Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4
Utlåtande 1890:Sulu4
Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4.
1
N:o 4.
Ank. till Kiksd. kansli den 7 maj 1890, kl. 12 midd.
Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 1, i anledning
af Kongl. Maj:ts i propositionen n:o 8 framstälda förslag
till lag angående skyldighet att anskaffa och underhålla
hostad eller lemna hyresersättning åt provinsialläkare
äfvensom i ämnet väckta motioner.
Vid behandlingen af Kongl. Maj:ts proposition n:o 8, angående ordnande
af den allmänna och enskilda helso- och sjukvården i riket, samt
i sammanhang dermed väckta motioner har statsutskottet, på sätt för
Riksdagen blifvit anrnäldt i utskottets utlåtande n:o 66, ansett nödigt
att i afseende å den del af propositionen, som innehåller förslag till laoangående
skyldighet att anskaffa och underhålla bostad eller lemna
hyresersättning åt provinsialläkare, äfvensom beträffande tvenne motioner,
väckta den ena af herr P. J. von Ehrenheim (motion n:o 52 i Första
Kammaren) och. den andra af herrar N. Boström i Bodbyn och J. A.
Lundström (motion n:o 204 inom Andra Kammaren) till öfverläwgninw
sammanträda med lagutskottet; och har med anledning deraf förberörda
del af den kong!, propositionen samt nyssnämnda motioner blifvit, i den
ordning § 47 riksdagsordningen föreskrifver, behandlade af sammansatt
stats- och lagutskott, som härmed, enligt åberopade grundlagsparaoraf,
får i ämnet afgifva utlåtande. ° 1 ° ’
Bih. till Rikad. Prof. 1890. 4 Sami. ''2 Afd. 4 Häft.
1
2
Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4.
Det till sammansatta utskottets förberedande handläggning öfverlemnade
förfat,tningsförslag är af följande lydelse:
»L a g
angående skyldighet att anskaffa och underhålla hostad eller lemna hyres
ersättning
åt provinsialläkare.
§ 1.
Hvarje provinsialläkaredistrikt åligger att anskaffa och underhålla
bostad åt provinsialläkaren eller, derest distriktet finner sådant för sig *
lämpligare, till honom utgöra hyresersättning efter 750 kronor om året.
§ 2.
Kostnad för anskaffande och underhåll af bostad åt provinsialläkare
eller hyresersättning skall, i den mån bidrag dertill ej utgår af landstingsmedel,
bestridas af provinsialläkaredistriktets samtlige till kommun
inom distriktet skattskyldige medlemmar efter de grunder, som gälla
för kommunalutskylders utgörande.
§ 3.
Inom provinsialläkaredistrikt, deri stad ingår, fördelas den kostnad
för bostad eller den hyresersättning, som skall af distriktet gäldas,
mellan staden å ena sidan och landsbygden å den andra i förhållande
till den allmänna bevillning för fast egendom eller för inkomst af kapital
eller arbete, som från staden och från landsbygden utgår, hvarefter
den på landsbygden belöpande andel af samma kostnad eller hyresersättning
mellan de särskilda landskommunerna fördelas efter fyrktalet.
§ 4.
Är inom provinsialläkaredistrikt extra provinsialläkare anstäld, må
derigenom icke någon inskränkning ske i extra provinsialläkaredistriktets
skyldighet att deltaga i kostnaden för anskaffande och underhåll af
bostad eller i utgörandet af hyresersättning åt provinsialläkaren.
• Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4. 3
§ 5.
Närmare föreskrifter angående provinsialläkarebostads beskaffenhet
samt läkarens rättigheter och skyldigheter i afseende å sådan bostad,
äfvensom i . fråga om handhafvande! af ärenden angående bostad eller
hyresersättning åt provinsialläkare, meddelas af Kongl. Maj:t.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1891.»
Herr von Ehrenheim har i sin motion föreslagit:
att Riksdagen måtte afslå Kongl. Maj:ts proposition om antagande
af lag angående skyldighet att anskaffa och underhålla bostad eller
lemna hyresersättning åt provinsialläkare; och besluta:
att provinsialläkare, som inginge på ny stat eller hädanefter utnämndes,
skulle, jemte de löneförmåner, som i öfrigt honom tillkomme,
erhålla hyresersättning af statsmedel efter 750 kronor om året; dock
att på. Kongl. Maj:ts pröfning finge bero, om och i hvad mån sådan
ersättning skulle tillkomma provinsialläkare i distrikt, der bostad, tillkommen
på grund af donation, funnes;
att ett emot denna utgift svarande belopp måtte för 1891 å ordinarie
stat å 8:de hufvudtiteln uppföras; samt
att provinsialläkaredistrikt, som, då detta beslut trädde i kraft,
redan inrättat bostad åt provinsialläkaren, skulle vara berättigad! att
från den dag, då provinsialläkaren blefve berättigad till hyresersättning,
förfoga öfver bostaden med hvad dertill hörde.
Herrar Boström och Lundström hafva åter hemstält:
att Riksdagen måtte besluta en ändring af § 4 i lagen angående
skyldighet att anskaffa och underhålla bostad eller lemna hyresersättning
åt provinsialläkare, derhän:
att kommun eller kommuner, hvilka på egen bekostnad anstälde
extra provinsial- eller distriktsläkare, måtte, så länge de dermed fortfore,
befrias från skyldighet att deltaga i kostnaden för anskaffande och
underhåll af bostad eller utgörandet af hyresersättning åt provinsialläkaredistriktet.
Utskottet får vidare, särskildt med anledning af bestämmelserna i
§ 5 af ofvanintagna författningsförslag, erinra, att i den kongl. propositionen
meddelats Riksdagen, att, derest de i propositionen upptagna
4 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4.
förslag, hvilka understälts Riksdagens godkännande, blefve af Riksdagen
bifallna, Kongl. Maj:t komme att framdeles utfärda, att gälla från och
med det den nya löneregleringen för provinsialläkarne började tillämpas,
utom andra författningar, »Reglemente angående bostad eller hyresersättning
åt provinsialläkare», i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
ett propositionen bilagdt, af särskilde komiterade upprättadt förslag,
med de smärre ändringar deri, som kunde finnas nödiga.
Det förslag till lag angående bostad eller hyresersätt.ning åt provinsialläkare,
som nu föreligger till Riksdagens afgörande, är, med undantag
af några mindre redaktionsändringar, lika lydande med ett förslag
i ämnet, som uppgjorts af förbemälde komiterade. I sitt den 5 april
1887 afgifna betänkande hafva komiterade (allmänna motiveringen sid.
199—201) i fråga om detta senare förslag anfört, bland annat, följande.
Vid sidan af den från staten utgående aflöningen åtnjöte redan nu
provinsialläkarne inom vissa distrikt en förmån, som utgjordes af distriktets
kommuner. Alltsedan år 1854 hade nemligen för inrättande
af nytt provinsialläkaredistrikt gjorts till vilkor, att det nya distriktet
förbundit sig att åt provinsialläkaren anskaffa och underhålla fri bostad.
I de provinsialläkaredistrikt, som sedan nyssnämnda år inrättats, äfvensom
i några andra, der denna förmån frivilligt lemnats, eller i tillhopa
75 distrikt, bekostade distriktet sådan bostad, hvarjemte i 3 distrikt
lemnades provinsialläkaren viss hyresersättning. I de återstående 59
distrikten åter bidroge kommunerna hvarken till fri bostad eller hyresersättning
åt provinsialläkaren.
För denna olikhet funnes väsentligen ej annan grund än den omständighet,
att tjensterna tillkommit före eller efter år 1854. Då denna
grund icke torde kunna tillerkännas giltighet och då distrikten rättvisligen
syntes böra åläggas samma skyldigheter för åtnjutande af enahanda
förmåner, hade komiterade ansett förbindelsen att anskaffa och
underhålla bostad böra utsträckas jemväl till de äldre provinsialläkaredistrikten.
I dessa distrikt egde ej mindre än 51 provinsialläkare sin
station i en stad, och då lefnadskostnaderna i en sådan i allmänhet
vore högre än på landsbygden, samt provinsialläkarens inkomster utöfver
lönen i ett dylikt distrikt numera ofta nog vore genom medtäfiande
läkares praktik mera inskränkta än i ett från stad aflägset distrikt,
syntes äfven af dessa skäl och då i öfrigt fråga vore om en allmän
lönereglering för provinsialläkare, vid hvilken reglering lika löneförmåner
borde bestämmas för tjensteman af samma klass och med samma pligter,
giltig anledning föreligga att göra provinsialläkarne i de äldre distrikten
i afseende å rätt till fri bostad likstälde med öfrige provinsialläkare.
Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4. 5
Skyldigheten att åt provinsialläkare anskaffa och underhålla bostad
hade förty ansetts böra genom allmän författning åläggas alla provinsialläkaredistrikt''
inom riket och kostnaden derför, derest densamma ej, på
grund af landstings beslut, utginge af landstingsraedel, borde bestridas
af distriktets samtliga till kommun inom distriktet skattskyldiga medlemmar
efter de grunder, som gälde för kommunalutskylders utgörande.
Då likväl inom åtskilliga distrikt och icke minst i sådana, der läkarestationen
vore förlagd i stad, distriktet kunde finna för sig lämpligare
att i stället för bostad lemna läkaren hyresersättning, borde rättighet
dertill lemnas distriktet. Vid sådant förhållande och då således friheten
att välja det ena eller andra sättet för utgörande af ifrågavarande allmänna
skyldighet skulle stå hvarje provinsialläkaredistrikt öppen, torde
man icke kunna undgå att, för vinnande af likställighet mellan distrikten,
i den allmänna författningen bestämma med hvilket belopp denna ersättning
borde såsom aflösning från naturaprestationen utgå. Ett fastställande
af visst belopp för hyresersättningen torde ock vara nödigt ej
mindre till förebyggande af alla tvister om skälig sådan ersättning, än
ock till undanrödjande af ovisshet hos sökande om de med tjensten
förenade fasta förmåner.
Enligt inhemtade upplysningar från de provinsialläkare, hvilka för
närvarande saknade fri bostad, erlade 10 af desse i hyra mellan 300
kronor och 500 kronor samt 52 en hyra, öfverstigande 600 kronor; och
utgjorde medeltalet af samtliga hyresbeloppen omkring 800 kronor. Då
under de senare åren väl knappast en provinsialläkarebostad uppförts
för mindre kostnad än 15,000 kronor, hade komiterade, i betraktande
å ena sidan af nyss anförda hyresbelopp och å den andra af det mot
räntan å byggnadskapitalet samt underhållskostnaden svarande årliga
uppskattningsvärdet af en bostadslägenhet af den beskaffenhet, som i
det af komiterade upprättade bostadsreglemente föreslagits, ansett ett
belopp af 750 kronor om året kunna fastställas såsom skälig lösen för
utgörande af bostadsförmånen in natura. Då af provinsialläkarens bostad
två rum, eller mottagnings- och väntrummen, måste afses mera för
distriktets än för läkarens eget och familjens behof, läge äfven i denna
omständighet ett skäl att icke nedtrycka ersättningen under det af komiterade
föreslagna belopp.
Af det vid den kongl. propositionen fogade statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 31 december 1889 inhemtas (sid. 71), att
departementschefen såsom sin åsigt uttalat, att komiterades förslag att
samtlige provinsialläkare skulle vara berättigade att af kommunerna inom
sina distrikt erhålla fri bostad eller hyresersättning till belopp af 750
6 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4.
kronor, fylde ett länge kändt och erkändt behof samt att det vore både
nyttigt och rättvist, att samma skyldigheter och rättigheter ålåge och
tällkomme kommuner och provinsialläkare gentemot hvarandra inom alla
distrikt.
Då utskottet nu går att yttra sig öfver Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, får utskottet till en början anmärka, att en jemförelse
mellan det ifrågavarande förslaget till lag angående bostad eller hyresersättning
åt provinsialläkare och det i propositionen omförmälda förslaget
till bostadsreglemente, hvilket såsom bilaga finnes vidfogadt detta
utlåtande, gifver vid handen, att i det senare förslaget finnas införda
föreskrifter, som bestämma vidden af de skyldigheter, som i det förstnämnda
förslaget åläggas provinsialläkaredistrikten. För den händelse
den uppfattning, som ligger till grund för den af Kongl. Maj:t föreslagna
anordningen för beredande af bostad åt provinsialläkare, eller
åsigten att skyldigheten att bekosta sådan bostad bör åligga vederbörande
provinsialläkaredistrikt vore rigtig, synes det derför utskottet,
att reglementet bort göras till föremål för Riksdagens pröfning och
beslut.
Utskottet erkänner det rigtiga och lämpliga deri, att olika skyldigheter
icke böra tillkomma de särskilda distrikten för åtnjutande af
samma förmåner, men, enligt utskottets förmenande, bör den åsyftade
likställigheten distrikten emellan beredas, icke, på sätt komiterade Gch
Kongl. Maj:t ifrågasatt, genom att utsträcka förbindelsen att bekosta
bostad till de äldre, före år 1854 inrättade distrikten, hvilka nu äro
befriade derifrån, utan genom att lösa de från och med år 1854 tillkomna
distrikten från ifrågavarande förbindelse. Utskottet delar nemligen den
åsigt, herr von Ehrenheim i sin motion uttalat, att det är ändainålsenligare
och med billighet mera öfverensstämmande, att provinsialläkarens
aflöning i dess helhet bekostas af staten, än att en del deraf utgår af
kommunerna. Då provinsialläkaren är en statens tjensteman, synes i
sjelfva verket någon rättsgrund icke förefinnas, med stöd hvaraf ett
dylikt åliggande kan anses tillkomma vederbörande distrikt, helst af
lätt insedda skäl åt detta icke kan öfverlemnas att bestämma, å hvilken
plats läkaren bör vara stationerad, utan afgörandet deraf måste tillkomma
Kongl. Maj:t. I betraktande af den ansenliga stegring i kommunalutskylder,
som i eu senare tid inträdt i de flesta delar af riket,
lärer icke heller kunna anses lämpligt, att kommunerna betungas med
utgifter för ändamål, som för desamma äro mera främmande. Att för
närvarande ett så stort antal distrikt faktiskt bidrager till provinsialläkarnes
aflöning torde få anses uteslutande bero på den tillfälliga om
-
Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4. 7
ständigheten, att staten vid delningen af de äldre, stora distrikten begagnade
sig af den konkurrens, som radde mellan de olika orterna,
oeh gjorde anskaffandet genom kommunernas försorg af bostad för läkaren.
till ett vilkor för inrättande af nya distrikt. Då emellertid någon
ytterligare ökning i de nuvarande provinsialläkaredistriktens antal icke
annat än i särskilda undantagsfall lärer böra ifrågakomma, samt en allmän
reglering af provinsialläkarnes aflöningsförmåner nu föreslagits,
synes, tidpunkten vara inne att befria vederbörande distrikt från Öden
skyldighet, som uti ifrågavarande hänseende ålegat dem.
Utskottet anser således, att staten bör öfvertaga skyldigheten att
bekosta bostad åt provinsialläkarne. Dervid lärer, på sätt motionären
jemväl erinrat, icke kunna ifrågakomma, att bostad in natura skulle åt
dern anskaffas, utan torde viss årlig hyresersättning böra dem beredas.
I fråga om storleken af denna ersättning synes det belopp, motionären,
i öfverensstämmelse med komiterade och Kong!. Maj:t, föreslagit, få anses
skäligt, särskilt efter den utredning beträffande provinsiallä°karnes faktiska
. hyreskostnader, som af komiterade lemnats. Då emellertid i eu
del distrikt de nuvarande provinsialläkarebostäderna tillkommit på grund
af donationer af olika beskaffenhet, torde, på sätt motionären föreslagit,
bestämmelse böra meddelas derom, att det må bero på Kongl. Majits
pröfning att afgöra, om och i hvad män dylik hyresersättning bör åtnjutas
af provinsialläkare inom distrikt, der donerad bostad finnes.
Uttryckligt stadgande torde, jemväl böra meddelas derom, att provinsialläkaredistrikt,
som redan inrättat bostad åt provinsialläkaren, må
vala berättigadt att från den dag, då provinsialläkaren kommer i åtnjutande
af hyresersättning af statsmedel, förfoga öfver bostaden med hvad
dertill hörer i den mån enskilda donationer derför icke lägga hinder.
Beträffande sättet för beredande af de medel, som erfordras för
ifrågavarande hyresersättningars utgörande, föreställer sig utskottet, att,
då. antalet provinsialläkaredistrikt i riket, derest det i den kongl. propositionen
framstälda förslaget om inrättande af ett nytt provinsialläkaredistrikt
inom Neder-Luleå socken, på sätt statsutskottet i dess ofvannämnda
.utlåtande n:o 66 hemstält, bifalles, kommer att uppgå till 138,
men möjligt är, att hyresersättning icke kommer att utgå till ett eller
annat distrikt, der donerad bostad nu finnes, likasom att en eller annan
af de provinsialläkare, hvilka nu innehafva boställen, icke komma att
öfvergå på ny stat, ett förslagsanslag högst 103,500 kronor bör för ändamålet
uppföras å riksstatens åttonde hufvudtitel.
På grund af hvad nu blifvit anfördt och då genom det förestående
8 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4.
herrar Boströms och Lundströms motion jemväl torde få anses besvarad,
får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen må afslå så väl Kongl. Maj:ts
proposition om antagande af lag angående skyldighet
att anskaffa och underhålla bostad eller lemna hyresersättning
åt provinsialläkare som äfven herrar Boströms
och Lundströms motion om ändring i samma
lagförslag;
b) att Riksdagen må besluta, att provinsialläkare,
som ingår på ny stat eller hädanefter utnämnes, skall,
jemte de löneförmåner, som i öfrigt honom tillkomma,
erhålla hyresersättning af statsmedel efter 750 kronor
om året, dock att på Kongl. Maj:ts pröfning må bero,
om och i hvad mån sådan ersättning skall tillkomma
provinsialläkare i distrikt, der bostad, tillkommen på
grund af donation, finnes, äfvensom, för bestridande af
den härför erforderliga utgiften, å ordinarie stat å
åttonde hufvudtiteln för år 1891 uppföra ett förslagsanslag
högst 103,500 kronor; samt
c) att Riksdagen må i sammanhang härmed besluta,
att provinsialläkaredistrikt, som redan inrättat
bostad åt provinsialläkaren, skall vara berättigad! att
från den dag, då provinsialläkaren blifver berättigad
till hyresersättning, förfoga öfver bostaden med hvad
dertill hörer, dock med den inskränkning i särskilda
fall, som kan föranledas af hvad enskilda eller kommuner
må hafva förordnat om bidrag till bostaden.
Stockholm den 7 maj 1890.
På det sammansatta utskottets vägnar:
PEHR EHRENHEIM.
Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4.
9
Reservation
vid mom. b):
af herrar N. Petersson och C‘. Persson, hvilka ansett beloppet af
den provinsialläkare tillkommande hyresersättning af statsmedel böra
fastställas till 500 kronor om året samt det för utgiftens bestridande
erforderliga förslagsanslaget följaktligen bestämmas till 69,000 kronor.
Bih. till Rilesd. Prof. 1890. 4 Sami. 2 Afd. 4 Haft.
a
Bostadens b
skafenhet.
10
Sammansätta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4.
Bilaga.
Förslag.
till
REGLEMENTE
angående bostad och hyresersättning åt provinsialläkare.
I fråga om beskaffenheten af bostad, hvilken det åligger provinsialläkaredistrikt
att anskaffa och underhålla åt provinsialläkaren, samt
läkarens rättigheter och skyldigheter i afseende å sådan bostad, äfvensom
förvaltningen af ärenden angående bostad eller hyresersättning åt
provinsialläkare, stadgas som följer.
§ 1.
1. Till provinsialläkarebostad höra:
l:o boningshus, enligt af Konungens befallningshafvande''på förslag
af provinsialläkaredistriktet godkänd ritning, inredt till sju rum, kök
och handkammare samt två förstugor, börande två af rummen vara så
belägna, att de lämpligen kunna användas till mottagnings- och väntrum.
Rummen skola vara rymliga och hålla i höjd från golf till tak minst 3
meter 10 centimeter samt vara försedda med kakelugnar, innanfönster
och nödiga garderober, hvarjemte i väntrummet böra vara inredda två
väggfasta arkivskåp; samt
2:o följande uthus och lägenheter: brygg- och bagarstuga med inmurad
panna och bakugn; drängkammare, visthus och vedbod jemte
källare, såvida sådan ej blifvit atdagd under boningshuset, stall med
spiltrum för två hästar och foderrum samt vagnbod och hemlighus
äfvensom, om de byggnadsskyldige så anse nödigt, skjul invid stallet för
besökandes hästar.
11
Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4.
2. Husen skola vara uppförda å lämpligt belägen, torrlagd, planerad
och inhägnad tomt vid den af Kongl. Maj:t för provinsialläkaren
bestämda station samt byggda och inredda såsom för ett bättre boställe
är i orten brukligt. Tomten bör vara rymlig samt, om den är belägen
på landet, försedd med brunn och lemna bostadsinnehafvaren tillfälle
till anläggning af en mindre trädgård.
§ 2.
1. Provinsialläkare eger tillträda bostaden med månaden näst efterfio«(nde*« uuden,
då han till tjensten utnämndes, och sker afträdandet vid näste“®^^““*
tjenstinnehafvarens tillträde af tjensten. Läkarens mottagnings- och vänt-underUiisskyirum
skola under ledighet af tjensten ställas till vikariens förfogande och d,ghet “
böra jemväl vid läkarens tjenstledighet, så vidt lämpligen ske kan, hållas
vikarien till hända.
2. Sedan bostaden blifvit vid syn godkänd eller provinsialläkare
mottagit bostaden utan att enligt § 6 hafva begärt syn derå, skall provinsialläkaren,
under den tid han innehar bostaden, på egen bekostnad
iståndsätta å bostaden uppkommande tillfälliga smärre bristfälligheter och
ombesörja de reparationer af boningsrum, förstugor och kök till tapeter,
inre tak och målning inomhus, Indika han finner behöfliga; och åligger
honom i öfrigt att vid ersättningsskyldighet hålla noga tillsyn derå, att
icke genuin vanvård eller åverkan skada å bostaden uppkommer.
3. A bostaden belöpande utskylder skola gäldas af bostadsinnehafvaren,
hvaremot brandstodsafgift för åbyggnaderna bestrides af de
byggnadsskyldige.
4. År vid provinsialläkares tillträde till tjensten bostaden i dess
helhet eller till större delen deraf under reparation och derigenom för
honom obeboelig, eller skulle bostaden genom olyckshändelse blifva förstörd
eller väsentligen skadad, vare provinsialläkaren berättigad att för
den tid han är i afsaknad af bostad njuta hyresersättning efter särskild!
stadgade grunder.
5. Har bostad blifvit till provinsialläkare upplåten, men besluter
distriktet att i stället tillhandahålla honom hyresersättning, vare provinsialläkaren
pligtig att ett år efter uppsägning från bostaden afflytta
vid nästa fardag.
6. Hyresersättning beräknas efter kalendermånad och utgår under
ledighet af tjensten till följd af dödsfall till förre tjenstinnehafvarens
dödsbo. Såvida annorlunda ej öfverenskommes, utbetalas hyresersättning
vid hvarje qvartals slut.
12
Sammansatta. Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4.
§ 3.
Förvaltning af 1. För handhafvande af ärenden angående provinsialläkarebostad
fndtloTad eller för uppbörd och utbetalning af hyresersättning skall landstinget för
eller hyres- hvarje provinsialläkaredistrikt inom länet bland distriktets medlemmar
ersättning. för gn ^ af tre g,r utse en styrelse af tre ledamöter och två suppleanter.
2. Finnes inom distriktet bostad åt provinsialläkaren upplåten, bär
den utsedda styrelsen att årligen vid ett före den 1 augusti hållet, minst
en månad förut i distriktets kyrkor utlyst, sammanträde med de skattskyldige
inom distriktet för öfverläggning och afgörande framlägga förslag
å de utgifter, som under det nästföljande året för bostaden må anses
erforderliga. Vid sådant sammanträde skall ock afgifvas en af två eller
flere vid nästföregående sammanträde utsedde revisorer granskad redogörelse
för förvaltningen under sistförflutna kalenderår. Finner distriktet
sådant lämpligare, må dock sammanträde med de skattskyldige hållas å
annan tid eller med längre mellantid än nu är sagdt.
3. De vid sammanträde beslutade och genom styrelsens försorg på
distriktets kommuner fördelade utgifter skola för hvarje år genom vederbörande
kommunalmyndigheter utdebiteras på dem, som under det löpande
året varit till kommunen skattskyldige, samt uppbäras i sammanhang
med kommunalutskylderna och redovisas af kommunalmyndigheterna
till förenämnda styrelse.
4. Har åter distriktet besluta lemna provinsialläkaren hyresersättning,
eger den af landstinget utsedda styrelse att efter ofvan angifna
grunder årligen före oktober månad på distriktets kommuner fördela
hyresersättningen, hvarefter beloppet af vederbörande kommunalmyndigheter
utdebiteras, uppbäres och redovisas, på sätt här ofvan om kostnad
för bostad blifvit bestämdt. I fall, som nu är sagdt, erfordras icke sammanträde
af de skattskyldige, men skall redogörelse till landstinget af
styrelsen årligen afgifvas. Väckes fråga om anskaffande af bostad åt
läkaren, skall för frågans afgörande sammanträde med de skattskyldige
inom distriktet af styrelsen utlysas, såsom i mom. 2 sägs.
§ 4.
Förfarande Har landstinget åtagit sig att antingen till fullo bestrida kostnad för
då landsting anskaffande och underhåll af bostad åt provinsialläkare eller att till viss
mtLTdZåeX gälda sådan kostnad eller hyresersättning åt provinsialläkare, eger
kgresersätt- landstinget bestämma, huru den utsedda styrelsen skall inför landstinget
Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 4. 13
afgifva redogörelse för sin förvaltning. Bestrides hyresersätt.ningen till
fullo åt landstinget, erfordras icke någon styrelse.
§ 5.
För utrönande af de för underhåll af provinsialläkarebostad nödiga Besigtning af
reparationer, har den utsedda styrelsen att årligen å bostaden hålla be- bostadsigtning.
§ 6.
1. Önskar tillträda^ utredning, huruvida bristfälligheter å bostadens å bostaden.
förkomma, skall han senast fjorton dagar efter tillträdet hos kronofogden
1 orten begära syn å bostaden; och bör sådan syn af kronofogden med
tva åt honom tillkallade nämndemän, i närvaro af af- och tillträdare
samt den för distriktet utsedda styrelse och på af- och tillträdares äfvensom
distriktets bekostnad till en tredjedel hvardera, så fort ske kan,
a as; egande den, som icke åtnöjes med synemännens beslut, deremot
fora talan efter stämning till domstol inom tre månader från den da^
syneforrattningen afslutats. Begäres ej syn inom tid, som nu är sagd"
svare tilltradaren för den ersättningsskyldighet, som enligt § 2 mom° 2
eljest alegat afträdaren.
2. I enahanda ordning och med öppen lemnad rätt till klagan
såsom 1 näst föregående mom. sägs, skola, på derom gjord anmodan,
af kronofogden forrattas dels afsyning för godkännande af uppförd eller
eljest anskaffad bostad eller verkstäld ombyggnad af något till bostaden
hörande hus och dels syn å bostaden för afgörande å annan tid än vid
tillträdet deraf, huruvida derå förekomma bristfälligheter, som böra
genom styrelsens eller bostadsinnehafvarens försorg afhjelpas; skolande
kostnaden för nu omförmälda syneförrättningar gäldas i först berörda
händelse af styrelsen och 1 senare fallet på sätt af synemännen bestämmes.
9 i
1.
. Har provinsialläkaredistrikt, då detta reglemente träder i kraft y Angående rereaan
inrättat bostad åt provinsialläkaren, må med tillämpningen af de dal inrättade
1 § 1 gifna bestämmelser anstå, intill dess bostaden skall ombyggas
e ler eljest dermed skola vidtagas förändringar, som äro jemförliga med
ombyggnad, men skall reglementet i öfrigt tjena till efterrättelse8
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami 2 Afd. 4 Haft. 3
| j Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande A.o 4.
2. Är provinsialläkarebostad tillkommen pa grund af donation, och
stå de vid donationen bestämda vilkor i strid med föreskrifterna i detta
reglemente, eller åtnjuter provinsialläkare ett med jordbruk förenadt boställe,
eger i dessa fall tills vidare annan tillämpning af detta reglemente
icke rum än att, der särskild styrelse för förvaltning af ärenden
angående bostaden ej finnes, sådan styrelse skall af landstinget utses.
Styrelsen åligger att senast inom en tid af två år från det detta reglemente
trädt i kraft eller, om tjensten inom denna tid varder ledig,
vid sådan ledighet underställa Kongl. Maj:ts pröfning om, och i sådant
fall, i hvilken utsträckning reglementet skall inom provinsialläkaredistriktet
tillämpas.
STOCKHOLM, IVAR ELEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1890.