Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 9 (Utlåtande 1896:Sulu9 sulu)

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 9.

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1896 kl. 3 e. ra.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kong!.

Maj:t angående beredande af tillfälle för fiskeribefolkningen
i Göteborgs- och Bohus län att förvärfva eganderätt
till de tomter, hvarå dess bostäder äro uppförda

m. m.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till förberedande behandling
af det sammansatta stats- och lagutskottet öfverlemnad motion
(n:o 130) hafva herrar J. A Johansson i Bastholmen, H. Holmlin,
P. Andreasson, C. G. Grundell och A. E. Baaz hemstält, att Riksdagen
ville

dels besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t, anhålla om utredning,
huru på lämpligaste sätt fiskeribefolkningen i Göteborgs- och
Bohus län kunde beredas tillfälle till förvärfvande af eganderätt till de
tomter, på hvilka densammas bostäder och andra för fiskets bedrifvande
nödiga byggnader äro uppförda, och att Kongl. Maj:t derefter
täcktes till Riksdagen aflåta de förslag, hvartill den verkstälda utredningen
kunde föranleda;

dels ock för vinnande af nämnda utredning, som lämpligen syntes
kunna ske genom tillsättandet af en komité, ställa till Kongl. Maj:ts
förfogande ett förslagsanslag af 5,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna, med förmälan att
fiskarena i Göteborgs- och Bohus län i allmänhet endast med ett tyst
Bill. till. Jliksd. Prof. 1896. 4 Sami. 2 Afd. 9 Höft. (N:o 9).

2 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 9.

medgifvande af jordegarne nedslagit sina bopålar å för fisket lämpliga
strandplatser och följaktligen kunde af jordegarne tvingas att antingen
erlägga en oskäligt hög tomtafgift eller nedrifva sina hus och afflytta,
vidare anfört, bland annat, följande.

Äfven om i vissa fall skriftliga överenskommelser träffats med
jordegarne om nyttjanderätt till tomterna, hade aftalen dock sällan
juridiskt bindande form. Undantag härifrån erbjöde visserligen de till
ett antal af 13 fiskelägen, som tillhörde den så kallade Kongl. och
Hvitfeldska stipendii-iorättningen. Nämnda institution, som egde icke
mindre än 2 säterier om hvartdera 3 mantal och omkring 130 hela
hemman inom länet, hade å nämnda fiskelägen upplåtit icke mindre
än omkring 1,250 tomtplatser på lifstid åt fiskare mot en tomtlega,
som hvart tjugonde år faststäldes af Kongl. Maj:t. Någon eganderätt
till den grund, hvarå husen vore uppförda, egde fiskarena dock icke i
något af ofvan anmärkta fall. Husen stode följaktligen på ofri grund,
hvaraf följde, att de juridiskt betraktades såsom lös egendom och icke
kunde i fall af behof intecknas. En fiskare, som under storm förlorat
sina fångstredskap, med hvilka han skulle försörja sig och de sina, vore
endast af nämnda orsak mången gång beröfvad möjligheten att ånyo
komma till ekonomiskt oberoende, och folie måhända slutligen fattigvården
till last.

Härefter hafva motionärerna påpekat, hurusom vid fiskelägenas
bebyggande icke följdes någon ordnad byggnadsplan, hvarigenom till
främjande af sundhet och förminskande af eldfara nödigt utrymme lemnades
åt hvarje tomt, äfvensom framhållit, att de bohuslänska fiskarena
utgjorde betydligt mera än en tredjedel af landets samtliga fiskare och
befunne sig i stark tillväxt samt att hafsfisket för hvarje år blifvit af
allt större betydelse för vår handel och industri.

De lagstiftningsåtgärder, som motionärerna ansåge nödiga och
nyttiga för åstadkommande af bättre vilkor för ifrågavarande fiskarebefolkning,
skulle afse dels utvägar att åt densamma bereda möjlighet att
förvärfva eganderätt till den grund, hvarpå husen äro uppförda, dels ock
att bättre ordna fiskelägenas framtida bebyggamte.

För beredande åt de bohuslänska fiskarena af eganderätt till de
tomter, som de bebyggde, syntes — yttra motionärerna — endast två
utvägar förefinnas, nemligen: frivillig öfverenskommelse med jordegarne
eller statens exproprierande af tomtplatserna för fiskarenas räkning. Ehuru
den förra utvägen med ömsesidig god vilja kunde anlitas, då tomtegarne
vore enskilda jordegare, eller skifteslag, som ofta hade fiskelägenas
områden såsom samfälligheter, ansåge motionärerna, att expro -

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 9.

priation vore den enda möjligheten att tillgripa i fråga om sådana fiskelägen,
som läge å mark, tillhörig den Hvitfeldska stiftelsen, enär den
sistnämnda knappast vore berättigad att afhända sig områden, som till
densamma donerats.

Då af hvad till utskottets kännedom kommit obestridligt synes
framgå, att menliga rubbningar lätt kunna föranledas i den bohuslänska
fiskeribefolkningens fäderneärfda näringsfång, på grund af osäkerheten
i dess bostadsförhållanden, hvilken osäkerhet jemväl i öfrigt för
densamma medför afsevärda olägenheter, har det, med hänsyn till det
bohuslänska fiskets stora betydelse, synts utskottet vara eu statsmagternas
uppmärksamhet väl värd angelägenhet att söka afhjelpa
förevarande missförhållanden, så vidt detta utan att skada andra berättigade
intressen kan låta sig göra. Utskottet har emellertid icke
varit i tillfälle att skaffa sig en tillräcklig kännedom om de faktiska
förhållandena i förevarande hänseenden, och då en sådan kännedom är
första vilkoret för att ett förslag till frågans lösning skall kunna framställas,
har utskottet icke heller ansett sig nu kunna förorda ett förslag
af den omfattning, motionen angifver.

Men på det att icke samma hinder för frågans rätta bedömande
alltjemt måtte förefinnas, har utskottet trott sig med anledning af
motionen böra förorda en skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om
fullständig utredning angående den bohuslänska fiskeribefolkningens
nuvarande bostadsförhållanden. Om en sådan utredning blefve för
Riksdagen framlagd, skulle Riksdagen kunna vinna en säker insigt om
arten och vidden af det förefintliga behofvet samt äfven erhålla en
tillförlitlig grundval för bedömandet af de förslag, som framställas till
behofvets lindrande eller afhjelpande.

För den händelse särskilda kostnader för en sådan utredning
skulle visa sig erforderliga, lära dessa kunna på Kongl. Maj:ts befallning
af statskontoret förskotteras, då förskotten sedermera kunna af
Riksdagen ersättas. Beviljandet af anslag för ändamålet synes derför
nu icke vara nödvändigt.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen, med anledning af ifrågavarande,
utaf herr J. A. Johansson m. fl. väckta motion, må i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t,
täcktes låta verkställa och till Riksdagens kännedom
meddela utredning angående fiskeribefolkningens i

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 9.

Göteborgs och Bohus län nuvarande bostadsförhål
landen.

Stockholm den 28 april 1896.

På det sammansatta utskottets vägnar:

GOTTFRID BILLING.

af herr I. Kerfstedt.

Reservation

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 1896.