Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4 (Utlåtande 1892:Säru4 - urtima säru)

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

N:o 4.

Ant. till Riksd. kansli den 15 noy. 1892 kl. 3 e. in.

Särskilda utskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
angående ändring i lagen om lindring i rustnings-
och roteringsbesvären den 5 juni 1885 äfvensom
inom Riksdagen väckta motioner i samma ämne.

(2:a A.)

Kongl. Maj:t, som den 14 nästlidne oktober till Riksdagen aflåtit
propositioner angående förbättrad härordning, angående ändring i vissa
delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885 och angående ändring i förordningen
den 3 juni 1892 angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst, har i en till Riksdagen förstnämnda dag, under åberopande
af bilagdt statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för samma dag,
afgifven proposition (n:o 7), föreslagit Riksdagen att, för den händelse
Riksdagen bifölle först omförmälda propositioner, tillika
dels medgifva,

att 1 och 6 §§ i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 5 juni 1885 måtte erhålla följande förändrade lydelse:

§ 1:

»I rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt samt under iakttagande
af de särskilda bestämmelser och undantag, som här nedan i
denna lag omförmälas, lindring ega rum, att årligen utgå från och med
Bih. till Urtima Jlilcsd. Blot. 1802. 8 Sami. 1 Afd. 4 lläft. (N:o 4). 1

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

år 1893 med fyratio procent, från och med år 1894 med femtio procent,
från och med år 1896 med sextio procent, från och med år 1898
med sjuttio procent, från och med år 1900 med åttio procent och från
och med år 1902 med nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade
värde, samt från och med 1904 med hela beloppet af samma värde.»

§ 6:

»Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring, jemlikt § 1, bör
rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar:

För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, skall till grund
för beräkningen läggas fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant
samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll eller
rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,
beräknas allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen
eller roteringen öfverstiger understödet; kunnande, der understödet skulle
uppgå till lika belopp med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring,
som i denna lag afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta
rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid bätsmanshållet:

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lika stor med eller större än det här
ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall
för rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, till grund för beräk
ningen läggas vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda
bel opp, men för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd,
endast det belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af berörda afgifter
öfverstiger understödet; och kommer alltså, der understödet uppgår
till lika belopp med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i
denna lag är fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta
värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad
här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret
varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde
och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med eller
större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar,
någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att
ega rum.

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

C) Beträffande half vakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta
rusthåll vid infanteriet:

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för
beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)
eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote
i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående
effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för
beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller
c) bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är
stadgadt skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,
minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men
är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,
så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen och roteringen
enligt denna lag icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,
remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller
c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller
roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af
understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i
öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och
rotar är stadgadt;»

dels utöfver det å riksstaten för år 1893 till lindring i rustningsoch
roteringsbesvären uppförda anslag för samma ändamål bevilja ytterligare
443,000 kronor, att äfvenledes under år 1893 utgå.

I sammanhang med denna proposition har utskottet behandlat
nedannämnda inom Riksdagens Andra Kammare väckta motioner i förevarande
ämne, nemligen:

motionen n:o 4, af herr N. Nilsson i Skärhus, som föreslagit,

att, om Riksdagen bifölle Kongl. Maj:ts förslag till ändrad lydelse
af värnpligtslagen af den 5 juni 1885, Riksdagen måtte besluta detta,
utom med öfriga vilkor, under förutsättning af att det af skatteregleringskomitén
beräknade värde af rote- och rusthåll måtte hvart femte
år pröfvas och bestämmas i öfverensstämmelse med den verkliga kostnaden
för detta onus af en nämnd, hvars sammansättning det särskilda
utskottet måtte ega att bestämma, dock så, att de olika intressena der
blefve tillgodosedda;

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

att omvärdering af rote- och rusthåll »besvären måtte ske första
gången fem år efter det nya liärordningsförslagets antagande, då öfvergångsanordningarna
beträffande stammen vore afslntade; och

att bestämmelsen om förnyad uppskattning af rote- och rusthållsbesvären
skulle intagas i lagen angående lindring i berörda besvär;

motionen n:o 6, af herrar J. Sjöberg, O. Erickson i Bjersby, A.
Andersson i Hakarp och G. W. Svensson i Rydaholm, uti hvilken motion
hemstälts,

att, om Riksdagen bifölle Kongl. Maj:ts proposition om ändring i
värnpligtslagen den 5 juni 1885, Riksdagen måtte göra det, utom med
öfriga vilkor, under förutsättning af, att § 2 i lagen af den 5 juni
1885 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären måtte erhålla
följande förändrade lydelse:

»Vid uppskattning af — — — _____ — _ — — — _ —

Smålands grenadierbataljon.............................................................. 180: —.

År 1903 och derefter hvart femte år, hvarje gång för de närmast
följande fem åren, bestämmes prestationernas värde länsvis af en nämnd,
bestående af tre ledamöter, af livilka Konungens befallningshafvande
utser en, rust- och rotehållarne en och vederbörande landsting inom
länet en»;

hvarjemte motionärerna anhållit, att särskilda utskottet måtte vidtaga
den förändring i formuleringen, som utskottet funne lämplig;

motionen n:o 20, af herr G. Eriksson i Mörviken, hvilken hemstält,
att Riksdagen måtte besluta, att § 2 i lagen den 5 juni 1885 angående
lindring i rustnings- och roteringsbesvären måtte erhålla följande
förändrade lydelse:

»Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för de i § 1
angifna ändamål skola för tiden intill år 1895 prestationerna för hvarje
rusthåll och rote bestämmas regements- och corpsvis till nedannämnda
värden:

Smålands grenadierbataljon ................................................................180: —

År 1894 och derefter hvart tionde år, hvarje gång för de närmast
följande tio åren, bestämmes prestationernas värde af Kongl. Maj:t
efter utredning af en nämnd så sammansatt, att de olika intressena der
blifva tillgodosedda, och efter inhemtande af vederbörande landstings
yttrande öfver nämndens utredning».

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Beträffande den af Kongl. Maj:t föreslagna lindringen i rustningsoch
roteringsbesvären har statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
till ofvan åberopade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden
för den 14 nästlidne oktober anfört, att, på grund af Kongl. Maj:ts
förut samma dag fattade beslut i fråga om grundskatternas afskrifning,
förslag borde afgifvas i syfte att lindring i rustnings- och roteringsbesvären,
motsvarande den successivt fortgående afskrifningen af grundskatterna,
jemväl måtte komma att utgå; och erfordrades för sådant
ändamål, dels att i lagen om lindring i nämnda besvär den 5 juni 1885
vidtoges de derför nödiga förändringar och dels att för år 1893 anvisades
ett belopp, motsvarande den förhöjda ersättning till de rustnings-
och roteringsskyldige, som för samma år skulle komma att utgå.

Hvad anginge ändringarna i lagen om lindring i rustnings- och
roteringsbesvären, vore departementschefen, i likhet med hvad hans företrädare
vid föredragning inför Kongl. Maj:t af motsvarande ärende sistlidet
och innevarande år yttrat, af den mening, att bestämmelse om
den olika procent, hvarmed lindringen för framtiden skulle komma att
utgå, borde införas redan i första paragrafen af lagen och derefter på
de öfriga ställen af densamma, uti hvilka föreskrifter om lindringsprocentens
belopp förekomme, hänvisning till berörda paragraf lemnas.

Hvad åter beträffade det anslag, som för år 1893 erfordrades för
beredande af den lindring i omförmälda besvär, som nämnda år skulle
komma att inträda, erinrade departementschefen, hurusom i riksstaten
för sagda år funnes uppfördt ett anslag af 1,330,000 kronor, motsvarande
en med 30 procent af besvärens värde utgående ersättning; och
då ersättningen under år 1893 skulle utgå med ytterligare 10 procent
af berörda värde, eller med tillsammans 40 procent, torde utöfver förberörda,
i riksstaten uppförda anslag ytterligare ett belopp af 443,000
kronor blifva för ändamålet erforderligt.

Slutligen ville departementschefen erinra, att år 1883, då fråga om
rustnings- och roteringsbesvärens fullständiga afskrifning förevarit, förslag
jemväl till Riksdagen hän skjutits om upphörande af extra roteringen
och frälserusttjensten äfvensom presterskapets åliggande att vid inträffande
krig utgöra krigsgärd i spannmål. Det kunde alltså ifrågasättas,
att så beskaffade förslag jemväl nu förelädes Riksdagen, men
då Kongl. Maj:t på de skäl, dåvarande departementschefen anfört, åren
1891 och 1892, vid pröfning af de då väckta, med de nuvarande i det
närmaste öfverensstämmande förslagen om lindring i rustnings- och
roteringsbesvären, funnit sig böra för det dåvarande oj upptaga till behandling
frågan om extra roteringens upphörande, och statsutskottet

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

vid innevarande års lagtima riksdag, i anledning af Kongl. Maj:ts förslag
om uppkörande af frälserusttjensten och presterskapets åliggande
att vid inträffande krig utgöra krigsgärd i spanmål, utan meningsskiljaktighet
ansett de skäl, som af dåvarande chefen för landtförsvarsdepartementet
åberopats till stöd för bibehållande tills vidare af extra
roteringen, vara tillämpliga äfven i fråga om frälserusttjensten och
presterskapets ofvan berörda åliggande, saknades, enligt departementschefens
förmenande, anledning att nu återupptaga något af ifrågavarande
tre förslag.

Beträffande hvad ofvanbemälde motionärer anfört såsom skäl för
sina särskilda förslag, får utskottet hänvisa till sjelfva motionerna.

Då utskottet i sitt denna dag afgifna utlåtande n:o 3, i anledning
af Kongl. Maj:ts proposition angående afskrifning af de å viss jord hvilande
grundskatter m. m., uttalat sin fulla anslutning till den i en senare
tid förherskande meningen om försvars- och grund skattefrågornas oskiljaktiga
samband, delar utskottet naturligen också den uppfattning, som
jemväl ligger till grund för de Riksdagens pröfning nu förelagda kongl.
förslagen, eller att i sammanhang med försvarets stärkande och i jembredd
med grundskatternas successiva afskrifning bör beredas lindring
i rustnings- och roteringsbesvären. Med afseende å enskildheterna uti
Kongl. Maj:ts i detta senare hänseende nu framlagda förslag finner utskottet
icke heller annan erinran att framställa än den, som föranledes
af de väckta motionerna om en ny och periodvis återkommande uppskattning
af kostnaden för de ifrågavarande besvärens utgörande.

Frågan om åstadkommande af en dylik uppskattning har till pröfning
förelegat vid de två senaste riksdagarne, men i följd af försvarsfrågans
fall icke erhållit sin lösning. I detta afseende tillåter sig utskottet
erinra, hurusom statsutskottet vid 1891 års riksdag, på grund
af då i ämnet väckta förslag, uttalade den meningen, att, ehuruväl vid
förslagen om de stora skattefrågornas lösning städse förutsatts, att
nedsättning i grundskatterna skulle betinga motsvarande lindring i rustnings-
och roteringsbesvären, de rustnings- och roteringsskyldige i
sjelfva verket icke erhållit samma lindring, som kommit grundskattegifvare
till del, enär till följd af prisförhöjningar och i öfrigt svårigheten
att exakt värdera rustnings- och roteringsprestationerna, de vid
den nu gällande uppskattningen åsätta värdena stundom måste anses

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

väl låga. I enlighet med denna åsigt tillstyrkte utskottet också en
hvart tionde år förnyad värdering af prestationerna för hvarje rusthåll
och rote efter utredning af en nämnd, så sammansatt, att de olika
intressena der blefvo tillgodosedda.

Statsutskottet vid innevarande års lagtima riksdag, som jemväl pa
grund af väckta motioner fick anledning yttra sig i ämnet, förklarade
sig dela den af 1891 års statsutskott uttalade meningen om lämpligheten
af en dylik periodvis återkommande uppskattning af ifrågavarande
besvär. Utskottet ingick vidare i en närmare utveckling af huru utskottet
tänkte sig denna uppskattning böra anordnas och yttrade i
sådant hänseende, att hvarje värderingsnämnds uppdrag i regeln syntes
böra omfatta ett regementes eller corps’ område, samt att nämnden
syntes böra bestå af fem ledamöter, nemligen två, förordnade af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande, två, valde af områdets rust- eller rotehållare,
Indika effektivt utgjorde rustnings- eller roteringsbesvären, och en,
utsedd af landstinget, hvarjemte ett motsvarande antal suppleanter borde
i enahanda ordning tillsättas. Valet af uppskattningsnämndens ledamöter
borde, beträffande dem, som skulle utses af rust- eller rotehållarne,
anställas genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg; och
ansåge utskottet detta val böra förrättas under det år, som närmast föreginge
uppskattningsperiodens ingång. Öfver uppskattningarna borde
särskilda längder upprättas; och borde dessa, efter det vederbörande
landsting beredts tillfälle att deröfver yttra sig, genom Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes försorg insändas till Kongl. Maj:t, som härefter
egde att bestämma prestationernas värde, hvarefter ersättningarna skulle
efter de sålunda bestämda värdena utgå. De ifrågasatta uppskattningsnämnderna
syntes utskottet icke böra sammanträda förr än år 1901,
eller året före den föreslagna lindringens fullständiga inträdande, på
det att samtidigt dermed, eller år 1902, en fullt exakt grund för bestämmandet
af ersättningen för ifrågavarande besvär måtte kunna
tillämpas.

Utskottet ansåg vidare föreskrift om den föreslagna förnyade uppskattningen
böra intagas i lagen angående lindring i berörda besvär
och afgaf jemväl formuleradt förslag till den af sådan anledning erforderliga
förändring i samma lag, hvilket förslag dock, förutom eu
redaktionsändring i § 2, innehöll allenast ett tillägg till samma § af
följande lydelse:

»År 1901 och derefter hvart tionde år, hvarje gång för de närmast
följande tio åren, bestämmes prestationernas värde af Kongl. Maj:t,
efter utredning af en nämnd så sammansatt, att de olika intressena

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

der blifva tillgodosedda, och efter inhemtande af vederbörande landstings
yttrande öfver nämndens utredning)).

Särskilda utskottet har i allt väsentligt anslutit sig till den uppfattning,
som af statsutskottet vid årets lagtima riksdag sålunda gjordes
gällande. Beträffande vissa detaljer af den anordning, statsutskottet tänkt
sig, har utskottet likväl hyst en något afvikande mening, likasom utskottet
öfver hufvud taget ansett lämpligt, att bestämdare föreskrifter
rörande nämndens sammansättning och sjelfva gången af uppskattningsförrättningen
borde i lagen intagas. Under det att utskottet, lika
med statsutskottet men i motsats till hvad i de föreliggande motionerna
yrkats, funnit uppskattningen böra företagas första gången året
före den föreslagna lindringens fullständiga inträdande eller, enligt
Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag, år 1903 och derefter hvart
tionde år, har utskottet sålunda förestält sig: att särskild uppskattning
i allmänhet borde ske för hvarje landstingsområde, inom hvilket
funnes rusthåll eller rotar, tillhörande regemente eller corps; att af
nämndens fem ledamöter två, deraf den ene borde vara ordförande,
skulle utses af Kongl. Maj:ts befallningshafvande samt en af landstinget,
hvilka tre ledamöter skulle tjenstgöra för landstingsområdet
i dess helhet; att nämndens två öfrige ledamöter deremot skulle för
hvarje regemente eller corps utses af vederbörande rust- eller rotehållare
och inträda i nämnden, då dennas förrättning afsåge det regemente
eller corps, de representerade; att suppleanter skulle behöfva
utses endast för de ledamöter, som valdes af landstinget samt rusteller
rotehållarne, enär Kongl. Maj:ts befallningshafvande vid förfall för
någon af de utaf honom utsedde ledamöterna lämpligen kunde i nämnden
omedelbart inkalla ny ledamot; ad, om inom ett landstingsområde
endast ett mindre antal rusthåll eller rotar, tillhörande samma regemente
eller corps, funnes — t. ex. under femtio — beträffande dessa
icke något yttrande af nämnd skulle erfordras, då det uppskattade värdet
af ifrågavarande rust- eller rotehålls prestationer icke skulle kunna
utöfva något nämnvärdt inflytande på den siffra, som för regementet
eller corpsen i dess helhet komme att fastställas, och kostnaden för
en särskild värdering derför borde undvikas; att prestationens värde,
till vinnande af enkelhet vid tillämpningen, skulle bestämmas i fullt
tiotal af kronor; att erforderliga föreskrifter angående val af de ledamöter
i nämnden, som representerade rust- eller rotehållarne, i hvilka
val ej mindre de, som utgjorde besväret effektivt, än äfven de, hvilka
erlade vakansafgift, egde deltaga, lämpligen borde meddelas af Konungen;
samt alt ordförande och ledamöter i nämnden borde af allmänna medel

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

åtnjuta ersättning, den. förre med belopp, som enligt nu varande eller
blifvande resereglemente tillkomme häradshöfding, och ledamöterna i
likhet med hvad om ledamot i egodelningsrätt vore eller kunde blifva
stadgadt.

Utskottet har vidare ansett, att de föreskrifter, som skulle meddelas
angående den förnyade uppskattningen, borde sammanföras i en
ny paragraf, hvilken skulle få sin plats omedelbart efter § 2 och sålun
da blifva § 3. I följd häraf har utskottet vidtagit en omnumrering
af de följande paragraferna; hvarjemte utskottet i sammanhang dermed
i dessa likasom i föregående paragrafer föreslagit en del lämpliga och
nödiga smäi''re redaktionsändringar.

Slutligen och med särskild hänsyn till den af utskottet nu föreslagna
. periodvis återkommande uppskattningen af de ifrågavarande
prestationernas värde har utskottet trott sig böra ifrågasätta, att i lagen
måtte intagas det medgifvande, Riksdagen redan i sin skrifvelse den
20 maj 1885 lemnat Kongl. Maj:t, eller att de ytterligare bestämmelser,
som vid tillämpningen af lindringen i rustnings- och roteringsbesvären
kunde finnas erforderliga, finge af Kongl. Maj:t meddelas.

Af den formulering, utskottet gifvit sitt förslag om den periodiskt
återkommande uppskattningen, framgår, att bestämmelserna angående
denna uppskattning icke ega tillämpning på båtsmanshållet. Utskottet
tillåter sig emellertid erinra, att Riksdagen år 1887 beslutat: att båtsmanshållet
skulle sättas på vakans; att vakanssättningen skulle ega rum
i män af uppkommande afgång inom båtsmanshållet äfvensom af skeende
öfverflyttning af båtsmän till den nyupprättade sjömanscorpsen, dock
under den till åtta år bestämda öfvergångstiden till den nya organisationen
icke med mera än en åttondedel af dåvarande effektiva rotar
årligen, Kongl. Maj:t likväl obetaget att, om sådant erfordrades och
funnes utan olägenhet för flottans bemanning kunna ega rum, medgifva
en något större årlig vakanssättning; samt att vakanssättningen skulle
fortfara, så länge Riksdagen anvisade vissa anslag, deribland till upprätthållande.
af den förenämnda sjömanscorpsen. Den sålunda beslutade
vakanssättningen har sedermera fortgått, och, så vidt nu kan bedömas,
kommer densamma att fullständigt genomföras inom den år 1887 beräknade
tiden. Skulle mot förmodan rustnings- och roteringsbesvären
vid båtsmanshållet framdeles komma att å nyo effektivt utgöras, anser
utskottet det i öfrigt vara en naturlig sak, att dessa besvär, i likhet
med hvad nu föreslagits beträffande öfriga rustnings- och roteringsbesvär,
blifva underkastade ny och periodvis återkommande uppskattning.

1 öfverensstämmelse med den mening, utskottet uttalat i föregående
Dih. till urtima Itihd. Prot. 18!)2. 8 Sami. 1 A/d. 4 lliift. 2

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

utlåtanden angående Kong! Maj:ts den urtima Riksdagen förelagda propositioner,
anser utskottet, att för godkännande af Kongl. Maj:ts förevarande
proposition bör uppställas den förutsättningen, att kamrarne
fatta sammanstämmande beslut, som af Kongl. Maj:t godkännes, i anledning
af såväl Kongl. Maj:ts propositioner den 14 oktober 1892 dels
angående förbättrad härordning, dels angående förändrad lydelse i vissa
delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885, dels angående afskrifning af
de å viss jord hvilande grundskatter m. m., dels om ändring i förordningen
den 3 juni 1892 angående bevillning af fast egendom samt af
inkomst, dels angående upphörande af de enligt förordningen den 5
oktober 1889 angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och
rättigheter utgående bevillningsafgifter af frälseegendomar och lotshemman,
dels ock angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet, som äfven inom Riksdagen i dessa ämnen
väckta förslag.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa:

Ilo) att Riksdagen — under vilkor att kamrarne
fatta sammanstämmande beslut, som af Kongl. Maj:t
godkännes, i anledning af såväl hvad Kongl. Maj:t i
särskilda till Riksdagen den 14 oktober 1892 aflåtna
propositioner föreslagit dels angående förbättrad härordning,
dels angående förändrad lydelse i vissa delar
af värnpligtslagen den 5 juni 1885, dels angående afskrifning
af de å viss jord hvilande grundskatter m. m.,
dels om ändring i förordningen den 3 juni 1892 angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst,
dels angående upphörande af de enligt förordningen
den 5 oktober 1889 angående bevillningsafgifter för
särskilda förmåner och rättigheter utgående bevillningsafgifter
af frälseegendomar och lotshemman, dels
ock angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet, som äfven inom Riksdagen
i dessa ämnen väckta förslag — må, med anledning
af Kongl. Maj:ts förevarande förslag angående
ändring i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 5 juni 1885 äfvensom herrar Nilssons
samt Sjöbergs med fleres och Eiåkssons i ämnet
väckta motioner, för sin del besluta, att nämnda lag
skall erhålla följande förändrade lydelse:

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Nuvarande lydelse:

x>§ 1.

I rustnings- och roteringsbesvären
skall för år 1886 och framgent
lindring eg a rum med trettio procent
af dessa besvärs uppskattade
värde, på sätt samt under iakttagande
af de särskilda bestämmelser
och undantag, som bär nedan i
denna lag omförmälas.

§ 2.

Vid uppskattning af rustningsoch
roteringsbesvären för det i §
1 angifna ändamål skola prestationerna
för hvarje rusthåll eller rote
bestämmas regements- och corpsvis
samt vid båtsmansliållet kompanivis
till nedan nämnda värden:

Af utskottet föreslagen lydelse:

»§ 1.

I rustnings- och roteringsbesvären
skall, på sätt samt under iakttagande
af de särskilda bestämmelser
och undantag, som här nedan i
denna lag omförmälas, lindring ega
rum, att årligen utgå från och med
år 1893 med fyratio procent, från
och med år 1894 med femtio procent,
från och med år 1896 med sextio
procent, från och med år 1898 med
sjuttio procent, från och med år 1900
med åttio procent och från och med
år 1902 med nittio procent, allt af
dessa besvärs uppskattade värde, samt
från och med år 1904 med hela beloppet
af samma värde.

§ 2.

Vid uppskattning af rustningsoch
roteringsbesvären för det i §
1 angifna ändamål skola vid båtsmanshållet
kompanivis samt för tiden
intill år 1904 vid rust- och roteliållet
i öfrigt regements- och corpsvis
prestationerna för hvarje rusthåll eller
rote bestämmas till nedannämnda
värden:

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Nuvarande lydelse:

Åf utskottet föreslagen lydelse:

a) å hela rustningsvid
berustade kavalleriet:

för Lifregementets dragoncorps
» Lifregementets husarcorps
» Smålands husarregemente
» Skånska husarregementet
» Skånska dragonregementet

eller r oter ing sbesvär et:

....................................... 350 kronor.

....................................... 320 »

....................................... 300 ))

vid berustade infanteriet:

för Lifregementets grenadiercorps \
)) Vestgöta regemente j

» Andra lifgrenadierregementet
» Smålands grenadierbataljon

320 »

310 »

300 »

vid roterade kavalleriet:

för Jemtlands hästjägarecorps (för dubbelrote) .................... 300 »

vid roterade infanteriet:

för Första lifgrenadierregementet
» Uplands regemente
» V estgötadals »

» Skaraborgs regemente ..............

» Vestmanlands »

» Nerikes »

)) Vermlands »

» Kronobergs »

» Jönköpings ))

)> Dalregementet
» Helsinge regemente
» Bohus läns »

» Vest erbottens fältjägarecorps
» Kalmar regemente
» Elfsborgs regemente...............

180 »
170 »

160 »

150 »

140 i»

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Nuvarande lydelse: Af utskottet föreslagen lydelse:

för Södermanlands regemente
b Norrbottens fältjägarecorps

» Jemtlands b ..............''.t....................... 130 kronor.

b Norra skånska infanterireg:t
b Södra skånska »

för de med ny ordinarie rotering till hälften emot annan roterad jord
belagda hemman och lägenheter inom de f. d. privilegierade jernbergslagen:

hälften af hvad här ofvan är utsatt för det regemente,
till hvilket de äro indelta, eller inom hvars
stånd de äro belägna;

vid berustade båtsmanshållet:

för Blekinge lista—6:te kompani .......................................... 100 kronor.

b Södra Möre lista—3:dje b ............................................ 100 b

vid roterade båtsmanshållet:

för Tjusts kompani
b Gotlands l:a och 2:a kompani
b Södermanlands l:a och 2:a b

b Södra Roslags l:a och 2:a b ....................................

b Norra Roslags l:a och 2:a b
b Norrlands 3:e och 4:e b

b öfriga båtsmanskompanier..................................................

b frälseroteringen i Blekinge och Södra Möre...............

b utsockne frälsehemman i Halland (half vakansafgift)
b städernas båtsmanshåll..........................................................

b) å skyldigheten att hålla karl:

för Lifregementets dragoncorps )

B Lifregementets husarcorps j

b Smålands husarregemente.................................................... 150 b

b Skånska husarregementet

b Skånska dragonregementet > 130 b

b Jemtlands hästjägarecorps ]

120 b

110 b
120 b
50 b
100 B

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Nuvarande lydelse: Af utskottet föreslagen lydelse:

c) å skyldigheten att hålla karl med beklädnad, remtyg och beväpning:

för Lifregementets grenadiercorps
» Yestgöta regemente
» Andra lifgrenadierregementet...
» Smålands grenadierbataljon......

....................................... 200 kronor.

....................................... 190 »

...................................... 180 »

§ 3.

År 1903 och derefter hvart tionde
är, hvarje gång för de närmast
följande tio åren, bestämmer
Konungen rustnings- och roteringsbesvärens
värde för det i § 1 angifna
ändamål efter föregående utredning
af en nämnd och utlåtande
af vederbörande landsting.

Omförmäla nämnd skall för
hvarje landstingsområde, inom hvilket
finnas rusthåll eller rotar, tillhörande
regemente eller corps, bestå
af ordförande och fyra ledamöter,
af hvilka ordföranden och en ledamot
utses af Konungens befallningshafvande,
en ledamot af landstinget
och två ledamöter för hvarje regemente
eller corps af vederbörande
rust- eller rotehållare. Ordföranden
och de två förstnämnde ledamöterne
tjenstgöra för landstingsområdet i dess
helhet, hvaremot, allt efter som nämndens
förrättning af ser olika regemente
eller corps, i densamma inträda de
för regementet eller corpsen utsedde
ledamöterne. För de af landstinget
samt rust- eller rotehållarne utsedde
ledamöterne väljas suppleanter till
lika antal med desse.

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Nuvarande lydelse: Af utskottet föreslagen lydelse:

Der inom ett landstingsområde
antalet rusthåll eller rotar vid samma
regemente eller corps understiger femtio,
erfordras beträffande dessa icke
något yttrande af nämnd, och eger
alltså inom detta landstingsområde
val af ledamöter i nämnden för sådana
rusthåll eller rotar icke rum.

Efter det nämndernas förslag afgifvits
och vederbörande landstings
yttranden inhemtats, bestämmas ifrågavarande
värden till ett för hvarje
rusthåll eller rote vid samma regemente
eller corps i fullt tiotal af
kronor angifvet, lika belopp.

Erforderliga föreskrifter angående
val af de ledamöter i nämnden,
som utses af rust- och rotehållare, i
hvilket val ej mindre de, som utgöra
beéväret effektivt, än de, hvilka erlägga
vakansafgift, ega deltaga, meddelas
af Konungen.

Ordförande och ledamöter i nämnden
åtnjuta af allmänna medel ersättning,
den förre med belopp, som
enligt nu varande eller blifvande
resereglemente tillkommer häradshöfding,
och ledamöterne i likhet med
hvad om ledamot i egodelningsrätt
är eller varder stadgadt.

§ 3. §4.

För soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Kopparbergs
län, båtsmansrotarne på Visingsö och de nio båtsmansrotar i Kalmar
län, för hvilka presterskapet mot eftergift af sina utlagor erlägger
vakansafgift, beräknas lindringen å samma belopp, hvarmed vakansafgifterna
för dessa rotar nu utgöras.

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Nuvarande lydelse:

Af utskottet föreslagen lydelse:

§ 4.

§ 5.

För de med ny ordinarie rotering eller med ny båtsmansindelning
belagda hemman och lägenheter äfvensom för städernas båtsmanshåll
komma från och med år 1886 vakan safgif terna att utgöras enligt de
värdebelopp, som i § 2 mom. a) äro för hvarje fall bestämda, med tillgodonjutande
å samma belopp af den i § 1 stadgade lindring.

Såsom vilkor för åtnjutande af ifrågavarande lindring skall gälla:

l:o) att de till statsverket indragna ränte- och tiondeanslag samt
de afskrida räntor, för hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas,
vare sig efter årlig markegång eller tioårig medelmarkegång,
skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1874—1883 årens
medelmarkegångspris; och att det sålunda uppkommande belopp med
tillagd forsellönsersättning, der sådan hittills förekommit, varder för
hvarje rusthåll eller rote sammanfördt med det till rusthållet eller roten
eljest från statsverket utgående penningeanslag, hvarefter ifrågavarande
sammanlagda statsanslag såsom rustnings- eller roteringsunderstöd årligen
med oförändradt belopp till vederbörande utbetalas;

2:o) att den ersättning för indragen kronotiondespanmål, som utgår
till soldaterne vid Södermanlands regemente, skall omsättas till penningar,
på sätt i nästföregående moment sägs, och med tillagd forsellön
årligen utbetalas med oförändradt belopp, dock att de soldater, som
antagits innan beslutet härom varder offentliggjordt, bibehållas vid
rättigheten att, om de så önska, under sin tjenstetid uppbära ifrågavarande
ersättning enligt de bestämmelser, som härom nu äro gällande;

3:o) att de till Jemtlands roteringskassa och pensionskassorna vid
de skånska infanteriregementena i spanmål utgående anslag likaledes
omsättas till penningar enligt de under mom. 1 af denna paragraf meddelade
föreskrifter och sedermera till kassorna årligen utbetalas med
oförändradt belopp;

4:o) att det skall åligga de rusthållare vid infanteriet, hvilka utgöra
besväret effektivt, att, emot befrielse från skyldigheten att an -

§ 5-

§ 6-

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Nuvarande lydelse:

Af utskottet föreslagen lydelse:

skaffa ocli underhålla beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, dels
till staten under eganderätt öfverlemna af rusthållarne anskaffade motsvarande
persedlar, till det antal och i det skick, som för godkännande
vid generalmönstring erfordras, och dels att till staten såsom ersättning
för nämnda besvärs upphörande årligen erlägga 20 kronor för hvarje
nummer;

5:o) att vakansafgifterna ej mindre af de på tioårig vakans stälda
båtsmansrusthållen i Blekinge län och i Södra Möre härad af Kalmar
län, än ock af utsockne frälsehemmanen i Halland utgöras enligt de i
§ 2 bestämda värdebelopp med den nedsättning, som af lindringen
varder en följd;

6:o) att de bär ofvan i § 3 om- 6:o) att de här ofvan i §4 omförmälda
rotevakansafgifter, som af förmälda rotevakansafgifter, som af
Särna, Idre och Hede byalag nu Särna Idre och Hede byalag nu
utgöras till Elfdals socknemän i utgöras till Elfdals socknemän i
Kopparbergs län, indragas till stats- Kopparbergs län, indragas till statsverket
emot befrielse för sockne- verket emot befrielse för socknemännen
från skyldigheten att vid männen från skyldigheten att vid
inträffande krig anskaffa de sol- inträffande krig anskaffa de soldater,
för hvilka ifrågavarande af- dater, för hvilka ifrågavarande avgifter
utgå; och gifter utgå; och

7:o) att hvarje med rusthåll eller rote upprättadt vakanskontrakt,
hvilket antingen i följd af uppsägning eller eljest på grund af bestäm-?
melse i kontraktet skolat upphöra under loppet af år 1880 eller derefter
följande år, förblifver gällande intill slutet af det kalenderår, under
hvilket kontraktet eljest skulle gått till ända.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp,
hvarmed lindring bör rusthåll eller
rote tillgodokomma, skall följande
iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll
och rotar.

Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter
understöd, erhåller lindring

§ ''■

Vid bestämmande af det belopp,
hvarmed lindring, jemlikt § 1, bör
rusthåll eller rote tillgodokomma,
skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll
och rotar.

För rusthåll eller rote, som icke
åtnjuter understöd, skall till grund

Bih. till urtima Rihd. Blot. 181)2. 8 Sami. 1 A/d. 4 Höft.

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Nuvarande lydelse:

med trettio procent af fulla värdet
å rustningen eller roteringen, sådant
samma värde i § 2 mom. a) blifvit
bestämdt, hvaremot för rusthåll eller
rote, som är i åtnjutande af understöd,
hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,
lindringen skall utgöra trettio procent
af allenast det belopp, hvarmed
nyssnämnda värde å rustningen
eller roteringen öfverstiger understödet;
kunnande, der understödet
skulle uppgå till lika belopp
med eller öfverstiga besvärets värde,
sådan lindring, som i denna lag afses,
icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och
rotar vid kavalleriet, vakanta rotar
vid. infanteriet samt vakanta rusthåll

och rotar vid båtsmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning
deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är
lika stor med eller större än det
bär ofvan i § 2 mom. a) bestämda
värde å rustningen eller roteringen,
skall lindring tillgodokomma rusthåll
eller rote, som icke åtnjuter
understöd, med trettio procent af
vakansafgiftens eller nämnda afgifters
sammanlagda belopp, men rusthåll
eller rote, som är i åtnjutande
af understöd, endast med trettio procent
af det belopp, hvarmed vakansafgiften
eller summan af berörda avgifter
öfverstiger understödet; och
kommer alltså, der understödet upp -

Af utskottet föreslagen lydelse:

för beräkningen läggas fulla värdet
å rustningen eller roteringen, sådant
samma värde enligt § 2 inom. a)
eller § 3 blifvit bestämdt, hvaremot
för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande
af understöd, hvarom i §
6 mom. 1 förmäles, beräknas allenast
det belopp, hvarmed nyssnämnda
värde å rustningen eller roteringen
öfverstiger understödet;
kunnande, der understödet skulle
uppgå till lika belopp med eller
öfverstiga besvärets värde, sådan
lindring, som i denna lag afses, icke
ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll
och rotar vid kavalleriet, vakanta rotar
vid infanteriet samt vakanta rusthåll

och rotar vid båtsmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, medinberäkning
deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är
lika stor med eller större än det
här ofvan enligt § 2 mom. a) eller
§ 3 bestämda värde å rustningen
eller roteringen, skall för rusthåll
eller rote, som icke åtnjuter understöd,
till grund för beräkningen
läggas vakansafgiftens eller nämnda
afgifters sammanlagda belopp, men
för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande
af understöd, endast det
belopp, hvarmed vakansafgiften eller
summan af berörda utgifter öfverstiger
understödet; och kommer
alltså, der understödet uppgår till

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Nuvarande lydelse:

går till lika belopp med eller öfverstiger
afgifterna, lindring, hvarom i
denna lag är fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkniug
deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är
lägre än det i § 2 inom. a) satta
värde å rustningen eller roteringen,
skall den lindring, som, enligt hvad
här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma
rusthållet eller roten, om
besväret varit effektivt, minskas med
skilnaden mellan nyssnämnda värde
och afgiftsbeloppet, men skulle
denna skilnad vara lika stor med
eller större än herörda lindring,
kommer, så länge detta förhållande
fortfar, någon lättnad i rustningen
eller roteringen enligt denna lag
icke att ega rum.

C) Beträffande halfvakanta rusthåll
och rotar vid kavalleriet och vakanta
rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl,
och vid infanteriet jemväl för beklädnad,
remtyg och beväpning, är
lika stor med det i § 2 mom. b)
eller c) bestämda värde, skall lindring
tillgodokomma rusthåll eller
rote i de fall och efter enahanda
beräkningsgrund, som här ofvan
angående effektiva rusthåll och rotar
stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl,
och vid infanteriet jemväl för beklädnad,
remtyg och beväpning, är

Af utskottet föreslagen lydelse:

lika belopp med eller öfverstiger
afgifterna, lindring, hvarom i denna
lag är fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning
deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är
lägre än det enligt § 2 mom. a)
eller § 3 sätta värde å rustningen eller
roteringen, skall den lindring, som,
enligt hvad här ofvan är stadgadt,
skolat tillkomma rusthållet eller
roten, om besväret varit effektivt,
minskas med skilnaden mellan nyssnämnda
värde och afgiftsbeloppet,
men skulle denna skilnad vara lika
stor med eller större än berörda
lindring, kommer, så länge detta förhållande
fortfar, någon lättnad i
rustningen eller roteringen enligt
denna lag icke att ega rum.

C) Beträffande halfvakanta rusthåll
och rotar vid kavalleriet och vakanta
rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl,
och vid infanteriet jemväl för beklädnad,
remtyg och beväpning, är
lika stor med det enligt § 2 mom.
b) eller c) eller ock § 3 bestämda
värde, skall lindring tillgodokomma
rusthåll eller rote i de fall och efter
enahanda beräkningsgrund, som
här ofvan angående effektiva rusthåll
och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl,
och vid infanteriet jemväl för beklädnad,
remtyg och beväpning, är

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Nuvarande lydelse:

lägre än det i § 2 mom. b) eller
c)bestämda värde, skall den lindring,
som enligt hvad här ofvan är stadgadt
skolat tillkomma rusthållet
eller roten, om besväret varit effektivt,
minskas med skilnaden mellan
nyssnämnda värde och afgift, men
är denna skilnad lika stor med
eller större än berörda lindring,
kommer, så länge detta förhållande
fortfar, någon lättnad i rustningen
och roteringen enligt denna lag
icke att eg a rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl,
och vid infanteriet äfven för beklädnad,
remtyg och beväpning, är
större än det i § 2 mom. b) eller
c) bestämda värde, skall öfverskottet
tilläggas värdet å hela rustnings-
eller roteringsbesväret och
lindring å summan häraf, efter afdrag
af understödet, der sådant
utgår, tillgodokomma rusthållet eller
roten i öfverensstämmelse med
hvad här ofvan angående effektiva
rusthåll och rotar är stadgadt.

Af utskottet föreslagen lydelse:

lägre än det enligt § 2 mom. b) eller
c) eller och § 3 bestämda värde,
skall den lindring, som, enligt hvad
bär ofvan är stadgadt, skolat tillkomma
rusthållet eller roten, om
besväret varit effektivt., minskas
med skilnaden mellan nyssnämnda
värde och afgift, men är denna
skilnad lika stor med eller större
än berörda lindring, kommer, så
länge detta förhållande fortfar, någon
lättnad i rustningen och roteringen
enligt denna lag icke att
eg a rum.

3:o) Der vakansafgiften tor kar!,
och vid infanteriet äfven för beklädnad,
remtyg och beväpning, är
större än det enligt § 2 inom. b)
eller c) eller och § 3 bestämda värde,
skall öfverskottet tilläggas värdet
å hela rustnings- eller roteringsbesväret
och lindring å summan
häraf, efter afdrag af understödet,
der sådant utgår, tillgodokomma
rusthållet eller roten i öfverensstämmelse
med hvad här ofvan angående
effektiva rusthåll och rotar
är stadgadt.

§ 7. SS.

Rustnings- eller roterlngsskyldighet, som fullgöres medelst hingsthållning
eller genom erläggande af tillfällig vakansafgift, skall vid beräknande
af lindring anses lika med effektiv rustning eller rotering.

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Nuvarande lydelse: Af utskottet föreslagen lydelse:

§ 8. § 9.

Vid beräknande af lindring för de rotar, som äro delaktige i Jemtlands
roteringskassa eller Vestmanlands knektelegomedelskassa, skall
såsom understöd anses icke allenast det understöd af statsmedel, som
af rotarne omedelbart tillgodonjutes, utan äfven den på en hvar af
dem belöpande andel i de till nämnda kassor utgående statsanslag,
hvilka anslag, oberoende deraf att de framgent såsom hittills endast
medelbart komma rotehållarne till godo, skola i och för den nu ifrågavarande
beräkningen sålunda uppdelas, att af anslaget till Jemtlands
roteringskassa hvarje kavallerinummer påföres dubbelt mot infanterinummer,
och att anslaget till Vestmanlands knektelegomedelskassa delas
lika å samtliga de till understöd derifrån berättigade rotar.

§ 9. § 10.

I fråga om lindring för de Göteborgs stad anslagna rotar inom
Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande
de till Elfsborgs regemente hörande rotar, och skola de afgifter, Göteborgs
stad för närvarande uppbär af förstnämnda rotar, tills vidare fortfarande
staden tillfalla; ankommande det på särskild utredning, huruvida
samma afgifter böra till statsverket indragas och om i sådant fall staden
må anses berättigad till ersättning för förlusten af berörda förmån.

§ 10. § 11.

Den lindring, hvarom här ofvan förmäles, skall af rusthåll och rotar,
hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst
afkortning å vakansafgiften, samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas
medelst utbetalning till hvarje af ett lindringen motsvarande belopp.

I afseende å tid och ställe för I afseende å tid och ställe för
denna utbetalning, så ock för ut- denna utbetalning, så ock för utbetalningen
af det understöd, som betalningen af det understöd, som
utgår enligt § 5 mom. 1, skall gälla utgår enligt § 6 mom. 1, skall gälla
hvad i kongl. förordningen den 23 hvad i förordningen den 23 juli
juli 18G9 samt kongl. kungörelsen 18G9 samt kong!, kungörelsen den

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

Nuvarande lydelse:

den 5 oktober 1871 är stadgadt i
fråga om utbetalning af ersättning
för indragna rånte- och tiondeanslag,
som åtnjutas i och för fullgörande
af något besvär.

Af utskottet föreslagen lydelse:

5 oktober 1871 är stadgadt i fråga
om utbetalning af ersättning för indragna
rånte och tiondeanslag, som
åtnjutas i och för fullgörande af
något besvär.

§ 11. § 12.

Hemman eller lägenhet, som framdeles underkastas ordinarie rotering,
skall vid utgörande af detta besvär njuta lindring i öfverensstämmelse
med hvad här förut är stadgadt.

§ 13.

De ytterligare bestämmelser, som
för tillämpning af föreskrifterna i
denna lag kunna finnas erforderliga,
meddelas af Konungen;''»

samt

2:o) att Riksdagen, vid bifall till hvad utskottet
under punkten l:o här ofvan föreslagit, må, på sätt
Kongl. Maj:t föreslagit, utöfver det å riksstaten för år
1893 till lindring i rustnings- och roteringsbesvären uppförda
anslag för samma ändamål bevilja ytterligare
443,000 kronor, att äfvenledes under år 1893 utgå.

Stockholm den 15 november 1892.

På särskilda utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Reservation:

vid punkten l:o) af herrar A. Persson, J. Johansson, O. Jonsson,
P. Pehrson och A. Henricson, hvilka ansett, att utskottet, med anledning
af i ämnet väckta motioner, bort hemställa,

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

att § 2 i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den
5 juni 1885 måtte erhålla följande förändrade lydelse:

»§ 2.

Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för det i § 1
angifna ändamål skola vid båtsmanshållet kompanivis samt för tiden intill
år 1896 vid rust- och rotehållet o. s. v. (lika med utskottet);» samt

att § 3 i samma lag måtte erhålla denna lydelse:

»§ 3-

År 1895 och derefter hvart femte år hvarje qånq o. s. v. (lika med
utskottet) — — —».