Sammansatta Stats- och Runkoutskottets Utlåtande N:o 1 (Utlåtande 1893:Subu1 subu)

Sammansatta Stats- och Runkoutskottets Utlåtande N:o 1.

N:o 1.

Ant. till Kiksd. kansli den 23 febr. 1898 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels verkstäld granskning af fullmägtiges
i riksbanken och fullmägtiges i riksgäldskontor
åtgärder för utförande af det dem gemensamt lemnade
uppdrag i fråga om uppförande a Helgeandsholmen af
riksdags- och riksbankshus, dels ock ett af Riksdagens
år 1893 församlade revisorer i deras berättelser angående
riksbanken och riksgäldskontor''et gjordt uttalande
om samverkan emellan dessa båda verk.

Sedan statsutskottet fått emottaga fullmägtiges i riksgäldskontoret
berättelse till innevarande års Riksdag, i hvilken berättelse fullmägtige, bland
annat, redogöra för sina under sistförflutna ar gemensamt med fullmägtige i
riksbanken vidtagna åtgärder till fullgörande af det fullmägtige i nämnda
båda verk gemensamt lemnade uppdrag i fråga om de byggnader för riksdagen
m. m. och riksbanken, som Riksdagen besluta skola uppföras a
Helgeandsholmen, samt fullmägtige i riksbanken å sin sida uti sin till Riksdagens
bankoutskott afgifna berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1892 äfven lemnat redogörelse för utförandet åt
nämnda uppdrag, inbjöd statsutskottet bankoutskottet till gemensamt sammanträde
för granskning af fullmägtiges i riksbanken och i riksgäldskontoret
åtgärder på grund af förberörda gemensamma uppdrag, äfvensom för behandling
af den del af Riksdagens år 1892 församlade revisorers berättelse om
granskningen af riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, som innehåller
ett af revisorerna gjordt, jemväl i deras berättelse angående riksbanken förekommande,
uttalande rörande samverkan emellan Riksdagens penninglös alBill-
till Iliksd. Prot. 1893. 4 Sami 2 Afd. 1 Höft. (N:o 1). 1

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 1.

tande verk. Denna inbjudning blef af bankoutskottet antagen; och skulle
alltså ifrågavarande ärenden, i enlighet med 47 § riksdagsordningen, behandlas
af sammansatt stats- och bankoutskott.

Med anledning häraf hafva till sammansatta utskottet öfverlemnats de
vid fullmägtiges i riksbanken och fullmägtiges i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden under år 1892 och innevarande år till och med den
12 januari för behandling af frågan om uppförande af riksdags- och riksbankshus
förda protokoll.

l:o.

Vid 1892 års riksdag erhöllo fullmägtige i riksbanken och fullmägtige
i riksgäldskontoret ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas
antecknade i deras vid gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande
å Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus förda protokoll från
den 22 januari 1891 till och med den 31 december samma år.

Utskottet har nu ej mindre tagit kännedom om dels hvad riksdagens
sistlidna år församlade revisorer i sin berättelse om granskningen af riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning å sid. 44—45 anfört rörande byggnadsfonden
för riksdags- och riksbankshus, dels fullmägtiges i riksbanken till
bankoutskottet och fullmägtiges i riksgäldskontoret till Riksdagen afgifna,
med dessa utskotts särskilda memorial n:o 1 till Riksdagen öfverlemnade,
lika lydande redogörelse för det vidare fullgörandet af ofta nämnda uppdrag,
än äfven genomläst de vid fullmägtiges deraf påkallade, efter den 31 december
1891 till och med den 12 januari detta år hållna gemensamma sammanträden
förda protokoll.

Då i fullmägtiges berättelser samt den vid desamma fogade, af riksdagshuskomitén
till fullmägtige stälda berättelsen rörande komiténs verksamhet
en framställning af fullmägtiges åtgöranden i byggnadsfrågan återfinnes,
har utskottet, som i fullmägtiges protokoll icke funnit något anmärkningsvårdt
utöfver hvad omförmälda berättelser innehålla, ansett sig icke behöfva
här lemna någon ytterligare redogörelse för byggnadsfrågans behandling och
fortgång.

Emot byggnadsfondens förvaltning har utskottet icke haft något att
anmärka. Utskottet har dock icke förbisett, att de fondens tillgångar, hvilka,
såsom af mera tillfällig natur, icke blifvit placerade i räntebärande obligationer,
insatts i enskilda banker, dels på upp- och afskrifningsräkning och
dels på depositionsräkning. Enligt hvad utskottet inhemtat, har anledningen
härtill varit, att å fondens medel derigenom kunnat beredas större räntegodtgörelse,
än om desamma blifvit insatta i riksbanken.

Sammansatta Stats- och Banhoutshottets Utlåtande N:o 1.

Som utskottet funnit fullmägtige under den tid, utskottets nu företagna
granskning omfattat, hafva med nit och omtanke fullgjort ifrågavarande uppdrag,
hemställer utskottet,

att fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret
må tillerkännas full ansvarsfrihet för alla de
beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras vid
gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande
å Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus förda
protokoll från den 31 december 1891 till och med den 12
januari 1893.

2:o

Den del af revisorernas berättelser angående riksbanken och riksgäldskontoret,
hvilken hänskjuta till behandling af det sammansatta utskottet, är
af följande lydelse:

»Vid granskningen af bankofullmägtiges särskilda samt fullmägtiges i
riksgäldskontoret öfver låneärenden förda protokoll hafva revisorerne funnit,
att å ena sidan riksgäldskontoret, efter väckt fråga om försäljning af svenska
statens 3‘|2 procent obligationer af 1886, ingått aftal med enskild bankirfirma
om afyttrande af sådana, samt att å andra sidan riksbanken sedermera från
samma firma till högre kurs inköpt i fråga varande slags obligationer; och
om äfven förhållandena kunde hafva något förändrat sig under tiden för köpet
och försäljningen samt tidpunkten för riksgäldskontorets önskan att sälja ej
fullt lämpade sig för riksbanken såsom köpare, hafva dock revisorerne, som
sökt inhemta närmare upplysningar om hithörande förhållanden, för sin del
ej kunnat undgå finna, att större samverkan mellan Riksdagens båda penningeförvaltande
verk synes i förevarande fall hafva kunnat ega rum, samt
tillika uttala den åsigt att, om ifrågavarande båda verk i sådana frågor, som
hade samband med statens penningeförhållanden, trädde i närmare beröring
med hvarandra, sådant utan tvifvel mången gång skulle lända till fördel för
det allmänna samt bidraga till minskande af utgifter och omkostnader för
vare sig det ena eller andra af dessa verk.»

Efter tagen kännedom om de förhållanden, som framkallat detta revisorernas
uttalande, bär äfven utskottet funnit, att emellan Riksdagens ifrågavarande
verk, till fördel för båda, en samverkan skulle kunna ega rum i större
utsträckning, än som synes hafva varit fallet, utan att derför den fullt sjelfständiga
ställning, som dessa verk böra intaga gent emot hvarandra, kommer

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 1.

att lida något intrång. Vid de uttalanden, hvilka sålunda gjorts af revisorerna
och det sammansatta utskottet, anser emellertid utskottet det böra få
bero, desto hellre som revisorerna i anledning af förhållandet icke framstält
någon anmärkning.

Stockholm den 23 februari 1893.

På det sammansatta utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Reservation

af herr friherre Akerhielm, med hvilken herrar J. P. Nilsson och
A. Göransson instämt, och som ansett, att i utskottets uttalande bort inflyta en
punkt af följande lydelse: »Gifvetvis är det önskvärdt, att vid de tillfällen,

då samtidigt riksbanken är köpare och riksgäldskontoret säljare af svenska
statens obligationer, mellanhand må kunna undvikas.»

Stockholm, Oskar Eklunds Boktryckeri, 1893.