Sammansatta Stats- och Hankön t skottets Utlutande N:o 3 (Utlåtande 1892:Subu3 subu)

Sammansatta Stats- och Hankön t skottets Utlutande N:o 3.

N:o 3.

A.nk. till Riksd. kansli den 14 maj 1892, kl. 11 f. in.

Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om ändring i
gällande instruktion för Riksdagens revisorer i hvad
som rörer deras befattning med statsverket, dels om
antagande af instruktion för Riksdagens revisorer af
stats-, banko- och riksgäldsverken.

Till sammansatta stats- och bankoutskottet hafva från statsutskottet
öfverlemnats två till sistnämnda utskott remitterade, inom Andra Kammaren
väckta motioner, nemligen n:o 22 af herr P. Andersson i Högkil
om upphäfvande af § 5 i instruktionen för Riksdagens revisorer i hvad
som rörer deras befattning med statsverket och n:o 92 af herr J. H. G.
Fredholm om antagande af ny instruktion för Riksdagens revisorer.

Herr P. Andersson erinrar i sin motion till en början derom, att
uti § 5 af instruktionen för Riksdagens revisorer i hvad som rörer deras
befattning med statsverket stadgas:

»Enär någon af statskontorets ledamöter inför revisorerna företer
Kongl. Maj:ts nådiga förordnande för honom att, under förrättningen,
revisorerna med nödiga upplysningar tillhandagå, skall han ega rättighet
att till revisorernas protokoll lemna sådana meddelanden, som med revisionsåtgärden
hafva gemenskap.»

Då för revisorernc tillhandahölles: l:o alla statsverkets räkenskaper
för revisionsåret; 2:o statskontorets, så ock alla öfriga vederbörande verks
och myndigheters till Kongl. Maj:t afgifna berättelser om tillståndet och
styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af statsverket för

4 Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 3.

samma tid, samt 3:o alla de kongl. bref, protokoll och handlingar, utan
undantag, på Indika nämnda räkenskaper och berättelser sig- grundade;

då revisorerna egde att åt sig utse sekreterare, så ock erforderligt
kameral- och kanslibiträde, helst ibland de embets- och tjenstemän, som
varit eller vore i statskontoret anstälde; och

då revisorerna, om de funne sig för sina göromål behöfva af någon
embetsman eller af något publikt verk inhemta muntliga eller skriftliga
upplysningar, egde rättighet att hos statsministern begära befallning till
vederbörande om de äskade underrättelsernas meddelande,

borde det efter motionärens förmenande vara tydligt och klart, att
ofvan anförda paragraf vore helt och hållet öfverflödig.

Då härtill komme det vigtiga skäl, att revisorerna, fria och oberoende
borde få fullgöra sitt magtpåliggande och ansvarsfulla uppdrag,
föresloge motionären, att Riksdagen ville besluta, att § 5 uti instruktionen
för Riksdagens revisorer i hvad som rörer deras befattning med
statsverket skulle upphöra att vara gällande.

Herr Fredholm åter föreslår i sin ofvan berörda motion, att Riksdagen
behagade antaga det af sammansatta stats- och bankoutskottet
vid 1885 års riksdag framlagda sammanjemkningsförslag till instruktion
för Riksdagens revisorer, med den ändring, att i stället för den der
föreslagna 15 § införes motsvarande stadgande i nu gällande instruktion
för Riksdagens revisorer af statsverket.

Till stöd för detta sitt förslag anför motionären, bland annat, följande:
»Behofvet af en förnyad instruktion för Riksdagens revisorer har
länge gjort sig känbart. Revisorerna sjelfve hafva vid mer än ett tillfälle
erinrat om behöfligheten af en omarbetning af nu gällande instruktioner.
Senast uttalade sig 1884 års revisorer om önskvärdheten af att
eu ny instruktion för revisorerna af stats-, riksgälds- och bankoverken
måtte utarbetas, och med anledning af detta uttalande tillsatte Kongl.
Maj:t en komité med uppdrag att afgifva förslag till eu sådan instruktion.

Det sålunda utarbetade förslaget framlades för 1885 års Riksdag.
Vid föredragning i kamrarne af detta förslag med deri af det sammansatta
stats- och bankoutskottet gjorda ändringar stannade kamrarne i olika
beslut. Denna skiljaktighet i besluten föanledde ett sammanjemkningsförslag,
som antogs i Andra Kammaren men föll i den Första med anledning
deraf, att sistnämnde kammare icke ville godkänna den lydelse,
som 15 § i sammanjeinkningsförslaget egde. Första Kammaren ville
nemligen icke, att revisorerna skulle i instruktionen medgifvas rätt afl
genom sin ordförande direkt inhemta upplysningar från vederbörande
myndigheter, utan skulle detta fortfarande som hittills, enligt nu gällande

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3. 5

instruktioners föreskrift, ske på en omväg på så sätt, att revisorerna
genom sin ordförande till statsministern derom framstälde begäran.

Denna skiljaktighet i uppfattning om hvad den 15 § rätteligen
borde innehålla synes mig hafva en mera teoretisk än praktisk betydelse.
Ty lika litet som nu gällande stadgande i 4 § af instruktionen för revisorerna
af statsverket kunnat förhindra, att genom omständigheternas
magt eu praxis utbildat sig i nära öfverensstämmelse med lydelsen af
sammanjemkningsförslagets 15 §, lika litet torde bibehållandet af förstnämnda
stadgande i en ny instruktion kunna medföra den verkan, att
revisorerna för framtiden skulle blifva förhindrade att så som hittills förskaffa
sig önskade upplysningar på det enkla sättet, att de derom hos
vederbörande, sjelfva eller genom vid revisionen anstälda kanslibiträden,
göra förfrågan.»

Det af herr Fredholm omförmälda, af sammansatta stats- och bankoutskottet
vid 1885 års riksdag framlagda sammanjemkningsförslag till
instruktion för Riksdagens revisorer hade följande lydelse.

“Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken.

Gemensamma bestämmelser.

§ I Riksdagens

revisorer skola för den enligt 72 § riksdagsordningen
dem åliggande granskning af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda i Riksdagens
hus i Stockholm hvarje år den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar,
dagen derefter, kl. 11 förmiddagen; och skall revisionsförrättningen vara
fullbordad inom två månaders tid.

§ 2.

Vid revisorernas första sammanträde, hvartill kallelse bör af fullmägtige
i riksgäldskontoret utfärdas genom kungörelse i tidningar, föres
ordet, intill dess ordförande valts, af den af revisorerna, som bevistat de
tlesta statsrevisioner, och, om två eller flere revisorer deltagit i lika många
revisioner, af den bland dem, som är till lefnadsåren äldst.

Sedan revisorerna styrkt sin behörighet och ordförande blifvit vald
och intagit sin plats, anställes val af vice ordförande.

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilje
lotten.

§ 3.

Om under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga meningar uppstå
och omröstning begäres, skola revisorerna till protokollet afgifva sina
röster, med afgörande röst för ordföranden, då rösterna äro lika; hvarje
revisor dock obetaget att mot beslutet anmäla reservation.

i:!§4-

Till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma gång .kunna
revisorerna sammanträda på afdelningar för ärendenas beredning; dock
skall hvarje af sådan afdelning väckt förslag till afgörande föredragas i
plenum.

För öfrigt ega revisorerna att i särskild arbetsordning närmare
bestämma sättet för och fördelningen af arbetet vid årets revisionsförrättning.

.in;hv/*«j!i;{i3)ih (IV- -.v „?f § g ^ ^ w.Aumvl Revisorerna

må åt sig utse sekreterare, en för stats-, en för
banko- och eu för riksgäldsverket, äfvensom kameral- och kanslibiträden
till det antal, som tinnes erforderligt, samt nödig vaktbetjoning.

De af revisorerna antagne tjensteman och betjente åtnjuta arfvoden,
hvilkas belopp bestämmas af revisorerna samt utbetalas af riksgäldskontor.

§ 6.

Öfver revisionsförrättningen skola revisorerna afgifva berättelser,
särskilt angående statsverket, särskilt angående riksbanken och särskilt
angående riksgäldskontor.

Om tryckning, offentliggörande och öfverlemnande till näst sammanträdande
Riksdag och revisorer af dessa berättelser jemte dertill
hörande förklaringar stadgas i riksbankens och riksgäldskontorets reglementen.

§ 7.

Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga hvad
regeringsformen, riksdagsordningen och denna instruktion samt de för

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande. N:o 3.

fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor gällande ansvarighetslagar
och öfriga stadganden innehålla; och skola revisorerna hålla tyst
och förtegadt hvad enligt Riksdagens beslut eller ingångna aftal eller
för öfrigt enligt sakens natur bör vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden
till kronan, riksbanken eller riksgäldskontoret.

§ 8.

Revisorerna ega att, om de finna sådant för behörigt fullgörande
af den dem åliggande granskningsskyldighet erfordras, samfäldt eller
genom någon sin afdelning eller genom särskildt utsedde delegerade
företaga besök hos eller resa till allmänt verk eller inrättning inom
eller utom hufvudstadeu.

Beslut om sådant besök skall endast i plenum kunna af revisorerna
fattas.

''! ^ £1i f i} j'' ; 1 A d *L(. y j; g?

§ 9.

Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hinder för revisor att deltaga i revisionen, bör
han derom göra anmälan hos Riksdagens fullmägtige i riksgäldskontoret;
och skola fullmägtige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen
varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då för inkallad suppleant hinder uppkommer.

Behöfver revisor under pågående revision ledighet, eger han derom
göra framställning hos revisorerna. Ledighet må dock ej beviljas för
längre tid än en vecka; är längre ledighet behöflig eller uteblifver
revisor utöfver en veckas tid, skall suppleant inkallas för den återstående
tiden af revisionsförrättningen.

§ 10.

Hvarje revisor eger att under revisionsförrättningen åtnjuta traktamente
med tio kronor om dagen äfvensom resekostnadsersättning i
likhet med Andra Kammarens medlemmar; och skola dessa traktamenten
och resekostnadsersättningar utbetalas af riksgäldskontoret.

8 Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 3.

njuter dylik ersättning. Om revision eger rum under pågående riksdag,
må icke heller den ledamot af revisionen, som tillika utöfvar riksdagsmannakallet
och derför åtnjuter arfvode, vara berättigad att i egenskap
af revisor uppbära traktamente.

§ 11.

Utom de af revisorerna faststälda arfvoden till sekretemrne samt
kameral-, kansli- och vaktbetjeningen må revisorerna på riksgäldskontoret
anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för
de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda resor.

Särskilda bestämmelser.

1. Angående revision af statsverket.

§ 12-

Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning tillhandahållas:

a) de för år afslutade, af föregående revisorer icke granskade
räkenskaper jemte tillhörande sammandrag öfver alla medel, som tillkommit
genom allmänna bidrag eller till statens verk och inrättningar
annorledes influtit;

b) de af statskontoret samt af alla öfriga vederbörande verk och
myndigheter i föreskrifven ordning, afgifna årsberättelser öfver tillståndet
och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af
statsverket; samt

c) alla de kongl. bref, protokoll och handlingar, på hvilka nämnda
räkenskaper och berättelser grunda sig.

§ 13.

Skulle en eller flere af de till statsrevisionen hörande räkenskaper
och handlingar befinnas ofullständiga eller icke hafva undergått revision
i kammarrätten, böra revisorerna det oaktadt underkasta äfven
dessa räkenskaper och handlingar den granskning, som omständigheterna
medgifva.

Sammansatta Stats- och Banko?äskottets Utlåtande N:o 3.

il Ty ubfc A ijj t». lo!'' 11 it iftiiUiinUi Jr* .till; Silf »gnat

Vid revisionen af statsverket skola revisorerna efterse och granska,
huruvida utgifterna öfverensstämma med stat och författningar samt
huruvida de af Kongl. Maj:t meddelade beslut, på hvilka gjorda utbetalningar
grunda sig, äro försedda med vederbörlig kontrasignation.

Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna på rätta tider
och till rigtiga belopp influtit i statens kassor; huru vederbörande, åt
hvilka kontrollen öfver kronouppbörden anförtrotts, fullgjort sina skyldigheter;
hvilka åtgärder blifvit vidtagna med afseende på möjligen inträffade
propriebalanser och i öfrig! allt, som till ett tillförlitligt omdöme
om statsverkets tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt;
och böra revisorerna, utan att, så vidt omständigheterna medgifva,
förbigå detaljerna, hufvudsakligen granska dispositionerna, förvaltningen
och resultaten på det hela.

. i» Av t - v» > V-tiW- i,

§ 15.

- i -

Revisorerna må, om de så finna nödigt, från Konungens embetsmän
eller statens verk eller inrättningar genom sin ordförande begära
skriftliga eller muntliga upplysningar.

Skulle embetsman eller styrelse vägra att gå revisorerna till
hända med begärd upplysning, ega revisorerna att, likaledes genom
sin ordförande, hos statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos
statsrådets äldste i tjenst varande ledamot göra framställning om Konungens
befallning till vederbörande att meddela den äskade upplysningen.

§ 16.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola
upprätta öfver revisionen af statsverket, skall åtföljas af tabeller till
jemförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under
revisionsåret samt mellan de i stat uppförda anslagen och do verkliga
utgifterna för samma tid, utvisande öfverskott eller brist på hvarje titel
och på det hela.

I denna berättelse skall äfven anmälas:

a) om revisorerna finna något af Riksdagen faststäldt anslag vara

Jiilt. till Itilcsd. Prof. 1893. 4 Sami. 3 Af(l. 2 Höft. 2

10 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

öfverskridet eller draget till annat ändamål än det af Riksdagen föreskrifna; h)

hvad i öfrigt äi att erinra vid statsförvaltningen; och
c) om, sedan revisorerna begärt Konungens befallning till embetsman
eller styrelse att gå revisorerna tillhanda med begärd upplysning,
sådan befallning icke blifvit meddelad eller om revisorerna anse
någon sin rättighet såsom Riksdagens ombud på annat sätt vara för
nära trädd.

§ 17.

Berättelsen öfver revisionen af statsverket skall upprättas i två
exemplar, af hvilka det ena skall öfverlemnas till Konungen och det
andra till fullmägtige i riksgäldskontoret.

2. Angående revision af riksbanken.

§ 18.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde mottaga följande
berättelser, nemligen:

a) af bankofullmägtige dels om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning i dess helhet och dels angående Tumba pappersbruk; samt

b) af styrelserna öfver afdelningskontoren om dessa kontors rörelse
och förvaltning.

öfriga af revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas revisorerna
i riksbanken.

§ 19-

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess delar samt huru
densamma blifvit styrd och förvaltad efter den tid, som senast församlade
revisorers och bankoutskotts granskning omfattat;

b) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige och styrelseledamöter
vid afdelningskontoren samt bankens embete- och tjensteman
stält sig de för detta verk gällande lagar, ordningar, stadgar och reglementen
till efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat hvad
dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3. 11

c) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest
kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte
anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till
vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, böra vidtagas; d)

att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så
beskaffade förseelser af fullmägtige och styrelseledamöter vid afdelningskontoren,
att revisorerna anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen
anställas;

e) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja
rådgöra med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden;
samt

f) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot
fullmägtiges åtgärder och beslut i frågor om tjensters tillsättande samt
löners och pensioners beviljande.

§20.

Revisorerna vare det förbjudet att ingå i något slags disposition
af bankens medel.

§ 21.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola upprätta
öfver revisionen af bankoverket, skall innehålla upplysning om
bankens ställning samt uppgift dels om något varit att erinra mot dess
förvaltning och dels om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra
beviljas fullmägtige i riksbanken.

§ 22.

Den i nästföregående paragraf omförmälda berättelsen skall af
revisorerna öfverlemnas till fullmägtige i riksbanken.

3. Angående revisionen af riksgäldskontor et.

§ 23.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde af fullmägtige

12 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande Ko 3.

riksgäldskontoret. mottaga fullmägtiges berättelse om detta verks tillstånd
och förvaltning i dess helhet.

Öfriga för revisionen erforderliga handlingar och räkenskaper
skola på revisionen tillhandahållas revisorerna, värdehandlingar dock
endast i riksgäldskontoret.

! b-ijr-od-jchov . ,.v»iri !|it w.n.uvwoh t;’.

§ 24.

- : t. i 1 . ; • - t. • f ■ * y 1{ • j; •'' , • - ; i; '' _ • . I u. : f > ■ < f"U »''* ■ j >, 1 v > ; ''1 < ? }\ r;'' > 15 / n

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksgäldskontorets tillstånd i alla dess delar samt
huru detsamma blifvit styrdt och förvaltadt efter den tid, som senast
församlade revisorers och statsutskotts granskning omfattat;

b) att härvid undersöka, om detta verk kommit i behörigt åtnjutande
af de åt detsamma anvisade inkomster och tillgångar samt om
verkstälda utbetalningar varit öfverensstämmande med gällande beslut
och föreskrifter;

c) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige samt riksgäldskontorets
embets- och tjenstemän stält sig de för detta verk gällande
stadgar och reglementen till efterrättelse samt behörigen iakttagit och
vårdat hvad dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;

d) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest
kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte
anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till
vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, anses böra
vidtagas;

e) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade
förseelser, af fullmägtige, att revisorerna anse åtal med anledning
deraf böra ofördröjligen anställas;

f) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja
rådgöra med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden;
samt

g) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot
fullmägtiges åtgärder och beslut i fråga om tjensters tillsättande samt
löners och pensioners beviljande.

§ 25.

Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11 omförmälda arfvoden
och ersättningar må revisorerna icke ingå i något slags disposition
af riksgäldskontorets medel.

Sammansatta Stats- och Banko utskottets Utlåtande N:o 3.

§ 26-

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt. § 6 här ofvan, skola
upprätta öfver revisionen af riksgäldskontoret, skall innehålla upplysning
om riksgäldskontorets ställning samt tillkännagifvande, dels om
något varit att erinra mot dess förvaltning och dels om revisorerna
för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige i riksgäldskontoret.

§ 27.

Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen skall af
revisorerna öfverlemnas till fullmägtige i riksgäldskontoret.»

1 stället för § 15 i ofvan intagna sammanjemkningsförslag har
herr Fredholm föreslagit intagande uti instruktionen af motsvarande
stadgande i nu gällande instruktion för Riksdagens revisorer af statsverket.
Detta stadgande, som återfinnes i § 4 af sistuämnda instruktion,
är af denna lydelse:

»Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva af någon Konungens
embetsman eller af något publikt verk inhemta muntliga eller
skriftliga upplysningar, begäre, genom sin ordförande, hos justitiestatsminister!)
nådig befallning till vederbörande om de äskade underrättelsernas
meddelande. Gälle likväl ej detta stadgande i afseende på
banko- och riksgäldsverken, som böra alla äskade upplysningar omedelbarligen
meddela.»

Sedan Riksdagens år 1884 församlade revisorer, i afgifven berättelse
angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1882, åberopat
hvad från revisorernas sida förut erinrats om behöfligheten af en omarbetning
af de för revisorerna af stats-, riksgälds- och bankoverken
gällande särskilda instruktioner, uppdrog Kongl. Maj:t den 16 oktober
1884 åt en komité att utarbeta förslag till ny instruktion för Riksdagens
revisorer af stats-, riksgälds- och bankoverkeu, och den 22 november
samma år aflemnade denna komité ett af motiv åtföljdt förslag

14 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

till dylik instruktion. I proposition (n:o 21) till 1885 års Riksdag föreslog
Kongl. Maj:t derefter Riksdagen att i enlighet med komiterades
förslag besluta instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch
riksgäldsverken.

Efter det nämnda proposition öfverlemnats till förberedande handläggning
af sammansatt stats- och bankoutskott, tillstyrkte sammansatta
utskottet i utlåtande n:o 5 antagande af det framlagda förslaget
med några få, obetydliga ändringar. Vid utlåtandets föredragning i
kamrarne biföllo dessa sammanstämmande utskottets hemställan i fråga
om förslaget, utom med afseende å §§ 2, 3, 8, 15 och 17 i instruktionen,
sådan densamma förelåg i berörda hemställan.

Med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut framstälde utskottet
i memorial (n:o 7) det här ofvan intagna sammanjemkningsförslag, som
icke upptog den i utskottets första förslag förekommande, men af
Andra Kammaren afslagna § 17. Sammanjemkningsförslaget godkändes
af Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren vidblef sitt en
gång fattade beslut med afseende å § 15 och den nu uteslutna § 17.

Beträffande § 15 hade Första Kammaren besluta, att den skulle
erhålla följande lydelse:

»Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva af någon Konungens
embetsman eller af något statens verk eller inrättning inhemta
muntlig eller skriftlig upplysning, begäre genom sin ordförande hos
statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos statsrådets äldste i
tjenst varande ledamot Konungens befallning till vederbörande att meddela
den äskade upplysningen.»

Hvad åter angår den uteslutna § 17, löd denna paragraf i utskottets
ursprungliga förslag sålunda:

»Om revisorerna besluta besök hos eller resa till sådant utom
hufvudstaden beläget verk eller inrättning, som hör till statsverket,
böra revisorerna hos statsministern eller, om denne är tjenstledig, statsrådets
äldste i tjenst varande ledamot — så vidt lämpligen kan ske
före resans anträdande — härom göra anmälan.»

Och hade Första Kammaren godkänt denna paragraf med uteslutande
af orden »så vidt lämpligen kan ske».

Af hvad som förekom vid sammanjemkningsförslagets behandling
i Första Kammaren, torde emellertid kunna dragas den slutsats, att
kammaren vidhöll sitt i afseende å nämnda paragraf redan fattade beslut
hufvudsakligen på den grund att frågan om ny instruktion för
Riksdagens revisorer fallit genom kamrarnes olika beslut rörande § 15.

Till följd häraf och då motionärens förslag icke upptager den af

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3. 15

Första Kammaren förkastade lydelsen af § 15, utan innehåller, att denna
paragraf må göras lika med § 4 i nu gällande instruktion för revisorerne
af statsverket, synas några betänkligheter emot motionärens förslag
icke vidare böra kunna göra sig gällande hos Första Kammaren.

Vidkommande den föreslagna instruktionen och de i densamma
intagna stadganden, har utskottet ansett sig böra erinra om åtskilligt
af hvad komiterade år 1884 anfört. Komiterade yttrade biand annat.

»Då komiterade, på sätt deras förslag utvisar, nu ifrågasatt afvikelse
från den hittills i allmänhet och för närvarande tillämpade grundsatsen,
att särskilda instruktioner skulle gälla för revisionen af stats-,
af banko- och af riksgäldsverket, så få komiterade här närmare redogöra
för de skäl, på hvilka komiterade stödt sin uppfattning om lämpligheten
att upprätta en enda instruktion, i hvilken skulle sammanföras
alla gemensamma bestämmelser i en afdelning samt i en annan i behöriga
underafdelningar införas de för hvarje särskild gren af revisionen
erforderliga stadgandena.

I första rummet har härvid för komiterade varit bestämmande,
dels att 72 § riksdagsordningen omförmäler endast en enda instruktion
och dels den omständigheten, att revisorerna för granskning
af stats-, banko- och riksgäldsverken städse skola vara samma personer.
Till följd häraf kunna åtskilliga grupper af stadganden lämpligen
sammanföras till ett helt, såsom t. ex. i fråga om tid och ort
för revisorernas sammanträdande, omröstningar, arbetssätt, i den mån
bestämmelser derom i instruktionen kunna befinnas vara erforderliga,
o. s. v. Vidare hafva komiterade trott sig finna, att de för hvart
och ett af revisionens tre områden nödiga särskilda bestämmelserna
icke äro flere eller mera olikartade, än att de utan svårighet kunna
upptagas i särskilda afdelningar af det hela.

Den föreslagna anordningen innefattar ock i sjelfva verket endast
till formen en förändring. Ehuru nemligen revisorerna för det
närvarande för hvarje särskild gren af sin granskning hafva att följa
olika instruktioner, återfinnes likväl en del bestämmelser, som afse
deras verksamhet i dess helhet och derför bort upprepas i hvar och
eu af instruktionerna, endast i en af dessa. Så t. ex. förekommer
endast i instruktionen för revisorerna af riksbanken stadgande om
rättighet för revisorerna att dela sig på afdelningar och om sättet
för omröstningar, när under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga
meningar bland dem uppstå, samt, i instruktionon för revisorerna af
riksgäldskontor, bestämmelse om rätt för dem att åtnjuta resekost -

16 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

nadsersättning och traktamente. Detta och andra dylika förhållanden
synas antyda, att de nu gällande särskilda instruktionerna icke i
sträng mening böra betraktas såsom ett afslutadt helt hvar för sig,
om de också i formen synas så framträda.

Mot en enda gemensam instruktions utfärdande skulle nu kunna
invändas, att Riksdagens befogenhet att låta granska statsverket hvilar
på annan grund än dess revisionsrätt öfver egna verk, riksbanken
och riksgäldskontoret, och att ur denna skiljaktighet kunde framgå
lämpligheten af att bibehålla särskilda instruktioner; men komiterade
hafva trott sig icke böra tillmäta en sådan invändning afgörande betydelse;
och detta så mycket mindre som riksdagsordningen gifver
stöd för en motsatt uppfattning.»

Hvad härefter beträffar de olika §§ i förslaget, vill utskottet i
fråga om § 1 anmärka, att dennas innehåll i allt väsentligt återfinnes i
ett år 1887 af Riksdagen antaget och den 13 juli samma år af Kongl.
Maj:t kungjordt tilläggsstadgande till instruktionerna för Riksdagens
revisorer af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret af följande
lydelse:

»Riksdagens revisorer skola för den dem enligt 72 § riksdagsordningen
åliggande granskning af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda hvarje
år den 1 oktober, eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter.»

Utskottet har funnit § 1 uti instruktionen böra ega, så vidt
möjligt, lika lydelse med berörda tilläggsstadgande, hvilket, om det
sålunda inflyter i den nya instruktionen, lärer böra upphäfvas. Den i
förslaget förekommande bestämmelsen att revisionsförrättningen skall
vara fullbordad inom två månaders tid torde vara helt och hållet öfverflödig
och här icke fullt på sin plats, då i nyssnämnda § af riksdagsordningen
dylik föreskrift finnes meddelad.

Då den af Första Kammaren år 1885 beslutade lydelsen af § 15
till sitt innehåll motsvarar § 4 i gällande instruktion för revisorerna
af statsverket, hvilken sistnämnda paragrafs stadgande motionären förordat
i stället för sammanjemkningsförslagets § 15, har utskottet såsom
§ 15 här insatt Första Kammarens beslut i ämnet vid 1885 års riksdag.

Den i § 5 af gällande instruktion för Riksdagens revisorer i hvad som
rörer deras befattning med statsverket intagna föreskrift, hvilken herr
P. Andersson i sin motion önskar upphäfd, återfinnes icke i den föreslagna
instruktionen, och torde af denna anledning nämnda motion
icke erfordra särskildt yttrande.

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3. 1?

Utskottet hemställer,

••ti; mnolab; yh ,ammat Allni t«iöi

a) att Riksdagen, med anledning af herrar Fredholms
och P. Anderssons ofvan omförmälda motioner,
må antaga följande

!« **• .
f aflat

i tf'' r
11 til''» Ap

Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och
riksgäldsverken.

Il (filta *;•.! 1701 i5fl I i !f >* <WT! ltl

Gemensamma bestämmelser.

It i tia tält till -1 /;.>i i.„ ■ <i:WK-§

Riksdagens revisorer skola för den dem enligt
72 § riksdagsordningen åliggande granskning af statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning sammanträda i Riksdagens hus
i Stockholm hvarje år den 1 oktober, eller, om helgdag
då inträffar, dagen derefter.

§ 2.

•I* ; . t

Vid revisorernas första sammanträde, hvartill
kallelse bör af fullmägtige i riksgäldskontoret utfärdas
genom kungörelse i tidningar, föres ordet, intill
dess ordförande valts, af den af revisorerna, som bevistat
de flesta statsrevisioner, och, om två eller flere
revisorer deltagit i lika många revisioner, af den bland
dem, som är till lefnadsåren äldst.

Sedan revisorerna styrkt sin behörighet, och ordförande
blifvit vald och intagit sin plats, anställes val
af vice ordförande.

Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid
.•i lika röstetal skilje lotten.

§ 3.

Om under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga
meningar uppstå och omröstning begäres, skola
Uh. till llilcsd. Prot. 1802. 4 Sami. 2 Afd. 2 llä/t. 3

Sammansatta Stats- och Bankoutskott ds Utlåtande N:o 3.

revisorerna till protokollet afgifva sina röster med afgörande
röst för ordföranden, då rösterna äro lika;
hvarje revisor dock obetaget att mot beslutet anmäla
reservation.

§ 4.

Till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma
gång kunna revisorerna sammanträda på afdelningar
för ärendenas beredning; dock skall hvarje
af sådan afdelning väckt förslag till afgörande föredragas
i plenum.

För öfrigt ega revisorerna att i särskild arbetsordning
närmare bestämma sättet för och fördelningen
af arbetet vid årets revisionsförrättning.

§ 5.

Revisorerna må åt sig utse sekreterare, en för
stats-, en för banko- och en för riksgäldsverket, äfvensom
kameral- och kanslibiträden till det antal, som
finnes erforderligt, samt nödig vaktbetjening.

De af revisorerna antagne tjenstemän och betjente
åtnjuta arfvoden, hvilkas belopp bestämmas af
revisorerna samt utbetalas af riksgäldskontor.

§ 6.

Öfver revisionsförrättuingen skola revisorerna
afgifva berättelser, särskilt, angående statsverket,
särskilt angående riksbanken och särskildt angående
riksgäldskontoret.

Om tryckning, offentliggörande och öfverlemnande
till näst sammanträdande Riksdag och revisorer
af dessa berättelser jemte dertill hörande förklaringar
stadgas i riksbankens och riksgäldskontorets reglementen.

Sammansatta Stats<• och Banko utskottets Utlåtande N:o 3.

§ 7.

Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant
iakttaga hvad regeringsformen, riksdagsordningen och
denna instruktion samt de för fullmägtige i riksbanken
och riksgäldskontoret gällande ansvarighetslagar och
öfriga stadganden innehålla; och skola revisorerna
hålla tyst och förtegadt hvad enligt Riksdagens beslut
eller ingångna aftal eller för öfrigt enligt sakens natur
bör vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden
till kronan, riksbanken eller riksgäldskontoret.

§ 8.

Revisorerna ega att, om de finna sådant för behörigt
fullgörande af den dem åliggande granskningsskyldighet
erfordras, samfaldt eller genom någon sin
afdelning eller genom särskildt utsedde delegerade
företaga besök hos eller resa till allmänt verk eller
inrättning inom eller utom hufvudstaden.

Beslut om sådant besök skall endast i plenum
kunna af revisorerna fattas.

§ »•

Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad
och innan revisorerna sammanträdt, hinder för revisor
att deltaga i revisionen, bör han derom göra anmälan
hos Riksdagens fullmägtige i riksgäldskontoret; och
skola fullmägtige ofördröjligen inkalla den närmast i
ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då för inkallad suppleant
hinder uppkommer.

Behöfver revisor under pågående revision ledighet,
eget- han derom göra framställning hos revisorerna.
Ledighet må dock ej beviljas för längre tid
än en vecka; är längre ledighet behöflig eller uteblifver
revisor utöfver en veckas tid, skall suppleant

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

inkallas för den återstående tiden af revisionsförrättningen.

§ 10.

Hvarje revisor eger att under revisionsförrättningen
åtnjuta traktamente med 10 kronor om dagen
äfvensom resekostnadsersättning i likhet med Andra
Kammarens medlemmar; och skola dessa traktamenten
och resekostnadsersättningar utbetalas af riksgäldskontoret.

Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor,
som i egenskap af riksdagsman eller i följd af annat
allmänt uppdrag under den tid, revisionen pågår,
vistas å revisionsorten samt för sådant uppdrag åtnjuter
dylik ersättning. Om revision eger rum under
pågående riksdag, må icke heller den ledamot af revisionen,
som tillika utöfvar riksdagsmannakallet och
derför åtnjuter arfvode, vara berättigad att i egenskap
af revisor uppbära traktamente.

§ ii.

Utom de af revisorerna faststälda arfvoden till
sekreterarne samt kameral-, kansli- och vaktbetjeningen
må revisorerna på riksgäldskontoret anvisa ersättning
för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika
utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden
samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda
resor.

Särskilda bestämmelser.

1. Angående revision af statsverket.

§ 12-

Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning
tillhandahållas:

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

a) de för år afslutade, af föregående revisorer
icke granskade räkenskaper jemte tillhörande sammandrag
öfver alla medel, som tillkommit genom allmänna
bidrag eller till statens verk och inrättningar annorledes
influtit;

b) de af statskontoret samt af alla öfriga vederbörande
verk och myndigheter i föreskrifven ordning
afgifna årsberättelser öfver tillståndet och styrelsen
af de under deras förvaltning stående delar af statsverket;
samt

c) alla de kongl. bref, protokoll och handlingar,
på hvilka nämnda räkenskaper och berättelser grunda
sig.

jdtthbocs ä*:: obu» ''ödlabov ''it! gl! in i It; i

§ 13. ■-*

Skulle en eller flere af de till statsrevisionen
hörande räkenskaper och handlingar befinnas ofullständiga
eller icke hafva undergått revision i kammarrätten,
böra revisorerna det oaktadt underkasta
äfven dessa räkenskaper och handlingar den granskning,
som omständigheterna medgifva.

■ j )i> i i 0} • ''till* \.».j! ;: • r?*}*,.■

§ M.;1"--

Vid revisionen af statsverket skola revisorerna
efterse och granska, huruvida utgifterna öfverensstämma
med stat och författningar samt huruvida de
af Kongl. Maj:t meddelade beslut, på hvilka gjorda
utbetalningar grunda sig, äro försedda med vederbörlig
kontrasignation.

Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna
på rätta tider och till rigtiga belopp influtit i statens
kassor; huru vederbörande, åt hvilka kontrollen öfver
kronouppbörden anförtrotts, fullgjort sina skyldigheter;
hvilka åtgärder blifvit vidtagna med afseende
på möjligen inträffade propriebalanser; och i öfrig!,
allt, som till ett tillförlitligt omdöme om statsverkets
tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt; och

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N;o 3.

böra revisorerna, utan att, så vidt omständigheterna
medgifva, förbigå detaljerna, hufvudsakligen granska
dispositionerna, förvaltningen och resultaten på det
hela.

§ 15.

Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva
af någon Konungens embetsman eller af något statens
verk eller inrättning inhemta muntlig eller skriftlig
upplysning, begäre genom sin ordförande hos statsministern
eller, om denne är tjenstledig, hos statsrådets
äldste i tjenst varande ledamot Konungens befallning
till vederbörande att meddela den äskade
upplysningen.

§ 16-

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6
här ofvan, skola upprätta öfver revisionen af statsverket,
skall åtföljas af tabeller till jemförelse mellan
statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under
revisionsåret samt mellan de i stat uppförda anslagen
och de verkliga utgifterna för samma tid, utvisande
öfverskott eller brist på hvarje titel och på
det hela.

I denna berättelse skall äfven anmälas:

a) om revisorerna finna något af Riksdagen
faststäldt anslag vara öfverskridet eller draget till
annat ändamål än det af Riksdagen föreskrifna;

b) hvad i öfrigt är att erinra vid statsförvaltningen;
och

c) om, sedan revisorerna begärt Konungens befallning
till embetsman eller styrelse att gå revisorerna
till hända med begärd upplysning, sådan befallning
icke blifvit meddelad, eller om revisorerna anse
någon sin rättighet såsom Riksdagens ombud på annat
sätt vara för nära trädd.

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

§ 17.

Berättelsen öfver revisionen af statsverket skall
upprättas i två exemplar, af hvilka det ena skall
öfverlemnas till Konungen och det andra till fullmägtige
i riksgäldskontoret.

i.;6 ,:;o''''n>Ji!OxW..in9RIj: L : / !; t«* i fl i J - ‘j ! Ofs j vi / j.

2. Angående revision af riksbanken.

7 -V C ''till '' -i> J O r* i • 11*1 hi i i i V i> (I i i fi

§18-

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde
mottaga följande berättelser, nemligen:

a) af bankofullmägtige dels om bankens tillstånd,
rörelse och förvaltning i dess helhet och dels angående
Tumba pappersbruk; samt

b) af styrelserna öfver afdelningskontoren om
dessa kontors röielse och förvaltning.

Öfriga för revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas
revisorerna i riksbanken.

§ 19.

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess
delar samt huru densamma blifvit styrd och förvaltad
efter den tid, som senast församlade revisorers och
bankoutskotts granskning omfattat;

b) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige
och styrelseledamöter vid afdelningskontoren samt
bankens embets- och tjenstemän stält sig de för detta
verk gällande lagar, ordningar, stadgar och reglementen
till efterrättelse samt behörigen iakttagit och
vårdat hvad dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt; -

24 Sammansatta Stats- och Banlcoutskottets Utlåtande N:o 3.

c) att, derest något skulle firmas vara försummadt
eller eljest kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges
uppmärksamhet och derjemte anmäla förhållandet hos
Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande
af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan,
böra vidtagas;

d) att dessutom till laga beifran af vederbörande
befordra så beskaffade förseelser af fullmägtige och
styrelseledamöter vid afdelningskontoren, att revisorerna
anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen
anställas;

é) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige
kunna vilja rådgöra med revisorerna, meddela fullmägtige
sina åsigter och yttranden; samt

f) att, om anledning dertill skulle förefinnas,
gorå erinringar mot fullmägtiges åtgärder och beslut
i frågor om tjensters tillsättande samt löners och
pensioners beviljande.

§ 20.

• no-joniodegtfoilohi!; MO.vlo fifnoalor/lb tf; ;<’•

Revisorerna vare det förbjudet att ingå i något
slags disposition af bankens medel.

§ 21.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här
ofvan, skola upprätta öfver revisionen af bankoverket,
skall innehålla upplysning om bankens ställning samt
uppgift dels om något varit att erinra mot dess förvaltning
och dels om revisorerna för sin del anse
ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige i riksbanken.

. ■ § 22.

: i i * \ - i * .:; i : /Ui ... ,:d - ,i-.

Den i näst föregående paragraf omformälda berättelsen
skall af revisorerna öfverlemnas till fullmägtige
i riksbanken.

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande l\'':o 3.

3. Angående revision af ri/csgäldskontoret.

§ 23.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde
af fullmägtige i riksgäidskontoret mottaga fullmägtiges
berättelse om detta verks tillstånd och förvaltning
i dess helhet.

Öfriga för revisionen erforderliga handlingar
och räkenskaper skola på reqvisition tillhandahållas
revisorerna, värdehandlingar dock endast i riksgäidskontoret.

§ 24.

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksgäldskontorets tillstånd i alla
dess delar samt huru detsamma blifvit styrdt och
förvaltadt efter den tid, som senast församlade revisorers
och statsutskotts granskning omfattat;

b) att härvid undersöka, om detta verk kommit
i behörigt åtnjutande af de åt detsamma anvisade inkomster
och tillgångar samt om verkstälda utbetalningar
varit, öfverensstämmande med gällande beslut
och föreskriften-;

c) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige samt
riksgäldskontorets embets- och tjensteman stält sig
de för detta verk gällande stadgar och reglementen
till efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat
hvad dem för öfrigt ålegat eller vant anförtrodt;

d) att, derest något skulle finnas vara försummadt
eller eljest kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges
uppmärksamhet och derjemte anmäla förhållandet hos
Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande
af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan,
anses böra vidtagas;

e) att dessutom till laga beifran af vederbörande
befordra så beskaffade förseelser af fullmägtige, att
revisorerna anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen
anställas;

Bill. till 1likså. Prof. 1892. 4 Sami. 2 Afd. 2 Höft.

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o S.

f) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige
kunna vilja rådgöra med revisorerna, meddela
fulimägtige sina åsigter och yttranden; samt

g) att, om anledning dertill skulle förefinnas,
göra erinringar mot fullmägtiges åtgärder och beslut
i fråga om tjänsters tillsättande samt löners och pensioners
beviljande.

§ 25.

Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11
omförmälda arfvoden och ersättningar må revisorerna
icke ingå i något slags disposition af riksgäldskontorets
medel.

§ 26.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här
ofvan, skola upprätta öfver revisionen af riksgäldskontoret,
skall innehålla upplysning om riksgäldskontorets
ställning samt tillkännagifvande, dels om
något varit att erinra mot dess förvaltning och dels
om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra
beviljas fulimägtige i riksgäld skontoret.

åt

§ 27.

Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen
skall af revisorerna öfverlemnas till fulimägtige
i riksgäldskontoret.

b) att Riksdagen, vid bifall till utskottets hemställan
under mom. a), må upphäfva de nu gällande
instruktionerna för Riksdagens revisorer af statsverket
enligt kongl. kungörelsen den 17 maj 1867 med deri
sedermera verkstäld ändring enligt kongl. kungörelsen
den 25 maj 1869, af bankoverket enligt kong], kungörelsen
den 29 maj 1874 med deri sedermera verkstäld
ändring enligt kong], kungörelsen den 19 maj
1876 samt af riksgäldsverket enligt kongl. kungörelsen

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

den 22 maj 1868 med deri sedermera verkstäld ändring
enligt kongl. kungörelsen den 19 maj 1876, äfvensom
det enligt kongl. kungörelsen den 13 juli 1887 till
nämnda instruktioner fogade tilläggsstadgande; och

c) att Riksdagen må vid anmälan hos Kongl.
Maj:t af Riksdagens beslut vid mom. a) och b) anhålla
om offentliggörande af den nya instruktionen i vanlig
ordning.

Stockholm den 14 maj 1892.

På det sammansatta utskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Herr Ekenman har anhållit att få antecknadt, att han icke inom
utskottet deltagit i slutbehandlingen af det i detta utlåtande omförmälda
ärende.