Särskilda utskottets utlåtande Nr 23 (Utlåtande 1933:Säru23 säru)

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1933 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning orri kvarlåtenskapsskatt m. m. ävensom i ämnet
väckta motioner.

Uti den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen nr 1
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 har
chefen för finansdepartementet vid framläggande för Kungl. Majit av
finansplanen för nämnda budgetår yttrat, bland annat, att starka skäl
ansetts tala för anordningen att binda vissa särskilda statsinkomster för
att bereda medel till en snabb återbetalning av den upplåning, som måste
verkställas för finansiering av den föreslagna utvidgningen av de offentliga
arbetena, samt att för detta ändamål borde avses hela avkastningen
av arvs- och gåvobeskattningen. Departementschefen framhöll därvid,
att han hade för avsikt att framlägga förslag såväl till utbyggnad av
nämnda beskattning med en kvarlåtenskapsskatt som till omläggning av
skatteskalorna för arvslotter, samt att inkomsterna av samma beskattning
i följd av dessa åtgärder kunde beräknas stiga med omkring 25 miljoner
kronor.

I en den 3 januari 1933 dagtecknad, till särskilda utskottet hänvisad
proposition, nr 34, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga nedan återgivna, vid propositionen fogade
förslag till

dels förordning örn kvarlåtenskapsskatt,

dels ock förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 19
november 1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt för gåva.

Förslag

till

förordning om kvarlåtenskapsskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Av kvarlåtenskap efter avliden person skall till staten utgå särskild
arvsskatt, benämnd kvarlåtenskapsskatt, enligt här nedan stadgade grunder.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 23.

2 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Såsom kvarlåtenskap skall enligt denna förordning anses egendom, för
vilken skall utgå arvsskatt jämlikt förordningen den 19 november 1914
örn arvsskatt och skatt för gåva, och skola i kvarlåtenskapen medräknas
även sådana andelar, för vilka jämlikt de i 19 § berörda förordning för
varje arvsklass meddelade bestämmelser frihet från arvsskatt åtnjutes.

Där synnerliga skäl därtill äro, må Konungen efter ansökan medgiva,
att gåva, som avses i 26 § nämnda förordning, helt eller delvis ej medräknas
i kvarlåtenskapen.

3 i

Den skattepliktiga kvarlåtenskapen upptages till sammanlagda värdet
av de arvsandelar, som ingå i kvarlåtenskapen, enligt den uppskattning,
som sker jämlikt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva.

4 §.

Kvarlåtenskapsskatt utgår icke, därest kvarlåtenskapens värde ej överstiger
20,000 kronor.

Kvarlåtenskapsskatten utgör,

när kvarlåtenskapens värde icke överstiger 50,000 kronor: 4 procent
av det belopp, varmed kvarlåtenskapens värde överstiger 20,000 kronor;
när kvarlåtenskapens värde överstiger

50,000 men icke 100,000 kr,

100,000 » » 200,000 »

200.000 » » 300,000 »

300.000 » » 500,000 »

500.000 » » 1,000,000 »

1,000,000 »

1.200 kr. för 50,000 kr,

5.200 » » 100,000 »

17.200 » » 200,000 »

33.200 » > 300,000 »

69.200 » » 500,000 »

169,200 » » 1,000,000 »

och 8 % av återstoden;
» 12 % » »

» 16% » »

» is^ » »

» 20% » »

» 21% » » ,

dock att kvarlåtenskapsskatten ej må överstiga 20 procent av kvarlåtenskapens
värde.

Vid tillämpning av denna tariff iakttages, att kvarlåtenskapens värde
avjämnas till närmast lägre fulla hundratal kronor.

Såsom särskild kvarlåtenskap, beträffande vilken kvarlåtenskapsskatt
skall för sig beräknas, skall anses dels fast egendom av fideikommissnatur,
dels annan i fideikommiss ingående egendom, dels ock äganderätt,
som enligt 13 § andra stycket förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva
skall anses såsom tillgång i dödsbo.

Från kvarlåtenskapsskatten avdrages dels lösen, som erlägges vid boupptecknings
inregistrering hos underdomstol i stad, eller, örn på grund
av gällande förordning dylik lösen ej fordras, däremot svarande belopp,
i den mån avdrag för berörda lösen eller motsvarande belopp ej jämlikt
21 § förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva kan ske från arvsskatt,
dels ock på kvarlåtenskapen belöpande förut erlagd gåvoskatt, för

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

vilken avdrag ej kan tillgodonjutas enligt 26 §..i berörda förordning, dock
att genom sistnämnda avdrag kvarlåtenskapsskatten ej må nedbringas till
lägre belopp än det, som skulle utgått, därest gåvan ej medräknats i kvarlåtenskapen.

5 $.

För kvarlåtenskapsskatt svarar envar arvinge eller testamentstagare i
förhållande till storleken av den på honom belöpande andelen av kvarlåtenskapen,
därvid likväl iakttages, att gåvoskatt, för vilken avdrag skett,
tillgodoräknas den som erlagt gåvoskatten.

6 $.

Deklaration, som avgivits på grund av skattskyldighet till arvsskatt
enligt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, skall i förekommande
fall ligga till grund jämväl för beräkning av kvarlåtenskapsskatt.

Föreligger skattskyldighet till kvarlåtenskapsskatt men ej till arvsskatt
enligt berörda förordning, skall vad där örn deklaration till arvsskatt finnes
stadgat äga motsvarande tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.

7 §.

Vad i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva stadgas rörande
nedsättning av skatt för egendom, som efterlämnats utom riket, så ock
rörande skattens erläggande, anstånd med skattens erläggande, eftergift
av skatt, restitution och tillsyn å skattens utgörande skall äga motsvarande
tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.

Vid bedömande av fråga, huruvida jämlikt 47 § 1 mom. A omförmälda
förordning anstånd med erläggande av skatt må äga rum, skall, där såväl
kvarlåtenskapsskatt som arvsskatt skall utgå, sammanlagda värdet av
dödsboets kontanta medel och i nyssnämnda författningsrum avsedda värdepapper
jämföras med den sammanlagda skattens belopp.

8 §.

De i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva meddelade ansvarsbestämmelser
skola äga motsvarande tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.

Har den, som uppgivit död mans bo, därvid uppsåtligen dolt undan
tillgång av det värde eller lämnat annan falsk uppgift av sådan
beskaffenhet, att såväl kvarlåtenskapsskatt som arvsskatt uttagits med
lägre belopp än eljest vederbort, eller har någon mot bättre vetande
i deklaration lämnat oriktig uppgift med påföljd, som nu sagts, skall vid
bötesbeloppets bestämmande tagas hänsyn till det sammanlagda felande
skattebeloppet.

Underlåter någon att inom föreskriven tid avgiva deklaration, som skall

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

ligga till grund såväl för arvsskatt som för kvarlåtenskapsskatt, skall särskilt
straff enligt denna förordning ej ådömas.

9 $.

Vad i 57 § förordningen om arvsskatt oell skatt för gåva stadgas skall
äga tillämpning jämväl beträffande kvarlåtenskapsskatten.

10 §.

Till ledning vid uträknandet av skatt enligt denna förordning utfärdar
Kungl. Maj:t erforderliga tabeller.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1933 och skall äga tillämpning
beträffande kvarlåtenskap efter person, som avlider efter förordningens
ikraftträdande.

I kvarlåtenskap, som avses i förordningen, skall ej medräknas gåva, för
vilken enligt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva deklaration
för gåvoskatt avgivits före den 11 januari 1933.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt för gåva.

Härigenom förordnas, att 19, 26 och 38 §§, 47 § 1, 2 och 3 morn., 48 §
2 mom. samt 56 § förordningen den 19 november 1914 örn arvsskatt och skatt
för gåva skola, 47 § 2 morn., 48 § 2 mom. samt 56 § i nedan angivna delar,

erhålla följande ändrade lydelse:

19 §.

Arvsskatt beräknas enligt denna

Tariff.

Klass I. Andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer efterlevande
make eller barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller
adoptivbarn.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 20,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 30,000 kronor: 4 procent av det
belopp, varmed återstående värdet överstiger 20,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen överstiger

30,000 men icke	50,000 kr.:	400 kr. för	30,000 kr. och	1%	av	återstoden;
50,000 »	»	100,000 » :	1,800 » »	50,000 »		10 *	»	»
100,000 »	»	200,000 » :	6,800 » »	100,000 »	»	12*	»	»
200,000 »	»	400,000 » :	18,800 » »	200,000 »	»	14*	»	»
400,000 »	»	800,000 » :	46,800 » »	400,000 »	»	16*	»	»
800,000		» :	110,800 » »	800,000 »		18*	»	» »

dock att arvsskatten ej må överstiga 16 procent av det återstående värdet
å andelen.

Klass II. Andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer fader,
moder, broder (halvbroder), syster (halvsyster) eller broders (halvbroders)
eller systers (halvsysters) avkomling eller på grund av testamente
akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond
eller pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller
annan from stiftelse.

Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 2,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke överstiger 5,000 kronor: 3 procent av
det belopp, varmed återstående värdet överstiger 2,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen överstiger

5,000 men icke	10,000 kr.	90 kr. för	5,000 kr. och	6*	av	återstoden;
10,000	»	»	20,000 »	390	»	»	10,000 »	»	9*	»	»
20,000	»	»	30,000 »	1,290	»	»	20,000 »	»	12*	»	»
30,000	»	»	40,000 »	2,490	»	»	30,000 »	»	15*	»	»
40,000	»	»	60,000 »	3,990	»	»	40,000 »		18 *	»	»
60,000	»	»	200,000 »	7,590	»	»	60,000 »	»	20 *	»	»
200,000			»	35,590	»	»	200,000 »	»	21 *	»	» »

dock att arvsskatten ej må överstiga 20 procent av det återstående värdet
å andelen.

Klass III. Andel, som tillkommer kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.

6 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Överstiger det efter avdrag av pa andelen, belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 2,000 kronor: 4 procent av det
belopp, varmed återstående värdet överstiger 1,000 kronor;

när det efter avdrag av pa andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen överstiger

2,000 men icke 4,000 kr.

4,000 » »	20,000 »
20,000 » »	40,000 »
40,000 » »	60,000 »
60,000 » »	200,000 »
200,000	»

40 kr. för 2,000 kr. och 8 % av återstoden;

200 »	»	4,000 »	» 12 % »	»
2,120 »	»	20,000 »	» 16 % »	»
5,320 »	»	40,000 »	» 20 % »	»
9,320 »		60,000 »	» 24 % »	»
42,920 »	»	200,000 »	» 26 % »	»

dock att arvsskatten ej må överstiga 24 procent av det återstående värdet
å andelen.

Klass IV. Andel, som tillkommer annan arvinge eller testamentstagare
än sådan, som omförmäles i klass I, klass II eller klass lil.

överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen överstiger

2,000 men icke	4,000 kr.:	40 kr. för	2,000 kr. och 8 % av återstoden;
4,000	»		10,000 » :	200 » »	4,000 »	» 12^ »
10,000			20,000 > :	920 » »	10,000 »	> 16jf >	»
20,000	»	»	40,000 » :	2,520 » »	20,000 »	» 20X »	»
40,000	»	»	60,000 » :	6,520 » »	40,000 »	» 24X »	y>
60,000	»		200,000 » :	11,320 » »	60,000 »	» 28^ »	>
200,000			» :	50,520 » »	200,000 »	» 30%" »
dock	att arvsskatten ej må överstiga 28	procent av det återstående	vär-

det å andelen.

Vid tillämpningen av ovanstående tariff iakttages, att återstående värdet
å andelen avjämnas till närmast lägre fulla hundratal kronor.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

26 §.

Har arvinge eller testamentstagare inom två år före arvlåtarens dödsfall
eller vid hans dödsfall av honom erhållit gåva, som icke jämlikt 33 §
a) eller h) är fri från skatt, skall värdet därav sammanläggas med det
värde, vartill arvingens eller testamentstagarens arvsandel enligt förut
stadgade grunder fastställts, och arvsskatten beräknas som örn allt vore
på en gång arvfallet. För skatt, som förut särskilt erlagts, skall avdrag
ske, dock att arvsskatten icke i något fall må beräknas till lägre belopp
än som belöper på ifrågavarande arvsandel i och för sig.

Bouppteckning skall vid ingivandet för inregistrering vara åtföljd av
uppgift å gåva av här angiven beskaffenhet.

38 $.

1 mom. Skatt för gåva beräknas enligt denna

Tariff.

Klass 1. Gåva, som tillkommer make eller barn eller adoptivbarn eller
avkomling till barn eller adoptivbarn.
överstiger gåvans värde icke 20,000 kronor, beräknas ej skatt för gåva.
Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 30,000 kronor: 8 procent av det belopp,
varmed värdet överstiger 20,000 kronor;
när gåvans värde överstiger

30,000 men icke 50,000 kr.	800 kr. för	30,000 kr. och 11 % av återstoden;
50,000	»	» 100,000 »	3,000 » »	50,000 »	» 18 % »	»
100,000	»	» 200,000 ■»	12,000 » »	100,000 »	» 24%" »	»
200,000	»	» 300,000 »	36,000 » »	200,000 »	» 30%" »	»
300,000	»	» 400,000 »	66,000 » »	300,000 »	» 32 % »	»
400,000	)►	» 500,000 »	98,000 » »	400,000 »	» 34 % »	»
500,000	»	» 800,000 »	132,000 » »	500,000 »	» 36 % »	»
800,000		» 1,000,000 »	240,000 » »	800,000 »	» 38X »	»
1,000,000		»	316,000 » »	1,000,000 »	» 39%" »	»
dock	att gåvoskatten ej	må överstiga 32	.8 procent	av gåvans värde.

Klass II. Gåva, som tillkommer fader, moder, broder (halvbroder), syster
(halvsyster) eller broders (halvbroders) eller systers (halvsysters) avkomling
eller akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk,
stipendiefond eller pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller
annan from stiftelse.

Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 5,000 kronor: 3 procent av det belopp,
varmed värdet överstiger 2,000 kronor;
när gåvans värde överstiger

Särskilda utskottets utlåtande Kr 23.

5,000 men icke	10,000 kr.
10,000	»	»	20,000 »
20,000	»		30,000 »
30,000	»		40,000 »
40,000	»	»	50,000 »
50,000	»	»	60,000 »
60,000		»	100,000 »
100,000	»	»	200,000 »
200,000	»	»	300,000 »
300,000	»	»	500,000 »
500,000			»

90 kr. för 5,000 kr. och

390 »	»	10,000 »	»
1,290 »	»	20,000 »	»
2,890 »	»	30,000 »	»
4,790 »	»	40,000 »	»
6,990 »	»	50,000 »	»
9,590 »	»	60,000 »	»
20,790 »	»	100,000 »	»
52,790 »	»	200,000 »	»
89,790 »	»	300,000 »	»
167,790 »		500,000 »	»

6 % av återstoden;

9% »

16 % »
19 % »
22% »
26%" »
28X »
32 % »
37% »
39% >
41% »

dock att gåvoskatten ej må överstiga 36 procent av gåvans värde.
Klass III. Gåva, som tillkommer kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.

Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 4,000 kronor: 40 kronor och 8 procent
av det belopp, varmed värdet överstiger 2,000 kronor;
när gåvans värde överstiger

4,000 men icke	20,000 kr.:	200 kr. för	4,000 kr. och 12%"
20,000	»		40,000 » :	2,120 »		20,000 >	>	20%
40,000		»	50,000 » :	6,120 »	>	40,000 »	>	24%
50,000	»	»	60,000 » :	8,520 »	>	50,000 »	»	28%
60,000	»	»	100,000 » :	11,320 »	»	60,000 »		32%
100,000	»	»	200,000 » :	24,120 »		100,000 »		36%
200,000	»	»	300,000 » :	60,120 »		200,000 »		42%
300,000	»	»	500,000 » :	102,120 »		300,000 »	i	44%''
500,000			» :	190,120 »	»	500,000 »	»	46%

dock att gåvoskatten ej må överstiga 39.2 procent av gåvans värde.
Klass IV. Gåva, som tillkommer annan gåvotagare än sådan som omförmäles
i klass 1, klass II eller klass III.

Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 4,000 kronor: 40 kronor och 8 procent
av det belopp, varmed värdet överstiger 2,000 kronor;
när gåvans värde överstiger

4,000 men icke	10,000 kr.:	200 kr. för	4,000 kr. och 12 % av återstoden:
10,000	>		20,000 » :	920 » »	10,000 » »	16 % »	»
20,000	»		40,000 » :	2,520 » »	20,000 » »	24% »
40,000	»	»	50,000 » :	7,320 » »	40,000 » »	28% »	»
50,000	)	»	60,000 » :	10,120 » »	50,000 » »	32% »	»
60,000			100,000 » :	13,320 » »	60,000 » »	36% »	»
100,000	»		200,000 » :	27,720 » »	100,000 » »	40% »	»
200,000	»		300,000 » :	67,720 » »	200,000 » »	46% »	»
300,000	»	»	500,000 » :	113,720 » »	300,000 » »	48% »	»
500,000			» :	209,720 » »	500,000 » »	50% »

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

dock att gåvoskatten ej må överstiga 42.4 procent av gåvans värde.

Vid tillämpning av ovanstående tariff iakttages, att gåvans värde avjämnas
till närmast lägre fulla hundratal kronor.

2 morn. De i fråga örn skatt på grund av arv eller testamente i 3 § 3
morn., 5, 6, 8, 9, 12, 13, 22, 23, 25 och 30 §§ meddelade bestämmelser skola
i tillämpliga delar gälla beträffande skatt för gåva.

47 $.

1 morn. A. Uppgå i dödsbo beloppet av kontanta medel samt värdet av
obligationer och andra lätt realiserbara värdepapper sammanlagt icke till
dubbla beloppet av den arvsskatt, som skall erläggas för behållningen i
boet, eller föreligger i andra fall för någon, som är skattskyldig enligt
denna förordning, avsevärd svårighet att genast erlägga bela den skatt,
som belöper på honom tillfallen egendom, må, såvida skatten uppgår till
minst femhundra kronor, densamma betalas genom högst tio lika årliga
inbetalningar efter domarens eller Kungl. Maj:ts befallningshavandes
prövning.

B. Skall skatt utgå för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller
annan förmån och prövas avsevärd svårighet föreligga att genast erlägga
skattebeloppet eller skall skatt utgå för egendom av fideikommissnatur,
åge skattskyldig, oavsett skattens belopp, rätt till anstånd såsom ovan
sägs.

C. Där synnerliga skäl därtill äro, äger Konungen medgiva, att skatt
må erläggas annorledes än genom lika årliga inbetalningar, eller att tiden
för inbetalningarnas fullgörande må utsträckas utöver tio år.

2 moni. önskar skattskyldig---befallningshavande godkännes.

Vad nu stadgats skall ej utgöra binder för den skattskyldige att senare

bos Konungen söka sådant ytterligare anstånd, som kan medgivas honom
enligt 1 mom. C.

3 moni. Den del av skattebeloppet, med vars erläggande anstånd icke
får åtnjutas, skall erläggas då, enligt vad i allmänhet är stadgat, skatten
skolat i dess helhet gäldas, därest ej anstånd beviljats. Första årliga inbetalningen
av skattebelopp, med vars erläggande anstånd beviljats och
som skall gäldas genom lika årliga inbetalningar, skall äga rum på årsdagen
för anståndsbeslutet. Av återstående årsinbetalningar verkställes
en var å motsvarande dag det år, då den till betalning förfaller. Å
skatt, för vilken anstånd åtnjutes, skall erläggas ränta efter fem för
hundra örn året av oguldet belopp.

48 §.

2 moni. Avlider fideikommissinnehavare, vilken är skattskyldig enligt
klass I i tariffen, inom sex år från det ban fideikommisset tillträtt eller
fideikommissinnehavare, som är skattskyldig enligt klass II eller klass IV

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

i tariffen, inom åtta år från tillträdet, eftergives vad av skatten icke förfallit
till betalning vid dödstillfället; dock må ej i fall, då Konungen
jämlikt 47 § 1 mom. C medgivit anstånd, detta medföra rätt till eftergift
av skatt till högre belopp än som skulle hava eftergivits, därest anstånd
beviljats med tio lika årliga inbetalningar. Därest fideikommissinnehavare,
som, utan att hava begärt anstånd med skattens erläggande,
på en gång inbetalt hela skattebeloppet, avlider innan nyss angivna tider
förlupit, eftergives så stor del av skatten, som, enligt vad nyss sagts,
skulle eftergivits, därest betalningsskyldigheten fullgjorts medelst tio lika
årliga inbetalningar.

Vad sålunda---annan förmån.

56 $.

Från tillämpningen---skedd uppsägning.

Har Konungen jämlikt 10 kap. 7 § lagen örn arv eller 1 kap. 3 § lagen
örn testamente förordnat, att av egendom, som på grund av arv eller
testamente tillfaller utländsk medborgare, skall utöver arvsskatten utgå
en särskild avgift, skall sådan avgift uppbäras i den ordning, varom
ovan sägs, och skola även i övrigt bestämmelserna i denna förordning i
tillämpliga delar gälla i fråga örn sådan avgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1933. Beträffande arvsandel
efter person, som avlidit före lagens ikraftträdande, och, såvitt angår
gåvoskatt, gåva, för vilken deklaration dessförinnan avgivits, skola
dock äldre bestämmelser äga tillämpning.

Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning
inför Kungl. Majit anfört till motivering för ifrågavarande
förslag får utskottet, i den mån redogörelse ej lämnas i det följande, hänvisa
till ovannämnda statsrådsprotokoll.

I samband med förevarande proposition hava följande inom riksdagens
båda kamrar väckta och till särskilda utskottet hänvisade motioner upptagits
till prövning, nämligen:

Irol motionen nr 175 i första kammaren av herr Bergman, i vilken hemställts,
»att riksdagen måtte besluta, att den skärpta arvs- och kvarlåtenskapsbeskattning,
som kan komma att bestämmas, måtte erhålla endast
provisorisk giltighet, exempelvis för en period av fem år, samt att
samma beskattning måtte göras lindrigare, särskilt för jordbruksfastigheter».

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Tillika kar motionären hemställt, att vederbörande utskott måtte utforma
erforderliga författningsbestämmelser.

2:o) de likalydande motionerna nr 221 i första kammaren av herr Bissmark
samt nr 387 i andra kammaren av herr Hingård, i vilka hemställts,

»att skärpningen av arvsskatten måtte betydligt mildras;

att i sammanhang med en eventuell skärpning sådana bestämmelser
givas, att dels garanti erhålles för att beskattningen endast räknas efter
den verkliga behållningen, dels fideikommissaries rätt till fideikommissegendom
beskattas såsom nyttjanderätt, dels ock i händelse av urarvakonkurs
arvsskatt beräknas allenast å i konkursen uppkommande överskott;
samt

att vederbörande utskott måtte utforma i förenämnda avseende påkallade
ändringar i förslaget och därav berörda förordningar».

3:o) de likalydande motionerna nr 223 i första kammaren av herr Borell
m. fl. samt nr 391 i andra kammaren av herr Anderson i Norrköping
m. fl., i vilka hemställts, »att riksdagen måtte, med avslag å Kungl.
Martts förevarande proposition, antaga följande

Förslag''

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 om arvsskatt och skatt för gåva.

Härigenom förordnas, att 19 § förordningen den 19 november 1914 örn
arvsskatt och skatt för gåva skall erhålla följande ändrade lydelse;

19 §. Skatt beräknas icke--- 200 kronor.

I övrigt beräknas skatten enligt denna

Tariff.

Klass I. För andel........................................ adoptivbarn.

Andelsbelopp Kronor	Procenttal	Skattebelopp Kronor	Ökning för varje fullt 100-tal kronor, som faller mellan de i kol. 1 angivna andelsbeloppen Kronor
1,000	0.7 5	7.50	1.25
2,000	1.00	20	1.50
4,000	1.25	50	2.00
6,000	1.5 0	90	2.50
8,000	1.75	140	3.00
10,000	2.oo	200	3.5 0
12,000	2.25	270	3.50
15,000	2.50	375	3.50

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Andelsbelopp Kronor	Procenttal	Skattebelopp Kronor	Ökning för varje fullt 100-tal kronor, som faller mellan de i kol. 1 angivna andelsbeloppen Kronor
20,000	2.7 5	550	3.50
30 000	3.0 0	900	4.00
40 000	3.25	1,300	4.50
50 000	3.50	1,750	6.5 0
60 000	3.75	2,400	6.50
75 000	4.oo	3,375	7.50
100,000	4.25	4,250	10.25
150, 000	6.25	9,375	11.2 5
200,000	7.50	15,000	10.5 0
400,000	9.oo	36,000	15.00
600,000	11.00	66,000	19.oo
800,000	13.00	104,000	23.oo
1,000,000	—	—	—

För andel, som uppgår till 1,000,000 kronor eller därutöver, utgör skatten
15 kronor för varje fulla 100 kronor.

Klass 11. För andel........................................... stiftelse.

Andelsbelopp Kronor	Procenttal	Skattebelopp Kronor	Ökning för varje fullt 100-tal kronor, som faller mellan de i kol. 1 angivna andelsbeloppen Kronor
200	1.00	2.00	1.6 5
500	1.40	7.00	2.10
1,000	1.7 5	17.50	3.1 5
2,000	2.45	49.oo	4.55
3,000	3.15	94.50	5.95
4,000	3.85	154.00	7.35
5,000	4.55	227.5 0	9.45
10,000	7.00	700	9.80
20,000	8.40	1,680	12.60
60,000	11.20	6,720	14.7 0
100,000	12.60	12,600	15.40
200,000	14.oo	28,000	17.5 0
400,000	15.75	63,000	21.oo
600,000	17.50	105,000	24.50
800,000 .	19.25	154,000	28.oo
1,000,000	—	—	-

För andel, som uppgår till 1,000,000 kronor eller därutöver, utgör skatten
21 kronor för varje fulla 100 kronor.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Klass lil. För andel.................... hushållningssällskap.

Andelsbelopp Kronor	Procenttal	Skattebelopp Kronor	Ökning för varje fullt 100-tal kronor, som faller mellan de i kol. t angivna andelsbeloppen Kronor
200	1.75	3.50	3.50
500	2.80	14	4.20
1,000	3.50	35	7.oo
2,000	5.25	105	10.50
3,000	7.oo	210	14.oo
4,000	8.75	350	17.50
5,000	10.50	525	21.oo
6,000	12.25	735	21.oo
7,500	14.oo	1,050	19.60
10,000	15.40	1,540	17.50
30,000	16.80	5,040	19.60
60,000	18.20	10,920	21.oo
120,000	19.60	23,520	22.40
240,000	—	—	—

För andel, som uppgår till 240.000 kronor eller därutöver, utgör skatten
21 kronor för varje fulla 100 kronor.

Klass IV. För andel ................................ är (danaarv).

Andelsbelopp Kronor	Procenttal	Skattebelopp Kronor	Ökning för varje fullt 100-tal kronor, som faller mellan de i kol. 1 angivna andelsbeloppen Kronor
200	1.75	3.50	3.50
500	2.80	14	4.20
1,000	3.5 0	35	7.oo
2,000	5.25	105	10.50
3,000	7.oo	210	14.oo
4,000	8.75	350	17.50
5,000	10.50	525	20.30
10,000	15.40	1,540	21.70
30,000	19.60	5,880	28.oo
60,000	23.80	14,280	29.40
120,000	26.6 0	31,920	29.4 0
240,000	—	—	—

För andel, som uppgår till 240,000 kronor eller därutöver, utgör skatten
28 kronor för varje fulla 100 kronor.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Denria förordning träder i kraft den 1 april 1933. Beträffande arvsandel
efter person, som avlidit före lagens ikraftträdande, och, såvitt angår
gåvoskatt, gåva, för vilken deklaration dessförinnan avgivits, skola dock
äldre bestämmelser äga tillämpning.»

4:o) motionen nr 100 i andra kammaren av herr förste vice talmannen
Bengtsson, i vilken hemställts, »att §§ 19 tariff klass III och 38 tariff
klass III måtte få följande lydelse: Gåva, som tillkommer kyrka, religiösa
samfund, landsting, kommun eller hushållningssällskap».

5:o) motionen nr 385 i andra kammaren av herrar Andersson i Basjön
och Olsson i Mora, i vilken hemställts,

»att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 34 måtte
besluta sådan ändring i förslaget till förordning örn kvarlåtenskapsskatt,
att vid beräkning av dylik skatt jordbruksfastighet upptages till hälften
av gällande taxeringsvärde samt
att vid beräkning av såväl kvarlåtenskapsskatt som arvsskatt som fastighets
taxeringsvärde skall användas det av taxeringsnämnd senast
åsätta värdet».

6: o) motionen nr 386 i andra kammaren av herr Ossbahr m. fl., i vilken
hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 34
angående kvarlåtenskapsskatt m. m.»; samt

7:o) motionen nr 390 i andra kammaren av herr Flyg m. fl., i vilken
hemställts,

»att riksdagen måtte besluta

1) beträffande kvarlåtenskapsskatten:

att kvarlåtenskapsskatten utgår, då kvarlåtenskapens värde överstiger

20,000 kronor,

att kvarlåtenskapsskatten utgör, när kvarlåtenskapens värde icke överstiger
30,000 kronor: 15 procent av det belopp, varmed kvarlåtenskapens
värde överstiger 20,000 kronor;

när kvarlåtenskapens värde

överstiger men icke

kr.	kr.	kr.		kr.
30,000	50,000	1,500	för	30,000	och	20	o/ /o	av återstoden
50,000	100,000	5,500	»	50,000	»	40	»	»	»
100,000	200,000	25,500	»	100,000	$	45	»		»
200,000	300,000	70,500	»	200,000	»	50	»	y>	»
300,000	500,000	120,500	»	300,000	»	60	»	»	»
500,000	1,000,000	240,500	»	500,000	»	70	»	»	»
1,000,000		590,000	»	1,000,000	»	80	»	»	»

att den föreslagna begränsningen av kvarlåtenskapsskatten, så att denna
ej må överstiga 20 procent av kvarlåtenskapens värde, bortfaller;

2) beträffande arvsskatt [paragraf 19 förordningen den 19 november
1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt för gåva]

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

att arvsskatt beräknas enligt denna tariff:

Klass I. Andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer efterlevande
make eller barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller
adoptivbarn.

Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 20,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 30,000 kronor: 5 procent av det
belopp, varmed återstående värdet överstiger 20,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen

överstiger kr. 30,000	men icke kr. 50,000	kr. 500 för	kr. 30,000	och	10 X	av	återstoden
50,000	100,000	2,500 »	50,000	»	15 »	»	»
100,000	200,000	10,000 »	100,000	»	25 »	»	»
200,000	400,000	35,000 »	200,000	»	35 »	»	»
400,000	800,000	105,000 »	400,000	»	45 »	»	»
800,000		285,000 »	800,000	»	60 »	»	»

Klass II. Andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer fader,
moder, broder (halvbroder), syster (halvsyster), eller broders (halvbroders)
eller systers (halvsysters) avkomling eller på grund av testamente, akademi,
vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond eller
pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller annan stiftelse,
överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.
Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 5,000 kronor: 10 procent av det
belopp, varmed återstående värdet överstiger 2,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen

överstiger , kr. 5,000	men icke kr. 10,000	kr. 500 för	kr. 5,000	och	15	o/ /o	av återstoden
10,000	20,000	1,250 »	10,000	»	18	»	» »
20,000	30,000	3,050 »	20,000	»	21		» »
30,000	40,000	5,150 »	30,000	»	24	»	» »
40,000	60,000	7,550 »	40,000	»	30	»	» »
60,000	200,000	13,550 »	60,000	»	40	»	» »
200,000	500,000	69,550 »	200,000	»	50	»	» »
500,000		219,550 »	500,000	»	60	»	» »

16 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Klass III. Andel, som tillkommer kyrka, landsting kommun eller hus
kållningssällskap.

överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 2,000 kronor: 10 procent av det
belopp, varmed återstående värdet överstiger 1,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen

överstiger kr. 2,000	men icke kr. 4,000	kr. 100 för	kr. 2,000	och 15 %	av	återstoden
4,000	20,000	400 »	4,000	» 20 »	»
20,000	50,000	3,600 »	20,000	» 25 »	»	»
50,000	80,000	11,100 »	50,000	» 30 »	»	»
80,000	200,000	20,100 »	80,000	» 40 »	»	»
200,000		68,100 »	200,000	» 50 »	»	»

Klass IV. Andel, som tillkommer annan arvinge eller testamentstagare
än sådan, som omförmäles i klass I, klass II eller klass III.

Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 2,000 kronor: 15 procent av det
belopp, varmed återstående värdet överstiger 1,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen

överstiger kr. 2,000	men icke kr. 4,000	kr. 150 för	kr. 2,000 och	20 X	av återstoden
4,000	10,000	550 »	4,000	»	25 »	»
10,000	20,000	2,050 »	10,000	»	30 »	»
20,000	40,000	5,050 »	20,000	»	35 »
40,000	60,000	12,050 »	40,000	»	40 »	»	»
60,000	200,000	20,050 »	60,000	»	50 »	»
200,000		90,050 »	200,000		60 »	»	»

att de föreslagna bestämmelserna örn begränsning av arvsskatten till 16,
20, 24 respektive 28 procent utgår;

3) Beträffande skatt för gåva:

att skatt å gåva beräknas enligt denna tariff:

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Klass I. Gåva, som tillkommer make eller barn eller adoptivbarn eller
.avkomling till barn eller adoptivbarn.

Överstiger gåvans värde icke 20,000 kronor, beräknas ej skatt för gåva.
Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 30,000 kronor: 10 procent av det belopp,
varmed värdet överstiger 20,000 kronor;
när gåvans värde

överstiger men icke

kr.	kr.	kr.	kr.
30,000	50,000	2,000 för	30,000 och	20 X	av	återstoden
50,000	100,000	6,000 »	50,000		40 »	»	»
100,000	200,000	26,000 »	100,000	»	45 »	»	»
200,000	300,000	71,000 »	200,000	»	50 »	»	»
300,000	500,000	121,000 »	300,000	»	60 »	»	»
500,000	1,000,000	241,000 »	500,000	»	■70 »	»	»
1,000,000		591,000 »	1,000,000	»	80 »	»	»

Överstiger gåvans värde icke 2,000 kronor, beräknas ej skatt för gåva.

Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 5,000 kronor: 5 procent av det belopp,
varmed värdet överstiger 2,000 kronor;

när gåvans värde

överstiger men icke

kr. kr. kr. kr.

5,000	10,000	150 för	5,000	och	6 %	av	återstoden
10,000	20,000	450 »	10,000	»	10 *	»	»
20,000	30,000	1,450 »	20,000	»	20 »	»	»
30,000	50,000	3,450 »	30,000	»	30 >	»	»
50,000	100,000	9,450 »	50,000	»	40 *	»	»
100,000	200,000	29,450 »	100,000	»	45 >	»	»
200,000	300,000	74,450 »	200,000	»	50 »		»
300,000	500,000	124,450 »	300,000	»	60 »	»	»
500,000	1,000,000	244,450 »	500,000	»	70 »	»	»
1,000,000		594,450 »	1,000,000	»	80 »	»	»

Klass lil. Gåva, som tillkommer kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.

överstiger gåvans värde icke 1,000 kronor beräknas ej skatt för gåva.
Skatten utgör,

Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 23. 2

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

när gåvans värde icke överstiger 2,000 kronor: 6 procent av det belopp,
varmed värdet överstiger 1,000 kronor;
när gåvans värde

överstiger men icke

kr. kr. kr. kr.

2,000	5,000	60 för	2,000	och	10 %	av återstoden
5,000	20,000	360 »	5,000	»	15 »	» »
20,000	50,000	2,610 »	20,000	»	25 »	» »
50,000	100,000	10,110 »	50,000	»	35 »	» »
; 100,000	200,000	27,610 »	100,000		50 »	» »
200,000	300,000	77,610 »	200,000	»	65 »	» »
300,000	500,000	142,610 »	300,000	»	75 »	» »
500,000		292,610 »	500,900	»	O 00	» »

Klass IV. Gåva, som tillkommer annan gåvotagare än sådan som omförmäles
i klass I, klass II eller klass III.

Överstiger gåvans värde icke 1,000 kronor beräknas ej skatt för gåva.
Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 2,000 kronor: 6 procent av det belopp,
varmed värdet överstiger 1,000 kronor;
när gåvans värde

överstiger men icke

kr.	kr.	kr.		kr.
2,000	5,000	60	för	2,000	oell	10 % av	återstoden
5,000	10,000	360	»	5,000	»	15 » »
10,000	20,000	1,110	»	10,000	»	25 » »	»
20,000	50,000	3,610	»	20,000	»	30 » »	»
50,000	100,000	12,610	»	50,000	»	40 » »	»
100,000	200,000	32,610	»	100,000	»	50 » »	»
200,000	300,000	82,610	»	200,000	»	65 » »
300,000	500,000	147,610		300,000	»	75 .» »
500,000		297,610	»	500,000	»	80 » »	»

att förslaget till bestämmelser örn att gåvoskatten ej må överstiga viss
procent ej må bifallas.»

Beträffande motiveringen för de av motionärerna framställda yrkandena
får utskottet, i den män redogörelse därför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna.

Med anledning av förevarande proposition samt motioner bar bevillningsutskottet,
till vilket utskott propositionen oell motionerna ursprungligen
hänvisats, i grundlagsenlig ordning inhämtat yttranden av Svem

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

hovrätt, kammarrätten, statskontoret, kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,
riksräkenskapsverket, Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna
i Malmöhus län oell Göteborgs och Bohus län. Ämbetsverkens yttranden
hava i avtryck såsom bilaga fogats vid detta utlåtande.

Gällande bestämmelser om arvs- och gåvoskatt.

I den nu föreliggande propositionen har föredragande departementschefen
erinrat, att enligt den nu gällande förordningen örn arvsskatt och
skatt för gåva, som är utfärdad den 19 november 1914, omfattar arvsbeskattningen
ej allenast sådan kvarlåtenskap, över vilken svensk bouppteckning
skall upprättas, utan även viss arvfallen egendom, varöver deklaration
skall avgivas.

Skyldigheten att erlägga arvsskatt är nu knuten dels vid arvlåtarens bosättning
inom riket, dels vid kvarlåtenskapens karaktär. Arvsskatt utgår
nämligen i princip dels för all egendom, som efterlämnats av svensk medborgare
eller utlänning, vilken vid dödsfallet varit här i riket bosatt
(oinskränkt skattskyldighet), dels ock, örn arvlåtaren varit bosatt utom
riket, för viss egendom, nämligen i huvudsak fast egendom inom riket,
inom riket befintligt anläggnings- och driftskapital till rörelse som här
bedrives, nyttjanderätt till egendom som nu sagts, samt svenska aktier,
banklotter och andelar i ekonomiska föreningar, även örn de äro befintliga
utom riket (inskränkt skattskyldighet). Skattskyldig till arvsskatt är den,
som erhåller egendom genom arv eller testamente. Egendomen värderas
enligt särskilda regler, därvid iakttages, bland annat, att värdet å fast
egendom ej må upptagas lägre än till näst föregående års taxeringsvärde.
Skola äganderätt och nyttjanderätt till viss tillgång tillfalla skilda personer,
värderas vardera rättigheten särskilt. Fideikommiss anses innehaft
med äganderätt.

Arvsskatt utgår efter värdet av arvinges eller testamentstagares andel
av behållningen i dödsboet. I arvsandelen inräknas även gåva, som vederbörande
erhållit inom två år före arvlåtarens dödsfall. Såsom sådan
gåva är att anse bland annat försäkringsbelopp, som vid försäkringstagarens
död tillfallit någon på grund av att han jämlikt lagen örn försäkringsavtal
blivit insatt som förmånstagare. Härvid undantages dock ett
belopp av 15,000 kronor. Arvsskatten utgår enligt en tariff med skilda
skatteskalor för fyra olika klasser, bestämda med hänsyn till skyldskapens
närhet, juridisk persons karaktär m. m. Under första skyldskapsklassen inbegripas
efterlevande make (som dock åtnjuter fullständig skattefrihet
för sin giftorätt liksom för sin enskilda egendom), barn eller adoptivbarn
samt avkomling till barn eller adoptivbarn, under andra arvsklassen föräldrar,
syskon och halvsyskon samt deras avkomlingar, så ock akademier,
fromma stiftelser m. fl. juridiska personer, under tredje klassen kyrka,

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

landsting, kommun och hushållningssällskap och under fjärde arvsklassen
övriga arvingar och testamentstagare. Från arvsskatt avdrages
med viss begränsning tidigare erlagd gåvoskatt för sådan gåva, som medräknas
i arvsandelen. I fråga örn arvsskatt för egendom utom riket, som
därstädes tages till beskattning, kan Konungen medgiva nedsättning av
arvsskatten här i riket.

Skatten utgår i regel såsom stämpelavgift på grundval av bouppteckningen,
och stämpelbeläggningen verkställes av den domstol, till vilken
bouppteckningen ingives. Beträffande stämpelbeläggning av lott, som
utgör fideikommiss i fast egendom, gälla särskilda regler. Sådan arvslott
beskattas icke vid bouppteckningens ingivande utan då ansökan örn
lagfart å egendomen göres hos domstol.

Arvsskatt, som erlägges i samband med boupptecknings inregistrering,
förskjutes av boet. Skatten skall av delägare i boet sålunda gäldas, att
en var vid tillträde av den honom tillkommande andelen i boet erlägger
så mycket av skatten, som enligt därför stadgade grunder å nämnda andel
belöper, jämte ränta efter fem för hundra örn året.

Enligt nu gällande bestämmelser kan anstånd med skattens erläggande
medgivas, a) därest boets kontanta medel samt värdet av obligationer
och andra lätt realiserbara värdepapper sammanlagt icke
uppgå till dubbla beloppet av den arvsskatt, som skall erläggas för
behållningen i boet, och denna skatt uppgår till minst 500 kronor; b)
därest i andra fall för någon skattskyldig avsevärd svårighet föreligger
att genast erlägga bela den skatt, som belöper å honom tillfallen egendom,
och skatten uppgår till minst nyssnämnda belopp; c) därest skatt skall
utgå för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån
och avsevärd svårighet prövas föreligga att genast erlägga skattebeloppet;
och d) därest skatt skall utgå för egendom av fideikommissnatur. I de
två sistnämnda fallen kan anstånd beviljas oavsett skattens belopp. Medgivande
örn anstånd ankommer på domaren eller länsstyrelsen och får
omfatta skattens betalande genom högst fem lika årliga inbetalningar.
I de under c) och d) omförmälda fallen kan anståndet utsträckas till högst
tio lika årliga inbetalningar, i visst fall, nämligen då skatten beräknas
enligt den lindrigaste klassen i tariffen, allenast då synnerliga skäl föreligga
och efter prövning av Kungl. Majit. Å skatt, för vilken anstånd
åtnjutes, skall erläggas ränta efter 5 procent örn året av oguldet belopp.
För att anstånd skall beviljas fordras avgivande av till Kungl. Majit och
kronan ställd skuldförbindelse å skattens belopp, varjämte i vissa fall
säkerhet skall ställas. Övervakandet av skattens inbetalande ankommer
på vederbörande länsstyrelse.

Beträffande eftergift av skatt gäller, att sådan äger rum där någon, som
är skyldig utgiva arvsskatt, avlider inom sex månader från det arv fallit,
eller där innehavare av fast egendom av fideikommissnatur avlider, innan
han tillträtt egendomen. Dessutom eftergives, enligt särskilda detal -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

jerade bestämmelser, viss del av arvsskatten, där fideikommissinnehavare
avlider inom två eller i vissa fall inom fem år efter det han tillträtt fideikommisset.
Sistnämnda bestämmelser äga tillämpning jämväl i fråga om
den, som på livstid innehar nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst
eller annan förmån.

Vad härefter gåvoskatten angår är skattskyldigheten i motsats till förhållandet
med arvsskatten hunden vid mottagarens bosättning inom riket,
försåvitt ej fråga är örn sådan förmögenhet, som är föremål för
inskränkt skattskyldighet beträffande arvsskatten och i fråga örn vilken
skattskyldighet jämväl beträffande gåvoskatt föreligger oavsett gåvotagarens
bosättning. Skattskyldig är gåvotagaren. Skattefriheten sträcker
sig här till ett större antal juridiska personer än beträffande arvsskatten;
personliga lösören o. dyl. beskattas ej genom gåvoskatt. För gåva,
vars värde icke överstiger 3,000 kronor, föreligger ej skattskyldighet, dock
att, där gåvotagaren av samma givare inom loppet av två år erhåller
flera sådana gåvor, skattskyldighet inträder, så snart gåvornas sammanlagda
värde överstiger 3,000 kronor. Av det redan anförda framgår, att
såsom gåva anses jämväl belopp, som på grund av försäkringsavtal tillfaller
förmånstagare, efter avdrag av 15,000 kronor. Vid beräkning av
skattens belopp skall hänsyn tagas jämväl till andra gåvor från samme
givare, vilka den skattskyldige mottagit inom två år före mottagandet
av den gåva, varom fråga är. Därvid tillgodoräknas givetvis vederbörande
den förut erlagda gåvoskatten.

Gåvoskatt, som utgår efter samma skatteskalor som arvsskatten, erlägges
i samband med avgivande av deklaration. Rörande förfarandet
gäller härvid i huvudsak detsamma som beträffande arvsskatt i sådana
fall, då deklaration för densamma skall avgivas.

Gällande bestämmelser örn beskattning av förmögenhet.

Vad angår den svenska beskattningen av förmögenhet förekommer dylik
främst i samband med den statliga inkomstbeskattningen så anordnad,
att till den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten
lägges ett belopp motsvarande en sextionde! av nettoförmögenheten
vid beskattningsårets slut. Skattskyldiga för förmögenhet äro i regel
fysiska personer, som varit i Sverige bosatta vid nyssberörda tidpunkt,
för all förmögenhet i Sverige och i utlandet (oinskränkt skattskyldighet).
Motsvarande skattskyldighet åligger ock undantagsvis svenska juridiska
personer. För i Sverige nedlagd förmögenhet äro i utlandet bosatta fysiska
personer samt utländska juridiska personer skattskyldiga (inskränkt
skattskyldighet). Med i Sverige nedlagd förmögenhet förstås
i huvudsak sådana tillgångar, för vilka inskränkt skattskyldighet till
arvsskatt föreligger oavsett den skattskyldiges bosättning (undantag tor -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

de föreligga beträffande i berörda sammanhang särskilt angivna nyttjanderrätter).
I vissa fall bär skattesatsen för juridiska personers inkomst
bestämts högre än som eljest skulle ansetts påkallat, därför att den ansetts
inkludera även skatt å förmögenhet i sådana fall, där förmögenhetsdel
ej lägges till inkomsten. Bland annat är detta förhållandet beträffande
livförsäkringsanstalter, vilka erlägga skatt i försäkringstagarnas
ställe för de räntor etc., som hos anstalten uppkomma å försäkringstagarnas
där innestående behållning.

I fråga örn beskattningen av arv och förmögenhet i vissa främmande
länder tillåter sig utskottet hänvisa till den översikt, som återfinnes i
det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet (sid. 18—23).

Kungl. Maj:ts förslag till kvarlåtenskapsskatt m. m.

I förenämnda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen,
under erinran örn sitt uttalande vid anmälan av statsverkspropositionen
rörande det statsfinansiella läget och nödvändigheten att på olika vägar
öka statsverkets inkomster, härefter framhållit följande:

»Såsom av finansplanen framgår, har en ytterligare höjning av vissa
konsumtionsskatter ansetts ofrånkomlig. Även inkomstskatten har fått
lämna ett bidrag. Vid avvägning av den rimliga fördelningen av
skattehöjningarna ha starka skäl talat för att i ökad omfattning taga i
anspråk skattekraften hos de mera välbärgade eller mycket förmögna
grupperna av medborgare.

En mycket väsentlig ökning av den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten
kunde därvid övervägas, även örn den uppenbarligen tynger
också mindre bärkraftiga samhällslager. Även en utbyggnad av den
extra inkomst- och förmögenhetsskatten erbjuder sig som en utväg, så
mycket hellre som de mindre inkomsttagarna därigenom skulle fritagas.
I stället för att nu gå vidare på denna väg har det emellertid förefallit
skäligt att låta den verkligt bärkraftiga förmögenheten lämna ett större
bidrag till täckande av statens utgifter. Det torde nämligen vara framför
allt på detta område, som den svenska beskattningen vid jämförelse med
en rad främmande länder förefaller lindrigast.

Av många olika skäl kan det icke vara lämpligt att helt enkelt
skärpa den skatt på förmögenhet, som redan utgår i samband med inkomstskatten.
Att finna helt nya former för en fristående förmögenhetsbeskattning
skulle icke möta större svårigheter, men har i nuvarande
läge icke synts påkallat, då en anknytning utan olägenhet kan vinnas
till den form av förmögenhetsbeskattning, vi redan nu äga i arvs -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

skatten. Utan att mera utförligt ingå på diskussionen om olika slag av
förmögenhetsbeskattning torde man våga uttala, att en beskattning av
arvfallen egendom undviker vissa olägenheter, som kunna vara förbundna
med en årlig beskattning av förmögenhet. Då mot förmögenhetsbeskattningen,
särskilt när det gäller att för statens räkning ta ut
mera betydande belopp, stundom framställes den anmärkningen, att sparande
och kapitalbildning försvåras, vill jag erinra örn att formen för
beskattningens anordnande härvid torde vara mindre avgörande, än
man ofta föreställer sig. En hård beskattning av inkomsterna lägger
samma hinder i vägen för kapitalbildningen, och en beskattning av konsumtionen
kan likaså för de mindre bemedlade försvåra eller omöjliggöra
strävandet att skaffa sig besparingar. I den mån nu nämnda uppfattning
örn förmögenhetsskatterna såsom motverkande den enskilda
kapitalbildningen har någon grund, synes det böra leda till att dessa
skatter i främsta rummet tagas i bruk för sådana ändamål, som innebära
att kapital bildas i det allmännas band eller med bistånd från det
allmänna. Såsom av årets statsverksproposition framgår, åsyftar den
ökning av arvsskattemedlen, som antagandet av här framlagda förslag
skulle medföra, till en början att trygga den snabba återbetalningen av
lånen för utvidgade offentliga arbeten. Även den redan nu utgående
arvsskatten skulle reserveras för detta ändamål, alltså för en ökning av
tillgången på varaktiga nyttigheter, och icke som hittills användas för
löpande utgifter.

Den obillighet som under vissa förhållanden kan anses ligga däri, att
även mycket måttliga arv genom beskattningen förminskas, fastän de
kunna äga avgörande betydelse för efterlevandes försörjning, bar jag
sökt undanröja genom en avsevärd böjning av det skattefria beloppet
för make och bröstarvingar. Såsom av verkställda beräkningar framgår,
lägga statsfinansiella synpunkter inga verkliga hinder i vägen för
en dylik lättnad i beskattningen. Att dessa statsfinansiella synpunkter
varit avgörande för det nu utarbetade förslaget, torde vara uppenbart.
Varje särskild beskattning av större inkomster eller större förmögenbeter
kan antagas därjämte i någon mån verka utjämnande på inkomsternas
och förmögenhetens fördelning. Denna mera omstridda fråga örn
beskattningen som medel till ekonomisk utjämning bar jag emellertid
här ansett mig kunna förbigå, då alla borde kunna enas därom att statsverkets
oavvisliga behov av ökade inkomster liksom den relativt lindriga
karaktären bos den svenska beskattningen av förmögenhet innebära tillräckliga
skäl för det nu föreliggande förslaget.

En ökning av statsverkets inkomster genom arvsskattemedlen kan
åvägabringas efter olika principer. Enklast kunde måhända synas vara
att inskränka sig till att inom det nuvarande skattesystemet ändra
skalorna i de för de särskilda arvsklasserna gällande tarifferna. Men
med fasthållande av den av mig angivna utgångspunkten, att vad som

24 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

i huvudsak åsyftas är en utökning av förmögenhetsbeskattningen såsom
sådan, har jag ej funnit denna väg vara den lämpligaste.

Såsom jag förut framhållit är vår nu gällande arvsbeskattning i huvudsak
anordnad såsom en arvslottsskatt, varmed förstås en skatt, som utgår
av arvingars och testamentstagares särskilda lotter i kvarlåtenskapen utan
hänsyn till storleken av den sammanlagda behållningen i boet. Skattens
belopp bestämmes därvid för varje lottberättigad efter lottens storlek och
den arvsberättigades skyldskap till arvlåtaren. Denna form av arvsbeskattning
är motiverad såsom en skatt å det tillskott i förmögenhet, som
arvtagaren i följd av dödsfallet erhåller. Att med utgångspunkt från skatteförmågeprincipen
en dylik motivering för ett statens skatteanspråk är
fullt bärande, därom torde man i allmänhet vara ense. Vid sådant förhållande
torde en beskattning efter nu gällande principer böra betecknas
som rimlig och riktig.

Den andra formen för arvsbeskattning utgöres av den s. k. kvarlåtenskaysskatten,
vilken, såsom benämningen anger, är en skatt, som utgår
av kvarlåtenskapen i dess helhet. Av den lämnade översikten över utländsk
arvsbeskattning framgår, att en sådan skatt utgår, jämsides med
en arvslottsbeskattning, i England och Frankrike. Skatten, där den sålunda
förekommer, är utformad som en skatt å boets behållna kvarlåtenskap
och beräknas i förhållande till dennas storlek. Skulle man betrakta
kvarlåtenskapsskatten såsom arvsskatt i inskränkt mening, kan mot densamma
naturligtvis resas den invändningen att den bryter mot grundsatsen,
att arvsskatten med hänsyn till rättvisa och billighet bör anpassas
efter arvingarnas skyldskap till arvlåtaren och deras ekonomiska
bärkraft, sådan denna låter sig utläsa av arvslotternas storlek. Men
motiveringen för en kvarlåtenskapsskatt är en annan än den, som
förut anförts för arvsskatten i inskränkt mening; kvarlåtenskapsskatten
skall utfylla eller ersätta förmögenhetsskatt i annan form. Denna
skatt bör alltså uttagas där principiellt sett en högre beskattning å arvlåtarens
förmögenhet under dennes livstid varit på sin plats. Saken kan
med andra ord uttryckas så, att den ökning av förmögenhetsbeskattningen,
som finnes motiverad, får form av en skatt, som uttages först efter
det förmögenhetens ägare avlidit. Då, såsom den föregående framställningen
ger vid handen, den svenska förmögenhetsbeskattningen är föga
utvecklad, får hos oss förutsättningen för en kvarlåtenskapsskatt anses
föreligga. Jag erinrar i detta sammanhang därom, att kvarlåtenskapsskatten
ingalunda har karaktären av ett nytt institut inom svensk beskattningsrätt
utan att den tvärtom har gammal hävd i högre grad än
den nu gällande arvslottsbeskattningen och först under 1800-talets sista
årtionde försvann ur vårt skattesystem.

Jag förordar alltså återinförandet av en kvarlåtenskapsskatt att utgå
6idoordnad med en reformerad arvslottsbeskattning.

Den inbördes avvägningen av de båda skatteformernas effekt bör åsyfta

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

att tillgodose kravet på billighet och rättvisa i fråga om beskattning av
å ena sidan förmögenheten såsom sådan och å den andra vinster genom
arv. Vid denna avvägning måste emellertid beaktas, att den nuvarande
arvsskatten icke är med full konsekvens utformad såsom en arvslottsbeskattning,
något som framgår av bland annat den omständigheten, att
skatten i praktiken erlägges av dödsboet före arvskiftet och i det vida övervägande
antalet fall beräknas på grundval av ett fiktivt skifte. Under
sådana förhållanden kan det ej vara erforderligt eller ens tillrådligt att
uppbygga den nya skatteformen såsom en i alla hänseenden konsekvent
anordnad kvarlåtenskapsskatt.

Den gällande arvsbeskattningen kompletteras, såsom av det förut anförda
framgår, av en skatt å gåva. Denna har, bland annat, den viktiga
uppgiften att förhindra undandragande av tillgångar från arvsskatt genom
gåvor under livstiden, eventuellt i förening med förbehåll örn nyttjanderätt
för givaren så länge han lever. I de länder, i vilka gåvoskatt ej
förekommer, har man sökt vinna motsvarande syfte exempelvis på den
väg, att gåvor, som givits inom visst antal år före givarens död, medräknas
i dödsboet vid arvsskattens bestämmande. Även enligt våra beskattningsnormer
skola gåvor, som arvinge eller testamentstagare erhållit av
arvlåtaren inom två år före dennes dödsfall, i regel medräknas vid arvsskattens
fastställande. Denna bestämmelse har till syfte att tillförsäkra
staten det högre skattebelopp, som på grund av progressionen i skatteskalan
skall utgå örn gåvan och arvsandelen gemensamt räknas som en
lott i stället för att beskattas var för sig. Givetvis skall vid uttagandeav
skatten å den sammanlagda lotten förut erlagd gåvoskatt tillgodoräknas
vederbörande.

I avseende å kvarlåtenskapsskatten uppställer sig nu samma problem
som beträffande den gällande arvsskatten, och det gäller att avgöra, huruvida
man skall förekomma undgående av skatt genom komplettering av
gåvoskatten eller genom en regel, enligt vilken vid arvfallet retroaktiv
beskattning skall äga rum av gåvor, som givits inom viss längre tid före
dödsfallet. Det lärer knappast kunna betvivlas, att den metod, som förlägger
den huvudsakliga beskattningen till tiden för fånget, är att föredraga —
en beskattning efter ett större antal år skulle ofta förefalla obillig och
skulle dessutom med rätt stor säkerhet ej sällan bliva ineffektiv på grund
av mellankommande kapitalförstöring; måhända skulle den i något falt
till och med uppmuntra till kapitalförstöring. Att nu komplettera gåvoskatten
så, att den i huvudsak kommer att motsvara även kvarlåtenskapsskatten,
erbjuder ej synnerliga svårigheter. En sammanläggning av skalorna
för kvarlåtenskaps- och arvslottsskatten medför samma resultat,
som örn i ett dödsbo kvarlåtenskapen utgjort en enda arvsandel, med den
skillnaden, att vid gåvans beskattning avdrag ej sker för kvarlåtenskapsskatt.
Sker följaktligen jämförelse med ett dödsbo, vari finnas flera delägare,
kommer beskattningen vid gåva att bliva lindrigare än vid arv -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

fall; sker jämförelse åter med ett dödsbo med en delägare, kommer gåvoskatten
att bliva något kännbarare. Jag har emellertid funnit mig böra
förorda denna metod med den komplettering, att även här gåvor, som
av arvinge eller testamentstagare mottagits inom två år före arvlåtarens
dödsfall, skola inräknas i boet, och med iakttagande av att maxima
ej sättas högre än vid kombinerad kvarlåtenslcaps- och arvslottsbeskattning.
Denna anordning har i själva verket den följden, att beträffande
gåvor, som givits under de två sista åren, ojämnheten mellan
arvfallsbeskattningen och gåvobeskattningen i regel helt utjämnas.
Vad åter angår gåvor som förekommit tidigare, gör ju gåvotagaren —
liksom för närvarande är fallet — viss vinst genom den svagare progressiviteten,
och härigenom utjämnas i stort sett den merbeskattning som
för vissa gåvotagare följer av att avdrag ej medgives för kvarlåtenskapsskatt.
I förslaget har alltså gåvoskatten kompletterats på nu angivet
sätt.

I det föregående har jag antytt, att det skattefria beloppet borde kunna
ej oväsentligt höjas. För närvarande utgör detta belopp för makar och
bröstarvingar samt med dem likställda (arvsklass I) allenast 1,000 kronor
för varje arvslott och för övriga skattskyldiga endast 200 kronor för
varje arvslott. En granskning av det statistiska material rörande arvsskattens
storlek och fördelning under åren 1930 och 1931, som jag låtit införskaffa
och som ingår i en promemoria, vilken torde få såsom bilaga fogas
vid statsrådsprotokollet,1 har givit vid handen, att från statsfinansiell
synpunkt avgörande hinder icke möta för utvidgad skattefrihet, då den
arvsskatt, som hittills utgått av ett jämförelsevis mycket stort antal smärre
arvslotter, stannat vid ett relativt obetydligt sammanlagt belopp. Den
mest betydande höjningen av det skattefria beloppet har jag förutsatt för
arvsklass I. Med den kombination av en kvarlåtenskapsskatt och en arvslottsskatt,
som jag nu föreslår, är det uppenbart, att det skattefria beloppet
måste bestämmas särskilt för vardera skatten. Jag föreslår emellertid,
att det skattefria beloppet fastställes till 20,000 kronor för såväl
kvarlåtenskapsskatten som arvslottsskatten inom klass I. Vad angår
arvingar och testamentstagare inom övriga klasser finner jag ej någon
mera väsentlig höjning av det skattefria beloppet påkallad men anser
höjningen av detta belopp rimligtvis böra göras något större för föräldrar,
syskon och deras avkomlingar samt med dem likställda (arvsklass
II) än för återstående, vilka hänföras till arvsklasserna III och IV. En
skattebefrielse för andelar örn högst 2,000 kronor för arvsklass II och
högst 1,000 kronor för arvsklasserna III och IV kommer att från skattskyldighet
avföra ett betydande antal arvsandelar men betyder i mistad
skatteintäkt ej ett par hundratal tusen kronor.

Utformningen av skatteskalorna har skett från den utgångspunkten,

1 Se proposition nr 34 sid. 37—43.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23-

att den åsyftade ökningen av arvsskatten bör uttagas i form av kvarlåtenskapsskatt,
och att alltså arvslottsskatten bör inbringa ungefär
lika mycket som den nuvarande arvsskatten. Detta betyder givetvis ej,
att den sistnämndas anordning kan lämnas oförändrad. Sedan böjningen
av de skattefria beloppen medför ett behov av justering av skalorna.
Den omständigheten, att de till arvslottsskatt skattepliktiga beloppen
minskas genom avdraget för kvarlåtenskapsskatt, föranleder en genomsnittlig
höjning av skatteskalorna.

De skatteskalor, vid vilka jag efter prövning av olika alternativ funnit
mig böra stanna, framgå av en särskild tabell IV.1 Skalorna äro anordnade
såsom s. k. skiktskalor, liknande de nu gällande och dem som finnas
fastställda för den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten. Då
•det emellertid är svårt att av dessa skalor utläsa deras faktiska verkningar,
tillåter jag mig hänvisa till tabell V,1 2 vilken för beskattningsbara
belopp av olika storlek angiver skatten dels enligt nu gällande skatteskalor,
dels enligt förslagen till kvarlåtenskapsskatt och till arvslottsskatt.
För att få en föreställning örn de kombinerade skatteformernas verkningar
måste man tydligen göra vissa antaganden rörande det antal arvslotter,
på vilka kvarlåtenskapen i olika fall delas. Under antagande av tre arvslotter
(det enligt den statistiska undersökningen faktiska genomsnittliga
antalet) belysas verkningarna för de olika arvsklasserna av tabell VI a—d.3

De betydelsefullaste dragen torde vara följande. Kvarlåtenskapsskatten
börjar först vid ett arvfallet belopp av 20,000 kronor. Det bör kanske erinras
örn att makes giftorättsandel icke ingår i detta belopp, och att, då
efterlevande make finnes, boets samlade tillgångar alltså skola överstiga

40.000 kronor innan skattskyldighet inträder. Vid 30,000 kronor i skattepliktig
kvarlåtenskap utgår skatten med 400 kronor, vid 50,000 kronor med

1,200 kronor, vid 100,000 kronor med 5,200 kronor, varefter skalan relativt
hastigt stiger och når sitt maximum med 20 procent vid en skattepliktig
kvarlåtenskap på 4,080,000 kronor.

Skatten på arvslotter utgår enligt samma fyra arvsklasser som nu. För
make och bröstarvingar föreslås, såsom redan blivit nämnt, ett skattefritt
belopp på 20,000 kronor. För arvslott på 25,000 kronor är skatten 200 kronor,
för 50,000 kronor är den 1,800 kronor, för 100,000 kronor är den 6,800
kronor o. s. v., tills den når sitt maximum med 16 procent vid arvslotter på

1.660.000 kronor. Vid övriga arvsklasser är stegringen skarpare, maximum
-inträder tidigare och är för klasserna II, III oell IV satt till respektive
20 procent, 24 procent och 28 procent.

Hur en sammanläggning av kvarlåtenskapsskatt och arvslottsskatt verkar
under antagande av tre arvslotter, kan jag här ge några exempel på.

1 Se proposition nr 34 sid. 55.

2 » j> » 34 » 56—57.

3 » » 34 » 58—61.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Kvarlåten- skap, kr.		Gällande	skatt i %		Skatt enligt förslaget i %
KL I	Kl. 11	Kl. III	Kl. IV	Kl. I	Kl. 11	; Kl. III	Kl. IV
5,000	0.90	1.56	3.30	3.30			1.44	1.44
10,000	1.19	2.41	5.40	5.4 0	—	1.17	4.32	4.32
30,000	2.oo	5.oo	11.00	11.00	1.33	5.11	10.2 9	10.2 9
50,000	2.59	5,7	11.55	12.74	2.4 0	8.09	12.38	13.8 7
100,000	3.io	7.19	12.19	14.58	6.74	13.39	17.13	19.72
200,000	3.87	8.24	13.19	17.38	12.94	20.2 6	22.90	25.96
300,000	4.25	9.oo	13.80	18.6 0	16.76	24.4 4	27.32	30.48
1,000,000	6.oo	11.00	15.oo	20. oo	25.7 9	32.4 4	35.7 9	39.00
6,000,000	10. oo	15.oo	15.00	20. oo	32.74	36.00	39.2 0	42.4 0
15,000,000	lO.oo	15.oo	15.oo	20.oo	32.80	36.oo	39.20	42.40
30,000,000	10.00	15.oo	15.oo	20. oo	32.80	36.0 0	39.2 0	42.4 0

För den viktigaste arvsklassen, alltså för make och bröstarvingar, finner
man vid jämförelse med nu gällande arvsskatt, att den nya kombinerade
skatten i genomsnitt blir mildare, så länge den skattepliktiga kvarlåtenskapen
icke överstiger 50,000 kronor, d. v. s., under förutsättning att
make efterlever, i regel en samlad förmögenhet i boet på 100,000 kronor.
Vid denna kvarlåtenskap utgår den nuvarande skatten, alltjämt under
antagande av tre arvslotter, med 2.59 procent, medan den föreslagna håller
sig vid 2.40 procent. Därefter stiger emellertid skatten snabbt. Den
uppgår vid en skattepliktig kvarlåtenskap på 100,000 kronor till 6.74 procent
mot 3.io procent enligt nu gällande grunder och fortsätter att stiga
tills den når sitt maximum med 32.80 procent, vilket inträffar då den
skattepliktiga kvarlåtenskapen uppgår till 6,225,000 kronor.

Beträffande övriga arvsklasser hänvisar jag utöver nyss anförda exempelsamling
till de vid bilagan fogade tabellerna.

Då utgångspunkten för förslaget örn skattehöjning varit behovet av en
inkomstökning från förevarande skattekälla på omkring 25 miljoner kronor,
ha skatteskalorna tydligen blivit ganska mycket beroende av de beräkningar,
som kunna göras angående den sannolika storleken och fördelningen
av kvarlåtenskapen under den närmaste framtiden. Såsom av
redogörelsen i bilagan framgår ha av de tillgängliga siffrorna de för år
1930 ansetts väsentligt säkrare såsom underlag för framtidsberäkningar
än de avsevärt mycket högre för år 1931. Med utgångspunkt från 1930
års siffror beräknas kvarlåtenskap sskatten ge en inkomst på något över
25 miljoner kronor och arvslottsskatten över 17 miljoner kronor eller sammanlagt
närmare 43 miljoner kronor. De tillägg till denna siffra, som
behöva göras på grund av gåvoskatt etc., äro svåra att beräkna, men sannolikt
vågar man höja den till närmare 45 miljoner kronor. I betraktande

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

av den ovisshet, som måste råda ifråga örn förmögenketsvärdenas utveckling,
finnes anledning att vid beräkning av skattens avkastning iaktta
försiktighet, och i riksstatsförslaget lia därför arvsskattemedlen beräknats
till 40 miljoner kronor.

Såsom jag redan förut nämnt, medför den vidsträckta befrielsen från
arvsskatt inga alltför menliga verkningar i fråga örn skattens avkastning.
Bortfallet av inkomster skulle efter nu gällande skatteskalor uppgå
till någon miljon, och då nu föreslagna omläggning utgår från att en
mildring av skatten för de mera blygsamma arven är befogad, bleve det
icke några betydande belopp som ytterligare skulle erhållas genom en
sänkning av gränsen för hel befrielse från skatt. Att denna befrielse å
andra sidan gäller ett mycket stort antal kvarlåtenskaper och arvslotter,
framgår av den i bilagan företagna beräkningen. Av mer än 23,000 kvarlåtenskaper
år 1930 skulle endast 3,300 ha kommit över den gräns på 20,000
kronor, vid vilken kvarlåtenskapsskatten inträder. Och av knappt 62,000
arvslotter skulle 50,000 ha blivit fria från arvslottsskatt.

Söker man bedöma den nu föreslagna höjningen av arvsskatten nied
hänsyn till nu utgående skatter på förmögenhet, möter man svårigheten,
att den i inkomst- och förmögenhetsskatten ingående förmögenhetsdelen
icke kan med noggrannhet angivas. Örn man emellertid med den s. k.
bolagsskatteberedningen vågar uppskatta den i samband med inkomstskatten
uttagna förmögenhetsskatten till omkring 16 miljoner kronor för
år 1931 och därtill lägger 17 till 19 miljoner kronor från en utgående arvsskatt,
får man ett samlat belopp på inemot 35 miljoner kronor. Med en
kvarlåtenskapsskatt och en skatt på arvslotter, som vid samma tidpunkt
kunde lia beräknats ge åtskilligt över 40 miljoner kronor, skulle man ha
kommit till en samlad statlig förmögenhetsskatt på omkring 60 miljoner
kronor.

Hur den nu åsyftade omläggningen av arvsskatten kan tänkas påverka
skattebördan för olika befolkningslager, undandrar sig beräkningar. Någon
särskild del av näringslivet blir icke utsatt för oberäkneliga eller
ogynnsamma verkningar. En allmän förmögenhetsskatt, som ginge djupt
ned bland den stora massan av små egendomsägare, kunde tänkas bli en
börda t. ex. för den jordägande befolkningen. Från denna synpunkt har
det ett visst intresse att uppmärksamma några siffror rörande jordbrukets
skattebörda, som återfinnas i den åberopade bilagan. Enligt dessa
låt vara approximativa siffror skulle för år 1931 av en inkomst- och förmögenhetsskatt
på 168 miljoner kronor endast 5 miljoner kronor härröra
från enskildas inkomst av jordbruksfastighet och högst 2 miljoner från i
jordbruk nedlagd förmögenhet, och av en samlad summa inkomst- och förmögenhetsskatt
samt fastighetsskatt till stat och kommun på över
600 miljoner kronor skulle blott omkring 60 miljoner kronor, alltså omkring
10 procent, lia erlagts av det jordbruk och skogsbruk, som ej be -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

drives av aktiebolag. Fastän den skattepliktiga jordbruksfastigheten i
riket är taxerad till över 6,000 miljoner kronor, kan man påstå, att nu utgående
förmögenhetskatt — hortsett från arvsskatten — i stort sett saknar
betydelse för jordbruksnäringen. Hur pass tyngande den nu utgående
arvsskatten kan vara, är svårt att uttala sig örn. Med det nu föreliggande
förslaget skulle väl följa, att de allra flesta jordbrukare bleve helt
befriade från arvsskatt, oell att för en god del av de övriga skatten bleve
lindrigare än nu.

Till slut synes det just i samband med frågan örn den i fast egendom
nedlagda förmögenheten vara skäl att påpeka, att alla de betänkligheter
mot en ökning av arvsskatten, som lia sin grund allenast i de svårigheter,
som under vissa förhållanden äro förbundna med att erlägga en på dylik
förmögenhet utgående, kanske betydande skatt, torde väsentligen kunna
undanröjas genom de ytterligare lättnader i fråga örn anstånd med skattens
erläggande, som innehållas i nu framlagda förslag.»

Vad författningstextens detaljutformning angår, har departementschefen
därom anfört bland annat följande.

»I 47 § meddelas regler örn anstånd med skattens erläggande. Det
är givet, att, när skattens belopp ökas, skälen för större anståndsrätt
jämväl ökas. Förslaget innebär nu i första hand en utökning av den
mera normala rätt till anstånd, som beviljas av domaren eller länsstyrelsen.
Denna kommer enligt förslaget att genomgående gälla
högst tio år med lika årliga inbetalningar. Ränta erlägges med 5 procent
å det belopp, för vilket anstånd åtnjutes. Den rätt till extraordinärt
anstånd, som tidigare kunnat meddelas av Kungl. Majit, kommer nu
att innefattas i den mera normala anståndsrätten. Men dessutom föreslås,
att i Kungl. Majits hand lägges befogenhet att inom vidare gränser än hittills
medgiva anstånd, dels på det sätt, att regeln örn lika årliga inbetalningar
kan frångås, och dels så, att anståndsrätten kan utsträckas utöver
tio år. Å ena sidan finnes anledning att såvitt möjligt underlätta skattebetalningen
för de skattskyldiga. Men å andra sidan måste givetvis en
viss återhållsamhet vid anstånds beviljande iakttagas, så att ej uppbördsapparaten
alltför mycket betungas och förfarandet i övrigt över
hövan försvåras. Då den ökade anståndsrätten i huvudsak lagts i Kungl.
Majits hand, ligger häri en garanti för enhetlig och lämpligt avvägd
tillämpning av den friare prövning, vars införande jag förordar.

48 § 2 mom. innehåller bestämmelser örn partiell eftergift av skatt för
fideikommiss och vissa andra nyttjanderätter m. m., som äro begränsade
till vederbörandes livstid. Jag föreslår med hänsyn till skattens höjning
en ganska betydande utökning av denna rätt. För övrigt hava ordalagen
valts på sådant sätt, att det av dem tydligt framgår, att skattens
omedelbara erläggande ej skall försätta vederbörande i ett sämre läge än
örn anstånd åtnjutes.»

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Beträffande vad departementschefen i övrigt anfört angående författningstextens
detaljutformning får utskottet hänvisa till det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet.

I de likalydande motionerna nr 223 i första kammaren och nr 391 is
andra kammaren hava motionärerna av skäl, till yilka utskottet tillåter
sig hänvisa, förklarat sig icke kunna biträda det i propositionen framlagda
förslaget. Med hänsyn till det oavvisliga behovet av ökade inkomster
för statsverket för täckande av ofrånkomliga statsutgifter anse sig.
motionärerna, örn än med tvekan, böra föreslå, att ett merhelopp av omkring
5,000,000 kronor uttages. Enligt deras mening bör detta ske ej genom
införande av en ny beskattningsform utan genom skärpning av dei
1914 års förordning angivna skatteskalorna på det sätt att, med bibehållande
av nuvarande skattefria belopp i samtliga arvsklasserna, i klass
I nuvarande skatteskala bibehålies för arvslott till och med 100,000 kronor,
varefter progressiviteten gradvis ökas, samt att i de övriga klasserna
progressiviteten gradvis ökas från början och i högre grad än i klas».
I, med iakttagande av att progressiviteten i IV klass blir väsentligen,
högre än i klasserna II och III.

Verkställda utredningar.

För att få det i Kungl. Majrts proposition framlagda förslaget till beskattning
av kvarlåtenskaper och arvslotter ur olika synpunkter belyst
har utskottet låtit verkställa ett antal företrädesvis statistiska utredningar.
De viktigaste resultaten av dessa utredningar återfinnas i bilagor
2—6 till detta utlåtande. Här må allenast i största korthet återgivas
några av de huvudsynpunkter, som anlagts å berörda utredningar, och
några få uppgifter till ledning vid dessa utredningars utnyttjande.

I Kungl. Maj:ts proposition meddelades uppgifter rörande de i bouppteckningar
för åren 1930 och 1931 upptagna kvarlåtenskaper respektive
arvslotter, fördelade i storleksgrupper för vartdera året. Jämväl för 1929''
lämnades i propositionen vissa uppgifter, men ej så detaljerade att på
dem kunde grundas några egentliga kalkyler. Fullständiga uppgifter för
år 1929 hava sedermera från finansdepartementet under hand överlämnats
till utskottet. Tillika har utskottet efter ett något utvidgat program,
för vilket redogöres i bilaga 2, låtit verkställa motsvarande utredning beträffande
1932 års bouppteckningar.

Beloppen av kvarlåtenskaperna, utom giftorättsandelar, utgjorde för
år 1929 405 miljoner kronor, år 1930 390 miljoner kronor, 1931 450 miljoner
kronor och 1932 363 miljoner kronor. Den på samma bouppteckningar beräknade
stämpelavgiften utgjorde 1929 19.7 miljoner kronor, 1930 17.7 mil -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

joner kronor, 1931 21 miljoner kronor och 1932 14.g miljoner kronor. Det
torde förtjäna påpekas att, medan värdet av kvarlåtenskaperna sålunda
år 1929 med cirka 15 miljoner kronor översteg motsvarande värde för år
1930, den på de förra belöpande skatten var något högre än skatten för
år 1929. Den av Kungl. Maj:t föreslagna skatten, som å 1930 års bouppteckningar
skulle resulterat i ett stämpelbelopp av 43 miljoner kronor,
skulle för år 1929 inbragt i runt tal 0.5 miljoner kronor mindre, för att
vid 1932 års siffror sjunka med omkring 10 miljoner kronor till 32.8 miljoner
kronor. I förhållande till året 1931 med en beräknad sammanlagd
beskattning av ifrågavarande slag örn icke mindre än 55.2 miljoner kronor,
skulle nedgången från 1931 till 1932 utgöra omkring 22.5 miljoner
kronor.

I de uppgifter, som nu lämnats, bar ej inräknats arvsskatt för fastiglietsfideikommiss,
gåvoskatt m. m., vilka enligt gällande regler plägat inbringa
omkring 1.5 miljoner kronor oell örn vilkas ökning genom Kungl.
Maj:ts förslag inga egentliga beräkningar kunnat förebringas.

Det har av författaren till den utredningspromemoria, som behandlar
nu ifrågavarande utredning, ifrågasatts, örn ej den mycket betydande
skattesänkningen under år 1932 delvis kunnat vara att tillskriva tillfälliga
förhållanden.

I en annan utredning, redovisad i bilaga 3, hava, delvis genom bemedling
av rikets häradshövdingar, anskaffats uppgifter rörande sammansättningen
av de kvarlåtenskaper med en behållning å minst 50,000 kronor,
som finnas upptagna i de under tiden 1 januari 1931—31 mars 1933
till häradsrätterna inlämnade bouppteckningar. Yad områdena under
stadsrätt angår har utredningen inskränkts till att för nämnda tid avse
bouppteckningar med en behållning av 100,000—400.000 kronor, avlämnade
till Stockholms rådhusrätt.

De erhållna individuella uppgifterna hava sedermera sammanställts
och bearbetats ur olika synpunkter men med särskilt fasthållande vid
graden av likviditet hos de olika slagen av tillgångar. Bearbetningen
har skett särskilt för domsagorna och särskilt för Stockholm.

Vad först domsagorna beträffar har i första hand en mera summarisk
bearbetning skett länsvis, utan fördelning på år eller storleksgrupper. I
särskilda tabeller lämnas uppgifter rörande kvarlåtenskaperna efter
jordbrukare. Utredningsresultaten i berörda avseenden torde äga ett
betydande intresse därutinnan, att de påvisa väsentliga olikheter i förmögenheternas
sammansättning och likviditet i olika delar av riket.
Detta gäller både kvarlåtenskaper efter jordbrukare och andra kvarlåtenskaper.

I tabeller, som avse summan för samtliga domsagor, hava kvarlåtenskaperna
fördelats i storleksgrupper och för år, även här specifikt för
kvarlåtenskaper efter jordbrukare. Tabeller med medeltal och procentuella
tal underlätta utredningens utnyttjande. Av berörda tabeller fram -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. 33

går, att dödsboens likviditet särskilt från 1931 till 1932 något försämrats,
framför allt vad angår jordbrukarna, samt att skuldsättningen beträffande
de senare samtidigt något ökats. Av undersökningen framgår
ej, att likviditeten hos de större dödsboen, på vilka faller den största
arvsskatten, är procentuellt bättre än för de smärre boen.

Särskild uppmärksamhet har ägnats åt graden av likviditet hos dödsboen
av olika slag, med specialtabeller för kvarlåtenskaper efter jordbrukare,
rörelseidkare och innehavare av icke börsnoterade aktier. I
de tabellariska sammanställningar, som i dylikt avseende blivit gjorda,
har man utgått från vissa allmänna antaganden rörande graden av likviditet
hos olika slag av tillgångar. Såsom i första hand likvida hava
antagits kontanter, bankfordringar, utfallande livförsäkringar, obligationer,
förlagsbevis och börsnoterade aktier. Därefter har det antagits, att
inteckning i fastighet, skogsavverkning eller realisation på annat sätt av
fastighet eller del därav skulle ifrågakomma. Såsom mindre likvida hava
följaktligen antagits jordbrukets inventarier och varulager, inventarier
och varulager i rörelse (varulagers värde har ej beträffande vare sig
jordbruk eller rörelse kunnat avskiljas från inventarievärdet), icke börsnoterade
aktier, andra fordringar än förut nämnda samt övriga tillgångar.
Sedan denna uppräkning visar, att de gjorda antagandena rörande
graden av likviditet ej kunna förväntas genomgående motsvara den praktiska
verkligheten. De tabeller, som speciellt avse att belysa graden av
likviditet, kunna därför sägas visserligen ge en allmän bild av läget,
men kunna ej göra anspråk på att exakt återgiva den verkliga situationen.
För kvarlåtenskaper efter rörelseidkare och innehavare av icke
börsnoterade aktier hava gjorts vissa specialundersökningar för att utfinna,
i vad mån för de förra inventarier och varulager, för de senare
aktierna kunna behöva tillgripas för skatten. Att detta kan antagas
stundom få ske, framgår av utredningen.

För bedömande av graden av likviditet erfordras rätteligen kännedom
örn vilka boets skulder som äro att betrakta som långfristiga och alltså
ej behöva omedelbart gäldas. Även i sådant avseende kunna endast antaganden
göras. Vid utredningen har man vid dylikt förhållande utgått
från två alternativa antaganden, dels att alla skulder omedelbart betalas,
dels att inga skulder betalas genast. Enligt båda alternativen utsöndras
ett antal fall, beträffande vilka det är svårt att bedöma, huru medel till
arvsskatt lämpligen skola kunna anskaffas. Beträffande dessa fall torde
i regel finnas anledning till individuell granskning. Vissa sådana fall
återfinnas i en särskild tabell, innefattande en samling exempel på bouppteckningar,
som ansetts i ett eller annat avseende intressanta.

Det har jämväl angivits, örn i de olika fallen Kungl. Maj:ts proposition
medför höjd skatt eller sänkt beskattning.

Av utredningen framgår, att nyinteckning av fastighet troligen blir i
viss, örn också ej så synnerligen stor utsträckning behövlig för skatte -

Bihang till riksdagens protokoll 19:13. 11 saini. Nr 23.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

likviden. Detta synes vara händelsen även i ett antal sådana fall, där
enligt propositionen ingen skattehöjning skulle komma till stånd. Antagas
må, att ej sällan, där ej skatten är alltför hög, denna skall kunna
gäldas av fastighetens avkastning.

För fem län har beträffande kvarlåtenskaper efter jordbrukare undersökts,
huru frågan om arvsbeskattningen ställer sig till spörsmålet
örn utlösning av medarvingar ur jordbruksfastigheten. Att väsentliga
sådana svårigheter måste föreligga är uppenbart och framgår av utredningen.
Arvsbeskattningens betydelse i sådant avseende kan dock knappast
sägas av undersökningen i fråga erhålla klar belysning.

Vad bouppteckningarna i Stockholm angår, har det därifrån hopsamlade
materialet undergått en bearbetning, i huvudsak liknande den, för
vilken nyss redogjorts. Dödsboen i Stockholm förete i stort sett en något
sämre likviditet än dödsboen i domsagorna. För övrigt kan utredningen
beträffande dödsboen i Stockholm ej anses i stort sett ge annat resultat
än utredningen från domsagorna.

Då det stundom gjorts gällande, att de fastigheterna åsätta taxeringsvärdena,
vilka ligga till grund för arvsskattens beräkning, ej sällan väsentligt
överstiga de värden, som kunna erhållas vid realisation av fastigheterna,
har det ansetts vara av synnerligt intresse att påvisa, huru
härutinnan i verkligheten kan förhålla sig. Utskottet har haft tillgång
till viss utredning, som i och för 1933 års allmänna fastighetstaxering
verkställts inom finansdepartementet. Denna utredning har nu av utskottet
kompletterats med hänsyn till senast gjorda försäljningar, beträffande
vilka uppgifter kunnat erhållas ur lagfartsprotokollen t. o. m.
första kvartalet år 1933, och har vad angår de under år 1932 och första
kvartalet 1933 sökta lagfarterna jämväl införskaffats de av fastighetstaxeringsnämnderna
år 1933 åsätta värdena. I en promemoria, intagen
såsom bilaga i till detta utlåtande, hava meddelats liuvudresultaten
av såväl den inom finansdepartementet verkställda som den av utskottet
föranstaltade utredningen. Utredningarna torde få anses visa, att
beträffande smärre jordbruksfastigheter taxeringsvärdena i regel legat
under saluvärdena, medan beträffande de större fastigheterna, särskilt
vad angår de före år 1933 gällande taxeringsvärdena, motsatsen ofta inträffat.
Vid 1933 års taxering har olikheten utjämnats men ej helt borttagits.
Taxeringsvärdena synas sålunda beträffande större fastigheter
alltjämt ofta ligga över de pris, som erhållits vid fastigheternas försäljning.
I förhållandet mellan skogsfastigheter och rena jordbruksfastigheter
kan i sådant avseende ingen särskild olikhet påvisas. Vid släktköp
och exekutivförsäljningar ligga försäljningsprisen i förhållande till
taxeringsvärdena i genomsnitt lägre än beträffande köp i fria marknaden.

Vad angår exekutivförsäljningar av fastigheter å landsbygden med
minst 50,000 kronors taxeringsvärde har utskottet låtit införskaffa särskilda
uppgifter från länsstyrelserna, avseende tiden 1931—första kvarta -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

let 1933. Ifrågavarande utredning, vars detaljer ej befunnits vara av
det allmänna intresse, att utredningen ansetts behöva av utskottet i detta
sammanhang särskilt åberopas, utvisar i stort sett, att de vid exekutivförsäljningar
erhållna prisen beträffande fastigheter av ifrågavarande
storleksordning nästan genomgående ligga väsentligt under taxeringsvärdena,
ofta jämväl under de i samband med försäljningarna åsätta värderingssummorna.
Värderingssummornas förhållande till taxeringsvärdena
är i själva verket mycket växlande; vid nämnda värdens åsättande
synes en ganska skiftande praxis tillämpas. Då ifrågavarande fastigheter
i mycket betydande utsträckning inropats av inteckningshavare eller
borgensmän, med vilka övriga spekulanter säkerligen ofta ej ansett lönande
att konkurrera, kan det ej anses att de pris, som erhållits vid ifrågavarande
försäljningar, utgöra ett uttryck för den prisnivå, som varit
gällande vid hastiga försäljningar.

Av delvis mera allmän syftning äro de utredningar, för vilka redogörelse
lämnas i bilagorna 5 och 6 vid detta utlåtande.

Den i bilaga 5 återgivna utredningen avser beräkning av till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktig förmögenhet och dess fördelning
på storleksgrupper vid 1932 års utgång. Den sista säkra siffran
beträffande storleken av ifrågavarande förmögenhet avser 1920 års utgång
och är hämtad från folkräkningen. Den nu ifrågavarande utredningen
visar, med stöd av uppgifter i olika avseenden, att den förmögenlietsminskning
från 14.2 miljarder kronor vid 1920 års utgång till 12.6 miljarder
kronor vid 1932 års utgång, som antagits av riksräkenskapsverket
i dess i statsverkspropositionen intagna inkomstberäkning för nästkommande
budgetår, knappast kan anses sannolik. I utredningspromemorian
har antagits, att förmögenhetssiffran vid 1932 års utgång troligen ej understigit
siffran vid 1920 års utgång. Tillika har på olika vägar gjorts
sannolikt, att förmögenheternas fördelning på storleksgrupper ej under
ifrågavarande period undergått någon synnerlig förändring. Bland annat
hänvisas till den betydande uppgången i fastigheternas taxeringsvärden
från 12.6 miljarder kronor år 1920 till 19.4 miljarder kronor år 1932.
Ifrågavarande utredning synes giva visst stöd åt antagandet, att den
starka nedgången av 1932 års arvsskatt delvis varit beroende av tillfälligheter.

Efter hemställan av utskottet har Kungl. Maj:t uppdragit åt kammarrättsrådet,
jur. dr C. W. U. Kuylenstierna att verkställa undersökning
angående under senare år inträdda ändringar i jordbrukarnas förmögenhetsförhållanden
samt angående jordbrukets räntabilitet inom vissa kommuner
i riket. Denna utredning redovisas i bilaga G vid detta utlåtande.

Undersökningen, som har företagits på grundval av självdeklarationer,
taxeringslängder m. m. och avser 1929 och 1932 års taxeringar, omfattar
24 kommuner, belägna inom Östergötlands, Malmöhus, Skaraborgs, Västmanlands,
Gävleborgs och Västerbottens län. En i viss män motsvaran -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Utskottets

yttrande.

de undersökning beträffande samma kommuner verkställdes på sin tid på
uppdrag av 1930 års riksdags särskilda utskott.

Utredningen Ilar särskilt åsyftat att få fram en jämförelse emellan förhållandena
år 1928 och år 1931 såväl i avseende å jordbrukarnas inkomster
som beträffande deras förmögenheter, och har fördenskull undersökningen
delvis skett individuellt, i det sådana jordbrukare, som bägge åren
ägt eller brukat samma fastigheter och som ej uppenbarligen under mellantiden
erhållit arv eller dylikt, medtagits för båda åren. Uppgifterna
hava beträffande jordbruksfastigheter i olika storleksgrupper särskilt
för ägare, som själva bruka sina fastigheter, särskilt för ägare, som utarrendera
sina fastigheter, och särskilt för brukare avsett dels olika slag
av inkomster, dels förmögenheternas sammansättning, i den mån denna
framgått av deklarationerna, dels ock storleken av skulder och av kreatursbesättning.
I olika avseenden angives för huru många skattskyldiga
jordbrukare och med vilka belopp ökning eller minskning ägt rum.

Utredningen bekräftar det förut kända och bestyrkta förhållandet, att
räntabiliteten är bättre beträffande de smärre fastigheterna än beträffande
de större. Såväl inkomsten av jordbruksfastighet som den samlade
inkomsten under år 1931 understiger för flertalet jordbrukare motsvarande
inkomst under år 1928, låt vara att tendensen för en del jordbrukare
varit den motsatta.

Vad förmögenheten angår har även i allmänhet någon minskning ägt
rum. Vissa kommuner uppvisa dock i stället genomsnittlig ökning av
totalförmögenheten. I samtliga kommuner förekommer ökning för vissa
skattskyldiga och minskning för andra, men proportionen mellan de båda
grupperna växlar. I ej ringa grad beror förekommande minskning på en
nedgång av värdet å levande inventarier i jordbruket, som ej motsvaras
av nedgång i kreatursstocken. En viss minskning gör sig även i regel
gällande beträffande döda inventarier och varulager i jordbruk. Örn
denna minskning motsvaras av en reell minskning i sagda inventariers
bestånd eller varulagrets storlek kan ej avgöras. Skulderna hava i de
flesta kommuner något ökats. I stort sett är, som också kan synas naturligt,
den procentuella nedgången i förmögenhet av en väsentligt lägre
storleksordning än nedgången av jordbruksinkomsterna. I

I den av Kungl. Maj:t framlagda finansplanen för budgetåret 1933/1934
förutsättes, att vissa särskilda statsinkomster bindas för att bereda medel
till en snabb återbetalning av den upplåning, som verkställes för finansiering
av den föreslagna utvidgningen av de offentliga arbetena, samt att
för detta ändamål avses avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen. På
sätt utskottet i sitt utlåtande nr 00 angående redovisning i riksstaten av
vissa anslag för offentliga arbeten m. m. närmare utvecklat, har utskottet

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

anslutit sig till detta förslag, dock med visst förbehåll angående beloppet
av de lånemedel, som i sådan ordning böra amorteras, ävensom ansett sig
böra förorda, att ifrågavarande amortering beräknas för varje budgetår
till ett belopp av omkring 25 miljoner kronor. Utskottet föreslår i överensstämmelse
härmed, att åt arvs- och gåvoheskattningen gives en sådan
anordning, att den årliga avkastningen därav kan beräknas uppgå till nyssnämnda
belopp. Då ifrågavarande skattemedel för närvarande kunna anslås
till ett belopp av 15 till 17 miljoner kronor, erfordras sålunda en skatteskärpning
av sådan art, att ytterligare 8 till 10 miljoner kronor kunna förväntas
inflyta.

Det i Kungl. Majlis proposition nr 34 framlagda förslaget avser att av
arvs- och gåvoheskattningen årligen utvinna, utöver dess nuvarande avkastning,
ytterligare omkring 25 miljoner kronor. Detta merbelopp föreslås
skola uttagas huvudsakligen genom den särskilda form av arvsheskattning,
som i förslaget erhållit namnet kvarlåtenskapsskatt. För den nuvarande
formen av arvsskatt, arvslottsskatten, föreslås däremot skatteskalor,
vilka — ehuru de ej oväsentligt avvika från de nu gällande — beräknas
lämna ungefär samma avkastning som dessa. Avvikelserna innebära dels
en utsträckning av friheten från skatt till större arvslotter än de för närvarande
skattefria, därvid särskilt inom första arvsklassen frihetsgränsen
är avsevärt utvidgad, dels ock, som följd av den ökade skattefriheten, en
ej obetydlig skattehöjning för mera avsevärda arvslotter. För gåvoskatten,
som enligt det nu gällande skattesystemet utgår efter samma skalor som
arvsskatten, föreslås en särskild skattetariff, vilken i huvudsak motsvarar
skalorna för kvarlåtenskapsskatten och arvslottsskatten i förening.

Kungl. Maj:ts förslag avser, enligt vad nu anförts, en utökning av arvsoch
gåvoheskattningen betydligt utöver den skatteskärpning, som utskottet
funnit erforderlig. Då den årliga inkomst från nämnda skattekälla,
som enligt utskottets förmenande bör anskaffas, är väsentligt lägre än
den, som Kungl. Majtts förslag avser att utvinna, är det tydligt, att utskottet
har att vid bedömandet av förslaget örn en kvarlåtenskapsskatt utgå
från andra förutsättningar än dem, med vilka Kungl. Majit i propositionen
räknat. Frågan om sättet för anskaffande av behövliga medel har,
med andra ord, nu kommit i ett ändrat läge. Inom utskottet hava övervägts
olika möjligheter att genom ökad förmögenhetsbeskattning åstadkomma
den erforderliga utgiftstäckningen. Emellertid har utskottet stannat vid
den uppfattningen, att den i nuvarande läge mest lämpliga utvägen att
anskaffa det lägre belopp, som enligt den av utskottet förordade finansieringsplanen
erfordras för en snabb amortering av visst lånebelopp, vore en
höjning av de skalor, som gälla för den nuvarande beskattningen av arv
och gåva. De av utskottet föranstaltade, i det föregående berörda utredningarna
giva knappast stöd för den uppfattningen, att en skattehöjning i nu
nämnd form, örn den också i Anssa lall kan föranleda olägenheter, skulle

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

i det stora hela vara mindre lämplig än de övriga former för förmögenhetsbeskattning,
som i detta sammanhang skulle kunna ifrågakomma. Vid
sådant förhållande saknar utskottet anledning att närmare ingå på de skäl.
som kunna anföras för och emot en kvarlåtenskapsskatt, så ock att för gåvobeskattningens
vidkommande förorda särskild skattetariff, som avviker
från den för arvsbeskattningen gällande.

När utskottet således nu stått inför uppgiften att utarbeta förslag till en
arvslottsbeskattning, avkastande tillsammans med skatt å gåvor ungefär
25 miljoner kronor örn året, har utskottet beaktat, att i Kungl. Maj:ts proposition
i huvudsak 1930 års siffror rörande kvarlåtenskaperna lagts till
grund för den där föreslagna skattens beräkning, men att det belopp, som
på grundval av nämnda siffror erhållits (cirka 45 miljoner kronor), reducerats
med i runt tal 10 procent till 40 miljoner kronor. Sedermera har
från finansdepartementet ställts till utskottets förfogande sådana uppgifter
rörande kvarlåtenskaperna under år 1929, att en kalkyl kunnat verkställas
jämväl på grund av sistnämnda års siffror. Slutligen har utskottet, såsom
av det föregående framgår, låtit verkställa i huvudsak motsvarande bearbetning
jämväl beträffande 1932 års kvarlåtenskaper.

De kalkyler, som nu på grundval av 1929 och 1932 års siffror verkställts
rörande storleken av det skattebelopp, som den av Kungl. Maj:t föreslagna
arvsbeskattningen nämnda år skulle inbragt, hava för 1929 resulterat i en
siffra, vilken med några hundratusental kronor understiger 1930 års siffra,
men utvisa för år 1932 ett belopp, som med ej mindre än omkring 10 miljoner
kronor understiger 1930 års siffra och med omkring 5 miljoner kronor
det i propositionen kalkylerade beloppet. Kiksräkenskapsverket har i sitt
i bilaga 1 upptagna utlåtande över Kungl. Maj:ts förslag, utan kännedom
örn 1932 års siffror, uttalat, att, örn den i propositionen upptagna inkomstsiffran,
40 miljoner kronor, uppfattades såsom den föreslagna beskattningens
påräkneliga normala årsavkastning, propositionens beräkning från
riksräkenskapsverkets sida icke syntes giva anledning till erinran. Av
olika skäl, som angivas i ämbetsverkets utlåtande, ansåge sig emellertid
riksräkenskapsverket böra förorda, att den samlade intäkten av ifrågavarande
beskattning icke beräknades till högre belopp än 35 miljoner kronor.
Såsom ett av skälen till denna sänkning anförde riksräkenskapsverket, att
en avsevärd del av de bouppteckningar, som inregistrerades i början av
budgetåret 1933/1934, antagligen skulle komma att avse dödsfall före den
tidpunkt, som enligt propositionen tagits till utgångspunkt för den nya beskattningen,
och sålunda ej omfattas av denna.

Utskottet bar ansett försiktigheten bjuda, att vid beräkning av intäkten
av arvsbeskattningen i genomsnitt under de närmaste åren 1932 års kvarlåtenskaper
bliva i huvudsak grundläggande, även örn anledning ej saknas
till antagande, att 1932 års siffror av tillfälliga orsaker varit något
lägre än vad som vid då rådande förmögenhetsförhållanden kunde anses

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

normalt. De skalor för arvs- och gåvoskatterna, som utskottet i det följande
förordar, skulle på grundval av 1932 års siffror hava resulterat i ett
stämpelbelopp å bouppteckningar av i det närmaste 22.3 miljoner kronor,
motsvarande ungefär femtio procents genomsnittlig förhöjning av nuvarande
skatt. Härtill skulle hava kommit antagligen minst 1.5 miljoner kronor i
gåvoskatt och skatt å fastighetsfideikommiss m. m., eller sammanlagt närmare
24 miljoner kronor. Även under förutsättning att fideikommissrätt
hädanefter kommer att i arvsbeskattningshänseende betraktas såsom nyttjanderätt
— till vilket spörsmål utskottet i det följande återkommer — bör
såsom normal skatteintäkt under de närmaste åren kunna påräknas ett
belopp av 25 miljoner kronor. För nästa budgetår borde måhända, av skäl
som berörts i riksräkenskapsverkets yttrande och med hänsyn till den uppskjutna
tidpunkten för beskattningens ikraftträdande, av ifrågavarande
skattekälla beräknas ett lägre belopp än 25 miljoner kronor. Emellertid
anser utskottet, att redan för nästa budgetår intäkten av arvs- och gåvoskatten
bör upptagas till det belopp, som förutsättes komma att i genomsnitt
uppnås under de närmaste åren. Kommer i verkligheten skatten att
inflyta med lägre belopp, blir, enligt det förfaringssätt för amortering av
upplåningen, som förordas i utskottets utlåtande nr 00, kassafonden ej belastad
med underskottet. Framhållas må att, örn 1930 års siffror lades till
grund för beräkningen, intäkten av ifrågavarande beskattning enligt de
ifrågasatta skalorna skulle uppskattas till i det närmaste 30 miljoner
kronor.

Utskottet har beaktat, att under de senaste månaderna i betydande utsträckning
förekommit gåvor till stora belopp, vilka kunna tänkas minska
inkomsten av arvsskatten under en följd av år. I sådant avseende är dock
att märka, att dessa gåvor, därest mottagaren är givarens arvinge, under
ett par års tid icke komma att inverka på den merskatt, som den nu förordade
skatteskärpningen kan väntas inbringa. Sådana gåvor skola nämligen
i regel medräknas i arvet, örn givaren dör inom två år efter det gåvan
skett. I dylikt fall skall gåvan sammanläggas med arvslotten och
arvsskatt beräknas å hela det sålunda erhållna värdet, därvid emellertid
vederbörande tillgodoräknas den redan under innevarande budgetår erlagda
gåvoskatten. Avlider givaren först efter det de två åren förflutit,
utgår ej arvsskatt för gåvan. Vad angår gåvor av sådan beskaffenhet, att
givaren för sin livstid förbehållit sig nyttjanderätt till den bortskänkta
egendomen eller rätt till periodisk avkastning av densamma, vill utskottet
ifrågasätta, huruvida icke lämpligen sådana åtgärder borde vidtagas, att
gåvorna kunna inräknas i mottagarens arvslott även efter de två årens
förlopp. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit Ilar sin uppmärksamhet
riktad på detta spörsmål liksom i övrigt på de missförhållanden, vartill
gällande bestämmelser för gåvobeskattningen kunna föranleda.

När utskottet ansett, att 1932 års siffror borde i huvudsak läggas till
grund för beräkningarna, bar utskottet jämväl tagit hänsyn till de förut

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

omförmälda utredningar rörande förmögenlieternas storlek och förskjutningar,
som verkställts för utskottets räkning. Dessa utredningar peka
oförtydbart på en viss, ehuru icke mera betydande nedgång i förmögenheterna
under de senaste åren. Utskottet får i sådant avseende hänvisa till
bilagorna nr 3, 5 och 6, vilka i förevarande sammanhang erbjuda ett visst
intresse. Påpekas må särskilt, att anledning föreligger att förmoda, att
vid den allmänna fastighetstaxering, som äger rum innevarande år, taxeringssiffrorna,
trots viss sänkning av taxeringsvärdena å jordbruksfastighet,
knappast komma att i genomsnitt för riket visa någon större nedgång.
Vid sådant förhållande kunde det måhända synas ligga nära till
hands att antaga, att de av utskottet ifrågasatta skatteskalorna skola
kunna beräknas inbringa i årligt genomsnitt mer än 25 miljoner kronor.
Att detta kan komma att inträffa, är visserligen möjligt. Olika beräkningar
hava emellertid visat, vilken stark inverkan ett fåtal mycket stora arv
kan utöva på arvsskattens storlek. Körande den förskjutning, som ägt
rum just i avseende å förekomsten av större arv, giva de verkställda utredningarna
ej sådan vägledning, att utskottet anser sig kunna på dem grunda
ett antagande örn högre avkastning än den av utskottet i det föregående
förutsatta.

Vid skatteskalornas utformning har utskottet, såsom av det förut anförda
framgår, utgått från att det behövliga skattebeloppet skulle uttagas
genom höjning av nu gällande skatteskalor. Frågan örn ökning av de
skattefria beloppen har vid denna ståndpunkt saknat aktualitet för utskottet.
Däremot har utskottet varit av den meningen, att beträffande de
smärre arvslotterna, framför allt i arvsklass I, någon skatteökning i stort
sett ej borde äga rum. För arvsklass I bibehålies följaktligen i huvudsak
den nuvarande skatten för arvslotter upp till 20,000 kronor. En viss teknisk
omläggning — i anslutning till den utformning av skatteskalorna,
som återfinnes i Kungl. Maj:ts förslag — föranleder dock smärre justeringar.
Därjämte har, med hänsyn till skatteskalans karaktär av s. k.
skiktskala, höjningen i någon mån påbörjats vid belopp under 20,000 kronor.
För de övriga arvsklasserna börjar höjningen tidigare, enär beträffande
dem en även ganska betydande höjning vid allenast större belopp
medför en så jämförelsevis obetydlig inkomstökning, att en proportionsvis
mycket stor del av den ifrågasatta skattehöjningen skulle få läggas
på första arvsklassen. Den omständigheten att skattehöjningen beträffande
sistnämnda arvsklass i huvudsak avser endast de jämförelsevis större
arvslotterna har den effekten, att, medan de ifrågasatta skalorna, tillämpade
på 1932 års siffror, såsom förut framhållits, kunna beräknas inbringa
i runt tal 50 procent mer än gällande skalor, skattesatserna för större arvslotter
stundom bliva mer än fördubblade.

Skatteskalornas innebörd och verkningar belysas i vissa avseenden i bilaga
7 vid detta utlåtande.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Vid det förhållande, att utskottet stannat vid att förorda en väsentligt
mindre skärpning av arvsbeskattningen än den av Kungl. Majit föreslagna,
har utskottet ej ansett tillräcklig anledning föreligga att
upptaga den av Kungl. Majit föreslagna utvidgningen av rätten lill
anstånd med skattens erläggande. Vad frågan örn eftergift av skatt
angår, bortfaller, såvitt utskottet kan finna, i följd av den ståndpunkt utskottet,
enligt vad nedan utvecklas, intager till frågan örn arvsbeskattningen
av fideikommissrätt, den huvudsakliga grunden för det av Kungl.
Majit framlagda förslaget örn ändring av bestämmelserna härutinnan. I
nu ifrågavarande avseenden bar utskottet följaktligen saknat anledning
att föreslå ändring i vad arvsskatteförordningen för närvarande innehåller.

Utskottet föreslår, att skatteskärpningen skall träda i kraft den 1 juli
1933 men ej äga tillämpning beträffande arvsandel efter person, som dessförinnan
avlidit.

Till de av Kungl. Majit föreslagna ändringarna i avfattningen av 26
och 56 §§ arvsskatteförordningen, vilka ändringar ej äga sammanhang med
frågan örn arvsskattens skärpning, finner utskottet sig kunna giva sin anslutning.

Det i motionerna I: 221 och lii 387 framställda yrkandet, att fideikommissaries
rätt till fideikommissegendom skall beskattas såsom nyttjanderätt,
har givit utskottet anledning att framhålla följande.

I 7 § arvsskatteförordningen stadgas, att vid värdering för uttagande av
arvsskatt värdet av fideikommitterad egendom skall beräknas såsom örn
egendomen tillfallit fideikommissinnehavaren med äganderätt. Motsvarande
bestämmelse återfinnes jämväl i tidigare stämpelförfattningar och
bevillningsförordningar.

Det anföres av 1910 års arvsskattekommitté, att den fiktion, som ligger
i nämnda bestämmelse, vore föranledd av den omständigheten, att då
fideikommitterad egendom icke är avsedd att, så länge fideikommisstiftelsen
varar, övergå med full äganderätt till någon innehavare, staten skulle
komma att av sådan egendom upphämta väsentligt mindre skattebidrag
än av annan, såvida icke den fideikommitterade egendomens övergång från
en innehavare till en annan i skattehänseende likställdes med övergång
med full äganderätt. Emellertid är det uppenbart, att denna beskattning
av förvärvet av en rättighet, som i verkligheten är att likställa med en
nyttjanderätt, kan ställa sig för fideikommissarien mycket betungande.
De för beskattning av annan nyttjanderätt gällande reglerna innehålla,
att nyttjanderättens värde skall upptagas till ett kapitalvärde, uppskattat
efter det belopp, rättigheten senast för helt år motsvarat, och en räntefot
av 5 för hundra örn året enligt särskilda livslängdstabeller. Dessutom är
föreskrivet, att årliga värdet av nyttjanderätt till viss egendom anses ut -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

göra 5 procent av det penningvärde, som åsatts egendomen. Kan rättigheten
icke enligt denna grund bestämmas, värderas den enligt intyg av
trovärdiga män eller efter prövning av den myndighet, till vilken bouppteckning
eller deklaration ingivits.

Är en fideikommissegendom taxerad till 500,000 kronor, utgår således
efter nu gällande grunder arvsskatt på hela detta belopp, medan däremot
fideikommissets värde för fideikommissarien, med tillämpning av principerna
för beskattning av nyttjanderätt, i verkligheten, därest han vid tillträdet
är respektive 25, 50 och 70 år gammal, utgör, i ungefärliga tal uttryckt,
respektive 405,000 kronor, 310,000 kronor och 170,000 kronor. Särskilt
där fideikommissarien vid tillträdet nått en högre ålder, kan förvärvets
beskattande såsom äganderätt kännbart drabba honom och därmed
samtliga hans arvingar, ej minst dem som ej bliva framtida innehavare av
fideikommisset.

Örn sättet för beskattning av fideikommissrätt redan nu måste anses stå
i mindre god överensstämmelse med principerna för annan arvsbeskattning,
är det tydligt, att ett genomförande av den nu föreslagna skärpningen
i arvsbeskattningen måste ytterligare öka olägenheterna av detta förhållande.
Det synes därför naturligt att nu begagna tillfället att i arvsskattelagstiftningen
genomföra den, enligt vad ovan anförts, riktiga principen
för ifrågavarande beskattning. Beskattning av förvärv av fideikommissegendom
enligt denna princip har jämväl förordats i flera av de
i ärendet inhämtade yttrandena.

Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra föreslå, att förvärv av
firl piköm missrätt i arvsskattehänseende principiellt behandlas såsom nyttjanderätt.
Vid sådant förhållande uppställer sig emellertid frågan örn icke
ovan anförda, nu gällande grunder för nyttjanderättens uppskattning, då
fråga är örn fast egendom av fideikommissnatur, stundom måste betraktas
såsom mindre lämpliga. I vissa fall torde nämligen taxeringsvärdet å fast
fideikommissegendom till rätt avsevärd del hänföra sig till corps-de-logisbyggnaden,
som på de egendomar, varom här är fråga, ofta har en slottsliknande
karaktär. I dylikt fall kommer icke det ekonomiska utbytet av
fastigheten att motsvara nyttjanderättens uppskattade årsvärde. Jämväl
i fall, där dylikt mervärde icke är åsatt byggnader å fastigheten, synas
skäl för jämkningar i beskattningen kunna anföras. Byggnader samt
park- och trädgårdsanläggningar äro å dessa egendomar ej sällan av sådan
beskaffenhet, att kostnaden för deras underhåll kan vara betungande.
Därtill kommer, att fideikommissarien ofta av släkttradition och samhörighetskänsla
med godset torde känna sig förpliktad att på ett särskilt
sätt taga sig an egendomens arbetarstam och bestrida kostnaderna för
ålderdomsförsörjning och vård av trotjänare. Utan att här taga ställning
till frågan örn fideikommissinstitutionens bibehållande i framtiden
må framhållas att, så länge fideikommissen äga bestånd och de med egendomarna
förbundna kulturella värdena och sociala intressena således stå

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

under fideikommissariens vårdnad, denne icke genom beskattningen bör
avhållas från att uppfylla sina förpliktelser mot godset.

Utskottet finner sig på nu angivna grunder böra förorda att i vissa lall
fideikommissrätt till fast egendom vid arv beskattas lindrigare än annan
nyttjanderätt. Uppgiften blir då att finna den lämpligaste formen för
möjliggörande av sådan lindring. Det torde stöta på stora svårigheter att
i författningstext på ett detaljerat sätt angiva betingelserna för rätt att
åtnjuta lindring i beskattningen ävensom de normer, efter vilka nedsättningen
av skattebeloppet skall äga runi. Däremot torde större betänklighet
ej behöva resas mot att inom detta begränsade område under vissa allmänt
angivna förutsättningar lägga rätt att medgiva lindrigare grund för
beskattningen i Kungl. Maj:ts hand. Sålunda synes kunna föreslås en
bestämmelse av innehåll att, där arvsskatten för fast egendom av fideikommissnatur
prövas icke kunna i sin helhet erläggas utan men för ett
med egendomen förbundet allmänt intresse av kulturhistorisk eller annan
art, Kungl. Maj :t må på ansökan medgiva, att till grund för skattens beräkning
lägges ett lägre värde än det, vartill fideikommissrätten eljest skall
uppskattas. Kungl. Majit skulle vid prövning av ansökan örn sådan lindrigare
beskattningsgrund uppenbarligen ha att ur de angivna synpunkterna
bedöma den ordinära skattens verkan i det särskilda fallet och sålunda
taga i övervägande fideikommissariens ekonomiska ställning över
huvud, betydelsen av de kulturella och sociala intressen, som kunna vara
förknippade med egendomen, samt fragan örn dessa intressens äventyrande
genom skattens uttagande.

Utskottet vill sålunda förorda genomförandet av ovan angivna grunder
för arvsbeskattningen av fideikommissrätt. De författningsändringar,
som härför bliva erforderliga, torde inskränka sig till att omfatta
arvsskatteförordningens 7 §. I detta författningsrum torde regeln att
fideikommissrätt skall beskattas som äganderätt böra utbytas mot ett stadgande
av innebörd att förvärv av fideikommitterad egendom skall beskattas
såsom örn den tillfallit fideikommissinnehavaren med nyttjanderätt.
Såsom ett tillägg till paragrafen torde lämpligen bestämmelsen örn rätt för
Kungl. Majit att medgiva lindrigare grund lör beskattningen böra få sin
plats.

Vad angår de yrkanden, som angående beräkningen av värdet av tillgångarna
i dödsbo eller örn lindrigare arvsbeskattning för fastigheter framställts
i motionerna 1:175, Ii 221, 11:385 och lii 387, har utskottet funnit
vissa skäl tala för att möjlighet herodes till en särskild uppskattning av
det värde, vartill i dödsbo ingående fastighet skall upptagas. Nu gällande
bestämmelser innehålla härutinnan, att fastighet skall upptagas lägst till
det nästföregående årets taxeringsvärde. Uppenbarligen kunna fall förekomma,
då detta värde icke motsvarar det, vartill fastigheten skulle upptagits.
örn taxeringen avsett tidpunkten för dödsfallet med då gällande pris -

44 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

förhållanden o. s. v. Den i bilaga nr 4 vid detta utlåtande omförmälda utredningen
bekräftar i viss mån, att så kan vara fallet. Ett dylikt förhållande
kan bero, förutom av en från början mindre riktig taxering, exempelvis
därpå att efter taxeringen konjunkturförändringar inträffat, vilka
påverkat fastighetens värde. Jämväl förändringar i fråga örn bebyggelsen
å fastigheten eller av dess skogsbestånd äro faktorer, varmed man i detta
sammanhang har att räkna. Det synes därför icke uteslutet, att i sådana
fall, där dödsbodelägarna hava skälig anledning antaga att en värdering av
fastigheten, avseende tiden för arvlåtarens dödsfall, skulle resultera i ett
lägre belopp än det, varmed vid bouppteckningen enligt gällande bestämmelser
fastighetens värde skall upptagas, möjlighet herodes dem att påkalla
uppskattning i särskild ordning för åsättande av det värde, vartill
fastigheten skall i bouppteckningen upptagas. En viss tveksamhet kan
visserligen råda angående lämpligheten av att ett särskilt värde, låt vara
allenast för visst ändamål, åsättes en fastighet vid sidan av gällande taxeringsvärde,
men det synes icke uteslutet, att en sådan anordning skall
kunna träffas att dylika betänkligheter förfalla. Spörsmålet hör emellertid
enligt utskottets förmenande icke upptagas till slutlig prövning utan
en föregående allsidig utredning angående samtliga de omständigheter,
som kunna inverka på frågan.

I detta sammanhang må erinras om det i motionerna I: 221 och II: 387
framställda yrkandet att i händelse av urarvakonkurs skatt måtte beräknas
allenast å i konkursen uppkommande överskott. Utskottet, som finner berörda
yrkande heaktansvärt, har emellertid ansett, att de spörsmål, som i
förevarande sammanhang kunna inställa sig. äro av den natur, att de svårligen
kunna av utskottet upptagas till slutlig behandling.

Utskottet förordar följaktligen, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
anhåller om skyndsam utredning av senast berörda tvenne frågor. I

I anslutning till motionen II: 385 har utskottet ansett det rimligt, att
värdet av fast egendom i dödsbo efter person, som efter den föreslagna skatteskärpningens
ikraftträdande avlider under år 1933, skall, där den skattskyldige
det påfordrar, upptagas lägst till sistnämnda års taxeringsvärde i
stället för det föregående årets. Utskottet föreslår följaktligen ett stadgande
av dylikt innehåll, vilket stadgande lämpligen torde höra erhålla
sin plats såsom en övergångsbestämmelse till den förordning angående
ändring av arvsskatteförordningen, örn vars antagande utskottet kommer
att hemställa.

I anledning av motionen II: 100 vill utskottet förorda, att, liksom religiöst
samfund enligt 32 § arvsskatteförordningen jämställes med kyrka såsom
fritaget från gåvoskatt, sådant samfund i fråga örn arvsskatt skall hänföras
till klass III i den i 19 § arvsskatteförordningen intagna tariffen i
stället för. såsom för närvarande är fallet, till klass IV i samma tariff.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Den i motionen 1:175 gjorda hemställan, att den skärpta arvsbeska ttningeri
måtte erhålla endast provisorisk1 giltighet, fimner utskottet sig icke
kunna biträda.

Med åberopande av vad här ovan anförts får utskottet hemställa,

\ v t, * < U. .( ! ''■ ( i "u 1 * \ (■ ■

att riksdagen må

1) förklara, att det i Kungl. Maj:ts proposition nr 34
framlagda förslaget till förordning örn kvarlåtenskapsskatt
icke kunnat av riksdagen antagas;

2) med tillkännagivande, att det i nämnda proposition
framlagda förslaget till förordning örn ändring i
vissa delar av förordningen den 19 november 1914 (nr
381) örn arvsskatt och skatt för gåva ej kunnat av riksdagen
i oförändrat skick bifallas, antaga följande

Förslag

'' till

förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
> ri 1914 (nr 381) om arvsskatt och skatt för gåva.

Härigenom förordnas, att 7, 19, 26 och 56 §§ förordningen den 19 november
1914 örn arvsskatt och skatt för gåva skola i nedan angivna delar erhålla
följande ändrade lydelse;

7 §.

För fideikommissrätt skall värdet beräknas, såsom örn den fideikommitterade
egendomen tillfallit fideikommissinnehavaren med nyttjanderätt.

Från egendomens---annan utgiva.

Där å fast egendom av fideikommissnatur belöpande arvsskatt prövas
icke kunna i sin helhet erläggas utan men för ett med egendomen förbundet
allmänt intresse av kulturhistorisk eller annan art, må Konungen på
ansökan medgiva, att till grund för skattens beräkning lägges ett lägre
värde än det, vartill fideikommissrätten eljest skall uppskattas.

19 §.

Skatt beräknas---enligt denna

Tariff

Klass 1. För andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer
efterlevande make eller barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn
eller adoptivbarn, utgör skatten:

när värdet å andelen utgör 1,000 kronor: 10 kronor;

när värdet å andelen överstiger

Särskilda

utskottets utlåtande Nr 23.

1,000

men

icke

3,000 kr.

10 kr. för

1,000 kr. och

återstoden;

3,000

6,000

30 »

3,000

6,000

12,000

90 »

6,000

3 %"

12,000

20,000

270 »

12,000

20,000

>''

30,000

590 »

20,000

30,000

40,000

1,090 »

30,000

6 %

40,000

50,000

1,690 »

40,000

50,000

60,000

2,390 »

50,000

60,000

75,000

3,190 »

60,000

75,000

100,000

4,540 »

75,000

10%

100,000

150,000

7,040 »

100,000

12 X

150,000

•»

200,000

13,040 »

150,000

14 X

200,000

300,000

20,040 »

200,000

16 X

300,000

400,000

36,040 »

300,000

18 X

400,000

54,040 »

400,000

20%

Klass II. För andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer
fader, moder, broder (halvbroder), syster (halvsyster) eller broders (halvbroders)
eller systers (halvsysters) avkomling eller på grund av testamente
akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond
eller pensionsanstalt, likasom ock sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller
annan from stiftelse, utgör skatten:
när värdet å andelen utgör 200 kronor: 4 kronor;
när värdet å andelen överstiger

200 men icke	1,000 kr.	4 kr. för	200 kr. och	2 %	av	återstoden;
1,000		»	3,000 »	20 » »	1,000 » »	4X	»	»
3,000	»	»	6,000 »	100 » »	3,000 » Z»	6X	»	»
6,000	»	»	12,000 »	280 » »	6,000 » »	8X	»	»
12,000		»	20,000 »	760 » »	12,000 » »	10%	»	»
20,000	»	»	30,000 »	1,560 » »	20,000 » »	12 X	»	»
30,000	»	»	40,000 »	2,760 » »	30,000 » »	15X	»	»
40,000	»		60,000 »	4,260 » »	40,000 » »	18X	»	»
60,000	»	»	100,000 »	7,860 » »	60,000 > »	21X	»	»
100,000				16,260 » »	100,000 » »	24X	»	»

Klass III. För andel, som tillkommer kyrka eller religiöst samfund,

landsting, kommun eller hushållningssällskap, utgör skatten:
när värdet å andelen utgör 200 kronor: 4 kronor;
när värdet å andelen överstiger

200 men icke	500 kr.	4 kr. för	200 kr. och	2X av	återstoden
500 »	1,000 »	10 » »	500 » »	6% »
1,000 » »	3,000 »	40 » »	1,000 » »	10x »	»
3,000 » »	6,000 »	240 » »	3,000 » »	15% »	»
6,000 » »	20,000 »	690 » »	6,000 » »	20% »	»
20,000 » »	60,000 »	3,490 » »	20,000 » »	25% »	»
60,000	»	3 3,490 » »	60,000 » »	30% »	»

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Klass IV. För andel, som tillkommer annan arvinge eller testamentstagare
än sådan, som omförmäles i klass I, klass II eller klass III, utgör
skatten:

när värdet å andelen utgör 200 kronor: 4 kronor;
när värdet å andelen överstiger

200 men icke	500 kr.	4 kr. för	200 kr. och 2%	av	återstoden;
500	»	»	1,000 »	10 » »	500 » »	6X	»	»
1,000	»	»	3,000 »	40 >> »	1,000 » »	10?/	»	»
3,000	»	»	6,000 »	240 » »	3,000 » »	15 X	»	»
6,000		»	12,000 »	690 » »	6,000 » »	20 %	»	»
12,000	»	»	20,000 »	1,890 » »	12,000 » »	25 %	»
20,000		»	40,000 »	3,890 » »	20,000 » »	30%^	»	»
40,000				9,890 » »	40,000 » »	35 X	»	»

Vid tillämpningen av ovanstående tariff iakttages,. att värdet å andelen
avjämnas till närmast lägre fulla hundratal kronor. (

26 §.

Har arvinge eller testamentstagare inom två år före arvlåtarens dödsfall
eller vid hans dödsfall av honom erhållit gåva, som icke jämlikt 33 §
a) eller h) är fri från skatt, skall värdet därav sammanläggas med det
värde, vartill arvingens eller testamentstagarens arvsandel enligt förut
stadgade grunder fastställts, och arvsskatten beräknas som örn allt vore
på en gång arvfallet. För skatt, som förut särskilt erlagts, skall avdrag
ske, dock att arvsskatten icke i något fall må beräknas till lägre belopp
''än som belöper på ifrågavarande arvsandel i och för sig.

Bouppteckning skall---angiven beskaffenhet.

56 §.

Från tillämpningen —--skedd uppsägning.

Har Konungen jämlikt 10 kap. 7 § lagen örn arv eller 1 kap. 3 § lagen
örn testamente förordnat, att av egendom, som på grund av arv eller
testamente tillfaller utländsk medborgare, skall utöver arvsskatten utgå
en särskild avgift, skall sådan avgift uppbäras i den ordning, varom ovan
sägs, och skola även i övrigt bestämmelserna i denna förordning i tilllämpliga
delar gälla i fråga örn sådan avgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1933. Beträffande arvsandel
efter person, som avlidit före förordningens ikraftträdande, och, såvitt
angår gåvoskatt, gåva, för vilken deklaration dessförinnan avgivits, skola
dock äldre bestämmelser äga tillämpning. Värde av fast egendom i
dödsbo efter person, som efter denna förordnings ikraftträdande avlider
under år 1933, skall, där den skattskyldige det påfordrar, upptagas lägst
till sistniimnda års taxeringsvärde i stället för näst föregående års taxeringsvärde.
;

48 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

•- h .*■ '' Vijjfh i’

3) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit ville låta föranstalta om en allsidig utredning
rörande dels frågan om beredande av möjlighet till
särskild uppskattning av det värde, vartill fast egendom
skall för beräknande av arvsskatt upptagas, dels
ock frågan angående arvsbeskattningen vid fall av urarvakonkurs
samt för riksdagen snarast möjligt framlägga
de förslag, dill vilka utredningen kan giva anledning;
samt • , f - r

4) besluta, att följande i detta utlåtande behandlade

motioner, nämligen < > ’J111 s

inom första kammaren

a) nr 175 av herr Bergman,

b) nr 221 av herr Bissmark,

c) nr 223 av herr Borell m. fl., och

inom andra kammaren

, d) nr 100 av herr förste vice talmannen Bengtsson,

e) nr 385 av herrar Andersson i Håsjön och Olsson i
Mora,

f) nr 386 av herr Ossbahr m. fl.,

g) nr 387 av herr Hingård,

h) nr 390 av herr Flyg m. fl., samt

i) nr 391 av herr Anderson i Norrköping m. fl.,

i den mån dessa motioner icke blivit av utskottet tillstyrkta
eller eljest beaktade, icke skola till någon riksdagens
åtgärd föranleda. !

Stockholm den 14 juni 1933.

På särskilda utskottets vägnar:

FELIX HAMRIN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sigfrid Hansson, Johansson i Fredrikslund, Björnsson,
Westman, Sederholm, Hagman, Wohlin, Sandén, Bagge, Bergman, Forslund och Löfgren,
samt

från andra kammaren: herrar Hamrin, Jansson i Falun, Lindqvist, Fast, Nilsson i
Landeryd, Olsson i Gävle, Linnér, Pehrsson i Bramstorp, Andersson i Tungelsta. Anderson
i Norrköping, Olsson i Golvvasta, Andersson i Löbbo och Andersson i Malmö.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Reservation.

Reservation

av herrar Johansson i Fredrikslund, Sederholm, Bagge, Nilsson i Landeryd,
Linnér och Anderson i Norrköping, vilka anfört:

Utskottet framhåller, att det i Kungl. Maj:ts proposition nr 34 framlagda
förslaget avser en utökning av arvs- och gåvobeskattningen betydligt
över den skatteskärpning, som utskottet funnit erforderlig, och att utskottet
således haft att vid bedömandet av förslaget örn en kvarlåtenskapsskatt
utgå från andra förutsättningar än dem med vilka Kungl.
Maj:t räknat. Utskottet har för sin del stannat vid den uppfattningen,
att den i nuvarande läge mest lämpliga utvägen att anskaffa det lägre
belopp, som enligt den av utskottet förordade finansieringsplanen erfordras
för en snabb amortering av visst lånebelopp, vore en höjning av de
skalor, som gälla för den nuvarande beskattningen av arv och gåva. Vid
sådant förhållande har utskottet ansett sig sakna anledning att närmare
ingå på de skäl, som kunna anföras för och emot en kvärlåtenskapsskatt.

Då vi i princip instämt med utskottet i dess ovannämnda uppfattning,
ilar detta emellertid icke blott eller ens huvudsakligen berott på den omständigheten,
att systemet med en kvarlåtenskapsskatt i det förevarande
läget befunnits obehövligt utan fast mera på de tungt vägande invändningar
av principiell och praktisk innebörd, som kunna riktas mot nämnda
skatteform och som även i ett flertal avgivna utlåtanden med stor
skärpa framförts.

Vid ifrågavarande ärendes föredragning inför Kungl. Majit betecknade
chefen för finansdepartementet kvarlåtenskapsskatten såsom en förmögenhetsbeskattning,
som uttages först efter det förmögenhetens ägare
avlidit. Kvarlåtenskapsskatten skulle alltså komma att utgöra en efterbeskattning
av arvlåtarens förmögenhet, beräknad å dödsboets förmögenhetsmassa
i dess helhet utan hänsyn till, hur denna skall fördelas
mellan lottägarna i boet. En sådan beskattning av kvarlåtenskapen bryter
emellertid mot sedan lång tid hävdvunna principer inom vår beskattningsrätt
och leder, därest kvarlåtenskapen är mera avsevärd, ej sällan
till för rättsuppfattningen stötande resultat. Det bör i detta sammanhang
framhållas, att denna skatt, sådan densamma i förslaget utformats,
skulle proportionellt fördelas på lottägarna efter storleken av vars och
ens lott. Följden skulle bliva, att den som erhåller en lott av en stor
förmögenhet finge avstå en större del därav i skatt jin örn samma belopp
tillfallit honom såsom ensam arvinge eller meddelägare i ett mindre
förmöget dödsbo. Skillnaden i beskattning av lika stora lotter kail uppenbarligen
enligt detta system bliva högst avsevärd. Ytterligare må
lii hant) lill riksdagens protokoll Z.9.7.7. II sami. Nr 2.7.

50 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Reservation.

anmärkas, att, jämväl med fasthållande av den i förslaget angivna grunden
för skatten, att den skulle utgöra en ef ter beskattning av arvlåtarens
förmögenhet, bristande konsekvens synes vidlåda förslagets utformning
bland annat därutinnan, att skatten utgår med enahanda belopp utan
hänsyn till den tid, varunder arvlåtaren varit ägare av den förmögenhet,
han vid dödsfallet efterlämnat.

Hur man än motiverar en förmögenhetsbeskattning, som uttages i
samband med ägarens död, torde vara ofrånkomligt, att densamma — särskilt
örn den blir av sådan storlek, att dess erläggande periodiskt blir
en mera regelmässig företeelse och den således betalas av de särskilda
arvingarna och testamentstagarna i stället för att i sin helhet utgöras
av den oskiftade kvarlåtenskapen — för det allmänna medvetandet kommer
att framstå och verka såsom en på arvingarna och testamentstagarna
lagd förmögenhetsskatt.

På de av oss nu anförda skälen kunna vi icke under några förhållanden
förorda införandet av en kvarlåtenskapsskatt.

På sätt framgår av utav oss avgiven reservation vid särskilda utskottets
utlåtande nr 17 ligger slutsumman av de av oss tillstyrkta anslagen
cirka 43,000,000 kronor under de av utskottet förordade lånebeloppen. Vid
sådant förhållande kan enligt vårt förslag lånebehovet — med tillämpande
av samma princip för lånebeloppens fördelning på längre och kortare
tid, som av utskottet föreslagits, begränsas till 80,000,000 kronor och
erfordras förty för amortering på kort tid av detta belopp icke större
förhöjning av de skalor, som gälla för den nuvarande beskattningen av
arv och gåva, än som föreslås i de lika lydande motioner som väckts av
herrar Borell och Anderson i Norrköping m. fl. (I: 223 och II: 391), vid
vilken förhöjning inkomsten av arvsskatten med försiktig beräkning kan
antagas inbringa cirka 19,000,000 kronor årligen. Med denna summa kan
det av oss angivna lånebeloppet amorteras på en tid av 4—5 år.

Med åberopande av vad vi sålunda anfört få vi, som mot vad utskottet
i övrigt anfört och yrkat icke hava något att erinra, hemställa,

att riksdagen må

1) —■ — — (= utskottets förslag);

2) --- — (= utskottets förslag) — — — följande

Förslag

-------(= utskottets förslag)---------för gåva.

Härigenom---(= utskottets förslag) —--lydelse:

7 §.

(= utskottets förslag).

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Reservation. 51

19 i

Skatt beriikuas icke för andel, sorn på grund av arv eller testamente tillkommer
efterlevande make, barn eller adoptivbarn eller avkomling
till barn eller adoptivbarn, där samma andels värde understiger 1,000 kronor,
ej heller för annan andel, som icke uppgår till ett värde av 200
kronor.

I övrigt beräknas skatten enligt denna

Tariff.

Klass I. För andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer
efterlevande make, barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn

eller adoptivbarn.

Andelsbelopp Kronor	Procenttal	Skattebelopp Kronor	Ökning för varje fullt 100-tal kronor, som faller mellan de i kol. 1 angivna andelsbeloppen Kronor
1,000	0.75	7.5 0	1.25
2,000	1.00	20	1.50
4,000	1.25	50	2.00
6,000	1.50	90	2.50
8,000	1.75	140	3.00
10,000	2.oo	200	3.50
12,000	2.25	270	3.50
15,000	2.50	375	3.50
20,000	2.75	550	3.50
30,000	3.oo	900	4.oo
40,000	3.25	1,300	4.50
50,000	3.50	1,750	6.50
60,000	3.75	2,400	6.50
75,000	4.oo	3,375	7.50
100,000	4.25	4,250	10.25
150,000	6.25	9,375	11.25
200,000	7.50	15,000	10.50
400,000	9.oo	36,000	15.00
600,000	11.00	66,000	19.oo
800,000	13.oo	104,000	23.oo
1,000,000	—	—	—

För andel, som uppgår till 1,000,000 kronor eller därutöver, utgör skatten
15 kronor för varje fulla 100 kronor.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Reservation.

Andelsbelopp Kronor	Procenttal	Skattebelopp Kronor	Ökning lör varje fullt 100-tal kronor, sorn faller mellan de i kol. 1 angivna andelsbeloppen Kronor
200	1.00	2.00	1.65
500	1.40	7.00	2.io
1,000	1.75	17.50	3.15
2,000	2.4 5	49.oo	4.55
3,000	3.15	94.50	5.95
4,000	3.8 5	154.00	7.35
5,000	4.55	227.5 0	9.45
10,000	7.oo	700	9.80
20,000	8.40	1,680	12.60
60,000	11.20	6,720	14.70
100,000	12.60	12.600	15.40
200,000	14.oo	28,000	17.50
400,000	15.75	63,000	21.oo
600,000	17.5 0	105,100	24.5 0
800,000	19.25	154,000	28.oo
1,000,000	—	—

För andel, som uppgår till 1,000,000 kronor eller därutöver, utgör skatten
21 kronor för varje fulla 100 kronor.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Reservation.

Klass lil. För andel, som tillkommer kyrka eller religiöst samfund,
landsting, kommun eller hushållningssällskap.

Andelsbelopp Kronor	Procenttal	Skattebelopp Kronor	Ökning tor varje fullt 100-tal kronor, som faller mellan de i kol. 1 angivna andelsbeloppen Kronor
200	1.75	3.50	3.50
500	2.80	14	4.2 0
1,000	3.50	35	7.oo
2,000	5.25	105	10.50
3,000	7.oo	210	14.oo
4,000	8.75	350	17.50
5,000	10.50	525	21.oo
6,000	12.25	735	21.oo
7,500	14.oo	1,050	19.60
10,000	15.40	1,540	17.50
30,000	16.80	5,040	19.60
60,000	18.20	10,920	21.oo
120,000	19.60	23,520	22.40
l 240,000	—	—	—

För andel, som uppgår till 240,000 kronor eller därutöver, utgör skatten
21 kronor för varje fulla 100 kronor.

Klass IV. För andel, som tillkommer annan arvinge eller testamentstagare
än sådan, som omförmäles i klass I, klass II eller klass III.

Andelsbelopp Kronor	Procenttal	Skattebelopp Kronor	Ökning för varje fullt 100-tal kronor, som faller mellan de i kol. 1 angivna andelsbeloppen Kronor
200	1.75	3.50	3.50
500	2.80	14	4.20
1,000	3.50	35	7.0 0
2,000	5.25	105	10.50
3,000	7.oo	210	14.oo
4,000	8.75	350	17.50
5,000	10.50	525	20.30
10,000	15.40	1,540	21.70
30,000	19.60	5,880	28.oo
60,000	23.80	14,280	29.40
120,000	26.60	31,920	29.40
240,000	—	—	—

För andel, som uppgår till 240,000 kronor eller därutöver, utgör skatten
28 kronor för varje fulla 100 kronor.

liilxang till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 23. 5

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Reservation.

26 §.

(= utskottets förslag).

56 §.

(= utskottets förslag).

Denna förordning---(= utskottets förslag)---taxerings värde.

; 3 4

3) ---(= utskottets förslag); samt

4) ---(= utskottets förslag).

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Bilaga 1.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom remiss den b februari 1933 har Kungl. Maj:t, med överlämnande
av Kungl. Majlis proposition nr 34 med förslag till förordniog örn
kvarlåtenskapsskatt med mera jämte vissa i anledning av propositionen
väckta motioner, anbefallt hovrätten att till utskottet avlämna yttrande
i anledning av propositionen och motionerna.

I anledning härav får hovrätten anföra:

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition åsyftar en mycket avsevärd
höjning av arvs- och gåvobeskattningen. Inkomsten av denna skattekälla
skulle ökas med omkring 25 miljoner kronor, vilket i jämförelse med dess
avkastning under de senaste åren innebure en stegring av inemot 150 procent.
Detta resultat skulle vinnas därigenom att dels den hos oss nu tilllämpade
formen för sådan beskattning avsevärt skärptes beträffande
större arvslotter och gåvor, dels en ny form av arvsbeskattning, kvarlåtenskapsskatt,
infördes. Medan arvsskattens maximum för närvarande i
var och en av de fyra skatteklasserna utgör respektive 10,15, 15 och 20 procent,
skulle den belastning, som i form av arvslotts- och kvarlåtenskapsskatt
kunde tillhopa drabba viss arvinge eller testamentstagare, enligt
förslaget kunna uppgå till respektive 32.8, 36, 39.2 och 42.4 procent. Skärpningen
skulle emellertid drabba blott arvingar och testamentstagare i
förmögna dödsbon, varemot på grund av en avsevärd höjning av den
gräns, vid vilken skattskyldigheten begynner, skattefrihet eller skattelindring
komme att inträda för mindre och medelstora förmögenheter.
Beträffande gåvoskatten hava motsvarande ändringar vidtagits, ehuru
frågan här måst lösas i annan ordning; kombinationen mellan kvarlåtenskaps-
och arvslottsskatt har i det hela fått ersättas med en utbyggnad
av den nu gällande gåvoskatten.

Det torde icke ankomma på hovrätten att uttala sig angående de farhågor,
som yppats, att den föreslagna skatteskärpningen kunde menligt
inverka på sparandet och kapitalbildningen, fresta till kapitalexport och
överhuvud motverka strävandena att övervinna den rådande ekonomiska
depressionen. Hovrätten torde ej heller hava att yttra sig angående beräkningen
av de skattebelopp, som kunna förväntas inflyta, eller angående
dessa belopps behövlighet ur budgetär synpunkt. Lika litet synes
det vara hovrättens sak att bidraga till diskussionen, huruvida nämnda
belopp kunde med mindre olägenhet uppbringas annorledes än genom en
förmögenhetsbeskattning, exempelvis på den indirekta beskattningens
väg. Utan att i förenämnda hänseenden ingå i någon prövning, skall
hovrätten i det följande utgå därifrån att åtminstone under de närmaste
åren ett ytterligare belopp av omkring 25 miljoner kronor årligen måste
uppbringas genom förmögenhetsbeskattning i en eller annan form. Spörsmålet
blir sålunda, huruvida de remitterade förslagen innefatta en lycklig
eller i varje fall acceptabel lösning av nämnda rippgift, och det sålunda
begränsade problemet skall här diskuteras huvudsakligen ur rättslig
synpunkt.

Hela intäkten av nu ifrågavarande skatteformer är avsedd att under en
tid av fyra år användas till amortering av statslån örn 160 miljoner kro Rihang

till riksdagens protokoll 1933. II somt. Sr 23. 1

2 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. bilaga 1.

nor, villia skulle upptagas för finansiering av offentliga arbeten, anordnade
till bekämpande av arbetslösheten. Med hänsyn till det sålunda angivna
syftet läge det nära till hands att antaga, att den starka skatteskärpningen
vore tänkt såsom en extraordinär pålaga att utgå under en begränsad
tid av fyra år för att bereda tillfällig hjälp i ett statsfinansiellt
nödläge. Detta är emellertid icke meningen. Det är blott »till en början»
som skattemedlen i fråga skola användas i nyssnämnda syfte; beträffande
den följande tiden säges blott att »dessa skatter i främsta runtmet
böra tagas i bruk för sådana ändamål, som innebära att kapital bildas
i det allmännas hand eller med bistånd från det allmänna» (s. 24—25).

Lämpligheten att binda vissa skatteintäkter vid vissa bestämda ända^
mål och särskilt att genom beskattning av förmögenhet bilda kapital i
samhällets hand skall ej av hovrätten upptagas till prövning. Men väl
anser sig hovrätten böra framhålla, hurusom den nu föreslagna beskattningsåtgärden
icke lämpar sig såsom en tillfällig nödåtgärd, avsedd att
vinna användning allenast under viss kort tid, i förevarande fall en fyraårsperiod.
Det kan icke vara rimligt att fördela de tunga bördor, om
vilka här är fråga, på en liten krets av personer, vilken bestämmes av
den tillfälliga omständigheten, att de under nämnda tidsperiod förlora
en nära anhörig; skedde det, kunde med fog talas örn rättvisans lotteri.
Vill man begränsa sig till att söka hjälp genom extraordinära pålagor av
tillfällig art, torde sålunda de föreslagna beskattningsåtgärderna utan
vidare kunna lämnas ur räkningen. Endast under förutsättning att fråga
är örn deras mera definitiva införlivande med vårt skattesystem torde deras
lämplighet förtjäna att diskuteras. Men örn frågan sålunda gäller,
icke en tillfällig nödåtgärd utan en i sina huvuddrag bestående lösning
av arvsbeskattningens problem, kräver förslaget å andra sidan en så
mycket noggrannare prövning.

Den viktigaste nyheten i förslaget är den s. k. kvarlåtenskapsskatten,
vilken i motsats till gällande arvsskatt skulle läggas icke på de särskilda
arvs- och testamentslotterna utan på kvarlåtenskapen i dess helhet. Såsom
i propositionen erinras, har kvarlåtenskapsskatt tidigare utgått i vårt
land. För den nu levande generationen är den emellertid okänd, oell dess
historiska förebilder hava haft helt andra och blygsammare dimensioner.
Med undantag av England, där motsvarighet till vår förmögenhetsskatt
saknas, synes ock kvarlåtenskapsskatten utomlands spela en mindre framträdande
roll. Ur den i propositionen anförda motiveringen för denna
skatteform må återgivas följande: »Skulle man betrakta kvarlåtenskapsskatten
såsom arvsskatt i inskränkt mening, kan mot densamma naturligtvis
resas den invändningen att den bryter mot grundsatsen, att arvsskatten
med hänsyn till rättvisa och billighet bör anpassas efter arvingarnas
skyldskap till arvlåtaren och deras ekonomiska bärkraft, sådan
denna låter sig utläsa av arvslotternas storlek. Men motiveringen för
en kvarlåtenskapsskatt är en annan än den, som förut anförts för arvsskatten
i inskränkt mening; kvarlåtenskapsskatten skall utfylla eller ersätta
förmögenhetsskatt i annan form. Denna skatt bör alltså uttagas
där principiellt sett en högre beskattning å arvlåtarens förmögenhet under
dennes livstid varit på sin plats. Saken kan med andra ord uttryckas
så, att den ökning av förmögenhetsbeskattningen, som finnes motiverad,
får form av en skatt, som uttages först efter det förmögenhetens ägare
avlidit.» För sin del känner sig hovrätten icke av denna motivering övertygad
örn lämpligheten att med vårt skattesystem införliva en kvarlåten -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1. 3

skapsskatt sådan som den bär föreslagna. Kvarlåtenskapsskatten är
nv. s ,om en efterbeskattning av arvlåtarens förmögenhet, men den
drabbar icke honom utan arvingar och testamentstagare, på vilka den
proportionellt fördelas efter storleken av vars och ens lott. Den som erhållei
ett legat efter en miljonär får vidkännas ett kännbart avdrag,
huru obetydligt legatet än må vara, medan den som erhåller enahanda
förmån ur ett mindre bo slipper undan en motsvarande avbränning Den
ensamme arvingen till en måttlig förmögenhet är fri från kvarlåtenskapsskatt,
medan den, som ärver samma eller kanske mindre belopp men har
- tera medarvingar. får sin lott betydligt reducerad. Hovrätten tvivlar
pä att en sådan sakernas ordning står i god överensstämmelse med i vårt
land gällande uppfattning beträffande skattebördors rättvisa fördelning.
Den teoretiska grund, som anförts för kvarlåtenskapsskatten, synes icke
ägnad att rubba, de betänkligheter, vilka från förenämnda praktiska synpunkter
yppa sig, detta så mycket mindre som kvarlåtenskapsskatten,
tänkt såsom ett slags surrogat för en förmögenhetsbeskattning i levande
livet, lider av i ögonen fallande svagheter. I detta hänseende är till en
början att framhålla, hurusom kvarlåtenskapsskatten utmätes utan all
hänsyn till den nytta arvlåtaren haft av sin förmögenhet; vare sig han
innehaft densamma under ett långt liv eller den tillfallit honom kort före
dödsfallet, utgår kvarlåtenskapsskatten med enahanda belopp. Den teoretiska
argumentationen till trots, kommer skatten att verka såsom en på
arvingar och testamentstagare lagd förmögenhetsskatt, särskilt som skatten
på grund av sin storlek i stor utsträckning kommer att utgå periodiskt
och erläggas av de särskilda arvingarna och testamentstagarna i
stället för att i sin helhet utgöras av den oskiftade kvarlåtenskapen. Vill
man anlägga teoretiska synpunkter, kan uppfattningen av kvarlåtenskapsskatten
såsom en successorerna drabbande pålaga sägas vinna stöd av
det förhållandet, att enligt svensk rätt successionen sker i och med dödsfallet
och icke förmedlas genom en »administratör» eller »executor» på
det egendomliga sätt, som gäller i England och däi'' låter teorien örn en
uppskjuten förmögenhetsskatt framstå såsom mera naturlig. Emot kombinationen
mellan kvarlåtenskaps- och arvslottsskatt tala även de svårigheter.
som därav förorsakas, då det gäller att genomföra önskvärd parallellism
mellan arvs- och gåvobeskattning. Så som förslaget är utformat,
blir vid gåva från arvlåtare till arvinge skatten i regel lägre än vid
arv. därest flera medarvingar finnas, medan förhållandet i allmänhet
blir det motsatta, örn gåvotagaren är ensam arvinge. Ju flera arvingarna
äro, dess större blir i regel avvikelsen.

På nu anförda grunder anser sig hovrätten böra avstyrka den föreslagna
kombinationen av kvarlåtenskaps- och arvslottsbeskattning. Den
frågan framställer sig då, huruvida hela det avsedda beloppet lämpligen
kunde uppbringas på don gällande arvslottsbeskattningens viig. Ej heller
denna lösning anser sig emellertid hovrätten kunna tillstyrka. Den tekniska
utbyggnaden av donna skatteform har tillkommit nied tanke på en
skatt av måttliga proportioner, vilken från början var avsedd att i sin
helhet erläggas i samband med arvfallet. Då skatten fick don utbildning
den sedan i huvudsak behållit, hade de ekonomiska förhållandena en helt
annan fasthet och stabilitet än för närvarande. På den grund kunde det
låta försvara sig att såväl beträffande uppskattningen av tillgångar och
skulder som vid fixerande av de särskilda lotternas storlek tillämpa mera
summariska regler. Under våra dagars snabbt växlande konjunkturer bär

4 Särskilda utslcattets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

det emellertid visat sig, att en tillämpning av dessa regler kan leda till
mycket obilliga resultat. Lättast kan naturligtvis detta inträffa i sådana
fall, då den numera öppnade möjligheten till anstånd med skattens
betalning tagits i bruk. Örn arvsskattebördan för ett stort antal fall stegras
på nu föreslaget sätt och i samband därmed skattens erläggande i stor
utsträckning fördelas på en lång följd av år, komma nämnda olägenheter
att göra sig gällande med sådan styrka, att beskattningen icke längre
kan byggas på samma grundvalar som hittills, bouppteckningen och det
fingerade arvskiftet. Detta gäller evad man räknar med en ren arvslottsskatt
eller med en kombination av sådan skatt oell kvarlåtenskapsskatt
men alldeles särskilt i sistnämnda fall. På sätt i flera motioner framhållits,
skulle orimliga resultat i stor utsträckning uppstå, örn vid skattens
beräknande jordbruksfastighet ej finge upptagas under taxeringsvärdet.
Men även många andra exempel kunna anföras. Beträffande
jordbruksfastighet ligger felet främst häruti, att för närvarande avkastningen
oftast ej står i rimlig proportion till taxeringsvärdet. 1 andra
fall kan saken ligga till på motsatt sätt. Taxeringsvärdet a en fabrik
svarar kanske ganska väl emot avkastningsvärdet, men vid den av arvsbeskattningen
framtvungna realisationen kan skäligt vederlag ej vinnas.
Den vid dödsfallet gällande kursen på vissa värdepapper är vanligen bestämd
av måttliga utbud men ej anpassad efter en realisation i den omfattning,
som kan bliva nödvändig i och för arvsskattens betalning. Det
senaste årets erfarenheter fran aktiemarknaden visa hän på faran, att
värdena undergå en katastrofal försämring mellan dödsfallet och skattens
förfallotid, en fara som tydligen mångdubblas, örn uppskov med
skattens inbetalning skall bliva vanlig. Såsom i det föregående visats,
kommer i sådana fall skatten, hur den än konstrueras, faktiskt att verka
såsom en periodisk förmögenhetsskatt på vederbörande arvinge eller testamentstagare,
men en förmögenhetsskatt som utmätts med hänsyn till
omständigheter, vilka kanske äro helt och hållet förändrade vid den tidpunkt,
då skatten skall utgöras. Uppenbart är, att en på detta sätt konstruerad
förmögenhetsskatt kan verka fullkomligt ruinerande på den
skattskyldige även i fall då ingen annan oförsiktighet kan läggas honom
till last än möjligen att han följt lagstiftarens anvisningar beträffande
anstånd med skattens erläggande. Det bör i detta sammanhang erinras,
att ett omedelbart erläggande av hela skattebeloppet kan stöta på svårigheter
icke blott då kvarlåtenskapen huvudsakligen består av sådana
värden som exempelvis jordbruksfastighet med inventarier, utan även
då den är placerad i värdepapper; dessa senare äro ej sällan i stor utsträckning
belånade på sådana villkor, som försvåra en omedelbar realisation
av befintligt överhypotek, och även örn de äro disponibla för försäljning,
kan måhända skäligt pris ej erhållas vid en hastig avveckling.
Örn medel till skattens omedelbara infriande uppbringas genom belåning
av tillgångarna, äro riskerna för ruinerande förluster till följd av försämrade
konjunkturer tydligen icke mindre än örn anstånd med betalningen
utverkas.

Beträffande fideikommitterad egendom skall enligt 7 § i förordningen
örn ai’vsskatt och skatt för gåva värdet beräknas såsom örn egendomen tillfallit
fideikommissinnehavaren med äganderätt. Lagberedningen yttrar
härom i sitt förslag till lag örn testamente (s. 137): »Vad arvsskatteförordningen
inbegriper under fideikommissrätt bär varit föremål för tvekan.
Har vid successiv äganderätt till viss egendom — såsom vanligen är fallet

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

— en föregående ägare skyldighet att lämna egendomen från sig oförminskad
till den därefter berättigade, står hans rätt enligt beredningens uppfattning
ekonomiskt vida närmare nyttjanderätten än äganderätten. Detta
gäller jämväl örn de typiska perpetuel^ familjefideikommissen. Med anledning
härav synes det även böra tagas i övervägande, huruvida icke
möjligen dylik successiv rätt bör i fråga örn arvsskatt jämställas med
nyttjanderätt». Skall arvsbeskattningen höjas på föreslaget sätt, lärer
den av lagberedningen ifrågasatta ändringen bliva ofrånkomlig. Särskilt
i fråga örn stora jordbruksfideikommiss med högt uppdrivna taxeringsvärden,
skulle skatten eljest kunna uppgå till högre belopp än fideikommissrättens
verkliga värde.

I det föregående bar hovrätten uppehållit sig vid de anmärkningar, som
kunna göras emot arvsbeskattningens anknytning till bouppteckningsvärdena.
Erfarenheten visar emellertid, att också den summariska beräkning
av de särskilda arvslotterna, som i regel ligger, till grund för debiteringen,
kan vara ganska missvisande. Skatten skall visserligen beräknas
på grundval av det mellan delägarna förrättade skiftet, där detta är fogat
vid bouppteckningen och finnes vara lagligen beskaffat. Men där kvarlåtenskapen
är mera betydande, låter det sig sällan göra att få ett skifte
till stånd inom den för boupptecknings registrering stadgade tid, och debiteringen
sker då med hjälp av ett fingerat arvskifte, uppgjort efter mycket
schematiska grunder. Betydande avvikelser från det verkliga rättsläget
kunna härvid uppstå, och då av sådan anledning arvsskatten blivit
för högt beräknad, lärer allenast i vissa undantagsfall möjlighet att vinna
rättelse stå öppen.

De i det föregående anförda exemplen torde visa, att en starkt ökad
arvsbeskattning icke kan byggas på den gällande lagstiftningens grund.
För ändamålet skulle krävas en ingående revision av reglerna om kvarlåtenskapens
värdering och bestämmandet av de särskilda andelarnas storlek,
en revision vars behövlighet mången gång gjort sig kännbar även vid
tillämpning av gällande skattesatser. Särskild uppmärksamhet måste
ägnas åt frågan örn eftergift av skatt. De regler i detta ämne. som innefattas
i förslaget avse — frånsett det fall att den skattskyldige avlider inom
sex månader från arvfallet — allenast fideikommissarie eller den, som
på livstid innehar nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan
förmån. Men de förutsättningar, från vilka man utgått vid skattebeloppets
uträknande, kunna även i andra fall undergå så avsevärda förändringar,
att ett utkrävande av de resterande skattebeloppen måste anses
oförenligt med rättvisa oell billighet. Att på ett samtidigt praktiskt och
i sak tillfredsställande sätt reglera sådan efterjustering av skattebeloppen
är emellertid en ytterligt vansklig uppgift.

Den av den starka skattehöjningen betingade nödvändigheten att i stor
utsträckning medgiva skattens fördelande på en följd av år och det därmed
förknippade behovet av jämkningar beträffande senare förfallande
skattebelopp torde bäst visa. huru långt man skulle föras bort från de
principer, på vilka de gällande arvsskattereglerna bygga. I den praktiska
tillämpningen finge den föreslagna arvsbeskattningen i stor utsträckning
mindre karaktären av en verklig arvsskatt än av ett slags periodisk förmögenhetsskatt.
Skattskyldighetens inträde vore väl betingat av ett arvfall,
men skattens utgörande vore ej på det för arvsbeskattningen typiska
sättet förknippat med egendomens förvärvande utan vilade på förmögenhetens
innehavare såsom sådan. Den frågan framställer sig då, huruvida

6 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

det överhuvud är välbetänkt att för nu förevarande budgetära ändamål
anlita arvsbeskattningen.

I ett statsfmansiellt nödläge söker man helt naturligt efter sådana skattekallor,
vilka kunna beraknas lämna ett betydande utbyte utan att dock
de nya bordorna kännas alltför tryckande. Och till förmån för arvsskatten
Plagar aberopas, att den är jämförelsevis lätt att bära, då den är anknuten
till ett vederlagsfritt förvärv från den skattskyldiges sida. Detta
argument förlorar uppenbarligen i värde, i den mån skatten övergår till
att vara periodisk. Huru bestickande den anförda satsen än kan låta, står
den tor övrigt i stor utsträckning i strid med förhållandena sådana de
gestalta sig i det verkliga livet. Alldeles särskilt gäller detta de talrika
fall, da kvarlåtenskapen tillkommer arvlåtarens närmaste. Örn en man
förlorar sin hustru och därvid ärver hennes hälft i boet. innebär detta i
regel icke någon reell förbättring av hans ekonomiska läge, och örn en
man dör från hustru och hemmavarande barn, undergå de efterlevandes
ekonomi oftast en förändring till det sämre. Att här tala örn en av arvfallet
betingad stegring av skattekraften är sålunda en fiktion.

Evad problemet ses från skattetekniska eller från sakliga synpunkter,
mota sålunda enligt hovrättens uppfattning avgörande betänkligheter
emot en utbyggnad av arvsbeskattningen sådan som den föreslagna. Arvsskatteförordningen,
vilken i rättstillämpningen visat sig vara behäftad
med många svagheter, kan icke uppbära den tunga överbyggnad, som ifrågasattes.
En överarbetning i syfte att skapa ett mera hållbart underlag
skulle kräva mycken tid och omsorg och lärer ändock icke leda till åsyftat
resultat, såframt hittills tillämpade huvudgrunder för skattebördors
fördelning skola upprätthållas. Redan av det nära samband, som råder
mellan arvs- och gåvobeskattningen, lärer följa, att den senare ej lämpligen
kan omläggas annat än i förening med den förra.

Den kungl, piopositionen innefattar ej blott en väsentlig skärpning av
skatten å de stora arven utan ock en betydande lindring beträffande
de mindre. Med hänsyn till de svårigheter som uppstå att på förmögenhetsbeskattningens
väg ersätta den härav orsakade inkomstminskningen
måste ^hovrätten uttala starka tvivelsmål, huruvida en sådan skattelindrmg
får anses vara av tillräckliga skäl påkallad. Enligt hovrättens menmg
vore det lyckligast, örn gällande regler angående arvsbeskattning
lämnades orubbade eller i varje fall utan annan ändring än en måttlig
skärpning av skatten å större andelar.

Med hänsyn till de betänkligheter, som möta emot arvs- och gåvobeskattningens
anlitande i föreslagen utsträckning, framställer sig spörsmålet,
huruvida icke både fran teknisk och saklig synpunkt en sådan
form av förmögenhetsbeskattning vore att föredraga, där skattskyldigheten
icke gjordes beroende av dödsfall utan skatten årligen drabbade
alla större förmögenheter och därvid anpassades efter det aktuella förmögenhetsläget.
Viii kan det, såsom i propositionen (s. 24) uttalas, icke
vara lämpligt att helt enkelt skärpa den skatt på förmögenhet, som redan
utgår i samband med inkomstskatten; nämnda form av förmögenhetsskatt
delar med arvsskatten den svagheten att bestämmas efter alltför
summariska oell godtyckligt verkande grunder. Men det torde förtjäna
undersökas, huruvida icke andra oell bättre utvägar stå till buds.
Nära till hands ligger tanken att lägga 1 någon mån ökade bördor icke på
förmögenheten såsom sådan utan på förmögenhetsinkomsten, varvid
finge övervägas, huruvida all förmögenhetsinkomst skulle drabbas lika
eller en skillnad borde göras mellan olika slag av förmögenhetsinkomst.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1. 7

Hovrätten håller före, att en sådan extra förmögenhetsskatt skulle kunna
provisoriskt så utformas, att den första uttaxeringen kunde äga rum
på grundvalen av föreliggande deklarationsuppgifter. Måhända skulle
det praktiska genomförandet av denna tanke visa sig vara en lättare
uppgift än den omläggning av arvs- och gåvobeskattningen, som bleve
nödvändig. Vilka belopp som på denna väg skulle kunna uppbringas
utan skada för kapitalbildningen och utan oskäligt betungande av de
skattskyldiga undandrager sig hovrättens bedömande. Liksom en avsevärd
höjning av skatten på arv och gåva otvivelaktigt skulle framkalla
mången gång framgångsrika försök att kringgå de nya bestämmelserna,
finge man här räkna med en liknande fara, örn beskattningen överskrede
rimliga gränser. Den sålunda till prövning ifrågasatta skatteformen
torde emellertid äga företräde därutinnan att skattebördan bleve fördelad
på flera axlar och kunde bättre anpassas efter förmågan. Vid anlitande
av denna form framtvunges även av förhållandenas egen natur
en önskvärd närmare prövning av skattebördans nationalekonomiska
återverkningar. Hovrätten vill även framhålla, att en sådan förmögenhetsskatt
kunde utan olägenhet begränsas att utgå under allenast det antal
år, som befunnes motsvara det till stöd för en utökad förmögenhetsbeskattning
åberopade behovet.

Hovrätten har i det föregående ej inlåtit sig på närmare granskning
av detaljerna i hithörande författningar. Det bör dock ej förtigas, att
förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva även i andra än här förut
berörda hänseenden företer påtagliga brister och, även frånsett den föreslagna
skattehöjningen, är i stort behov av revision. Såsom exempel må
hänvisas till vad lagberedningen i sitt förslag till lag örn testamente
(s. 136) anfört beträffande 12 och 13 §§ i nämnda förordning.

Stockholm den 23 februari 1933.

På kungl, hovrättens vägnar:

BIRGER EKEBERG.

Nils R. Piehl.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom remiss den 3 februari 1933 har Kungl. Maj:t anbefallt kammarrätten
att till bevillningsutskottet avgiva av utskottet begärt yttrande i
anledning av Kungl. Maj:ts för innevarande års riksdag framlagda
proposition nr 34 med förslag till förordning örn kvarlåtenskapsskatt
m. m. jämte vissa med föranledande av propositionen inom riksdagen
väckta motioner.

Den svenska arvsbeskattningen är för närvarande, såsom i det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet erinras, anordnad såsom en arvslottsskatt,
d. v. s. en skatt, som utgår av varje särskild arvinges eller
testamentstagares andel av kvarlåtenskapen efter den avlidne, därvid
dock lotter av viss mindre storlek äro skattefria. Skattens belopp bestämmes
enligt en tariff med skilda skatteskalor för fyra olika klasser,

8 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

ordnade huvudsakligen efter graden av skyldskap mellan arvinge respektive
testamentstagare samt den avlidne. Skalorna inom varje klass äro
progressiva och maximum för skatten är bestämt till 10 procent i klass
I, 15 procent i klasserna II och III samt 20 procent i klass IV.

Enligt det framlagda förslaget skall, med bibehållande av den nuvarande
arvslottsskatten, därjämte utgå en kvarlåtenskapsskatt, bestämd efter
storleken av boets hela behållning utan avseende å dess fördelning i särskilda
lotter. Från utgörande av dylik skatt f ritages kvar låtenskap, vars
värde icke överstiger 20,000 kronor. För överskjutande värde utgår skatten
efter en starkt progressiv skala, enligt vilken skatten maximalt kan
utgöra 20 procent av hela värdet. Beträffande arvslottsskatten föreslås
ändring i gällande bestämmelser dels därutinnan, att det skattefria beloppet
avsevärt liöjes, nämligen i klass I från 1,000 kronor till 20,000 kronor.
i klass II från 200 till 2.000 kronor samt i tredje och fjärde klasserna
från 200 till 1.000 kronor, dels ock i avseende å skatteskalorna, vilkas
maxima höjas till respektive 16, 20, 24 och 28 procent.

Kvarlåtenskapsskatten motiveras av departementschefen såsom en i efterskott
uttagen skatt å arvlåtarens förmögenhet. Principiellt sett hade
en högre beskattning av förmögenheten under arvlåtarens livstid varit
på sin plats, och det vore därför fullt befogat att efter hans död uttaga
den skatt, som rätteligen bort belöpa å förmögenheten. Trots den sålunda
givna motiveringen för kvarlåtenskapsskatten har denna i förslaget behandlats
såsom ett särskilt slag av arvsskatt, vilket tager sig uttryck
bland annat däri, att ansvaret för skatten ålägges alla arvs- och testamentstagare
i förhållande till deras andelar.

Då något skäl för påståendet att principiellt sett» en högre beskattning
av förmögenheten under ägarens livstid bort utgå icke anförts i annan
form än att det framhållits, hurusom den svenska förmögenhetsbeskattningen
är i förhållande till motsvarande beskattning i vissa andra
länder föga utvecklad, kan kammarrätten icke yttra sig örn det berättigade
i detta påstående. Det må emellertid i detta sammanhang erinras,
att beskattning av förmögenhet hos oss äger rum icke blott genom den
statliga inkomst- och förmögenhetsskatten utan också genom den för närvarande
utgående extra inkomst- och förmögenhetsskatten samt genom
den kommunala progressivskatten och utjämningsskatten, ävensom att
skatteprocenten för denna förmögenhetsbeskattning är beroende, utom på
förmögenhetens storlek, jämväl på storleken av den inkomst, vare sig
kapitalinkomst eller annan, som beskattas samtidigt med förmögenheten.
Även örn en efterbeskattning av avliden persons förmögenhet genom en
kvarlåtenskapsskatt skulle kunna anses i regel hava fog för sig, är det
dock uppenbart, att det från nämnda utgångspunkt icke kan vara riktigt
att låta allenast kvarlåtenskapens storlek vara bestämmande för skattens
belopp, utan att hänsyn tages till det antal år den avlidne innehaft
förmögenheten och undgått den skatt, som ansetts principiellt hava bort
utgå av densamma. Ett enkelt exempel visar detta. En person A efterlämnar
vid sitt frånfälle en kvarlåtenskap av 500,000 kronor, som i sin
helhet ärves av B. Enligt förslaget utgör kvarlåtenskapsskatten i detta
fall 69,200 kronor. Sju månader efter Ars död (således efter utgången av
den i 48 § 1 mom. förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva omför -mälda tiden) avlider jämväl B, som antages hava av egna medel guldi!
såväl kvarlåtenskaps- som arvslottsskatt samt vid sitt frånfälle efterlämna
såsom kvarlåtenskap just den efter A ärvda förmögenheten. Även nu

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1. 9

skall kvarlåtenskapsskatt betalas med 69,200 kronor, oaktat B innehaft
förmögenheten så kort tid, att det ej gärna kan vara tal örn att han
nndgått förmögenhetsskatt till belopp, som ens tillnärmelsevis är lika
högt som kvarlåtenskapsskatten. Emot kvarlåtenskapsskatten, betraktad
såsom en i efterskott uttagen förmögenhetsskatt, kail vidare anmärkas
att, under det enligt reglerna i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda
för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk, ävensom vissa andra
tillgångar icke inräknas i skattepliktig förmögenhet, motsvarande undantag
icke göres beträffande skattepliktig kvarlåtenskap.

På grund av det nu anförda och då det otvivelaktigt är med rättvisa
och billighet bäst överensstämmande, att all arvsskatt (i vidsträckt bemärkelse)
anpassas efter arvingarnas skyldskap till arvlåtaren och deras
ekonomiska bärkraft, sådan denna framgår av arvslotternas storlek, synas
enligt kammarrättens förmenande goda skäl tala för att den påbyggnad
av arvsbeskattningen, som må vara behövlig för ökning av statsverkets
inkomster, verkställes uteslutande inom ramen för arvslottsskatten
med ändring av de för denna gällande skalorna.

Enligt de vid propositionen fogade tabellerna VI a—d, jämförda med
den å sid. 29 intagna tabellen, skulle, under antagande att kvarlåtenskap
uppdelas på tre lika stora andelar, kvarlåtenskapsskatten och arvsskatten
i inskränkt bemärkelse tillsammans uppgå till maximalt 32.8 procent i
arvsklass 1, 36 procent i arvsklass II, 39.20 procent i arvsklass III och 42.40
procent i arvsklass IV.

En jämförelse med de i propositionen lämnade uppgifterna angående
arvsbeskattningen i vissa främmande länder (se tabell å sid. 23) utvisar,
att den i propositionen föreslagna arvsbeskattningen skulle, åtminstone
från och med det kvarlåtenskap uppnått en storlek av 150,000 kronor,
under antagande örn kvarlåtenskapens uppdelning på tre barn bliva betydligt
högre än i något annat land, med undantag därav att i England,
när fråga är örn kvarlåtenskaper av den storlek, att de ytterligt sällan
kunna antagas förekomma hos oss, skattebelastningen kan uppgå till
ännu högre procenttal än enligt föreliggande förslag.

Efter omläggning av vår arvsbeskattning på sätt i propositionen föreslagits
beräknas denna komma att årligen tillföra statsverket en avkastning
av 40 miljoner kronor. Kammarrätten tillåter sig uttala tvivelsmål
angående riktigheten av denna beräkning, särskilt såvitt angår de närmaste
åren efter omläggningen, då den i propositionen jämväl föreslagna
och till följd av ökningen i skattebelastning givetvis fullt motiverade
utvidgningen i avseende å rätten till anstånd med skattens inbetalning
torde medföra, att det kontanta belopp, som av skatten inflyter till statskassan,
blir icke obetydligt mindre än den beräknade summan.

I somliga av de i anledning av propositionen inom riksdagen väckta
motioner, vilka remitterats till kammarrätten, hava vidrörts de svårigheter
och förluster, som den avsevärt ökade arvsbeskattningen kan förväntas
medföra för dödsbodelägare i sådana fall, då kvarlåtenskapen helt
och hållet eller till sin huvudsakligaste del utgöres av svårrealiserbara
tillgångar såsom fastigheter, i allmänna handeln ej gångbara aktier, en
industriell anläggning eller en affärsrörelse. Kammarrätten anser sig
ej hava anledning att ingå på frågan örn dessa svårigheter och förluster
eiler att till behandling upptaga de invändningar i övrigt, vilka från de
skattskyldigas synpunkt kunna göras mot »len föreslagna omläggningen

10 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

av arvsbeskattningen, i vidare mån än såvitt angår fastställandet av de
värden, vilka skola ligga till grund för kvarlåtenskaps- och arvslottsskatternas
beräkning. Beträffande denna fråga kommer kammarrätten
att yttra sig här nedan. Kammarrätten vill ej heller uppehålla sig vid
de nationalekonomiska betänkligheter, vilka det ifrågavarande förslaget
kan vara ägnat att framkalla.

Däremot finner sig kammarrätten ej böra underlåta att fästa uppmärksamheten
på vissa följder ur beskattningssynpunkt, som förslagets genomförande
kan befaras komma att medföra. Kammarrätten syftar härvid
först och främst på vad ämbetsverket tidigare, då det ifrågasatts att
genom skärpt beskattning, särskilt av förmögenhet, öka det allmännas
intäkter, anfört därom att en dylik skärpning kunde befaras komma att
hos vederbörande skattskyldiga alstra benägenhet att genom särskilda
dispositioner, inom och utom lagens råmärken, motverka det med beskattningen
avsedda syftet. Med uppläggningen av arvsbeskattningen på det
nu föreslagna sättet skulle möjligheten att på fullt legalt sätt vidtaga
dylika dispositioner ökas. Höjningen av det skattefria beloppet och mildringen
av skatteskalorna, såvitt angår gåvor intill viss gräns, skulle underlätta
och helt visst även locka till att medelst successiva gåvor med
lagom avpassad mellantid överflytta egendom å barn eller andra, som
eljest skulle erhållit densamma först efter givarens död. Därest givarens
livstid varar tillräckligt länge, kan på detta sätt en avsevärd minskning
av den blivande kvarlåtenskapen åstadkommas och därmed beskattningen
helt eller delvis undvikas. En förmögenhet kan vidare minskas genom
lämnande av periodiska understöd, vilka beskattas allenast på den
allmänna beskattningens väg. De redan nu särskilt beträffande fastigheter
å landet förekommande släktköpen torde, i händelse den föreslagna
höjningen av arvsbeskattningen genomföres, komma att betydligt öka i
antal och köpeskillingen därvid allt mera närma sig den gräns, då ett
benefikt fång kan anses konstaterat. Vad beträffar möjligheterna att på
illegal väg undandraga sig ifrågavarande skatter bör det framhållas, att
det möter icke ringa svårighet att hålla kontroll över att sådant undandragande
icke sker förmedelst gåvor, för vilka skatt ej erlägges.

En annan menlig följd av arvsbeskattningens höjning i sa väsentlig
grad som nu föreslagits torde bliva, att nedgång i skatteintäkterna å inkomst
av kapital och av rörelse samt å förmögenhet kommer att inträda.
En dylik nedgång lärer förorsakas, ej blott därav att i många fall en
icke ringa del av arvfallen förmögenhet tages i anspråk för arvsskattens
gäldande, utan även därav att de enskildas lust att spara och bilda kapital
med all säkerhet kommer att i hög grad förminskas, då de hava att
emotse att en avsevärd del av det hopsparade kapitalet fråntages deras
arvingar i form av arvsskatt. Även örn denna verkan icke i mera kännbar
grad gör sig gällande under de allra närmaste åren efter arvsbeskattningens
omläggning, torde det icke kunna betvivlas, att efter några få
års förlopp så skall bliva fallet. Är detta för statens del en betydande
nackdel, kan det, såvitt angår skatt å inkomst, bliva rent av bekymmersamt
för kommunerna, vilka icke få någon del av arvsskatten och som
ej äga samma möjligheter som staten att på annan väg förskaffa sig
skatteintäkter.

I motionerna 1:221 och 11:387 har med styrka framhållits vikten av
att det värde å kvarlåtenskap, som lägges till grund för arvsskatt, är
det verkliga. Yad härutinnan för närvarande gäller betecknas såsom

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

synnerligen otillfredsställande. I detta avseende riktas i främsta rummet
anmärkning mot bestämmelsen att värde å fast egendom, som ingår
i kvarlåtenskap, icke må upptagas lägre än nästföregående årets taxeringsvärde.
Ej minst med hänsyn därtill att taxeringsvärdena fastställas
för femårsperioder utan möjlighet till ändring under löpande taxeringsperiod
i andra än särskilt angivna undantagsfall förekommer det ofta, att
en fastighets värde vid tiden för arvfallet väsentligt avviker från taxeringsvärdet.
Vad andra tillgångar än fastighet beträffar är det uppenbart,
att inom kort tid efter ett dödsfall sådana förändringar i avseende
å värdet kunna inträda, att hänsyn därtill skäligen bör tagas vid arvsskattens
beräkning. Därest en avsevärd höjning av arvsskatten genomföres,
kräver billighet och rättvisa, att kvarlåtenskapens värde fastställes
på sådant sätt, att skatten icke utgår på högre värde än det verkliga,
enär i annat fall arvsskatten kommer att i realiteten utgå med ännu
högre procenttal än lagen utvisar.

Kammarrätten finner vad sålunda anförts vara förtjänt av synnerligt
beaktande. Vår fastighetstaxering är som bekant anordnad så, att allmän
taxering äger rum vart femte år. De värden, som då med hänsyn
till de vid taxeringsårets ingång rådande förhållandena fastställas, få
ej utom i särskilt angivna fall ändras förrän vid nästa allmänna fastighetstaxering.
Bland fall, då omtaxering under löpande taxeringsperiod
må äga rum, märkas särskilt de, då fastighets värde genom eldsvåda,
vattenflöde eller annan dylik anledning eller genom nedrivning av byggnad
eller skogsavverkning så minskats, att förändringen föranleder en
minskning av taxeringsvärdet med minst en femtedel, eller då fastighets
värde genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts, att därav föranledes
en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel. Där omtaxering
äger rum, skall den verkställas med hänsyn till det allmänna prisläge,
som legat till grund för den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen.
Skulle under mellantiden en allmän konjunkturförändring hava
inträtt, får detta icke öva någon inverkan vid det nya taxeringsvärdets
fastställande. Med de sålunda gällande bestämmelserna angående taxering
av fastighet torde det vara uppenbart, att i tider sådana som de närvarande
det nästföregående årets taxeringsvärde, vilket kanske i själva
verket bestämts för flera år sedan, ofta nog icke överensstämmer med
fastighetens verkliga värde.

Å andra sidan måste emellertid regeln örn taxeringsvärdet såsom grund
för bestämmande av det värde, varmed en fastighet anses ingå i avliden
persons kvarlåtenskap, betraktas såsom enkel och praktisk. Att helt borttaga
densamma lärer icke kunna ifrågasättas. Då det uppenbarligen icke
kan överlämnas åt enskilda bouppteckningsförrättare, vilka som helst,
att fastslå värdet å fastighet, som i bouppteckningsinstrumentet upptages,
skulle ett uteslutande av nämnda regel medföra nödvändigheten
av andra föreskrifter angående fastighetsvärdets bestämmande. Oavsett
att det skulle möta icke ringa svårighet att avfatta dessa föreskrifter
på sådant sätt, att garanti vunnes för att värdet icke bestämdes vare
sig för lågt eller för högt, skulle desamma helt säkert komma att för
dödsbodelägare medföra allt annat än önskvärda kostnader och besvär.
Att märka är också, att enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
fastighet såsom ingående i förmögenhet skall upptagas
till det taxeringsvärde, som vid beskattningsårets utgång var gällande
för densamma, eller i vissa fall till det taxeringsvärde, som för taxeringsåret
åsättes fastigheten.

12 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

Om det således torde vara tydligt, att föreskriften om taxeringsvärdet
såsom utgörande fastighets värde i arvsskattehänseende bör såsom allmän
regel bibehållas, synes det likväl kunna ifrågasättas, huruvida ej
undantag från denna regel bör medgivas, särskilt med hänsyn till tider,
då starka växlingar i de allmänna konjunkturerna förekomma. Hur ett
dylikt undantag skulle anordnas, är emellertid icke lätt att säga. Utan
att vilja framställa något förslag härutinnan vill kammarrätten nämna,
att vid de överläggningar, som å vederbörande avdelning inom ämbetsverket
hållits beträffande förevarande fråga, följande uppslag synts förtjänt
av närmare övervägande. I fall, då dödsbodelägare förmenade gällande
taxeringsvärde å i kvarlåtenskap ingående fastighet icke överensstämma
med dennas verkliga värde, skulle det stå dem fritt att hos utmätningsmannen
i orten påkalla värdering av fastigheten. Utmätningsmannen
— som ju Ilar att verkställa dylik värdering av utmätt fast egendom
— skulle vid värderingsförrättningen biträdas av två gode män.
Det vid värderingen fastställda värdet, vilket skulle bestämmas med
hänsyn till förhållandena vid tiden för arvlåtarens död, skulle upptagas
i bouppteckningen och därmed ligga till grund för beräkning av kvariåtenskaps-
och arvsskatt. Värderingsmännen skulle vara berättigade att
av dem, som påkallat värderingen, erhålla gottgörelse efter viss i lagen
bestämd grund. — Kammarrätten vill emellertid hava tillagt, att kammarrätten
känner sig tveksam örn lämpligheten av att, på sätt enligt
det omförmäldå uppslaget skulle ske, anordna en fastighetsvärdering för
beskattningsändamål vid sidan av och i annan ordning än den allmänna
uppskattning, som verkställes av taxeringsmyndigheterna.

I anledning av det i motion 11:385 framförda förslaget att vid beräkning
av kvarlåtenskapsskatt och arvsskatt såsom fastighets taxeringsvärde
skall användas det av taxeringsnämnd senast åsätta värdet vill
kammarrätten framhålla, att förslaget synes näppeligen kunna godtagas
i den form, vari det framlagts, då ju ändring i den av taxeringsnämnden
verkställda uppskattningen kan ifrågakomma. Det förefaller emellertid
som örn — för den händelse särskilda värderingsregler i huvudsaklig
överensstämmelse med nyss omförmäldå uppslag icke anses böra ifrågakomma
— de synpunkter, vilka legat till grund för det i motionen gjorda
förslaget, skulle kunna lämpligen tillgodoses på det sätt, att genom tilllägg
till 49 § 1 mom. arvsskatteförordningen rätt till restitution av erlagd
skatt medgives, där det visas att vid taxering av i kvarlåtenskap ingående
fastighet under det år. varunder arvlåtaren avlidit, slutligen fastställts
lägre taxeringsvärde än det nästföregående årets. Kestitutionen
skulle givetvis omfatta allenast så stor del av skatten, som icke skulle
utgått, _ därest det lägre taxeringsvärdet lagts till grund för skattens
beräkning. Alternativt kunde det i motionen framförda yrkandet tillmötesgås
såtillvida, att det i en övergångsbestämmelse stadgades, att
icke 1932 utan 1933 års taxeringsvärde skall vara grundläggande för
beskattningen av fastighet, tillhörande person som avlider under år 1933.

Såsom förut nämnts har motionsledes framförts den tanken att, folden
händelse andra tillgångar i ett dödsbo än fastighet skulle inom kort
tid efter arvlåtarens död falla i värde, hänsyn härtill borde tagas vid
kvarlåtenskaps- och arvsskatternas beräkning. Avsteg skulle således här
göras från regeln att det är tillgångens värde vid dödstillfället som skall
ligga till grund för bestämmande av skattens belopp. Örn de billighetsskäl,
som i fråga om vissa tillgångar med växlande värde såsom aktier,

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

banklotter och obligationer onekligen tala för ett dylikt avsteg, skulle
anses böra föranleda att, i händelse nedgången i värdet inträffar inom
tre månader efter dödsfallet (bouppteckningstiden) och är av viss betydenhet,
hänsyn därtill skall tagas, synes detta kunna ske genom införande
även här av en utvidgad rätt till restitution.

Kammarrätten anser sig slutligen böra påpeka att, därest yrkandet
örn sådan förändring i arvsskatteförordningen, att fideikommissinnehavares
rätt till fideikommissegendom skall beskattas såsom nyttjanderätt,
skulle bifallas, konsekvensen lärer fordra, att motsvarande ändring göres
i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

I behandlingen av detta ärende, därvid skiljaktig mening icke förekommit,
hava deltagit undertecknad president, som fördragit ärendet,
kammarrättsråden Cygnaeus, Norrman, Ljungberg och von Sydow samt
assessorerna Möllerstedt och Stern.

Stockholm den 27 februari 1933.

På Kungl. Maj:ts och rikets kammarrätts vägnar:

K. H. HÖGSTEDT.

N. J. Bagge.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom nådig remiss den 3 innevarande februari har Överståthållarämbetet
anbefallts att till Eder överlämna begärt yttx-ande över Kungl.
Maj:ts proposition nr 34 med förslag till förordning örn kvarlåtenskapsskatt
m. m. samt över vissa i anledning av propositionen väckta motioner
och får Överståthållarämbetet i anledning härav anföra följande.

Den föreslagna kvarlåtenskapsskatten måste till sina verkningar såväl
för samhället som de enskilda betecknas som ödesdiger samt leder i enskilda
fall till orimliga resultat. Den största vådan för samhället ligger
däri att en så högt beräknad skatt inom en relativt kort tid kommer samhällets
hittills mest konstanta skattekällor nämligen den statliga inkomst-
och förmögenhetsskatten samt arvsskatten att i betänklig grad
sina. Intresset att spara förslappas och försöken att genom vidtagande
av olika åtgärder undgå skattskyldigheten ökas. De enskilda åter komma
att se en genom generationers omtanke och arbete samlad förmögenhet
spolieras och för mången, som ärver en förmögenhet investerad i
fastighet eller rörelse, torde det bliva omöjligt att erlägga skatten. I sådana
fall lära arvingarna nödgas göra sig urarva och staten tvingas då
att övertaga fastigheten eller rörelsen. Detta innebär en socialisering
på omvägar. Såsom herr Hingård i sin motion nr 387 visar blir kvarlåtenskapsskattens
storlek rent ödeläggande för större jordbruksfideikommiss
och det torde kunna ifrågasättas, huruvida arvsskatten för dessa
redan med nu gällande skattesatser borde utgå såsom för nyttjanderätt,
därvid skattens storlek blir beroende av den nya fideikommissariens ålder,
i stället för att denne nu har att erlägga lagfartsstämpel och arvs -

14 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

skatt såsom om han förvärvat fastigheten med äganderätt. Det drastiska
exempel, som av denne motionär anföres, visar att propositionen örn en
avsevärd höjning av skatten å kvarlåtenskap bort föregås av en utredning
i berörda hänseende och även synes fog förefinnas för en ändrad
värderingsgrund för vissa andra i en kvarlåtenskap ingående förmögenhetsobjekt.

..Visserligen är kvarlåtenskapsskatten avsedd att utgöra en uppskjuten
förmögenhetsskatt å den avlidnes förmögenhet, men genom att arvinge
eller testamentstagare svarar för denna skatt i förhållande till storleken
av den på honom belöpande andelen av kvarlåtenskapen leder densamma
till orimliga resultat, varpå endast ett par exemplar må anföras. En
person efterlämnar en behållning av 500,000 kronor, som skall fördelas
på fem barn. Ett var av dessa får då för sin arvslott å 100,000 kronor
erlägga en kvarlåtenskapsskatt av 13,840 kronor. Däremot har ett ensamt
barn. vars far efterlämnat 100,000 kronor, för sin arvslott av samma
storlek som de föregåendes att erlägga en kvarlåtenskapsskatt av endast

5,200 kronor. Ett annat ännu orimligare exempel är följande. En miljonär
testamenterar en sin tjänare 10,000 kronor. Denne får i kvarlåtenskapsskatt
erlägga 1,692 kronor, men har samme tjänares husbonde endast
efterlämnat 50,000 kronor blir kvarlåtenskapsskatten för lika stor
testamentslott 240 kronor. En beskattning, som leder till sådana resultat,
synes Överståthållarämbetet icke böra införas, utan synes även en
skärpt arvsbeskattning böra liksom för närvarande är fallet beräknas i
förhållande till den skattskyldiges lott i boet i stället för å kvarlåtenskapen
såsom en helhet betraktad. Den omständigheten att en skatt av
detta slag vunnit tillämpning i andra länder finner Överståthållarämbetet
med hänsyn till det ovan anförda icke utgöra något motiv för dess
införande i vårt land.

Även kan Överståthållarämbetet icke underlåta att framhålla sina betänkligheter
mot en större skärpning av arvslottsbeskattningen utan att
samtidigt åtgärder vidtagas för en effektivare kontroll av bouppteckningars
riktighet. Särskilt torde för förmögnare personer frestelsen
bliva stor att, såsom redan sker för att undgå inkomstbeskattning, placera
kapital i utlandet och sker detta genom skapande av utländska familjestiftelser
undgår kapitalet såväl arvs- som gåvobeskattning. Örn
Överståthållarämbetet sålunda anser sig böra avstyrka en större höjning
av arvsskatten finner Överståthållarämbetet å andra sidan skäl icke föreligga
att från skatteplikt undantaga arvslotter och gåvor, som icke överstiga
20,000 kronor. År 1931 uppgingo hos Överståthållarämbetet deklarerade
gåvor å detta belopp till sammanlagt 1,462,529 kronor och drogo
dessa tillhopa en gåvoskatt av 32,718 kronor 10 öre. Även underlättar
skattefrihet för så pass stort belopp som 20,000 kronor möjligheten att genom
gåvor vart annat år av detta belopp avsevärt minska det belopp,
som eljest skolat vid givarens frånfälle beskattas.

Slutligen anser Överståthållarämbetet i likhet med några motionärer
det olämpligt att reservera inkomsten av ifrågavarande beskattning för
visst ändamål och detta närmast av den anledning att åtminstone efter
två år denna skatt med hänsyn till de stora förmögenheter, som under de
sista månaderna och fortfarande dagligen deklareras såsom bortgivna
till avkomlingar i rätt nedstigande led,acke torde komma att giva det beräknade
beloppet. Till stöd för sistnämnda påstående må anföras att å
till Överståthållarämbetet från och med den 1 december 1932 till och med

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1. 15

den 20 innevarande februari ingivna gåvodeklarationer enligt nu gällande
tariff i gåvoskatt erlagts något över 863,000 kronor, vilket belopp
omräknat i kvarlåtenskapsskatt och arvslottsskatt representerar en avsevärt
större summa. Till jämförelse må nämnas att under hela år 1930,
som får anses i detta avseende hava utgjort ett normalt år, uppgick den
i Stockholm erlagda gåvoskatten till 302,450 kronor.

Stockholm den 22 februari 1933.

HENNING ELMQUIST.

Fr. von Friesen.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom nådig remiss den 3 innevarande februari har Kungl. Majit anbefallt
statskontoret att före utgången av sagda månad till Eder avgiva
yttrande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 34 med förslag till
förordning örn kvarlåtenskapsskatt m. m. jämte vissa i anledning av propositionen
väckta motioner; och får statskontoret till åtlydnad av den
sålunda givna befallningen anföra följande.

Av den remitterade propositionen framgår, att hela inkomsten av arvsoch
gåvobeskattningen är avsedd att tagas i anspråk för att möjliggöra
en skyndsam återbetalning av medel, som enligt den i statsverkspropositionen
framlagda finansplanen skulle upplånas för bekostande av utvidgade
offentliga arbeten. Även örn detta spörsmål ej direkt ingår bland
de frågor, som i propositionen nr 34 underställts riksdagen och över vilka
statskontorets yttrande sålunda begärts, vill statskontoret likväl i detta
sammanhang ifrågasätta, huruvida det kan anses lämpligt att för speciellt
utgiftsändamål binda inkomsterna av en allmän skatt av arvs- och
gåvoskattens art. Det synes också kunna ifrågasättas, huruvida ej, därest
så finnes bör ske, de inflytande medlen av angivna slag borde fonderas
för åstadkommande av bättre överskådlighet och reda ur redovisningssynpunkt.

Emellertid erfordras för balansering av det framlagda budgetförslaget
en merinkomst av 25 miljoner kronor; och synes denna merinkomst vara
behövlig under 4—5 år framåt. För åstadkommande av densamma har
föreslagits en utbyggnad av den nu gällande arvs- och gåvobeskattningen.

För den händelse denna ökade beskattning —- såsom av motiveringen
kan synas framgå — är avsedd att utgöra ett provisorium med endast
några års räckvidd, vill statskontoret framhålla, att arvsbeskattningen
knappast kan anses lämplig för åstadkommande av en tillfällig förhöjning
i statsverkets inkomster. Det måste komma att synas synnerligen
obilligt, att under viss kortare tidsperiod erhållna arv och gåvor skulle
draga avsevärt högre skatt än den, de vid annan tidpunkt skulle hava
medfört.

Den avsedda inkomstökningen skulle åstadkommas genom införande av
en ny skatteform. kvarlåtenskapsskatten. Förslaget i denna del synes
statskontoret ägnat att redan av principiella skäl väcka tvekan. Rätten
till den vid dödsfall framträdande kvarlåtenskapen övergår omedelbart

16 Särskilda utskottets utlåtande Är 23. Bilaga 1.

till delägarna i dödsboet. Förekommande beskattning bör därför träffa
dessa delägares lotter, ej lcvarlåtenskapen som helhet. En sådan skatt
kan också medföra mycket ojämna verkningar, åtminstone när den är så
tyngande som den föreslagna. Statskontoret vill i sådant hänseende framhålla
den stora skillnaden i skattebelastning, som kommer att föreligga
mellan två lika stora lotter, vilka härröra, den ena från en kvarlåtenskap
av mycket stor omfattning, den andra från en mindre sådan.

Örn redan principiella skäl alltså funnits tala mot förslaget, bliva betänkligheterna
mot detsamma än större, då man tager i betraktande de
verkningar, förslaget kan väntas medföra på näringslivets område. Den
nu föreslagna kvarlåtenskapsskatten, kombinerad med en tillika föreslagen
skärpning av arvs- och gåvoskatten, skulle nämligen med största sannolikhet
medföra en så hård beskärning av de i form av kvarlåtenskap
och gåvor framträdande förmögenheterna, att stor risk föreligger, att
redan efter ganska kort tid industriens och näringslivets tillgång på
kapital minskats i sådan omfattning, att man på dessa verksamhetsområden
komme att få bevittna stark tillbakagång och på sina håll ett nedläggande
av de nu i gång varande företagen. Att sådana verkningar ej
kunna vara för landet lyckliga, synes uppenbart; att landets skattekraft
minskas blir en oundviklig följd. Statskontoret finner sig alltså ej kunna
tillstyrka det i propositionen framlagda beskattningsförslaget.

Däremot torde för åstadkommande av åtminstone en del av den såsom
erforderlig angivna inkomstökningen en höjning kunna vidtagas av den
nu gällande arvs- och gåvoskatten. Statskontoret föreställer sig, att de
för berörda skatt gällande tarifferna skulle kunna utan svårare men för
kapitalbildningen inom landet höjas i sådan omfattning, att inkomsten
av skatten ökas med omkring 50 procent. Att i berörda sammanhang helt
befria de mindre arvs- och testamentslotterna samt smärre gåvor från
skatt genom höjning av de nuvarande skattefria beloppen torde emellertid
icke vara möjligt. Såvitt framgår av de i propositionen lämnade uppgifterna,
bär nämligen för dylika smärre arvs- och testamentslotter enbart
arvsskatten uppgått till mer än 2 miljoner kronor under vart och
ett av åren 1930 och 1931. Den nyss omförmälda skatteökningen torde
kunna vinnas genom skärpning i nödig utsträckning av skattesatserna för
de mera bärkraftiga beloppen, förslagsvis för dem, som uppgå till mer än

20,000 kronor.

En sålunda ändrad beskattning av arv och gåva kan emellertid ej
inbringa på långt när det såsom erforderligt angivna beloppet, 40 miljoner
kronor årligen, utan endast omkring 23 miljoner kronor. Det synes
därför böra tagas under övervägande, huruvida ej tiden för amorteringen
av de i popositionen omförmälda kortfristiga lånen kunde utsträckas till
7—8 år. då berörda inkomsttitel lättare skulle förslå till deras gäldande.
Befinnes denna väg ej vara framkomlig, bör enligt statskontorets mening
annan inkomstkälla anlitas för fyllande av bristen. Främst bör därvid
undersökas, huruvida ej någon konsumtionsskatt kunde komma i fråga.
Visar sig så ej vara fallet, torde måhända någon stegring av den allmänna
förmögenhetsbeskattningen böra anlitas att företrädesvis drabba
de större förmögenhetsbeloppen.

Ytterligare vill statskontoret framhålla, att, därest det med hänsyn till
föreliggande nödläge skulle visa sig ofrånkomligt att på det av Kungl.
Majit föreslagna sättet anskaffa erforderliga medel, bestämmelserna örn
de nya skatterna synas böra erhålla karaktär av särskild nödförordning,

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1. 17

åt vilken gives en giltighetstid av allenast ett år och som sålunda för sin
fortsatta tillämpning tarvar förnyad prövning.

Därest den av statskontoret föreslagna höjningen av arvsskatteförordningens
tariffer genomföres, torde vissa i samband med den föreliggande
propositionen framkomna spörsmål kunna skjutas åt sidan i avvaktan på
den av chefen för finansdepartementet i utsikt ställda, helt visst behövliga
omarbetningen av sagda förordning. Sådana spörsmål äro frågorna
örn arvsskattens beräknande efter verkliga värdet av arvs- och testamentslotterna,
örn lindring för jordbruksfastigheter, örn sådan omläggning
att rätt till fideikommiss må betraktas såsom nyttjanderätt, örn införande
av religiöst samfund bland de testaments- och gåvotagare, som
omförmälas under klass III, och örn beräknande av arvsskatt vid urarvakonkurs.

I motionen nr 385 i andra kammaren har väckts förslag att som fastighets
taxeringsvärde skall vid värdering av kvarlåtenskap tillämpas det
av taxeringsnämnd senast åsätta värdet. Den för detta förslag framförda
motiveringen synes statskontoret övertygande. Vid sådant förhållande
och då den av förslaget föranledda ändringen i arvsskatteförordningen
icke är av grundläggande betydelse, vill statskontoret tillstyrka
dess genomförande.

De i propositionen framlagda förslagen örn utvidgning av rätten till
anstånd med skattens erläggande och örn ökad möjlighet till eftergift av
skatt hava föranletts av de synnerligen tyngande skattesatser, som i
propositionen föreslagits. Jämväl den av statskontoret föreslagna, betydligt
mildare skatteskärpningen skulle väl kunna motivera ett dylikt medgivande.
Då emellertid frågan härom är av mera principiell art, bör
dess avgörande måhända anstå till den väntade omarbetningen av arvsskatteförordningen.

Stockholm den 24 februari 1933.

A. E. M. ERICSSON.

GUSTAK ALVE.

Carl Peyron.

Till riksdagens bevillningsutskott.

På grund av nådig remiss den 3 februari 1933 har Kungl. Maj:ts befallningshavande
att till Eder avgiva yttrande över Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen nr 34 med förslag till förordning örn kvarlåtenskapsskatt
m. m. ävensom över de inom riksdagen i anledning av propositionen
väckta motioner i ämnet.

Yttrande i frågan i vad angår kvarlåtenskapsskatt och arvsskatt har
på Kungl. Maj:ts befallningshavandes begäran avgivits av rådhusrätten
i Göteborg. Det till Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna yttrandet
bifogas.

För egen del får Kungl. Maj:ts befallningshavande anföra följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 23.

18 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

Det är sålunda kvarlåtenskapsskatten, som beräknas tillföra statsverket
en ökad inkomst av omkring 20,000,000 kronor, samtidigt som arvsoch
gåvoskatten beräknas giva samma belopp som år 1930. Ehuru Kungl.
Maj:ts befallningshavande icke är i tillfälle att siffermässigt motbevisa
den statistiska utredning, vilken såsom bilaga fogats till propositionen,
har Kungl. Maj:ts befallningshavande en stark känsla av att en så hög
inkomstökning icke kommer att inträffa. Den ifrågavarande undersökningen
har grundats på förhållandena under år 1930. Den långvariga
depressionen har åtminstone vad detta län beträffar visat en stark nedgång
i förmögenketsställningen. Detta sammanhänger med den minskade
rörelsen i handel och industri, minskade eller uteblivna utdelningar
å aktier och andra värdepapper med därav följande kursfall. Minskade
inkomster hava även haft till följd att i många fall sparkapital måst
tagas till användning för levnadsbehov.

En bidragande orsak till att beräknad inkomst av den föreslagna kvarlåtenskapsskatten
och arvsskatten icke torde komma att erhållas ligger
i att en given följd av en mycket starkt ökad skatt säkerligen blir att
allmänhetens strävanden komma att inriktas på att inom de möjligheter,
som ligga inom författningarnas ram, söka undgå eller nedbringa
den höga beskattningen.

Såsom exempel härpå må anföras, livförsäkringar med insättande av
förmånstagare, upprepade gåvor, kombinerade med förbehåll örn givarens
rätt till avkomst under dennes livstid. Antagligen kommer också
antalet av mindre samvetsgranna gåvomottagare, som uraktlåta att deklarera
gåvor, att väsentligt ökas. Möjligheten till kontroll av att vederbörande
gåvoemottagare fullgöra sin deklarationsplikt är för närvarande
mycket begränsad. Åtgärder för en förbättring härutinnan är
synnerligen önskvärd.

I särskild härvid fogad bilaga framlägges ett exempel på, huru genom
gåva annars utgående arvsskatt kan väsentligen minskas.

Enligt Kungl. Maj:ts befallningsliavandes mening skulle en arvs- och
gåvobeskattning lagd på det sätt förslaget förutsätter få en synnerligen
menlig inverkan på sparviljan och kapitalbildningen och därigenom
draga med sig betänkliga konsekvenser för landets ekonomiska liv. Den
skulle också såsom nämnts, med all sannolikhet innebära starka frestelser
för den enskilde att på lagliga eller olagliga vägar söka undandraga
sig skatten och följaktligen icke giva staten den beräknade inkomsten.

Kungl. Maj:ts befallningshavande inser väl, att ifrågavarande skattekälla
under nuvarande förhållanden måste utnyttjas för att lämna ökade
bidrag till täckande av statens utgifter. Men det bör ske på sådant
sätt, att skatten ej motverkar intresset för sparsamhet eller en sund kapitalökning.
I främsta rummet synes kvarlåtenskapsskatten ägnad att
ingiva betänkligheter.

För sin del vill Kungl. Majrts befallningshavande föreslå, att den
ifrågasatta kvarlåtenskapsskatten bortfaller men att i stället med bibehållande
av gemensam tariff för arvs- och gåvoskatt, en lämpligen avvägd
skärpt progressivskala införes. Någon höjning av det skattefria
minimum synes därvid icke böra ifrågakomma.

I förbigående anser sig Kungl. Maj:ts befallningshavande böra erinra,
hurusom nuvarande bestämmelsen i 33 § punkt c), vari någon ändring ej
upptages i propositionen, icke synes stå i överensstämmelse med skattefrihetsbeloppet
för gåva enligt tariffen för gåvoskatt i 38 §.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Hilliga 1. 19

Rätten till anstånd med erläggande av skatt enligt de föreliggande förslagen
har betydligt utvidgats genom ändring av bestämmelserna i 47 $
av 1914 års förordning. De skola enligt 7 § i den föreslagna förordningen
örn kvarlåtenskapsskatt även äga tillämpning på denna skatt.

Under den tid 1914 års författning tillämpats hava i detta län endast
ett ringa fåtal begagnat sig av sådan förmån. Det är antagligt att de
ökade skattebeloppen skola medföra en stegrad användning av anståndsrätten.
Mot den föreslagna utvidgningen av normaltiden från 5 till 10
år torde knappast vara något att invända. En längre anståndstid synes
däremot icke vara tillrådlig, liksom ej heller den föreslagna möjligheten
att verkställa inbetalningen annorledes än genom lika stora årliga belopp.

Kungl. Maj:ts befallningshavandes ställning till de föreliggande frågorna
kan således anses närmast sammanfalla med de yrkanden, som framställts
i motionerna nr 223 i första och 391 i andra kammaren.

Av vad Kungl. Maj:ts befallningshavande ovan anfört lärer framgå,
att Kungl. Maj:ts befallningshavande anser, att motionen nr 390 i andra
kammaren icke förtjänar avseende. Ej heller giva förhållandena i detta
län med dess övervägande antal av småbruk och mindre jordbruksegendomar
anledning att förorda de lindrigare villkor vid arvsbeskattning
av jordbruksfastighet, som föreslagits i motionerna nr 175 i första och
nr 385 i andra kammaren. Försäljningsvärdena överstiga nämligen här
i regel taxeringsvärdena. Detta utesluter icke, att förhållandena inom
andra län med större egendomar och där försäljningsvärdena i avsevärd
grad understiga taxeringsvärdena kunna berättiga till modifierande bestämmelser
i föreslaget syfte. Möjligen kunde man tänka sig, att en särskild
värdering skulle ske, när fastighetens taxeringsvärde överstiger

100,000 kronor.

Örn förslaget till skatt å kvarlåtenskap icke antages och en gemensam
tariff för arvsskatt och gåvoskatt kan bibehållas, lära de i motionen
nr 100 i andra kammaren föreslagna ändringarna i av tariff III
klass i 19 § och tariff III klass i 38 § vara obehövliga. Även med skilda
tariffer för arv och gåva lärer motionen icke böra bifallas, då skattefriheten
för religiösa samfund vid gåva grundar sig på bestämmelsen i
32 §, som icke har avseende på arv. — Vid bifall till motionen skulle
skattefrihet för arv (testamente) icke uppnås för religiösa samfund, endast
skattens beräknande efter tariffen III klass i stället för nu efter
IV klass. Huruvida en sådan ändring är avsedd framgår ej tydligt av
motionen, och yrkandet är i varje fall icke motiverat.

Vad därefter angår de förslag, som framställts i de lika lydande motionerna
nr 221 i första och nr 387 i andra kammaren, har Kungl. Maj:ts
befallningshavande redan tidigare uttalat sig för en mildring av propositionens
starkt progressiva skatteskalor. Givetvis är det önskvärt att
för arvsbeskattningen sådana bestämmelser må komma till stånd, att beskattningen
endast kommer att räknas efter den verkliga behållningen i
boet, och får Kungl. Majlis befallningshavande beträffande fastighet
åberopa vad ovan sagts. Vid urarvakonknrs bör arvsskatten givetvis
allenast träffa i konkursen uppkommande överskott.

I samma motioner framläggas förslag att vid arvsbeskattning av fideikommissegendom
betrakta fideikommissrätten såsom nyttjanderätt. Enligt
Kungl. Majtts befallningshavandes mening ligger häri ovillkorligen
en riktig tanke. Härigenom kunde vid arvsskattens beräknande hänsyn

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

tagas till fideikommissberättigades ålder och därpå grundade antagliga
tid för fideikommissets besittande. — En rättvis lindring i fideikommissbeskattningen
skulle härigenom ernås. Även örn med tillämpning av nu
gällande bestämmelser den årliga avkastningen av denna nyttjanderätt
komme att räknas efter 5 procent å fideikommissets värde, bleve dock
även under antagande, att tillträdande fideikommissariens ålder vore
allenast 1 år, beskattningen lindrigare än efter nu utgående grunder.

Kungl. Maj:ts befallningskavande har låtit verkställa en uppställning
av de under åren 1928—1931 hos Kungl. Maj:ts befallningshavande stämpelbelagda
gåvor och arv till antal och skattebelopp med en jämförande
uträkning huru skattskyldigheten skulle bliva för samma gåvor och
arv vid tillämpning av bestämmelserna i den föreliggande propositionen.
1932 års siffror hava under tiden för yttrandets avgivande icke varit
tillgängliga för Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Göteborg, i landskontoret, den 28 februari 1933.

OSCAR von SYDOW.

E. Centerwall.

Exempel.

Förutsättning: en familj bestående av man, hustru samt 3 barn. Boets
behållning vid bouppteckning 300,000: —.

A) Stämpelbeläggning enligt 1914 års förordning:

a) vid mannens död.

150,000, hustrus giftorätt ............................................ Kronor 0: —

50,000 arvslott belopp för ett vart av de tre barnen.

Stämpel 1,750 ^3= » 5,250: —

b) örn mannen mer än två år före dödsfallet skänkt

50,000 kronor till ett vart av barnen med förbehåll örn
avkomsten därav under sin livstid. — Mannen förutsättes
hava varit 58 år vid gåvotillfället.

Gåvoskatt.

Avkastningen beräknas för varje gåva till 2,500 kronor.
Kapitalvärdet å densamma enligt tabell 111= 10.41
x 2,500 = 26,025: —

Varje gåvas värde 50,000: —

— 26,025: —

23,975: —

Stämpel å 23,900: — enligt tariff klass I

550 + 39 x 3.50 = 686:50 x 3 = » 2,059:50

Arvsskatt.

Vid mannens död beräknas behållningen
i boet vara 150,000: —

hustruns giftorätt 75,000: —
varje barns arvslott 25,000: —

Stämpel å varje lott 725: — x 3

Kronor 4,234: 5o

» 0: —
= Kronor 2,175: —

Skillnad Kronor 1,015: 5 o

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1. 21

B) Motsvarande stämpelbeläggning enligt propositionen till 1933 års riksdag.

a) hustruns giftorätt 150,000: — = Kronor 0: —

kvarlätenskap 150,000: —, skatt därå = ............ » 11,200: —

arvslott för varje barn

50,000:-- 3,733: — = 46,267: —

Stämpel å 46,200

Tariff § 19 klass I 1,534 x 3........................ » 4,602: —

Summa Kronor 15,802: —

b) Gåvoskatt.

varje gåvas värde 50.000: —
efter avdrag av 26,025: —
eller kr. 23,975: —

Stämpel å 23,900 (§ 38 kl. I) efter 8 %

å 3,900: — kronor = 312 * 3 =................................... Kronor 936: —

Kvarlåtenskaps- och arvslottsskatt vid mannens död.

Behållning i boet 150,000: —

Hustruns giftorätt 75,000: —

Kvarlätenskap 75,000: — skatt ................................ » 3,200:

Varje arvslott 25,000 — 1,066 = 23,933: —

Stämpel å 23,900 = 4 * 39 = 156 x 3 ............................ » 468: —

Kronor 4,604: —
Skillnad Kronor 11,198: —

Tablå

utvisande stämpelbeläggning av gåvor och arvsmedel under åren 1928—1931 hos länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län med jämförelse beträffande antal och stämpelbelopp vid tillämpning på nämnda gåvor och arv av de uti Kungl.

Majlis proposition till 1933 års riksdag föreslagna bestämmelser.

A. Gåvor.

	Klass 1		Klass II			Klass IV		1
lr	Enligt 1914 års	Enligt 1933 års	Enligt 1914 års	Enligt 1933 års	Enligt 1914 års	Enligt 1933 års
	förordri.		pt-op.	förordn.		Pr"P.	''	förordn.		prop.
	An- tal	Stämpel	An- tal	Stämpel	An- tal	Stämpel	An- tal	Stämpel	An- tal	Stämpel	1 An-tal	Stämpel
1928	65	44,447.—	15	103,684.—	13	5,391.76	13	5,004.—	6	3,489.—	8	3,016.—	Inom klass III hava några gåvor ej
1929	80	31,275.60	17	45,976.-	11	21,728.—	11	32,079.—	13	79,608.50	12	153,564.—	förekommit motstående år.
1930	79	33,043.5 0	16	49,048.—	14	10,194.—	14	14,917.—	9	7,775.7 6	9	6,828.-	1932 års siffror hava ej varit till-gängliga under tiden för yttrandets
1931	87	31,612.76	12	39,633.—	20	17,416.75	20	27,526.—	22	24,872.—	22	24,404.—	avgivande.

B. Arv.

År	Klass I			Klass II			Klass IV
Enligt 1914 års förordn.	Enligt 1933 års proposition	Enligt 1914 års förordn.	Enligt 1933	års proposition	Enligt 1914 års förordn.	Enligt 1933 års proposition
An- tal	Stämpel	An- tal	Kvarlåt.- skatt	Arvslotts- akatt	Summa	An- tal	Stämpel	An- tal	Kvar- låt.- skatt	Arvs- lorts- skatt	Summa	An- tal	Stämpel	An- tal	Kvart åt.-skatt	Arvslotts- skatt	Summa
1928	2	489.-	0		_	_	_	_	_	—	_	_	_	_	_	_	_	_
1929	1	2,£25.—	1	2,920.—	3,660.-	6,580.—	i	76.—	0	—	—	—	i	2,448.50	i	—	2,312.—	2,312.-
1930	2	43,207.60	1	85,600 —	62,224.-	147,824.—	i	7.—	0	—	—	—	4	15.-	0	—	—	—
1931	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	117,700.—	1	86,900.-	140,448.-	227,348.—

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

Till Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bobus län.

Sedan Kungl. Majit den 3 februari 1933 anbefallt länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län att avgiva yttrande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 34 till innevarande års riksdag med förslag till förordning
om kvarlåtenskapsskatt m. m. och i samband med propositionen
väckta riksdagsmotioner, har Kungl. Maj:ts befallningshavande anmodat
rådhusrätten att avgiva yttrande i ärendet, i vad det gäller förslag
till kvarlåtenskapsskatt och arvsskatt.

Med anledning härav får rådhusrätten, utan att ingå på frågan örn
lämpligheten av den föreslagna, avsevärt skärpta arvsbeskattningen, anföra
följande.

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1933
har chefen för kungl, finansdepartementet uttalat bland annat (sid. 26 i
prop.), att kvarlåtenskapsskatt borde uttagas där principiellt sett en
högre beskattning å arvlåtarens förmögenhet under dennes livstid varit
på sin plats. Med anledning härav torde böra framhållas, att skatt
å förmögenhet under ägarens livstid redan ingår i den statliga inkomstoch
förmögenhetsskatten, och att, örn staten anser förhöjd sådan skatt
vara av nöden, en utbyggnad av den statliga förmögenhetsskatten skulle
enligt rådhusrättens mening innebära en naturligare och lämpligare
lösning än anordnande av en ny beskattningsform, där en kumulerad
skatt skulle drabba annan än den, som enligt uttalandet i statsrådsprotokollet
rätteligen borde betala skatten.

Chefen för kungl, finansdepartementet har vidare enligt sagda protokoll
__ under förordande av återinförande av en kvarlåtenskapsskatt

att utgå sidoordnad med en reformerad arvslottsbeskattning — förklarat,
att den inbördes avvägningen av de båda skatteformernas effekt borde
åsyfta att tillgodose kravet på billighet och rättvisa i fråga örn beskattning
av å ena sidan förmögenhet såsom sadan och å den andra
vinster genom arv. Enligt förslaget skall, örn en avliden person efterlämnar
såsom ensamarvinge ett barn och en behållen förmögenhet av

20,000 kronor, varken kvarlåtenskapsskatt eller arvsskatt utgå. Men örn
den avlidne efterlämnar såsom arvingar två eller flera barn och en behållen
förmögenhet av sådan storlek, att därav å vart barn belöper

20,000 kronor, ej mera, så skall kvarlåtenskapsskatt utgå, med påföljd
att vart barn i nu tänkta fall i verkligheten erhåller en arvslott, som
blir mindre och mindre ju större hela den arvfallna förmögenheten är.
Till belysande härav hänvisas till följande uppställning:

Arvfallen

förmögenhet

Antal bröstarvingar -

Kvarlåtenskaps skatt -

Behållen

arvslott

20,000

40.000

60.000
80,000

400.000

120.000
200,000

2 »

3 »

4 »
b »
6 »

] 0 »

1 barn

800

2,000

3.600
5,200

7.600
17,200

20,000

19,600

19,333

19,100

18,960

18,733

18,280.

24 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

De obilliga resultat, vartill föreslagna beskattningsformen således
skulle leda, giva oförtydbart vid banden, att föreliggande förslag till beskattning
å kvarlåtenskap icke uppfyller det eftersträvade kravet å billighet
och rättvisa.

Alldeles bortsett från de synpunkter, som kunna göras gällande i fråga
om storleken av de skatter, som staten under nu rådande förhållanden
anser sig böra uttaga i form av beskattning av kvarlåtenskap, synes det
rådhusrätten lämpligast, att staten förskaffar sig dessa skattintäkter
genom att inpm ramen av gällande förordning örn arvsskatt och skatt
för gåva höja skalorna i tarifferna för de särskilda arvsklasserna. I
detta sammanhang vill rådhusrätten framhålla, att rådhusrätten väl anser,
att jämfört med nu gällande bestämmelser höjning av gränsen för
inträdande av skattskyldighet kan äga rum, men att en så betydande
höjning av samma gräns, som föreslagits beträffande andel, som på
grund av arv eller testamente tillkommer efterlevande make eller barn
eller därmed likställda, måste ingiva betänkligheter.

I fråga örn sättet för beräkning av värdet av avlidens kvarlåtenskap
föreslås ej ändring i nu gällande bestämmelser. Tillämpning av dessa
bestämmelser, särskilt örn fastighet eller större poster värdepapper ingå
i kvarlåtenskapen, torde under nu rådande depression ofta medföra,
att sådan egendom icke kan avyttras till de värden, efter vilka den skalf
upptagas i den till grund för skatteberäkningen liggande bouppteckningen.
Vid sådant förhållande synes det erfordras föreskrifter för beredande
av möjlighet för delägare i sådana stärbhus att i trängande fall
erhålla skälig nedsättning av bouppteckningsvärde^.

Det kan förutses, att fall kunna inträffa, då arvtagare, som ej ser sig
i stånd, att anskaffa medel till föreskriven skatt, avträder stärbhusets
egendom till konkurs. I sådana fall torde arvsskatt endast böra beräknas
.å den behållning, som återstår, sedan den avlidnes borgenärer erhållit
full utdelning för sina fordringar. För reglerande av dessa fall
synas särskilda bestämmelser vara erforderliga.

I fråga örn avfattningen av övergångsbestämmelserna till förslaget till
förordning ° örn ändring i vissa delar av förordningen örn arvsskatt och
skatt för gåva anmärkes, att, då det ej ifrågasatts, att föreslagna ändringar
skola erhålla karaktär av lag, ordet »lagens» i sagda övergångsbestämmelse
bör utbytas mot »förordningens».

Göteborgs rådhus den 24 februari 1933.

På rådhusrättens vägnar:

BERNH. LINDBERG.

Jarl Holmqvist -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Sedan länsstyrelsen genom nådig remiss den 3 februari 1933 anbefallts
att till Eder inkomma med yttrande över Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning örn kvarlåtenskapsskatt m. m. ävensom över vissa i
anledning av propositionen väckta motioner, får länsstyrelsen härmed anföra
följande.

Att under trycket av det nuvarande statsfinansiella läget en tillfällig höjning
av arvsskatten och skatt för gåva kan anses påkallad vill länsstyrelsen
ingalunda bestrida. Emellertid synes länsstyrelsen den ifrågasatta skärpningen
vara avsevärt högre än omständigheterna kräva och tillåta. Det
finnes nämligen grundad anledning antaga, att en dylik beskattning komme
att medföra en ganska snabb uppdelning av de större förmögenheterna.
Därest således icke inkomsterna av denna skattekälla skola mer eller mindre
sina, torde det bliva nödvändigt att inom en icke allt för avlägsen framtid
höja beskattningen för mindre arv.

Länsstyrelsen finner sig redan i detta sammanhang böra anmärka, att
enligt länsstyrelsens åsikt några verkligt sakliga skäl icke finnas för att
såsom i förslaget avses höja de skattefria beloppen enligt arvsklass I.

Det har i flera av de ärendet vidfogade motionerna på det eftertryckligaste
betonats att, därest kvarlåtenskapen till större delen är nedlagd i fastighet
eller rörelse, det för arvingarna torde bliva svårt, för att icke säga
ogörligt, att anskaffa de för skattens erläggande nödiga medlen. Länsstyrelsen
kan icke annat än till fullo instämma häri. Icke minst torde anmärkta
förhållande framträda beträffande de större jordagodsen. Gjorda
utredningar hava givit vid handen, och detta bekräftas också av länsstyrelsens
egen erfarenhet, att dessa egendomars räntabilitet är synnerligen ringa,
oftast icke uppgående till mera än en eller annan procent av taxeringsvärdet,
vilket ju är baserat på saluvärdet. Under sådana förhållanden torde
icke heller de medgivna lättnaderna i fråga örn anstånd med erläggande av
skatten — därvid ränta skall utgå med 5 procent å oguldna skattebelopp —
i stort sett komma att lända till någon båtnad. Det är alltså att förutse,
att vederbörande arvingar mången gång — därest de icke rent av få göra
sig urarva — tvingas att stycka och i allmänhet till underpris avyttra
dylika egendomar.

Förutom den ekonomiska förlust, som härav tillskyndas arvtagaren, torde
angivna förhållande komma att medföra menliga påföljder för jordbruksnäringen
i dess helhet. I sådant avseende kan särskilt framhållas dels tillbakagång
av denna näring, då det större jordbruket hittills ofta intagit en
ledande ställning härvidlag, dels ock försvårade belåningsmöjligheter av
jordegendomar, enär genom tvångsförsäljning av större egendomar under
lågkonjunktur en nedgång av jordvärdena kan vara att påräkna.

Motionsvis har väckts förslag örn att vid en eventuell skärpning av arvsskatten
åtgärder måtte vidtagas i syfte att arvsskatten kommer att grundas
på kvarlåtenskapens verkliga värde. Länsstyrelsen finner de i sådant avseende
uttalade önskemålen vara värda allt beaktande. Emellertid torde det
bliva vanskligt nog att utfinna någon för angivna ändamål fullt tillfredsställande
metod.

I flera främmande länders lagstiftning synes man hava beaktat ovan

26 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

anmärkta förhållande och fastställt särskilda värderingsregler i en eller
annan form. Det synes länsstyrelsen eventuellt böra bliva föremål för
undersökning, huruvida motsvarande eller liknande bestämmelser böra införas
i svensk lag.

Att det med det nuvarande systemet icke alltid är sä välbeställt visar
sig för närvarande, bland annat, däri, att i 1933 års bouppteckningar särskilt
större jordegendomar komma att upptagas till högre värden än de i
verkligheten representera. De för dylika fastigheter år 1928 åsätta taxeringsvärdena
torde nämligen, vad detta län angår, komma att vid innevarande
års fastighetstaxering sänkas med i genomsnitt 15 procent.

De större jordagodsen i länet utgöras till rätt avsevärd del av fideikommissegendomar.
Oavsett örn mera allmänna normer komma att bestämmas
för att få fram skatteobjektets effektiva värde, synes länsstyrelsen billighetsskäl
tala för, att fidei kommissrätten beskattas såsom nyttjanderätt, men
torde det emellertid ankomma på närmare utredning, efter vilka grunder
värdet av nyttjanderätten ifråga skall beräknas.

I § 48 av förslaget finnas intagna bestämmelser om att skatt skall eftergivas,
därest fideikommissinnehavare avlider inom viss tid efter det fideikommisset
tillträtts. Det synes länsstyrelsen kunna ifrågasättas, huruvida
icke ytterligare lättnad i beskattningen borde beredas dylik egendom i följande
ordning. Efter det en arvsskatt slutbetalts, bör finnas viss respittid,
innan den nya arvsskatten skall gäldas, exempelvis så att man räknar med
10 »fria» år. Detta skulle innebära, att om fideikommissegendom drabbas
av ny arvsskatt, när allenast två år förflutit från slutbetalningen av den
gamla skatten, tillträdaren skulle befrias från 8/10 av skatten, när sex år
förflutit från 4/10 o. s. v. Det har synts länsstyrelsen goda skäl finnas för
att beskattningen av fideikommissen mildras i en eller annan form, då
någon fri förfoganderätt över fideikommisset ju icke förefinnes. En allt
för hård beskattning skulle nog drabba icke blott innehavaren av fideikommisset
utan jämväl själva godset och detsamma underlydande arrendatorer
och personal.

Vad angår beskattningen av gåvor ansluta sig förslagets bestämmelser
härom i tillämpliga delar till arvsbeskattningen. Länsstyrelsen har här
ovan uttalat sig mot den i förslaget avsedda höjningen av den skattefria
gränsen för vissa arvslotter. Beträffande gåvor torde på sätt här efteråt
skall påvisas än mera skäl finnas för den av länsstyrelsen i sådant avseende
företrädda ståndpunkten.

Jämlikt nu i ärendet gällande bestämmelser — och någon ändring härvidlag
har icke föreslagits — skall vid beräkning av gåvoskatt hänsyn tagas
till förut bortgivna gåvor allenast örn tidrymden mellan gåvornas bortgivande
icke överstiger två år. Detta innebär alltså, att enligt förslaget
föräldrar under loppet av något över fyra år kunna utan erläggande av
skatt bortgiva till ett vart av sina barn ett sammanlagt belopp av 60,000
kronor, och ett överförande av än större förmögenhetsdelar kan äga rum,
om vid gåvan fästes det villkor, att givaren förbehåller sig avkomsten. Till
belysande av det nu sagda må anföras följande exempel. Om barnens antal
antages vara 3 och den yngstas av föräldrarna levnadsålder vid tiden för
gåvans bortgivande 35 år, kan, örn nyss angivet villkor knytes vid gåvan,
ett belopp av omkring 80,000 kronor skattefritt överflyttas till vart och ett
av barnen, ty det kapitaliserade värdet av avkomsten uppgår i detta fall
till något över 60,000 kronor. Länsstyrelsen föreställer sig, att med en
sådan skärpning av arvsskatten, som i förslaget avses, dylika transaktioner

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

med största sannolikhet skola bliva ganska vanliga, varigenom avsevärda
belopp komma att helt undandragas beskattning.

Länsstyrelsen har låtit uppgöra och vidfogar härvid dels en sammanställning
över de gåvobelopp m. m., som jämlikt § 39 i förordningen om
arvsskatt och skatt för gåva under åren 1931 och 1932 stämpelbelagts i
detta län, dels oek för sistberörda år en approximativ beräkning över
skatten för gåvor, därest de i propositionen föreslagna skatteskalorna skolat
tillämpas. Efter denna beräkning skulle visserligen gåvoskatten enligt förslaget
— trots det höga skattefria avdraget för klass I — hava utgått
med ett mera än dubbelt så högt belopp som enligt nuvarande bestämmelser,
eller med 228,271 kronor mot 109,860 kronor, men det torde emellertid
finnas anledning antaga, att vederbörande vid en skärpt skatteskala ordnat
med disposition av gåvorna på ett annat och för den skattskyldige förmånligare
sätt, varför det givetvis är svårt att avgöra, huru resultatet i verkligheten
kunnat komma att utfalla.

Under åberopande av vad ovan anförts finner länsstyrelsen sig icke kunna
tillstyrka det i Kungl. Maj:ts proposition framlagda förslaget utan skulle
länstyrelsen för sin del vilja såsom ett provisorium förorda en måttlig höjning
av arvs- och gåvoskatten inom ramen av nu gällande bestämmelser.

Därjämte synes såsom förut angivits böra tagas under övervägande frågan
örn införande av sådana bestämmelser rörande fastställande av kvarlåtenskapens
värde, att skatten icke kommer att utgå på högre värde än
det verkliga.

Ett från rådhusrätten i Malmö infordrat yttrande överlämnas härjämte.

Malmö i landskontoret den 27 februari 1933.

F. RAMEL.

A. Adler.

Sammandrag över de gåvobelopp, m. m., som jämlikt § 39 i förordningen
den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva under åren 1931
och 1932 stämpelbelagts i Malmöhus län.

Å r

K 1 a 8 8 I

Klass II

Klass lil

Klass IV

Belopp, som
stämpel
belagts

Stämpel-

beloppet

Belopp, sorn
stämpel-belagts

Stämpel-1
beloppet |

Belopp, som
stämpel-belagts

Stämpel-

beloppet

Belopp, som
stämpel-belagts

Stämpel- t
beloppet

A. Gåvor (§ 39 inom. 5).

1931	2,252,600 \|	64,589 jj	243,500 !	14,261 \|\|	_	_ 1	131,100	16,493
1932	2,315,500	89,504 \|	249,489	14,074		— I	67,200	6,282

B. Arv fallen eller testamenterad egendom (§ 39 inom. 1—4).

1931	56,080	1,086 \|\|		\|\|
1932	155,800 \|	7,127 \|\|	120,000 1	8,261 \|\|		312,100 \|

1932

Approximativ beräkning över de skattebelopp, som kommit att utgå för gåvor
under år 1932, därest de i Kungl. Majas proposition löreslagna skatteskalorna l
tillämpats.

1,231,800 | 204,904 j 249,400 j 17,755 |j

67,200 || 5,612

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

Till länsstyrelsen i Malmöhus län.

Genom remissresolution den 17 februari 1933 har länsstyrelsen anmodat
rådhusrätten i Malmö att avgiva yttrande över Kungl. Maj:ts till årets
riksdag avgivna proposition med förslag till förordning örn kvarlåtenskapsskatt
m. m.

I anledning härav får rådhusrätt en anföra:

Att, såsom Kungl. Maj:t föreslår, införa en ny beskattningsform, kvarlåtenskapsskatt,
synes icke vara motiverat. Denna skatt, som förekommer
endast i England och Frankrike, skulle komma att verka som en uppskjuten
förmögenhetsskatt och har icke alls konstruerats efter principerna för en
arvsskatt. Hänsyn skall ju tagas endast till k var låtenskapens värde men
icke till graden av skyldskap eller antalet arvingar.

Därest det anses nödigt att tillförsäkra staten större intäkter vid medborgares
dödsfall än vad nu är fallet, torde lämpligaste utvägen vara att,
åtminstone i vissa delar, skärpa progressivskalorna för den nuvarande arvsoch
gåvoskatten. Skäl kunna ej anses förebragta för att, på sätt som föreslagits,
staten skulle avstå från någon del av den nuvarande arvsskatten
genom ökning av de skattefria beloppen och därav föranledd minskning i
beskattningen av den närmast däröver liggande delen av arvfallen kvarlåtenskap.
Skärpningen av arvsskatten bör emellertid ej drivas så långt,
att den kan antagas komma att inverka menligt på sparviljan och kapitalbildningen,
såsom vid den föreslagna kvarlåtenskapsskatten synes bliva fallet.

Med hänvisning till vad sålunda anförts finner rådhusrätten sig föranlåten
att bestämt avstyrka förordande av bifall till ifrågavarande förslag
till förordning örn kvarlåtenskapsskatt m. m.

Malmö rådhus den 27 februari 1933.

På Samfällda rådhusrättens vägnar:
S. E. TILLSTRÖM.

Emil Thulin.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Genom remiss har Kungl. Maj:t anbefallt lantbruksstyrelsen att till
riksdagens bevillningsutskott avgiva yttrande över Kungl. Maj:ts proposition
nr 34 med förslag till förordning örn kvarlåtenskapsskatt m. m.
jämte följande i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen:
1:175, av herr Bergman;

I: 221, av herr Bissmark;

II: 387, av herr Hingård;

1:223, av herr Borell m. fl.;

11:391, av herr Anderson i Norrköping m. fl.;

II: 100, av herr förste vice talmannen Bengtsson;

11:385, av herrar Andersson i Rasjön och Olsson i Mora;

11:386, av herr Ossbahr m. fl.; samt
II: 390, av herr Flyg m. fl.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

Med avseende härå vill lantbruksstyrelsen till en början anmärka, att
styrelsen fattat förestående befallning på sådant sätt, att det skulle ankomma
på styrelsen att granska föreliggande förslag enbart ur jordbrukets
och den enskilde jordägarens synpunkt. Förty bar lantbruksstyrelsen
icke ansett sig böra ingå på ett mera allmänt bedömande av samma
förslags berättigande och konsekvenser från statsfinansiella, sociala eller
privatekonomiska utgångspunkter.

Ur jordbrukets speciella synpunkt torde det framför allt vara frågan
om värderingen av jordbruksfastighet för beräknande av kvarlåtenskapens
värde, som i detta sammanhang påkallar uppmärksamhet. Enligt
de för kvarlåtenskapens uppskattning nu gällande grunder, vilka
fortfarande äro avsedda att komma till användning såväl beträffande
kvarlåtenskapsskatten som i fråga örn arvslottsskatten, intager fast egendom,
däribland jordbruksfastighet, uti förenämnda avseende en särställning
i förhållande till annan egendom.

Jämlikt förordningen örn arvsskatt oell skatt för gåva den 19 november
1914 skall egendom, som utgör föremål för arvsskatt, upptagas till
dess värde vid dödstillfället. Vidare gäller den allmänna regeln, att vid
egendomens värdering skola till efterrättelse tjäna de värden, som upptagits
i bouppteckningen, dock med det i förevarande hänseende synnerligen
viktiga tillägget, att värdet av fast egendom ej får upptagas till
lägre belopp än som motsvarar näst föregående års taxeringsvärde. Då
sålunda jordbruksfastighets taxeringsvärde skall vara bestämmande vid
beräknande av kvarlåtenskapsskattens respektive arvslottsskattens belopp,
uppstår frågan, huruvida taxeringsvärdet även kan anses vara ett riktigt
uttryck för fastighetens verkliga värde.

Då all annan uti kvarlåtenskapen ingående egendom upptages till sitt
verkliga värde, sådant detta kan fastställas genom realisation eller med
hänsyn till egendomens avkastning, synes rimligtvis samma regel böra
gälla även beträffande fast egendom. Möjligen torde jämväl taxeringsvärdet
under mera normala och bestående konjunkturer kunna i allmänhet
betraktas såsom en tillfredsställande mätare på fastighets verkliga värde,
men att detta för närvarande icke är fallet beträffande jordbruksfastigheterna
torde vara allom bekant. Såväl jordbruksfastigheternas nuvarande
avkastning som det pris, de vid försäljning för närvarande kunna
uppnå, giva ett starkt belägg för den uppfattningen, att deras verkliga
värde ligger avsevärt under taxeringsvärdet. Till belysande härav må
nämnas, att enligt de räntabilitetsberäkningar för jordbruket, som på
uppdrag av lantbruksstyrelsen under en följd av år gjorts av direktören
L. Nanneson på grundval av faktiska bokslut för några hundratal jordbruk
årligen från skilda delar av landet, förräntningsprocenten i medeltal
de senaste tio åren, för vilka dylika beräkningar offentliggjorts, det vill
säga åren 1921/1922—1930/1931, utgjort högst 2.5 procent och lägst 0.5 procent.
I genomsnitt för hela perioden var motsvarande siffra 1.6. Enligt
dessa beräkningar, vilka, även örn de icke kunna göra anspråk på att
vara exakta, dock måste tillmätas ett ej ringa upplysningsvärde, skulle
sålunda en jordbruksfastighets avkastning icke lämna skälig förräntning
ens på halva fastighetskapitalet.

Det må vidare anföras, att enligt av lantbruksakademien föranstaltade
undersökningar angående salu- och arrendevärdet å svensk åkerjord saluvärdet
å åkerjord sedan 192(1 sjunkit med i medeltal 15 procent. Störst
Ilar prisfallet varit inom de båda Skåne länen eller 27 procent i Kristian -

30 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

stads län och 19 procent i Malmöhus län. Det torde vara ett allbekant
faktum, att försäljningspriserna å jordbruksfastigheter vid en vikande
konjunktur i allmänhet endast mycket långsamt och motvilligt låta anpassa
sig efter sjunkande produktpriser, bland annat beroende på en
hög belåning. Nyssnämnda uppgifter angående saluvärdet å åkerjord
ådagalägga emellertid med tydlighet, att en viss anpassning av försäljningspriserna
å jordbruksfastigheter håller på att ske till mera överensstämmelse
med de allmänna konjunkturerna inom jordbruket. Så småningom
torde väl detta komma att medföra även lägre taxeringsvärden,
men, såvitt nu kan bedömas, torde bland annat inteckningsförhållandena
resa snart sagt oöverstigliga hinder mot en sänkning av taxeringsvärdena
till en nivå, som kan anses skäligt avvägd i förhållande till jordbrukets
avkastning. Även örn någon sänkning uti jordbruksfastigheternas taxeringsvärden
är att vänta under nu pågående fastighetstaxering, är det
emellertid otänkbart, att denna sänkning skall bliva så kraftig, att taxeringsvärdena
bringas ned till en sådan nivå, som kan anses skälig i förhållande
till jordbrukets avkastning.

Givetvis kan en stark omkastning uti de allmänna jordbrukskonjunkturerna
medföra ett omvänt förhållande, så att jordbruksfastigheternas
verkliga värde kommer att ligga ovanför taxeringssiffrorna. Ett dylikt
sakernas tillstånd synes emellertid för närvarande så föga sannolikt och
overkligt, att man synes helt kunna bortse därifrån, när det såsom här
gäller beskattningslagar även för den närmaste framtiden.

Med det ovan anförda har lantbruksstyrelsen velat påvisa, att den av
Kungl. Majit nu föreslagna kvarlåtenskaps- och arvslottsbeskattningen
skulle, i den mån i dödsbos tillgångar inginge jordbruksfastighet, komma
att beräknas å fiktiva värden, som icke motsvarades av något däremot
svarande verkligt värde. Härigenom skulle den nu föreslagna, i och för
sig för de större förmögenheterna mycket betungande arvsbeskattningen
bliva ännu mer tryckande och jämväl orättvis, därest dessa till mera
betydande del bestode av jordbruksfastigheter. Häremot kan givetvis
invändas, att jordbruksfastigheternas taxeringsvärden redan nu ligga till
grund för gällande förmögenhets- och arvsbeskattning. Detta är visserligen
sant, men även örn en dylik oegentlighet av praktiska skäl kan vara
försvarbar eller i allt fall tolereras vid en relativt måttlig förmögenhetseller
arvsbeskattning, bliva förhållandena helt annorlunda, när fråga är
örn en beskattning som den nu föreslagna.

I den mån en kvarlåtenskap mera uteslutande består av jordbruksfastighet,
uppkomma även speciella svårigheter för skattens erläggande på
grund därav, att den fasta egendomen icke gärna kan för uppbringande
av härför erforderligt kontant belopp realiseras delvis såsom fallet i allmänhet
är med lös egendom. I en del fall torde visserligen, då ett dödsbos
jordinnehav är uppdelat på flera brukningsdelar, någon av dessa kunna
avyttras för likvidering av arvsskatten, men då så icke är förhållandet,
torde det i allmänhet bliva nödvändigt att upptaga särskilt lån mot
säkerhet av inteckning uti vederbörande fastighet för skattens likvidering.
En dylik upplåning kommer emellertid att få till följd, att på
grund av skatteprogressionen ränta och amortering å sådant lån komma
att redan vid taxeringsvärden av 200,000 å 300,000 kronor sluka fastighetens
hela nettoavkastning, särskilt i fall då endast en arvtagare finnes
eller kvarlåtenskapen övergår på andra än efterlevande make och bröstarvingar.
Örn nu nytt arvfall inom kort tid inträffar, innan skulden

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1. 31

amorterats, så uppstår frågan, på vad sätt ränta och amortering skola
kunna betalas på det nya lån, som nödvändigtvis mäste upptagas iör att
skalla kontanta medel lör den nya skattens erläggande. Då dylika svårigheter
komma att uppstå genom lörslagets genomiörande även lör egendomar
av så pass måttlig storlek som de nu omordade, är det tydligt att,
då iråga är om de verkligt stora jordbruken, en på dylikt sätt utformad
arvsbeskattning ofta skulle bliva arvtagarna övermäktig och så småningom
leda till dessa jordegendomars sönderfallande.

Möjligheten att uppdela arvsskatten på flera år torde knappast kunna
tillmätas någon större betydelse lör upphjälpande av de allvarsamma olägenheter,
som en dylik skärpt arvsbeskattning skulle medföra för de större
jordbruken, då ju skatten även i detta fall måste betalas och andra
utvägar att anskaffa nödiga kontanter än lånevägen icke som regel torde
komma att löreligga.

Det må i detta sammanhang erinras örn ett särskilt slag av jordegendomar,
nämligen de större jordfideikommissen. För dessa skulle en på
Kungl. Maj:ts förevarande förslag grundad arvsbeskattning medföra förutom
ovan antydda även vissa speciella svårigheter, då desamma överhuvud
icke få avyttras och principiellt icke heller intecknas. Med avseende
på dylik egendom kommer jämväl skatteprogressionen att verka
särskilt kraftigt, då här aldrig blir fråga örn mer än en arvslott. Anmärkas
må, att nu sist omförmälda jordbruksegendomar torde omfatta cirka
3.5 procent av landets hela åkerareal.

På grund av det ovanstående måste lantbruksstyrelsen iör sin del se
mycket mörkt på möjligheten för de stora jordbruken att kunna i längden
bestå, därest en på här ifrågasatt sätt skärpt arvsbeskattning skulle
genomföras. En dylik arvsbeskattning kommer med största säkerhet att
bliva ett kraftigt verkande instrument att tvinga ut jordegendomar i
marknaden, vare sig detta kan komma att ske frivilligt eller på exekutiv
väg. Härigenom kommer jämväl jord, som sedan generationer varit i
samma släkts ägo och som genom släktleds arbete och omsorger förbättrats,
likaledes att tvingas ut på andra händer, och framhållas må, att
det icke endast är ideella värden, som härigenom skulle spolieras; tvärtom
skulle de större jordbrukens upplösande och sönderfallande medföra
högst reella konsekvenser för såväl den enskilde som det allmänna. Med
avseende härå vill lantbrukstyrelsen till en början erinra örn den stora
betydelse, de större jordbruken hava för landets folkhushållning. Det
må ock framhållas, att de större jordbruken allt hitintills intagit en ledande
ställning i fråga om utvecklingen å jordbruksområdet och att ett
upphörande av dessa jordbruk på grund härav kan befaras medföra en
stagnation i denna utveckling eller i allt fall medföra minskade möjligheter
för det svenska jordbruket att hävda sin ställning.

Det förtjänar vidare framhållas, att de stora jordbruken ägnat stor
omtanke ät skogens vård och att ett uppdelande av därtill hörande skogsmarker
i smärre lotter som regel kan förväntas medföra försämrad skogsskötsel,
något som i sin tur medför minskad arbetstillgång vid sågverk
och andra träindustrier. Påtagligt är också, att de större jordbrukens
uppdelande i ett flertal brukningsdelar medför en ren förödelse av kapital
därigenom, att do för det större jordbruket uppförda ekonomibyggnaderna
bliva obehövliga för sitt ändamål.

Slutligen må icke heller underlåtas att framhålla, att staten genom
införande av en dylik skärpt arvsbeskattning visserligen kan påräkna

32 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

stora skatteinkomster från de större jordbrukens sida under den närmaste
framtiden men att dessa skatteobjekt så småningom helt försvinna genom
ifrågavarande jordbruks sönderfallande.

Här ovan angivna konsekvenser av ett genomförande utav Kungl.
Maj:ts nu framlagda förslag till en skärpt arvsbeskattning kunna visserligen
icke sägas vara omedelbart förestående. Men även för den närmaste
framtiden kunna allvarliga olägenheter förväntas uppkomma genom
förslagets genomförande. Sålunda kan väntas, att genom inträffade
arvfall de större jordbrukens rörelsekapital, som redan förut ofta äro
otillräckliga för att en rationell drift skall kunna uppehållas, bliva ytterligare
beskurna eller fullständigt förödda. Fog synes jämväl föreligga
för det antagandet, att en dylik arvsbeskattning, varigenom staten vid
inträffande arvfall även nära anhöriga emellan utan vidare lägger beslag
på stor del, ända till tredjedelen och ännu mera, utav kvarlåtenskapen.
skall medföra en försämring av större jordägares personliga kreditvärdighet.
Troligt är också, att nödvändigheten att vid arvfall frambringa
relativt stora kontanta belopp för arvsskattens erläggande skall komma
att i många fall framtvinga avverkning av skog, som ännu icke nått
sådan mognad, att den lämpligen borde avverkas. Även detta måste betraktas
såsom en ren kapitalförödelse.

På grund av vad ovan anförts måste lantbruksstyrelsen ur de större
jordbrukens synpunkt bestämt avstyrka Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
örn införande av en kvarlåtenskapsskatt jämte i samband därmed
skärpt beskattning av arvslotter. De lindringar i fråga örn arvsbeskattning,
som förslagets genomförande skulle medföra för de mindre och medelstora
jordbruken, kunna ingalunda anses uppväga de allvarliga följder,
som härigenom skulle tillskyndas de större jordbruken.

Skulle statsmakterna emellertid ur det allmännas synpunkt finna nödvändigt
och lämpligt, att en skärpt arvsbeskattning kommer till stånd av
i huvudsak samma innebörd som Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, synas
i allt fall vissa ändringar däri nödvändigtvis böra vidtagas, så att
de förödande verkningar, som en dylik lagstiftning enligt det ovanstående
skulle få på de större jordbruken, i någon mån mildras och förebyggas.
En billig fordran synes härvid vara, att jordbruksfastighet i likhet
med annan egendom blir beskattad på grundval av sitt verkliga värde
och icke efter det fiktiva och alltför höga värde, som framgår av fastighetstaxeringen.
Otvivelaktigt möta emellertid stora svårigheter att för
värdering av jordbruksfastighet vid arvsbeskattning utfinna allmängiltiga
och lätt tillämpliga grunder, som vid varje tillfälle riktigt återgiva
fastighets skäliga värde med hänsyn till fastighetens avkastning eller
realisationsvärde. Ehuru olika metoder härför torde vara tänkbara, synes
det av praktiska skäl vara mest ändamålsenligt att i likhet med vissa
motionärer i ämnet visserligen taga taxeringsvärdet som utgångspunkt
för beräkning av jordbruksfastighets värde vid arvsbeskattningen men
samtidigt fastslå, att en viss reduktion däri skall ske.

Då en dylik reduktion principiellt synes böra vara beroende av de allmänna
konjunkturerna inom jordbruket och dettas förmåga att förränta
fastighetskapitalet, torde frågan örn fastställande av reduktionens storlek
icke kunna avgöras för all framtid. Det synes sålunda redan från början
böra förutsättas, att en jämkning uti ifrågavarande reduktionsregel skall
ske, därest förutsättningarna för jordbrukets räntabilitet bliva mera väsentligt
ändrade. Under nuvarande förhållanden i fråga örn jordbruks -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 28. Bilaga 1. 33

fastighets allmänna räntabilitet och saluvärde torde vid beräkningen av
här ifrågavarande skattebelopp fastighets taxeringsvärde skäligen böra
reduceras med minst en tredjedel. Självfallet bör emellertid en dylik reduktionsregel
tillämpas beträffande såväl kvarlåtenskapsskatten som
arvslottsskatten.

Lantbruksstyrelsen har icke ansett sig böra närmare ingå på fragen, i
vilken ordning, konstitutionellt sett, en jämkning uti berörda reduktionsregel
bör kunna ske, det vill säga huruvida beslut härom skall fattas av
Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt eller eventuellt enbart av Kungl.
Maj :t.

Givet är, att en tillämpning utav en dylik reduktionsregel kommer att
i viss mån minska statens inkomster utav arvsbeskattningen. Enligt lantbruksstyrelsens
mening bör emellertid en kompensation härför utan svårighet
kunna erhållas genom att i huvudsak bibehålla den nuvarande beskattningen
å de smärre arvslotterna. Då den å dylika arvslotter för
närvarande utgående arvsskatten måste betraktas vara mycket måttlig
och då densamma icke heller, såvitt lantbrukstyrelsen har sig bekant, för
det allmänna folkmedvetandet framstår såsom oskälig, synes det styrelsen
omotiverat att helt borttaga denna måttliga beskattning samtidigt
som skatten å de större arvslotterna våldsamt höjes. I varje fall kan
lantbruksstyrelsen icke finna något bärande sakskäl för ett sådant förslag.

Stockholm den 27 februari 1933.

ERIK INSULANDER.

Elis Bjurstedt.

Till kungl, kommerskollegium.

Undertecknade, Sveriges industriförbund, Svenska bankföreningen och
Stockholms handelskammare hava genom resolution den 6 dennes anmodats
avgiva yttrande i ärendet angående Kungl. Maj:ts förslag till detta
års riksdag örn antagande av förordningar örn kvarlåtenskapsskatt och
örn ändring i gällande förordning örn arvsskatt och skatt för gåva. I
anledning härav få vi vördsamt anföra följande.

Av den i statsverkspropositionen intagna finansplanen för budgetåret
1933/1934 och chefens för finansdepartementet uttalande i sammanhang
med dess framläggande inhämtas, att avsikten är att för motverkande
av arbetslösheten anordna omfattande statliga arbeten, vilka skola finansieras
genom lån med kort amorteringstid. I lånebudgeten finnes för
ändamålet upptaget ett belopp av cirka 160 miljoner kronor. Det räknas
med att detta belopp skall amorteras under en tidrymd av fyra år med
40 miljoner kronor örn året. För att säkerställa tillgången till medel härför
anses riktigt, att för ändamålet reserveras vissa särskilda statsinkomster,
nämligen avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen. I enlighet
härmed har i den föreslagna inkomststaten för det nästkommande budgetåret
ett belopp av 40 miljoner kronor upptagits såsom beräknad inkomst
av beskattningen å arv och gåvor.

Bihang lill riksdagens protokoll 19:'',3. 11 sami. Sr ''>3. 3

34 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

1 elen proposition, i anledning varav vårt yttrande begärts, framlägges
förslag till de nya och ändrade författningsbestämmelser, medelst vilka
arvs- och gavobeskattningen skulle uppbringas till det avsedda årsbeloppet
av 40 miljoner kronor. Förslaget går ut på att vid sidan av den
nuvarande arvsbeskattningen, vilken är gestaltad såsom en arvslottsbeskattning,
med andra ord en beskattning å arvingarnas och testamentstagarnas
särskilda lotter i kvarlåtenskapen, skall införas en kvarlåtenskapsbeskattning,
vilken karakteriseras såsom en ökning av förmögenhetsbeskattningen
medelst en skatt å förmögenheten, som uttages först
efter det dennas ägare avlidit. Arvs- och gåvobeskattningen gav år 1930
en inkomst ät staten av mellan 18 och 19 miljoner kronor. Med utgångspunkt
härifrån har behovet av inkomstökning från ifrågavarande skattekälla
beräknats till eirka 25 miljoner kronor. Den föreslagna kvarlåtenskapsskatten
beräknas giva något över 25 miljoner kronor, medan arvslottsskatten
enligt den reviderade förordningen örn arvsskatt och skatt
för gåva beräknas inbringa över 17 miljoner kronor. Då härtill lägges
ett par miljoner kronor frän beskattade gåvor, kalkyleras hela inkomsttiteln
till närmare 45 miljoner kronor, vilket belopp i budgetsförslaget
med hänsyn till den ovisshet, som måste råda örn förmögenhetsvärdenas
utveckling, blivit, såsom nämnts, utfört med 40 miljoner kronor.

Den redogörelse rörande beskattningsförhållandena i Sverige och vissa
andra länder, varmed propositionen inledes, är alltför ofullständig och
till följd därav enligt vår mening missvisande.

Först och främst giver redogörelsen anledning att påminna örn vådan
av att den progressiva beståndsdelen i ett lands skattesystem är fördelad
på flera olika skattetitlar. Det vid tillämpningen av progressivprincipen
på inkomst- och förmögenhetsbeskattningen viktiga övervakandet av att
densamma icke leder till överdrifter till våda för näringslivets lugna utveckling,
blir nämligen försvårat genom att flera olika skatter uttagas
enligt progressivprincipen. Var och en av skatterna betraktas ofta nog
för sig utan beaktande av de övriga. Nu hava vi kommit därhän i vårt
land, att, förutom arvsskatten, icke mindre än fyra av våra ordinarie
skatter på inkomst och förmögenhet äro byggda på progressiv grund,
nämligen inkomst- och förmögenhetsskatten, den kommunala progressivskatten,
utjämningsskatten och den extra inkomst- och förmögenhetsskatten.
Det nu framlagda förslaget innebär antalets ökande med en femte,
kvarlåtenhetskapsskatten, vilken uttryckligt och med rätta betecknas såsom
en förmögenhetsskatt. För lägets klarläggande skulle det otvivelaktigt
varit till gagn, örn nu berörda förhållande bragts i erinran i motiveringen
till skatteförslaget och i de framlagda kalkylerna beaktats.

Ej mindre riktigt skulle det varit, örn vid detta tillfälle, då det gäller
att överväga påläggandet av en ny skatt av stor betydelse, frågan skärskådats
under hänsynstagande till skattebördan i dess helhet i vårt land,
med andra ord det sammanlagda trycket av samtliga de statliga och kommunala
skatterna. Det nu sagda gäller jämväl och icke minst den jämförelse
med utländska förhållanden, som i propositionen företagits. En
jämförelse, vilken såsom här begränsas tlil allenast vissa slag av statsbeskattningen,
nämligen arvs- och förmögenhetsbeskattningen, leder
uppfattningen på avvägar och giver anledning till oriktiga slutsatser
Varje lands skattesystem erbjuder sina egendomligheter. Skall i och
för övervägandet av den lämpliga tyngden av en skatt jämförelse göras

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

med andra länder, är det för den skull nödvändigt, att skattebördan i
dess helhet jämföres, ej endast en speciell skatt. Nu är det så, att den
mest markanta egendomligheten i det svenska skattesystemet är den
utomordentliga tyngden av vår kommunala beskattning. En motsvarande
belastning är annorstädes ytterligt sällsynt. Örn således Sverige i
fråga om den kommunala beskattningens tyngd i jämförelse med den statliga
befinner sig i allra främsta ledet, måste väl redan därav med tämlig
nödvändighet följa, att i vissa andra länder, som annorledes fördelat skattebördan,
andra delar av densamma, såsom den statliga förmögenhetseller
arvsbeskattningen, väga tyngre. Denna omständighet har i propositionen
lämnats obeaktad.

Å sid. 23 i propositionen finnes en tabell, utvisande skattebelastning på
kvarlåtenskap i Sverige enligt gällande bestämmelser och i sex andra länder.
Någon jämförelse mellan dessa sex länder och Sverige enligt propositionens
förslag återfinnes ej i propositionen. Vi tillåta oss för den
skull att här komplettera tabellen med uppgifter för åstadkommande av
dylik jämförelse:

Skattebelastning på kvarlåtenskapen (procent), när denna tillfaller a)
tre barn; b) en oskyld, enligt propositionen.

Kvarlåtenskap

kronor

3,000 ............

15.000 ............

30.000 ...........

150.000 ............

300.000 ............

1,500,000 ............

3.000. 000 ...........

6.000. 000 ............

15.000. 000 ............

30.000. 000 ............

—	4.oo
—	11.47
1.33	16.13
10.53	29.72
16.76	34.59
27.91	41.1 6
30.7 8	42.14
32.74	42.40
32.80	42.40
32.80	42.40

Av dessa uppgifter framgår, att Sverige skulle, örn propositionen bifölles,
bliva beträffande den nu ifrågavarande beskattningen tyngre belastat
än de övriga länderna. I fråga örn beskattningen av bröstarvingar
— den utan jämförelse viktigaste delen av beskattningen — skulle beträffande
alla fall av praktisk betydelse den svenska skatten bliva avsevärt,
i stor utsträckning flera gånger tyngre än motsvarande skatt i de
andra länderna. Och dock befinna sig bland dem tre länder, med vilka
rimlig anledning till jämförelse ej finnes, nämligen de tre stora riken,
som burit huvudbördan av världskriget och vilkas budgeter äro genom
följderna därav abnormt belastade. Det må härutinnan vara nog att
erinra om, att räntan å den svenska statsskulden torde utgöra endast
mellan 1 och 2 procent av motsvarande utgift i den engelska budgeten,
vars utgiftssumma till cirka 40 procent utgöres av skuldränta.

Den i propositionen föreslagna kvarlåtenskapsskatten är väsenskild
från vår nuvarande, till inkomstbeskattningen knutna förmögenhetsskatt.
Denna sistnämnda är byggd på den under normala förhållanden
riktiga förutsättningen, att förmögenhet för att hava värde merendels
måste giva avkastning. Inkomsten genom sådan avkastning anses till

36 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

följd av sin grundval böra äga förmåga att uppbära en tyngre skatt än
annan inkomst. Denna differentiering har i vårt land förverkligats genom
införandet av det s. k. förmögenhetstillägget till den beskattnings
bara inkomsten. På sina håll utrikes har samma tankegång erhållit ett
något annat uttryck, nämligen genom att arbetsinkomsten beskattas efter
en lindrigare norm än annan inkomst.

Vår nuvarande förmögenhetsbeskattning avser således ej att vara något
annat än en skärpning av sådan inkomstskatt, som härrör från inkomst
av förmögenhet. Det nu framlagda förslaget har en helt annan
innebörd. Avsikten är här att träffa förmögenhetens kapital genom att
delvis överflytta detsamma till staten.

Denna överflyttning skulle tills vidare hava till syfte att dymedelst
skaffa staten medel för finansiering av de offentliga arbeten, vilka äro
planerade för beredande av sysselsättning åt arbetslösa. Genom realisation
av i kvarlåtenskaperna ingående tillgångar skulle möjliggöras in
betalning till staten av så stora belopp, som erfordras för amortering
under ett fåtal år av de statslån, vilka beräknas vara erforderliga för
finansierandet av nämnda arbeten. Nu är det emellertid så, att det ej
kan undgås, att dylika realisationer måste i stor utsträckning leda till
förstörelse eller skadande av de i den produktiva verksamheten arbetande
tillgångar, som ingå i förmögenheterna. I den mån verksamheten sålunda
i mer eller mindre mån spolieras, blir en nödvändig följd därav
ökad arbetslöshet.

Det bör härvid beaktas, att genom den primitiva utformning, som
förslaget erhållit, följderna av dess förverkligande i själva verket komma
att bliva ännu mera djupgående än vad av ett första betraktande
framgår. Till grund för beskattningen skall utan vidare ligga de i bouppteckningen
efter den avlidne upptagna värdena. I stor utsträckning
framför allt under en lågkonjunktur motsvara emellertid dessa värden
ej vad som är möjligt att vid realisation av tillgångarna utfå ur dem.
Medan i bouppteckningen fastighet skall upptagas till minst taxeringsvärdet,
är såsom bekant försäljningsvärdena å fastigheterna numera merendels
betydligt understigande taxeringsvärdena. På grund av jordbrukets
dåliga räntabilitet är den nuvarande värdeskillnaden — mångenstädes
uppgående till flera tiotal procent—i själva verket så betydande,
att densamma måste antagas komma att även efter nytaxering till ganska
väsentlig del kvarstå. Till vilken utomordentlig skärpning i den ifrågasatta
beskattningen med därav följande tvång till förmögenhetsrealisationer
enbart detta förhållande kommer att leda är uppenbart.

I den mån den nya beskattningen hinner verka, komma de betänkliga
konsekvenserna av densamma att framträda allt skarpare och giva sig
tillkänna på allt vidare områden. Ägarna av de i produktiva företag,
såsom jordbruk, handelsaffärer, industrier, direkt investerade förmögeuheterna
komma givetvis att, i den mån det är möjligt, sträva att sammanspara
kontanta fonder för att då tiden för skattens uttagande inträder
spoliering eller skingring av företaget skall undgås. Dessa strävanden
komma mången gång att gå ut över behoven av underhåll och förbättring
och befogade önskningar örn utveckling av företagen. Vad angår
förmögenheter, i vilka ingå aktier och dylika papper, kan det icke
undgås, att de omfattande och i tvångsläge skeende realisationer av sådana
papper, som måste företagas för skattekravens mötande, komma att
inverka deprecierande på värdena, härigenom åstadkommande såväl för -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

lust och skatteskärpning för säljarna som olägenheter för vederbörande
företag, för vilka genom aktievärdenas försämring möjligheterna att skaffa
medel för rörelsens utveckling försvåras. Sådana omständigheter som
de nu framhållna äro uppenbarligen samtliga ägnade att framkalla arbetslöshet.

Den plan för finansiering av de ifrågasätta allmänna ai betena tor
arbetslöshetens bekämpande, som uppgjorts, synes således vara sådan, att
i den mån den förverkligas den kommer att inom de områden för den
samhälleliga verksamheten, där denna bedrives medelst enskilt kapital
och arbete och icke ordnats såsom statsdrift, leda till kapitalförstöring
och dymedelst åstadkomma just det, som man vill motverka, nämligen
stegrad arbetslöshet.

Nu invändes måhända, att det dock för närvarande icke ifrågasättes
något annat än att kvarlåtenskapsskatten skall uttagas i ett exceptionellt
läge under en mycket kort tidsperiod och att med hänsyn härtill de
betänkliga verkningarna av densamma komma att bliva förhållandevis
begränsade. Härtill må emellertid genmälas, att, där fråga är örn beskattning
under allenast en kort tid. en olämpligare skatteform än kvarlåtenskapsbeskattning
icke låter tänka sig. Även örn beträffande skattefrågor
den rättvisa, som alltid bör vara en ledande princip, kanske mera
an på många andra områden framstår såsom ett tämligen 1’elativt begrepp.
lärer dock enighet råda därom, att en skatt aldrig får vara så
Tagd, att den verkar direkt kränkande på rättskänslan. Så skulle emellertid
bliva fallet med en för kort tid avsedd kvarlåtenskapsskatt, Den
skulle icke verka bättre än en beskattning, där skatteobjekten uttoges genom''
lottning. Varför skulle just de förmögenheter, som tillfälligtvis
bleve arvfallna under den ifrågasatta fyraårsperioden, drabbas av den
betungande skatten, medan de övriga skulle gå fria?

Förhållandena torde dock vara sådana, att det i själva verket icke finnes
anledning att betrakta den föreslagna beskattningen såsom en korttidsanordning.
Vad först angår de statliga arbeten, vartill det mot skatten
svarande beloppet skulle användas, må erinras, hurusom det påvisats,
att det förslag till ordnandet av dylika arbeten, som föreligger, lider
av den svagheten, att detsamma icke erbjuder någon väg för avvecklandet
av de offentliga arbetena, i den mån behov av dem ej vidare borde
föreligga, utan i stället synes vara ägnat att fastlåsa förutsättningarna
för statsdriften och bibehålla eller utvidga omfattningen av densamma.
Skulle detta förslag, sådant det föreligger, bliva godkänt och skulle
finansieringen av arbetena anses även fortsättningsvis böra ske genom
den här ifrågavarande beskattningen torde det således ej vara anledning
att räkna med någon tidsbegränsning för densamma.

Alldeles oavsett nu framhållna omständigheter synes det uppenbart,
att beskattningen är avsedd att vara en permanent anordning, vilket ju
ock är den enda rimliga förklaringen till att denna skalfeform blivit
vald. Då i skattepropositionen hänvisas till uttalandena vid finansplanens
framläggande, att de ökade arvsskattemedlen skulle åsyfta att
trygga den snabba återbetalningen av lånen för offentliga arbeten, yttras.
att detta är det ändamål, för vilket de nya skattemedlen till en
början» äro avsedda. En närmare granskning av propositionen visar, att
den i själva verket icke innehåller något, som kan tagas till intäkt för
uppfattningen om den nya beskattningen såsom en tillfällig eller tids -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

bcgninsad anordning. Skäl finnas i statsverkspropositionen anförda för
lämpligheten av att de ifrågavarande skatteintäkterna »bindas» för att
bereda medel för återbetalning av de lån, som under nästkommande och
eventuellt följande år upptagas för offentliga arbeten. Däremot finnes
i sadant sammanhang intet yttrat, örn vad som bör ske, när arbetena
upphört och lallen guldits. I skattepropositionen beröres frågan i vaga
ordalag. Samtidigt som det betonas, att det rådande statsfmariella
laget varit avgörande för förslaget frainhålles den föreslagna beskattningens
förmåga att verka utjämnande på inkomsternas och förmögenheternas
fördelning. Tillika fällas sådana yttranden som att förmögenhetsskatterna
i framsta rummet böra användas för att bilda kapital i det
allmannas hand eller med bistånd av det allmänna. Att avsikten är att
arvs- och kvarlåtenskapsbeskattningen skall användas såsom ett hjälpmedel
for att realisera ett omfattande socialiseringsprogram, syftande
till den enskilda verksamhetens utbytande i stor omfattning mot statlig
eller eljest offentlig sådan, framgår särskilt tydligt vid ett förnyat studerande
av den vid 1928 års riksdag väckta socialistiska partimotionen
angående arvsbeskattningens användande för åstadkommande av en utjämning
av egendomsfördelningen. 1 denna motion framlägges och motiveras
socialisermgsprogrammet och arvsbeskattningens anlitande för
realiserande av detsamma. Motionärerna underlåta härvid icke att erinra
örn de fårhagen-. och svårigheter, vartill realiserandet av deras förslag
kan giva anledning. Sådana svårigheter gälla bl. a. utfinnandet av ut1
mojllfi,aste. män undvika kapitalförstöring, att kunna vidmakthålla
sparsamhetsmtresset hos befolkningen och att i den offentliga
driften kunna bibehålla den förutvarande produktiviteten. Motionen utmynnar
i en hemställan örn utredning. Då nu spörsmålet ånyo föres

,rarQ’.har fägen utredning icke skett, ej heller ifrågasättes denna gång
behovligheten därav.

Undertecknade, sorn aro övertygade örn att förslagets godkännande
skulle för vart näringsliv och hela vårt samhällsliv hava ödesdigra verkningar,
ta pa det bestämdaste avråda från detsamma.

Eftersom förslaget framkommit såsom en beståndsdel i den budget,
som skall uppgöras for det nästkommande året, anse vi oss, då vi avstyrka
detsamma, icke böra underlåta att tillika dryfta frågan örn budgetens
balansering vid saknad av de medel, som genom den nya beskattningen
vöre avsedda att tillföras densamma. Beloppet, som enligt planen
skulle erfordras, synes bora beräknas till mellan 20 och 25 miljoner kro

u, °r- l utsträckning detta belopp till sist verkligen kommer att

bliva behövligt, kan givetvis ännu icke bedömas. Vi äro dock övertygade
örn, att genom ändringar i princip och i andra hänseenden av det
program tor arbetslöshetens avhjälpande, som finnes skisserat, det skall
vara möjligt att bereda de arbetslösa den avsedda hjälpen för väsentligt
lägre kostnader än de hittills beräknade. Ehuru vi giva vårt svnnerliga
erkännande åt den uttalade meningen, att de för de offentliga''arbetena
upptagna lamm bora amorteras på kortast möjliga tid. anse vi det lik v,

.. ,sfall4 örn, därest så befunnes erforderligt, amorteringstiden utsträcktes
något utöver de fyra år, vilka angivits såsom lämplig tid

Det ma emellertid antagas, att under nästkommande budgetår ett mycket
betydande belopp måste for ifrågavarande ändamål anskaffas medelst
beskattning. \ i tillåta oss då först oell främst att erinra om. att enligt
finansplanen det är avsett dels att med 20 enheter höja procenttalet för

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1. 39

inkomst- och förmögenhetsskatten, dels ock att bibehålla den extra
inkomst- och förmögenhetsskatten. Jämväl anse vi oss böra framhålla
betydelsen av att i rådande kris den direkta beskattningen icke höjes
mera än som är oundgängligen nödvändigt.. _ .

Enligt vår mening är det med hänsyn härtill rimligt, att den indirekta
beskattningen här får lämna ett bidrag. En höjning av tullen å kaffe
skulle vara synnerligen befogad och skulle inbringa ett avsevärt belopp.

Såvitt nu kan bedömas, bör en skärpning av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen
för ändamålet kunna undvikas. Vi vilja emellertid betona,
att en dylik utväg dock är, örn det gäller ökning av den direkta beskattningen
under allenast en kort tidsperiod, riktigare än den i propositionen
föreslagna.

Stockholm den 24 februari 1933.

SVERIGES INDUSTRIFÖRBUND.
B. Almgren.

Vilhelm Lundvik.

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE.
John Josephson.

H. Rosman.

SVENSKA BANKFÖRENINGEN.
R. v. Matern.

K. Dahlberg.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

Till bevillningsutskottet.

Genom remiss elen 3 februari 1933 har Kungl. Majit anbefallt kommerskollegium
att till eder överlämna begärt yttrande angående Kungl. Marits
proposition nr 34 med förslag till förordning örn kvarlåtenskapsskatt m. m.
jämte följande i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen:

1:175, av herr Bergman;

I: 221, av herr Bissmark;

I: 223, av herr Borell m. fl.;

II: 100, av herr förste vice talmannen Bengtsson;

II: 385, av herrar Andersson i Håsjön och Olsson i Mora;

II: 386, av herr Ossbahr m. fl.;

11:387, av herr Hingård;

11:390, av herr Flyg m. fl.; samt

II: 391, av herr Anderson i Norrköping m. fl.

Kollegium har med anledning av remissen lämnat handelskamrarna i
riket, Sveriges industriförbund, Svenska bankföreningen, Sveriges redareförening
och Stockholms rederiförening tillfälle att yttra sig i ärendet.
Från samtliga nämnda organisationer hava inkommit yttranden, vilka
under hand överlämnats till eder.

Kollegium får anföra följande.

Enligt vad kollegium har sig bekant lärer bevillningsutskottets beslut
att inhämta kollegii yttrande närmast lia föranletts av önskan att erhålla
del av de synpunkter, som inom näringslivets organisationer göra sig gällande
vid bedömande av det framlagda förslaget örn ändring i arvsbeskattningen.
Kollegium, vars yttrande tidigare icke brukat inhämtas rörande
beskattningsfrågor av detta slag, saknar helt naturligt den för frågans
bedömande ur skatteteknisk synpunkt erforderliga sakkunskapen. Beträffande
det framlagda förslagets bedömande med hänsyn till näringslivets
intressen, vill kollegium först framhålla, att givetvis varje ökning av den
direkta beskattningen — vare sig man väljer formen av en höjning av
inkomst- och förmögenhetsskatten eller den nu ifrågasatta formen, en böjning
av arvsbeskattningen — för näringslivet, helst i en depressionstid som
den nuvarande, måste te sig mindre önskvärd.

Det lärer ej tillkomma kollegium att bedöma frågan örn nödvändigheten
av de statsutgifter, som närmast påkallat den föreslagna skärpningen i
arvsbeskattningen. Emellertid må erinras örn att i det anförande till statsrådsprotokollet,
vari chefen för finansdepartementet framlagt motiveringen
för förslaget örn den nya kvarlåtenskapsskatten m. m., inledningsvis
betonas sambandet mellan den i finansplanen föreslagna utvidgningen av
de offentliga arbetena — i form av beredskapsarbeten — och de statsinkomster,
som beräknas inflyta genom den ökade beskattningen. Dessa inkomster
förutsättas sålunda tills vidare komma att tagas i anspråk för en
snabb återbetalning av den upplåning, varigenom de nämnda arbetena
skulle finansieras.

Kollegium har i ett den 14 februari 1933 avgivet yttrande över den promemoria,
vari av särskilda inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga
framlagts vissa allmänna riktlinjer i fråga örn beredskapsarbeten till
motarbetande av arbetslösheten, uttalat bland annat, att det syntes vara
ofrånkomligt, att de statliga åtgärder av olika slag, som visade sig nöd -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

vändiga för lättande av krisens verkningar, bleve synnerligen omfattande.
Beträffande frågan om finansiering av de olika formerna av allmänna arbeten
yttrade kollegium, att det under förhandenvarande förhållanden
syntes försvarligt, att utförandet av pa visst sätt begränsade beredskapsarbeten
skulle kunna bestridas med lånemedel med kort amorteringstid.
T)e utgifter åter, som bleve nödvändiga för upprätthållande av vissa av
kollegium såsom reservarbeten betecknade allmänna arbeten, syntes i princip
och i varje fall i så stor utsträckning som möjligt liksom hittills böra
täckas av skattemedel för undvikande av att under nuvarande ovissa förhållanden
dessa utgifter övervältrades på kommande år.

Utan att nu ingå på berörda fråga i sak vill kollegium endast konstatera,
att i händelse den av kollegium i utlåtandet framförda uppfattningen
skulle vinna beaktande en avsevärd minskning skulle kunna ske av det
belopp, som behövde bestridas med lånemedel nied kort amorteringstid, och
sålunda även av de belopp, som för amortering av sådana lån skulle enligt
förslaget uttagas genom skärpt arvsbeskattning. Betydelsen av att
de för de offentliga arbetena upptagna lånen amorteras på kortast möjliga
tid får självfallet icke underskattas. Därest emellertid förhållandena
skulle utvisa, att lånemedel i större utsträckning än kollegium här förutsatt
nödvändigtvis skulle behöva anlitas, anser kollegium, lika med bland
annat industriförbundet. Stockholms handelskammare och bankföreningen,
det kunna ifrågasättas, att. i syfte att vinna en lindring i den föreslagna
skärpta arvsbeskattningen, amorteringstiden utsträckes något utöver de
tyra år, vilka angivits såsom lämplig tid.

Utgår man emellertid ifrån såsom en given sak, att ett belopp på ytterligare
25 miljoner kronor måste anskaffas för täckande av budgetära behov,
så begränsas egentligen frågeställningen till spörsmålet i vilken form
detta belopp bör uttagas för att i minsta möjliga mån lända näringslivet
till förfång.

Kollegium, som anser en ökning av arvsbeskattningen i viss omfattning
under nuvarande läge vara ofrånkomlig, har icke kunnat undgå att finna
en del av de uttalanden, som gjorts i de till kollegium inkomna utlåtandena
och de däri framförda farhågorna innebära en icke ringa överdrift.
Det torde sålunda böra erinras örn att det ökade beloppet, som beräknats
inflyta genom den skärpta arvs- och gåvoskatten, 25 miljoner kronor, ehuru
i och för sig betydande, knappast kan sägas vara av den storleksordning,
att det kan anses utslagsgivande med hänsyn till det svenska sparkapitalets
bestånd eller tillväxt.

I förhållande till det sammanlagda förmögenhetsvärdet i enskild hand
synes det anförda beloppet teoretiskt och siffermässigt sett icke te sig alltlor
överväldigande, men icke desto mindre lärer i en hel del fall dess uttagande
ur arvfallna förmögenheter kunna medföra svårberäkneliga återverkningar.
i särskild grad gäller detta i fråga örn sådana förmögenbeter,
som bestå av fast egendom, framför allt jordegendom, samt företag
inom industri, bandel, rederinäring o. s. v., vilka bedrivits av en enskild
Företagare eller lia formen av aktie- eller handelsbolag med starkt begränsat
antal delägare, speciellt s. k. lamiljebolag. I dylika fall kan uppenbarligen
nödvändigheten av att inom en relativt begränsad tid kontant
utbetala kvarlåtenskaps- och arvsskatt bereda stora svårigheter och leda
till ett försvagande av likviditeten hos vederbörande företag. Då de förberörda
slagen av förmögenheter i förhållandevis stor omfattning torde
falla inom de mellangrupper — omfattande kvarlåtenskap örn 150,000—

42 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

1,500,000 kronor — vilka enligt det föreliggande förslaget skulle drabbas
av en, i jämförelse med andra länder synnerligen hård beskattning, anser
kollegium en modifikation i skatteskalan i dessa delar ur näringslivets
synpunkt behövlig.

Kollegium har härvid beaktat, att förslaget innefattar en utsträckning
av anståndsrätten dels så att domare eller länsstyrelse kan medgiva fördelning
av skatten över 10 år — emot nuvarande 5 år — med lika årliga
inbetalningar under förutsättning likväl, att ränta med 5 % erlägges å
det resterande beloppet och att säkerhet ställes för detta, dels ock så att
i Kungl. Maj:ts hand lägges en befogenhet att inom vidsträcktare gränser
än hittills medgiva anstånd, varvid Kungl. Majit bland annat kan utsträcka
anståndstiden utöver 10 år.

Härutöver torde emellertid vissa jämkningar i förslaget böra äga rum
i syfte att förekomma, att skatten kommer att drabba hårdare än som är
avsett. Sålunda synas t. ex. vissa medgivanden böra göras i händelse
taxeringsvärdet å en fastighet uppenbarligen överstiger det verkliga värdet
eller i händelse en post aktier eller obligationer undergått en mera betydande
sänkning efter dödsfallet. En viss ledning vid bestämmelsernas
utformning torde böra kunna vinnas från de föreskrifter, som innehållas
i 22 § i den tyska arvsskattelagen den 22 augusti 1925.

Det lärer icke ankomma på kollegium att i detta sammanhang till prövning
upptaga den i vissa av de avgivna utlåtandena berörda frågan örn
den lämpliga uppdelningen av de skattebelopp, som för täckande av statens
utgifter för bekämpande av arbetslösheten och lindrande av dess verkningar
må visa sig erforderliga, på direkt och indirekt beskattning, och
i förra fallet eventuellt på beskattning av inkomst i allmänhet och på särskild
förmögenhetsbeskattning; ej heller lärer det vara kollegii sak att
bedöma frågan, huruvida arvsskatten lämpligen bör utgå i den föreslagna
formen av arvslottsskatt i förening med kvarlåtenskapsskatt eller enbart
såsom en arvslottsskatt.

Med hänsyn till den starkt begränsade tid, som kollegium haft till sitt
förfogande för granskning av förslaget samt av de uttalanden rörande de
motsedda verkningarna av detsammas genomförande, som gjorts i de till
kollegium inkomna yttrandena, och med fästat avseende jämväl vid det
ovan anmärkta förhållandet, att kollegium ej anser sig företräda någon
speciell sakkunskap i skattefrågor, får kollegium begränsa sig till de nu
gjorda erinringarna. I

I avgörandet av detta ärende hava — jämte generaldirektören Fryxell
och kommerserådet Matz, föredragande — deltagit kommerseråden Sohlman,
Sidenvall och Landberg.

K. A. FRYXELL.

Siegfried Matz.

Alli Johanson.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Kungl. Maj:t Ilar den 3 februari 1933 anbefallt riksräkenskapsverket avgiva
yttrande över det i propositionen till riksdagen, nr 34, framlagda förslaget
till förordning om kvarlåtenskapsskatt m. m. samt i ämnet väckta
motioner.

Vid avgivandet av det sålunda infordrade yttrandet bär riksräkenskapsverket
icke ansett sig hava att bedöma frågan, huruvida och i vilken utsträckning
en skärpt förmögenhetsbeskattning i nuvarande statsfinansiella
läge är erforderlig eller önskvärd. Däremot finner ämbetsverket
sig böra något beröra frågan örn den lämpligaste formen för förmögenhetsbeskattningen.
Därjämte och framför allt torde det ankomma på verket
att yttra sig rörande beräkningen av de inkomster, som vid bifall till
den föreliggande propositionen skulle tillföras statsverket.

I fråga örn formen för genomförandet av den höjda förmögenhetsbeskattningen
yppa sig, såsom i propositionen framhålles, olika möjligheter. Dels
kan hela den samlade nationalförmögenheten (den av enskilda ägda förmögenheten)
varje år göras till föremål för den höjda beskattningen, dels
kan man anknyta höjningen till en skatt, som varje år endast drabbar en
viss del av förmögenheten, t. ex. den del vilken ärves, och som sålunda
först så småningom, efter en längre följd av år, kommer att belasta hela
nationalförmögenheten.

Vid valet mellan dessa huvudalternativ är det av avgörande betydelse,
örn den tilltänkta skattehöjningen är avsedd att bliva för framtiden bestående
eller örn den endast skall gälla under en viss, kortare tid. Örn
meningen är att genomföra en blott tillfällig skattehöjning, synes det
riksräkenskapsverket uppenbart, att man ej bör söka nå målet genom
höjning av arvsskatten. I så fall komme ju nämligen skattehöjningen
att träffa endast en relativt liten grupp bland de medborgare, som man
egentligen ville nå därmed, och dödsfallen komme att avgöra, vilka som
skulle tillhöra denna grupp. En sådan ordning kan givetvis ej anses tillfredsställande.
Åsyftas däremot en bestående höjning av skatten på förmögenhet,
möter ur nu behandlade synpunkt ej hinder mot användningen
av något av de angivna alternativen eller mot en kombination av
dem. Örn slutligen skattehöjningen tänkes skola bliva till en del bestående,
men till en del blott tillfällig, synes en sådan kombination vara
det riktigaste. I enlighet med den i det föregående hävdade uppfattningen
bör i detta sistnämnda fall högst så stor del av skattehöjningen, som
avses skola bliva varaktig, uttagas genom höjd arvsskatt, medan skattehöjningen
i övrigt bör ernås genom skärpt allmän förmögenhetsskatt.
Den under sådana förhållanden från början planerade framtida lindringen
av förmögenhetsbeskattningen kan därefter sko genom en nedsättning
av den allmänna skatten utan att man därigenom frångår principen,
att höjningen bör hava drabbat alla förmögenhetsägare efter samma
grunder.

I den framlagda propositionen har frågan örn skatteförhöjningens karaktär
av tillfällig eller definitiv anordning icke upptagits till behandling.
Däremot har i motionen I: 175 förordats, att skattehöjningen gives
endast provisorisk giltighet, exempelvis under en femårsperiod. Med
hänsyn till att den föreslagna skattehöjningen så avvägts, att de från
arvsbeskattningen inflytande intäkterna skola bliva tillräckliga att un -

44 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

eler en mycket begränsad tidsperiod amortera de för beredskapsarbetena
föreslagna kapitalutläggen, anser riksräkenskapsverket sig kunna förutsätta,
att möjligheter för en skattelindring efter hand skola inträda.

Med utgångspunkt härifrån synes det riksräkenskapsverket vara att
förorda, att höjningen av förmögenhetsbeskattningen anordnas såsom en
kombination av en tillfällig allmän förmögenhetsskatt under erforderlig
följd av år och en definitiv, ehuru mindre stark skärpning av arvsbeskattningen.

Den allmänna förmögenhetsskatt, varigenom enligt riksräkenskapsverkets
uppfattning sålunda en del av de erforderliga medlen skulle uttagas,
synes ämbetsverket lämpligen böra utformas såsom en helt fristående,
progressivt byggd skatt å till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade
större förmögenheter. I fråga örn den allmänna förmögenhetsskattens
giltighetstid anser riksräkenskapsverket starka skäl tala för en begränsning,
förslagsvis till en femårsperiod.

Den begränsning av arvsbeskattningen i förhållande till propositionen,
som genom tillkomsten av en allmän förmögenhetsskatt skulle utan
minskning av den samlade förmögenhetsbeskattningens avkastning vara
möjlig att ernå, synes enligt riksräkenskapsverkets uppfattning väsentligen
böra hänföras till den föreslagna kvarlåtenskapsskatten, därest
denna överhuvudtaget finnes böra införas. Att under nuvarande förhållanden
— då det är av största vikt att tillvarataga förefintliga inkomstkällor
— i så stor utsträckning som i propositionen föreslagits befria
mindre arvslotter från skatt, kan riksräkenskapsverket för sin del ej förorda.

Vid avvägningen av skatteskalorna för å ena sidan den allmänna förmögenhetsskatten
och å andra sidan den skärpta arvsbeskattningen synes
särskild hänsyn böra tagas till möjligheten av snabb inbetalning av
den höjda arvsskatten. Det i propositionen ingående, av den starka skattehöjningen
betingade förslaget att i stor utsträckning medgiva skattens
fördelande på en följd av år finner riksräkenskapsverket synnerligen betänkligt.
dels med hänsyn till att arvsskatten genom uppdelningen får
karaktär av en fortlöpande pålaga, som kommer att skärpa den årliga direkta
beskattningen, och dels med hänsyn till ovissheten av att de sista
delarna av skatten verkligen komma att inflyta. Enligt riksräkenskapsverkets
mening bör arvsskatten i likhet med övriga skatter så vitt
möjligt betalas i omedelbart samband med skattskyldighetens inträdande.
Någon utvidgning av den i gällande arvsskatteförordning föreskrivna
anståndstiden för arvsskattens betalande kan riksräkenskapsverket
icke tillstyrka.

Vare sig skärpningen av arvsbeskattningen kommer till stånd i enlighet
med propositionens förslag eller i den mera begränsade omfattning,
som riksräkenskapsverket förordat, är det av största vikt, att tillfredsställande
regler för förmögenhetsobjektens värdering fastställas. Frågan
härom beröres särskilt i motionerna I: 221 och II: 387.

Enligt riksräkenskapsverkets mening torde nuvarande regler för förmögenhetsvärderingen
vid arvsskattens utmätande i allmänhet icke leda
till för den skattskyldige orättvis belastning. Skillnaden mellan de verk
liga förmögenhetsvärdena, å ena sidan, och de värden vartill förmögenhetsobjekten
enligt gällande regler lägst måste upptagas, å andra sidan,
torde nämligen i det stora flertalet fall icke vara så stor, som motionärerna
synas vilja göra gällande. Emellertid kan det ej förnekas,

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1. 45

att gällande regler i vissa undantagsfall kunna leda till obilliga resultat.
Riksräkenskapsverket vill därför förorda, att dessa regler visserligen
i stort sett bibehållas sådana de äro. men att möjlighet öppnas för
de skattskyldiga att i fall av verkligt missförhållande mellan de båda
värderingarna få till stånd en uppskattning enligt andra grunder än de
i allmänhet gällande. Eventuellt kunde denna särskilda uppskattning
regleras så, att de ifrågavarande förmögenhetsobjekten ej genom densamma
finge sänkas med mer än ett visst procenttal, förslagsvis 25 procent.

I detta sammanhang vill riksräkenskapsverket i fråga örn de i propositionen
framlagda författningsförslagens föreskrifter angående uppdelningen
i arvslottsklasser såsom sin mening uttala, att tillräckliga skäl
knappast föreligga för en så långt gående uppdelning som den nuvarande.
Den förenkling, verket vill ifrågasätta, skulle närmast bestå
däri, att den nuvarande klass II begränsades att omfatta endast den nuvarande
klass II a, samt att alla efterföljande klasser (alltså II b, III
och IV) sammansloges till en klass, betecknad såsom klass III. Redan
den för närvarande och enligt förslaget ytterst ringa skatteintäkten
inom gällande tredje arvsklass synes ämbetsverket vara ett starkt^ skäl
för den föreslagna åtgärden. Skalan för den nya klass III kunde så avpassas,
att den samfällda arvsskatteintäkten ej behövde ändras.

Riksräkenskapsverket finner sig vidare böra beröra frågan angående
lämpligheten att »reservera» inkomsten av arvsbeskattningen för amortering
av lån, som upptagits för beredskapsarbetena. Denna fråga har särskilt
behandlats i motionen 1:223. Riksräkenskapsverket vill härutinnan
framhålla, att inkomsterna av arvsbeskattningen enligt statsverkspropositionen
icke blivit i budgetteknisk bemärkelse formellt sammankopplade
med det under avbetalning å statsskulden äskade anslaget å 40 miljoner
kronor för avskrivning av visst i fonden för förlag till statsverket ingående
lånekapital. Utgiftstiteln svarar sålunda ej mot någon bestämd
inkomsttitel, vilket i och för sig ej heller låter sig göra, då de i stämpelmedlen
ingående arvsskattemedlen icke kunna särskilt redovisas. Den beräknade
inkomsten av arvsbeskattningen är närmast att anse allenast såsom
grundval för uppskattningen av vad som under rådande förhållanden
kan disponeras för den extra avbetalningen å statsskulden. Under
sådana omständigheter synes någon erinran ur budgetteknisk synpunkt
icke kunna riktas mot det i statsverkspropositionen framförda betraktelsesättet.

Vad därefter angår den föreslagna arvsbeskattningens avkastning, har
denna för nästkommande budgetår i propositionen beräknats till 40 miljoner
kronor. Beräkningen har verkställts med utgångspunkt från att
hela den under budgetåret inflytande arvsskatten är att hänföra till skatt
enligt de höjda skatteskalorna. Däremot synes vid beräkningens genomförande
hänsyn knappast hava tagits till de särskilda omständigheter, som
sammanhänga med de föreslagna ändrade reglerna för skattens inbetal
ning, eller de omständigheter i övrigt, som vid skattehöjningens genomfö
rande under en övergångstid kunna tänkas påverka inkomsttillflödet.

Såvitt för närvarande kan bedömas, synas fastigheternas taxeringsvär
den — i motsats till vad man måhända i allmänhet föreställt sig — vid
innevarande års allmänna taxering komma att undergå allenast en reia
tivt liten sänkning. Vidare må uppmärksammas att för de under större

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1.

delen av nästa budgetår till domstolarna ingivna bouppteckningarna, fastighetsvärdena
ej få upptagas lägre än 1932 års taxeringsvärden, vilken
omständighet också påpekats i den vid propositionen fogade promemorian.

Uppfattas den i propositionen upptagna inkomstsiffran, 40 miljoner kronor,
såsom den föreslagna nya arvsbeskattningens i nuvarande ekonomiska
läge påräkneliga normala årsavkastning, synes beräkningen från riksräkenskapsverkets
sida icke giva anledning till erinran.

Inkomsttillflödet under nästkommande budgetår påverkas emellertid
enligt riksräkenskapsverkets uppfattning i avsevärd mån av de särskilda,
i det föregående antydda förhållanden, vartill vederbörlig hänsyn icke tagits
vid den i propositionen verkställda beräkningen; och vill riksräkenskapsverket
härutinnan anföra följande.

1. De föreslagna förordningarna äro avsedda att tillämpas å kvarlåtenskaper.
efter personer, som avlida efter ingången av april 1933. Enligt
propositionen har denna tidpunkt föreslagits med hänsyn till att registrering
av bouppteckningar och följaktligen uttagande av arvsskatt sker först
någon tid efter dödsfallet. Enligt gällande lagbestämmelser må med bouppteckning
ej uppskjutas längre än högst tre månader efter dödsfallet.
Douppteckningens ingivande till rätten behöver emellertid ej ske förrän
en månad efter upprättandet, vid häradsrätt dock först vid det närmast
därefter infallande tingssammanträdet. Därtill kommer, att, åtminstone
på landsbygden, bouppteckningar ofta ej lära ingivas inom den lagstadgade
tiden.

Det är sålunda sannolikt, att en avsevärd del av de bouppteckningar,
som inregistreras i början av budgetåret 1933/1934, icke falla under de nya
skatteförordningarna. Den för samma budgetår inflytande skatteintäkten,
som i propositionen beräknats under förutsättning att den högre arvsbeskattningen
skulle komma att tillämpas på samtliga under budgetåret inregistrerade
bouppteckningar, lärer under sådana förhållanden bliva i
motsvarande mån lägre.

2. Vid beräkningen av arvsskattens avkastning bör enligt riksräkenskapsverkets
mening stort avseende fästas vid de föreslagna bestämmelserna
örn ökad rätt till anstånd med skattens erläggande. Enligt dessa
bestämmelser skulle bland annat maximitiden i det vanligaste anståndsfallet
höjas från feni till tio år och skattebetalningarna skulle även, efter
Kungl. Maj :ts prövning, kunna utsträckas över längre tid än den sist
nämnda, som förr bildade ett absolut maximum. Klart är, att dessa ökade
möjligheter efter en så kraftig skatteskärpning som den föreslagna komma
att starkt utnyttjas, synnerligast under en lågkonjunktur. Tydligt är även,
att skatten långt oftare än förr komme att överstiga femhundra kronor;
därmed skulle också en förutsättning för anstånd i det vanligaste fallet
vida ottare föreligga.

Det bör i detta sammanhang framhållas, att även örn det nuvarande allmänna
ränteläget icke i och för sig innebär någon större lockelse att begara
anstånd med inbetalningen av arvsskatten, redan en tämligen måttlig
höjning av ränteläget torde inbjuda till att i ökad omfattning söka uppskjuta
skattebetalningen.

3. Det synes vidare sannolikt, att gåvoskatteintäkten under de närmast
följande budgetåren kommer att ej oväsentligt understiga den beräknade
till följd därav, att under tiden fram till den 1 april i år torde
komma att skänkas bort stora belopp till make, barn eller andra anhöriga
öm givaren ej avlider inom två år, skulle en sådan gåva icke komma att

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 1. 47

drabbas av den högre skatten. Enligt vad riksräkenskapsverket bar sig
bekant, hava förmögenhetsöverflyttningar av det slag, som nu nämnts,
under de sistförfluten månaderna ägt rum i ganska stor omfattning.

Av de angivna omständigheterna verkar den förstnämnda sänkande
på inkomsttillflödet endast beträffande nästkommande budgetår, medan
däremot den nästföljande uppenbarligen kommer att öva inflytande på
skatteintäkten under ett tiotal år framåt i tiden, närmare bestämt på det
sätt, att sänkningen blir störst under budgetåret 1933/1934 och därefter så
småningom minskas. Vad slutligen den ökade gåvofrekvensen under tiden
före skattehöjningens inträdande beträffar, kommer denna tydligen
att sänka skatteintäkten under ett mera obestämt antal år.

Att på förhand bedöma verkningarna av nu berörda omständigheter är
givetvis synnerligen vanskligt. Riksräkenskapsverket tilltror sig ej heller
att göra något bestämt uttalande i frågan, men finner sig böra förorda, att
vid bifall till den i propositionen föreslagna höjningen av arvs- och gåvobeskattningen
den samlade intäkten för budgetåret 1933/1934 icke beräknas
till högre belopp än 35 miljoner kronor.

Den sålunda föreslagna nedsättningen av arvs- och gåvoskattens påräkneliga
avkastning synes kunna genomföras utan rubbning av budgetens
jämnvikt, under förutsättning att det under avbetalning å statsskulden till
avskrivning av visst i fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital
äskade reservationsanslaget sänkes i motsvarande mån. Riksräkenskapsverket
finner en dylik sänkning av amorteringsbeloppet i nuvarande
ekonomiska läge väl försvarligt.

Stockholm den 25 februari 1933.

ERIK STRIDSBERG.

P. S. Runemark.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Bilaga 2.

P. M.

rörande kvarlåtenskaper och arvsandelar 1929—1932.

Förevarande utredning överensstämmer väsentligen med den, som genom
finansdepartementets försorg verkställts för åren 1929, 1930 och 1931
och som i huvudsak redovisats i propositionen nr 34. Emellertid har den
kompletterats på det sätt, att för kvarlåtenskaper inom varje storleksgrupp
angivits, huru dessa fördelat sig på olika arvsandelar, medan de
tidigare utredningarna angivit allenast kvarlåtenskaper och arvsandelar
oberoende av varandra fördelade på storleksgrupper.

I de vid denna promemoria fogade tabellerna redovisas nu först kvarlåtenskaperna
med och utan giftorättsandelar år 1929. Uppgift örn
nämnda kvarlåtenskaper, giftorättsandelar inbegripna, återfinnes redan
i propositionen nr 34, men uppgifterna rörande kvarlåtenskaperna
utom nämnda andelar förelågo vid propositionens avlåtande ej färdiga,
varför håda serierna av uppgifter här meddelas vid sidan av varandra.
Däremot har jag ej ansett mig höra belasta utrymmet med en specifikation
rörande arvslotterna i de olika arvsklasserna enligt 1929 års siffror.

Rörande den för utskottets räkning verkställda utredningen beträffande
1932 års kvarlåtenskaper och arvsandelar bifogas däremot tabeller motsvarande
dem som för åren 1930 och 1931 återfinnas i propositionen samt
dessutom en tabell, som visar, huru kvarlåtenskaper i varje storleksgrupp
fördela sig på olika arvsandelar.

Kvarlåtenskapernas storlek enligt bouppteckningarna samt å dem belöpande
arvsskatt utgjorde enligt tabellerna

1929 1930 1931 1932

kr. kr. kr. kr.

Inklusive giftorätt........................ 554,174,684 530,0o4,592 o95,211,541 484,694,351

Exklusive giftorätt .................... 404,512,918 389,954,970 450,444,554 362,697,823

Arvsskatt................................... 17,727,824 17,697,630 20,881,638 14,599,362

I propositionen angives för åren 1930 och 1931 beräknad kvarlåtenskapsskatt
och arvslottsskatt å ifrågavarande bouppteckningar enligt
Kungl. Maj:ts förslag. Denna uträkning kompletteras här med motsvarande
uträkning på grundval av 1929 och 1932 års siffror.

	1929	1930	1931	1932
	kr.	kr.	kr.	kr.
Kvarlåtenskapsskatt.....	...................... 25,334,122	25,432,298	33,463,859	19,366,869
Arvslottsskatt kl. I	...................... 8,929,486	9,380,767	12,076,975	6,557,647
» » II	...................... 5,035,169	4,758,008	6,636,820	4,805,494
» » III	..................... 214,047	232,460	194,070	217,402
» » IV .	...................... 3,005,446	3,196,067	2,875,822	1,812,486
	Summa 42,518,270	42,999,600	55,247,546	32,759,898
Bihang till riksdagens	protokoll 1933. 11 sami.	Nr 23.		4

50 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 2.

I samtliga fall tillkomma i runt tal 2 miljoner kronor för fastighetsfideikommiss,
gåvor m. m.

Vid propositionens framläggande voro, såsom av det föregående framgår,
ej siffrorna för 1929 och 1932 kända. Det är till en början ägnat
att förvåna, att skattebeloppet för år 1929 blivit mindre än för 1930, då
kvarlåtenskapens summa (utom giftorätt) år 1929 var 15 miljoner kronor
större än 1930 och gällande arvsskatt år 1929 var, örn också obetydligt,
högre än år 1930. Förhållandet beror uppenbarligen därpå, att de storJ
eksgrupper inom olika arvsklasser, som mest påverkas av propositionens
skalor, äro starkare representerade år 1930 än år 1929. Liknande är också
förklaringsgrunden till att skatten för 1932 blir så mycket lägre än samtliga
föregående år, ehuru kvarlåtenskapernas summa för 1932 var allenast
27 miljoner kronor lägre än 1930. I själva verket förhåller det sig
så — vilket närmare belyses i utredningen rörande förmögenhetens storlek
och fördelning vid utgången av år 1932 — att de större förmögenheterna
äro mindre representerade det sistnämnda året. I berörda utredning
rörande förmögenheten har jag tillåtit mig ifrågasätta, örn ej denna
mycket betydande sänkning delvis kan vara att tillskriva tillfälligheter
— de mycket höga siffrorna för 1931 giva bland annat nästan anledning
att vänta ett bakslag under följande år. De anförda siffrorna torde i
varje fall visa svårigheten att på förevarande område företaga kalkyler,
vilka kunna göra anspråk på att innebära en tillförlitlig förutsägelse.

Den närmaste ledningen vid sammanställande av de vid denna p. m.
fogade tabellerna har handhafts av förste aktuarien i statistiska centralbyrån
fil. doktorn O. Grönlund.

Stockholm den 10 maj 1933.

Carl W. U. Kuylenstierna.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 2,

Tabell 1. Bouppteckningar1, fördelade efter kvarl&tenskapens storlek, år 1929.

Storleksgr upper kr.	Kvarlåtenskap, efterlevande makars giftorättsandelar inberäknade	Kvarlåtenskap, utom efter-levande makars giftorätts-andelar
Antal	Kvarlåtenskap kr.	Antal	Kvarlåtenskap kr.
0—	400 ........................	379	136,193	404	138,162
500—	900 ........................	928	688.378	956	707,877
1,000—	1,900 ......................	1,604	2,343,311	2,607	3,794,562
2,000—	2,900 ......................	1,758	4,347,577	2,168	5,363,936
3,000—	3,900 ........................	1,514	5,259,915	2,007	6,960,302
4,000—	4,900 ........................	1,375	6,160,575	1,609	7,198,777
5,000—	5,900 ........................	1,270	6,975.839	1,468	8,049,620
6,000—	7,400 ........................	1,639	10,978,277	1,695	11,357,474
7,500 —	7,900 ........................	463	3,579,460	463	3,585,249
8,000—	9,900 .......................	1,660	14,851,371	1,681	15,004,424
10,000—	11,900 ........................	1,370	15,010,786	1,165	12,772,708
12,000—	14,900 .......................	1,510	20,279,187	1,237	16,586,225
15,000—	19,900 ........................	1,723	29,876,323	1,287	22,201,730
20,000—	29,900 .......................	1,845	44,862,476	1,349	32,677,473
30,000—	39,900 ........................	937	32,313,169	641	22,227,872
40,000—	49,900 .......................	564	25,170,198	370	16,539,170
50.000—	59,900 ........................	350	19,118,171	242	13,201,912
60,000—	74,900 ........................	332	22,184,298	218	14,595,402
75,000—	99,900 ........................	310	26,634,155	217	18,642,656
100,000—	119,900 ........................	150	16,383,736	115	12,486,246
120.000—	149,900 ........................	159	21,355,090	96	12,905,583
150,000—	199,900 ........................	151	26,212,993	95	16,431,391
200,000—	239,900 ........................	75	16,240,869	52	11,415,621
240,000—	399,900 .......................	123	37,693,333	96	29,786,841
400,000—	599,900 ........................	58	28,378,143	37	18,083,936
600,000—	799,900 ........................	36	24,772,092	22	14,578,349
800,000—	999,900 ........................	12	10,834,307	ii	10,090,786
1,000,000—	4,999,900 ........................	38	67,773,091	26	41,715,299
5,000,000—	9,999,900 ........................	2	13,761,371	1	5,413,335
10,000,000—			—	—	—
	Summa	22,335	554,174,684	22,335	404,512,918
	därav tillägg	363	2,010,410	363	1,458,397

1 Avser endast bouppteckningar, sorn belagts med stämpelavgift enligt arvsskatteförordningen.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 2

Tabell 2. Bouppteckningar1, fördelade efter kvarlåtenskapens storlek, år 1932.

Storleksgrupper kr.	Kvarlåtenskap, efterlevande makars giftorättsa adelar inberäknade	Kvarlåtenskap, atom efter-levande makars giftorätts-andelar
Antal	Kvarlåtenskap kr.	Antal	Kvarlåtenskap kr.
0 400 ........................	426	138,179	443	139,532
500 900 ........................	901	665,449	911	673,036
1,000— 1,900 ........................	1,547	2,255,274	2,576	3,768,213
2,000 2,900 ........................	1,728	4,263,411	2,181	5,384,809
3,000 3,900 ........................	1,470	5,122,103	1,896	6,603,997
4,000 4,900 ........................	1,402	6,283,102	1,647	7,383,777
5,000 5,900 ........................	1,290	7,061,285	1,397	7,656,710
6,000— 7,400 ........................	1,671	11,260,748	1,792	12,046,294
7,500— 7,900 ........................	466	3,610,009	480	3,718,449
8,000 9,900 ........................	1,745	15,641,024	1,683	15,053,974
10,000 11,900 ........................	1,326	14,522,573	1,219	13,329,643
12,000 14,900 ........................	1,586	21,275,415	1,304	17,506,360
15,000— 19,900 ........................	1,684	29,113,837	1,278	22,073,505
20,000— 29,900 ........................	1,822	44,442,659	1,256	30,600,232
30,000 39,900 ........................	940	32,460,337	646	22,297,263
40,000 49,900 ........................	544	24,228,570	388	17,357,363
50,000— 59,900 ........................	332	18,193,395	210	11,500,113
60,000 74,900 ........................	355	23,874,389	222	14,851,023
75,000— 99,900 ........................	313	27,322,730	224	19,256,617
100,000 119,900 ........................	126	13,749,485	86	9,388,503
120,000— 149,900 ........................	127	16,981,576	98	13,021,442
150,000— 199,900 ........................	134	23,076,750	94	16,315,839
200,000— 239,900 ........................	67	14,770,984	46	10,280,039
240,000— 399,900 ........................	107	33,079,479	61	18,730,525
400,000— 599,900 ........................	45	21,398,939	32	15,085,222
600,000— 799,900 ........................	20	13,979,905	16	11,204,901
800,000— 999,900 ........................	8	7,382,277	5	4,873,860
1,000,000—4,999,900 .......................	25	42,771,039	16	26,827,164
5,000,000—9,999,000 ........................	1	5,769,428	1	5,769,428
10,000,000— ...................................	—	—	—	—
Summa	22,208	484,694,351	22,208	362,697,828
därav tillägg	433	1,463,419	433	1,120,038

1 Avser endast bouppteckningar, som belagts med stämpelavgift enligt arvsskatteförordningen.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 2,

Tabell 3. Arvs- och testamentsandelar enligt bouppteckningarna1, fördelade etter
skyldskapsklasser och i grupper efter kvarlåtenskapens storlek, år 1932.

Storleksgrupper kr.	Klass I a 2	Klass Ib5
Antal	kr.	Antal	kr.
0 400....................................	33	3,700	162	13,300
500 900....................................	17	9,500	88	16,900
1,000 1,900....................................	638	910,500	866	1,094,200
2,000 2,900....................................	505	1,139,200	1,409	2,220,500
3,000 3,900....................................	403	1,238,000	1,924	3,246,800
4,000 4,900....................................	327	1,330,600	2,121	3,803,800
5,000 5,900....................................	249	1,201,400	2,200	4,273,000
6,000— 7,400....................................	319	1,860,000	3,251	6,983,600
7,500 7,900...................................	84	556,000	985	2,180,100
8,000 9,900....................................	283	2,193,400	3,687	8,829,600
10,000 11,900....................................	171	1,552,500	2,779	7,930,500
12,000 14,900....................................	209	2,281,900	2,957	10,544,300
15,000 19,900....................................	220	3,096,700	2,884	13,006,100
20,000 29,900....................................	233	4,653,800	2,684	16,708,600
30,000 39,900....................................	115	3,108,400	1,489	12,476,900
40,000 49,900....................................	62	2,129,600	915	9,774,000
50,000 59,900....................................	37	1,470,700	445	6,563,600
60,000 74,900....................................	33	1,611,300	419	7.306,400
75,000 99,900....................................	53	2,962,300	465	10,191,700
100,000 119,900...................................	19	1,380,200	191	5,782,100
120,000 149,900....................................	21	1,908,300	180	6,490,400
150,000 199,900................................ ...	24	2,511,100	224	9,191,400
200,000 239,900....................................	8	1,110,300	106	5,373,600
240,000 399,900....................................	13	2,506,400	152	9,762,300
400,000 599,900....................................	4	908,100	102	10,641,700
600,000 799,900....................................	4	1,154,400	63	7,639,300
800,000 999,900...................................	1	930,100	13	2,945,700
1,000,000 4,999,900....................................	2	1,676,300	57	16,513,200
5,000,000 .............................................	1	519,300	18	4,307,300
Summa	4,088	47,914,000	32,836	205,810,900
därav tillägg	90	122,400	595	592,100

1 Avser endast arvs- och testamentsandelar, som belagts med stämpelavgift enligt arvsskatteförordningen.
I de fall, då gåva beskattats i sammanhang med bouppteckning (jfr 26 S
nyssnämnda förordning), är gåvan inberäknad.

2 Klass I a avser andelar, som tillkommit efterlevande make. Klass I b avser andelar,
som tillkommit barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller adoptivbarn.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 2.

Tabell 3 (forts.).

Storleksgrupper kr.	Klass II a1	Klass II b 1
Antal	kr.	Antal	kr.
0— 400...................................	405	76,200	1	400
500— 900.................................	1,261	423,600	2	1,100
1.000— 1,900...................................	2,291	1,184,400	5	6,000
2,000— 2,900....................................	1,857	1,320,900	4	8,100
3,000— 3,900..............................	1,601	1,386,300	9	21,400
4,000— 4,900....................................	1,406	1,544,700	8	18,300
5,000— 5,900....................................	1,140	1,538,500	4	11,800
6,000— 7,400...............................	1,579	2,187,100	11	29,000
7,500— 7,900..................................	469	634,700	8	28,000
8,000— 9,900.................................	1,621	2,966,500	18	58,200
10,000— 11,900..............................	1,350	2,581,800	11	47,800
12,000— 14,900...........................	1,378	3,425,600	13	74,100
15,000— 19,900............................	1,626	4,295,600	31	136,000
20,000— 29,900............................	1,768	7,134,100	25	81,100
30,000— 39,900..................................	981	4,908,700	28	206,000
40,000— 49,900........................	765	3,962,100	12	121,900
50,000— 59,900......................	312	2,375,000	12	106^500
60,000— 74,900.........................	391	4,310,400	25	476,100
75,000— 99,900...................	370	4,254,700	25	214,500
100,000— 119,900..............................	107	1,335,900	7	215,400
120,000— 149,900...........................	186	2,952,100	21	410,000
150,000— 199,900..............................	157	3,236,700	15	343,500
200,000— 239,900.............	52	1,349,500	27	917,700
240,000— 399,900..............	108	3,994,200	43	688,600
400,000— 599,900...........................	39	1.797,000	26	633,700
600,000— 799,900.....................	20	1,284,900
800,000— 999,900...................	17	659,600	8	150,000
1,000,000—4,999,900.............................	75	5,208,900	21	2,297,400
5,000,000— .....................	7	153,000	3	509,600
Summa	23,339	72,482,700	423	7,811,200
därav tillägg	354	319,100	2	11,000

Klass II a avser andelar, som tillkommit fader, moder, broder (halvbroder), syster (halv''-syster) eller broders (halvbroders) eller systers (halvsysters) avkomling. — Klass II b avser
andelar, som tillkommit akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond
eller pensionsanstalt liksom ock sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller annan from
stiftelse.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 2

Tabell 3 (forts.).

Storleksgrupper kr.	Klass III	Klass IV
Antal	kr.	Antal	kr.
0 400...................................	1	300	74	16,700
500 900....................................	6	3,500	122	62,100
1,000 1,900....................................	3	3,000	228	180,100
2,000 2,900...................................	1	2,400	217	260,500
3,000 3,900....................................	8	15,400	160	244,200
4,000 4,900....................................	8	11,800	146	260,000
5,000 5,900....................................	6	12,400	158	240,700
6,000 7,400....................................	11	17,300	228	416,000
7,500 7,900....................................	3	13,100	59	126,900
8,000 9,900....................................	5	15,800	211	462,300
10,000— 11,900....................................	19	54,300	266	668,900
12,000— 14,900....................................	8	18,600	266	701,300
15,000- 19,900....................................	9	11,500	322	1,030,800
20,000 29,900....................................	16	28,600	379	1,509,400
30,000— 39,900....................................	22	110,000	290	1,117,400
40,000 49,900....................................	9	24,700	225	1,074,500
50,000— 59,900...................................	11	65,600	181	812,000
60,000— 74,900....................................	1	69,100	161	852,500
75,000— 99,900....................................	10	76,300	214	1,321,100
100,000— 119,900....................................	2	60,200	61	592,400
120,000 149,900....................................	2	16,200	149	1,017,900
150,000 199,900....................................	4	62,500	75	828,800
200,000- 239,900...................................	4	160,900	121	952,100
240,000— 399,900...................................	—	—	173	1,592,000
400,000— 599,900....................................	9	484,700	78	565,700
600,000— 799,900 ...................................	—	—	25	639,500
800,000 - 999,900....................................	1	90,200	9	47,100
1,000,000—4,999,900....................................	3	180,100	99	585,700
5,000,000 .............................................	—	—	3	27,500
Summa	182	1,608,500	4,700	18,206,100
därav tillägg	—	—	51	27,400

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 2

Tabell 4. Arvs- och testamentsandelar enligt bouppteckningarna1, fördelade etter
skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt9, år 1932:

Klass I. * i

Storleksgrupper kr.	Andelar, som tillkommit efter-levande make	Andelar, som tillkommit barn eller adoptivbarn etc.
Sammanlagt andels-belopp	Skatt kr.	Sammanlagt andels-belopp	Skatt kr.
Antal	kr.	Antal	kr.
1,000—	1,900	795	1,141,900	10,341	13,520	18,664,700	166,166
2,000—	3,900	954	2,724,600	31,398	9,201	25,449,900	289,793
4,000—	5,900	585	2,827,800	39,006	3,358	16,244,800	224,216
6,000—	7,900	392	2,695,300	43,902	1,757	12,068,600	196,320
8,000—	9,900	258	2,296,800	43,104	925	8,196,100	153,383
10,000—	11,900	156	1,685,400	35,609	621	6,787,400	145,034
12,000—	14,900	172	2,288,500	54,319	622	8,262,100	196,310
15,000—	19,900	185	3,187,400	83,825	674	11,572,900	304,120
20,000—	29,900	198	4,814,300	138,819	612	14,911,500	430,107
30,000—	39,900	103	3,521,100	109,944	297	10,317,700	324,844
40,000—	49,900	56	2,528,100	85,774	168	7,475,800	252,412
50,000—	59,900	34	1,825,900	65,795	105	5,765,400	209,520
60,000—	74,900	29	1,953,300	75,915	106	7,154,100	277,878
75,000—	99,900	30	2,592,900	107,145	88	7,584,000	313,200
100,000—	149,900	23	2,800,100	122,755	79	9,508,600	417,035
150,000—	199,900	11	1,829,300	85,904	28	4,769,000	226,511
200,000—	399,900	II	2,909,600	163,220	56	16,332,700	945,432
400,000—	599,900	3	1,474,600	102,460	16	8,071,400	567,140
600,000—	799,900	1	631,600	48,950	6	4,154,300	339,288
800,000—	999,900	1	930,100	89,515	2	1,927,800	189,170
1,000,000—4,999,900	1	1,133,000	113,300	—	_
5,000,000—		—	—	—	_	_	_
	tillägg	90	122,400	3,657	595	592,100	15,979
	Summa	4,088	47,914,000	1,654,657	32,836	205,816,900	6,183,858

1 Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr
26 § arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,
hava i tabellen redovisats särskilt.

9 Beräknad jämlikt 19 § arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses

i 21 § samma förordning).

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 2,

Tabell 5. Arvs- och testamentsandelar enligt bouppteckningarna1, fördelade efter
skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt’, år 1932:

Klass II.

Storleksgrupper kr.	Andelar, som tillkommit fader, moder, broder etc.	Andelar, som tillkommit akademi, vetenskapligt samfund etc.
Sammanlagt andels-belopp	Skatt kr.	Sammanlagt andels-belopp	Skatt kr.
Antal	kr.	Antal	kr.
200— 400	6,608	1,872,400	16,003	20	6,100	56
500— 900	5,183	3,424,400	38,388	27	15,300	161
1,000— 1,900	4,282	5,733,300	86,298	56	65,400	913
2,000— 2,900	2,112	4,978,900	98,786	41	88,800	1,656
3,000— 3,900	1,159	3,953,200	98,630	28	91,700	2,215
4,000— 4,900	685	3,022,100	90,138	26	109,900	3,171
5,000— 9,900	1,580	10,799,600	452,502	85	508,900	19,473
10,000— 19,900	841	11,379,700	628,399	57	697,500	37,425
20,000— 59,900	iso	13,402,700	948,234	58	1,939,500	139,755
60,000— 99,900	66	4,984,500	426,002	6	447,300	37,967
100,000—199,900	25	3,474,600	332,206	12	1,461,400	136,754
200,000—399,900	13	3,706,300	398,289	4	1.175,500	126,937
400,000—599,900	—	—	—	—	—	—
600,000-799,900	—	—	—	—	'' -	—
800,000—999,900	—	—	—	—	—	—
1,000,000—	1	1,431,900	214,785	1	1,192,900	178,935
tillägg	354	319,100	34,938	2	11,000	1,109
Summa	23,339	72,482,700	3,863,598	423	7,811,200	686,527

2 Beräknad jämlikt 19 § arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses
i 21 § samma förordning).

58 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 2.

Tabell 6. Arvs- och testamentsandelar enligt bouppteckningarna *, fördelade efter
skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt’, år 1932:

Klass lil.

Klass lil avser andelar, som tillkommit kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.

Storleksgrupper	Sammanlagt andelsbelopp	Skatt
kr.	Antal	kr.	kr.
200— 400 .................................	18	4,300	61
500— 900 .................................	42	22,900	477
1,000— 1,900 .................................	34	35,700	935
2,000— 2,900 .................................	19	42.100	1,733
3,000— 3,900 .................................	12	40,200	2,220
4,000— 4,900 .................................	9	40,500	2,813
5,000— 9,900 .................................	25	154,800	13,789
10,000— 29,900 .................................	11	153,800	17,574
30,000— 59,900 .................................	7	238,800	29,204
60,000—119,900 .................................	2	159,300	21,495
120,000—239,900 .................................	2	282.400	40,384
240,000—999,900 ..............................	i	433,900	65,085 !
1,000,000— ..................................	—	_
tillägg	—	—	—
Summa	182	1,608,500	195.770

Tabell 7. Arvs- och testamentsandelar enligt bouppteckningarna1, fördelade etter
skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt’, år 1932:

Klass IV.

Klass IV avser andelar, som tillkommit annan arvinge eller testamentstagare än sådan,

som inbegripes under de tre föregående klasserna.

Storleksgrupper	Sammanlagt andelsbelopp	Skatt
kr.	Antal	kr.	kr.
200— 400 ................................	794	''215,900	3,462
500— 900 .................................	944	556,000	11,960
1,000— 1,900 .................................	1,035	1,278,400	38,045
2,000— 2,900 .................................	504	1,144,500	48,049
3,000— 3,900 ................................	313	1,024,700	55,520
4,000— 4,900 .............................	160	698,500	47,317 260,851
5,000— 9,900 ................................. 10,000- 29,900 .................................	456	2,899,600
358	5,263,400	654,743
30,000— 59,900 ............................	52	2,054,500	317,300
60,000—119,900 ..........................	28	2,192,300	393,183
120,000—239,900 ................................	4	586,100	113,481
240,000—999,900 ...........................	1	264,800	52,960
1,000,000— .......................................... tillägg Summa	51 4,700	27,400 18,206,100	18,081 2,014,952

* Beräknad jämlikt 19 § arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses
i 21 § samma förordning).

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Bilaga 3.

P. M.

rörande utredning beträffande vissa under tiden 1 januari 1931—31
mars 1933 registrerade bouppteckningar.

För verkställande av utredning rörande bouppteckningar åren 1931,
1932 och första kvartalet 1933 hava genom cirkulärskrivelser rikets häradshövdingar
anmodats att å särskilda blanketter låta sammanställa
samt avlämna uppgifter angående de under nämnda tid vid häradsrätterna
inregistrerade bouppteckningar, som upptagit en behållning av

50.000 kronor eller däröver.

Beträffande nämnda bouppteckningar hava å omförmälda blanketter
uppgifter erhållits från domsagokanslierna rörande dag, då bouppteckning
inregistrerats; den avlidnes namn och yrke; kommun, där den avlidne
vid dödstillfället varit bosatt, behållningens storlek samt dess fördelning
på efterlevande make, arvingar och testamentstagare i olika
arvsklasser; beräknad stämpelavgift ävensom tillgångar och skulder
med fördelning å olika kategorier. Beträffande tillgångarna har därvid,
utom summa tillgångar, särskilt angivits värdet av jordbruksfastighet;
annan fastighet; inventarier och varulager i jordbruk; inventarier
och varulager i rörelse; kontanter, livförsäkringar och bankfordringar;
obligationer och förlagsbevis; börsnoterade aktier; icke börsnoterade
aktier (inklusive andelar i ekonomiska föreningar); fordringar mot
fastighetsinteckning; andra fordringar samt övriga tillgångar. Denna
indelning av tillgångarna har valts huvudsakligen med hänsyn till graden
av likviditet. I fråga örn skulderna hava särskilda kolumner upplagts
för i fast egendom intecknad gäld samt övriga skulder.

Då fideikonunitterad egendom förefunnits. har, förutom det att hela
behållningen specificerats på olika slag av tillgångar och skulder, den
fideikommitterade egendomen jämte gäld, som häftade vid dylik, redovisats
i särskild anmärkningskolumn.

Vid uppgifternas lämnande skulle hänsyn icke tagas till den avlidnes
makes eller makas enskilda egendom. Avseende skulle ej heller göras
vid förskott å arv eller vid annan gåva, som tagits i betraktande
vid stämpelbeläggningen.

Huruvida aktie vore börsnoterad eller icke skulle avgöras med hänsyn
till förhållandena vid den tidpunkt, då dödsfallet ägt runi. Till
övriga tillgångar skulle hänföras bland annat andelar i handelsbolag,
kommanditbolag och rederier, men borde värdet av dylika andelar jämväl
särskilt antecknas i anmärkningskolumnen.

Såsom nyss anförts borde särskild specifikation ske av i fast egendom
intecknad gäld. Det lärer nämligen vara vanligt att vid angivande
i bouppteckningen av skulderna anmärkes, att skuld grundar sig på
inteckningsrevers eller att inteckning förefinnes som säkerhet för den -

60 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

samma. Emellertid har denna skillnad uppenbarligen icke alltid låtit
sig genomföras.

Sedan uppgifter inkommit från samtliga häradshövdingar, hava uppgifterna
undergått granskning och bearbetning. Därvid har beträffande
varje kvarlåtenskap uträknats den sammanlagda kvarlåtenskapsoch
arvsskatt, som skulle utgå enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Utan tvivel hade det varit av intresse att utsträcka undersökningen
även till de vid städernas rådhusrätter inregistrerade bouppteckningarna,
Av kostnadsskäl och med hänsyn till den begränsade tid som stått
till buds för utredningen har emellertid detta ej skett i vidare utsträckning,
än att de vid Stockholms rådhusrätt under förenämnda tid inregistrerade
bouppteckningarna med en behållning mellan 100,000 och

400,000 kronor bearbetats efter i huvudsak samma principer som de vid
häradsrätterna registrerade. Att bouppteckningar med behållning över

400,000 kronor undantagits, beror därpå, att dessa tidigare varit föremål
för undersökning inom finansdepartementet. Nu ifrågavarande bouppteckningar
hava vid rådhusrätten genomgåtts av tjänstemän därstädes.

Beträffande resultaten av undersökningen hänvisas till bifogade tabeller
och må därjämte anföras följande.

Kvarlåten 8kapernas sammansätt ning.

Domsagorna.

I tabell 1 angivas länsvis och för riket i dess helhet dödsboens behållningar
fördelade på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos häradsrätterna
under tiden 1 januari 1931—31 mars 1933 registrerade bouppteckningar
(sådana som ej avse dödsboen i dess helhet ej medräknade). De
i denna tabell förekommande uppgifterna hava sitt intresse bland annat
därutinnan, att de utgöra det faktiska underlaget för de följande tabellerna,
och att dessa följaktligen böra ses mot bakgrund av ifrågavarande
tabell. Däremot torde de följande tabellerna vara enklare att avläsa,
när det gäller att erhålla belysning av olika förhållanden, som i förevarande
sammanhang kunna vara av intresse. Möjligen kan det förtjäna
beaktas, att för hela riket de likvida tillgångar som utgöras av
kontanter, banktillgodohavanden och utfallande livförsäkringar sammanlagt
ej förslå att betala både samtliga skulder och arvsskatt enligt
propositionen nr 34, men däremot väl förslå till samtliga skulder och
till nuvarande arvsskatt. I vissa län förslå ej nämnda tillgångar ens
till skulderna.

Det är emellertid uppenbart, att, när det gäller att bedöma likviditetsfrågan,
summasiffror för ett flertal bouppteckningar äga mindre intresse;
det är de särskilda fallen, de förekommande variationerna, som
framför allt måste beaktas. Dessa komma att särskilt uppmärksammas
i ett senare sammanhang.

Vad tabell 2 angår, vilken angiver medeltal per dödsbo för de i tabell 1
avsedda bouppteckningarna, måste givetvis beaktas, att hela materialet
endast avser bouppteckningar med behållning av minst 50,000 kronor. Medelbehållningen
per bouppteckning inom denna kategori varierar högst avsevärt,
från 285,554 kronor i Stockholms län (en siffra, som starkt påverkas
av en bouppteckning med över 12 miljoner kronors behållning)
till 83,986 kronor i Skaraborgs län. Denna stora variation gör. att det
erbjuder svårigheter att även ur denna tabell omedelbart få fram en

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3. 61

jämförelse beträffande den relativa betydelsen av olika slag av tillgångar
m. m. i de olika länen.

Tabell 3 upptager procentuella tal för olika slag av tillgångar samt för
skulder i förhållande till tillgångarna i boet. Denna tabell synes vara
av omedelbart betydande intresse, då man av den får en ganska god
föreställning örn förmögenheternas sammansättning i olika delar av riket.
Såvitt jag känner finnes ej förut någon undersökning, som nämnvärt
belyser detta spörsmål. Utredningen visar nu, att i dylikt avseende
olika delar av riket förete en mycket olikartad bild. Gruppen kontanter,
banktillgodohavanden och utfallna livförsäkringar utgör exempelvis
i Stockholms län (147 bouppteckningar) allenast 9 % av tillgångarna
(ett förhållande, som möjligen kan förklaras av detta läns speciella
struktur m. m.), men 38.g % i Jämtlands län (40 bouppteckningar)
och 42.8 % i Norrbottens län (7 bouppteckningar). I de norrländska länen
utgöra de likvida tillgångarna en mycket stor andel av det hela.
Örn såsom särskilt likvida räknas, förutom de nyss nämnda, jämväl obligationer,
förlagsbevis och börsnoterade aktier, framgå variationerna av
följande sammanställning:

Län	An- tal	°/ /o	Län	An- tal	%	Län	An- tal	%
Stockholms............	147	27.3	Blekinge..............	33	21.4	Örebro ..............	61	44.9
Uppsala ...............	m	23.8	Kristianstads .........	99	31.9	Västmanlands ......	61	34.7
Södermanlands......	64	44. s	Malmöhus ............	253	32.6	Kopparbergs .........	98	39.2
Östergötlands.........	157	25.7	Hallands...............	28	31.4	Gävleborgs............	94	35.4
Jönköpings............	84	46.8	Göteborgs o. Bohus	56	39.4	Västernorrlands	64	44.4
Kronobergs .........	40	39.2	Älvsborgs ............	92	38.1	.Jämtlands ............	40	50.0
Kalmar ...............	67	31.2	Skaraborgs ............	83	34.4	Västerbottens ......	14	46.6
Gotlands...............	9	50.2	Värmlands ............	89	35.8	Norrbottens ......... Samtliga län	7 1,773	43.9 34.4

Börsnoterade aktier förekomma i mycket olika utsträckning; lägsta siffrorna
äro 0.7 % i Norrbottens län (7 bouppteckningar), 1.2 % i Skaraborgs
län (83 bouppteckningar), 1.3 % i Kalmar län (67 bouppteckningar) och 1.4
% i Blekinge län (33 bouppteckningar); de högsta 16.6 % i Södermanlands
län (64 bouppteckningar, därav 2 med nästan halva aktieinnehavet) och
13.8 % i Gotlands län (9 bouppteckningar, därav 3 med börsnoterade aktier).
Medelproeenttalet för riket utgör 6.9 %.

Vad angår obligationer och förlagsbevis varierar siffran från 0.4 % i
Norrbottens län (7 bouppteckningar) samt 1.4 % i Skaraborgs län (83 bouppteckningar)
till 16.8 % i Jönköpings län (84 bouppteckningar, därav
en med mer än halva innehavet) och 15.2 % i Gotlands län (9 bouppteckningar).

Jämväl icke börsnoterade aktier förekomma i synnerligen växlande omfattning,
från O.i % i Hallands län (28 bouppteckningar), 0.2 % i Norrbottens
län (7 bouppteckningar) och 0.6 % i Västerbottens län (14 bouppteckningar)
till 10.8 % i Stockholms län (147 bouppteckningar), 11.9 % i Göteborgs
och Bohus län (56 bouppteckningar) och 14.5 % i Gävleborgs län
(94 bouppteckningar, därav en med ungefär två tredjedelar av innehavet).

Dessa siffror anföras här endast som exempel. Det förhåller sig i flera
fall så, att en eller annan siffra i särskilt hög grad påverkats av någon
enstaka kvarlåtenskap av betydenhet. Framför allt måste de särskilt höga

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bi laira 3.

siffrorna betraktas nied kritik. En genomgång av primärmaterialet visar
emellertid, att den allmänna strukturen av de undersökta hvarla tenskaperuas
sammansättning i olika delar av landet är väsentligen den som tabellerna
utvisa. En bearbetning av det föreliggande primärmaterialet med uträkning
av procenttal domsagovis skulle med all säkerhet resultera i en del
ändå mer utpräglade siffror; redan en ytlig genomgång av detsamma bär
nämligen visat betydande variationer i förhållandet mellan domsagor
inom samma län. En dylik undersökning har emellertid i nu förevarande
sammanhang ej ansetts behövlig.

En siffra, vars variationer synas förtjäna särskild uppmärksamhet, är
skuldsiffran. I procent av tillgångar varierar denna från 6.8 % i Västerbottens
län till 24.i % i Hallands län och 22.3 % i Kristianstads län; medelsiffran
för riket utgör 15.3 %.

Uppenbart är, att de här berörda variationerna kunna äga avgörande
betydelse för bedömande av dödsboens likviditet. Tydligen varierar denna
i olika delar av riket. Det torde kunna antagas, att vad som gäller ifrågavarande
jämförelsevis stora dödsbon i rätt hög grad gäller dödsboen i allmänhet
i olika landsändar.

Det är givetvis ej möjligt att här gå in på frågan örn förklaringen till
dessa siffror: vederbörande landsdel allmänna förutsättningar i ekonomiskt
avseende med hänsyn till geografiska och andra förhållanden samverka
väl med befolkningens allmänna inställning och sedvänjor. Det må
vara tillfyllest att påpeka berörda variationers förekomst och att framhålla,
att den olika uppfattning angående skilda ekonomiska problem —
jämväl på beskattningens område — som ofta kommer till synes, måhända
kan i viss mån förklaras av dylika olikheter.

Den nu omförmälda utredningen torde kunna anses vara än mera belysande
för olika förhållanden, örn den sammanställes med den särskilda utredning
rörande de i materialet redovisade bouppteckningarna efter jordbrukare
(sådana kvarlåtenskaper, som innehålla någon jordbruksfastighet
men vilka ej synas härröra från egentliga jordbrukare, så ock sådana
kvarlåtenskaper, som ej innehålla jordbruksinventarier, uteslutna) och
som avses i tabellerna 4—6.

Denna undersökning visar till en början, att de i första hand likvida tillgångarna
äro i mindre utsträckning representerade hos jordbrukarna än
hos samtliga. 1 procent av alla tillgångar utgöra de, såsom av det förut
anförda framgår, för samtliga dödsbon i genomsnitt 34.4 %, men för jordbrukarna
blott 25.9 %. Eftersom även siffrorna för jordbrukare ingå i
siffrorna för samtliga, är det uppenbart, att siffrorna för icke-jordbrukarna
äro högre än för samtliga. I någon mån neutraliseras detta förhållande
av att skuldsättningen är genomsnittligt högre för jordbrukare än för
samtliga. I procent av tillgångarna utgöra skulderna i genomsnitt för de
förra 20 % och för samtliga 15.3 %. 1 procent av behållningarna komma
följaktligen procentsiffrorna beträffande de likvida tillgångarna för jordbrukarna
att ställa sig något mindre oförmånliga än vid en jämförelse
med alla tillgångar.

Redan jordbruksfastigheten representerar för jordbrukarna i de olika
länen en mycket olika stor andel av tillgångarna. Örn man bortser från
Gotlands, Västerbottens och Norrbottens län, där antalet ifrågavarande
jordbrukare varit särskilt litet och för vilka siffrorna följaktligen i och
för sig äga ringa statistiskt värde, varierar siffran för jordbruksfastighet
i procent av samtliga tillgångar från 21.8 i Stockholms län till 62.9 i

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3. 63

Malmöhus län. Det är knappast ägnat att förvåna, att i de län, där jordbruksfastigheten
betyder relativt mest, även skuldsättningen är relativt
hög. I Malmöhus län utgöra skulderna i genomsnitt 30 % av tillgångarna
och nära 43 % av behållningarna. I Hallands län är procentsiffran för
jordbruksfastighet 55.3 och för skuldsättning 29.o. Kalmar län uppvisar
den näst högsta siffran för jordbruksfastighet (55.9 %) men en i förhållande
därtill påfallande låg skuldsiffra (11 %). Vad sydliga Sverige angår
har (bortsett från Gotland) endast Kronobergs län en lägre skuldsiffra
(10.9 %), svarande mot en så låg siffra för jordbruksfastighet som 27.3 %.

De mest likvida tillgångarnas relativa betydelse vad angår jordbrukarna
framgår av följande sammanställning, i vilken procenttalen beteckna sammanlagda
beloppet av kontanter, livförsäkringar, bankfordringar, obligationer,
förlagsbevis och börsnoterade aktier i förhållande till beloppet för
samtliga tillgångar.

Län	An- tal	O/ /O	Län	An- tal	o /o	L a n	An- tal	°/ /o
Stockholms ......	14	9.1		21	17.2		18	19 q
Uppsala ............	..j 16	15.9	Kristianstads .........	32	20. o	Västmanlands ......	27	32.5
Södermanlands ...	.. 29	38.4	Malmöhus ............	66	15,1	Kopparbergs .........	51	30.1
Östergötlands......	.. 39	15.5	Hallands.............	14	24.7	Gävleborgs ............	44	35.7
Jönköpings.........	.. 20	53.6	Göteborgs o. Bohus	14	28.5	Västernorrlands......	27	29.8
Kronobergs.........	11	33.5	Älvsborgs ............	37	28.4	Jämtlands ...........	18	44.2
	.. 22	28.4		35	22 2		4	gft 1
Gotlands............	..! 3	17.3	Värmlands ...........	50	25.9	Norrbottens .........	i	74.3
						Samtliga län	613	26. .9

Siffran för Jönköpings län är här påfallande hög; av densamma representerar
posten obligationer och förlagsbevis ej mindre än 32.8 % (högsta
siffran, men största delen av innehavet på en enda person), och även siffran
för börsnoterade aktier är så hög som 9.9 % (näst högsta siffran).
Högst i fråga om börsnoterade aktier är Södermanlands län med 12 %
(ungefär hälften på en bouppteckning), och näst högst i fråga om obligationer
Hallands län med likaledes 12 % (nästan allt på en bouppteckning).
Vad angår kontanter, livförsäkringar och bankfordringar är vad angår
sydligare Sverige siffran högst i Kronobergs län (25.3 %) och lägst i Hallands
län (6.7 %). I Kopparbergs län och samtliga norrl andslänen överstiger
siffran 25 %.

I Stockholms län ligga jordbrukarna inne med särdeles mycket icke börsnoterade
aktier (29.5 %). Om man bortser från Gotland, kommer Älvsborgs
län därnäst högst med 12.6 % (största delen på 2 personer). I de
flesta länen är jordbrukarnas innehav av icke börsnoterade aktier mycket
obetydligt.

Vad övriga siflerserier beträffar må allenast framhållas, att siffrorna
för jordbruksinventarier äro relativt jämna. Lägst äro dessa siffror i de
nordliga skogslänen. Ett visst samband förefinnes också, såsom naturligt
är, mellan dessa siffror och siffrorna för jordbruksfastighet.

Behållningarna i medeltal för de undersökta dödsboen efter jordbrukare
variera ganska avsevärt. Örn man bortser från länen med ett mycket
ringa antal bouppteckningar, förefinnas variationer från omkring 76,000
kronor (Kopparbergs län) till 287,000 kronor (Stockholms län). Då det
torde få anses naturligt, att sammansättningen för de större kvarlåtenskaperna
är något annorlunda än för de mindre, torde det vara skäl att

64 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

utnyttja siffrorna för län med höga medeltal med en viss försiktighet.
Frågan örn kvarlåtenskapernas fördelning på storleksgrupper belyses i
det följande. Något tydligt utslag giver icke nämnda undersökning, vilket
dock ej hindrar, att maningen till försiktighet i nyss angivet avseende
lärer vara befogad, ej minst därför att ett eller annat enstaka fall, där
behållningen är mycket hög, kan, när fråga är örn ett begränsat antal
kvarlåtenskaper, starkt influera på medeltal och procenttal.

I särskilda tabeller (tab. 7—9) hava sammanställts uppgifter rörande
kvarlåtenskapernas uppdelning på olika slag av tillgångar samt skuldernas
storlek vid gruppering av kvarlåtenskaperna med hänsyn till behållningarnas
storlek och tiden för bouppteckningarnas inregistrering. Tabellerna
avse totalsiffrorna för alla länen tillsammans. Såsom underlag för
dessa tabeller hava gjorts särskilda sammanställningar för de tre landsdelarna
Svealand, Götaland och Norrland, men dessa sammanställningar
hava ej ansetts böra här medtagas. Vissa siffror ur desamma återfinnas
i det följande. Tabellerna 7—9 upptaga dels absoluta tal, dels medeltal,
dels procentuella tal. Samtliga tabellerna avse givetvis allenast de bouppteckningar
med behållning av minst 50,000 kronor, som registrerats vid
rikets häradsrätter under tiden 1931—mars 1933.

Antalet i domsagorna registrerade bouppteckningar med nämnda behållning
var ungefär detsamma åren 1931 och 1932 (783 respektive 780).
Den sammanlagda behållningen sjönk däremot från 109 till 97 miljoner
kronor, men det förtjänar anmärkas, att år 1931 en enda bouppteckning
representerade praktiskt taget hela skillnaden, cirka 12 miljoner kronor.
I stort sett kan man sålunda ej tala örn någon påfallande ändring.
Medelbehållningen inom ifrågavarande kvarlåtenskaper utgjorde
år 1931 omkring 140,000 kronor, år 1932 ungefär 124,000 kronor samt de
tre första månaderna 1933 omkring 132,000 kronor. Sistnämnda siffra lärer
visa, att man ej ur materialet är berättigad draga några mera bestämda
slutsatser rörande en sjunkande tendens beträffande de vid häradsrätterna
inregistrerade bouppteckningarna. Denna relativa jämnhet visar ock, att
man kan ur den tabell, som redovisar de procentuella talen (tab. 9), avläsa
fluktuationer i olika avseenden med tämlig trygghet att bakom dessa tal
dölja sig någorlunda likartade förhållanden.

De i första hand likvida tillgångarnas storlek framgår av följande sammanställning,
som för respektive år angiver dessa tillgångar i procent av
samtliga tillgångar.

	Kontanter, liv-försäkringar,	Obligationer och förlags-	Börsnoterade aktier	Summa
	bankfordringar	bevis
1931...................	.................... 21.3	7.2	7.1	35.6 33.5
1932....................	.................... 20.7	6.3	ti. 7
1933 (l:a kvart.) •	.................... 20.3	5.4	8.o	33.7
	Genomsnitt 20.9	6.6	6.9	34.4

Dessa siffror utvisa ju någon sänkning från 1931 till 1932 men så obetydlig,
att man torde böra bortse från densamma.

En blick på summasiffrorna för de olika landsdelarna bekräftar i viss
mån det förut påpekade förhållandet, att förmögenheternas sammansättning
i olika landsändar varierar, men visar därutöver i huvudsak endast,
att i förhållandet mellan de olika åren viss försiktighet torde böra iakttagas
i avseende å slutsatserna rörande de olika landsdelarna (jfr nedan
fördelningen i storleksgrupper). Följande sammanställning utvisar summan
av nyss angivna likvida tillgångar i procent av samtliga landsdelsvis:

Särskilda	utskottets utlåtande Nr 23.	Bilaga 3.	65
	Svealand	Götaland	Norrland	Samtliga landsdelar
1931................................	32.8	37.0	39.6	35.6
1932................................	34.3	30.6	46.8	33.6
1933 (l:a kvart ) ..............	39.8	31.8	30.6	34.4

För att erhålla en föreställning om med vilka belopp de olika landsdelarna
ingå i siffran för riket kan följande sammanställning lända till
ledning:

	S a m	manlagd behållni	n g i
	Svealand	Götaland	Norrland	Samtliga landsdelar
	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr. ’	milj. kr.
1931....................	............. 46.5	50.2	12.7	109.4
1932....................	............. 42.0	46.7	7.9	96.e
1953 {lia kvart.) ••	............. 9.6	16.2	2.1	27.8
	Summa 98. o	113.1	22.7	233.x

Materialet för första kvartalet 1933 är, framför allt vad angår Norrland,
•så litet, att ovan angivna procenttal för de likvida tillgångarna ej torde
kunna anses tillräckligt representativt för att därav draga några allmänna
slutsatser.

Vad andra slag av tillgångar än de nu nämnda angår, synes det vara
svårt att beträffande deras fluktuationer ur ifrågavarande tabeller draga
några egentliga slutsatser. Påfallande är den starka nedgången från 1931
i siffran i tab. 9 beträffande »övriga tillgångar». Denna nedgång påverkas
i bög grad av en ännu mer påfallande nedgång i Svealand. Men förhållandet
förklaras därav, att av 1931 års ifrågavarande siffra ett enda
dödsbo representerade omkring 6 miljoner kronor. Sagda siffra är sålunda
beroende på en tillfällighet.

Siffran för skulderna i procent av tillgångarna bar för domsagorna i
riket i dess helhet ökats under den ifrågavarande tidsperioden. Även
denna tendens synes få tillskrivas framför allt förhållandena i Götaland,
sorn visar genomgående ökning av skulderna. Siffrorna för Svealand och
Norrland visa ökning av skulderna från 1931 till 1932 men därefter minskning.
Följande sammanställning belyser detta:

Skulder \ % av samtliga tillgångar i

	Svealand	Götaland	Norrland	Samtliga landsdelar
1931 ..............................	11.1	16.2	7.6	13.2
1932 ..............................	17. i	17.8	14.6	17.2
1933 (l:a kvart.)...............	12.5	21.4	12.6	17.9
1931— l:a kvart. 1933	13. n	17.7	10.0	15.6

Vad vidare angår siffrorna för de olika stor leksgrupperna, synes det
föreliggande materialet ej giva rum för alltför vittgående slutsatser.
Kontanter, livförsäkringar, bankfordringar, obligationer, förlagsbevis och
börsnoterade aktier i procent av samtliga tillgångar för respektive år och
storleksgrupper i tab. 9 äro följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 2.''f.

66 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.
			1931	1932	1933 (l:a	kvart.)*-
50,000— 100,000 kr..........			. 37.6	33.2	30.2
100,000— 150,000 » .........			. 40. G	32.o	30.7
150,000— 200,000 » .........			44.1	30.1	38.4
200,000— 300,000 » .........			37.2	37.8	47.1
300,000— 400,000 » .........			33.5	33.1	18.8
400,000— 600,000 » ..........			. 30.4	36.8	52.1
600,000— 800,000 » .........			56.7	41.0	30.6
800,000—1,000,000 » ..........			45. s	55.5	20.5
Över 1,000,000 » ..........			. 26.4	30.1	29.9
Fördelade på respektive Svealand och Götaland	äro motsvarande siffror
följande (materialet för	Norrland synes för litet	att i	förevarande	avse-
ende särskilt medtagas):		Svealand			Götaland
			Ira kvart.		l:a kvart.
	1931	1932	1933	1931	1932	1933
50,000— 100,000 kr..........	39.9	32.0	31.6	35.6	31.9	30. o
100,000— 150,000 » .........	38.7	31.7	29. s	37.9	30.3	30.7
150,000— 200,000 » .........	41.4	26.7	30.4	43.9	30.1	43.6
200,000— 300,000 » .........	37.2	39.9	53.3	36.2	31.8	45.3
300,000— 400,000 » .........	45.2	26.7	—	31.8	32.9	12.6
400,000— 600,000 » .........	46.o	34.9	57.3	23.7	11.6	36.7
600,000— 800,000 » .........	77.7	52.6	—	13.8	10.1	30.5
800,000—1,000,000 » .........	34.1	64.2	—	76.4	39.0	20.6
Över 1,000,000 » .........	21.9	.31.0	41.7	46.5	27.9	8.1
Summa	32. s	34.3	39.3	37.o	30.6	31.2
Siffrorna förete, som synes,	nästan g	enomgående stora	variationer	Den

enda slutsats, vartill sammanställningen synes berättiga, är val den, att
likviditeten för de mindre kvarlåtenskaperna tydligt försämrats från 1931,
en slutsats, som kan vinnas även på andra vägar (jfr nedan). Eftersom
arvsskatten är progressiv men de likvida tillgångarna relativt sett ej synas
förete påtaglig ökning vid större kvarlåtenskaper, ligger den i och
för sig naturliga slutsatsen nära, att svårigheterna att likvidera skatten
genomsnittligt ökas i mån som kvarlåtenskaperna bliva större.

Ej heller beträffande skulderna i procent av tillgångarna kan någon
klar tendens till ökning eller minskning vid stigande kvarlåtenskaper konstateras.
Detta gäller såväl domsagorna i riket i dess helhet som de olika
landsdelarna och kan vad angår riket i dess helhet utläsas ur tab. 9.
Siffrorna för de olika landsdelarna (sorn här ej återgivas) äro likartade.
Berörda iakttagelse synes böra föranleda allenast det uttalandet, att den
ökade skattebelastningen vid större kvarlåtenskaper ej i genomsnitt motväges
av minskad skuldsättning, varigenom skattebetalningen skulle kunna
tänkas underlättad.

För de kvarlåtenskaper, som i det föregående betecknats såsom kvarlåtenskaper
efter jordbrukare, har jämväl för riket i dess helhet och med
fördelning av kvarlåtenskaperna med hänsyn till behållningens storlek
och tiden för bouppteckningens inregistrering sammanställts uppgifter motsvarande
dem, för vilka nyss redogjorts beträffande samtliga kvarlåtenskaperna.
Härom hänvisas till tabellerna 10—12.

De procentuella siffrorna för de i första hand likvida tillgångarna framgå
av följande sammanställning:

1931 ...............

1932 ...............

1933 (lia kvart.)

Svealand Götaland

29.6 29.1

23.4 '' 17.7

32.9 17.3

Norrland

39.8

30.1

32.f>

Samtliga

landsdelar

30.2

21.3

23.3

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3. 67

Dessa sifferserier visa en påtagligt fallande tendens från 1931 till 1932,
medan i förhållandet mellan år 1932 och första kvartalet 1933 någon motsvarande
tendens ej kan utläsas. Att procentsiffrorna för likvida tillgångar
äro lägre för jordbrukare än för samtliga har redan förut framhållits
men bekräftas ytterligare genom en jämförelse mellan nyss meddelade
siffror och motsvarande siffror, som förut lämnats beträffande samtliga
kvarlåtenskaper. Avvikelser på enstaka punkter kunna förklaras av det
för statistisk bearbetning knappa materialet.

Det vill av materialet att döma synas, som örn likvida tillgångar, i procent
av samtliga, vad jordbrukarna angår i genomsnitt förefinnas hos de
små boen i något större utsträckning än hos de större boen. Det kan dock
ej med någon större grad av säkerhet sägas, att så verkligen är fallet, då
siffrorna obestridligen variera rätt mycket.

Skuldsiffrorna i procent för jordbrukarna ligga något över skuldsiffrorna
för samtliga. En viss tendens till ökning av skulderna för jordbrukarna
under perioden kan förmärkas.

Huvudresultaten av undersökningen angående sammansättningen av
kvarlåtenskaper i Stockholm, med behållning mellan 100,000 och 400,000
kronor under tiden 1 januari 1931—31 mars 1933 redovisas i tabell 13, vilken
upptager såväl absoluta tal som medeltal och procentuella tal. Kvarlåtenskaperna
hava uppdelats på allenast två storleksgrupper, 100,000—

200.000 samt 200,000—400,000 kronor.

Fördelningen på olika slag av tillgångar skiljer sig i Stockholm rätt
väsentligt från motsvarande fördelning i domsagorna. De i första hand
likvida tillgångarna — kontanter, livförsäkringar, hankfordringar, obligationer,
förlagsbevis och börsnoterade aktier — utgöra en större andel av
samtliga tillgångar än i domsagorna. Procenttalen äro:

Ar	År	Ira kvartalet	Samtliga
1931	1939	1933	år
311.8	46.1	30.7	40.1

Sagda andel har alltså — i motsats till förhållandena å landsbygden —
ökats från 1931 till 1932. Detta har skett samtidigt med att skuldsättningen
minskats från 34.3 till 28.i % av tillgångarna. Bortsett från första
kvartalet 1933 är likviditeten bättre i den högre av de båda storleksgrupperna.
Första kvartalet 1933 utvisar åter mindre likvida tillgångar men
i förhållande till år 1932 viss skuldökning. Jordbruksfastighet representeras
givetvis i allenast ringa grad i dessa bouppteckningar; däremot
förefinnes annan fastighet i en utsträckning jämförlig med jordbruksfastighet
å landsbygden.

Siffrorna beträffande olika slag av tillgångar variera för övrigt i olika
avseenden så avsevärt, att man knappast synes vara berättigad att av dem
draga mera vittgående slutsatser. Undersökningen beträffande stockholmsbouppteckningarna
synes hava sitt största intresse i avseende å likviditeten,
som behandlas i det följande.

Materialet har jämväl undergått bearbetning med särskild hänsyn till
dödsboens likviditet, närmast i syfte att belysa i vad mån svårigheter
kunna föreligga i fråga örn den i propositionen nr 34 föreslagna kvarlåtenskaps-
och arvslottsskattens erläggande. En dylik bearbetning kan
svårligen för värjo fall tänkas giva definitivt besked örn huru i berörda
avseende förhåller sig, men giver dock en viss bild av det allmänna läget.

Stockholm.

Dödsboens

likviditet.

68 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Ifrågavarande bearbetning Ilar lagts så, att man — med utgångspunkt
från vissa allmänna förutsättningar — sökt få fram de fall, där man kan
tänka sig, att arvsskattens utgörande skulle i större eller mindre grad
medföra dylika olägenheter, varefter det efter en individuell prövning av
fallen får framgå, huruvida dylika olägenheter i verkligheten kunna befaras
inträda.

Som allmän förutsättning för bearbetningen har givetvis måst gälla,
att densamma begränsas till att basera sig på det förhandenvarande materialet.
Man har sålunda räknat med att allenast behållningen i boet
står till buds för betalning av arvsskatten, ehuruväl i åtskilliga fall stärbhuset
tillflytande inkomster (såsom utdelningar, inkomst av skogsavverkning,
rörelseinkomst m. m.) kunna användas för skattens betalning. Vidare
har förutsatts, att tillgångarna icke tagas i anspråk för gäldande av
skulder eller andra utgifter, som icke medräknats i bouppteckningen.
Tillika har antagits, att hela arvsskattebeloppet erlägges på en gång.

Anledning att befara, att likviditetssvårigheter skola inträda, kan, örn
man tänker sig skattebetalningen som en dödsboets gemensamma angelägenhet
och bortser från behovet av rörelsekapital för framtiden o. dyl.,
knappast förefinnas i andra fall än de, då arvsskatten överstiger beloppet
av de likvida tillgångarna. Vid undersökningen hava därför, bland
annat, särskilt urskilts dessa fall, varjämte beträffande desamma undersökts
i vad mån fastighetsvärde stått till buds för arvsskattens betalande.
Undersökningen har utförts under olika förutsättningar rörande
betalningen av skulderna.

Till likvida tillgångar ha vid undersökningen räknats de tre i materialet
redovisade kategorier av tillgångar, som utgöras av dels kontanter,
bankfordringar och livförsäkringar, dels obligationer och förlagsbevis,
dels slutligen börsnoterade aktier. I verkligheten kan man ej utan vidare
antaga, att dessa tillgångar alltid kunna betraktas som lätt realiserbara
i den meningen, att de representera eller genast kunna förvandlas
till penningar. Sålunda torde vissa industriobligationer icke kunna anses
vara lättrealiserbara. Vidare kunna tillgångar av ifrågavarande beskaffenhet
vara belånade. Slutligen må anmärkas, att aktier och obligationer
fluktuera i värde, varför en realisation av dylika tillgångar i syfte att anskaffa
medel för arvsskattens utgörande kan tänkas medföra förlust i förhållande
till nämnda tillgångars värde vid dödsfallet. Av det anförda
följer att, även örn skattens belopp understiger värdet på de likvida tillgångarna,
det ej är givet, att olägenheter med skattens utgörande skola
utebliva.

Å andra sidan måste påpekas, att även andra tillgångar än de som
äro att hänföra till omförmälda tre kategorier i verkligheten kunna vara
likvida. Sålunda torde bland »andra fordringar» i åtskilliga fall ingå
likvida tillgångar såsom växlar och — beträffande rörelseidkare och
lantbrukare — kortfristiga varufordringar; fordringar mot fastighetsinteckning
torde däremot i allmänhet vara bundna för längre tid, varjämte
ju säkerheten ofta kan vara dålig. Emellertid kunna sådana ofta
återbelånas. Bland »övriga tillgångar», som i de flesta fall avse husgeråd,
kunna dock möjligen i någon utsträckning finnas likvida tillgångar.
Detsamma gäller varulager och inventarier i jordbruk och rörelse. Att
dylika tillgångar ej medtagits såsom i allmänhet likvida torde vara självklart.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Såsom redan antytts, kan det ej utan vidare anses, att de likvida tillgångarna
i sin helhet stå till buds för arvsskattens betalning, enär de
helt eller delvis kunna behövas för gäldande av andra skulder. Vissa av
de i bouppteckningen upptagna skulderna måste i regel omedelbart betalas.
Hit höra exempelvis begravningskostnader, husliållsskulder, växelskulder,
för lantmän och rörelseidkare kortfristiga varuskulder m. m.
Härn viii'' efter dödsfallet uppstå ofta skulder, som icke kunna betalas av
inkomsterna; hänsyn härtill har som tidigare nämnts naturligen icke
kunnat tagas. Å andra sida.n finnas skulder, vilkas betalning ar uppskjuten
på lång sikt och för vilka likvida medel ej behöva reserveras. Hit
höra främst inteckningsskulder, men även lån mot borgen eller säkerhet
av värdepapper.

Givetvis har det varit omöjligt att med ledning av bouppteckningarna
verkställa en mera detaljerad uppdelning av de vid dödsfallet befintliga
skulderna. Enligt undersökningsplanen skulle visserligen i möjligaste
mån särskiljas skulder, för vilka fastighet häftade som säkerhet, och
upplades i uppgiftsblanketterna en kolumn härför. Såvitt det föreliggande
materialet utvisar, Ilar det i åtskilliga fall lyckats genomföra denna
åtskillnad; detta har dock säkerligen ej skett genomgående, utan kan
antagas, att vissa skulder, vilka ej angivits såsom inteckningsskulder, likväl
haft denna karaktär. Fördenskull Ilar vid undersökningen ej såsom
grundläggande utgångspunkt kunnat antagas, att andra skulder än de
för vilka fastighet häfta avräknas från de likvida tillgångarna, medan
fastighetsskulden kvarstår.

I stället Ilar undersökningen verkställts under alternativa förutsättningar.
Till en början bär antagits att samtliga skulder betalas. Hela
skuldbeloppet inklusive arvsskatt enligt propositionen har därvid i första
hand avräknats från de likvida tillgangarna. Detta ger, såsom torde
framgå av det anförda, i vissa fall en alltför ogynnsam bild rörande möjligheten
att utan likviditetssvårigheter uttaga arvsskatten, särskilt i de
fall, då fastighetsinteckning finnes. Därför har jämväl undersökts den
andra ytterligheten, nämligen att icke några skulder betalas. ^ Medan det
förra ledet av bearbetningen innebär en jämförelse mellan å ena sidan
summan av samtliga skulder och den föreslagna arvsskatten och å andra
sidan beloppet av likvida tillgångar, så innebär den senare undersökningen
en jämförelse mellan allenast arvsskatten och beloppet av nämnda
tillgångar. . , . . . , ... ,

Undersökningen har gjorts länsvis med uppdelning av kvarlatenskaperna
å olika storleksgrupper. Siffrorna för de olika länen hava ej medtagits
i den tryckta redogörelsen. Åtskillnad har i allmänhet icke gjorts
mellan bouppteckningar för 1931, 1932 samt första kvartalet år 1933.

Det led av undersökningen, vid vilket förutsatts att alla skulder betalas,
utvisar givetvis ett större antal kvarlåtenskaper, där de likvida medlen
ej förslå till arvsskatten, än den senare undersökningen.

I de fall, där fastighet ingått i kvarlåtenskapen, har tillika vid båda
alternativen undersökts i vad man värde av fastighet behövt tillgripas
för att betala boets skulder, inklusivearvsskatt enligt propositionen eller,
alternativt, arvsskatten enbart. Härvid har antagits, att fastighet tages
i anspråk för skatten näst efter de likvida tillgångarna. På vad sätt
fastighetens värde tages i anspråk för ifrågavarande likvid, kan givetvis
ej av materialet bedömas. X vissa fall kan måhända det hela oidnas
genom skogsavverkning. I andra fall — och dessa äro måhända de van -

Domsagorna.

70 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

ligaste — föreligger inteckning eller får ny inteckning äga rum. En
eller annan gång kan det naturligtvis också bli fråga om försäljning av
fastigheten eller någon del därav.

Vid undersökningen bär för båda alternativen angivits antalet fall, i vilka
för arvsskattens gäldande fastighet behöver tagas i anspråk till olika
andel av dess värde, nämligen till högst 25 %, till över 25 % men ej över
50 %, till över 50 % men ej över 75 %, till över 75 % men ej över 100 %>,
och till över 100 %. Därvid har tagits hänsyn till sammanlagda värdet
av jordbruksfastighet och annan fastighet. För de fall, då inteckning,
svarande mot den del av fastighetsvärdet, som behöver tagas i anspråk,
enligt de meddelade uppgifterna redan funnits, har detta angivits. I
dylika fall lärer kunna antagas, att de förefintliga lånen i regel äro
långfristiga, och att de likvida tillgångarna ej erfordras för deras omedelbara
gäldande. Det är de återstående fallen — där fastighet behöver
tillgripas och det ej kan konstateras, att de förefintliga lånen äro långfristiga
— som i förevarande sammanhang närmast äro förtjänta av uppmärksamhet.

Undersökningen rörande dödsboens likviditet redovisas i tabell 4. Undersökningen
har givit det resultatet, att, vad angår bouppteckningarna
vid häradsrätterna i riket i dess helhet, 1,773 till antalet, de likvida tillgångarna
(detta begrepp bestämt på här ovan angivet sätt) i 1,307 fall
räckt att betala både samtliga skulder och arvsskatt enligt propositionen,
jämväl inteekningsskulder oell dylika. I 21 fall finnes ej fastighet att
tillgå för bristens gäldande, i 32 fall, där fastighet finnes, förslår ej dennas
värde att jämte ovanberörda likvida tillgångar gälda skatten. I 82
fall framgår av handlingarna, att tillräckliga inteckningar inom taxeringsvärdet
redan finnas för att jämte de likvida tillgångarna motsvara
mer än beloppet av skulder och skatt, i 1 fall finnes tillräcklig
inteckning utöver taxeringsvärdet; i dessa fall erfordras sålunda för
skattebetalningen ingen annan åtgärd än uttagning av pengar från bankinrättning
eller realisation av vissa likvida värdehandlingar, varvid emellertid
märkes, att vederbörande kan gå miste örn för hans verksamhet behövligt
rörelsekapital. I 331 fall åter erfordras, såvitt tillgängliga uppgifter
utvisa, viss åtgärd för realisation av andra än berörda likvida tillgångar,
men finnes å andra sidan inom fastighetens taxeringsvärde tillräcklig
marginal för skatten. I de flesta fall står möjlighet öppen för upptagande
av nytt lån inom 25 eller 50 % av taxeringsvärdet, i många av
dessa fall finnes redan inteckning, som i det närmaste räcker, så att i realiteten
antagligen aldrig någon ny inteckning kommer att krävas.

Det bör här omedelbart anmärkas och understrykas, att, lika litet som
det i de tillsynes klara fallen är givet att likviditeten är god, lika litet
är man berättigad att av det sagda draga den slutsatsen, att i alla de
fall, som till synes förete särskilda likviditetssvårigheter, verkliga sådana
skulle föreligga. I många fall är skatten så obetydlig, att avkastningen
av tillgångarna i boet inom mycket kort tid efter dödsfallet måste förslå
till skattens fulla betalning; i andra fall finnas naturligen bland boets
tillgångar andra sådana, som mycket lätt låta sig realisera, privata fordringar
av olika slag o. s. v. Där fråga är örn relativt smärre bon med
flera delägare, medför den föreliggande propositionen skattesänkning,
varför de svårigheter, som föreligga i avseende å likviditeten, hava större
räckvidd enligt gällande bestämmelser än enligt de föreslagna. Att överhuvudtaget
belysa de verkliga likviditetssvårigheterna med siffror är
svårt, för att ej säga omöjligt.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Utredningsresultatet torde i anslutning till det nu anförda böra avläsas
ungefär så, att från det totala antalet bouppteckningar avsöndras den
största kategorien (1,307 + 83 = 1,390), i vilka det i stort sett kan antagas,
att några likviditetssvårigheter ej skola uppstå, medan i återstående
fall (1,773 — 1,390 = 383) frågan förtjänar närmare undersökas. En
dylik närmare undersökning visar, att i det stora flertalet av dessa fall
penninganskaffningsfrågan antagligen ej möter större svårigheter.

Av tabellen framgår vidare, att antalet bouppteckningar, där de likvida
medlen icke förslå till gäldande av arvsskatt och annan gäld än inteckningsgäld,
utgör för 1931 148, för 1932 180 och för första kvartalet
1933 55, motsvarande i procent av liela antalet bouppteckningar för respektive
tidsperioder 18.9, 23.i och 26.2. Nämnda siffror synas angiva, att
betalningsmöjligheterna försämrats under berörda tidsperiod. En likartad
tendens framvisar en jämförelse mellan å ena sidan antalet bouppteckningar,
där arvsskatten överstiger likvida medel, å andra sidan hela
antalet bouppteckningar. De procenttal, som uttrycka relationen häremellan,
utgöra nämligen för respektive år 6.9, 10.y oell 11.4.

I vad mån propositionen medför höjning eller sänkning av arvsbeskattningen
beträffande de bouppteckningar, varom uppgift lämnats, framgår
av nedanstående sammanställning, i vilken siffrorna inom parentes angiva
de fall, där de likvida tillgångarna överstiga annan gäld än veterligen
förefintlig inteckningsgäld jämte arvsskatt.

Behållningens storlek kr.	Antal bouppteckningar, be-träffande vilka skulder -f-arvsskatt understiga likvida tillgångar	Antal bouppteckningar, be-träffande vilka skulder -f-arvsskatt överstiga likvida tillgångar	Hela antalet boupp-teckningar
Höjd skatt	Sänkt skatt	Summa	Höjd skatt	Sänkt skatt	Summa	Höjd skatt	Sänkt skatt	1 Summa
i	2	3	4	5	«	7	8	9	i 10
50.000-100,000 584	363	947	179 (31)	124 (27)	303 (58)	763	487	j 1,250
100.000—150,000	175	5	180	77(9)	Kl)	78 (10)	252	6	258
150,000—	180	—	180	\| 85(15)		85 (15)	\| 265	—	ybo

Sammanställningen utvisar, att för bouppteckningar med behållning av
50,000—100,000 kronor 763 få höjd skatt och 487 sänkt skatt. För de fall,
där annan gäld än inteckningsgäld jämte arvsskatt överstiga de likvida
tillgångarna, äro motsvarande siffror respektive (179 — 31) = 148 och
(124 — 27) =97 eller 19.4 % respektive 19.9 % av hela antalet.

Den särskilda utredning, som skett rörande likviditeten hos dödsbon
efter jordbrukare, visar, att dessa dödsbons antal under den tid undersökningen
avser varit 613, att för 404 av dessa berörda likvida tillgångar
förslå till betalning av samtliga skulder och arvsskatt enligt propositionen,
att i 203 fall de likvida tillgångarna med tillägg av viss del av fastighetens
värde därtill förslå, samt att 6 fall återstå, i vilka andra tillgångar
måste tillgripas för skulder och skatt. I 31 av nyssberörda 203
fall behöves, enligt vad tillgängliga uppgifter utvisa, ej nyinteckning,
varför de fall, i vilka likviditetsfrågan kan behöva närmare undersökas,
utgöra 203 — 31 + 6 = 178. I fråga örn de 6 bouppteckningar, där likvida
tillgångar jämte fastighet till dess fulla värde understiga sammanlagda
beloppet av skulder och arvsskatt, förslå i varje lall andra tillgångar än
inventarier och varulager i jordbruk till betalning av arvsskatt och skut—

12 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

der (därvid hara dock ej medräknats »övriga tillgångar»). Beträffande de
613 undersökta bouppteckningarna efter jordbrukare inträder sänkt skatt
i 215 fall, därav 213 avseende bouppteckningar med behållning mellan

50,000 och 100,000 kronor och 2 avseende bouppteckningar med behållning,
mellan 100,000 och 150,000 kronor.

Även beträffande kvarlåtenskaper efter rörelseidkare har skett en särskild
undersökning rörande betalningsmöjligheterna vid den föreslagna
arvsbeskattningen. Därvid hava medtagits alla bouppteckningar, som
bland tillgångarna upptagit inventarier och varulager i rörelse — försåvitt
värdet därav ej varit helt obetydligt — dock ej bouppteckningar,
som inbegripits i undersökningen beträffande jordbrukarna.

Undersökningen har företagits i huvudsak på samma sätt som förut
omförmälda likviditetsundersökningar, men den har i vissa avseenden
gått längre. Resultaten av undersökningen sammanfattas i tab. 14 under
d och e.

Sammanställningen under d utvisar att, därest samtliga skulder betalas
innan arvsskatten gäldas, förefinnas 10 fall, där arvsskatten ej kan betalas
med anlitande av blott likvida tillgångar och fastighet. Förutsätter
man att »övriga tillgångar» — vilka vanligtvis utgöra husgeråd o. dyl. —
samt icke börsnoterade aktier ej böra stå till buds för betalning av skulder
och arvsskatt, måste — enligt vad en närmare undersökning utvisar
—- beträffande 3 av sistnämnda iO kvarlåtenskaper inventarier och varulager
i rörelse tagas i anspråk för arvsskattens gäldande. Någon skillnad
föreligger härvidlag icke mellan den gällande och den föreslagna arvsbeskattningen,
i det att även vid en undersökning med hänsyn till nuvarande
arvsskatt 3 bouppteckningar återstå, där under angivna förutsättning
inventarier och varulager i rörelse behöva anlitas för att betala skatten.
I 2 av dessa fall medför propositionen i själva verket skattesänkning.

Som likvida medel hava i det föregående räknats bankfordringar, kontanter,
livförsäkringar, obligationer, förlagsbevis och börsnoterade aktier.
Emellertid kan enligt vad tidigare angivits bland annat den tillgångspost,
som utgöres av andra fordringar än fordringar mot fastighetsinteckning,
i viss utsträckning avse likvida medel. En särskild sammanställning
under e har gjorts för att belysa, huru betalningsmöjligheterna
i fråga örn dödsbon efter rörelseidkare gestalta sig, örn till likvida
medel även räknas andra fordringar än sådana mot fastighetsinteckning.
Sammanställningen har ansetts äga visst intresse även örn det givetvis ej
kan antagas, att ifrågavarande fordringar alltid i verkligheten äro likvida.
Ofta utgöra nämnda fordringar till stor del varufordringar, varför
de i genomsnitt kunna antagas vara i större utsträckning likvida än när
det gäller bouppteckningar efter andra än rörelseidkare.

Av intresse har vidare ansetts vara att undersöka i vad mån den antagligen
i allmänhet svårrealiserbara tillgångspost, som utgöres av icke
börsnoterade aktier, behöver tagas i anspråk för arvsskattens gäldande.
Undersökningen har begränsats till att avse kvarlåtenskaper, däri dylika
aktier ingå till ett värde av minst 10,000 kronor. Sammanlagt 145 bouppteckningar
hava omfattats av densamma. Som likvida medel hava vid undersökningen
räknats kontanter, livförsäkringar, bankfordringar, obligationer,
förlagsbevis och börsnoterade aktier. Beträffande resultatet av
undersökningen hänvisas till tabell 14 under g.

Enligt tabellen överstiger i fråga om 17 + 7 = 24 bouppteckningar samman -

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3. 73

lagda beloppet av arvsskatt oell skulder värdet av de likvida tillgångarna^
med tillägg av värdet å fastighet, där sådan finnes. Det är naturligen ej
givet, att beträffande alla dessa 24 bouppteckningar icke börsnoterade
aktier behöva tagas i anspråk för arvsskattens betalning, enär andra tillgångar
än nu angivna kunna stå till buds härför. En speciell undersökning
av dessa bouppteckningar visar emellertid, att i 15 fall icke börsnoterade
aktier måste anlitas för att betala skatten (därvid har förutsatts,
att »övriga tillgångar» icke stå till buds för betalning av skulder eller
arvsskatt). Det torde böra anmärkas, att även vid nuvarande arvsbeskattning
beträffande nämnda 15 bouppteckningar icke börsnoterade aktier
måste tagas i anspråk för arvsskattens gäldande, örn ock i mindre utsträckning
än enligt propositionen. I ett av dessa fall medför propositionen
skattesänkning.

I en särskild tabell 15 upptages ett antal stickprov från domsagorna i
rikets olika delar å förekommande fall, som ur likviditetssynpunkt synaserbjuda
större eller mindre intresse. Bland de anförda exemplen återfinnas
åtskilliga av dem, i vilka skattebetalningen synes erbjuda jämförelsevis
stora svårigheter. Men ej blott sådana fall hava medtagits; även
typiska exempel på jordbrukare och rörelseidkare, men som ej synas förete
särskilda svårigheter, äro representerade. Åtskilliga av de fall, där en särskilt
påfallande skatteökning enligt propositionen förekommer, återfinnas i
exempelsamlingen, men å andra sidan hava medtagits ej så få fall, där
skatteminskning förekommer. Detaljerade uppgifter rörande olika testamentslotters
storlek o. dyl. hava ej lämnats, varför tillräckligt underlag
i många fall saknas att uträkna skatt enligt olika förslag. Stämpelavgiften
enligt propositionen nr 34 har uträknats på grundval av de mera
detaljerade uppgifter, som förelegat i primärmaterialet.

Det har ej ansetts lämpligt att här göra några antaganden örn hur arvsskatten
i de olika fallen skall kunna komma att likvideras; i det föregående
hava antytts olika möjligheter i sådant avseende.

De vid Stockholms rådhusrätt inregistrerade bouppteckningar, som enligt
vad tidigare angivits omfattats av undersökningen, hava bearbetats
på i huvudsak liknande sätt som de bouppteckningar, varom uppgifter
erhållits från domsagorna. I tabell 14 har sålunda under b beträffande
samtliga i stockholmsundersökningen ingående bouppteckningar sammanställts
uppgifter rörande betalningsmöjligheterna vid den föreslagna arvsbeskattningen
under förutsättning dels att alla skulder gäldas innan arvsskatten
erlägges, dels att arvsskatt utgår innan skulderna betalas. Som
likvida medel har vid tabellens uppgörande icke räknats den tillgångspost,
som avser andra fordringar än fordringar mot fastighetsinteckning.
Tabellen utvisar, att beträffande 198 bouppteckningar eller 64.3 % av samtliga
(till antalet 308) de likvida tillgångarna förslå till gäldande av skulder
och arvsskatt. Motsvarande procenttal är i fråga örn de vid häradsrätterna
inregistrerade bouppteckningarna 73.7 (beträffande jordbrukarna
65.9 %). Av tabellen framgår vidare, att i 42 fall, eller 13.6 % av samtliga,
skulder och arvsskatt kunna betalas först med anlitande av likvida
tillgångar jämte fastighet utöver 75 % av värdet, medan motsvarande
procenttal för domsagorna är 5.3 (93 bouppteckningar). Att Stockholm är
procentuellt ogynnsammare ställt i sistnämnda avseende torde delvis sammanhänga
med att fastighet ingår i kvarlåtenskapen i mindre omfattning

Stockholm.-

Arvsbeskattningens
betydelse
med
hänsyn till
möjligheterna
för bodelägare
att utlösa
övriga bodelägare
ur jordbruksfastighet.

74 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

beträffande de bouppteckningar, varom uppgift erhållits från rådhusrätten
därstädes, än beträffande bouppteckningarna från häradsrätterna.

Ett närmare studium av tabellen utvisar, att betalningsmöjligheterna
i vissa avseenden äro sämre beträffande de under första kvartalet 1933
inregistrerade bouppteckningarna än i fråga om de bouppteckningar, som
avlämnats åren 1931 och 1932.

Även beträffande uppgifterna från Stockholms rådhusrätt hava särskilt
undersökts dels kvarlåtenskaper efter rörelseidkare dels kvarlåtenskaper,
vari ingå icke börsnoterade aktier till värde av minst 10,000 kronor. Härutinnan
hänvisas till sammanställningarna f och h i tabellen.

Beträffande 2 av de 308 bouppteckningar, varom uppgift erhållits från
Stockholms rådhusrätt, medför proposition nr 34 sänkning av arvsbeskattningen.

I det föregående har ej närmare berörts vilken inverkan arvsbeskattningen
har i fråga om kvarlåtenskapens fördelning på olika arvingar och
testamentstagare. Speciellt är härvid av intresse att undersöka i vad mån
beträffande kvarlåtenskaper efter jordbrukare arvsbeskattningen påverkar
möjligheterna av att jordbruksfastigheten stannar inom den avlidnes
släkt. En viss inverkan i detta hänseende bör arvsbeskattningen utöva
därutmnan, att den minskar arvslottens storlek och därmed ökar det
belopp, varmed bodelägare, som tillskiftas jordbruksfastigheten, måste utlösa
övriga delägare i boet. Arvsskatten kan även på det sättet försvåra
utlösningsmöjligheterna, att jordbruksfastigheten måste skuldförskrivas
för att gälda även medarvingarnas arvsskatt, samt att förty fastigheten
till motsvarande del icke kan tagas i anspråk för utlösning av medarvingar.
En viss belysning av dessa problem ger nedanstående sammanställning,
avseende under tiden den 1 januari 1931—den 31 mars 1933 vid häradsrätterna
i Östergötlands, Kalmar, Malmöhus, Värmlands och Västernorrlands
län inregistrerade bouppteckningar efter jordbrukare, vilkas
kvarlåtenskap uppgått till minst 50,000 kronor. Sammanställningen hänför
sig till fall, då den avlidne efterlämnat antingen änka och ett eller
flera barn eller ock två eller flera barn, varjämte förutsättes, att ett av
barnen tillskiftas i boet befintlig jordbruksfastighet jämte inventarier
och varulager i jordbruk efter de värden, vartill nämnda tillgångar upptagits
i bouppteckningen, och att barnet ej för övrigt erhåller någon del
av tillgångarna, såvida ej hans lott överstiger värdet av jordbruksfastighet
jämte inventarier och varulager. Vad angår »övriga tillgångar», som
ju bland annat innefatta lösöreboet, antages dock, att dessa falla helt
utanför berörda skifte, varför de alls ej ingå i nu förevarande bearbetning.
Sammanställningen utvisar i vad mån fastigheten måste skuldförskrivas
för utlösning av övriga bodelägare, därvid antages att fastigheten
skall utgöra säkerhet för det belopp, varmed utlösning kan behöva
ske.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Bodelägarna utgöras av

Antal bouppteckningar, beträffande vilka — under förutsättning
att jordbruksfastighet jämte inventarier och
varulager i jordbruk tillskiftas ett av den avlidnes
barn — för betalning av skulder och skatt enl. prop.
34 samt utlösning av övriga bodelägare

fastigheten
icke behö -

fastigheten behöver skuldförskrivas inom
nedan angivna procent av taxeringsvärdet

Summa
antal bouppteckningar -

	ver skuld-förskrivas	—25	25—50	50—75	75—100	100 —
Änka och ett barn..................	8		3	4	6	1	22
» » två » ..................	—	1	3	2	4	4	14
» » tre » .................	1	—	1	2	3	5	12
» » fyra eller flera barn	1	—	—	1	22	17	41
Två barn ..............................		—	2	2	i	1	6
Tre » ..............................		—	i	i	2	2	6
Fyra eller flera barn ...............		—	2	4	4	2	12
Summa vid den i prop. nr 34 föreslagna arvsbeskattningen. ■■	10	1	12	16	42	32	113
Summa vid gällande arvsbeskatt-
ning....................................	11	1	12	15	42	32	113
Summa, därest icke någon arvs-
skatt antages utgå ...............	11	1	12	15	42	32	113
Andra kombinationer av bodel-
ägare än ovan omförmälda •••	—	—	—	—	—	—	91

Av sammanställningen framgår, bland annat, att i 10 fall av 113 skuldförskrivning
av fastighet icke behöver ske, beroende på att arvslotten (efter
avdrag av därå belöpande arvsskatt) överstiger värdet av jordbruksfastighet
jämte inventarier och varulager i jordbruk. Här behöver alltså
icke någon utlösning av medarvingarna förekomma. I återstående fall
överstiger värdet av jordbruksfastighet m. m. arvslotten och angives i
sammanställningen till vilken del av taxeringsvärdet fastigheten måste
skuldförskrivas, därest den skall utgöra säkerhet för överskjutande beloppet
(därvid förutsatts, att fastigheten tagits i anspråk för gäldande av
skulder och arvsskatt i den mån likvida tillgångar ej förslå därtill). Endast
på ett par enstaka punkter uppkommer någon skillnad, därest man
i stället för den föreslagna arvsbeskattningen räknar med den nuvai’ande
arvsbeskattningen eller antager, att icke någon arvsskatt alls utgår. De
variationer, som härav föranledas, äro i allmänhet för små för att komma
till synes i tabellen. Anmärkas må dock, att beträffande de bouppteckningar,
som ingått i nu berörda undersökning, arvsskatten i det övervägande
antalet fall är jämförelsevis liten.

Vid verkställandet av förevarande och vissa andra utredningar har jag
åtnjutit biträde av e. o. assessorn i kammarrätten Eric Thore.

Stockholm i juni 1933.

Carl W. U. Kuylenstierna.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3,

Tabell 1, utvisande kvarlåtenskaper med behållning över 50,000 kronor och deras fördelning

bouppteck Absoluta -

Län	An- tal	Behåll- ning kr.	Makes giftorätts-andel kr.					T	i 1 1-
Jord-bruks-fastig- ! het kr.	Annan fastig- het kr.	Inventa-rier och varulager ijordbruk kr.	Inventa-rier och varulager i rörelse kr.	Kontanter, livförsäkr., bankfordr. kr.	Obliga-tioner och för-lagsbevis kr.
1	2	3	4	»	6		8	»	10
Stockholms .........	147	41,976,419	7,308,251	7,275,672	7,666,730	145,627	127,026	4,277,721	4,196,911
Uppsala...............	33	5,172,128	2,262,501	1,594,369	1,260,986	158,676	196,957	716,873	134,504
Södermanlands • • •	64	14,108,840	5,237,715	4,219,771	1,322,591	579,722	15,400	3,196,616	1,602,423
Östergötlands ......	157	17,525,590	4,634,713	7,869,412	1,955,350	541,988	141,260	3,288,586	1,315,062
Jönköpings .........	84	10,643,783	3,817,460	2,254,300	1,754,645	207,511	262,617	2,928,175	2,067,796
Kronobergs .........	40	3,726,171	1,230,522	513,320	979,275	53,808	171,744	1,243,738	242,203
Kalmar ...............	67	6,775,673	2,347,973	2,493,733	517,900	176,080	144,540	1,841,779	445,020
Gotlands ............	9	766,849	282,443	159,950	23,800	7,029	6,951	186,659	134,272
Blekinge ............	33	3,224,043	1,200,929	1,537,700	415,766	222,596	38,305	736,174	77,374
Kristianstads ......	99	11,707,047	3,315,522	4,070,063	1,391,389	534,831	240,608	2,954,934	1,195,253
Malmöhus............	253	31,691,275	9,663,286	12,907,661	2,812,078	1,321,922	287,400	8,812,014	1,397,959
Hallands ............	28	4,933,742	493,483	2,955,131	77,212	177,515	41,089	1,028,535	701,931
Göteborgs o. Bohus	56	5,993,670	1,940,668	984,487	845,014	109,726	72,994	2,453,401	157,379
Älvsborgs............	92	9,157,706	2,447,210	2,385,033	1,346,307	261,288	74,182	2,726,648	575,416
Skaraborgs .........	83	6,970,844	1,892,682	2,433,858	414,747	297,752	103,950	2,588,102	116,085
Värmlands .........	89	9,535,249	3,112,461	4,385,288	935,513	420,769	113,448	2,444,299	656,231
Örebro ...............	61	10,592,651	2,184,000	1,748,975	674,521	325,233	9,118	3,411,909	1,052,816
Västmanlands ......	61	7,520,829	2,352,560	3,251,750	607,366	297,998	67,206	1,764,513	828,241
Kopparbergs.........	98	9,076,217	2,818,418	2,278,970	1,360,090	166,812	204,748	3,034,195	614,025
Gävleborgs ... .....	94	10,545,377	3,214,201	1,914,319	1,426,900	189,098	111,103	3,406,496	276,415
Västernorrlands	64	6,609,922	2,406,637	1,234,067	609,855	73,195	539,307	2,448,700	231,973
Jämtlands............	40	3,408,241	1,069,600	540,126	331,410	67,479	53,344	1,452,087	67,160
Västerbottens ......	14	1,320,125	364,413	191,766	61,068	15,271	34,649	462,617	99,834
Norrbottens ......	7	799,989	342,097	29,200	171,921	2,916	123,590	381,169	3,247
Hela riket (milj. kr.)	1 773	233 8	65 9	69.2	29.0	6.4	3.2	67.8	18.2

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3,

i t

på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos häradsrätterna 1931-mars 1933 inregistrerade

ningar, länsvis.

tal.

g å n	gar					S k u 1 d e	r	A r v s s	katt
	Icke	Fordringar		Övriga	Summa	I fast			Enl. nu-
Börs-	börsnote-	mot fastig-	Andra	egendom	Övriga	Summa	varande	Enl.
noterade	rade	hetsinteck-	ford-	till-	till-	intecknad	skulder	skulder	bestäm-	prop.
aktier	aktier	ning	ringar	gangar	gångar	gäld		melser
kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.
11	12	13	K	15	16	17	18	19	20	21
4,506,668	5,138,766	1,990,502	4,594,216	7,607,274	47,527,113	1,625,337	3,925,357	5,550,694	2,022,650	6,095,872
637,211	69,630	295,989	947,581	258,665	6,271,441	395,395	703,918	1,099,313	127,059	401,745
2,811,327	388,705	168,634	2,073,090	615,949	16,994,228	1,220,849	1,664,539	2,885,388	639,993	1,711,103
927,024	325,767	1,752,221	2,880,495	517,211	21,514,376	1,807,795	2,180,991	3,988,786	701,335	1,577,972
759,009	334,889	517,177	948,570	259,668	12,294,357	850,626	799,948	1,650,574	319,485	644,751
158,170	75,085	396,127	259,170	109,117	4,201,757	210,811	264,775	475,586	108,223	227,475
102.107	311,590	476,299	677,690	461,611	7,648,349	412,632	460,044	872,676	206,471	470,890
121,401	110,821	15,330	68,963	46,727	881,903	40,312	74,742	115,054	18,272	29,107
55,625	23,644	402,038	374,671	174,860	4,058,753	497,734	336,976	834,710	80,322	168,836
661,728	333,905	1,346,335	1,785,654	551,433	15,066,133	1,845,540	1,513,546	3,359,086	415,413	1,071,158
2,489,951	2,635,654	2,015,713	3,532,791	861,969	39,075,112	3,783,096	3,600,741	7,383,837	1,082,957	2,747,816
305,100	8,255	242,734	827,375	132,503	6,497,380	319,185	1,244,453	1,563,638	313,272	884,199
240,939	856,777	479,122	620,459	411,779	7,232,077	335,438	902,969	1,238,407	184,925	434,665
806,951	921,797	546,844	788,458	330,200	10,763,124	404,933	1,200,485	1,605,418	280,375	621,134
98,930	246,765	670,485	958,013	200,515	8,129,202	490,985	667,373	1,158,358	189,886	387,395
1,027,215	313,318	72,934	980,825	349,483	11,699,323	991,561	1,172,513	2,164,074	238,278	575,768
833,571	615,398	636,241	1,711,219	782,850	11,801,851	233,894	975,306	1,209,200	607,003	1,689,051
527,516	87,075	388,087	825,973	331,179	8,976,904	799,898	656,177	1,456,075	269,814	735,235
487,926	576,266	266,107	1,260,411	280,742	10,530,292	455,986	998,089	1,454,075	239,747	520,966
508,045	1,713,127	905,252	1,022,896	358,229	11,831,880	355,858	930,645	1,286,503	385,760	879,294
636,279	354,758	215,921	886,000	242,890	7,472,945	163,000	700,023	863,023	172,624	340,944
360,942	91,586	304,379	441,726	47,220	3,757,459	121,335	227,883	349,218	84,379	154,095
96,641	8,405	74,577	313,298	58,233	1,416,359	—	96,234	96,234	62,009	103,619
6,565	1,448	—	147,393	23,345	890,794	10,495	80,310	90,805	20,152	37,292
192	15.»	14.2	28 9	15 o	276.e	17 4	25 4	428	8.8	22.5

78 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 2, utvisande kvarlåtenskaper med behållning över 50,000 kronor och deras

1933 inregistrerade bo Medel -

L ä n			Hakes gifto- rätts- andel kr.						Till-
An- tal	Behåll- ning kr.	Jord- bruks- fastig- het kr.	Annan fastig- het kr.	Inventa-rier oell varu-lager i jordbruk kr.	Inventa-lKontan-rier och ter, Hy-vani- törsäkr., lager i \| bank-rörelse fordr. kr. j kr.	Obliga-tioner och för-lagsbe-vis kr.
1	2	3	4	5	6	t	s	»	10
Stockholms ............	147	285,554	49,716	49,494	52,155	991	864	29,100	28,550
Uppsala..................	33	156,730	68,561	48,314	38,212	4,808	5,968	21,724	4,076
Södermanlands .....	64	220,451	81,839	65,934	20,665	9,058	241	49,947	25,038
Östergötlands .........	157	111,628	29,520	50,124	12,454	3,452	900	20,946	8,376
Jönköpings ............	84	126,712	45,446	26,837	20,889	2,470	3,126	34,859	24,617
Kronobergs ............	40	93,154	20,763	12,833	24,482	1,345	4,294	31,093	6,055
Kalmar ..................	67	101,129	35,044	37,219	7,730	2,628	2,157	27,489	6,642
Gotlands ...............	9	85,205	31,383	17,772	2,644	781	772	20,740	14,919
Blekinge ...............	33	97,698	36,392	46,597	12,599	6,745	1,161	22,308	2,345
Kristianstads .........	99	118,253	33,490	41,112	14,055	5,402	2,430	29,848	12,073
Malmöhus..............	253	125,262	38,195	51,018	11,115	5,225	1,136	34,830	5,526
Hallands ...............	28	176,205	17,624	105,540	2,758	6,340	1,467	36,733	25,069
Göteborgs o. Bohus	56	107,030	34,655	17,580	15,090	1,959	1,303	43,811	2,810
Älvsborgs ...............	92	99,540	26,600	25,924	14,634	2,840	806	29,637	6,255
Skaraborgs ............	83	83,986	22,803	29,324	4,997	3,587	1,252	31,182	1,399
Värmlands ............	89	107,138	34,971	49,273	10,511	4,728	1,275	27,464	7,373
Örebro ..................	61	173,650	35,803	28,672	11,058	5,332	149	55,933	17,259
Västmanlands .........	61	123,292	38,567	53,307	9,956	4,885	1,102	28,926	13,578
Kopparbergs............	98	92,613	28,759	23,255	13,878	1,702	2,089	30,961	6,266
Gävleborgs ............	94	112,185	34,194	20,365	15,180	2,012	1,182	36,239	2,940
Västernorrlands ......	64	103,280	37,607	19,282	9,529	1,144	8,427	38,261	3,624
Jämtlands...............	40	85,206	26,740	13,503	8,285	1,687	1,333	36,302	1,679
Västerbottens .........	14	94,295	26,030	13,698	4,362	1,091	2,475	33,044	7,131
Norrbottens............	7	114,284	48,871	4,171	24,560	417	17,655	54,454	464
Hela riket	1,773	131,857	37,191	39,047	16,335	3,584	1,794	82,592	10,259

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

fördelning på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos häradsrätterna 1931—mars
uppteckningar, länsvis.

tal.

gång	a r					Skulder	Arvsskatt
Börs-noterade \| aktier kr.	j Icke börs-noterade aktier kr.	Fordrin-gar mot fastig-ketsin-i teckning kr.	Andra ford- ringar kr.	Övriga till- gångar kr.	Summa till- gångar kr.	I fast egendom intecknad gäld kr.	Övriga skulder kr.	Summa skulder kr.	Enl. nu-varande bestäm-melser kr.	Enl. prop. kr.
11	12	13	14	15	16	17	18	19	•2 0	21
30,658	34,958	13,541	31,253	51,750	323,314	11,057	26,703	37,760	13,760	41,469
; 19,309	2,110	8,969	28,715	7,838	190,043	11,982	21,331	33,313	3,850	12,174
1 43,927	6,074	2,635	32,392	9,624	265,535	19,076	26,008	45,084	10,000	26,736
! 5,905	2,075	11,161	18,347	3,294	137,034	11,515	13,891	25,406	4,467	10,051
9,036	3,987	6,157	11,293	3,091	146,362	10,127	9,523	19,650	3,803	7,676-
3,954	1,877	9,903	6,479	2,728	105,043	5,270	6,619	11,889	2,706	5,687
1,524	4,651	7,109	10,115	6,890	114,154	6,159	6,866	13,025	3,082	7,028
13,489	12,313	1,703	7,663	5,192	97,988	4,479	8,304	12,783	2,030	3,234
1,688	716	12,182	11,353	5,298	122,992	15,083	10,211	25,294	2,434	5,116
6,684	3,373	13,599	18,037	5,570	152,183	18,642	15,288	33,930	4,196	10,820
9,842	10,418	7,967	13,963	3,407	154,447	14,953	14,232	29,185	4,280	10,861
10,897	295	8,669	29,549	4,732	232,049	11,399	44,445	55,844	11,188	31,579
4,302	15,300	8,556	11,080	7,353	129,144	5,990	16,124	22,114	3,302	7,762
8,771	10,020	5,944	8,570	3,589	116,990	4,401	13,049	17,450	3,048	6,751
1,192	2,973	8,078	11,542	2,416	97,942	5,915	8,041	13,956	2,288	4,667
11,542	3,520	820	11,021	3,927	131,454	11,141	13,175	24,316	2,677	6,469
13,665	10,088	10,430	28,053	12,834	193,473	3,834	15,989	19,823	9,951	27,689
8,648	1,428	6,362	13,541	5,429	147,162	13,113	10,757	23,870	4,423	12,053
4,979	5,880	2,715	12,861	2,865	107,451	4,653	10,185	14,838	2,446	5,316
5,405	18,225	9,630	10,882	3,811	125,871	3,786	9,900	13,686	4,104	9,354
9,942	5,543	3,374	13,844	3,795	116,765	2,547	10,938	13,485	2,697	5,327
9,024	2,290	7,609	11,043	1,181	93,936	3,033	5,697	8,730	2,109	3,852
6,903	600	5,327	22,378	4,160	101,169	—	6,874	6,874	4,429	7,401
938	206	—	21,056	3,335	127,256	1,499	11,473	12,972	2,879	5,327 \|
10,810	8,767	7,997	16,316!	8,468	155,969	9,798	14,314	24,112	4,947	12,696

80 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 3, utvisande kvarlåtenskaper med behållning över 50,000 kronor och deras

1933 inregistrerade boupp Procentuella -

Län	Antal				T i	i 1 1 -procent av
Jordbruks- fastighet	Annan fastighet	Inven-tarier och varulager i jordbruk	Inven-tarier och varulager i rörelse	Kontanter, livförsäk-ringar och hankford-ringar
i i	2	8	4	5	6	7
Stockholms........................	147	15.3	16.1	0.3	0.3	9.0
j Uppsala ...........................	33	25.4	20.1	2.5	3.2	11.4
Södermanlands ..................	64	24.8	7.8	3.4	0.1	18.8
Östergötlands.....................	157	36.6	9.1	2.5	0.7	15.3
\| Jönköpings.......................	84	18.4	14.3	1.7	2.1	23.8
Kronobergs .......................	40	12.3	23.s	1.2	4.1	29.6
Kalmar..............................	67	32.6	6.8	2.3	1.9	24.1
Gotlands ...........................	9	18.1	2.7	0.8	0.8	21.2
Blekinge ...........................	33	37.9	10.2	5.5	1.0	18.1
j Kristianstads .....................	99	27.0	9.2	3.6	1.6	19.6
i Malmöhus ........................	253	33.0	7.2	3.8	0.8	22.6
	28	46.5	1.2	2.7	0.6	15.8
\| Göteborgs o. Bohus ............	56	13.6	11.7	1.5	1.0	33.9
Älvsborgs...........................	92	22.3	12.5	2.4	0.7	25.3
Skaraborgs ........................	83	29.9	5.1	3.7	1.3	31.8
Värmlands ........................	89	37.5	8.0	3.6	0.9	20.9
Örebro ..............................	61	14.8	5.7	2.8	0.1	28.9
Västmanlands.....................	61	36.2	6.8	3.3	0.8	19.6
Kopparbergs .....................	98	21.7	12.9	1.6	1.9	28. s
Gävleborgs.......................	94	16.2	12.1	1.6	0.9	28.8
Västernorrlands..................	64	16.5	8.2	1.0	7.2	32.8
Jämtlands ... ....................	40	14.4	8.8	1.8	1.4	38.6
Västerbottens ....................	14	13.6	4.3	1.1	2.4	32.7
Norrbottens........................	7	3.3	19.3	0.8	13.9	42.8
Hela riket	1 773	25.»	10,»	a*	l.s	20.»

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3. 81

fördelning på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos häradsrätterna 1931—mars
teckningar, länsvis.

tal.

gångar samtliga tillgångar						Skulder i procent
Obligatio-ner och förlags-bevis	Börs- noterade aktier	Icke börs-noterade aktier	Fordringar mot fastig-hetsinteck-ning	Andra fordringar	Övriga tillgångar	Samma tillgångar	av tillgångar	av behållning
8	9	10	11	12	13	14	15	16
8.8	9.5	10.8	4.2	9.7	16.0	100. o	11.7	13.2
2.2	10.2	1.1	4.7	15.1	4.1	lOO.o	17.5	21.3
9.4	16.6	2.8	1.0	12.2	3.6	1OO.0	17.0	20.5
6.1	4.3	1.5	8.1	13.4	2.4	lOO.o	18.5	22.8
16.8	6.2	2.7	4.2	7.7	2.1	lOO.o	13.4	15.5
5.8	3.8	1.8	9.4	6.2	2.6	lOO.o	11.3	12.8
5.8	1.3	4.1	6.2	8.9	6.0	lOO.o	11.4	12.9
15.2	13.8	12.6	1.7	7.8	5.8	lOO.o	13.0	15.0
1.9	1.4	0.6	9.9	9.2	4.3	100.0	20.6	25.9
7.9	4.4	2.2	8.9	11.9	3.7	lOO.o	22.3	28.7
3.6	6.4	6.7	5.2	9.0	2.2	lOO.o	18.9	23.3
10.9	4.7	0.1	3.7	12.7	2.1	100.0	24.1	31.7
2.2	3.3	11.9	6.6	8.6	5.7	lOO.o	17.1	20.7
5.3	7.5	8.6	5.1	7.3	3.1	100.0	14.9	17.5
1.4	1.2	3.0	8.3	11.8	2.5	lOO.o	14.2	16.6
5.6	8.8	2.7	0.6	8.4	3.0	lOO.o	18.5	22.7
8.9	7.1	5.2	5.4	14.5	6.6	lOO.o	10.2	11.4
9.2	5.9	1.0	4.8	9.2	3.7	lOO.o	16.2	19.4
5.8	4.6	5.5	2.5	12.0	2.7	lOO.o	13.8	16.0
2.3	4.3	14.5	7.7	8.6	3.0	lOO.o	10.9	12.2
3.1	8.5	4.7	2.9	11.9	3.2	lOO.o	11.5	13.1
1.8	9.6	2.4	8.1	11.8	1.3	lOO.o	9.3	10.2
7.1	6.8	0.6	5.3	22.1	4.1	lOO.o	6.8	7.3
0.4	0.7	0.2	—	16.5	2.6	lOO.o	10.2	11.4
6.6	6.9	5 6	5.1	105	5 4	100 o	155	18 3

/lilläng till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 23.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Bilaga 3.

Tabell 4, utvisande kvarlåtenskaper elter jordbrukare med behållning över 50,000 krono

inregistrerade boupp Absolu -

Län	An- tal	Behåll- ning kr.	Makes giftorätts- andel kr.	Jord- bruks- fastighet kr.	Annan fastighet kr.	Inventa-rier och varulager i jordbruk kr.	Inventa-rier och varulager i rörelse kr.	Kontanter, livförsäkringar och hank-fordringar kr.	r i i l- Obliga-tioner och förlags-bevis kr.
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
Stockholms .........	14	4,022,517	319,350	1,045,59£	534,510	143,398	26,077	408,508	12,930
Uppsala...............	16	3,497,405	1,578,525	965,691	1,163,920	142,919	139,244	334,946	49,546
Södermanlands ...	29	8,028,193	2,387,509	4,063,421	569,125	575,657	—	2,359,753	392,229
Östergötlands ......	39	4,278,530	1,505,864	2,901,584	309,200	412,285	500	635,174	14,193
Jönköpings .........	20	4,465,069	1,962,875	1,560,450	169,200	201,750	44,880	568,364	1,706,992
Kronobergs .........	11	904,310	295,774	277,350	134,350	42,716	—	256,254	58,056
Kalmar ...............	22	2,655,690	696,662	1,667,434	18,000	166,818	—	582,603	241,420
Gotlands ............	3	224,414	69,285	98,300	—	13,980	—	40,049	1,000
Blekinge ............	21	2,247,918	861,152	1,475,700	91,566	222,597	26,607	415,224	24,368
Kristianstads ......	32	5,789,515	1,490,887	3,727,100	115,000	482,472	151,677	918,747	536,040
Malmöhus............	66	10,651,656	3,390,689	9,572,465	318,600	1,272,577	—	1,551,998	168,430
Hallands ............	14	3,322,479	297,420	2,590,231	12,000	177,515	—	312,036	564,057
Göteborgs o. Bo-
hus..................	14	1,436,411	417,382	866,200	33,900	95,466	17,828	446,745	2,490
Älvsborgs ............	37	4,018,529	1,188,892	1,934,285	93,800	258,125	500	745,619	178,199
Skaraborgs .........	35	2,957,377	962,701	1,646,100	211,100	199,617	2,988	753,037	3,488
Värmlands .........	50	5,920,849	1,944,994	3,699,689	463,500	401,184	935	1,148,705	185,611
Örebro ...............	18	2,248,017	919,235	1,281,775	272,621	255,855	—	428,084	123,643
Västmanlands ......	27	4,236,869	1,173,579	2,507,913	139,166	295,221	2,625	744,853	573,680
Kopparbergs ......	51	3,884,172	1,377,662	1,998,221	144,390	166,621	14,890	1,126,477	57,760
Gävleborgs ........	44	3,735,253	1,095,544	1,642,699	118,200	181,900	5,675	1,244,784	84,212
Västernorrlands ...	27	2,310,576	968,681	1,058,167	33,400	71,638	2,762	617,877	8,267
Jämtlands............	18	1,492,996	530,513	450,442	3,134	53,978	2,616	607,296	28,841
Västerbottens ......	4	338,834	169,420	178,066	1,800	8,744	1,559	94,893	1,300
Norrbottens.........	1	57,741	28,800	4,000	6,000	160	—	44,545	400
Hela riket (milj. kr.)	613	82.7	25.6	47.2	5 o	5.8	0.4	16.4	1 O.0

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3,

och deras fördelning på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos hSradsrätterna 1931—mars 1933

teckningar, länsvis.

tal.

g å n	gar					S	k u 1 d e	r	Arvs	skatt
Börs-	Icke börs-	Fordrin-gar mot	Andra	Övriga	Summa	I last egendom	Övriga	Summa	Enl. nu-varande	Enl.
aktier	aktier	fastigbets- inteckning	ringar	tillgångar	tillgångar	intecknad gäld	skulder	skulder	bestäm- melser	prop.
kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.
11	12	18	14	15	16	17	18	19	20	21
13,822	1,414,365	163,040	982,441	47,527	4,792,217	317,744	451,956	769,700	193,313	809,598
277,459	8,705	194,211	836,454	63,334	4,176,429	294,706	384,318	679,024	92,208	390,392
1,251,280	68,139	93,818	731,786	310,024	10,415,232	1,095,395	1,291,644	2,387,039	474,442	1,225,123
177,027	21,925	134,014	585,953	145,797	5,337,652	581,960	477,162	1,059,122	93,495	244,949
515,557	12,650	100,820	232,811	85,550	5,199,024	458,381	275,574	733,955	114,474	235,726
24,811	53,980	110,772	27,275	29,576	1,015,140	20,400	90,430	110,830	22,275	42,594
24,764	31,590	67,943	108,637	75,880	2,985,089	178,397	151,002	329,399	103,003	272,926
—	46,205	—	18,972	18,585	237,091	—	12,677	12,677	4,080	5,964
52,417	14,114	215,245	176,858	150,506	2,865,202	383,180	234,104	617,284	53,339	116,583
127,427	184,991	495,676	937,674	226,850	7,903,654	1,318,563	795,576	2,114,139	212,577	732,492
579,770	567,379	237,922	598,296	346,588	15,214,025	2,827,861	1,734,508	4,562,369	388,439	1,086,923
279,601	7,535	71,959	598,374	67,436	4,680,744	253,219	1,105,046	1,358,265	227,658	701,125
96,949	122,726	62,654	135,665	32,171	1,912,794	220,869	255,514	476,383	67,481	149,872
416,300	595,629	88,998	338,297	76,750	4,726,502	148,775	559,198	707,973	100,593	282,341
19,155	114,775	131,541	323,826	79,598	3,485,225	357,196	170,652	527,848	66,737	145,930
590,813	211,810	44,462	458,095	227,525	7,432,329	905,698	605,782	1,511,480	145,945	392,776
36,049	265,011	74,435	123,030	87,264	2,947,767	202,655	497,095	699,750	69,860	144,383
396,901	10,502	123,925	270,821	221,647	5,287,254	614,621	435,764	1,050,385	203,010	586,989
99,419	108,322	93,079	325,218	130,275	4,264,672	105,233	275,267	380,500	72,753	130,437
99,319	49,935	181,661	284,615	105,288	3,998,288	90,344	172,691	263,035	105,929	204,531
95,418	35,850	73,793	367,840	51,243	2,416,255	—	105,679	105,679	58,039	94,884
89,083	25,096	158,869	202,216	17,950	1,639,521	83,862	62,663	146,525	30,648	50,154
2,395	3,400	—	49,289	10,242	351,688	—	12,854	12,851	3,631	5,033
—	—	—	4,276	1,122	60,503	—	2,762	2,762	708	352
6 3	4 o	2.9	8.7	2.ö	103.3	104	10.2	20«	2 9	8.1

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 5, utvisande kvarl&tenskaper efter jordbrukare nied behållning över 50,000 kronor

inregistrerade boupp Medel -

Län	An- tal	Behåll- ning kr.	Makes giftorätts- andel kr.					T	ill-
Jordbruks- fastighet kr.	Annan faätighet kr.	Inven-tarier 0. varulager i jordbruk kr.	Inventa-rier o. va-rulager i rörelse kr.	Kontanter, livförsäkringar och hank-fordringar kr.	Obliga-tioner 0. förlags-bevis \| kr.
1	2	i	4	5	6	7	8	9	10 !
Stockholms .........	14	287,322	22,810	74,686	38,179	10,243	1,863	29,179	i 924 :
Uppsala...............	16	218,588	98,658	60,356	72,745	8,932	8,703	20,935	3,097
Södermanlands	29	276,834	82,328	140,118	19,625	19,850	—	81,371	13,525
Östergötlands ......	39	109,706	38,599	74,400	7,928	10,572	13	16,287	364
Jönköpings .........	20	223,253	98,144	78,022	8,460	10,087	2,244	28,418	85,350
Kronobergs .........	11	82,210	26,889	25,214	12,214	3,883	—	23,296	5,278
Kalmar ...............	22	120,714	31,666	75,792	818	7,583	—	26,482	10,974
Gotlands ...........	3	74,804	23,095	32,767	—	4,660	—	13,349	333
Blekinge ............	21	107,044	41,007	70,271	4,360	10,600	1,267	19,773	1,160
Kristianstads ......	32	180,922	46,590	116,472	3,594	15,077	4,740	28,711	16,751
Malmöhus............	66	161,389	51,374	145,037	4,827	19,282	—	23,515	2,552
Hallands ............	14	237,320	21,244	185,017	857	12,679	—	22,288	40,290
Göteborgs o. Bo-
hus..................	14	102,601	29,813	61,871	2,422	6,819	1,274	31,910	178
Älvsborgs ............	37	108,609	32,132	52,278	2,535	6,976	14	20,152	4,816
Skaraborgs .........	35	84,495	27,505	47,031	6,031	5,703	86	21,515	100
Värmlands .........	50	118,417	38,900	73,994	9,270	8,024	19	22,974	3,712
Örebro ...............	18	124,890	51,069	71,210	15,146	14,214	—	23,782	6,869
Västmanlands ......	27	156,921	43,466	92,886	5,154	10,934	97	27,587	21,247
Kopparbergs.........	51	76,161	27,013	39,181	2,831	3,267	292	22,088	1,133
Gävleborgs .........	44	84,892	24,899	37,334	2,686	4,134	129	28,290	1,914
Västernorrlands ...	27	85,577	35,877	39,192	1,237	2,653	102	22,884	306
Jämtlands...........	18	82,944	29,473	25,025	174	2,999	145	33,739	1,602
Västerbottens ......	4	84,709	42,355	44,517	450	2,186	390	23,723	325
Norrbottens.........	1	57,741	28,800	4,000	6,000	160	—	44,545	400
Hela riket	613	134.950	41815	77,018	8,086	9 532	720	26,731	8,185

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3,

och deras fördelning på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos häradsrätterna 1931—mars 1933

teckningar, länsvis.

tal.

g å n	gar					S	k n 1 d e	r	Arvsskatt
Börs- noterade aktier kr.	Icke börs-noterade aktier kr.	Fordrin-gar mot fastigliets-inteckning kr.	Andra ford- ringar kr.	Övriga till- gångar kr.	Summa tillgångar kr.	I fast egendom intecknad gäld kr.	Övriga skulder kr.	Summa skulder kr.	Enl. nu-varande bestäm-melser kr.	Enl. prop. kr.
11	1 2	13	14	16	16 \|	17	18	19	20	21
987	101,026	11,645	70,174	3,395	342,301	22,696	32,283	54,979	13,808	57,828
17,341	544	12,138	52,278	3,958	261,027	18,419	24,020	42,439	5,763	24,400
43,148	2,350	3,235	25,234	10,690	359,146	37,772	44,540	82,312	16,360	42,246
4,539	562	3,436	15,024	3,738	136,863	14,922	12,235	27,157	2,397	6,281
25,778	633	5,041	11,640	4,278	259,951	22,919	13,779	36,698	5,724	11,786
2,256	4,907	10,070	2,480	2,688	92,286	1,855	8,221	10,076	2,025	3,872
1,126	1,436	3,088	4,938	3,449	135,686	8,109	6,863	14,972	4,682	12,408
—	15,402	—	6,324	6,195	79,030	—	4,226	4,226	1,360	1,986
2,496	672	10,250	8,422	7,167	136,438	18,247	11,147	29,394	2,540	2,652
3,982	5,781	15,490	29,302	7,089	246,989	41,205	24,862	66,067	6,642	22,890
8,784	8,597	3,605	9,065	5,252	230,516	42,847	26,280	69,127	5,885	16,469
19,972	538	5,140	42,741	4,817	334,339	18.087	78,932	97,019	16,261	50,080
6,925	8,766	4,475	9,690	2,298	136,628	15,776	18,251	34,027	4,820	10,705
11,252	16,098	2,405	9,143	2,074	127,743	4,021	15,113	19,134	2,719	7,631
547	3,279	3,758	9,252	2,274	99,576	10,205	4,876	15,081	1.907	4,169
11,816	4,236	889	9,162	4,551	148,647	18,114	12,116	30,230	2,919	7,856
2,003	14,723	4,135	6,835	4,848	163,765	11,259	27,616	38,875	3,881	8,021
: 14,700	389	4,590	10,031	8,209	195,824	22,764	16,139	38,903	7,519	21,740
1,949	2,124	1,825	6,377	2,555	83,622	2,063	5,398	7,461	1,427	2,558
2,257	1,135	4,129	6,469	2,393	90,870	2,053	3,925	5,978	2,407	4,648
3,534	1,328	2,733	13,624	1,898	89,491	—	3,914	3,914	2,150	3,514
4,949	1,394	8,826	11,234	997	91,084	4,659	3,481	8,140	1,703	2,786
599	850	—	12,322	2,561	87,923	—	3,214	3,214	908	1,258
—	—	—	4,276	1,122	60,503	—	2,762	2,762	708	352
8.590	6,484	4761	14,223	4,256	168,586	17,062	16,574	33,636	4.73S	13,136

86 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 6, utvisande kvarlåtenskaper efter jordbrukare med behållning över

häradsrätterna 1931—mars 1933 inregi Procentuella -

Län	Antal	T i 1 1-i procent av
Jord- bruks- fastighet	Annan fastighet	Inventa-rier och varulager ijordbruk	Inventa-rier och varulager i rörelse	Kontanter, livförsäkringar och bank-fordringar
1	2	3	4	5	6	7
Stockholms..............................	! 14	21.8	11.2	3.0	0.5	8.5
Uppsala .................................	16	23.1	27.9	3.4	3.3	8.0
Södermanlands ........................	29	39.0	5.5	5.5	—	22.6
Östergötlands...........................	39	54.4	5.8	7.7	O.o	11.9
Jönköpings..............................	20	30. o	3.3	3.9	0.9	10.9
Kronobergs ..............................	11	27.3	13.2	4.2	—	25.3
Kalmar....................................	22	55.9	0.6	5.6	—	19.5
\| Gotlands .................................	3	41.5	—	5.9	—	16.9
Blekinge .................................	21	51.5	3.2	7.8	0.9	14.5
Kristianstads ...........................	32	47.2	1.4	6.1	1.9	11.6
Malmöhus ..............................	66	62.9	2.1	8.4	—	10.2
Hallands ...............................	14	55.8	0.3	3.8	—	6.7
Göteborgs o. Bohus .................	14	45.3	1.8	5.0	0.9	23.3
Älvsborgs........................	37	40.9	2.0	5.5	O.o	15.8
Skaraborgs ...........................	35	47.2	6.1	5.7	0.1	21.6
Värmlands ..............................	50	49.8	6.2	5.4	O.o	15.6
Örebro....................................	18	43.5	9.2	8.7	—	14.5
Västmanlands...........................	27	47.4	2.6	5.6	0.1	14.1
Kopparbergs ..........................	51	46.9	3.4	3.9	0.3	26.4
Gävleborgs ..............................	44	41.1	3.0	4.6	0.1	31.1
Västernorrlands.......................	27	43.8	1.4	3.0	0.1	25.6
Jämtlands ..............................	18	27.5	0.2	3.3	0.2	37.0
Västerbottens ...........................	4	50.6	0.5	2.5	0.4	27.0
Norrbottens..............................	1	6.6	9.9	0.3	—	73.6
Hela riket!	613	45 i	4.8	5.7	0.4	15 9

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

50,000 kronor och deras fördelning på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos
strerade bouppteckningar, länsvis.

tal.

gångar samtliga tillgångar						Skulder i procent
Obliga-tioner och förlags-bevis	Börs- noterade aktier	Icke börs-noterade aktier	Fordringar mot fastig-hetsinteck-ning	Andra fordringar	Övriga tillgångar	Summa tillgångar	av till- gångar	av behåll- ning
8	9	10	il	12	13	14	15	16
0.3	0.3	29.5	3.4	20.5	1.0	100. oo	16.1	19.1
1.2	6.7	0.2	4.7	20.0	1.5	lOO.oo	16.3	19.4
3.8	12.0	0.7	0.9	7.0	3.0	100. oo	22.9	29.7
0.3	3.8	0.4	2.5	11.0	2.7	lOO.oo	19.8	24.8
32.8	9.9	0.2	1.9	4.5	1.7	lOO.oo	14.1	16.4
5.7	2.5	5.3	10.9	2.7	2.9	lOO.oo	10.9	12.8
8.1	0.8	1.1	2.8	3.6	2.5	lOO.oo	11.0	12.4
0.4	—	19.5	—	8.0	7.8	lOO.oo	5.8	5.6
0.9	1.8	0.5	7.5	6.2	5.2	lOO.oo	21.5	27.5
6.8	1.6	2.3	6.3	11.9	2.9	lOO.oo	26.7	36.5
1.1	3.8	3.7	1.6	3.9	2.3	lOO.oo	30. o	42.8
12.0	6.0	0.2	1.5	12.8	1.4	lOO.oo	29.0	40.9
0.1	5.1	6.4	3.8	7.1	1.7	lOO.oo	24.9	33.2
3.8	8.8	12.6	1.9	7.1	1.6	100-o o	15.0	17.6
0.1	0.5	3.3	3.8	9.3	2.8	lOO.oo	15.1	17.8
2.5	7.9	2.8	0.6	6.2	3.1	lOO.oo	20.3	25.6
4.2	1.2	9.0	2.5	4.2	3.0	lOO.oo	23.7	31.1
10.9	7.5	0.2	2.3	5.1	4.2	lOO.oo	19.9	24.8
1.4	2-3	2.5	2.2	7.6	3.1	lOO.oo	8.9	9.8
2.1	2.5	1.3	4.5	7.1	2.6	lOO.oo	6.6	7.0
0.3	3.9	1.5	3.1	15.2	2.1	lOO.oo	4.8	4.6
1.8	5.4	1.5	9.7	12.3	l.i	lOO.oo	8.9	9.8
0.4	0.7	1.0	—	14.0	2.9	lOO.oo	3.7	3.8
0.7	—	—	—	7.1	1.8	lOO.oo	4.6	4.8
4.ö	5.1	3.8	2.8	8.4	2.5	100 00	20.0	24 o

88 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 7, utvisande kvarlåtenskaper med behållning över 50,000 kronor och deras förde

uppteckningar, uppdelade efter behåll

Absolu

Grupp	An- tal 1	Behållning kr.	Makes giftorätts- andel kr.						Till
Jordbruks- fastighet kr.	Annan fastighet kr.	Inventa-rier och varulager ijordbruk kr.	Inventa-rier och varulager i rörelse kr.	Kontanter, livförsäkr., bankfordr. kr.	Obligatio-ner och förlags-bevis kr.
1	1 2	1 3	4	5	6	1 7	1 8	1 9	10
För år 1931.
Kr.
1. 50,000— 100,000	557 37,720,640	12,280,093	10,704,079	4,901,824	1,215,727	648,572	13,297,972	1,474,4
2. 100,000— 150,000	117 13,901,332	3,773,029	3,687,127	1,944,156	382,605	222,375	4,898,623	953,6
3. 150,000— 200,000	34 5,946,851	2,001,859	1,008,558	781,408	114,230	69,946	1,935,811	474,52
4.200,000 - 300,000	34 7,971,761	2,757,67c	2,393,258	905,843	284,536	109,948	1,935,848	611,42
5.300,000— 400,000	14 4,528,671	1,469,841	809,050	805,098	53,573	101,282	720,558	508,03
6.400,000— 600,000	11	5,442,577	1,782,817	1,798,700	633,588	265,973	112,470	1,081,430	353,15
7.600,000— 800,000	3	2,046,960	334,110	161,100	196,400	—	—	166,968	760,
8. 800,000—1,000,000	3	2,816,916	925,308	732,700	84,100	192,370	4,037	1,118,889	97,4
9. Över 1,000,000	10	28,961,779	5,007,062	9,436,918	1,147,520	187,409	—	1,623,536	3,795,42
Summa kr.	783109,337,487	30,331,792	30,731,490	11,399,937	2,696,423	1,268,630	26,779,635	9,028,
För år 1932.
Kr.
1. 50,000— 100,000	560	38,709,442	11,857,381	13,560,908	5,569,125	1,210,220	450,133	12,524,214	1,404,1
2. 100,000— 150,000	103	12,368,319	3,553,904	4,146,092	1,790,933	435,266	322,201	3,639,288	745,11
3. 150,000— 200,000	54	9,225,664	3,065,615	2,703,299	2,117,298	205,633	149,027	2,064,888	607,46
4.200,000— 300,000	25	5,859,404	1,974,726	1,591,804	919,966	130,655	109,084	1,554,190	656,33
5.300,000— 400,000	15	5,270,383	1,697,476	1,265,450	1,092,650	175,705	935	997,743	259,45
6.400,000— 600,000	7	3,210,698	360,034	875,433	528,292	108,188	—	577,059	588,21
7.600,000— 800,000	4	2,655,659	317,079	771,330	281,700	96,010	—	468,881	823,58
8. 800,000-1,000,000	3	2,873,767	1,165,778	—	171,000	—	—	60,887	442,2
9. Över 1,000,000	9	16,517,434	2,819,009	4,095,200	1,585,520	295,233	26,077	2,238,949	■ 1,803,71
Summa kr.	780	96,690,770	26,811,002	29,009,516	14,056,484	2,656,910	1,057,457	24,126,099	7,330,34
För år 1933.
Kr.
1. 50,000— 100,000	133	9,048,685	2,532,069	3,209,091	1,529,663	302,027	172,316	2,986,144	275,76
2. 100,000— 150,000	38	4,519,835	1,154,694	1,849,563	331,650	220,063	208,051	1,240,159	268,461
3. 150,000— 200,000	12	2,076,384	864,879	642,683	418,000	78,875	32,312	739,711	63,1
4.200,000— 300,000	15	3,703,305	1,098,774	1,025,800	354,400	74,455	44,880	1,130,717	601,94
5.300,000— 400,000	2	661,285	330,643	39,300	123,800	—	275,700	130,941	1,400
6.400,000— 600,000	4	1,932,170	511,431	295,078	250,600	13,923	59,970	322,076	124,795
7.600,000— 800,000	2	1,479,362	397,932	759,100	—	142,118	—	19,396	56,325
8. 800,000—1,000,000	1	972,148	390,144	245,400	202,000	28,198	62,220	15,122	77,080
9. Över 1,000,000	3	3,360,949	1,516,585	1,421,900	295,900	141,850	—	295,940	361,987
Summa kr.	210	27,754,123	8,797,151	9,487,915	3,506,0131,001,509	855,449	6,880,206	1,830,914
Totalsumma (milj. kr.)	1 773	233.8	65.»	69.2	29.0	6.4	3.2	57.8	18.2

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3. 89

på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos häradsrätterna 1931—mars 1933 inregistrerade boningarnas
storlek och på respektive år.

tal.

gångar	S	lulli	r	Arvs	skatt
Börs- noterade aktier kr.	Icke börsno- terade aktier kr.	Fordringar mot fastig-hetsinteck-ning kr.	Andra fordringar kr.	Övriga tillgångar kr.	Summa tillgångar kr.	I fast egendom intecknad gäld kr.	Övriga skulder kr.	Summa skulder kr.	Enl. nu-varande bestäm-melser kr.	Enl. prop. kr.
11	12	13	14	15	16	17	18	19	20	21
1,632,944	803,458	2,765,187	4,869,876	1,329,736	43,643,802	2,399,181	3,523,981	5,923,162	867,258	1,234,649
1,134,631	1,290,418	587,242	1,630,600	489,646	17,221,083	1,143,929	2,175,822	3,319,751	501,504	971,351
461,462	160,125	591,778	717,591	138,989	6,454,427	164,843	342,733	507,576	189,164	430,295
966,745	361,025	672,907	985,805	216,096	9,443,436	550,818	920,857	1,471,675	236,297	644,536
606,769	422,564	699,821	666,568	96,651	5,489,973	295,616	665,686	961,302	143,098	478,436
630,014	1,166,988	116,685	270,003	362,917	6,791,920	444,717	904,626	1,349,343	206,159	716,724
271,212	21,187	15,000	202,700	318,554	2,113.329	8,080	58,289	66,369	153,602	453,727
327,703	471,396	40,275	255,225	42,048	3,366,149	408,000	141,233	549,233	97,275	426,444
2,860,746	1,465,339	683,454	2,825,438	7,355,318	31,381,101	1,157,657	1,261,665	2,419,322	1,767,227	5,139,186,
8,892.226	6,162,500	6,172,349	12.423,806	10,349,955	125 905,220	6,572,841	9,994,892	16,567,733	4,161,584	10,495,348
1,532,044	1,079,460	2,625,292	5,117,352	1,443,515	46,516,451	3,470,618	4,336,391	7,807,009	989,655	1,569,602
498,017	626,703	867,516	1,596,554	632,673	15,300,355	1,299,642	1,632,394	2,932,036	459,237	904.688
703,820	658,980	734,004	998,686	289,515	11,232,619	1,036,477	970,478	2,006,955	260,773	639,759
718,966	259,641	830,134	606,452	384,128	7,701,355	926,866	975,085	1,901,951	168,361	457,616
846,339	958,212	80,463	475,860	208,444	6,361,253	447,825	643,045	1,090,870	188,183	575,174
268,507	569,053	172,140	160,641	51,047	3,898,574	164,515	523,361	687,876	190,453	619,159
39,414	328,874	—	362,927	71,101	3,243,824	266,707	321,458	588,165	115,440	456,472
1,168,344	558,243	513,486	12,613	86,099	3,012,952	17,583	121,602	139,185	108,136	452,058
1,809,752	2,972,442	285,132	3,769,056	603,743	19,484,814	467,613	2,499,767	2,967,380	1,208,591	3,998,587
7,586,203	8,011,608	6,108,167	13,100,141	3,770,265	116,812,197	8,097,846	12,023,581	20,121,427	3,688,829	9,673,115
195,695	353,502	830,705	1,215,093	385,080	11,455,076	1,170,772	1,235,619	2,406,391	259,910	1 385,750
215,197	386,201	338,465	452,988	176,801	5,717,599	494,715	703,049	1,197,764	157,377	327,440
106,459	7,078	170,233	78,579	29,942	2,367,030	141,161	149,485	290,646	41,087	112,055
260,194	108,125	202,806	306,413	114,381	4,224,119	247,031	273,783	520,814	134,874	370,953
2,316	900	106,765	25,416	9,113	715,651	—	54,366	54,366	12,120	37.484
631,211	75,509	56,000	179,285	60,785	2,072,232	11,234	128,828	140,062	58,615	235,655
570,065	402,114	10,500	126,269	29,404	2,115,291	242,712	393,217	635,929	90,657	280,510
155,861	12,785	183,058	205,292	18,030	1,205,046	125,251	107,647	232,898	66,376	172,886
519,414	23,109	—	813,655	69,896	3,943,651	269,132	313,570	582,702	98,975	419,186
2,689,412	1,369,323	1,898,632	3,402,990	893,432	33,815,695	2,702,008	3,359,564	6,061,572	919,991	2,341,919
19 2	15.5	14.2	28.»	15 o	276.fi	17.4	25 4	42 8	8.8	22 6

90 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 8, utvisande kvarlåtenskaper med behållning över 50,000 kronor och

1931—mars 1933 inregistrerade bouppteckningar, upp Medel -

Grupp	An- tal	Behåll- ning kr.	Makes gilto- rätts- andel kr.	Jord- bruks- fastig- het kr.	Annan fastighet kr.	Inven-tarier och varulager i jord-bruk kr.	Inven-tarier och varulager i rörelse kr.	Till- Kontanter, livförsäk-ringar och bankford-ringar kr.
1	2	8	4	5	6	7	8	9
För år 1931.
1. 50,000— 100,000 kr.	557	67,721	22,047	19,217	8,801	2,183	1,164	23,874
2. 100,000— 150,000 >	117	118,815	32,248	31,514	16,617	3,270	1,901	41,868
3. 150,000— 200,000 »	34	174,907	58,878	29,663	22,982	3,360	2,057	56,936
4. 200,000— 300,000 »	34	234,464	81,108	70,390	26,642	8,369	3,234	56,937
5. 300,000— 400,000 *	14	323,477	104,989	57,789	57,507	3,827	7,234	51,468
6. 400,000— 600,000 »	11	494,780	162,074	163,518	57,599	24,179	10,224	98,312
7. 600,000- 800,000 »	3	682,320	111,370	53,700	65,467	—	—	55,656
8. 800,000—1,000,000 »	3	938,972	308,436	244,233	28,033	64,123	1,346	372,963
9. Över 1,000,000 »	10	2,896,178	500,706	943,692	114,752	18,741	—	162,354
Samtliga grupper kr.	783	139,639	38,738	39,249	14,559	3,444	1,620	34,201
För år 1932.
1. 50,000— 100,000 kr.	560	69,124	21,174	24,216	9,945	2,161	804	22,364
2. 100,000— 150,000 »	103	120,081	34,504	40,253	17,388	4,226	3,128	35,333
3. 150,000— 200,000 »	54	170,845	56,771	50,061	39,209	3,808	2,760	38,239
4. 200,000— 300,000 »	25	234,376	78,989	63,672	36,799	5,226	4,363	62,168
5. 300,000— 400,000 »	15	351,359	113,165	84,364	72,843	11,714	62	66,516
6. 400,000— 600,000 »	7	458,671	51,433	125,062	75,470	15,456	—	82,437
7. 600,000— 800,000 »	4	663,915	79,270	192,833	70,425	24,002	—	117,220
8. 800,000—1,000,000 »	3	957,922	388,593	—	57,000	—	—	20,296
9. Över 1,000,000 »	9	1,835,270	313,223	455,022	176,169	32,804	2,897	248,772
Samtliga grupper kr.	780	123,963	34,373	37,192	18,021	3,406	1,356	30,931
För år 1933.
1. 50,000— 100,000 kr.	133	68,035	19,038	24,129	11,501	2,271	1,296	22,452
2. 100,000— 150,000 »	38	118,943	30,387	48,672	8,728	5,791	5,475	32,636
3. 150,000— 200,000 »	12	173,032	72,073	53,557	34,833	6,573	2,693	61,643
4. 200,000— 300,000 »	15	246,887	73,252	68,387	23,627	4,964	2,992	75,381
5. 300,000— 400,000 *	2	330,643	165,322	19,650	61,900	—	137,850	65,471
6. 400,000— 600,000 »	4	483,043	127,858	73,770	62,650	3,481	14,992	80,519
7. 600,000— 800,000 »	2	739,681	198,966	379,550	—	71,059	—	9,698
8. 800,000—1,000,000 »	1	972,148	390,144	245,400	202,000	28,198	62,220	15,122
9. Över 1,000,000 »	3	1,120,316	505,528	473,967	98,633	47,283	—	98,647
Samtliga grupper kr.	210	132.162	41,891	45,181	16,695	4,769	4.074	32,763
För samtliga år kr.	1 773	131,857	37,191	39,047	16,335	3,584	1,794	32 592

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3. 91

deras fördelning på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos häradsrätterna
delade efter behållningarnas storlek och på respektive år.

tal.

g å n	gar					Skulder	Arvsskatt
Obliga-tioner och för-lags-bevis kr.	Börs- noterade aktier kr.	Icke börsno- terade aktier kr.	Fordrin-gar mot fastig-hetsin-teckning kr.	Andra ford- ringar kr.	Övriga till- gångar kr.	Summa till- gångar kr.	I fast egendom inteck-nad gäld kr.	Övriga skulder kr.	Summa skulder kr.	Enl. nuva- rande bestäm- melser kr.	Enl. prop. kr.
10	ii	12	13	14	16	lii	17	18	19	20	21
2,647	2,932	1,442	4,965	8,743	2,387	78,355	4,307	6,327	10,634	1,557	2,217
8,151	9,698	11,029	5,019	13,937	4,185	147,189	9,777	18,597	28,374	4,286	8,302
13,957	13,572	4,710	17,405	21,106	4,088	189,836	4,848	10,081	14,929	5,564	12,656
17,983	28,434	10,618	19,791	28,994	6,356	277,748	16,200	27,084	43,284	6,950	18,957
36,289	43,341	30,183	49,987	47,612	6,904	392,141	21,115	47,549	68,664	10,221	34,174
32,105	57,274	106,090	10,608	24,546	32,992	617,447	40,429	82,238	122,667	18,742	65,157
253,402	90,404	7,062	5,000	67,567	106,185	704,443	2,693	19,430	22,123	51,201	151,242
32,469	109,234	157,132	13,425	85,075	14,016	1,122,049	136,000	47,077	183,077	32,425	142,148
379,542	286,074	146,534	68,345	282,544	735,532	3,138,110	115,766	126,166	241,932	176,723	513,919
11,530	11,357	7,870	7,883	15,867	13,218	160,798	8,394	12,765	21,159	5,315	13,404
2,507	2,736	1,928	4,688	9,138	2,578	83,065	6,197	7,744	13,941	1,767	2,803
7,234	4,835	6,084	8,423	15,501	6,142	148,547	12,618	15,848	28,466	4,459	8,783
11,249	13,034	12,203	13,593	18,494	5,361	208,011	19,194	17,972	37,166	4,829	11,847
26,253	28,759	10,386	33,205	24,258	15,365	310,454	37,075	39,003	76,078	6,734	18,305
17,297	56,423	63,881	5,364	31,724	13,896	424,084	29,855	42,870	72,725	12,546	38,345
84,031	38,358	81,293	24,591	22,949	7,292	556,939	23,502	74,766	98,268	27,208	88,451
205,897	9,854	82,218	—	90,732	17,775	810,956	66,677	80,364	147,041	28,860	114,118
147,426	389,448	186,081	171,162	4,204	28,700	1,004,317	5,861	40,534	46,395	36,045	150,686
200,412	201,084	330,271	31,681	418,784	67,083	2,164,979	51,957	277,752	329,709	134,288	444,287
9,398	9,725	10,271	7,831	16,795	4,834	149,760	10,382	15,415	25,797	4,729	12,401
2,073	1,471	2,658	6,246	9,136	2,895	86,128	8,803	9,290	18,093	1,954	2,900
7,065	6.453	10,163	8,907	11,921	4,652	150,463	13,019	18,501	31,520	4,142	8,617
5,262	8,872	590	14,186	6,548	2,495	197,252	11,763	12,457	24,220	3,424	9,338
40,130	17,346	7,208	13,520	20,428	7,625	281,608	16,469	18,252	34,721	8,992	24,730
700	1,158	450	53,382	12,708	4,557	357,826	—	27,183	27,183	6,060	18,742
31,199	158,553	18,877	14,000	44,821	15,196	518,058	2,808	32,207	35,015	14,654	58,914
28,163	285,032	201,057	5,250	63,135	14,702	1,057,646	121,356	196,609	317,965	45,329	140,255
77,080	155,861	12,785	183,058	205,292	18,030	1,205,046	125,251	107,647	232,898	66,376	172,886
120,662	173,138	7,703	—	271,218	23,299	1,314,550	89,711	104,523	194,234	32,992	139,729
8,719	12,807	6,521	9,040	16,204	4,254	161,027	12,867	15,998	28,865	4,381	11,152
10,259	10,810	8,707	7,997	16,316	8,468	155,969	9,798	14,814	24,112	4 947	12,696

92 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 9, utvisande kvarlåtenskaper nied behållning över 50,000 kronor och
1931—mars 1933 inregistrerade bouppteckningar, upp Procentuella -

Grupp	Antal	Tillgångar i procent av samt-
Jord- bruks- fastighet	Annan fastighet	Inventa-rier och varulager i jordbruk	Inventa-rier och varulager i rörelse	Kontanter, livförsäkringar och bank-fordringar	Obliga-tioner och förlags-bevis
				:i	3	4	5	6	7	8
	För år 1931.
1.	50,000—	100,000	kr.	557	24.5	11.2	2.8	1.5	30.5	3.4
2.	100,000—	150,000	»	117	21.4	11.3	2.2	1.3	28.4	5.6
3.	150,000—	200,000	»	34	15.6	12.1	1.8	1.1	30. o	7.3
4.	200,000—	300,000	■»	34	25.4	9.6	B.o	1.2	20.5	6.5
O.	300,000-	400,000	»	14	14.7	14.7	1.0	1.8	13.1	9.3
6.	400,000—	600,000		11	26.5	9.3	3.9	1.7	15.9	5.2
7.	600,000-	800,000	»	3	7.6	9.3	—	—	7.9	36.o
8.	800,000-	1,000,000	»	3	21.8	2.5	5.7	0.1	33.2	2.9
9.	Över	1,000,000	»	10	30.1	3.6	0.6	—	5.2	12.1
	Samtliga grupper	kr.	783	21.4	9.o	2.1	1.0	21.3	7.2
	För dr 1932.
1.	50,000—	100,000	kr.	560	29.2	12.0	2.6	1.0	26.9	3.0
2.	100,000-	150,000	»	103	27.1	11.7	2.8	2.1	23.8	4.9
3.	150,000—	200,000	»	54	24.1	18.8	1.8	1.3	18.4	5.4
4.	200,000—	300,000	»	25	20.5	11.9	1.7	1.4	20. o	8.6
5.	300,000—	400,000	»	15	19.9	17.2	2.7	O.o	15-7	4.1
6.	400,000—	600,000	»	7	22. i	13.6	2.8	—	14.8	15.1
7.	600,000—	800,000		4	23.8	8.7	3.0	—	14.4	25.4
8.	800,000—	1,000,000	»	3	—	5.6	—	—	2.0	14.7
9.	Över	1,000,000	»	9	21.0	8.1	1.5	0.1	11.5	9.3
	Samtliga grupper	kr.	780	24.x	12.0	2.3	0.9	20.7	6.3
	För år 1933.
1.	50,000—	100,000	kr.	133	28.0	13.8	2.6	1.5	26-1	2.4
2.	100,000—	150,000		38	32.4	5.8	3.8	3.6	21.7	4.7
3.	150,000—	200,000		12	27.1	17.7	3.3	1.4	31.2	2.7
4.	200,000—	300,000	»	15	24.3	8.4	1.8	1.1	26.8	14.2
5.	300,000—	400,000		2	5.5	17.8	—	38.6	18.3	0.2
6.	400,000-	600,000		4	14.2	12.1	0.7	2.9	15.5	6.0
7.	600,000-	800,000	»	2	35.9	—	6.7	—	0.9	2.7
8.	800,000—	1,000,000		1	20.4	16.8	2.3	5.2	1.2	6.4
9.	Över	1,000,000	»	3	36.o	7.5	3.6	—	7.5	9.2
	Samtliga grupper	kr.	210	28.1	10.4	3.o	2. B	20.3	5.4
	För samtliga år	kr.	1,773	25.0	105	23	1.2	20.9	6 6

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3. 93

deras fördelning på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos häradsrätterna
delade efter behållningarnas storlek och på respektive år.

tal.

av olika slag liga tillgångar	Skulder i procent	i Arvsskatt i procent av tillgångar
Börs- noterade aktier	Icke börs-j noterade aktier	Fordringar mot fastig-hetsinteck-ning	Andra fordringar	Övriga \| Samma tillgångar tillgångar	av till- gångar	av behåll- ning	enl. nu-varande bestäm-melser	enl. prop.
y	10 \|	11	12	13	14	15	16 \|	17	18
3.7	1.9	6.3	11.2	3.0	lOO.o	13.6	15.7	2.0	2.8
6.6	7.5	3.4	9.5	2.8	lOO.o	19.3	23.9	2.9	5.6
7.1	2.5	9.2	11.1	2.2	lOO.o	7.»	8.5	2.9	6.7
10.2	3.8	7.1	10.4	2.3	lOO.o	17.6	18.5	2.5	6.8
11.1	7.7	12.7	12.1	1.8	lOO.o	17.5	21.2	2.6	8.7
9.3	17.2	1.7	4.0	5.3	lOO.o	19.9	24.8	3.0	10.6
12.8	1.0	0.7	9.6	15.1	lOO.o	3.1	3.2	7.3	21.5
9.7	14.0	1.2	7.6	1.3	lOO.o	16.3	19.5	2.9	12.7
9.1	4.7	2.2	9.0	23.4	lOO.o	7.7	8.4	5.6	16.4
7.1	4.9	4.9	9.9	8.2	lOO.o	13.2	15.2	3.3	8.3
3.3	2.3	5.6	11.0	3.1	lOO.o	16.8	20.2	2.1	3.4
3.3	4.1	5.7	10.4	4.1	lOO.o	19.2	23-7	3.0	5.9
6.3	5.9	6.5	8.9	2.6	lOO.o	17.9	21.s	2.8	5.7
9.3	3.3	10.7	7.8	4.9	lOO.o	24.5	32.5	2.2	5.9
13.8	15.0	1.3	7.5	3.3	lOO.o	17.1	20.7	3.0	9.0
6.9	14.6	4.4	4.1	1*3	lOO.o	17.6	21.4	4.9	15.9
1.2	10.1	—	11-2	2.2	lOO.o	18.1	22.1	3.6	14.1 t
38,8	18.5	17.1	0.4	2.9	lOO.o	4.6	4.8	3.6	15.0
9.3	15.3	1.5	19.8	3.1	lOO.o	15.2	18.0	6.2	20.5
6.B	6.9	5.2	11.2	3.9	lOO.o	17.2	20.8	3.2	8.3
1.7	3.1	7.8	10.6	3.4	lOO.o	21.0	26.6	2.3	3.4
4.3	6.8	5.9	7.9	3.1	lOO.o	20.9	26.6	2.3	5.7
4.5	0.3	7.2	3 3	1.3	lOO.o	12.8	14.0	1.7	4.7
6.1	2.6	4.8	7.2	2.7	lOO.o	12.8	14.1	3.2	8.8
0.3	0.1	14-9	3.6	1.3	lOO.o	7.6	8.2	1.7	5.2
30.6	3.7	2.7	8.7	2.9	lOO.o	6.8	7.2	2.8	11.3
26.9	19.0	0.5	6.0	1.4	lOO.o	30.1	43.0	4.3	13.8
12.9	l.i	15.2	17.0	1.5	lOO.o	19.8	24.o	5.5	14.3
13.2	0.6	—	20.6	1.8	lOO.o	14.8	17.3	2.6	10.6
8.o	4.o	5.6	10. i	2.6	lOO.o	17.9	21.8	2.7	6.9
G.»	5.8	5.1	106	5 4	lOO.o	15 6	18.3	lii	S.l

94 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 10, utvisande kvarlåtenskaper efter jordbrukare med behållning över 50,

1931—mars 1933 inregistrerade bouppteckningar, uppdelad

Absoluta

Grupp	An- tal	Behåll- ning kr.	Makes giftorätts- andel kr.	Jordbruks- fastighet kr.	Annan fastighet kr.	Inven-tarier 0. varulager i jordbruk kr.	Inventa-riero. va-rulager rörelse kr.	T Kontanter, livförsäkr., banklordr. kr.	i 1 1 Obliga-tioner 0. förlags-bevis kr.
l	2	3	4	5	6	7	8	9	10
För dr 1931.
1. 50,000— 100,000 kr.	195	12,992,385	5,045,579	7,500,870	167,540	1,068,288	33,408	3,758,213	104,636
2. 100,000— 150,000 »	34	4,065,665	1,432,876	2,785,710	58,500	302,400	—	1,149,626	160,222
3. 150,000— 200,000 »	12	2,071,891	591,877	836,950	69,850	113,520	—	698,105	16,424
4. 200,000— 300,000 »	14	3,308,244	914,759	2,011,771	28,500	276,145	18,423	707,321	87,628
5. 300,000— 400,000 »	5	1,694,058	670,310	457,050	10,600	42,481	—	97,150	248,840
6. 400,000— 600,000 »	5	2,345,155	534,310	1,707,250	—	254,665	—	330,556	285,157
7. 600,000— 800,000 »	i	697,013	—	469,850	—	72,346	—	1,714	83,770
8. 800,000—1,000,000 »	i	949,811	474,906	708,700	—	187,649	—	2,936	90,558
9. Över 1,000,000 »	6	11,249,228	3,052,531	5,200,800	1,047,520	226,088	—	688,427	2,482,180
Summa kr.	273	39,373,450	12,717,148	21,678,951	1,382,510	2,543,582	51,831	7,434,048	3,559,415
För år 1932.
1. 50,000— 100,000 kr.	196	13,394,409	4,880,074	8,506,432	600,266	1,108,473	10,160	3,434,097	90,681
2. 100,000— 150,000 »	31	3,775,737	1,181,280	2,464,650	210,821	367,566	144,919	908,193	14,273
3. 150,000— 200,000 »	19	3,247,890	1,185,794	1,803,169	586,935	198,323	—	492,625	115,022
4. 200,000— 300,000 »	3	701,066	227,309	962,304	35,000	112,147	—	97,955	800
5. 300,000— 400,000 »	6	2,037,399	788,181	748,850	734,100	175,704	935	291,691	65,845
6. 400,000— 600,000 »	4	1,901,721	129,350	1,350,433	21,600	157,297	—	92,233	131,967
7. 600,000— 800,000 »	1	640,175	—	301,480	—	23,664	—	21,419	351,562
8. 800,000—1,000,000 »	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9. Över 1,000,000 »	3	6,234,669	—	2,398,800	479,000	195,617	26,077	1,649,149	27,594
Summa kr.	263	31,933,066	8,391,988	18,536,118	2,667,722	2,338,791	182,091	6,987,362	797,744
För år 1933.
1. 50,000— 100,000 kr.	47	3,119,658	935,830	2,286,372	228,950	293,978	10,884	822,625	2,993
2. 100,000— 150,000 »	13	1,563,597	406,188	1,147,063	89,500	220,061	151,677	284,102	16,752
3. 150,000— 200,000 »	4	705,943	300,287	419,400	—	74,435	—	158,554	19,100
4. 200,000— 300,000 »	8	1,980,971	728,537	724,400	177,900	74,455	44,880	391,114	244,725
5. 300,000— 400,000 »	—	—	—	—	—	—	—	—	—
6. 400,000— 600,000 »	2	956,632	238,400	239,578	114,000	13,923	—	43,030	41,554
7. 600,000— 800,000 »	1	795,864	397,932	759,100	—	142,118	—	1,115	—
8. 800,000—1,000,000 »	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9. Över 1,000,000 »	2	2,296,139	1,516,585	1,421,900	295,900	141,850	—	264,621	334,869
Summa kr.	77	11,418,804	4,623,759	6,997,813	906,250	960,820	207,441	1,965,161	659,99
Totalsumma (milj. kr.)	(513	82. J	25.6 \|	47.2	5.0	0 8	0.4	16 4	o.O

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3. 95

kronor och deras fördelning på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos häradsrätterna
efter behållningarnas storlek och på respektive år.

tal.

g å n	gar					S	k u 1 d e	r	Arvs	skatt
Börs-		Fordringar			Summa	I tast	Övriga	Summa	Enl. nu-
		mot fastig-		till"	egendom	varande	Enl.
aktier	aktier	hetsinteck- ning	ringar	gångar	tillgångar	intecknad gäld	skulder	skulder	bestäm- melser	prop.
kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.
11	12	13	14	15	16	1 1?	1 I»	J 9	20	21
274,564	170,809	550,505	1,162,949	410,407	15,202,189	1,289,481	920,323	2,209,804	237,982	313,970
87,489	194,218	136,379	273,038	170,404	5,317,986	768,541	483,780	1,252,321	120,114	224,096
158,687	60,011	162,658	99,707	46,646	2,262,558	85,945	104,722	190,667	64,414	161,231
455,251	37,604	86,324	282,128	136,996	4,128,091	487,472	332,375	819,847	99,870	286,980
356,925	112,456	292,017	305,396	31,339	1,954,254	52,898	207,298	260,196	35,993	123,789
170,783	394,348	10,100	73,869	38,504	3,265,232	412,625	507,452	920,077	121,418	388,762
3,000	4,560	—	228,471	17,325	881,036	126,708	57,315	184,023	27,713	108,600
289,432	33,694	1,000	67,839	32,287	1,414,095	408,000	56,284	464,284	25,610	103,710
1,884,596	7,580	194,056	1,964,855	319,637	14,015,739	1,248,418	1,518,093	2,766,511	588,708	2,057,253
3,680,727	1,015,280	1,433,039	4,458,252	1,203,545	48,441,180	4,880,088	4,187,642	9,067,730	1,321,822	3,768,391
1 197,636	160,400	495,758	1,341,842	469,186	16,414,931	1,636,655	1,383,867	3,020,522	263,778	438,404!
43,143	50,621	260,220	218,286	122,721	4,805,413	345,947	683,729	1,029,676	134,310	263,469;
100,928	34,081	129,265	486,149	72,741	4,019,238	440,143	331,205	771,346	65,795	158,896
—	3,460	50,000	193,221	85,252	1,540,139	599,112	239,961	839,073	20,141	66,702
134,451	385,675	62,159	84,875	130,373	2,814,658	352,893	424,366	777,259	56,857	171,093
11,507	261,618	—	150,001	30,398	2,207,054	163,522	141,811	305,333	83,364	344,729
—	75	—	6,615	32,944	737,759	47,185	.50,399	97,584	36,475	132,260
275,022	1,413,619	93,000	919,247	108,148	7,585,273	350,791	999,813	1,350,604	634,892	1,932,916
762,687	2,309,549	1,090,402	3,400,236	1,051,763	40,124,465	3,936,248	4,255,151	8,191,399	1,295,612	3,508,469
2,420	28,604	96,886	233,472	118,853	4,126,037	547,275	459,104	1,006,379	69,006	108,073
20,435	143,795	20,457	207,850	55,817	2,357,509	346,670	447,242	793,912	45,226	105,929
36,021	3,081	23,385	40,808	15,107	789,891	36,605	47,343	83,948	15,268	39,957
146,786	97,900	198,668	178,630	56,201	2,335,659	189,095	165,593	354,688	63,134	168,079
386,149	47,660	56,000	58,128	36,006	1,036,028	11,234	68,162	79,396	25,914	104,753
37,861	322,785	—	126,269	10,079	1,399,327	242,712	360,751	603,463	15,232	66,154
192,650	6,980	—	15,074	61,357	2,734,201	269,132	168,930	438,062	53,423	182,332
822,322	649,805	395,396	860,231	353,420	14,778,652	1,642,723	1,717,125	3,359,848	287,203	775,277
5.3	4.0	2.9	8.J	2.0	103 s	10.4	102	20.8	2 9	8.1

96 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 11, utvisande kvarlåtenskaper efter jordbrukare med behållning över 50,000
rätterna 1931—mars 1933 inregistrerade bouppteckningar, uppdelade

Medel -

Grupp	An- tal	Behåll- ning kr.	Hakes gifto -rätts-andel kr.				T	i 1 1-
Jord- bruks- fastighet kr.	Annan fastighet kr.	Inven-tarier och varulager i jordbruk kr. \|	1 Inventa-rier och varulager i rörelse kr.	Kontanter, livförsäk-ringar och bank-fordringar kr.
1	2	3	4	5	6	7	8	9
	För år 1931.
1.	50,000— 100,000 kr.	195	66,628	25,875	38,466	859	5,478	171	19,274
2.	100,000— 150,000 »	34	11,958	4,214	8,193	172	890	—	3,381
3.	150,000— 200,000 »	12	17,266	4,932	6,975	582	946	—	5,818
4.	200,000- 300,000 »	14	23,630	6,534	14,370	204	1,972	131	5,052
5.	300,000— 400,000 >	5	338,812	134,062	91,410	2,120	8,496	—	19,430
6.	400,000— 600,000 »	5	469,031	106,862	341,450	—	50,933	—	66,111
*7	600,000— 800,000 »	1	697,013	—	469,850	—	72,346	—	; 1,714
8.	800,000—1,000,000 »	1	949,811	474.906	708,700	—	187,649	—	2,936
9.	Över 1,000,000 >	6	1,874,871	508,755	866,800	174,587	37,681	—	114,738
	Samtliga grupper kr.	273	144,225	46,583	79,410	5,064	9,317	190	27,231
	För dr 1932.
i.	50,000— 100,000 kr.	196	68,339	24,898	43,400	3,063	5,656	52	17,521
2.	100,000— 150,000 »	31	121,798	38,106	79,505	6,801	11,857	4,675	29,296
3.	150,000- 200,000 »	19	170,941	62,410	94,904	30,891	10,438	—	25,927
4.	200,000— 300,000 »	3	233,688	75,770	320,768	11,667	37,382	—	32,651
5.	300,000— 400,000 »	6	339,567	131,364	124,809	122,350	29,284	156	48,615
6.	400,000— 600,000 »	4	475,430	32,337	337,608	5,400	39,324	—	23,058
7.	600,000— 800,000 »	. 1	640,175	—	301,480	—	23,664	—	21,419
8.	800,000—1,000,000 »	—	—	—	—	—	—	—	—
9.	Över 1,000,000 »	3	2,078,221	—	799,599	159,667	65,206	8,692	549,716
	Samtliga grupper kr.	263	121,419	31,909	70,480	10,143	8,893	692	26,568
	För år 1933-
1.	50,000— 100,000 kr.	47	66,376	19,911	48,646	4,871	6,255	232	17,503
2.	100,000— 150,000 »	13	120,277	31,245	88,235	6,885	16,928	11,667	21,854
3.	150,000— 200,000 »	4	176,486	75,072	104,850	—	18,609	—	39,639
4.	200,000— 300,000 »	8	247,621	91,067	90,550	22,238	9,307	5,610	48,889
5.	300,000— 400,000 »	—	—	—	—	—	—	—	—
6.	400,000— 600,000 v	2	478,316	119,200	119,789	57,000	6,961	—	21,515
7.	600,000— 800,000 »	1	795,864	397,932	759,100	—	142,118	—	1,115
8.	800,000—1,000,000 »	—	—	—	—	—	—	—	—
9.	Över 1,000,000 »	2	1,148,069	758,292	710,950	147,950	70,925	—	132,310
i	Samtliga grupper kr.	77	148,296	58,750	90,881	11,770	12,478	2,694	26,521
	För samtliga år kr.	613	134,950	41.815	77,018	8,086	9,532	720	26,731

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

kronor och deras fördelning på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos häradsefter
behållningarnas storlek och på respektive år.

tal.

g å n	gar						Skuld	e r	Arvsskatt
Obliga- tioner och förlags- bevis kr.	Börs- noterade aktier kr.	Icke börs- noterade aktier kr.	Fordrin-gar mot fastig-betsin-teckning kr.	Andra fordrin- gar kr.	Övriga till- gångar kr.	Summa tillgångar kr.	I fast egendom inteck-nad gäld kr.	Övriga skulder kr.	Summa skulder kr.	Enl. nu-varande bestäm-melser kr.	Enl. prop. kr.
10	li	12	18	14	15	16	17	18	19	20	21
B37	1,408	876	2,823	5,964	2,104	77,960	6,612	4,720	11,332	1,220	1,610
471	258	571	401	803	501	15,641	2,260	1,423	3,683	353	659
137	1,322	500	1,355	831	389	18,855	716	873	1,589	537	1,344
626	3,252	269	617	2,015	978	29,486	3,482	2,374	5,856	713	2,050
49,768	71,385	22,491	58,404	61,079	6,268	390,851	10,580	41,459	52,039	7,199	24,758
57,031	34,156	78,870	2,020	14,774	7,701	653,046	82,525	101,490	184,015	24,284	77,752
83,770	3,000	4,560	—	228,471	17,325	881,036	126,708	57,315	184,023	27,713	108,600
90,558	289,432	33,694	1,000	67,839	32,287	1,414,095	408,000	56,284	464,284	25,610	103,710
413,697	314,099	1,263	32,342	327,476	53,273	2,335,956	208,070	253,015	461,085	98,118	342,875
13,038	13,482	3,719	5,249	16,331	4,409	177,440	17,876	15,339	33,215	4,842	13,804
463	1,008	818	2,529	6,846	2,394	83,750	8,350	7,061	15,411	1,346	2,237]
460	1,392	1,633	8,394	7,041	3,959	155,013	11,160	22,055	33,215	4,333	8,499
6,054	5,312	1,794	6,803	25,587	3,828	211,538	23,165	17,432	40,591	3,463	8,363
267	—	1,153	16,667	64,407	28,417	513,379	199,704	79,987	279,691	6,714	22,234
10,974	22,408	64,279	10,360	14,146	21,729	469,110	58,815	70,728	129,543	9,476	28,516
32,992	2,877	65,404	—	37,500	7,600	551,763	40,880	35,453	76,333	20,841	86,182
351,562	—	75	—	6,615	32,944	737,759	47,185	50,399	97,58-1	36,475	132,260
9,198	91,674	471,206	31,000	306,415	36,049	2,528,422	116,930	333,271	450,201	211,631	644,305
3,033	2,900	8,782	4,146	12,929	3,999	152,565	14,967	16.179	31,146	4,926	13,340
64	51	609	2,061	4,967	2,529	87,788	11,644	9,768	21,412	1,468	2,299
1,289	1,572	11,061	1,574	15,988	4,294	181,347	26,667	34,403	61,070	3,479	8,148
4,775	9,005	770	5,846	10,202	3,777	197,473	9,151	11,836	20,987	3,817	9,989
30,591	18,348	12,237	24,833	22,329	7,025	291,957	23,637	20,699	44,336	7,892	21,010
20,777	193,075	23,830	28,000	29,064	18,003	518,014	5,617	34,081	39,698	12,957	52,377
—	37,861	322,785	—	126,269	10,079	1,399,327	242,712	360,751	603,463	15,232	66,154
167,435	96,325	2,990	—	7,537	30,678	1,367,100	134,566	84,465	219,031	26,711	91,166
8,571	10,679	8,439	5,135	11,172	4,590	191,930	21,334	22,300	43,634	3,730	10,069
8,185	8,590	6,484	4,761	14,223	4,256	168,586	17,062	16,574	33.636	4,738	13,136

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 23. 7

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 12, utvisande kvarlåtenskaper etter jordbrukare med behållning över
häradsrätterna 1931—mars 1933 inregistrerade bouppteckningar,

Procentuella

Grupp	1 Anta;	Tillgångar i procent av samt-
Jord- bruks- fastighet	Annan fastighet	Inventa-rier och varulager i jordbruk	Inventa-rier och varulager i rörelse	Kontanter, livförsäkringar och bank-fordringar	Obliga-tioner oeh förlags-bevis
l	2	3	4	5	6	7	8
För dr 1931.
1. 50,000— 100,000 kr.	195	49.4	i.i	7.0	0.2	24.7	0.7
2. 100,000— 150,000 »	34	52.4	i.i	5.7	—	21.6	3.0
3. 150,000— 200,000 »	12	37.0	3.1	5.o	—	30.9	0.7
4. 200,000— 300,000 »	14	48.7	0.7	6.7	0.5	17.1	2.1
5. 300,000— 400,000 »	5	23.4	0.5	2.2	—	5.o	12.7
6. 400,000— 600,000 »	5	52.3	—	7.8	—	10.1	8.7
7. 600,000— 800,000 »	i	53.3	—	8.2	—	0.2	9.5
8. 800,000—1,000,000 »	i	50.1	—	13.8	—	0.2	6.4
9. Över 1,000,000 »	6	37.1	7.5	1.6	—	4.9	17.7
Samtliga grupper kr.	273	44. s	2.8	5.3	O.i	15.3	7.3
För dr 1932■
1. 50,000— 100,000 kr.	196	51.8	3.7	6.7	0.1	20.9	0.6
2. 100,000— 150,000 »	31	51.3	4.4	7.6	3.0	18.9	0.3 1
3. 150,000— 200,000 »	19	44.9	14.6	4.9	—	12.8	2.9
4. 200,000— 300,000 »	3	62.5	2.8	7.8	—	6.4	O.i
5. 300,000— 400,000 »	6	26.8	26.1	6.3	—	10.4	2.3
6. 400,000— 600,000 »	4	61.1	1.0	7.1	—	4.2	6.0
7. 600,000— 800,000 >	1	40.9	—	3.2	—	2.9	47.7
8. 800,000—1,000,000 »	—	—	—	—	—	—	—
9. Över 1,000,000 »	3	31.6	6.8	2.6	0.8	21.8	0.4
Samtliga grupper kr.	263	46.2	6.6	5.8	0.5	17.4	2.o
För dr 1933.
1. 50,000— 100,000 kr.	47	55.4	5.6	7.1	0.3	19.9	0.1
2. 100,000— 150,000 »	13	48.7	3.8	9.3	6.4	12.1	0.7
3. 150,000— 200,000 »	4	53.1	—	9.4	—	20.1	2.4
4. 200,000— 300,000 »	8	31.0	7.6	3.2	1.9	16.7	10.5
5. 300,000— 400,000 »	-	—	—	—	—	—	—
6. 400,000— 600,000 »	2	23.1	11.0	1.3	—	4-2	4.0
7. 600,000— 800,000 »	1	54.2	—	10.2	—	0.1	—
8. 800,000—1,000,000 »	—	—	—	—	—	—	—
9. Över 1,000,000 »	2	52.0	10.8	5.2	—	9.7	12.8
Samtliga grupper kr.	77	47.4	6.1	6. B	1.4	13.3	4.5
För samtliga år kr.	613	45;	4.8	6.7	0.4	15.9	4.9 !

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3,

50,000 kronor och deras fördelning på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos
uppdelade efter behållningarnas storlek och på respektive år.

tal.

av olika s liga tillgångar	1 a g				Skulder i procent	Arvsskatt i procent av tillgångar
Börs- noterade aktier	Icke börs-noterade aktier	Fordringar mot fastig-hetsinteck-ning	Andra fordringar	Övriga tillgångar	Summa tillgångar	av till- gångar	av behåll- ning	Enl. nu-varande bestäm-melser	Enl. prop.
9	10	11	12	13	14	15	16	17	18
1.8	i.i	3.6	7.7	2.7	100. o	14.5	17.0	1.6	2.1
1.6	3.7	2.6	5.1	3.2	lOO.o	23.5	30.8	2.3	4.2
7.0	2.6	7.2	4.4	2.1	100. o	8.4	9.2	2.8	7.1
11.0	0.9	2.1	6.9	3.8	lOO.o	19.9	24. s	2.4	7.0
18.3	5.8	14.9	15.6	1.6	lOO.o	13-8	15.4	1.8	6.3
5.2	12.1	0.3	2.3	1.2	lOO.o	28.2	39.2	3.7	11.9
0.4	0.5	—	25.9	2.0	lOO.o	20.9	26.4	3.1	12.8
20.5	2.8	0.1	4.8	2.8	lOO.o	32.8	48.9	1.8	7.3
13.4	0.1	1.4	14.0	2.8	lOO.o	19.7	24.6	4.2	14.7
7.6	2.1	3.o	9.2	2.6	lOO.o	18.7	23.o	2.7	7.8
1.2	1.0	3.0	8.2	2.8	lOO.o	18.4	22.6	1.6	2.7
0.9	l.i	5.4	4.5	2.6	lOO.o	21.4	27.3	2.8	5.5
2.5	0.8	3.2	12.1	1.8	lOO.o	19.2	23.7	1.6	4.0
—	0.2	3.2	12.5	5.5	lOO.o	54.5	119.7	1.3	4.3
4.8	13.7	2.2	3.0	4.6	lOO.o	27.6	38.1	2.0	6.1
0.5	11.9	—	6.8	1.4	lOO.o	13.8	16.1	3.8	15.6
—	—	—	0.9	4.4	lOO.o	13.2	15.2	4.9	17.9
5.6	18.7	1.2	12.1	1.4	lOO.o	17.8	21.7	8.4	25.5
1.9	5.8	2.7	8.5	2.6	lOO.o	20.4	25.7	3.2	8.7
0.1	0.7	2.3	5.7	2.9	lOO.o	24.4	32.8	1.7	2.6
0.9	6.1	0.9	8.s	2.3	lOO.o	33.7	50.8	1.9	4.5
4.6	0.4	3.0	5.i	1.9	lOO.o	10.6	11.9	1.9	5.1
6.8	4.2	8.6	7.7	2.4	lOO.o	15.2	17.9	2.7	7.2
37.8	4.6	5.4	5.6	3.5	lOO.o	7.7	8.3	2.6	10.1
2.7	23.1	—	9.0	0.7	lOO.o	43.1	75.8	1.1	4.7
7.0	0.2	—	0.6	2.2	lOO.o	16.0	19.1	2.0	6.7
5.6	4.4	2.7	5.8	2.4	lOO.o	22.7	29.4	1.9	5.2
6.1	3.8	2.8	8.4	2.6	lOO.o	20.0	24.8	2.8	7.8

100

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 13, utvisande kvarl&tenskaper med behållning av 100,000—400,000 kronor och deras fördel inregistrerade

bouppteckningar, uppdelade efter

Absoluta tal, medel -

T i 1 1-

	Grupp		An-! tal	Behållning kr.	Makes giftorätts- andel kr.	Jord- bruks- fastighet kr.	Annan fastighet kr.	Inventa-rier och varu-lager i jordbruk kr.	Inventa-rier och varulager i rörelse kr.	Kontanter, livförsäk-ringar och bankford-ringar kr.	Obligatio-ner och förlags-bevis kr.
	1		1 2	i 3	4	5	6	7	8	9	10
1.	Absoluta tal. För år 1931. 100,000-200,000	kr.	75	10,456,670	2,656,077	12,118	8,547,846		710,779	1,314,762	i 2,187,123
2.	200.000—400,000	»	51	14,013,652	3,459,440	697,229	7,063,559	17,721	339,734	1,580,275	2,661,958
	Summa	kr.	126	24,470,322	6,015,517	709,347	15,611,405	17,721	1,050,513	2,895,037	4,849,081
i.	För år 1932. 100,000—200,000	kr.	85	12,270,223	2,721,002	126,800	6,499,127	_	110,111	2,471,168	2,579,649
2.	200,000-400,000		62	17,309,527	4,152,306	301,525	6,518,320		190,255	3,189,133	3,461,816
	Summa	kr.	147	29.579,750	6,873,308	428,325	13,017,447		300,366	5,660.301	6,041,465
1.	För år 1933. 100,000—200,000	kr.	19	2,566,984	527,562	58,095	1,275,852		107,943	707,941	368,681
2.	200,000—400,000	»	16	4,539,515	1,053,757	38,900	1,882,350	—	_	452,721	846,479
	Summa	kr.	35	7,106.499	1,581,319	91,995	3,158,202		107,943	1,160,662	1,215,160
1.	Medeltal. För år 1931. 100,000—200,000	kr.	75	139,422	34,081	162	113,971		9,477	17,530	29,162
2.	200,000—400,000	»	51	274,777	67,832	13,671	138,501	347	6,661	30,986	52,195
	Summa	kr.	126	194.209	47,742	5,630	123,900	141	8,337	22.976	38,485
1.	För år 1932. 100,000—200,000	kr.	85	144,355	32,012	1,492	76,460		1,295	29,073	30,349
2.	200,000—400,000	»	62	279,186	66,973	4,863	105,134	—	3,069	51,438	55,836
	Summa	kr.	147	201,223	46,757	2,914	88,554	—	2,043	38,506	41,098
i.	För år 1933. 100,000—200,000	kr.	19	135,104	27,766	2,794	67,150		5,681	37,260	19,404
2.	200,000-400,000	»	16	283,720	65,860	2,431	117,647	—	—	28,295	52,905
	Summa	kr.	35	203.043	45,180	2,629	90,234	—	3,084	33.162	34,719
Procenttal (av till-gångar utom kol. 19). För år 1931. 1. 100,000—200,000 kr.	75			% 0.1	% 47.5	%	% 3.9	% 7.3	O/ /O 12.1
2.	200,000—400,000	»	51	—	—	3.6	36.7	0.1	1.8	8.2	13.8
	Summa	kr.	126	—	—	1.9	41.9	O.o	2.8	7.8	13.o
i.	För år 1932. 100,000—200,000	kr.	85			0.7	36.2		0.6	13.8	14.4
2.	200,000 -400,000		62	—	—	1.8	28.1	—	0.8	13.7	14.9
	Summa	kr.	147	—	—	1.0	31.6	—	0.7	13.8	14.7
1.	För år 1933. 100,000—200,000	kr.	19		_	1.4	34.8		3.0	19.3	lO.o
2.	200,000—100,000	»	16	—	—	0.6	28.5	—	—	6.9	12.8
	Summa	kr.	35	—	—	0.9	30.8	—	l.i	11.3	11.8

101

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

på olika slag av tillgångar m. ni. enligt hos Stockholms rådhusrätt 1931— mars 1933
arnäs storlek och på respektive år.

äng	a r					s	k u	d	r	Arvsskatt
Börs- noterade aktier kr.	[eke börs-noterade aktier kr.	Fordrin-gar mot fastig-hetsin-teckning kr.	Andra ford- ringar kr.	Övriga tillgångar kr.	Summa tillgångar kr.	I fast egendom intecknad gäld kr.	.. Övriga skulder kr.	Summa skulder kr.	Enl. nu-varande bestäm-melser kr.	Enl. prop. kr.
11 1	12	13	14	16 !	16	17	18	19	20	2 1
1,953,694	512,808	1,049,545	1,200,110	519,994	18,008,779	5,836,983	1,715,126	7,552,109	390,869	886,341
3,797,196	492,395	878,317	1,234,834	469,643	19,232,861	3,734,513	1,484,696	5,219,209	537,696	1,655,241
6,750,890	1,005,203	1,927,862	2,434,944	989,637	37,241,640	9,571,496	3,199,822	12,771,318	928,565	2,541,582
2,841,392	870,235	1,041,163	673,561	715,351	17,928,557	3,205,602	2,452,732	5,658,334	508,412	1,119,216
4,412,045	1,078,169	1,947,982	1,479,597	648,033	23,226,875	3,430,343	2,487,005	5,917,348	763,364	2,137,830
7,253,437	1,948,404	2,989,145	2,153,158	1,363,384	41,155,432	6,635,945	4,939,737	11,575,682	1,271,776	3,257,046
265,061	93,596	375,744	232,973	189,330	3,670,216	680,833	422,399	1,103,232	91,020	204,822
516,622	1,009,301	848,495	815,232	186,967	6,597,067	857,261	1,200,291	2,057,552	184,592	568,386
781,683	1,102,897	1,224,239	1,048,205	376,297	10,267,283	1,538,094	1,622,690	3,160,784	275,612	773,208
26,049	6,837	13,994	16,002	6,933	240,117	77,827	22,868	100,695	5,212	11,818
74,455	9,655	17,222	24,213	9,209	377,115	73,226	29,112	102,338	10,543	32,456
45,642	7,979	15,300	19,325	7,854	295,569	75,964	25,396	101,360	7,370	20,171
33,428	10,238	12,249	7,924	8,416	210,924	37,713	28,856	66,569	5,981	13,167
71,162	17,390	31,419	23,864	10,452	374,627	55,328	40,113	95,441	12,312	34,481
49,343	13,255	20,334	14,647	9,275	279,969	45,142	33,604	78.746	8,662	22,157
13,951	4,926	19,776	12,262	9,965	193,169	35,833	22,232	58,065	4,791	10,780
32,289	63,081	53,031	50,952	11,686	412,317	53,579	75,018	128,597	11,537	35,524
22,334	31,511	34,978	29,949	10,751	293,351	43,945	46.363	90,308	7,875	22,092
						8	k u 1 d	r
	O/	%	%	°/o	%	i % av till-gångar	i % av Behållning	%	%
10.8	2.o	5.8	6.7	2.9	100. o	41.9			72.2	2.2	4.9
19.7	2. c	4.6	6.4	2.5	lOO.o	27.1			37.2	2.8	8.0
15. e	2.7	5.s	6.6	2.7	100.0	34.3			52. s	2.5	6.8
15.8	4.9	5.8	3.8	4.0	lOO.o	31.0			46.1 .	2.8	6.2
19.o	4.6	8.4	B.4	2.8	lOO.o	25.6			34.2	3.s	9.2
17.o	4.7	7.3	5.3	3.3	lOO.o	28.i			39-1	3. t	7.9
7.2	2.6	10.2	B. 3	5.2	lOO.o	30.1			43.0	2.5	5.1
7.8	15.8	12.9	12.4	2.8	lOO.o	31.2			45.8	2.8	8.6
7.6	10.7	11.9	10.3	3.7	lOO.o	30. s			44.r,	2.7	7.5

102

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 14. Betalningsmöjligheterna vid den i proposition nr 34 föreslagna arvsbeskattningen
beträffande vissa vid rikets häradsrätter samt Stockholms rådhusrätt inregistrerade
bouppteckningar.

Anmärkning. I nedanstående sammanställningar avses med arvsskatt sammanlagda beloppet av arvsskatt
och kvarlåtenskapsskatt enligt prop. nr 34. Till likvida medel har, utom vad angår den under e intagna
sammanställningen, räknats kontanter, livförsäkringar, bankfordringar, obligationer, förlagsbevis sam
börsnoterade aktier. Med »fastighet» avses all fastighet, oavsett örn densamma är jordbruksfastighet eli
annan fastighet. De inom parentes angivna talen hänföra sig till en speciell undersökning av de bouppteckningar,
beträffande vilka uppgivits, att i fast egendom intecknad gäld förefinnes. Berörda undersökning
har skett under förutsättning, att dylik skuld icke gäldas, och att alltså, innan arvsskatten erlägges,
blott »övriga skulder» betalas. Talen inom parentes angiva antalet av de bouppteckningar, i
örn vilka nämnda undersökning givit till resultat, att fastigheten icke behöver tagas i anspråk för arvsskattens
betalning.

Behållningens

storlek

kr.

Skalder -f- arvsskatt uppgå till belopp
lika med summan av de likvida medlen
jämte värde av fastighet inom
nedan angivna procent av
taxeringsvärdet

—25

25—50

50—

75-

tOO

100—

S5+

ssg

cd S5 <
ic

s ®

~ rt PT
3 p, p

3 g

CD P»
Oj CD
—- -!
CD CO

ts ET.
oq

Arvsskatten uppgår till belopp
lika med summan av
de likvida medlen jämte värde
av fastighet inom nedan
angivna procent av
taxeringsvärdet

-25

25—	50 —	75 —
50	75	100

100-

►
-i
E- <
H ~ cc
: PT oo

i < pr

<a s» g

O g P
_ ® o:

2 ® 2

® p «

Antal bouppteckningar

Sammanställningar beträffande samtliga i undersökningen ingående bouppteckningar a.

Domsagorna.

50,000—	100,000	1,250	947	113(39)	89(13)	44 (3)	25 (2)	19 (1)	13	1,162	79	1	3	—	—	5
100,000—	150,000	258	180	27 (5)	16 (2)	15 (3)	8	5	7	225	31	—	1	—	—	1
150,000—	200,000	100	71	15 (4)	6 (1)	5 (1)	—	3	—	88	10	2	—	—	—	—
200,000—	300,000	74	56	7 (2)	2	4 (2)	4	1	—	67	7	—	—	—		_
300,000-	400,000	31	16	4 (1)	5	2 (1)	2	1	i	22	8	—	—	—	—	1
400,000—	600,000	22	13	2	3 (1)	2	i	1	—	18	2	1	1	—	—	_
600,000—	800,000	9	7	—	2	—	—	—	—	7	2	_	_	_	_	_
800,000—	1,000,000	7	4	—	2 (1)	1 (1)	—	—	—	6	1	—	—	—	—	_
Över	1,000,000	22	13	O	3	2	—	2	—	15	6	—	—	—	1	—
Summa för samtliga domsagor	1,773	1,307	170(51)	128(18)	75(11)	40 (2)	32 (1)	21	1,610	146	4	5	_	1	7
Därav för bouppteck-ningar inregistrerade år 1931	783	599			184 (36)			729				54
	» 1932	780	564			216 (36)			695				85
lia kvartalet » 1933	210	144			66 (11)			186				24

103

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 14 (forts.), Betalningsmöiligheterna m. m.

Behållningens storlek kr.	Hela antalet boupp- teckningar	(Skulder 4- arvsskatt un- derstiga delikvidamedlen	Skulder -f- arvsskatt uppgå till belopp Lika med summan av de likvida med-len jämte värde av fastighet inom nedan angivna procent av taxeringsvärdet	Skulder-)-arvsskatt överstiga de likvida medlen, men fastighet finnes el	Arvsskatten understiger de likvida medlen	krvsskatten uppgår till be-opp lika med summan av le likvida medlen jämte vär-le av fastighet inom nedan angivna procent av taxeringsvärdet	Arvsskatten överstiger de likvida medlen, men fasti ebet finnes ej
—25	25—50	50 — 75	75 — 100	100 —	—25	25 — 50	50— 75	75— 100	100—
			A n	ali	O U	P P t	e c k	n i n	g a	r
					b. Stockholm.
År 1931■	0				1
100,000—200,000	75	48	—	11 (2)	4	5 (1) 1 (1)	6	65	6	—	—	1		3
200,000—400,000	51	29	5 (2)	6	6	2	l	2	40	8	—	—			3
ir 1932.
100,000—200,000	85	58	3	7 (1)	9 (1)	4	1	3	76	6	2	—	—	—	1
200,000—400,000	62	44	—	3 (1)	7 (1)	3	3	2	56	2	—	—	—	2	2
1 :a kvartalet år 1933.
100,000—200,000	19	11	1	—	2 (1)	2	1	2	18	i	—	—	—	—	—
200,000—400,000	16	8	1	1	2	1	—	3	12	2	—	—	—		2
S:a för 1931 och
1932 samt lia
kvartalet 1933.
100,000—200,000	179	117	4	18 (3)	15 (2)	11 (1)	3 (1)	11	159	13	2	—	1	—	4
200,000—400,000	129	81	6 (2)	10 (1)	15 (1/	6	4	7	108	12	—	—	—	2	7
	Sammanställning beträffande bouppteckningar efter jordbrukare.
				c. Domsagorna.
50,000— 100,000	438	304162 (18)	38 (5)	23	8 (1)	3	—	396	42	—	—	—	—	—
100,000— 150,000	78	48111 (1)	7	5	5	2		65	13	—	—	—	—	—
150,000— 200,000	35	231 7 (3)	3	2	—	—		28	7	—	—	—	—	—
200,000— 300,000	25	161 4	1	i	3	—	—	18	7	—	—	—	—	—
300,000— 400,000	11	2	2	4	i (i)	1	—	—	7	4		—		—	—
400,000— 600,000	11	4	! 1	3 (1)	2	1	—	—	8	2	1	—		—	—
600,000— 800,000	3	1 -	2	—	—	—	—	1	2		—	—	—	—
800,000—1,000,000	1		-i —	1 (1	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—
Över 1,000,000	11	5\| 2	1 2	1	—	i	—	7	3		—		i	—
Summa för samtliga
domsagor	613	40i	189 (22	61 (7	35 (1)	18 (1)	1 3	—	53 J	8C	1		—	1

Sammanställningar beträffande bouppteckningar efter rörelseidkare.

d. Domsagorna. Som likvida medel anses kontanter, livförsäkringar, bankfordringar, obligationer,

förlagsbevis saint börsnoterade aktier.

50,000— 100,000	84	50	6 (1)	6	7 (1)	7 (1)	8	—	76	8		—	—	—
100,000— 150,000	22	14	2 (1)	1	3 (1)	—	2	—	21	1	—	—	—	—
150,000— 200,000	9	6	—	1 (1)	2 (1)	—	—	—	9	—	—	—	—	—
200,000— 300,000	10	6	3	1	—	—	—	—	9	1	—	—	—	—

104 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell 14 (forts.), Betalningsmöjligheterna m. m.

1 j Behållningens storlek	as ©, P ® P © B 3 SL !''*	O- CO ® pr in 2. ~ ela dq © P *1 Oa 1 © -f- Sa'' P pr «-s ■< -3 — • CD Pa CD	Skulder -f- arvsskatt uppgå till belopp lika med summan av de likvida med-len jämte värde av fastighet inom nedan angivna procent av taxeringsvärdet	Skulder-}- arvsskatt i de likvida medle] fastighet finne	p. "3 © CD — * —. P *£ 5a'' » 80 3 3 ö S p-	Arvsskatten uppgår till be-lopp lika med summan av de likvida medlen jämte vär-de av fastighet inom nedan angivna procent av taxeringsvärdet	> h-3 i?» ggg 3 P ® SB ö «. o °: Ina
kr.	«? 3 ►o ■B	3 S- ® e-h eia © g 3 i	—25	25—50	50— 75	Tö- löö	100—	Äg \| ® ® B C. m P	Oa ^ © ” 3<* ® ■f	—25	25 — 50	50— 75	75— 100	100—	oa ZT. ali 3 ^ P* ®
				A n	t a 1	) 0 u	p p t	e c k	n i n g a	r
300,000— 400,000	1				i					i
400,000— 600,000	2	1	1	—	—	—	—	—	2	_	_	_	_	_	_
600,000— 800,000	—	—	—	—	—	—
800,000—1,000,000	2	1	—	1	—	—	—	—	2	_	_	_	_	_	_
Över 1,000,000
Summa för samtliga domsagor	130	78	12 (2)	10 (1)	13 (3)	7 (1)	10		119	ii	—-	—	—	—	—

e. Domsagorna. Som likvida medel anses, förutom kontanter, livförsäkringar, bankfordringar,
obligationer, förlagsbevis samt börsnoterade aktier, även andra fordringar än sådana mot fastighets inteckning.

50,000— 100,000	84	61	5 (2	7 (2	2	5 (4	4	1
100,000— 150,000	22	16	2 (1	2 (1	1	—	1
150,000— 200,000	9	7	—	1 (1	1 (1	—
200,000— 300,000	10	8	; 2	—	—	—	—	—	—					_	_
300,000— 400,000	1		1 —	1
400,000— 600,000	2	2	—
600,000— 800,000	—	—	—	—	—	—
800,000—1,000,000	2	2
Över 1,000,000
Summa för samtliga										1
domsagor	130	96	9 (3)	11 (4)	! 4 (1)	5 (4)	5
f. Stockholm.	Som	likvida medel anses kontanter, livförsäkringar, bankfordringar, obligationer,
			förlagsbevis samt börsnoterade aktier.
År 1931.
100,000—200,000	10	7	—	2	—	—	1	—	9	_	_	_	1	_	_
200,000—400,000	6	2	1	i	1	—	—-	1	5	—	—	_	—	_	1
År 1932.
100,000—200,000	6	2	1	i	2	—	—	—	4	2	—	_	_	_	_
200,000—400,000	3	1	—	i (i)	—	1	—	—	3	—	—	—	—	—	—
1 :a kvartalet år1933.
100,000—200,000	1	—	—	—	—	1	—	—	1	—	—	_	_	_	_
200,000—400,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
S.a för 1931 och
1932 samt l:a kvartalet 1933.
100,000—200,000	17	9	1	3	2	1	1	—	14	2	—	_	1	_	_
200,000—400,000 1	9 1	3 \|	1	2 (1)\|	1 1	1	- 1	1 \|	8	—	—	—	—	-	1

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3. 105

Tabell 14 (forts.), Betalningsmöjligheterna m. m.

Behållningens storlek kr.	Hela antalet boupp- teckningar	[Skulder arvsskatt un- derstiga de likvida medlen	Skulder -f arvsskatt uppgå till belopp lika med summan av de lik-vida medlen jämte vär-de av fastighet inom nedan angivna procent av taxeringsvärdet	Skulder+ arvsskatt över- stiga de likvida medlen, men fastighet finnes ej	Arvsskatten understiger de likvida medlen	Arvsskatten uppgår till belopp lika med sum-man av de likvida med-len jämte värde av fastighet inom nedan angivna procent av taxeringsvärdet	Arvsskatten överstiger de likvida medlen, men fastighet finnes ej
—50	50 — 100	100—	—50	50— 100	100—
		Ant	a 1 h	0 u p J	teo	k n i n g ar
Sammanställningar beträffande bouppteckningar, upptagande bland tillgångarna icke börsnoterade
	aktier till	belopp	av minst 10,000 kronor.
			g. Domsagorna.
50,000— 100,000 ............	46	30	6 (2)	2	6	2	45	1	—	—	—
100,000— 150,000 ............	29	14	3	3	5	4	24	4	—	—	1
150,000— 200,000 ............	13	7	4		2	—	11	2	—	—	—
200,000— 300,000 ............	12	10	2 (1)	—	—	—	12	—	—	—	—
300,000— 400,000 ............	13	6	3	2 (1)	i	1	10	3	—	—	—
400,000— 600,000 ............	12	6	2	3	i	—	10	1	1	—	—
600,000— 800,000 ............	5	4	1	—	—	—	4	1	—	—	—
800,000—1,000,000 ............	6	4	1	1 (1)	—	—	6	—	—	—	—
Över 1,000,000 ............	9	6	—	1	2	—	7	1	—	1	—
Summa för samtliga domsagor	145	87	22 (3)	12 (2)	17	7	129	13	1	1	1
			h. Stockholm.
År 1931.
100,000—200,000 ...............	10	6	1	1	1	1	8	1	—	—	1
200,000—400,000 ...............	13	11	—	2	—	—	12	1	—	—	—
År 1932.
100,000—200,000 ...............	15	8	O	2	1	2	14	1	—	—	—
200,000—400,000 ...............	22	15	1 0)	4 (1)	2	—	21	—	—	1	—
l:a kvartalet år 1933.
100,000—200,000 ...............	2	1	—	—	i	—	2	—	—	—	—
200,000—400,000 ...............	5	3	-	—	—	2	4	—	—		1
S:a för 1931 och 1932 sami
l:a kvartalet 1933.
100,000—200,000 ...............	27	15	3	3	3	3	24	2	—	—-	1
200,000—400,000 ...............	40	29 1	1 O)	6 (1)	2	2	37	1	—	1	1

106

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tabell lä, utvisande i utvalda lall kvarlåtenskap med behållning över 50,000 kronor samt deras

rätterna 1931—mars 1933 in -

Län ocb år	Yrke	Behåll- ning, kr.	Behållningens fördelning	Beräknad stäm-pelavgift
Hakes	Arvsklass	An- tal	Samman-lagt be-lopp, kr. 1	Jord- bruks- fastighet, kr.	Annan fastighet, kr.
gifto- rätts- andel, kr.	arvs- el-ler testa-ments-lott, kr.	nuv. kr.	enl. prop. kr.
1	2	3	4	5	6	7	8 1	9	10	11	12
Sthlm	31	Byggmästare	77,370	_	500	i	2	67,208	2,973	5,158	—	—
						ii	1	1,260
						IV	1	8,401
»	31	Ingenjör	106,691	—	—	IV	—	106,691	19,986	28,680	—	48,761
	31	Greve	112,673,452	—	—	II, IV	21	6,088,638	859,202	2,177,688	5,932,518	—
»	31	Direktör	106,141	—	37,378	i	7	53,070	2,773	7,169	—	98,463
						ii	1	9,873
						IV	5	2 6,318
»	32	Bruksägare	2,653,982	—	—	I	7	2,653,982	3164,027	751,313	151,500	479,000
»	32	Godsägare	97,124	48,562	48,562	—	—	—	1,682	2,758	134,100	—
Upps.	32	Hustru	68,869	34,434	—	I	4	34,434	632	576	236,900	—
?	32	Godsägare	148,575	—	—	I	1	148,575	6,675	22,320	73,500	21,400
Srml.	31	Hustru	66,124	33,062	—	I	10	33,062	395	520	—	—
»	32	Godsägare	246,365	—	82,237	I	2	*164,128	11,026	41,334	458,600	—
»	32	Fru	156,358	78,179	—	1	2	78,179	2,520	5,270	—	17,666
T>	32	Fru	149,545	74,772	74,772	—	—	—	2,985	7,126	162,000	103,200
»	33	Apotekare	87,845	43,923	43,922	—	-	—	1,475	2,259	—	15,000
Österg. 31	Hustru	91,281	45,600	—	I	2	45,600	1,296	1,200	75,900	—
»	31	Godsägare	203,25b	101,626	—	I	6	101,626	2,649	5,392	58,000	291,000
	32	Jordbrukare	106,627	—	—	II	1	34,197	10,971	16,456	35,700	—
						IV	14	72,430
»	32	Jordbrukare	501,513	—	—	I	3	481,500	24,497	105,156	475,000	—
						III	2	6 20,000
»	32	Disponent	130,860	—	—	II	4	65,400	15,098	23,900	—	300,000
						IV	1	65,400
»	32	Jordbrukare	59,162	—	—	II	1	766	8,118	10,012	54,800	—
						IV	5	6 58,395
Jkg	31	Bryggeriägare	73,449	36,724	—	I	2	36,724	981	668	—	120,000
T>	31	Hustru	232,330	116,165	—	I	7	116,165	2,992	7,132	295,000	—
»	31	Handlande	98,219	49,109	—	I	3	49,109	1,261	1,164	14,000	113,000

1 Inkl. lösören under fideikommissrätt till ett värde av 6,574,014 kr. Av behållningen är egendom
Beloppet utgör i sin helhet fideikommiss till en son. — 6 Legat till 2 kommuner. — 6 Legat av o

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3

107

uppdelning på dödsbodelägare och fördelning på olika slag av tillgångar m. m. enligt hos häradsregistrerade
bouppteckningar.

			T i 1	1 g å n	gar					S	k n 1 d	e r
Inven-tarier och va-rulager i jord-bruk,	Inven-tarier och va-rulager i rö-relse,	Kontan-ter, liv-försäk-ringar o. bank-fordrin-	Obliga-tioner och för-lagsbe-vis,	Börs- note- rade aktier,	Icke börsno- terade aktier,	Fordrin-gar mot fastig-ketsin-teckning,	Andra ford- ringar,	Övriga till- gångar,	Summa till- gångar,	I fast egen-dom inteck-nad gäld,	Övriga skulder,	Summa skulder,
kr.	kr.	gar, kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.
13	14	16	16	17	18	19	20	21	2 2	28	24	25
—	—	2,211	100	—	6,827	—	82,469	650	92,258	—	14,888	14,888
		6,423	369	15,990	2,450	45,030		3,278	122,301	1,523	14,087	15,610
—	—	315,863	15,165	426	1,605	—	1,530	6,725,529	12,992,638	—	319,186	319,186
—	—	13,703	—		732,925	3,000	—	13,694	861,786	39,753	715,891	755,645
12,543	26,076	10,000	4,432		1,407,100	93,000	879,050	13,071	3,075,774	49,609	372,182	421,791
23,595	—	72	—	—	—	—	—	2,264	160,032	58,964	3,944	62,908
35,128	—	15,609	—	8,625	2,625	—	—	2,599	301,486	186,606	46,010	232,616
20,906	139,244	3.601	2,500	1,210	1,000	21,000	11,794	5,760	301,915	—	153,340	153,340
—	—	500	—	—	71,250	5,000	—	2,704	79,454	—	13,330	13,330
38.314	—	82,237	—	-	—	—	76,809	61,410	717,370	298,960	172,045	471,005
—	-	500	320		192,000	—	—	5,669	216,155	15,333	44,464	59,797
54,407	—	694	—	230	9,835	—	20,462	4,738	355,566	115,978	90,043	206,021
—	—	3,008	2,200		1,764	—	70,684	15,143	107,799	15,750	4,204	19,954
—	—	—	200	600	5,100	2,502	124,105	8,159	216,566	—	125,284	125,284
200	—	1,705	350	4,894	—		269,615	4,690	630,455	—	427,202	427,202
—	—	6.743	—	—	5	29,753	35,505	1,659	109,366	—	2,738	2,738
49,110	—	2,187	9,417	1,035	125	—	47,818	4,626	589,318	16,129	71,676	87,805
—	—	15,004	400	—	50,000		—	4,986	370,390	190,000	49,529	239,529
—	—	2,910	315	—	—		200	1,582	59,807	—	645	645
—	—	255	643	_	_	_	_	2,709	123,607	44,000	6,158	50,158
53,525	—	810	1,900	550	500	2,000	95,025	18,873	468,183	208,590	27,263	235,853
—	—	110	—	—	—	20,000	2,175	2,330	151,615	50,000	3,395	53,395

ett värde av 6,584,814 kr. befriad från stämpelavgift. — ’ Lotter av olika storlek. — * Delvis anstånd. —
storlek.

108 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tab. 15 (torts.), utvisande i utvalda fall kvarlåtenskap med behållning över 50,000 kronor samt

hos häradsrätterna 1931—mars 1933

Län och år	Yrke	Behåll- ning, kr.	Behållningens fördelning	Beräknad stäm-pelavgift
Makes	> -i < CD E to CO CD	An- tal	Samman-lagt be-lopp, kr.	Jord- bruks- fastighet, kr.	Annan fastighet, kr.
gifto-rätts -andel, kr.	arvs- el-ler testa-ments-lott, kr.	nuv. kr.	enl. prop. kr.
1			3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Jkg	31	Fru ...............	55,459	_	_	II	6	1 50,459	2,783	3,938		135,000
						IV	1	5,000
»	32	Hustru .........	53,731	26,865	26,865	—	—	—	788	532	96,000	—
»	33	Kyrkvärd ......	135,508	—	—	I	1	119,945	7,067	19,120	120,000	6,000
						IV	2	2 15,563
Kronob. 31	Handlande ......	86,058	43,029	43,029	—	—	—	1,435	2,167	58,600	11,000
»	31	Grosshandlare	377,898	107,163	—	I	3	270,734	11,100	43,122	68,600	310,000
»	31	Hustru .........	65,715	32,857	16,428	I	2	16,428	716	512	23,800	—
»	32	Lantbrukare ...	149,568	—	—	II	4	149,568	11,266	23,920	36,300	51,000
»	32	Jordbrukare ...	55,045	—	—	II	8	24,995	2,016	2,639	12,000	—
						lil	2	4,000
						IV	21	26,049
	32	f. Riksdagsman	60,075	30,037	30,037	—	—	—	900	784	25,150	18,600
Kim.	32	Folkskollärare	57,461	28,730	28,730	—	—	—	854	680	64,140	2,000
»	32	Möbelhandlare	57,552	28,776	28,776	—		—	854	684	—	41,200
»	32	Fröken .........	52,601	—	—	II	9	'' 52,601	2,214	2,920	—	—
Blek-	32	Lantbrukare ...	65,010	32,505	—	I	6	32,505	468	500	1,000	5,000
»	33	Lantbrukare ...	75,885	37,942	—	I	1	37,942	1,216	1,620	98,000	—
»	33	Godsägare ......	84,214	—	—	I	2	* 84,214	2,861	6,254	103,900	17,500
Krst.	31	Greve ............	2,091,970	—	—	I	14	2,091,970	125,915	548,945	2,001,600	—
	32	Hustru .........	133,087	66,543	66,543	—	—	—	2,575	5,720	—	—
»	32	Hustru .........	99,437	49,718	49,718	—	—	—	1,736	2,883	—	350,000
»	33	Godsägare ......	147,948	—	—	I	1	147,948	6,645	22,188	145,300	17,500
»	33	Hustru .........	124,603	62,301	62,301	—	—	—	2,365	4,994	37,500	72,000
	33		90,852			XI	7	70 080	6,029	7,080
					IV	8	20,772
Mlmh.	31	Hustru .........	88,075	44,037	—	I	3	44,037	1,083	960	172,600	—
	31	Lantbrukare ...	106,091	53,045	—	1	4	53,046	1,248	1,440	189,550	—
	31	Änka ...........	73,924	—	-	I	6	73,924	1,683	3,112	65,525	—
»	31	Godsägare ......	414,855	71,065	160,673	I	2	183,117	15,089	61,654	468,200	—
»	31	Lantbrukare ..	257,409	—	—	II	3	257,409	22,527	59,354	147,000	—
»	31	Godsägare ......	120,569	60,284	—	I	3	60,284	1,650	2,016	478,700	—
»	31	Hustru .........	101,729	—	—	I	7	101,729	2,488	5,404	—	—

1 2 andelar ä 6,000, 2 å 4,000, 2 å 15,229 kr. — 2 Enl. testamente erhåller en oskyld nyttjanderätt värd
lotter. — 6 Förtida arv å 600,000 kr.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3. 109

deras uppdelning pä dödsbodelägare och fördelning på olika slag av tillgångar ni. in. enligt
inregistrerade bouppteckningar.

			T i 1	Igång	a r					S	k u 1 d	e r
Inven-tarier och va-rulager i jord-bruk, kr.	Inven-tarier och va-rulager i rö-relse, kr.	Kontan-ter, liv-försäk-ringar o. bank-fordrin-gar, kr.	Obliga-tioner och för-lagsbe-vis, kr.	Börs- noterade aktier, kr.	Icke börsno- terade aktier, kr.	Fordrin-gar mot fastig-hetsin-teckning, kr.	Andra ford- ringar, kr.	Övriga till- gångar, kr.	Summa till- gångar, kr.	I fast egen-dom inteck-nad gäld, kr.	Övriga skulder, kr.	Summa skulder, kr.
13	14	15	16	17	18	19	20	21	22	28	24	2 6
—	—	12	—	—	—	—	3,674	1,180	139,867	61,504	22,902	84,407
19,055	_	208	350	_	_	—	—	1,859	117,472	28,385	35,355	63,741
—	—	4,274	100	—	-	4.314	1,151	2,162	138,002	—	2,493	2,493
_	19,989	2,170	_	1,810	—	—	20,146	5,768	119,483	—	33,425	33,425
11,092	101,282	10,055	—	—	—	—	66,410	4,644	572,083	145,000	49,185	194,185
6,714	—	668	1,570	14,316	53,580	—	—	15,400	116,049	16,423	33,910	50,333
8,483	—	13,627	1,065	—	300	45,354	713	1,874	158,716	—	9,148	9,148
—	—	129		1,924	1,400	31,190	5,663	5,610	57,916	—	2,871	2,871
		1,592		1,080	60		31,500	3,850	81,892	7,599	14,158	21,757
12,176	—	12,425	50	—	—	—	—	537	91,328	12,924	20,942	33,866
—	75,765	—	—	—	—	—	10,628	1,276	128,869	37,853	33,464	71,317
—		2,676	—	—	—	—	50,000	989	53,665	—	1,064	1,064
—	—	1,021	—	—	—	58,410	5,300	1,282	72,013	—	7,003	7,003
21,426	—■	3,561	400	—	5,000	—	3.712	3,323	135,423	42,535	17,001	59,537
18,988	—	4,568	—	1,400	1,774	—	—	2,911	151,043	60,377	6,451	66,829
80,595	—	92,314	212,300	—	2,110	9,556	5 751,556	69,780	3,219,811	936,901	190,939	1,127,840
49,935	—	10,000	5,430	53,785	39,950	—	49,018	4,969	213,087	—	80,000	80,000
—	—	6,012	—	—	325	—	—	3,821	360,158	248,138	12,582	260,721
43,189	—	756	—	75	21,160	—	2,655	1,890	232,526	55,411	29,165	84,577
8,832	151,677	17,200	1,050	—	111,625	—	—	19,883	419,767	42,900	252,263	295,163
—	—	70	36,937	17,571	875	50,000	6,760	26,946	139,159	—	48,307	48,307
53,800	—	3,290	_	_	_	—	—	11,800	241,490	108,815	44,600	153,415
27,459	—	3,650	1,456	5,700	3,650	—	3,814	2,513	237,792	113,946	17,755	131,701
—	—	7,632	—	—	3,000	—	61,540	135	137,833	8,000	55,908	63,908 j
103,504	—	25,761	212	44,135	885	—-	5,998	12,258	660,954	189,475	56.622	246,098
19,143	—	50,095	5,000	220	—	10,000	28,955	2,443	262,856	—	5,446	5,446
80,668	—	1,918	—	—	—	—	3,469	12,529	577,285	302,913	153,802	456,715
—	—	6,379	—	—	—	101,332	5,100	933	113,744	—	12,015	12,015

4,563 kr. och kontant 10,000 kr., en annan oskyld 1,000 kr. — 8 Olika stora andelar. — 4 Olika stora

110 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3.

Tub. 15 (forts.), utvisande i utvalda fall kvarlåtenskap med behållning över 50,000 kronor samt

hos häradsrätterna 1931—mars 1933

Län och år	Yrke	Behåll- ning, kr.	Behållningens fördelning	Beräknad stäm-pelavgift
Makes	Arvsklass	An- tal	Samman-lagt be-lopp, kr.	Jord- bruks- fastighet, kr.	Annan fastighet, kr.
gifto- rätts- andel, kr.	arvs- el-ler testa-ments-lott, kr.	nily. kr.	enl. prop. kr.
1		2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Mlmh.	32	Änka ............	123,218	_	_	i	2	123,218	4,660	13,104	111,600
»	32	Fru ...............	983,935	488,082	—	i	2	488,082	27,366	109,480	—	107,000
						IV	1	7,770
»	32	Friherre .........	1,322,096	—	—	i	1	1,322,096	132,200	398,960	1,300,500	—
»	33	Godsägare ......	1,186,594	593,297	—	i	1	593,297	44,320	151,504	1,174,300	—
*	33	Direktör .........	1 795,864	397,932	—	i	1	397,932	15,232	66,154	759,100	—
Hall.	32	Godsägare ......	1,927,902	—	—	i	2	1,927,900	189,170	579,867	1,696,400	—
Stigo.B	31	Hemmansägare	87,757	43,878	—	i	5	43,878	805	952	58,200	26,500
»	31	Fru ...............	497,646	201,921	79,032	i	4	216,692	11,020	42,736	—	49,557
Äbg	32	Änka ............	439,817	—	—	i	1	437,317	28,790	102,252	132,400	—
						IV	3	2,500
P	32	Handlande......	116,633	58,316	—	I	2	58,316	1,737	2,520	—	25,000
Skbg	31	Hustru .........	57,973	28,986	—	I	7	28,986	364	356	67,100	—
»	31	Änka ............	326,610	—	—	I	6	3 320,562	12,756	50,955	243,500	10,600
						IV	1	6,048
»	32	Godsägare ......	68,379	—	—	I	1	68,380	1,524	6,034	81,083	—
»	33	Hustru .........	60,878	27,939	27,939	I	1	5,000	896	816	54,000	170,000
Vstml.	31	Hemmansägare	97,741	48,870	—	I	5	48,870	955	1,152	145,700	—
Kpbg	31	Änka ............	80,444	—	—	I	3	80,444	2,364	4,304	—	—
»	32	Og. man .........	123,344	—	—	II	2	16,764	17,546	25,284	—	400,000
						IV	4	4106,580
»	32	Fru ...............	381,700	190,850	190,850	—	—	—	9,402	31,860	—	12,450
Gvlbg	31	Brukspatron	1,357,392	678,696	—	I	4	678,696	32,096	152,960	—	—
»	33	Sågverksäg.- ...
		hustru.........	89,508	44,754	—	I	4	44,754	954	988	—	39,250
»	33	Köpman .........	162,078	55,889	50,300	I	1	55,889	2,040	9,620	—	155,400
Vb.	31	Änka ............	52,240	—	—	I	5	52,240	1,120	1,376	—	—

1 Förbindelser, ej upptagna bland boets skulder, 623,319 kr. Kol. 7: 4 barn vardera 79,586 kr., 3 barnlotter
till olika belopp.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 3. lil

deras uppdelning p& dödsbodelägare och fördelning på olika slag av tillgångar m. in. enligt
inregistrerade bouppteckningar.

			T i 1	1 g å n	gar					S	kald	e r
Inven-tarier och va-rulager i jord-bruk, kr.	Inven-tarier och va-rulager i rö-relse, kr.	Kontan-ter, liv-försäk-ringar o. bank-fordrin-gar, kr.	Obliga-tioner och för-lagsbe-vis, kr.	Börs- note- rade aktier, kr.	Icke börsno- terade aktier, kr.	Fordrin-gar mot fastig-hetsin-teckning, kr.	Andra ford- ringar, kr.	Övriga till- gångar, kr.	Summa till- gångar, kr.	I last egen-dom inteck-nad gäld, kr.	Övriga skulder, kr.	Summa skulder, kr.
18	14	15	ie	1 7	is	19	2 0	21	22	28	24	25
18,599	_	1,193	500	_	600	_	1,180	4,607	138,279	10,380	4,681	15,061
—	—	55,133	110,820	240,169	479,426	—	12,613	36,554	1,041,717	—	57,782	57,782
68,204	—	12,078	23,012	275,022	5,884	—	—	33,754	1,718,454	260,509	135,849	396,358
88,061	—	22,793	90,658	—	310	—	4,369	11,782	1,392,273	147,648	58,031	205,679
42,118	_	1,115	—	37,861	322,785	—	126,269	10,078	1,399,327	242,712	360,751	603,463
38,679	—	153,933	479,487	276,261	—	54,500	304,723	37,185	3,041,170	90,761	1,022,507	1,113,268
7,965	17,828	365	—	—	100	—	12,219	1,714	124,892	22,108	15,026	37,135
9,044	—	113	16,548	—	656,211	—	5,339	28,592	765,405	—	267,758	267,758
21,064	—	33,227	22,145	3,075	254,155	—	—	8,049	474,115	19,590	14,708	34,298
—	—	251	100	1,800	2,735	—	592	3 94,770	125,248	—	8,615	8,615
14,625	—	700	—	—	—	—	—	2,022	84,447	23,341	3,131	26,473
15,432	—	13,447	530	—	102,150	—	2,224	2,892	390,775	51,284	12,881	64,165
—	—	905	75	—	—	—	4,875	959	87,897	—	19,517	19,517
7,956	—	1,749	150	—	—	—	—	3,598	237,453	151,831	24,743	176,574
25,396	—	2,538	—	—	40	—	860	1,881	176,415	43,999	34,674	78,674
—	—	—	—	—	—	81,181	—	118	81,299	—	854	854
—		19,764	24,274	—	—	—	9,989	5,146	459,175	227,252	108,578	335,831
—	—	15,706	—	29,846	216,650	_	134,582	5,605	414,840	—	33,140	33,140
—	-	8,065	—	68,200	1,219,141	135,000	86,275	116,806	1,633,487	—	276,094	276,094
—	—	2,491	—		90,050	—	475	6,242	138,508	—	49,000	49,000
—	—	5,930	—	—	2,340	—	—	2,330	166,000	—	3,922	3,922
—	—	—	—	—	—	—	52,828	1,300	54,128	—	1,888	1,888

vardera 26,528 kr. — ’ 82,427 kr. utgöra tillgång i handelsbolag. — 3 Olika stora lotter. — 4 Testaments -

112

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Bilaga 4.

P. M.

rörande jämförelse mellan taxeringsvärden och köpeskillingar
å lagfarna fastigheter.

För belysning av växlingarna i jordbruksfastigheternas saluvärde lät
särskilda utskottet vid 1930 års riksdag verkställa en undersökning angående
köpeskillingar och taxeringsvärden för lagfarna fastigheter å landsbygden
inom Malmöhus, Östergötlands, Skaraborgs, Västmanlands, Gävleborgs
och Västerbottens län (särskilda utskottets betänkande nr 2, bilaga
B). Av utredningen framgick bland annat, att för fastigheter, som
gått i köp under år 1928, de erlagda köpeskillingarna överstego fastigheternas
taxeringsvärden med i genomsnitt 14.i %; för köp, avslutade
under första halvåret 1929, konstaterades ett motsvarande överpris i förhållande
till taxeringsvärdet på 15.5 % och för köp under senare halvåret
1929 ett överpris på 7.2 % av taxeringsvärdet. Dessa siffror, som icke
innefatta avsöndrade lägenheter och ej heller fastigheter, som gått i köp
mellan närskylda, visa alltså, att under åren 1928 och 1929 köpeskillingarna
åtskilligt överstigit taxeringsvärdena, men att dock under senare halvåret
1929 en tydlig nedgång gjorde sig märkbar, vilken torde få anses som
ett uttryck för det försämrade ekonomiska läget för jordbruksnäringen
och därav föranledd nedgång i fastighetsvärdet,

Som förberedelse till 1933 års allmänna fastighetstaxering fullföljdes
under år 1932 inom finansdepartementet nu nämnda undersökning enligt
en något utvidgad plan. Därvid införskaffades från de i hovrätterna befintliga
lagfartsprotokollen uppgifter angående köpeskillingar och taxeringsvärden
beträffande de fastigheter å landsbygden, varå lagfart sökts
under åren 1930 och 1931, varjämte för första halvåret 1932 samma uppgifter
införskaffades från lagfartsförteckningarna. För möjliggörande
av en mera detaljerad bearbetning kompletterades de sålunda erhållna
uppgifterna med från taxeringslängderna hämtade uppgifter angående
bland annat fastigheternas åkerareal.

Liksom vid den av särskilda utskottet år 1930 föranstaltade undersökningen
skulle icke i köpeskillingen inräknas vad som angivits utgöra ersättning
för inventarier och annan lös egendom.

Vid bearbetningen avskildes uppgifter för fastigheter, som försålts på
exekutiv auktion eller som överlåtits inom säljarens släkt. Övriga fastigheter
fördelades, på grund av den olika principen för värdesättningen av
inägojord samt skogsmark och växande skog, i fem grupper alltefter skogsmarkens
relativa omfattning. Fastigheter, vid vilka värdet av skogsmark
och växande skog utgjorde högst 25 % av hela taxeringsvärdet, fördes därvid
till den första gruppen, och till de fyra övriga grupperna hänfördes

118

Särskilda utskottets utlåtande Ar 23. Bilaga 4.

fastigheter med successivt stigande skogsvärde upp till över 90 % av hela
taxeringsvärdet. För belysning av frågan om proportionen mellan köpeskilling
och taxeringsvärde vid jordbruk av olika storlek genomfördes därjämte
inom den första gruppen en underindelning av fastigheterna efter
deras åkerareal på sex grupper.

Med ledning av de erhållna uppgifterna om dagen för köpens avslutande
verkställdes vidare bearbetningen särskilt för fastigheter, som gått i köp
under år 1929, under år 1930, under första och andra halvåren 1931 samt
under första halvåret 1932. Köp under år 1928 eller tidigare medtogos icke.

Undersökningen utsträcktes till alla län, men särskilda uppgifter behövde
icke införskaffas fran Östergötlands, Malmöhus, Skaraborgs och Gävleborgs
län, emedan för nämnda län ett material av liknande beskaffenhet
insamlats av lantbruksakademien och av denna ställts till förfogande.
Härvid saknades dock uppgifter från Malmöhus län beträffande lagfar
ter under första halvåret 1932 samt från Gävleborgs län beträffande
lagfarter under åren 1930 och 1931.

Huvudresultaten från den nämnda undersökningen äro i det följande
återgivna i tab. 1 och 2. Nämnda tabeller innefatta dock icke släktköp
eller exekutiva försäljningar, beträffande vilka vissa, mera kortfattade
uppgifter meddelas i tab. 3. Vid tabellernas utnyttjande torde böra ihågkommas,
att i fastighetsköpen stundom lärer kunna hava ingått visst värde
å jordbruksinventarier även i sådana fall, där detta ej direkt framgått av
köpehandlingarna.

Det framgår av uppgifterna i tab. 1. att för fastigheter, som gått i köp
under år 1929, köpeskillingarna överstego det år 1928 åsätta taxeringsvärdet
med 17.6 %, att för köp under år 1930 motsvarande överpris uppgick
till 19.o % av taxeringsvärdet, för köp under första halvåret 1931 till 13.9 %.
för köp under andra halvåret 1931 till 6.9 % samt för köp under första halvåret
1932 till 4 .6 %. Under alla de här angivna tidsperioderna hava köpeskillingarna
överstigit taxeringsvärdet, men den avsevärda nedgången i
de erlagda överprisen visar, att mellan ar 1929 och det första halvåret 1932
fastighetsvärdena undergått en sänkning på i genomsnitt 11 %.

Vid en närmare undersökning av förhållandet mellan köpeskillingar och
taxeringsvärden vid fastigheter med större och mindre skogsinneliav kunde
någon tydlig inverkan härav icke iakttagas. Däremot visade det sig.
såsom av tab. 1 närmare framgår, att köpeskillingarnas höjd i förhållande
till taxeringsvärdet mycket starkt påverkas av åkerarealens storlek. För
alla de i tabellen angivna tidsperioderna uppvisa de minsta fastigheterna
(med högst 5 hektar åker) anmärkningsvärt höga köpeskillingar, som ännu
vid köp under första halvåret 1932 överstego taxeringsvärdet med icke
mindre än 31.9 %. Det är därför otvetydigt, att de mindre fastigheterna
vid 1928 års allmänna fastighetstaxering blivit i avsevärd grad undertaxerade.
Frän den minsta stor!eksgruppen sjunker emellertid överpriset
hastigt redan inom närmast högre storleksgrupp, och för stora och i någon
mån även för medelstora fastigheter, som gått i köp under senare halvåret
1932, nå köpeskillingarna icke upp till taxeringsvärdenas belopp.

T tab. 2 är för samma fastigheter anställd en jämförelse för varje särskilt
län mellan köpeskillingar och taxeringsvärden under tiden 1929 —
första halvåret 1932, varvid det erlagda över- eller underpriset angivits i
procent av taxeringsvärdet. De betydande växlingar, som där i vissa
fall förekomma såväl mellan olika län som mellan de olika tidsperioderna,
torde stundom bero på rena tillfälligheter, då antalet fastigheter, som gått
Bihang till riksdagens protokoll 19.7.?. 11 sami lill förslag nr 2‘f.

114

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 4.

i köp, icke alltid är så stort. I stort sett framträder dock en tydlig tendens
till nedgång i köpeskillingarna från åren 1929 och 1930 till det första
halvåret 1932.

Som redan nämnts, frånskildes vid 1932 års undersökning av taxeringsvärden
och köpeskillingar sådana fastigheter, som överlåtits inom säljarens
släkt (s. k. släktköp) eller som försålts på exekutiv auktion. Dessa
fastigheter hava sedermera underkastats en särskild bearbetning, vars resultat
återgivas i tab. 3. Då uppgifter i detta fall icke alltid förelegat om
fastigheternas åkerareal, huva de i stället fördelats efter taxeringsvärdets
storlek i fyra storleksgrupper, varjämte ifråga örn släktköpen en särskild
uppdelning verkställts, allteftersom undantagsförmåner utfästs vid köpet
eller ej. Uppgifterna omfatta hela rikets landsbygd med undantag för
Östergötlands, Malmöhus, Skaraborgs, Gävleborgs och Norrbottens län.

Med fastigheterna fördelade efter tidpunkten för köpet understiga för
här ifrågavarande kategorier av fastigheter de erlagda köpeskillingarna
taxeringsvärdet med följande procenttal:

Köp är 1929 ............

'' » » 1930 ............

« =■ 1931 ............

lia halvåret 1932

Släktköp
med utan

undantagsförmåner

täsekutiva

försäljningar

o/	O/ /O	x
— 12..I	— T.i	14.9
- 16.i>	— 4. i	- 10.2
— 17.1	5.4	26-7
— 30.4	13.8	- 14. c

Till skillnad från förut behandlade fastigheter, vilkas prisbildning icke
påverkats av sådana förhållanden som försäljning till närskylda eller vid
exekutiv auktion, understiga vid här ovan sammanförda fastigheter köpeskillingarna
betydligt deras taxeringsvärden. Ifråga örn de s. k. släktköpen
ligga, som helt naturligt är, köpeskillingarna betydligt lägre vid fastigheter
med undantagsförmåner än vid fastigheter, där sådana förmåner
icke utfästs. De väsentligt högre talen för köpen under den sista av de
angivna tidsperioderna visa, att även för fastigheter, som överlåtits inom
säljarens släkt, köpeskillingarna sjunkit starkt under första halvåret 1982.

Vid exekutiva försäljningar utgöra köpeskillingarna icke alltid uttryck
för fastigheternas allmänna saluvärde. Det förekommer i stor utsträckning,
att vid dylika försäljningar bud avgives endast av sista inteckningshavaren
eller, därest denna icke vill skydda sin fordran, av någon
föregående liknande fordringsägare, vilken därvid icke bjuder mera,
än att närmast föregående inteckningar täckas. De vid exekutiva försäljningar
erlagda köpeskillingarna ligga därför mången gång långt under
taxeringsvärdet, och i genomsnitt växlar underpriset mellan 10.2 % av
taxeringsvärdet vid köp under år 1930 och 26.7 % vid köp under år 1931.
Någon bestämd tendens till förändring i underprisets relativa storlek vid
exekutiva försäljningar framträder icke, varemot av den i tab. 3 genomförda
fördelningen av fastigheterna efter storlek tydligt framgår, att underpriset
varit störst vid de stora fastigheterna (med över 100,000 kronors
taxeringsvärde), under det att vid de små fastigheterna (med högst 10,000
kronors taxeringsvärde) köpeskillingarna i allmänhet betydligt överstigit
nämnda värde.

Till fullföljande av de tidigare verkställda undersökningarna angående
köpeskillingar och taxeringsvärden å lagfarna fastigheter på landsbygden
har särskilda utskottet vid 1933 års riksdag beslutat verkställa en ny undersökning
av taxeringsvärdenas förhållande till erlagda köpeskillingar

Särskilda utskottets utlåtande Ar 23. Bilaga 4. 115

beträffande under tiden 1 januari 1932—31 mars 1933 lagfarna köp å landsbygden.
Undersökningen bär begränsats att avse jordbruksfastighet nied
ett taxeringsvärde av minst 10,000 kronor och annan fastighet med ett
taxeringsvärde av minst 50,000 kronor. För ändamålet verkställdes av
tjänstemän å domsagokanslierna utdrag nr lagfartshandlingarna, varvid
å en blankett för varje fastighet antecknades bland annat fastighetens
fullständiga beteckning, köpehandlingens datum, köpeskilling (exklusive
köpeskilling för lös egendom) samt taxeringsvärde. Vidare skulle anteckning
ske örn vissa omständigheter, som kunnat påverka köpeskillingens
storlek, ävensom huruvida köpet sannolikt avsåge jordbruksfastighet eller
annan fastighet. Det från domsagorna erhållna materialet översändes
därefter till länsstyrelserna för införande av vissa kompletterande uppgifter
bland annat angående 1933 års taxeringsvärde enligt fastighetstaxeringsnämndernas
beslut samt angående jordbruksfastigheternas åkerareal.

Vid den slutliga bearbetningen av materialet har, likasom vid 1932 års
undersökning, en. uppdelning av jordbruksfastigheterna genomförts på
släktköp med och utan undantagsförmåner, exekutiva försäljningar och
övriga köp. De sistnämnda, som innefatta det övervägande flertalet fastigheter,
hava underkastats en mera ingående bearbetning än de övriga,
varvid fastigheterna fördelats dels efter skogsinnehavets storlek på två
grupper med värdet å skogsmark och växande skog uppgående till högst
25 %, respektive över 25 % av hela taxeringsvärdet, dels inom var och en
av nämnda två grupper på ett antal storleksgrupper efter fastigheternas
åkerareal. Därjämte hava fastigheterna genomgående uppdelats efter tiden
för köpet, varvid fastigheter, som gått i köp före år 1929, helt uteslutits.
Släktköp och exekutiva försäljningar såväl som annan fastighet hava
på grund av det jämförelsevis ringa antalet fastigheter uppdelats endast
efter tiden för köpet.

Undersökningen omfattar inalles 3,885 jordbruksfastigheter, varav 514
släktköp med undantagsförmåner, 658 släktköp utan sådana förmåner, 330
exekutiva försäljningar samt 2,383 övriga försäljningar. På grund av att
av annan fastighet medtagits endast sådan med ett taxeringsvärde om
minst 50 000 kronor, uppgår antalet fastigheter av detta slag till endast 80.

Resultaten av undersökningen återgivas i tab. 4—6. Av dessa innehåller
tab. 4 uppgifter beträffande samtliga jordbruksfastigheter med undantag
för släktköp och exekutiva försäljningar. Beträffande fastigheter, som
gått i köp under åren 1929—1931 samt första halvåret 1932. finnas liknande
uppgifter även i tab. 1 från 1932 års i det föregående omnämnda
undersökning. Uppgifterna från de båda undersökningarna
äro emellertid icke fullt jämförbara, emedan vid 1933 års undersökning
endast medtagits fastigheter med minst 10 000 kronors taxeringsvärde,
medan vid den föregående undersökningen någon dylik avgränsning
nedåt av fastigheterna icke förekom. Då just vid de mindre
fastigheterna förhållandet mellan köpeskillingar och taxeringsvärden, enligt
vad i det föregående påvisats, är ett helt annat än vid de större, är det
en naturlig sak, att de erlagda köpeskillingarna skola ställa sig lägre i förhållande
till taxeringsvärdet i tab. 4 än i tab. 1. För övrigt omfattar det
i tab. 4 för åren 1929—1931 framlagda materialet ett så begränsat antal fastigheter,
att det erbjuder ett mindre intresse. Förhållandet mellan köpeskillingar
och taxeringsvärden under nämnda år studeras därför bäst med
utgångspunkt från de i tab. 1 framlagda uppgifterna.

Större intresse knyter sig då till uppgifterna i tab. 4 för de båda halvåren
1932 och första kvartalet 1933. T förhållande till 1928 års taxerings -

116 Särskilda utskottets utlåtande Xr 23. Bilaga 4.

värde äro de erlagda köpeskillingarna under dessa tidsperioder åtskilligt
lägre, nämligen för köp under första halvåret 1932 5-o %, för köp under
andra halvåret samma år IL2 % samt för köp under första kvartalet 1933
9.5 %. Örn jämförelsen göres med 1933 års taxeringsvärden, blir förhållandet
något annorlunda på grund av den sänkning av värdena, som genomförts
vid dea senaste allmänna fastighetstaxeringen. Därvid framträder
vid köp under det första halvåret 1932 ett överpris på 4.o %, medan
under senare halvåret 1932 och första kvartalet 1933 köpeskillingarna understego
taxeringsvärdena med respektive 0.7 och 2.7 %. Någon större
skillnad framträder icke i detta avseende mellan de båda grupper, som
innefatta fastigheter med större och mindre skogsinneliav, varemot köpeskillingarna
i allmänhet äro jämförelsevis lägre vid stora än vid mindre
fastigheter. Vid större fastigheter med över 50 hektar åker ligga köpeskillingarna
i genomsnitt drygt 20 % under 1928 års taxeringsvärden.

Genom de dubbla uppgifter örn fastigheternas taxeringsvärden, som
införskaffats vid den föreliggande undersökningen, erbjuder sig en möjlighet
till jämförelse mellan de vid 1928 och 1933 års allmänna fastighetstaxeringar
åsätta värdena. En sådan jämförelse beträffande samma grupper
av fastigheter som i tab. 4 är anställd i efterföljande tabell.

Höjning eller sänkning av jordbruksfastigheternas taxeringsvärden från år 1928
täll år 1933 i procent av värdena för förstnämnda år.

	Köp avslutade under
Grupper ar fastigheter	1929 ock	l:a halvåret	2-.a halvåret	l:a halvåret	2:a halvåret	lia kvartalet	Samtliga köp
	1930	1931	1931	1932	1932	1933
Fastigheter med: 1. högst 25 % skog
a. — 10 ha åker	— 12.0	- 8.9	- lo.o	- 7.4	— 4.6	— 8.7	— 8.0
b. 10— 20 * »	— 3.7	- 5.8	— 5.6	— rt.4	— 4.0	— 4.»	— 5.5
c: 20— 50 »	— 9.2	— 8.9	— 8.4	— V.o	— 8.7	+ 0.5	— 7.4
d. 50-100	— 6.7	— 6.9	— 7.3	— lia	— 20.»	— 10.6	—11.1
e. över 100 ■	— 14.9	— 5.6	- 10.2	— 12.5	— 15.6	— 13.8	- 12.8
Samtl. i grupp 1	9.4	— ''7.4	8.4	- 8.1	9.»	— 5.6	— 8.4
2. över 25 % skog
a. —10 lia aker	— 11.4	— 10.1	— é.8	_ 9.2	— 9.»	— 8.3	— 9.4
b. 10—20 '' ''	_22.1	— 8.8	— 9.»	— 8.0	— •	— 4.8	— 10.7
c. 20-50 ''	— 3.9	— 21.9	— 14.s	— I6.0	— 20.3	— 9.0	— I6.0
d. över 50 »	— 13.8	— 6.3	+ 4.8	— 8.9	— 14.1	— 14.4	— 9.7
Samtl. i grupp 2	— 13 s	— lis	- 8.0	— 10.1	— 12.3	- 10.2	— lil
Samtl. fastigheter	— 10 8	— 0.»	- 8.4	8.6	-10.6	— 7.0	— 9.1

Av denna framgår, att i genomsnitt för samtliga här medtagna jordbruksfastigheter
taxeringsvärdet vid den sista fastighetstaxeringen av
fastighetstaxeringsnämnderna nedsatts med 9.i %. Härmed kan jämföras
resultatet av en genom sakkunniga inom finansdepartementet verkställd
undersökning av taxeringsutfallet år 1933, enligt vilken det av beredningsnämnderna
föreslagna taxeringsvärdet i genomsnitt för rikets hela landsbygd
understiger 1928 års värde med 7.9 %l. Sänkningen av taxeringsvär 1

Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden enligt
beredningsnämndernas förslag vid 1933 års allmänna fastighetstaxering (Statens offentliga
utredningar 1933: 19).

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 4. 117

dona har varit något mindre vid fastigheter med relativt litet skogsinnehav
(8.4 %) än vid fastigheter med större tillgång på skog (lia %), vilket
torde stå i samband med vissa förändrade bestämmelser angående skogens
taxering. Den i samma tabell genomförda uppdelningen av fastigheterna
efter åkerarealens storlek visar i allmänhet en större sänkning av
taxeringsvärde! för stora fastigheter än för de mindre, varvid dock torde
böra ånyo erinras örn att små fastigheter med under 10,000 kronors taxeringsvärde
icke äro medtagna.

Vad beträffar den del av föreliggande undersökning, som har avseende
på jordbruksfastigheter, som sålts till närskylda eller på exekutiv auktion,
äro resultaten sammanställda i tab. 5. För släktköp med undantagsförmåner
ligga köpeskillingarna i genomsnitt 20—30 % under 1928 års
taxeringsvärde och för släktköp utan undantagsförmåner 10—20 % därunder.
För fastigheter, som sålts på exekutiv auktion, understiga köpeskillingarna
likaledes taxeringsvärdena, ehuru med mycket växlande procenttal
för de olika tidpunkterna, lägst med 6n % under åren 1929 och 1930
och högst med 33.o % under andra halvåret 1932. Ifråga örn de individuella
fallen förefinnas än större växlingar.

Motsvarande uppgifter örn köpeskillingar och taxeringsvärden för annan
fastighet återgivas i tab. 6. Även i detta fall ligga i genomsnitt köpeskillingarna
under taxeringsvärdena. På grund av det ringa antalet fastigheter
av detta slag, som inbegripas i undersökningen, torde dock knappast
något större avseende kunna fästas vid de därom framlagda uppgifterna.

Stockholm i maj 1933.

Ernst Höijer.

118 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 4.

Tabell t. Köpeskillingar och taxeringsvärden å under åren 1930 och 1931 samt första halvåret
1932 lagfarna jordbruksfastigheter (utom s. k. släktköp och exekutiva försäljningar). *—

Sammandrag för hela rikets landsbygd.

Grupper av fastigheter	Antal fastig- heter	Köpe- skil- lingar, 1,000 kr.	Tax.- värden, 1,000 kr.		Över- eller underpris	Antal fastig- heter	Köpe- skil- lingar, 1,000 kr.	Tax.- värden, 1,000 kr.	Över- eller underpris
1,000 kr.	% av tax.-värden	1,000 kr.	% av tal- värden
			Köp dr 1929.			Köp år 1930.
Fastigheter med:
1.	högst 25 % skog
	a. — 5 ha åker	728	4,329.7	2,929.5	+	1,400.2	+ 47.1-	1,993	11,542.1	8,185.8i 4- 3,356.3	+ 41.0
	b. 5— 10 »	337	'' 3,908.8	2,998.7	+	910.1	+ 30.8	860	9,901.»	8,008.6	4 1,893 2	4 23.6
	c. 10— 20 » »	253	5,326.8	4,428.8	4	898.0	4 20.s	579	11,802.5	10,148.0	4- 1,654.5	+ 16.3
	d. 20— 50 » »	125	5,385.8	4,848.2	4	537.6	+ ll.i	267	11,323.1	10,185.3	4- 1,137.»	4 11.2
	e. 50-100 » »	20	2,165.11	2.025.8	+	139.2	4 6.9	37	3,535.7	3,406.9	4 128.8	4 3.8
	f. över 100 » »	18	2,863.4	3,040.4	—	177.0	— 5.8	16	2,915.»	2,832.2	4- 83. r	+ 3.0
	Samtliga i grupp 1	1.487	23,979.5	20,271.4	+	3.708.1	-9 18 3	3,754	6102l.o	42 766-s	4 8,254.s	+ 19.3
2.	25—50 % skog	472	7,802.1	7,042,8	-f	759.8	-f 10.»	1,142	17,312.7	14,814.2	+ 2,498.6	+ 16.9
3.	50—75 » »	179	4,221.0	3,584.0	+	637.0	4 17.»	428	7,138.1	5,833.7	4 1,305-0	+ 22.4
4.	75—90 » »	44	1,427.2	1,005.8	4	421.»	4 42.o	76	1,242.4	1,100.5	4 141.9	+ 12.9
5.	över90 » »	48	588.6	432.1	4-	156.4	4- 36. s	127	1,660.4	1,364.4	4- 296.0	+ 2!.7
	Samtliga grupper	2,230 38,018 s\|32,335,6	+	5 682 7	417.6	5,527	78,375 2	65,879.6	412,495.8	+ 19 8
			Köp l:a halvåret	1931.			Köp 2	a halvåret 1931.
Fastigheter med:
1.	högst 25 % skog
	a. — 5 ha åker	970	5,509.-	3,988.8	+	1,520.»	4-38.1	568	2,931.1	2,216.7	4 714.4	+ 32.2
	b. 5- 10 »	404	4,519.4	3,799.3	+	720.1	4- 19.o	209	2,114.1	1,902.0	4- 212.1	+ 11.2
	c. 10— 20 » »	299	5,851.6	5,163.0	+	''688.6	4 13.»	129	2,097.o	2,079.1	4 17.9	+ 0.9
	d. 20— 50 » »	125	4,958.2	4,862.6	4-	95.6	+ 2.-	57	1,781.6	1.861.6	— 80.o	— 4.3
	e. 50 —100 » »	25	1,809.4	1,890.8	—	81.4	— 4.8	10	743.2	78U	— 37.»	— 4.9
	f. över 100 » »	14	1,695.6	1,977.8	—	281.7	- 14/.	7	1,165.5	1,279.8	— 114.3	— 8.9
	Samtliga i grupp 1	1.837	24.343.9	21.681.8	+	2,662.1	4 12.3	980	10,832.7	10,120-6	4- 712.3	+ 7.o
2.	25-50 % skog	555	7,806.7	6,829.»	+	976.8	4- 14.s	302	3,551.0	3,335.»	4 215.2	+ 6.5
3.	50-75 » »	200	2,886.»	2,404.4	+	482.5	f 20.1	101	1,009.0	982.5	4- 26.-6	4 2.7
4.	75—90 » :	30	1,703.0	1,226.2	+	476.»	4 38.9	28	353.1	322.0	4- 3l-l	+ 9.7
5.	över90 » »	42	742.6	754.6	—	11.»	- 1.6	36	478.5	411.0	4 67.5	+ 16.4
	Samtliga grupper	2,670	37,483.1	32,896.8	+	4,586.3	4 13 ®	1,447	16,224.3	15,171.8	4 1,052.5	+ 6.9
			Köp lia halvåret	1932.			Samtliga köp
Fastigheter med:
1.	högst 25 % skog
	a. — 5 ha åker	500	2,826.6	2,142.3	-f	684.3	4- 31.9	4,759	271,392	194,631	4 76,761	+ 39.4
	b. 5 — 10 » »	241	2,366.8	2,151.»	4-	214.4	4 lO.o	2,051	22", 104	188+05	4- 39,499	4 20.9
	c. 10— 20 » »	130	2,296.1	2, ‘225.0		71.1	+ 3.2	1,390	273,740	240,439	4- 33,301	4 13.9
	d. 20- 50 » »	60	2,002.2	2,087.4	—	85 2	— 4.1	634	254,511	238,453	4 16,058	4 6.7
	e. 50 -100 » »	10	060.5	895,4	—	225.»	- 25. v	10-''	89,228	90.000	- 772	— 0.9
	f. över 100 » »	6	644.1	751.»	—	107.»	— 14.»	62	92,844	98,816	— 5,972	- 6.0
	Samtliga i grupp 1	947	10.804.5	10.263.9	+	550.9	4 5.4	9,005	1,209,819	1,050,944	4- 158 875	4 15 t
2.	25—50 % skog	305	3,643.6	3,464.7	-f-	178.9	4 5.2	2,776	401,161	354.874	4 46,287	+ 13.0
3.	50—75 » »	101	l,300.o	1,338.4	—	38.4	— 2.9	1,009	165,556	141,430	4- 24,12h	+ 17.1
4.	75—90 » »	10	99.8	98.2	-9	1.6	4 1.6	194	48,255	37,522	4- 10,738	+ 28.6
5.	över 90 » »	21	213.8	170.6	-h	43.3	4 25.4	274	36,838	31,325	+ 5,513	+ 17.6
	Samtliga grupper	1,384	16,062 o	15,325.7	4	7363	4 4.8	13,258	1,861629	1,616,095	+ 245,534	+ 15.2

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 4. 119

Tabell 2. Jämförelse mellan köpeskillingar och taxeringsvärden å under åren
1*30 och 1931 samt första halvåret 1932 lagfarna Jordbruksfastigheter (utom s. k.
släktköp och exekutiva försäljningar). — Länsvis.

j—	Över- eller underpris i % av	» taxeringsvärdet
Län	År 1929	År 1930	l:a halvåret 1931	2:a halvåret 1931	l:a halvåret j 1932
\| Stockholms ...............	+ 1.6	+ 10.1	— 0.7	+ 3.2	- o.i ;J
Uppsala.....................	+ 0.7	+ 8.3	+ 1.2	+ 2.3	— 13.0 .;
Södermanlands............	+ 10.6	+ 18.5	+ 19.2	-f- 4.6	+ 7.7
Östergötlands ............	+ 20.7	+ 21.4	+ 19.1	+ 6.3	+ 7.9 .
Jönköpings ...............	+ 18.5	+ 22.5	+ 17.4	+ 8.S	-f- 1.7 • 1-
Kronobergs ..............	-f 40.6	+ 31.9	+ 37.8	+ 19.0	+ 24.0 , ]
Kalmar .....................	+ 15.2	+ 30.8	+ 19.1	+ 23.5	8.6 \|
Gotlands.....................	+ 26.0	+ 42.0	+ 13.1	+ 6.7	+ 11.7 •
Blekinge.....................	+ 12.8	+ 17.5	-f- 3.6	+ 6.8	— 3.8 j
Kristianstads...............	-f- 32.6	+ 32.0	+ 20. o	+ 4.4	+ 10.4 j
Malmöhus..................	+ 0.4	+ 8.6	+ 1.8	— 3.8
Hallands.....................	+ 23.S	+ 13.8	+ 16.2	+ 8.0	+ 4.2 ''
Göteborgs och Bohus...	+ 3.6	+ 6.5	+ 12.4	+ 11.6	4- 2.5 •
Älvsborgs .................	+ 29.9	+ 20.6	+ 20.5	+ 19.s	+ 4.6 .
Skaraborgs..................	+ 27.1	+ 31.6	+ 16.9	+ 4.4	+ 2,8 . :
Värmlands..................	+ 2.s	4- 8.6	+ 9.o	+ 7.s	— 2.2 J
Örebro .....................	+ 24.8''	+ 21.7	+ 23.2	+ 14.3	+ 18.8
Västmanlands ...........	+ 36.9	4- 7.9	— 1.2	+ 2.6	_ 2.0 .
Kopparbergs...............	— 1.7	+ 5.2	+ 2.6	— 13.3	— 2.5; ;
Gävleborgs..................	— 0.9	— 5."	+ 9.6	+ 8.3	+ 7.9
Västernorrlands .........	+ 19.9	+ 16.2	+ 16.2	— 0.9	— 7.2
Jämtlands ..................	+ 29.8	+ 26.8	+ 15.2	+ 15.9	— 8.1
Västerbottens ............	+ 24.2	+ 5.2	— 1.5	— 7.9	— 5.1
Norrbottens ...............	— 3.8	+ 4.1	+ 4.2	+ 2.8	+ 3.6
Hela riket	+ 17.6	+ 19.0	! + 13.»	+ 6.9	+ 4.8

Tabell 3.

Köpeskillingar och taxeringsvärden & under åren 1930 och 1931 samt törsta halvåret 1932 lagfarna Jordbruksfastigheter,
s. k. släktköp och exekutiva försälininéar. — Sammandrag lör 19 län.

	a) Släktköp med undantagsförmåner	b) Släktköp utan undantagsförmåner		c) Exekutiva försäljningar
j Fastigheternas taxerings-värde	Antal	Köpe-	Taxe- rings- värden, 1,000 kr.	Över- el. underpris	Antal fastig-i heter	Köpe- skillin- gar, 1,000 kr.	Taxe-	Öv.-el. underpris	Anta! fastig- heter	Köpe- skillin- gar, 1,000 kr.	Taxe-	I Över-el. underpris
fastig- heter	gar, 1,000 kr.	1,000 kr.	'' % av 1 tax.-v.	värden, 1,000 kr.	1,000 kr.	1 1 % av tax.-v. 1	rings- värden, 1,000 kr.	1,000 kr.	% av ; j tax.-v. ]
j Köp dr 1929. 1. Högst 10,000kr....	129	680.6	757.2	— 76.6	-10.1	262	1,333.1	1,285.3	j + 47.9	+ 3.7	74	409.3	365.1	I 4- 44.2	+ 12.1
\| 2. 10,000— 50,000 » ...	136	2,235.4	2,635,9	— 400.6	— 15.2	108	1,796.8	2,083.4	''—286.6	— 13.8	31	599.4	643.7	— 44.3
3. 50,000 — 100,000 » ... 4. Över 100,000 » ...	2	140.»	141.s	— 1.8	— 0.9	4	255.8	285.7	— 29.8	— 10.4	4	259.8	322.2	— 62.9	_ n,:»
1	210.0	201.1	+ 8.9	+ 4.4	1	llO.o	109.7	''+ 0.8	+ 0.8	5	481.5	725.5	— 244.0	—33.6
Samtliga grupper	268	3,266.0	3,735. e	— 469.6	- 12.6	375	3,495. v	3,764.v	— 268.3	- 7.1	114	1,749.6	2,056.6	- 307.0	— 14.9]
Köp dr 1930. 1. Högst 10,000 kr...	413	2,161.2	2,376.2	— 215.0	1 — 9.0	862	4,450.6	4,308.8	-t- 141.8	+ 3.3	: 120	676.8	655.0	4- 21.8	+ 3.8
2. 10,000— 50,000 » ...	330	4,879.6	6,047.7	— 1.168.1	— 19.8	401	6,991-s	7,548.5 — 556.7	— 7.4	68	1,306.7	1,566.2	— 259.6	— 16.6!
3. 50,000 — 100,000 » ...	8	350.8	526.1	— 175.3	— 33.3	7	539.8	633.0	— 93.2—14.7	6	330.9	445.1	— 114.2	— 25.71
4. Över 100,000 » ...	1	481.8	526.8	— 44.5	— 8.5	3	627.7	664.8	— 36.6	— 5.6	6	893.1	905.7	— 12.6	- 1.4!
Samtliga grupper	752	7,873.4	9,476.3	— 1,602-9	-16.9	1,273	12,609.0	13,154.6	- 544.7		200	3,207.6	3,572.0	- 364.6	— 10.3
Köp dr 1931. 1. Högst 10,000 kr....	304	1,689.6 3,260.8	1,760.6	- 71.0	- 4.0	704	3,688.1	3,646.0	+ 42.1	+ 1.2	91	491.8	505.2	— 13.4	— 2.7
2. 10,000— 50,000 » ...	217	4,213.9	— 953.1	— 22.G	307	4,645.0	5,152.5	— 507.5	— 9.8	74	1.128.7!	1,552.8,	— 423.6	— 27.8
3. 50,000-100,000 » ... 4. Över 100,000 » ...	3	150.6	179.7	— 29.1	— 16.2	11	843.0	891.9	— 48.8	— 5.6	11	578.7]	833.8 ‘	— 254.6	— 30.6
—	—	—	—	—	1	155.6	171.8	— 15.8	- 9.2	7	894.0	1,328.5	— 434.5	— 32.7]
Samtliga grupper	624	5,101.0	6,154.s	— 1,053.3	- 17.1	1,023	9,331.71	9,861.7	— 530. o	— 5.4	iså	3,093.2	4,219.3\	- l,126.i	- 26.r\
Köp l:a halvåret 1932. 1. Högst 10,000kr....	38	162.2	237.0]	— 74.8 j	-31.6	103	480.5]	520.1	- 39.6	— 7.6	37	225.2,	183.2!	+ 42.o	4- 22 9
2. 10,000— 50,000 » ....	24 ]	279.2	396.8	— 117.61	— 29.6	47	6(33. s j	804.1	— 140.3	— 17.4	11	267.8	238.4		+ 12.1
ä. 50,000—100,000 » ...	— !	—	- \|		—	4	47.5	58.5	— 11.0	— 18.9	2	121.0	157.6]	- 36,e	-23.2
4. Över 100,000 » ...j	— 1	—	— 1	— 1	__ \|	—	—	—	—		3\|	228.01	406.51	- 178.5	-43.9:
Samtliga grupper!	62	441.4	633. s\	- 192.i\	- 30 J	154	1,191.8	1,382.7	- 700. s> j	-13 J	53	841.6!	985.7	- 144.8	-14.6

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 4.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 4. 121

Tabell 4. Köpeskillingar och taxeringsvärden & under &r 1932 samt första kvartalet
1933 lagfarna jordbruksfastigheter (utom släktköp och exekutiva försäljningar).
— Sammandrag för hela rikets landsbygd.

		Köpeskil- lingar,	Taxe-rings-värden år 1928,	Taxe-rings-värden år 1933,		Över-	eller underpris i hållande till:	för-
Grupper av fastigheter	fastig- heter	1928 års tax.-värden	1933 års tax.-värden
		1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 kr.	0/ /o	1,000 kr.	%
Köp åren 1929 och 1930 Fastigheter med:
1. högst 25% skog
a. — 10 ha aker	45	700.9	596.4	525.1	+	104.6	+ 17.6	+	175.8	+ 33.5
b. 10— 20 » »	02	1,194.5	1.127.1	1,085.6	+	♦57.4	4- 6.o	+	108.9	+ lO.o
c. 20— 50 » »	50	1,827.0	1,724.2	1,565.2	_L	102.8	+ 6.o	+	261.8	+ 16.7
d. 50—100 » »	12	934.8	952.6	871.4	—	17.7	— 1.9	+	63.4	+ 7.3
e. över 100 » »	8	1,302.0	1,382.5	1,176.4	—	80.3	— 5.8	+	125.6	+ 10.7
Samtliga i grupp 1	177	5,959.2	5,782-s	5,223.7	+	176.7	+ 3.1	+	735.5	+ 14.1
2. över 25 % skog
a. —10 ha åker	54	986.0	868.4	769.7	+	118.2	+ 13.6	+	216.9	+ 28.2
b- 10—20 » »	26	815.2	748.9	583.7	+	66.3	+ 8.9	+	231.5	+ 39.7
c. 20—50 » »	13	528.9	473.0	454.4	+	55.9	+ 11.8	+	74.5	+ 16.4
d. över 50 » »	5	407.6	319.8	277.4	+	87.7	+ 27.4	+	130.1	+ 46.9
Samtliga i grupp 2	98	2,738.2	2,410.1	2,086.2	+	328.1	+ 13.6	+	653.0	+ 31.3
Samtliga fastigheter Köp lia halvåret 1931	275	8,697.4	8,192.6	7,308.9	+	504 8	+ 6.2 .	+1,888.6	+ l».o
Fastigheter med: 1. högst 25 % skog										+ 16.1
a. — 10 ha åker	43	635.9	601.6	547.9	+	34.3	+ 5.7	+	88.o
b. 10— 20 » »	OO	1,433.1	1,416.1	1,341.6	_L_	17.0	+ 1.2	+	91.6	+ 6.8
c. 20— 50 » »	49	1,862.0	1,871.3	1,715.4	—	9.3	— 0.5	+	146.6	+ 8.5
d. 50—100 » »	14	1,078.9	1.077.6	992.7	+	1.4	+ 0.1	+	86.2	+ 8.7
e. över 100 » »	2	130.0	173.7	164.0	—	43.7	— 25.2		34.0	— 20.7
Samtliga i grupp 1	163	5,139.9	6,140.2	4,761.5	—	0.3	— O.o	+	378.4	+ 7.9
2. över 25 % skog
a. —10 ha åker	42	727.3	618.9	556.4	+	108.4	+ 17.5	+	170.9	+ 30.7
b. 10—20 » »	15	330.8	280.3	257.0	-i-	50.5	+ 18.0	+	73.8	+ 28.7
c. 20—50 » »	12	569.5	628.0	490.6	—	58.5	— 9.3	+	79.0	+ 16.1
d. över 50 » »	1	80. o	85.4	80.0	—	5.4	— 6.3		O.o	± O.o
Samtliga i grupp 2	70	1,707.6	1,612.6	1,383.9	+	95.o	+ 5.9	+	323.7	+ 23.4
Samtliga fastigheter Köp 2:a halvåret 1931 Fastigheter med: 1. högst 25 % skog	233	6,847.5	6,752.8	6,145.4	+	94.7	+ 1.4	i	702.1	+ 11.4
a. — 10 lia åker	62	943.0	912.0	820.4		31.0	+ 3.4	+	122.6	+ 14.9
b. 10— 20 » »	79	1,435.3	1,428.5	1.348.1	-i-	tf.s	+ 0.6	+	87.2	+ 6.5
c. 20— 50 »	54	1,901.8	1,937.8	1.774,7	—	36.0	— 1.9	+	127.1	+ 7.2
d. 50—100 » >	14	894.6	930.8	862.8	—	36.8	— 3.9	+	31.7	+ 3.7
e. över 100 » »	8	1,855.6	1,851.»	1,662.7	+	3.7	+ 0.2	+	192.8	+ 11.6
Samtliga i grupp 1 2. över 25 % skog	217	7,030.i	7,060.»	6,468.7	—	30. s	- 0.4	+	561.4	+ 8.7
a. —10 ha åker	76	1,158.5	1,147.9	1,058.2	4-	1,0.6	+ 0.9	+	100.3	+ 9.6
b. 10—20 » »	36	901.8	850.4	767.2	+	51.4	+ 6.0	+	134.6	+ 17.6
c. 20-50 » >''	12	348.s	386.2	328.9	—	37.4	— 9.7	+	19.9	+ 6-1
d- över50 » >	7	275.0	211.5	221.0	+	64.1	+ 30.3	+	54.o	+ 24.4
Samtliga i grupp 2	131	2684t	2,596.0	2,376.9		88.7	-f- 3.4	+	308.x	+ 13.o
Samtliga fastigheter	348	9,714.8	9,656 b	8,844.6	+	57»	+ 0.6	+	870 2	+ 9.8

122 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 4.

Tabell 4 (forts.). Köpeskillingar och taxeringsvärden å under är 1932 samt första
kvartalet 1933 lagfarna jordbruksfastigheter (utom släktköp och exekutiva försäljningar).
— Sammandrag för hela rikets landsbygd.

1 f 1	Antal	Köpeskil- lingar,	'' Taxe-rings-värden år 1928,	Taxe-rings-värden år 1933,	Över-	eller underpris i hållande till:	för-
! Grupper av fastigheter	fastig- heter	1928 års tax.-värden	1933 års tax.-värden
		1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 kr	%	1,000 kr.	% J
Köp lia halvåret 1932 Fastigheter med: 1. högst 25 % skog a. — 10 ha åker	200	2,725.1	2,789.8	2,583.0	— 64.7	— 2.3	4 142.1	4- 5.6
b. 10— 20 » »	294	5,612.2	5,616.6	5,256.0	— 4,4	— O.i	+ 356.2	4- 6.8
j c. 20— 50 * »	154	5,285.9	5,516.6	5,130.7	— 230.7	— 4.2	+ 155.2	4 3.o
d. 50—100 * »	28	1,800.6	2,158.5	1,919.6	— 358.0	— 16.6	— 119.1	—. 6.2
e. över 100 » »	13	2,218.2	2,574.2	2,252.6	— 356.0	— 13.8	— 34 4	- 1.5
Samtliga i grupp 1	689	17,641-9	18,655-7	17,141.9	-1,013.8	— 5.4	4 500. o	4 2.9
2. över 25 % skog a. —10 lia aker	155	2,209.8	2,269.4	2,059.6	— 59.6	— 2.6	-f 150.2	4 7.8
b. 10-20 » »	68	1,423.0	1,502.6	1,3*2.9	— 79.6	— 5.8	4- 40.1	4 2.9
c. 20-50 » »	25	967.8	1,106.9	929.8	— 139.6	— 12.6	4 38.0	+ 4.1
d. över50 » »	13	1,377.9	1,326.4	1,208.6	+ 51.5	+ 3.9	+ 169.4	+ •14.0
Samtliga i grupp 2	261	5,978.0	6,206.3	5,580.3	— 227.3	— 37	4- 397.7	+ 7.1
Samtliga fastigheter	950	23,619.9	24,860 9	22,722.8	-1,241»	- 5.o	4 897.7	4 4.#
Köp 2:a halvåret 1932 Fastigheter med: 1. högst 25 % skog a. — 10 ha åker	80	1,087.1	1,096.8	1,045.6	— 9.2	— 0.8	4" 41.6	+ 4.o
b. 10— 20 » »	105	1,755.8	1,877.4	1,802.9	- 121.6	— 6.6	— 47.1	— 2.«
c. 20— 50 » »	50	1,917.4	2,058.3	1,879.6	- 140.9	— 6.8	4- 37.s	+ 2.0
d. 50 —100 » »	14	842.2	1,089.4	861.8	— 247.2	— 22.7	— 19.6	— 2.3
e. överlOO » >	7	959.8	1,293.5	1,091.8	— 333.7	— 25.8	— 132.0	- 12.1
Samtliga i grupp 1	256	6,562.3	7,414 9	6,681.6	- 852.6	— 11.6	— 119.3	— 1.8
2. över 25 % skog a. —10 ha åker	92	1,291.5	1,461.6	1,316.8	- 170.1	— 11.6	— 25.3	— 1.9
b. 10—20 » »	31	526.0	590. o	544.4	— 64.0	— 10.s	- 18.4	- 3.4
c. 20—50 » »	10	676.2	745.6	594.0	— 69.4	— 9.3	4- 82.2	+ 13.8
d. överSO » »	4	132.6	138.7	119.1	— 6.1	— 4.4	4- 13.6	4 11.8
Samtliga i grupp 2	137	2,626.3	2,935.9	2,574.3	— 309.6	— 10.6	4- 52.o	4" 2.o
Samtliga fastigheter	393	9,188.6	10,350.8	»,255.9	-1,162.2	— 11.8	- 67.3	— 07
Köp l:a kvartalet 1933 Fastigheter med: 1. högst 25 % skog a. — 10 ha åker	42	525.8	560.2	511.4	— 34.4	— 6.1	4 14.4	1 + 2.8
b. 10—20 » »	59	1,013.0	1,092.0	1,038.4	— 79.0	— 7.2	— 25.4	— 2.4
c. 20— 50 » »	27	1,027.8	1,039.8	1,045.4	— 12.o	— 1.2	— 17.6	- 1.7
d. 50—100 >'' »	4	423.0	465.9	416.7	— 42.9	— 9.2	4 6.8	4 1.5
e. överlOO » »	1	300.1	394.4	340. o	- 94.3	— 23.9	— 39.9	— 11.7
Samtliga i grupp 1	133	3,289.7	3,552.3	3,351.9	- 262.6	— 7.4	— 62.9	- 1.9
2. över 25 % skog a. —10 ha åker	35	474.8	535.0	490.7	— 60.2	— 11.3	— 15.9	— 3.2
b. 10—20 » »	9	219.0	212.5	202.4	4- 6.5	+ 3.1	-f- 16.6	+ 8.2
c. 20—50 » »	4	119.8	142.4	129.6	— 23.1	— 16.2	— 10.8	— 7.9
d. över50 » »	3	430. o	567.9	486.1	— 137.9	— 24.s	— 56.1	— 11.5
Samtliga i grupp 2	61	1.243.1	1,457.8	1,308-s	- 214.7	— 14.7	— 65.7	— 5o
Samtliga fastigheter	184	4,532.8	5,010.1	4,600.7	- 477.3	- 9.5	- 127.9	- 2.7

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 4. 123

Tabell 5. Köpeskillingar och taxeringsvärden å under år 1932 samt första kvartalet
1933 lagfarna jordbruksfastigheter, s. k. släktköp samt exekutiva försäljningar.

— Sammandrag för hela rikets landsbygd.

	Antal fastig- heter	Köpeskil- lingar,	Taxe-rings-värden år 1928,	Taxe-rings-värden år 1933,	Över-	eller underpris i hållande till:	för-
Tidpunkt för köpet	1928 års tax.-värden	1933 års tax.-värden
		1,000 kr.	1,000 kr.	1,000 kr	1,000 kr.	O/ ''o	1.000 kr.	%
Släktköp med undan-
tagsformåner.
Åren 1929 och 1930 ...	41	633.2	793.8	733.1	— 160.6	— 20.2	—	99.9	— 13.6
Ira halvåret 1931.........	35	555.9	659.3	651.9	— 103.4	— 15.7	—	96.0	— 1,4.7
2:a »'' 1931 ........	70	986. s	1,296.8	1,229.2	— 310.5	— 23.9	—	242.9	- 19,8
l:a » 1932.........	231	3,501.9	4,599.1	4,366.3	—1,097.2	— 23.9	—	864.4	-^19.8
2:a »'' 1932.........	95	1,465.0	2,065.2	1,925.4	— 600.2	— 29.1	—	460.4	— 23.9
l:a kvartalet 1933 ......	42	535.1	715.0	686.2	— 179.»	-25.2		151.1	— 22.0
Släktköp ulan undan-tagsförmåner.						-
Åren 1929 och 1930 •••	57	1,309.4	1,500.1	1,388.0	— 290.7	— 19,4	—	78.6	— 5.7
l:a halvåret 1931 ........	54	1,230.8	1,312.8	1,207.7	- 82.0	— 6.2	+	22.6	+ 1.9
2:a " 1931.........	77	l,307.o	1,516.0	1,402.1	— 209. o	— 13.8	—	95.1	— 6.8
l:a » 1932.........	282	5,396.2	6,207.5	5,810.1	- 811.3	- 13.1	—	413.9	— 7.1
2:a » 1932.........	128	1,964.9	2,322.5	2.177.9	— 357.6	- 15.4	—	213.6	— 9.8
l:a kvartalet 1933 ......	62	l,086.o	1,372.4	1,292.7	— 286.4	— 20.9	—	206.7	— 16.0
Exekutiva försäljningar.
Åren 1929 och 1930	13	794.6	846.0	708. o	— 51.4	— 6.1	+	86.6	+ 12.2
l:a halvåret 1931......	17	426.6	517.7	474.8	— 91.1	— 17.6	—	48.2	— 10.2
2:a » 1931.........	58	1,569.8	2,090.4	1,750.1	— 521.1	— 24.9	—	180.8	— 10.3
lia » 1932.........	115	3,558.1	4.904.3	4,168.2	— 346.2	— 7.1	—	610.1	- 14.6
2:a » 1932.........	115	3,767.2	5,623.0	4.607.5	—1,855.8	— 33.0	—	840.3	— 18.2
l:a kvartalet 1933 ......	12	546.8	767.4	649.2	- 221.1	— 28.8		102.9	— 15.9

Tabell 6. Köpeskillingar och taxeringsvärden å under år 1932 samt första kvartalet
1933 lagfaren annan fastighet med taxeringsvärde örn minst 50,000 kronor. —

Sammandrag för hela rikets landsbygd.

Tidpunkt för köpet	Antal fastig- heter	Köpeskil- lingar,	Taxe-rings-värden år 1928,	Taxe-rings-värden år 1933, 1,000 kr.	Över-	eller underpris i hållande till:	för-
1928 års tax.-värden	1933 års tax.-värden
t,000 kr.	1,000 kr.	1.000 kr.	%	1,000 kr.\| X
Åren 1929 och 1930 ...	15	1,004.1	1,184.6	1,204.8	- 180.5	— 18.0	— 200.2	— 19.9
Ira halvåret 1931 ........	8	690.0	663.8	687.4	+ 26.2	-f 3.8	+ 52.6	+ 7.6
2:a » 1931.........	12	1,134.4	1.1H3.7	1,251.6	— 29M	- 2.6	- 117.1	— 10.8
ira » 1932.........	24	1,705.6	1,868.9	1,743.8	— 163.4	— 9.6	— 37.8	— 2.2
2:a » 1932..........	19	1,142.0	1,308. c	1,225.2	— 166.6	— 14.6	— 83.2	— 7; 3
Ira kvartalet 1933 ......	2	115.0	108.0	103.0	4- 7.0	4- 6.1	+ 12.0	+ 10,4

124

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Bilaga 5.

P. M.

rörande beräkning av skattepliktig förmögenhet och dess fördelning
på storleksgrupper vid 1932 års utgång.

I bilaga till bolagsskatteberedningens betänkande, innehållande skattestatistiska
beräkningar av fil. doktorn Tini Jansson, återfinnes å sid. 32
följande tabell, utarbetad på grundval av uppgifter från 1921 års taxering,
vilka erhållits i samband med 1920 års folkräkning:

Förmögenhefcsbelopp om kr.	Antal personer	Beräknad förmögenhet milj. kr.	Medel- förmögenhet kr.	Förmögen-hetsskatt (grund, belopp) tusental kr.	Medel-skattesats ! °/oo
högst 9,000..................	353,841	1.412	4,000	338	0.24
10,000— 19,000..................	129,014	1,767	13.700	511	0.29
20,000— 29,000.................	54,733	1,302	23,800	466	0.36
30,000— 49,000..................	43,534	1,632	37,500	699	0.43
50,000— 99,000..................	27,240	1,843	67,600	961	0.52
100,000— 199,000..................	10,433	1,422	136,000	896	0.63
200,000— 299,000..................	3,031	733	242,000	562	0.7 7
800 000— 499,000..................	2,228	846	380,000	760	0.9 0
500,000— 999,000..................	1.437	987	687,000	1,051	1.07
1,000,000—1,999,000..................	593	820	1,383,000	1,079	1.32
2,000,000—4,999,000..................	279	841	3,016,000	1,354	1.61 I
5,000,000 och högre..................	68	583	8,568,000	1,186	2.03
Samtliga	626,431	14,188	22,649	9,863	0.7 0

Denna tabell gäller förhållandena vid 1920 års utgång. Dess siffror
äro visserligen delvis grundade på en approximativ kalkyl men torde
dock få anses tämligen tillförlitliga.

Förevarande utredning avser att undersöka, i vad mån på grundval
av approximativa kalkyler en motsvarande tabell kan åstadkommas avseende
utgången av år 1932.

Utredningen måste omfatta i huvudsak två moment, det ena fastställande
av hela det förmögenhetshelopp, som kan antagas ingå i 1933 års
taxering, det andra detta belopps fördelning på storleksgrupper.

Det må omedelbart framhållas, att inga som helst exakta nyare uppgifter
till ledning för en sådan beräkning finnas, utan att endast en mycket
summarisk uppskattning kan göras, vars resultat möjligen kan läggas
till grund för en beräkning av den ungefärliga intäkten av skatt i
en eller annan form å förmögenhet, men som eljest lärer böra användas
endast med försiktighet.

125

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 5.

Uppskattning av den skattepliktiga förmögenhetens totalsumma.

I riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1933/1934, intagen
såsom bilaga till årets statsverksproposition, återfinnes ä sid. 12
en tabell utvisande det beräknade utfallet av 1933 års taxering till stat
lig inkomst- och förmögenhetsskatt. I denna tabell beräknas den s. k.
förmögenhetsdelen, d. v. s. 1l<v> av den skattepliktiga förmögenheten, till
210 miljoner kronor, motsvarande en skattepliktig förmögenhet vid 1932
års utgång av 12.6 miljarder kronor. Det läge givetvis nära till hands
att utgå från denna siffra såsom given. Det må emellertid märkas, att
riksräkenskapsverkets berörda kalkyl med hänsyn till sin begränsade
uppgift ingalunda gör anspråk på exakthet i ifrågavarande avseende;
en likartad tendens till höjning eller sänkning gör sig i regel gällande
för de i det taxerade beloppet ingående olika posterna, och med hänsyn
till de summariska uppskattningar, varom vid riksräkenskapsverkets be
räkningar är fråga, är det av mindre betydelse, örn den etla posten räknats
några tiotal miljoner kronor för högt oell den andra några tiotal
miljoner för lågt eller tvärtom.

Nu förhåller det sig så, att grundläggande för hela deri ifrågavarande
beräkningsmetoden är en kalkyl, som företogs för budgetberäkningen i
1923 års statsverksproposition och som avsåg 1922 års taxering. De resultat,
vartill man den gången kom, hava därefter år efter år justerats
med hänsyn till taxeringsresultaten, men en allmän genomgång av hela
utvecklingskedjan med därav följande revision av beräkningsmetoden
har hittills ej varit behövlig. Det må i detta sammanhang erinras, att
siffran för det belopp, som utgör skillnaden mellan å ena sidan inkomst
av fastighet och förmögenhetsdelen och å andra sidan vissa av de ali
männa avdragen, såvitt angar t. o. m. år 1932, med tämlig exakthet kan
erhållas ur statistiken över skattetaxeringarna, att beträffande de allmänna
avdragen viss grund för en noggrannare beräkning finnes, men
att vid fördelning på fastighetsinkomst oell förmögenhetsdel nära nog
varje hållpunkt vid de årliga beräkningarna saknas. En från mera ali
männa utgångspunkter verkställd granskning av de årligen gjorda kalkylerna
med särskild hänsyn till förmögenhetsdelen giver emellertid vid
handen, att anledning synes finnas att vid uppskattning av förmögenhet
ten något frångå den av riksräkenskapsverket antagna siffran. I det följande
skall därför en sådan granskning göras.

Vid 1923 års kalkyl (se bil. 1 till statsrådsprotokollet rörande finansplanen
i 1923 års statsverksproposition) utgick man från en av de s. k.
inkomstskattesakkunniga verkställd approximativ beräkning av förmö
genheter i riket, vilken antogs såväl vid 1920 sorn vid 1922 års slut hava
utgjort 15 miljarder kronor. Därvid förutsattes, att siffran vid 1921 års
slut varit lägre, men att en ökning sedermera förorsakats av höjda vär
den vid 1922 års allmänna fastighetstaxering. En jämförelse med den
här ovan återgivna tabellen utvisar, att (leii verkliga siffran för förmo
genheten vid 1920 års utgång varit 14.2 miljarder kronor (denna siffra
är erhållen direkt ur folkräkningen) och att sålunda, under förutsättning
att siffran vid 1922 års utgång varit densamma som vid 1920 års utgång.
1923 års kalkyl utgick från en förmögenhetssiffra vid 1922 års utgång,
som var cirka O.s miljarder kronor för hög. Detta skulle betyda, att den
beräknade förmögenhetsdelen var cirka 13 miljoner kronor för hög och
— antagligen — fastighetsinkomsten ungefär lika mycket för lag. För
de följande åren hava kalkyler rörande utfallet av taxeringen till stat
lig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställts dels inom finansdeparttfn

126

Särskilda utskottets utlåtande Mr 23. Bilaga 5.

mentet, dels inom riksräkenskapsverket oell dels inom statistiska centralbyrån.
Vid dessa beräkningar — vilkas resultat återfinnas i bifogade
tabell 1 ■-— antogs för 1923 års utgång en förmögenhet å 14.4 miljarder kronor,
en sänkning alltså med 0.6 miljarder, och därefter successivt en höjning
upp till 15.6 miljarder kronor vid utgången av åren 1928, 1929 och
1930 samt slutligen åter sänkning till 13.s miljarder kronor vid 1931 års
utgång och 12.6 miljarder kronor vid 1932 års utgång. Det torde böra
framhållas, att riksräkenskapsverket vid beräkning av förmögenheten
vid 1930 års utgång uttalat, att uppskattningen beträffande 1929 års utgång
sannolikt varit för lag, och att detta varit anledningen till att någon
sänkning ej beräknats med hänsyn till 1930 års utgång. Någon mera
ingående motivering rörande gjorda antaganden beträffande förmögenhetens
storlek bär eljest ej förebragts. Vid sänkningen av siffran för de
senaste åren Ilar hänvisats till kursförluster å aktier m. m.

Utan att uttala mig örn de beräkningar, som under de särskilda åren
sålunda verkställts, anser jag mig äga starkt fog för ett antagande, att
förmögenlietssiffran i verkligheten företett starkare fluktuationer än
dem, från vilka man utgått vid skatteberäkningarna, och att framför
allt en betydligt starkare höjning än till 15.6 miljarder såsom maximum
varit befogad. Redan de mycket ökade taxeringsvärdena under perioden
1920—1932 giva anledning till ett sådant antagande. Taxeringsvärdena å
fastighet i riket uppgingo år 1920 till 12.6 miljarder kronor och 1932 till
19.4 miljarder kronor, en ökning alltså med ej mindre än omkring 7 miljarder
kronor. Fastighet ingår som bekant i den skattepliktiga förmo
genheten med taxeringsvärdet, varför nämnda stegring borde betyda en
mycket stark ökning av förmögenheterna, i synnerhet som det förefaller
som örn för nybyggnader verkställd upplåning huvudsakligen stannat
inom riket. I varje fall synas vid 1932 ars utgång våra tillgodohavanden
på utlandet hava varit större än våra skulder till utlandet (utländska
obligationer i Sverige lärer kunna antagas uppgå till ett belopp, som med
några hundratal miljoner kronor överstiger värdet av svenska obligationer
i utlandet). I den man höjningen av taxeringsvärdena motsvaras
av belåning inom landet bör den vid förmögenhetsbeskattningen i huvudsak
redovisas såsom tillgång (dock kan intecknad fordran i vissa fall redovisas
såsom osäker fordran, vilken ej ingår i förmögenhet). Nu är emellertid
att märka, att en mycket betydande del av saväl berörda summa
taxeringsvärde som motsvarande utlåning ej omedelbart redovisas såsom
förmögenhet hos enskilda. Aktiebolagen representerade exempelvis 1932
ett taxeringsvärde av omkring 4.5 miljarder kronor. En del av detta värde
framkommer vid förmögenhetstaxeringen i form av aktievärden, och här
är det utan tvivel vanligt, att blott en del av taxeringsvärdet går igen i
kursvärdena. I stor utsträckning äro givetvis aktiebolagens fastigheter
belånade, hos andra aktiebolag, hos bankinrättningar, liypoteksinrättningar,
försäkringsföretag m. fl.; i avsevärd utsträckning ligger den som säkerhet
för obligationer, vilka delvis ligga hos enskilda, delvis hos aktiebolag,
delvis hos försäkringsinrättningar, sparbanker m. fl. Vad som sagts om
lån ä aktiebolags fastigheter gäller också i huvudsak lån å enskildas fastigheter.
I många fall ligga dessa lån hos skattefria institutioner, i andra
fall ligga de hos hypoteksföreningar som säkerhet för deras obligationer,
vilka i sill tur ligga dels hos enskilda, dels hos skattefria institutioner,
dels hos kreditinrättningar o. dyl. Även utan förmedling av obligationer
o. dyl. ligga inteckningar i enskildas fastigheter ofta hos kreditinstitu
tioner etc. I ena som andra fallet motsvaras de i stor utsträckning av

127

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 5.

andra personers banktillgodohavanden etc. Uppenbarligen kan det ej
ifrågakomma att närmare utveckla dessa komplicerade förhållanden. Det
må vara tillräckligt att fasthålla, att uppenbarligen en mycket betydande
del av ökningen i fastigheternas taxeringsvärden å 7 miljarder kronor
måste direkt eller indirekt hava påverkat storleken av den skattepliktiga
förmögenheten i riket sedan den tidpunkt — 1920 års utgång — för vilken
en säker siffra för förmögenheten är känd.

Frågan är då, i vad mån de ökade taxeringsvärdena kunna hava motvägts
av andra faktorer. Till belysning framför allt av detta förhållande
återgives här en tabell, upptagande de vid budgetberäkningarna
antagna siffrorna för skattepliktig förmögenhet, sammanställda med ett
antal sifferserier belysande olika förhållanden, som kunna antagas äga
samband med fragen örn förmögenhetens fluktuationer (tabell 2).

Utan att närmare ingå på de sifferserier, som i tabellen återgivits, må
till vissa av dem fogas några anmärkningar.

Vad angar aktievärden, meddelas dylika värden allenast beträffande
aktier å fondbörsens A-lista. Dessa värden förete med säkerhet väsentligen
större fluktuationer än värdena å aktier i andra bolag, ofta av
familjebolagstypen. I deklarationerna äro dessa andra aktier mycket
ofta upptagna till pari oberoende av konjunkturerna. Bland aktier på
A-listan upptogos tidigare även aktiebolaget Kreuger och Tolls participating
debentures. Det kan antagas, att av maximisiffran för aktier på
A-listan — vid 1928 års utgång — 4.7 miljarder kronor, bortåt 1.5 miljarder
voro placerade i utlandet och i mycket ringa utsträckning deklarerades
som förmögenhet i Sverige. Nuvarande värdet å svenska aktier i
utlandet är jämförelsevis mycket obetydligt. Man lärer kunna med sannolikhet
antaga, att av minskningen av värdena å aktier m. m. på Alistan
ej mer än 2 miljarder kronor belöpt på i Sverige befintliga aktier.
Den på skattepliktig förmögenhet i Sverige belöpande minskningen är
väsentligt mindre, dels därför att åtskilliga aktier ägts av andra bolag
eller av skattefria institutioner, dels i någon nian därför att åtskilliga
förmögenheter sjunkit under noll och att minskning under noll ej påverkat
den skattepliktiga förmögenhetens storlek. A andra sidan bör
givetvis ej förglömmas, att värdet å andra aktier än de nu ifrågavarande
veterligen också minskats betydligt, örn ock sannolikt med en väsentligt
mindre siffra än den som gäller de börsnoterade aktierna.

Av värdet å obligationer lärer det kunna beräknas, att i runt tal en
halv miljard kronor för närvarande ligger i utlandet.

Serien av uppgifter å influten arvsskatt avser t. o. m. ar 1928 de belopp,
som vid domstolarna under respektive år influtit för stämplar å bouppteckningar.
För året 1932 angives i stället siffran för arvsskatten å
de bouppteckningar, som det året blivit stämpelbelagda, oavsett örn stämpeln
av de skattskyldiga da betalts eller ej. För åren 1929—1930 angivas
båda siffrorna. Dessa skilja sig något från varandra, men skillnaden mellan
de båda serierna är ej större än att båda serierna för nu ifrågavarande
ändamål kunna avläsas såsom en i huvudsak gemensam serie. Skattesatserna
hava under hela perioden varit praktiskt taget desamma. Såsom av
nedan meddelad utredning framgår kan det antagas, att kvarlåtenskaperna
jämförelsevis likformigt fördelat sig på storleksgrupper under olika år.
I värjo fall kan man helt säkert av sifferseriernas allmänna tendens draga
vissa slutsatser rörande förmögenheternas ändringar (därvid delvis bort
seende från siffran för år 1931, vars storlek rönte inverkan av exceptionella
förhållanden). Man må emellertid ej förestiilla sig. att kvarlåtenskaper

128

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 5.

lias totala belopp varit proportionellt till arvsskatten. Av den se Håres
progressivvitet följer, att den fluktuerar mer än kvarlåtenskaperna. Belysande
är i sådant avseende att emot en kvarlåtenskap ar 1930 (utom
giftorättsandelar) av 390 miljoner kronor svarade en skatt å 17.6 miljö
ner kronor, medan år 1932 mot en kvarlåtenskap å 360 miljoner kronor
svarade ett skattebelopp av allenast 14.6 miljoner kronor. Medan kvän
låtenskapen sålunda minskats med mindre än 10 %, bar skatten minskats
med bortåt 20 %. Det är av vikt att vid bedömande av ifrågavarande sifferserie
beakta dödlighetstalen för respektive år. Bouppteckningarna under
åren omkring 1920 röna betydande inverkan av den stora dödligheten
särskilt i spanska sjukan.

När det nu gäller att draga slutsatser av de anförda siffrorna, är det.
såsom redan framhållits, tydligt, att exakta beräkningar av förmögenheternas
storlek pä grundval av dem äro uteslutna. Men man får av dem
ett bestämt intryck att anledning funnits till väsentligt större höjningar
av förmögenhetssiffrorna för vissa år än som i verkligheten ägt rum vid
skatteberäkningarna. Det är möjligt, att siffran för 1922 års utgång var
för hög, och det är tämligen visst att siffrorna för 1929 och 1930 ars utgång
varit ej obetydligt för låga. I betraktande av den omständigheten,
att fastighetsvärdena företett en alltjämt fortgående stegring, kan det antagas,
att den företagna sänkningen under de två sista åren med 3 miljarder
kronor varit tillräcklig. Slutresultatet skulle emellertid, med utgångspunkt
från att högkonjunkturens siffror varit för låga, bliva att även
siffran för 1932 års utgång är för låg. Det ligger synnerligen nära till
hands att sammanställa siffrorna vid å ena sidan 1922 och 1923 års utgång
och å andra sidan 1932 års utgång, vid vilka tidpunkter aktiekurserna a
fondbörsens A-lista nära överensstämde, därvid likväl beaktande, att fastighetstaxeringsvärdena
sedan 1923 års utgång stigit med 3.6 miljarder
kronor. Emellertid var den antagna siffran för förmögenhet vid 1923 års
utgång måhända några hundratal miljoner kronor för hög. Den slutsatsen
ligger nära till hands, att förmögenhetssiffran vid 1932 års utgång
antagligen överstigit 14 miljarder kronor, utan att man vågar antaga att
den uppgått till 15 miljarder kronor. Det kan i detta sammanhang beaktas,
att siffran för arvsskatt under 1922 utgjorde 14.i miljoner kronor och
under 1923 allenast 12.7 miljoner kronor, men år 1932 14.n miljoner kronor
— låt vara att dessa siffror såsom förut angivits ej varit fullt jämförbara.
Kvarlåtenskaperna under resp. år kunna antagas giva någon föreställning
rörande förmögenheten vid arens slut. Det bör visserligen beaktas, att till
grund för 1922 års bouppteckningsvärden lago fastighetstaxeringsvärden,
som hänförde sig till taxering före år 1922, medan 1922 års högre taxeringsvärden
lago till grund för förmögenhetsberäkningen vid 1922 års utgång.
Denna omständighet motväges dock mer än viii av den högre arvsskatten
1932 och synes därför ej tillräckligt betydelsefull för att föranleda
antagandet att nyss gjorda slutsatser skulle vara att anse såsom vågade.

Det torde böra framhållas, att vissa preliminära siffror rörande förmögenhetens
storlek kunnat erhållas från 1930 års folkräkning. Dessa siffror
avse fem län i mellersta Sverige, nämligen Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Örebro och Västmanlands hill samt städerna i samma län.
En jämförelse med är 1920 giver för dessa läns vidkommande det resultat,
som framgår av tabell 3.

Såsom av tabellen framgår har i städerna genomgående en betydande
ökning av förmögenheterna iigt rum — tillgängliga specialsiffror utvisa
för några städer sänkning, men detta är uppenbarligen undantag — å

129

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 5.

landsbygden än ökning oell än minskning. De fem undersökta länen visa
en genomsnittlig ökning med 7.84 %. Då här ej ingå de största städerna,
som ju representera en mycket stor del av förmögenheterna i riket (enbart
de fem största städerna år 1920 mer än 7« av hela förmögenheten i
riket) och där sannolikt förmögenhetsökningen till 1930 är mest betydande,
är det antagligt, att den procentuella ökningen för riket i dess helhet varit
rätt mycket större, även örn ökningen måhända i någon mån motväges av
minskning på landsbygden i vissa län. Örn det här ovan erhållna procenttalet
för ökningen i de fem länen tillämpas på 1920 års siffra för riket
i dess helhet, 14.2 miljarder kronor, erhålles siffran 15.3 miljarder kronor,
vilken här anföres allenast som ett indicium på att här ovan gjorda antaganden
ej äro osannolika.

Förmögenhetens fördelning gå storleksgrupper.

Kommer så frågan örn förmögenhetens fördelning å storleksgrupper. Det
förhåller sig ju så, att några senare siffror än från 1920 års utgång i dylikt
avseende ej finnas. Däremot förefinnas uppgifter örn kvarlåtenskapernas
fördelning å storleksgrupper från dels åren 1919 och 1920, sammanställda
för lagberedningens räkning, dels åren 1929—1931, sammanställda
för finansdepartementets räkning och i huvudsak återgivna i 1933 års
proposition nr 34, dels året 1932, sammanställda för särskilda utskottets
räkning (se särskild utredning). I tabellerna 4 och 5 meddelas en sammanfattning
av de olika serierna, d. v. s. dels kvarlåtenskaperna för de
olika åren, dels förmögenheterna vid 1920 års utgång. Tabell 4 upptager
procentuellt kvarlåtenskapen respektive förmögenheten i varje storleksgrupp,
medan tabell 5 upptager procenttalen för de olika storleksgrupperna
kumulerade så, att för varje grupp angives det sammanlagda procenttalet
för den och alla de föregående grupperna. I sammanställningarna
angivas även medeltal för å ena sidan kvarlåtenskaperna åren 1919 och
1920, å andra sidan kvarlåtenskaperna åren 1929 t. o. m. 1932; dessa siffror
avse att eliminera tillfälligheter, som kunnat inverka på de särskilda åren.
Då gruppindelningen i de tillgängliga uppgifterna ej är genomgående lika,
har det varit nödvändigt att för grupper över 200,000 kronor sammandraga
tabellerna.

Såsom framgår av dessa tabeller råder i allmänhet en påfallande likformig
fördelning av kvarlåtenskaperna å storleksgrupper under de olika
åren. Detta gäller i stort sett även sifferserierna för åren 1919 och 1920
men däremot i mindre grad serien för 1932, vilken utvisar minskning inom
de högre grupperna. Örn man bortser från den lägsta gruppen, råder en
tydlig överensstämmelse även med siffrorna för förmögenheten vid 1920
års utgång. Ej minst finnes en tämligen god kongruens i avseende å siffrorna
för kvarlåtenskaper under den senaste fyraårsperioden och nämnda
siffror för förmögenheten. Att siffrorna för kvarlåtenskapernas fördelning
under de senaste åren skola något så när överensstämma med siffrorna
för förmögenheternas nuvarande fördelning, är också i och för sig
sannolikt. Dock får man cj förbise, att flera dödsfall i genomsnitt inträffa
inom de äldre årsklasserna, vilka ofta hava något större förmögenhet. I
förbigående må anmärkas, att erfarenheterna från Stockholm, varest
dödsbobehållningarna metodiskt jämföras med deklarationernas förmögenhetsuppgifter,
i stort sett lära visa en så god överensstämmelse mellan lormögcnhelstaxcringcn
och boupptecluiingsvärderingen, att anledning till
efterbeskattning av förmögenhet endast sällan föreligger.

Milling lill riksdagens protokoll 1933. II sami. Nr 23.

130 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 5.

Nu förhåller det sig, såsom nyss anförts, så, att 1932 års siffror visa en
minskning inom de högre förmögenhetsgrupperna. Sammanställes detta
förhållande med de osedvanligt höga siffrorna i motsvarande grupper för
år 1931, kan man emellertid ej helt komma ifrån att möjligen tillfälliga
förhållanden i sin mån medverkat till att en sådan minskning kommit till
synes. Det finnes knappast tillräcklig anledning antaga, att de största
förmögenheterna i allmänhet relativt sett minskats så avsevärt mycket
mer än de övriga som 1932 års siffror närmast giva vid handen. Det synes
ej oberättigat att alltjämt fästa rätt stort avseende vid medelsiffrorna
för de senaste fyra åren, vilka ju också i sin mån påverkas av 1932 års
exceptionella siffror. Tänker man sig nu den lägsta gruppen av kvarlåtenskaper
reducerad med hänsyn till att däri inräknas lösören o. dyl., så
blir överensstämmelsen mellan kvarlåtenskapernas fördelning under åren
1929—1932 och förmögenheternas fördelning 1920 än tydligare. Detta
skulle, såsom förut antytts, kunna antagas betyda, att de stora förmögenheterna
1932 vid förmögenhetstaxeringen betytt relativt sett något mindre
än 1920. Man lärer det oaktat ej kunna komma längre än att stanna vid
en mera allmänt hållen slutsats att någon tydlig tendens till ändring av
förmögenhetsfördelningen mellan 1920 och 1932 ej kan påvisas.

Slutsatser.

Yad angår summa skattepliktig förmögenhet vid 1932 års utgång har
jag i det föregående kommit till det resultatet, att denna kan antagas hava
överstigit 14 miljarder kronor men ej torde böra antagas hava uppgått
till 15 miljarder kronor. Vid det förhållande att den proportionella fördelningen
ej kan anses hava påtagligt avvikit från 1920 års siffra, 14.2
miljarder kronor, ligger det sålunda nära till hands att överhuvudtaget
hänvisa till tabellen för nämnda år såsom sannolikt med tillräcklig noggrannhet
utvisande den ungefärliga fördelningen av förmögenheterna vid
1932 års utgång. Vilka siffror man än utgår från beträffande sistnämnda
år, måste en viss felmarginal antagas. Därför synes man vid eventuella
kalkyler rörande förmögenhetsbeskattningen i Sverige lämpligen kunna
utgå från ovanberörda tabell och förutsätta, att det resultat som på grund
därav kan erhållas kan vara behäftat med visst fel. Med hänsyn till den
tendens till minskning av de större förmögenheterna, som kan utläsas av
1932 års kvarlåtenskaper, synes det vara anledning att något minska sådana
på grundval av tabellen erhållna siffror, som röna särskild inverkan
av de högre förmögenhetsskikten.

Stockholm den 9 maj 1933.

Carl W. U. Kuylenstierna.

Tabell 1, utvisande beräkningar angående taxeringarna till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1922—1933 enligt

statsverkspropositionerna.

												1933
	1922	1923	1924	1925	1926	1927	1928	1929	1930	1931	1932	(samtliga siffror uppskatt.)
\| Inkomst av fastighet: 1. Jordbruksfastighet.......................	541.1 202.6	417.5 190.0	413.1 175.0	411.8 195.6	435.2 207.6	446.6 211.8	454.4 224.3	442.0 276.0	434.6 288.0	413.9 300. o

Summa	743.7	607.6	588.1	606.9	642.8	658.4	678.7	718.0	722.6	713.0	634.0	595.0
Inkomst av rörelse m. m. .................. Inkomst av tjänst m. m...................... 1 Inkomst av kapital .........................	893.7 4,030.3 557.0	785.6 3,334.1 382.6	830. o 3,269.0 385.2	832.6 3,385.4 419.2	861.6 3,461.4 433.2	885.7 3,539.8 449.7	933.8 3,602.8 481.5	908. o 3,770.8 427.2	1,009.7 3,992.0 443.2	953.8 4,093.9 465.0	775.4 3,973.1 419.6	660.0 3,650.0 335.0
Summa uppskattad inkomst	6.224.7	5,109.8	5,072.3	5,244.1	5,398.9	5,533.6	5,696.8	5,824.0	6,168.4	6,226.6	5,802.7	5,240.o
Avdrag: 1. Allmänna avdrag vid taxeringen till kommunal inkomstskatt............ 2. Kör allmänna skatter ..................	272.6 510.0	218.8 500. o	221.3 345.0	229.6 296.0	238.2 300. o	242.6 325.0	246.4 337.0	166.4 353.0	174.» 369.0	183.0 373.0	192.7 383. l	204.0 362.0
3. Övriga vid taxeringen till kommu-nal inkomstskatt ej åtnjutna av-drag .......................................	50. o	45.0	45.o	40.0	40.o	40. o	40.0	20 o	20. o	20.0	27.0	30. o
Summa avdrag	832.6	763.8	611.3	565.6	578.2	607.6	623.4	539.4	563.9	576.0	602.8	596.0
Taxerad inkomst	5,392.1	4,346 o	4,461.0	4,678.5	4,820.7	4926.0	5,073.4	5,284.0	5,604.5	5,650.6	5,199 o	4,644o
\| 7«o av den skattepliktiga förmögenheten	225 0	250, o	240.0	240 o	247.0	250.0	255.0	260 o	260 o	260 0	230o	210.0
Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxe-rat belopp ................................... { Utnyttjade ortsavdrag ........................	5,617.1	4,596.0 2,583. l	4,701.0 2,635.4	4.918.6 2.726.6	5,067.7 2,782.0	5.176.0 2,827.6	5,328.4 2,867.1	5,544.6 2,853.3	5,864.5 2,944.2	5,910.6 2,975.o	5,429.9 2,870.8	4.854.0 2.600.0
Beskattningsbart belopp .....................	—	2,012.o	2,065.0	2,191.0	2,285.7	2,348.4	2,461.3	2,691.3	2,920.3	2,9356	2,569 l	2,254 o

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 5.

132

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 5.

Tabell 2, utvisande den beräknade skattepliktiga förmögenheten enligt de för statsverkspropositionerna
verkställda uppskattningar, jämte uppgifter rörande förhållanden, som
kunna belysa dessa uppskattningars riktighet.

	1920	1921	1922	1923	1924	1925	1926	1927	1928	1929	1930	1931	1932
Vid budgetberäkningarna uppskattad skatteplik-tig förmögenhet vic resp. års utgång (siffran vid 1920 års utgång från folkräkningen), miljar-der kr......................	14.2	13.5	15.o	14.4	14.4	14.8	15.0	15.3	15.6	15.6	15.6	13.8	12.6
Taxeringsvärden å skatte-pliktig fastighet vid resp. års utgång, mil-jarder kr.: jordbruksfastighet......	5.6	6.1	6.5	6.5	6.5	6.5	6.5	6.5	6.5	6.5	6.5	6.5	6.5
annan fastighet .........	7.0	7.5	9.o	9.3	9.5	9.s	10.o	10.3	11.3	11.6	12.0	12.5	12.9
Summa	12.6	13.6	15.6	15.8	16.0	16.3	16.6	16.8	17.8	18.1	18.6	19.o	19.4
Affärsbankernas inlå-ningsräkningar vid ut-gången av resp. år, mil-jarder kr................	5.1	4.9	4.3	3.9	3.7	3.5	3.5	3.5	3.4	3.5	3.6	3.6	3.6
Insättarbehållning i en-skilda sparbanker vid utgången av resp. år, miljarder kr............	2.0	2.1	2.2	2.4	2.4	2.5	2.6	2.7	2.8	2.9	3.0	3.1	3.1
Insättarbehållning i post-sparbanken vid utgån-gen av resp. år, mil-jarder kr...................	0.1	0.1	0.1	O.i	O.i	0.2	0.2	0.2	0.2	0.3	0.3	0.4	0.4
Effektiva beloppet av å Stockholms fondbörs’ A-lista noterade aktier vid utgången av resp. år, miljarder kr.......	2.7	2.1	1.7	1.7	2.1	2.3	2.5	3.0	4.7	4.5	4.2	2.4	1.4
(Motsvarande nominella belopp)..................... Sammanlagda oamorte-rade beloppen av sven-ska obligationer enligt Svensk Obligationsbok vid utgången av resp. år, miljarder kr.......	(1.9)	(1.9) 4.1	(1.8)	(1.9)	(1.8) 4.6	(1.7)	(1-6)	(1.6) 4.8	(1.9)	(2.1)	(2.2)	(2.3) 4.9	(1.7)
Genom domstolarna in-fluten arvsskatt resp. år, miljoner kr.............	15.8	16.9	14.1	12.7	15.1	15.5	15.1	15.1	16.7	17.7	17.3	20.9
Uträknad arvsskatt för vid domstolarna stämpel-belagda boupptecknin-gar resp. år, miljoner kr............................										17.7	17.6	20.8	14.6
Kvarlåtenskap (giftorätts-andelar ej inbegripna) enligt resp. år stämpel-belagda boupptecknin-gar, miljoner kr. ......	342.4									404.5	390. o	450.0	362.7
Antal döda på 1,000 av medelfolkmängden resp. år ..................	13. so	12.40	12.79	11.41	11.90	11.73	11.77	12.70	12.02	12.19	11.70	12.5 2

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 5,

133

Tabell 3. Preliminära siffror från 1930 års folkräkning rörande förmögenhetens
storlek vid 1930 års utgång i nedan angivna län, jämförda med motsvarande siffror

från 1920 års folkräkning.

Län	19 2 0 1,000-tal kronor	19 3 0 1,000-tal kronor	Ökning resp. minskning 19 3 0 i % av 1920 års siffror
Lands- bygd	Städer	Summa	Lands- bygd	Städer	Summa	Lands. bygd	Städer	Summa
Stockholms 1 ...	557,553	165,830	723,383	562,918	301,010	863,928	+ 0.96	+ 81.52	4-19.48
Uppsala .........	204,319	138,650	342,969	179,983	159,100	339,083	— 11.91	+ 14.76	— 1.18
Södermanlands	309,637	130,782	440,419	326,969	144,966	471,935	+ 5.60	+ 10.85	+ 7.16
Örebro .........	324,382	127,148	451,530	316,671	155,916	472,587	— 2.38	-f 22.63	-j- 4.66
Västmanlands	219,962	107,000	326,962	210,015	106,837	316,852	— 4.52	— 0.15	— 3.09
Summa	1,615,853	669.410	2,285,263	1,596,556	867,829	2,464.385	— 1.18	+ 29.84	+ 7.84

Tabell 4, utvisande kvarlåtenskapens respektive förmögenhetens fördelning på
storleksgrupper för angivna år i procent av hela kvarlåtenskapen respektive förmögenheten.
1 2

Storleksgrupper	1919 %	1920 %	Medeltal 1919 — 1920 %	1929 o/ /o	1930 °/ ''O	1931 %	1932 %	Medeltal 1929— 1932 %	Förmögen-het sl/ia 1920 %
0—	9,900	20.26	21.96	20.97	15.87	15.39	15.16	17.21	15.7 3	9.96
10,000—	20,000	10.88	12.oo	11.33	12.75	12.63	12.32	14.59	13.01	12.4 5
20,000 —	30,000	6.41	7.26	6.77	8.os	7.64	7.62	8.44	7.93	9.18
30,000—	50,000	7.50	7.26	7.39	9.59	9.08	8.91	10.98	9.58	11.50
50,000—	100,000	8.78	9.88	9.28	11.48	11.67	10.88	12.57	11.47	12.99
100,000—	200,000	9.01	7.86	8.53	10.34	9.78	8.33	10.68	9.71	10.02
200,000—	1,000,000	17.21	14.46	16.04	20.74	20.98	15.19	16.59	18.80	18.09
1,000,000—		20. oo	19.89	19.7 4	11.65	12.88	22.0 9	8.99	14.2 7	15.82
	Summa	100. oo	100.oo	100. oo	100 00	1OO.00	100 o o	1OO.00	lOO.oo	100 00

Tabell 5, utvisande kvarlåtenskapens respektive förmögenhetens fördelning på
storleksgrupper för angivna år i procent av hela kvarlåtenskapen respektive förmögenheten
med procenttalen kumulerade för samtliga storleksgrupper t. o. m.

det angivna gränsbeloppet.2

Storleksgrupper	1919 %	1920 %	Medeltal 1919— 1920 %	1929 %	1930 %	1931 0/ o	1932 O/	Medeltal 1929— 1932 %	Förmögen-het 8l/l2 1920 °/ ''o
0— 9,900 .........	20.2 6	21.96	20.9 7	15-37	15.39	15.16	17.21	15.73	9.95
0— 20,000.........	31.09	33.96	32.30	28-12	28.02	27.48	31.80	28.7 4	22.40
0— 30,000.........	37.50	41.21	39.07	36.20	35.66	35.10	40.24	36.67	31.58
0— 50,000........	45.oo	48.4 6	46.46	45.7 9	44.7 4	44.01	51.17	46.26	43.08
0— 100,000.........	53.7 8	58.29	55.6 9	57.27	56.41	54.8 9	63.7 4	57.7 2	56.07
0— 200,000.........	62.7 9	66.16	64.22	67.01	66.19	62. 7 2	74.4 2	67.43	66.09
0—1,000,000.........	80. oo	80.61	80.2 e	88.35	87.12	77.91	91.01	85.73	84.18
Samtliga grupper...	lOO.oo	lOO.oo	lOO.oo	lOO.oo	lOO.oo	lOO.oo	lOO.oo	lOO.oo	lOO.oo

1 Sundbyberg och Lidingö hava överflyttats från landsbygd till städer linder perioden.

2 Samtliga kolumner utom den sista avse kvarlåtenskap.

134

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Bilaga 6.

P. M.

med redogörelse för undersökning angående under senare år inträdda
ändringar i jordbrukarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Efter hemställan av riksdagens särskilda utskott har Kungl. Maj:t genom
beslut den 31 mars 1933 uppdragit åt undertecknad att verkställa undersökning
angående under senare år inträdda ändringar i jordbrukarnas förmögenhetsförhållanden
samt angående jordbrukets räntabilitet inom
vissa kommuner i riket. Undersökningen, som borde företagas på grundval
av självdeklarationer och andra handlingar, avseende 1929 och 1932
års taxeringar, skulle omfatta följande tjugufyra kommuner, nämligen
inom Östergötlands län:

Bjälbo, Örberga, Svanshals, Lillkyrka, Skeda och Kuddby;
inom Malmöhus län:

Hemmesdynge, Önnarp, Bösarp. Vellinge, Asmundtorp, Björka och
Norra Börum;
inom Skaraborgs län:

Hällum, Söne, Hovby, Medelplana och Saleby;
inom Västmanlands län:

Björskog, Medåker och Dingtuna;
inom Gävleborgs län:

Järbo och Årsunda; samt
inom Västerbottens län:

Lövånger.

Tillika förordnade Kungl. Maj:t med stöd av 56 § 1 mom. taxeringsförordningen
den 28 september 1928, att i sagda författningsrum omförmälda
deklarationer och andra handlingar, avseende 1929 och 1932 års
taxeringar, skulle beträffande nämnda kommuner utlämnas till undertecknad
för berörda statistiska bearbetning.

Ifrågavarande undersökning utgör delvis en fortsättning av en av 1930
års riksdags särskilda utskott föranstaltad undersökning angående
skattebelastningen å olika slag av jordbruk inom skilda delar av landet,
vilken undersökning grundade sig på 1929 års taxeringsmaterial för samma
tjugufyra kommuner, varom nu är fråga. Sistnämnda undersökning,
därom redogörelse återfinnes i förenämnda särskilda utskotts utlåtande
nr 2 sid. 182 ff., åsyftade visserligen i första band att belysa beskattningen
av jordbruk och jordbruksinkomst, men meddelade i sammanhang
därmed vissa uppgifter rörande jordbrukarnas inkomst- och
förmögenhetsförhållanden. En undersökning rörande förskjutningarna

135

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga (i.

under senare år härutinnan tiar fördenskull ansetts böra lämpligen föietagas
med utgångspunkt från den år 1930 vidtagna undersökningen, då
därigenom denna utrednings resultat kunna i viss utsträckning utnj ttjas
för belysning av de förhållanden, varom nu är fråga.

Förutom 1929 års taxering avser förevarande undersökning taxeringen
år 1932. Undersökningen erhåller sålunda formen av en jämförelse mellan
åren 1931 och 1928 i fråga örn jordbrukarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden.
Av nämnda år betecknar 1928 ett jämförelsevis gott ar
för jordbruket, medan år 1931 de ekonomiska konjunkturerna föi denna
näringsgren som bekant voro ogynnsamma.

Ehuru resultaten av den tidigare bearbetningen av 1929 års taxeringsmaterial
kunnat utnyttjas vid ifrågavarande undersökning, har nämnda
taxeringsmaterial, d. v. s. de för berörda års taxering för inkomst och förmögenhet
avlämnade deklarationer och andra handlingar ävensom
samma års fastighets- och inkomstlängder måst i sin helhet ånyo
genomgås. Beträffande 1932 års taxering har motsvarande material
legat till grund för undersökningen. Börande jordbruksfastighets
areal m. m. har i en del fall komplettering måst ske med uppgifter i 1928

års fastighetslängder. , , . .

Givet är, att vissa brister och ojämnheter vidlåda det material, varpa
undersökningen baserar sig. Någon gång har från bearbetningen mast
uteslutas skattskyldig, för vilken otillräckliga eller uppenbart felaktiga
uppgifter förelegat. I allmänhet har emellertid materialet mast tågås
för gott i befintligt skick. Därest beskattningsnämnd avvikit från i deklaration
lämnade uppgifter, har beskattningsnämndens beräkning lagts
till grund för statistiken.

De kommuner, utredningen avser, äro, enligt vad redan uttalades i redogörelsen
för 1930 års undersökning, typiska jordbrukskommuner,
belägna inom representativa bygder i Skåne, i Östergötland och \ Östergötland,
i Mälardalen, i Gästrikland och i Västerbottens kustland De
flesta kommunerna äro små, och har valet av desamma skett med tanke
på att erhålla i görligaste mån enhetligt jämförelsematerial och att ulinka
hålla detta inom måttliga gränser. Vissa allmänna uppgifter angående
kommunerna i fråga lämnas i omstående tabell.^

Rörande sättet för undersökningens genomforande ina anföras följande.

De undersökningsresultat rörande 1929 års taxering, som framkoinmi
vid 1930 års utredning, hava huvudsakligen utnyttjats i tabell 1. Nämnda
tabell angiver beträffande ifrågavarande kommuner jordbruksfastigheternas
storlek och avkastning ävensom jordbrukarnas skulder, behalina
förmögenhet och till kommunal inkomstskatt taxerade inkomst enligt
1932 och 1929 års taxeringar. Samtliga siffror rörande sistnämnda ars
taxering äro hämtade ur redogörelsen för förenämnda undersökning. 1
motsats till tabellerna 2—4, som omfatta blott de jordbruk, vilka under arén

1928_1931 innehafts av samma ägare och brukare, avser ifrågavarande

tabell alla jordbrukare i kommunen respektive år. Uteslutits hava dock
sådana icke-deklaranter, beträffande vilka vederbörande nämnd ej verkställt
uppskattning av förmögenheten. Personer, som icke varit mantalsskrivna
i kommunen i fråga, samt andra skattskyldiga ån fysiska persöner
och oskiftade stärblnis (såsom aktiebolag, kyrkoråd lii. fl.) laiva ej
heller medtagits.

136

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6,

	Folkmängd
Kommuner	den	den
	1 jan.	1 jan.
	1929	1932
1	2	8
Östergötlands län. Bjälbo (Göstrings hd	717	707
Örberga (Dals hd)	656	653
Svanshals (Lysings lid	95C	9
Lillkyrka (Åkerbo hd	166	15
Skeda (Hanekinds hd	1,422	1,397
Kuddby (Björkekinds
hd) ....................	1,218	1,16
Malmöhus län. Hemmesdynge (Vem-menhögs hd) .........	401	400
Önnarp (d:o) ............	374	355
Bösarp (Skytts hd) ...	560	517
Vellinge (d:o)............	1,653	1,7
Asmundtorp (Rönne-bergs hd)...............	1,268	1,
Björka (Färs hd) ......	178	1
Norra Rörum (Frosta hd) .....................	928	9
Skaraborgs län. Hällum (Barne hd) ...	278	27
Söne (Kållands hd) ...	469	47
Hovbv (Kinnefjärdings hd) .....................	616	601
Medelplana (Kinne hd)	1,009	1,006
Saleby (Skånings hd)	1,352	1,302
Västmanlands län. Björskog (Åkerbo hd)	1,451	1,44
Medåker (d:o)...........	1,164	1,06
Dingtuna (Tuhundra hd) .....................	1,744	1,71
Gävleborgs län. Järbo (Gästr. lis v. tig)	2,334	2,
Årsunda (Gästr. Ls ö. tig) .....................	2,128	2,129
Västerbottens län. Lövånger (Nysätra tlg)\|	4,619	4,612

	V	i d jo	r d b r u	k s r ä k	ning	en å	r 19	2 7
	areal land, hektar		antal husdjur
åker	skogs- mark	äng o övrig	\| summa	hästar	nöt	j lår	svin	höns
	I mark	1
4	1 s	6 i	7	8	9	10	11	12
1,802	i 74	! j 343	2,21	241	973	5f	422	1,881
1,65''	17	277	1,94	214	834	17	1 273	1,336
1,941	538	543	3,027	234	1,211	lie	371	2,318
31c	29	331	67	54	264	32	47	378
2,54C	2,865	1,767	7,17-	406	1,903	406	509	3,515
2,663	1,687	815	5,165	374	1,710	183	348	2,516
807		61		156	959	14	711	1,770
514		42	556	99	374	9	606	1,573
1,401	—	43	1,444	237	924	18	1,018	3,219
1,376	—	218	1,594	258	1,029	30	788	4,417
1,997	6	207	2,21	370	1,445	86	1,220	4,055
269	464	247	9	31	145	20	100	454
1,172	4,367	1,088	6,627	270	1,029	175	1,060	3,696
982	—	162	1,1	105	458	93	199	812
803	398	560	1,761	153	585	129	338	2,033
1,391	50	140	1,581	178	848	78	294	2,521
781	1,091	393	2,265	115	556	45	175	856
3,605	32	333	3,97	558	1,961	378	874	5,693
3,403	1,196	480	5,07	393	1,778	14	363	2,217
2,371	3,377	420	6,1	279	1,285	23	330	,907
4,103	2,893	913	7,	556	2,196	126	655 3,607
1,907	8,983	3,220	14,11	305	1,870	651	317 1,487
2,810	12,629	4,441	19,	384	1,936	481	353 1	,593
4,965	30,930	16,030	51,92	698	3,828	1,753	658	793

antal

bruk nin delar 18 -

156

104

138

183

104

150

169

316

300

800

137

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. bilaga G.

I tabellen har skilts mellan ägare och brukare av jordbruksfastighet.

Kategorien »ägare» inbegriper både den ägare, som själv brukar sin
fastighet, och den, som utarrenderar densamma.

Även örn de i tabell 1 meddelade uppgifterna i viss grad belysa förskjutningarna
rörande jordbrukarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden
vid 1932 års taxering i jämförelse med 1929 års taxering, måste
dock i åtskilliga fall sammanställningen i fråga giva mindre riktiga resultat,
enär — som nämnts — i tabellen medräknats var och en som respektive
år idkat jordbruk i kommunen, oavsett örn så varit fallet båda åren.
En noggrann undersökning rörande förskjutningarna i berörda avseende
under senare år måste emellertid hänföra sig till jordbruk, som hela tiden
innehafts av samma person. Utöver den jämförelse, som vidtagits i tabell
1, hava därför sammanställts uppgifter rörande de jordbruk, som
under tiden 1928—1931 innehafts av samma ägare eller brukare. Berörda,
synnerligen detaljerade sammanställningar hava bland annat med hänsyn
till sin vidlyftighet ansetts icke böra i sin helhet publiceras, men
återgivas de huvudsakliga i desamma förekommande uppgifterna i tabellerna
2—i. Nämnda tabeller avse alltså de personer, som under angivna
tid ägt och brukat eller ock enbart ägt eller enbart brukat samma jordbruksfastighet.
Till mera oväsentliga avvikelser rörande brukningsförhållandena
har dock ej tagits hänsyn, såsom örn något mindre område
frånsålts eller dylikt. Vissa fall, där en jämförelse förryckes av erhållet arv
eller dylikt, hava uteslutits. Tabellerna gälla blott de jordbrukare, som avgivit
självdeklaration. Personer, som icke varit mantalsskrivna i kommunen,
liksom andra skattskyldiga än fysiska personer och oskifta dödsbon
hava uteslutits. Anmärkas må, att i vissa fall fråga blir örn en något
annan tidsperiod än 1928—1931, nämligen då deklaration hänför sig till
räkenskapsår, som icke sammanfaller med kalenderår.

Tabell 2 avser att belysa förskjutningarna i jordbrukets inkomstförhållanden
under ifrågavarande tid. I tabellen har skilts emellan ägare med
fastigheten under eget bruk (A), ägare med fastigheten utarrenderad (B)
samt brukare (C). Därjämte hava jordbrukarna i förstnämnda och sistnämnda
kategori fördelats i fem grupper efter åkerarealens storlek, nämligen -

grupp I åkerareal
» II
» III *

» IV

t. o. m. 5 hektar

över 5 t. o. m. 10 »

» 10 t. o. m. 30 »

» 30 t. o. m. 50 »

» V »

50 »

Full motsvarighet förefinnes i allmänhet icke mellan ägare, som utarrendera
sin fastighet, och brukare, beroende bland annat på att, i enlighet
med vad angivits, vissa skattskyldiga uteslutits vid undersökningen
eller att jordbrukare, som hänförts till kategorien »ägare med fastigheten
under eget bruk», delvis kunna utarrendera sin jord. Tabellen upptager
bland annat jordbruksfastighets åkerareal och taxeringsvärde, varjämte
i syfte att utmärka i vad mån å fastigheterna i fråga finnes skog
angivits sammanlagda beloppet av skogsmarksvärde och skogsvärde i
absoluta tal samt i procent av hela taxeringsvärdet. Uppgifterna örn
åkerareal äro hämtade från deklarationerna, vilka dock, där så varit erforderligt,
kompletterats med uppgifter från 1928 års fastighetslängder.
Siffrorna rörande jordbruksfastighets taxeringsvärde hava erhållits ur
fastighetslängderna. Av tabellen framgår vidare nettointäkten av olika

138 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

förvärvskällor enligt 1932 oell 1929 års taxeringar. Vid beräkning av
nettointäktens storlek för respektive grupper har hänsyn även tagits till
underskott, där dylikt förekommit. Vissa speciella uppgifter lämnas angående
nettointäkten av jordbruksfastighet, därvid bland annat närmare
undersökts vilka förskjutningar inträtt i fråga örn dylik intäkt dels för
respektive grupp i dess helhet, dels i viss utsträckning för jordbrukarna
inom varje grupp.

Uppgifter lämnas slutligen beträffande den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten.

Tabellerna 3 och i lämna material för bedömande av jordbrukarnas
förmögenhetsförhållanden. I de tryckta tabellerna har med hänsyn till
förmögenhetsuppgifternas konfidentiella natur siffror rörande de särskilda
arealgrupperna uteslutits, utom såvitt angår resultaten för de olika
landsdelarna, beträffande vilka emellertid av liknande hänsyn ett par
sammanslagningar måst göras.

Tabell 3 upptager förmögenheten i absoluta tal, därvid särskilt redovisas
olika slag av tillgångar, ävensom sammanlagda beloppen av tillgångar
och av skulder. Observeras kan, att skillnaden mellan tillgångar och
skulder icke alltid är lika med den angivna siffran för behållningen, beroende
på att för de fall. då skulder överstiga tillgångar, vid beräkning
av behållningen hänsyn icke tagits till överskjutande beloppet. Värdesiffrorna
rörande i förmögenheten ingående jordbruksfastighet överensstämma,
vad bland annat ägare med fastigheten under eget bruk angår,
icke alltid med siffrorna i tabell 2 beträffande jordbruksfastighets taxeringsvärde.
beroende på att sistnämnda siffror avse även sådan fastighet
eller del av fastighet, som vederbörande brukar men icke äger.

Tabellen angiver tillika antalet hästar, nöt, får, svin och höns. Siffrorna
äro hämtade från uppgifterna i jordbruksbilagan rörande kreatursbesättningens
storlek och avse sålunda antalet kreatur i medeltal år 1931
respektive år 1928. Därest dylika uppgifter saknats, hava motsvarande
uppgifter för förmögenhetsberäkningen lagts till grund. Ifrågavarande
siffror, som icke kunna göra anspråk på full tillförlitlighet, äro bland annat
i det avseendet av intresse, att de belysa i vad mån förskjutningarna
i värdet av levande inventarier äro att hänföra till förändringar i kreatursstockens
storlek.

Tabell i avser att närmare belysa förskjutningarna i förmögenheten
vid 1932 års taxering i jämförelse med 1929 års taxering. Därvid har angivits
icke blott vilka förändringar inträtt för respektive kategori i dess
helhet utan även till någon del de olikheter, som kunna förefinnas emellan
jordbrukarna i en och samma grupp.

Vid tabellernas utnyttjande bör iakttagas, att vissa kommuner kunna
förete egendomligheter, som göra, att man med särskild försiktighet måste
behandla de siffror som avse nämnda kommuner. Inom Medelplana kommun
representera ett par skattskyldiga en mycket stor del av inkomsten
och förmögenheten. Vid 1930 års undersökning saknades förmögenhetsuppgifter
beträffande en mycket betydande skattskyldig i nämnda kommun.
Beträffande denna kommun komma därför förskjutningar till synes,
som ej motsvara verkliga förhållandena. I Björka kommun äges
omkring hälften av jordbruksfastigheten av i annan kommun bosatt person,
som ej deklarerat förmögenhet i Björka. Även andra kommuner

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 139

kunna förete vissa egendomligheter, om vilka kan erhållas en viss föreställning
genom studium av specialuppgifter i de olika tabellerna.

Vad härefter angår resultatet av utredningen måste helt allmänt varnas
för att av densamma draga alltför långt gående slutsatser. Materialet
är begränsat och i vissa avseenden bristfälligt, beroende på dåliga
deklarationer o. dyl., men allmänna slutsatser torde dock kunna dragas av
detsamma, då tendensen i stor utsträckning är likartad.

Tabell 1 kan knappast anses giva en representativ jämförelse mellan
åren 1928 och 1931, då antalet deklaranter för de båda åren varit väsentligen
olika och avgångna eller nytillkomna beskattningsföremål kunna
utöva en betydande inverkan på siffrorna. Såsom exempel må hänvisas
till siffran för behållen förmögenhet i Medelplana, som höjts från 1.4 till
2.9 miljoner kronor på grund av att vissa uppgifter vid 1930 års undersökning
saknades rörande 1928 års förhållanden, medan sådana nu finnas
tillgängliga för år 1931. Denna siffra påverkar i sådan grad totalsiffran
för kommunerna i Svealand och Götaland, att denna utvisar en ökad behållen
förmögenhet, under det att utan nämnda siffra resultatet skulle
blivit en minskning. Att såväl skulder i procent av jordbruksfastighetens
taxeringsvärde som behållen förmögenhet i procent av nämnda värde
väsentligt växlar i de olika kommunerna visa kolumnerna 12 och 13 i
tabell 1. Siffrorna förete i sådant avseende i huvudsak likartad tendens
åren 1928 och 1931. När det åter gäller att få fram jämförelsen mellan
dessa båda år, äro de följande tabellerna av väsentligt större värde.

Tabell 2 innehåller, såsom av det förut anförda framgår, uppgifter rörande
samma skattskyldiga åren 1931 och 1928. Uppgifter från 1932 års
respektive 1929 års taxeringar rörande nettointäkten av jordbruksfastighet
i procent av fastighetens taxeringsvärde för dels ägare med fastigheten
under eget bruk. dels brukare framgå av följande sammanställning:

		Ägare	Brukare			Ägare	Brukare
		1932	1929	1932	1929			1932	1929	1932	1929
Bjälbo	Ögl. 1.	2.6	4.2	2.2	3.1	! Norra Rörum Mlm.l.	6.7	9.4	4.3	2.2
Örberga	3.6	4.7	1.4	1.9	Hällum	Skarab. 1.	5.6	6.o	2.8	3.6
Svanshals	»	1.5	2.8	1.8	4.0	Söne	»	4.8	7.3	4.6	13.1
Lillkyrka	»	3.7	7.S	0.3	2.4	; Hovby	»	5.4	7.2	4.8	5.0
Skeda	»	4.1	4.8	3.4	2.7	Medelplana	»	— 2.6	3.2	4.4	3.9
Kuddby	»	1.2	2.4	2.8	3.0	Saleby	»	7.2	8.7	4.2	5.2
Hemmesdynge Mim. 1.	1.2	3.0	0.9	3.6	'' Björskog	Västm. 1.	4.6	5.2	5.6	6.3
Önnarp	»	2.1	3.3	— 0.2	0.9	Medåker	»	7.5	8.6	7.0	6.1
Bösarp	»	1.8	4.7	O.S	1.5	Dingtuna	»	5.1	5.9	4.6	4.9
Vellinge	»	2.5	4.7	1.4	2.3	Järbo	Gävle!). 1.	6.7	9.8	7.7	7.3
Asmundtorp	»	2.1	2.3	1.1	1.6	Årsunda	»	. 3.4	4.3	4.6	6.9
Björka	»	6.4	6.0	3.5	5.o	Lövånger	Västerb. 1.	11.8	17.0	14.6	12.6

Av denna sammanställning framgår att jordbruksfastighetens räntabilitet
är beträffande såväl ägare som brukare väsentligen sämre i de undersökta
kommunerna i allmänhet i Östergötlands oell Malmöhus län än
i övriga kommuner.

Att den genomsnittliga räntabiliteten för såväl ägare som brukare sjunkit
från 1928 till 1931 framgår jämväl av nämnda sammanställning men
framgår med än större tydlighet av följande tabell, som visar den pro -

140 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

centuella förskjutningen av nettointäkten av jordbruksfastighet mellan
de båda åren samt tillika motsvarande förskjutning i fråga örn intäkter
av samtliga förvärvskällor:

	Intäkt av jord-bruks-fastighet %	Intäkt av samtliga förvärvs-källor %		Intäkt av jord-bruks-fastighet %	Intäkt av samtliga förvärvs-källor %
Bjälbo ........................	— 35.4	— 28.0	Norra Rörum ...............	— 27.2	— 14.2
Örberga ....................	— 9.8	— 2.5	Hällum........................	— 9.5	— 8.1
Svanshals... ................	— 32.3	— 28.8 ;	Söne .........................	— 31.0	— 26.0
Lillkyrka....................	— 55.6	— 46.1	Hovby ........................	— 19.6	— 4.1
Skeda ........................	+ 0.8	— 3.1	Medelplana ..................	— 128.2	— 32.9
Kuddby .....................	— 31.4	— 28.9 !	Saleby ........................	— 21.o	— 18.s
Hemmesdynge...............	— 62.4	— 53.4	Björskog .....................	— 11.4	— 8.7
Önnarp........................	— 46.9	— 31.0	Medåker .....................	— 7.9	— 4.6
Bösarp ........................	— 55.9	— 44.3	Dingtuna .....................	— 11.6	— 12.4
Vellinge ....................	— 86.9	— 29.3	Järbo ........................	— 31.1	— 27.0
Asmundtorp ...............	— 16.6	+ 0.9	Årsunda .....................	— 20.7	— 11.9
Björka .......................	— 3.5	— 6.7	Lövånger.....................	— 30.1	— 27.8

Båda sifferserierna visa den största nedgången i kommunerna i allmänhet
i Östergötlands och Malmöhus län, men även siffrorna för norrlandskommunerna
förete stark sänkning. Det sagda gäller såväl intäkter av
jordbruksfastighet som intäkter av samtliga förvärvskällor. Blott i en
enda kommun, nämligen Skeda, visar intäkten av jordbruksfastighet en
högst obetydlig relativ ökning.

En undersökning av de specialsiffror i tabell 2, som ligga bakom dessa
sammanställningar, utvisa, att så gott som över hela linjen för vissa jordbrukare
uppstått ökning, för andra minskning, ehuru nästan genomgående
den sistnämnda tendensen varit förhärskande. Vissa i tabell 2 förekommande
siffror å minskning med mer än 100 procent förklaras av att även
underskott redovisats, och att överskott 1928 i vissa fall förbytts i förlust
år 1931. En ökning från 0 till en positiv siffra har ej i tabellen utförts
med procenttal, då detta rätteligen skulle vara oändligt stort. Procentsiffrorna
för de olika grupperna böra för övrigt i regel ej utnyttjas
utan samtidig undersökning örn vilka absoluta tal dölja sig bakom de procentuella.

Nettointäkten av jordbruksfastighet i procent av dennas taxeringsvärde
företer, såsom redan tidigare undersökningar visat vara fallet, en bestämt
sjunkande tendens, i mån som åkerarealen blir större. Givetvis äro
ej förekommande sifferserier i sådant avseende jämna, men tendensen är
tydlig, och denna framträder även i sammandragen för de olika landsdelarna.

Beträffande tabellerna 3 och 4 rörande jordbrukarnas förmögenhetsförhållanden
utvisa slutsiffrorna för de undersökta kommunerna i Svealand
och Götaland minskning av behållna förmögenheten från 32.231 miljoner
kronor till 31.244 miljoner kronor. Denna minskning beror delvis örn
ock i obetydlig grad på ökning av skulderna, vilka stigit från I8.020 miljoner
kronor år 1928 till 18.075 miljoner kronor år 1931. Tillgångarna åter
hava minskats med I.139 miljoner kronor eller från 49.804 miljoner kronor
år 1928 till 48.665 miljoner kronor år 1931. De tre undersökta norrlandskommunerna
utvisa sammanslagna en helt obetydlig förmögenhetsökning,

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 141

nämligen från 13.183 miljoner kronor till 13.189 miljoner kronor. Sammanlagda
beloppet för tillgångar liksom skuldsiffran ha bär liållit sig nästan
konstanta.

Den procentuella förskjutningen från 1928 till 1931 rörande tillgångar,
skulder och behållen förmögenhet, såvitt de särskilda kommunerna beträffar,
framgår av följande sammanställning.

Bjälbo .........

Örberga .......

Svanshals • •••

Lillkyrka.......

Skeda .........

Kuddby .......

Hemmesdynge

Önnarp..........

Bösarp ..........

Vellinge .......

Asmundtorp •
Björka ..........

Till- gångar %	Skulder %	Behållen förmö- genhet 0/ /o		Till- gångar %	Skulder 0/ /0	Behållen förmö- genhet %
— 2.9	+ 5.0	- 8.5	Norra Rörum .........	+	0.7	— 4.1	+ 3.5
+ 0.9	+ 9.7	— 1.6	Hällum .................	—	3.4	— 8.9	+ l.i
— 4.0	— 0.8	— 7.5	Söne .....................	+	1.4	— 7.4	+ 5.3
— 4.9	— 4.5	— 5.7	Hovby ..................	—	1.6	—11.2	+ 2.3
— 1.0	+ 0.5	— 2.0	Medelplana ............	—	4.9	— 37.1	-f- 3.4
— 2.8	+12.2	— 13.0	Saleby ..................	—	5.2	— 7.4	— 4.5
— 2.1	-f- 3.4	— 3.2	Björskog ...............	—	2.2	+ 4.6	— 5.9
— 2.5	+ 5.4	— 10.2	Medåker ...............	—	0.9	+ 3.4	— 2.1
_. 2.7	+ 4.6	— 4.0	Dingtuna ...............	—	3.4	+ 4.2	— 10.7
+ 0.7	— 5.0	+ 2.9	Järbo.....................	+	3.7	— 5.0	+ 5.2
— 2.7	+ 6.5	— 6.0	Arsunda..................	—	2.1	+ 0.5	— 3.1
— l.e	+ 21.3	— 7.4	Lövånger ...............	—	1.1	+ 3.2	— 1.7

Sammanställningen utvisar, att beträffande 17 av de 24 kommunerna
behållna förmögenheten minskats, att ifråga örn 19 av kommunerna tillgångarna
minskats samt att beträffande 14 kommuner skuldökning inträtt.
Beträffande samtliga nndersökta kommuner i Östergötlands och
Västmanlands län har förmögenheten undergått minskning. Detsamma
är fallet beträffande flertalet ifrågavarande kommuner i Malmöhus län
och i Norrland. Av de 5 kommunerna i Skaraborgs län förete däremot
4 ökning och 1 minskning.

Förskjutningarna rörande olika slag av tillgångsposter framgå av följande
sammanställning.

	Jord- bruks- fastig- het	Annan fastig- het	Levan-de in-vent. i jord-bruk	Döda invent. i jord-bruk	Lager i jord-bruk	Värde- papper	Ford- ringar	Övriga tillgån- gar	Summa tillgån- gar
Kommunerna i Svealand och Götaland Ökning eller minskning i tusental kr................	+ 67	+ 93	— 732	— 230	— 242	— 277	+ 214	— 32	— 1,139
Ökning eller minskning i procent .....................	-j- 0.2	+ 30.4	- 13.s	— 9.5	— 16.4	— 7.2	+ 4.2	— 1.2	— 2.3
Kommunerna i Norrland Ökning eller minskning i tusental kr..............	+ 25	+ 1	— 154	— 81	— 133	+ 10	+ 358	— 25	0
Ökning eller minskning i procent ....................	-I- 0.2 + 0.8	— ILO	— 9.1	— 16.7	+ 7.4	+ 19.9	— 7.1	0

Sammanställningen utvisar, vad kommunerna i Svealand och Götaland
angår, att den huvudsakliga tillgångsminskningen avser inventarier och
varulager i jordbruk, vars värde nedgått med tillhopa I.204 miljoner kro -

142

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

nor, ävensom värdepapper, vilken tillgångspost minskats med O.277 miljoner
kronor. Fordringarna hava ökats med O.214 miljoner kronor. Beträffande
övriga tillgångsposter äro förskjutningarna i allmänhet mindre betydande.
Även ifråga örn norrlandskommunerna föreligger jämförelsevis kraftig
minskning rörande inventarier och varulager i jordbruk. Beloppet för
fordringar har här ökats starkt.

Särskilt kraftig är nedgången bland annat beträffande levande inventarier
i jordbruk. Av siffrorna i kol. 16—20 i tabell 3 framgår, att denna nedgång
i värdet av levande inventarier knappast är att hänföra till minskning
av kreatursstockens storlek. Kreatursstocken har nämligen ökats
både beträffande kommunerna i södra Sverige och i Norrland, för de förra
från 20,864 till 21,428 s. k. nötkreatursenheter1 samt för de senare från 7,292
till 7,400 nötkreatursenheter. Nedgången i värdet av levande inventarier
hänför sig sålunda i huvudsak till en antagligen befogad sänkning av värderingssiffran.

Förskjutningarna i tusental kronor ifråga örn de särskilda kommunerna
rörande de olika tillgångsposterna framgå av följande sammanställning,
vilken jämväl kommunvis angiver antalet nötkreatursenheter för respektive
år.

Kommun	Jord- bruks- fastig- het	Annan fastig- het	Levan-de in-vent. i jord-bruk	Döda invent. i jord-bruk	Jnne-liggan-de lager i jord-bruk	Värde- papper	Ford- ringar	Övriga tillgån- gar	Summa tillgån- gar	Nötkreaturs- enheter i 1931 1928 \|
Bjälbo ........	+	9		0		30		18	+	7		26		10		6		74	1,121	1,200
Örberga ......	+	70		0	—	19	—	4	—	4	—	15	+	33	—	42	4*	19	746	680
Svanshals...		0	+	12	—	56	—	10	—	24	—	i	—	15	+	3	—	90	808	764
Lillkyrka......		ti		0	—	12	—	o	—	3		0	—	17	—	10	—	37	265	265
Skeda .........	-f	4	-j-	1	—	60	—	16	—	27	-f	9	_L	74	—	13	—	29	1,836	1,692
Kuddby ......		10	+	64	—	66	—	27	—	16	—	8	—	4	—	10	—	75	1,385	1,409
Hemmesdynge		0		0	—	54	—	20	—	10	+	2	+	17	+	12	—	54	939	909
Önnarp.........		0	+	3	—	18	—	7	—	3		0		0	+	3	—	23	460	416
Bösarp .........	—	5	+	3	—	59	—	24	—	36	—	5	+	45		0	—	81	1,120	1,074
Vellinge ......		0	+	6	—	30	—	14	—	7	—	2	+	61	+	12	+	27	1,105	1,025
Asmundtorp ...		0		0	—	108	—	10	—	2	—	60	4-	61	—	8	—	147	1,437	1,526
Björka .........		0		0	—	5	—	2	—	2		0	—	11	+	16	—	3	140	132
Norra Rörum.		0	+	4	—	13	—	12	—	3	+	1	+	48	—	12	+	12	1,175	1,038
Hällum.........		0		0	—	13	+	4	—	4		0	+	3	—	5	—	15	365	363
Söne ............		0		0	—	12	—	1	—	7	+	1	+	33	—	3	+	12	593	578
Hovby .........		0		0	—	18	—	1	—	4	—	1	—	4	+	10	—	18	826	793
Medelplana ...		0		0	+	13	—	2	4-	10		173	—	53	—	25	—	230	383	367
Saleby .........		0		0	—	/O	—	18	—	36	+	35	—	50	+	8	—	136	1,689	1,702
Björskog ......	—	6		0	—	26	—	10	—	34	+	8	—	T	+	8	—	68	1,787	1,733
Medåker ......		0		0	—	19	—	5	—	10	—	10	+	12	4-	6	—	25	3,338	1,302
Dingtuna......		0		0	—	53	—	33	—	27	—	10	—	3	+	26	—	101	1,909	1,896
Järbo .........	+	2	+	1	—	18	—	12	—	5	+	9	+	185	+	9	+	170	1,805	1,752
Arsunda ......	4*	29		0	—	72	—	7	—	47	—	3	+	8	4-	1	—	90	1,583	1,710
Lövånger......	—	6		0	—	64	—	62	—	81	_L	4	+	166	—	34	—	79	4,012	3,830

Tabellen utvisar att värdet av levande inventarier nästan genomgående
minskats samt att i åtskilliga fall nedgången av sammanlagda värdet å
tillgångar i väsentlig grad är att hänföra till nämnda tillgångspost. Däremot
har beträffande de flesta kommunerna (eller 18) antalet nötkreatursenheter
ökats. Givet är, att deklarationsuppgifterna rörande särskilt

1 1 nötkreatursenhet = 1 nöt eller 2/3 häst eller 4 svin eller 10 får.

143

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

levande inventarier måste tagas med stor försiktighet, varjämte som
nämnts uppgifterna rörande kreatursbesättningens storlek icke i alla fall
äro helt tillförlitliga.

Följande sammanställning utvisar den procentuella förskjutningen i
fråga örn ägare med fastigheten under eget bruk samt brukare rörande
tillgångar, skulder och behållen förmögenhet.

	Tillgångar	Skulder	Ben. för-mögenhet
	%	%	%
Svealand och Götaland
Ägare.......................................	............... — 2.0	+ l.l	- 3.4
Brukare....................................	............... — 6.0	+ 1.4	— 8.1
Norrland
Ägare.......................................	............... + O.o	+ 0.8	+ 0.1
Brukare....................................	............... — 1.2	+ 4.o	— 4.2

Sammanställningen utvisar, att behållna förmögenheten minskats kraftigare
för brukare än för ägare. Denna starkare förmögenhetsminskning är
att hänföra såväl till starkare stegring av skulderna som till kraftigare
nedgång av tillgångarna, särskilt beträffande levande inventarier, vilka
representera en ej ringa del av brukarnas förmögenhet.

Vad angår de särskilda kommunerna framgår den procentuella förskjutningen
av behållna förmögenheten beträffande dels ägare med fastigheten
under eget bruk dels brukare av följande sammanställning.

	Ågare	Brukare		Ägare	Brukare
	An-	o/	An-			An-			An-
	tal	/o	tal	/o		tal		%	tal	%
Bjälbo .................	43	— 9.2	8	— 2.6	Norra Rörum .........	69	+	3.6	2	— 52.9
	15	— 6.9	lo	+ 10.4		12	+		3	— 60.4

	26	— 19.5	10	-j- 20.2		27	_L	2.2	13	4- 3.1
Lillkyrka ...............	8	+ 6.4	3	— 71.6	Hovby ..................	46	+	5.3	8	— 7.4
Skeda.....................	54	— 5.6	30	+ 4.7	Medelplana ...........	6	+	3.8	10	+ 20.1
Kuddby..................	26	— 14.4	15	— 25.6	Saleby ..................	74	—	3.1	24	— 8.7
Hemmesdynge.........	24	— 3.2	2	— 9.1	Björskog ...............	51	—	4.7	20	— 17.3
Önnarp ..................	33	— 7.7	5	— 28.9	Medåker ...............	74	—	1.8	25	— 5.8
Bösarp .................	45	— 6.2	ii	— 20.5	Dingtuna ...............	64		12.1	21	— 24.6
	67		8			195	-f-		1	-j- 29.5
Asmundtorp............	40	— 6.6	17	— 9.8	Årsunda ...............	171		3.2	10	-i- 0.1
Björka ..................	13	— 5.1	2	— 57.7	Lövånger ...............	549	—	1.6	2	— 46.2

Sammanställningen utvisar, att i flertalet kommuner förmögenhetsförskjutningarna
tett sig ogynnsammare för brukare än för ägare, men att
i åtskilliga fall förhållandet är det motsatta. De procentuella siffrorna få
emellertid icke okritiskt användas, då en hög procentuell förskjutning kan
motsvaras av en tämligen obetydlig ändring i absoluta tal räknat. I vissa
fall, där antalet ägare eller brukare är helt obetydligt, kunna siffrorna
rörande desamma ej tillerkännas någon egentlig beviskraft.

Förmögenhetsförskjutningarna för de olika arealgrupperna i fråga örn
ägare med fastigheten under eget bruk belysas av följande sammanställning.

144 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

	Ökning eller minskning i 1,000-tal kronor		Ökning eller minskning i procent
Grupp \|	Antal	Levande invent.	Döda invent.	Varu- lager	Värde- papper	Ford- ringar	S:a till-gångar	S:a till-gångar	Skulder	Behållen förmö- genhet
				Svealund och	Götaland
i i	184	— 19	— 3	— 2	0	+	47	+ 15	-f 0.9	_	2.6	+ 2.4
ii	154	1 — 38	— 9	— 8	0	+	OO	+ 25	+ 1.2		0	+ 1.0
in	328	1 — 168	— 54	— 69	0	+	28	— 212	— 1.8	+	1.7	— 3.6
IV	87	— 108	— 50	— 42	- 1	+	95	— 76	— 1.2	+	1.4	— 2.4
V 1	64	— 186	— 52	— 31	— 253	_	66	— 530	- 3.4	J_	1.0	— 4.9
					Norrland
I	339	1 — 27	— 9	— 20	+ 8	+	44	+ 29 I	+ l.o	+	5.6	+ 0.4
II	408	— 67	— 59	— 62	+ 5	+ 290	+ 71 \|	+ 1.0		2.3	+ 1.5
m	165	— 52	— 11	— 46	— 4	+	22	— 86	— 1.6	_	1.1	- 1.8
IV, v \|	3	i — 5	0	— 4	0	+	0.5	— 10	— 3.4	+	5.2	— 19.5 I

Sammanställningen utvisar såväl för kommunerna i Svealand och Götaland
som för norrlandskommunerna, att förmögenhetsökning inträtt för
ägare av fastighet med upp till 10 hektar åker, medan för de 3 högsta
arealgrupperna förmögenheten minskats. Samma förhållande gäller tillgångarna,
medan siffrorna beträffande skulderna icke utvisa någon bestämd
tendens. De angivna procentuella förskjutningarna äro i allmänhet
tämligen ringa. Inom vissa slag av tillgångar äro åter förskjutningarna
större. Minskning av värdet har nästan genomgående inträtt beträffande
inventarier och varulager i jordbruk, och är nedgången i flera
fall jämförelsevis kraftig. Beträffande de minsta fastighetsägarna uppväges
dock denna nedgång av ökning utav värdet å fordringar. Vad angår
grupp II i norrlandskommunerna är dock fordringsökningen delvis att
hänföra till några enstaka jordbrukare. Jämväl beträffande grupperna
III och IV (inklusive grupp V i Norrland) hava fordringarna ökats, men
denna ökning är icke så stark att den motväger minskningen beträffande
inventarier och varulager. I fråga örn de fyra minsta storleksgrupperna
hava förekommande fluktuationer rörande tillgångsposten värdepapper
ej betytt så mycket. För grupp V i Svealand och Götaland föreligger
vid sidan av nedgången beträffande inventarier och varulager en icke
obetydlig minskning i fråga örn värdepapper och fordringar.

Även beträffande brukarna i kommunerna i de sydligare landsdelarna
gäller, att förmögenhetsökning inträtt beträffande de två lägsta arealklasserna,
medan i fråga örn de övriga förmögenheten minskats. För
nämnda kommuner i Svealand och Götaland utgör sålunda den procentuella
förskjutningen av förmögenheten i fråga örn de fem grupperna
respektive + 4.2, + 0.5, —11.9, — 9.2 och —- 4.9. I norrlandskommunerna är
antalet brukare så litet, att de kunna lämnas åsido i förevarande sammanhang.
Nedgång av värdet å levande och döda inventarier samt varulager
föreligger så gott som över hela linjen, medan — utom beträffande
brukare av de största fastigheterna — fordringarna hava ökats. Posten
värdepapper utgör för brukarna även i de högsta storleksgrupperna en
tämligen obetydlig del av tillgångarna.

Stockholm i juni 1933.

Carl W. U. Kuylenstierna.

145

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

1, utvisande jordbruksfastigheternas avkastning ävensom jordbrukarnas skulder, behållna
et oeh till kommunal inkomstskatt taxerade inkomst i ett antal jordbrukskommuner
enligt 1932 års taxering i jämförelse med 1929 års taxering.

							Hetto-			Till 1	1		Be- hållen	Till
				Jordbruksfastighet	intäkt		Behållen	korn- i munal	Netto- intäkt		kom- munal
Län oell	Grupp	och					jord- i	Skulder	för-	in-komst- 1	av jord-	Skul- der	för-	in- komst-
An-				bruks			skatt	bruks-		skatt
kommun	år		tal	Åker- areal	Taxe-rings-värde i	Skogs-värde i t 000-	fastig-het !		het	taxe-rad in-komst	fastig- het		gen- het	taxe-rad in-komst

				i hektar	1000-tal kr.	tal kr.1	i tusental kron	o r	i procent av jordbruks-fastighets taxeringsvärde
i	2		8	4	5	r>	7	8	9	10	11	12	18	14
Östergöt-					■
lands
Bjälbo	Ägare	1932	5 2	1,318.5	1,768.6	2.7	47.3	1,090.8	1,282.5	18.8	2.7	61.7	72.5	1.0
	1929	54	1,530.4	2,026.2	5.4	83.0	986.1	1,416.8	25.9	4.1	48.7	69.9	1.3
	Brukare 1932	ii	556.5	806.7	17.2	16.7	185.8	147.fi	0.9	2.1	23.0	18.3	0.1
		1929	ii	586.6	891.0	17.0	29.5	178.2	176.2	—	3.3	20. o	19.8	—
Örberga	Ägare	1932	37	1,320.6	1,598.2	0.4	5.5.7	461.1	1,969.3	59.7	3.5	28.9	123.2	3.7
	1929	39	1,503.5	1,793.2	3.3	61.6	437.2	2,089.3	72.7	3.4	24.4	116.5	4.1
	Brukare 1932	14	642.5	778.9	2.9	10.3	118.8	260.3	7.6	1.3	15.2	33.4	1.0
		1929	16	868.5	1,131.2	2.9	26.9	88.4	346.6	7.8	2.4	7.8	30.6	0.7
Svanshals	Ägare	1932	44	1,217.4	1,794.6	70.8	48.8	1,347.5	1,062.0	13.6	2.7	75.1	59.2	0.8
	1929	49	1,322.7	2,145.8	47.6	65.5	1,287.0	1,164.8	26.6	3.1	60. o	54.8	1.2
	Brukare 1932	16	487.0	783.0	43.9	n.i	100.7	74.9	3.7	1.4	12.8	9.6	0.5
		1929	17	613.5	978.8	27.9	23.9	117.3	96.1	1.2	2.4	12.0	9.8	0.1
Lillkyrka	Ägare	1932	11	274.5	352.0	5.0	7.2	304.7	384.9	3.1	2.0	86.0	109.3	0.9
	1929	14	289.4	375.0	3.5	14.3	340. o	400.3	8.6	3.8	90.7	106.7	2.3
	Brukare 1932	7	182.0	230. o	4.6	0.7	42. s	8.5	—	0.3	18.6	3.7	_
		1929	4	170.o	217.5	3.2	5.9	46.4	15.1	—	2.7	21.3	6.9	—
Skeda	Ägare	1932	81	1,490.6	1,825.1	261.8	i 72.8	1,258.2	1,795.2	52.5	4.0	68.9	98.4	2.9
	1929	92	2,236.0	2,677.6	415.8	j 124.9	1,341.4	1,450.6	78.4	4.7	50.1	54.2	2.9
	Brukare 1932	47	1,266.0	1,503.8	178.7	39.2	237.3	365.8	17.8	2.6	15.8	24.3	1.2
		1929	44	1,140.6	1,312.1	153.2	37.0	207.8	207.6	3.2	2.8	15.8	15.8	0.2
Kuddby	Ägare	1932	46	1,850.0	2,351.o	188.7	28.8	2,018.4	1,638.5	11.5	1.2	85.9	69.7	0.5
	1929	61	2,085.5	2,687.s	171.5	60.2	2,050.o	1,930.3	29.4	2.2	76.3	71.8	1.1
	Brukare 1932	22	682.0	873.9	91.1	22.1	181.5	152.8	3.9	2.5	20.8	17.5	1 0.4
		1929	27	863.0	1,115.7	93.9	23.9	173.2	222.C	5.o	2.1	15.5	20. o i	0.4
alinöhns														!
Hemmes-	Ägare	1932	1 28	717.5	1,916.1	—	11.7	955.9	1,702.9	10.6	0.6	50. o	88.9	O.c
dynge	1929	32	794.4	2,300.5		68.6	1,047.2	1,905.7	16.7	3.0	45.6	82-3	0.7
	Brukare 1932	4	101.o	295.0	_	2.8	10.0	43.4	2.8	0.9	1 4.4	, 23.7	0.8
		1929	4	79.7	242.0	—	6.7	13.6	42.1	1.4	2-8	j 5.6	17.4	0.6

1 Siffrorna för 1932 men ej för 1929 inbegripa jämväl skogsmarksvärdet.
Billan!) till riksdagens protokoll 1933. II sami. Nr ‘23.

146

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 1 (forts.), utvisande Jordbruksfastigheternas avkastning ävensom Jordbrukarnas skuld
behållna förmögenhet och till kommunal inkomstskatt taxerade inkomst i ett antal
kommuner enligt 1932 års taxering i jämförelse med 1929 års taxering.

1	2	3	4	5	6 \|	7	1 8	9	10	11	1 12 1	1 13 1 !	14
j Önnarp	Ägare 1932 44 374.2	950.9	! i ““	21.c	710.6	533.1	16.6 2.3	} 74.7	56.1	1
	1929 50 439.»	1,127.6		42.0	516.1	653.7	34.4 3.7	1 45.8	\| 58.0	3
	Brukare 1932 10 189.4	496.5		2.0	45.1	62.8	l.s	0.4	\| 9.1	12.6	0
	1929 11	212.4	540.7	_	7.6	56.4	68.6	2.1	1.4	: 10.4	12.7	0
Bösarp	Ägare 1932 68 988.5	2,348.0		46.9	\| 1,238.0	2,159.2	41.5 2.0	52.7	91.9	1
	1929 76 1,181.0	2,880.2	i	135.4	903.6	2,080.0	79.2	4.7	31.4	72.2	2
	Brukare 1932 29 607.o	1,475.5	i	12.4	j 390.7	105.0	4.‘.	0.5	15.4	4.1	0
	1929 24 770.6	1.692.5	i —	28.5	427.2	254.8	5.2	1.7	25.2	15.1	0
Vellinge	Ägare 1932 03 1,144.3	3,403.8	i —	91.3	1,472.3	3,411.1	60.3	2.7	43.8	100.1	]
	1929 38 1,064.4	3,254.7	—	147.4	1,110.8	2,794.9	93.7	4.5	34.1	85.9	0
	Brukare 1932 16 381.0	1,091.4	—	13.8	87.6	157.4	12.3	1.3	8.0	14.4	1
	1929 17	341.0	1,127.0	—	22.7	54.3	153.3	8.	2.0	4.8	13.o	0
Asmundtorp	Ägare 1932	52	1,360.4	3,080.5	—	64.3	2,507.0	2,983.0	86.9	2.1	81.4	96.8
	1929 62	1,892.1	4,431.4	—	101.4	2,261.fi	3,244.7	114.	2.3	51.0	73.2	2
	Brukare 1932	23	\| 664.8	1,596.9	0.2	17.8	296.4	217.5	11.2	l.i	18.6	13.0	0
	1929	20	1 642.8	1,514.4	0.	26.0	279.2	228.0	8.4	1.7	18.4	15.1	0
Björka	Ägare 1932	14	168.0	135.0	18. l	7.9	59.4	164.9	2.4	5.9	44.0	122.1	1
	1929	14	141.4	113.0	13.8	6.9	35.1	157.7	4.	6.1	31.1	139.6	4
	Brukare 1932	3	64.0	78.1	—	2.1	11.9	3.4	—	2.7	15.2	4.4
1	1929	6	127.0	124.2	—	5.5	10.2	30.2	0.6	4.4	8.2	24.3	0
Norra Börum	Ägare 1932	95	943.0	1,092.2	281.6	75.6	659.0	1,249.1	46.1	6.9	60.3	114.4	4
	1929	104	961.1	1,179.7	154.8	105.6	600.9	1,255.9	77.7	9.0	50.9	106.5	6.
	Brukare 1932	5	54.5	63.4	14.7	2.4	27. s	3.4	3.2	3.s	43.8	5.4	5
	1929	4	42.3	37.7	2.6	3.0	8.6	6.9	3.5	8.0	22-s	18.3	9.
Skaraborgs
Hällum	Ägare 1932	17	443.0	356.4	—	18.9	179.6	295.0	5.4	5.3	50.4	82.8	1
	1929	20	468.S	374.8	—	23.0	199.2	275.9	5.2	6.1	53.1	73.6	1.
	Brukare 1932	5	215.0	161.4	_	5.5	55.3	6.7	1.2	3.4	34.3	4.3	0.
	1929	4	197.3	151.2	—	5.2	52.0	13.5	0.7	3.4	34.4	8.9	0
Söne	Ägare 1932	56	674.7	706.7	57.	36.9	303.9	712.3	14.0	5.2	43.0	100.8	2
	1929	57	740.0	771.7	40.	50.0	283.1	757.3	14.6	6.5	36.7	98.1	1.
	Brukare 1932	26	313.9	301.3	21.	14.9	53.7	78.1	2.8	4.9 I	17.8	25.9	0.
	1929	17	236.1	233.8	13.7	15.0	42.0	51.2	3.6	6-4!	18.0	21.9	1.
Hovby	Ägare 1932	72	1,429.8	1,209.2	13.8	57.9	646.0	1,108.4	66.31	4.8}	53.4	91.7	5.
	1929	63	1,347.1	1,214.0	10.2	71.9	464.9	1,118.7	56.6}	5.9	38-8	92.2	4.
	Brukare 1932	15	293.0	321.5}	_	14.91	37.0	67.0	8.c	4.6!	11.5	20.s	2.
	1929	iaj	361.5	342.11	0.2	18.7!	56.9	83.4	7.9}	5-5,''	16.6	24.4	2.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga G.

147

1 (forts.), utvisande jordbruksfastigheternas avkastning ävensom jordbrukarnas skulder,
•ilina förmögenhet och tilt kommunal inkomstskatt taxerade inkomst i ett antal jordbrukskommuner
enligt 1932 års taxering i jämförelse med 1929 års taxering.

t	2		8	4	6	6	7	8	9	10	11	12	13	14
medelplana	Ägare	1932	11	566.6	720.8-	111.1	1.4	1,410.7	4,922.8	173.	0.2	195.7	683.	2.4
		1929	23	302.4	461.8	46.0	12.8	189.4	1,424.0	22.	2.8	41.1	308.7	4.9
	Brukare	1932	12	123.4	149.9	18.2	6.9	24.2	36.7	7.5	4.6	16.1	24.5	9.7
■		1929	11	107.3	132.7	2.	1.3	12.3	9.4	16.5	1.0	9.3	7.1	12.4
Saleby	Ägare	1932	140	2,435.8	2,188.4	0.7	143.1	854.9	2,359.9	34.3	6.5	39.1	107.8	1.6
		1929	151	3,261.4	2,945.1	0.4	158.1	588.8	2,289.0	80.3	5.4	20. o	77.7	2.7
	Brukare	1932	39	1,195.8	944.3	0.3	39.8	126.9	321.7	4.5	4.2	13.4	34.1	0.5
		1929	43	1,333.4	1.212.4	1.3	44.3	161.6	424.2	4.7	3.7	13.3	35.0	0.4
Västman-
lands
Björskog	Ägare	1932	77	2,390.0	2,231.1	93.5	101.o	1,296.8	1,757.9	29.	4.6	58.1	78.8	1.8
		1929	95	3,209.6	3,055.7	126.1	197.2	1,507.5	2,038.8	51.5	6.5	49.3	66.7	1.6
	Brukare	1932	25	719.7	687.2	33.3	37.8	182.4	174.0	8.4	5.5	26.5	25.8	12.2
		1929	24	637.8	603.1	14.7	43.5	126.2	186.8	13.3	7.2	20.9	31.0	2.2
Hedåker	Ägare	1932	100	1,824.0	1,919.5	282.8	121.5	562.9	2,212.5	59.0	6.3	29.3	115.3	3.1
		1929	114	2,049.1	2,418.0	402.4	141.6	541.4	2,766.2	65.5	5.9	22.4	114.4	2.7
	Brukare	1932	33	738.7	728.0	88.0	42.0	116.0	161.0	24.4	5.8	15.9	22.1	3.3
		1929	36	664.5	576.7	38.6	41.9	110.1	176.7	29.i	7.3	19.1	30.6	5.0
Dingtuna	Ägare	1932	97	2,658.8	2,408.0	183.9	108.C	1,819.5	1,525.8	40.2	4.5	75.6	63.4	1.7
		1929	127	3,406.8	3,040. c	162.6	159.0	1,674.2	1,787.0	79.0	5.2	55.1	58.8	2.6
	Brukare 1932	30	1,246 o	1,045.5	72.4	45.4	306.6	129.6	19.2	4.3	29.3	12.4	1.8
		1929	40	1,494.9	1,265.0	28.1	60.2	275.4	223.2	15.8	4.8	21.8	17.6	1.3
Gävleborgs
Järbo	Ägare	1932	233	1,667.7	3,154.4	1,008.1	203.2	830.1	4,866.5	121.6	6.4	26.3	154.3	0.3
		1929	262	1,805.0	3,476.9	930.6	339.7	768.7	5,068.5	233.0	9.8	22.1	145.8	6.7
	Brukare 1932	2	15.0	21.3	3.5	1.9	_	9.5	2. b	8.9	—	44.6	8.6
		1929	5	23.6	38.8	2.3	1.0	0.6	8.0	5.2	2.6	1.5	21.7	13.4
O Arsunda	Ägare	1932	227	2,212.6	3,681.4	964.5	128.2	1,795.8	3,550.0	86.0	3.5	48.8	96.4	2.4
	i	1929	236	2,397.8	3,734.0	834.2	191.4	1,541.0	3.822.0	125.9	5.1	41.3	102.3	3.4
	Brukare	1932	15	205.6	252.8	19.0	11.3	41.4	65.3	13.0	4.5	16.4	25.8	5.1
		1929	15	141.9	183.2	17.9	14.8	26.5	60. o	16.1	8.1	14.5	32.8	8.8
Väster-
bottens
Lövånger	Ägare	1932	069	4,442.0	5,986.1	1,516.3	676.7	1,496.9	6,269.0	324.4	11.3	25.0	104.7	5.4
		1929	750	4,597.5	6,318.8	1,218.6 1,043.6	1,309.2	8,201.7	776.2	16.5	20.7	129.8	12.2
	Brukare	1932	4	27.0	42.1	2.7	5.g	5.0	5.3	_	13.3	11.9	12.6	_
...... _		1929	6	39.5	57.5	4.5	6.9	6.7	66.8	4.9	12.0	11.7	116.2	8.5

1 I 1930 års undersökning ingå aktiebolag, som bär uteslutits.

148

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabe)l 1 (forts.), utvisande Jordbruksfastigheternas avkastning ävensom Jordbrukarnas
behållna förmögenhet och till kommunal inkomstskatt taxerade inkomst i ett antal
kommuner enligt 1932 års taxering i Jämförelse med 1929 års taxering.

1	2	3 .	4	6	6	7	8	9	10	11	12	18	14
Sammandrag för komma*
norna 1 Svealand och
Götaland
	Ågare 1932	1,235	23,358.2	34,356.1	1,565.	1,169.8 21,157.2	35,230.8	844.3	3.4	61.6	102.6	2.
	1929	1,395	30,227.8	41,274.1	1,603.	1,811.3 18,365.5	33,001.1	1,038.1	4.4	44.5	80. o
	Brukare 1932	392	11,223.8	15,476.1	587.	360.1	2,638.5	2,577.	144.9	2.8	17.1	16.7	0.
	1929	393	11,490.8	15,441.8	400.1	477.2	2,497.3	3,016.5	138.8	3.1	16.2	19.6	0.
	Summa 1932	1,627		_	_	.1	795.J	.8081	989.2	_	_	_
	1929	1,788	H-	—	—	,288.5	,862.8	,017.6	1,176.9	—	—	—
Sammandrag för kommu-
nerna i Norrland
	Ägare 1932	1,129	8,322.2	12,821.9	3,488.	1,008.1	4,122.8	14,686.1	532.5	7.9	32.2	114.5	3.
	1929	1,248	8,800.3	13,530.3	2,983.4	1,574.6	3,619.5	17,092.2	1,135.1	11.1	26.7	126.3	8.
	Brukare 1932	21	247.5	316.2	25.	18.8	46.4	80.1	15.8	5.9	14.7	25.8	4.
	1929	26	204.9	279.6	244	22.7	33.8	134.8	26.2	8.1	12.1	48.2	9.
	Summa 1932	1,150	_	—	_	1,026 8	4.169 2	14,766.2	548	___	_	_
	1929	1,274	—	—	-	,697.8	3.653.8	17,227.0	,161.	—	—	—

150

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 2, utvisande för jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932

					Skogs-	Nettointäkt enligt 1932	års taxering	N
		Jordbruksfastighet	värde inkl.	(övre siffrorna) och 1929 års taxering	av jord-
					skogs-		(undre siffrorna)		tighet i
					marks-						procent a
					värde						jordbruks-
Län och kom-	An- tal			Skogs-	i pro-cent		tjänst				fastighets taxerings-
mun samt	Åker-	Taxe-	värde	av hela	jord-	och till-fällig		övriga	samtliga	värde e
grupp1	areal	rings-	och skogs-	rings-	bruks-	kapital	förvärvs-	förvärvs-	taxering
		i hek-tar	värde	marks- värde	värdet å jord-	fastighet	verksam-		källor	källor	(övre siff-rorna)
			bruks-		het				1929 års
					fastig-						taxering
			kr.	kr.	het kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	(undre siff-rorna)
1	2	3	4	Ö	6	V	8	»	10	U	12
Östergötlands
Bjälbo
	18	43.4	61,000			2,749	7,249	400	460	10,858	4.5
			I 7,251	6,170	—	525	13,946	11.9
» 11.........	4	32.5	37,300			2,101	—	—	—	2,101	5.6
				3,474	—		—	3,474	9.s
» lif.........	9	176.4	225,800			8,171	25	100	~	8,296	3.6
			12,487	512	280	—	13,279	5.5
» IV......	5	198	258,700	2,700	1.0	5,200	770	—	—	5,970	2.0
	8,830	670	140	—	9,640	3.4
» v.........	7	710	923,300			20,770 31,619	5,640	140	310	26,860	O o
				4,600	249	200	36,668	3.4
Säger	43	1,160.3 .	1,506,100	2,700	0.1	38,991 63,661	13684 11,952	640 609	770 725	54,085 77,007	2.6 4.2
B- Säger	2	125	183,100		—	3.743 4,637	40	60 100		3,843 4,737	2.o 2.5
C. Grupp I ...... » II.........	_	—	—		—	—	—	—	- z	—	-
» lil.........	0	52.5	61,100			3,039	_	_		3,039	5.o
				1.080	670	—	—	1,750	1.8
» IV.........	o	76	103,600			3,422	—	395	—	3,817	3.3
				4,097	—	509	—	4,606	3.9
» v.........	4	363	558,400	17,200	O g	9,266	460	1,120	1,768	12,614	1.7
		16,949	100	1,148	1,266	19,463	3.0
Säger	8	491.5	728,100	17,200	24	15 727 22,126	460 770	1.515 1,657	1,768 1,266	19,470 2.2 25819 3.1
Totalsumma	53					58,461	14,184	2,2/5	2,538	77.398	—
				90,424	12,722	2.426	1.991	107,563	—
Örberga						980				1:
	3	10.6	16,300			1,042	39	700	2,761	6.0
» II.........	!				989	827	38	800	2,654	6.1
» Hl.........		llO.o	129,400			7,581	Z	1,301	_	8,882	5.9
				11,006	—	940	—	11,946	8.6
» IV.........	1	34.0 i	40,500			1,389	—	—	—	1,389	3.4
			554	—	—	—	554!! 1.4
» v........	4	247.0	304,400			7,607	—	185	_	7,792	2.5
				10,373	—	508	—	10.881	3.4
Säger	15	401.6	490,600		—	17,557 22,922	1,042 827	1.525 1,486	700 800	20.824 26,035	3.6 4.7

1 Under A. upptagas ägare med fastigheten under eget bruk, under B. ägare med fastigheten utarrendera

151

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförhållanden
ering i jämförelse med 1929 års taxering.

Ökning (+) eller minskning (-) vid 1932 års taxering i jämförelse med 1929 års
taxering av nettointäkt, härrörande av

samtliga skattskyldiga -

jordbruksfastighet

skattskyldiga med
ökad nettointäkt

skattskyldiga med
minskad nettointäkt

kr.

% av
j kol. 7

I an" i

1 |

kr.

i % av
kol. 7

an-tal 1

kr.

! % av

) kol. 7

1»

samtliga förvärvskällor -

kr.

Antal med
totala nettointäkten -

ökad

min -

skad
28 24

Till kommunal
inkomstskatt
taxerad inkomst
enligt 1932 års
taxering (övre
siffrorna) och
1929 års taxering
(undre siffrorna)

i kronor

i procent
av jordbruksfastighets

taxeringsvärde 26 -

4,502)	— 62.1)
1,373	— 39.5)
4,316	— 34.6
3,630	— 41.1
10,849	— 34+
. 24,670	— 38.7;
894	- 19. S — !
+ 1,959	— I + 181.4
675	1- 165
— 7,683	— 45.3
- 6,399	\|- 28.»
— 31,963	!— 35.4
— 9	j— 0.9
— 3,425	— 31.1
+ 835	\|+ 150.7
2,766	J— 26.7
5,365	— 28.4

322 -f 4.4 14

- 516 -f- 4.1

41.l! lj+ 1,041 + 11.8

4,824

1,373

4,832

4,671

10,849

26,549

— 66.5 — 3,088— 22.1

— 39.51— 1,373— 39.5;

— 38.7 — 4,983 — 37.5:

— 50.9 — 3,670 — 38.11

— 34.3:

3,740! 6.1

7,040 18.9

1,620|

2,340!

2,480

0.7

0.9

l.o

1,879)+ 3.9 34

_ j — 2 - 894

717

— 2 — 675

— 4,— 7,683

41. J —

19.3.—

■

9,808 - 26.7)

22,922!— 28.8

5,900) O.c

894;

18.* -

4,710,

11,980!

15,860

3,830

4,730

0.5

0.8

1.1

2.1

2.0

2,676 + 12.1

66.4)

16.6)

45.3

9,075 — 41 o — 6,349

30,160

1,289) + 73.7 i 1

789)— 17.lj —

6,849:— 35.2! —

7 + 4,555+ 5.0 43- 36,518- 40.4

1 + 323 + 32.7 2| —

24.6 1

28.0 6

930: 1.5

930 0.1

16.740

20,580

4|-

332	— 33.6	-f	107 +	4.0	0	1	1,860 840	11.4 5.2
3,425	— 31.1		3,064 —	25.6	—	7	1,520 3,470	1.2 2.7
		J-	835: +	150.7	1	-	—
2,766	— 26.7		3,089 —	28.4	—	4	i	—
6,523	- 28.5	1_	5,211	20.0	3	1	3,880 4310	0.7 0»

amt tinder C. brukare )

152

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga (5.

Tabell 2 (forts.), utvisande för jordbruk, som under åren 1928-1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932

!	2	1 3	4	5	I 6
Örberga (forts.).
B. Säger i	11	653,5	757,600	m	0.1
C. Grupp f...........	1	2.5	—	—	i
» II..........,.	1	5.5	11,330	—	-
» lil............	6	116.0	132,900	—	—
» IV............	1	36.o	50,200	—
» V...........	4	452.5	559,100	2,900	0.5
Säger	13	612.5	753,	2,900	0.4
Totalsumma	39	—	—	—
Svanshals
• A. Grupp I.........	5	7.4	17,000	570	3.«
» II.........	6	51.5	76,000	1,400	1.8
» III.........	10	157.6	285,800	6,450	2.3
» V.........	5	541.0	804,800	14,000	1.7
Säger	26	757.4	1,188,	22,420	1.9
B. Säger	10	308.0	523,300	40,150	7.J
C. Grupp I.........	—	—	—	— !	—
> Il.........	3	24.5	35,500	100	0.8
» III.........	3	38.0	59,500	700	1.2
» IV.........	3	84.0	155,800	9,300	6.0
* V.........	1	64.0	107,000	—	—
Säger	10	210 5	357,800	10,100	2.8
Totalsumma!	46	—	—	— i	—

io ii ia

26,201	1,210	20,532	47,	3.
22,745	920	19,207	40 42,91	3.
244	329		— 57
231	270	—	501	.
846	—	60		7.
768	—	30	— 7	6.
1,609	3,180	2,960	— 7	1.
2,900	3,340	2,780	— S,	2.
465	—	—	—	0.
7,163	100: 1,953	9,21	1.
10,420	150	52	10,	1.
10327	3,609	4,973	18,	1.
14,319	3,760	2,862	20,	1.
54,	5,861	27,030	87,
59,	5,507	23,555	89,	—

1,354	634	850
798	2,307	,-
4,400	210
3,314	—
6,025	—	160
10,493	=	230
6,309	350	1,870
18,335	—	350
18,088	1,194	2,880
32,940	2,307	580

2	8.
3^1	4.
4,61	5.
3,314	1 4-
6.185	; 2.
10,723	I 3.
8,529	0.
18,685	2.
22,162	1.
35,827	2.

22,326

22,179

Ö60 2,460
620 1,890

25,346 4.
24,699 4.

1,981	—	20
2,619	380	_
969	150	80
3,848	150	—
2,436	—	—
4,471	—	452
1,156	—	—
3,287	—	—
6,542	150	100
14,225	530	452
46,956	1,904	5,440
69,344	3,457	2,922

2,001
2,999!
1,1991
3,998!
2,436
4,923j
1,156
3,287

6,7921

15,207j

54, 306,
75,733

5.
7.
1.

6.
1.
2.
1.
3.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 153

jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförhållanden
ering i jämförelse med 1929 års taxering.

	18	14	15		16	17	18	19	20		21	22	23	24	25	26
+	3,456	+ 15.2	<5 +	4,838	4 21.3	5	- 1,382	— 6.1	-f	5,031	4- ll.J	, 7		45,580 40330	6.9 5.3
-f	13	-f 5.6	1	+	13	+ 5.6			—		72	+ 14.4	i		—	—
+	78	+ 10.2	1	+	78	+ 10.2	—	—	—	+	108	+ 13.5	i	—	—	—
—	1,291	— 44.5	3	+''	283	+ 9.8	3	- 1,574	— 54.3	—	1,271	— 14.1			5,660 5,600	4.3 4.2
+	165	—	1	+	465	—	—		■ — ■	+		—	i	—	_	_
—	3,257	— 31.2	1	+	2,913	-f 28.0	3	— 6,170	— 59.2	—	1,406	— 13.2	i		1,900 1,180	0.3 0.2
—	3,992	- 27.9	7	+	3,752	+ 26.2	K	- 7,744	-54.1	—	2,032	— 9 7			7.560 6,780	1.0 0.9
—	5,901	— 9.8	15	+	9,748	-f 16.3	24	-15,	-26.1	—	2	- 25	’		56,520 51,420	—
-f	'' 556	+ 69.7	! 1 +	658	■ + 82.5	1	— 102	— 12.8	—	267	— 8.9	4	i	—	—
+	1,086	+ 32.8	4	+	1,380	+ 41.6	'' 2	— 294	— 8.9	+	1,296	-f 39.1	4		—	—
—	4,468 .	— 42.6	1	+	600	+ 5.7	7	— 5,068	— 48.3	—	4,538	— 42.3	1		, _	—
—	12,026	— 65.6	2 +	361	+ 2.0	3	—12,387	— 67.6	—	10,156	— 54.4	2		1,850 2,530	0.2 0.3
—	14,852	— 45.1	11	4	2,999	+ 9.1	13	- 17,851	— 54.2	—	13,665	— 38.1	ii	i	1.850 2,530	0 2 0.2
+	147	+ 0.7	8 +	3,517	-f 15.9	7	- 3 370	— 15.2	+	647	+ 2.6 .		7	9,170 16,370	1.8 3.1
—	638	— 24.4	1	+	44	+ 1.7	o	— 682	— 26.0	—	998	— 33.3	—		760 1,170	2.1 3.3
—	2,87!)	— 74.8				—	o	- 2,879	— 74.s	—	2,799	— 70.0	—			- i
—	2,035	— 45.5				—	3	— 2,035	— 45.5	—	2,487	— 50.5	—			—
	2,131	— 64.8	—		—	—	1	— 2,131	— 64,8	—	2,131	— 64.8	—	1	—	—
—	7,(583	- 54.0	1	+	44	+ 0.3	9	- 7,727	-54.3	—	8,415	— 55.3	-	1	760 1,170	0.2 0.3
	22,3S8	— 32.3	15	+	6''.500	~ 95	29	- 28	- 41.7	—	21,4.33	- 28.3	14		ilisa 20,070	—

154

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 2 (forts.), utvisande för jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932

1	2	3	4	* i	6 !
Lillkyrka A. Grupp I............	i	5.0	8,000	:	_
» 11............	i	9.0	12,500		—
» lil............	6	93.6	124,500	410	0.3
» IV............ » V........... Sager B. Säger C. Grupp I............	8 8	107.5 167.0	145.000 207.000	410 4,570 —	0.8 2.2
» II............	2	17.0	20,500	—	—
» lil............ » IV............ » V............	i	10. o	147,000	— 4,570	3.1
Säger Totalsumma	3 14	27.0 _	167,500	4,570	2.J !
Skeda A. Grupp I............ » II............ » III...........	14 13 20	45.5 87.4 358.5	52,300 104,800 445,400	7,520 7,070 87,350	i 14.4 6.7 19.6
» IV............ '' •	3	122.0	159,000	28,010	17.6
» V............	4	357.5	396,700	27,130	6.8
Säger , B. Säger 1 C. Grupp I............	54 12 o	070.9 307.2 6.5	1,158,200 365,113 8,400	157,080 76,190 500	13.6 20.9 6.0;
» II............	4	28. s	49,300	16,890	34.8
•» III............	13	252.5	290,900	71,500	24.6.
» IV............	6	232.8	301,512	41,830	13.9\|
» v............	5	294.0	343,671	13,070	3.8
Säger Totalsumma	30 96	814.6	998,783	143,790	14.5

7 \|	8	9 1	10	11 II	12
717		1 63		1 780;	9.
599	—	23	- ‘	622]	7.
179	45	360	—	5841	1.
815	40	300	—	1,155	6.
4,426	75	2,160	—	6,66 ij	3.
9,190		1,980	—	11,170	7.
5,322	120	2,583	-	8,025]	3
10,604	40	2,303	—	12,947]	7.
1.865	40	1090		2,995	0
2,532	40	2,360 -		4 932	1.
439	1 1		—	439	2.
1,347 _		30	—	1,377	6.
	360	-	—	360
2,686	—	—	—	2,686	1.
439	360		—	799	0
4,083	—	30	—	4.0631	2>
7,626	520 3.673	—	11.819
17.169	80 4,693		21,942
7,121	2,070\| 8,575		17,766	13
6,618	1,300	*,800	_	16,718	12
8,767	170; 141	—	9,078	8
8,470	520; 81	—	9,071	8
22,886	400 3,770	665	27,721	5
22,687	300	2,1501 5,000	30,137	5
5,695	—	400	6,095	3
7,717	600'' —	—	8,317	4
2,708	1,470	3,110	—	7,288	0
9,823	830; 250	4,700	15,603	1 2
47,177	4.110	151196	665	67,948
55,315	3,550	11,281	9,700	79,846
11,065	6,230	7,290	134	24,719
10,091	7,250 6,380	300	24,021	2
807	2,245	160 —	3.212
590	3,316	—		3,906	7
2,821	—	1 —		2,821 5
4,137	800	\| -		4,937	8
9,649	50	1,609; —	11,3081 3
11,349	—	760	—	12,109	3
10,367	420	8201 —	11,607	3
8,815	—	610''	9,425	i 2
10,213		259; —	10,472 3
1,499	80	470; —	2,049	! 0
33,857	2,715 2,848 —	39.420
26,390	4,196	1,840	—	32,426	2
92,099	13055 26,134	799	132,087
91.796	14,996 19,501	10,000	136,293

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 155

jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförhållanden
i jämförelse med 1929 års taxering.

IS 1	14 1	15 !		16	17	18	19 \|	20 j	21		22	28	2 4	25	26
118 +	19.7	1 +	118 +	19.7	—	—	—	+ 158 +	25.4	1	—	—	—
<536	—	78.0	—		—		—	1	636 —	78.0	— 571	—	49.4	—	1	—	—
4,7	—	51.8	—				—	6	— 4,764 —	51.8	— 4,509		40.4	—	—	1,530 3,190	1.2 2.6
5,282		49.8	1 +	118 +	1.1		_ _	i 50.9	- *,	—	38.0	1		1,530 3,1	1.1 2.2
667		26.8	1 +	131	+	5.2	2	— —	31.5	— 1,937	—	39.3	—		1, 4,900	0.8 2.4
—		—	_		—		—	—	—	■	—		—	—	—	_	-
908	—	67.4	:		_		—	o —	— 908 —	67.4	938	*—	68.1	_	_	—	—
2.686	_	100. o	—					1	— 2,686 —	100. o	— 2,326	—	86.6	—		'' —	—
3,594		891	—		—			3	— 3 -	89.1	- 3,264	—	80.3	—		—	—
9£43			2		249 +	1.5	12	— 9, —	57.0	- 10,123	—	46.1			3.090 8.090	—
\| 503: +	7.6	«\| +	1,768 +	26.7	5	— 1,265 —	19.1	+ 1,048		6.3	7	7	10,940 9,970	20.9 19. il
297	+	3.5	6	+	2,409 +	28.4	6	— 2,112 —	24.9	+ 7	+	0.1	6		840 1,210	0.8 l.sl
199		0.3	9	+	5,482 +	24.2	10	5,283 -	23.8	— 2,416	—	8.o	8	1	5,740 7,400	1.31 1.7j
2,022	_	26.2	—		—		—	3	— 2,022; —	26.2	_ o 222	—	26.7	—		2,550	1.6
7,115		72.4	—		—		—	4	— 7,115 —	72.4	8,315		53.3	—		3,220	0.8
8,138		14 J	24	-L 1	9,66»	+	17.5	28	— 17,797 j—	322	— 11,898	—	14.9	21		20,740 21,130	1.8 1.8
974		9.J	5	4-	2,059		20.4	6	— 1,085 —	10.7	\| + 698 +	2.9	6		17,030 21,510	4 jj 5.9!
217	-f	36.8	1		282	+	47.8	1	- 65-	11.0	694	—	17.8	1	1	2,600 3,290	31.o 39.2
1,316	i-	31.8	2	+	396	+	9.0	o	1,712 —	41.4	— 2,116	—	42.9	1		z
1,700		15.0	4	-f-	844	+	7.4	7	2,544 —	22.4	— 801	—	6.6	5		4,380 700	1.5 0.2
1,552		17.6	3	-j-	2,830	+	32.1	3	— 1,278 —	14.5	+ 2,182	+	23.2	3		2,7001 0.9 610: 0.2
8,714		581.8	4		8,797	4- 586.8	1	83 —	5.ö	+ 8,423	-j-	411.1	4	1	5,710	1.7
7,467		28.3	14	! + I ''	13,149	+	49.8	14	5,682\|—	21.5	+ 6,994	+	21.0	14	1	15.390 4,600	1.5 0.5
303 +	0:i	4:>	1+24,967	4-	‘17.1	4S	i- 24,504 -	26. s	— 4,‘IOG	i_	3l	41		53101, 47,!4t	— —

156

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 2 (forts.), utvisande för jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932

1	2	3	4
Kuddby A. Grupp I...........	—	—	—
» II...........	3	30. o	41,300
:> lil...........	9	196.0	316,700
» IV...........	8	291.6	369,100
> V...........	6	665.0	753,900
Säger 26	1,182.5 1,481,000
B. Säger	9	176.J	228,300
C. Grupp I............	—	—	—
» II............	1	9.0	9,700
» lil............	8	210. o	260,200
» IV............	4	172.0	237,700
» V............	2	121.0	164,800
Säger	15	512#	672,400
Totalsumma	50	—	—
Malmöhus Hemmesdynge ''A. Grupp I............	1	4.0	12,700
» 11............	—	—	—
» Hl............	11	220.5	611,700 1,051,600
» IV............	11	412.5
» V............	1	52.0	151,200
Säger	24	689.0	1,827,200
B. Säger	1	1.5	5,700
C. Grupp I............	1	1.5	5,700
» II............	—	—	—
» III............	—	—	—
» IV............	1	43.5	128,800
» ............	—	—	—
Säger	2	45.0	134,500
Totalsumma	27	_	—

5	6	7	8	9	10
4,700	11.4	3,044 4,998	lill	lill	—
20,200	6.4	6,356 9,020	—	1,652 2,106	—
30,800	8.3	5,518 9,152	850 450	125 200	—
66,300	8.8	2,201	2,075	512	1,909
11,738	2,075	913	5,510
122,000	8.	17,119	2,925	2,289 3,219	1,909
34,908	2,525	5,510
30,700	13.	7,484 8,264	1,200 1,210	1,470 1,410	—
1,300	13.4	730 1,097	1,000 400	1 1 1	—
29,580	11.4	5.571 7,171	—	800 1,170	—
20,900	8.s	6,518 6,089	700	1,100 1,100	—
22,100	13.4	6,129 5,967	_	—	_
78,880	1	18.948 20,324	1,700 400	1,900 2,270	z
		43,551	5825	5,659	1,909
		63,496	4,135	6.S99	5,510
		962	1,050
		1,445	67	—	—
		8,068		4,662	—
		18,426		4,514	—
		10,079	925	2.712	—
		32,231	450	2,553
		2,214	—	Ti	—
		3,583	2,500	80	—
		21,323	1975	7,451	_
		55,685	3,017	7,147	—
		435	_	690
		700	—	700	—
		629	20	140	690
—	—	506	30	110	780
—	—	612	30	41	—
		4,338	—	61	_
		1,241	50	181	690
		4,844	30	171	780
		22.999	2.025	8,322	690
		61,229	3,047	8,018	780

11 12

3,014 7.
4,998 12.
8,008 2.
11,126 2.
6,493 1.

9,802 2.
6,697 0.
20,236 1.

24,242 1.
46 2

10,154 3
10, 3.

1,730 7.
1,497 11.
6,371 2.
8,341 2.

8,318 2
7,189 2.
6,129 3
5,967 3.

22.548 2.
22, 3.

SO,

2,012 7.
1,512 11.

12,730 1.
22,94 3.

13,716 1.
35,234 3.
2,291 1.

6,163 2.

30.749 1.
65 3.

1.125 7.

1,479 11.
1,426 8.

683 0.
4,399 3.

2,162 0.
5,825 3
n

73,07

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga G.

157

jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförhållanden
i jämförelse med 1929 års taxering.

18	14	15	16	17 18	1 i»
— 1,954	— 39.1	__		— 3	~ — 1,954
— 2,664	— 29.5 3	+ 1,027	4- 11.4 6	— 3,691
— 3,634	— 39.7	—	_	— 6	— 3,634
- 9,537	— 81.2	i	4" 3oC	+ 3.0 3	— 9,887
- 17,789	-51	4	+ 1,377	+ 3.9 18	-19,166
- 780	— 9.4	1	+ 1,035	+12.5 8	- 1,815
— 367	— 33.5	—	.—	— 1	— 367
— 1,600	— 22.3	2	+ 272	+ 3.8 6	— 1,872
+ 429	+ 7.0	o	+ 2,673	+ 43.9 2	— 2,244
+ 162	+ 2.7	i	+ 1,165	+ 19.5 1	— 1,003
- 1,376	— 6.8	5	+ 4,H0	+ 20.2 10	- 5,486
- 19,945	-31.4	10	4- 6,522	+ lOs 36	— 26,467
— 483	— 33.4	—	—	— 1	— 483
10,358	_ — 56.2	1	+ 133	+ 0.7 10	— 10,491
22,152	— 68.7	1	+ 643	+ 2.0 10	— 22,795
1,369	— 38.2	—	—	— 1	— 1,369
34,362	-61.7	2	+ 776	+ 1.4 22	— 35.138
265	-37.9			— 1	- 265
+ 123	+ 24.3	1	+ 123	4- 24.3 —	—
3,726	— 85.9	—	_	— 1	— 3,726
3,603	- 74.4	1	4 123	4 2.5 1	— 3,726
- .18,230	— 62.4	3	+ S99	-!- l.r, 24	— 39,m

20	21	22	23	24	25	26
— 39.1	— 1,954	— 39.1	—	—	—	—
— 40.9	— 3,118	— 28.0	3		650 1,830	0.2 0.6
— 39.7	— 3,309	— 33.8	1
— 84.2	— 13,539	— 66.9			740	0,1
-54.8	-21,920	- 47.5	G	17	650 2,670	O.o 0.2
— 219	— 730	- 6.7	o		8,520 8,470	3.7 3.7 ~
— 33.5	4- 233	4 15.6	1	I	920	9.5
— 26.1	— 1,970	— 23.6	2		800	0.3
— 36.9	+ 1,129	4 15.7	3	i	1,100 1,100	0.5 0.5
— 16.8	4 162	+ 2.7	i	i	820	0.5
-27.9	- 446	— 1.9			2,820 1,920	0.4 0.3
— 41.7	— 23,096	-28.9	15		11,990 12,960	\|
— 33.4	4 500	33.1		—	1,250	9.8 j
— 56.9 — 70.7	— 10,210 — 21,518	— 44.5 — 61.1	\ 1	i i	3,790 3,230 1,720 1,120	0.6 ; o.5 ; 0.2 0.1
— 38.2	— 3,872	— 62.8	—	i	2,380	1.6
— 63.1	-35,100	— 53.3	3	21	6.760 6,730	0 4 0 4
-37.9	- 276	-19.6	—	1	840 1,060	14 7 1 18.6
—	4 53	4 3.7	1	_	1,470 1,390	25.8 \| 24.4
— 85.9	— 3,716	- 84.5	—	i	—	—
—	—	—	—	_	—.	—
— 76.9	— 3,663	— 62.9	1		1.470 1,390	V \ 1.0
- 63.0	— 39,033	- 53.4	4	23	9,070 9,180	—

158

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga G.

Tabell 2 (forts.), utvisande lör jordbruk, som under åren 192X 1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932

1	2	3	*
Önnarp
A. Grupp I .........	19	33.2	95,000
> II .........	4	29.o	68,100
» III .........	10	195.5	491,500
» IV ......... » v .........	—	—
Siiger	33	257.7	654,
15. Säger	—	—	—
G. Grupp I .........	—	—	—
» II .........	I	9.0	23,200
» JU .........	3	78.9	200,500
3> IV .........	1	32.0	93,
» V
Säger	5	119.8	317,100
Totalsumma	38	—	—
Bösarp
A. Grupp I .........	18	28.4	110,000
» II .........	1	7.0	12,100
> III .........	22	389.3	984,900
» IV .........	3	122.0	322,100
> V .........	1	80. o	109,200
Säger	45	626.7	1,538,300
B. Säger	10	201.7	534,
C. Grupp I .........	—	—	—
» II .........	—	—	—
» lil .........	5	94.0	235,500
» IV .........	5	186.5	413,900
» V .........	i	165.5	414,200
Säger	ii	446.0	1,063,600
Totalsumma	66	—	—

5	a	7	8	9
		5,259	9,775	119
		7.785	12,763	132
		1,819	900	1,160
		3,049	800	1,040
		6,568	300	995
—	—	10,778	—	1,145
—	—	13,646	10,975	2,274
	__	21,612	13,563	2,317
—	—	441	—	1 1 1
		- 1,122	_	=
		1.899	—	—
		—		56
		907	200	54
		- 681		56
		2,806	200	54
		12,965	10.975	2.330
		24,418	13,763	2,371
		3,878	5,829	1,693
		7,494	5,974	1,707
		768	135	50
		615	160	50
		15,031	72	5,226
		45,515	1,169	4,529
		5,216	42	229
	_	14,896	176	19
		1,327	—	—
		1,516	—	180
		26,220	6,078	7,198
		70,036	7,479	6,485
		13.552	2,277	10,766
—		24,558	2,108	10,697
—	_ i	_ 2.466		103!
		7,657		— i
		6,261	1,066	— j
i		7,833	510	—
		8,727	1,066	103
		15,490	510	—
		48.499	9,421	18,067
	~ !	liom	10,097	17.182

10	■ i
1,874	17,
930	21,61
—	3,879
130	5,01
575	8,4
—	11,
—	—
—	—
—.	—
—	—
2, 1,
—	—
—	—
—	—
—	—
—•	441
—	—
—	— u
—	1,
i	1,161
—	—
—	—
__	_
—	3,
1	287 41,6
4,283	15,
6,677	21
z	82
—	20,
—	51,21
85	5,57
102	15,1
—	1,32
—	1,6
4,368	43.
6,779	90,7
104 189	37
—
—	—
—	_
—	—
—	2,
	7.65
—	7,3
90	8,
—	—
—	—
_	9,
90	16,
4472	80

7,05»

14442

]

»O 00 C''!

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 159

jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförh&llanden
i jämförelse med 1929 års taxering.

1	14	15	16		17	18	19	20		21		22	SS	24	25	26
2,526— 32.	6	+ 458	+ 5.9	1	— 2,984	— 38.3		4,583	—	21.2	7	1	8,810 11,950	9.3 12.6
1,230	— 40.s	—	—		—	3	— 1,230	— 40.3	—	1,140	—	29.7	—		2,000 3,220	2.9 4.7
3,21	— 39.1	o	+ 1,256	+ 11.6	5	— 5,466	— 50.7		3,485		29.2	5	—	810 770	0.2 0.2
7,	- 86.	8	+ 1,714	+ 7.8	1	- 9,680	- 44.8		9,208	—	23 9	12		11, 15,	1.8 2.4
441 + lOO.o	1	+ 441 + lOO.o		—	—	. +	441	+ lOO.o	1	—	—	—
3,021	— 159.1	1	+ 1,064 4- i	56.0	2	— 4,085	— 215.1	—	3,021	—	159.1	1			- \| —
907	— lOO.o	—	—		—	1	— 907	— lOO.o _		1,105	—	95.2	—	1	—	— 1 ^ j
3,487	— 124.3	2	+ 1,505		53.6	3	- 4,992	—177.9	—	3,685	—	120 4	o		—
11,453	- 46.9	10	+ 3219 +	13 m	21	-14,672	- OO.i	—	12,893		31.0	14		11,620 15,940	—
3,616	— 48.8	6	+ 257; +	3.4	11	— 3,873	- 51.7	—	6,169	-	28.2	5	1	9,090 9,860	8.3 \| 9.0 :
153	+ 24.9	1	+ 153; +	24.9	—	—	—	+	128	+	15.5	1	—		\|
30,484	— 67.0	2	+ 2,076! +	4.6	19	— 32,560	— 71.6	—	30,884	—	60.3	3	1	4,640 7,390	0.5 j 0.8 !
9,680	— 65.0	—	—		—	3	— 9,680	— 65.0	—	9,621	—	63.3	—		z	Z ;
189	— 12.5	—	—		—	1	— 189	— 12.5	—	369	—	21.8	—	1		—
43,816	— 62.6	9	+ 2,486 +	3.6	34	-46,302	— 66.1	—	46,915	—	51.7	9	36	13 730 17,250	0.9 1.2
11,006	— 44.8	3	+ 541	+	2.2	7	-11,547	— 47.0	—	10,858	—	28.9	3	7	21.210 35,327	4.o 6.«
5,191	“ — 67.8	1	+ 156	+	2.o	4	5,347	— 69.8		_ 5,088		66.4	1	4	610 H60	0.3 0.4
1,572	— 20.1	1	+ 274	+	3.5	4	1,846	— 23.6	—	1,106	—	13.1	1	4	2,900 510	0.7 0.1
6,763	- 43.7	2	+ 430	+	2.8	8	- 7,1st	- 46 6	—	6,194	—	38.6	2	8	3,610 1,370	0.8 j o.i!
01,585	— 55.u	14	+ 3,457	+	3.»	4i>	— 65.042	- 59 .1	—	63,962		44.t	14	51	38450 53,947	,

160

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 2 (forts.), utvisande för jordbruk, som under åren 1918—1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932

1	2	3	4	5	6
Vellinge
A. Grupp 1 .........	36	67.6	246,600	—	—
» II .........	6	45.0	128,400	—	—
> III .........	19	357.5 1,051,80C	—	—
» IV .........	5	170.5	490,700	—	—
» V .........	i	58	199,300	—	—
Säger	67	698.6	2,116,800	—	—
\| B. Säger	14	229. J	661,500	—	—
! C. Grupp I ........	O	3.0	13,000		—
» II .........	—	—	—	- •	—
» III .........	2	38.5	107,100	—
» IV .........	3	113.0	326,200	—
» V .........	1	78	220,000	—
Säger	8	232.5	666,300	—
Totalsumma	S9	—			—
Asmundtorp
A. Grupp I .........	6	15.4	52,050	—	—
» II .........	7	55.0	150,800	_	—
♦ >''I .........	16	292.0	698,300	—	—
» IV .........	6	230. o	547,700	—	—
» V .........	5	469.0	834,500	—	—
Säger	40	1,061 4	2,283,350	—	—
B. Säger	5	89.0	229,000	—	—
C. Grupp I .........	2	1.8	4,800	—	—
» Il .........	—	—	—	—	—
» III .........	10	244.0	582,900	200	O.o
» IV .........	3	124.0	282,000	—	—
» V .........	2	133.0	350,850	—	—
Säger	17	5028	1,220,560	200	O.o
Totalsumma	62	''-	—	—	—

7	8	9	10	ii II
13,562	17,441	2,246	1,760	35,
21,443	21,951	1,574	2,990	47,
3,992	135	1,284	—	5,411
6,626	—	1,046	—	7,67
25,949	120	10,025	—	36,
52,630	220	10,423	—	63,27
8,274	190	2,432	—	10,
15,035	180	2,161	—	17,37
1,433	1,280	860	—	3,57
3,500	1,280	800	—	5,
53,210	19,166	16,847	1,760	90,
99,234	23,631	16,004	2,990	i«,
26,828	180	10,733	1,718	39,
27,435	400	11,046	8,083	41,
1,197	1,920	—	—	3,117
1,859	1,960	—	—	3,81 1
4,000	—	—	—	4,
4,653	—	—	—	4,6
2.283	—	—	—	2,28
3,624	—	21	—	3,
2,000	—	1,360	—	3,
5,000	—	1,710	—	6,71
9,480	1,920	1,360	_	12.7
15,136	1,960	1,731	—	18,
89,5	21.266	28940	3,478	143
141,	25,991	28,781	6,073	202,
6,110	131	3,305	2,079	11,62 1
6,060	1,219	2,275	2,100	11,654 1
9,569	627	1,584	3,563	15,
9‘920	800	1,340	360	12,4
15,362	5,564	1,943	58	22,
17,775	5,370	2,420	—	25,
1,346	...	1,086	—	2,43
6,798	—	617	2,197	9,61
14,587	10,132	48,478	57	73,254
10,873	9,627	36,724	—	57,224
46,974	16.454	56 396	5,757	125.581
51,426	17,016	43,376	4,657	116,47
4,115	1,634	4,922	_	10,671
7,160	1.534	4,952	—	18,
53	1,063	—	481	1,597
414	1,075	—	456	1,945
5,776	2,096	3,053	—	10,92
11,431	2,047	2,726	40	16,244
3,384	—	—	—	3,
3,351	—	—	—	3,351
3,948	1,752	—	—	5,7
3,262	1,520	13	—	4,7
13,161	4,911	3,053	481	21.
18,458	4 642	2,739	496	26,
64.250	22,999	64,371	6,238	157,
77,044	23,192	51.067	5,153	156

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

161

jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförhållanden
1 jämförelse med 1929 års taxering.

	13	14	15		16	17	18		19	20		21
—	7,881	— 36.8	5 +	1,016	+ 4.7	30	—	8,897	— 41.5	—	12,949
—	2,634	— 39.7	1 +	119	+ 1.8	5	—	2,753	— 41.6	—	2,261
—	26,681	— 50.7	1 +	20	+ O.o	18	—	26,701	— 50.7	—	27,179
—	6,761	— 45.0	—		—	-	5	—	6,761	— 45.0	—	6,480
—	2,067	— 59.1	—		—	—	1	—	2,067	— 59.1	—	2,007
—	46,024	-46 4	7 +	1,155	+ 12	59	—	47,179	— 47.6	—	50,876
—	607	_ 2.2	6 +	3,597	+ 18 l	8	—	4,204	— 15.s	—	2,505
—	662	— 35.6	—		—		2	—	662	— 35.6	—	702
_	653	— 14.0	—		—	—	2	—	653	— 14.0	—	653
—	1,341	— 37.0	1	+	787	+ 21.7	1	—	2,128	— 58.7	—	1,362
—	3,000	— 60.0	—		—	—	1	—	3,000	— 60.0	—	3,350
—	5,656	-37.4	1	+	787	+ 5.2	6	—	6,443	— 42.6	—	6,067
—		-315.9	14	+	5,539	+ 3.9	73		57,826	— 40.s	—	59,448
+	50	+ 0.8	5	+	1,128	+ 18.6	1	—	1,078	— 17.8	—	29
—	351	— 3.5	4	+	1,782	+ 18.o	3	—	2,133	— 21.5	+	2,923
—	2,413	— 13.6	6	+	5,561	+ 31,3	8	—	7.974	— 44.9	—	2,638
—	5,452	— 80.2	—		—	—	4	—	5,452	— 80.2	—	7,180
+	3,714	+ 34.2	3	+	6,520	+ 60. o	1	—	2,806	— 25,8	+ 16,030
—	4,452	— 8.6	18	+ 14,991	+ 29.2	17		19,443	— 37.8	+	9,106
—	3,045	-42 5	—		—	—	4		3,045	-42.5	—	2,975
—	361	— 87.2	—		—	—	2		361	— 87.2	—	348
—	5,655	— 49.5	1	+	457	O I * +	7	—	6,112	— 53.6	—	5,319
+	33	+ 1.0	1	+	2,033	+ 60.7	l	—	2,000	— 59.7	+	33
+	686	+ 21.0	1	+	2,405	+ 73.7	1	—	1,719	— 52.7	+	905
—	5,297	-28.7	3	+	4,895	+ 26.5	11	—	10,102	-55 2	—	4,729
—	12,794	— 166	21	+ 19,886	+ 25.s	32	—	32,680	— 424	+	1,402

— 27.0

— 29.5

— 43.0

— 37.3

— 36.0

-.35 9

— 6.0

— 18.4

— 14.0

— 37.4

— 49.9

— 32 2
-29.3

— 0.2

+ 23.5

— 10.3

— 74.7

+ 28.o

+ 7.8

— 21.8

— 17.9

— 32.7
+ l.o
+ 18.9

+ iso

+ 0.9

— 4

3 1

18 17

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 23.

25	26
14,710	6.0
29,	12.1
640	0.5
1,450	1.1
6,920	0.7
12,520	1.2
2,230	0.5
1,630	0.3
2,140	1.1
2,080	1.0
26,640	13
47,480	2.2
23,820	3.8
36,170	5.ö
2,580	19.8
3,	25.2
—	—
—	—
—	—
—	—
—	—
1,340	0.6
1,510	0.7
3,920	0.6
4,790	0.7
54,380	_
88,440	—
8,447	17.8
7,643	16.1
5,537	3.7
6.039	4.0
7,724	l.i
7,905	l.i
1,086	0.2
—	—
51,409	6.2
41,144	4.9
74203	3.8
62,731	2.8
9,632	4 2
9,162	4.o
1,052	21.9
1,434	29.9
—	—
—	—
5,149	0.9
7,625	1.8
—	—
—	—
1,792	0.6
800	0.3
7,993	0.7
9,859	0.9
91.828
81,742 11

162

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 2 (forts.), utvisande för jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932

1	2	3
Björka
A. Grupp I .........	3	9
» 11 .........	5	36.5
» III .........	5	89.5
» IV .........	—
» V .........	—	—
Säger	13	135
j B. Säger	—	—
C. Grupp I .........	—	—
» ii........	—	—
» ni .........		37
» IV .........	—	—
» v .........	—	—
Säger	2	37
Totalsumma	15	—
Norra Rörum
A. Grupp I .........	13	46.4
» II .........	20	156.5
» III .........	35	527.2
» IV .........	1	31.0
» V .........	—	—
Säger	69	761 l
B. Säger	2	25.0
C. Grupp I .........	—	—
» II .........	—	—
» III .........	2	28.0
» IV .........	—	—
» V ......	—	—
Säger	2	28.0
Totalsumma	73	—

i 4	5	1 6	7
5,700 27,200	3,500	12.9	279 172 2,220 2,109
75,100	9,600	12.8	4,431 4,170
108,000	13,100	12	6,930 6,451
54,000	—	—	1,911 2,706
54,000	—	_	1,911 2,706
—	—	—	8,841 9,157
62,600 184,100	11,100 51,200	17.7 27.»	6,442 8,578 15,477 19,000
612,300	166,900	27.8	38,081 55,719
34,800	6,000	17.2	376
893,800	235,200	26.	60,000 83,673
29,800	6,200	20.	-1,233 — 442
30,500	6,900	22.	1,325 — 664
30,500	6,900:	22.	1,325 - 664
-		—	60,092 82,567

8	i 9	10	ii	1 12
_	634	660	1,573 4.
—	751	740	1,663 3.
2,010	261	—	4,491	8.
1,780	339	—	4,	7.
—	264	—	4,69	5.
—	812	—	4,9	5.
—	—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
2,010	1,159	660	10,7	6.
1,780	1,902	740	10,8	6.
—	—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	_
—	—	—	1,911	3.
—	—	—	2,7	5.
—	—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
,—	—	—	1,91	3.
2,010 1780	1,159 1,902	7	2,7	5.
2,287	374	5,707	14,81	10.
3,930	679	3,442	16,629	13.
—	3,141	—	18,61	8.
431	2,820	75	22,326	10.
1,332	2,078	1,409	42,	6.
1,231	3,089	1,195	61,234	9.
—	—	—	376	1.
—	—	—	—
—	—	—	—
3.619	5,593	7,11	76,328	6
5,592	6,588	4,712	100,565	9.
15,627	355	—	14,749	4
1.500	91	7,165	8,314	1.
—	—	—	—
—	—	—	—	■—
—	—	—	—
—	—	—	_	_
1,570	—	953	3,848	4.3
330	—	2,061	1,727	2.2
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
1,570	—	953	3,848	4.8
330	—	2,061	1,727	2.2
20,816	5,948	8,	94,92%	_
7,422	6,679	13	110,606	—

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

163

rukare, jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförhållanden
ering i jämförelse med 1929 års taxering.

+ 107 + 62.2

-}- lil + 0.3

+ 261 + 6.3

1 + 189 + 109.9

4 + 470 -

22.3

4 + 677 + 16.3

479+ 7.4 9 + 1,336 + 20.J

— 795 — 29.4

795— 29.4
3 - 3.5

9+1 + 14.6

— 2,136 - 24.9	4 + 923 + 10.8	9
— 3,523 — 18.5	5 + 823	+ 4.3	15
— 17,638— 31.7	5 + 2,992	+ 5.4	30
— 376 — lOO.o	_ _	—	1
— 23,673 — 28 s	14 +4,738	+ 6.7	55
— 791 — 179 0	— —	—	2
+ 1,989 + 299.5	2 + 1,989	+ 299.5	—
+ 1,989 + 299.6	2 +1,989	+ 299 6	—
-22.475 - ''27.-4	1 + 0,727	+ 8.1	57

359

416

4 - 857

795

— 4,346

— 20,630

— 376

— 28,411

— 791

29,202

20	21	22
— 47.7	— 90	— 5.4
— 17.0	+ 263	+ 6.2
— 10. o	— 287	— 5.8
— 13.3	- 114	- 1.0
— 29.4	— 795	— 29.4
— 29.4	g i "* i	- 29.4
— 18.1	— 909	— 6.7
— 35.7	— 1,819	— 10.9
— 22.9	— 3,708	— 16.6
— 37,0	— 18,334	— 29.9
— lOO.o	— 376	— lOO.o
— 34.0	- 24,287	— 24.1
-179.0	+ 6,435	«> I ■'' 1 +
—	+ 2,121	+ 122.8
—	+ 2,121	+ 122.8
- 35 4	- 15,681	14-4

] 28 I 24 25

840

890

1,570

1,960

660

2,410

3,510

2,410

3,510

9,090

9,290

4,230

6,380

10,700

23,900

24,020
39 570

13,980

7,740

3,150

2,360

3,150

2,360

41,150

49,670

14.7

15.6

5.8

7.2

0.9

2.2

3.3

14.6

14.8

2.3

3.5

1.7

3.9

2.7

4.4

46.9

26.0

10.3

7.7

108

7.7

164

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 2 (forts.), utvisande lör jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

1 ett antal jordbrukskommuner enligt 1932

	1		2	3	4	5	6	7	8	9
	Skaraborgs
	Hällum
A.	Grupp I		—	—	—	—	—	_	—	_
	» II		—	—	—	—	—	—	—	—
	» III		10	146.B	105,700	—	—	12,267 10,591	150 350	198 165
	» IV		i	33.0	28,200	—	—	1,784 2,280	430 50	ilo 80
	» V		i	145.0	130,800	—	—	742 2,953	—	—
		Säger	12	324 5	264,700	—	—	14,793 15,824	580 400	308 245
B.		Säger	2	69.5	50,400	—	—	2,057 1,980	—	51 44
C.	Grupp I		—	—	—	—	—	—	—
	» II » III		1	21.0	13,100	_	_	56 815	—	—
	» IV		—	—	—	—	—	—	—	—
	» y		2	175.0	131,300			3,977	—	—
						4,449	—	—
		Säger	3	196.0	144,400	—	—	4,033 5,264	Z	—
	Totalsumma		—	—	—	—	20,883 23,068	580 400	359 289
	Söne
A.	Grupp I		4	11.4	13,200	700	5.8	2,331 2,848	600 260	760 680
	» II		5	37.5	34,500	1,800	5.2	2,202 3,254	z
	» III		15	226.0	233,300	14,500	6.2	10,754 17,287	1,630 1,580	300 480
	» IV » v		3	122.5	131,300	13,200	10.1	4,512 6,567	400	290
		Säger	27	397.4	412,300	30,200	7.3	19,799 29,956	2,230 2,240	1,060 1,450
B.		Säger	8	105.4	106,420	14,200	133	4,087 5,467	1,880 1,080	1,480 1,320
C.	Grupp I		3	12.0	17,800	900	5.1	895	—	30
		1,046	—	—
	» II		6	48.5	57,800	6,000	10.4	4,533 4,592	130	_
	» lil		3	47.7	50,960	2,860	5.6	2,084 5,240	—	—
	» IV		1	49.0	55,500	3.700	6.7	778	—	—
		300	—	—
	» V		—	—	—	—	—			—
		Säger	13	157.2	182,060	13,460	7.4	8,290 11,178	130	30
	Totalsumma		—	—	—	—	32176 46,601	4,240 3,320	2,570 2,770

12,61	11.
11,1	10.
2,324	6.
2,41	8.
7	0.
2,	2.
1	5
16,	6.
2,1	4
2,	3
—	0.
81	6.
3,977	3.
4,44	3.
4,	2
5	3
23,7
3,691	17.
3,7	21.
2,	6.
3,2	9.
12,	4.
19,34	7.
4,51	3.
7,25	5.
23,	4.
33,	7
7.44	3
7,	5
92	5.
1,	5.
4,6	7.
4,59	7.
2,084	4.
5.2	10.
77	1.
_	0.
8,	4
11,17	6.

52,69

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

165

jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförhållanden
ering i jämförelse med 1929 års taxering.

23 24

—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	—
1,676 +	15.8	6 +	2,511 +	23.7	4 —	835 —	7.9 +	1,509 +	13.6	6	4	3,1 1,	2.9 1.8
496 —	21.8		—	—	1	496 —	21.8 —	86 —	3.6	—	1	61	2.2
2 211 —	74.9		—	—	1 —	2,211 —	74.9 —	2,211 -	74.9	—	1	i	_
1,031 -	6.5	■	2,511 +	15.9	—	3,542 -	22.4 —	788-	4.8	6	6	3,71 1,	1.4 0.7
77 +	3.9	1 +	107 +	6.4	1-	—	1.6 +	84 +	4.2	1	1	1,	3.8
759 —	93.1	—	—	—	1 —	759 —	93.1 —	759 —	93.1	—	1	—	—
472 —	10.6	1 +	489 +	11.0	1 —	961 —	21.6 —	472 —	10.6	1	1	1,2	0.9

—	1,231 -	23.4	1 +	489 +	9.8	2	- 1,720	— 32.;
—	2, —	9.5	+	3,107 +	135	9	- 5	- 20 9
—	517 —	18.2	1 +	250	+	8.8	3	— 767	— 26.9
—	1,052 —	32.3	1 +	545	+	16.7	3	— 1,597	— 49.1
—	6,533 —	37.8	3 +	484	+	2.8	12	— 7,017	— 40.6
—	2,055 —	31.3	2 +	820	+	12.5	1	— 2,875	— 43.8
—	10,157 —	33.9	7 +	2,099	+	7.0	19	- 12,256	- 40 9
—	1,380 -	25.2	1 +	5	+	Ox	8	— 1,385	— 25 8
—	151 —	14.4	1 +	80	+	7.6	2	— 231	— 22.1
—	59 —	1.8	2 +	640	+	13.9	4	— 699	— 15.2
—	3,156 —	60.2	—	—		—	6	— 3,156	— 60.2
+	478 + 159.3	1 +	478	+ 159.3	_	_	—
—	2,888 -	25.8	4 +	1,198	+	10;	12	- 4,086	— 36.0
—	14,405 —	31.0	+	3,300	+	7.i	39	- 17,707	— 38o

1,231 — 23 4

- 1 — 8.1

97 —
1,052 —
6,663 —
2,745 —

420

121
71

— 3,156

+ 478

2.6

32.3

34.4
37.8

31.4
5.S

1 2

1 3

3 12

2 1

— n.G

+ i’5

— 60.2

+ 159.3 1

- 24.4 4

— 26o io

1,7

1,77

4,1

700

2,5

15.

0.8

17.3

13.6

1.7

1.8

1.3

1.6

1.9

3 9

5.8

3.9

1.2

4.5

0.3

0.8

1.4

166 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 2 (forts.), utvisande för jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932 år

1	2	3	<	5	1 6	1 ^	8	1 9	10	1 n	II 12
Hovby
	£	24.	30,50(			2,87S	3,35C	626		6,84*	« 9.
				4,68f	5,910	67C	—	ll\|266	>15.
» II ........	is	135.-	134,500	—		9,037	10,855	447	3,520	23,851	) 6.
						14,878	3,690	—	1,780	20,346	111.
III ........	16	315.3	290,00(	3,80C	1.3	18,44£	3.930	1,56<		23,946	6.
						21,747	840	1,870	—	24,457	7.
» IV ........		66	98,500	4,40C	4.5	2,241	—	370	—	2,611	2.3
						3,275	—	160	—	3,435	3.3
» V ........	2	148	124,000			3,911	—	—	—	3,911	3.2
						4,530	—	25		4,555	3.7
Säger	46	689.8	677,500	8,200	1.2	36510	18,135	3,007	3,520	61,172	5.1
						49,116	10,440	2,725	1,780	64,061	7.
B. Säger	5	159.5	138,000			6,283	450	1,540		8,273	4
						5,943	430	2,080		8,453	4.3
C. Grupp I .........	—	—	—	—		—	—	—	—	—
e> li .........	i	7	5,500			508	390	160	—	1,058	9.
					,	1,121	350	10	—	1,481	! 20
» lil .........	5	90	88,500			5,408	—	430	—	5,838	6.1
						5,308	—	—	—	5,308	6.0
» IV .........	i	38	37,000			1,375	—	—	—	1,875	3.7
						577	—	—	—	577	1.6
V .........	i	70	63,000			2,023	—	90	—	2,113	3.
						2,767	400	180	—	3,347	4.
Säger	s	205	194,000			9,314	390	680	—	10.384	4.
						9,773	750	190	—	10,713	5.0
Totalsumma	59					52.107	18,975	5,227	3,520	79,829
						61.832	11,620	4,995	1,780	83.227
Medelplana
A. Grupp I .........	2	7	9,000			—	3,420	—	—	3,420	! _
						420	2,610	—	—	3,030,	4.7
II .........	2	16.5	26,700	1,300	4.9	40	1,400	320	_	1,760	: O.i
						130	920	365	—	1,415	0.5
» lil .........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
» IV .........	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
» V .........	2	319	462.600	90,800	19.6	— 12,507	1,070	153,410	2,730	144,603	-2.7
						15,187	15,760	186,630	3,480	221,057	3.3
Säger	6	3425	498,300	92,100	18 5	- 12,467	5 890	163.730	2,730	149,883	-2.5
						15,737	19,290	186,995	3,480	225,502	32
B. Säger	1	43	77,300	13,400	17.3	—	510	360	190	1,060	_
						—	—	488	2,693	3,181	—
C. Grupp I .........	6	17.8	8,000	400	5.o	3,839	370	—	810	5,019	48.0
						3,5öö	2,720	—	—	6,286	44.6
» II .........	2	17				816	—	—	—	816	_
						1,277	—	150	—	1,427	_
» III .........	—	—	_	_	_	—	—	—	—	—	—
						—	—	—	—	—	_
» IV .........	2	83	137,400	17,800	13.0	1,790	600	50	—	2,440	1.8
						774	150	39	—	963	0.6
» V .........	—	—	_	_	_	—	—	—	—	—	—
						—	—	—	—	—	—
Säger!	10	117.8	145,400	18,200	12.6	6,445	970	50	810	8,275	4.1
\|						5,617	2,870	189	—	8,676	3.9
Totalsumma	17					- 6,022	7,370	154,140	3,730	159,218
1						21,354	22,160	187,672	6,173	237.359	—

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 167

rukare, jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförhållanden
ering i jämförelse med 1929 års taxering.

	13 14	16	16 1	7	18 !	19 ''	20	21	22	23	24	25	26
	1,814— 38.7	2	+ 495 +	10.6	6	— 2,309	- 49.3	— 4,418	—	39.2	2	6	6,848 11,266	22.5 36.9
_	5,841 — 39.8	6	+ 882 +	5.9	12	— 6,723	— 45.2	+ 3,511	+	17.3	8	9	14,030 7,490	10.4 5.6
—	3,298 — 15.2	8	+ 2,365 +	10.9	8	— 5,663	— 26.1	— 514	—	2.1	9	7	23,943 24,457	8.3 8.4
—	1,034— 31.6	—	—	—	2	— 1,034	— 31.6	— 824	—	24.0	—	2	—	—
—	619— 13.7	1	+ 219 +	4.8	1	— 838	— 18.5	— 644	—	14.1	1	1	—	—
—	12, — 25.7	17	+ 3,961 +	8.1	29	—16 567	- 33.8	— 2,889	—	4.5	20		44,821 43	6.8
+	340 + 5.7	1	+ 468 +	7.9	2	— 128	- 2.2	- 180	—	2.1	1	2	5,940 8,990	4* 6.5
	_ _	_	_	—	—	—	—	—		—	—	—	—
—	613— 54.7	—	—	—	1	— 613	— 54.7	— 423	—	28.6	—	1	660 1,440	12.0 26.2
+	100 + 1.8	2	+ 915 +	17.2	2	— 815	— 15.4	+ 530	+	lO.o	2	3	2,440 2,640	2.8 3.0
+	798 + 138.3	1	+ 798 + 138.3	—	—	—	+ 798	+ 138.8	1	—	I
—	744 — 26.9	—	—	—	1	— 744	— 26.9	— 1,234	—	36.9	—	1	900	1.4
—	459 - 4 7	3	+ 1,713 +	17.5	4	— 2,172	- 22.2	— 329	—	3.1	3	5	4, 4,080	2.1 2.1
—	12, — 19.6	21	+ 6, +	9.5	35	—18,867	- 29.1	— 3,398		4.1	24	33	54,76 56,	—
	420 — 100. o			_	1	— 420	— lOO.o	+ 390	+	12.9	2	—	1,550 930	17.2 10.3
—	90 — 69.2	1	+ 40 +	30.8	1	— 130	— lOO.o	+ 345	+	24.4	1	1	1,370 1,030	5.1 3.9
	— —	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—
	_ _	_	—	—	—	—	—	—		—	—	—
—	27,694 — 182.4	—	—	—	2	- 27,694	- 182.4	— 76,354	—	34.5	—	2	93,070 168,080	20.1 36.3
—	28,204 -179.2	1	+ 40 +	0.3	4	— 28,244	—179.5	- 75,619	_	335	3	3	95,990 170,040	19.3 34.1
	_ —	_	—	—	—	—	—	- 2,121		66.7	—	1	1,000	1.3
+	273 + 7.7	4	+ 464 +	13.0	1	— 191	— 5.3	— 1,267	—	20.2	3	3	4,840 4,670	60.5 58.4
—	461 — 36.1	—	—	—	2	— 461	— 36.1	— 611	—	42.8	--	2	600	—
	_ _	_	—	_	—	—	—	—		—	—
+	1,016 + 131.8	2	+ 1,016 + 131.8		—	—	+ 1,477	+ 153.4	2		680	0.5
	— —	—	—	—		—	—	—		—			z	z
+	828 + 14.8	6	+ 1,480 +	26 4	8	- 652	- li a	— 401		4.6	fi		5,520 5,270	3.8 36
	27, -		+ 1, +	7.1		-28,896	- 135s	- 78.141	-	33»	*	1 i	102,5 175,3	_

168 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 2 (forts.), utvisande för jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932

Saleby
A. Grupp I ........	9 29. s	23,90C	—
» II ........	11 84.0	69,101	—
» III ........	44 792.0	687,001	300
» IV ........	8 313.5	285,701	—
» V ........		2 116.0	109,501	—
Sage	74 1,335 3	1,176,206	300
B. Säger 1	267 6	256,600
C. Grupp 1 ........		2 6.6	3,800	—
» II ........	1 lO.o	7,300	_
» III ........		1 168.5	146,000	_
» IV .........	7 218.5	225,200
» V .........		480.0	339,200	300
Säger	24 883.5	721,500	300
Totalsumma		—	—	—
Västmanlands
Björskog
A. Grupp I .........	1	4.5	8,200	2,000
» II .........	8 55.9	65,300	6,500
» III .........	15	290	272,700	11,100
» IV .........	17	639	592,900	20,600
» V .........	10	928	846,600	28,800
Säger	51	1,917.1	1,785.700	69,000
B. Säger	12	2012	198.900	15,300
C. Grupp I .........	—	—	—	—
» II .........	2	20	22.200	—
» III .........	8	170.5	174.600	7,900
» IV .........	8	314.5	289.300	11,400
» V ........	2	lil	96.900	2,700
Säger	20	616	583,000	22,000
Totalsumma	83	—	—	—

6	l	1 8	B	10	ii	12
	5,255	2,085	14C	630	8,11	22.
	6,588	1,529	106	600	8,8	27.
	8,038	1,630	390	—	10,	11.
	8,156	1,520	328		10,	11.
O.o	54,01C	150	2.228	610	■ 56.998 7.
66,25<	540	2,566		69,	9.
	11,879	175	1,752		13,806 4.
	17,609	—	2,164		19,77	6.
	4,920	400	—	—	5,3	4.
	3,657	300	—	—	3,957 3.
0	84,102	4.440	4,510	1,240	94	7.
102,264	3,889	5,164	600	111,91	8.
0.1	7,638	450	6,709	_	14,79	3.
14,781	160	5,690	—	20,631	5.
	1,096	219	—	—	1,315	28.
	1,710	230	20	—	1,96C	45.
	820		—	—	82C	11.
	1,153	—	—	—	1,153	15.
	10,808	—	253	—	11,061	7.
	11,584	—	271	—	11,855	7.
	5,216 10,595	—	225	—	5,441	2.
	—	572	—	11,167	4.
O.i	12,253	—	—	—	12,253	3.
12,410	72	1,276	—	13,758	3.
O.o	30,193	219	478	_	30.890	4.
37,452	302	2,139	—	39,893	5.
	121933	5,109	11,697	1	139,979	_
	154,497	4,351	12,993		172,441
24.4	72	1,810			1,882	0.
735	920	—	—	1,655	9.
8.6	9,399	645	300	—	10,344	14.
7,700	600	940	—	9,240	11.
4.1	23,068	400	550	—	24,018	8.
24,916 26,147	400	582	—	25,898	9.
3.6	2,895	413	—	29,455	4.
34,430	1,284	130	—	35,844	5.
3.4	24,259	1,022	5,040	—	30,321	2.
25,078	1,070	4,841	—	30,989	3.
3.9	82,945	6,772	6,303	_	96,020	4
	92,859	4,274	6,493	—	103,626	5
7.J	5,110	5,615	832	_	11,557	2.
6,650	5,670	1,300	—	13,620	3.8
	—	_	_	_	_	_
	—	—	—	_	_	_
	2,107	—	163	—	2,270	9.4
	2,568	—	175	—	2,743	11.5
4.5	11,311	—	1,498	—	12,808	6.5
	13,244	—	1,438	—	14,682	7.6
4.4	15,151	—	830	—	15,981	5.2
14,648	—	710	—	15,358	5.1
2.2	4,166 6,332	—	—	—	4,166	4.3
—	-	—	6,332	6.5
39	32,736	—	2,491	_	35,226	5.8
36,792	—	2,323	—	39,115	6.8
	120,790	12,387	9.626	_	142,803	_
	136,301	9,944	10,116	—	156,3611	—

169

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomster håll anden
ering i jämförelse med 1929 års taxering.

18 14 15 | 16 17 | 18 | 19 20 21 22 28 24 25 26

	1,333	— 20.2	4	+	757	+ 11.5	5		2,090		31.7		713	— 8.1	4	5	4,200 2,790	17.6 11.7
—	118	— 1.4	6	+	1,174	+ 14.4	4	—	1,292	—	15.8	+	54	+ 0.5	5	6	1,330 730	1.9 1.1
—	12,244	— 18.5	15	+	4,192	+ 6.3	29	—	16,436	—	24.8	—	12,362	— 17.8	15	29	7,630 13,410	1.1 2.0
—	5,730	— 32.5	2	+	297	+ 1.7	6	—	6,027	—	34.2	—	5,967	— 30.2	3	5	1,230	0.4
+	1,263	+ 34.5	2	+	1,263	+ 34.5	—		—		—	+	1,363	+ 34.4	2	—	—	—
—	18,1	-17 8	29	+	7,683	+ 7.5	44	—	25,845	—	25.3	—	17,625	— 15.7		45	13.160 18.160	1.1 1.5
—	7,	-48.3	2	+	163	+ 1-1	13	—	7,306	—	49.4	—	5,834	— 28.3	4	11	8,150 16,270	3.2 6.3
—	614	— 35.9	—		—	—	2	—	614	-	35.9	—	645	— 32.9	—	2	1,040	27.4
—	333	— 28.9	-		—	—	1	—	333	—	28.9	—	333	— 28.9	—	1	—	_
—	776	— 6.7	3	+	1,077	+ 9.3	6	—	1,853	—	16.0	—	794	— 6.7	3	6	940	0.6
—	5,379	— 50.8	—		—	—	7	—	5,379	—	50.8	—	5,726	— 51.3	—	7	2,880	1.3
—	157	— 1.8	1	+	2,435	+ 19.6	4	—	2,592	—	20.9	—	1,505	— 10.9	1	4	I	i
—	7	-19.4	4	+	3,512	+ 9.4	20	—	10,771	—	28.8	—	9.003	— 22.6	4	20	2,880 1,980	0.4 0.8
-	32	— 21.0	35	+ 11.358	+ 7.4	77	—	43.922	—	28.4	—	32,462	-18.	37	76	24,190 36,410
	663	— 90.2					1		663		90.2	+	227	+ 13.7	1		1,620 950	19.8 11.6
+	1,699	+ 22.0	5	+	2,728	+ 35.4	3	—	1,029	—	13.4	+	1,104	+ 11.9	4	4	3,390 4,030	5.2 6.2
—	1,848	— 7-4	4	+	1,007	+ 4.1	11	-	2,855	—	11.5	—	1,880	— 7.3	4	11	5,610 6,290	2.1 2.8
—	8,283	— 24.0	4	+	2,370	+ 6.9	13	—	10,653	—	30.9	—	6,389	— 17.8	5	12	2,080 3,520	0.4 1.0
—	819	— 3.8	5	+	4,617	+ 18.4	4	—	5,436	-	21.7	—	668	— 2.2	5	4	5,360 4,990	0.6 0.6
—	9,914	-10.7	18	+ 10,722	+ 11.6	32	—	20,636	—	222	—	7,606	- 7.3	18	32	18,060 19,780	1.0 1.1
—	1,540	— 23 2	2	+	53	0.8	10	—	1,593	—	24.0	—	2,063	— 16.1	1	11	7,330 9,030	3.7 4.6
	461	- 18.0	_		_	_	2	_	461	—	18.o	—	473	— 17.2	—	2	1,520	6.8
_	1,933	— 14.6	4	+	1,042	+ 7.9	4	—	2,975	—	22.5	—	1,873	— 12.8	4	4	2,620 3,540	1.5 2.0
+	503	-f- 3.5	4	+	1,942	+ 13.8	4	—	1,439	—	9.8	+	623	+ 4.1	4	4	2,560 3,240	0.9 1.1
—	2,166	— 34.2	—		—	—	2	—	2,166	—	34.2	—	2,166	— 34.2	—	2	2,710	2.8
—	4,057	- Il o	8	+	2,984	+ 8.1	12	—	7,041	—	19.1	—	3,889	— 9.9	8	12	5,180 11,010	0.9 1.9
—	15511	- 11 4	28	+ 13,759	+ 10.1	54	—	29,270	—	21b	—	13,558	— 8.7	16	24	30,570 39,820	_

170

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 2 (forts.), utvisande för jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932

1	2	\ 3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Medåker
	17	51.0	79,600	8,100	10.2	12,567	4,543	555	800	18,465	15.
	14,081	2,875	610	600	18,166	17.
» II .........	15	111.8	127,700	18,600	14.6	17,249	740	364	—	18,353	13.
	21.246	—	398	—	21,644	16.
lil .........	34	656.0	671,700	97,950	14.6	51,504	80	3,920	148	55,652	7.
	54,384	800	3,585	—	58,769	8.
» IV .........	4	164,6	169,600	49,800	29.4	7,864	400	—	205	8,469	4.
		10,672	—	56	117	10,845	6.
» V .........	4	265.0	274,800	37,600	13.7	9,698	2,000	4,315	—	16,013	3.
		13,080	2,030	4,833	—	19,943	4.
Säger	74	1,248.8 1,323,400 212,050	16.0	98.882 113,463	7,763 5,705	9,154 9,482	1,153 717	116,952 129,367	7. 8.
B. Säger	15	297.2	285,550	36,850	12.9	9,642 10,927	2370 2,570	4.356 5,161	771 1,006	17,139 19,664	3 3.
		13.7	2,100	1,600	76.2	2,916	1,980	—	—	4,896	138.
		2,739	1,885	—	—	4,624	130.
» II .........	5	35.o	37,800	3,000	7.9	4,337	—	—	—	4,337	11.
		4,704	300	—	—	5,004	12.
» III .........	ii	211.5	206,400	26,100	12.6	16,478	—	ilo	—	16,588	8.
			12,844	—	200	—	13,044	6.
» IV .........	3	112.0	119,655	12,225	10.2	4,620	—	—	—	4,620	3.
			4,469	—	—	—	4,469	3.
» v .........	1	72.0	71,400	9,100	12.7	2,268	—	—	—	2,268	3.
		1,869	—	—	—	1,869	2.
Säger	25	444.2	437,355	52,025	11.9	30,619 26,625	1,980 2,185	Ilo 200	Z	32,709 29,010	7. 6.
Totalsumma	lii	—	—	—	—	139.143 151,015	12.113 10,460	13,620 14,843	1,924 1,723	166.800 178,041
Dingtuna
A. Grupp I ........	6	21.8	25,500	1,920	7.5	3.832 4,517	105 100	80 120	—	4,017 4,737	11. 17.
» II .........	25	193.0	184,000	14,010		24,007	730	158	1,350	26,245	13.
		26,926	880	120	1,250	29,176	15.
» Hl .........	15	237.9	208,500	16,975	8.1	22,969	—	10	—	22,979	11.
	21,966	125	—	—	22,091	10.
» IV .........	9	360.0	293,000	20,910	7.1	13,337	300	280	—	13,917	4.
	16,573	240	355	—	17,168	5.
» v .........	9	885.7	808,000	76,595	9.5	12,864	3,190	2,760	—	18,814	i.
		19,871	3,260	1,514	4,540	29,185	2.
Säger	64	1,697.9	1,519,000	130,410	8.5	77,009 89,853	4,325 4,605	3,288 2,109	1,350 5,790	85,972 102,357	5 5
B. Säger	8	31B«	295,000	21,875	7.4	7.443 8,168	380	1,557 1,150	640 1,000	10,020 10.318	2. 2.
						—	—	—	—	—
» II .........							z	—	—	z
» lil .........	6	119	103,500	5,385	5.2	8,491	—	140	—	8,631	8.
		7,944	—	150	—	8,094	7.
» IV .........	10	430	390,500	28,120		19,764	112	265	—	20,141	5.
		19,047	95	101	—	19,243	4.
» v .........	5	384	340,000	10,850	3.2	9,702	1,900	30	—	11,632	2.
		13,417	2,160	90	—	15,667	3.
Säger	21	933	834 000	44,355	5.3	37957 40,408	2,012 2,255	435 341	_	40,404 43,004	4. 4.
Totalsumma	93	—	—	—	—	122,409 138,429	6,717 6,860	5,280 3,600	1,990 6,790	136,396 155,679

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 171

rukare, jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförhållanden
ering i jämförelse med 1929 års taxering.

	.13	14	\ 15	16	17	18	1	19	20		21	22	28	24	25	26
	1,514	! —10.8 ''	5		1,126	+ 8.0	12	_	2,640	— 18.7	+	299	+ 1.6	7	10	10,490 8,850	13.2 11.1
—	3,997	— 18.s	3	+	176	+ 0.8	14	—	4,173	— 19.6	—	3,291	- 15.2	4	13	7,280 8,970	5.7 7.0
—	2,880	—T 5.3	13	+	6,941	+ 12.8	22	—	9,821	— 18.2	—	3,117	— 5.3	14	21	13,880 11,250	2.1 1.7
—	2,808	— 26.3	2	+	1,012	+ 9.5	2	—	3,820	— 35.8	—	2,376	— 21.9	2	9	1,430	0.8
—	3,382	— 25.9	i	+	1,669	+ 12.8	3	—	5,051	— 38.6	—	3,930	— 19.7	1	3	5,390 5,960	2.0 2.2
—	14,581	— 12.9	24		10,924	+ 9.6	53	—	25,505	— 22.5	—	12,415	- 9.6	28	49	37,040 36,460	2.8 2.8
—	1285	— 11.8	4	+	1.191	+ 10.9	11	—	2,476	-22.7	—	2,525	-12.8	5	11	9,180 11,250	3.2 3.9
_i_	177	-f- 6.5	3	+	533	+ 19.5	2	—	356	— 13.0	+	272	+ 5.9	3	2	3,270 2,530	155.7 120.5
—	367	— 7.8	1	4-	417	+ 8.9	4	—	784	— 16.7	—	667	— 13.3	i	4	2,620 2,710	6.9 7.2
+	3,634	-f- 28.3	9	+	3,820	+ 29.7	2	—	186	— 1.4	+	3,544	+ 27.2	8	3	9,780 8,740	4.7 4.2
+	151	+ 3.4	1	+	417	+ 9.3	2	—	266	— 6.u	+	151	+ 3.4	1	2	z	z
+	399	+ 21.3	1	+	399	+ 21.3	—		—	—	+	399	+ 21.3	1	—	1,810	2.5
+	3,994	+ 15.0	15	4-	5,586	+ 21.o	10	—	1592	- 6.0	+	3,699	+ 12.8	14	11	15670 15,790	3.6 3.6
—	11.872	— 7.9	43	+	17,701	+ 11.7	74	—	29,573	— 19.6	—	8,241	— 4.6	47	71	61,890 63,500
—	685	— 15.2	3	+	475	+ 10.6	3	—	1,160	— 25.7	-	720	— 15.2	3	3	2,420 3,060	9.5 12.0
—	2,919	— lO.s	10	+	3,194	+ 11.9	14	—	6,113	— 22.7	—	2,931	— 10. o	10	14	12,020 14,890	6.5 8.1
+	1,003	+ 4.6	8	+	3,057	+ 13.9	7	—	2,054	— 9.3	+	888	— 4.0	8	7	7,080 7,250	3.4 3.5
—	3,236	— 19.5	4	+	1,343	+ 8.1	5	—	4,579	— 27.6	—	3,251	— 18.9	4	5	960	0.3
—	7,007	— 35.3	4	+	2,389	+ 12.0	4	—	9,396	— 47.3	—	10,371	— 35.5	4	5	5,460 9,710	0.7 1.2
—	12844	— 14 3	29	+ 10.458	+ 11.6	33	—	23,302	-25.9	—	16,385	-16.0	29	34	26,980 35,870	1.8 24
	725	- 8.9	3		1,092	+ 13 4	5	—	1,817	-22.3	—	298	— 2.9	3	5	4,140 9,000	1.4 3.1
+	547	+ 6.9	4	+	2,092	+ 26.3	2	_	1,545	— 19.4	+	537	+ 6.c	4	2	6,210 2,170	6.0 2.1
	717	+ 3.8	5	+	2,147	+ 11.8	5	—	1,430	— 7.6	+	898	+ 4.7	5	5	2,640	0.7
—	3,715	— 27.7	1	+	844	4“ 6.3	4	—	4,559	— 34.0	—	4,035	— 25.8	1	4	4,350 2,860	1.3 0.8
—	2,451	— Öl	10	!	5,083	4- 12 6	11	—	7,584	-18.7	—	2.600	6.0	10	11	18.200 5,030	1.6 0.6
—	lamt	- Il o	42	+ 10.633	+ 12.0	49	—	32,653	-236	—	19.283	— 12.4	42	50	44,320 49.900	_

172

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 2 (forts.), utvisande för Jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932

1 2

Gävleborgs
Järbo
A. Grupp I.........	74
» Il.........	88
» lil........	33
» IV.........	—
» V.........	—
Säger	1951
B. Säger	2
C- Grupp I.........	—
» II.........	i
» lil.........	—
» IV.........	—
» V.........	—
Säger	i
Totalsumma
O Arsunda
A. Grupp I.........	46
» II.........	59
» III.........	63 1
» IV.........	2
» V.........	1
Säger	1711
B. Säger	3
C. Grupp I.........	—
» II.........	4
» lil.........	6
» IV.........	—
» V.........	—
Säger	10

Totalsumma i 184

s	4	5	6
284.1	498,000	111,000	20.3
659.2	1,319,200	429,100	32.5
505.6	934,000	323,900	34.7
—	—	—	—
—	—	—	—
,448.9 2,751,200	864,000 31.4
5.3	11,800	3,700 31.4
—	—	—	—
9	13,600	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
9	13,600	—	—
—	—	—	. —
137.4	235,900	34,600	14.6
461.8	771,200	199,600	25.9
,019.6 1,692,866	463,718	27.4
81.2	139,900	40,600	80.5
90. o	102,300	12,000	19.6
,790.0 2,942,166	750,518 25 5
33 o	60,700	19,600	32 2
—	—	—	—
38.0	38,400	—	—
84.0	125,400	17,700	14.1
—t.	—	—	—
—	—	—	—
122o	163,800	17,700	10.8

7	8	»	10	n
53,773	21,080	4,778	2,509	82,1
67,558	23,535	4,988	1,269	97,3
94,408	6,645	20,825	4,440	126,31
128,075	15,045	22,150	4,226	169,4
36,635	750	6,408	1,950	45,74
73,381	1,570	6,227	1,330	82,
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
184,816	28,475	32,011	8,899	254,
269,	40,150	33,365	6,825	349,
358	_	900	—	1,
391	—	840	—	1,
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
1,049 998	—	—	_
—	—	—	—
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
1,049 998	z	—	z	1,
186	28.475	32,911	8,899	256,
270,	40,150	34,205	6,825	351,
13,165	24,927	2,559	3,260	43,911
14,509	26,120	2,515	2,310	45,
39,340	10,628	4,190	892	55,
43,549	11,509	3,755	180	58,
48,966	4,210	5,878	4,610	63,664
63,967	4,114	5,503	3,990	77,57
—	270	—	—	27
3,132	—	—	—	3,1
—	—	—	—	—
278	—	—	—	27
101,471	40,035	12,627	8,762	162,
125,435	41,743	11,773	6,480	185,
800	1,520	303	256	2,879
1,698	1,430	220	—	3,348
			z	z
2,904	570	400	—	3,874
4,873	370	450	—	5,693
4,591	—	—	3,660	8,251
6,427	—	—	590	7,017
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—
—	■-	—	—	—
7,495	570	400	3,660	12,125
11,300	370	450	590	12,710
109,	42,125	13330	12,678	177,899
138,	43,543	12,443	7,070	201,489,

W K) C3» O'' 05 M ^ CO CC CS

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

173

jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförhållanden
i jämförelse med 1929 års taxering.

13	14	15		16 1	17		18	19	20	21	22	28	24	2 5 \|	26
— 13,785	— 20.4	24	+	6,611	+	9.8	51 —	20,396	— 30.2	- 15,210	— 15.6	24	51	37 49,510	7.5 9.9
— 33,667	— 26.3	28	+	11,390	+	8.9	59 —	45,057	— 35.2	- 43,178	— 25. ä	28	5	46,270 75,130	3.5 5.7
— 36,746	— 50.1	6	+	3,153	+	4.3	26 -	39,899	— 54.4	- 36,765	— 44.6	6	—	8,500 23,610	0.9 2.5
-84,1	— 313	58	+	21,154	+	7.9		105,352	- 39.2	- 95,153	— 27.2	58		92,030 148,250	3.3 5.4

8.t 1 +

+ 5.1 1 +

+ 51 + 5.1 1 + 51 + 5.1

-Si,ISO- 31.1 +21,225 + 7.8

+ 5.1 1— 53— 13s + 27 + 2.‘.

+ 5.1

1,344

■ 4,209

■ 15,001

■ 3,132

278

23,964

1,969

1,836

3,805

23,(107

9.8 18 + 6,195
9.7 30 + 11,803
23..- 27 + 14,650
lOO.o —

100. o —

19 1 7 + 32,648
52.9 — —

40.4 + 601

■ 28.6 2 + 344

1.6 4 + 945

20.7 70 + 33,593 + 24.1

51 + 5.1

1,030 7.6

980 7.2

+ 12.3
+ 5.4

2 — 2,570 — 52.7
4 — 2,180 — 34.0

+ 8.4 6— 4,750— 42»

45.0

— 1,819
+ 1,234

586

23,590

+ 5.1

1,030

32.0

17.6

4.6 4

Ilo 79

_ j
3,370
6,890
6,000
4,850

9,370

11,740

7.6

7.2

	-105, -	39.0	- 95,075	— 27o		93, 149,	—
26	— 7,539 —	52.0	— 1,543	— 3.4	18	27,030 28,640	11.5 12.1
30	— 16,012 —	36.8	— 3,943	— 6.7	30	„ 15,960 ö 17,990	2.1 2.3
38	— 29,651 —	46.4	— 13,910	— 17.9	27	14, 19,67	0.8 1.2
1	— 3,132 —	lOO.o	— 2,862	— 91.4	—	_	_
1	- 278 —	lOO.o	— 278	— lOO.o	—	1 ~	_
96	- 56,612-	45,1	- 22,536	— 12.6	75	57,080 66,300	1.9 2»
1	- 898 -	52.9	- 469	— 14.0	—	1520 2,370	2.5 3»

8.3
17.9

4.3
3.9

5.7

7.2

67.970
S0410\ -

174

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 2 (forts.), utvisande för jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932 år

1	2	3	i	5	6	7	8	9	10	ti	12
Västerbottens
Lövånger
	219	877.2	1,145,700	296,930	25.9	158,185	53,104	10,955	4,164	226,408	13.8
	210,417	71,150	11,272	5,147	297,986	18.4
> II .........	261	1,953.1	2,652,600	715,030	27.0	313,702	23,735	15,970	5.020	358,427	11.8
	462,035	27,248	13,597	7,099	509.979	17.4
» lil ......... » IV .........	69	855.0	1,094,250	251,000	22.9	107,674 159,650	4,032 4,172	8,554 7,491	490 856	120,750 172,169	9.8 14.6
» V ........ Säger	649	3,685 s	4,892,550	1,262.960	25.8	579,561 832,102	80,871 102,570	35,479 32,360	9,674 13,102	705,586 980,134	11.8 17.0
B. Säger	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_
						—	—	—	—	—	—
						_	_
» II .........	1	8.0	11,000			1,499	—	—	—	1,499	13.6
			1,299	—	—	—	1,299	11.8
» III .........	1	11.0	20,300			3,058	—	—	—	3,058	15.
» IV .........				2,643	__	z	_	2,643	13.0
» v .........						_	_	—	z	z	—
Säger	2	19.0	31,300	—	—	4,557 3,942	—	—	—	4,557 3,942	14.6 12 6
Totalsumma	551					584,lis	80,871	35,479	9,674	710.142	_
				836,044	102,570	32.360	13,102	984,076
Sammandrag för kommunerna i Svea-land och Götaland
	184	465.6	1,478,150	31,910	2.2	76,342	63,421	20,459	18,953	179,175	5.
	103,107	70,712	18,165	19,404	211,388	7.
» II .........	154	1,173.8	1,820,100	110,080	6.0	122,308	20,232	9,960	8,433	160,933	6.
	144,680	12,141	9,167	3,595	169,583	7.
» Hl .........	328	5,827.1	8,522,100	425,235	5.o	361,956	14,228	43,106	3,465	422,755	4.
	497,041	13,437	43,866	6,195	560,539	5.
» iv .........	87	3,310.0	4,873,400	176,420	3.o	110,481	6,977	9,909	290	127,657	2.
	186,995	4,500	8,925	2,416	202,836	3.
» v .........	63	5,986.2	7,233,600	341,225	4.7	103,043	28,629	220,757	5,006	B57,43ö	1.
	185,716	43,332	237,897	18,430	485,375	2.
Summa	816	16,762.5	23,927,350	1,094,870	46	774,130 1,117,539	133,487 144122	304,191 318,020	36,147 50 040	1,247,955 1 629,721	3 4

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 175

jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförhållanden
ering i jämförelse med 1929 års taxering.

18	14	15	16	17	1 18	19	20	21	22	28	24	25	26
52,232	— 24.8	58	+ 17,274	+ 8.2	159	— 69,506	— 33.0	— 71,578	— 24.0	58	159	91,680	8.0
							187,590	16.4
148,333	— 32.1	51	+ 17,917	+ 3.9	218	— 166,250	— 36.0	— 151,552	— 29.7	51	218	125,940	4.7
								295,060	11.1
51,976	— 32.6	14	+ 5,368	+ 3.8	59	— 57,344	— 35.9	— 51,419	— 29.9	14	59	38,730	3.5
								91,870	8.4
—	—	•—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—
—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—
252,541	-30.3	123	+ 40,559	+ 4.9	436 - 293,100	-35 2	- 274,549	-28.0	123	436	256, 574,520	5.2 11.7
—	—	—	—	—	—	—	_	_				—	—
200	+ 15.4	1	+ 200	+ 15.4	—	—	—	+ 200	+ 15.4	1	—	—	—
415	+ 15.7	2+ 415	+ 15.7	—	—	—	+ 415	+ 15.7	2	—	720	3.5
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
615	+ 15.6	3	+ 615	+ 15.6	—	—	—	+ 615	+ 15.6	3		7	2.3
251,926	— 30.1	126	+ 41,174	+ 4.9		- 293,100	-35.0	- 273,934	-27.8	126	436	256 575	—
26,765	— 25.9	59	+ 10,263	+ lO.o	121	— 37,028	— 35.9	— 32,213	— 15.2	63	118	96,190	6.5
								116,930	7.9
22,372	— 15.4	57	+ 15,875	+ 11.0	94	— 38,247	— 26.4	— 8,650	— 5.1	60 ■	93	54,230	3.0
								57,390	3.2
135,085	— 27.2	94	+ 40,897	+ 8.2	226	— 175,982	— 35.4	— 137,784	— 24.6	99	226	111,320	1.8
								142,580	1.7
76,514	— 40.9	17	+ 8,361	+ 4.6	62	— 84,875	— 45.4	— 75,179	— 37.1	20	64	10,060	0.2
								16,690	0.8
82,673	— 44.5	19	+ 17,388	+ 9.4	39	— 100,061	— 53.9	— 127,940	— 26.4	20	33	173,790	2.4
								242,320	3.8
343,409	- 30.7 246	+ 92,784	4" 8.3	542	- 436,193	— 89 o	— 381.766	-23 4	262	534	445,590	1.9
								1	675,910	2.4

176

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. bilaga 6.

Tabell 2 (forts.), utvisande för jordbruk som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

i ett antal jordbrukskommuner enligt 1932

1	2	3	^ 1
B. Grupp I .........	16	39-8	89,250
• " ........	19	147.0	221,400
» III .........	70	1,283.7	1,862,220
» IV .........	24	894.5	1,347,900
» V .........	16	1,376.2	1,612,113
Summa	145	3,740 7	5,132,883
C. Grupp I.........	24	65.3	63,600
» II .........	29	211.8	280,130
III .........	99	2,076.6	2,798,160
IV.........	61	2,344.8	3,347,667
» v.........	37	2,973.0	3,906,821
Summa	250	7,612 0	10,396,378
Totalsumma	1,211	—	—
Sammandrag för kommunerna i Norrland A. Grupp I.........	339	1,298.7	1,879,600
» II .........	408	3,074.1	4,743,000
III.........	165	2,380.2	3,721,116
» IV o. V...	3	171.2	242,200
Summa	915	6,924-2	10,585,916
B. Summa	5	38.!	72,500
C. Grupp I .........	—	-	—
» II .........	6	55.0	63,000
» III .........	7	95.0	145,700
» IV.........	—	—	—
» V.........	—	—	—
Summa	13	150.0	208,700
Totalsumma	933	_	—

5	6 1	7	8	9
3,060	3.4	1 4,344!	4,364	6,165
5,874!	4,043	6,071
7,600	3.4	8,7081 13,228	8,075 7,964	9,646 8,783
130,915	7.o	57,001 70,741	25,764 11.123	25,224 23,625
63,660	4.7	40,873	610	13,542
49,664	790	14,778
54,600	3.4	47,715 44,268	1,840 1,590	22,676 22,809
259,835	5.1	158.641	40.653	77.253
183,775	25.492	76.066
3,400	5.8	11,676	8,146	330
12,661	11,486	130
27,290	6.7	20,379 25,383	1,520 2,230	403 395
151,125	5.4	89,829	7,046	11,036
111,009	6,537	9,495
146,075	4.4	84,442 93,935	2,928 955	3.782 4,229
82,490	2.1	74,264	4,572	4,812
90,314	4,482	4,939
410,380	3.9	280,590 333.302	24,212 25.690	20, 19,188
		1,213,361	198.352	401
		1.634616	195.304	413274
442,530	23.5	225,123 292,484	99,111 120,805	18,292 18,775
1,343,730	28.3	447,450	41,008	40,985
633,659	53,802	39,502
1,038,618	27.9	193,275	8,992	20,840
296.998	9,856	19.221
52,600	21.7	3,410	270	—
2,877,478	27.2	865,848	149,381	80.117
1,226 551	184,463	77,498
23,300	32.1	1.158	1.520	1203
2.089	1430	1060
		5,452	570	400
		7,170	370	450
17,700	12.1	7,649 9,070	—	—
—	—	13,101	570	400
17,700	8.5	16,240	370	450
	1	880,107	151.471	81,720
	1	\1.244.880	186.263	79.008

10	n	12
513	15,38	4.
711	16,69	6.
1,114	27,543	3.
2,548	32,	6.
905	108,8	3.
8.084	113,57	3.
1,025	56,	3.
4,423	69,65	3.
—	72,231	3.
20	68,68	2.
3.567	2801	3.
15.486	300,81	3
.1,981	22,1	18.
1,236	25,51	19.
—	22,302	7.
_	28,008	9.
953	108,	3.
2,101	129,1	4.
_	91,1	2.
90	99,	2.
1.768	85,41	1.
1,266	101,001	2.
4,702	329,86	2.
4,693	382,87	3
44.4061,857
70219	2.313
9,933	352,45	12.
8,726	440,7	15.
10,352	539,79	9.
11,505	738,4	13.
7,050	230,157	5.
6,176	332,25	8.
—	27
—	3,41	1.
27 335	1,122,681	8.
26 407	1514,91	11
256	413	1
—	4,57	2.
—	6,4	8.
_	7,	11.
3,660	11,	5.
590	9,	6.
3.660	17,731	6
590	17,	7.
31.251	1,144
26997	1.537

177

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilags 6.

brukare, jordbruksfastigheternas avkastning samt ägarnas och brukarnas inkomstförhållanden
taxering i jämförelse med 1929 års taxering.

13		14	15	16		7	18 1	19	20	21	2		23	24	25	26
—	1,530	—	26.1	3	+	195	+	3.8	12	— 1,725	— 29.4	—	1,313	—	7.9	4	12	10,500 11,980	11.8 13.4
—	4,520	-	34.2	3	+	834	+	6.3	17	— 5,354	- 40.5	—	4,662	—	14.5	5	14	17,840 23,240	8.1 10.6
—	13,740	—	19.4	17	+	4,673	+	6.6	52	— 18,413	— 26.0	—	4,679	—	8.8	24	46	77,940 94,830	4-2 5.1
—	8,791	—	17.7	7	+	4,717	+	9.5	16	— 13,508	— 27.2	—	13,605	—	18.8	5	19	36,020 60,990	2.7 4.6
+	3,447	I-	7.8	9	+	8,378	+	18.9	7	— 4,931	— ll.l	+	3,544	+	5.2	7	9	52,700 56,580	3.3 3.5
—	25,134	—	13.7	39	+	18,797	+	10.2	104	- 43,931	— 23.9	—	20,715	—	6.9	45	100	195.000 247,620	3.8 4.8
—	985	—	7.8	11	+	1,495	+	11.8	12	— 2,480	— 19.6	—	3,380	—	13.2	9	10	16,510 17,630	26.0 27£7
—	5,004	—	19.7	8	+	2,016	+	7.9	21	— 7,020	— 27.6	—	5,706	—	20.4	5	15	5,670 10,030	2.o 3.6
—	21,180	-	19.1	37	+	16,687	+	15.0	60	— 37,867	- 34.1	—	20,278	—	15.7	36	53	41,850 35,170	1.5 1.8
—	9,493	—	10.1	23		15,860	+	16.9	36	— 25,353	— 27.0	—	8,057	—	8.1	23	30	15,460 5,460	0.5; 0.2
—	16,050	—	17.8	11	+	19,447	+	21.5	25	— 35,497	— 39.3	—	15,585	—	15.4	10	15	17,230 11,690	0.4 0.3
—	52,712	—	15.8	90	+	55,505	+	167	154	-108 217	-32 5	—	53,006	—	13.8	83	123	96,720 79.980	0.» 0.8
—	4-31255		25.s	375	+ 167,036	4_	103	800	- 588.341	— 36o	_	455,487	—	19.7	390	757	737.310 903.510
—	67,361	_	23.0	100	+	30,080	+	10.3	236	— 97,441	- 33.3	_	88,331	_	20. o	100	236	155,970 265,740	8.3 14.1
—	186,209	—	29.4	109	+	41,110	+	6.5	307	— 227,319	— 35.9	—	198,673	—	26.9	109	307	188,170 388,180	4.0; 8.2
—	103,723	—	34.9	47	+	23,171	+	7.8	123	— 126,894	— 42.7	—	102,094	—	30.7	47	123	61,320 135,150	1.6 3.6
—	3,410	—	100.8	—		—		—	2	— 3,410	— lOO.o	—	3,140	—	92.1	—	2		— i
—	360.703	—	29 4	256		94,361		7.7	668	- 455 064	- 37.1	—	392 238	—	25 9	256	668	405.460 789,070	38 7.5
—	931	—	446	1	+	20		1.0	2	951	- 45 5	—	442	—	9 7	1	2	1,620 2,370	2.1 3 8
—	1,718	—	24.0	4	+	852	+	11.9	2	— 2,570	— 35.8	—	1,568	—	19.6	4	2	4,400 7,870	7.0 12.6 i
	1,421		15.7	4	+	759	+	8.4	4	— 2,180	— 24.0	4-	1,649	+	17.1	4	4	6,000 5,570	4.1 3.8
—	3,139	—	19.8	8	+	1,611	+	9»	6	4.750	— 29.2	+	81	+	0.5	8	6	10,400 13,440	5.0 6.4
—	364.773		29. s	265	+	95,992	+	7.7	676	- 460,765	- 37.0		392.599	—	25.B	265	676	\| 417,380 804,880	_

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 23. 12

178 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 3, utvisande för iordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

1932 års taxering i Jämförelse

				Förmögenhet	i kronor	dels enligt
Län och kommun	Grupp	An- tal	År	Jord-	Annan	Levande inventa-	Döda inventa-
				bruks- fastighet	fastighet	rier i jordbru-	rier i jordbrn-
						ket	ket
1	2	3	4	s	6	7	8
Östergötlands län
Bjälbo	A. Ägare med fastighe-	43	1932	1,506,100	—	219,485	88,065
	ten under eget bruk	1929	1,496,200	—	245,874	98,782
	B. Ägare med fastighe-	2	1932	183,100 183,800	—	—	—
	ten utarrenderad		1929	—	—	—
	C. Brukare	8	1932	2,300	_	108,645	51,020
	1929	2,300	_	112,675	58,289
	Summa	53	1932	1,691,500	—	328,130 358,549	139,086
	1929	1,682,300	—	157,071
Örberga	A. Ägare med fastighe-	15	1932	457,300	—	55,750	26,700
	ten under eget bruk	1929	450,100	—	58,800	25,620
	B. Ägare med fastighe-	11	1932	746,700	—	2,800	1,100
	ten utarrenderad	1929	748,800	—	5,900	4,350
	C. Brukare	13	1932 1929	65,100	_	94,990 107,980	37,700 39,826
	Summa	39	1932	1,269,100	—	153,540	65,500
	1929	1,198,900	—	172,680	69,796
Svanshals	A. Ägare med fastighe-	26	1932	1,183,600	18,000	106,270	65,714
	ten under eget bruk	1929	1,183,600	6,000	165,875	79,253
	B. Ägare med fastighe-	10	1932	523,300	—	25	700
	ten utarrenderad	1929	523,300	—	500	2,340
	C. Brukare	10	1932 1929	—	1,000 1,000	51,075 46,850	23,450 17,735
	Summa	46	1932	1,706.900	19,000	157 370	89,864
	1929	1,706,900	7,000	213,225	99,328
Lillkyrka	A. Ägare med fastighe-	8	1932	136,600	_	21,550	10,450
	ten under eget bruk	1929	130,100	—	25,625	10,950
	B. Ägare med fastighe-	3	1932	207,000	—	890	400
	ten utarrenderad		1929	207,000	—	1,105	490
	C. Brukare	3	1932 1929	—	_	22,635 30,690	8,000 9,000
	Summa	14	1932	343,600	_	45.075	18.850
	1929	337,100	—	57,420	20,440
Skeda	A. Ägare med fastighe-	54	1932	1,140,066	—	200,535	87,575
	ten under eget bruk	1929	1,136,366	—	242,165	103,600
	B. Ägare med fastighe-	12	1932	365,113	6,800	—	—
	ten utarrenderad	1929	365,113	6,800	—	75
	C. Brukare	30	1932 1929	41,083 41,083	800	158,147 176,615	58,479 58,985
	Summa !	96	1932	1.546 262	7 600	358,682	146 054
	1929	1,542,562	6,800	418,780	162,660

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 179

och brukare, ägarnas och brukarnas förmögenhet i ett antal Jordbrukskommuner enligt

med 1929 års taxering.

1932 år3 taxering och dels enligt 1929	års taxering			Kreatursbesättning antal
Innelig-gande lager i i jordbru-ket	Värde- papper	Ford- ringar	Övriga till- gångar	Summa tillgångar	Skulder	Behållen förmögen- het
hästar	nöt	får	svin	höns
9	10	11	12	18	14	15	16	17	18	19	20
64,775	26,925	92,122	35,718	2,033,190	992,046	1,103,983	126	453	54	241	1,131
66,349	37,025	101,815	46,051	2,092,096	927,509	1,216,447	145	546	19	247	1,030
_	_	700	—	183,800	64,500	119,300	—	—	—	—	—
—	—	2,500	—	186,300	55,800	130,500	—	—	—	—	—
36,430	10,801	42,569	52,533	304,298	161,922	146,876	54	304	3	113	261
27,928	26,750	40,640	48,608	317,190	177,563	150,587	55	274	—	67	220
101.205	37,726	135 391	88,251	2.521,288	1.218 468	1,870,169	180	767	67	364	1,392
94,277	63,775	144,955	94,659	2,595,586	1,160,872	1,497,534	200	820	19	314	1,260
11,700	320	34,769	2,300	588,839	207,853	380,186	47	208	12	59	430
13,000	270	35,692	1,250	584,732	176,190	408,542	47	184	13	52	335
800	92,364	336,765	36,360	1,216,889	110,493	1,105,866	4	13	—	6	180
2,200	107,086	322,027	72,616	1,262,979	137,656	1,129,029	5	22	—	5	55
18,712	150	132,202	19,525	368,379	110,759	258,010	70	310	—	65	520
20,430	200	112,451	26,463	307,350	77,427	233,663	64	275	—	37	389
31,212	92,834	503,736	58,185	2.174,107	429105	1.744 062	121	531	12	130	1,130
35,630	107,556	470,170	100,329	2,155,061	391,273	1,771,234	116	481	13	94	779
40,814	250	30,363	6,922	1,451,933	966,554	491,779	100	406	19	85	931
63,300	1,150	58,297	3,750	1,561,225	955,086	610,554	100	410	16	61	796
_	5,000	56,200	70,300	655,525	232,903	422,622	—	—	—	—	—
310	5,490	45,700	70,800	648,440	255,915	392,525	—	—	—	—	—
13,518	_	2,700	—	91,743	33,400	58,393	36	166	1	36	210
14,525	—	55	-	80,165	31,600	48,565	31	128	—	49	220
54,332	5,250	89,263	77.222	2,199.201	1,232.857	972,794	136	572	20	121	1,141
78,135	6,640	104,052	74,550	2,289,830	1,242,601	1,051.644	131	538	16	110	1,016
2,950	100	72,800	_	244,450	61,210	183,240	25	84	8	26	222
3,880	150	57,200	—	227,905	55,729	172,176	22	93	7	17	191
130	25	27,200	209,500	445,145	243,457	201,688	1	5	—	2	20
160	25	59,200	219,400	487,380	259,435	227,945	—	—	—	—	—
4,150	_	_	1,625	36,410	35,800	3,235	19	98	2	8	60
6,300	—	970	1,500	48,460	41,200	11,360	19	104	2	5	68
7,230	125	100.000	211,125	726 005	340.467	388.163	45	187	10	36	302
10,340	175	117,370	220,900	763 745	356,364	411 481	41	197	9	22	262
45,790	11,900	340,539	143,742	1,970,147	969,397	1,014,158	155	751	81	139	1,286
56,559	2,200	298,632	123,074	1,962,596	902,641	1,074,116	156	718	88	101	1,081
_	_	193,095	39,426	604,434	125,798	479,336	—	—	—	—	—
—	400	178,612	70,226	621,226	155,505	465,821	—	—	—	—	—
35,664	_	60,802	6,015	360,990	120,043	241,647	125	598	41	81	617
51,719	—	43,193	9,225	380,820	150,550	230,795	115	510	71	65	445
81,454	11,900	594 436	189183	2,935,571	1 215 238	1 785.141	280	1349	122	220	1,903
108,278	2,000	520,437	202,525	2,964,642	1,208,696	1,770,732	271	1,228	159	166	1,626

180

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 3 (forts.), utvisande för Jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare

enligt 1932 års taxering i jämförelse

1	2	»	4	5	6	7	8
Kuddby	A.	Ägare med fastighe-ten under eget bruk	26	1932 1929	1,374,550 1,374,550	89,200 25,000	231,520 277,370	130,360 144,489
	B.	Ägare med fastighe-ten utarrenderad	9	1932 1929	228,300 228,300	—	—	—
	C.	Brukare	15	1932 1929	32,800 42,425	—	95,000 115,450	41,200 53,522
		Summa	30	1932 1929	1,635,660 1,645,275	89,200 25,000	326,520 392,820	171,560 198,011
Malmöhus län Hemmesdynge	A.	Ägare med fastighe-ten under eget bruk	24	1932 1929	1,827,200 1,827,200	5,800 5,800	160,292 213,150	76,724 95,971
	B.	Ägare med fastighe-ten utarrenderad	1	1932 1929	5,700 5,700	—	—	—
	C.	Brukare	2	1932 1929	—	—	15,945 16,760	5,980 6,360
		Summa	27	1932 1929	1,832,900 1,832,900	5.800 5.800	176,237 229,910	82,704 102 331
Önnarp	A.	Ägare med fastighe-ten under eget bruk	33	1932 1929	654,600 654,600	8.300 5.300	62,578 72,121	25,670 29,745
	B.	Ägare med fastighe-ten utarrenderad	—	1932 1929	—	—	—	—
	C.	Brukare	5	1932 1929	—	_	34,390 43,100	13,450 16,530
		Summa	38	1932 1929	654.600 654.600	8.300 5.300	96.968 115,221	39,120 46,275
Bösarp	A.	Ägare med fastighe-ten under eget bruk	45	1932 1929	1.482.800 1.488.800	7,100 8,000	156,625 195,120	63,995 73,970
	B.	Ägare med fastighe-ten utarrenderad	10	1932 1929	534,300 534,300	8.700 4.700	4,960	2,500
	C.	Brukare	11	1932 1929	—	—	86,080 101,000	50,900 62,044
		Summa	60	1932 1929	2.017.100 2.023.100	15,800 12,700	242,705 301,080	114,895 138,614
Vellinge	A.	Ägare med fastighe-ten under eget bruk	67	1932 1929	2,116,800 2,116,800	15,800 9,700	166,609 197,324	77,387 90,588
	B.	Ägare med fastighe-ten utarrenderad	14	1932 1929	661,500 661,500	46,100 46,100	300	—
	C.	Brukare	8	1932 1929	—	—	61,110 59,770	18,900 19,890
		Summa	89	1932 1929	2.778.300 2.778.300	61,900 55,800	227,719 257,394	96,287 110,478
Asmundtorp	A.	Ägare med fastighe-ten under eget bruk	40	1932 1929	2,260,650 2,260,650	18,867 18,867	290,755 361,562	165,723 181,153
	B.	Ägare med fastighe-ten utarrenderad	5	1932 1929	229,000 229,000	3,000 3,000	_	95:
	C.	Brukare	17	1932 1929	51,350 51,350	6,000 6,000	111,695 148,412	61,560 56,252
		Summa	62	1932 1929	2.541.000 2.541.000	27.867 27.867	402,460 509,974	227,378 237,405

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 181

och brukare ägarnas och brukarnas förmögenhet i ett antal Jordbrukskommuner

med 1929 års taxering.

9	10	11	12	18	14	15	16	17	18 1	19	20
55,040	2,525	60,711	174,297	2,118,203	1,096,512	1,021,691	155	705	41	169	723
68,047	10,409	57,990	180,875	2,138,730	945,007	1,193,723	158	746	8	56	577
100		35,433	3,000	266,833	37,900	228,933	—	—	—	i	20
100	—	31,744	4,275	264,419	40,565	223,854	—	—	—	i	20
21,100	880	44,754	1,700	237,434	135,205	110,179	71	280	10	59	287
23^978	570	54,762	3,800	294,507	146,482	148,025	68	301	16	25	173
76240	3,405	140,898	178,997	2,622,470	1,269,617	1,360,803	226	985	51	229	1,030
92,125	10,979	144,496	188,950	2,697,656	1,132,054	1,565,602	226	1,047	24	82	770
52,328	29,871	187,668	124,200	2,464,083	939,918	1,564,442	131	541	28	541	1,439
61,688	28,467	172,137	112,679	2,517,092	909,630	1,615,462	124	559	3	397	1,296
	_	16,000	_	21,700	—	21,700	—	—	-	—	—
—	—	15,000	—	20,700	—	20,700	—	—	—	—	—
3,820	200	3,707	_	29,652	3,000	26,652	10	40		33	155
5,130	418	3,261	—	31,929	2,600	29,329	9	42		37	145
56,148	30.071	207.375	124,200	2,515.435	942.918	1,612,794	141	581	28	574	1,594
66,818	28.S85	190,398	112.679	2,569,721	912,230	1,665,491	133	601	3	434	1,441
12,889	970	56,373	5,810	827,190	479,498	348,472	52	171	2	217	919
13i549	1,900	53,078	3,400	833,693	457,487	377,694	46	178	5	132	687
	2,050	1,050	10	55,475	27,880	34,975	26	83		138	350
6\|800	1,250	4,031	—	71,711	24,000	49,200	23	82	—	74	270
17,414	3,020	57,423	5,820	882,665	507.378	383,447	78	254	2	355	1,269
20 349	3150	57,109	3,400	905,404	481,487	426,894	69	260	O .	206	957
43,431	3,236	186,642	10,340	1,954,169	921,497	1,032,670	102	434	4	451	1,584
49,182	4,542	162,560	14,070	1,996,244	895,736	1,100,508	114	426	4	328	1,576
	11,499	234,090	2,900	791,489	85,589	705,907	—	—	—	—	—
600	15,591	227,343	2,800	792,794	96,810	695,984	2	10	—	5	130
18,085	4,475	28,500	6,683	194,723	335,693	68,135	63	240	—	342	575
47,557	3,825	14,625	3,228	232,279	292,407	85,750	57	254	—	164	475
61,516	19.210	449,232	19.923	2,940,381	1.342,779	1,806,712	165	674	4	792	2,159
97^339	23,958	404.528	20,098	3,021,317	1.284,953	1,882,242	173	690	4	497	2,181
32,396	25,370	371,265	240,256	3,045,883	938,486	2,111,577	140	549	1	347	2,623
38'',771	24,920	332,691	227,595	3,038,389	999,399	2,038,990	132	530	4	260	2,315
	20,895	271,983	48	1,000,526	98,092	902,434	—	—	—	—	72]
50	18,810	252,117	—	978,877	98,029	880,848	j 1	—	—		15
10,325	22,200	4,900	500	117,935	30,150	88,560	33	172	5	149	438
10,374	27,200	2,190	500	119,924	25,800	94,124	32	163	5	''3	262
42,721	68,465	648,148	240,804	4,164,344	1,066,728	3,102,571	173	721	6	496	3,133
49,195	70,930	586,998	228,095	4,137 190	1,123,228	3,018,962	165	693	9	lillö	2,592
62,760	681,539	323,406	732,117	4,535,817	2,175,163	2,510,351	145	615	8	376	1,784
61,463	749,007	270,053	741,159	4,643,914	2,028,639	2,688,645	161	658	17	399	1,560
_	54,570	42,500	_	329,165	38,650	290,515	—	—	—		—
—	67,817	47,067	—	346,884	42,325	304,559	—	—	—	—	—
22,330	2,100	88,542	4,180	317,757	235,764	175,313	69	347	1	238	809
25,910	1,923	75,797	2,831	368,475	228,856	194,369	87	350	9	156	781
85,090	738,209	454,448	786,297	5,2)2,739	2,449,577	2 976,179	214	962	9	614	2,598
I 87,373	818,747	392,917	748,990	5359,273	2.299.820	3 187.573	251	1,008	26	556

182 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 3 (forts.), utvisande för Jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma

enligt 1932 års taxering i Järn -

1	2	3	4	5	6	7	8 1
Björka	A.	Ägare med fastighe-	13	1932	108,000	7,100	14,185	6,250
		ten under eget bruk	1929	108,000	7,100	16,410	6,400
	B.	Ägare med fastighe-		1932	—	—	—	—
		heten utarrenderad		1929	—	—	—	—
	C.	Brukare	2	1932 1929	—	—	8,000 11,300	2,500 4,000
		Summa	15	1932	108,000	7,100	22,185	8,750
		1929	108,000	7,100	27,710	10,400
Norra Rörum	A.	Ägare med fastighe-	69	1932	893,800	24,600	195,785	66,650
		ten under eget bruk	1929	893,800	20,500	208,190	77,425
	B.	Ägare med fastighe-	2	1932	29,800! —	—	400
		ten utarrenderad		1929	29,800		—	400
	C.	Brukare	2	1932 1929	_	4,000 4,000	6,500 7,200	2,200 4,000
Skaraborgs län		Summa	73	1932 1929	923,600 923,600	28,600 24,500	202,286 215,390	69,250 81,825
Hällum	A.	Ägare med fastighe-	12	1932	264,700	—	42,815	13,200
		ten under eget bruk	1929	264,700	—	47,050	12,100
	B.	Ägare med fastighe-	2	1932	60,400	—	—	—
		ten utarrenderad		1929	50,400		—	—
	C.	Brukare	3	1932 1929	_	—	22,725 31,520	11,800 9,500
		Summa	17	1932	315,100	—	65,540	25,000
		1929	315,100	—	78,570	21,600
Söne	A.	Ägare med fastighe-	27	1932	405,600	1,000	78,320	26,700
		ten under eget bruk	1929	405,600	1,000	87,905	27,620
	B.	Ägare med fastighe-	8	1932	106,420	—	1,420	1,458
		ten utarrenderad	1929	106,420	—	1,180	1,400
	C.	Brukare	13	1932 1929	11,660 11,660	_	30,325 33,080	11,830 11,950
		Summa	48	1932	523,680	1.000	110,065	39,988
		1929	523 680	1,000	122,165	40,970
Hovby	A.	Ägare med fastighe-	46	1932	640,500	—	112,700	55,170
		ten under eget bruk	1929	640,500	—	129,165	54,035
	B.	Ägare med fastighe-	5	1932	138,000	—	—	—
		ten utarrenderad		1929	138,000	—	—	—
	C.	Brukare	8	1932 1929	—	—	34,625 36,650	17,100 19,600
		Summa		1932	778,500	—	147,325	72,270
			1929	778,500	—	165,815	73.635
Medelplana	A.	Ägare med fastighe-		1932	1,137,100	83,000	93,405	67,761
		ten under eget bruk		1929	1,137,100	83,000	84,026	69,331
	B.	Ägare med fastighe-	1	1932	77.200	11,000	3,060	7,500
		ten utarrenderad	1929	77,200	11,000	60	7,500
	C.	Brukare	10	1932 1929	_	—	29,105 28,460	7,650 7,980
		Summa	17	1932	1,214.300	94,000	125,570	82,911
			1929	1,214,300	94,000	112,546	84,811
Saleby	A.	Ägare med fastighe-	74	1932	1,175,200	2,900	204,659	94,385
		ten under eget bruk	1929	1,175,200	2,900	234,696	97,320
	B.	Ägare med fastighe-	15	1932	256,600	100	—	—
		ten utarrenderad	1929	256,600	100	3,700	2,000

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23■ Bilaga 6. 183

ägare och brukare, ägarnas och brukarnas förmögenhet i ett antal Jordbrukskommuner

förelse med 1929 års taxering.

9	10	11	12	18 \|	14	15	16	17	18	19 l	20
5,435		31,636	16,500	189,106	41,400	147,706	16	62	2	20	180
6,150	—	42,507	—	186,567	30,950	155,617	15	59	2	18	175
1,000	—	—	—	11,500	8,500	3,000	7	33	4	20	95
2,000	—	—	—	17,300	10,200	7,100	7	31	4	14	55
6 435		31,636	16.500	200,606	49,900	160,706	23	95	6	40	275
8450	—	42,507	—	203,867	41,150	162,717	22	90	6	32	230
58,115	10,125	212,390	96,453	1,557,918	499,221	1,056,350	200	738	47	380	2,555
61,750	9,250	168,057	96,105	1,535,077	515,107	1,020,080	182	669	66	231	2,224
	_	9,235	5,000	44,435	33,995	13,960	—	—	—	—	—
—	—	5,380	21,400	56,980	46,900	13,580	—	—	—	—	—
1,300	_	_	4,000	18,000	20,540	800	5	23	2	27	100
800	—	300	—	16,300	15,570	1,700	4	22	2	15	45
59,415	10,125	221 625	105,453	1,620,353	553,756	1,071,110	205	761	49	407	2,655
62 550	9’250	173,737	117505	1,608,357	577,577	1,035,360	186	691	68	246	2,269
8,700	200	7,529	5,500	342,644	126,862	216,232	43	154	17	84	315
11,460	114	4,863	7,800	348,087	145,185	205,292	42	157	22	53	300
__	_	1,500	_	51,900	8,000	43,900	—	—	—	—	—
—	—	1,306	—	51,706	8,000	43,706	—	—	—	—	—
8,000	50	_	6,000	48,575	52,000	5,350	18	89	8	27	80
9,300		—	8,580	58,900	51,973	13,500	21	90	7	22	70
16,700	250	9,029	11.500	443,119	186,862	265,482	61	248	25	lil	395
20,760	114	6,169	16.380	458,693	205,158	262,498	63	247	29	75	370
20,205	1,500	67,086	6,313	606,724	192,010	416,964	74	286	15	127	890
24,475	1,350	52,354	8,306	608,610	202,668	408,042	73	280	37	104	643
253	4,400	60,677	120	174,748	21,069	153,679	3	8	2	4	128
410	3,000	47,582	80	160,072	26,925	133,147	3	8	3	3	169
6,425	50	15,475	284	76,049	28,277	47,912	24	103	9	36	394
8,975	75	10,140	1,246	77,126	30,959	46,467	27	97	3	28	390
26,883	5.950	143,238	6,717	857,521	241,356	618,555	101	397	26	167	1412
33]860	4,425	110,076	9,632	845,808	260,552	587,656	103	385	43	135	1,202
26,825	13,239	57,033	32,689	938,156	356,943	590,563	103	452	12	154	1,680
27,135	15,287	50,509	28,875	945,506	403,648	560,958	95	452	21	121	1,492
_	_	83,400	2,755	224,155	1,800	222,355	—	—	-	—	85
500	—	91,900	—	230,400	2,500	227,900	—	—	—	—	—
10,065	1,178	3,070	4,740	70,778	17,771	53,807	31	124	—	37	320
13,000	165	5,100	1,525	76,040	17,900	58,140	25	120	—	34	275
36,890	14,417	143,503	40,184	1 233.089	376,514	866,725	134	576	12	191	2,085
40635	15,452	147,509	30,400	1,251,946 424,048	846,998	120	572	21	155	1,767
24,72(	2,386,245	438,324	62,572	4,293,127	581,977	3,711.15C	36	188	1	50	256
13,861	2,559,768	490,632	92,431	4,530,149	937,071	3,593,106	43	170	3	32	242
3,050	3,350	4,040	3,530	112,730	—	112,730	—	—	—	—	30
3,400	3,500	3,97(	3,143	109,773		109,773	—	—	—	—	23
8,500	500	3,71(	7,806	57,271	23,351	33,917	24	87	6	18	186
8,86<	500	4,31$	I 3,140	53,25$	25.02C	28,238	i 24	84	8	14	195
86,270 2,890,095	446 074 73,908 4,463,128 605,381	3 857,797	60	275	7	68	472
26,12112,563,76$	498.920 98,714 4,693,180 !>62,091	3,731,117	67	264	11	46	460
72.541	8.650	110.237 15.170 1.683,742	444,52(	1,228,665	211	731	64	^36	3,970
95,400'' 7,17$	120,867 9,40C	1,742,961	461,741	1,268,300	209	726	87	176	2,617
_	37,84$	140,128 3,300	437,97(	59,69<	378,282	_	—	—	—	—
—	5,20(	160,613 27,022	455,231	53,451	401,779	—	—	—	—	—

184 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 3 (forts.), utvisande för iordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma

enligt 1932 års taxering i Järn -

1		2	! 3	4	5	6	7	8
	C.	Brukare	24	1932	_	_	115,517	62,367
				1929	—	—	156,795	74.709
		Summa	113	1932	1,431,800	3,000	320,176	156,752
Västmanlands län		1929	1,431.800	3,000	395,191	174,029
Björskog	A.	Ägare med fastighe-	51	1932	1,785,700	—	279,861	145,336
		ten under eget bruk	1929	1,791,700	—	302,835	151,871
	B.	Ägare med fastighe-	12	1932	198,900	11,500	700	_
		ten utarrenderad	1929	199,200	11,500	550	—
	C.	Brukare	20	1932	22,700	—	103,640	52,382
	1929	22,700	—	106,720	55,437
		Summa	83	1932	2,007,300	11,500	384 201	197,718
		1929	2,013 600	11,500	410,105	207,308
Medåker	A.	Ägare med fastighe-	74	1932	1,323,400	2,200	201,240	117,103
		ten under eget bruk	1929	1,323,400	2,200	216,147	121,170
	B.	Ägare med fastighe-	15	1932	285,550	2,000	1,000	_
		ten utarrenderad	1929	285,550	2,000	—	—
	C.	Brukare	25	1932	35,855	6,575	71,220	35,720
	1929	35,855	6,575	75,895	36,220
		Summa	114	1932	1,644,805	10,775	273,460	152,823
		1929	1644 805	10,775	292,042	157,390
Dingtuna	A.	Ägare med fastighe-	64	1932	1,519,000	8,000	262,767	115,006
		ten under eget bruk	1929	1,519,000	8,000	295,850	143,175
	B.	Ägare med fastighe-	8	1932	295,000	_	_	3,500
		ten utarrenderad		1929	295,000		—	4,000
	c.	Brukare	21	1932	—	—	153,160	69,935
		1929	—	—	172,455	74,016
		Summa	93	1932	1,814,000	8.000	415.927	188,441
Gävleborgs län		1929	1,814,000	8,000	468,305	221,191
Järbo	A.	Ägare med fastighe-	195	1932	2,751,200	77,300	319,895	258,508
		ten under eget bruk	1929	2,749,200	76,300	338,195	270,630
	B.	Ägare med fastighe-	9	1932	11,800	_	—	_
		ten utarrenderad		1929	11,800	—	—	—
	C.	Brukare	i	1932	—	—	2,500	2,000
		1929	—	—	2,000	2,000
		Summa	198	1932	2.763,000	77,300	322,395	260,508
		1929	2,761,000	76,300	340,195	272,680
Arsunda	A.	Ägare med fastighe-	171	1932	2,942,166	6,700	302,835	200,975
		ten under eget bruk	1929	2,913,166	6,700	374,008	205,932
	B.	Ägare med fastighe-	3	1932	60,700	5,000	4,700	2,000
		ten utarrenderad		1029	60,700	5,000	4,000	6,100
	C.	Brukare	10	1932	—	—	19,240	16,200
	1929	—	—	20,740	14,100
		Summa	184	1932	3,002,866	11,700	326,775	219.175
Västerbottens län		1929	2,973,866	11,700	398,748	226,132
Lövånger	A.	Ägare med fastighe-	549	1932	4,892,550	43,000	594,648	328,390
		ten under eget bruk	1929	4,898,550	43,000	657,915	389,830
	B.	Ägare med fastighe-		1932	—	—	—	_
		ten utarrenderad		1929	—	—	—	—
	C.	Brukare	2	1932	—	—	4,595	2,200
	1929	—	—	5,240	3,000
		Summa	551	1932	4,892,550	43,000	599,243	330,690
		1929	4,898,550	43,000	663.155	392 880

185

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

ägare och brukare, ägarnas och brukarnas förmögenhet i ett antal jordbrukskommuner
förelse med 1929 års taxering.

9	10	ii	12	18	14	K,	16	17	18	19	20 1
65,151	2,952	57,559	41,705	345,251	91,796	253,455	100	390	70	lie	1,065
77,686	2,425	75,911	16,410	403,933	128,350	277,664	117	408	30	94	918;
137,692	49,450	307,924	60,175	2,466,969	596,016	1,860,402	311	1,121	134	352	5,035
173,083	14803	357,391	52,832	2,602.129	643.547	1 947,743	326	1,134	117	270	3,535
87,030	12,381	123,717	29,813	2,463,838	1,062,703	1,405,796	203	951	2	180	1,282
111,303	1,531	123,354	21,320	2,506,914	1,027,099	1,475,015	189	948	16	116	1,080
—	137	24,011	300	235,548	37,302	198,246	1	2	—	—	- 1
—	187	37,635	-	249,072	43,500	205,572	1	9	—	—	10
28,331	250	48,518	29,988	285,809	134,320	163,564	77	349	—	71	608
38,399	—	42,860	31,550	297,666	110,889	197,850	74	347	—	43	415
115,361	12,768	196.246	60,101	2,985.195	1,234,325	1,767,606	281	1,302	2	261	1,890
149,702	4,718	203,849	52,870	3,053,652	1.181.488	1,878.437	264	1.297	16	159	1,605
50,840	8,810	241,568	64,461	2,009,622	491.193	1.520,194	167	710	5	132	918
59,173	8,650	230,383	64,445	2,025,668	477,266	1,548,502	162	695	7	124	799
—	6,470	141,782	13,400	450,202	41,012	409,190	1	4	—	—	—
—	16,730	141,460	11,100	456,840	38,300	418,540	—	—	—	—	—
16,470	_	4,900	5,050	175,790	82,299	97,241	58	239	—	49	323
17,990	50	5,000	840	178,425	78,572	103,253	55	240	—	37	309
67,310	15.280	388,250	82,911	2,635,614	614.504	2,026,625	226	953	5	181	1,241
77,163	25,430	376,843	76,385	2,660,833	594,138	2,070,295	217	935	7	161	1,108
73,701	40,529	35,914	138,856	2,193,773	1,237,076	977,617	194	904	28	245	1,333
99,706	51,402	36,933	112,298	2,266,364	1,164,998	1,111,885	197	895	37	182	1,160
1,500	300	38,742	5,400	344,442	125,553	218,889	—	—	—	—	_
—	300	38,755	6,750	344,805	138,650	206,155	—	—	—	—	-
37,800	3,950	12,580	50,000	327,425	239,289	110,321	ilo	466	8	73	485
40,700	3,100	14,915	49,800	354,986	233,838	146,098	117	464	8	63	440
113 001	44.779	87,236	194,256	2,865.640	1,601,918	1.306,827	304	1.370	36	318	1,818
140,406	54,802	90,603	168,848	2.966,155	1,537,486	1,464.138	314	1,359	45	245	1,600
150,005	74,040	842,444	252,430	4,725,822	583,170	4,142,652	245	1,359	189	229	1,104
155,585	65,700	659,448	243,800	4,558,858	613,434	3,939,512	245	1,300	282	214	807
—	200	21,776	—	33,776	—	33,776	—	—	—	—	- !
—	100	20,160	—	32,060	—	32,060	—	—	—	—	—
1,200	—	—	—	5,700	—	5,700	—	9	6	—	20
1,000			—	5,000	600	4,400	—	l	8	4	18
151,205	74,240	864,220	252,430	4.765.298	583,170	4,182,128	245	1,361	195	229	1,124
156,585	65,800	679,608	243,800	4,595,918	614,034	3,975,972	245	1,301	290	218	826
202,840	1,530	307,626	24,648	3,989,320	1,285,423	2,729,629	230	1,067	106	217	537
248,435	4,655	300,602	24,009	4,077,507	1,278,281	2,820,101	247	1,159	180	218	567
—	—	6,065	—	78,465	2,900	75,565	3	17	—	2	- 1
—	—	5,868	—	81,668	3,500	78,168	3	17	—	1	—
14,700		12,867	5,770	68,777	21,456	48,371	14	60	7	9	23
14,900	—	12,509	5,564	67,813	21,163	48,310	17	57	7	ii	25
217,540	1,630	326,558	30,418	4,136,562	1,309,784	2,853,565	247	1.144	113	228	560
263,335	4,655	318,979	29,678	4,226,988	1,302,944	2,946,579	267	1,283	187	230	592
292,116	69,520	963,470	45,257	7,228,951	1,086,259	6,149,315	530	2,986	692	517	242
373,040	65,415	797,051	79,973	7,304,774	1,053,767	6,252,546	525	2,829	806	424	222
1,930			—	8,725	4,100	4,625	5	24	3	2	r>
2,700	—	450		11,390	2,300	8,590	4	20	4	2	t;
294,046	69,520	963,470	45,257	7,237,676	1,090,359	6,153,940	535	8,010	695	519	247
375740	65 415	797.501	79.978	7,816,164	1,056,567	6,261 186	529	2,849	810	426	228

186

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 3 (forts.), utvisande lör Jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma

enligt 1932 års taxering i jäni -

Sammandrag för kommnnerna
i Svealand
och Götaland

A. Ägare med fastigheten
under eget bruk

Grupp I .........

* 11 .........

» lil .........

» IV .........

V .........

Summa

B. Ägare med fastighe ten

utarrenderad

Grupp I ......

» II ......

» III ......

* IV ......

V ......

Summa

C. Brukare

Grupp I ......

* II ......

» III......

» IV......

V ......

Summa

Totalsumma

184

154

328

817

145

250

1932

1929

1932

1929

1932

1929

1932

1929

1932

1929

1932

1929

924,650

922,250

1.483.900

1.480.900

8,379,266

8,372,566

4.836.400

4.839.400

7,769,050

7,762,850

23,877,966

1212

1932

1929

1932

1929

1932

1929

1932

1929

1932

1929

1932

1929

1932

1929

1932

1929

19321

1929

1932

1929

1932

1929

1932

1929

89,250

221,400

1,862,220

1,347,800

1,348,200

1,601,213

1,603,913

5,121,883

5,124,983

1932

1929

5,700
5,700

15,460
25,085

85,567

156,121

91,021

262,848

207,873

28,777,997

28,710,322

27,600

33.100

13.100

12.100

39,900

31,100

6.400

4.400

204.867
122,667

291.867

203.867

103,197

122,754

222.529

260,161

1,130,165

1,298,608

610,332

718,439

1,091,483

1,277,298

3,157,706

3,677,260

16,200

34.100

30.100

20,900

18,000

89.200

85.200

8,300

7.500

1,000

4,000

2,575|

2,575

2.500
2,500;

18,375

17,576

2,300

5.950

845

4,730

3.950
1,665

2,800

5,850

9,895

18,265

31,355

34,923

98,445

107,445

495,125

549,095

278,976

328,858

622,023

674,247

1,525,924

1,694,568

103

1,450

3.750

400

3,565

11,400

11,990

1,800

5.750

15,153

25,055

17,695

20,760

48,420

50,010

372,850

435,840

459,792

512,252

515,772

600,515

1,414 529
1,619,877

399,4424,582,130

306.1425,314.892

4,775

5,005

17,050

16,730

164,610

186,647

200,241

210,895

257,447

276,568

644,128

695,846

2,185,200

2,415,468

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 187

ägare och brukare, ägarnas och brukarnas förmögenhet i ett antal Jordbrukskommuner
förelse med 1929 års taxering.

9	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20
23,774	990	507,871	41,216	1,660,653	472,106	1,198,163	88	428	18	298	3,375
25,694	980	460,070	45,875	1,645,646	484,747	1,170,547	85	417	12	257	2,856
51,259	4,810	251,603	53,755	2,179,401	921,747	1,301,353	230	847	30	349	4,030
59,757	4,135	196,147	33,876	2,154,521	921,978	1,288,721	232	828	54	282	3,202
305,706	54,429	1,102,264	267,462	11,774,317	4,353,671	7,442,345	1,015	3,906	188	1,882	11,913
374,325	54,025	1,074,023	232,695	11,986,437	4,279,130	7,719,864	1,006	3,809	232	1,347	10,133
172,196	43,916	293,668	341,165	6,583,053	2,984,619	3,655,650	485	1,996	102	911	3,901
214,720	44,845	198,151	311,013	6,659,826	2,942,508	3,744,457	463	1,976	84	747	3,362
300,050	3,160,540	926,686	1,240,431	15,315,130	6,049,902	9,436,275	607	2,916	113	819	3,232
331,705	3,413,585	992,213	1,271,424	15,845,989	5,990,423	9,920,065	629	3,069	100	574	2,626
852,985	3,264,685	3,082,092	1,944,029	37.512.554	14,782,045	23,033,786	2,425	10,093	451	4,259	26,451
1,006,201	3,517.570	2.920,604	1,894,883	88.292,419	14,618,786	23,843,654	2,416	10,099	482	3,207	22,179
153	137	149,039	1,068	255,950	26,174	229,776				1	33
150	147	140,764	1,380	247,951	27,750	220,201	—	—	—	1	64
200	72,524	118,410	1,000	451,384	35,205	416,179	4	12	2	4	97
900	89,613	112,684	9,166	473,563	32,100	441,463	5	18	2	8	160
—	43,023	681,195	36,200	2.644,783	346,661	2,302,019	3	9	—	4	265
420	10,095	690,894	56,925	2,649,749	417,316	2,239,739	4	7	1	5	165
4,680	21,115	382,490	14,085	1,803,520	246,891	1,556,629	1	5	—	2	90
4,060	28,880	372,794	34,565	1,820,154	273,161	1,546,993	—	—	—	—	23
800	100,059	386,347	342,986	2,436,005	710,876	1,724,929	2	6	—	2	50
2,200	115,401	392,775	407,576	2,533,465	749,944	1,783,521	3	17	—	2	10
5.833	236,858	1,717.481	395,339	7,591,642	1,365,807	6,229.532	10	32	2	13	535
7,730	244,136	1,709,911	509,612	7,724,882	1.500,271	6,231,917	12	42	3	16	422
2,355	400	9,108	13,635	56,268	20,963	35,905	16	73		38	413
3,539	50	6,939	7,114	50,907	17,340	34,467	15	65	—	27	353
9,390	250	20,465	2,109	104,384	34,097	73,662	49	200	5	98	814
11,520	265	19,365	1,960	106,550	37,879	73,296	44	186	6	61	634
82,819	3,125	249,396	36,851	929,111	416,052	569,815	321	1,262	36	611	3,155
108,044	2,898	222,965	51,937	1,037,416	428,223	646,700	313	1,221	72	396	2,472
112,385	7,280	141,232	34,041	1,043,113	420,761	646,602	313	1,415	49	537	2,365
150,331	5,188	110,561	33,602	1,110,971	424,423	712,296	326	1,358	47	334	1,952
164,752	40,741	135,337	155,698	1,428,368	1,035,889	655,358	331	1,591	80	452	1,191
184,924	60,050	150,689	114,633	1,480,900	993,891	689,018	333	1,556	40	298	1,149
371,701	51,796	555,538	242,334	3,561,244	1,927,762	1,981,342	1,030	4,541	170	1,736	7,938
458,358	68,451	610,619	209.246	3 786,744	1,901,756	2,165777	1 031	4,380	165	1,116	6,560
1,230,519	3,553,339	5,355,111	2,581,702 48,605,440	18,075,614 31,244,660	3,465	14.666	623	6,008	34,924
1,472,289	3,830,157	5,141.034	2.613,74149,804,045	18,020,81332,231,348	3,458	14,527	650	4,339	29,161

188

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 3 (forts.), utvisande för Jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma

enligt 1932 års taxering i Jäm -

4	b	6	7	8
1932	1,879,600	85,000	252,015	159,516
1929	1,865,900	81,300	279,695	168,080
1932	4,743,000	41,200	561,031	363,850
1929	4.751,300	43,900	628,820	422,680
1932	3,721,116	800	386,992	253,007
1929	3,701,516	800	438,803	264,132
1932	242,200	—	17,340	11,500
1929	242,200	—	22,800	11,500
1932	10,586,916	127,000	1,217,378	787,873
1929	10,560,916	126,000	1,370,118	866,392
1932	72,500	5.000	4,700	2,000
1929	72,500	5.000	4.000	6,100
1932
1929	—	—	—
1932	—	—	12,820	8,400
1929	—	—	13,630	9,200
1932	—	—	13,515	12,000
1929	—	—	14,350	9,900
1932	—	—	—	—
1929	—	—	—	—
1932	—	—	—	—
1929	—	—	—	— :
1932	_	_	26,335	20.400
1929	—	—	27,980	19,100
1932	10,658,416	132.000	1,248,413	810,273
1929	10,633,416	131,000	1,402,098	891,592

Sammandrag för kom*
mu nema i Norrland

A. Ägare med fastigheten
under eget bruk

Grupp I .........

» Il ......

» lil .........

» IV o. V...

Summa

Ägare med fastigheten
utarrenderad

C. Brukare
Grupp

lil

Summa

339

408

165

915

Totalsumma 933

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 189

ägare och brukare, ägarnas och brukarnas förmögenhet i ett antal jordbrukskommuner
förelse med 1929 års taxering.

9	10	11	12	13	14	15	16	i’	18	19	20
129,526	42,260	469,100	63,746	3,080,763	683,534	2,416,044	204	1,202	149	228	511
149,205	34,745	425,698	47,136	3,051,759	647,230	2,406,781	206	1,209	182	193	418
292,175	76,950	1,133,966	200,017	7,412,189	1,083,590	6,343,144	470	2,506	541	432	756
354,275	71,310	843,260	226,242	7,341,787	1,109,478	6,246,559	478	2,421	666	394	608
213,560	25,680	508,474	57,572	5,167,201	985,733	4,180,468	320	1,637	297	283	606 1
259,880	29,515	486,643	72,404	5,253,693	996,674	4,257,019	321	1,596	416	249	559
9,700	200	2,000	1,000	283,940	202,000	81,940	11	67	—	20	10
13,700	200	1,500	2,000	293,900	192,100	101,800	12	62	4	20	11
644,961	145,090	2,113,540	322,335	15944,093	2,954.857	13 021,596	1.005	5,412	987	963	1,883
777.060	135,770	1,757,101	347,782	15,941.139	2,945,482	18,012,159	1,017	5,288	1,268	856	1,596
	200	27.841		112,241	2.900	109,341	3	17		2
	100	26,028	_	113,728	3,500	110,228	3	17		1
7,250	—	10,000	- _ —	38,470	9,700	29,820	9	38	12	6	25
9,900	—	10,000	—	42,730	10,800	32,230	10	33	15	10	29
10,580	—	2,867	5,770	44,732	15,856	28,876	10	48	4	5	23
8,700	—	2,959	5,564	41,473	13,763	29,070 _ —	11	45	4	7	20
17,830	—	12,867	5,770	83 202	25,556	58.696	19	86	16	11	48
18,600	—	12,959	5.564	84203	24,563	61,300	21	78	19	17	49
662,791	145,290	2,154,248	328105 16,139,536	2,983.31313,189.633	1,027	5,515	1,003	976	1,931
795,660	135,870	1,796,088	353,346\16,139,070	2,973,54513,183,687	1,041	5,383	1,287	874	1,645

190

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 4, utvisande lör jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma ägare och

förmögenhetsförhållanden enligt 1932 års

Ökning (+) eller minskning (—) av förmögenheten

Summa tillgångar

S k n 1

Län och kommun		Grupp	kr.	%	Anta] skatt-skyldiga, för vilka tillgångarna	kr.		X
						ökats	min- skats
1	2	8	4	5	6	7	8
Östergötlands län
Bjälbo	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	—	58,906	— 2.8	13	29	+	64,537	+	7.0
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	—	2,500	— 1.4	1	—	+	8,700	+	24.3
	C.	Brukare	—	12,892	— 4.1	3	4	—	15,641	—	8.8
		Summa	—	74,298	— 2.9	17	33	+	57,596	+	5.t
Örberga	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	+	4,107	+ 0.7	6	9	+	31,663	+	18.0
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	—	46,090	— 3.6	3	7	—	27,163	—	19.7
	C.	Brukare	+	61,029	+ 19.9	6	7	+	33,332	+	43.0
		Summa	+	19,046	+ 0.9	15	23	+	37,832	+	9.J
Svanshals	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	—	109,292	— 7.0	10	16	+	11,468	+	1.2
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	+	7,085	+ 1.1	4	4	—	23,012	—	9.0
	C.	Brukare	+	11,578	+ 14.4	5	5	+	1,800	+	5.7
		Summa	—	90,629	— 4.0	19	25	—	9,744	—	0.8
Lillkyrka	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	+	16,545	+ 7.3	5	3	+	5,481	+	9.8
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	—	42,235	— 8.7	—	2	—	15,978	—	6.2
	C.	Brukare	—	12,050	— 24.9	—	3	—	5,400	—	13.1
		Summa	—	37,740	— 4.9	5	8	—	15,897	—	4.5
Skeda	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	+	7,551	+ 0.4	14	40	+	66,756	+	7.4
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	—	16,792	— 2.7	6	6	—	29,707	—	19.1
	C.	Brukare	—	19,830	— 5.2	8	21	—	30,507	—	20.3
		Summa	_	29,071	— 1.0	28	67	+	6,542	+	0.5

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 191

brukare, förskjutningarna i ett antal Jordbrukskommuner rörande ägarnas och brukarnas
taxering i Jämförelse med 1929 års taxering.

enligt 1932 års	taxering	i jämförelse med förmögenheten	enligt 1929 års taxering	CO	Skulder	Behållen
der	Behållen förmögenhet	p- ® E*	hot
Antal skatt-skyldiga, för vilka skulderna	Samtliga skatt-skyldiga	Skattskyldiga, för vilka ökning inträtt	Skattskyldiga, för vilka minskning inträtt	s-s 1 § ** ® p	i procent av jord-bruksfastighets taxeringsvärde
... 1 min- okats gfcats	kr.	\%o av kol 15 i tab. 3	antal	kr.	% av kol 15 i tab. 3	antal	kr.	% av kol 15 i tab. 3	enligt 1932 års tax. (övre siffrorna) och enl. 1929 års tax. (nedre siffrorna)
9	10	11	12	13	14	16	16	17	18	19	20	21
20	14		112,464	—	9.2	15	+	18.825	H-	1.6	23	— 131,289	— 10.8	48.8 44.8	65.9 62.o	73.8 81.3
1	—	—	11,200	—	8.6	—		—		—	i	— 11,200	— 0.9	35.1 30. o	35.2 30.4	65.2 71.oj
3	4	—	3,711	—	2.6	4	+	13,578	+	9.0	3	— 17,289	— 11.6	53.2 56.0	_	z
24	18	—	127,375	—	8.6	19	+	32,403	+	2.2	27	—169,778	- 10 7	48.8 44.7	72.0 69.0	81.t 89.0
6	6	—	28,356	—	6.9	6	+	16,561	+	4.1	9	— 44,917	- 11.0	35.3 30.1	45.6 39.1	83.1 90.8
—	8	—	23,163	—	2.1	5	+	23,838	+	2.1	4	— 47,001	— 4.2	9.1 10.9	14.8 18.4	148.1 150.8
3	6	+	24,347	+	10.4	8	+	32,703	+	14.0	4	— 8,356	— 3.6	30.1 25.2	—	—1
9	20	—	27,172		1.6	19	+	73,102	+	4.1	17	-100,274	- 56	19.7 18.2	338 32.6	137.4 147.7
10	11	—	118,775	—	19.6	5	+	3,380	+	0.5	18	— 122,155	— 20. o	66.6 61.2	81.7 80.7	41.5 51.6
2	5	+	30,097	+	7.7	6	+	38,667	+	9.9	3	— 8,570	— 2.2	35.6 39.6	44.6 48.9	80.8 75.0
3	2	+	9,828	+	20.2	5	+	17,358	+	35.7	5	— 7,530	— 15.6	36.4 39.4	—	—
15	18	—	78,860	—	7.5	16	+	59,406	+	5.6	26	- 138,255	- 13.1	561 54 8	72.2 72.8	57.0 61.6
2	3	+	11,064	+	6.4	5	+	13,589	+	7.9	3	— 2,525	— 1.8	25.0 24.6	42.2 38.4	126.4 118.7
	1	-	26,257	—	11.6	—		—		—	2	— 26,257	— 11.6	54.7 53.2	117.6 125.3	97.4 110.1
—	2	—	8,125	—	71.5	—		—		—	2	— 8,125	— 71.5	98.3 85.o	—	—
2	0	—	23,318	—	5 J	5	-f	13,589	+	3.8	7	— 36,907	— 9.o	46 9 46 7	99.1 105.7	113.0 122.1
20	22	—	59,958	—	5.6	15	+	77,042	+	7.2	34	— 137,000	- 12.8	49.2 46.0	85.o 79.4	89.o 94.6
3	9	+	13,515	+	2.9	9	+	16,508	+	3.5	4	— 2,993	— 0.6	20.s 25.o	34.5 42.6	131.8 127.6
4	21	+	10,852	1	4.7	12	+	34,116	+	14.8	17	- 23,264	- 10.1	33.3 39.6	—	—
27	52	—	35,591	—	2.0	86	-1-	127,666	+	7.2	55	-168,257	— 9.2	41.4 40.8	78.6 78.4	1122 114.8

192 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 4 (forts.), utvisande för Jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma

brukarnas förmögenhetsförhållanden enligt 1932 års

1	2		3	4 1	5	6 !	7	8
Kuddby	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	—	20,527	- 1.0	3	21	+ 151,505	+ 16.0
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	+	2,414	+ 0.9	2	3	— 2,665	— 6.6
	C.	Brukare	—	57,073	— 19.4	—	14	— 11,277	— 7.7
Malmöhus län		Summa	—	75,186	_ 2.8	5	38	4- 137,563	4-12.2
Hemmesdynge	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	—	53,009	— 2,t	5	19	+ 30,288	4- 3.s
I	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	+	1,000	+ 4.8	i	—	—	—
1	C.	Brukare	—	2,277	— 7.1	i	1	+ 400	+ 15.4
		Summa	—	54,286	- 2.1	7	20	+ 30.688	+ 3.4
Önnarp	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	—	6,503	— 0.8	8	21	+ 22,011	+ 4.8
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad		—	—	—	—	—	—
	C.	Brukare	—	16,236	— 22.6	—	5	+ 3,880	+ 16.2
		Summa	—	22,789	- 2.5	8	26	+ 25,891	+ 5.4
Bösarp	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	—	42,075	— 2.1	10	34	+ 25,761	+ 2.9
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	—	1,305	— 0.2	5	4	— 11,221	— 11.0
	C.	Brukare	—	37,556	— 16.2	2	8	+ 43,286	4- 14.8
		Summa	—	80,936	— 2.7	17	46	+ 57,826	4- 4.5
Vellinge	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	+	7,494	+ 0.2	24	39	— 60,913	— 6.1
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	+	21,649	+ 2.2	9	2	+ 63	4- 0.1
	C.	Brukare	—	1,989	— 1.6	4	4	+ 4,350	4- 16.9
		Summa	+	27,154	4- Oj	37	45	— 56,500	— 5.0
Asmundtorp	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	—	108,097	— 2.3	16	24	+ 146,524	4- 7.2
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	—	17,219	— 5.0	3	1	— 3,675	— 8.7
	C.	Brukare	—	20,718	— 5.6	4	11	+ 6,908	4- 3.o
		Summa	—	146,534	— 2.J	23	36	+ 149,757	4- 6.6

193

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

ägare och brukare, förskjutningarna i ett antal jordbrukskommuner rörande ägarnas och

taxering i jämförelse med 1929 års taxering.

9 1	10 1	ii	12	18 \|	14	15	16	17	18	19	20 )	21
										— 178,357	— 14.9	51.8	79.8	74.3
14	8	— 172,032	— 14.4	3	+	6,325	+	0.5	22	44.2	68.8	86.8
										- 1,915	— 0.8	14.2	16.6	100.3
	3	+ 5,079	+ 2.8	4	+	6,994	+	3.1	2	15.3	17.8	98.i
	6	— 37,846	— 25.6	—		—			14	— 37,846	— 25.6	56.9 49.7	—	—
									38	- 218,118	— 13.9	48 4	77.6	832
19	17	- 204,799	—13 o	7	+	13,319	+	0.9	42.0	68.8	95.2
										— 85,384	— 5.3	38.1	51.4	85.6
7	12	— 51,020	— 3.2	7	+	34,364	+	2.1	16	36.1	49.8	88.4
								4.8				_	_	380.7
—	—	+ 1,000	"1“ 4.3	i	+	1,000	+	—	—	—	—	—	363.2
										— 3,052	- 10.4	10.1		_
i	—	— 2,677	— 9.1	i	+	375	+	1.8	1	8.1	—	—
									17	- 88,436	- 6.3	37.5	51.4	88.0
8	12	— 52,697	- 32	9	+	35,739	+	2.1	35.5	49.8	90.9
										— 41,048	— 10.8	58.0	73.8	53.2
14	12	— 29,222	— 7.7	14	+	11,826	+	3.1	17	54.9	69.9	57.7
—	—	—										50.3	—	—
3	—	— 14,225	- 28.9	—		—			4	— 14,225	— 28.9	33.6	—	—
										- 55,273	— ISO	67.5	77.5	58.6
17	12	- 43,447	-10.2	14	+	11,826	+	2.8	21	63.2	73.6	65.2
										— 99,727	— 9.1	47.2	62.i	69.6
; 19	9	— 67,838	— 6.2	12	+	31,889	+	2.9	34	44.9	60.2	73.9
										— 13,249	— 1.9	10.8	16.o	132.1
—	2	+ 9,923	+ 1.4	6	+	23,172	+	3.8	3	12.2	18.1	130.8
										— 19,135	— 22.8	172.4		_
7	1	— 17,615	-20.5	1	+	1,520	+	1.8	6	125.9	—	—
										—132,111	- 7.0	45.7	66.6	89.6
26	12	— 75,530	— 4.o	19	+	56,581	+	3.0	43	42.5	63.6	93.0
									38	— 95,112	— 4.7	30.8	44.3	99.8
18	26	+ 72,587	+ 3.6	28	+ 167,699	+	8.2	32.9	47.2	96.3
										— 3,252	— 0.4	9.8	14.8	136.4
1	2	+ 21,586	+ 2.4	9	+	24,838	+	2.8	2	lO.o	14.8	133.2
											— 16.9	25.6		_
4	2	— 5,564	- 5.9	3	+	10,381	+ 11.0	5	— 15,945	21.	—	—
									45	— 114,309	— 3,s	25 t	38.4	111.7
28	8(1	+ 88,609	+ 2 »	40	+ 202,918	+	6.3	27.1	40.4	108.5
										— 215,205	- 8.c	48.	96.2	111.0
20	1C	— 178,294	— 6.c	12	+	36,911	+	1.4	21	43.	89.''	118.9
										— 21,38(	- 7.	11.	16.1	126.9
1	£	— 14,044	— 4.o	2	+	7,34L	+	2.4		12.	18.(	133.0
											— 17.	67.	_	_
9	r	— 19,056	— 9.5	4	+	15,828	+	8.	1(	i — 34,88-	62.	—
										i - 271,47	1 — 8.	47.	0 96	i 117.1
29	13	— 211,394	— ö.e	lil	►\| +	60,081	+	1	i\| 31	b\| 42.	9: 90	i\| 1254

Willmy till riksdagens protokoll 1933. It saini• Nr 23.

194 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 4 (torts.), utvisande för Jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma

brukarnas förmögenhetsförhållanden enligt 1932 års

1	2		8	4	1 6	! 6		7	8
Bjärka	A.	Ägare med tastigheten under eget bruk	+	2,53''	+ 1.4	2	t	+	10,45(	+ 33.8
	11.	Ägare med fastigheten utarrenderad		—					-	—
	C.	Brukare	—	5,8<X	i — 83.6		s	_	1.70C	-16.7
		Summa	—	3,261	- 1.6	a	ii	+	S,75C	+ 21.8
Norra Börum	A-	Ägare med fastigheten under eget bruk	+	22,841	-f- 1.6	31	35		15,886	— 3.1
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	—	12.54B	— 22.0	1	1	—	12,905	— 27.6
	C.	Brukare	+	1,700	+ 10.4	1	1	+	4,970	+ 31.9
Skaraborgs län		Summa	+	11,996	+ 0.J	33	37	—	23,821	- 4.1
Hällum	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	—	5,443	— 1.6	4	8	—	18,323	— 12.c
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	+	194	+ 0.4	1	—		—	—
	r..	Brukare	—	10,325	-17.5	1	2	4*	27	+ 0.1
		Summa	—	15.574	- 34	0	10		18,290	- 8.9
Söne	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	—	1,886	— 0.8	10	17	—	10,658	- 5.8
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	+	14,676	+ 9.2	5	4	—	5,856	— 21.7
	C.	Brukare	—	1,077	— 1.4	9	7	—	2,682	— 8.7
		Summa )	4-	11,718	+ 1-4	24	28	—	19,196	- 7.4
Hovby	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	—	7,350	— 0.8	12	27	—	46,705	-11.6
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	—	6,245	— 2.7	3	1	—	700	— 28.0
	C.	Brukare	—	5,262	— 6.9	3	5	—	129	— 0.7
		Summa	—	18,857	- 1.6	18	33	—	47,534	-11.2
Medelplana	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	— 237,022	- 5.2	1	5	— 355,094	— 38.1
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	+	2,957	+ 2.7	1	. —		—	—
	c.	Brukare	+	4,013	+ 7.6	2	4	—	1.666	— 6.7
		Summa j	_2	30,052	— 4.»	4\|	9	-350,760	— 37.lj

195

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

»gare och brukare, förskjutningarna i ett antal Jordbrukskommuner rörande ägarnas och
taxering i Jämförelse med 1929 års taxering. __

9	10	11	12 \|	13 \|	14	15	16	17	18	19	20	21
4	2	—	7,911	-	5.1	4	+	6,910	+ 4.4	8	—	14,821	— 9.5	21.9 16.6	38.8 28.7	136.8 144.1
—	—		—		-	—		—	—	—		—	-	_	_
_	2	_	4,100		57.7	—		—	—	1	—	4,100	-57.7	73.9 59.0	—	_
4	4	—	12,011	—	7.4	4	+	6,910	+ 4.2	9	—	18,921	-Ilo	24. J 20.2	462 38.1	139.5 150. J
26	28	+	36,270	+	3.6	37	+	78,582	+ 7.7	30	—	42,312	— 4.1	32.0 33.6	55.9 57.6	118.2 114.1
—	1	+	380	4*	2.8	1	+	380	+ 2.S	—		—	-	76.6 82.3	114.1 157.4	46.8 45.6
2	—	—	900	—	52.9			—	—	1	—	900	-52.9	114.1 95.6	i	_ i :
28	29	+	36,750	+	35	38	+	78,962	+ 7.6	31	—	43,212	— 42	34.2 35.»	60.0 62.5	ne» 1121
5	4	+	10,940	+	5.3	5	+	24,661	+ 12.0	7	—	13,721	— 6.7	37.0 41.7	47.9 54.8	81.7 77.6
—	—	+	194	+	0.4	1	+	194	+ 0.4	—		_	—	15.4 15.6	15.9 15.6	87.1 86.7
1	2	_	8,150	—	60.4	—		—	—	2	—	8,150	— 60.4	107.1 88.2	—	—
C	6	+	2,984	+	1.1	6	+	24,866	+ 9.6	9	—	21,871	— 8.3	42.2 44 J	59.3 65.1	84.3 83.3
10	12	+	8,922	+	2.2	14	+	25,921	+ 6.4	11	—	16,999	— 4.2	31.6 33.3	47.8 50.0	102.8 100.6
2	1	+	20,532	+ 15.4	5	+	22,282	+ 16.7	4	—	1,750	- 1.3	12.1 16.8	19.8 25.8	144. t 125.1
3	10	+	1,445	4*	3.1	11	+	8,305	+ 17.9	5	—	6,860	— 14.6	37.2 40.1	—	—
16	23	+	30,899	+	5.8	30	+	66,508	+ 9.«	20	—	25,609	- 4.4	28.1 30.8	46.1 49.8	118.1 112.2
5	9	+	29,605	+	5.3	13	+	59,416	+ 10.6	22	—	29,811	— 5.3	38.0 42.7	55.7 63.0	92.2 87.6
—	]	—	5,545	—	2.4	4	4-	7,100	+ 3.1	1	—	12,645	- 5.6	0.8 1.1	1.3 1.8	161.1 165.1
2	2		4,333	—	7.4	4	+	3,125	+ 5.4	4	—	7,458	— 12.8	25.1 23.6	—	_
7	12	: +	19,727	+	2.3	21	+	69,641	+ 8.2	27	—	49,914	— 5.0	30 6 33 8	48.4 546	lil 3 108.8
2	3	+	118,044	+	3.8	3	+ ''119,634	+ 3.3	2	—	1,590	— O.o	13.0 20.7	51.2 82.4	326.4 316.0
—	—	+	2,957	+	2.7	1	+	2,957	+ 2.7	t		—	—	—	—	146.0 142.2
2	3	+	5,679	+ 20.1	2	+	9,148	+ 32.4	1 4		3,469	— 12.3	40.8 47.0	—	—
4	«	+	126,680	+	3 4	; «	+ 131,739	+ 3.6	1		5,059	01	13.0 20 6	49» 72.»	317 7 I 307.3

196 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 4 (forts.), utvisande för jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma

brukarnas förmögenhetsförhållanden enligt 1932 års

1		2	3		4	3	6		7	8
Saleby	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	— 59,21 S	—	3.4	24	48	—	17,215	—	3.7
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	— 17,259	—	3.8	8	i 5	+	6,238	+ 11.7
	C.	Brukare	— 58,682		14.5	6	16		36,554		28.5
Västmanlands län		Summa	-135,160	_	5.2	38	69	—	47,531	—	7.4
Björskog	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	— 43,076	—	1.7	10	37	+	35,604	+	3.4
	B-	Ägare med fastigheten utarrenderad	— 13,524	—	5.4	1	3	—	6,198	—	14.2
	C.	Brukare	— 11,857	—	4.0	6	14	+	23,431	+ 21.1
		Summa	— 68,457	—	2.2	17	54	+	52,837	+	4.6
Hedåker	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	— 15,946	—	0.8	20	46	+	13,927	+	2.9
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	— 6,638	—	1.4	4	6	+	2,712	+	7.1
	C.	Brukare	— 2,635	—	1.5	7	13	+	3,727	+	4.7
		Summa	- 25,219	-	0.9	31	65	+	20,366	+	3.4
Dingtuna	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	— 72,591	—	3.2	17	44	+	72,078	+	6.2
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	— 363	-	0.1	4	3	—	13,097	—	9.4
	C.	Brukare	— 27,561	—	7.8	3	18	+	5,451	_L	2.3
Gävleborgs län		Summa	- 100,515	—	3 4	24	65		64,432	+	4.2
Järbo	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	4- 166,964	+	3.7	83	103	—	30,264	—	4.9
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	+ 1,716	+	5.3	1	1		—		—
	C.	Brukare	+ 700	-f 14.0	1	—	—	600	- lOO.o
		Summa	+ 169,380	+	3.7	85	104	—	30,864	—	5.0
Arsunda	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	— 88,187	—	2.2	49	120	+	7,147	+	0.6
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad	— 3,203	—	3.9	1	2	—	600		17.1
	C.	Brukare	+ 964	+	1.4	2	7	+	293	+	1.4
		Summa	- 90,426		2.1	52i	129	4*	6,840	+ l	0.5

197

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

ägare och brukare, förskjutningarna i ett antal jordbrukskommuner rörande ägarnas och
taxering i jämförelse med 1929 års taxering.

9	10		11	12	13		14		5	16	17	18	1 19	2 0	21
17	42	—	39,635	—	3.1	32	+	74,863	+	5.9	40	— 114,498	— 9.0	26.4 26.5	37.8 39.3	104.5 107.9
4	3	—	23,497	—	5.8	8	+	15,735	+	3.9	5	— 39,232	— 9.8	13.6 11.7	23.3 20.8	147.4 156.6
7	9	—	24,209	—	8.7	7	+	19,019	+	6.8	16	— 43,228	- 15.6	26-e 31.8	—	—
28	54	—	87,341	—	4.5	47	+ 109,617	+	5.6	61	-196,958	— 10.1	24.2 24 j	41 6 44 »	129.» 136.0
20	16	—	69,219	—	4.7	16	+	40,943	+	2.8	32	— 110,162	— 7.6	43.1 41.0	59.5 57.3	78.7 82.3
4	—	—	7,326	—	3. c	2	+	4,768	+	2.3	5	— 12,094	— 5.9	15.8 17.5	18.8 21.8	99.7 103.2
8	6	—	34,286	—	17.3	6	+	12,029	+	6.1	12	— 46,315	— 23.4	47.0 37.8	—	—
32	22	—	110,831	—	5.9	24	+	57,740		3.1	49	-168,571	- 9.0	413 38.7	61.6 58.7	88.1 93.3
27	22	—	28,308	—	1.8	23	+	28,071	+	1.8	47	— 56,379	— 3.6	24.4 23.6	37.1 36.1	114.9 117.0
2	3	—	9,350	—	2.2	4	+	5,872	+	1.4	8	— 15,222	— 3.6	9.1 8.4	14.3 13.4	143.3 146.6
9	6	—	6,012	—	5.8	3	+	5,560	+	5.4	16	— 11,572	— 11.2	46.8 44.0	—	—
38	31	—	43,670	—	2.1	30		39,503	+	1.9	71	— 83,173	— 4.o	23.3 22.3	37 4 36.1	1232 126.0
27	27	—	134,268	-	12.1	22	+	40,254	+	3.6	31	— 174,522	— 15.7	56.4 51.4	81.4 76.7	64.4 73.2
1	2		12,734	+	6.2	5	+	21,649	+	10.5	2	— 8,915	— 4.3	36.5 40.2	42.6 47.0	74.2 69.»
6	ii	—	35,777	—	24.6	2	_L	4,613	+	3.1	17	— 40,390	— 27.6	73.1 65.9	—	—
34	40	—	157,311	—	10.7	29	+	66,516	+	4.5	50	- 223,827	- 15.3	55.» 51.8	88.3 84.8	72.0 80.7
43	58	+ 203,140	+	5.2	95	+ 344,833	+	8.8	91	— 141,693	— 3.6	12.3 13.5	21.2 22.3	150.6 143.3
-	—	+	1,716	+	5.3	1	+	2,216	A.	6.9	1	500	— 1.6	—	—	286.2 271.7
	1	-1-	1,300	+ 29. B	1	+	1,300	+	29.5	—	—	—	12.0	—	—
43	59		206156	+	5.2	97	+ 348,349	+	8.8	92	- 142,193	— 3.8	12 2 13.4	21.1 22.2	151 4 144 o
58	61	-	90,472	—	3.2	57	+	86,662	+	3.1	107	— 177,134	— 6.3	32.2 31.8	43.7 43.9	92.7 96.8
—	1		2,603	—	3.8	i	+	600	4-	0.8	2	— 3,203	- 4.1	3.7 4.8	4.8 5.8	124.5 128.8
3	1	4-	61	+	O.t	3	I	3,671	4-	7.6	6	3,610	- 7.B	31.2 31.2	_	_
61	63	—	93,014		3.1	61	4-	90,933	+	3.1	115	- 183,947	6.2	31.7 30.8	43. n 43.8	95.0 99.1

198

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Billiga 6.

Tabell 4 (forts.), utvisande för Jordbruk, som under åren 1928— I9S1 innehafts av samma

brukarnas förmögenhetsförhållanden enligt 1932 års

1	—	2	3	4	5	6		7	8
Västerbottens län
Lövånger	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk	—	75,823	—	1.0	185	359	+	32,492	+	3.1
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad		—		—	—	—		—		—
	C.	Brukare	—	2,665	—	23.4	—	3	+	1,300	-f 46.4
		Summa	—	78,488	—	1.1	185	362	+	33,792	+	3.2
Sammandrag för kommunerna 1	A.	Ägare med fastigheten under eget bruk
Svealand och Götaland		Grupp I..............	+	15,007	+	0.9	59	lil	—	12,641	—	2.6
		» 11 ...............	+	24,880	+	1.2	62	78	—	231	—	O.o
		» Hl ..............		212,120 76,773		1.8	89	229	+ +	74,541	4-	1.7
		» IV...............	—	—	1.2	21	64	42,111	+	1.4
		» V ...............	-	530,859	—	3.4	15	49	+	59,479	+	1.0
		Summa	—	779,865	—	2.0	246	531	+ 163,259	+	1.1
	B.	Ägare med fastigheten utarrenderad
		Grupp 1 ...............	+	7,999	+	3.2	10	—	—	1,576	—	5.7
		» II ...............		22,179 4,966		4.7	5	6	+	3,105 70,656	+	9.7
		» lii ..............	—	—	0.2	27	27	16.9
		» IV ...............	—	16,634	—	0.9	13	8	—	26,270	—	9.6
•		» V ...............	—	97,460	—	3.8	7	11	—	39,068	—	5.2
		Summa		133,240	—	l.J	62	52	—	134,464	—	9.0
	C.	Brukare
		Grupp I ...............	+	5,361	+ 10.5	7	12	+	3,623	+ 20.9
		- II ...............	—	2,166	—	2.0	11	14	—	3,782	—	10.o
		» III ...............	—	108,305	—	10.4	23	73	—	12,171	—	2.8
		» IV ...............	-	67,858	—	6.1	20	41	—	3,662	—	0.9
		» V ...............	—	52,532	—	3.5	10	25	+	41,998	+	4.2
		Summa	—	225,500	—	6.0	71	165	+	26,006	+	1.4
		Totalsumma	—1,138,605	—	2.3	379	748	+	51801 +	0.3

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6. 199

Haare och brukare, förskjutningarna i ett antal jordbrukskommuner rörande ägarnas och

taxering i Jämförelse med 1929 års taxering.

9	1 10	11	12	1 13	14	15	1 16	17	18	1 19	II 20	1 «
17?	154	— 103,231		l.e	1 20?	! +391,161	> +	6.3	! 344	j — 494,396	— 7.9	15.0 14.4	! 22.2 21.5	125.7 127.6
3		— 3,965	—	46.2		—		-	3	— 3,965	— 46.2	47.0 24.6		—
182	154	- 107,196		1.7	209 :	+ 391,165	+	62	347	- 498,361	- 8.0	15.1 14.1	22.3 21.0	1258 127.8
52	61	+ 27,616	+	2.4	71	+ 113,464	4*	9.7	95	— 85,848	— 7.3	28.4 29.6	61.1 52.6	129.6 126.9
50	62	+ 12,632	+	1.0	66	+ 88,919	+	6.9	67	— 76,287	— 5.9	42.3 42.8	62.1 62.3	87.7 87.0
113	120	— 277,519	—	3.6	108	+ 277,762	+	3.6	209	- 555,281	— 7.2	37.0 35.7	52.0 51.1	88.8 92.2
38	34	— 88,807	—	2.4	27	+ 234,554		6.3	56	— 323,361	— 8.6	45.8 44.2	61.7 60.8	75.6 77.4
40	21	— 483,790	—	4.9	19	+ 202,967	+	2.0	43	- 686,757	— 6.9	39.6 37.8	77.9 77.2	121.5 127.8
203	298	— 809,868	—	3.4	291	+ 917,666	+	3.8	470	- 1,727,634	— 7.2	39.4 38.2	63.2 62.5	98.5 102.0
2	1	+ 9,575	+	4.3	10	+ 10,782	+	4.9	2	— 1,207	— 0.5	10.2 11.2	29.8 31.1	257.5 246.7
2	2	— 25,284	—	5.7	5	+ 13,374	+	3.0	7	— 38,658	- 8.8	7.8 6.8	15.9 14.6	188.0 199.4
11	21	+ 62,280	+	2.8	36	+ 107,430	+	4.8	20	— 45,150	— 2.0	13.1 15.7	18.6 22.4	123.6 120.3
2	7	+ 9,636	+	0.6	15	+ 64,000	+	4.1	8	— 54,364	— 3.5	13.7 15.0	18.3 20.3	115.6 114.7
4	12	— 58,592	—	3.8	7	+ 27,710	+	1.6	11	— 86,302	— 4.8	29.2 29.6	44.4 46.8	107.7 111.2
21	43	- 2,385	—	0.0	73	+ 223,296	+	3.6	48	- 226,681	- 3.0	18.0 19.4	26.7 29 s	121 fl 121 «
6	8	+ 1,438	+	4.2	7	+ 6,561	+ 19.0	12	- 5,123	— 14.9	37.8 34.1		—
6	9	+ 366	+	0.5	10	+ 6,236	+	8.5	14	— 5,870	— 8.0	32.7 35.6	—
29	42	— 76,885		11.9	28	+ 54,562	+	8.4	61	— 131,447	— 20.3	44.8 41.8	I	—
23	26	— 65,694	—	9.2	17	+ 49,192	+	6.9	42	— 114,886	— 16.1	40.3 38.2	_	—
17	15	— 33,660	—	4.9	11	+ 71,107	+ 10.3	20	- 104,767	— 15.2	72.5 67.1	—	I
81	100	- 174,435	—	8.1	73	+ 187,658	+	8.7	149	— 362,093	-16.8	54 l 502	_	—
	441	— 986,688	—	lil	437	+1,32&,em	+	4.l\	667	- 2,315,308	- 7.J	37-\ 36j	62.m 62s	lOSr, 112.3

200 Särskilda utskottets utlåtatide Nr 23. Bilaga 6.

Tabell 4 (forts.), utvisande för jordbruk, som under åren 1928—1931 innehafts av samma

brukarnas förmögenhetsförhållanden enligt 1932 års

3	4	5 \|	« 1	1	8
+ 29,004	+ 1.0	127	! 201	+ 36,304	-}- O. C
+ 70,402	+ 1.0	142	263	— 25,888	— 2.8
— 86,492	— 1.6	48	115	— 10,941	— 1.1
— 9,960	— 3.4	—	3	+ 9,900	+ 5.2
+ 2,954	+ Oo	317	582	+ 9.375	+ 0.3
- 1,487	— 1.0	2	3	- 600 •	-17.1
— 4,260	- — lO.o	1	5	— 1,100	— 10.2
+ 3,259	+ 7.9	2	5	+ 2,093	+ 15.2
—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	_l 1
- 1,001	— 1.2	3	10	+ 5193	1 + 4,0
+ M>	+ 00	383	595	+ 9,768	+ 0.3

Sammandrag för
kommunerna 1
Norrland

A. Ägare med fastigheten
under eget bruk

Grupp I ...............

II .......

III .......

IV o. V •

Summa

11. Ägare med fastigheten
utarrenderad............

G. Brukare

Grupp 1

» II

» lil

» IV

» V

Summa

Totalsumma

201

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 6.

ägare och brukare, förskjutningarna i ett antal jordbrukskommuner rörande ägarnas och
taxering i Jämförelse med 1929 &rs taxering.

9	10		1	1	2 1	13 \|		14	16	1C 1	17	18	19	20	21
120	94	+	9,263	+	0.4	128	+	224,261	+	9.3	195	— 214,998	— 8.9	22-2 21.2	36.4 34.7	128.6 129.0
115	131	-t-	96,585	+	1.5	170	+	437,148	+	V,o	237	— 340,563	— 5.6	14.0 15.1	22.8 23.4	133.7 131.5
43	48	—	76,551	—	1.8	63	+	161,251	+	3.8	107	— 237,802	— 5.c	19.1 19.0	26.6 26.9	112.8 115.0
2	-	—	19,860	—	19.5	—		—		—	3	— 19,860	— 19.5	71.1 65.4	83.4 79.3	33.8 42.0
280	273	+	9,437	+	0.1	361	+	822,660	+	6.3	542	- 813,223	— 6.8	18.5 18.6	27.8 27.8	123.0 123.2
—	1	—	887	—	0.8	2	+	2,816	+	2.6	3	- 3,703	- 3.4	2.6 3.1	4.0 4.8	150.8 162.0
1	2	_	2,410	_	7.5	2	+	2,000	+	6.2	3	— 4,410	— 13.7	25.2 25.8	—	—
5	—		194		0.7	2	+	2,971	+	10.2	6	— 3,165	— 10.9	35.4 33.2	—	—
i - 1 6	2	—	2,604	—	4.2	4	_L	4.971	+	8.1	9	- 7,575	— 12.3	30.7 29.2	—	—
286	276	+	5,941>	+	0.1	367	+	830,447	+	6.3	554	- 824,501	- 6.2	18.6 18.4	28.0 28.0	123.7 \ 1240

ttihan(j lill riksdagens protokoll 10:13.

11 sami -

Nr 23.

202

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23.

Bilaga 7.

P. M.

rörande verkningarna av vissa ifrågasatta skalor för beräkning av
arvsskatt eller skatt för gåva.

Riksdagens särskilda utskott har åt mig uppdragit att utarbeta tabeller
utvisande verkningarna av de skalor för arvs- och gåvoskatt, som återfinnas
i tabell 1 för arvslotter av olika storlek, samt angående den intäkt
av ifrågavarande skatter, som, därest sagda skalor varit gällande, kunde
beräknas för år 1932 respektive år 1930.

Arvsskattens respektive gåvoskattens belopp vid andelar eller gåvor av
olika storlek, i jämförelse med nu utgående skatt, återfinnas i tabell 2.

Vad angår den enligt de ifrågasatta skalorna beräknade arvsskatten inom
de olika arvsklasserna, har denna kalkylerats på grundval av den utredning
rörande kvarlåtenskapernas och arvslotternas storlek nämnda år, som
avses i en särskild promemoria (bil. 2). Resultatet i jämförelse med beskattningen
enligt gällande skatteskalor framgår av följande sammanställning:

1 9 3 0 1 9 3 2

Gällande skalor Föreslagna skalor Gällande skalor Föreslagna skalor

kr. kr. kr. kr.

Klass I a ........................ 1,745,031 2,787,353 1,651,000 2,538,077

b ........................ 8,012,512 13,083,596 6,167,879 9,485,426

» 11 a ........................ 3,926,586 6,026,227 3,828,660 5,754,700

b ........................ 465,222 733,696 685,418 1,123,903

» lil ........................... 212,652 370,933 195,7.70 345,477

» IV.............. 3,271,645 5,184,980 1,996,871 3,029,861

Summa 17,633,648 28,186,785 14,525,598 22,277,444

Uträkningarna hava skett enligt samma grunder, som redovisas å sid. 40
i bilagan till Kungl. Maj:ts proposition nr 34. De s. k. »tilläggen» äro ej
medtagna.

Det torde böra anmärkas, att vid nämnda uträkningar ej erhålles det
skattebelopp, som under respektive år faktiskt influtit eller skulle influtit.
Olikheterna belysas i nyssnämnda bilaga till proposition nr 34. Framför
allt bör såsom tillkommande post medräknas skatt å gåvor m. m. samt
arvsskatt å fastighetsfideikommiss, vilka skatter uttagas i särskild ordning.
Sagda belopp utgjorde enligt gällande skalor år 1930 över 1.3 miljoner
kronor. Till motsvarande siffra för år 1932 har jag ej ägt tillgång. Enligt
de ifrågasatta skalorna höjes beloppet, men höjningens storlek kan ej
angivas. Det förefaller, som örn enligt de ifrågasatta skalorna tilläggsbeloppet
borde, med iakttagande av tillbörlig försiktighet, kunna beräknas
till 1.8 miljoner kronor. Stockholm i juni 1933.

Carl W. U. Kuylenstierna.

Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 7. 203

Tabell 1. Skatteskalor enligt nytt förslag till arvsskatt.

	Klass I		Klass TI		Klass III	Klass IV
Andels- belopp, kr.	Skatte- belopp, kr.	Ökning för över-skju-tande belopp inom in-tervallet > %	Andels- belopp, kr.	Skatte- belopp, kr.	Ökning för över-skju-tande belopp inom in-tervallet i 0/	Ari dels-belopp, kr.	Skatte- belopp, kr.	Ökning för över-skju-tande belopp inom in-tervallet i %	Andels. belopp, kr.	Skatte- belopp, kr.	Ökning för över-skju-tande belopp inom in-tervallet i %
1,000	10	1.00	200	4	2.oo	200	4	2.oo	200	4	2.oo
3,000	30 2.oo	1,000	20	4.oo	500	10	6.oo	500	10	6.oo
6,000	90\| 3.oo	3,000	100	6.00	1,000	40	10.DO	1,000	40	10. oo
12,000	27oj 4.oo	6,000	280	8-oo	3,000	240	15.00	3,000	240	15.oo
20,000	590\| 5.00	12,000	760	10. oo	6,000	690	20. oo	6,000	690	20oo
30,000	1,090'' 6.00	20,000	1,560	12.oo	20,000	3,490	25.00	12,000	1,890	25.00
40,000	1,690 7.oo	30,000	2,760	15,00	60,000	13,490	30. oo	20,000	3,890	30. oo
50,000	2,390	8.oo	40,000	4,260	18.00				40,000	9,890	35.00
60,000	3,190	9.oo	60,000	7,860	21.oo				1
75,000	4,540 lO.oo	100,000	16,260	24.00
100,000	7,040: 12.oo
150,000	13,040! 14.00
200,000	20,040	16.oo						*
300,000	36,040 18.00
400,000	54,040'' 20. oo

204 Särskilda utskottets utlåtande Nr 23. Bilaga 7.

Tabell 2 a, utvisande för arvsandelar å angivna belopp arvsskattens storlek i
kronor dels enligt gällande skalor och dels enligt föreslagna skalor.

Arvs- andel	Arvsskatt enligt gällande skalor, kronor	Arvsskatt enligt föreslagna kronor	skalor,
Kl. I	Kl. Il	Kl. lil	Kl. IV	Kl. 1	Kl. 11	Kl. lil	Kl. IV
3,000	35	67.50	150	150	30	100	240	240
5,000	70	162.50	375	375	70	220	540	540
10,000	200	500	1,100	1,100	210	600	1,490	1,490
15,000	375	850	1,725	1,875	390	1,060	2,490	2,640
20,000	550	1,200	2,350	2,650	590	1,560	3,490	3,890
30,000	900	2,100	3,600	4,200	1,090	2,760	5,990	6,890
40,000	1,300	3,000	5,000	6,200	1,690	4,260	8,490	9,890
50,000	1,750	3,900	6,400	8,200	2,390	6,060	10,990	13,390
60,000	2,250	4,800	7,800	10,200	3,190	7,860	13,490	16,890
100,000	4,250	9,000	13,800	18,600	7,040	16,260	25,490	30,890
200,000	10,000	20,000	29,600	39,600	20,040	40,260	55,490	65,890
300,000	17,500	32,500	45,000	60,000	36,040	64,260	85,490	100,890
500,000	35,000	60,000	75,000	100,000	74,040	112,260	145,490	170,890
1,000,000	100,000	150,000	150,000	200,000	174,040	232,260	295,490	345,890
3,000,000	300,000	450,000	450,000	600,000	574,040	712,260	895,490	1,045,890
5,000,000	500,000	750,000	750,000	1,000,000	974,040	1,192,260	1,495,490	1,745,890

Tabell 2 b, utvisande för arvsandelar å angivna belopp arvsskattens storlek i
procent dels enligt gällande skalor och dels enligt föreslagna skalor.

Arvs- andel	Arvsskatt enligt gällande skalor, ©/ /o	Arvsskatt enligt föreslagna skalor, %
Kl. I	Kl. II	Kl. III	Kl. IV	Kl. I	Kl. II	Kl. lil	i Kl. IV I
3,000	1.17	2.25	5*oo	5.oo	1.00	3.33	8.oo	8.oo
5,000	1.40	3.25	7.50	7.50	1.40	4.40	10.8 0	10.80
10,000	2.oo	5.oo	11.00	11.00	2.io	6.oo	14.90	14-90
15,000	2.B0	5.6 7	1 1.50	12.50	2.oo	7.07	16.60	17.6 0
20,000	2.75	6.oo	11.75	13.25	2.95	7.80	17.45	19.45
30,000	3.oo	7.oo	12.oo	14.oo	3.63	9.20	19.97	22.9 7
40,000	3.25	7.60	12.50	15.50	4.2 8	10.6 5	21.28	24.73
50,000	3.50	7.so	12.80	16.40	4.78	12.12	21.98	26.78
60,000	3.76	8.oo	13.oo	17.00	5.32	13.10	22.4 8	28.15
100,000	4.2 5	9.oo	13.80	18.60	7.04	16.26	25.4 9	30.8 9
200,000	5.oo	lO.oo	14.80	19.80	10.02	20.18	27.7 5	32.95 ''
300,000	5.83	10.83	15.oo	20. oo	12.01	21.42	28.50	33.63
500,000	7.oo	12.oo	15.oo	20. oo	14.81	22.45	29.10	34.18 I
1,000,000	lO.oo	15.oo	15.00	20.oo	17.40	23.23	29.55	34.6 9
3,000,000	10. oo	15.00	15.oo	20. oo	19.13	23.7 4	29.86	34.86
5,000,000	lO.oo	15.00	15.00	20. oo	19.48	23.8 5	29.91	34.92

331762. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933