilda utskottets utlåtande nr i.
3
(Nuvarande lydelse:)
13 §.
Skatten utgår
för maltdryck av andra klassen
med fyrtiotvå öre för liter samt
för maltdryck av tredje klassen
med sjuttioåtta öre för liter.
Vid varje bryggeri skall dock, så
länge tillverkning av maltdrycker
av andra och tredje klasserna må
företagas i bryggeriet, skatt utgå
med minst femhundra kronor för
helt kalenderkvartal räknat. I detta
belopp må ej inräknas skatt, som
belöper å maltdrycker, tillverkade
vid annat skattepliktigt bryggeri.
Kontrollstyrelsen må ------
14 §.
1. Tillverkare i skattepliktigt
bryggeri skall föra följande journaler,
vilka för varje klass av maltdrycker,
som rörelsen omfattar,
skola utvisa:
a) bryggjournal: verkställda brygder
samt myckenheten använda råämnen
ävensom vörtens volym och
extrakthalt;
b) tappnings journal: myckenhe
ten
tappade maltdrycker;
c) friöls journal: myckenheten
maltdrycker, som inom bryggeriet
användas för tekniskt ändamål eller
där förstöra» under sådana omständigheter,
att myckenheten kan
fastställas;
d) försäljnings journal: mycken
heten
maltdrycker, som utföras från
bryggeriet eller inom bryggeriet utlämnas
till personalen för förbrukning
därstädes; samt
e) inf örscljournal: myckenheten
maltdrycker, som efter utlämning
från bryggeriet återinföras till bryggeriets
lager eller som dit införas
från annat bryggeri.
2. Tillverkare är skyldig att föra
sina handelsböcker på sådant sätt,
alt jämförelse mellan dem och de
under d) och e) omnämnda journalerna
utan svårighet kan verkställas.
(Föreslagen lydelse:)
13 §.
Skatten utgår med fyrtiotvå öre
för liter Öl och en krona trettiofem
öre för liter starköl.
Vid varje bryggeri skall dock, så
länge Öl eller starköl får tillverkas
i bryggeriet, skatt utgå med minst
ettusen kronor för helt kalenderkvartal
räknat. I detta belopp må ej
inräknas skatt, som belöper å maltdrycker,
tillverkade vid annat Öl- eller
starkölsbryggeri.
---bryggeri igångsatts.
14 §.
1. Tillverkare i Öl- eller starkölsbryggeri
skall angående sin rörelse
hava sådan bokföring, att därav
tydligt framgår:
a) verkställda maltdrycksbrygder
samt myckenheten använda råämnen
ävensom vörtens volym och
extrakthalt;
b) myckenheten tappade maltdrycker;
c)
myckenheten maltdrycker, som
inom bryggeriet användas för tekniskt
ändamål eller som, medan de
befinna sig i bryggeriets besittning,
förstöras under sådana omständigheter,
att myckenheten kan fastställas;
d) myckenheten maltdrycker,
som utföras från bryggeriet eller
inom bryggeriet utlämnas till personalen
för förbrukning därstädes;
samt
e) myckenheten maltdrycker, som
efter utlämning från bryggeriet
återinföras till bryggeriets lager
eller som dit införas från annat
bryggeri.
2. Tillverkare i Öl- eller starkölsbryggeri
skall på begäran tillhandahålla
kontrollstyrelsen erforderliga
uppgifter för kontroll över försäljningen
och för upprättande av statistik
över densamma. Närmare anvisningar
härom meddelas av kontrollstyrelsen.
4
Särskilda utskottets utlåtande nr 4.
(Nuvarande lydelse:)
15 §.
Maltdrycker av andra och tredje
klasserna må icke utföras från skattepliktigt
bryggeri annorledes än på
flaskor av den storlek, som kontrollstyrelsen
bestämmer, eller på
andra slutna kärl och behållare,
vilka med avseende å rymden blivit
märkta på sätt i 14 § lagen om mått
och vikt sägs.
16 §.
1. Över maltdrycker, som utföras
från skattepliktigt bryggeri, skall
förteckning (forsedel) upprättas för
varje transport. Forsedel upprättas
i det antal exemplar, som kontrollstyrelsen
bestämmer. Ett exemplar
skall såsom verifikation fogas vid
försäljnings journalen och ett skall
åtfölja transporten, så länge denna
verkställes av tillverkaren.
2. Vid skattepliktigt bryggeri
skall finnas en av tillverkaren utsedd
for sedelskontrollant, som enligt
närmare anvisningar av kontrollstyrelsen
har att tillse, att bestämmelserna
i 1 mom. och de föreskrifter,
som kontrollstyrelsen meddelar
angående tillämpningen av
samma bestämmelser, vederbörligen
iakttagas.
Då förhållandena —--—--
Finner kontrollstyrelsen —- ----
Forsedelskontrollant må icke taga
befattning med förandet av de i 14 §
1 mom. omnämnda journalerna för
den tid, under vilken han tjänstgjort
i sådan egenskap. Bryggeriföreståndare
eller ersättare för denne må icke
vara forsedelskontrollant.
17 §.
Med undantag för de fall, som
avses i 13 § andra stycket och 19 §,
beräknas skatten å den i försäljnings
journalen upptagna myckenheten
maltdrycker av andra och
tredje klasserna med avdrag för den
myckenhet maltdrycker av nämnda
båda klasser, som enligt bryggeriets
journaler med tillhörande verifikationer
-
(Föreslagen lydelse:)
15 §.
Öl och starköl må icke utföras
från bryggeri annorledes än på
flaskor av den storlek, som kontrollstyrelsen
bestämmer, eller på andra
slutna kärl eller behållare, vilka
med avseende å rymden blivit märkta
på sätt i 14 § lagen om mått och
vikt sägs.
16 §.
1. Över maltdrycker, som utföras
från Öl- eller starkölsbryggeri, skall
förteckning (forsedel) upprättas för
varje transport. For sedeln skall såsom
verifikation till bokföringen behållas
av bryggeriet.
2. Vid Öl- och starkölsbryggerier
skall finnas en av tillverkaren utsedd
forsedelskontrollant, som enligt
närmare anvisningar av kontrollstyrelsen
har att tillse, att bestämmelserna
i 1 mom. och de föreskrifter,
som kontrollstyrelsen meddelar
angående tillämpningen av
samma bestämmelser, vederbörligen
iakttagas,
vid bryggeriet.
---annan forsedelskontrollant.
Forsedelskontrollant må icke, i vidare
mån än kontrollstyrelsen föreskriver,
taga befattning med bryggeriets
bokföring för den tid, under vilken
han tjänstgjort i sådan egenskap.
Bryggeriföreståndare eller ersättare
för denne må icke vara forsedelskontrollant.
17 §.
Med undantag för de fall, som avses
i 13 § andra stycket och 19 §, beräknas
skatten å de enligt bryggeriets
bokföring utlämnade myckenheterna
Öl och starköl med avdrag
för de myckenheter, som enligt bokföringen
-
Särskilda utskottets utlåtande nr 4.
5
(Nuvarande lydelse:)
a) från bryggeriet utlämnats för
utförsel ur riket eller till svensk frihamn
eller såsom prov för analytisk
undersökning,
b) efter utlämning från bryggeriet
återinförts till bryggeriets lager,
eller
c) från bryggeriet överförts till
annat skattepliktigt bryggeri för att
därifrån försäljas.
Avdrag må icke göras, med mindre
tillverkaren kan förete, beträffande
maltdrycker, som utförts ur
riket eller till svensk frihamn, tullmyndighets
bevis därom samt beträffande
maltdrycker, som avses
under b) och c), intyg av forsedelskontrollant
om återinförandet eller
överförandet. I fall, som avses under
c), skall intyget utfärdas av forsedelskontrollanten
vid det bryggeri,
till vilket överförandet skett.
Lämnade uppgifter--— — — ■
Maltdrycker av andra eller tredje
klassen, som efter utförsel ur riket
eller till svensk frihamn åter införas,
skola återställas till det bryggeri,
från vilket de utlämnats, eller
överföras till annat skattepliktigt
bryggeri.
18 §.
1. Tillverkare i skattepliktigt bryggeri
skall för varje månad upprätta
och senast å åttonde söckendagen
efter månadens utgång till kontrollstyrelsen
insända eu på tro och heder
avgiven deklaration angående
den myckenhet maltdrycker av andra
och tredje klasserna, som under
månaden utförts från bryggeriet
eller inom bryggeriet utlämnats till
personalen för förbrukning därstädes,
ävensom rörande den myckenhet
maltdrycker av nämnda båda
klasser, för vilken avdrag må göras
vid skattens beräknande enligt vad
(Föreslagen lydelse:)
a) från bryggeriet utlämnats för
utförsel ur riket eller till svensk frihamn
eller såsom prov för analytisk
undersökning,
b) efter utlämning från bryggeriet
återinförts till bryggeriets lager,
c) från bryggeriet överförts till
annat Öl- eller starkölsbryggeri för
att därifrån försäljas, eller
d) förstörts utanför bryggeriet,
medan de befunnit sig i bryggeriets
besittning.
Avdrag må icke göras, med mindre
tillverkaren kan förete, beträffande
maltdrycker, som utförts ur
riket eller till svensk frihamn, tullmyndighets
bevis därom samt beträffande
maltdrycker, som avses
under b), c) och d), intyg av forsedelskontrollant
om återinförandet,
överförandet eller förstöringen. I
fall, som avses under c), skall intyget
utfärdas av forsedelskontrollanten
vid det bryggeri, till vilket
överförandet skett.
- restitutionsgods stadgat.
Öl eller starköl, som efter utförsel
ur riket eller till svensk frihamn åter
införes, skall återställas till det bryggeri,
från vilket det utlämnats, eller
överföras till annat Öl- eller starkölsbryggeri.
18 §.
1. Tillverkare skall för varje månad
upprätta och senast å åttonde
söckendagen efter månadens utgång
till kontrollstyrelsen insända en på
tro och heder avgiven deklaration
angående de myckenheter Öl och
starköl, som under månaden utförts
från bryggeriet eller inom bryggeriet
utlämnats till personalen för förbrukning
därstädes, ävensom rörande
de myckenheter, för vilka avdrag
må göras vid skattens beräknande
enligt vad i 17 § sägs. I deklarationen
skall tillika angivas den skatt,
som belöper på de i deklarationen
6
Särskilda utskottets utlåtande nr 4.
(Nuvarande lydelse:)
i 17 § sägs. I deklarationen skall tilllika
angivas den skatt, som belöper
å den i deklarationen upptagna beskattningsbara
myckenheten.
Å deklarationen skall finnas intyg
av två personer, att densamma överensstämmer
med journalerna och att
beträffande den myckenhet maltdrycker,
för vilken avdrag gjorts,
för intyg sgivarna företetts bevis
eller intyg, som avses i 17 § andra
stycket.
2. Tillverkare skall senast å femtonde
dagen i varje månad erlägga
skatten för föregående månad genom
inbetalning å statsverkets
checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens
räkning; och skall vid
inbetalningen för den sista månaden
i varje kalenderkvartal jämväl erläggas
vad som kan brista i den skatt,
som enligt 13 § andra stycket minst
skall utgå.
4. Tillverkare i skattepliktigt bryggeri
är skyldig att, då kontrollstyrelsen
så prövar nödigt, för skattens
behöriga erläggande hos kontrollstyrelsen
ställa säkerhet till belopp,
som styrelsen finner erforderligt.
Ställes ej
(Föreslagen lydelse:)
upptagna beskattningsbara myckenheterna.
2. Tillverkare skall senast å femtonde
dagen i varje månad erlägga
skatten för föregående månad genom
inbetalning å kontrollstyrelsens
postgirokonto; och skall vid inbetalningen
för den sista månaden i varje
kalenderkvartal jämväl erläggas vad
som kan brista i den skatt, som enligt
13 § andra stycket minst skall
utgå.
4. Tillverkare är skyldig att, då
kontrollstyrelsen så prövar nödigt,
för skattens behöriga erläggande
hos kontrollstyrelsen ställa säkerhet
till belopp, som styrelsen finner
erforderligt.
—- — motsvarande tillämpning.
19 §.
1. Då rörelsen vid skattepliktigt
bryggeri nedlägges, är tillverkaren
pliktig att betala skatt för samtliga
i bryggeriet befintliga maltdrycker
av andra och tredje klasserna.
2. Därest vid granskning av skattepliktigt
bryggeris journaler eller
andra redovisningshandlingar eller
eljest utrönes, att för någon månad
skatt bort utgå med högre belopp
än som för månaden erlagts, eller
att i det i bryggeriet befintliga lagret
av maltdrycker av andra och
tredje klasserna förefinnes brist,
som tillverkaren icke kan nöjaktigt
förklara, är tillverkaren pliktig att
vid anfordran genast erlägga, i förra
fallet den resterande skatten och i
senare fallet skatt för en myckenhet,
som motsvarar bristen.
19 §.
1. Då rörelsen vid Öl- eller starkölsbryggeri
nedlägges, är tillverkaren
pliktig att betala skatt för allt
i bryggeriet befintligt Öl och starköl.
2. Om vid granskning av bryggeriets
bokföring eller eljest utrönes,
att för någon månad skatt bort utgå
med högre belopp än som för månaden
erlagts, eller att i bryggeriets
lager av Öl eller starköl förefinnes
brist, som tillverkaren icke nöjaktigt
kan förklara, är tillverkaren
pliktig att vid anfordran genast erlägga,
i förra fallet den resterande
skatten och i senare fallet skatt för
en myckenhet, som motsvarar bristen.
Särskilda utskottets utlåtande nr 4.
7
(Nuvarande lydelse:)
20 §.
Tillverkare i skattepliktigt bryggeri
skall för varje tillverkningsår
upprätta skriftlig redogörelse för
de förändringar, det i bryggeriet befintliga
lagret av maltdrycker under
året undergått (årsredogörelse).
I årsredogörelsen skall för olika
slag av maltdrycker angivas:
a) storleken av lagret vid tillverkningsårets
början,
b) den myckenhet, som under
året tillförts lagret,
c) den myckenhet, som under
året bortförts därifrån,
d) svinnets storlek och
e) lagrets storlek vid tillverkningsårets
utgång.
21 §.
Då särskilda förhållanden beträffande
visst skattepliktigt bryggeri
därtill föranleda, må kontrollstyrelsen
förordna, att den i 9 § 3 mom.
omförmälda vågen skall anslutas
till maltkross i bryggeriet sålunda,
att maltet ej kan krossas utan att
först hava genomgått vågen.
(Föreslagen lydelse:)
20 §.
Tillverkare skall för varje tillverkningsår
upprätta skriftlig redogörelse
för de förändringar, det i
bryggeriet befintliga lagret av maltdrycker
under året undergått (årsredogörelse).
I årsredogörelsen skall
för olika slag av maltdrycker angivas:
a) storleken av lagret vid tillverkningsårets
början,
b) den myckenhet, som under
året tillförts lagret,
c) den myckenhet, som under
året bortförts därifrån,
d) svinnets storlek,
e) lagrets storlek vid tillverkningsårets
utgång, och
f) de ytterligare uppgifter, som
kontrollstyrelsen finner erforderliga.
21 §.
Då särskilda förhållanden beträffande
visst bryggeri därtill föranleda,
må kontrollstyrelsen förordna,
att den i 9 § 2 mom. omförmälda
vågen skall anslutas till maltkross
i bryggeriet sålunda, att maltet ej
kan krossas utan att först hava genomgått
vågen.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1955.
2) Förslag
till
förordning angående upphävande av förordningen den 30 januari
1948 (nr 21) om tillfällig skatt å viss maltdryck av förslå klassen.
Härigenom förordnas, att förordningen den 30 januari 1948 om tillfällig
skatt å viss maltdryck av första klassen skall upphöra att gälla med utgången
av juni 1954; dock skall förordningen fortfarande tillämpas beträffande
tillverkning för vilken skattskyldighet inträtt före nyssnämnda tidpunkt.
Vad i förordningen stadgas i fråga om sådan under tiden för dess giltighet
begången förseelse, som i förordningen avses, skall äga tillämpning även
efter det förordningen i övrigt upphört att gälla.
8
Särskilda utskottets utlåtande nr i.
Till utskottets behandling har hänvisats två i anledning av propositionen
väckta likalydande motioner, nr 443 i första kammaren av herr Karl Persson
in. fl. och nr 577 i andra kammaren av herr Hansson i Skegrie m. fl.
Häri hemställes, »att riksdagen vid behandling av propositionen nr 154 måtte
i överenstämmelse med motionens syfte besluta att hos Kungl. Maj :t begära
utredning och förslag snarast möjligt rörande skattefrihet för läskedrycker,
som innehåller must, tillverkad av svenska äpplen, eller, därest så befinnes
lämpligt, annat stöd åt framställningen av sådana läskedrycker».
Propositionen.
Av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 19 februari 1954 inhämtas
bl. a. följande.
Genom den tidigare samma dag anmälda propositionen nr 151 har framlagts
förslag om ändrade riktlinjer för samhällets nykterhetspolitik. I fråga
om försäljningen av alkoholdrycker har därvid förordats vissa åtgärder i
syfte att främja en övergång till svagare drycker. Såsom ett led i denna
har bl. a. föreslagits att starköl med en högsta alkoholhalt av 4,5 viktprocent
skall, såsom en konkurrentdryck till spritdryckerna, få tillhandahållas
allmänheten i utininuteringsaffärer för rusdrycker och på spritrestauranger.
Alkoholhalten i det vanliga ölet har ansetts böra bibehållas vid den nivå
som nu tillämpas eller 2,8 viktprocent. I berörda proposition har vidare
framhållits att avvägningen av beskattningen av olika alkoholdrycker är
av vikt för att tillgodose det nykterhetspolitiska syftet.
Förslagen i nämnda proposition grundar sig delvis på 1944 års nykterhetskommittés
betänkande. Medan detta remissbehandlades, utverkades
Kungl. Maj :ts tillstånd att igångsätta vissa kompletterande utredningar.
En av dessa avsåg den inbördes avvägningen av beskattningen på olika drycker.
Utredningen har utförts av överdirektören Sven Almgren. Utredningsmannen
har framlagt förslag till en sådan avvägning såväl i vad angår spritdrycker
och vin som beträffande maltdrycker och läskedrycker.
Utredningsmannens förslag beträffande spritdrycker och vin har, jämte
ett av 1952 års kommitté för indirekta skatter framlagt förslag om höjd
spritbeskattning in. in., upptagits i den av riksdagen redan behandlade
propositionen nr 28.
Beträffande maltdrycker och läskedrycker innebär utredningsmannens
förslag ett försök att avväga skattesatserna på sådant sätt, att en förskjutning
av konsumtionen från alkoholstarkare till svagare eller helt alkoholfria
drycker främjas. Även i fråga om beskattningen av maltdryckerna inbördes
har genom en glidande skatteskala öppnats möjligheter för en övergång
till de mindre alkoholhaltiga av dessa drycker.
Rörande utredningsmannens förslag angående ändrad skatteavvägning för
malt- och läskedrycker tillåter sig utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.
Redogörelsen härutinnan, som även innefattar redovisning
av gällande bestämmelser om beskattning av malt- och läskedrycker, återfinnes
å s. 10—18 i propositionen nr 154.
Särskilda utskottets utlåtande nr 4.
9
Över promemorian har yttranden i de frågor, som behandlas i propositionen
avgivits av ett tjugutal myndigheter och sammanslutningar.
Beträffande innehållet i remissyttrandena torde få hänvisas till s. 19—32
i propositionen.
Vad angår frågan om jämkning av tullsatserna å maltdrycker
redovisas i propositionen en av kommerskollegium upprättad, den 3 februari
1954 dagtecknad underhandspromemoria, vari framhållits följande. Då frågan
om tullbeskattning av maltdrycker f. n. vore föremål för utredning
av 1952 års tulltaxekommitté borde man utgå från den nu gällande tullsatsen
78 öre per liter. Kollegium hade under hand från Svenska bryggareföreningen
inhämtat vissa uppgifter rörande tillverknings- och försäljningskostnader.
Som bas för beräkningarna, prisindex = 100, hade satts det f. n. tillämpade
typpriset på maltdrycker klass II, varvid med typpris avsåges den vanligast
förekommande noteringen till återförsäljare 35 öre per 33 cl inkl. 14 öre
skatt. För klass I och III bleve motsvarande index då 90 resp. 143. I avvaktan
på tulltaxekommitténs förslag har kollegium föreslagit, att tullskyddet
måtte differentieras i enlighet med angivna prisindex och följande sammanställning.
Klass I
» II
» III
Föredragande departementschefen, stasrådet Sköld, anför i huvudsak följande
motivering för de i propositionen framlagda förslagen.
Vad angår beskattningen av maltdrycker av första klassen har
utredningsmannen föreslagit att den år 1948 införda tillfälliga skatten å
vissa maltdrycker av första klassen (lagrat svagdricka) nu borttages. Detta
förslag har allmänt tillstyrkts av remissinstanserna. Svenska bryggareföreningen
har särskilt understrukit att ett borttagande av skatten skulle
underlätta tillhandahållandet av vissa alkoholsvaga men extralctrika maltdrycker
av en för vårt land ny typ. Även enligt min uppfattning skulle ett
skattefritt och därmed prisbilligare lättöl — särskilt som måltidsdryck —
ha vissa möjligheter att ersätta Öl med högre alkoholhalt, och jag tillstyrker
därför förslaget om skattens borttagande. Ett bifall härtill kommer att
medföra ett inkomstbortfall för staten av ca 1 miljon kronor om året. Skattefriheten
bör genomföras redan från och med den 1 juli 1954.
Beträffande skattesatsens avvägning för maltdrycker av andra klassen
har i promemorian framförts två alternativ. Under förutsättning av bibehållen
alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent förordas en sänkning av skatten
från 42 till 39 öre per liter. Skulle alkoholgränsen däremot komma att
bestämmas högre, t. ex. till 3,2 viktprocent, har utredningsmannen ansett
en höjning av skatten till 48 öre per liter befogad. Den föreslagna sänkningen
av skattesatsen till 39 öre har motiverats med att den nu gällande
Pris- index | Tullskydd | Skatt | Tullsats |
90 | 32 | — | 32 öre/liter |
100 | 36 36 | 42 | 78 » |
143 | 51 | 135 | 186 » |
10 Särskilda utskottets utlåtande nr 4.
skattesatsen vore avpassad med hänsyn till en övre alkoholgräns av 3,2
viktprocent.
Såsom tidigare framhållits har jag i propositionen nr 151 föreslagit, att
alkoholhalten för det vanliga ölet skall bibehållas oförändrad vid 2,8 viktprocent.
Jag kan emellertid icke finna, att denna omständighet i och för
si§ utgör tillräcklig anledning att sänka skatten. Enligt min mening måste
avvägningen av skattesatsen helt ske med utgångspunkt från nu aktuella
förhållanden. Genom förändringen i penningvärdet sedan december 1950,
då den nuvarande skattesatsen fastställdes, har i själva verket en reducering
av beskattningen redan kommit till stånd. Vidare bör beaktas att
vid ett genomförande av det tidigare i år framlagda förslaget om höjning
av spritskatterna spännvidden i priset mellan spritdrycker och maltdrycker
kommer att öka ganska avsevärt. Med hänsyn härtill anser jag mig
böra förorda, att skatten å maltdrycker av andra klassen bibehålies vid
sin nuvarande nivå eller sålunda 42 öre per liter.
I fråga om starköl innebär det av mig tidigare i dag framlagda förslaget,
att sådant Öl skall få säljas till allmänheten i utminuteringsaffärer och på
spritrestauranger. Den nuvarande skattesatsen för maltdrycker av tredje
klassen — 78 öre per liter -— har icke avvägts efter nykterhetspolitiska
grunder. Som bekant får ju starköl för närvarande endast försäljas å apotek
mot läkarrecept. Genomföres förslaget om friare försäljning av starköl
kommer frågan om beskattningen av detta Öl i annat läge. Då de av mig
förordade försälj ningsf or merna för starköl ingår som ett led i strävandena
att främja en förskjutning av efterfrågan från starkare till svagare alkoholdrycker
bör skattesatsen för starkölet icke sättas så högt, att priset på detta
Öl i jämförelse med sprit- och vinpriserna motverkar det angivna syftet. Å
andra sidan bör skattesatsen avvägas så att skillnaden i försäljningspris mellan
starkölet och det vanliga ölet blir tillräckligt markerad. Med utgångspunkt
från omsättningsskatten å prisbilligare viner förordar utredningsmannen
en skattesats av 1 krona 35 öre för liter, motsvarande ett utminuteringspris
av omkring 1 krona per flaska om en tredjedels liter. Den föreslagna
skattesatsen har tillstyrkts av kontrollstyrelsen och systembolagens
lörtroendenämnd. Föreningen skattepliktiga bryggerier har däremot förordat
en skattesats av 1 krona 80 öre, medan socialstyrelsen och Svenska
bryggareföreningen uttalat sig till förmån för en lägre skattesats än den av
utredningsmannen förordade. Med hänsyn till den för starkölet föreslagna
alkoholhalten av högst 4,5 viktprocent är enligt min mening en skatt av
1 krona 35 öre för liter lämpligt avvägd i förhållande till vinbeskattningen.
Då försäljningspriset för en flaska vanligt Öl är 41 å 42 öre synes jämväl
tillräcklig prisdifferens erhållas mellan detta Öl och starkölet. Från dessa
utgångspunkter har jag ansett mig böra tillstyrka förslaget om en skattesats
av 1 krona 35 öre per liter för starkölet.
Utredningsmannen har — med understrykande av osäkerheten i bedömningen
beräknat, att skatteintäkterna av starkölet kommer att uppgå till
ca 13 miljoner kronor för helt år vid en skattesats av 1 krona 35 öre.
Särskilda utskottets utlåtande nr 4.
11
Det nu framlagda förslaget rörande maltdrycksbeskattningens anordnande
innebär sålunda dels att lättöl blir skattefritt, dels att skattesatsen för
vanligt Öl bibehålies oförändrad vid 42 öre per liter och dels att för starköl
fastställes en ny skattesats av 1 krona 35 öre per liter. De av mig i annat
sammanhang förordade nya bestämmelserna om försäljning av rusdrycker
och Öl har föreslagits skola träda i kraft den 1 oktober 1955. Bifalles detta
förslag av riksdagen bör jämväl skatteomläggningen beträffande starkölet
tillämpas från och med denna dag. Borttagandet av skatten på lättöl bör däremot
ske med utgången av innevarande budgetår. I författningstekniskt hänseende
påkallas dels upphävande av förordningen den 30 januari 1948 (nr 21)
om tillfällig skatt å viss maltdryck av första klassen, dels ock ändring av
bestämmelsen om skattesatsen för maltdrycker av tredje klassen i 3 kap.
13 § förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker. I detta sammanhang bör vidare i 3 kap.
sistnämnda förordning vidtagas vissa smärre jämkningar, i huvudsak överensstämmande
med vad nykterhetskommittén härutinnan föreslagit i sitt
betänkande del VII och därutöver innefattande bl. a. vissa förenklingar i
enlighet med av kontrollstyrelsen under hand framförda önskemål. Därjämte
föreslås en höjning av det i 3 kap. 13 § avsedda minimiskattebeloppet per
kvartal från 500 till 1 000 kronor, vilken höjning är motiverad bl. a. med
hänsyn till tillkomsten av den högre beskattade starkölsproduktionen samt
önskemålet att såvitt möjligt begränsa antalet s. k. försvarsbryggerier. Innebörden
av de nu förordade ändringarna i maltdryckstillverkningsförordningen
framgår närmare av ett inom finansdepartementet upprättat författningsförslag'',
till vilket jag får hänvisa. På sätt generaltullstyrelsen påpekat
föranleder en omläggning av maltdrycksbeskattningen även vissa ändringar
i tulltaxan. I detta hänseende tillstyrker jag det förslag, som framlagts av kommerskollegium
i den tidigare omnämnda underhandspromemorian. Av praktiska
skäl bör dessa ändringar, även såvitt de avser lättöl, träda i kraft den
1 oktober 1955.
Beträffande läskedrycker har utredningsmannen föreslagit en
sänkning av skatten från 21 till 15 öre för liter. Ett genomförande av förslaget
skulle komma att medföra ett årligt inkomstbortfall för staten av ca
8 miljoner kronor. Förslaget har motiverats med att en nedsättning av skattesatsen
i syfte att främja användningen av läskedrycker vid sidan av eller
framför alkoholdrycker låge i linje med de förordade skattelättnaderna för
lätta viner och lättöl. I fråga om koladrycker ifrågasätter dock utredningsmannen,
huruvida icke dessa dryckers speciella karaktär av stimulerande
njutningsmedel borde föranleda att desamma beskattades hårdare än vanliga
läskedrycker. Något direkt förslag till förhöjd beskattning framlägges emellertid
icke.
I likhet med några av de hörda myndigheterna anser jag det icke troligt,
att en skattesänkning av denna begränsade omfattning — vilken skulle
möjliggöra en nedsättning av priset för en flaska om en tredjedels liter
med 2 öre — skulle få någon nämnvärd nykterhetspolitisk effekt. Ä andra
12
Särskilda utskottets utlåtande nr 4.
sidan torde en längre gående skattelindring för läskedrycker av statsfinan
siella
skäl icke nu kunna komma i fråga. Under sådana förhållanden _
och med beaktande jämväl av att jag icke funnit tillräckliga skäl föreligga
för en skärpt beskattning av koladrycker — anser jag mig icke böra framlägga
något förslag om ändrad avvägning av skatten å läskedrycker.
Slutligen har i promemorian upptagits till behandling en framställning
av Sveriges musteriförbund om införande av skattefrihet för vissa
läskedrycker, nämligen läskedrycker med en musthalt av minst
36 procent, vilka tillverkats av svenska äpplen. Utredningsmannen har kommit
till den slutsatsen, att med hänsyn bland annat till de stora tekniska
svårigheter, som förelåge att anordna en dylik skattefrihet, man tills vidare
borde avvakta utvecklingen beträffande förekomsten i marknaden av
läskedrycker, beredda av fruktmust. Kontrollstyrelsen har i sitt yttrande
ytterligare understrukit svårigheterna att erhålla en tillfredsställande kontroll.
Med hänsyn till de invändningar som framkommit mot att skattevägen
understödja tillverkningen av dessa drycker, anser jag mig böra avstyrka
bifall till den gjorda framställningen. Därest stöd åt musterinäringen kan
anses påkallat torde denna fråga få utredas och övervägas i annat sammanhang.
Motionerna.
Till stöd för yrkandena i de likalydande motionerna 1:443 och 11:577
antöres bl. a. att det enligt motionärernas mening är av mycket stor betydelse,
att en läskedrycksproduktion, baserad på äppelmust, kan komma till
stånd i största möjliga utsträckning. Att en kvalietsgaranterad fruktdryck
kan säljas till lågt pris är ur folkhälso-, nykterhets- och trafiksynpunkt av
största intresse. Detta måste också sägas vara i överensstämmelse med nykterhetskommitténs
ståndpunktstagande. Departementschefen har i propositionen
förutsatt, att frågan om stödet åt musterinäringen skall omprövas,
därest så är påkallat. Enligt motionärernas uppfattning talar såväl nykterhetspolitiska
skäl som fruktodlingens berättigade intressen för att tillverkningen
och försäljningen av mustdryckerna erhåller stöd snarast möjligt.
Det bör därvid understrykas, att ett stöd av 60 000 kronor årligen, vilket
efter nuvarande försäljningssiffror skulle uppnås genom den av utredningsmannen
skisserade anordningen, icke är oväsentligt för den under blygsamma
ekonomiska villkor arbetande musterinäringen. Ifrågavarande tillverkning
befinner sig ännu på begynnelsestadiet, varför några slutsatser knappast
kan dragas av hittills tillgängliga omsättningssiffror. Det synes motionärerna
önskvärt, att förslag om stöd åt framställningen av mustdrycker
snarast förelägges riksdagen. Detta stöd bör kunna meddelas genom sådan
skattefrihet, som utredningsmannen skisserat i sin promemoria. Även andra
former av stöd bör emellertid kunna tänkas, framhåller motionärerna avslutningsvis.
Särskilda utskottets utlåtande nr 4.
13
Utskottet.
Som framgår av utskottets utlåtande nr 1 har utskottet vid behandlingen
av Kungl. Maj :ts i propositionen nr 151 framlagda förslag anslutit sig till
den i fråga om försäljningen av alkoholdrycker förordade politiken i syfte
att främja en övergång till svagare drycker. I likhet med Kungl. Maj :t anser
utskottet att avvägningen av beskattningen av olika alkoholdrycker är av
vikt för att tillgodose detta syfte.
Från nu angivna utgångspunkt finner utskottet Kungl. Maj :ts förslag
rörande maltdrycksbeskattningen lämpligt avvägt. Utskottet tillstyrker således
att lättöl blir skattefritt från den 1 juli i år, att skattesatsen för vanligt
Öl bibehålies oförändrad vid 42 öre för liter samt att för starköl fastställes
en skattesats av 1 krona 35 öre för liter, att gälla från tidpunkten
för starkölsförbundets upphävande den 1 oktober nästa år.
Även i övrigt biträder utskottet de i nu förevarande proposition framlagda
författningsförslagen.
I anslutning till den i 14 § 2 mom. maltdryckstillverkningsförordningen
föreslagna skyldigheten för bryggeri att tillhandahålla kontrollstyrelsen vissa
uppgifter för kontroll och statistik får utskottet anmärka att länsnykterhetsnämnd,
som önskar erhålla statistiska uppgifter avseende sitt verksamhetsområde,
självfallet bör kunna vända sig till kontrollstyrelsen för att,
i den mån bestämmelserna i övrigt tillåter, få del därav.
De föreslagna ändringarna i tulltaxan, vilka föreslagits skola träda i kraft
den 1 oktober 1955, föranleder ej erinran från utskottets sida. Utskottet
vill i anslutning till förslagen på denna punkt erinra om att de tilltänkta
tullsatserna, såsom framgår av departementschefens redogörelse, är att betrakta
som provisoriska. Frågan om tullsatsernas avvägning för maltdrycker
innefattas i den allmänna tulltaxerevision som uppdragits åt 1952 års
tulltaxekommitté.
Utskottet biträder Kungl. Maj :ts uppfattning att någon ändrad avvägning
av läskedrycksbeskattningen inte bör ske.
I anledning av motionerna 1:443 och II: 577 vill utskottet i likhet med
departementschefen framhålla att en skattefrihet för vissa av must tillverkade
läskedrycker skulle vara förbunden med betydande kontrollsvårigheter
och att frågan om stöd åt musterinäringen torde få utredas och övervägas
i annat sammanhang. Denna fråga torde för övrigt, såsom antytts i
propositionen nr 153, delvis falla inom området för den ännu arbetande
särskilda utredningen angående åtgärder för att främja ett alkoholfritt
umgängesliv.
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte bifalla ifrågavarande proposition,
nr 154, samt
14
Särskilda utskottets utlåtande nr 4.
2) att motionerna I: 443 och II: 577 måtte anses besvarade
genom vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 10 maj 1954.
På särskilda utskottets vägnar:
RICKARD SANDLER.
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Sandler, Sundelin, Pettersson, Nils
Elowsson, Wahlund, Franzon, fru Carlqvist, herrar Lundqvist, Englund,
Elfving, Franzén och Huss; samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Svensson i Ljungskile,
Sundström, Henriksson, fru Ewerlöf, herr Stenberg, fröken Öberg, herr Onsjö,
fru Johansson i Norrköping, herrar Helén, Lindholm och Braconier.
547444. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag